NR 10.10 - Optikbranschen
Ett magasin från optikbranschen Avancerade glas – tema med progressiva glas, slipteknik och hjälpmedel Silmo 2010 – utställare och trender Forskartätt på världskonferens om ögats fysiologi Konsumentsidan: Så väljer du glas – alla frågorna NR 10.10 2010/2011 BRA BÄTTRE BÄST Vad är vad bland PROGRESSIVA Hoyas produkter? Här ser du hela HOYALUX WIDE HOYALUX SUMMIT PRO TRUEFORM HOYALUX ID MYSTYLE huvudsortimentet uppdelat i de tre kategorierna Bra, Bättre, Bäst, HOYALUX GP HOYALUX SUMMIT CD TRUEFORM HOYALUX ID INSTYLE efter teknisk precision och förfinade egenskaper. HOYALUX SUMMIT PRO HOYALUX ID LIFESTYLE HOYALUX SUMMIT CD ARBETSPROGRESSIVA ADDPOWER TACT HOYALUX ID WORKSTYLE HILUX NULUX NULUX ACTIVE ENKELSLIPADE NULUX EP ANTIREFLEXBEHANDLING HI-VISION AQUACOAT SUPER HI-VISION HI-VISION LONGLIFE www.hoyanet.se START Det handlar om pedagogiken Silmo markerar verkligen att hösten kommit på allvar. Inte nog med att man märker väderskillnaden mellan Paris och Sverige – och kan njuta av lite brittsommar i Frankrike – det är också en uppstart för hela branschen internationellt. Optiker och inköpare ser till att fylla sina lager med säsongens produkter, säljarna och leverantörerna presenterar sina senaste skapelser. Det är lätt att gå vilse i den djungel som mässan faktiskt utgör. Med mer än 850 utställare finns det massor att se. Silmo är utmärkt om man vill orientera sig om nya trender och en mässbiljett garanterar given inspiration, även om man inte är inköpare. Silmo satsade i år förstärkt på vad branschen önskat: mötesplatser för jobbsökande och arbetsgivare, posterutställning och forskningsföredrag. Dock behöver man vara mer slipad i franska än undertecknad för att få ut något av föredragen. Silmo är förvisso en av de stora internationella mässorna, men språket är nästan uteslutande franska. Visserligen är Mido inte bättre: där pratas det nästan uteslutande italienska på alla mässevenemang. Möjligen kommer detta att förändras framöver. Med modern IT kommer vi världsmedborgare hela tiden närmare varandra sägs det ju. Då kan man tycka att mässor av detta slag kanske skulle kunna växla till dagens lingua franca: engelska. OPTIK valde i år att satsa lite extra uppmärksamhet på glasleverantörernas utbud. För leverantörer och optiker har glasfrågan under senare år blivit viktigare än någonsin. Utbudet är enormt och de tekniska lösningarna blir mer och mer avancerade, vilket ger mer och mer individualiserade glas. Konkurrensen är stor, och det är inte alltid så lätt att förklara för slutkonsument varför det ena glaset är bättre än det andra. Leverantörerna verkar medvetna om problemet och satsar mycket på pedagogiskt understöd till optiker och annan personal i butik. I detta nummer fortsätter vi också vår satsning på Konsumentsidan. Lägligt nog repeterar vi grundläggande glaskunskap. Använd gärna denna lättöverskådliga information ute i butiken. Många kunder tycker om att både läsa och höra om glas, innan de beslutar sig för vilket som är det rätta för dem. Trevlig läsning MATS ALMEGÅRD redaktör REDAKTION 08-410 114 20 [email protected] Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Richard Pettersson Optik 10 2010 ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 [email protected] Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2010 3 4 I glasets verkstad 16 21 silmo och trenderna 38 Körkort och syn Fakta om glas ... 14 Toppmöte i Stockholm ... 26 Publiktryck på middag ... 30 Branschplock ... 32 Krönikan ... 34 Vetenskap ... 37 4 TEMA: GLAS TEXT MATS A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D Essilor är världens ledande tillverkare av glasögonglas. I sliperifabriken i Spånga utanför Stockholm har svenska kunder fått glas tillslipade i dryga 30 år. Fokus ligger fortsatt på utveckling av tekniska lösningar som är avancerade och unika. För närvarande satsar Essilor mycket på eyecode – en glasslipning som baseras på unika mätmetoder som tar hänsyn till ögats optiska vridpunkt. Utveckling, teknik och global närvaro Hans Widahl tycker att optiker ska erbjuda det bästa till sina kunder. I slutet av 1970-talet etablerade Essilor sig i Sverige genom att förvärva Svenska Optiskas verksamhet i Södra Ängby som sedan flyttades till Spånga . Där sker fortfarande vissa delar av produktionen, men i globaliseringens namn är det idag många glas som slipas i Essilors stora fabriker i Thailand och Polen. Varje morgon landar ett flygplan från Thai Air på Arlanda med glas till hela Skandinavien. Dessa glas packas om och adresseras till kunderna i Norden. Spångaanläggningen fungerar alltså som knutpunkten i Essilors logistik i Norden. – Logistik och orderhantering tillhör samma system. De flesta order kommer in elektroniskt och dirigeras sedan till labbet som ska slipa. Allt är mycket flexibelt och vi har alltid koll på var de olika enheterna finns, säger Hans Widahl, vd på Essilor i Sverige. Men fortfarande sker alltså viss produktion i den svenska anläggningen. Ute i produktionsavdelningen fästs plastfilmer på ”blanksen” (glasen i oslipad form) som ser ut som genomskinliga hockeypuckar. Därefter slipas de ner, poleras med putsduk, tvättas, kontrolleras och ytbehandlas. Därefter kontrolleras de igen. Kvalitetstänkande är a och o, inget lämnas åt slumpen. I det rum där ytbehandlingen görs står maskinerna på rad. Här får det varken förekomma vibrationer i golvet eller damm. – För några år sedan byggdes det en parkeringsplats i området. Inför varje sprängning stod vi i telefonförbindelse med de byggansvariga och fick lägga produktionen så att den inte krockade med tidpunkten för sprängningarna. Hade vibrationerna uppstått när vi gjorde ytbehandlingen hade glasen varit förstörda, säger Kiki Fredman som är produktionschef på Essilor i Spånga. I Spånga erbjuds både komplett inslipning av bågar och så kallad remote edging, där kunden enbart skickar in måtten på den båge och styrkorna på det glas som ska slipas in. Essilor formslipar glasen och skickar dem sedan till optikern som bara behöver montera. – Övervägande är det kom- > Optik 10 2010 5 Glasen kontrolleras noggrant i varje steg i produktionen. Optik 10 2010 6 TEMA: GLAS Glaset slipas i maskin. plett inslipning som gäller. För några år sedan trodde vi att det skulle gå mer emot remote edging, men så har det inte blivit, säger Kiki. Totalt har Essilor 160 glasfabriker fördelade över hela världen. Den i Spånga är i jämförelse rätt liten, och erbjuder exempelvis inte digital slipning eftersom den nordiska marknaden är för liten. – Vi har en mindre ytslipningsverksamhet här i Spånga och en coatinganläggning som producerar till exempel Crizal Forte, säger Kiki. – Dagens kommunikationer är dock så bra att det faktum att många glas tillverkas i andra länder faktiskt inte saktar leveranserna. I Thailand rullar produktionen dygnet runt, varje dag. Det gör att vi kan garantera leverans inom fyra dagar. Det är mycket snabbt, säger Örjan Berg, som är produktchef på svenska Essilor. Företaget Essilor grundades 1972, då de två franska bolagen Essel och Silor slogs samman. Sedan dess har de varit marknadsledande i världen. En av hemligheterna bakom detta är den stora satsningen på utveckling och forskning. På avdelningen för utveckling och forskning i Paris arbetar 500 personer. Dessutom satsar Essilor mycket på samarbeten med oberoende institutioner världen över. – 5 procent av omsättningen investeras i forskning och utbildning. Det är långt högre belopp än vad våra konkurrenter investerar, säger Örjan. Denna satsning har resulterat i produkter som är mycket avancerade. Kiki Fredman leder produktionen i Spånga. I våras lanserade Essilor ett helt nytt sätt för att ta fram en beräkningsparameter som rör ögats vridpunktsavstånd. Tidigare har man utgått från ett teoretiskt medelvärde inom optiken, men i och med eyecode-tekniken mäts varje öga i 3D, vilket gör det möjligt att exakt bestämma var ögats optiska vridpunkt finns. – Till grund för denna teknik ligger vårt mätinstrument Visioffice. Med denna teknik blir precisionen i glaset fem gånger högre än tidigare. Glaset blir optimalt för det individuella ögat eftersom vi tar hänsyn till vridpunktsavståndet när vi slipar glasen. Därmed kan vi producera glas som är mer exakta i sin konstruktion och som verkligen tar hänsyn till det unika ögat som ska se igenom det, säger Örjan. De glas som baseras på eyecodemätningarna tar hänsyn till flera olika individuella aspekter som synbeteende, bågformer och ögats anatomi. – Det unika är att vi inte har en given design för glaset. Designen skapas utifrån mätvärdena, vilket gör att anpassningen verkligen är individuell, säger Örjan. Visioffice är samtidigt mer än ett mätinstrument. Den har egentligen tre funktioner: förutom att mäta upp de parametrar som ligger till grund för glastillpassningen har den ytterligare två viktiga funktioner. Med kameran kan personalen ta bilder på kunden i olika bågar och mejla dessa bilder till smakråd. Visioffice är också ett säljstödsprogram i vilket det går att demonstrera skillnaden för kunden när det gäller ytbehandlingar och olika glas. De individuella glas som tillverkas efter Visiofficemätningen är främst det progressiva Varilux Physio 2.0-programmet och Varilux Ipseo, men även single vision-glasen Essilor SV f-360° slipas individuellt efter bärarens unika data. – Tekniken gör att upplevelsen av störningar med ursprung i hur ögat rör och vrider sig kan minimeras. För att underlätta för sina kunder arbetar Essilor hårt med att skapa bra säljmaterial för dessa avancerade glasprodukter. Både Örjan och Hans medger att det kan vara svårgreppbart för slutkonsumenterna när glasen blir allt mer tekniskt avancerade. – Det är viktigt att slutkonsumenten får information om vilka fördelar de avancerade glasen ger och därmed också möjlighet att välja. Vi ser det som en avgörande faktor som skiljer en ambitiös optiker som vill erbjuda det bästa mot en lågprisoptiker som bara är intresserad av volym, säger Hans. – Vi erbjuder därför våra kunder möjligheten att tillhandahålla de bästa glasen och ge dem ”eldunderstöd” i butik, så att de kan förklara för sina kunder varför ett glas är bättre eller sämre än ett annat. Undersökningar visar att kunder som får välja en avancerad produkt oftast är mycket nöjda, även om priset är högre, säger Örjan. Örjan Berg är produktchef. ”Kunder som får välja en avancerad produkt är oftast mycket nöjda, även om priset är högre.” Optik 10 2010 VI TYCKER ATT ALLA FÖRTJÄNAR EN OBEHINDRAD SYN Därför stödjer vi på CooperVision den ideella organisationen Vision For All som vill göra det möjligt för människor, i behov av glasögon, att kunna studera och arbeta. Vision For All arbetar med de allra fattigaste som har störst behov av optikerns insats. Dessa människor har ingen möjlighet att betala för en synundersökning eller skaffa sig glasögon. Från och med November till December så skänker CooperVision ett bidrag motsvarande tre synundersökningar för varje såld förpackning av Proclear EP eller Proclear Multifocal. Kontakta er säljare på CooperVision för mer information om hur ni kan stödja Vision For All. Du kan även stödja Vision For All genom att sätta in ett belopp på PG - 90 06 61- 0. Markera bidraget CV. Mer information hittar du på www.visionforall.org. Tack för ditt stöd! Optik 10 2010 8 TEMA: GLAS TEXT OCH FOTO M AT S A L M E GÅ R D I Hoyas monter på Silmo talades det främst om tre saker: ytbehandlingen Hi-Vision LongLife, den nya sliptekniken TrueForm Technology och det nya utbildningscenter som Hoya snart inviger i Budapest. Pontus Widlund, vd och Per Schmutzler, försäljningsoch marknadschef, tror på långlivad kvalitet. Hård behandling och höga krav ”Nu för tiden räcker det inte att bara ta fram produkterna” Den svenska representationen i Hoyas monter under Silmo bestod av Pontus Widlund, vd och Per Schmutzler, försäljnings- och marknadschef, för Hoya Lens i Sverige och Norge. De informerade om den nya behandling som Hoya erbjuder sedan snart ett år tillbaka: Hi-Vision LongLife. Behandlingen lanseras som ”den hårdaste behandlingen någonsin”, vilket det också finns fog för. Hårdhet mäts med det så kallade Bayervärdet och Hi-Vision LongLife har ett värde på 15. – Det är ett värde som ligger över vad den övriga marknaden kan erbjuda. På denna behandling är det tre års garanti, men LongLife håller bra mycket längre än så. Ett Bayervärde på 15 ligger nära hårdheten i mineralglas i index 1.8, säger Per Schmutzler. Hoya slog också på trumman för den nya sliptekniken TrueForm som utvecklats för progressiva glas i mellansegmentet. Egentligen handlar det om en kombination av två befintliga sliptekniker. FreeForm-tekniken har anpassats så att den går att använda på befintliga blanks, där konventionell slipteknik tidigare använts. – I och med detta har glasen i mellansegmentet blivit bättre, i och med att vi nu använder friformslipning även i mellansegmentet. Det innebär att vi slipar individuellt på baksidan av glaset, vilket är en komprimerad lösning som ändå är individuell. För oss gäller det att inte enbart erbjuda nya och tekniskt avancerade lösningar i premiumsegmentet. Slutkonsumenter som också tänker på pris bör kunna välja individuella lösningar, säger Pontus Widlund. – Samtidigt innebär individuella lösningar att vi håller försprånget mot andra tillverkare som endast pratar lågpris. Vi erbjuder helt enkelt bättre produkter, säger Per Schmutzler. Med fler produkter i portföljen och mer avancerade slipningar är det viktigt för både Hoya och andra glastillverkare att kommunicera pedagogiskt med sina kunder. Det gäller att ge kunderna material och kunskap som de sedan kan informera sina kunder om. Detta är en fråga som Hoya tar på stort allvar. – Vi är ute mycket i optikbutikerna och försöker stötta aktivt med utbildning och information. Vår filosofi är att lyssna på våra kunder och förse dem med bra material. Produktpaletten är uppbyggd kring koncepten bra, bättre, bäst, vilket vi tycker är ett pedagogiskt upplägg, säger Pontus. För att möta efterfrågan på information och för att kunna utbilda sina kunder så bra som möjligt öppnas snart utbildningscentrat Hoya Faculty i Budapest i Ungern. – Där vi kan erbjuda klinisk utbildning med föreläsare från hela världen. Det går att bestämma olika ämnen och skräddarsy utbildningen efter vad svenska optiker behöver kunna. Kurserna ger vidareutbildningspoäng, säger Per. – Nuförtiden räcker det inte bara att ta fram produkterna. Vi vill hjälpa till med vidareutbildning och sälja hjälpmedel. Dagens avancerade produkter ställer större krav på försäljarna och det här är vårt sätt att möta lågprissegmentet med andra värden, säger Pontus. Optik 10 2010 Bekväma linser framför datorndå är dom bekväma överallt. 1,2 ACUVUE® OASYS® ger en känsla av “inga linser”, även framför datorn. MJUK FLEXIBEL SYREGENOMSLÄPPLIGHET VÄTBARHET UV-SKYDD KLASS 1 4,5 När vi sitter framför datorn blinkar vi i genomsnitt 5 gånger mindre3, vilket kan leda till obehag och torrhet. Flera viktiga egenskaper samverkar för att göra ACUVUE® OASYS® till en bekväm kontaktlins, som mjukhet, flexibilitet, vätbarhet samt syregenomsläpplighet.1 Erbjud dina kunder ACUVUE® OASYS® och dess fördelar redan idag! Finns även för astigmatism. 1. JJVC Data on File 2006. 84% av de kunder som använder datorn mer än 25 timmar per vecka höll med/höll med i viss mån om att ACUVUE® OASYS® fick dem att glömma bort att de bar linser. N=174. 2. Young G, Riley CM, Chalmers RL, Hunt C. Hydrogel lens comfort in challenging environments and the effect of refitting with SiH lenses. OVS 2007; 84; 4: 302-308. 3. Patel S, Henderson R, Bradley L et.al. Effect of visual display unit use on blink rate and tear stability. Optom Vis Sci, 1991;68:11 888-92. 4. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte UVskyddade solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och det omkringliggande området. 5. JJVC Data on File, 2010. ACUVUE®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE™ är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010. 10 TEMA: GLAS text och foto mats almegård Individuellt glas blev guld värt Glädjen var stor i BBGR:s monter efter Silmo d´Or-utmärkelsen i kategorin glas för produkten Anateo Mio. Nästa år lanseras produkten i Skandinavien. ”Vi integrerar bärarens naturliga läsbeteende i beräkningen av design och slipning.” Glasserien Anateo introducerades för snart fyra sedan. Under årets Silmo var förväntningarna stora på den senaste introduktionen i kollektionen. Namnet är Anateo Mio och är BBGR:s mest individuella glas någonsin. Förutom toppunktsavstånd, bågskivevinkel och inklinationsvinkel ökas individualiseringen på Anateo Mio med en integrering av bärarens naturliga läsavstånd. BBGR:s skandinaviska produktchef Mia Hogenius var själv inte på plats under Silmo, men berättar på telefon att alla på företaget gläder sig över nyheten att BBGR vunnit Silmo d´Or: – Vi själva vet givetvis att vi har bra produkter, men det är alltid bra med erkännande från branschen. Det är ju alltid roligt att få ytterligare en utmärkelse till samlingen. Precis som de övriga glasen i Anateofamiljen baseras Anateo Mio på individuella mätningar i BBGR:s instrument EyeStation. Med det mäts pd, höjd, bågens wrap, pantoskopisk vinkel och toppunktsavstånd. Som tillägg till detta lanserar BBGR en liten miniradar kallad EyeTab som används för att mäta upp kundens naturliga läsavstånd. – EyeTab fungerar som en miniradar som sänder ut ultravågor som mäter av exakt hur långt läsavståndet är. Optikern ställer frågor till kunden och så mäter man med EyeTab. En enkel process som dock gör stor skillnad, säger Jean-Félix BiosseDuplan, marknadsdirektör tillika vice VD för BBGR i Europa. Jean-Félix Biosse-Duplan informerade om nya miniradarn EyeTab. Varför mäter man inte läsavstånd även i EyeStation? – EyeTab kompletterar en vanlig synundersökning med EyeStation. Eftersom det intressanta här är att se hur långt ifrån ögonen en kund håller en bok eller en tidning så måste vi mäta med ett annat, mer rörligt, instrument. Med EyeTab ser vi på vilket avstånd kunden läser och kan slipa glasen därefter. I och med denna fjärde parameter blir närseendet mycket bättre – upp till 40 procent bredare. Denna mätning är endast aktuell för det nya Anateo Mio-glaset. Hur används resultatet från mätningen? – Glasen tillverkas med BBGR Digital Surfacing och designas på båda sidor. De mätvärden som kommer från EyeTab slipas in på ena sidan och ger mer individuella glas än tidigare. Dessa glas är optimerade för bäraren och inget glas är det andra likt. Detta är den stora nyheten: att vi nu även integrerar bärarens naturliga läsbeteende i beräkningen av designen och slipningen av glasen. Men allt handlade inte om Anateo Mio i BBGRs monter. Förra årets stora lansering, ytbehandlingen Neva Max, är fortsatt en av de saker företaget kommunicerar stort. – Vi har marknadens mest reptåliga behandling i branschen. Glasen är nästan lika reptåliga som mineralglas. Neva Max-ytbehandlingen skyddar mot dagligt slitage, vilket innebär att bäraren kan fortsätta putsa glasögonen med skjortan och allt vad de nu gör. Glasen fortsätter vara repfria. I och med denna ytbehandling är mikrorepor nästan helt eliminerade, säger Jean-Félix Biosse-Duplan. Förutom produkter och ytbehandlingar pratades det också mycket om Premier i BBGR:s monter. Det är en vip-service för kunder som aktivt väljer att gå med i programmet. – De som är med får extremt snabba leveranser och de får också större tillgång till kampanjer. Efterhand kommer utbudet att bli mer och mer attraktivt så vi tror att många kommer välja att vara med i Premier, säger Mia Hogenius. Optik 10 2010 Ung men legendarisk. Topcon CV-5000 Med CV-5000 tar vi de elektroniska foroptorerna vidare till nästa dimension. Och det är just dimensionerna som är det intressanta. 40 % mindre & 30 % snabbare än föregångaren och med en oslagbar patientkontakt. Som tidigare finns CV i två styrvarianter, PC-program eller panelstyrning. PC-varianten är förstås ansluten till Din patientjournal. Komplettera med de nya LCD-skärmarna CC-100/CC-100P som är unikt integrerade i CV-systemet och få ett modernt & professionellt arbetssätt. Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se 12 TEMA: GLAS text och foto mats almegård Nya glas – stärkt pedagogik Under Silmo visade Carl Zeiss Vision upp nya produkter och berättade mer om en pedagogisk satsning som kommer till Sverige under nästa år. Boris de Jonckheere fäster stor vikt vid pedagogisk information. ”En optiker bör informera så mycket som möjligt och prata om dessa unika produkter.” För cirka tio år sedan började Carl Zeiss Vision med individuellt slipade progressiva glas. Under Silmo 2010 lanserades ytterligare tre varianter: Gradal Classic, Gradal Plus och Gradal Individual EyeFit. Det handlar om en individuell kollektion där glasen slipas efter kundens förutsättningar både på glasets fram- och baksida. – Liksom våra andra glas är de tillverkade med Zeiss-DNA. Vi anser att det är nödvändigt att alltid utmana gränser och hålla oss på topp utvecklingsmässigt, säger Boris de Jonckheere, landschef för Belgien och Nederländerna, som tar emot i montern. Boris de Jonckheere menar att kunderna nu på allvar har hoppat på den individuella trenden. – Under de senaste nio månaderna har vi märkt en 17-procentig ökning i försäljningen av dessa produkter. Tidigare slipades den progressiva zonen mest efter bågens form, men nu har vi något vi kallar Eyefit som baseras på 14 parametrar. Glas är idag väldigt individuella, men givetvis sätter det fysiska glasets konstruktion gränser för vad som går att göra. De flesta tillverkare pratar idag om individuella glas, märker ni även en ökad konkurrens? – Både vi och våra konkurrenter försöker tillverka de allra bästa glasen. Konkurrensen är hård, men det innebär också att användarna får bättre och bättre produkter. Hur står ni er i konkurrensen? – Vi har snabb tillvänjning på våra produkter eftersom vi har en väl utprövad designfilosofi som vi bygger vidare på. Det ger oss en stor fördel. För butikerna finns möjligheten att profilera sig genom att använda instrumentet i.Profiler för tillverkning av vågfrontsglas, – i.Scription ger perfekt synskärpa, förbättrad kontrast och bättre mörkerseende. I Sverige är 37 procent av de glas vi säljer individuellt slipade och det är en bra siffra. Vi har en stark penetration i Sverige, men givetvis jobbar vi på att förbättra den ytterligare. Känner ni att det är svårt att hela tiden introducera mer och mer avancerad teknik? – Ibland kan det vara svårt att övertyga våra kunder, optikerna, om att det verkligen behövs ytterligare förbättringar av individuella glas. Men det är faktiskt stor skillnad på dessa och andra glas. Det är viktigt att man som optiker tillhandahåller dessa varor. De är bra konkurrensmedel för optiker. Genom att visa att man arbetar med det bästa står man sig i konkurrensen mot lågprisaktörer som säljer betydligt enklare och därmed billigare glaslösningar. Men det krävs en hel del pedagogik för att sälja dem. – Det är sant. En optiker bör informera så mycket som möjligt och prata om dessa unika produkter. Då är det lättare för kunden att välja till – och då blir också priset mer motiverat. Optikerna får mycket information från oss leverantörer, och ibland kan det säkert bli väl mycket, men det är viktigt eftersom det är avancerad teknik som ska presenteras för konsumenter som inte har så stora kunskaper inom området. Det gäller att vara pedagogisk och tydlig. Till årsskiftet lanserar vi därför en ny mjukvara som pedagogiskt och enkelt visar hur man slipar individuella glas. Individu På Rodenstock arbetar man hårt för att slutkonsumenten ska inse att det är skillnad på olika individuella glas och att allt i branschen kanske inte är så individuellt som det verkar. Den senaste nyheten från Rodenstock är ett Ergo-glas vid namn Multigressiv Ergo 1,5 . Det innebär att företaget kan erbjuda de ergonomiska glasen i ett material som är något billigare än tidigare – och nå kunder som vill ha ett optimerat glas , men Optik 10 2010 13 Ergo Consultings simulering av skillnaden för en kund vid datorarbete mellan ett par progressiva glas och ett par individuella ”Impression Ergo PC”-glas. uellt på stort allvar som samtidigt tänker på priset. Ergoserien är som namnet antyder utformade för att vara ergonomiska, vilket ger en hänvisning om att detta är Rodenstocks ”närprogressiva” linje anpassade för bland annat kontorsarbete. – Studier visar att felaktiga glas kan leda till en felaktig huvudhållning och sittställning, vilket resulterar i rygg- och nackskador. Det leder i sin tur till stora samhällsekonomiska kostnader, säger Micke Dahl som är nytillträdd produktchef på Rodenstock i Sverige. Sin ”vanliga” progressiva premiumkollektion kallar Rodenstock för Impression. Precis som med glas ur Ergo-serien är detta glas som tillverkas helt individuellt, baserat på synstyrka, bågskivevinkel, inklinationsvinkel, toppunktsavstånd och pupilldistans. Optik 10 2010 – Dessutom kan glasen designas helt efter kundens primära behov, s.k. FreeSign. Vi använder helt sfäriska blanks när vi slipar glasen. Vissa av våra konkurrenter har blanks med till exempel addition på framsidan – för att förenkla slipningen, men då kan man inte skräddarsy produkten helt och hållet enligt vår mening. Det råder överhuvudtaget en begreppsförvirring i branschen. På vilket sätt? – Många tror att Free Form-slipade glas automatiskt innebär kvalitet. Så är det inte. Det är kort och gott en slipteknik som i sig inte ger någon kvalitetsskillnad. När vi slipar våra individuella glas utgår vi från helt sfäriska blanks. Vi börjar med att göra avancerade beräkningar för optimering av design samt hur glaset ska slipas beroende på mätvärden och sedan slipar vi dem med 3D Free ”Som det är nu handlar all kommunikation om pris. Det är synd och ger en skev bild av verkligheten.” Form slipning. Det är enda sättet att göra helt individuella glas anser vi. Och det gör inte andra? – Nej. Lågprisaktörerna pratar också om individuella glas och det är väldigt svårt för slutkonsument att förstå skillnaderna. Hur ska ni göra för att nå ut med ert budskap? – Rodenstocks mission är att stötta butikerna med säljhjälpmedel. Det räcker inte för oss att tala om hur bra våra produkter är. Utan bra hjälpmedel är det svårt för optiker i butik att förklara skillnaderna för sina kunder. Vi utvecklar ständigt nya hjälpmedel som ska underlätta för optikerna. Kan du ge några exempel? – Vi har ett simuleringsprogram för glas som heter Impression Consulting. Med det kan optikern visa kunden på vilka oerhörda skillnader det finns – och att våra glas kan skräddarsys helt och hållet. Denna mjukvara har vi i dagarna dessutom lanserat i en enklare version för iPad. Optikern laddar bara hem det via iTunes och kan sedan visa kunderna på ett proffsigt sätt med en iPad ute i butik. I mjukvaruprogrammet som Micke demonstrerar blir det tydligt att det går att dra i när-, mellan-, avståndszonerna i glasen så att dessa blir individuellt anpassade för alla slags användare. Lastbilschaufförer behöver en bredare avståndszon, på kontoret krävs en bredare närzon. – Allt detta kan vi alltså ta hänsyn till när vi designar och slipar våra glas. Kommer ni lansera fler försäljningshjälpmedel? – Ja, och det handlar inte enbart om ny mjukvara. Vi utvecklar för närvarande olika koncept som ska understödja försäljningen i butik. Leverantörer som erbjuder premiumglas måste kunna förklara för slutkonsumenter att det är stor skillnad på glas och glas. Som det är nu handlar all kommunikation om pris. Det är synd och ger en skev bild av verkligheten. 14 KO N S U M E NT TEXT mICKE jaresand illustrationer anna ödlund Att som glasögonköpare själv välja vilka glas man ska ha i sina bågar är näst intill omöjligt. Utan fackkunskap är det svårt att jämföra de olika glasens för- och nackdelar. Därför får optikern ett stort ansvar att välja rätt glas till rätt kund. Men som kund kan man ändå vara lite påläst när optikerna börjar prata om vilka olika alternativ som finns. g till optiker Att utbilda si lång tid komtar tre år. Så n ta att läsa de mer det inte men nästa här artikeln, ker optikern gång du besö alla fall ha kommer du i d hon eller ett hum om va . han pratar om Liten hjälpreda i val av glas MATERIAL SLIPNING Optiska glas tillverkas i två olika material: plast och ”vanligt” glas, så kallat mineralglas. Plastglasen dominerar stort och står för uppskattningsvis 90 procent av försäljningen. En av fördelarna med plastglas är att de inte krossas lika lätt som mineralglas. Plastglasen är dessutom betydligt lättare och därmed bekvämare att bära för användaren. En ganska utbredd missuppfattning är att mineralglas ger bättre optisk effekt än plastmaterialen. Så var det i början när plastmaterialen kom men den tekniska utvecklingen har gjort att båda materialen idag är likvärdiga i det avseendet. Undantaget är dock när en bärare kräver väldigt starka styrkor i synkorrigeringen. Vid över +/- 10 kan det vara bättre med mineralglas på grund av tjockleken. Tänk dock på att vikten i mineralglas är dubbelt så stor jämfört med plast. Ett problem man haft med plastmaterialen är att de lättare får repor. Men modern ytbehandling gör att den negativa effekten minskat betydligt och i vissa fall till och med är helt borta. För att ett glas, mineralglas eller plast, ska ge en optisk effekt måste det slipas. Olika synfel kräver olika typer av slipning. I huvudsak finns det fyra kategorier av slipade glas. Enkelslipade glas (enstyrkeglas) Enkelslipade glas används främst för att korrigera närsynthet och översynthet och är, som namnet anger, slipade i en enda styrka. Denna slipning används också för så kallade läsglasögon. Närsynthet korrigeras med hjälp av konkava glas (minusglas). Att man ser suddigt på långt håll beror på att ögats naturliga lins bryter ljusstrålarna så att de fokuseras framför näthinnan. Konkava glas är som tunnast på mitten, vilket gör att ljusstrålarna bryts utåt och hamnar direkt på näthinnan. Översynthet är närsynthetens motsats och korrigeras på samma sätt – fast tvärtom, med hjälp av konvexa glas (plusglas). Dessa är som tjockast i mitten och bryter därmed ljusstrålarna inåt så de hamnar rakt på näthinnan. Progressiva glas (steglösa) Progressiva glas är den optiska teknologins kanske största landvinning i modern tid. Ett progressivt glas kan bestå av många olika slipningar som var och en rättar till ett specifikt synfel. Slipningarna är dock osynliga för ögat och för den som betraktar ett progressivt slipat glas märks ingen skillnad. Själva ytan ser likadan ut över hela glaset. Progressiva glas används framför allt när vi – som alla människor gör runt 45-årsåldern – ”drabbas” av presbyopi. Presbyopi är en naturlig och oundviklig del av åldrandet och uppstår på grund av att ögats lins förlorar sin tidigare elasticitet. Det gör det exempelvis svårt att läsa tidningar och böcker med liten text. Många väljer att lösa detta med hjälp av enkelslipade läsglasögon. Problemet med dessa är att de bara fungerar på ett visst avstånd. Ska man till exempel växla från att läsa tidningen till att se på TV, eller köra bil måste man ta av sig glasögonen för att behålla synskärpan. Med progressivt slipade glas slipper man detta. Slipningen gör att glaset fungerar ungefär som en kamerazoom som ger steglösa övergångar till de olika avstånden. Med progressivt slipade glas ser man alltid lika tydligt, oavsett avstånd. I progressivt slipade glas kan även andra nödvändiga korrigeringar göras, det kan handla om astigmatism (ett avbildningsfel som gör att exempelvis runda föremål framträder som ovala), närsynthet eller översynthet. Dubbelslipade glas (bifokala) All ny teknologi behöver tid på sig för att utvecklas och bli riktigt bra. Så även de progressiva glasen. Tekniken att slipa progressivt har funnits sedan slutet av 50-talet men det är först de senaste 10 åren progressiva glas har blivit riktigt användarvänliga och därmed en kommersiell succé. Men behovet Optik 10 2010 15 Tänk på det här! Det finns alltså en lång rad olika parametrar som avgör vilket som är det bästa valet av material och glas för just dig. I huvudsak är det fem saker man ska tänka på vad det gäller val av glas: 1) 2) 3) 4) 5) Vad har du för typ av synfel? Vilket material föredrar du, respektive passar bäst för att korrigera just ditt synfel? Vilken båge önskar du? Vilket behandlingsalternativ vill du ha? Har du några särskilda individuella krav som är viktigt att ta hänsyn till? Diskutera gärna dessa frågor med din optiker. Chansen att ni kommer fram till ett bra val är mycket stor. YTBEHANDLING av att skifta brytpunkt utan att byta glasögon har alltid funnits och därför utvecklades dubbelslipade glas. Det karaktäristiska med de dubbelslipade glasen är att den ena av de två slipningarna syns som en tydlig ruta nertill på glasen. De dubbelslipade glasen är dock på väg att försvinna i takt med att den progressiva slipningen når allt högre kvaliteter. Arbetsprogressiva glas (närprogressiva) De arbetsprogressiva glasen fungerar ungefär som de progressiva, med den skillnaden att de har liten eller ingen synförstärkande funktion på längre håll. De lämpar sig exempelvis för den som behöver glasögon i arbete framför en dator. Det innebär att bäraren kan skifta blickfokus från skärmen till något annat i närheten utan att behöva ta av och på sig glasögonen. Enligt svensk lag har den som arbetar framför en dator rätt till en kostnadsfri synundersökning. Visar det sig att man är i behov av arbetsspecifika (ej privata) glasögon är det arbetsgivarens skyldighet att bekosta dessa. Brytningsindex Olika glas har olika stor förmåga att bryta ljuset. För att rangordna dessa använder man sig av begreppet brytningsindex. Ett glas med högt brytningsindex kan korrigera ett synfel med hjälp av mindre material än andra. Det innebär att ju högre brytningsindex ett glas har, ju tunnare glas kan man ha. Optik 10 2010 Repskydd Att plastglas är mindre reptåliga än mineralglas har vi redan berättat. Men det finns metoder att minska reprisken även på plastglas. Det vanligaste är någon form av repskydd som läggs på i form av ett tunt lager skydd på glaset. Anti-smutsbehandling Kladdiga och smutsiga glas gör ingen nytta och är väldigt irriterande. För att minimera nedsmutsningen av glasen kan man därför behandla ytan så att fett, damm och annan smuts inte fäster lika bra på glaset. Antireflexbehandling Ytterligare en förbättring man kan göra av glasen är en antireflexbehandling. Med en sådan motverkas reflexer och skuggor i glasen, vilket annars tröttar ut ögonen. Du får också in mer ljus genom glasen så att du helt enkelt ser bättre, samtidigt som dina ögon syns tydligare utifrån. UV-skydd och fotokromatiska glas Ögat är känsligt för ljusets UV-strålar. Även det vanliga dagsljuset, utan särskilt stark sol, påverkar oss negativt. De flesta glasögon av högre kvalitet är därför utrustade med någon form av UV-skydd. Vistas man ofta och länge i miljöer med mycket starkt solljus bör man komplettera de vanliga glasen med slipade solglasögon som finns i många skiftande styrkor och färger. En annan möjlighet är att använda så kallade fotokromatiska glas. Den fotokro- matiska processen sätts igång när ett särskilt färgämne i glasen utsätts för UVstrålning. Hur mörkt glaset blir avgörs av mängden UV-strålning det utsätts för. När UV-strålningen upphör avbryts processen och glaset blir återigen klart. Kvaliteten på ett fotokromatiskt glas avgörs bland annat av hur snabbt det mörknar eller klarnar när ljusförhållandet ändras. Källor: Martin Lingvall, legitimerad optiker. Hoya. Essilors hemsida. 16 SILMO 2010 TEXT O C H FOTO M AT S A L M E GÅ R D FLYTTAD MÄSSA MED NYTÄNDNING En av de riktigt stora och viktiga glasögonmässorna i världen är Silmo som traditionsenligt hålls i Paris under hösten. Förra året flyttade mässan i kalendern, i år var det dags för en fysisk flytt. Rekrytering pågår. Optic Dating var en av nyheterna. Mässhallarna vid Porte de Versailles övergavs till förmån för Parc des Expositions de Villepinte i norra Paris. Tanken var att underlätta för besökare och utställare genom att förlägga mässan närmare flygplatsen Charles de Gaulle. Besökarantalet växte också något och de flesta utställarna var mycket nöjda med årets mässa. Den mer stabila ekonomiska situationen i kombination med nytändningen som flytten innebar gav en positiv stämning på mässan. Liksom tidigare år var OPTIK på plats. Den 23 september slog Silmo upp portarna på ny plats. Paris Nord Villepinte visade sig vara ett lyckat drag – trots strejkande pendeltågsförare och spårarbeten. Många besökare tog istället bussarna som Silmo erbjöd inifrån västra Paris. Väl ute i Villepinte visade sig mässhallarna vara både luftigare och rymligare än tidigare års, vilket underlättade för både utställare och besökare. Optik 10 2010 17 Silmo Academy är en ny satsning på vetenskapen. Silmopresidenten Guy Charlot är nöjd. En fyra dagars lång mässa där 850 utställare konkurrerar om besökarnas uppmärksamhet är inte enbart rolig och stimulerande. Det kräver en del av både besökare och utställare också: fötterna tar en del stryk och hjärnan har fullt upp med att hantera Optik 10 2010 alla färger, former, erbjudanden och intryck. Men mest är det förstås alldeles fantastiskt att få så många nyheter inom glasögon, linser, maskiner och tillbehör serverade i monter efter monter. Silmo bytte inte enbart lokaler. Nytt för året var också en mer vetenskaplig del, kort och gott kallad Silmo Academy, där föredragen avlöste varandra. Till denna satsning hörde också en posterutställning där forskare offentliggjorde sina forskningsresultat och pågående projekt. > 18 SILMO 2010 Andra nyheter för året var Optic Dating, en mötesplats där arbetsgivare och -tagare kunde mötas för ”speed dating”, eller anställningsintervjuer. Efter förra årets succé var också Atelier Merchandising-montern ett givet inslag på mässan. I montern tipsade inredningsdesigner om hur man bäst skyltar och visar sina varor. Många optiker stod på kö för att få mer kunskap. Årets mässa kunde notera en svag uppgång med fyra procent fler besökare jämfört med förra året (då besökarantalet föll med 20 procent). Totalt antal besökare på Silmo 2010 summerades till 33 065 stycken. Ändå var det många företag som inte ställde ut. De stora italienska leverantörerna undvek fortsatt Silmo och några andra, mer trogna, utställare valde i år att stanna hemma. Den svenska närvaron på Silmo var också tunnare än tidigare. Av de företag som ställde ut var endast två stycken svenska: Polaris och Triple X. Antalet svenska besökare var också något färre än tidigare år. Det hindrade dock inte faktumet att Silmo i år var en mässa som andades mer positiv energi än förra året, då hela verksamheten gick på sparlåga och där många leverantörer höll andan och oroade sig för framtiden. Under årets Silmo märktes det tydligt att konjunkturen har vänt och att branschen nu blickar framåt igen. En del av de företag som tidigare valt att stå utanför mäs�san hade också återvänt. Glasögonlegenden Alain Mikli valde i år exempelvis att representera på mässan med stor monter – till skillnad från tidigare år, då företaget bjudit in sina kunder till eget arrangemang inne i Paris. Montrarna var i vanlig ordning fyllda av nyheter och intresserade kunder. Bland nyheterna märktes nya maskiner, nya verktyg och apparater för att göra undersökningar. Nya glasbehandlingar och nya mätverktyg. Bland glasögonbågarna handlar det mycket om nya modeller där trender och säsongens färger styr. Men inte enbart. Även inom glasögonbågar är innovationer av det mer tekniska slaget förekommande. Förra årets nykomling Monoqool lanserade exempelvis en ny tunn plastbåge i Helix NXT-material. Den transparenta plasten i bågen är tillverkad i ett fotokromatiskt material som normalt används till glasögon- > David A Johnson har arbetat i snart fem år med att kombinera 3D-glasögon med solglasögon. Även Monoqool har arbetat med fotokromatiska material i sina nyheter. På Silmo kan man inte bara köpa glasögon, utan också se hur de tillverkas. Optik 10 2010 ANNONS Hela denna sida är en annons från Rodenstock Glas ”Det viktiga är att kunna skilja på värde och pris. Det är viktigt att begripa att de hänger ihop också!” Rena vetenskapen. Har du kunskapen? Kunderna betalar 1 krona för det ena paret och flera tusen för det andra. Och tror sig köpa samma produkt. Hur är det möjligt? Och hur behåller vi kunderna? Jo, för tittar de på glasen ser de ingen skillnad. Det är först när de tittat igenom dem som de verkligen ser och känner skillnaden. Och den är stor. Med Rodenstocks ergonomiska glas är den enorm. Men hur övertygar vi kunderna? För att inte slås ut av lågpris- och internethandel måste man ha bra produkter. Helst de bästa. Man måste kunna sina produkter. Helst vara expert. Man måste kunna marknadsfö- ra sin kunskap. Och man måste kunna få kunden att förstå vad skillnader på glas kan innebära. Med Rodenstocks program för rådgivning, Impression Consulting®, kan man tydligt, på plats i butik, visa skillnaden på olika glas för kunden. I dagarna lanseras dessutom ett helt nytt program, en s.k. ”app”, till iPad att användas i butiken. Det är så man kommer vinna kundernas förtroende. Bara 1 av 80! Synen är helt avgörande om man ska slippa värk när man arbetar framför t.ex. en bildskärm. Ändå är det så få som 1 person av 80 som har rätt glas i sina glasögon. Detta trots att 80% av ergonomin vid arbete framför en dator utgörs av - synen! Studier visar, inte förvånande, att felaktiga glas leder till felaktig huvudhållning och sittställning. Det i sin tur kan ge rygg- och nackskador. Remarkabla 80 procent av ergonomin när man arbetar vid en dator utgörs av synergonomi. Om du inte ser bra så böjer du på nacken, du kisar, spänner dig och din kropp får ont. Helt i onödan. Optik 10 2010 För det är inte svårt att få rätt glas till glasögonen. Med noggranna mätningar av den som ska bära glasögonen och med hänsyn tagna till den situation som glasögonen ska användas i kan man få en perfekt synupplevelse. Ett naturligt och avspänt seende. Rodenstocks serie Ergo®glas är perfekta för bl.a. kontorsarbete. FreeForm-tekniken bara en del av individuella glas Möjligheterna att tillverka individuella glas idag är enastående. Bakom dessa möjligheter ligger bl.a. FreeForm-tekniken, en avancerad slipteknik. Det är en teknik som används av många leverantörer idag. Men - det är först när man kombinerar denna teknik med avancerade design-beräkningar som man kan åstadkomma en verklig förbättring för kunden. För att tillverka helt individuella glas använder Rodenstock s.k. blanks som slipas på baksidan av glasen. På så sätt skapas det fullständigt individuella glaset där man inte behöver ta hänsyn till någon design på framsidan, som t.ex. additioner. Varje glas är ett ”vitt ark” där man skapar varje enskild kunds individuella glas. Det är Rodenstock ensamma om. ”Du kan tillverka en Amazon i Toyotas modernaste fabrik, men det är fortfarande bara en Amazon.” Till och med öronen påverkar hur du ser. Hur bågen sitter påverkar hur du ser. Och då är det inte bågens form som avses. För visst är bågen viktig; bågens kurva, bågens form, bågens lutning. Men bågen sitter på ett sätt på en person och på ett helt annat sätt på en annan. Öronens höjd, ögonen djup och bredd, näsans höjd, ansiktets form. Faktorer som är helt avgörande för hur glaset kommer att fungera. För att få det bästa seendet måste de vägas in i helheten. Med hjälp av Rodenstocks ImpressionIST Avantgarde®utrustning kan du mäta kundens förutsättningar, beroende på ansikte och båge och addera det till refraktionen för att få fram de perfekta glasen. glas: 5 gånger högre precision. Det är skillnaden. 52009401 35870002 Z X 0110100 10101000011110 1000010 Y e y e c o de R=32.6/17.9/25.3 e y e c o de L=33.4/18.3/24.9 Individuellt anpassade glas tack vare en dynamisk 3D mätning Öga Båge Beteende Optik 10 2010 ESSILOR AB,• Fagerstagatan 21 • Box 8169 • 163 08 SPÅNGA • Tel 08-621 26 00 • Fax 08-760 95 91 • www.essilor.se 21 Arne Jacobsens Svanen med ny dekoration – Ørgreens Köpenhamnsilhuett. version är det dock inte glasen, utan bågen som mörknar när bäraren befinner sig utomhus i solljuset. En annan innovation som garanterat kommer att bli synlig i fler och fler montrar Optik 10 2010 framöver är kombinationen solglasögon/3Dglasögon. I år var det Marchon som presenterade sitt nya varumärke Kiss & Kill, som kombinerar solskydd och 3D. Även här handlar det om fotokromatiska material. Glasen mörknar utomhus och fungerar som solglasögon. Inomhus – hemma framför 3D-skärmdatorn eller på biografen – är det dock fullt fungerande 3D-glasögon. Utvecklaren David A Johnson, som också är vd för Marchon 3D berättar att det tog lång tid att få de olika funktionerna att fungera tillsammans: – Jag har arbetat för Marchon i snart tio år med andra tekniska lösningar. Men under de senaste fyra, fem åren har jag varit fullt verksam med att skapa en teknisk lösning som kombinerar solskydd och 3D. Till en början var jag helt inriktad på att 3D-tekniken behövdes för biografer, men utvecklingen på 3D-området går rasande fort och idag är det många som använder 3D på sin bärbara dator. Jag tror inte vi sett slutet på den utvecklingen än, och jag är säker på att det kommer att bli en ökad efterfrågan på produkter som Kiss & Kill. Hur är glasögonglasen utformade rent tekniskt? – Den exakta konstruktionen är givetvis hemlig, men jag kan säga så mycket att det handlar om olika lager i glasen och att utmaningen varit att få en bra avkodning av 3D-bilder utan störningar. Trevligt mingel, goda tilltugg och perfekt espresso är snarare regel än undantag i alla montrar på Silmo. Men danska Ørgreen bjöd på mer spektakulär monterunderhållning. På plats stoppade Hans Mannerhagen från Fritz Hansen en unik Svanen (Arne Jacobsens berömda stol från slutet av femtiotalet) som i sitsen frontade med en unik Ørgreenlogotyp. Det är första gången som Fritz Hansen tillåter ett annat företag att designa Svanen. Att Ørgreen nu fick lov beror nog mycket på att designen visar Köpenhamns silhuett på ett stilrent och vackert sätt. För Ørgreens del var det inte bara ett roligt designsamarbete, utan också ett sätt att lansera den limiterade serie glasögon, Skyline Edition, som har stadssilhuetten laserskuren i skalmarna. Sammantaget visade Silmo 2010 en vilja att utvecklas och att ständigt förse branschen med nya impulser. Även om en del pratar om de stora mässornas död är det nog ingen vidare våghalsig gissning att säga att Silmo 2011 kommer att bli en minst lika fascinerande och storslagen mässa som årets. 22 Överväldigad vinnare slog till igen Årets upplaga av den prestigefyllda tävlingen Silmo d´Or hade trimmats ner till 10 kategorier. Glada vinnare avlöste varandra på scen och i de vackra lokalerna på Le Pré Catelan i Bois de Boulogne-parken minglade vinnare, förlorare och andra i branschen under en glittrande festkväll. I den gigantiska parken Bois de Boulogne i västra delen av Paris hölls årets stora Silmo d´Or-fest som bjöd på bubblande dryck, snittar, typiskt franska macrons-biskvier och ett glatt minglande. I den stora parken lystes träden upp i sprakande neonfärger och det var många som valde att svalka sig i den ljumma Parisnatten. Inne i salarna trängdes folkmassorna för att komma nära scenen där Silmopresidenten Guy Charlot delade ut priser till de företag som blivit framröstade i de olika kategorierna i Silmo d´Or. Den mest prestigefyllda kategorin är bästa glasögonbåge. Förra året knep österrikiska Rolf priset till sin egen och andras stora förvåning. De var inte mindre överraskade i år – då de tog hem guldet för andra året i rad. – Det är helt vansinnigt! Fantastiskt! Jag trodde det knappt förra året och i år är jag helt överväldigad, sa en glad Roland Wolf, vd på Rolf. Förutom att vinnarna föräras en guldstatyett, stor ära och en stund framför kamerablixtarna är Silmo d´Or en utmärkelse som höjer försäljningen. Förra året märkte Rolf en rejäl tillströmningsökning i montern efter priset. Efter att ha vunnit för andra året i rad fylldes montern åter snabbt av nyfikna och köpsugna besökare. Optik 10 2010 nytänkande inom desinfektion Nu lanseras nya COMPLETE® RevitaLens Multi-Purpose Disinfecting Solution (MPDS) Genialiskt konstruerad för att ge desinfektion av peroxidkvalitet samtidigt som utmärkt kompatibilitet och bekvämlighet bibehålls.1-4 Nytänkande inom desinfektion för ökad tillförlitlighet. 1 Desinfektion av peroxidkvalitet. Bekvämligheten med MPDS. Ring 020-721300 idag för ett gratisprov Referenser: 1. Kilvington S et al. Poster presented at BCLA Clinical Conference and Exhibition 2010. 2. Tarantino N et al. Poster presented at BCLA Clinical Conference and Exhibition 2010. 3. Tilia D et al. Poster presented at BCLA Clinical Conference and Exhibition 2010. 4. Huang LC et al. Poster presented at ARVO Annual Conference 2010. COMPLETE, COMPLETE RevitaLens och logotypen COMPLETE är varumärken som ägs eller licensieras av Abbott Laboratories, dess dotterbolag eller filialbolag. © 2010 Abbott Medical Optics Inc. 2010.03.30-CN1902 DoC:13Oct10. v1 24 SILMO: TRENDER text mats almegård Smart viksystem för skalmarna från Götti. smäckert och retro De flesta företag i optikbranschen lanserar sina höstnyheter under Silmo. Det är alltså definitivt platsen för den som vill suga i sig de senaste och kommande trenderna inom glasögondesign. Konkurrensen om vem som tillverkar de coolaste och mest rätta glasögonen för hösten och vintern är stenhård och det finns hur mycket som helst att välja på. Det må låta som ett mantra vid det här laget. Men faktum är att det fortfarande är retro som gäller – åtminstone en säsong till. Samtidigt var det inte ”samma gamla vanliga retrotrend” som visades upp på Silmo. Det finns tydliga tendenser på att denna stil håller på att transformeras och i vissa fall även mattas av en smula. Visst letar företagen fortfarande inspiration från historien, men det är inte lika nördigt, stort och iögonenfallande glasögonmode som gäller längre. Retrobågarna har blivit smäckrare och mer eleganta. För kvinnor gäller också mer feminina former. Fjärils- och kattformerna började låta tala om sig för något år sedan. Dessa kommer nu ännu starkare. På herrsidan råder fortsatt flygtillstånd för pilotbågarna. Men sextiotalsinspirationen börjar vika på andra modeller – till fördel för en mer sjuttiotalsinspirerad form. När det handlar om acetat är färger som svart och sköldpadda fortsatt starka. Men de har fått börja stryka på foten något: transparent har varit aktuellt under några säsonger och är det fortfarande. Färgstarka bågar har bubblat under ytan länge – de kommer nu i ännu högre utsträckning. Samtidigt märks ett förnyat förtroende för metallbågar. Det är alltså inte bara acetat som gäller längre. Rosa transparens från amerikanska Blinde. Mikli lanserade en kollektion inspirerad av ostron. Rye & Lye utforskar vildmarken med trä och zebramönster. Paul & Joe leker med acetatets färger. Zuerihorn tillverkar eleganta bågar i horn. Optik 10 2010 25 Initium rockar vidare med coola brillor. Kirk Originals satsar på färger och mönster. Avskalad retro från Hamburg Eyewear. Johnny Loco hämtar inspiration från dykmasker. Optik 10 2010 Slimmad retro från Lindberg. 26 EMVPO Text Jörgen Gustafsson Foto Klaus B iedermann 22–24 augusti hölls den femte Europeiska konferensen om visuell och fysiologisk optik på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Jörgen Gustafsson rapporterar. Ögats experter i toppmöte K onferensen ”European Meeting on Visual and Physiological optics, EMVPO” började tidigt på söndagsmorgonen den 22 augusti då deltagarna välkomnades av arrangörerna (gruppen för visuell optik på KTH under ledning av Peter Unsbo och Linda Lundström) och prefekt Hans Hertz, chef för institutionen för Tillämpad fysik på AlbaNova Universitetscentrum, KTH, där konferensen hölls. EMVPO arrangerades i Polen första gången år 1999 och därefter vartannat år i Spanien, England och Grekland. Ämnen som behandlas på dessa möten är aberrationer och avbildning i ögat, ögonmodeller, nya undersökningsmetoder, perifer och central syn, adaptiv optik och mycket mer. Årets konferens hade cirka 120 deltagare, de flesta från Europa, men även några från USA, Kanada, Australien, Sydafrika och Israel. Inbjudna talare Svenske ingenjören Dr Sverker Norrby inledde. Han har arbetat största delen av sin karriär i Holland för Pharmacia (nuvarande AMO). Han talade om ”ögonmodeller och modellögon” och började med Gullstrands modell och att det nästa år är 100 år sedan Alvar Gullstrand fick Nobelpris. Sedan beskrev han fler modeller och hur man förstått att ögats lins är uppbyggd som en gradientlins. Han visade även strålgångsberäkningar med sitt eget raytracingprogram och avslutade med att anknyta till sin egen kataraktoperation. Där visade alla beräkningar att han med sin nya IOL skulle hamna på -0,2 till -0,4 i refraktion, men resultatet blev -0,6. En trevlig start på en lång dag med mycket vetenskap. Innan lunch fick vi även lyssna till Professor David Atchison från Australien. Han hade tillsammans med professor Niel Char- Professor Larry Thibos svarar på frågor efter sin presentation. man, från England, forskat om vetenskapsmannen Thomas Youngs medverkan i det vi idag vet om fysiologisk optik. De kom fram till att han bidragit till mycket av det vi idag vet om ackommodation, han levde mellan 1773 –1829, och såg redan då att den sfäriska aberrationen ändras åt det negativa hållet vid ackommodation. En annan inbjuden talare var professor Ronald Köger från Lund. Han är expert på djurögon och särskilt fiskar, hans föredrag handlade om den historiska evolutionen av våra ögon och synfunktionen. Ett annan ”keynote talk” hölls av professor David Williams från USA. Hans speciallitet är avbildning i ögat för att bättre kunna bedöma syncellerna i näthinnan. I hans forskningslaboratorium var man först med att kunna se individuella celler på närhinnan och det är fantastiskt hur vågfrontstekniken nu utvecklas vidare. Diskussioner Två av dagarna slutade med diskussioner. Den första startades av professor Pablo Artal från Murcia i Spanien och handlade om det verkligen finns ”nattmyopi” eller inte. Han gav en bakgrund till fenomenet och visade att det beskrevs redan på 1800-talet, men blev aktuellt igen under andra världskriget. Sedan redovisade han en ny studie där man med adaptiv optik mätt närsynta patienter och inte kunnat se att detta fenomen verkligen finns. Det blev en livlig diskussion om detta verkligen är en optiskt ökad myopi under låg belysning eller om det faktiskt är så att ögat saknar tillräckligt bra stimuli för att hitta fokus. Möjligen kan det vara så att ögat går mot sitt vilostadie och att det är detta som händer i större utsträckning än att det är ett optiskt fenomen. Den sista dagen var ämnet för diskussionen mätning av ögats refraktion över synfältet. Det inleddes av professor Larry Thibos från USA och David Atchison samt Linda Lundström. Ämnen som skillnaden mellan central och perifer syn togs upp och även att de optiska felen utanför optiska axeln påverkas olika om vi mäter ögats upplösningsförmåga eller detektionsförmåga. Den intressanta diskussionen blev sedan om vilka metoder som är bäst för att värdera refraktionen i det perifera seendet. Här diskuterades både subjektiva och objektiva metoder. Åsikterna var delvis delade men undertecknad uppfattade det som om de flesta var överens om att den objektiva metoden genom vågfrontsteknik borde vara bäst. Föredrag Under dagarna presenterades hela 40 olika föredrag. Från Sverige medverkade Zoran Popovic från Göteborg som talade om det nya instrument som bättre kan bedöma kapillärerna i näthinnan. Detta ser mycket lovande ut och bilderna han visade var mycket Optik 10 2010 27 Hela gruppen av forskare vid stadshuset i Stockholm. imponerande. Från KTH talade doktoranden Robert Rosén om en studie där man undersökt hur optisk defokus påverkar det perifera seendet. Ett lovande arbete som möjligen kan ge oss bättre metoder att göra refraktion när makula inte fungerar längre. Flera av de stora grupperna som forskar om ögats optik i Spanien presenterade sina resultat. Den klart mest imponerande uppfinningen är gruppen från Murcia som byggt en metod för att skanna av ögats refraktion från nasalt 40° till temporalt 40°. Sedan fanns flera bidrag om beräkningar av ögat lins och från Ukraina föreslog V. Molebny en ny typ av aberrometer. Mycket mer finns att rapportera, både av hög kvalitet men också en del inte helt klara eller relevanta presentationer. Vissa blev ordentOptik 10 2010 ligt kritiserade och resultaten ifrågasatta i den efter varje presentation följande utfrågningen. Postrar Närmare 40 olika postrar presenterades vid de båda sessionerna på eftermiddagarna. Här var båda optikerskolorna i Sverige representerade med två bidrag var. För vår forskargrupp på Linnéuniversitet i Kalmar knöts viktiga kontakter för framtiden. Att så här samtala om det man ”brinner för” ger alltid nya infallsvinklar, särskilt när mötet består av så många erfarna forskare. Alla de stora namnen inom ögats optik var där. Utflykt Andra dagens eftermiddag och kväll visa- des Stockholm upp från sin bästa sida med sensommar och strålande sol. Först bjöd Stockholms stad på lunch i stadshuset och efter vandring i Gamla stan blev det sedan middag på M/S Riddarholmen som gjorde en tur ut i skärgården. Under denna höll Krister Inde ett bejublat middagstal som är omöjligt att återge. Utan tvekan gav han forskarna från hela värden ett minne och en anledning att arbeta ännu hårdare. Konferensen avslutades med att offentliggöra att vi i den vetenskapliga kommittén hade enats om att nästa möte för EVMPO kommer att hållas om två år i Dublin. Där bygger den danske fysikern Brian Vohnsen upp en forskargrupp som nu får ett bra stöd och ännu mer arbete innan vi möts igen. denna s i da ä r en an n o n s Fördelar med endagslinser Riitta Kauranen CIBA VISION I dag kan nästan alla hitta en sfärisk, torisk eller progressiv Särskilda behov i yrkeslivet eller på fritiden endagslins som passar. Användare av endagslinser är dess Endagslinser passar också utmärkt för kontaktlinsanvändare utom en av de mest nöjda kundgrupperna. De älskar sina som har särskilda behov i yrkeslivet eller på fritiden. Personer linser och vill inte bära något annat. som reser mycket tycker att endagslinser är praktiska efter som de inte behöver packa ner linsvätskor och dessutom har Endagslinser har många fördelar och överträffar samtidigt extralinser till hands. kundens förväntningar. Användarvänlighet, komfort, klinisk Endagslinser är också utmärkta för kontaktlinsanvändare funktion och trygghet är bara några skäl till att endagslinser som arbetar i miljöer där det finns risk för att linserna föro bör betraktas som ett bra alternativ för våra kunder. Vissa optiker erbjuder endagslinser till alla sina kunder. renas. Personer som till exempel jobbar på dammiga bygg Varför skulle du välja bort en bra produkt på grundval av arbetsplatser, kemiska anläggningar med mycket rök och ålder eller av andra orsaker? ånga, restauranger eller sjukhus uppskattar fördelarna med en renare och säkrare kontaktlins. Om du frågar dina kunder om de föredrar att göra rent De främsta fördelarna med endagslinser: sina linser eller att bara kasta dem efter användning – hur • Nya,fräschalinservarjedag många tror du då väljer det första alternativet? • Färrebekymmermedlinsskötselochlinsvätskor • N yalinserfinnsalltidtillhandsommantappareller skadarenlins Hälsofördelar Hälsofördelarna är en viktig aspekt av den utmärkta komfort • F ärrebekymmermedGPCoch/eller allergiskabesvär som kännetecknar endagslinser. Linser som byts ut varje dag är renare och de får inte lika mycket ytbeläggningar som • Bättrekomfort linser som byts mer sällan.2 Kostnaden är sällan ett problem när kunden väl får veta Användarvänlighet hur bekväma och användarvänliga endagslinserna är. Endagslinser är de mest användarvänliga linserna. De är all tid rena och erbjuder god komfort och synskärpa. Du har Föreskriven användning alltid extralinser tillgängliga och linserna är förstås helt Om kunden följer alla föreskrifter kan det leda till friskare underhållsfria. Idag är utbudet av endagslinser så stort ögon, större komfort och större sannolikhet att han eller att det finns ett alternativ för nästan alla kontaktlinsan hon fortsätter att använda kontaktlinser. En undersökning visade att 53 % av kunderna byter ut vändare. sina linser mer sällan än vad som rekommenderas.3 Många Barn och tonåringar optiker märker att bärare av endagslinser är de kontaktlins Barn och tonåringar uppskattar särskilt hur enkelt det är att användare som följer föreskrifterna bäst. använda endagslinser. Deras föräldrar gillar också användar vänligheten och tryggheten. Det är oftast enkelt att ”sälja in” endagslinser till föräldrar om du framhåller fördelarna med att slippa tänka på linsskötsel eller desinfektion. Vid College of Optometry vid Ohio State University 10 10 9 8 8 7 7,2 5 6 5 4,8 4 endagslinser. Resultatet visade att barn i åldrarna åtta till 3 3 2 2 1 1 0 0 elva år klarar av att använda endagslinser på egen hand och använder dem med goda resultat. 90 % av barnen hade ”vanligtvis inga problem” eller ”aldrig några problem” med att hantera sina kontaktlinser på egen hand. 8,8 7 6 genomfördes en undersökning om barn som använder 1 9,3 9 8,8 Endagslins 4 Två-veckorslins Månadslins DAILIES d e n n a s ida är en annons Kostnad Engagemang, entusiasm och vilja Optiker uppfattar kostnaden som en nackdel, men kostnad Med endagslinser elimineras de flesta anledningar till att betyder inte alltid samma sak för en kund. Uppfattningen man inte följer föreskrifterna och därmed ökar sannolikhe att något är ”för dyrt” är högst personlig. ten att kunden bär rena och säkra linser. Kunden kan utan Endagslinser är så enkla att använda att många skulle ald rig kunna tänka sig att byta tillbaka till att hålla på med ansträngning njuta av fördelarna med den här linstypen varje dag. vätskor och rengöring. Det är ofta bra att ge konkreta exem Som optiker måste vi undvika att på förhand bedöma om pel på årliga prisjämförelser som visar kostnaden för både en given kund har råd med endagslinser eller inte. De avgö linser och linsvätskor. rande faktorerna för om du lyckas eller inte är ditt engage mang, din entusiasm och din vilja att informera och utbilda kunden om endagslinser. Eftersom kunderna älskar endags linser säljer du enkelt in dem med hjälp av provlinser eller diagnostiska endagslinser. ”Vi beställer din årsförbrukning redan idag.” Det fungerar. Optikerns svar på kostnadsfrågan Pengar och förnuft Närenoptikertrorattkundenärväldigtpriskänslig,kan kundenisjälvaverketbaravarapåverkadavoptikernsoch personalensuppfattning.Närduoroardigförattkunden skareageranegativtpåpriset,blirdetautomatisktden viktigastefaktornidittegethuvud. Svaraöppetochrättframtpåeventuellafrågoromkostnader. Dinuppgiftäratthittadetbästaalternativetförkunden ochattförklarahurochvarfördetärbäst.Iblandkandet händaattenkundavkostnadsskälinteväljerdetbästaalternativet.Närdettainträffarskadetskepågrundavkunden ochintepågrundavdig. Sättkostnadeniperspektiv.Frågakundernaomdeharråd attgåochfikapåettcaféellerattköpaenkvällstidningvarje dag.Omdesvararja,vilketdeflestagör,påpekarduattlinsernaintekostarmeränså. Iallmänhetreagerarfolkbättrepåkostnaderomman bryternerdemtillnågotöverkomligt.Presenterainteettstort beloppförkunderna.Detskrämmerdembara.Visaistället skillnadenmellanattbäravanligalinserochköpalinsvätskor ochattbarabäraendagslinser. Precissomvidandratyperavlinsköphjälperdetomdu kanerbjudakundenensmidigbetalningslösning. Ochkomframföralltihågattkundensjälvmåstefåavgöra vadsomärfördyrt. 1.WallineJ,LongS,ZadnikK.DailyDisposableContactLensWearinMyopicChildren.OptomandVisSc.2004april;81(4):255-259. 2.CurtisW.ContinuousWearorDailyDisposables:What’sBestForYourPatients.CLSpectrum.2002augusti;17(8):33-37. 3.ClaydonBE,EfronN.Non-complianceincontactlenswear.OphthalmicPhysiolOpt.1994april;14(4):356-64. BenefitsofDDCLavJenniferBarrCLS,april2003.HowDDcanhelpyourpracticeavJudithLeeCLS,augusti2002 Hasyourpatientgoneoffschedule?CLS,oktober2008.DDAdvantagesandOptionsavMileBrujicCLS,februari2008 AreviewofCLmodalitiesavGregoryNixon,mars2006.What’sthebestprescriptionforhealthyCLwear?avJudithLeeCLS,juni2004 RevisitingdailydisposablesavJosephSchwallie,O.D.,M.S.Optommanagement,september2005 CIBA VISION Nordic AB, Tel:+46(0)31–7226610,Datavägen24,43632Askim,www.cibavisionacademy.se 30 BRANSCHNYTT TEXT M AT S A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D Stort publiktryck för synergonomi Hundratalet intresserade samlades när Svensk förening för företagsoptiker höll Synergonomidag på St Eriks ögonsjukhus. En mycket nöjd SFF-ordförande öppnar för ett eventuellt årligen återkommande evenemang. Jan-Erik Erixon är mycket nöjd med publiktillströmningen. Det var fullt hus när Svensk förening för företagsoptiker (SFF) arrangerade en endagsutbildning i synergonomi på St Eriks Ögonsjukhus i slutet av september. Arrangörerna räknade med ett femtiotal intresserade, men söktrycket blev över det dubbla. – Vi gick ut med information via optikkedjorna, Optik och till Ergonomisällskapet och sen smällde det bara till så vi fick byta lokal. Tyvärr räckte det inte ändå. Vi fick säga nej till tjugotalet intresserade. Det var tråkigt, men att intresset var så stort är givetvis något vi är mycket nöjda över, säger Jan-Erik Erixon, ordförande i SFF. Märker du ett ökat intresse för synergonomi generellt? – För ett antal år sedan var synergonomi relativt bortglömt i branschen. Men i och med ökad forskning och Arbetsmiljöverkets arbete har det fått högre prioritet. Nu är det ett ämne som fler intresserar sig för. Det var inte enbart optiker som besökte Synergonomidagen. Av de 100 åhörarna fanns tjugotalet ergonomer. – Vårt mål är att utöka samarbetet med ergonomerna. Det är viktigt att vi delar inblick i varandras respektive verksamheter. Vad var målet med Synergonomidagen rent temamässigt? Gunnar Horgen höll ett uppskattat föredrag. – Vi ville presentera ny forskning som är praktiskt användbar och som besökarna direkt kan implementera i sin verksamhet. Praktiskt var mottot. Föreläsarna Gunnar Horgen, Per Nylén, Hans Richter, samt Susanne Glimne blev väl uppskattade när de berättade om sina specialämnen. På plats fanns också fyra glasleverantörer (Essilor, Hoya, Rodenstock, Zeiss) som dels berättade om sina produkter ur ett synergonomiskt perspektiv, dels stod för arvodet till de föredragshållare som var inbjudna. – Vi har begränsade resurser och därför var det mycket välkommet att glasleverantörerna betalade föreläsarnas arvoden. Publiken var också nöjd och gav övervägande fyror och femmor i betyg till föreläsningarna i utvärderingen vi avslutade med. Hur valde ni glasleverantörer? – Alla leverantörer i Sverige fick en förfrågan om att komma och presentera sina produkter och samtidigt ge förslag på ett ämne de ville hålla föredrag om. Vi valde ut de fyra förslag som vi tyckte passade programmet bäst. Vad pratade de om? – Det handlade mycket om tillpassningsråd. Mycket praktiskt där också. Med tanke på publiktrycket: blir det en uppföljning nästa år? – Åhörarna efterlyste en årligen återkommande Synergonomidag. Så nu måste vi utvärdera och se om det finns möjlighet. Det kräver oerhört mycket arbete av styrelsen att arrangera en dag av det här slaget. Men intresset är stort, så det kommer garanterat att bli en ny snart, men jag kan inte säga när. Optik 10 2010 Årets skarpaste familj iD-familjen glädjer fler och fler. De bygger alla på FreeFrom Design Technology™ med den avancerade vertikala/horisontella uppdelningen. HoyaluxiDMyStyle, vårt bästa progressiva glas med nästan obegränsade möjligheter till personlig anpassning. HoyaluxiDInStyle med en avancerad design för maximal stabilitet och synkomfort. HoyaluxiDLifeStyle är dubbelsidigt med en standardiserad framsida. Ger rätt känsla oavsett riktning och avstånd. HoyaluxiDWorkStyle, vårt bästa arbetsprogressiva glas som ger en optimal syn på djupet och bredden med bibehållen skärpa på långt håll. Börja med att välja rätt familjemedlem. Och se fram mot fler nöjda kunder. www.hoyanet.se 32 BRANSCHPLOCK REDA K TÖ R W I L H E L M JA R E S A N D , o p t i k @ ra d i ca l p r. s e • I L LU S T R AT I O N E R A N N A Ö D LU N D Femtiotal. TV-serien Mad Renée säljer. Renée Lin- dén och hennes bolag ConMedia har i höst övertagit ansvaret för annonsförsäljningen till Optik. Renée har arbetat i medievärlden i 30 år med alla kommersiella frågor kring tidningsutgivning, de senaste åren inom hälsoområdet samt inom skolans värld. Välkommen att kontakta Renée med frågor runt annonsering och marknadsföring, på telefon 08-601 25 20 eller mejl: [email protected] Futurism till Sverige. Nu lanseras märket Joshi Jazawa i Sverige genom Eyewear Network. Inspirationen till de futuristiska metallbågarna kommer från Japans natur, matlagning och kultur, vilket innebär former lånade från skalbaggar, sushi och pappersvikningskonsten origami. De breda skalmarna påminner om någon sorts framtida robotrustning eller kanske ett rymdskepp ur någon av Star Wars-filmerna i färgkombinationer som svart/ljusblå och svart/orange. Men fortsätter att införliva 50- och 60-talets status i modevärlden. I Efva Attlings nya kollektion, med sju oftalmiska och två solbågar, är två modeller direkt inspirerade av serien. Don Draper, seriens huvudkaraktär, står för inspirationen till Dr Hyde. En maskulin acetatbåge i halvgarnityr som, förutom den klassiskt bruna Havanna-färgen, finns i grått och svart. Den kvinnliga motsvarigheten, Kitten, är en kattögeformad acetatbåge som finns i färgerna lila, brunt havanna och svart. Förutom 50och 60-talsflirtar innehåller Efva Attlings nya kollektion allt från metallbågar inspirerade av kedjor till stora, runda solbågar sprungna ur Hollywood-glamouren. Kidnappade brillor. Under boklanseringen av den amerikanske hyllade författaren Jonathan Franzens nya roman ”Freedom” inträffade något högst oväntat. Förlagsredaktören Graeme Neill var på plats och berättar för BBC att två män, till synes anställda på ett annat förlag, närmade sig Franzen. Den ena överlämnade en lapp med lösensumman 100 000 brittiska pund, varefter den andra sprang iväg med författarens glasögon. Dessa skulle returneras om lösensumman betalades. Möjligen är det första gången ett par glasögon har kidnappats. – Det var ärligt talat väldigt bisarrt. Det är det sista du väntar dig på en boklansering, särskilt med tanke på seriositeten i Franzens arbete, säger Neill till BBC. Efter att polisen skickat ut en spaningshelikopter hittades mannen i Hyde Park. Optik 10 2010 33 Kundfrågan The American Way. Lexington är ett företag som gärna tillhandahåller en hel livsstil. De erbjuder bland annat inredning för bad- och sovrum, kläder för både vuxna och barn och nu även glasögon. Lexingtons övriga produkter är menade att spegla den ”amerikanska drömmen”, samma tänk genomsyrar deras glasögonkollektion. Enligt ett pressmeddelande är inspirationen denna gång hämtad från något de kallar ”den klassiska roadtrippen”. Produktbilderna i utskicket ackompanjeras av bilder på ridande comboys, jeanstyg, vägskylten till klassiska Route 66 och den amerikanska flaggan. Färgskalan i brunt, svart och silver med inslag av rött, guld och ljusbeige ska förstärka den amerikanska vilda västern-känslan. Tommy 25. För att fira sitt 25-årsjubileum släpper Tommy Hilfiger, grundat 1985, en hyllningsmodell under namnet ”TH 1985”. Modellen är en solbåge i acetat som flirtar med 80-talets geometriska form. Den klassiska Tommy Hilfigerflaggan hittas på insidan av den vänstra skalmen medan Hilfiger-loggan sitter på utsidan av de båda. Modellen kommer erbjudas i flera olika färgkombinationer, bland annat blå/röd/vita skalmar mot en vit front, vit/blå/röda skalmar med blå front och gräddvita skalmar mot en mörkrosa front. Men de kommer även finnas i mer klassiska färger som svart, mörkbrunt och khaki. Modellen ingår i en ny kollekion, producerad och distribuerad av Safilo, som släpps i höst. Fortsatt lyx. Christian Dior Couture och Safilo förlänger sitt samarbete. I och med förnyat licensavtal kommer Safilo även i framtiden stå för design, produktion och distribution av Diors oftalmiska glasögon och solglasögon. Det nya avtalet sträcker sig till 31 december 2017 och under den perioden ska Safilo upprätthålla Diors lyxbetoning. Enligt ett pressmeddelande är de båda företagen övertygade om ett fortsatt smidigt samarbete. Optik 10 2010 NAMN: Eva Persson ÅLDER: 63 år BOR: Tulegatan, Stockholm NÄR KÖPTE DU DINA GLASÖGON? Jag köpte det här paret för ungefär två månader sen. Fler dimensioner. 3Dtrenden får starkare och starkare fotfäste, nu börjar solglasögon förses med inbyggd 3D-teknik. Polaroid Eyewear och RealD har ingått ett globalt licensavtal gällande distributionen av RealD-certifierade Polaroid Premium 3D Eyewear-kollektionen. Polaroid ska använda sitt utbredda nätverk av distributörer och dotterbolag för att distribuera kollektionen till bland annat optiker och biografer. Glasögonen ska fungera med alla biografer som använder sig av RealD 3D. Kollektionen, som är tillgänglig från och med slutet av november, kommer även innehålla bågar som passar ovanpå de vanliga glasögonen och en juniorserie för att tillfredställa allas behov. VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA GLASÖGON? För mig känns det viktigt med spännande bågar, man vill att de ska synas. Men när jag tänker efter skulle jag nog sätta det optiska i första hand, det är ändå därför jag köper glasögon. VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM? ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP? I första hand ser jag mina glasögon som synhjälp, men som jag sa innan, det är viktigt att de syns. Egentligen är det nog en salig blandning mellan de båda. HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON? Jag byter ungefär var tredje månad, det är kul med variation! VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV DIN OPTIKER? Kunskap framför allt. Kunskap om både glas och bågar står högt upp på listan för mig. Men självklart spelar även priset in. 34 KRÖNIKA TEXT åsa dethyre Ert brev är inte välkommet S Åsa Dethyre är bosatt i Annecy i östra Frankrike sedan fem år tillbaka. För närvarande arbetar hon som optiker i grannlandet Schweiz. amtidigt som Sveriges optiker kämpar för att få rätten till att ge diagnostiska droppar strider de franska optikerna att få sin utbildning i optometri godkänd av staten, och därmed få rätten att arbeta som vanliga optiker gör i de övriga europeiska länderna. Främst gäller det att övertyga ögonläkarna om att detta inte utgör en risk och att dessa inte plötsligt står utan arbete. Ögonläkarna måste också förstå att optometristerna genom sin universitetsutbildning faktiskt klarar att göra korrekta synundersökningar. De måste också inse att patienter med vanliga friska ögon inte har lust att vänta i 9 månader på en tid för synundersökning hos ögonläkaren. Hela landet skulle spara astronomiska summor pengar genom att ”onödiga” besök sparades in. De som behöver få medicinsk specialistvård skulle få diagnostik och behandling snabbare. Idag väntar en patient med misstänkt glaucom i över 9 månader för en undersökning. Samtidigt som 45-åringar undersöks för att få läsglasögon! Om det inte fanns en relevant utbildning för optiker skulle jag förstå varför ögonläkarna håller fast vid sin kära synundersökningspolitik. Men nu kan man bli både master of sciences, optometrist, och europeiskt godkänd optiker på flera universitet och privatskolor i Frankrike. Det spelar ingen roll, man får ändå inte göra synundersökningar. Anledningen till att det anses viktigt att ”scannas” av en ögonläkare för att få glasögon är att man ska upptäcka eventuella sjukdomar som glaucom i god tid. Men då i stort sett alla över 45 år behöver få en tid för kontroll skulle antalet ögonläkare antagligen behöva femdubblas! I 50 år har denna regel praktiserats och nu har en studie visat att man i Frankrike inte har lägre procentuellt tidigt diagnostiserade glaucomfall än andra europeiska länder. Just nu ligger optometristförbundet på för att denna lag ska ändras. Sedan den 2 juni i år ligger frågan om lagändring hos regeringen. I denna förfrågan diskuteras möjligheten för att optiker ska kunna tillhandahålla recept för synhjälpmedel såsom glasögon och kontaktlinser, och även upptäcka ansvaret för att upptäcka eventuella abnormiteter i ögat, och i såfall referera till ögonläkare. I november 1990 skrev fackförbundet för ögonläkarna dessutom ett brev om att optikerna bedriver illegal medicinsk verksamhet som tillpassar kontaktlinser. Det besvarades med att det inte bara är ett medicinskt hjälpmedel utan även ett tekniskt kunnande är nödvändigt. Sen 1998 står det nu i lagen att optiker eventuellt kan tillhandahålla kontaktlinser om det framgår tydligt inför kunden att optikern har specialutbildning för detta. Varje år går nu fler än 300 optometrister ut med samma nivå som svenskutbildade optiker för att sedan stå i en optikbutik och ta emot recept från ögonläkare och sedan hjälpa till att finna en passande båge! Snacka om dyrbar personal för en butiksägare, och bortslängd utbildning för optometristerna. Jean-Bernard Rottier president för Nationella Fackförbundet för ögonläkare (Snof) säger i en intervju i optiktidningen Bien Vu: ”Ögonläkaren måste finnas i första ledet gällande ögonhälsan, men han har behov av att vara omgiven av andra professionella. Det är bedrägligt att tro att man ska kunna sätta en mellanhand som skulle kunna undersöka korrekt, det vill säga så bra som vi patologer kan”. För några månader sen hade jag nog inte förstått vidden av ögonläkarnas rädsla att släppa ifrån sig sina dyrbara konsultationer för synhälsoundersökningar. Jag tänkte helt enkelt att jag kunde söka arbete på en ögonklinik i Frankrike för att det skulle vara intressant att vidareutveckla mina kompetenser, men också praktiskt att kunna arbeta i det land där jag bor! Jag skrev en spontan arbetsansökan och skickade mitt CV till ett antal kliniker. Det tog inte mer än 24 timmar innan jag såg att ett svar redan anlänt i postlådan. Det var stämplat från chefsläkaren på ett av privatsjukhusen i Annecy. Jag slet på stående fot upp kuvertet och läste: Madame, Ni är väl inte utan kännedom att praktik av optometrister inte är godkänd i Frankrike av det nationella ögonläkarfackförfundet. Ert beteende och brev är minst sagt ovälkommet. Vänligen ta emot min allra djupaste respekt. Doktor X Så dumt att tro att jag skulle kunna avlasta en ögonläkare på ett av hans enklare arbetsområden. Det finns dock en del doktorer i Frankrike som anställer optometrister vid sin sida. De har förstått att de har det yttersta ansvaret, och att de kan förlita sig på resultatet från optometristens synundersökningar och att alla tjänar på att samarbeta tillsammans. Jag tycker att Sverige är ett gott exempel på hur samverkan i ögonhälsan kan fungera bra. Jag förstår inte att inte Frankrikes optiker går till tydligare attack och exempelvis häller ut tonvis med glasögon på Champs-Elysée och låter bönderna (de är ju ofta på den gatan med sina lamm och höbalar) demonstrativt köra över glasögonen med deras traktorer bara för att protestera mot regeringens och ögonläkarnas trångsynta bedömning till kunniga och kompetenta optometrister! [email protected] Arbetar du i optikbranschen? Har du en vass penna.? OPTIK söker ytterligare en krönikör. Kontakta oss gärna på [email protected], bifoga gärna en testkrönika! Optik 10 2010 See more. Live more. ZEISS precision lenses. Ledande inom precisionsteknik sedan 1846. Skräddarsytt för ett naturligt seende. ZEISS premium progressiva glas med EyeFit teknologi. Carl Zeiss Vision AB www.vision.zeiss.com Telefon: 0410-482 80 Helt klara glas inomhus och kvällstid Anpassar sig snabbt Mörka utomhus Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc. VETENSKAP 37 Vi måste ha tålamod Just nu hade jag hoppats att svensk optometri skulle utvecklas och kliniskt frodas. Men vi är inne i en tid där vi måste ha tålamod och avvakta svar. De nya reglerna kring körkort och körkortstest är otydliga och även ansvariga för de nya reglerna verkar inte helt veta vad de pratar om (se artikel i OPTIK nummer 9, 2010). Samtidigt undrar vi vad som kommer att hända med försäljningen av kontaktlinser. Ja vi får vänta och se vad som händer i dessa frågor. Den första oktober skulle 2009 års behörighetsutredning offentliggöras. I den skulle vi få det första svaret på om optiker med formell utbildning snart får använda diagnostiska medikament. Men på grund av att det inte fanns någon utsedd minister den 1 oktober, ja då kunde detta inte offentliggöras. Så vi får vänta. Behörighetsutredningen har kanske kommit när ni nu läser detta, men de andra frågorna lär ni få vänta på. Men, under tiden ni väntar så finns här en artikel att läsa. Den berör faktiskt den ena frågan och belyser hur optiker testar synfält i samband med körkort. Rune Brautaset Vetenskap i detta nummer: Synfältsundersökning för körkort 38 Betänkandet överlämnat till socialministern 2009 års Behörighetsutredning har överlämnat betänkandet ”Kompetens och ansvar” (SOU 2010:65) till socialminister Göran Hägglund. Nu väntar beslut i riksdagen. Den kanske viktigaste frågan i betänkandet är den om optikers behörighet att förordna diagnostiska droppar. Utredningen ställer sig positiv till att ”optiker som uppfyller vissa kompetenskrav bör få behörig- Optik 10 2010 het att förordna läkemedel i form av diagnostiska droppar”. – Då det råder enighet om diagnostika är det att förutse att riksdagen klubbar igenom beslut om att de optiker som vidareutbildat sig kommer att få rätt att använda diagnostiska droppar, säger Paul Folkesson, ordförande för Optikerförbundet. – Detta har vi arbetat för i flera år och vi är nöjda med utredningens resultat. Vi är också nöjda med och tacksamma för det stöd vi fått i frågan av Ögonläkarföreningen och Sveriges Läkarförbund. I betänkandet står också att Socialstyrelsen bör se över optikerföreskrifterna med hänsyn till den nya patientsäkerhetslag som träder ikraft den 1 januari 2011. – De nu gällande föreskrifterna är från 1995 och mycket har hänt sedan dess. Denna översyn välkomnar vi, säger Paul Folkesson. 38 VETENSKAP Inspirationen till den här studien kom efter en lektion under ”Optikern i samhället”-kursen. Jag, med flera, blev förvånade när vi kom in på synprövningen för körkort. Att optiker måste använda synfältsapparat för att undersöka synfältet var vad som förvånade oss. Dels på grund av att läkare får använda Donders, men också för att de ställen vi jobbat och praktiserat på ofta inte haft någon synfältsapparat. Studien inleddes därmed med några hypoteser. Jag trodde att många optiker använder sig av ett konfrontationstest när de ska undersöka synfältet vid en synprövning för körkort trots att det inte är en tillåten metod. Jag trodde dessutom att många optiker inte vet att de måste använda synfältsapparat enligt körkortsföreskriften. Jag ville därför ta reda på mer om det här. Av Maja L idén, Linn é universitetet Synfältsundersökningen för körkort hos optiker Om man enkelt ska förklara vad man menar med ett synfält så motsvarar det hur stor del av ens omgivning som ses om man fixerar sin blick på en punkt rakt framför sig. För att visualisera hur ett synfält är uppbyggt kan det jämföras med en ö i tre dimensioner. Öns yta representerar det område som kan ses runt fixationspunkten och höjden på ön representerar hur otydliga saker som kan uppfattas i just den punkten. Ju högre punkten ligger, desto otydligare stimuli kan urskiljas. (Kanski, 2007) Det normala, friska synfältet har en hög topp mitt på ön vilket motsvarar macula på retina (näthinnan). Det är där känsligheten är som allra högst och man kan uppfatta de minsta detaljerna. Ju längre ut i periferin desto lägre blir känslighet och höjden på ön minskar. På en punkt i midperiferin finns det ett hål i ön. Detta representerar blinda fläcken där det inte är någon känslighet eftersom synnervsutträdet går ut där igenom. Synfältsön omges utav ”ett hav av mörker” där vi inte kan uppfatta eller se någonting. Detta ligger därmed utanför vårt synfält. (Kanski, 2007) Synfältet delas in i fyra kvadranter. Detta görs med en horisontell och en vertikal linje som skär varandra i fixationspunkten. (Remington, 2005) Storleken på synfältet anges i grader. Det normala synfältet för ett öga har ungefär följande parametrar enligt Kanski (2007): Superiort 60˚ Nasalt 60˚ Inferiort 80˚ Temporalt 90˚ Synfältsbortfall & synbanorna Vid vissa sjukdomstillstånd och vid skador på synbanorna kan synfältsbortfall uppkomma. Exempel på vanligt förekommande orsaker till synfältsbortfall är glaukom, näthinnesjukdomar, synnervssjukdomar och hjärnskador. (Hedin, A, 2001) Förekom- sten av synfältsbortfall är cirka 3-5 %. Det blir dock vanligare ju med ökad ålder. (Benjamin, 2006) Ett synfältsbortfall kallas även scotom. Det man syftar på är den area i synfältet som har nedsatt synfunktion. Ett område där synfunktioner är helt borta kallas för ett absolut scotom. En region som däremot bara har nedsatt funktion, där större och skarpare objekt fortfarande kan uppfattas kallas för ett relativt scotom. En del scotom har inte så skarpa kanter, där ett absolut scotom omges av ett område av relativt scotom. (Kanski, 2007) Synbanornas uppgift är att föra informationen som vi ser i omgivningen till hjärnan där den kan samordnas och tolkas.(Remington, 2005) Man kan dela in synbanorna i 4 regioner; region 1-4. (Benjamin, 2006) Beroende på var på synbanorna en skada sker så kommer synfältsdefekten få vissa karaktäristiska egenskaper, så som placering, storlek och form. (Remington, 2005) Optik 10 2010 39 Synundersökning. Personerna på bilden har inget att göra med den studie som redovisas här. foto w ilhelm jaresand Detta beror på den konsekventa organisationen av nervfibrerna i det synbanorna. (Benjamin, 2006) Region ett utgörs av yttre retina och choroidea. En skada i region ett ger ett monokulärt bortfall såvida inte en likadan skada skett i båda ögonen. Scotomet delar form och storlek med den orsakande skadan. (Benjamin, 2006) Andra regionen består av inre retina (ganglionceller och ganglion axoner), synnervsutträdet och de optiska nerverna. Ett synfältsbortfall som beror på skada i denna region är även det monokulärt. Till skillnad från synfältsbortfallet i region ett får det dock sin form efter de påverkade nervfiberbuntarna. Det ger ett mycket typiskt utseende och form. Exempel på ögonsjukdomar som ger skada i region två är glaukom, branch retinal venocklusion, branch artärocklusion, ischemisk optisk neuropati, optisk neurit och medfödda avvikelser så som optic pits och drusen. (Benjamin, 2006) Optik 10 2010 Det optiska chiasmat där de optiska nerverna korsas utgör region tre. En skada i chiasmat ger en heteronym hemianopsi, det vill säga ett bitemporalt eller binasalt synfältsbortfall. (Benjamin, 2006) Den sista, fjärde regionen består av allt inom synbanorna bakom chiasmat, det vill säga de optiska banorna, laterala genicularkropparna (”omkopplingsstationer”), visuella radiations och visuella cortex (syncentrat i hjärnan). En skada i den regionen ger i motsats till skada i region tre en homonym defekt, det vill säga unilateralt antingen i de högra eller vänstra halvorna av synfälten för höger respektive vänster öga. (Benjamin, 2006) Trafikmedicin och synfält i trafiken Begreppet trafikmedicin innebär alla de medicinska aspekterna som bör tas hänsyn till i trafiken. I Sverige regleras de medicinska krav som ställs på den som har körkort utav Transportstyrelsen. Det är även Trans- portstyrelsen som beslutar om undantag från gällande regler. Alla regler gällande detta finns samlade i körkortsföreskriften (idag gällande VVFS 2008:158). Olika avsnitt behandlar kroppens olika funktioner (exempelvis hörsel och syn) och sjukdomar som kan påverka körförmågan. Det tas även upp hur undersökningar utav den som söker tillstånd för körkort ska utföras, utav vem de får utföras och hur det ska dokumenteras. (www.transportstyrelsen.se) Synfältet har en väldigt central roll när man pratar om körförmåga. Det spelar stor roll för både avstånd och hastighetsbedömning samt för förmågan att upptäcka saker i periferin. (Groeger, JA., 1988 & Osaka, N., 1988 i Hedin, A, 2001) Synfält är därför en viktig del i trafikmedicinen. De flesta länder har därför ett krav på synfältet för innehav av körkort. Däremot så varierar kraven från land till land. (Hedin, A, 2001) > 40 VETENSKAP VVSF 1998:89 Fram till 2008 då VVFS 2008:158 antogs gällde VVFS 1998:89, den tidigare versionen av körkortsföreskriften. Kravet på synfältet var då som följande. ”Det binokulära synfältet ska minst motsvara ett normalt ögas synfält. Sammanfallande synfältsdefekter med perifer placering samt begränsad utbredning och begränsat djup, utgör dock inte hinder för innehav.” (VVFS 1998:89, 2 kap, 3§) I VVFS 1998:89 skiljdes det mellan synprövning som fick utföras utav läkare och synscreening som fick utföras av ”a) personal vid trafikskola b)legitimerad optiker och c) den som erhållit särskilt tillstånd av Vägverket”(VVFS 1998:89, 16 kap, 5§) Synprövningen skulle utföras på följande sätt. ”Synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod, utförd på vardera ögat för sig med prövning minst ett par gånger i varje kvadrant.”(VVFS 1998:89, 16 kap, 3§) Synscreeningen skulle utföras på följande sätt. ”Synfältsundersökning, varvid sökanden med vardera ögat säkert skall uppfatta alla ljuspunkter som visas. Vid prövning av synförmågan åt sidan behöver dock inte punkter utanför 85˚ uppfattas.”(VVFS 1998:89, 16 kap, 7§) Dir. 2006:119 Inför uppdateringen av körkortsföreskrifterna skrevs 2006 ett direktiv som berättade hur översynen av författningarna kring körkort skulle gå till, exempelvis vem som skulle se över dem, vad som skulle ses över och varför. Allt detta finns sammanställt i Dir. 2006:119. Nedan finns ett kort utdrag ur detta direktiv. En särskild utredare skall göra en översyn av körkortsförfattningarna och med dem sammanhängande författningarna. Regler på detta område berör allmänheten i stor utsträckning och bör därför vara tydliga och lättöverskådliga. De begrepp och definitioner som används bör vara enhetliga. Utredare skall särskilt uppmärksamma vilka möjligheter som finns att förenkla, förtydliga och samordna bestämmelser på området. Regler som kan vara krångliga och svårtillämpade för allmänhet och myndigheter bör så långt som möjligt undvikas. VVFS 2008:158 Detta resulterade alltså så småningom i den nya körkortsföreskriften VVFS 2008:158, där många omformuleringar och ändringar gjorts. Det nya kravet på synfält för körkortsinnehavare formuleras så här. ”Det binokulära synfältet ska minst motsvara ett ögas synfält. Trots vad som sägs i första stycket utgör sammanfallande synfältsdefekter inte hinder för innehav om defekterna har perifer placering, begränsad storlek och begränsat djup. Samtliga dessa förutsättningar ska vara uppfyllda.” (VVFS 2008:158, 2 kap, 5§) En ändring som gjorts är att synundersökningen för körkort numera kallas synprövning oavsett om den utförs utav läkare eller annan behörig person. Begreppet synscreening har alltså slopats. I premorian för den nya körkortsföreskriften (2008) anges anledningen till detta vara att ”Begreppet synscreening i tidigare gällande föreskrifter har tagits bort eftersom detta har kritiserats som oklart av flera remissinstanser och uppges ha vållat problem i tillämpningen. Det har t.ex. förekommit att synscreening har tolkats som undersökning endast av synskärpa.” Enligt VVFS 2008:158 (16 kap, 1§) får synprövning för innehav i grupp I utföras av följande. ”1. läkare 2. legitimerad optiker, oftalmologassistent, ortoptist, optometritekniker, ögonsjuksköterska, sjuksköterska med vidareutbildning i ögonsjukvård, eller 3. den som är anställd hos optiker eller vid trafikskola och som har genomgått utbildning enligt 8§.” Synprövning utförd av läkare skall utföras på följande sätt. ”synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod, utförd i varje öga för sig med prövning minst ett par gånger i varje synfältskvadrant.”(VVFS 2008:158, 16 kap, 5§) När synprövning utförs av annan än läkare ska den omfatta följande: ”synfältsundersökning utförd med apparatur avsedd för synfältsprövning.” (VVFS 2008:158, 16 kap, 7§) Apparaten som ska användas beskrivs i 9§ av kap 16. ”Den apparatur som används vid synprövning enligt 7§ ska ge information om synskärpa och synfält och i övrigt vara lämplig för sådan prövning. Be- stämmelser om medicintekniska produkter finns i Läkemedelverkets föreskrifter (LFVS 2003:11)” I boken Trafikmedicin utgiven av dåvarande Vägverket beskrivs synfältsundersökningarna som krävs för de olika körkortsbehörigheterna mer förenklat än i körkortsföreskrifterna. (Hedin, A, 2001) Vid synscreening för körkort (mc och personbil) används en grov prövning av upptäckandet i horisontalmeridianen. Lysande prickar i periferin (ut till 80˚) och nasalt skall upptäckas. Att man accepterar denna enkla metod beror på att synfältsdefekter är mycket ovanliga utan känd sjukdom i ögonen eller hjärnan. Hälsodeklarationen skall alltså alarmera om misstänkt defekt eller ögonsjukdom; då krävs noggrann undersökning med perimetri. För högre behörighet krävs läkarundersökning av synfältet. Då man inte har anledning att misstänka synfältsdefekt gör man vanligen en s.k. konfrontationsprövning.(Hedin, A, 2001) SOSFS 1995:4 I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården (SOFS 1995:4) beskrivs optikerns arbetsuppgifter. Vidare följer ett kort utdrag. ”Optikern har till uppgift att…c) till läkare hänvisa patienter med misstänkta sjukliga förändringar av ögat eller dess funktioner eller ögonförändringar till följd av skador, d) utfärda intyg om en patients syn och utföra de undersökningar som behövs i sammanhanget” (SOSFS 1995:4, 2§) Trafikskolepersonal och synprövning I premorian för den nya körkortsföreskriften 2008 diskuteras det kring att många remissinstanser tyckt att trafikskolepersonal inte längre borde få utföra synprövningar. Man har uttryckt att man tycker att ”synprövning är en uppgift endast för legitimerad personal inom hälso- och sjukvården och att synprövning vid trafikskolor därför bör slopas.”(PM, VVFS 2008:158) Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) har sedan fått svara på den remissen. De menar på att ”Trafikskolepersonal hänvisar rutinmässigt elever till optiker eller ögonläOptik 10 2010 Nidek Tonoref I I Kombinerad autorefraktor, keratometer och tonometer i ett instrument. FAKTA !!! • Fullautomatisk 3D sökfunktion och automatisk mätning • Avancerat mätsystem Mätområde: -30.0D till + 25.0D • Patientvänlig Komfortabel tonometermätning, med mildare luftpuff • Användarvänlig Stor vinklingsbar LCD färgskärm Motoriserat hakstöd Lätt att byta printerpapper Ring för mer information. Limhamnsgårdens Allé 29B 216 16 Limhamn Tel.: +46 (0) 040 167670 Fax: +46 (0) 040 167679 E-mail: [email protected] www.lindcon.se 43 kare vid brister och vid osäkra bedömningar.” samt att ”Prövningen är maskinell och utrymme för feltolkning finns inte.” De påpekar även att ”När verksamheten infördes på trafikskolorna var tanken från början att sjukvården skulle avlastas och servicen till körkortstagarna öka.” Slutligen har det dock beslutats att trafikskolorna ska få fortsätta att utföra synprövningar med motiveringen ”Å andra sidan ansågs det angeläget med en bred tillgänglighet till synundersökning för blivande körkortshavare. Verket föreslog därför att möjligheten till synscreening vid trafikskolorna skulle finnas kvar.” (PM, VVFS 2008:185) Regler i andra länder I Danmark krävs ett synfält på 120 grader i den horisontella meridianen för körkortsinnehav mätt med Donders. Så här beskrivs det i cirkulären om körkort från april 2009. ”Kørekort kan udstedes, fornyes eller bevares, hvis ansøgerens binokulære synsfelt er over 120 grader i det horisontale plan vurderet a.m. Donders.” I Storbritannien liksom i Danmark krävs ett synfält på 120 grader i den horisontella meridianen mätt med ett objekt som motsvarar White Goldman 1114e inställningen. Det får dessutom inte finnas några defekter 20 grader över eller under fixation. (Marsden & Craig, 2009) Perimetri & synfältsscreening Med perimetri utvärderas synfältet. Det finns olika typer av perimetri som undersöker på olika vis och är lämpliga vid olika tillfällen. Perimetri delas in i kinetisk och statisk perimetri. (Kanski, 2007) Förr ansågs kinetisk perimetri vara det bästa testet tillgängligt, men på senare år har den statiska perimetrin med sina automatiska perimetrar tagit över allt mer. (Grosvenor, 2007) Kinetisk perimetri Vid kinetisk perimetri används ett konstant rörligt objekt som förs in i patientens seende område från ett icke seende område (Ahreborg & Lindberg, 2005). På så sätt fastställs synfältsgränserna. Kinetisk perimetri kan bland annat utföras med en Optik 10 2010 Goldmann perimeter. (Kanski, 2007) Det är en hemisfärisk projektionsperimeter, det vill säga apparaten är formad som en halvglob som används som projektionsyta för stimulin. (Grosvenor, 2007) Statisk perimetri Statisk perimetri innebär att mätningen utförs samma ställe i synfältet och istället ändras intensiteten på stimulit för att se hur starkt stimuli som krävs för att patienten ska uppfatta det i just den punkten. Proceduren utförs på punkter över hela synfältet. (Kanski, 2007) Originalvarianten av statisk perimetri innebar att man presenterade stimulin längs fyra meridianer (90, 180, 45 och 135˚) med cirka 50 testpunkter i vardera meridian. Numera har perimetrarna precis som all annan datorteknologi utvecklas något enormt. Därmed har de automatiska statiska perimetrarna med sina många fördelar snabbt tagit över. De gör det möjligt att snabbt och enkelt göra en utförlig synfältsundersökning. En av de mest förekommande automatiska perimetrarna är Humphrey Field Analyser. (Grosvenor, 2007) Då inte någon form av synfältsdefekt misstänks hos en patient är en detaljerad synfältsundersökning inte nödvändig. De är tidsomfattande och upplevs onödiga att utföra på varje patient. En enkel synfältsscreening är däremot väldigt lätt att utföra och kräver i princip ingen utrustning. (Grosvenor, 2007) Två metoder för synfältsscreening är konfrontationstest och synfältsapparater som till exempel Campitest. motsatta öga (exempelvis patients vänster öga, undersökarens höger öga). Patienten får fixera på undersökarens öppna öga. Undersökaren rör sedan objektet in i synfältet från olika håll, i de olika kvadranterna och jämför patientens synfält med sitt eget. Konfrontationstestet kan varieras i väldigt stor utsträckning. Olika kliniker använder sig av olika testobjekt. Vanligt är att använda fingrar, handflatan, ansiktet eller färgat eller vitt ljusobjekt. Ett annat sätt att variera testet på är antal kvadranter man visar objekt i samtidigt. (Bass et.al, 2007) En väl använd metod är fingerräkningskonfrontationstestet. Istället för att bara identifiera när objektet uppfattas får patienten beskriva hur många fingrar undersökaren håller upp. (Anderson, Shuey & Wall, 2009) Få bra studier kring konfrontationstest har gjorts. För att dock ge en liten bild av hur tillförlitligt ett konfrontationstest är presenteras en del av det arbete som gjorts på konfrontationstestområdet i en sammanfattning nedan. Enligt Pandit et al. (2001) har olika sorters konfrontationstest olika känslighet för att upptäcka synfältsdefekter. I en studie jämfördes effektiviteten/känsligheten hos 7 olika varianter av konfrontationstest. Med känsligheten menar de i hur många procent av fallen en skada som upptäckts med full tröskel automatisk statisk perimetri även upptäcks då man använder de olika typerna av konfrontationstest. Följande resultat presenterades: Tabell 1 (Pandit et al, 2001) Konfrontationstest Vid ett konfrontationstest sitter undersökaren mitt emot patienten. Undersökaren konfronterar alltså patienten, därav namnet. Metoden ger undersökaren information om begränsningarna för det yttre synfältet, alltså var de yttre gränserna för synfältet går. (Grosvenor, 2007) Elliot (2003) beskriver metoden för ett konfrontationstest som följande: Undersökaren sitter mellan 66 cm och 1 m framför patienten. Undersökaren ska vara placerad på samma höjd som patienten. Patienten ockluderar sitt ena öga med sin hand och undersökaren ockluderar sitt Typ av konfrontationstest Känslighet Beskrivning av undersökarens ansikte 44% Fingerräkning i kvadranterna 35% Kinetisk, finger 40% Kinetisk, 20 mm vitt objekt 48% Kinetisk, 20 mm rött objekt 56% Röd färg jämförelse 60% Centralt synfältstest med rött objekt 73% Alla testerna kombinerade 76% Det mest känsliga testet för synfältsbortfall enligt studien är > 44 VETENSKAP ett centralt synfältstest utfört med ett rött objekt. (Pandit et al, 2001) I en annan studie undersöktes 284 patienter mellan 8 och 90 år med både ett konfrontationstest och Humphreys automatiska perimetri program. Resultatet från perimetrin antogs som standard. Resultat som presenterades var även här en jämförelse över hur många procent av fallen en skada som upptäckts med perimetri även upptäcks med ett konfrontationstest. I den här studien gjordes dock jämförelsen beroende på vilken typ av skada det var. (Johnson & Baloh, 1991) Nedan följer en sammanställning av resultaten från studien: Typ av defekt Främre defekt Altitudinal scotom Central/centrocecal scotom Monokulär hemianopsi Konstriktion Paracentrala scotom Fläckvisa defekter Bakre defekter Homonym hemianopsi Junctionalt scotom Bitemporal hemianopsi drabbad. När konfrontationstestet utförs på det här viset krävs som minst endast två svar utav patienten i det fallet då synfältet är normalt. Detta gör det till ett mycket effektivt screeningstest. (Anderson, Shuey & Wall, 2009) En utav testets begränsningar är att det bara upptäcker större defekter. Mindre och relativa scotom kan lätt gömmas. Dessutom undersöks bara synfältet 20˚ till 60˚ utanför fixation. Därmed upptäcks bara perifera defekter. I artikeln rekommenderas därför att ett fingerräkningskonfrontationstest kompletteras med ett test av det centrala synfältet, exempelvis med hjälp av ett Amslertest eller ett ansiktsbeskrivningstest. (Anderson, Shuey & Wall, 2009) Känslighet 26,6% 100% 100% 66,7% 50% 33,3% 6,1% 68,3% 76% 75% 50% Då fläckvisa defekter exkluderades ökade känsligheten för främre defekter till 40 %. (Johnson & Baloh, 1991) I en artikel av Anderson, Shuey och Wall (2009) utreds hur ett konfrontationstest ska utföras för att det ska bli som mest effektivt. De diskuterar även testets tillförlitlighet och vilka eventuella begränsningar det har. Ett fingerräkningskonfrontationstest bör utföras genom att visa upp en eller två fingrar per hand i en eller två av patientens synfältskvadranter. Att visa fingrar i två kvadranter samtidigt begränsar antalet svar som krävs från patienten utan att göra testet mindre tillförlitligt. Skulle patienten svara fel får man testa en kvadrant i taget för att utesluta vilken sida det är som är maximala känsligheten i ögat ska uppfattas utav patienten. (Bruksanvisning, Campitest) Undersökningsproceduren ska gå till som följande enligt bruksanvisningen. Undersökningen utförs individuellt för vardera öga. I början väljs RE (höger ögas) eller LE (vänster öga). När RE valts kommer en fixationspunkt för höger öga i form av en röd diod lysa. Patienten får fixera på den röda punkten under hela testet. Genom att undersökaren trycker på knappar markerade med 100, 90, 80, 70, 60 och N lyses punkter upp längs med bågen. Patienten får säga till om en lampa lyser och lokalisera om den befinner sig till höger eller vänster om fixationspunkten. Svaret bör komma inom 5 sekunder för att testet ska vara tillförlitligt. Siffrorna på knapparna står för vinkeln mellan ljuspunkten som lyser upp och synaxeln. Knappen markerad med N testar det nasala synfältet. Samma procedur upprepas för andra ögat. Syfte Syftet med den här studien är att ta reda på vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid en synprövning för körkort hos optiker samt vilken metod optiker använder idag. Dessutom är syftet att ta reda på varför optiker inte får använda Donders konfrontationstest vid en synprövning då det är den metod som läkare ska använda sig av. Apparat avsedd för synfältsprövning Essilor har ett test som är avsett för synfältsprövning. Det kallas för Campitest och är numera del av en apparat som heter Visiotest. Det är den här typen av apparat som körkortsföreskriften syftar på. Essilors bruksanvisning för Campitest beskrivs att det är en apparat som är till för att mäta det horisontella synfältet. Det står markerat att den inte är fullt tillräcklig för att ersätta en perimetriundersökning utförd av en specialist. Principen för Campitestet är att röda blinkande dioder som motsvarar Metod & material I det här arbetet har tre metoder använts för informationsökning; litteratursökning, enkätundersökning samt intervjuer. Metoderna valdes då de kompletterar varandra väl. Litteratursökning Bakgrundsinformation till arbetet söktes genom intervjuer och litteratursökning. Vid litteratursökningen användes tre sökmotorer; PubMed, GoogleScolar och Scopus. Dessutom användes vanliga Google vid sökning efter hemsidor till de instanser och företag > Optik 10 2010 en Nu äv med g för dim atism g i ast LACREON -teknologin för fukt som aldrig tar slut % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) TM 100 Förändringar av linsens egenskaper under Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets 80 användning bidrar i hög grad till försämrad naturliga vätande egenskaper. Det frisätts 60 komfort i slutet av dagen. inte under användning och bidrar till att 40 Ingen förlust av vätande ämne under användning 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Med Lacreon -teknologin bäddas ett ™ fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt det stannar kvar i linsen under hela dagen . förbättrar komforten i slutet av dagen. 1 Tid (timmar) Komfort som varar från morgon till sen kväll 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010. 46 VETENSKAP som bidragit med information genom intervjuer och publicerat material. Intervjuer Intervjuerna har mestadels utförts genom mailkorrespondens. Några kortare telefonintervjuer har också gjorts. Personliga möten var inte möjliga med tanke på den korta perioden som arbetet utfördes på. En dialog med Lars Englund, Chefsläkare vid Transportstyrelsen har förts via mail. Frågor och tankar kring körkortsföreskrifterna har på så sätt diskuterats och försökt besvarats. Information om gällande regler i Danmark samt Storbritannien har fåtts dels genom egen informationssökning. Gällande Danmark har även hjälp fåtts från Elisabeth Gro Christensen vid danska politifuldmægtig via mail. Enkätundersökning För att ta reda på hur optiker i Sverige til�lämpar körkortsföreskriften gjordes en enkätstudie. Enligt Neuman (2000) krävs ett urval på cirka 30 % för populationer under 1000 personer och 10 % för populationer över 10000 personer för att en undersökning ska vara tillförlitlig. Naturligtvis spelar det även roll hur man randomisera urvalet för undersökningens tillförlitlighet. Enligt uppgifter från SACO finns det ungefär 2200 legitimerade optiker i Sverige idag. Ett urval någonstans runt 20 % valdes eftersom det ligger någonstans mittemellan de två kriterierna. Det betyder ett urval på cirka 440 optiker. Tidigare arbeten av optikerstudenter i Kalmar gjorda med webenkät med svenska optiker som målgrupp inte gett en respons på mer än cirka 60 % (Gillberg, 2008). Därför skickades enkäten ut till ungefär 750 optiker. På optikerförbundets hemsida fanns tillgång till mer än 750 optikers kontaktuppgifter. I samarbete med Paul Folkesson, ordförande i Optikerförbundet utformades ett mail som skickades ut med enkäten. Stor vikt lades i mailet vid att enkäten var helt frivillig och att inga svar skulle gå att spåra till vem som svarat. Dessutom fick det framgå vart kontaktuppgifterna funnits samt att de skulle förstöras direkt efter utskicket gjorts. Allt för att förebygga irritation bland medlemmarna. För att skapa ett randomiserat urval bland Optikerförbundets medlemmar gjordes en sökning på bokstaven a i sökfältet på hemsidan. En lista på alla medlemmar som har ett a i antingen sitt för eller efternamn erhölls då. Adresser som fanns med mer än en gång, exempelvis informationsadresser till butiker, samt medlemmar som inte hade en butik registrerad som arbetsplats, till exempel lärare vid Optikerutbildningarna sorterades bort från listan och ingick därmed inte i undersökningen. Att utveckla en hypotes är ett bra första steg vid konstruering av en enkät (Neuman, 2000). Tre punkter på vad som ansågs relevant att ta reda på sattes upp och låg till grund för frågorna vid utformningen av enkäten. De tre punkter var följande: • metod vid synfältsundersökning. • kännedom kring VVFS 2008:158. • optikers inställning till föreskriften. Vidare bestämdes vilka sakfrågor som respondenterna skulle besvara. Sakfrågor i ett frågeformulär är de frågor som handlar om faktiska omständigheter, där den som svarar inte behöver ta ställning till något (Trost, 2001). Exempelvis på sakfrågor som inkluderades i den här undersökningen var; hur gamla de är, hur länge de jobbat som optiker samt vilken stad de är verksamma i. Detta för att jämförelser senare skulle kunna göras mellan olika grupper i urvalet. Vid formuleringen av frågorna lades stor tonvikt vid att inte ställa ledande frågor eller använda sig av negationer i frågorna. Enligt Trost (2001) är det dessutom viktigt att en fråga endast innehåller en fråga för att respondenten inte ska bli förvirrad samt för att göra tolkningen av resultaten lättare och mer tillförlitlig. För publiceringen av enkäten användes det web-baserade enkätprogrammet EasySurvey. (http://www.easysurvey.se/tour.htm) Enkäten publicerades den 31 mars 2010. Samma dag skickades den ut till cirka 300 optiker. Följande dag skickades den ut till ytterligare 300 optiker. Den 2 april skickades de sista enkäterna ut, det vill säga cirka 150 st. På grund av begränsningar i e-posten som användes delades utskicket upp på det här sättet. E-posten tillät endast 300 mail om dagen för att undvika skräppostsutskick. Publiceringstiden på enkäten var 30 dagar. Den 9 april hade enkäten kommit upp i 248 respondenter. Svarsfrekvensen hade avtagit under ett par dagar och det förväntades inte att någon betydande stor andel av de resterande utskicken skulle besvaras. Därför gjordes en sammanställning av resultatet redan då. Fram till sista publiceringsdagen kom ytterligare 27 svar in. Dessa kompletterades det med efter enkäten stängt. Detta gav ett urval på 275 deltagare. Målet på 440 svar var satt högt för att gardera att tillräckligt många svar skulle uppnås i slutändan. Genom enkätprogrammet kunde resultaten av enkäten extraheras till ett exceldokument där de sammanställdes. Svaren på de flesta frågorna kunde lätt direkt illustreras i grafer utifrån resultaten i Excel. För att ge en bild utav spridningen av de deltagande optikerna över landet gjordes däremot en indelning efter de tre landsdelarna; Götaland, Svealand och Norrland. En tabell med de angivna städerna, antal deltagande optiker i städerna och vilken landsdel staden ligger i gjordes. Utifrån de kunde hur stor andel av deltagarna som kommer från vardera landsdel beräknas. Resultat Optikerna som deltog i enkätundersökningen var mellan 23 och 80 år och hade jobbat som optiker mellan 0,5 och 53 år. De hade en medelålder på 41,28 år och hade i medel jobbat 14,35 år. Medianåldern på deltagarna var 42 år och medianvärdet på antal yrkesversamma år var 15 år. I figur 1 visas sambandet mellan hur många år optikerna har jobbat och hur gamla de är. Resultatet visar att det finns en klar trend i hur länge man jobbat i jämförelse med hur gammal man är. Men att det även finns många deltagare som avviker från den. Deltagarna var utspridda i Sverige från Ystad i söder till Kiruna i norr. Efter indelning av deltagarna i de tre landsdelarna var fördelningen mellan Götaland, Svealand och Norrland; 47 %, 41 % respektive 12 %, se figur 2. Enligt enkäten använder 58,5 % av optiker i Sverige sig av en > Optik 10 2010 optileks ab En svensk glasleverantör Har ni redan en glasleverantör? Då kan vi vara ett alternativ när din ordinarie leverantör inte kan hjälpa dig! Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största sortiment i både plast och mineral?! Glassorter du trodde inte längre fanns?! Glaslösningar för alla behov!? Material lösningar som ingen annan erbjuder?! Hög prisma, cylinder, styrka? Vi har gjort prisma 14, cylinder -13, styrkor från +49 till -28 progressiva addition 6, minusglas i sportbågar o.s.v. Nu senast, individualiserade progressiva glas i mineral, 1.5-1.9 index. Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken, friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik. När din ordinarie leverantör inte kan hjälpa dig, börja med att kontakta oss!! Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10 www.optileks.se • [email protected] 48 VETENSKAP apparatur avsedd för synfältsprövning när de gör en synfältsundersökning vid ett körkortstest. 34,9 % använder sig av Donders konfrontationstest. Övriga 6,9 % använder någon annan metod än de två föregående, se figur 3. Några av deltagarna som svarat ”Annan metod” har angett vilken metod de använder sig av i rutan med plats för övriga kommentarer. Exempel på sådana metoder är fingerräkningskonfrontationstest, konfrontationstest med rött objekt. Figur 4 visar förhållandet mellan vilken metod optiker använder och deras ålder. Utifrån resultaten kan ingen trend ses eller slutsats dras. Figur 1: Förhållandet mellan optikernas ålder och hur länge de varit yrkesverksamma. Figur 2: Diagrammet visar optikerna som besvarat enkätens fördelning över landet uppdelat i de tre landsdelarna. Figur 3: Antal optiker som använder sig av respektive metod. I enkätundersökningen tillfrågades optikerna om de kände till att det gjorts en förändring i körkortsföreskriften 2008 för att förtydliga att personer som inte är läkare och utför körkortstest ska använda sig av en speciellt avsedd apparatur för synfältsprövning när synfältet undersöks. 35,6 % av optikerna som besvarade enkäten uppgav att de inte kände till det. Övriga 64,4% kände till det sen tidigare. Se figur 5. Enligt VVFS 2008:158 skall ”Synprövning utförd av annan än läkaren omfatta: ... 2. synfältsundersökning utförd med apparatur avsedd för synfältsprövning.” Detta var en av ändringarna som gjordes från VVFS 1998:89. Visste du om att du måste använda speciellt avsedd apparatur när du undersöker synfältet vid en körkortskontroll? Studien visar dessutom att en klar majoritet av alla optiker i Sverige tycker att reglerna kring vilken metod som ska användas vid synfältsundersökning vid ett körkortstest borde vara lika för optiker och läkare. 86,5 % av deltagarna tyckte att reglerna borde vara lika, 4,0 % hade svarat nej och övriga 8,4 % visste inte vad de tyckte i frågan, se figur 6. Många av deltagarna hade kommentarer kring denna fråga. ”Varför ska det vara någon skillnad?” är en återkommande kommentar. Många kommenterar att apparaterna för synfältsprövning anses vara för dyra. Många anser dessutom att ett väl utfört konfrontationstest är bättre än apparaterna. Några kommenterar att de har en apparat på deras praktik men att den antingen bara används ibland eller inte alls. Optik 10 2010 49 Enligt VVFS 2008:158 skall ”Synprövningen vid läkarundersökning omfatta: …2. synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod, utförd i varje öga för sig med prövning minst ett par gånger i varje synfältskvadrant.” Tycker du att reglerna för optiker och läkare borde vara desamma i detta fall? Figur 4: På y-axeln motsvarar 1: Apparatur avsedd för synfältsprövning, 2: Donders konfrontationstest och 3: Annan metod. Diagrammet visar fördelningen mellan metoderna i förhållande till optikernas ålder. Figur 5: Stapeldiagrammet visar hur många som svarat ja respektive nej på frågan. Figur 6: Diagrammet visar hur många som svarat ja, nej samt vet ej på frågan. Optik 10 2010 Diskussion Många optiker och inte minst vi optikerstudenter har frågat oss varför det ändrades vilken metod optiker ska använda vid synfältsundersökning vid synprövning för körkort vid uppdateringen av körkortsföreskriften 2008 när det inte gjorde det för läkare. Vad är det som gör att optiker inte anses kunna utföra ett konfrontationstest ordentligt? Är det optikern eller testet det är fel på egentligen? Inledningsvis var det här tanken med arbetet. Hypoteser och stora tankar kring att ta reda på varför de tagit ifrån optikern sin rättighet att göra Donders fanns. Efter hand som föreskrifterna och allt skrivet material kring dem lästs och analyserats har det framkommit att så faktiskt inte alls är fallet. Optiker har aldrig fått använda sig av konfrontationstest vid körkortskontroller. Det har sedan 1983 då optiker fick börja utföra synscreening varit meningen att de ska använda sig utav en synfältsapparat. Den nya frågan är istället. Hur kan detta ha undgått så många optiker? Hur kommer det sig att cirka 42 % av optikerna i Sverige idag inte använder sig av den enligt körkortsföreskriften korrekta metoden för synfältsundersökning? Om man tittar på spridningen av deltagarna över landet i figur 2 så är det väldigt representativt för befolkningsspridningen. 47 % av deltagarna jobbar i Götaland, 41 % i Svealand och 12 % i Norrland. Befolkningsmängden är fördelad över landet så att 48 % bor i Götaland, 40 % i Svealand och 12 % i Norrland. Det skiljer alltså som mest 1 procentenhet mellan befolkningens fördelning över landet och deltagarnas spridning. Detta gör urvalet väldigt representativt för landets optiker. Det fanns vissa begränsningar i enkätprogrammet Easy Survey. För > 50 VETENSKAP att göra analyseringen och tolkningen av resultatet enklare så fick flervalsfrågor användas, där alltså deltagaren fick ett par alternativ att välja mellan. När enkäten publicerades hade det varit att föredra att flervalsfrågorna inte var förinställda på något svar. Detta var tyvärr inte möjligt. Därför var det översta svaret på de frågorna markerat från början och deltagarna fick själv ändra till det alternativ den ville svara. Det kan ifrågasättas om vissa deltagare kan i ren lathet ha låtit svaren stå kvar på de förinställda svaren på vissa frågor. Detta verkar dock ej troligt i detta fall då de flesta inte valt det förvalda svaret på flervalsfrågorna. Det spelar säkert in att enkäten innehöll så få frågor. Den korta tid deltagaren behövde lägga ner på enkäten bör inte gett den möjlighet att hinna bli uttråkad eller rastlös. Samtliga hypoteser som ställts inför studien blir bekräftade av resultatet från enkätundersökningen. Cirka 34,9 % använder sig av konfrontationstest och 6,9 % använder sig av någon form av test utöver apparatur och Donders konfrontation. Det betyder att det är mer än 40 % av optikerna i Sverige som antingen inte vet vilken metod de ska använda enligt föreskriften eller medvetet väljer att inte följa den. Enkätundersökningen visar att 35,6 % av optikerna inte visste om vilken metod som skall användas enligt föreskriften. Sambandet mellan att inte följa föreskriften och att inte ha koll på vad det står i den har inte gått att få fram. Detta hade kunnat vara intressant att analysera närmre. Figur 4 visar att optikerns ålder inte påverkar valet utav metod. Figuren visar att det finns optiker i hela ålderspannet representerade på alla tre linjerna som illustrerar de tre svarsalternativen. Tidigare fanns en tanke om att äldre optiker kanske i större utsträckning använde Donders av gammal vana och att nyutexaminerade optiker skulle vara mer måna om att följa de regler som är uppsatta och därför använda synfältsapparaturen. Detta har dock som sagt ej blivit bekräftat av resultatet. Att så många optiker använder metoder som inte är tillåtna enligt körkortsföreskriften är rätt häpnadsväckande. Det häpnadsväckande i det är inte att de utsätter någon för en risk genom att använda andra metoder. Det som är anmärkningsvärt är snarare det faktum att nästan en hel yrkeskår kan vara så emot något en myndighet bestämt utan att det blivit någon ändring på det. Varför ville ingen få fram sina åsikter vid uppdateringen av körkortsföreskriften? Varför inga remisser? Om vi går tillbaka till det faktum att 35,6 % av de som besvarade enkäten inte kände till att det gjorts ett förtydligande i den nya körkortsföreskriften 2008 så kommer naturligt frågan, varför gjordes förtydligandet? Att det behövdes med tanke på att man kunde tolka den gamla föreskriften på den punkten vitt och brett är förståeligt. Det var väldigt otydligt att en speciell synfältsapparat skulle användas. I direktivet står det bland annat att målet med ändringen var att förtydliga svårttolkade begrepp. Det är självklart. Men vad hände efter den nya föreskriften kommit? Informerades optiker runt om i landet kring denna förtydelse? Om inte, varför inte? Varför gjordes förtydligandet om man trodde att de som praktiserar lagen redan hade koll på läget? Under arbetets gång har Transportstyrelsens tryckta informationstidning, Trafikmedicin använts i stor utsträckning. Den kommer ut ett par gånger om året och behandlar så som titeln säger ämnet trafikmedicin. Bland annat finns det en sektion där läkare och personer från allmänheten kan skicka in frågor kring körkortstillstånd och undersökningar. I ett par av numren har frågorna handlat om just synfältsundersökningar. Tyvärr har ingen av frågorna handlat om konfrontationstestets tillförlitlighet och inga av frågorna har varit ställda av optiker. Hur ser kommunikationen mellan optiker och transportstyrelsen ut? Varför inte skapa en bättre dialog mellan optiker och övriga ”körkortssverige”? Låt optikerna säga sitt så kanske de mer kan acceptera det föreskrifterna säger till dem. Vid mail-korrespondens med Chefsläkaren vid transportstyrelsen ställdes bland annat frågan: varför får inte optiker använda Donders? Följande svar erhölls då: Skälet till att optiker inte ska använda Dondersprövning är att man saknar kom- petensen att utifrån sjukhistoria bedöma när en sådan undersökning inte räcker. Metoden är också för grov för att vara tillräckligt bra i många fall av synfältsdefekter i trafiken. Min bedömning är att apparaturen (som bara ska användas när det inte finns misstanke på ögonsjukdom) är säkrare än Donders. Man menar alltså på att optiker inte skulle ha tillräckligt med kompetens för att kunna klara av att utföra ett konfrontationstest och tolka resultatet. Det framgår dock inte vad detta baseras på. Frågan är om optikerutbildningarnas utbildningsplaner har vägts in när detta uttalande gjorts? Jag tycker dock att anledningen till att optiker måste använda sig utav synfältsapparat vid synfältsundersökning verkar bottna i att trafikskolepersonal över huvudtaget får utföra synprövningar. Trafikskolepersonal fick tillstånd att utföra synprövningar före optiker. Då bestämdes alltså reglerna kring hur en före detta såkallad synscreening skulle utföras utifrån en trafikskolepersonals perspektiv och kunskaper. När optiker året efter, 1983 (Premoria för VVFS 2008:158) även de fick tillstånd fick de gå under samma regler som trafikskolepersonalen, förmodligen mycket för att det var enkelt så. Optiker hade då inte skyddad yrkestitel vilket säkert också kan ha spelat in. Så ser det inte ut idag. När inget kontrollerade vem som kallade sig optiker är det kanske inte så konstigt att man inte riktigt vågade lita på optikers färdigheter och kunskaper. Ett konfrontationstest borde vara mer lämpligt än ett Campitest att använda vid synfältsundersökning vid synprövning för körkort av optiker. Då studier gjorda för att jämföra tillförlitligheten mellan de två metoderna inte funnits tillgängliga kan jag inte sätta några siffror på varför. Men anledningen till att det inte undersökts är förmodligen att det är så självklart. Campitetstet undersöker endast längs den horisontella meridianen medan man med ett konfrontationstest undersöker i samtliga 4 synfältskvadranter. Campitestets enda fördel ligger alltså i dess enkelhet. Det gör det möjligt för någon att utföra en enklare undersökning av synfältet utan att > Optik 10 2010 52 VETENSKAP förstå vad den håller på med. Därmed är det kanske en bra lösning för trafikskolepersonal om de nu borde få utföra synprövningar över huvudtaget. Men inte är det väl en passande beskrivning på vad en optiker sysslar med. Det är det här vi är utbildade till. Inte har vi väl läst tre år på högskola för att utföra undersökningar som transportstyrelsen beskriver som ”en maskinell prövning utan utrymme för feltolkningar.” Louis, Elsevier Butterworth Heinemann Slutsats Denna studie visar att de flesta optiker använder den av Transportstyrelsen rekommenderade synfältsapparaten. Ett stort antal optiker använder dock konfrontationstest vid synprövning för körkort trots att detta inte är en tillåten metod enligt körkortsföreskriften. Optiker och läkare borde ha samma lagliga rättigheter att genomföra synfältsundersökningar vid synprövning. Det finns ingen anledning till varför optiker inte skulle klara av att utföra ett konfrontationstest korrekt och bedöma resultatet. Studien visar att anledningen till att optiker inte får använda samma metod för synfältsundersökning som läkare dels bygger på okunskap kring optikers kompetens. Även brist på engagemang och handlingskraft vid förra uppdateringen av körkortsföreskriften från optikers sida kan ha spelat in. Essilor International – Screening Instruments, Visiotest (s.27-31), NU C77 E/02 Referenslista Ahreborg, P & Lindberg, A (red.) (2005) Ögon ordbok (s.59, 106): Stockholm, Alcon Sverige AB Anderson, A.J., Shuey, N.H. & Wall, M (2008) Rapid confrontation screening for peripheral visual field defects and extinction, Clinical and Experimental Optometry 92:1, s.45-48 Bass, S.J. et al. (2007) Comparison of an automated confrontations testing device versus finger counting in the detection of field loss, Optometry 2007;78: s.390-395 Benjamin, W.J. (red.) (2006) Borish´s Clinical refraction (s.548, 564-566, 591-610): St. Elliot, D.B. (red.) (2003) Clinical Procedures in Primary Eye Care (s.70-71): St. Louis, Elsevier Butterworth Heinemann Eskridge, J.B., Amos, J.F. & Bartlett, J.D (red.) (1991) Clinical procedures in optometry (s.256-260): Philadelphia, Lippincott Williams & Wilkins Gillberg, K. (2008) The Quality standard: Is it followed by Swedish Optometrists? Examensarbete, Högskolan i Kalmar. Grosvenor, T (red.) (2007) Primary Care Optometry (s.127-132, 165-169): St. Louis, Elsevier Butterworth Heinemann Hedin, A. (2001) Kapitel 2 – Trafiksyn: Almgern, M (red.) Trafikmedicin (s.39-50): Borlänge, Vägverket – Trafikmedicinska rådet, ISBN: 91-88250-46-6 Johnson, L.N. & Baloh, F.G. (1991) The accuracy of confrontation visual field test in comparison with automated perimetry, Journal of the national medical association, vol.83, no.10, s.895-898 Kanski, J.J (red.) (2007) Clinical Ophtalmology A Systematic Approach (s.24-32): St. Louis, Elsevier , Butterworth Heinemann Kylén, J, A. (red.) (2004) Att få svar – intervju – enkät – observation: Stockholm, Bonnier Utbildning AB Neuman, W. Lawrence. (red.) (2000) Social Research Methods – Qualitative and Quantitative Approaches (s.193-202): Needham Heights, University of Wisconsin at Whitewater. Remington, L.A. (red.) (2005) Clinical Anatomy of the Visual System (s.232-253): St. Louis, Elsevier Butterworth Heinemann Tranportstyrelsen VVFS 2008:158 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Trost, J (red.) (2001) Enkätboken (s.63-67): Lund, Studentlitteratur Vägverket VVFS 1998:89 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Vägverket Dir. 2006:119 Kommitédirektiv – Översyn av körkortsförfattningarna m.m. Cirkulære om kørekort – Tillgänglig på internet: https://www.retsinformation.dk/ Forms/R0710.aspx?id=123639#B1 [Hämtad 10.05.05] Easy Survey – Demo, Tillgänglig på internet: http://www.easysurvey.se/tour.htm [Hämtad 10.03.24] Premoria om Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (VVFS 2008:158, ändrade genom VVFS 2008:166) Ikraftträdande 2008-05-01, Tillgänglig på internet: http://transportstyrelsen.se/Global/Vag/Trafikmedicin/pm_till_ vvfs_2008_158_081215.pdf?epslanguage=sv [Hämtad 10.05.10] SACO – Välja yrke – Optiker, Tillgänglig på internet: http://www.saco.se/templates/ Ocupation.aspx?id=3988&epslanguage=SV [Hämtad 10.04.01] Tranportstyrelsen – Väg – Trafikmedicin. Tillgänglig på internet: http://transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trafikmedicin/ [Hämtad 10.05.10] Marsden, J & Craig, S (2009) Vision and driving legislation: what nurses need to know, Nursing Standard, vol.23, no.37, s.41-45 Pandit, R.J., Gates, K & Griffiths, P.G (2001) Effectiveness of testing visual fields by confrontation, The Lancet, vol.358, s.1339-1340 Optik 10 2010 Vi söker dig. Vi växer och öppnar en ny butik i Valbo, Gävle. Vi söker butikschef och optiker. Är du vår nya medarbetare? www.synoptik.se/ledigatjänster Synoptik är en av Sveriges ledande optikkedjor med 103 butik – från Kiruna i norr till Malmö i söder. Synoptik grundades 1931 i Danmark och etablerades 1991 i Sverige. Idag har vi närmare 600 medarbetare, omsätter 850 Mkr. Vi är en del av världens största optikkedja och vårt mål är att vara nummer ett på den svenska marknaden. VI EXPANDERAR OCH SÖKER PERSONAL TILL: KARLSTAD, LULEÅ, ÖREBRO: OPTIKER Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande är om du har linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker till Karlstad och Luleå med tillträde dec-jan och till Örebro snarast. FALUN: BUTIKSCHEF Vi söker dig som: • Har förmågan att motivera och entusiasmera andra • Har erfarenhet från detaljhandeln • Har dokumenterad ledarerfarenhet • Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande team Tjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde nov-dec. OPTIKER Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande är om du har linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker med tillträde dec-jan. OPTIKERASSISTENTER Vi söker dig som: • Har erfarenhet från detaljhandeln • Är kommunikativ • Gillar att arbeta med människor • Har ambition att vidareutveckla dig • Är serviceminded, positiv och har social kompetens Vi söker heltids- och deltidsassistenter med tillträde dec-jan. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se. För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19. Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se Från bra till bättre! Välkommen till Synsam. Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till Boden, Gislaved, Kungsbacka, Ludvika, Mariestad, Munkebäck, Stenungsund, Stockholm (S:t Eriksplan) och Västerås. Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Gävle, Halmstad, Munkebäck och Västerås. Vi söker även butikschefer till Kungsbacka, Oskarshamn, Solna och Stockholm (Fältöversten). Ny butik på Nova Lund Nu söker vi personal till vår nya butik på Nova Lund. Vi söker en butikschef, optiker och säljare. Läs mer om tjänsterna och ansök på synsam.se. Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl. 58 EFTER TEXT SKÄNKES Automatslip SEFO RD 903 ÖGAT SYNCENTER I LINKÖPING söker Leg.Optiker med kontaktlinsbehörighet. Välkommen att kontakta: Mia Landelius skänkes mot hämtning. Optikerbutik till salu! Optikerbutik med god lönsamhet beläget på efterfrågat läge i köpcentrum. Goda utvecklingsmöjligheter. Norra Stockholm. För mer information: Anders Malmström, 070-664 30 31 [email protected] RL Optiken 0642–101 90, 070–577 67 25 [email protected] Want to work in the global capital of network video? Welcome to Lund. Storgatan 24 582 23 Linköping Tel: 013-125561 www.ogatsyncenter.com Företagsförmedling Axis is looking for an Imaging Optics Engineer in Lund As an Imaging Optics Engineer you will be part of the Core Technologies Imaging team. You are probably active within component procurement or supplier scouting today, with emphasis on building supplier relations. You may also be an engineer working with camera optics and with a desire to move towards the supplier relations side of things. In any case, we think you have a general interest in optics and a desire to learn more. Your responsibilities will include: > Monitor and scout for manufacturers within optics and optomechanics > Drive and maintain manufacturer relations > Assist with feedback on methods, processes and tools within the optics evaluation domain > Participate in technology roadmapping process Visit www.axis.com/jobs for more information about the position and Axis. CooperVision Nordic söker Professional Service Manager Norden CooperVision är ett amerikanskt börsnoterat bolag och vi är verksamma i alla världsdelar. Vi är marknadsledande inom toriska kontaktlinser och är en av världens största kontaktlinsproducenter. CooperVision Nordic AB är ett bolag inom CooperVision koncernen. Vi är cirka 30 anställda som marknadsför och säljer kontaktlinser till återförsäljare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Huvudkontoret för Norden ligger i Göteborg. Koncernspråket är engelska. Ditt jobb blir att utveckla CooperVisions professional service koncept till optiker och ögonläkare i Norden. Du kommer tillsammans med marknad och försäljningsavdelningen utveckla och följa upp samarbetet med både nya och gamla kunder. Vi erbjuder dig ett självständigt, flexibelt arbete i en intressant bransch. Vi söker dig som är/har: • • • • • • • • • • Kliniskt erfaren Team player Förmågan att tala inför större grupper Kreativ i framtagande av säljhjälpmedel Pedagogisk (interna & externa utbildningar) Säljinriktad Marknadserfarenhet Resultat- och målinriktad Självständig och energisk Bosatt i Norden Tjänsten innebär: • • Att du jobbar regelbundet på kontoret i Göteborg Att du har möjlighet att resa i Norden och Europa Sänd din ansökan på engelska senast 2010-11-10 till [email protected] märkt ”PSM CooperVision Nordic”. Vill du veta mer? Ring Harald Angström +46 705 48 05 20 Mer information om CooperVision finner du på www.coopervision.se 60 EFTER TEXT Specsavers er verdens største privateide optikergruppe og verdens tredje største optikerkjede. Med mer enn 60 butikker, 430.000 kunder og over 1.000.000 solgte par briller i Norge, er Specsavers en av landets mest fremgangsrike optikerkjeder. Specsavers suksess er tuftet på tre grunnpilarer: kvalitet, faglig kompetanse og lave, tydelige priser. www.specsavers.no Utgivningsplan 2010–2011 Nr Materialdag Leveransdag 11 11 november 25 november 12 1 december 15 december 1/11 12 januari 27 januari 2/11 14 februari 25 februari 3/11 10 mars 29 mars 4/11 11 april 28 april 5/11 11 maj 26 maj 6–7/11 7 juni 22 juni 8/11 9 augusti 25 augusti 9/11 13 september 29 september 10/11 11 oktober 27 oktober 11/11 8 november 24 november 12/11 8 december 28 december Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 [email protected] Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Vi søker: Optikere til NOrge, lillehammer Og gjøvik Vi søker etter optikere til våre butikker på Østlandet, Lillehammer og Gjøvik (100% stillinger) med snarlig tiltredelse. kontakt oss: Spørsmål om stillingene rettes til Arnt Thomassen på tlf: 004795757094 eller 004761251275 Søknad sendes på mail til: [email protected] Upptäck Aldata SIR OPTIK Vi har många års erfarenhet av att leverera butiksdatalösningar som stödjer basprocesserna från kassa och back-office till huvudkontor. Vår optikversion är framtagen i nära samarbete med optiker och används idag av flera optiker. Med hjälp av Aldata SIR Optik kan du: Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och produktdata i en och samma butikslösning Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt från kassan Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög kundservice i butik Hantera kundens synundersökning, köp- och recepthistorik Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders köpvanor Alltid ha full översikt och möjlighet till flexibel verksamhetsstyrning För mer information kontakta Aldata: Mail: [email protected] Telefon: 08-503 00700 www.aldata-solution.se Söker du efter en lösning för att driva din Butik eller Kedja framåt? 61 Optikbranschen är en paraplyorganisation som samlar alla branschens aktörer. Våra medlemmar är Optikerförbundet, SOLF och de flesta detaljisterna. Vi består alltså av nästan samtliga optiker, leverantörsföretag och optikbutiker. Vår vision är att bli bäst i Europa och vi företräder branschens intressen i samhället och jobbar med bransch- och näringspolitik. Exempel på branschgemensamma frågor är utbildning, forskarfinansiering, statistik, kontakt med myndigheter och beslutsfattare samt tidningen OPTIK. Vi ansvarar också för branschens kvalitetsnorm och certifieringsprocess. Vi söker nu Optiker med brinnande intresse för kvalitet Under 2010 har kvalitetsutbildningen och certifieringsprocessen vidareutvecklats för att i ännu högre grad säkerställa att verksamheterna följer Socialstyrelsens föreskrifter. Vi söker nu en certifieringssamordnare. Som certifieringssamordnare ansvarar du för att utbilda medicinskt ansvariga. Andra uppgifter är registerhantering och löpande vidareutveckling av certifieringen. Du fungerar som stöd till butikerna i certifieringsprocessen och ansvarar även för revisioner i de anslutna butikerna. Anställningen omfattar cirka 40 resdagar årligen. Tjänsten är på 80% av heltid utslaget på hela året. Tillträde januari 2011. Tjänsten innebär kontakt med många butiker och kommer ge Dig ett brett kontaktnät i branschen. Du kommer att arbeta i en liten, snabbrörlig organisation där vi värdesätter egna initiativ. Läs mer och sök tjänsten på www.optikbranschen.se Optik 10 2010 62 ”REKLAMEXPLOSION INOM OPTIKBRANSCHEN” Rubriken är hämtad från oktobernumret av Resumé, reklam och medievärldens branschtidning. Tillsammans med hemmafixarmarknaden är optik den bransch som just nu står för största tillväxten enligt tidningen. Grattis! Så - vilka möjligheter öppnar det för optikbranschens leverantörer? Det handlar om att ligga top-of-mind med sina varumärken. Att finnas med när butikerna tar emot den allt ökande kundtillströmningen. Att kommunicera kvalitet även när kvantitet står i fokus. Att vara valbar när fler väljer oftare. OPTIK vill dra sitt strå till stacken och erbjuder fler typer av årsabonnemang – alla ska kunna göra en helårsplanering med bästa möjliga villkor. Dessutom: i frånvaro av SOLF-mässan kommer OPTIK även 2011 ha en sektion i nr 1 ’Leverantörsnyheter’ där du kan boka en s.k. ”advertorial”. Det innebär en betald annonsplats med text som är skriven av vår redaktion. Texten presenteras tillsammans med era bilder som en nyhetsartikel på dessa specialsidor. Här gäller först till kvarn vid bokning - begränsat antal. Slå en signal till Renée Lindén, 08-601 25 22 och diskutera hur du vill ha din annonsering 2011 – när branschen fortsätter växa snabbare än alla andra. Optik 10 2010 Posttidning B CV/DD/DACP/PA/20100810/SE Tidningen Optik Karlbergsvägen 22 113 27 Stockholm Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins – med blinkaktiverad återfuktning! Traditionella endagslinser Tårfilm 1 Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta. 2 Linsen behandlas med fuktgivande ämnen som hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav under dagens lopp. Lins Öga DAILIES® AquaComfort Plus® Tårfilm Lins Öga 1 Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen. 2 Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna. 3 Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet. De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen. Unik trippelverkande fukteffekt som smörjer, återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!
© Copyright 2024