1. No category

Föreningen Skånska Gårdar
ser som sin uppgift att utbreda
och vidmakthålla intresset för
den skånska landsbygdens
byggtraditioner.
Öppen gård i juni
"...vi ser det hela som ett livsprojekt..."
MEDLEMSBLAD
NR 1 2012
UR
INNEHÅLLET
Arkivdagar
Folklivsarkivet
lördag 10 mars
Dialekt- och
ortnamnsarkivet
lördag 24 mars
sidorna 4-7
Ett par extra
händer
Pappspänning
vecka 14, april
sidan 2
Årsmöte
Tomelilla Byagård
lördag 26 maj
sidan 8
Bellevue Gård utanför Bjärsjölagård. Foto: Linda Rosvall
Öppen gård
Bjärsjölagård
söndag 3 juni
sidan 3
En kyrka för
mycket?
Ö. Herrestad kyrka
sidan 10
Byggnadskulturen
i fokus
Kulturen i Lund
sidan 12
Ur folklivsarkivets samlingar.
Skeglinge socken. foto 1929. Foto Albert Nilsson
(Eskeröd)
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Skånska Gårdar 2012
God fortsättning på det nya året. Då vintern tagit ett fast
grepp om oss i februari månad, tänkte vi starta 2012 med
att leta information om våra gamla byggnader i olika
arkiv. Vi besöker Folklivsarkivet och DAL, Dialekt- och
ortnamnsarkivet under våren. Här kan finnas mycket information om just ditt hus, din ort, gamla kartor, fotografier med mera. Observera begränsat antal platser.
”Ett par hjälpande händer” erbjuds v 14, och då blir det
pappspänning. Tanken är att starta ett samarbete medlemmar emellan, där vi byggnadsvårdar tillsammans och
samtidigt lär oss av varandra. Har ni något projekt på
gång, mejla oss så annonserar vi ut det i medlemsbladet.
Öppen gård blir redan i juni i år och vi besöker Linda och
Thomas, som 2011 köpte ett ödehus vid Bjärsjölagård,
Stadgeändring
Trots att vi vid ändringen av våra stadgar förra
året noggrant kontrolläste dessa, så har det insmugit sig ett litet fel.
Det är paragraf 6, punkten 12 som bör ändras.
Där står bl.a. att “förslag, frågor osv. skall vara
inne tre veckor före årsmötet.
Men i början på paragraf 6 står att kallelse skall
ske senast 30 dagar före årsmötet och att bara
frågor som angetts i kallelsen får tas upp på
årsmötet. Dessa tre veckor bör alltså ändras till
förslagsvis till fem veckor.
med namnet Bellevue Gård. Ett jättelikt projekt! Här
kan vi få mycket kunskap och inspiration till våra egna
projekt, och förundras över värdparets mod och engagemang. Huset är uppfört runt 1860.
Hösten program är inte helt fastställt än, men ett seminarium i november månad blir det. Har ni önskemål och
idéer så mejla gärna förslag till aktiviteter. Vi tar tacksamt emot era synpunkter.
Hoppas vi får ett givande 2012!
Eleonore Nilsson Odén
Ordförande
Lite värmande tips i kalla februari, hämtat ur
Thelaus Skogsteknologi från 1879
Ett par extra händer
Pappspänning av väggar blir det någon dag i vecka 14 i Gälltofta utanför Kristianstad. Är du intresserad anmäl dig på
[email protected] eller 0709- 499 722.
Besök Skånska gårdars hemsida
www.skanskagardar.se
Användarnamn: gardar74 Lösenord: kamin11
2
Öppen gård i Bjärsjölagård
Bellevue Gård
består av två naturstenslängor som är uppförda av Övedskloster och friherre Ramel någon gång på 1860-talet.
1907 övertogs gården på arrende av familjen Nilsson som
har brukat den fram till 2005. Gården har stått öde och
förfallit så till den grad att huvudbyggnadens tak rasat in.
Övedskloster bestämde sig för att sälja av Bellevue Gård
våren 2011.
Vi har länge drömt om en gård på landet men inte riktigt
funnit det vi sökt. Thomas har varit en aktiv besökare på
Hemnet och när han hittade Bellevue Gård blev han minst
sagt lyrisk. Han bestämde sig att ta med mig på en sightseeingtur och jag kan lugnt meddela att jag inte blev lika
imponerad. Visst tyckte jag att huset var väldigt vackert
och såg dess potential men det var i mycket dåligt skick
och förutom ett raserat tak, spruckna väggar och trasiga
fönster var insidan en katastrof. Husets förre ägare hade
eldat inomhus på golvet och det låg gamla kläder, tidningar och annat bråte blandat med smuts överallt.
Efter mycket övertalning från Thomas sida bestämde vi
oss dock för att köpa Bellevue Gård och i juni 2011 började vi vårt arbete. Taket var genomruttet och det fanns
inga möjligheter att rädda den gamla konstruktionen.
Vårt första projekt blev därför att riva det befintliga taket
och starta återuppbyggnaden av ett nytt.
För att bevara den gamla charmen har vi tillverkat alla
utvändigt synliga detaljer i ek. Detta material obehandlat
ser gammalt och genuint ut. Golven i huset bestod delvis
av träbjälklag, delvis av stampat jordgolv. Den del som
bestod av träbjälklag var rutten eftersom det regnat in i
huset. Vi tog därför bort bjälklaget och göt en betongplatta.
Vår ambition är att huset ska vara så likt originalet som
möjligt. Innerdörrarna har exempelvis bevarats men alla
fönster på husets bottenvåning är från 60-talet och i väldigt dåligt skick. I princip måste vi nytillverka allt utom
ytterväggarna och då efter gamla metoder. Bellevue Gård
har dessutom varken haft tillgång till el, vatten eller avlopp.
Det har varit och är fortfarande mycket arbete med gården men vi har trots detta inte ångrat vårt beslut att köpa
den. Arbetet med gården kommer att ta tid men vi ser det
hela som ett livsprojekt och vill dessutom återskapa husets charm med noggrannhet och eftertanke.
Text och foto: Linda Rosvall
Söndag 3 juni kl 13.30
Linda och Thomas hälsar oss välkomna för rundvisning.
Anmälan sker på [email protected] eller
0739- 32 45 17. Vid anmälan ges vägbeskrivning.
3
Folklivsarkivet i Lund lördag 10 mars
Inför besöket på Folklivsarkivet berättar
Göran Sjögård om arkivets dokumentation
av landsbygdens gårdar och hus.
(318 objekt) är representerade. Utförligheten om varje
objekt skiftar dock. Geografiskt är dokumentationen
inte heltäckande utan man har valt objekt utifrån vissa
kriterier. I Skåne inriktades intresset mot den utvecklade
skånska längan och den fyrlängade gården.
Arkivhandlingarna består av uppmätningsritningar över
planer, tvärsektioner och fasader samt ritningar på olika
konstruktionsdetaljer. Fotografier och kortfattade beskrivningar av bostadshusens och ekonomibyggnaders
exteriör och interiör samt byggnadsmaterialet. Bakugnar,
sättugnar, fönster och dörrar har dokumenterats särskilt
samt ibland även trädgården. Dessutom har vatten- och
väderkvarnar och brännerier i Skåne dokumenterats.
I Folklivsarkivets traditionsuppteckningar, intervjuer och
frågelistsvar finns en mängd uppgifter om inredning och
hur människor levde och verkade i byar och gårdar i äldre
tid. Frågelistorna till de fasta meddelarna påbörjades
1932 och flera rör bebyggelse och boende som exempelvis halmtak, sten- och jordkällare, fiskebebyggelse,
sal och andra finrum, jordhus, ingrävda bostäder, kvarnar
och trädgårdar. Flera frågelistor handlar om inredning och
möblering. Dessa ämnen behandlades även i seminarieuppsatserna i etnologi som förvaras på Folklivsarkivet.
För att söka i samlingarna finns ämnes- och topografiskt
register. Det senare är sökbart på landskap, härad, socken
och stad enligt den gamla ordningen. Registren finns på
Folklivsarkivets hemsida och vi arbetar på att publicera
arkivhandlingarna på Internet. Vår service sker numera
oftast med hjälp av digitala kopior som sänds med e-post.
www.lu.se/folklivsarkivet, [email protected]. 046-2224373
Folklivsarkivet som startade sin insamling 1913 med
folksed, folktro, sagor och sägner och andra folkloristiska
ämnesområden vidgade på 1920-talet intresset till att
även gälla den materiella folkkulturen. En handbok för att
dokumentera den materiella kulturen var Åke Campbells
skrift ”Våra bondgårdar” utgiven år 1921.
I de så kallade häradsundersökningarna påbörjade
Folklivsarkivet år 1926 uppmätning och fotografering
av äldre bebyggelse på landsbygden. Arbetet leddes av
Gotthard Gustafsson som senare blev landsantikvarie i
Kristianstad. Valet av dokumentationsprojekt styrdes av
det dåvarande forskningsintresset som bland annat var
inriktat på den kulturgeografiska utbredningen av olika
hus och gårdstyper i Skandinavien. Intresset var inriktat
mot den ålderdomliga folkliga byn och landsbygdsbebyggelsen som var på väg att försvinna på grund av samhällsförändringarna.
1929 engagerades Albert Nilsson Eskeröd och under
1930-talet bedrevs byggnadsdokumentationen intensivt.
Undersökningsobjekt valdes på olika platser i Skåne
och angränsande landskap. Ännu en intensiv dokumentationsperiod pågick från mitten av 1960-talet till mitten
av 1970-talet. Då undersöktes i samarbete med respektive
kommun ett antal tätorter i Skåne samt några byar runt
Lund och Malmö som blev inkorporerade i respektive
tätort.
Folklivsarkivets dokumentation av byar, gårdsanläggningar och hus är huvudsakligen från Skåne (8 045
objekt) men även södra Halland (231 objekt), södra
Småland (920 objekt), Blekinge (1 085 objekt) och Öland
Text: Göran Sjögård
Arkivarie / föreståndare.
046-2223135.
[email protected]
Lördag 10 mars
Samling kl 9.00, intag av medhavd fika
Programstart kl 9.30
Adressen är Finngatan 8, Lund.
Karta: se sidan 6.
Anmälan sker på [email protected] eller 0739- 32 45 17 senast 1mars.
Begränsat antal platser.
Ange vad ni vill få fram för uppgifter, antingen socknar, fastighetsbeteckning eller
ämnesområde.
Brösarp socken 1929. Torrasteröd.
4
Löddeköpinge socken, Lyckehusen. foto 1931 (ruin). foto Ingemar Ingers och Albin Nilsson.
Kommande tema: Golvvärme
Under året kommer vi att ha några artiklar om golvvärme
i äldre skånska hus. Går det lika bra här i Skåne som i
norra Sverige? Finns det avgörande skillnader eller inte?
Kan klimat, husgrundstyp och underlag ha betydelse för
funktionen? Rätt eller fel att lägga in golvvärme? Vad
tycker du?
Vintertips
från Frankrike
Gör din egen handkräm.
Blanda
1⁄2 dl rosenvatten
1 msk flytande honung
2 msk mandelolja
1 msk äppelvinäger
Vispa ihop och spara i en liten
flaska i kylskåpet
Nu efterlyser vi medlemmar som har lagt in golvvärme.
• Har du lagt in golvvärme i ditt skånska hus?
• Vilka material använde du?
• Är golvvärmen under ett trä- eller stengolv?
• Vad har du för erfarenheter av det, bra och mindre bra?
• Hur gjorde du rent praktiskt, grävde ut, göt, isolerade
med mera?
• Hur tycker du att det har fungerat?
Michelle Piganiol
Bifoga gärna bilder om du har som beskriver processen
och visar resultatet.
Mejla [email protected] och berätta om era värmande golv.
5
DAL, Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund
lördag 24 mars
Lördagen den 24 mars besöker vi DAL, uttytt Dialektoch ortnamnsarkivet, i Lund. DAL ingår i den statliga
myndigheten Sofi, dvs. Institutet för språk- och folkminnen. Institutet är central myndighet på språkets område
i Sverige. Man arbetar med dialekter, namn, folkminne,
språkvård och språkpolitik.
Institutet har närmare hundra anställda och finns på fem
platser i Sverige, förutom i Lund även i Umeå, Uppsala,
Stockholm och Göteborg. Med andra ord i de stora universitetsstäderna och med koppling till forskarvärlden.
I Stockholm finns Språkrådet, som är myndighetens
centrala språkvårdsenhet och som huvudsakligen sysslar
med språkrådgivning, föreläsningar samt utgivning av
språkböcker och språkpolitik.
Vad gör man då på DAL? Jo man samlar in, tillhandahåller, forskar kring och ger ut material om ortnamnen i
Skåne samt om dialekterna i Halland, Småland, Blekinge,
Skåne och Öland.
Talspråket i södra Sverige har sedan 1800-talets senare
del dokumenterats och införts i DALs dialektarkiv. Där
finns idag ca tre och en halv miljon kartotekskort med
dialektord och ungefär 2500 inspelningar. Alla dessa ord
och berättelser är ett ovärderligt kulturellt arv som DAL
med vår (allmänhetens) hjälp vill fortsätta att bygga vidare på. Vid universitet, skolor och inom media finns många
som använder DALs samlingar och våra kunskaper. Men
också enskilda människor med intresse för t.ex. lokalt
språk eller kulturhistoria kan ha glädje av att komma i
kontakt DAL.
När det gäller ortnamn så ligger tyngdpunkten på Skånes
ortnamn och här finns ungefär en miljon ortnamnsbelägg
hämtade ifrån allt från runstenar till lantmäterikartor.
Vid besöket har du alltså möjlighet att leta på något
skånskt uttryck du undrat över eller kolla ditt ortnamn och
vad som döljer sig bakom det. Besök även deras hemsida
www.sofi.se/dal och se deras utgivning av böcker mm.
Besöket den 24 mars, inleds kl. 9.00 med kaffe och 9.30
börjar visningen. DAL håller till i ett eget hus i Lund, nära
Geologicentrum. Parkering finns vid huset eller på gatan
utanför. Begränsat antal deltagare, först till kvarn osv.
Anmälan till [email protected] eller på telefon
0739-324517
Text och foto: Christer Fahlström
Lördag 24 mars
Samling kl 9.00, intag av
medhavd fika
Programstart kl 9.30
Adressen är Gerdagatan 9,
Lund.
Anmälan sker på
[email protected] eller 0739- 32 45 17 senast 19
mars.
Begränsat antal platser.
Sedan finns det tid till att
själv botanisera i arkiven,
både på ord och ortsnamn.
6
Lantmäteriet i Malmö
Kartor, gamla och nya
Lantmäteriet är en statlig myndighet, som ligger under
Socialdepartementet. De ansvarar för geografisk information och fastighetsindelning. Hos Lantmäteriet hittar du
kartor för många ändamål, t.ex. kan du få hjälp att stycka
av en tomt eller ändra markgränser. Lantmäteriet beslutar
om lagfart på din fastighet och ser till att ditt ägande registreras i Fastighetsregistret.
Lantmäterikontoret i Malmö arbetar inom följande kommuner: Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lomma, Staffanstorp,
Svalöv, Svedala, Trelleborg och Vellinge. I Skåne finns
också lantmäterikontor i Kristianstad, Ystad och Ängelholm.
Kommunala lantmäterier finns det i Hässleholm, Malmö,
Lund, Kristianstad, Landskrona och Helsingborg. Kontoret i Malmö arbetar även inom hela länet med förrättningar för Trafikverket, Naturvårdsverket, Svenska kyrkan,
elbolag med flera storkunder. Här finns specialistkompetens inom fastighetsregistrering, samfällighetsregistret
och digital registerkarta.
Här kan man få se hur de olika skiftena gick till, då kanske din gård flyttades ut från byn ut på gårdens dåvarande
ägor. Att tala om lapptäcken är en underdrift, här finns
exempel på fördelning av mark, där var och en får en så
smal remsa att det knappt gick att ploga en gång med
häst. Kartorna här ger en helt annan förståelse för vilken
betydelse skiftena hade för det svenska jordbruket.
Lantmäteriet har telefontid på förmiddagarna, och på deras hemsida, www.lm.se, kan man mot en avgift beställa
kartor av olika slag.
Så här ser DAL ut.
”En bygdefotografs vardagsbilder från 20-talets Skåne”
är titeln på en ny bok med inskannade bilder från gamla
glasnegativ. Skomakaren Martin Malmkvist i Höör cyklade runt och fotograferade det eller dem som han mötte
på eller längs vägen. En ovanlig bildskatt av vardagsbilder från 1920-talets Skåne, som ger oss pusselbitar och
berättelser om människor som levt före oss.
Boken är inbunden och omfattar 188 sidor med totalt
165 bilder. Pris från författarna är 295 kr. Kontakta
Christina Lindvall-Nordin, mobil 0705-690236, e-post
[email protected] eller www.vardagsliv.info.
Text och foto: Christer Fahlström
Ingången till lantmäteriet i Malmö har en passande dekor.
Boktips: Skomakarens bilder
Så här ser Folklivsarkivet ut.
7
Foto: Eleonore Nilsson Odén
Tomelilla Byagård
Årsmöte
Kallelse till årsmöte lördag 26 maj
Kl 13.30 börjar vi med årsmötesförhandlingarna, därefter visning av byagården och en film om Halmtak från
1925. Sedan bjuder föreningen på kaffe och kaka.
Vänligen anmäl er på [email protected] eller 0739 - 32 45 17, så att vi kan beräkna kaffet.
I stuans lugna vrå
var ordningen sen generationer naturlig och given. Vid
långväggen som samlingsplats fanns bordkistan, som
var bra att sätta mat och servis i.
”Udeliggaren”, sättugnen av järn, eldas ju bakifrån,
ifrån farstuns stora skorsten (illaren). På ugnen står
”kackelonsleret”, ett värmeskåp och ofta byggt av flis.
Och ovanför ugnen sitter ”räckana”, spjälor att torka
saker på.
I skorstensmuren, som ju alltid är torr och varm, sitter ett
värmeskåp - kanske för det fina postelinet. Och på muren
har sockertång och besman sina givna platser.
Vid ugnen har förstås far och mor sina viloplatser, han i
kakelugnsbänken, bäddad med halm och ett ”pös”, hon
i ”lännastolen” med ett ”jynne” över den flätade halmsitsen.
Text och bild visar interiör från Byagården, hämtad ur boken om Frans Lindberg "Den gamla tiden är mig kär"
8
Foton ur Tomelilla Byagårds arkiv.
I skriften ”Tomelilla gamla by och Byagården" går det att läsa:
”Gården utgör en sluten fyrkant och hör till de mindre i
sitt slag med en gårdsplan på endast 9 x 10 m. Den byggdes huvudsakligen under förra hälften av 1800-talet.
Samtliga fyra längor är uppförda i korsvirke av ek. Väggfyllnadsmaterialet består i boningslängan av lerråsten. I
övriga längor har klints lera på väggstakar av al. Härav
benämningen klinevägg och stagavägg. Korsvirkesstolparna står direkt på gråstensgrunden utan fotträ (syll),
ett ålderdomligt drag som är typiskt för östra Skåne och
som redan Linné observerat under sin skånska resa 1749.
Frånvaron av fotträ berodde på dålig tillgång på ekskog
i Sydskåne.”
Vidare skrivs det:
”Stuglängans ingång består av en heldörr och två halvdörrar. Om övre dörrhalvan var öppen och den nedre stängd,
hindrades flyed (ankor, gäss, höns) att komma in i huset,
och röken från skorstenen kunde driva ut på gården. Genom ingången kommer man först in i förstugan, som har
golv av komstadsflis.”
Tomelilla byagård är unik så till vida att den tidigt, i början på 1920-talet, blev hembygdsgård och att den genuina
exteriören och interiören bevarats med varsam hand som
tydligt visar en gård runt 1850-talet i sydöstra Skåne.
Föreningen Tomelilla Byagård är en ideell förening som
med gemensamma krafter sprider kunskap om såväl Byagården som om livet i Skåne på 1800-talet. På olika sätt
möter nutid dåtid, i arrangemang som Byagårdens dag,
midsommarfirande, gudstjänster, vår- och höstmarknad
med bland annat bakning i bakugnen, som kom i bruk
efter en restaurering 2009.
9
En kyrka för mycket ?
Vår förening har ju som uppgift att “utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner” (Stadgan §1) och något som i hög grad utmärker
den skånska landsbygden är dess rikedom på medeltida
kyrkobyggnader. Särskilt under andra hälften av 1100talet och in på 1200-talet byggdes mer än 350 romanska
stenkyrkor i Skåne, vilket innebär, att under en period av
kanske 70 - 100 år påbörjades årligen tre till fem kyrkobyggen – ett nästan ofattbart företag. Av dessa är ungefär en tredjedel borta; många rivna under det expansivt
kyrkobyggande 1800-talet. Men de allra flesta finns
alltså kvar i mer eller mindre förändrat skick och utgör
ett väsentligt inslag i det som vi förknippar med skånsk
landsbygdsbebyggelse. Utöver att vittna om religionens
betydelse genom seklerna visar de genom sin placering i
landskapet på tidiga bebyggelsecentra, i sig själva är de
exempel på tidigare teknisk utveckling och de utgör också
rum för bilder och föremål av hög konstnärlig kvalitet.
en rad hantverkare, skolade vid det stora domkyrkobygget i Lund, som, då det efter högaltarets invigning 1145
var “färdigt”, var ledig för nya uppdrag. Vi ser spår av
hans verksamhet i kyrkor på Österlen (utöver i Östra
Herrestad också i Valleberga och Östra Ingelstad) och på
Bornholm.
Östra Herrestads kyrka hyser också, liksom en rad andra
medeltida kyrkor, rika valvmålningar. Bland mängden av
figurer finns de tre nordiska helgonkungarna Knut, Erik
och Olof, typiska för målningar i skånska kyrkor kring år
1500, då det maktpolitiska spelet kring unionen involverade även ärkebiskopen i Lund. Den med undantag från
tornet oförändrade medeltida byggnaden kompletteras av
det sena 1800-talets träinredning: altare, predikstol och
bänkinredning, också den oförändrad, samt en säregen
ljuskrona från samma tid, inspirerad av kronan i Karl den
stores kapell i 800-talets Aachen: en bild av det himmelska Jerusalem. Så binds i denna lilla österlenska kyrka
från 1100-talet Bibelns berättelser och den kristna frälsningshistorien samman med både nordisk och europeisk
storpolitik.
En av dessa kyrkor är den i Östra Herrestad, belägen i
den lilla byn med stor gård och små hus mellan Gärsnäs
och Hammenhög på Österlen. Den är en av Skånes äldsta
kyrkor, en av dem som bevarats väsentligen oförändrad
och dessutom unik som ett av synnerligen få signerade
medeltida byggnadsverk, ja konstföremål. I tympanonfältet över den södra ingången - männens ingång - står tydligt inhugget “CARL STENMESTER SCAR THENNA
STEN”. Hela portalen utmärks av raffinerad enkelhet
liksom kyrkans profilerade sockel. Samme skicklige
stenmästare kan anas bakom de två figurprydda pelare
eller snarare konsoler, som omger triumfbågen vid övergången från långhus till kor. Carl Stenmästare var en av
Men kyrkan i Östra Herrestad är ett problem. I dag är den
en av fyra kyrkobyggnader i Hammenhögs församling,
en av åtta i Hammenhög-Stiby pastorat och inom några
år kanske en av 10 i ett än större pastorat. I det som var
Östra Herrestad församling finns nu kring 100 församlingsbor. Fuktproblem har delvis åtgärdats, men gudstjänst förläggs mycket sällan till denna kyrkobyggnad.
Denna situation delar Östra Herrestad med en rad andra
tidigare självständiga församlingar inom Svenska kyrkan.
10
Ändrad befolkningsstruktur, färre kyrkotillhöriga, minskat intresse för traditionellt gudstjänstfirande och så en
byggnad, som under nästa tusen år med oförändrad funktion varit ett levande kulturarv och i dag genom kultuminneslagstiftning är skyddad mot förändring.
vara den springande punkten var: användning. Använd
kyrkan, fyll den med aktiviteter! Om, som en utredning
föreslagit, stiften kommer att få ansvar för underhållet av
samtliga kyrkor, blir det angeläget att kunna visa, att varje
kyrka fyller ett behov som motiverar dess fortbestånd.
Och ett antal förslag, utöver det självklara, att kyrkan
används till gudstjänstsfirande, fördes fram och noterades
för vidare hantering av ansvariga.
Vid ett öppet möte i kyrkan en av de sista dagarna 2011
ventilerades dess framtid av kyrkoherde, kyrkopolitiker,
arkitekterna Kerstin Barup och Mats Edström samt ett
stort antal intresserade. Att kyrkan inte stod inför sin rivning slogs inledningsvis fast, men hur använda en nästan
tusenårig helgad byggnad omgiven av gravar? Och vad
kostar det att hålla kyrkan i det skick den har i dag, lite
skavanker, men fullt användbar? Blir “malpåse” enda alternativet, det vill säga att hålla taket tätt och sedan låta
tiden ha sin gång? Kan kyrkan säljas och användas för
profana, kanske kommersiella ändamål? Det som föreföll
Lika lite som vi vill tänka oss Skåne utan dess karakteristiska bebyggelse antingen det är slättens vitkalkade
längor, ris- och skogsbygdens timrade byggnader eller
stationssamhällenas tegelhus, lika lite vill vi nog tänka
oss landskapet utan dess kyrkobyggnader. Och lika nödvändigt är det, att de som tänker så, engagerar sig.
Text:Ann Renbjer
Foto: Henrik Nilsson
Ann Renbjer - ny styrelsemedlem
Som sedan vid föreningens årsmöte i fjor nyvald styrelsemedlem har jag anmodats presentera mig.
Vad kan sägas?
Jag är en sedan snart två år pensionerad gymnasielärare som undervisat i religion, filosofi, psykologi och historia. Mitt arbete i skolan kombinerade jag i
många år med fackligt arbete på olika nivåer lokalt och centralt. Efter pensioneringen har jag åter börjat i Lund – nu står arkeologi på schemat.
Jag bor i Kristianstad. Skånska gårdar har alltid fascinerat mig liksom konst
och arkitektur i stort. Jag har också läst konsthistoria. Under många år var min
sommarbostad en kringbyggd vitkalkad skånegård på Söderslätt, utflyttad vid
skiftet och iståndsatt av mina föräldrar. Nu är det andras tur att ta hand om den
och jag har ett hundraårigt (alltså nytt!) litet byhus på Österlen, för tillfället
vinterstängt.
Ann Renbjer
11
Byggnadskulturen i fokus
Kulturen i Lund är både en medlemsförening och ett av
världens äldsta friluftsmuseer. Här finns över trettio kulturhistoriska byggnader, fler än tjugo permanenta utställningar, museipark, lekplats, restaurang och kafé. Varje år
erbjuds också programverksamhet, seminarier och kurser
kring aktuella teman. Lagom till sommaren gör Kulturen
en satsning på byggnadskultur, byggnadsvård och kulturmiljö. Med utgångspunkt i Kulturens årsbok och den
nya utställningen Byggnadskulturen som öppnar den 10
juni, ska byggnaderna i friluftsmuseet bli mer tillgängliga
för alla som är intresserade av byggnadsvård och olika
tiders byggnadskultur. Här ska man kunna titta och känna
på olika material och byggnadstekniker och se exempel
på utföranden i hus från olika tider i friluftsmuseet. Man
kommer även att kunna följa återuppförandet av loftboden från Uranäs den s k ”Dackestugan”. Mer information
hittar du på www.kulturen.com.
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen
Text: Kulturen
Medlemsavgiften!
Nytt år och dags för ny medlemsavgift, 150 kr per person/familj. Med i detta blad finner du en liten påminnelselapp
att lägga bland dina kommande betalningar. Medlemsavgiften ska vara betald senast 31 mars. I blad nr 2 kommer nya
inloggningsuppgifter för hemsidan att finnas med.
Kassören
Föreningen
Skånska Gårdar
c/o Christer Fahlström
Hällestadsvägen 43B
247 52 Dalby
epost [email protected]
OBS! Den gamla boxadressen har upphört!
BYT, SÄLJ OCH KÖP!
Vill du som medlem annonsera i medlemsbladet? I mån av utrymme
kan du som privatperson annonsera gratis inom vårt gemensamma
ämnesområde.
Gammal köksspis av gjutjärn, med ringar, koks- och vedkaminer och spegeldörrar av varierande mått till salu. Bengt Anderberg, tel 046 – 234 212.
Ordförande
Eleonore Nilsson Odén
0417-31106, 0709-499722
[email protected]
Kassör, webbred
Christer Fahlström
046-209106
[email protected]
Sekreterare Eva Jönsson
0415-311922
[email protected]
Suppl/red Marianne Rosén
0415-12652
[email protected]
Önskar ni få kontakt med övriga styrelseledamöter, mejla
till [email protected]
eller ring 0739- 32 45 17
Gatehus säljes
Ett gatehus från 1821 ligger i norra delen
av Gärds Köpinges gamla bykärna strax
norr om den sk husmansraden. Längan är
uppförd i båle och reveterad med kalkputs
12
samt har fönster och dörrar av traditionell typ med tak av kraftig pannplåt. I
närmare 100 år har socknens skräddare
verkat här och under tidigt 1900-tal har
de som bott här tvättat och manglat åt
byborna.
Anna och Magnus Lindhagen köpte
huset 1994 och har med varsam hand
restaurerat och bevarat husets karaktär
med tillhörande trädgård. Bland annat
tilldelades husägarna ett kommunalt
byggnadsvårdsbidrag 1995.
Upplysningar: Magnus Lindhagen,
epost: [email protected]