1. No category

Teknik Foto
Bemästra din kamera
Vitbalans
Vitbalanskontroller hjälper inte bara till med att ge kraftigare och mer
levande färger, de kan också användas som kraftfulla kreativa verktyg.
Det handlar om en balansakt och vi visar vägen Av Andrea Thompson
Oavsett om din passion är att fotografera människor,
föremål eller naturen så är sättet på vilket du kontrollerar
färgåtergivningen viktigt. Får du till färgbalansen exakt
blir dina bilder mer kraftfulla, realistiska och ger ett större intryck.
Misslyckas du med färgbalansen bara lite kan dina bilder bli
misslyckade med grumliga, platta eller konstiga färger och människor
med en spöklik, otäck hudton som följd.
Att säkerställa konstant bra färgåtergivning är en utmaning för
varje fotograf, eftersom varje ljuskälla har sin unika färgton som
förändrar färgen hos det ljus som reflekteras från ett föremål.
Detta beror på att de flesta ljuskällor skapar en mix av alla
de synliga ljusvåglängderna i det elektromagnetiska spektrat.
Samtidigt varierar de exakta proportionerna på dessa våglängder
från en ljuskälla till en annan. Om det är en jämn balans mellan
våglängderna är ljuset färglöst (eller vitt), men är det någon
våglängd som sticker ut färgas ljuset.
Färgtemperaturen
Fotografer använder färgtemperaturskalan Kelvin för att sätta
ett värde på färgbalansen. Skalan är uppkallad efter den brittiske
fysikern Lord Kelvin och använder sig av enheten Kelvin. Den
definieras genom den färgspektrum som skickas ut från en metall,
såsom järn, som värms upp från rumstemperatur till nästan
smältpunkt. Spektrat som sänds ut går via röd, orange, gul, vit
och blå. Alla synliga ljuskällor ges ett värde på färgtemperaturen
44 DIGITALFOTO
EXPERTTIPS
FÄRGTEMPERATURMÄTARE
Många avancerade systemkameror låter dig använda
Kelvin-värden (ofta i ökningar
om 100K), ett alternativ som
kräver en färgtemperaturmätare såsom Minolta
ColourMeter IIIF. Nackdelen
är att de kan vara dyra och att
de har problem med fluoroserande belysning.
som matchar färgen på kelvinskalan. Därför gäller att ju lägre
färgtemperatur desto mer går färgen åt rött, och omvänt, högre
färgtemperatur ger ett större stick åt blått ljus. Som diagrammet
längre fram i artikeln visar ligger stearinljus runt 1930 K och
glödlampsljus mellan 2 800 K och 3 400 K. På kvällen en solig dag
mäts färgtemperaturen utomhus till cirka 5 500 K, elektroniska
blixtar ligger mellan 5- och 6 000 och en blå himmel ligger mellan
11 000 K och 18 000 K.
Din kamera luras
Eftersom våra hjärnor hela tiden anpassar vår syn är färgtemperaturen hos olika ljuskällor nästan omöjliga att särskilja för
det mänskliga ögat. Vita föremål framstår alltid som vita för våra
ögon. Kameror å andra sidan är mycket mindre sofistikerade
och fångar de många olika färgsticken från olika ljuskällor.
Om du fotograferar ett vitt föremål under en vanlig glödlampa
till exempel så kommer du få ett varmt orange färgstick. Ett
vitt föremål fotograferat under lysrörsbelysning ger istället en
grön färg. Och bilder som tas utomhus i sol1, skugga, regnigt
väder eller med en elektronisk blixt tenderar att få ett blått
färgstick. För att lösa detta problem är digitalkameror utrustade
med vitbalansteknologi som möjliggör en balansering av de
fotograferade färgerna för att kompensera för färgtemperaturen
hos den dominerande ljuskällan. Detta åstadkoms genom att
justera utsignalen från ljussensorns röda, blå och gröna kanaler
Teknik
Använd rätt vitbalansinställning
Denna sekvens fotograferades med en Nikon D100 en solig eftermiddag i januari. Kameran ställdes in med de tillgängliga vitbalansinställningarna i tur och ordning för
att se resultatet från de olika inställningarna. Notera att det bästa resultatet kommer från den manuellt inställda direkt solljus-inställningen.
Automatiskt
Glödlampsljus
Lysrörsljus
Skugga
Blixtljus
Molnigt väder
Direkt solljus
Manuellt inställd
i relation till en standardvit färg. För att förbättra det fula gröna
färgsticket som skapas av lysrörsbelysning till exempel, justeras
det gröna bort genom att kameran helt enkelt ökar nivåerna
i det röda området. Alla digitala kameror har en automatisk
vitbalansinställning, men mer avancerade modeller erbjuder ett
antal olika förinställningar för specifika ljusförhållanden, såsom
dagsljus, skugga, glödlampor, lysrör, moln och blixt. Använder
du automatläget hela tiden kanske du tycker att det är enkelt
och praktiskt att slippa fundera på svåra och föränderliga
ljusförhållanden, men genom att göra så kompromissar du med
kontroll, konsekvens och resultat. Det finns ett flertal vanliga
situationer där även den mest avancerade vitbalansmekanismen
kan luras till att göra en felaktig färgtemperaturbestämning.
Huvudsakliga felkällor är motiv som har en dominerande färg,
”Huvudsakliga
felkällor är
motiv som har
en dominerande färg”
en mix av olika ljuskällor som glödlampor och dagsljus eller
att det saknas naturligt vitt som kameran kan använda som
referenspunkt. En automatisk vitbalansinställning vet inte
heller när speciella färger skall bevaras, som de praktfulla
orange och röda färgerna i en solnedgång. Om du låter
kameran själv bestämma i en sådan situation kommer den
försöka att balansera bort sticken och kyla ner bilden.
Du kan ofta få ett mer exakt resultat genom att välja den
förinställda vitbalansen som mest liknar de ljusförhållanden
du arbetar i. Men eftersom förinställningarna klumpar in
flera ljuskällor med olika färgtemperaturer under samma tak
blir resultatet bara ungefärligt ändå. Lysrörsljus varierar från
stadiumljus som ligger på cirka 2 700 K till kvicksilverlysrör
av högtemperaturstyp på cirka 7 200 K. Glödlampsljus kan
DIGITALFOTO 45
Teknik Foto
Mäta färgtemperaturen hos synligt ljus med hjälp av Kelvinskalan
1 900K
STEARINLJUS
2 800K
3 400K
GLÖDLAMPOR
5 500K
STUDIOLAMPOR
BLIXTLJUS/
LYSRÖRSLJUS
DAGSLJUS
7 000K
11 00018 000K
MOLNIGT
VÄDER/
SKUGGA
BLÅ
HIMMEL
variera från en 40Ws lampa på 2 600 K till halogenlampor
med cirka 3 400 K. Dessutom förändras färgtemperaturen på
dagsljus dramatiskt vartefter dagen går. För att inte glömma
vilken tid på året det är, om det är molnigt, luftföroreningar,
höjd och väderförhållanden. Om din kamera tillåter det är
vitbalansgaffling ett utmärkt sätt att förbättra träffsäkerheten
hos vitbalansförinställningarna. Med hjälp av gaffling skapas
flera olika kopior av en scen med olika vitbalansinställningar.
Alternativt, om din kamera möjliggör vitbalanskompensering,
kan du få mer precisa resultat från de förinställda lägena genom
att justera för mer värme eller kyla i bilderna. Du har dock bara
din display till hjälp för bedömningen. Om du är ute efter det
ultimata i korrekthet och konsekvens skall du glömma bort
förinställningarna och koncentrera dig på din kameras manuella
vitbalansinställning. Detta läge finns på alla avancerade kompaktkameror och professionella kameror, och det låter dig välja
exakt rätt vitbalans till de aktuella ljusförhållandena. Att ta en
manuell avläsning innebär att fotografera ett vitt föremål i det
aktuella ljuset så att kameran får en referenspunkt. Det är en
enkel procedur, men måste göras med stor försiktighet för att
säkerställa bästa resultat.
”Använd inte första bästa föremål när du bestämmer din
referenspunkt”
För det första, använd inte första bästa föremål för att
bestämma din referenspunkt. Slumpmässiga föremål som
en t-shirt, en vägg eller bitar av papper är inte äkta vitt och
kommer att ge dig ett dåligt värde. Även om det mänskliga
ögat inte med 100 procents säkerhet fastställa vad som
är äkta vitt så kan en bit rent papper från en pappersbutik
Använda Photoshop för att göra färgförändringar
Manuellt läge
Nikon Capture
Photoshop CS
Om du använder dig av RAW har RAW-programmet i
Photoshop CS och Elements 3 (ännu fler finesser finns
i CS2/Elements 4) allt du behöver för att göra vitbalansjusteringar. Du kan använda den inställning du
hade när bilden togs, välja en av sex förinställningar
eller ställa in den manuellt. Det manuella läget låter
dig välja en färgtemperatur mellan 2 000 K och 50 000
K medan du förhandsgranskar bilden på skärmen. Det
finns också en vitbalanspipett och ett färgsticksreglage. Dessa kontroller ger dig samma resultat som
du skulle kunna vänta dig från Nikon och Canons egna
RAW-program och tredjepartstillverkare som Capture
One, men finkontrollerna och funktionerna varierar
46 DIGITALFOTO
något. Nikon Capture 4 till exempel ger samma val av
förinställningar plus flera underval för lysrörsbelysning, såväl som finjusteringar hos alla förinställningar.
Det erbjuder också en gråpunktsfunktion som med
hjälp av en pipett eller färgprov från en punkt i din bild
som är neutralt grå. Nikon D70/D2H/X-användare kan
också kopiera gråpunktsinställningar tillbaka till
kameran eller minneskortet. Om du fotar i JPEG- eller
TIFF-läge så erbjuder Photoshop en mängd verktyg till
vitbalansjusteringarna; alla hittar du under Bild/
Justeringar. Ditt första steg bör vara att använda
Autofärg och Autonivåer som kan lysa upp vita
områden och eliminera färg-stick. Dessa
autokontroller är dock inte den ultimata lösningen.
Om du måste göra mer komplexa förändringar kan du
prova med färgbalanspaletten, som låter dig variera
balansen mellan grönt/magenta, blått/gult och cyan/
rött. Med lite övning kan mätt-nad/nyans,
kanalmixern, kurvor och nivåer vara verktyg som kan
vara väldigt bra för att eliminera färgstick och skapa
andra fantastiska färgeffekter. Slutligen finns det ett
nytt Photoshop CS-filter som simulerar vanliga
linsmonterade filter. Det ger ett spektrum på 18 olika
effekter, inklusive varmtonsfilter (85 och 81) och
kalltonsfilter (80 och 82).
eller ett matt utskriftspapper till en bläckstråleskrivare vara
en acceptabel källa. Om du vill säkerställa precision får du
investera i papper som har utvecklats för att verkligen vara
vitt. Detta papper är tillverkat så att det verkligen reflekterar
lika mycket ljus i de gröna, blåa och röda våglängderna. Det
finns speciella vitbalanskort att köpa om man vill vara säker
på på sin sak. Ett neutralt grått föremål eller papper kan
också användas för att mäta din vitbalans. Att använda något
grått för att mäta vitbalans kan låta märkligt men eftersom
neutralt grått reflekterar lika mycket grönt, blått och rött ljus
kommer eventuella färgstick att märkas och registreras av
kameran, på samma sätt som om det varit ett äkta vitt föremål
som använts som referenspunkt. Återigen kan du göra en
välgrundad gissning för hur denna gråa färg ser ut, men för
att var absolut säker får du köpa ett speciellt färgat papper, till
exempel Kodaks 18 % grey. När du har valt din vita eller gråa
referenspunkt väljer du manuell vitbalans och zoomar in på
referenspunkten så att hela bilden fylls ut. Placera referensen
så att bara ljus från den dominerande källan träffar den, flytta
den från fotoplatsen om det är nödvändigt. De flesta kameror
tar ett par sekunder på sig för att fånga och bearbeta en
vitbalansinläsning, så försök att hålla kameran och referensen
alldeles stilla; minsta rörelse kan ge annorlunda reflektioner
som förändrar läsningen med flera hundra grader kelvin. Idealet
är att ta en ny vitbalansläsning innan varje bild – speciellt när
Bli kreativ
När du har en förståelse för hur dina vitbalanskontroller fungerar
kan du använda dem som ett kraftfullt kreativt verktyg, istället
för att bara justera färger. Genom att med vilje välja ”fel”
vitbalans kan du kraftigt förstärka kraften i svala eller varma
färger i en scen, som visas här nere till exempel. Om du till
exempel vill ge ett porträtt varmare och mer hälsosamma
hudtoner, förstärka trafikljusspår eller överdriva värmen i
stearinljus och solnedgångar; välj ditt förvalda läge för molnigt
väder eller skugga, eller ställ in vitbalansen manuellt med hjälp
av ett blått papper. Om du istället vill att en månbelyst bild skall
vara djupare blå eller om du vill lägga till en kall känsla till ett
landskap, eller skapa spöklika eller melankoliska porträtt, byt till
glödlampsinställningen eller ställ in vitbalansen manuellt med
hjälp av ett brandgult papper.
Molnigt väder
Att använda ”fel” vitbalans kan ibland hjälpa till att förstärka känslan i
en bild. I verkligheten har denna modell en vacker hälsosam hudfärg,
men för att ge henne en mer övertygande isdrottningskänsla justerades kameran för att använda glödlampsinställningar.
du arbetar utomhus – och det är nästan ett måste när du flyttar
dig från en ljuskälla till en annan. Detta kan låta jobbigt, men
det tar bara några sekunder och garanterar mer eller mindre
perfekt resultat.
Efterbelysning
Glödlampa
”Att fotografera i RAW
reducerar
också risken
för oönskat
brus”
Trots höga ambitioner kan det komma stunder då du glömmer
att rekalibrera vitbalansen, eller ett tillfälle där tidspress
tvingar dig att lita på automatik och förinställningar. Om detta
resulterar i små färgstick kan de normalt sett tas bort i ett
bildbehandlingsprogram. Om färgbalansen är kraftigare och du
fotograferar i JPEG är dina möjligheter att rätta till problemet
utan att förstöra bilden ganska begränsade. Lösningen?
Fotografera i RAW. Det brillianta med RAW är att den aktuella
vitbalansinställningen sparas i en separat fil, snarare än att
bakas in i JPEG-filen. Att fotografera i RAW reducerar också
risken för oönskat brus som skapas av kamerans automatiska
vitbalansinställningar. RAW-konverterare låter dig göra
manuella vitbalansinställningar och korrektioner på ett precist
och ickeförstörande sätt. Detta kan dock ta tid. Så försök att
alltid få vitbalansen rätt när du fotograferar om det är möjligt.
Det är absolut nödvändigt att du färgkalibrerar ditt digitala
mörkerrum innan du börjar använda det. Skärmar, skanners och
skrivare är alla benägna att skapa färgstick och utan en korrekt
kalibrering går allt jobb du lagt ner på att få vitbalansen rätt till
spillo. ■
DIGITALFOTO 47