Vasuma ti amo! - Optikbranschen
Ett magasin från optikbranschen MIDO – vi var där Vasuma ti amo! Optileks i Rättvik gillar utmaningar Utbildningsvägarna till behörighet Ökat intresse för sportglasögon NR 3.11 FÖRBÄTTRADITTSEENDEISOLEN. XPERIO ™ DEN NYA GENERATIONEN SOLGLAS Vid farligt bländande sol i trafiken, kan många hinder på vägen passera obemärkta. Xperio polariserande glas tar bort farligt störande bländning och 100% UVA/UVB strålning. Detta ger en större säkerhet på vägen, bättre synkomfort och ögonhälsa. UPPLEV VÄRLDEN UTOMHUS SOM ALDRIG FÖRR. www.xperio.com START Vårtecken i tiden E tt av de säkraste vårtecknen i den internationella optikbranschen är Mido i Milano. Här visar ett tusental företag upp sina nyheter. Distributörer, agenter och optiker gör sina inköp och inom en snar framtid kommer modet att ändras – eftersom de nya produkterna gjort entré på världsmarknaden. Mido handlar naturligtvis inte bara om mode. Det är också platsen för leverantörer som träffar underleverantörer, optiker som behöver köpa in de senaste instrumenten och branschfolk som bara träffas över en espresso och diskuterar saker som rör deras verksamhet. En smältdegel av intryck kort och gott. Precis som en stor mässa ska vara. I detta nummer av OPTIK möter ni bland andra de svenska företag som valde att ställa ut på mässan. Från mässproffsen som alltid är med, till en nykomling som gjorde internationell debut. Vi har också tittat lite närmare på funktionsglasögon. Med en relativt öppen definition av vad det är, gör vi nedslag i sport, teknologi och glasslipning. 5 3 MIDO växer Ute i butikerna börjar det så smått bli dags att ta fram solglasögonen på allvar. Vårsolen har ju åter börjat visa sig för oss ljustörstande nordbor. Spännande tider. Våren är också tiden för ansökningar till högskoleutbildningarna. Missa inte att ansöka till de högre utbildningarna som ger rätten att använda diagnostiska droppar. Allt tyder på att detta snart kommer att bli realitet. 16 Dags för 3d-hype Trevlig läsning MATS AL ME GÅ R D redaktör 22 ANNONS och DISTRIBUTION REDAKTION 08-410 114 20 [email protected] Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson optik 3-2011 Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 [email protected] Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2011 bortom standarden ... och mer ur innehållet: • Vasuma går över gränsen 8 • Lättviktiga Polaris 12 • Medvind för sportoptik 15, 17 • Två nya marknadschefer 25 • Optikbranschen förstärker 31 • Branschplock 35 • Krönika 38 • Vetenskap 41 ... och mycket annat ... 4 Unna dig en proffskamera från uppfinnaren av systemkameran. DV-3 Vårt arv förpliktigar. Som uppfinnare av spegelreflexkameran, i dagligt tal systemkameran, utvecklar vi ständigt våra specialkameror för att alltid erbjuda toppteknologi och för att utöka och förbättra våra användares möjligheter till god vård. Helt avgörande för detta är den optiska kvaliteten. Detta har vi vetat sedan 60-talet, då vi tillsammans med vår tysk/svenska kollega valdes av NASA för månfärderna. I dagens digitala Topconkameror finns 80 års erfarenhet av optisk förfining inbyggd, och vi arbetar ständigt vidare. Vi kan lyfta fram Topcon DV-3 som ett exempel på detta. Denna digitala kamera som är gjord för spaltlamporna i SL-D-serien, erbjuder dig högupplösta videosekvenser såväl som kristallklara stillbilder. Allt snyggt förpackat och extremt enkelt att använda. Så varför inte uppgradera ditt mikroskop med en riktigt vass nyhet? Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se optik 3-2011 5 Mido ökar igen Milano bjöd på en kylslagen vårsol. Men inne i mässhallarna på Mido visade över tusen utställare produkter i långa rader. Många av dessa produkter kommer garanterat vara bland de hetaste när våren väl kommer igång på allvar. , optik 3-2011 6 MI D O 2011 TEXT MATS A L ME GÅ R D Produkter, möten och utbildning. Mido har allt. Fortsatt strålande tider för retromodet Fieramilano i Rho, strax utanför Milano fylldes liksom varje år av utställare, kunder och press för tre dagar i optikprodukternas tecken. Eller snarare optikens tecken. För även om det är produkterna som står i fokus, arrangeras faktiskt också föreläsningar och det finns även en posterutställning. De allra flesta kom dock för att orientera sig bland vårens alla nyheter. Efter några tunga år som en följd av ekonomikrisen, börjar nu besökarantalet vända uppåt igen, i alla fall var det fler italienska besökare än förra året. Det inhemska besökarantalet gick upp med sju procent jämfört med förra året. Totalt besöktes mässan av något fler än de 42 000 som kom 2010. – Mido visar ett gott resultat och befäster sin position som världens viktigaste glasögonmässa, säger Cirillo Marcolin, Executive Vice President för Midomässan, självsäkert. I sex gigantiska hallar ställde företag från hela världen ut. Maskiner och material var temat i ena halvan av hall 9 som kallas Mido Tech. Andra halvan av hall 9 och hela hall 11 går under namnet Asian Pavillion, vilket givetvis innebär att det är platsen för de många av de asiatiska företagen. I hall 22 höll glas- och maskintillverkare till. I ena hörnet fanns också Health & Innovation Forum som är platsen för de mer kliniskt intresserade. Glasögonbågarna ställdes ut både i hall 13, 15 och 24. Den sistnämnda går under namnet Mido Design Lab, vilket är den avdelning där de mindre, mer designdrivna aktörerna ställer ut. Precis som förra året hade denna hall extraöppet på lördagskvällen. Tanken är att kunder och utställare ska kunna mingla med varandra under något mindre formella omständigheter än under dagtid – då det mest handlar om säljsamtal. En nyhet för året var att hall 13 fick en Fashion District Square: ett stort torg där besökare kunde svalka sig i baren och samtidigt blicka ut över några av de allra största aktörernas montrar: Marchon, Safilo, Lux- ottica, De Rigo, Allison, Fedon, Silhouette och Marcolin. – Vi gjorde om Mido Fashion district i år och det blev en extremt populär mötesplats. Vi bevisade där att konkurrenterna runt torget ändå kan samarbeta och skapa synergier, trots en naturlig konkurrens, kommenterar Cirillo Marcolin. I önskan om att locka så många kunder som möjligt bestod konkurrensen inte enbart av nya produkter. Utställarna såg givetvis också till att det alltid hände något extraordinärt i montrarna. Det kunde handla om en mountainbikeekvilibrist i Polar Sunglasses monter, hawaiiansk dans hos Maui Jim – eller supermodeller på besök som hos Silhouette. Givetvis blev det alldeles knökfullt i den sistnämnda montern när Nadja Auermann och Helena Christensen intervjuades av Silhouettes brand manager Andreas Aschauer-Martinelli om deras medverkan i den nya kampanjen för företagets nya diamantbeströdda kollektion. Trendmässigt fanns det givetvis också mycket att inspireras av. Ska man sammanfatta det kort är det fortsatt strålande tider för det retroinspirerade modet. Acetatbågar i pantoform, i runda former, i sjuttiotalsinspirerade pilotmodeller och alla andra tänk- och otänkbara former dominerar. Men metallbågarna tar mer och mer plats och det börjar också talas mer om lite mer futuristiska linjer. Trä och horn är också material som växer stadigt, om hittills endast hos de mindre företagen. Retrosagan är dock långt ifrån över. Det företag som tog det till sin spets i år var tyska Kowalski. De nöjer sig inte enbart med att göra retrobågar. Deras glasögon ser använda ut. Hårt använda, nästan misshandlade. Det kan handla om acetatskalmar som sågats itu och sedan skruvats ihop med en metallplatta – allt för att få den riktiga retro- och second hand-känslan. Vi får väl se om det blir en trend, eller om vi snart övergår till något lättare och enklare igen. optik 3-2011 Derapage blandade retro med futurism. Kowalski gör nya glasögon som ser använda ut. Monterutformningen är ett viktigt konkurrensverktyg. Till höger: Helena Christensen spred stjärnglans hos Silhouette. 8 MI D O 2011 TEXT MATS A L ME GÅ R D FOTO W IL HE L M JA RE SA N D Sedan starten 2007 har Vasuma Eyewear etablerat sig i Skandinavien som ett coolt, rockigt designföretag med mycket attityd och stilsäkerhet. På årets Mido gjorde de premiär på en av de riktigt stora mässorna – och det gav mersmak. Vasuma tog ett internationellt kliv Det är snart fyra år sedan som Jan Vaana, Lars Malmsten och Steffen Sundelius ställde ut under mottot Vasuma Ti Amo. Jan Vaana, Steffen Sundelius och Lars Malmsten – eller Vasuma – kom in med en fräsch rockfläkt i den svenska optikbranschen. Med ormar och gitarrer i montrarna på SOLF-mässan och Drømmesyn har de fått många skandinaviska optiker att höja på ögonbrynen. På Mido 2011 tog klivet ut i stora världen och ställde ut för första gången på en mässa av denna kaliber. – Det var väldigt spännande. Storleken är ju helt överväldigande. Lars har varit här tidigare, för mig var det första gången på Mido, säger Steffen Sundelius. Att åka till Mido kostar en del, men det behöver inte bli vansinnigt dyrt, bara man har lite kreativa idéer. Steffen och Lars åkte ner med sina glasögonkollektioner i resväskorna. Montern fixades till genom ett snabbt besök på IKEA i Milano där stolar, bord och tavelramar inhandlades och skruvades ihop. – Vi valde att visa upp vår Vasuma Faces-kampanj där vi använt våra vänner som modeller. Det var många kunder i montern som tyckte det var kul att vi har en familjär attityd. – Många kom till montern och sa ”ni är skandinaver”. De såg väl på våra glasögonbågar att vi har en tydlig, avskalad men samtidigt uttrycksfull stil, säger Lars Malmsten. När de åkte ner till Milano hade de inga möten inbokade, men när mässan var över kunde de konstatera att montern och deras produkter lockat tillräckligt många intresserade ändå. Nu jobbar de vidare med några intressanta distributörer runt om i världen. – Skandinavien är vår hemmamarknad. Men vi känner oss redo för nästa steg och gå ut internationellt med export nu, säger Lars. – Om företaget ska utvecklas måste vi få ökad tillväxt. Det är därför vi satsar mer på exporten nu, säger Steffen. Varför tar ni klivet just nu? – Vi är ett ungt varumärke, men vi har lagt en bra grund för vidare expansion. Vi har bra produktion i Italien och Asien, och vi har fått verklig förståelse för hantverket kring design av glasögonen. Service och efterservice fungerar bra, så de viktiga bitarna i processen är på plats. Vår kundbas i Skandinavien är bra och den fortsätter växa. Marknadsföringen har gett resultat och Vasuma har blivit ett namn. Vi är mogna att ta det vidare, säger Lars. Under Mido pratade Vasuma mest med intressanta distributörer. Men de sålde också glasögon till kunder runt om i Europa. – Vi saknade bara de svenska besökarna. Det vore roligt att träffa svenska optiker i en annan miljö, snacka med dem och sälja glasögon till dem. Vi vill uppmana alla att ta en inspirationsresa till en mässa av det här slaget, det är så sjukt mycket att se, säger Steffen. En annan sak som de själva vill förbättra till nästa stora mässa är placeringen av monter. På Mido hamnade Vasuma i ett hörn långt ner i mässhallen. – Folk kom förbi spontant, trots ett läge som inte var optimalt. Nästa gång vill vi vara i Design Lab där vi hör hemma. Vi har just anmält oss till Silmo där vi förmodligen ställer ut i Le Village, säger Lars. Vad tyckte ni annars om Midos organisation? – Det var bra. En rolig sak är ju att en stor mässa av det här slaget också lever på nätet. Det fanns en Mido2011-hashtag på Twitter och jag twittrade rätt mycket när vi fått en ny kund eller liknande. Sen fick man gratulationer av andra utställare – antingen via Twitter eller direkt i montern, säger Steffen. Nyheten för årets mässa var kort och gott att de ställde ut. Men nu ser Vasuma redan fram emot Silmo i höst och där kommer de att ha med sig andra nyheter. – Då presenterar vi 12 helt nya glasögonmodeller som ingen sett tidigare, säger Lars. optik 3-2011 UPGRADE Tid för UPGRADE. I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar. Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag! Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE. ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 10 M I D O 2011 TEXT OC H FOTO MATS AL ME GÅ R D Regelbundna internationella mässbesökare är vana vid att se Polaris bland de mer intressanta designföretagen och Mido 2011 var inget undantag. Staffan Preutz och hans Polarisanställda visade både en ny monter och en ny revolutionerande produkt. Polaris – ny monter, ny tung nyhet I somras tilldelades Staffan Preutz ett Swedish Design Award ur handen på kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth. Givetvis var det för de glasögon Staffan Preutz designat och som enligt den namnkunniga juryn ger ”tyngd åt begreppet lättviktighet”. – Av de 200 produkter som deltog i tävlingen utsågs 10 vinnare. Jag är mycket stolt över att vara en av dem, säger Staffan Preutz. Men det var då och som alla vet går det inte att vila på lagrarna. Det gör heller inte Staffan Preutz. Under årets Mido lanserade Polaris inte enbart en ny mässmonter, utan en helt ny glasögonkollektion: SPD7, vilket står för Staffan Preutz Design 7. Denna kollektion har ett kaxigare uttryck än de tidigare Polariskollektionerna, men behåller givetvis den tungt vägande lättheten och den innovativa designen. Staffan ser denna kollektion som ett perfekt verktyg för optiker som vill hävda sig i konkurrensen, utan att behöva fokusera på pris. – Dessa bågar monterar man snabbt isär. För någon som är ovan tar det cirka en minut. Det innebär också att det går att bygga exakt den modell som kunden efterfrågar. En utmärkt produkt för optiker som vill visa att de satsar på kvalitet och god design. Glasögonen går alltså snabbt att ta isär och inga verktyg är nödvändiga. Staffan visar själv med snabba handgrepp hur lätt det är. De 12 olika modellerna finns i 15 olika frontfärger. Till det kommer 2 olika skalmdesigner och 2 skalmtoppslängder. Varje modell finns i tio olika storlekar. Nässadeln finns också i olika varianter: en avsedd för oss i västerlandet, den andra för den asiatiska marknaden där Polaris är mycket starka. – Japan och Kina har visat stort intresse. Där är de väldigt öppna för nytänk och innovation. Glasögonbågarna går alltså att skräddarsy för varje kund. De är tillverkade i ett material med mycket låg densitet, vilket gör dem extremt lätta. – De väger faktiskt mindre än ett betalkort. Staffan Preutz med Swedish Design Awards-priset och på Mido där han demonstrerar att SPD7 är lättare än ett betalkort. Tillverkningen sker i vanlig ordning i Sävast utanför Bo- den. Men det är inte Sverige som är den största marknaden för Polaris – långt därifrån. Av försäljningen går inte mindre än 96 procent på export. Det gör att de internationella mäs�sorna är mycket viktiga för Polaris. De deltar regelbundet på Mido, Silmo, IOFT i Tokyo, Peking, Hong Kong och Vision Expo East i New York. – Det är där våra kunder finns. Dessutom är det viktigt för oss att träffa våra leverantörer av material och maskiner. SPD7 är den senaste satsningen från Polaris. optik 3-2011 en Nu äv med g för dim atism g i ast LACREON™-teknologin för fukt som aldrig tar slut. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) 100 80 60 40 Ingen förlust av vätande ämne under användning 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Tid (timmar) Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 12 transitions.se Helt klara glas inomhus och kvällstid Anpassar sig snabbt Mörka utomhus Transitions glasögonglas är bekväma i alla sammanhang. Inomhus och kvällstid är de helt klara. Utomhus ger den snabba anpassningen av glasen i olika ljusintensitet det skydd dina ögon behöver. Alltid med en känsla av hög komfort. TRANSITIONS. ALLTID RÄTT SKYDD FÖR DINA ÖGON. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2011 Transitions Optical Inc. optik 3-2011 Delar av OPO-personalen reste i vanlig ordning från Höllviken till Milano för att delta på årets Midomässa. Syftet var att underhålla befintliga och skapa nya kontakter. Dessutom lanserades en ny kollektion. Blommiga mönster på insidan av skalmarna. Inspiration från skjortmodet. 13 Peo Stjernqvist i samtal med en kund i montern. OPO underhåller relationer på MIDO Det svenska designföretaget OPO tillhör de flitiga utstäl- Marcus Gårdö var mycket nöjd med årets Mido. larna på de internationella mässorna. Mido och Silmo brukar vara givna. På senare tid har Opti i München tillkommit och dessutom brukar de ställa ut på Vision Expo East i New York, tillsammans med deras USA-distributör. Men i Milano var det svenska representanter på plats. Förutom tre säljare kunde kunder i montern även samtala med företagets två glasögondesigner, Peo Stjernqvist och Tomas Johansson, samt företagets vd Marcus Gårdö. – Det är viktigt för oss att ställa ut på Mido. Här visar vi nya kollektioner och vad företaget i stort står för. Detta är också en bra mötesplats där vi träffar våra etablerade kontakter runt om i världen. Vi försöker givetvis också knyta nya kontakter. Det är ett arbete som vi påbörjar innan mässan genom att etablera kontakt och bjuda in dem till vår monter, säger Marcus Gårdö. Förutom två (internationellt sett) nya kollektioner, Trophy och Bloom, var också mässmontern ny. Väggen smyckades av bilder på det typisk svenska. Bland annat kunde man beskåda ett fotografi från Victoria och Daniels bröllop. – Vi tror starkt på att marknadsföra oss som ett svenskt designföretag. Svensk design har ett gott rykte utomlands och vi kommunicerar gärna att vi är en del av en tradition. De nya kollektionerna är exklusiva och eleganta. Trophy är kollektionen inom Kunoqvist som baseras på något ovanligare material som buffelhorn och trä. – Den andra kollektionen, Bloom by Kunoqvist, har vi lanserat så smått hos våra nordiska kunder, men nu var det dags för en internationell premiär. Denna kollektion har inspirerats av rådande trender inom klädmodet. Insidan av skalmarna har optik 3-2011 fått vackra blomstermönster, precis som skjortor nuförtiden ofta har ett avvikande mönster på insidan av kragen eller vid manschetterna. För OPO:s del handlar det inte så mycket om att sälja glasögonbågar till optiker på mässor som Mido. Snarare är det möten med agenter och distributörer som står på agendan. Förutom möten med leverantörer förstås. – Vi träffar bland annat leverantörer av reklammaterial och bågmaterial. Dels sådana vi redan arbetar med, dels sådana som kan bli aktuella i framtiden. Sen är ju mässan också ett bra sätt för oss att se vad som gäller i branschen. OPO ställer ut i den del av Mido som kallas Design Lab. I den hallen ställer lite mindre aktörer på marknaden ut. Gemensamt för dem alla är att det handlar om verksamheter som är väldigt designdrivna. – Det är helt rätt för oss att stå i Design Lab. Vi är ett designföretag och skapar alltid något unikt och design, till skillnad från många andra som snarare fokuserar på varumärken. Framöver vore det kul om man kunde samla svenska företag till en hörna eller ett kluster i Design Lab. Jag tror vi kunde hjälpa varandra att locka kunder och skapa uppmärksamhet. Det vore också en viktig plats för utbyte av erfarenheter med optiker som kommer ner och de övriga leverantörerna. Slutligen, hur gick årets mässa? – För oss är det svårt att säga, just efter som vi inte kan mäta försäljning så enkelt. Vi har träffat många nya aktörer på potentiella marknader och befintliga kunder. Det har känts bra, även om det inte verkade vara så mycket folk på mässan. Samtidigt gynnas vi inte av att det är fullt med folk i montern. Vi eftersträvar snarare de bra samtalen. 14 TEKNOLOGI & TRENDER text mats almegård Kommer 3d-glasögon bli nästa stora försäljningssuccé hos optikerna? Många är tveksamma, men i takt med att tv- och dataspelstillverkare lanserar produkter som integrerar 3d-tekniken på löpande band kanske det faktiskt kommer att bli så. Lady Gaga vill få glasögonbärarna att visa vad de ser. Polaroid var en av de första med 3D-teknik och givetvis satsar företaget även nu. Marchon satsar på 3Dtekniken med det egna varumärket Kiss & Kill. KlarSynt har svensk ensamrätt. En framtidens säljsuccé? Egentligen är 3D-tekniken inte speciellt ny. Redan 1939 visade The Chrysler Corporation och Polaroid en biofilm i 3d, där nyfikna amerikaner kunde bevittna en extra dimension i filmen. Sedan dess har det gått i vågor – många minns kanske SVT:s satsning på 3d under 1980-talet, men resultatet har alltid haft övrigt att önska. Men kanske är det nu dags för 3d på en bredare front? I takt med teknikutvecklingen har kvaliteten ökat rejält och nu står tvoch dataspelstillverkare i kö för att lansera de senaste häftiga produkterna som låter oss beskåda filmen eller dataspelet med ett djupseende. Forskning och utveckling lär också pågå för fullt hos mobiltillverkarna. Kanske är ett par 3d-glasögon snart lika vanliga som, ja, vanliga glasögon? Men allt handlar inte om 3d när optikbranschen satsar på ny teknik och innovation. För någon månad sedan kunde man i The New York Times läsa en artikel med namnet ”Have You Charged Your Eyeglasses Today?”. För den intresserade finns den på nätet – googla bara på titeln. I artikeln redogjorde Anne Eisenberg för en ny produkt, kallad emPower. Det är ett par glasögon, vars glas innehåller flytande kristaller som kan ställas in på avståndsseende eller närseende. Det enda som behövs är ett knapptryck och det går utmärkt att läsa menyn på restaurangen. Ett nytt knapptryck och du ser din gode vän längst in i hörnet av restaurangen. Kan detta vara revolutionen inom glas? En annan teknologisk produkt som kanske inte kommer att revolutionera optikbranschen – men som säkert kommer att hitta fram till sina kunder – är Polaroids samarbete med Lady Gaga. Den karismatiska artisten har inte enbart designat en ny Polaroidkamera, utan också ett par glasögon: Polarez GL20. I glaset sitter en kamera och en liten skärm. Bäraren tar en bild och lägger ut den i skärmen. På så sätt kan andra se vad bäraren ser. En plojig produkt? Visst, men när Lady Gaga är inblandad brukar det mest plojiga bli en hit. I sommar kanske vi alla går runt med foto/ skärm/glasögon. optik 3-2011 15 Med den rådande hälsotrenden är det fler och fler som väljer att förlägga fritiden i löparspåret, på cykelsadeln eller i skidbacken. Men sport handlar idag inte enbart om motion. Det är också ett starkt segment i handeln. Aldrig tidigare har det funnits så många tekniska hjälpmedel och specialanpassad utrustning som nu. Det ger avtryck även inom optiken. Sportglasögon en växande nisch Det är inte längre bara Vasaloppet som är ett evenemang av det slag som kan beskrivas i termer som ”folkrörelse”. Vansbrosimmet, Vätternrundan, Lidingöloppet, Stockholm Marathon och en rad andra sportevenemang samlar årligen tusentals tävlings- och/eller motionssugna. Antalet träningstidningar har blivit fler och Sveriges Radios Kropp & Själ har en hög nedladdningskvot som podcast. Intresset för motion och sport är stort i Sverige. I takt med att intresset för att röra på sig har ökat, har också produkterna som behövs – eller som sägs behövas – fått ett rejält uppsving. Butiker som Löplabbet tar det här med skoval på allra största allvar. Detsamma gäller för specialistbutiker för cyklar, skidor och utomhusliv. En del av dessa erbjuder också solglasögon, eftersom det är viktigt att skydda ögonen mot uv-strålning när man utövar idrott utomhus. Men långt ifrån alla besitter någon som helst kompetens om optik och om synen. Där har optikerna en gyllene chans. Att liera sig med den lokala sportbutiken kan vara en smart idé. Adidas ligger långt fram när det gäller teknisk utveckling inom sportoptik. Bollés ”Vortex” har fotokromatiskt glas. När sporterna blir mer tekniskt avancerade med cykelda- torer, pulsklockor och digitala gps:er ställs också högre krav på synen. Resultaten laddas upp i de sociala medierna och vänner och bekanta hejar fram mot det hägrande loppet eller tävlingen. För som alla vet är det inte heller bara ungdomar som flänger runt i skidspåren, eller löparbanorna. Idag är vi ungdomar tills vi är… ja, kanske tills vi dör? Att vara pensionär innebär inte att sitta på hemmet. Vi läser ofta artiklar om krutgummor och -gubbar som vägrar sluta med favoritsporten, bara för att det står en hög siffra på id-handlingarna. Att dessa motionärer och idrottsutövare dock har en fysiologi som inte är ung, är ett faktum. Ålderssynthet drabbar även den flitigaste motionär. Som optiker diskuterar man med fördel fritidsintressen med sina kunder. Kanske är den grå lille mannen också en hängiven orienterare? Då behöver han kanske också ett par sportglasögon som komplement till de progressiva glasögon han just provat? optik 3-2011 Nike är en av tungviktarna på sportmarknaden. Quiksilver lockar surfarna – bland annat med gummi på insidan av skalmarna. 16 BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81 optik 3-2011 17 Sedan 2003 förser Lars Wulfing sportintresserade med behov av synkorrektion med rätt sorts glasögon. De senaste fyra åren i centrala Stockholm. Nischverksamheten erbjuder ett efterfrågat komplement samtidigt som sportintresset bara växer i Sverige. Anna Andersson är optometritekniker på Sportoptik. Här demonstrerar hon vindtunneln där kunderna kan prova glasögon. TEXT MATS ALMEGÅRD FOTO WILHELM JARESAND Medvind för sport och optik Lars Wulfing optik 3-2011 På sjuttiotalet utbildade sig Lars Wulfing till optiker. Ett ganska naturligt steg, med tanke på att hans pappa var ögonläkare. Intresset för optik fanns så att säga i Lars Wulfings gener. Men tiden i optikbutik blev inte särskilt långvarig. Istället arbetade han inom leverantörsledet, bland annat hos Johnson & Johnson och Bausch & Lomb. Men år 2003 förverkligade han en gammal dröm. Han öppnade då Sportoptik, som liksom namnet antyder är en optikbutik, specialinriktad på sportglasögon. Platsen var Lidingö och kundstocken växte efterhand. År 2007 var dock tiden mogen för att etablera på annan ort. Valet föll på Kungsgatan mitt i Stockholm. Anledningen var givetvis att det där var lättare att nå fler kunder. – Läget är perfekt för mig. Tvärs över gatan ligger Naturkompaniet och en stor Stadiumbutik. Några meter läng- re upp på Kungsgatan finns Löplabbet. Det innebär att det är många sport- och friluftsintresserade som passerar förbi. Dessutom hjälper bland annat Naturkompaniet mig genom att hänvisa kunder hit, säger Lars ”Lasse” Wulfing. Men Stadium säljer väl också solglasögon? Är det inte risk att en så stor jätte lockar bort dina kunder? – Vi konkurrerar inte med varandra. De säljer enklare lösningar. Jag är optiker och är inriktad på sportglasögon med korrektion. De har ju knappt snoddar till sina glasögon, så jag tjänar nog ändå på att ha dem i grannskapet. Men det är ändå inte sportbutikerna som genererar den största kundtillströmningen i Sportoptik-butiken. – Mina optikerkollegor i branschen skickar ofta kunder till mig. Det är jag väldigt tacksam för. De ser mig inte som en konkurrent, utan komplement. De vet att jag är specia- , 18 Välsorterat i hyllorna för sportglasögon. S P O R T O C H OPT IK liserad och gör saker som de inte vill, eller kan göra. Oftast handlar det om kunder som köpt glasögon eller linser hos en annan optiker och så vill de komplettera med bra sportglasögon. För i Lars Wulfings fall handlar det inte om att sälja solglasögon med sportigt utseende – i alla fall inte enbart. 70 procent av försäljningen består av kupade sportglasögon med styrkor. Ett faktum som till och med spridit sig utanför landets gränser. Därför växer internethandeln. – Många norrlänningar handlar över nätet. De är vana vid att köpa produkter på nätet, mycket beroende på de stora avstånden i Norrland. Jag har också många norska kunder. Ryktet om sportoptikern som kan hjälpa till, med även de mest komplicerade styrkorna har spridit sig via nöjda tidigare kunder, i forum för cykel- eller skidintresserade och även genom att Lars Wulfing aktivt söker upp platser som är rätt för honom marknadsföringsmässigt. – Jag brukar finnas på plats på Vätternrundan och Vasaloppet. Sportoptik finns också på Facebook och sportforum på nätet är viktiga platser för mig. Om någon skriver om mig där ger det mycket mer än en helsidesannons i Aftonbladet. Hemligheten bakom framgången tror Lasse själv beror på att han vågar testa lösningar och snarare ser möjligheter där andra kan se begränsningar. – Många kunder kommer hit och säger att de inte kan ha sportglasögon med optisk slipning. Men jag har slipat dykmasker med -10 med en cylinder på -3,5 och insatsoptik på -7,5 med baskurva 8, så det mesta är möjligt. I början vågade jag inte testa, men med all erfarenhet är det lättare att gå utanför ramarna för vad man ”kan” göra. Hur går du till väga när en kund kommer till dig? – Jag börjar med att mäta upp deras glasögon och se vilka styrkor de behöver. Detta gör jag innan jag visar några modeller i butiken. Det är alltid olyckligt om man visat något riktigt häftigt och så visar det sig att det faktiskt inte fungerar med just den modellen för den aktuella kunden. Vad är det du mäter då? – Toppunkt, inklination, bågskivevinkel och axelläge om det är höga cylindertal. Kupigheten på sportglasögonen gör att jag får räkna om styrkorna, eftersom felen förstoras annars. En annan viktig sak är också att förbereda kunden på rätt sätt. Hur menar du då? – Tidigt i min karriär arbetade jag hos min pappa med synsvaga. Där lärde jag mig att alla inte behöver se helt perfekt. Många är nöjda om de får hyggligt bra seende och de kanske inte behöver se 1,2 för den aktuella sporten. Det gäl- ler att sätta förväntningarna på en realistisk nivå. Vad är det som ställer höga krav på ögonen i dagens sporter? – I och med att tekniken kommit så starkt som den gjort ställs det högre krav på ögonen. Tidigare var kravet för ett par löparbrillor att de skulle vara lätta, skydda mot solen och ge ett bra synfält. Med pulsmätare, eller cykeldatorer för cyklister har också kravet på bättre närseende ökat. Men kunderna blir väl nöjda eftersom du sa att de ofta tror att du inte kan hjälpa dem alls? – Många kunder är så, andra tror att de kan få alla finesser för alla sporter. Nu är det ju väldigt hett med cykling och många kommer in och efterfrågar cykelglasögon. Men samtidigt ska de funka på golfbanan och när man är ute och seglar. Såna kunder tänker kanske inte på att alla sporter ställer olika krav på synen. Då gäller det att diskutera med kunden och nå en bra lösning. De flesta förstår det och är glada över att få en lösning på problemet. Vad är den största utmaningen för dig som optiker då? – Glasen och slipningarna kan vara svåra när det handlar om höga styrkor exempelvis. Det tråkiga är att stora glasleverantörer har begränsningar. De säger att man inte kan göra vissa saker, men det beror på att det inte går att mata in i deras system. Egentligen går det att lösa. De mindre glasleverantörerna är mer flexibla där och går gärna utanför ramarna för vad som är görbart. Rutinen jag har gör att jag vet vilken glasleverantör som är bäst på just det jag behöver för stunden. Glasögonbågarna ställer aldrig till det? – Ibland, fast inte lika ofta. Kunder med väldigt smala eller breda ansikten, eller där det är långt till öronen och så vidare kan förekomma. De allra svåraste fallen skickar jag till Glasögonteknik i Hjo. Conny kan nästan göra vad som helst. Han förlänger skalmar, löder och fixar utan att det syns. Det går snabbt också. Var hittar du rätt produkter till din butik? – Jag samarbetar med en lång rad leverantörer, sen åker jag till Silmo och Mido och gräver runt i montrarna i jakten på nya spännande saker. Sportoptik har högsäsong mellan mars och augusti. Idag arbetar mellan 3 och 4 personer i butiken beroende på säsong. Förutsättningen för att driva en butik som Sportoptik är givetvis inte enbart ett stort kunnande inom optik och en orädd inställning till nya lösningar. Viktigt är också ett brinnande sportintresse och det har Lasse. Sedan han var fyra år gammal har han åkt utför. I tennis har han ägnat sig åt seriespel och han har också windsurfat mycket runt om i världen. – Sportintresset är ett måste. Det är också viktigt att ha testat många olika sporter, så att man får upp förståelsen för just den sportens krav på synen. En kitesurfare behöver exempelvis hydrofoba glas som är vattenavstötande. Erfarenhet av sporterna är givetvis ett plus. optik 3-2011 optik 3-2011 20 Komfortpaket. • Autorefraktor • Tonometer • Autokeratometer • Pachymeter TRK-1P är här! Världens första helautomatiska kombination av autorefraktor/keratometer/tonometer och pachymeter. 4 instrument i ett, och du behöver bara ställa in skärpan mot det första ögat, resten sköter den själv. För första gången har också tonometern automatisk pachymeter och mäter alltså corneas tjocklek, eftersom det har en avgörande betydelse för ögontrycket. Pachymetrifunktionen är unik och reducerar antalet felaktiga remisser, vilket sparar tid och obehag för patient och undersökare. Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se optik 3-2011 21 Tre vägar att nå nya behörigheten I dagarna får Socialdepartementet in de slutliga remissvaren från en lång rad instanser kring Behörighetsutredningen. En liten del av denna rör frågan om optiker ska få använda diagnostika i sina undersökningar. Det lutar starkt åt att detta blir verklighet, varför de optiker som ännu inte skaffat sig behörighet har all anledning att göra detta. Redan när frågan var ute på remiss år 2006 fick optikerna stöd av Ögonläkarföreningen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket. Dessa instanser har också svarat i den nya utredningen och utgången bör bli positiv. För att få använda diagnostiska droppar vid undersökningen krävs det dock att optikern har en formell utbildning. Idag finns det åtminstone tre vägar att gå för att uppnå denna behörighet: Magisterutbildning i Klinisk Optometri och Diagnostisk Optometri vid Karolinska Institutet, samt Masterutbildning i Klinisk Optometri som anordnas av HiBu i Kongsberg, Norge, i samarbete med Salus University i Pennsylvania, USA. – Alla tre kurserna leder till behörighet att använda diagnostika, när väl beslutet fattas av riksdagen. Beroende av bakgrund (grundutbildning) kan man välja de olika kurserna. Med tanke på att det inom yrket fortfarande finns många med olika utbildningsbakgrund är det positivt att det finns olika möjligheter för alla optiker, säger Paul Folkesson, ordförande för Optikerförbundet. Magisterutbildning i Klinisk Optometri kräver att de sökande har en kandidatexamen (treårig högskoleexamen) eller har kompletterat till en sådan. För de som inte har en kandidatexamen finns det möjlighet att bli behörig efter att ha läst kompletteringskurser som också ges på KI. De som saknar högskolebehörighet måste först läsa in treårigt gymnasium innan de kan söka. De som tycker att det verkar svårt att läsa in behörigheten eller att gå magisterutbildningen kan istället välja Diagnostisk Optometri vid KI eller Masterutbildning i Klinisk Optometri i Kongsberg. Till dessa båda kurser är samtliga svenska optiker med legitimation och kontaktlinsbehörighet behöriga. • Mer information om utbildningarna finns på respektive institutions hemsida. Länkar till dessa hittar man som medlem i Optikerförbundet efter inloggning på intranätet under Information>Länkar>Utbildningsinstitutioner. optik 3-2011 Magisterutbildning i Klinisk Optometri (One year Master in Clinical Optometry) Utbildningsort: Stockholm Utbildningslängd: 1 akademiskt år (slutet av augusti t.o.m. första veckan av juni) Utbildningsform: Heltid vardagar, på plats i Stockholm. Enstaka helgdagar kan förekomma. Klinisk undervisning med patienter som sökt till utbildningskliniken vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Högskolepoäng: 60 högskolepoäng Kostnad: Ingen studieavgift (berättigad till CSN-medel) Examen: Magister i Klinisk Optometri. Efter avslutad examen finns möjlighet till doktorandstudier. Hemsida: http://www.ki.se Diagnostisk Optometri Utbildningsort: Stockholm Utbildningslängd: 1 akademiskt år (slutet av augusti t.o.m. första veckan av juni) Utbildningsform: Deltid vardagar, halvtidsstudier, på distans med mellan 10 och 15 träffar i Stockholm. Träffarna äger rum huvudsakligen på veckodagar. Klinisk undervisning med patienter som sökt till utbildningskliniken vid S:t Eriks Ögonsjukhus i Stockholm. Högskolepoäng: 30 högskolepoäng Kostnad: 72 000 SEK exkl. moms. Kan enbart köpas av juridisk person (företag). Examen: Ger ingen egen akademisk examen, men ger behörighet att använda diagnostika. Hemsida: http://www.ki.se Masterutbildning i Klinisk Optometri Utbildningsort: Kongsberg (helgföreläsningar, och klinisk praktik inför vistelse i USA), men också städer i Sverige och Danmark, beroende på hur många deltagare som kommer från dessa länder. Om exempelvis 75 procent av studenterna kommer från Sverige, kommer 75 procent av helgerna att förläggas till Sverige. Dessutom klinisk praktik i Philadelphia. Utbildningslängd: cirka 2 år Utbildningsform: deltid helger, heltid för kliniskt arbete en vecka i början av sommaren första året i Kongsberg, och 2 x 2 veckor på klinik i Philadelphia, USA. I USA ser man patologiska fall som hämtas från de ca 100,000 patientbesök vid The Eye Institute i Philadelphia. Högskolepoäng: 120 högskolepoäng Kostnad: 25,000 USD Examen från denna utbildning ger efter ansökan auktorisation av General Optical Council, GOC, för arbete i UK och ger möjlighet att gå vidare till examen Doctor of Optometry, OD, vid Salus PCO Hemsida: http://www.hibu.no Visste du att annonsöverskottet i OPTIK finansierar svensk forskning inom optometri? Med en annons bidrar du till branschens utveckling! Hör av dig till Renée Lindén på renee.linden @conmedia.se eller 08-601 25 20 22 optileks text och foto mats almegård Från den gamla brandstationen i Rättvik servar Optileks optiker i Sverige och internationellt. De är specialister på RX-tillverkning och inslipning av glas som faller utanför ramarna för standardarbetena, men säger inte heller nej till ”vanliga” uppdrag. Från Leksand via Rättvik och Det är 36 år sedan Optileks AB grundades. Som nam- net antyder härstammar företaget från Leksand och det var där allt började. Tanken var att satsa på massproduktion av standardglas i mineral. Verksamheten innefattade också ett receptsliperi och viss försäljning av glasögonbågar. Men konkurrensen var hård redan då och efter vissa svårigheter rekonstruerades företaget år 1978. Denna rekonstruktion innebar nya ägare, men också en ny vd: Åke Jansson. Inriktningen på företaget skiftade också och fokus förflyttades till receptslipning. Sedan dess har Optileks gjort sig kända i branschen som företaget som inte väjer för svåra uppdrag. – Jag skulle snarare säga att vi sporras av de svåra utmaningarna. I undantagsfall händer det att vi inte kan slipa in glas i en viss båge eller tillverka vissa extrema styrkor och det retar mig enormt. Samtidigt är det faktiskt så att om inte vi kan, då kan ingen annan heller. Men det är en klen tröst för jag hatar att ge upp och säga ”nej, det går tyvärr inte”, säger Henrik Nääs, vd för Optileks. Henrik Nääs har ARBETAT för Optileks i dryga tio år. Under hans ledning har företaget fortsatt mot mer specialiserade uppdrag som påbörjades när hans pappa Åke Jansson var vd. – Pappa blev vd 1977 i samband med rekonstruktionen. Uppgiften var att få bort den röda färgen på siffrorna i årsredovisningen. Han är fortfarande involverad genom att han hjälper till med statistikarbetet och som mentor. Så du har växt upp med Optileks? – Ja, det kan man säga. Men jag har faktiskt bara sommarjobbat här ett år innan jag blev anställd, så så involverade har jag inte varit tidigare. Vad gjorde du tidigare? – Jag utbildade mig till optiker och lämnade Karolinska Institutet. Efter det påbörjade jag doktorandstudier, men insåg snart att jag är mer av en praktiker än teoretiker. Jag har också jobbat med data vilket har varit en förutsättning för att få tillväxt och flyt i företaget. För 17 år sedan flyttade företaget från Leksand till grannorten Rättvik, där det idag är ett av de största tillverkande företagen med 17 anställda. – Optileks är en förkortning för ”Optik i Leksand”, men lokalen där blev för dyr och vi hittade denna istället. Nu har vi byggt ut och än så länge passar denna lokal våra krav. Nog verkar han vara en väldigt praktisk person. När Henrik visar runt bland företagets slipmaskiner glittrar det i hans ögon och han berättar engagerat om vad de olika maskinerna kan göra – och hur han modifierat dem för att göra andra saker. På en plats står en gammal gravyrmaskin som inte får stängas av. Förra gången strömmen gick och maskinen slocknade tog det Henrik en dryg vecka att göra alla inställningar rätt igen. – Länge var Optileks ett standardsliperi, men för ungefär tio år sedan påbörjade vi en förändring som innebar att vi började bygga olika saker som hjälper oss att erbjuda speciallösningar, samt att vi var ett av de första fristående sliperiet i Europa som började med friformtillverkning. Jag sporras av utmaningar och det är väldigt få saker som andra kan som vi inte behärskar. Det är vi mycket stolta över. Vissa grejor kanske man ångrar att man någonsin gav sig in på, men så länge vi hittar lösningar på utmaningarna är det roligt. Det gäller att nyttja teknikutvecklingen så långt det är möjligt. Det är inte alla företag som har en vd som tillbringar en stor del av tiden med att vara ute i produktionen och skruva och trixa med maskinerna. Men så är det på Optileks. optik 3-2011 23 vidare ut i vida världen – Det är alltid intressant att lyssna på maskintillverkarna och höra vad de tycker är möjligt. Sen gör vi andra saker i alla fall. Vi kombinerar allt med mjukvara som vi utvecklat själva, i samarbete med andra eller som vi köpt in. Vi har en rad olika mjukvarusystem som vi använder och det har gjort att vi kommit dit där vi är idag. Denna inställning gör att Optileks satsar på ovanliga lösningar. Därför är exempelvis mineralglas fortfarande en del av produktionen. De erbjuder också ett stort sortiment med äldre bifokalglas. – Vi slipar också mineralglas med friformslösningar. Där är konkurrensen minimal. Men hur många är det som vill ha mineral- och bifokalglas idag? – Det ses idag som en exklusiv produkt och för oss är det ett bra sätt att nischa oss. Vi gör också glas med höga styrkor och höga cylindrar. Våra huvudkunder är fristående optiker, syncentraler och landsting – och särskilt de sistnämnda kräver ofta specialistlösningar. Avancerade inslipningar för sportglasögon är en annan sak som Optileks gör mycket. – Den största utmaningen där är sportglas med stora minusstyrkor, eftersom baskurvorna ofta är höga. Men det är oftast inga problem för oss. Jag upplever att optiker kan känna sig lite osäkra på just sportglasögon för att det ska vara så svårt. Det finns en onödig respekt där. Men nu är inte allt bara specialuppdrag. Optileks gör också ”vanliga” plastglas i ”normala” styrkor. – En bra mix av svårt och enkelt är stimulerande. Naturligtvis behöver vi också den enklare typen av uppdrag, annars överlever vi inte ekonomiskt. Vi kan inte konkurrera med pris så vi satsar på att nischa oss genom att erbjuda andra typer av tjänster. optik 3-2011 Det är svårt att konkurrera med pris om all tillverkning sker i Sverige? – Ja, men jag vill ha det så. Det är väl ett politiskt beslut egentligen, men jag tycker vi alla borde fråga oss vad som händer om vi bara köper billigt importerat för att vi kan. Vad händer med svensk industri då? Alla kan ju inte vara tjänstemän. Hur ser marknaden i Sverige ut för er idag? – Den starka kedjebildningen i Sverige har gjort klimatet hårdare för oss. Men vi har utvecklat en varierad produktportfölj med bra erbjudanden och lösningar som ingen annan har. Därför är vi attraktiva för våra kunder. Av Optileks leveranser går cirka 30 procent på export till länder som Tyskland, Spanien, Finland, England och Holland. På exportsidan handlar det inte sällan om att Optileks hjälper andra sliperier med besvärliga uppdrag som sportglas i udda styrkor och väldigt avancerade progressiva glas. – Vi träffar andra sliperier på utländska mässor och de brukar skicka sina ”hopplösa” fall till oss. Det sprider ringar och vi får referenser från optiker och kunder utomlands. Men givetvis är det Sverige som är den viktigaste marknaden. Idag har Optileks två säljare som delar landet mellan sig. Anders Andersson reser i norra Sverige, Dag Sundin tar hand om de södra delarna. Förutom glas har de båda också glasögonbågar med sig i säljväskorna. Optileks är officiella representanter för sport- och solglasögonen Mormaii, men även för Seiko och Savile Row. – Glasögonbågarna utgör kanske 8 till 9 procent av vår omsättning. Vi ser det som ett bra komplement till våra övriga tjänster. För mig som säljare är det en perfekt kombination. När jag visar glasögonbågarna är det lätt och naturligt att prata om glas också. Det bra att kunna erbjuda allt i ett paket, säger Dag Sundin. Anders Andersson och Dag Sundin delar Sverige som säljare. Henrik Nääs älskar utmaningar. © Silhouette www.silhouette.com B R A N SCHN Y T T T ext M AT S A LM E GÅ R D 25 Två nya marknadschefer Marita Bertilson tar över på Specsavers Sedan den 2 mars har Specsavers i Sverige en ny marknadschef. Marita Bertilson har tidigare arbetat som marknadsdirektör för Göteborgs Kex – nu tar hon steget in i optikbranschen. Det är Marita Bertilsons andra dag på jobbet och allt är väldigt nytt. Hon har just lokaliserat kontorets skrivare och större delen av tiden har gått åt till liknande praktiska saker. Och så har hon träffat en rad nya kollegor. – Så är det alltid när man kommer till en ny tjänst. Det gäller att snabbt sätta sig in i verksamheten och lära känna medarbetarna. Det kommer jag ägna en stor del av tiden åt under de första veckorna. Sedan 1997 bor hon i Göteborg och börjar – trots att hon kommer från Jönköping – känna sig som en västkustbo. Marita Bertilson har en civilekonomutbildning med inriktning mot marknadsföring. Bland de tidigare uppdragen märks en tjänst som marknadsdirektör för Göteborgs Kex. Men de senaste två åren har hon drivit ett eget konsultföretag. – Jag har fungerat som konsult mot företag, när det gäller strategiska och taktiska marknadsfrågor. På deltid har jag också undervisat i marknadsföring på IHM Business School. Men nu byter hon tillvaro. Från eget företag till en anställning hos Specsavers. Detta kliv in i optikbranschen tycker hon är mycket spännande. – När den här möjligheten dök upp var det bara att säga ja. Vissa företag har jag följt under några år av rent intresse. Specsavers är ett av dem. Jag har själv glasögon och linser, så optikbranschen har också en personlig koppling. Vad fick dig att anta utmaningen? – Specsavers är inne på en spännande resa och jag kände att jag ville vara med på den och bidra med det jag kan. Det är ett expansivt företag och det är roligt att se till att marknadsföringen anpassas till konsumentbehovet. Glasögon är ju inte längre bara något funktionellt utan går mer mot modehållet. Där kommer jag att ha nytta av mina kunskaper om varumärkesbyggande och marknadsföring. Så vad händer härnäst? – Det är för tidigt att svara på. Nu lär jag känna företaget och dess medarbetare. Jag skaffar en bild av var vi står, för att sedan kunna gå vidare. Det är egentligen allt jag kan säga idag. Har du hunnit sätta dig in i hur optikbranschen ser ut? – Jag har en hyfsat god bild om våra konkurrenter och om marknaden. Samtidigt kommer jag lära mycket, det är en ny bransch och det innebär alltid spännande utmaningar. Mitt uppdrag blir att kommunicera företagets kunderbjudande så bra som möjligt. Det ser jag fram emot. mATS AL ME GÅRD Anna Östlund tar över på KlarSynt I februari tillträdde Anna Östlund tjänsten som marknadschef för KlarSynt i Sverige AB. Hon har nu ansvaret för all intern- och externkommunikation samt utvecklingen av varumärket KlarSynt. Innan Anna Östlund kom till KlarSynt arbetade hon många år inom detaljhandeln som kommunikatör/dekoratör inom olika kedjor. För tio år sedan började hon på KlarSynt, vilket innebär att hon har varit med sedan starten och följt företagets utveckling. Anna har varit ansvarig för inköpsoch medlemsmässor, utvecklat företagets egna bågkollektioner samt ansvarat för en stor del av KlarSynts marknadskommunikation. Det är alltså ett logiskt steg att växla upp och gå över till att bli marknadschef. – Att jag nu får denna möjlighet att växa ytoptik 3-2011 terligare inom kedjan känns oerhört roligt och spännande. Att jag också har förmånen att få arbeta i ett otroligt bra team gör inte saken sämre. Nu kör vi! Innebär det något nytt för er marknadskommunikation att du tillträder som marknadschef? – Nej, inte i stort. Vi kommer att fortsätta den resa vi redan börjat med full fart framåt. Visst kommer det kanske att märkas att KlarSynt har en ny marknadschef, men allt kommer fortfarande att genomsyras och vägas väl mot våra kärnvärden som finns med oss i allt vi gör. Målen för den närmsta framtiden är satta. Bland annat handlar det om att göra varumärket KlarSynt mer känt bland konsumenterna i Sverige. – Vi ska vara tydliga i all vår kommunikation gällande faktumet att vi är en optikerked- ja som verkligen kan erbjuda kunden någonting annan än bara pris och kvantitet. Vi vill visa upp vårt breda sortiment av tjänster och produkter och vår unika ställning. Vilka utmaningar står du inför som ny marknadschef? – Många hoppas jag. Vi är en liten organisation på 4 personer med mycket driv, kreativa idéer och järn i elden, så den största utmaningen för mig blir nog att få tiden att räcka till. Det finns mycket att göra och jag upplever det oerhört positivt att få vara med i den förändring hela branschen går igenom just nu och att som marknadschef för KlarSynt få vara med och uppnå vårt stora mål, vilket är att bli en av de tre största aktörerna på den svenska optikmarknaden. Vilka utmaningar står KlarSynt inför? – Vi har massor med kul utmaningar framöver. Den viktigaste utmaningen just nu tycker jag är att få marknaden att förstå att en synundersökning inte kan kosta 1 kr. 26 B R AN S C H N Y T T TEXT MATS AL ME GÅ R D foto wilhelm jaresand Satsning på barn och syn Specsavers på Sveavägen bjöd nyligen in till pressinformation på temat barn och syn. På plats i butiken fanns ortoptist och optiker som berättade om arbetet med barn. Specsavers satsar nu mer på frågor som rör barn och syn. Enligt en ny SIFO-undersökning har svenska föräldrar stor tillit till de synundersökningar som görs hos BVC eller i skolan. Bra så långt, men tyvärr innebär det att de inte tar med sig barnen till ögonläkare om de misstänker att allt inte står rätt till. Specsavers och Sveriges Ideella Ortoptistförening vill nu arbeta för en mer proaktiv inställning hos föräldrarna. I SIFOundersökningen framgår nämligen att var fjärde förälder med hemmavarande barn utan glasögon (26 procent av alla föräldrar i undersökningen) någon gång misstänkt att deras barn ser dåligt. Trots detta uppger 25 procent att de aldrig tagit sina barn till en ögonläkare eller optiker. Den vanligaste orsaken är helt enkelt att de litar för mycket på skolan. Bodil Nyström-Fogelberg, som är ordförande för Sveriges Ideella Ortoptistförening uppmanar föräldrarna att ta större ansvar. – Ju tidigare man upptäcker ett barns synfel desto fortare går det att behandla eller korrigera med glasögon. BVC och skolornas undersökningar är mycket viktiga men det finns alltså flera typer av synfel som inte kontrolleras där, synfel som kan bli bestående om de upptäcks och behandlas eller korrigeras i tid, säger Bodil. Därefter tog optiker Johan Ullström ordet. Han berättade om hur han arbetar då han möter barn som kommer med recept från ögonläkare eller ortoptist. – Det är viktigt att man tar sig tid och ger barnet bågar som de kan växa i, men också att de tål lite tuffa tag. Det Bodil Nyström-Fogelberg vill att föräldrar ska ta ett större ansvar för sina barn. Ett lekfullt sätt gör utprovningen av glasögon lättare. ska vara lätt och bekvämt men det ska också gå att misshandla glasögonen rätt hårt. Barn ska kunna leka obehindrat, säger Johan. Vad är största utmaningen med att tillpassa glasögon till barn? – Det är egentligen inga större skillnader mot vuxna kunder. Men det krävs att man tar sig lite mer tid. Ofta brukar jag skoja lite med barnen och göra själva tillpassningen lite mer lustbetonad än normalt. Givetvis är det också viktigt att prata så att barnet förstår. SIFO-undersökningen gjordes av Specsavers, som nu alltså satsar hårdare på barnens syn. Enligt informationschefen Anna Lindblad ligger detta helt Johan Ullström i linje med företagets ursprungliga idé. – Specsavers grundades med mottot att alla har rätt till glasögon, stora som små, oavsett synfel. Därför tycker vi att det är otroligt viktigt att eventuella synfel upptäcks redan i låg ålder. Har inte denna fråga fått tillräckligt utrymme tidigare? – Nej, vi tycker inte det. Den borde prioriteras högre då man kan se att många barns svårigheter i skolan kan undvikas genom ett enkelt syntest. Vilka utmaningar ser ni för de enskilda optikerna och butikspersonalen i arbetet mot barn som kunder? – Det som är viktigt när man arbetar mot barn är att se barnet och lägga det på deras nivå. Det kan vara en stor omställning för barnet att få synhjälpmedel, men vi vill göra det till något positivt. Att få ett par glasögon ska kännas som att vinna högsta vinsten på lotto. Hos optikern är det viktigt att barnen själv får välja sina bågar. Samtidigt är det såklart viktigt att bågen passar. Optikerns roll ska vara att hjälpa till att hitta en modell som är rätt för barnet, som har en god passform samt är tåliga och lätta. optik 3-2011 optileks ab En svensk glasleverantör Orolig när dina kunder vill ha styrkeglas i kupiga sport- och modebågar? optileks Individuell Sport Vi har över 5 års erfarenhet att tillverka och slipa in kompenserad optik för kupiga sport- och modebågar Vita, Polariserande, Transitions, Drivewear, NXT, Trivex Omfång Enstyrke Index 1.5, 1.53, 1.6, 1.67 Tillgängligt i samtliga plast material: Styrkeomfång Bas 8 +6:4 till -5 Styrkeomfång Bas 6 +4:4 till -6 Omfång Progressiva Index 1.5, 1.53, 1.6, 1.67 Tillgängligt i samtliga plast material: Höjd från 15mm Styrkeomfång Bas 8 +5:4 till -5, add 0,75-3,5 Styrkeomfång Bas 6 +4:4 till -6, add 0,75-3,5 Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10 www.optileks.se • [email protected] Diagnostisk optometri Välkommen till kurs i Diagnostisk optometri 30 hp Kursen vänder sig till legitimerade optiker med kontaktlinsbehörighet Möjligheten för optiker att använda diagnostiska farmaka fastställs med största sannolikhet under hösten 2011. Denna kurs, tillsammans med KIs magisterutbildning, kommer att ligga till grund för den nya behörigheten. Kursen är delad i fyra moment Neurooptometri Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik Ögats sjukdomar och diagnostik Binokulärseende och behandling Kursupplägg Kursen ges på halvfart och baseras på distansundervisning varvat med fysiska träffar. Total planeras 10 till 15 träffar under kursens gång. Tid och plats Kursstart september 2011. Enheten för optometri, St. Eriks ögonsjukhus, Stockholm Pris och anmälan 72 000 SEK exkl. moms Sista anmälningsdag 27 maj 2011 Anmälan görs på: www.ki.se/uppdragsutbildning Kontaktpersoner Projektkoordinator: Ulla Finati, [email protected], 08 524 83891 Kursledare: Maria Nilsson, [email protected], 08 123 23036 Kompletteringskurser: Vetenskaplig teori och metod i optometri Examensarbete för kandidatexamen i optometri Kursmål Målet med utbildningarna är att ge dig som är optiker med äldre optikerutbildning möjlighet att komplettera din utbildning till en kandidatexamen (högskoleexamen) och därmed bli behörig t.ex. Magisterutbildningen. Studieform och behörighet Studierna görs på distans med 3-5 träffar i Stockholm Högskolebehörighet (avslutad treårigt gymnasium) Pris och anmälan Kurserna är kostnadsfria! Sista anmälningsdag den 15 april 2011 Anmälan görs på: www.studera.nu Fortsatt arbete med lagtexterna Arbetet med att få politikerna att korrigera de nya lagarna om kontaktlinshantering och patientsäkerhet fortsätter. Optikerförbundet och Optikbranschen fortsätter sitt enträgna arbete för att få till förändringar. Frågor som rör patientsäkerheten har blivit väldigt aktuella på senare tid. Anledningen är – i Optikerförbundets och Optikbranschens ögon – olyckligt formulerade beslut i nya patientsäkerhetslagen (2010:659, PSL) som inte tar hänsyn till patientsäkerheten. Enligt den nya Patientsäkerhetslagen är det fritt fram för vem som vill utan legitimation att tillhandahålla linser utan att avkräva eller kontrollera om giltig ordination finns. Det är också fritt för dessa att sälja linser till barn under 8 år, likaledes utan krav på kontroll eller spårbarhet. Ett av Socialstyrelsens resonemang är att känd kund, känd lins betraktas som patient och ny okänd kund, okänd lins betraktas som konsument. – Var och en förstår det orimliga i denna situation i verkligheten. Det är ofattbart att det ens finns en antydan till att man kan tolka verkligheten på detta sätt, säger Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet. Dessutom har det inte provats rättsligt så här känns isen tunn, för den som har det medicinska ansvaret på företaget. – Riksdagen har beslutat om fritt tillhandahållande, vilket öppnar för denna snedvridning. Motiveringen i Proposition 2009/10:210, sid.205, för lagändringen lär bli en klassiker: ”Enligt Lagrådet framstår den nuvarande föreskriften om att bara hälso- och sjukvårdspersonal får sälja kontaktlinser som otidsenlig med hänsyn till att det numera är möjligt och vanligt att köpa kontaktlinser över Internet” säger Paul. Jag ska inte nämna allt annat som ”det numera är möjligt och vanligt att köpa” på internet, som man på liknande sätt i kongruens skulle släppa fritt. Men tanken svindlar onekligen. Andra regler gäller dock för legitimerade optiker, eftersom deras verksamhet regleras i optikerföreskriften utifrån hälso- och sjukvårdslagen. En icke-legitimerad person har rätt att göra en sak, medan något helt annat gäller för den som innehar legitimation. För det första påverkar det konkurrensen negativt, för det andra – och det som är mest allvarligt: det monterar ner patientsäkerheten. En annan viktig fråga som också gäller patientsäkerheten är den om delegering av ansvar. Där har nu Socialstyrelsen kommit med ett svar på en fråga som Paul Folkesson och Optikerförbundet ställt. – Det viktiga i detta förtydligande är att alla anställda i optikbutiker räknas in som hälsooch sjukvårdspersonal, även de utan legitimation. Det är bra att vi fått det svart på vitt. Varför är det viktigt? – Dokumentet, som finns att läsa på Optikerförbundets hemsidas intranät, ger klara besked. Som legitimerad optiker kan man inte bara vända ryggen till och låta någon annan 29 göra nåt som man inte själv skulle ha gjort. De skriver tydligt att ”den som delegerar en arbetsuppgift till någon annan, ansvarar för att denne har förutsättningar för att fullgöra uppgiften”. En annan viktig aspekt är att de skriver att det alltid ska finnas en medicinskt ansvarig. Vad innebär det konkret? – Om verksamhetschefen inte är legitimerad, måste han eller hon utse någon som är medicinskt ansvarig. Det går inte att undgå ansvar eftersom hela verksamheten, även den personal som inte är legitimerad räknas in i hälso- och sjukvårdande verksamhet och är den medicinskt ansvariges ansvar. Detta är av största vikt för patientsäkerheten. Så vad bör den medicinskt ansvarige tänka på innan han eller hon delegerar? – Den person som har medicinskt ansvar för att allt sköts patientriktigt har det fulla ansvaret i verksamheten. Delegerar man tar man ansvar för att den som ska utföra uppdraget har kompetens och kunskap som räcker till för att utföra det. Delegation skall vara tidsbegränsad och kontrollerbar, med andra ord kunna kontrolleras och kontrasigneras av den delegerande medicinskt ansvarige. Både Optikerförbundet och Optikbranschen arbetar enträget vidare med dessa lagfrågor. Snart stundar nya besök hos statssekreterare i regeringen. – Vi ger oss inte, och jobbar enträget i det tysta. Vi vill inte stressa, eller prata sönder frågan. Målet är likvärdig konkurrens underordnat hög patientsäkerhet, avslutar Paul. 30 transitions.se Helt klara glas inomhus och kvällstid Anpassar sig snabbt Mörka utomhus Transitions glasögonglas är bekväma i alla sammanhang. Inomhus och kvällstid är de helt klara. Utomhus ger den snabba anpassningen av glasen i olika ljusintensitet det skydd dina ögon behöver. Alltid med en känsla av hög komfort. TRANSITIONS. ALLTID RÄTT SKYDD FÖR DINA ÖGON. Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2011 Transitions Optical Inc. optik 3-2011 31 Patrik förstärker Optikbranschen för att säkerställa kvalitetsnormen Certifieringen för Optikbranschens Kvalitetsnorm i synvården sker vartannat år. För att kontrollera att den efterlevs fullt ut och för att underlätta för butikerna som certifieras har Optikbranschen anställt Patrik Maltborg. Hans uppgift blir att genom revisioner av de certifierade butikerna säkerställa att patientsäkerheten och kvaliteten höjs i hela landet. Det är andra dagen på jobbet och Patrik Maltborg ser förväntansfull ut. I slutet av mars påbörjar han sina resor runt om i landet, där han kommer att utföra revisionen av de butiker som certifierats enligt Optikbranschens Kvalitetsnorm. – Det finns många intressanta aspekter av denna tjänst, bland annat en pedagogisk vinkel som jag tror kommer att bli mycket stimulerande. Det ska bli spännande att resa runt i landet och träffa branschkollegor. Själv har Patrik Maltborg en mycket lämplig bakgrund för uppdraget. År 2007 gick han ut Optikerprogrammet vid KI, i vilket han även var utbytesstudent i Houston. Efter en kort tid i Synoptiks butik i Haninge gick Patrik magisterutbildningen och examinerades i den första kullen någonsin. Därefter har han varit verksam som optiker i Specsavers butik på Hornsgatan i Stockholm. Nu är han anställd till 80 procent hos Optikbranschen. – I nuläget vet jag inte vad de resterande 20 procenten ska fyllas av. Men jag vet att jag vill ha kvar en fot i ”verkligheten”, det vill säga i en optikbutik. Jag tycker det är viktigt att behålla kontakten med det dagliga kliniska arbetet i butik. – Vi är väldigt nöjda. Patriks profil optik 3-2011 var helt rätt för oss, med en bra akademisk bakgrund. Han kommer att vara en stor tillgång för branschen, säger Fredrik Thunell, vd på Optikbranschen. Patriks uppgift blir att kontrollera att kvalitetsnormen är implementerad på rätt sätt och att butiken arbetar enligt denna. På så sätt säkerställs att branschen håller högsta möjliga patientsäkerhet och kvalitet. – I certifieringen får butiken intyga att man följer normen och mitt arbete kommer att bestå i att kontrollera att det verkligen stämmer fullt ut, säger Patrik. Målet är att mellan 300 och 400 butiker årligen kommer att besökas av Patrik. Från nord till syd, ost till väst. Allt sker i etapper och Patrik kan se fram emot högintensiva perioder då han reser mycket. – Det ska bli mycket spännande och roligt. För butikernas del innebär det att jag föranmäler ett besök innan jag anländer. Det handlar inte om att komma och dyka in hos någon oanmäld. – Tanken har varit att skapa revisioner som granskar hur respektive butik lever upp till kvalitetsnormen fullt ut. Det är en kontrollfunktion. Grundtanken är ju att höja patientsäkerheten i hela branschen, säkerställa en hög lägstanivå och att man arbetar i enlighet med givna riktlinjer, säger Fredrik Thunell. I samband med detta ändras nu även certifieringsperioderna. Tidigare bjöds butikerna in till certifiering i början av ett kvartal och hade till slutet av kvartalet på sig. Det innebar att certifieringsarbetet skulle vara färdigt antingen i mars, juni, september eller december. Nu ändras dessa slutdatum istället till februari, maj, augusti och november. – Anledningen är att det tidigare krockade med semestrar och julledighet, så det var ibland stressigt att hinna. Vi gör detta för att underlätta för de butiker som deltar i certifieringen. Både Patrik och Fredrik understryker noggrant att det inte handlar om att detta arbete är tänkt som ett sätt att ”sätta dit någon”. Snarare om att underlätta för butikerna att säkerställa hög kvalitet och förstklassig patientsäkerhet. – Alla som har frågor är givetvis välkomna att höra av sig. Det kan handla om allt möjligt som rör certifieringen: tolkningsfrågor, implementering eller annat. Det är bara att mejla eller ringa, säger Patrik. Ta kontakt med Patrik Maltborg: [email protected] 32 K anvä an ndas me konta ktlins d er och m akeu p IN SÄ N DARE Reklam i optikbranschen Dagligen matas vi i TV med al- Ett nytt och enkelt sätt att behandla torra ögon tearsagain ögonspray lindrar torra ögon som kan orsakas av kontaktlinser, luftkonditionering, sjukdom eller arbete framför dataskärmen. tearsagain innehåller liposomer, små fettpartiklar, som finns naturligt i tårfilmen. Spraya på stängt öga, öppna ögat och tårfilmen är stabiliserad. Finns att köpa på utvalda apotek! blunda och spraya • 031-748 49 50 • www.abigo.se navigator Abigo Medical Ab Askim lehanda reklam från optikbranschen. Hos optiker Spara ska kvalitet inte kosta en förmögenhet. Optiker 1:- tycker att övriga optiker tar hutlöst betalt för sina undersökningar och för glasögonbågar som ”färdas i första klass”. Nej, annat är det hos optiker ”Smart”. Det är ju jättesmart att låta barn i fjärran östern tillverka billiga bågar som vi sedan kan sälja smart i Sverige. En ung kvinna född 1978 kommer till undertecknad, ”Optiker Resande i Första Klass”, även kal�lad ”Optiker Hutlöst Betalt” med problem med sina kontaktlinser som hon fått tillpassade hos Optiker Spara. Hon sparade mycket pengar på att erhålla visus 0,5 och sfäriska månadslinser istället för dyra toriska dagslinser. Kunden återvände till Optiker Spara och klagade på att linserna kliade väldigt mycket och att hon såg dåligt med dem. Hon fick då rådet av Optiker Spara att köpa komfortdroppar. Hon sparade de pengar hon behövde för att köpa de välbehövliga allergidropparna som istället borde ordinerats. Efter allergidiagnos, allergidroppar och tillpassning av toriska dagslinser hos Optiker Hutlöst Betalt fungerar nu linserna optimalt. Klådan är borta och visus är 1.0. Tänk vad hon sparade pengar med tidigare linser som gav visus 0,5 och kliande ögon. Dessutom sparade hon bensin, eftersom den låga visus gjorde att hon var tvungen att köra sakta för att se vägen framför sig. Kör man sakta drar bilen mindre bensin och då sparar man mycket pengar. Ovanstående kund hinner knappt lämna lokalen hos undertecknad innan nästa kund kommer in och undrar om vi kan mäta trycket? Kunden har rekommenderats av Optiker Spara att kon- takta oss på Optiker Hutlöst Betalt för att få tryckmätning utförd. Vi på Optiker Hutlöst låter meddela att enbart tryckmätning inte säger något om allt är bra eller inte, utan rekommenderar en mer komplett undersökning. Vad kostar synundersökningen undrar kunden? – Den kostar 390 kronor. – Det kanske är bättre med undersökning hos optiker Spara i alla fall, de tar ju bara 1 krona och det där med trycket är kanske inte så viktigt, svarar kunden. Ja vad säger man om dagens optikmarknad ? Tänk att det går att tjäna pengar på oskicklighet och ruffel och båg år 2011. Att ett optikföretag som i TV-reklamen påstår att kvalitet inte ska kosta en förmögenhet, men som inte har kompetens att diagnostisera en simpel allergi. Att år 2011 dessutom inte inneha en tonometer innebär knappast att arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Men Socialstyrelsen lär inte ingripa. Ingen patient har avlidit av lite allergi eller högt tryck så där fortsätter vi att värna folkhälsan som vanligt. Och förresten lite synfältsbortfall piggar ju alltid upp. Dessutom är det ju toppen att man numer kan köpa linser lite här och var och slippa göra dyra undersökningar hos de hutlösa högprisoptikerna. Det är ju jättesmart och kunderna sparar mycket pengar. Nej, nu har jag inte tid längre att beklaga mig. Nu tar jag mitt platinakort på SAS och åker i första klass till lämplig söderhavsö för att drömma. Jag drömmer om den tid då yrkeskunskap och seriositet var ledord inom yrket. Bästa hälsningar till alla er optiker som är Smarta nog att inte Spara på yrkesskickligheten. Lars Salmonson Contacta Eyewear optik 3-2011 Maroon 90 Maroon 75 Maroon 50 Maroon 25 FÄRGSTYRKA för FÄRGSTARKA Låt dina färgstarka kunder se möjligheterna. Kunder som är intresserade av mode och trender och som gärna vill skapa sig en profil eller ett personligt uttryck. Lyft fram Spectrum Sphere i din butik. Hoyas aktuella sortiment av färgade glas. Här ingår ett 30-tal aktuella modefärger med fokus på fräcka Maroon och lite gåtfulla Granite. Grönt, blått och rosa glas hittar du också för dem som vill sticka ut. Och förstås de gradalfärgade glasen som ger den där svala eleganta looken. Försäljningen av färgade glas är på uppgång. Sommarens hetaste trend? optik 3-2011 34 BRANSCHPLOCK REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D Kundfrågan NAMN: BJÖRN LANDSTRÖM ÅLDER: 58 år BOR: ENSKEDE, STOCKHOLM VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA GLASÖGON? – De ska vara progressiva och av bra kvalitet, jag vill trivas med dem. Hur de ser ut kommer i andra hand. VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM? ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP? – För mig är de enbart synhjälp, jag skulle gärna vara utan. HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON? – Det blir kanske vart sjätte, sjunde år. Nästa gång ska jag nog byta bågar också. HAR DU FLER PAR? Jag har bara ett par ”riktiga” glasögon. De andra är såna där ÖoB-glasögon som jag har när jag ligger på stranden och löser korsord. Men eftersom jag ser så olika på vardera öga måste jag köpa två par och pilla ihop, haha. VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV DIN OPTIKER? Det absolut viktigaste är att han eller hon kan sin sak. Men självklart är det alltid bra med ett trevligt bemötande. Solglasögon för klubbkids Technoartisten Jeff Mills har gjort sig känd för att vara en av världens snabbaste DJ:s. Ingen kan som han spela vinylskivor på tre skivspelare samtidigt. Samtidigt har han också gjort sig ett namn som en av technons mest välklädda artister, inte minst sedan han öppnade egen butik hemma i Chicago. I Gamma Player, som butiken heter, finner intresserade kunder heta designerkläder. Till sommaren kommer de också att kunna bära solglasögon från Gamma Player. Technolegenden själv har varit med och tagit fram glasögonen som tillverkas i Italien. Ett framtidskoncept för Tommy Barn är framtiden, brukar man ju utro- pa i olika sammanhang. Nu verkar devisen nått optikbranschen på allvar. Varumärke efter varumärke satsar på kollektioner för den yngre delen av befolkningen. Senast på tur är det Tommy Hilfiger som tillsammans med Safilo tagit fram modeller för flickor och pojkar mellan åtta och tolv år. Kollektionen presenterades i februari och innehåller både oftalmiskt och solglas. Designen följer andan i Tommy Hilifgers varumärke, klassiska amerikanskt cool. Tillverkaren utlovar funktionalitet och bekväm passform. Kollektionen består av sex modeller, två solglas och fyra oftalmiska. Bågarna är gjorda i ljusa och livliga färger som understryker det ungdomliga i designen. Glasögonen levereras i mjuka fodral med tydliga Tommy Hilfiger-kännetecken. Ackommoderande lins mot gråstarr Nu kan man för första gången erbjuda patienter som lider av gråstarr eller ålderssynthet en ackommoderande lins. Abbott Medical Optics har lanserat Synchrony, en intraokulär silikonlins med dubbel optik. Den består av två optiska element: en främre konvex lins med en styrka på +32 dioptrier och en bakre konkav lins med varierande styrka. Linsen implanteras på samma sätt som vid kataraktoperationer, alltså att man tar ut den naturliga linsen ur linskapseln och ersätter den med Synchrony-linsen. Den första operationen, som tar ungefär 20 minuter, genomfördes i februari. Resultaten ska gå att se efter fyra till sex veckor. optik 3-2011 8 maj är en UPGRADE-dag. Ses vi då? Från pepparkvarn till glasögonbågar I år firar den kände danske designern Timothy Jacob Jensen tjugo år som chef, störste aktieägare och chefsdesigner på Jacob Jensen Design. Under den tiden har han hunnit designa åt flera stora aktörer och ställt ut på många museer runt om i världen. Han har till och med fått en plats i MoMA i New Yorks permanenta utställning. Prisvinnande köksattiraljer har varvats med bland annat klockor och smycken. Både åt andra och för sitt eget märke. Nu är det dags för glasögon. ”Timothy” som kollektionen heter, är döpt efter honom själv och innehåller stilrena acetatbågar i både fyrkantiga och runda former i enkla färgscheman. Hållbar trend håller än På senare tid har trender som ”sustainable fashion” vuxit sig starka inom klädmodet. Nu börjar även glasögonbranschen dras med. Med Eco-kollektionen som tidningen Fast Company utnämnt till ”the greenest glasses on the planet” anammar MODO hållbarhetstrenden. Kollektionen är tillverkad av 95 procent återvinningsbart rostfritt stål och plast och består av 20 oftalmiska och två solbågar som kommer ut i vår. Bågarnas form varierar mellan halvgarnityr och vanliga, retro och fyrkantigt. En massa olika former som binds samma av ett gemensamt hållbarhetstänk. optik 3-2011 En dag full av inspiration och utbildning som ger CET-poäng, ett initiativ från Johnson & Johnson Vison Care. Föreläsare som Caroline Christie, Peter Karvik, Johan Fridsell, Stefan Löfgren och Mi Ridell. Dessutom, mingel med kollegor i branschen. En dag som är lite bättre än andra dagar. Mer information och anmälan www.jnjvisioncare.se Plats: Hilton Hotel Slussen, Stockholm Tid: 8 maj med start klockan 9.00 Pris: Kostnadsfritt, lunch och fika ingår* *Anmälan är bindande. Begränsat antal platser. ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 36 BRANSCHPLOCK REDAK TÖR W IL HE L M JA R E S AND, op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D Ivo Bisignano Barock design på barnens näsor Precis som så många andra stora varumärken lanserar Prada en ny barnkollektion. ”Prada Minimal Baroque eyewear collection” kommer finnas i limiterad upplaga. Priset ligger runt 340 euro(cirka 3 000 kr), men de säljs endast i Pradas egna butiker. Som namnet antyder är designen inspirerad av barocken. Det märks tydligt på den flådigt kurviga designen. Det ganska väl tilltagna priset försvaras bland annat med påpekandet om Pradas samarbete med de tre illustratörerna Ivo Bisignano, Marcela Gutierrez och Andrea Tarella som alla bidragit med en egen tolkning till designen. J&J gör särskild hemsida för optiker Allt fler företag utökar sin närvaro på internet. Senast ut är Johnson & Johnson. De har lan- serat en ny hemsida som riktar sig till optiker. Strävan är enligt pressmeddelande att underlätta optikernas vardag. Hemsidan ska fungera som en samlingsplats för den information man vill få ut till optikerna. Nyheter, produktinformation och kliniska utbildningar ska publiceras tillsammans med en förenklad tjänst för beställning av diagnostik- och kontaktlinser. www.jnjvisioncare.se Ett kvartssekel firas i Uppsala 1986 tog Rudolph Hahnenberger emot sin första patient på sin fritidspraktik. Idag, 25 år senare, är Capio Medocular en av Nordens största ögonkliniker. Inom operationer mot gråstarr är man störst i Sverige, tio procent av alla starroperationer görs hos Capio Medocular. – Ett skäl till vår framgång är att vi alltid ligger i teknikutvecklingens framkant. Vi är med och leder utvecklingen av operationstekniker och nya material. Så sent som i höstas var vi återigen först med att få operera in en helt ny typ av lins som ger ny syn åt patienter som tidigare inte kunnat bli opererade, säger Jeanette Lindahl marknadsansvarig på Capio Medocular i ett pressmeddelande. Storleken av jubileet till trots väljer man att inte göra någon större sak av det hela. Under våren kommer man att ha öppet hus-dagar i Uppsala och på självaste födelsedagen bjuds alla patienter på kaffe och tårta. Vetenskaplig optikerkonferens i Prag EAOO, den europeiska sammanslutningen av lärosäten med optikerutbildning, håller sin årliga konferens i Prag i Tjeckien i början av maj. Vid konferensen samlas ledande personer inom optometri, forskning och utbildning. Programmet erbjuder 40 timmar med olika föreläsningar inom vitt skilda fält av optometrisk forskning. Två huvudteman kommer att presenteras. Professor John Lawrenson från City University i England håller en föreläsning med titeln: Educating towards Clinical Competence (Utbildning för klinisk kompetens) och Dr Tom van den Berg från Institute of Neuroscience i Nederländerna håller en föreläsning med titeln: Ocular straylight – all you need to know (Allt du behöver veta om okontrollerade ljuskällor). Intresset från forskarvärlden att delta med presentationer på konferensen är rekordstort, över 100 presentationer, workshops och posters har antagits. –Vi är överväldigade av över responsen att delta i konferensen, säger Dr Feike Grit, president för EAOO. Konferensen kommer att ge deltagarna möjlighet att uppdatera sig inom den senaste forskningen och nya idéer. Optiker får, genom konferensen, kontaktytor för att dela forskning, kunskap och exempel på framgångsrik behandling. Jag vill verkligen uppmana alla att delta. För att registrerar sig för att delta går man in på www.eaoo.info/prague. Glöm inte att svara En gång per år sker enkätundersökningen International contact lense prescribing. Optiker som deltar antecknar uppgifter om de första tio kontaktlinskunderna i sin verksamhet sedan enkäten delades ut. Resultaten sammanställs i Manchester. I Sverige samlar Linnéuniversitetet in svaren från alla optiker och det börjar bli dags att skicka in. Sista maj är slutdatum för enkätsvaren. optik 3-2011 38 KRÖNIKA TEXT åsa dethyre Optiker utan gränser H ur det går till i era affärer och optikbutiker på hemmaplan vet jag inte? Berätta gärna för mig hur ni drar gränsen för hur kunderna får behandla er som optiker. Ofta blir jag sittandes som ett fån – avbruten i min synundersökning av kundens ringande mobiltelefon. Vi har inga förbudsskyltar för telefoner klistrade på glasväggarna till provrummen. Det skulle i och för sej kunna bidra till att kunderna såg väggen bättre – allt som oftast brakar de nämligen rätt in i den för att de inte ser bra. Alltid lika roligt att påpeka att därmed var den första delen i syntestet avklarad. Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra Frankrike sedan fem år tillbaka. För närvarande arbetar hon som optiker i grannlandet Schweiz. [email protected] ” Jag sitter lika häpen varje gång. Finns det ingen rim och reson för den makt telefonen tar över våra handlingar och sunda förnuft? Visst finns de normalbegåvade kunder som struntar i att det ringer och låter synundersökningen få prioritet. Men de flesta kan INTE låta bli att svara. . Men när dennes telefon sen börjar ringa blir jag alltid lika överrumplad när kunden utan att ta bort ansiktet från foropterhuvudet fumlar upp telefonen och istället för stänga av den – faktiskt SVARAR. Nu får jag vackert vänta och lyssna till hur kunden till exempel stämmer träff med sina vänner på något café eller avtalar något annat viktigt. De berättar efter en stund att de sitter i en synundersökning just för tillfället men de fortsätter ändå ditta o datta helt obekymrat och ogenerat. En del affärsmän till och med lirkar sig loss – går ut från provrummet och vankar fram och tillbaka medan de uträttar säkert viktiga affärer på mångmiljonbelopp – men på min arbetstid och på min bekostnad och som dessutom orsakar försening till nästa kund. Jag sitter lika häpen varje gång. Finns det ingen rim och reson för den makt telefonen tar över våra handlingar och sunda förnuft? Visst finns de normalbegåvade kunder som struntar i att det ringer och låter synundersökningen få prioritet. Men de flesta kan INTE låta bli att svara. Ingen regel utan undantag, dock. Det var en gång en ljuvlig kund som noga stängde av telefonen innan vi klev in i synundersökningsrummet med tanke på att den kanske kunde slå ut apparaturen. Vilken respekt. Jag lät honom sen sätta sig bekvämt, tryckte på instrumentbrädan och sa att nu var vi redo för take off – totalt riskfritt! blem med. Shejken hade skickat sin« springare » till vår affär för att färdigställa ett par progressiva glasögon med ett recept från en ögonläkare. Trots påpekande att det inte skulle kunna bli exakt gällande mått av höjd och PD insisterade shejkens assistent på att få glasögonen gjorda. De passade förstås inte, och för att få en ny mätning gjord betalade shejken flygbiljetter och hotell för två personer till Seychellerna eftersom han var där på semester i fyra dagar och kunde passa på att få undersökningen överstökad. Sagt och gjort. Lucie och Clement packade ner kortbyxor, autorefraktor, syntavla och provlåda och vi vinkade adjö. Två dagar senare kom de tillbaka med fickorna fulla av exotiska frukter, exakta mått och ett nytt recept på glasögon. Shejk Abdullah hade dessutom passat på att beställa 22 par nya glasögon och 17 par glas till hans befintliga bågar – allt till en nätt summa av ca 20 000 euros exklusive resan… Många världar korsas på gatorna i Genève. Det är en unik plats där landsgränserna suddas ut då befolkningen blandas från alla världens hörn. Att alla inte har samma budget är tydligt, men att många miljardärer stryker omkring här är ett faktum. De lever på alla vis i ett gränslöst land. De är ju underbart och gagnar många, bara de kunde låta bli telefonen åtminstone under korscylindern. Jag som optiker har inte visat var min gräns går tillräckligt tydligt – men jag brukar intresserat höra efter med kunden om de bär sig likadant åt vid besöket hos tandläkaren… På tal om det, så har vi i dagarna blivit riktiga flygande optiker. Min vice chef Lucie som nyligen var i Afrika och delade ut glasögon i välgörenhetssyfte fick det mycket angenäma uppdraget att flyga till Seychellerna för att kontrollera en rik shejks nya glasögon som han hade prooptik 3-2011 Aldata SIR OPTIK - nu med tidsbokning Vi har många års erfarenhet av att leverera butiksdatalösningar som stödjer basprocesserna från kassa och back-office till huvudkontor. Vår optikversion är framtagen i samarbete med optiker. Hantera kundens synundersökning, köp- och recepthistorik Med hjälp av Aldata SIR OPTIK kan du: NYHET - nu även med Tidsbokning Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders köpvanor Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och produktdata i en och samma butikslösning Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt från kassan Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög kundservice i butik Kontakta Aldata för mer information: www.aldata-solution.se Upptäck lösningen för att driva din Butik eller Kedja framåt? Mail: [email protected] Telefon: 08-503 00 790 2578_OpticalAdvert_v6.indd 1 09/03/2011 10:45:32 Glasögon från Sverige gör skillnad pg 90 06 61-0 denna sida är en annons från svenskt centrum för optometri Årets Optometritekniker! Var med och utse 2011 års Optometritekniker I samband med att den sjätte kullen Optometritekniker tar sin examen den 13 maj 2011 är det dags att kora 2011 års optometritekniker. Du som är optiker, arbetskamrat, eller leverantör är välkommen att nominera den person som ni tycker har tillfört eller gjort något speciellt för er arbetsplats eller inom yrkesgruppen optometritekniker. Maila era nomineringar till [email protected] med en kort text varför just er kandidat, eller du, ska nomineras. Till Minne av Yvonne Helmfrid Agartz Enligt Yvonnes egen önskan kommer vi att ha en stund som går i glädjens tecken. Yvonne älskade människor, och vi som har haft förmånen att vara gäst i hennes hem vet att hon älskade att laga mat och göra måltiden till en fest, ofta med enkla men trivsamma medel. De som lärde känna Yvonne vet att hon hade en stark aura runt sig. Yvonne lämnade ingen oberörd. Hon kunde reta gallfeber på sina närmaste många gånger, samtidigt som vi haft många härliga skratt tillsammans. Hon var bra på att lyssna och man kunde dela personliga problem med henne. Yvonne kunde stötta och supporta när stunden krävde det. Hon fanns alltid tillgänglig för ett samtal i telefonen när så behövdes. Det är säkert många som har många roliga och häftiga minnen av Yvonne. Vill ni dela med er av era minnen tillsammans med Yvonnes vänner eller bara vill vara med och hedra henne är ni välkomna till våra lokaler i Norrtälje Wilhelm Mobergs gata 8, Campus Roslagen, Norrtälje den 8 april 2011 från kl. 15:00. Kommunfullmäktiges ordf. Nils Mattsson håller ett minnesord till Yvonnes ära kl 18:15 Ni kan även hedra Yvonne med att sätta in en donation på ”Yvonnes minnesfond”, som är under bildande. Denna fond är tänkt att bli en stipendiefond för leg. Optiker och Optometritekniker att söka pengar ur för resor till mässor, kongresser, Vision for All och Lärcentra för att kunna vidareutbilda sig inom optometri och optik. Samt personer verksamma inom optometri för vidareutveckling inom verksamhetsområdet. För planering av mat och dryck OSA gärna senast den 4 april till [email protected] eller 0176-28 60 60. Annie’s mobil 070-511 84 18 41 VETENSKAP • Inspiration till nya studier J ag hoppas ni som var på Optometridagarna fick inspiration till att lära er nya saker. Jag är ju av den uppfattningen av att vårt yrkes utveckling går genom att vi förkovrar oss. Optometridagarna var en sådan möjlighet. Samtidigt finns det möjligheter vid landets två optikerskolor. Linnéuniversitetet erbjuder efterutbildningar i synrehabilitering och arbetsmedicin. Annons för dessa kurser hittar ni i förra numret av tidningen. I detta nummer av tidningen hittar ni information om Karolinska Institutets efterutbildningar. Dels är det kursen Diagnostisk optometri där alla med legitimation och kontaktlinsbehörighet har möjlighet att söka. Kursen går dessutom på distans. KI erbjuder också magisterutbildningen samt en uppgraderingskurs till högskoleexamen för er med tidigare optikerutbildning. Ta nu chansen att söka till dessa utbildningar. Sista ansökning är den 15 april och ni gör det på www.studera.nu Undantaget är kursen Diagnostisk optometri där ni har fram till den 27 mars på er och där ni gör ansökan direkt till KI. Vill ni börja förkovra er redan nu så finns det två bra artiklar på de följande sidorna. Hoppas samtidigt att vi ses vid en av utbildningarna till hösten. Rune Brautaset Vetenskap i detta nummer: optik 3-2011 • Staining, synkvalité och komfort efter ett dygns kontaktlinsbärande 42 • UV-skydd med kontaktlinser 48 42 VETENSKAP Av: K ristin Andersson, Hilda A ndreasson och So f ia H ol m stedt ( Karolinska I nstitutet ) Staining, synkvalité och komfort efter ett dygns kontaktlinsbärande Dygnetrunt-linser blir allt mer populärt bland dagens kontaktlinsbärare. Ett utökat bärande innebär stora påfrestningar för ögat och dess vävnader. Epitelskador på cornea ses som staining vid infärgning med flourescein. Syftet med vår studie var att undersöka om frekvensen av staining ökade efter 24 timmars bärtid med en lins som är utformad för dygnetrunt- bruk. Samtidigt studerades synkvalitén (visus och kontrastkänslighet) och den upplevda komforten vid första besöket respektive efter ett dygn. Studien avgränsades till att undersöka corneal staining. Kontrastkänslighet och visus mättes på en LogMar- tavla på 6 meters avstånd. Deltagarna i studien bestod av 17 frivilliga försökspersoner som alla var kontaktlinsbärare. Försökspersonerna var i åldrarna 21 till 36 år och bar silikonhydrogellinser. I studien fann vi en liten ökning av staining efter ett dygn, dock inte signifikant. Vi fann inte heller något samband mellan mängden staining och synkvalité respektive komfort. Ett intressant fynd i undersökningen var att 70,6 % upplevde en signifikant sämre komfort dag två jämfört med dag ett. Studien visade att ögat inte påverkas negativt vid användande av extended wear under 24 timmar i avseende på staining och synkvalité. mängden staining och komfort. Däremot kan synskärpan vara påverkad i svårare fall (Efron, 2005). Enligt Nichols et al. (2000) upplever patienter med dygnetrunt- linser av hydrogelmaterial sämre komfort på morgonen än patienter med endagslinser. Det fanns ingen uppmätt skillnad i visus mellan grupperna, däremot var det en större andel dygnetrunt- linsbärare som upplevde en fluktuerande synkvalité jämfört med de som bar endagslinser. Detta kan ha ett samband med den ökade irritationen och den nedsatta komforten på morgonen. Antalet försökspersoner med corneal staining var signifikant högre hos gruppen med dygnetrunt- linser, i de allra flesta fall fanns den inferiort i form av punktata. Introduktion Corneas anatomi Cornea är en del av ögats främre segment och har en viktig optisk funktion i ögat. Dess brytkraft är 40 D, vilket utgör 2/3 av ögats totala brytkraft. Vävnaden är 0,52 mm tjock och dess omfång är 11,5 mm horisontellt och 10,6 mm vertikalt (Hom, 2000). En av corneas viktigaste funktioner är att tillsammans med sclera bilda ett skyddande yttre lager för ögat. Cornea är en avaskulär och transparant vävnad som består av fem lager: epitel, bowmans lager, stroma, descemets membran och endotel. Epitelet är det yttersta lagret på cornea och utgör cirka 10 % av corneas tjocklek. Det formar en barriär som släpper igenom molekyler, vatten och joner men stänger ute mikroorganismer. Epitelet består av 5-6 lager av celler be- Bakgrund Risken för ögoninfektioner ökar när skador uppkommer på corneas epitel. Epitelskador på cornea ses som staining vid infärgning med flourescein (Hom, 2000). Utökat kontaktlinsbärande innebär stora påfrestningar för cornea och ögats vävnader (Brennan et al. 2002). Syftet med vår studie var att undersöka hur cornea påverkas vid bärande av en kontaktlins som är godkänd för någon form av dygnetrunt- bruk. I tidigare forskning som gjorts inom området är man oense om i vilken utsträckning cornea påverkas. Enligt Nichols et al. (2002) finns inget signifikant samband mellan mängden staining och tiden en hydrogellins bärs. Brautaset et al. (2008) kom fram till samma slutsats men fick i sin studie en lägre grad av staining. Brautaset et al. förklarar att detta kan bero på att de hade en större andel silikonhydrogel- och endagslinsbärare med i sin studie. Silikonhydrogellinser kom omkring år 2000 och hade då framtagits för att minska komplikationer som tidigare hade setts i samband med hydrogellinsanvändning. Silikonhydrogellinserna har minskat risken för hypoxi och dess följder eftersom de har större syretransmission jämfört med hydrogellinser. Silikonhydrogellinser är dock inte komplikationsfria. Risken för mekaniska skador, infektioner och inflammationer kvartstår (Lakkis, Vincent, 2009). Enligt Efron finns inget samband mellan optik 3-2011 43 stående av tre olika celltyper: ytceller, vingceller och basalceller. Ytcellerna har utskott på ytan som sedan går in i tårfilmen, dessa kallas för microvilli och microplicae. Dessa är viktiga för stabiliteten och spridningen av tårfilmen (Efron, 2005). Kontaktlinser orsakar en minskning av microvillis storlek och antal. Reproduktion av cellerna i epitelet sker i basalcellslagret och de nya cellerna rör sig mot ytan (Hom, 2000). Vid förnyelsen av corneala celler används stamceller från limbus. Basalcellerna rör sig från periferin till centrala cornea. Basalcellerna får en ny uppgift som vingceller och vingcellerna utvecklas till ytceller. Det tar cirka sju dagar för hela epitelet att förnyas (Remington, 2005). Epitelet kan alltså förnyas på egen hand vid trauma. Små sår är täckta inom tre timmar av närliggande celler, medan större områden blir täckta av de förnyade cellerna. Eftersom kontaktlinser är i kontakt med epitelet är det här de flesta skador i samband med kontaktlinser sker (Hom, 2000). Det andra lagret i cornea, bowmans lager, består av kollagena fibrer och är tätt, oregelbundet och trådigt. Det är acellulärt och fungerar som ett övergångslager till det underliggandet stromat. Vid skada i bowmans lager fyller epitelcellerna igen skadan och man får bestående ärr. Stromat består av kollagena fibriller, keratocyter och extracellulär grundsubstans. De kollagena fibrillerna är regelbundet ordnade och detta bidrar till corneas klarhet. Lagret utgör cirka 90 % av corneas tjocklek (Remington, 2005). Descemet´s membran består av kollagena fibriller som är ordnade på ett sådant sätt att membranet blir elastiskt. Membranet är mycket motståndskraftigt och återskapas vid skada. Endotelet utgörs av ett lager hexagonala celler vilka inte kan återskapas (Kanski, 2007). Lagret står i direkt kontakt med kammarvätskan och ansvarar för vätskebalansen och därmed transparensen (Gasson, Morris, 2003). optik 3-2011 Corneas innervation Cornea innerveras främst av n. nasociliaris som är en gren av n. oftalmicus. De flesta nerverna når cornea via stromat och slutar precis innan bowmans lager (Efron, 2005). På grund av att det finns få nervändslut i ytcellslagret känner få patienter några symptom vid ytlig staining (Hom, 2000). Corneas metabolism Cornean försörjs av perilimbala kärl, tårfilmen och kammarvätskan. När ögat inte får tillräckligt med syre bildas det mjölksyra vilket gör att vatten strömmar in i cornea och ett ödem uppstår. Denna effekt kan ses vid otillräcklig syretillförsel i samband med kontaktlinsanvändning. Vid sömn med slutna ögonlock sväller cornea normalt 2-4 %, detta beror antagligen på förändringar i tårfilmens tonicitet. Skador i Epitelet I samband med kontaktlinsbärande förekommer skador på corneas epitel eftersom det är i direktkontakt med kontaktlinsen. Det finns främst fyra typer av epitelskador: mikrocystor, vakuoler, wrinkling och staining (Efron, 2005). Mikrocystor är ett vanligt problem i samband med användande av dygnetrunt- linser. De uppkommer ofta efter 2-3 månaders extended wear (Gasson, Morris, 2003). Mikrocystor är troligtvis döda celler och uppkommer på grund av metaboliska förändringar. Det tar cirka tre till fem månader att bli av med mikrocystor och kontaktlinser ska inte användas under tiden. Vid ödem i epitelet ses vakuoler. Vakuoler försvinner genom eliminering av grundorsaken (Efron, 2005). Vid kontaktlinsbärande kan det bli små fåror i cornea. Wrinkling är ett smärtsamt tillstånd som leder till en synnedsättning. Tillståndet försvinner på 24 timmar, men kontaktlinser ska inte bäras på en vecka. Staining är en term för skada i epitelet som ses vid infärgning av cornea. Möjliga medel för infärgning är fluorescein och rose bengal. Man undersöker ögat med biomikroskop under koboltblått ljus, eventuellt även med gulfilter för att öka kontrasten (Efron, 2005). Enligt Brautaset et al. (2008) kan staining vara en normal fysiologisk förekomst och ses hos icke kontaktlinsbärare. Förekomsten av staining hos icke kontaktlinsbärare skiljer sig mycket mellan olika studier, från 4-79 %. Även hos kontaktlinsbärare varierar mängden staining, från 30-55,7 %. Staining hos kontaktlinsbärare kan bero på tårdysfunktion, hypoxi, mekanisk skada, exponering av cornea, störningar i metabolismen, allergi och infektioner. Tidigare studier har visat att tunna högvätskehaltiga linser troligtvis ger mer corneal staining än andra linser (Nichols et al., 2002). Olika typer av staining Corneal staining kan delas upp i punktata, diffus, koalesent staining och patch. De olika formerna kan förekomma djupt eller ytligt. Indelning sker även nasalt, temporalt, centralt, inferiort eller superiort (Efron, 2005). Punktata ses som små, åtskilda prickar och kallas även för mikropunktata. Detta är den vanligaste formen av staining. Diffus staining är ett stort område med separata närliggande prickar som har ett diffust utseende. Utseendet på koalesent staining är så diffust att de enskilda prickarna inte går att urskilja (Efron, 2004). Patch är ett separat område med en fullständig epitelförlust, ett sällsynt och allvarligt tillstånd som drabbar patienter med svåra metaboliska förändringar. Exempelvis kontaktlinsbärare med väl utvecklad hypoxi (Efron, 2004). Olika fenomen vid staining Staining kan uppstå på olika områden i ögat beroende på orsaken. Nedan följer tre vanliga indelningar. Smile (inferior epithelial arcuate lesion) finns i den nedre delen av cornea och uppkommer på grund av uttorkning av kon- , 44 VETENSKAP taktlinsen, samt vid dålig eller ofullständig blinkning. För att lösa problemet väljer man antingen en lins med en annan vätskehalt eller gör en lösare tillpassning (Gasson, Morris, 2003). Seal (superior epithelium arcurate lesion) uppstår i den övre delen av cornea intill limbus och är ungefär 0,5 mm bred och 2-5 mm lång. Den är unilateral och ger inga symptom. Ibland upplevs en främmande kroppkänsla efter urtagning av linsen eftersom övre ögonlocket har skapat ett tryck på kontaktlinsen mot övre delen av cornea (Hom, 2000). Nykärlbildning kan uppstå i övre delen av cornea vid svåra fall av seal. Genom att byta till en lins med annan egenskap kan man åtgärda problemet. 3 & 9 o´clock staining är en typ av punktata staining som ses horisontellt vid uttorkning av nasala och temporala delen av cornea. 3 & 9 o´clock staining är vanligt förekommande vid användande av stabila kontaktlinser och kan bero på dålig tårfilm, decentrerad kontaktlins, ofullständig blinkning och dålig perifer linsdesign. Problemet åtgärdas genom byte till en lins med bättre vätbarhet eller en annan linsdesign. Alternativt uppmanas patienten att medvetet sluta ögonen helt vid blinkning (Gasson, Morris, 2003). Synskärpa Synskärpa definieras som ögats förmåga att i näthinnan urskilja minsta upplösta detalj med eller utan korrektion. För att särskilja två närliggande objekt åt måste det finnas minst en ostimulerad receptor mellan två stimulerade. I Sverige används främst Snellens optoptyptavla vid visusmätning på avstånd, men även LogMar- tavlan förekommer (Rabbetts, 2007). LogMar är en logaritmisk skala där varje bokstav motsvarar 0,02. Det innebär att om försökspersonen läser hela 1,0-raden och två bokstäver på 1,25-raden ger det visus: 1,0+(2x0,02)=1,04. Detta kallas interpolering (Dickinson, 2002). Kontrast Synskärpa mäts vanligtvis på högkontrasttavlor, medan kontrastkänslighetstester mäter synförmågan även för lägre kontraster. Detta innebär att det är möjligt att mäta upp normal synskärpa vid en undersökning på vanliga högkontrasttavlor hos personer med nedsatt kontrastkänslighet på de lägre frekvenserna. En orsak till reducerad kontrastkänslighet är åldrande, katarakt, patologiska och andra okulära abnormala tillstånd. Kontrasten är skillnaden i luminans mellan ett föremål och dess bakgrund, för att kunna se kontrast måste ett tröskelvärde överstigas. Kontrastkänslighet mäter alltså ögats förmåga att upptäcka små luminansskillnader på föremål med angiven storlek. Kontrast kan beskrivas med en kontrastkänslighetsfunktion (CSF) som tar hänsyn till kontrastkänsligheten i förhållande till föremålets spatialfrekvens, antalet cykler per synvinkelgrad. Vid mätning av kontrast söks den lägsta kontrast som krävs för att upptäcka ett föremål med en bestämd spatialfrekvens (Rabbetts, 2007). Normalvärden för kontrastnivån hos äldre personer ligger på 0,9 (90 %) för decimalsynskärpa mellan 0,7 och 0,6. Mellan 0,6 och 0,4 är nivån 0,25 (25 %) och mellan 0,3 och 0,20 förväntas 0,10 (10 %). Lägre värden förväntas hos yngre personer (Martin, 2000). Enligt Özkagnici et. al (2003) har det i tidigare rapporter visats att residualastigmatism, sfärisk aberration, beläggningar, missfärgningar på kontaktlinserna och cornealt ödem har orsakat nedsatt kontrastkänslighet i samband med kontaktlinsanvändning. Özkagnici et. al hittade dock själva ingen signifikant skillnad i kontrastkänslighet på 1 meter efter 6 timmars bärande med en mjuk hydrogellins jämfört med innan kontaktlinsen sattes in i ögat. Komfort Den upplevda komforten vid linsbärande påverkas av flera olika faktorer. Exempelvis har linsens vätskeinnehåll, vätbarhet och kantdesign inverkan på komforten. Även beläggningar och rengöringssystem påverkar komforten. Komforten är av stor betydelse vid linsbärande och är ofta avgörande för om patienten vill fortsätta med kontaktlinser. I en studie gjord av Lakkis och Vincent om extended wear var diskomfort en av de vanligaste orsakerna till att försökspersonerna frångick sitt bärschema. I samma studie kom man också fram till att komforten var sämst morgontid, men generellt upplevde försökspersonerna en god komfort (Lakkis, Vincent, 2009.) Syfte Syftet med vår studie var att undersöka om frekvensen av staining ökar efter 24 timmars bärtid med en lins som är utformad för dygnetrunt- bruk. Samtidigt studeras synkvalitén (visus och kontrastkänslighet) och den upplevda komforten vid första besöket respektive efter 24 timmars bärtid. Frågeställning Studien avsåg att besvara frågeställningarna: 1. Har frekvensen av staining ökat efter 24 timmars bärtid? 2. Finns det något samband mellan den ökade mängden staining i förhållande till synkvalité och den upplevda komforten? Metod Undersökningen indelades i fyra moment där vi använde oss av tre mätningar samt en enkät. Studien avgränsades till att undersöka corneal staining, kontrastkänslighet och visus på högkontrasttavla på 6 meters avstånd. Deltagarna i studien bestod av 20 frivilliga försökspersoner. Vi tillpassade inga kontaktlinser i studien, alla deltagare hade i olika utsträckning använt kontaktlinser tidigare. Försökspersonerna undersöktes morgontid två dagar i följd i optikerutbildningens lokaler vid S:t Eriks ögonsjukhus. Natten före första undersökningstillfället fick försökspersonen inte sova med linserna. Vid båda tillfällena undersöktes ögonen med biomikroskop, i samband med det färgades ögonen in med fluorescein. Även synskärpa och kontrastkänslighet mättes upp och ett formulär angående kontaktlinsernas komfort fylldes i av försökspersonen. Kriterier för deltagande i studien: • Kontaktlinsbärare. • Bärare av mjuka dygnetrunt- linser, av märkena Acuvue, Acuvue 2, Acuvue Oasys, Air Optix Night & Day, Air Optix, Biofinity, Biofinity toric, Pure vision, Pure vision toric. • Ej sova med sina dygnetrunt- linser optik 3-2011 45 natten till första undersökningstillfället. • Ej ha någon sjukdom med ögonpåverkan, eller någon form av infektion exempelvis förkylning. Mätningar Den första undersökningsdagen kom försökspersonerna utan sina kontaktlinser på sig. Cornea undersöktes och eventuell staining dokumenterades med fotografier samt ritningar. Försökspersonerna fick sedan ta på sig kontaktlinserna, därefter mättes visus och kontrastkänslighet upp. Vid andra undersökningstillfället kom de medverkande med kontaktlinserna på sig och undersökningen startade med uppmätning av synskärpa och kontrastkänslighet. Efter att kontaktlinserna hade avlägsnats från ögat färgades ögat in. Eventuell förekomst av staining ritades av och fotografier togs. Staining Vid observation av staining färgades cornea in med flourescein och evenuella epiteldefekter studerades med hjälp av biomikroskopet. Innan infärgningen gjordes en bedömning av ögat för att kontrollera att det inte fanns några kontraindikationer för medverkan i vår studie. Vid infärgningen användes lågmolekylärt fluorescein i form av strips av märket Chauvin. Biomikroskopet var av märket Topcon SL-07 och diffus belysning med 16 gångers förstoring användes vid skanning av cornea. Om någon staining observerades ökades förstoringen och parallellepiped belysning alternativt optisk sektion användes. Koboltblått ljus användes och belysningsnivå reglerades efter vald spaltbredd. För att bedöma mängden staining likvärdigt mellan deltagararna ritades stainingens utbredning av och fotograferades, ett kontrasthöjande gulfilter användes vid behov. Kameran var av modell Topcon DC-1 och kopplades till biomikroskopet. På alla försökspersoner togs ett högupplöst fotografi på hela cornea rakt framifrån. Vid fynd av staining togs ytterligare fotografier specifikt på epitelskadan. För att lättare kunna rita av det som sågs på cornea delades cornea in i fem zoner enligt CCLRU. Enligt detta system ska stainingen graderas enligt typ, omfattning och djup i varje zon. Studiens kvantitatioptik 3-2011 va data är beroende av stainingens typ och omfattning. För att kvantitativt kunna analysera mängden staining räknades antalet infärgade prickar. Stainingen värderades på en skala 0-4. Ingen staining: 0 Mikropunktata: 1 Diffus staining: 2 Koalesent staining: 3 Patch: 4 Exempel: observerades en mikropunktata och en patch i ett öga värderades stainingen till 5 (1+4). Visus Visus mättes upp monokulärt och binokulärt vid båda undersökningstillfällena med kontaktlinserna på. Mätningen gjordes i högkontrast på en LogMar- tavla med randomiserade optotyper på Testchart Topcon CC-100P. Den logaritmiska skalan användes för att kunna beräkna synskärpan exakt. Kontrast Kontrastkänsligheten mättes monokulärt och binokulärt med samma Testchart Topcon CC-100P, även här med kontaktlinserna på. Först kontrollerades högkontrastvisus, tavlan var då inställd på kontrastnivå 0,00. Sedan sänktes nivån till lågkontrast 1,5 och optotyperna randomiserades. Därefter ökades kontrasten gradvis i steg om 0,1 till dess försökspersonen åter såg den bästa optotyprad som sågs vid full kontrast. Vid kontrastkänslighetsmätningen ansågs försökspersonen se optotypraden då fyra av fem optotyper lästes. Komfort Den upplevda komforten vid första och andra besöket uppskattades. Försökspersonen graderade komforten på en 1-10 gradig skala. Resultat 20 försökspersoner var anmälda till studien, 17 personer fullföljde deltagandet. Tre personer föll bort på grund av återbud, sjukdom och linsbesvär. Deltagarna var 14 kvinnor och 3 män i åldrarna 21 till 36 år. Medelåldern var 24,6 år. Försökspersonerna bar silikonhydrogellinser under 24 timmar vid undersökningen, dock av olika märken. I analysen jämfördes varje öga individuellt mellan dag ett och dag två. Endast data för komfort var normalfördelad och analyserades därför med parametrisk metod (Mann-Whitney Test). Övriga data analyserades med tvåsidig icke parametrisk statistik (Wilcoxon). Fynd I studien sågs mikro, diffus och koalecent staining. Majoriteten av staining var mikropunktata. Dag ett fann vi staining hos 70,6 % av de undersökta ögonen, medan förekomsten dag två var 94 %. Ökningen var dock inte signifikant (p= 0,214). Vid jämförelse av visus dag ett och dag två hade 41,2 % sämre visus andra dagen. Diagram 1. Förekomst av staining dag ett jämfört med dag två, angivet som medianvärde. 14,7 % hade samma visus som dagen innan och 44,1 % hade bättre visus dag två. Skillnaden mellan dagarna var inte signifikant (p= 0,915). Kontrastkänsligheten var sämre hos 41,2 % den andra dagen. 20,6 % hade oförändrat kontrastseende mellan dagarna och 38,2 % hade bättre kontrastkänslighet dag två jämfört med dag ett. Ingen signifikans fanns (p= 0,644). , Diagram 2. Uppskattad komfort, angivet som medianvärde för respektive dag. 46 VETENSKAP 70,6 % upplevde en sämre komfort andra dagen, 14,7 % upplevde ingen skillnad. En ökad komfort upplevdes av 14,7 %. Försämringen var signifikant (p= 0,004). Korrelationer Nio av undersökningsobjekten (26,5 %) som hade en ökad mängd staining dag 2 hade även en försämrad visus från dag ett till dag två. Det fanns dock ingen tydlig korrelation mellan mängden staining och visus någon av dagarna (r1= -0,058, r2= –0,134), ingen signifikans fanns (p1= 0,745, p2=0,450). Åtta av ögonen (23,5 %) som hade en ökad staining hade även en minskad kontrastkänslighet. Korrelationen var även här låg (r1= -0,0192, r2= -0,191) och ingen signifikans fanns (p1= 0,914, p2= 0,279). 13 objekt (38,2 %) som hade en ökad Diagram 3. Korrelationen mellan staining och visus dag två. mängd staining upplevde en försämrad komfort. I likhet med kontrastkänslighet och visus fanns ingen tydlig korrelation (r1= 0,0069, r2= -0,173) och signifikans saknas (p1=0,969, p2= 0,329). Diskussion Syftet med studien var att undersöka om frekvensen av staining ökade från isättningstillfället till efter 24 timmar med en dygnetrunt- lins, samt om det fanns det något samband mellan den ökade mängden staining i förhållande till synkvalité och den upplevda komforten. I studien fann vi en liten ökning av staining efter ett dygn, men ökningen var inte signifikant. Vi fann inte något samband mellan mängden staining och synkvalité respektive komfort. Ett intressant fynd i undersökningen var att 70,6 % upplevde en signifikant sämre komfort dag två jämfört med dag ett. Eftersom ingen korrelation hittades mellan mängden staining och komfort kan man ställa sig frågan vad försämringen beror på. En orsak kan vara att försökspersonerna har sovit med linserna. Det medför en sämre syretillförsel, minskad bortspolning av debris och dehydrering av ögat samt linsen. För att lindra dehydreringen skickades tårsubstitut med till alla försökspersoner, med instruktionen att vid behov droppa ögonen innan sömn och även vid uppvaknandet. Det slutgiltiga resultatet stämde inte överens med vårt förväntade resultat. Vi har haft ett lågt antal försökspersoner och utfört mätningarna under en kort tidsperiod. Hade båda dessa faktorer varit större kanske resultatet hade blivit mer tillförlitligt och kunnat generaliseras. Vi försökte minimera felkällorna i studien genom att använda samma undersökningsrum och utrustning, samt att ge försökspersonerna tydliga instruktioner och att använda samma metodik vid samtliga mätningar. Trots det uppfattades inte informationen av alla deltagare. Två av försökspersonerna kom med kontaktlinser på sig till första besöket, dock hade ingen av dem hade sovit med linserna. Två deltagare bar inte kontaktlinserna hela dygnet, men sov med linserna. Annat som kan ha påverkat resultatet var användande av astigmatiska linser. Linserna hann inte alltid sätta sig korrekt innan visusmätningen dag ett, vilket gav ett sämre resultat. En patient petade sig av misstag i ögat med en pappersservett, vilket kan ha orsakat en större frekvens av staining på det ögat. Vi hade ibland svårigheter att avgöra stainingens typ och utbredning, samt att bedöma stainingen likvärdigt mellan olika försökspersoner. Bedömningen påverkades även av att vi var tre undersökare i studien. Den felkällan försökte vi minimera genom att använda oss av ritmallar och fotografier. I övrigt fann vi att en patient hade svullna papiller (grad 3 enligt Efron grading scales) på övre tarsala konjunktivan efter att ha sovit med linserna. De svullna papillerna var ett intressant fynd och försökspersonen uppmanades till linsvila, samt att ej sova med linser i fortsättningen. Studien kan förbättras genom att även bedöma stainingens djup, detta för att få en mer rättvis bild av graden av staining. Det skulle vara intressant att undersöka om frekvensen av staining är större för någon specifik linssort. Studien visar att ögat inte påverkas negativt av extended wear användande under 24 timmar i avseende på staining och synkvalité, men många av deltagarna upplevde en sämre komfort morgontid. Tidigare forskning har visat liknande resultat. Vårt resultat stämmer överens med de slutsatser Nichols et al. och Brautaset et al. har kommit fram till i sina studier. I en studie gjord av Stern et. al. (2004) jämfördes olika bärscheman under tre års tid. Det visade sig att de försökspersoner som sov mest med linserna inte hade mer komplikationer än de som sov utan linser i större utsträckning. Att använda en lins med utökad bärtid innebär ett mindre komplicerat bärande för den individuella kontaktlinspatienten. Frågan är vilka långtidseffekter utökat bärande av dagens moderna mjuka linser får i ett perspektiv på 10-20 år, oavsett om det är flexible-, continous- eller extended wear. Referenser Litteratur Dickinson, C. (2002). Low vision: principles and practice. Oxford: Butterwort-Heinemann Elsevier. 4th edition. S. 34. Efron, N. (2004). Contact lens complication. Edinburgh ; New York: Butterworth-Heinemann Elsevier. 2nd edition. S. 109-111. Efron, N. (2005). Contact lens practice. Oxford: Butterworth-Heinemann Elsevier. S. 55, 418-422, 11-12, 15-18. Gasson, A., Morris, J. (2003). The contact lens manual, a practical guide to fitting. London: Butterworth-Heinemann Elsevier. 3rd edition. S. 1, 2, 263, 359-364. Hom, M. (2000). Manual of contact lens prescribing and fitting. Boston, Mass: Butterworth-Heinemann Elsevier. 2nd edition. S. 206, 283, 7, 9, 10, 260,282. Kanski, J. (2007). Clinical ophthalmology A systematic approach. Amsterdam: Butterworth-Heinemann Elsevier. 6th edition. S. 250. optik 3-2011 47 Martin, L. (2000). Att mäta syn. Stockholm: Stockholm Författares bokmaskin. Andra upplagan. S.174. Rabbetts, R. (2007). Clinical visual optics. Edinburgh; New York: Butterwort-Heinemann Elsevier. 4th edition. S. 21, 29-30, 46, 49-50, 54-55. Artiklar Brautaset, R. et al. (2008). Corneal and Conjunctival Epithelial Staining in Hydrogel Contact Lens Wearers. Eye & Contactlens 34(6):312-316. Brennan, NA., Coles, ML., Comstock, TL., Levy, B. (2002). A 1-year prospective clinical trial of balafilcon a (PureVision) silicone-hydrogel contact lenses used on 30-day continuous wear schedule. Opthalmology 109:1172-7. Lakkis, C., Vincent, S. (2009). Clinical Investigation of Asmofilcon A Silicone Hydro- gel Lenses. Optometry and Vision Science 86(4):350-356. Nichols, J. et al. (2000). Daily Disposable Extended Wear. A Contact Lens Clinical Trial. Optometry and Vision Science 77(12):637-647. Nichols, K. et al. (2002). Corneal Staining in Hydrogel Lens Wearers. Optometry and Vision Science 79(1):20-30. Stern, J. et al. (2004). Comparison of the performance of 6- or 30-night extended wear schedules with silicone hydrogel lenses over 3 years. Optometry and Vision Science 81(6):398-406. Özkagnici, A., Zengin, N. et. al. (2003). Do Daily wear Opaquely Tinted Hydrogel Soft Contact Lenses Affect Contrast Sensitivity Function at One Meter? Eye & Contact Lens 29(1):48-49. Magisterutbildning i Klinisk Optometri Magisterutbildningen i Klinisk Optometri vänder sig till dig som vill vara primärvårdens praktiker inom ögat och synsystemet och som vill erbjuda en mångsidig ögonvård som t.ex.: Diagnostik av ögonsjukdomar Avancerade optometrisk och oftalmologiska undersökningar Undersökningar av barn Behandling av samsynsproblem Klinisk förankring Utbildningen har en stark förankring i den kliniska verksamheten som syftar till att ge utökade kliniska färdigheter samtidigt som den ger en fördjupning i områderna neurooptometri, okulär farmakologi, ögats sjukdomar, binokulärseende och barnoptometri. Stor del av utbildningen kommer därför att vara förlagd till KIs klinik vid St. Eriks Ögonsjukhus. Särskild behörighet Högskolebehörighet Optikerexamen om 180 högskolepoäng (3-årig) eller motsvarande, samt legitimation och kontaktlinsbehörighet. Antal platser och ansökan Antal platser: 20 Anmälningskod: KI-21010 Sista anmälningsdag: 15 april 2011 Anmälan: www.studera.nu Vid frågor maila Rune Brautaset: [email protected] , optik 3-2011 48 OPTIK Heather L. Chandler, fil. dr, FAAO, är fakultetsmedlem vid Ohio State University College of Optometry. Hon är i första hand forskningsansvarig och undersöker de molekylära mekanismerna med vilka katarakt och opacifiering av bakre kapseln bildas. Hon är även aktivt involverad i forskning om sårläkning på hornhinnan och samarbetar flitigt med College of Veterinary Medicine. Hon har mottagit forskningsanslag från flera stiftelser och industriella samarbetspartner, bland annat American Kennel Club, American College of Veterinary Ophthalmologists, Acri.Vet och Vistakon. Dr Chandler har författat över 20 peer-reviewed manuskript och 75 sammandrag inom området synvetenskap. Hon anlitas som granskare av många inflytelserika tidskrifter, till exempel Investigative Ophthalmology and Visual Science, Molecular Vision och Experimental Eye Research. Utöver sina insatser som forskare är Dr Chandler ansvarig för undervisning i ögats anatomi för optometristudenter vid Ohio State University. Jason J. Nichols, doktor i optometri, magister i folkhälsovetenskap, fil. dr, FAAO, är fakultetsmedlem vid Ohio State University College of Optometry, där han ansvarar för undervisning av kurser i tårfilm, torra ögon, hornhinnans fysiologi och kontaktlinser.Han har erhållit forskningsanslag från National Eye Institute of the National Institutes of Health för att studera kontaktlinsrelaterad torrhet i ögonen samt från American Optometric Foundation och en mängd industriella samarbetspartner, till exempel CIBA Vision, Vistakon, Advanced Medical Optics, Alcon, Menicon, Allergan, Ocusense och Inspire Pharmaceuticals, Inc. Han har författat över 50 peer-reviewed manuskript och 100 sammandrag inom dessa ämnen. Han är för närvarande redaktör för Contact Lens Spectrum, arbetar i redaktionsstyrelsen för Eye and Contact Lens och är även diplominnehavare i sektionerna Public Health and Environmental Optometry and Cornea, Contact Lenses samt Refractive Technology i American Academy of Optometry. AV H eather L . Chandler och Jason J. Nichols UV-skydd med kontaktlinser Inledning Solljus är den huvudsakliga källan till strålning som når det mänskliga ögat. Spektrumet för solens ultravioletta strålning (UV-strålning) klassificeras vanligtvis efter våglängd enligt följande, baserat på biologisk verkan: UVA (400–320 nm), UVB (320–290 nm) och UVC (290–100 nm).1 UV-strålning från solen som når jordens yta innehåller cirka 95 procent UVA och 5 procent UVB.1 UVA-exponering ger huden solbränna och orsakar ljuskänslighetsreaktioner. UVB-strålning har en betydande inverkan på biologiska processer och absorberas till stor del av atmosfäriskt ozon (både i stratosfären och i den lägre atmosfären). Minskningen av stratosfäriskt ozon är således viktig eftersom den leder till en motsvarande ökning av UVB-strålning som når jordens yta. UVC-våglängderna filtreras helt och hållet av ozonlagret så att de praktiskt taget inte förekommer i naturen. Viss UV-strålning behövs för syntetiseringen av D-vitamin, som är nödvändig för människans hälsa, men en ökning av UV-strålningen är också skadlig för vår hälsa. En ökad UV-strålning kan resultera i ökade skador på en stor mängd organiska molekyler, däribland DNA, och leder i allmänhet till ökade skador på en lång rad skiftande biologiska och fysiska processer. Det är väl fastställt att både akut och kronisk UV-exponering kan leda till olika ögonpatologier. Typen och omfattningen av skadorna från ultraviolett strålningsenergi är associerad till våglängd, duration, intensitet och omfattning av exponeringen. I den här artikeln diskuteras UV-exponeringens påverkan på ögonvävnad och behovet av adekvat UV-skydd, med särskild betoning på UV-blockerande kontaktlinser. Biologin hos UV-inducerad vävnadsskada UV-strålning är utan undantag skadligt för ögonvävnaden genom många olika mekanismer som crosslinking av pro- tein, dysfunktion hos enzymer, inhibition av jonpumpar, genetiska mutationer och membranskador.2,3 Dessa effekter av UVstrålning på biologiska måltavlor kan bero på direkt eller indirekt skada. Vid indirekta reaktioner förmedlas UV-strålningens effekter i själva verket av UV-aktiverade intermediärer, exempelvis fria radikaler. Detta resulterar i aktivering av syreföreningar, däribland peroxider, superoxidanjon och hydroxylradikaler. Produktionen av dessa fria radikaler neutraliserar antioxidantförsvaret och ger upphov till skador på cellerna.2,3 Direkta UV-skador på pyrimidiner i DNA och RNA kan leda till potentiellt mutageniska pyrimidindimerer och (6,4) -fotoprodukter.2,3 Alla celler har en viss förmåga att reparera sig själva efter UV-exponering, men många gånger kan UV-strålning leda till programmerad celldöd.2,3 Ögat är särskilt mottagligt för fotokemiska reaktioner på grund av den höga koncentrationen av pigmenterade molekyler, däribland synpigoptik 3-2011 49 Bild 1: Exempel på de UV-associerade ögonpatologierna (a) pterygium och (b) kortikal katarakt. menten.4 Skador kan uppkomma antingen av akut eller kronisk exponering, och graden av skada beror på våglängden och på strålningens exponeringstid. UV-inducerade okulära förändringar Ögat skyddas från omgivningens UV-strålning av ögonbrynet och ögonlocken, så att cirka 5 procent av den omgivande UVstrålningen når ett oskyddat öga på land.5,6 Upprepad exponering av UV-strålning till ögonen orsakar både kortvariga ögonbesvär och bestående ögonskador. Kortvariga besvär kan bestå av lindrig irritation, till exempel ett ökat antal blinkningar, svullnad eller svårigheter att titta mot starkt ljus. UV-exponering kan även orsaka akut fotokeratopati, som i princip är solbränna på hornhinnan, till exempel snöblindhet eller svetsblänk.1 Exponering för UV-strålning under långa perioder kan resultera i allvarligare skador på ögonen. Till dessa räknas katarakt, optik 3-2011 pterygium, solkeratopati, cancer i konjunktiva samt hudcancer i ögonlocken och runt ögonen (bild 1).1,7-11 Man uppskattar att nästan hälften av de 8 600 fall av pterygium som årligen behandlas i Australien har orsakats av solexponering.12,13 I det mer tempererade klimatet i nordöstra USA har man hittat ett signifikant samband mellan den ackumulerade dosen UVA- och UVBstrålning från solen och prevalensen av pterygium.1,7,8 Det har uppskattats att 10 procent av fallen av katarakt kan bero på ögats exponering för UV-strålning.12 Vid en analys av data som kontrollerats med avseende på ålder, kön, inkomst och medicinsk praxis fann man att sannolikheten för kataraktoperation ökar med 3 procent för varje grad latitud söderut i USA.15 Vid en ozonförbrukning på 5–20 procent kommer det att finnas 167 000–830 000 fler fall av katarakt år 2050.16,17 Det resulterar i en ökning av kataraktoperationer som leder till ökade kostnader på mellan 563 miljoner och 2,8 miljarder dollar.16,17 I Australien behandlas cirka 160 000 fall av katarakt årligen för över 320 miljoner dollar.18 Sådana data som visar UV-inducerade patologier i främre segment är särskilt övertygande eftersom de har härletts från ett antal olika studiemodeller i ett antal olika populationer med varierande nivåer av andra kända riskfaktorer. Den största delen av UV-strålningen absorberas av hornhinnan, kammarvattnet och ögats lins, och mindre än 1 procent av strålningen under 340 nm når näthinnan, jämfört med över 10 procent av infallande ljus vid våglängden 400 nm.19 Trots detta är all UV-strålning genotoxisk och UVB-exponering kan leda till förändringar av näthinnans funktion.20 Detta innebär att afakiska och pseudofakiska ögon är känsligare för UV-inducerad skada på näthinnan. Medan sambandet mellan UV-strålning och åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är svagt, så är det möjligt att skador på näthinnan kan ha ett indirekt samband med UV-exponering. Framkallande av DNA-fragmentering är en av mekanismerna vid UV-inducerad celldöd, men en annan möjlig mekanism är produktion av reaktiva syreföreningar (ROS, Reactive Oxygen Spieces).21 Näthinnan är en idealisk miljö för bildande av ROS: syreförbrukningen är hög, fotoreceptorerna är sammansatta av fleromättade fettsyror som lätt oxideras, RPE-cellerna innehåller ett överflöd av fotosensibilisatorer och slutligen genererar fotoreceptorernas fagocytosprocesser höga nivåer av ROS i sig själva. En påtaglig mängd laboratoriebevis stödjer sambandet mellan oxidativ stress och många åldersrelaterade sjukdomar, till exempel AMD. Det är möjligt att UV-inducerat bildande av ROS indirekt kan bidra till uppkomst eller progression av AMD, även om det för närvarande inte finns stöd för detta i några vetenskapliga studier. UV-exponering och barn Eftersom ögonskador från UV-strålning är ackumulativa är det viktigt att skydda ögonen maximalt med början i barndomen. Vid en nyligen utförd studie i Australien fann man att 80 procent av barnen hade tecken på UV-inducerade skador vid 15 års ålder.22 Exponering av mycket små barn för , 50 VETENSKAP det viktigt att alla barn bär solskydd. När barn är tillräckligt gamla för att kunna hantera solglasögon och UV-absorberande kontaktlinser bör de uppmuntras till det om de vistas utomhus vid tider med höga UV-nivåer. modeller har linser som ger fullständigt skydd. En del forskning har antytt att mörka solglasögon kan underminera UV-skyddet genom att ta bort ögats naturliga reaktioner på solljus som att kisa med ögonen, samt att de kan initiera kontraproduktiv respons såsom pupillutvidgning.28, 29 Vid de flesta övriga solglasögontyper kan direkt och reflekterat ljus nå ögat från sidorna, uppifrån, och underifrån, vilket resulterar i att vissa solglasögon blockerar så lite som 50 procent av UV-strålarna.6, 28, 30 Detta kan resultera i den perifera ljusfokuseffekten, där perifera ljusstrålar riktas mot ögats nasala sida.9,31 Dessa perifera UV-strålar kan tyvärr vara mycket skadliga för ögat. Intensiteten hos ljuset som passerar genom de flesta solglasögon är 20 gånger starkare vid nasala limbus och upp till 5 gånger starkare vid nasala linskortex.31-33 Studier har visat att de UV-strålar som kommer in i ögat från sidan eller ovanifrån vid bärande av solglasögon fokuseras till nasala limbus, där pterygia oftast uppstår, och nasala linskortex, som är den vanligast förekommande platsen för uppkomst av kortikal katarakt. När UV-blockerande kontaktlinser används kan de bidra till att absorbera de perifera strålarna som inte kan blockeras av solglasögon (bild 2).32, 34, 35 Kwok med kollegor visade en signifikant minskning av intensiteten hos det perifera ljus som fokuserades på nasala limbus när UV-absorberande kontaktlinser bars.32 Dessutom täcker UV-absorberande kontaktlinser det limbala området inklusive Vogts palissader. Det innebär att dessa kontaktlinser kan bidra till att skydda hornhinnans och bindehinnans vitala stamceller som finns i det här området mot perifera och temporala UV-strålar. UV-skydd från solglasögon Exponering av ögonen för UV-strålning kan minskas påtagligt genom personligt skydd, till exempel genom att bära hatt med brätte och solglasögon.5,6 Tyvärr är det inte så många som inser att de flesta solglasögon inte förhindrar alla UV-strålar från att nå ögonen. Det är visserligen sant att välgjorda glasögon blockerar nästan allt UV-ljus som passerar genom linserna, men bara skidglasögon och ”wraparound”- UV-skydd från kontaktlinser För närvarande står silikon-hydrogellinser för över 60 procent av alla tillpassningar i USA.36 Silikon-hydrogeler som ger UV-skydd betecknas med klass I och klass II, och de olika klasserna anger nivån för UV-skyddet. UV-absorberande polymerer av klass II har funnits i kontaktlinser under flera år. Under den allra senaste tiden har UV-absorberande silikon-hydrogelpolymerer av klass I introducerats, som ger den Bild 2a: Visar den relativa intensiteten hos perifert fokuserad UVB-strålning uppmätt med hjälp av huvudet på en testdocka i tre olika solbetsrålningsillstånd. I alla miljöerna producerades signifikant lägre intensiteter vid användning av UV-blockerande kontaktlinser än när varken glasögon eller kontaktlinser användes (*P < 0,056)32 Bild 2b: Visar den relativa intensiteten hos perifert fokuserad UVA-strålning uppmätt med hjälp av huvudet på en testdocka i tre olika solbestrålningstillstånd. I alla miljöerna producerades signifikant lägre intensiteter vid användning av UV-blockerande kontaktlinser än när varken glasögon eller kontaktlinser användes (*P < 0,02)32 UV-strålning bör begränsas, särskilt när UV-nivåerna är måttliga eller höga. Barn är särskilt känsliga för UV-skador, eftersom de har större pupiller och ögonens linser är klarare.23,24 Hos barn under 10 år är transmissionen av UV-strålning genom ögats lins 75 procent, jämfört med 10 procents transmission hos individer äldre än 25 år.24, 25 Dessutom tenderar barn att tillbringa mer tid utomhus än vuxna, vilket innebär att de exponeras för högre nivåer av UVstrålning. Vid nyligen utförda studier uppskattades att bara 3 procent av barn regelbundet bär solglasögon och att 23 procent av livstidsexponeringen av UV-strålning inträffar före 18 års ålder.26, 27 Under tider med hög UV-exponering är optik 3-2011 51 Bild 3: MMP- förekomst efter UV-exponering. En signifikant ökning (*P = 0,03) av MMP-förekomsten konstaterades i hornhinnor exponerade för UV-strålning vid användning av icke-UVabsorberande kontaktlinser jämfört med hornhinnor exponerade för UV-strålning vid användning av UV-absorberande kontaktlinser. högsta nivån av UV-skydd. Tidigare har det inte funnits så mycket tillgänglig data avseende de UV-absorberande egenskaperna hos silikon-hydrogelpolymerer.35,37. Genom mätningar vid en nyligen utförd studie fann man emellertid att linspolymererna Senofilcon A och Galyfilcon A effektivt kunde reducera UV-strålningen till säkra nivåer.38 Senofilcon A eller Galyfilcon A är de polymerer som finns i silikon-hydrogellinser av klass I. Enligt ANSI:s (American National Standards Institute) standard för afakisk och kosmetisk kontaktlinsanvändning blockerar kontaktlinser av klass I 90 procent av UVAstrålningen (våglängder på 316–400 nm) och 99 procent av UVB-strålningen (våglängder på 280–315 nm). Kontaktlinser av klass II måste blockera minst 70 procent av UVA- och 95 procent av UVB-strålningen. Icke-UV-blockerande kontaktlinser har dokumenterats absorbera endast 10 procent av UVA- och 30 procent av UVB-strålningen i genomsnitt. Man tror att de unika materialen som finns i klass I och II skulle kunna ge skydd med avseende på UV-inducerad exponering av ögonen.39-46 I detta hänseende är en mjuk kontaktlins i nära kontakt med ögats yta och skulle därför potentiellt kunna skydda ytan den täcker förutom ögats inre strukturer som är känsliga för UV-inducerade skador. optik 3-2011 Det finns för närvarande fem kontaktlinser av klass I som har blivit certifierade av AOA (American Optometric Association) baserat på FDA-standarder (Acuvue ® Oasys ®, Acuvue ® Oasys ® for Astigmatism, Acuvue ® Advance ®, Acuvue ® Advance ® for Astigmatism samt 1• Day Acuvue ® TruEye™). Enligt en undersökning om varumärken och hälsa utförd av Vistakon® år 2005 visste 57 procent av deltagarna inte om de kontaktlinser de använde för tillfället gav UV-skydd, och 39 procent trodde att alla kontaktlinser gav tillräckligt UV-skydd. I en Gallup-undersökning från 2006 värderades UV-skydd som den mest eftertraktade egenskapen hos en kontaktlins av 57 procent bland personer som övervägde att skaffa kontaktlinser.47 Dessa data är ett starkt incitament för att utbilda kontaktlinsanvändare i lämpligt UV-skydd och UV-absorberande kontaktlinser. Forskning om UV-absorberande kontaktlinser UV-exponering baseras på ett antal faktorer såsom miljöförhållanden (höjd över havet, geografi, skydd från moln) och personliga faktorer (omfattning och typ av utomhusaktiviteter). UV-blockerande kontaktlinser bidrar till att ge skydd mot sådan exponering för skadlig UV-strålning. Nyligen utförda studier ger stöd för hypote- sen att UV-blockerande kontaktlinser kan minska mängden perifert fokuserat UVljus, och tyder på att risken för ögonsjukdomar som pterygium och kortikal katarakt kan reduceras genom användning av UV-blockerande kontaktlinser.32,34 Stabila kontaktlinser med förmåga att blockera UV-strålning kan endast skydda centrala hornhinnan mot UV-exponering, på grund av att de har en mindre diameter. Den perifera delen av hornhinnan förblir exponerad och forskning har framlagt bevis på UV-inducerad skada i sådana situationer.42 Med silikon-hydrogellinser kan hela hornhinnan och limbus täckas, vilket ökar möjligheten till skydd mot UV-exponering. Detta har en avsevärd betydelse eftersom epitelstamceller som kontinuerligt förnyar hornhinneepitelet är lokaliserade hit. Oron över ökade skador på hornhinnan på grund av kombinationen av kontaktlinsanvändning och UVexponering har minimerats genom tidigare studier.43,44 Ahmedbhai och Cullen visade att avlägsnande av en stabil kontaktlins från ett kontaktlinsadapterat öga inte ökade skaderisken för det ögat jämfört med ett icke kontaktlinsadapterat öga och som utsätts för samma UV-exponering.44 Det noterades att biomikroskopiska skillnader i utseendet på ögonreaktionen, skadan och läkningen var likartade.44 Den andra studien fastställde att ögon som exponeras för UV-strålning vid användning av mjuka kontaktlinser inte utsattes för någon större risk än ögon för vilka kontaktlinser inte användes.43 Sådana data stödjer användning av UV-absorberande kontaktlinser som skydd för ögats yta. Flera vetenskapliga studier har visat att hornhinnan är särskilt känslig för UV-inducerad skada efter akut UV-exponering.40-46 Hornhinnor som inte skyddats med UVabsorberande kontaktlinser hade uttalad grumlighet i hornhinnan och ödem i endotelet och stromat efter strålning.40 Användning av UV-absorberande kontaktlinser ledde inte bara till prevention av dessa förändringar av korneal hydrering, utan resulterade även i en hämning av degenerationen och fragmenteringen av hornhinnans epitelceller och keratocyter.40 Proteinexpression associerad med inflammation och celldöd har observerats i hornhinnor som , 52 VETENSKAP Bild 4: Askorbatnivåer i kammarvattnet efter UVexponering. En signifikant minskning (*P = 0,03) av askorbat i kammarvattnet observerades hos ögon exponerade för UV-strålning vid användning av icke-UVabsorberande kontaktlinser jämfört med ögon exponerade för UV-strålning vid användning av UV-absorberande kontaktlinser. exponerats för akut UV-strålning.46 I tidigare forskningsstudier har UVB-strålning visats framkalla matrismetalloproteinaser (MMP) i mänskliga hornhinneceller.48 Den här UV-inducerade MMP-produktionen och -aktiveringen har sannolikt betydelse för igångsättning och upprätthållande av ökad proteolytisk aktivitet i hornhinnor med keratit. Dessutom upprätthålls och förstärks MMP-aktivitet utan tvekan av inflammatoriska celler som samlas i hornhinnor angripna av keratit. Nya data visar att användning av UVblockerande silikon-hydrogellinser påtagligt minskar förekomsten av dessa potentiellt skadliga proteaser (bild 3).46 Programmerad celldöd genom apoptotiska mekanismer observeras ofta i hornhinnor som exponeras för UVB-strålning. Chandler et al. dokumenterade att användning av UV-blockerande kontaktlinser påtagligt kunde sänka nivåerna av UV-inducerad celldöd i hornhinnan, sannolikt på grund av prevention av apoptos, jämfört med ögon som bar icke-UV-blockerande kontaktlinser.46 Ytterligare försök har visat att bestrålade ögon som bar UV-absorberande kontaktlinser bibehöll normala hornhinnor, medan ögon som bar vanliga hydrogellinser uppvisade uttalad cellförlust och förändringar i epitel-, endotel- och stromacellerna.41 I hornhinneepitelet är fullständig läkning efter UV-inducerade skador möjlig, medan skador i stromats keratocyter och endotelet anses vara bestående. Detta har betydelse för hur hornhinnan kan ta hand om framtida trauman eller operationer. Kumulativ undersökning av data som hänför sig till UV-inducerade förändringar i hornhinnan tyder på att långvarig exponering av UVstrålning från solen kan vara en viktig faktor i etiologin för vissa keratopatier och kan vara orsaken till förtida åldersrelaterade förändringar i hornhinnan.8 Detta ger ytterligare belägg för att hornhinnan bör skyddas av UV-absorberande kontaktlinser. Utöver förändringar i hornhinnan har skador associerade med UV-exponering även observerats i kammarvattnet och ögats lins. UV-inducerad reduktion av kammarvattnets nivåer av askorbat, en antioxidant känd för att skydda ögats lins, minimerades hos kaniner som bar UV-absorberande kontaktlinser (bild 4).46 Det här skyddet från antioxidantnivåerna i kammarvattnet bidrar troligen till att skydda mot kataraktogenes. Medan UV-associerad kataraktbildning kräver kronisk exponering visade en nyligen genomförd studie där akut UV-strålning användes att UVblockerande kontaktlinser kunde minska celldöden hos linsens epitelceller.46 Detta är en faktor som är känd för att bidra till kataraktbildning. Bergbauer med kollegor fann att längre UV-exponering av ögon på marsvin resulterade i förändringar som inträffar under linsens åldrande och kataraktogenes hos människor, exempelvis ökad pigmentering, fluorescens och disulfid crosslinking.45. Ögon som bar UV-blockerande kontaktlinser uppvisade minskade UV-associerade skador i linsen hos marsvin.45 Hittills har varken kroniska eller kliniska studier utförts på människor som visar att användning av UV-blockerande kontaktlinser minskar risken för att utveckla katarakt eller andra ögonåkommor. Slutsatser och riktlinjer inför framtiden En stor mängd bevis stödjer fördelarna med att använda UV-absorberande kontaktlinser för att förebygga ögonskador associerade med akut UV-exponering. Det är mycket sannolikt att UV-absorberande kontaktlinser kan lindra effekterna av UVstrålning under längre tidsperioder, men ytterligare forskning är nödvändig för att bekräfta den hypotesen. Trots bristen på slutgiltiga biologiska eller kliniska bevis borde kontaktlinser med UV-skydd övervägas för ett stort antal patienter. Myopa och hyperopa barn, och till och med emmetropa, kan ha nytta av UV-absorberande kontaktlinser eftersom de reducerar ögonens livstidsexponering för UV-strålning. Andra indikativa situationer för UV-blockerande kontaktlins omfattar afaki eller efter refraktiv kirurgi, eftersom ett tunnare stroma kan ändra hornhinnans naturliga förmåga att filtrera UV-strålning. Ökad medvetenhet hos praktiker och allmänhet har en avgörande betydelse. I framtiden bör vikten av UV-säkerhet för ögat betonas och utbildning i UV-skydd i alla dess former bör starkt uppmuntras. Det är viktigt att påpeka att UV-blockerande kontaktlinser inte bör betraktas som en isolerad lösning. Kontaktlinser skyddar inte ögonlocken, ansiktet eller de områden på ögat som inte täcks av linsen. Det mest kompletta UV-skyddet kan uppnås genom en kombination av UV-absorberande solglasögon, en bredbrättad hatt och UV-blockerande kontaktlinser. Dessa kontaktlinser kan ge praktiker, patienter och föräldrar en visshet om att kontaktlinsbärare åtminstone optik 3-2011 53 har ett visst skydd utan ett kompletterande skydd av hattar och solglasögon. Dessutom ger UV-blockerande kontaktlinser ett skydd under hela dagen, så att användaren får ett lager av UV-skydd med minimal ansträngning och som är ett så litet hinder som möjligt i det dagliga livet. Patienter med refraktionsfel kan använda UV-blockerande kontaktlinser som ytterligare ett betydelsefullt sätt att minska ögonens exponering för UV-strålningens skadliga effekter. Obs! UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte UV-blockerande solglasögon, eftersom de inte täcker ögat och det omgivande området helt och hållet. Den här artikeln sponsrades av ett anslag från Johnson & Johnson Vision Care som ingår i Johnson & Johnson Medical Ltd. Referenser 1. Taylor H. The biological effects of UVB on the eye. Photochem Photobiol. 1989; 50:489-492. 2. Sinha RP, Hader DP. UV-induced DNA damage and repair: a review. Photochem Photobiol Sci. 2002;1:225-236. 3. Klums D, Schwartz T. Molecular mechanisms of UV-induced apoptosis. Photodermatol Photoimmunol Photomed. 2000;16:195-201. 4. Reme C, Reinboth J, Clausen M. Light damage revisited: converging evidence, diverging views? Graefes Arch Clin Exp Ophthalmol. 1996;224:2-11. 5. Rosenthal FS, Phoon C, Bakalian AE, Taylor HR. The ocular dose of ultraviolet radiation to outdoor workers. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1988;29:649-656. 6. Rosenthal FS, Bakalian AE, Lou CQ, Taylor HR. The effect of sunglasses on ocular exposure to ultraviolet radiation. Am J Pub Health. 1988;78:72-74. 7. Taylor HR. Ultraviolet radiation and the eye: an epidemiologic study. Trans Am Ophthalmol Soc. 1989;87:802-853. 8. Taylor HR, West SK, Rosenthal FS, Munoz B, Newland HS, Emmett EA. Corneal changes associated with chronic UV irradiation. Arch Ophthalmol. 1989;107:1481– 1484. 9. Coroneo MT. Pterygium as an early indioptik 3-2011 cator of ultraviolet insolation: a hypothesis. Br J Ophthalmol. 1993;77:734-739. 10. Hollows F, Moran D. Cataract the ultraviolet risk factor. Lancet. 1981;2:1249-1250. 11. West SK, Duncan DD, Munoz B, Rubin GS, Fried LP, Bandeen-Roche K, Schein OD. Sunlight exposure and risk of lens opacities in a population based study. The Salisbury eye evaluation project. JAMA. 1998;280:714-718. 12. McCarty CA, Fu CL, Taylor HR. Epidemiology of pterygium in Victoria, Australia. Br J Ophthalmol. 2000;84:289-292. 13. Wlodarczyk, Whyte P, Cockrum P, Taylor H. Pterygium in Australia: a cost of illness study. Clin Experiment Ophthalmol. 2001;29:370-375. 14. McCarty CA, Nanjan MB, Taylor HR. Attributable risk estimates for cataract to prioritize medical and public health action. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2000;41:37203725. 15. Javitt JC, Taylor HR. Cataract and latitude. Doc Ophthalmol. 1994-1995;88:307-325. 16. Ellwein LB, Urato CJ. Use of eye care and associated charges among the Medicare population: 1991-1998. Arch Ophthal. 2002;120:804-811. 17. West SK, Longstreth JD, Munoz BE, Pitcher HM, Duncan DD. Model of risk of cortical cataract in the U.S. population with exposure to increased ultraviolet radiation due to stratospheric ozone depletion. Am J Epidemiol. 2005;162:1080-1088. 18. The Economic Impact and Cost of Vision Loss in Australia; a report prepared by Access Economics Pty Limited, August 2004. 19. West S, Rosenthal FS, Bressler NM, Bressler SB, Munoz B, Fine SL, Taylor HR. Exposure to sunlight and other risk factors for age-related macular degeneration. Arch Ophthalmol. 1989;107:875–879. 20. Campos de Oliviera Miguel N, MeyerRochow VB, Allodi S (2003) A structural study of the retinal photoreceptor, plexiform and ganglion cell layers following exposure to UV-B and UV-C radiation in the albino rat. Micron. 34:395–404. 21. Roduit R, Schorderet DF. MAP kinase pathways in UV-induced apoptosis of retinal pigment epithelial ARPE19 cells. Apo- ptosis. 2008;13:343-353. 22. Ooil J, Sharma NS, Papalkar D. Ultraviolet fluorescence photography to detect early sun damage in the eyes of school-aged children. Am J Ophthalmol. 2006;146:294–298. 23. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, Phillips NJ. Factors affecting light-adapted pupil size in normal human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1994;35:1132-1136. 24. Weale RA. Age and the transmittance of the human crystalline lens. J Physiol. 1988;395:577-87. 25. Gaillard ER, Zheng L, Merriam JC, Dillon J. Age-related changes in the absorption characteristics of the primate lens. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2000;41:14541459. 26. Young S, Sands J. Sun and the eye: prevention and detection of light-induced disease. Clin Dermatol. 1998;16:477-485. 27. Godar DE, Urbach F, Gasparro FP, van der Leun JC. UV doses of young adults. Photochem Photobiol. 2003;77:453-457. 28. Sliney DH. Photoprotection of the eye: UV radiation and sunglasses. J Photochem Photobiol. 2001;64:166–175. 29. Sliney DH. Physical factors in cataractogenesis: ambient ultraviolet radiation and temperature. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1986;27:781 30. Dongre AM, Pai GG, Khopkar US. Ultraviolet protective properties of branded and unbranded sunglasses available in the Indian market in UV phototherapy chambers. Ind J Derm Venereol Leprol. 2007;73:26–28. 31. Coroneo MT, Müller-Stolzenberg NW, Ho A. Peripheral light focusing by the anterior eye and the ophthalmohelioses. Ophthalmic Surg. 1991;22:705–711. 32. Kwok LS, Kuznetsov VA, Ho A, Coroneo MT. Prevention of the adverse photic effects of peripheral light-focusing using UVblocking contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2003;44:1501-1507. 33. Kwok LS, Daszynski DC, Kuznetsov VA, Pham T, Ho A, Coroneo MT. Peripheral light focusing as a potential mechanism for phakic dysphotopsia and lens phototoxicity. Ophthalmic Physiol Opt. 2004;24:119–129. 34. Walsh, JE, Bergmanson JP, Wallace D, Saldana G, Dempsey H, McEvoy H, Collum LMT. Quantification of the ultraviolet ra- , 54 VETENSKAP diation (UVR) field in the human eye in vivo using novel instrumentation and the potential benefits of UVR blocking hydrogel contact lens. Br J Ophthalmol. 2001;85:10801085. 35. Walsh JE, Koehler LV, Fleming DP, Bergmanson JP. Novel method for determining hydrogel and silicone hydrogel contact lens transmission curves and their spatially specific ultraviolet radiation protection factors. Eye Contact Lens. 2007;33:58-64. 36. Nichols JJ. Annual Report 2009. Cont Lens Spec Jan 2010. 37. Moore L, Ferreira JT. Ultraviolet (UV) transmittance characteristics of daily disposable and silicone hydrogel contact lenses. Contact Lens Anterior Eye. 2006;29:115-122. 38. DeLoss KS, Walsh JE, Bergmanson JPG. Current silicone hydrogel UVR blocking contact lenses and their associated protection factors. Cont Lens Anterior Eye. 2009 Dec 28. Epub ahead of print. 39. Walsh JE, Bergmanson JP, Saldana G Jr, Gaume A. Can UV radiation-blocking soft contact lenses attenuate UV radiation to safe levels during summer months in the southern United States? Eye Contact Lens. 2003;29:S174-179. 40. Bergmanson JP, Pitts DG, Chu LW. The efficacy of a UV-blocking soft contact lens in protecting cornea against UV radiation. Acta Ophthalmol. 1987;65:279-286. 41. Bergmanson JP, Pitts, D.G., Chu, L.W. Protection from harmful UV radiation by contact lenses. J Am Optom Assoc. 1988;59:178-182. 42. Dumbleton KA, Cullen AP, Doughty MJ. Protection from acute exposure to ultraviolet radiation by ultravioletabsorbing RGP contact lenses. Ophthalmic Physiol Optics. 1991;11:232-238. 43. Cullen AP, Dumbleton KA, Chou BR. Contact lenses and acute exposure to ultraviolet radiation. Optom Vis Sci. 1989;66:407-411. 44. Ahmedbhai N, Cullen AP. The influence of contact lens wear on the corneal response to ultraviolet radiation. Ophthalmic Physiol Opt. 1988;8:183-189. 45. Bergbauer KL, Kuck JFR, Su KC, Yu N. Use of a UV-blocking contact lens in evaluation of UV-induced damage to the guinea pig lens. Int Contact Lens Clin. 1991;18:182-186. 46. Chandler HL, Reuter KS, Sinnott LR, Nichols JJ. Prevention of UV-induced damage to the anterior segment using Class-I UV-absorbing hydrogel contact lenses. Invest Ophthalmol Vis Sci. 2010; 51:172-178. 47. The 2006 Gallup Study of the Consumer Contact Lens Market. November 2006. 48. Kozak I, Klisenbauer D, Juha´s T. UV-B induced production of MMP-2 and MMP9 in human corneal cells. Physiol Res. 2003;52:229–234. optik 3-2011 Vi expanderar och söker: Optiker Gävle Södertälje Göteborg Stockholm Extra personal Optikerassistent Göteborg Stockholm (city) Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande med linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker. Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19. Butikschef Södertälje Vi söker dig som: • Har förmågan att motivera och entusiasmera andra • Har erfarenhet från detaljhandeln • Har dokumenterad ledarerfarenhet • Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande team Tjänsten är heltid och tillsvidare. Vi söker dig som: • Har erfarenhet från detaljhandeln • Är kommunikativ • Gillar att arbeta med människor • Har ambition att vidareutveckla dig Vid frågor ring Per Stommel på • Är serviceminded, positiv och har 0708-20 19 19. social kompetens Vi söker heltids- och deltidsassistenter. Vid frågor ring Görel Rosell på 0733-70 86 30. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se 58 EFTER TEXT SÖKES, SÄLJES Multilens söker kundansvarig med placering i Göteborg Vi söker en optiker med intresse och gärna erfarenhet av specialoptik och optik för personer med nedsatt syn. Du gillar människor och är en god representant för Multilens grundvärderingar - samarbete, innovation och omtanke. Du är förtroendeingivande, lyhörd och kundfokuserad med en ambition att skapa långa relationer med kunder och kollegor i branschen. Som säljare hos Multilens så kommer stort fokus att läggas på att samarbeta och att utveckla kundens affärer inom våra specialområden. Du kommer att vara Multilens representant på marknaden, vilket innebär en hel del resande och stor vikt läggs vid kunskap och kunskapsförmedling. Jobbet kommer att vara varierande och Du kommer att ha ett starkt produktutbud att jobba med. Vi har lång erfarenhet av specialoptik i alla dess former och att dela med oss av den kunskapen är naturligt. Arbetsmiljön präglas av våra grundvärderingar och Du kommer att vara en efterlängtad medarbetare i vårt team. Stämmer detta in på dig och dina förväntningar på en arbetsplats? Skicka i så fall in dina ansökningshandlingar till oss senast den 5 april på email eller per post. Kontakt: [email protected] 08 -753 09 99 Email: [email protected] Är du leg. optiker med kontaktlinsbehörighet och har mode & synhälsa i fokus? 2011-03-08 13:10:27 En ska gå i pension och en ska bli mamma - vi behöver en ny stjärna till vår butik i hjärtat av Strängnäs! Är du positiv, serviceinriktad och gillar mötet med människor? Vill du göra synundersökningar, hjälpa kunder i butiken och slipa glasögon? Vill du utvecklas i undersökningsrummet och ge kunden en professionell och högklassig undersökning? Då kan du vara den vi söker. Tjänsten är en tillsvidareanställning på 100 % med tillträde 1 juni. Välkommen med din ansökan senast 15 april till: [email protected] eller Se & Synas, Trädgårdsgatan 14-18, 645 31 Strängnäs. Vid frågor, vänligen kontakta Pernilla Lundblad på 073-376 35 25. Se & Synas i Strängnäs är en fristående butik som tillhör samarbetsorganisationen Synologen. Vi arbetar i en rymlig och modernt utrustad butik med handplockade bågar från både ledande modehus och mindre uppstickare. Läs mer om oss på seochsynas.se Mode & synhälsa i fokus med kontaktlinsbehörighet Enbart synundersökningar /kontroller. Du får gärna arbeta deltid. Adress: Multilens att: Markus Pettersson Box 220 435 25 Mölnlycke. Platsannons Multilens feb2011.indd 1 Göteborg Leg Optiker Utvecklingsbar optikbutik TILL SALU i Norra Storstockholm • Centralt läge • Bra hyra • Trogen kundkrets • Känd för sin personliga service Vid intresse maila [email protected] Präntaren, Strängnäs Tel 0152-188 22 www.seochsynas.se Mån-fre 9.30-18, lör 10-14. optik 3-2011 Vill du bli en av oss? Välkommen till Synsam. Just nu har vi flera lediga tjänster i Mellansverige. Vi söker bland annat optiker med kontaktlinsbehörighet till Lidköping, Mjölby, Nora, Norrköping (ny butik), Nyköping och Skövde. Vi söker även optiker till Avesta, Boden, Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Ljungby, Ludvika, Norrtälje, Oskarshamn, Stenungsund, Södertälje och Västervik. Optikerassistenter/butikssäljare sökes till, Norrtälje, Solna, Södertälje, Täby och Västerås. Läs mer om tjänsterna och ansök på www.synsam.se.. Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl. 60 EFTER TEXT Ett magas in från op Levins optik i Västerås söker ny medarbetare MIDO – vi tikbransc hen var där Vasuma ti amo! Antingen optiker med kontaktlinsbehörighet eller optometritekniker. Vem du är och vad vi kan åstadkomma tillsammans är det viktiga. Vi jobbar traditionellt med teknik i framkant, löder, slipar och gör ögonbottenfotografering, men framförallt gör vi glasögon och linser som fungerar. Kontakta Gustav Levin på 021-14 44 45 eller info@levinsoptik. Optileks i Rättvik gill utmaninga ar r Utbildning svä till behörig garna het Ökat intr esse för sportg lasögon NR 3.11 Optik hem i brevlådan! Du prenumererar väl på branschens egen tidning? För endast 895 kronor + moms (949:- inklusive moms) får du 12 nummer per år med det senaste som rör branschen. Om du inte har tidningen re- ESSILOR är marknadsledande leverantör av glasögonglas till optikfackhandeln såväl globalt som i Sverige. I Sverige är vi 70 medarbetare och omsätter idag 220 miljoner. Vårt kontor ligger i Lunda Företagsområde, Spånga och vi söker nu en Kundservicemedarbetare Telefonsupport • Orderregistrering • Produktinformation dan, eller känner någon som skulle vilja ha den – hör av er till Gunilla Dagerman, [email protected], tel 08-612 89 60. För mer info se: www.essilor.se Svenska optometriböcker __ ex Klinisk optometri (1984). Andra tryck. 2006. ISBN 91-631-8787-6. Pris: 450 kr inkl. Moms 27 kr. __ ex Optometri vid läs- och skrivsvårigheter. 2006. ISBN 91-631-8788-4. Pris: 350 kr inkl. moms 21 kr. __ ex Optometri vid ackommodationskramp. 2007. ISBN 978-91-633-1347-9. Pris: 350 kr. inkl. moms 21 kr. __ ex Optometri vid astigmatism. 2009. ISBN 978-91-633-4706-1. Pris: 350 kr. inkl. moms 21 kr. (Se recension i Optikeren nr 7 2009 – www.optikerne.no) • Böckerna levereras fraktfritt. Skicka in talongen till: Müllers Optik, Hagalundsgatan 6, 531 52 Lidköping. Tel: 0510-294 30 Företag: Namn: Adress: Postnr/ort: Alt. distr.: Alcon Sverige AB, fax: 08-80 67 17. E-post: [email protected] optik 3-2011 optik 3-2011 62 EFTER TEXT Ett magasin från n optikbransche Ett magasin från Möt en stjärna på Linser & Vätskor & Co Derek Mladenovich etridagar gav allt på Optom Maxad kunskap MIDO – vi var där Vasuma ti amo! Optileks i Rättvik gillar utmaningar Utbildningsvägarna till behörighet Ökat intresse n för sportglasögo optikbranschen Optometridagarna Sherry Bass Tema mmer: nästa nu Ett magasin från optikbranschen NR 3.11 Inger Tallén tar över som vd på Klarsynt r Boken som berätta det historien bakom löstagbara sinnet Digitalkameran enkel hjälp vid synundersökning NR 1.11 Från import till design – EGO firar 50 Premiärdags för optikmuseum Storföretagen oms satsar på showro NR 2.11 Ett magasin som når en hel bransch GRUNDPRISER VANLIGA ANNONSER Helsida (220x285 mm, utfallande +3 mm runt om, 194x258 mm, satsytan): 19 600 kr Uppslag (440x285 mm, utfallande +3 mm runt om): 39 200 kr Halvsida, liggande (220x142 mm, utfallande +3 mm, 194x128, satsytan): 10 800 kr Halvsida, stående (95x258): 10 800kr EFTERTEXTANNONSER Köpes, Säljes, Sökes: 30 kr/spaltmillimeter. Miniformat 62 x 100 mm. 1 spalt: 62 mm, 2 spalt: 128 mm, 3 spalt: 194 mm Tillägg för layout 750 kr per timme. Viss plats garanteras inte. Vid oklarhet om format eller tekniska frågor ring Curt Lundberg på 08-22 70 23 FAKTA OPTIK Sidantal: 60+4. Tryck: Genomgående fyrfärg. Tryck och papperskvalitet är satt efter internationell varumärkesstandard. Utgivning: 12 nummer, 11 utgåvor/år. Upplaga: 3 000 exemplar. Uppskattad räckvidd: 9 000 läsare. Spridningsområde: rikstäckande. WEBBANNONSER Alla annonser publiceras utan extra kostnad i webbversionen av Optik: www.optikbranschen.se ANNONSFÖRSÄLJNING ConMedia Konsult AB Renée Lindén 08-601 25 20 [email protected] Ett magasin från optikbranschen MIDO – vi var där Vasuma ti amo! ANNONSMATERIAL Optikbranschen Gunilla Dagerman, 08-612 89 60 [email protected] Optileks i Rättvik gillar utmaningar a Utbildningsvägarn till behörighet Ökat intresse för sportglasögon NR 3.11 Utgivningsplan 2011 Nr Utgivningsdag Materialdag Bokning 4 28 april 11 april 7 april 5 26 maj 11 maj 6 maj 6–7 22 juni 7 juni 1 juni 8 25 aug 9 aug 5 aug 9 29 sept 13 sept 9 sept 10 27 okt 11 okt 7 okt 11 24 nov 8 nov 4 nov 12 28 dec 8 dec 5 dec I blickfånget Linser och vätskor Utbildning Interiör/arbetsplats SILMO-mässan Mode Solglasögon optik 3-2011 optileks ab En svensk glasleverantör Har ni ett jobb som ni inte tror går att göra? Hög styrka, stor diameter, udda material. Med över 35 års branscherfarenhet och 7 års erfarenhet av digital/friform tillverkning är vi ett av Europas teknikledande sliperier. Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största sortiment i både plast och mineral, såväl traditionella som digitala produkter! Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken, digital/friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik. Vi kan hjälpa dig att få nöjda kunder! Vi har gjort prisma 18, cylinder -17, styrkor från +50 till -32, progressiva addition 6, minusglas i sportbågar, glas till bågar med en formskiva på 75mm o.s.v. Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10 www.optileks.se • [email protected] Posttidning B Tidningen Optik Karlbergsvägen 22 113 27 Stockholm Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins – med blinkaktiverad återfuktning! Traditionella endagslinser Tårfilm 1 Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta. 2 Linser behandlas med fuktgivande ämnen som hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav snabbt under dagens lopp. Lins Öga DAILIES® AquaComfort Plus® Tårfilm Lins Öga 1 Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen. 2 Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna. 3 Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet. De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen. Unika Triple Action Moisture™ system smörjer, återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!
© Copyright 2024