Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för
Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Mål- och resursplan (MRP) 2012 - 2014 BUDGET 2015 Kommunstyrelsens förslag 2014-10-31 Innehållsförteckning Inledning Vad är MRP? .................................................................................................... 1 Visionen ............................................................................................................ 2 Grundläggande värderingar och kommunövergripande prioriteringar .............. 3 Programförklaring, mandatperioden 2011 – 2014, förlängd för budget 2015.... 5 Kommunfullmäktiges beslut ............................................................................ 17 Kommunstyrelsens beslut............................................................................... 17 God ekonomisk hushållning............................................................................ 19 Ekonomiska förutsättningar ............................................................................ 21 Resultatbudget ............................................................................................... 32 Kassaflödesbudget ......................................................................................... 32 Balansbudget.................................................................................................. 33 Fullmäktiges uppdrag till nämnderna .................................................... 34 Styrande policys ............................................................................................. 36 Utbildningsnämndens verksamheter ............................................................. 38 HUVUDVERKSAMHETER Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ...................................................... 40 Grundskola ..................................................................................................... 42 Skolformsövergripande ................................................................................... 44 Kultur- och fritidsnämndens verksamheter .................................................. 45 HUVUDVERKSAMHETER Kulturverksamhet ............................................................................................ 47 Fritidsverksamhet ........................................................................................... 49 Föreningsstöd ................................................................................................. 52 Omsorgsnämndens verksamheter ................................................................. 54 HUVUDVERKSAMHETER Äldre och handikappsomsorg ......................................................................... 56 Omsorg för funktionshindrade ........................................................................ 59 Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ................................ 62 HUVUDVERKSAMHETER Arbetsmarknad/Integration ............................................................................. 64 Socialtjänst ..................................................................................................... 67 Konsumentvägledning .................................................................................... 70 Byggnads- och trafiknämndens verksamheter ............................................. 72 HUVUDVERKSAMHETER Fysisk planering, bygg- & lantmäteriverksamhet ............................................ 74 Väghållning ..................................................................................................... 77 Parkverksamhet .............................................................................................. 79 Miljönämndens verksamhet............................................................................ 81 Miljö ................................................................................................................ 82 Kommunstyrelsens verksamheter ................................................................. 84 HUVUDVERKSAMHETER Politisk verksamhet ......................................................................................... 86 Ledning, Utveckling, Förvaltning ..................................................................... 87 Produktion ...................................................................................................... 90 Frivilliga skolformer ......................................................................................... 91 Avtalsbunden verksamhet .............................................................................. 93 Ekonomiska sammanställningar Skatteintäkter/generella statsbidrag och utjämning ........................................ 95 Verksamhetens nettokostnader .................................................................... 103 Ramförändringar 2015 - 2017....................................................................... 104 Oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder......................................................... 108 Nettodriftskostnader per nämnd ................................................................... 110 Nettoinvesteringar per nämnd ...................................................................... 111 Investeringsbudget/-plan 2015 - 2017 .......................................................... 112 Ramväxling från investering till drift .............................................................. 121 Pensionskostnader/-skuld............................................................................. 122 Beräkning av ramkompensation för pris och löneökningar ........................... 125 Internränta för år 2015 .................................................................................. 127 Kapitalkostnadskompensation ...................................................................... 127 1 Vad är MRP? MRP är en förkortning för ”Mål- och resursplan”. MRP är jämte ”Programförklaringen” Kommunfullmäktiges viktigaste styrdokument. En ny MRP tas fram för varje mandatperiod. Underlaget utarbetas av de nyvalda nämnderna under våren och omfattar resterande år av mandatperioden. Nämnderna föreslår prioritering, verksamhetsinriktning, uppdrag, indikatorer mm. Första året i den nya MRP är också budget för det kommande året. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering, totalbalanser och budgetanslagen för respektive nämnd och verksamhetsområde samt investeringsbudgeten. Nämnderna bryter sedan ner budgeten på lägre nivå och ska senast under december månad fastställa sina nämndbudgetar. Dessa anmäls därefter till Kommunfullmäktige. I fortsättningen under mandatperioden ses MRP över årligen i samband med att budgeten för nästa år tas fram. Ekonomiska beräkningar inkl investeringsplan och ramar uppdateras så att de alltid omfattar tre år framåt (budgetåret plus två år). En viktig del i en ekonomisk planering är att följa upp mål, verksamhet och ekonomi. Nämnderna har att utifrån Budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa sin verksamhet och ekonomi, samt göra de anpassningar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Nämnderna skall löpande rapportera detta till Kommunstyrelsen som upprättar budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till Kommunfullmäktige. Denna handling kommer att uppdateras för eventuella ändringar vid Kommunstyrelsens och Kommunfullmäktiges behandling 31 oktober respektive 25 november samt en teknisk omräkning för lönehöjningar 2014 enligt ”strukturlönepotten”. Även kommande förslag till eventuella förändringar av presidier kommer att beaktas. Publicering på hemsidan och stadsportalen beräknas vid slutet av november och utskick av en tryckt upplaga i början av december. 2 Visionen Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Det stora edet, ovanför det lilla, där Dalsland en gång mötte Västergötland har alltid varit en spännande plats. Där utmanar den vilda forsen människor samtidigt som den skyddar och ger kraft. Under flera hundra år var platsen mest en bergig, blöt och eländig förbifartsort med bara några hundra invånare. Sjövägen var outbyggd och för att komma förbi fallen vid Trollhättan fick besättningarna lasta om till nya fartyg på andra sidan fallen. Behovet att göra älven till en fungerande transportled mellan Västerhavet och Vänern uppfylldes inte förrän år 1800 då den första slussen blev farbar. Under samma tid drog industrialiseringen in från Europa och läget vid vattnet blev plötsligt värdefullt. Människor attraherades av möjligheterna som vattenmassorna erbjöd. De byggde om kvarnar, sågverk, gav plats åt nya mekaniska verkstäder längs med älvstranden och den obetydliga platsen blev snabbt till en viktig och välfungerande industriort. De nyinflyttade var företagsamma arbetare, politiker och ekonomiska nytänkare som tillsammans också såg till att staden försågs med rinnande vatten, fungerande avlopp och framkomliga gator. Med industrierna kom arbetstillfällen. Och med jobben kom självständighet och krav på ökad välfärd. Under mer än ett sekel har generation efter generation av industriarbetare format staden. Med stolthet tog sig arbetarna rätten att äga sina egna hus och leva under anständiga förhållanden. Tack vare dem byggdes Egnahemsområdet som fortfarande bildar hem för dagens trollhättebor, som på olika sätt är med och arbetar för Trollhättans utveckling. Med ena foten djupt förankrad i industriepoken och den andra i det digitala mediasamhället tar vi nu sikte på framtiden. En framtid där det finns god plats för livet, där rätten till en bra utbildning är självklar, där nya hållbara idéer tas till vara och där storslagna drömmar får rum. Och vi är redan på väg. Högskolan ger en bra bild av kunskapens centrala roll för Trollhättan. Där examineras varje år nya framtidslöften som tar plats inom skola, vård och omsorg eller i det mångfacetterade kultur- och näringslivet. Några av dem kommer att återvända till högskolan för att forska och ge staden den senaste kunskapen inom teknik, miljö, omsorg, media och många andra viktiga områden. Och där man för mer än 100 år sedan tillverkade ånglok erbjuder nu Innovatumområdet möjligheter för hungriga entreprenörer inom film, TV-spel, musik, miljö och teknik, att bygga upp livskraftiga företag. Nya initiativ som vi tar emot med öppna armar. Kort sagt. Det stora edet ska vara en knutpunkt för innovatörer, kreatörer, företagare, forskare och andra inspiratörer från när och fjärran som tillsammans gör Trollhättan. Vattenkraften och dess betydelse för samhällets utveckling har med åren blivit en självklar symbol för stadens förmåga att hitta nya vägar och att skapa framgång. Och vi tillhör alla samma stolta stad – här vid fallen – med fortsatt goda framtidsutsikter. 3 Grundläggande värderingar Kommunfullmäktige har antagit nedanstående grundläggande värderingar. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättans framtid och skall därför tydligt genomsyra alla kommunala verksamheter. Omtanke Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom: solidaritet med svaga och utsatta, rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov, integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan och god omsorg till dem som behöver stöd och hjälp. Det innebär: • Kulturell mångfald skall eftersträvas och all diskriminering och främlingsfientlighet skall aktivt motverkas. • Barns särställning i samhället skall beaktas genom att FN:s barnkonvention skall tillämpas. • Alla invånare skall kunna känna sig trygga för sin personliga säkerhet och sina ägodelar. • Barn, äldre och handikappades särskilda behov skall tillgodoses. • Agenda 22, FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning, skall genomsyra alla verksamheter. • Omsorgen om äldre och funktionshindrade skall utgå från vårdtagarens enskilda behov och förutsättningar. • Trollhättans Stads personal skall känna tillfredställelse i sitt arbete genom en god arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. De anställda skall känna att de har medbestämmande, stor delaktighet och uppleva bra ledarskap. Utveckling Förändringstakten i samhället är mycket snabb. Utveckling är säkringen mot stagnation och tillbakagång i kommunen. Vårt sätt att möta detta är: att skapa bra förutsättningar för tillväxt i kommunens näringsliv, att verka för meningsfullt och tryggt arbete för alla, där ingen skall behöva drabbas av ohälsa, ömsesidigt samarbete med en mångfald parter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt och 4 att betrakta kompetens som en av de viktigaste resurserna vilken måste tillvaratas, stärkas, förändras och fördjupas. Det innebär: • Den viktigaste utvecklingsuppgiften är att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i Trollhättan. • Trollhättans stad skall satsa på en hög kvalitet i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, där barnen/eleven sätts i centrum utifrån var och ens behov. • Kommunens befolkning skall öka till 70 000 invånare år 2030. • Fortsatt satsning på att utveckla Innovatum Teknikpark, Innovatum Kunskapens Hus och Innovatum Näringsliv. • Det regionala samarbetet skall prioriteras. • Trollhättan skall kraftsamla för att utveckla infrastruktur med fokus på riksväg 45 och 44, Norge - Vänerlänken, älven, flygförbindelser och IT-nät. • Näringslivet skall tillförsäkras ett gott företagsklimat och ett obyråkratiskt handläggande i för dem viktiga frågor. Trollhättan skall vara en attraktiv ort för teknikoch kunskapsföretag. Livskvalitet God livskvalitet gör att människor vill bo och verka i Trollhättan. För oss betyder det: att fortsätta värna om vår miljö och byggande av ett ekologiskt hållbart samhälle, att tillgodose efterfrågat boende och kommunikationer för alla människor som bor eller vill bo i Trollhättan, hjälp till att bygga upp en bred och innehållsrik verksamhet inom kultur och fritid och att erbjuda en offentlig service med mycket hög kvalitet. Det innebär: • All verksamhet skall präglas av det övergripande Agenda 21-arbetet. • Välutvecklad information och dialog till nuvarande och blivande invånare, kring beslut, planer och verksamheter. • Möjligheter till prisvärt boende i goda miljöer skall skapas. • Förbättringar för de oskyddade trafikanterna är viktig. • Kultur och fritidsutbudet skall utvecklas och stärkas. • Kvalitet skall definieras, mätas och kontinuerligt utvärderas i alla verksamheter. • Den tekniska verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet utföras med god kvalitet och till låg kostnad. 5 Programförklaring Mandatperioden 2011-2014 Vision: Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Under 2011 har en ny vision arbetats fram som skall gälla under 2012-2014 efter antagande i Kommunfullmäktige. För att denna vision skall kunna förverkligas, måste vi kunna skapa goda förutsättningar för kommunens näringsliv, en högkvalitativ offentlig service med god tillgänglighet och prisvärt boende. Hög moral och etik, och synen att barnen är vår framtid, och våra äldre vårt självklara ansvar, skall prägla all verksamhet. Omtanke, Utveckling och Livskvalitet är våra grundläggande värderingar och skall genomsyra all kommunal verksamhet. Mot bakgrund av det rådande politiska läget skall arbete för full sysselsättning ha högsta prioritet i verksamheten. Kommuninvånarna skall erbjudas goda förutsättningar till en hög livskvalitet. Målet om 70 000 invånare år 2030 skall fokuseras. Det gäller näringspolitiken, bostadspolitiken och hela den offentliga verksamheten. Mål- och resursplan (MRP) MRP är det övergripande politiska dokumentet, vilket sätter ramarna för resurser och verksamheten. MRP utgör kommunfullmäktiges uppdrag till de politiska nämnderna. Nämnderna ansvarar för att konkretisera dessa uppdrag i verksamhetsmål och därefter fatta beslut om åtgärder som förverkligar dessa uppdrag. Samtidigt som mål- och resursplanen fastställer ett stort antal ekonomiska ramar, verksamhetsinriktningar och uppdrag, vilka riktar sig till nämnderna, exempelvis skola, barnomsorg och äldreomsorg, är dokumentet också en politisk deklaration till kommunmedborgarna. MRP skall utformas på ett sådant sätt att också medborgarna kan läsa och förstå vad som skall utföras. MRP är en deklaration som visar den inriktning och de prioriteringar som den politiska majoriteten vill genomföra under mandatperioden. Majoritetens programförklaring 2011-2014 6 Ekonomiska förutsättningar under mandatperioden Trollhättan skall vara en attraktiv kommun genom att ha god kommunal ekonomi och låga taxor. Målsättningen är att genom god tillväxt och utveckling kunna ge en trygg kommun där vård, skola och omsorg är prioriterade, men där även hänsyn till helheten är viktig. Livskvalitetsfrågorna som kultur och fritid, miljöfrågorna och de tekniska verksamheterna skall ha en framträdande roll. För att nå de politiska målen inom de begränsade ekonomiska ramarna måste samverkan och utveckling ske mellan olika nämnder och förvaltningar. Kommunalskatten skall under mandatperioden vara oförändrad. Omprövning skall endast ske om något exceptionellt oförutsett inträffar. Planeringen av den ekonomiska politiken skall utgå från försiktighetsprincipen, där säkerhet i antaganden skall gå före ogrundade chanstagningar. Kommunen skall ha en ekonomi i balans, innebärande god ekonomisk hushållning. Avsättningar i MRP:n till kommande stora åtaganden under perioden, såsom ökande pensionskostnader, nya gruppboenden, m.m. skall vägas in tidigt i budget-processerna. Driftsbudgetöverskott skall i genomsnitt uppgå till minst 1% under perioden. Överskott är en nödvändig förutsättning för att finansiera framtida investeringar under perioden. Investeringstakten under perioden skall vara inom en ram av totalt 400 miljoner kronor. Som ekonomiskt styrtal gäller att volymökningen i den kommunala verksamheten inte skall överstiga summan av de skatteintäkter, statsbidrag och övriga intäkter som räknas fram inför varje budget och MRP. Den sammantagna taxenivån i Trollhättan skall ligga bland de 45 lägsta i landet. Trollhättan skall använda sina kommunala bolag till medborgarnas bästa vad gäller bostäder, energi, vatten, avlopp och industriell utveckling. Inga helägda kommunala bolag skall utförsäljas under mandatperioden. Trygghet, rättvisa och solidaritet Vi skall med all kraft motverka all form av diskriminering, rasism och främlings-fientlighet genom att höja kunskapen och skapa förståelse. I vårt samhälle har alla samma rättigheter och skyldigheter. Vi skall arbeta med olika insatser för att förebygga brott och bekämpa dess orsaker. Genom samverkan skall alla arbeta för att förebygga, minska och förhindra drog-användningen. Barn och ungdomar under 18 år skall vara drogfria och kommunens vuxna skall tillsammans medverka till detta. Målsättningen är ett narkotikafritt Trollhättan. Vi vill stärka samarbetet med frivillighetsorganisationerna. Barn och ungdomar som växer upp i familjer med våld, missbruk och ekonomiska problem skall ges särskilt stöd. Varje barn skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och Majoritetens programförklaring 2011-2014 7 trygghet samt delaktighet. Barnkonventionens fyra grundläggande principer om barnets rätt till likabehandling, barnets rätt till liv och utveckling, barnets rätt att komma till tals och barnets bästa skall genomsyra alla verksamheter som direkt eller indirekt kommer i kontakt med barn och ungdomar. Individuella insatser skall ges utifrån en helhetssyn. Vi anser att människor på väg till nytt arbete skall erbjudas aktiva arbetsmarknadsåtgärder, utbildning, praktikplatser, lärlingsplatser m.m. Kommunen skall kraftsamla kring arbetet med kvinnofridsfrågor och fortsätta verka för kvinnofrid. Inom Stadens verksamheter ska Utbildningsnämnden, Arbetsmarknadssocialnämnden och Kulturfritidsnämnden särskilt samverka vad gäller arbete med barn/ungdomar och dess föräldrar. Öppenvårdsinsatserna ska förstärkas för familjer som är i behov av särskilt stöd. Stödboende för ungdomar ska fortsätta att utvecklas och förstärkas. Akutboende med rehabilitering förstärks. Boendekedjan för vuxna med missbruksproblem förstärks. Vi skall fortsätta arbeta med Agenda 22. Sysselsättning, Näringsliv, Arbetsmarknad Alla skall ha ett arbete – så enkelt är det! Den största tryggheten i samhället är att ha ett arbete och att kunna försörja sig. Därför är en huvuduppgift för kommunen att tillsammans med näringsliv, offentliga sektorn och fackliga organisationer kraftfullt bekämpa arbetslösheten. Arbete är grunden för en generell välfärd och människors personliga utveckling. Vid perioder av arbetslöshet eller sjukdom skall alla ha tryggad ekonomi genom arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring. Detta kommer kommunen att kämpa för lokalt, regionalt och på riksplanet. Alla skall ges stöd att försörja sig genom ett arbete, istället för genom bidrag. Kommunen skall fortsätta satsningen på arbetsmarknads-, social- och omsorgspolitikens område. Särskilt skall beaktas att arbete går före bidrag och att detta gäller alla. Inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser ska kommunen arbeta med fokus på att heltidsarbete är en rättighet och deltidsarbete en möjlighet. Full sysselsättning är det självklara målet. Vårt beroende av statliga insatser på området spelar dock avgörande roll. Blir det förändringar under mandatperioden är det viktigt att konstatera att en enskild kommun självklart inte ensamt kan täcka upp eventuella neddragningar på det arbetsmarknadspolitiska området. Majoritetens programförklaring 2011-2014 8 Samtidigt som de stora tillverkningsindustrierna är starka draglok när det gäller tillväxt i kommunen, så skall vi skapa förutsättningar för nya företag som är intresserade av att etablera sig i Trollhättan. Kommunen kommer även fortsättningsvis att ge goda förutsättningar för våra stora företag. Utvecklade kontakter och samarbete på den internationella arenan för att påverka, finna och utveckla gemensamma intressen kommer att spela en viktig roll för Trollhättans fortsatta utveckling. Kommunen ska därför nyttja befintliga kanaler och nätverk för att föra fram sina ståndpunkter. Detta innebär dessutom att staden fortsatt skall arbeta för en breddad arbetsmarknad där de små och medelstora företagen och företagarna skall utgöra en väsentlig del av den framtida arbetsmarknaden. Stadens stora utmaning inför mandatperioden är att ta vara på de stora möjligheter som en ny E45 och dubbelspår till och från Göteborg kommer att ge trollhätteborna och regionens invånare i stort. Därför är det viktigt att fortsätta dialogen med grannkommunerna, Västra Götalandsregion, samt regering och riksdag så att finansieringsläget vad avser de kvarstående delarna av utbyggnaden reds ut. Målet skall vara en E45 till Göteborg utan flaskhalsar. Ytterligare en viktig del i arbetet är också att ha en fortsatt god dialog med näringslivet, både stora och små företag. Vi måste tillse att näringslivet tillförsäkras ett gott företagsklimat och en obyråkratisk handläggning i för dem viktiga frågor. Kommunen skall vara en attraktiv ort för teknik- och kunskapsföretag. Ytterligare en viktig framtidsfaktor är Innovatum som måste leva i en ständig utveckling i nära samverkan med skolan, högskolan (universitet) och näringsliv. Fortsatt arbete för utökat samarbete med Vänersborgs kommun samt ett närmande till Göteborgsregionen. Handeln utgör en viktig del i Trollhättans attraktionskraft och arbetsmarknad. Staden skall därför fortsätta att utveckla handeln under ordnade former. Vi måste se centrumhandeln, stadsdelshandeln och Överbyhandeln i ett sammanhang där de, så långt möjligt, kompletterar varandra. Vi skall fortsätta satsa på centrum tillsammans med de olika privata aktörerna som är verksamma i centrala staden. Kunskapssamhället – ett livslångt lärande med möjlighet för alla Vår Vision inom utbildningssektorn skall vara: ”Trollhättan en förebild som ledande utbildningskommun i Sverige”. Våra barn är vår framtid. Kommunens skall satsa på en god kvalitet i den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, där barnen/eleven sätts i centrum utifrån var och ens behov. Kommunens främsta uppgift är att tillgodose barnens behov av en bra förskola och utbildning. Majoritetens programförklaring 2011-2014 9 Förskolan och skolan skall vara en trygg miljö för alla barn och ungdomar. De har rätt att växa upp i en miljö som präglas av demokratiska värderingar om allas lika värde. Verksamheten skall ha ett genusperspektiv. För att åstadkomma de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande krävs ordning, stimulans, kompetent personal, engagerade föräldrar och samverkan med samhälle och arbetsliv. Fördelning av resurserna skall utgå från ett socialt perspektiv; därför skall vi satsa våra ev. ökade resurser på barn och ungdomar med de största behoven. Alla barn är lika mycket värda och därför skall alla barn ha en individuell utvecklingsplan som upprättas och utvärderas utifrån deras personliga förutsättningar och behov. Genom ett systematiskt arbetssätt ska varje enskild elevs behov uppmärksammas och tillgodoses genom hela förskole- och skoltiden. Till barn som behöver extra stöd ska särskilda insatser riktas på ett tidigt stadium. Inget barn skall lämna grundskolan utan grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Utvecklingsplaner med tydliga resultatavstämningar skall utformas för alla elever i skolan. Målsättningen är att inget barn skall lämnas efter i arbetet med att uppnå godkända resultat i årskurs 9. Prioriteringarna skall ta särskild hänsyn till barns och ungdomars situation i hemmet, skolan och på fritiden; därför skall skolan, kultur och fritid och sociala verksamheter arbeta i mycket nära samverkan utifrån ett helhetsperspektiv. Ett 0-25 års perspektiv förutsätter därför att våra insatser spänner över förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, komvux och fritidssektorn. Utbildningsnämnden skall fortsätta att arbeta med ökad personaltäthet och minska antalet barn i förskolan till i genomsnitt 15 barn/grupp. Fortsätta utveckla vår skola, exempelvis genom gemensam gymnasieskola med Vänersborg och nya pedagogiska hjälpmedel i skolan. Det är vidare viktigt att vi fortsätter att utveckla vårt pedagogiska arbetssätt för att möta föräldrarnas önskemål och barnens behov. Personalen inom förskolan ska ha kunskaper i genuspedagogik och hur könsroller styr flickor och pojkars utveckling. Ett verktyg som bör prövas är att öka användningen av multimediatekniken. Introduktionsprogrammets verksamhet skall utvecklas och dess resultat förbättras genom bättre samverkan och systematiskt arbetssätt. Ungdomar ska kunna erbjudas möjlighet till arbete, utbildning, praktik och lärlingsplatser inom ramen för vad ekonomin tillåter. Under mandatperioden vill vi fortsätta utveckla ökat personal-, föräldra- och elevinflytande, där formen pilotskola kan prövas. Majoritetens programförklaring 2011-2014 10 Trollhättans grundskola och gymnasieskola ska bli mer flexibel och anpassas för att ge alla Trollhättans ungdomar möjlighet att klara av en gymnasial utbildning med godkända betyg. Utbildningsnämnden ska tydliggöra sin beställarroll i förhållande till fristående skolor. Trollhättans skolor skall vara avgiftsfria och ha stor frihet att utforma sin egen profil. Alla skolor skall ha specialpedagoger för att tidigt kunna ge extra stöd till barn med större behov. Barn med större behov skall ha tillgång till den personal som har högst kompetens att ge adekvat stöd. Skolan skall ha ett ansvar att tillsammans med fritids- och social verksamhet rikta insatser till elever med större behov. Den kommunala vuxenutbildningen ska riktas till dem som har lägst utbildning, störst behov eller i övrigt är i behov av kompetensutveckling för att kunna göra nya studie- och yrkesval i livet. Kommunens satsning på skolan skall fullföljas inom de ekonomiska förutsättningar som kommer att erbjudas under mandatperioden. Detta gäller avseende fysisk utbyggnad och satsningen på det pedagogiska innehållet i undervisningen. Kommunen skall även fortsättningsvis slå vakt om högskolan och verka för att den utvecklas. Högskolans utveckling är en mycket viktig faktor för kommunens framtid. Trollhättan skall vara den attraktivaste studentkommunen i landet genom bra utbud av bostäder, fritidsliv och arbetsmöjligheter. Lärande genom hela livet skall stimuleras genom fortsatt stöd till studieförbunden och folkhögskolor. Verksamheten inom Lärcentrum skall fortsätta att utvecklas. Trollhättan är en mångkulturell kommun. Språkkunskaper är en merit i ett mer internationellt samhälle. Svenska för invandrare skall varvas med teori och praktik på arbetsplatser. För att underlätta för äldre invandrare vill vi anordna särskilda möjligheter för äldre invandrare att lära sig det svenska språket. Det är viktigt att alla lär sig det svenska språket. Äldreomsorgen och omsorger för personer med funktionsnedsättning Kommunen skall satsa på utveckling och bibehållen hög kvalité inom vård och omsorg. Vi skall ha en äldreomsorg av hög kvalitet som möter skilda behov. Kvaliteten måste ständigt utvecklas – både för dem som bor i eget boende eller i särskilt boende. Vi skall öka stödet till anhörigvårdare genom att erbjuda olika stöd och insatser. De äldre och personer med funktionsnedsättning ska ges möjlighet att ha stort inflytande över planering och genomförande av den egna vården och omsorgen. Demokratin gör inte Majoritetens programförklaring 2011-2014 11 halt bara för att man har åldrats. Under mandatperioden ska synpunkter från brukarna eller deras anhöriga aktivt tas tillvara. Detta ska t.ex. ske genom att utformningen av tjänsterna stäms av genom dialog i anhörig- och/eller brukarråd. Vi skall satsa på att alla som kan och önskar bo hemma, får göra det. Detta förutsätter en social bostadspolitik. Alla skall ha rätt att bo bra, så även våra äldre kommuninvånare. Vi skall fortsätta att vid behov bygga ut särskilda boenden(gruppboende). Eidar skall ges i uppdrag att iordningställa varierade boendeformer, exempelvis trygghetsboende/seniorboende. Förebyggande arbete kan minska ohälsa och omsorgsbehov. Genom sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter kan ensamhet och isolering brytas. Äldre skall kunna få hjälp med serviceinsatser till ringa kostnader. Tillsammans med hyresvärdar, föreningar och pensionärsorganisationer skall vi arbeta för att erbjuda aktiviteter i eller i nära anslutning till våra särskilda boenden och i bostadsområden med hög medelålder. De äldre ska ges möjlighet till friskvård. Omsorg handlar om så mycket mer än livets nödtorft. Det handlar om gemenskap, glädje och medmänsklighet. All vård- och omsorgsarbete i Trollhättan ska ta dessa aspekter i beaktande vid utformning och planering av verksamheten. Ålderdomen skall vara en trygg, värdig och aktiv period i livet. Uppsökande verksamhet ska bedrivas för personer som är 75 år eller äldre. Utveckling av olika verksamheter skall ske i nära samverkan med berörda organisationer. Äldre skall kunna ges tillgång till ”lilla hjälpen”. Åtgärden skall vara kostnadsfri och ha som utgångspunkt att hjälpa de äldre att förebygga olyckor i hemmet och hjälpa till med mindre göromål, vilka inte är ett ansvar för någon annan kommunal verksamhet. Se över regler och kostnader för den särskilda kollektivtrafiken. Fria bussresor under dagtid för äldre ska erbjudas. Funktionsnedsättning skall inte utgöra hinder för ett meningsfullt liv. All verksamhet ska syfta till deltagande i arbetslivet och andra aktiviteter. Vi vill arbeta vidare med samordning och samverkan mellan olika vårdformer samt mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Vi ska fortsätta arbeta för att skapa arenor för dialog med handikappsorganisationer och föreningar. En av kommunens grundläggande värderingar är omtanke. Omtanke står bland annat för omsorg till dem som behöver stöd och hjälp. Denna omsorg skall ges rättvist och jämlikt. Därför måste kommunens omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utgå ifrån vårdtagarens enskilda behov och förutsättningar och vara individuellt anpassad. Varje vårdtagare och dennes anhöriga skall erbjudas individuella planer som utgår ifrån den enskildes behov av vård, omsorg och sociala insatser. Majoritetens programförklaring 2011-2014 12 Kultur och Fritid Kultur och fritidsutbudet skall stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Ett brett kultur- och fritidsliv är viktigt för alla ålderskategorier. Fortsatt satsning på kulturen. Målsättningen är 1 miljon ytterligare mellan åren 2011-2014. Kommunen skall kunna erbjuda verksamheter efter allas behov och med hög kvalitet. Kulturutbudet skall stärkas, särskilt bland barn och ungdomar. N3/Kulturbyrån är en viktig bas för det fortsatta arbetet. N3 ska erbjuda barn och ungdomar pedagogisk handledning och lokaler för musik, media, konst, dans, drama, mode, möten, arrangemang och det oväntade. Biblioteken och konsthallen ska vara tillgängliga på de tider som passar människor. Därför tror vi starkt på ett helgöppet bibliotek. Vår förhoppning är att kunna ha söndagsöppet inom några år. Biblioteken skall främja fri åsiktsbildning samt värna om yttrandefriheten och alla människors lika värde. Konsthallen och biblioteken ska ha barn- och ungdomsverksamhet som många kan få del av. Vi anser att det är viktigt att stödja kulturföreningar. Att kunna erbjuda kulturarrangemang i Folkets Hus – Kulturhuset men även i andra samlingslokaler är viktigt för kommunens invånare. Kronan ska vara en samlingspunkt för föreningslivet. Och kulturverksamheten ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Det finns idag åtta fritidsgårdar i Trollhättan och några av dem har begränsade öppettider. Vi ska värna om dessa som är ett komplement till övrig ungdomsverksamhet. Fritidsgårdarna ska upplevas som attraktiva mötesplatser och vara alternativ till kommersiellt nöjesutbud. Att vi satsar både på elit- och breddidrott är för oss en rättvisefråga. Kommunens fritidsanläggningar ska vara ändamålsenliga med hög tillgänglighet och god kvalitet. Då vi anser att föreningslivet är viktigt i ett samhälle måste vi stödja detta. Det kan ske genom låga avgifter för lokaler, med praktisk hjälp av handläggare och framför allt genom generösa bidrag för barn och ungdomsverksamhet. Målet är att i första hand upprätthålla föreningsbidragen realt i 2009 års nivå. Vi vill också stödja ungdomsinitiativ och organisering utanför föreningslivet genom att fortsätta stödet med den s.k. ”ungdomspengen”. Våra handikapporganisationer, pensionärsorganisationer och studieförbund måste vi stötta på olika sätt. Vi ska fortsätta satsa på att iordningsställa konstgräsplaner under mandatperioden. Vi ska upprusta friluftsbadet i Öresjö och öka tillgängligheten på motionsspår för personer med funktionsnedsättning. Majoritetens programförklaring 2011-2014 13 Ett långsiktigt hållbart samhälle – Miljö och Teknik Kommunen skall försvara vår tätposition som en av de främsta miljökommunerna i Sverige Kommunen skall fortsätta att arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle och skapa en bra miljö som ger högre livskvalitet och skapar nya jobb. Den långsiktiga utmaningen under mandatperioden är att fortsätta utveckla det långsiktigt hållbara samhället i samverkan med andra kommuner och länder. Vi vill fortsätta att vara en förebild inom transportsektorn och fortsätta stimulera användningen av förnyelsebara bränslen. Vi skall fortsätta att utveckla långsiktigt hållbara energilösningar där Trollhättans Energi AB är ett viktigt instrument. Vi skall fortsätta stimulera till minskat elberoende både genom besparingar i vår egen verksamhet men också hos våra medborgare. Särskilt skall direktverkade eluppvärmda hus uppmärksammas. En omställning till miljövänligare energiformer bör uppmuntras. Målet är att 2020 i stort sett vara oberoende av fossila bränslen inom såväl den offentliga som privata sektorn. Miljöarbetet skall ske i nära samverkan med näringslivet, organisationer och enskilda. Vi skall fortsätta värna våra park- och friluftsområden. Vi skall fortsätta satsa på Agenda 21-arbetet. Inriktningen skall vara att stärka näringslivet och dess konkurrenskraft och öka medborgarnas delaktighet. Genom att ständigt förbättra miljön efterlämnar vi ett bättre Trollhättan till kommande generationer. Rent vatten, avlopp, renhållning och andra tekniska system är helt nödvändiga för att ett samhälle skall fungera. Reinvesteringar i kommunens Va-nät kommer att öka under mandatperioden. Vårt dricksvatten och vår avloppsrening skall hålla hög kvalitet. Renovering av det kommunala vatten och avloppsnätet kommer att fortsätta. Bygga om avloppsverket så det uppfyller morgondagens miljökrav. Satsa på park, grönområden, renhållning och städning på offentliga platser. Vägunderhållet skall förbättras med 4 % av den totala underhållsytan per år. Vi vill fortsätta arbetet med att förbättra trafikmiljön i våra bostadsområden. Boende Omkring 11 275 personer pendlade under år 2008 varje dag in till Trollhättan. Skall dessa och andra människor fundera på möjligheten att flytta till kommunen, måste här finnas attraktiva bostadsområden. Majoritetens programförklaring 2011-2014 14 En viktig inriktning är att kommunen skall ligga i framkant för nytänkande vid planering av nya attraktiva bostadsområden. Kommunen skall ha en väl utbyggd teknisk infrastruktur, god tillgång på rekreationsområden och bra offentlig service i våra bostadsområden. Vi vill genom att äga det kommunala bostadsbolaget sörja för att alla skall få en god bostad oberoende av sociala, etniska eller ekonomiska förutsättningar. Vi skall arbeta för att vi skall ha de lägsta boendekostnaderna i vår region. Vi skall tillse att vår markreserv och exploateringsbara mark är så tilltagen att alla som vill flytta till Trollhättan skall kunna göra detta. Vi vill att det skall byggas 300 lägenheter per år om behovet finns. Kommunen taxor inom det tekniska området skall sammantaget vara låga. Kommunens sammantagna taxenivå inom det tekniska området skall ligga bland de 45 lägsta i landet. Den tekniska verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet skall utföras med god kvalitet och till låg kostnad. För att göra kommunen än mer attraktiv skall vi satsa på att utveckla centrum så att den blir en stadsdel för alla kommunens invånare, där kultur, nöje och boende förenas och som förstärker handeln och fastighetsägarnas intresse att satsa på sina fastigheter. För att lyckas är det viktigt att fortsätta arbetet med trygghetsfrågorna. Vi vill fortsätta utveckla det långsiktigt hållbara samhället i samverkan med andra kommuner och länder. Vi skall fortsätta satsa på en långsiktigt hållbar utveckling inom energiområdet. Vi skall fortsätta att arbeta för ett minskat elberoende med fokus på stadens egna verksamheter, men också arbeta för att hushållens energiförbrukning skall minskas, exempelvis genom att ta bort direktverkande eluppvärmda hus. Vi vill fortsätta skapa delaktighet i stadens miljöarbete hos medborgarna i Trollhättan. Detta genom vårt Agenda 21 arbete som under mandatperioden kommer att prioriteras. Vi skall fortsätta värna våra grön- och parkområden och se till att stadens vägunderhåll upprätthålls på en hög nivå. Staden skall vara ren och snygg med vackra planteringar och vacker utsmyckning. Ljussättning av den centrala staden skall ingå i arbetet med en trivsammare stad. Kommunikationer Trollhättan ligger i en skärningspunkt där kommunikationsleder på vatten, väg, järnväg och i luft möts. Vi måste ytterligare förbättra denna infrastruktur för att öka kommunens möjlighet till säkra och effektiva transporter till och från vår kommun. Majoritetens programförklaring 2011-2014 15 Tillgängligheten och trafiksäkerheten till och inom Trollhättan kommer att öka genom utbyggnaden av RV 45-44 samt Norge/Vänerlänken. Förbättringar för de oskyddade trafikkanterna är viktigt. Fortsatt utbyggnad och utveckling av IT-infrastrukturen Kommunala Bolag Utförsäljning av helägda kommunala bolag skall ej ske under perioden men samverkan med andra bolag kan stimuleras i syfte att stärka kommunens egna bolag ekonomiskt och affärsmässigt. Trots att viss del av den offentliga servicen genomförs av bolag, måste vi som ägare ställa krav på bolagen så att deras verksamheter harmoniserar med de inriktningar och mål som gäller för de kommunala förvaltningarna. De kommunala bolagen Bostads AB Eidar, Trollhättans Tomt AB och Trollhättan Energi AB skall värnas och relationerna ägare och bolag skall vara värdeskapande. Personal Personalen är den viktigaste resursen för att åstadkomma och upprätthålla god kommunal service av hög kvalitet samt genomföra de verksamhetsuppdrag som kommunfullmäktige har lagt fast. Vi skall låta stadens anställda arbeta med stor självständighet under ansvar. Anställda skall känna att de har en god och trygg arbetsgivare. Vi vill skapa mönsterarbetsplatser genom ett bra arbetsklimat. Fortsatt arbete för att de anställda ska ha rätt till heltid och deltid skall vara en möjlighet. Fortsatt gott samarbete med samtliga fackliga organisationer. Fortsätta verka för att skapa möjligheter till kompetensutveckling. Fortsätta slå vakt om arbetsmarknadslagar och kollektivavtal. Friskhetstalen ska öka. Vi skall arbeta för en konkurrenskraftig lönepolitik där den individuella lönesättningen, som bygger på gemensamma arbetsvärderingskriterier, utvecklas. Särskilt skall jämställda löner mellan män och kvinnor beaktas. Vi skall prioritera en god arbetsmiljö både fysiskt och psykosocialt, där friskhetstalen skall öka. Dialogen mellan våra medarbetare och den politiska ledningen skall utvecklas. Kommunens personal skall känna tillfredställelse i sitt arbete genom en god arbetsmiljö såväl fysiskt, psykiskt som socialt. De anställda skall känna att de har medbestämmande, stor delaktighet och uppleva bra ledarskap. Majoritetens programförklaring 2011-2014 16 Att få upp friskhetstalen är en prioriterad verksamhet. Demokrati Att skapa mötesplatser för att utveckla dialogen mellan invånare och förtroendevalda. Medborgarinflytandet är viktigt att tillgodose. Ungdomarnas medinflytande och delaktighet skall stimuleras. Ett demokratiskt samhälle bygger på att alla känner att de har rättigheter men också skyldigheter. Nya kanaler för dialog med medborgare och brukare ska prövas under mandatperioden. Programförklaringen gäller även för Budget 2015. Under 2015 kommer en ny programförklaring att utarbetas inför MRP 2016 - 2018. Trollhättan 2014-10-27 Paul Åkerlund Kommunstyrelsens ordförande Majoritetens programförklaring 2011-2014 17 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Reviderad Mål- och resursplan 2012-2014/Budget 2015 enligt Majoritetens förslag antas. 2. Utdebiteringen av kommunalskatt för år 2015 höjs med 60 öre per skattekrona till 21,56 % av den beskattningsbara inkomsten. 3. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget fastställs för år 2015. 4. Budget för år 2015 för nämnders och styrelsers verksamhet med angivna resursramar och anslag, verksamhetsinriktning, uppdrag och indikatorer för respektive verksamhet fastställs. 5. Investeringsplan 2015 - 2017, med specificerade större objekt, fastställs som investeringsbudget för år 2015. Vissa objekt skall beslutas särskilt i Kommunstyrelsen, vilket då anges i planen (EB). Byggnadsinvesteringar beslutas enligt lokalförsörjningsprocess (även hyrda lokaler). 6. Ramen för tillfälliga lån är för år 2015 200 mkr. 7. I Reviderad Mål- och resursplan/Budget 2015 angivna resursramar för verksamheterna utgör utgiftstak (netto) för respektive nämnder. 8. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om exploateringsbudget, under förutsättning att fastställd detaljplan följs, att tomtförsäljningen sammantaget kan beräknas täcka kostnaderna och i övrigt inom ramen för avsatta medel för eventuella generalplanekostnader. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om avsatta medel för oförutsedda utgifter och särskilda åtgärder enligt sammanställning och kompensation för löneökningar med möjlighet att delegera beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande ITinvesteringar och Jobb till Unga till KS ordförande. 10. Nämnderna ska anta sina budgetar inom angivna ramar senast under december. Budgetarna ska anmälas till Kommunfullmäktige. För eventuella omdisponeringar jämfört med av Kommunfullmäktige fastställd rev MRP/Budget 2015 gäller reglerna i budget- och resultatuppföljningsreglementet. 11. Kommunfullmäktige minskar budgetramarna i 2015 års budget med 14,2 mkr på grund av att Trollhättans Tomt AB sänker hyrorna för verksamhetsfastigheter i samband med omplacering av lånen till finansmarknaden. 12. Kommunfullmäktige omdisponerar 2 277 tkr från Kommunstyrelsen till Kultur- och fritidsnämnden eftersom driftsansvaret för idrottshallar för friviliga skolformer överförs. 13. Tekniska nämndens skattefinansierade anslag överförs till Kommunstyrelsen. 14. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Utbildningsnämnden genomföra en organisationsutredning inom utbildningsförvaltningen. Syftet är att säkerställa att verksamheten på alla nivåer bedrivs så effektivt som möjligt. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: 1. Internräntesatser för år 2015 är oförändrade enligt specifikation i budgethandlingen. 2. För år 2015 ska resultatfonderna tillgodoföras/avräknas en kompensation om 2 % för pris- och löneutveckling. 18 3. Kompensation lämnas inom ramen för avsatta medel för personalkostnadsökningar i samband med årlig löneöversyn. Avsatta medel är styrande för totalutrymmet vid kommande löneförhandlingar. Personalutskottet får i uppdrag att fördela anslaget. 4. Kommunstyrelsen delegerar beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande IT-investeringar och Jobb till Unga till KS ordförande. 19 God ekonomisk hushållning Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Detta genomförs genom att • Nettokostnaderna inte får öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. • Utrymme för nya verksamheter skall prövas mot befintlig verksamhet inom varje nämnds ansvarsområde. • Nettoinvesteringarna inom den skattefinansierade verksamheten skall, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. • De i MRP-handlingen angivna uppdragen med tillhörande indikatorer skall följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsredogörelser. • De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall ha full kostnadstäckning. Övergripande ekonomiska styrprinciper för verksamheten • Trollhättans Stads verksamhet styrs av den av Kommunfullmäktige fastställda Mål- och Resursplanen (MRP). På övergripande nivå med Trollhättans Stads vision samt grundläggande värderingar och prioriteringar. På verksamhetsnivå med verksamhetsinriktning och uppdrag. Till uppdragen för respektive verksamhetsområde knyts resurser i form av kostnads- och intäktsanslag. • Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Trollhättans Stad har en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar inom sitt område och inom ramen för sin budget. • De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse - ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. • Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. • Resultatet ska vara tillräckligt för att långsiktigt finansiera de investeringar som görs. • Investeringstakten under planperioden ska vara inom en ram av totalt 360 miljoner kronor. • I MRP angivna nettoresursramar/anslag för verksamheterna utgör sammantagna utgiftstak för respektive nämnd. Nämnd måste hantera befarade överskridanden inom denna totalram. För styrningen, uppföljningen, rapporteringen och kontrollen av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt budget- och resultatuppföljningsreglemente och reglemente för internkontroll. 20 Ekonomimål Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommunal utdebitering 21:39 21:39 20:96 20:96 20:96 21:56 Anm: Skatteväxling 0:43 genomfördes från och med 2012 Kollektivtrafiken till Regionen. Målet om oförändrad utdebitering kan behöva omprövas om de generella statsbidragen inte skulle värdesäkras. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1. Skattekvot, % 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Uppnått resultat 2. Utveckling skatteintäkter och generella statsbidrag, % 1,5 4,1 0,9 0,0 2,6 1,8 1,6 2,7 Uppnått resultat 3. Nettokostnadsutveckling, % 5,2 3,5 1,9 1,4 2,4 2,2 3,4 5,0 6,1 1,8 1,1 2,9 Uppnått resultat Den finansiella ställningen ska vara stark. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1. Redovisad soliditet, % 65,6 66,7 66,6 66,0 63,6 63,6 Uppnått resultat 2. Långfristig upplåning, mkr 63,3 0 65,6 0 64,0 0 64,2 0 0 0 0 0 0 0 Uppnått resultat Betalningsberedskapen ska vara god. Indikator 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1. Räntebärande nettolikviditet, mkr1) 260 130 125 140 225 195 Uppnått resultat 2. Rörelsekapital, mkr 187 -84 152 -111 266 -106 337 -89 -62 -29 Uppnått resultat -82 -12 50 113 1) Egen likviditet (exkl inlåning från bolagen i koncernsamordningen) och kortfristiga placeringar. 21 Ekonomikontorets tjänsteskrivelse 2014-10-30 Ekonomiska förutsättningar Inledning I grunden har Trollhättan en sund ekonomi med en soliditet som ligger över genomsnittet av landets kommuner och inga långfristiga lån. Resultatet för senaste femårsperioden har legat på i snitt 1,8 % per år. Årets resultat för 2014 är budgeterat till -49,6 mkr, vilket täcks av ianspråktagande av resultatutjämningsreserven med hänvisning till rådande lågkonjunktur. En resultatutjämningsreserv kan byggas upp inom ramen för det egna kapitalet. Enligt riktlinjerna ska avsatta medel i resultatutjämningsreserven användas för att täcka underskott som uppstår till följd av lågkonjunktur. För 2014 väntas nämnderna redovisa stora budgetöverskridanden och prognosen för innevarande år är ett negativt resultat. Nuvarande kostnadsnivå är för hög i förhållande till intäkterna och behöver komma i balans fr.o.m. år 2015. Med ingående obalanser i verksamheten, befarat negativt resultat 2014 och ingen värdesäkring av det generella statsbidraget har de ekonomiska förutsättningarna inte varit optimala. Mot bakgrund av den rådande lågkonjunkturen med svag tillväxt har bedömningen varit att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering, men långsiktigt måste resultatet stärkas. Med anledning av rådande ekonomiska förutsättningar föreslås att den kommunala utdebiteringen höjs år 2015 med 60 öre/skkr från 20:96 kr/skkr till 21,56 kr/skkr. För år 2015 beräknas att budgeten är i balans med 4,0 mkr i överskott och för år 2016 och 2017 beräknas överskott med 30,0 mkr respektive 46,0 mkr. Utdebitering Utdebiteringen i Trollhättan har varit oförändrad sedan 1982, förutom skatteväxlingar med Regionen. För 2012 genomfördes en skatteväxling om 43 öre för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. Trollhättans Stad sänkte utdebiteringen med 43 öre och Regionen gjorde motsvarande höjning. För år 2015 föreslås att den kommunala utdebitering höjs med 60 öre/skkr till 21,56 kr/skkr vilket ger ca 63 mkr i ökade intäkter år 2015. Kommunen Regionen/Landstinget Totalt 2014 Trollhättan 20:96 11:13 32:09 Länet 21:21 11:13 32:34 Riket 20:65 11:26 31:91 2015 Trollhättan 21:56 22 Samhällsekonomisk utveckling Regeringen bedömer att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Trots detta finns det lediga resurser i ekonomin 2014–2016 och arbetslösheten minskar gradvis från nuvarande höga nivåer. Risken för en svagare utveckling finns dock och har den senaste tiden ökat till följd av geopolitiska oroligheter. Konjunkturåterhämtningen i omvärlden dämpades under inledningen av 2014. Under sommaren 2014 har det i många av Sveriges viktiga exportländer i euroområdet funnits indikationer på en fortsatt svag utveckling bl.a. till följd av ökad geopolitisk osäkerhet. I euroområdet förväntas en viss uppgång i BNP under det andra halvåret 2014. I andra delar av världen är utsikterna bättre. Den internationella återhämtningen förväntas fortsätta 2015. I många länder förväntas tillväxten öka, men aktiviteten i euroområdet hålls dock tillbaka av att många ekonomier dras med en trög anpassning av konkurrenskraften och höga offentliga skuldnivåer. Svensk ekonomi befinner sig enligt regeringen i en konjunkturåterhämtning. Det är framförallt hushållens konsumtion som bidragit till återhämtningen. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Även investeringarna i industrin har utvecklats svagare än förväntat. Den politik som regeringen föreslår i med bl.a. högre offentlig konsumtion, bidrar till en högre tillväxttakt 2015. Även en expansiv penningpolitik och ett förbättrat internationellt konjunkturläge bidrar till att tillväxten blir högre 2015. Ett förbättrat arbetsmarknadsläge bidrar också till en starkare utveckling av hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringar och ökande investeringar inom både industrin och tjänstebranscherna väntas lämna ett betydande bidrag till BNP-tillväxten under 2014 och 2015. Till följd av en allt högre inhemsk efterfrågan förväntas en stark utveckling av tjänsteproduktionen i näringslivet. I takt med att exportefterfrågan stiger bedöms varuproduktionen öka. Arbetslösheten ligger dock kvar på en hög nivå, kring 8 procent. I takt med att produktionen ökar snabbare får företagen ett större behov av att öka arbetsstyrkan. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent 2018. Det finns däremot lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle därför kunna ta anställning när efterfrågan på arbetskraft stiger. Det medför att resursutnyttjandet i ekonomin i dess helhet också bedöms vara lågt, men förväntas stiga 2014–2018. Inflationen har varit låg under en längre tid till följd av låga importpriser och ett lågt resursutnyttjande. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Ett högt sparande bland hushållen, en god utveckling av disponibelinkomsterna och en ökad ekonomisk trygghet ger enligt regeringen utrymme för en förhållandevis hög tillväxt i hushållens konsumtion de närmaste åren. Om den internationella efterfrågan dessutom växer i en relativt hög takt skapar det förutsättningar för en jämförelsevis hög BNP-tillväxt i Sverige 2016–2018. De lediga resurserna på arbetsmarknaden innebär att denna tillväxt kan ske utan att resursutnyttjandet blir ansträngt. Regeringen påpekar att riskerna för en svagare utveckling har ökat. Under sommaren och hösten 2014 har de geopolitiska spänningarna ökat på olika håll i omvärlden. 23 Hittills har dock inga tydliga makroekonomiska effekter till följd av dessa spänningar kunnat observeras. Om de geopolitiska kriserna i omvärlden, allvarligt förvärras kan effekterna på världsekonomin i stort och även för svensk ekonomi bli betydande. Även klimatförändringarnas och extrema världshändelser effekter utgör en risk som kan medföra stora kostnader. I Sverige utgör hushållens höga skuldsättningsgrad och bostadsprisernas utveckling en risk i prognosen. Snabbt stigande bostadspriser medför att risken för stora bostadsprisfall ökar. En sådan utveckling, med en kombination av höga skulder och fallande bostadspriser, riskerar att få konsekvenser för den makroekonomiska utvecklingen. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Resultatet i kommunerna blev sammantaget 15,7 miljarder kronor 2013, vilket motsvarar 3,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I resultatet ingår återbetalning från AFA Försäkring för åren 2005 och 2006 med nära 8 miljarder kronor som påverkar resultatet positivt, dels effekten av sänkningen av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtagandet som påverkar resultatet negativt. Även resultatet för 2012 påverkades av en stor tillfällig återbetalning av premier från AFA Försäkring motsvarande 11 miljarder kronor. De resursbehov som följer av demografiska förändringar ökar kraftigt framöver. Under den senaste tioårsperioden ökade kommunernas kostnader med 1 procent per år utöver pris- och löneökningar. Demografiskt betingade behov har motsvarat hälften av den kostnadsökningen. Från 2015 – 2017 räknar SKL med en genomsnittlig volymförändring på 1,8 procent per år. Med ökade behov och uteblivna tillfälliga tillskott faller resultaten kraftigt i kommunerna 2014. Från ett resultat som motsvarade 3,5 % av skatter och generella statsbidrag 2013 minskar det till 1,2 %, eller 5,5 miljarder kronor 2014 enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos i våras. Fram till år 2017 räknar SKL med att kommunernas resultat ska motsvara 1 % av skatter och generella statsbidrag. Med uppräknade statsbidrag och kostnader som följer av demografiska behov och historisk trend krävs skattehöjningar på 6 öre 2017 jämfört med 2014. Ekonomin i Trollhättans Stad Sammanfattande bakgrund Trollhättans Stad har redovisat ett positivt resultat samtliga år sedan 1997. De övergripande ekonomiska målen har uppfyllts och Staden har ingen långfristig låneskuld. Det genomsnittliga resultatet för senaste 5-årsperioden har uppgått till 1,8 % av skat- 24 teintäkter och generella statsbidrag. För 2014 har årets resultat budgeterats till -49,6 mkr. Budgetberedningen bedömde att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering. Delårsrapporten per augusti 2014 visar på ett förväntat resultat om sammanlagt ca -39 mkr, vilket motsvarar -1,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndernas löpande verksamhet beräknas överskrida budget med 33 mkr medan centrala budgetanslag, främst särskilda åtgärder och pensioner, beräknas redovisa överskott på ca 41 mkr. Tilläggsanslag har beviljats med 11,8 mkr till omsorgsnämnden för köpta inom omsorger för funktionshindrade och till hemvården inom äldreomsorgen. Utbildningsnämnden har beviljats tilläggsanslag med 6,0 mkr för målgruppsökningar inom förskola och grundskola. 9 90 69 7 6 43 38 5,2 3,9 4 3,4 2,9 3 4 10 2010 2011 2012 2013 Per aug 2014 2,4 1,8 1,9 2 2014 progn 1,1 1 0 2010 -30 -50 6,1 5 24 30 -10 8,2 8 70 50 Ökn av nettokostn o skatteintäkt % Resultat Mkr -39 2011 2012 Verks nettokostn ökn 2013 progn 2014 Skatteint/genstatsb ökn Budget 2015/MRP 2012-2014 Balanskravet är reglerat i kommunallagen och innebär att resultatet måste vara större än 0. Balanskravet är ett årligt minimikrav medan kommunallagens krav på ”God ekonomisk hushållning” får ses i ett längre perspektiv. Enligt de nya reglerna om Kommunala resultatutjämningsreserver (RUR) finns möjlighet för kommuner att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta konjunkturvariationer. Eftersom Trollhättans Stad har utnyttjat utrymmet i utjämningsreserven i budget 2014 finns inte denna möjlighet till finansiering i budget 2015. För 2015 budgeteras ett resultat om +4,0 mkr och för åren 2016 – 2017 30,0 mkr respektive 46,0 mkr. Huvudinriktningen har varit 2015, medan de kommande åren inte har genomgåtts i detalj. För åren 2016 – 2017 har därför en översiktlig finansplan sammanställts med nu kända förutsättningar. Ny ställning till budgetramarna inför 2016 och senare får prövas under kommande år. Föreliggande förslag till Budget 2015/MRP 2012-2014 bygger på aktuella bedömningar från bland annat budgetpropositionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Befolkningen förutsätts öka till 56 800 per 1 november 2014 och 57 400 respektive 57 900 åren 2015 och 2016. 25 Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna för år 2015 är beräknade efter SKL´s prognos 2014-10-24 med en tillväxt i skatteunderlaget om 4,8 % 2015, 4,9 % 2016 och 5,1 % 2017. Något tillskott för år 2015 av generella statsbidrag finns inte med i budgetpropositionen. Antagandet i MRP om en värdesäkring för tre år 2013 – 2015 med cirka 2,5 procent per år är i stället inlagda fr.o.m. år 2016. Med ett tillskott om 5,5 mdr till kommuner och landsting blir det enligt tumregeln 30 mkr för Trollhättan. Ytterligare 1 mdr har förutsatts år 2017. I budgetpropositionen finns stora riktade insatser fr.o.m. år 2015 inom främst förskolan, grundskolan och äldreomsorgen. Budgetramar 2015 och finansplan 2016-2017 Enligt anvisningarna var de ekonomiska ramarna för 2015 befintlig budget 2014 uppräknad för pris- och löneökningar och med tillägg/avdrag för målgruppsförändringar. Enligt anvisningarna ska nya behov prövas och prioriteras mot befintliga verksamheter/behov inom dessa totalramar. Målgruppsförändringarna är beräknade till netto ca 32 mkr år 2015 utifrån aktuell befolkningsprognos per april 2014. Nämnderna redovisade stora äskanden för perioden. För 2015 redovisades ökade behov, utöver målgruppsförändringar och åtgärder enligt finansieringsprincipen, om 96 mkr. Motsvarande belopp 2016 och 2017 var 114 mkr respektive 147 mkr (ackumulerade belopp). För de kommande åren i finansplanen 2016-2017 är osäkerheten om den samhällsekonomiska utvecklingen fortsatt stor. Inga ytterligare generella statsbidragstillskott utlovats för perioden vilket innebär en real sänkning med ca 15 mkr respektive 30 mkr. Budgetarbetet har därför i första hand inriktats mot 2015, medan finansplanens kommande år mer får ses som en framskrivning utifrån nu kända förutsättningar. Verksamhetsförändringar 2015 Jämfört med gällande budget 2014 innehåller 2015 års budget följande förändringar: (belopp i mkr) Utbildningsnämnden: Förstärkning av elevbidrag grundskolan Målgruppsförändringar Finansiering Välkomsten Övrigt 36,3 6,0 22,1 4,0 4,2 Kultur och fritidsnämnden: Idrottshall badminton, hyra m.m. Kulturskolan 1 tjänst Sommaröppet Konsthallen Övrigt 3,6 0,8 0,5 0,4 1,9 Omsorgsnämnden: Gemensamt/ofördelat Äldre- och handikappomsorg Omsorger för funktionshindrade 35,3 5,9 17,8 11,6 26 Arbetsmarknads- och socialnämnden Jobbstimulans Försörjningsstöd Övrigt -1,7 -0,6 -5,0 3,9 Övriga nämnder 12,2 Totalt samtliga nämnder varav enligt finansieringsprincipen varav målgruppsförändringar varav övriga förändringar 85,7 -0,6 31,9 54,4 Utöver ovanstående förändringar i nämndernas budgetramar har anslaget för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder år 2015 minskat med 24 mkr till 28 mkr. För år 2016 och 2017 ligger nivån på ca 45 mkr respektive 47 mkr. För 2015 innebär budgetförslaget totalt ramändringar med 62 mkr jämfört med befintlig budget 2014 uppräknad med pris- och löner till 2015 års nivå. För 2016 och 2017 är det ramförändringar med 93 mkr respektive 113 mkr jämfört med år 2014. Kompensation löner och priser Mot bakgrund av den samhällsekonomiska situationen finns stor osäkerhet om den framtida utvecklingen såväl på kostnads- som intäktssidan. Nämnderna beräknas få kompensation för träffade löneavtal inom avsatta medel. Köpt verksamhet, livsmedel och läromedel uppräknas med 2,0 % och övriga kostnader med 1,5 %. Prisuppräkningarna inräknas i ramarna och respektive nämnd får bedöma och beakta kostnadsökningar inom olika områden inom sin totala ekonomiska ram. Ekonomiska mål God ekonomisk hushållning: Enligt kommunallagen skall kommunernas verksamhet ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet innebär att bedömningen skall grundas på ett långsiktigt synsätt. En grundprincip är att en generation inte skall förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnader får inte övervältras på kommande generationer utan varje generation skall täcks sina kostnader. Kravet om God ekonomisk hushållning innefattar inte bara att den ekonomiska situationen skall vara i balans (finansiellt perspektiv) utan även att verksamheten bedrivs med god hushållning, det vill säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med medborgarnas bästa i fokus (verksamhets perspektiv). I kommunallagen finns sedan 2001 inskrivet att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, resultatet skall vara större än noll (det så kallade balanskravet). Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Från och med den 1 januari 2013 finns reglerna om resultatutjämningsreserver som möjliggör att utnyttja tidigare år överskott med hänvisning till rådande konjunkturläge. 27 Övergripande mål: ”Trollhättan skall ha en god ekonomisk hushållning samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans” Mkr Uppdragen från kommunfullmäktige till nämnderna för den löpande verksamheten har medborgarfokus. De fastställda indikatorerna avser att följa måluppfyllelsen i verksamheterna. Nämnderna och verksamheterna skall bryta ner uppdragen i operativa verksamhetsmål med redovisning också av god ekonomisk hushållning. Som framgår av den sammanfattande bakgrunden ovan är bedömningen att Trollhättans Stad hittills haft en god ekonomisk hushållning i den gemensamma ekonomin. Resultatet bör ses över en konjunkturcykel då förutsättningarna växlar år från år framför allt för intäkterna. Resultat mkr Mkr 100 80 60 46 43 40 30 20 4 0 2013 -20 -40 -60 2014 2015 Prognos Budget -38,8 2016 Plan 2017 Plan 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Nettoinvestering mkr 108 2013 120 120 2016 Plan 2017 Plan 120 100 2014 2015 Prognos Budget Nettoinv Anm. Det ingår inte investeringar i vissa verksamhetsfastigheter som skolor och förskolor. I beloppet ingår inte heller investeringar i VA verksamheten. Budget 2015 och finansplanen 2016 – 2017 innebär en försvagning av ekonomin. För de närmaste åren kan dock resultaten bli bättre än budget, då i anslagen för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder finns reserveringar för att bygga upp nivåer för kommande åtaganden som inte fullt ut beräknas förbrukas under perioden. Med ett budgeterat resultat på 4,0 mkr ligger kostnadsnivån för högt i förhållande till intäkterna. Resultatet förstärks åren 2016 och 2017 med ett budgeterade resultat på 30 mkr samt 46 mkr. En förutsättning är att är de generella statsbidragen värdesäkras med motsvarande 30 mkr år 2016 och 34 mkr år 2017. Resultatnivån bör, tillsammans med avskrivningar, täcka en normal investeringsnivå och klara svängningar i kostnader och intäkter över en konjunkturcykel. Resultatet skall dessutom ge utrymme för att täcka framtida ökade pensionsutbetalningar på redan intjänad pensionsrätt. En målsättning är att investeringar med avdrag för försäljningar m.m. skall finansieras av avskrivningar och resultat. Enligt prognosen för 2014 skulle resultatet behöva vara cirka 36 mkr för helt finansiera investeringsvolymen om 100 mkr. För år 2015 behöver resultatet uppgå till cirka 61 mkr för att helt finansiera investeringsvolymen om 120 mkr. Åren 2016 och 2017 behöver resultatet uppgå till ca 58 mkr respektive 55 mkr för att finansiera samma investeringsvolym. 28 Mkr Red 2013 Budget 2014 Just budget 2014 Pronos augusti Budget 2015 2016 2017 Avskrivningar Resultat exkl reavinster Försäljning av anläggningstillgångar 55,1 42,9 0,8 57,0 -50,1 2,0 57,0 -50,1 2,0 57,5 -44,3 7,0 57,0 3,2 2,0 60,0 29,2 2,0 63,0 45,2 2,0 Summa tillfört ./. Nettoinvesteringar Återstår efter nettoinvesteringar 98,8 8,9 8,9 20,2 62,2 91,2 110,2 -108,3 -125,0 -120,0 -100,0 -120,0 -120,0 -120,0 -9,5 -116,1 -111,1 -79,8 -57,8 -28,8 -9,8 0,2 0,2 -28,6 -9,6 Utlämnade lån Återstår efter utlämnade lån -2,2 -9,5 -116,1 -111,1 -82,0 -57,8 Flertalet av Trollhättans Stads verksamhetsfastigheter har överförts till Trollhättans Tomt AB. För att klara att finansiera investeringar i verksamhetsfastigheter med oförändrad upplåning skulle resultatet behöva vara bättre. Mål: ”Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden” Trollhättan har haft oförändrad skatt sedan 1982, med undantag av fyra skatteväxlingar med landstinget/regionen för att finansiera övertagen verksamhet. Efter överenskommelse mellan länets kommuner och regionen överfördes huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till regionen från och med 2012. En skatteväxling genomfördes med 43 öre och den kommunala utdebiteringen i Trollhättans Stad sänktes till 20:96 år 2012. Förslaget till kommunal utdebitering för år 2015 är en höjning med 60 öre/skkr från 20:96 kr/skkr till 21:56/skkr. Mål: ”Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna” Över en konjunkturcykel varierar skatteintäkterna och därmed resultatet. Resultatnivån bör därför vara relativt hög för att tåla naturliga konjunktursvängningar och osäkerhet i de ekonomiska förutsättningarna. Resultatet skall tillsammans med avskrivningar finansiera en normal investeringsnivå. I resultatet bör också finnas utrymme för att möta kommande ökande pensionsutbetalningar för tidigare pensionsåtaganden och kunna möta osäkerhet i antaganden för kostnader och intäkter. Kommunfullmäktige har i programförklaringen för kommande mandatperiod angett att resultatet bör vara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under perioden, vilket motsvarar ca 30 mkr 2015. Trollhättan har under de senaste fem åren (2009-2013) redovisat ett resultat om i genomsnitt 47 mkr per år, motsvarande 1,8 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2014 budgeterades ett resultat om -49,6 mkr, men beräknas nu enligt delårsrapporten i augusti uppgå till ca -39 mkr, -1,4 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2015 budgeteras ett resultat på 4,0 mkr och för åren 2016 och 2017 30,0 respektive 46,0 mkr. 29 För år 2015 motsvarar resultatet 0,1 % och för åren 2016 och 2017 1,0 % respektive 1,4 %. Som en grov tumregel brukar man anse att ett resultat som uppgår till cirka 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag motsvarar vad man menar med god ekonomisk hushållning. Resultatet bör ses över en konjunkturcykel. I det redovisade resultatet 2015 – 2017 ligger reserveringar inom kommunstyrelsens anslag för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder med 28 mkr år 2015, 45 mkr år 2016 och 47 mkr år 2017. Det kan förutsättas att inte alla medel förbrukas utan kommer att öka resultatet. Resultatandel % % 3 2 1,6 1,4 1,0 1 0,1 0 2013 2014 2015 Prognos Budget 2016 Plan 2017 Plan -1 -1,4 -2 Mål: ”Den finansiella ställningen ska vara stark” Den redovisade soliditeten uppgick i bokslut 2013 till 65,1 %. År 2015 uppgår soliditeten till 63,6 % och vid slutet av planperioden beräknas soliditeten till 64,2 %. Den underliggande förändringen av soliditeten medför en minskning för 2015 – 2017 med ca -1,3 %- enheter enligt nedanstående tabell. Bidrag till förändring av redovisad soliditet, %-enheter Red 2013 Budget 2014 Just budg 2014 Prognos aug 2014 Budget 2015 2016 2017 Investeringar med avdrag för avskrivning Årets resultat (ökning av eget kapital) Förs av anläggn tillg/utlämnade lån -1,2 1,5 1,2 -1,5 -1,8 0,0 -1,5 -1,9 0,0 -1,0 -1,7 0,1 -1,5 0,1 0,0 -1,4 1,1 0,0 -1,3 1,7 0,0 1,5 -3,3 -3,3 -2,5 -1,4 -0,3 0,4 -0,4 2,7 2,6 1,8 1,5 0,5 0,0 Avstämning mot mål om ökad soliditet Förändr omsättningstillg/kortfristiga skulder 1,2 -0,6 -0,7 -0,7 0,1 0,2 0,4 Redovisad soliditet % 64,2 63,6 63,5 63,5 63,6 63,8 64,2 Totalt inkl p-skuld i ansvarsförbindelse % 15,2 17,2 15,7 16,2 17,7 19,5 21,3 % Summa soliditetsförändring Soliditet 80 70 64 64 64 64 64 60 50 40 30 20 15 16 18 20 21 2016 Plan 2017 Plan 10 0 2013 2014 2015 Prognos Budget Redovisad soliditet Total soliditet En del av pensionsskulden, som avser intjänande före 1998, redovisas bland ansvarsförbindelserna ”inom linjen” i balansräkningen och uppgår till ca 1,2 mdkr. Om den totala pensionsskulden inräknas - inklusive pensionsskulden i ansvarsförbindelsen - sjunker den totala soliditeten till ca 18 % år 2015 för att sedan förstärkas till ca 21 procent år 2017. 30 Mål: ”Betalningsberedskapen ska vara god” Rörelsekapital mkr 150 100 50 0 -50 -100 2013 2014 2015 Prognos Budget 2016 Plan 2017 Plan Fr.o.m. oktober 2014 är de koncerninterna lånen på 1,4 miljarder kronor inlösta. Dessa finansiella tillgångar placeras i värdepapper enligt den Finansiella strategin. Trollhättan har löst sina långfristiga lån och har en tillfredsställande likviditet som dock försvagas med de budgeterade låga resultaten. Rörelsekapitalet minskar från 113 mkr år 2013 till -57 mkr år 2017. Åren 2015 och 2016 beräknas rörelsekapitalet till -29 mkr respektive -54 mkr. Under perioden beräknas inga nya långfristiga lån behöva tas upp. Investeringar kommer att ske i verksamhetsfastigheter som brukas av Staden men ägs och förvaltas av Trollhättans Tomt AB. Här kan komma att behövas en långfristig finansiering från Staden som inte ryms i balansen. 31 32 Resultatbudget Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Red 2011 2012 2013 610,4 685,3 636,9 Just budg 2014 Prognos 2014 -3 153,0 -3 226,0 -3 260,9 -2 847,6 -2 849,8 -2 840,3 Avskrivningar -59,5 VERKSAMH NETTOKOSTN Budget 2014 -61,7 -55,1 -57,0 -57,0 2 108,9 2 124,8 2 170,2 2 233,0 2 235,3 472,9 489,3 531,6 564,0 564,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 2016 2017 -2 974,0 -3 097,0 -3 209,0 -57,5 -2 602,1 -2 602,4 -2 679,1 -2 904,5 -2 906,8 -2 897,8 Skatteintäkter Generella statsbidr/utjämning Budget 2015 -57,0 -60,0 -63,0 -3 031,0 -3 157,0 -3 272,0 2 241,0 565,2 2 371,0 2 490,0 2 609,0 620,0 648,0 653,0 68,1 -23,8 70,0 -12,5 49,5 -28,9 64,5 -6,6 64,5 -6,6 56,6 -3,7 50,6 -6,6 58,0 -9,0 67,0 -11,0 24,0 69,2 43,3 -49,6 -49,6 -38,8 4,0 30,0 46,0 24,0 69,2 43,3 -49,6 -49,6 -38,8 4,0 30,0 46,0 Verks nettokost ökn i % Dito räknat mot budget föreg år 1,8 1,1 1,1 0,2 2,9 0,8 7,8 4,7 8,5 4,7 8,2 4,3 4,6 4,2 3,6 Skatteint/gen statsb ökn i % Dito räknat mot budget föreg år Utdebitering 1,9 1,7 21,39 2,4 2,9 20,96 3,4 3,6 20,96 3,4 4,0 20,96 3,6 4,0 20,96 3,9 4,2 20,96 6,6 4,9 4,0 21,56 21,56 21,56 Skattekvot nettokostn andel i % finansnetto andel i % resultat andel i % 100,8 -1,7 0,9 99,6 -2,2 2,6 99,2 -0,8 1,6 103,8 -2,1 -1,8 103,8 -2,1 -1,8 103,3 -1,9 -1,4 101,3 -1,5 0,1 100,6 -1,6 1,0 100,3 -1,7 1,4 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraord intäkter/kostnader FÖRÄNDRING EGET KAPITAL Kassaflödesbudget Mkr Red 2011 2012 2013 Budget Just budg Prognos 2014 2014 2014 Budget 2015 2016 2017 24,0 86,9 -7,9 69,2 89,3 -13,7 43,3 92,1 -15,5 -49,6 63,4 -9,0 -49,6 63,4 -9,0 -38,8 61,7 -9,0 4,0 67,4 -14,0 30,0 71,4 -9,0 46,0 77,9 -9,0 86,3 -182,9 94,0 94,0 81,0 55,0 7,0 5,0 98,8 98,8 94,9 112,4 99,4 119,9 -120,0 -100,0 -120,0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just ej likviditetspåverkande poster Minskn av avsättningar p g a utbet Förändr kortfristiga fordringar/skulde -201,6 Kassaflöde löpande verksamh -98,6 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar Övr investeringsinkomster/inv bidr Försäljning av anläggningstillg -86,6 -101,0 -122,0 -125,0 11,6 13,7 2,6 6,2 27,9 2,0 Kassaflöde investeringsverksam -84,0 FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån m m Amortering långfristiga skulder Förändring långfristiga fordringar -83,2 50,5 Kassaflöde finansieringsverksam 50,5 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDE -132,1 Se anmärkningar motstående sida. 231,1 -63,0 -80,4 -123,0 2,0 7,0 2,0 -118,0 -93,0 -118,0 24,1 0,0 -2,2 -120,0 -120,0 2,0 2,0 -118,0 -118,0 0,2 0,2 24,1 0,0 0,0 -2,2 0,0 0,2 0,2 147,9 -119,3 -24,2 -19,2 -0,3 -5,6 -18,4 2,1 33 Balansbudget Red Mkr Fastigh, anläggn, invent Budget Just budg Prognos Budget 2011 2012 2013 2014 2014 2014 2015 652,3 677,8 698,4 770,2 760,1 2016 2017 858,4 913,2 739,6 800,6 Finansiella anläggn tillg 1 318,2 1 316,9 1 298,3 1 402,9 1 298,3 1 300,5 1 300,5 1 300,5 1 300,5 S.a anläggningstillgångar 1 970,5 1 994,7 1 996,7 2 173,1 2 058,4 2 040,1 2 101,1 2 158,9 2 213,7 Likvida medel 69,6 217,5 98,2 100,6 79,0 97,9 92,3 73,9 75,0 Placeringar 105,1 140,0 275,0 215,0 225,0 240,0 165,0 165,0 165,0 Övriga omsättningstillg 349,5 314,7 314,6 242,6 272,3 271,3 295,3 292,8 293,3 S:A TILLGÅNGAR 2 494,7 2 666,9 2 684,5 2 731,3 2 634,7 2 649,3 2 653,7 2 690,6 2 747,0 Rörelsekapital Anläggningskapital -12,1 49,5 113,1 -61,8 1 622,0 1 629,6 1 609,3 1 798,0 -0,1 31,8 1 672,9 1 651,8 -28,8 1 716,4 -54,2 -57,1 1 771,8 1 820,7 S:A eget kapital 1 609,9 1 679,1 1 722,4 1 736,2 1 672,8 1 683,6 1 687,6 1 717,6 1 763,6 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga skulder ind del 200,1 55,5 92,9 453,3 83,0 218,7 55,8 90,6 538,0 84,7 251,5 47,6 88,3 494,4 80,3 251,7 37,4 86,0 538,0 82,0 S:A EGET KAP O SKULDER 2 494,7 2 666,9 2 684,5 2 731,3 Likv medel, kortfr in o utlån, mkr netto Redovisad soliditet, % Ansvarsförbindelse p-skuld mkr Total p-skuld, mkr Soliditet med total p-skuld, % 152,4 64,5 1 280,2 1 480,3 13,2 265,5 63,0 1 254,2 1 472,9 15,9 336,8 64,2 1 313,3 1 564,8 15,2 225,0 63,6 1 266,3 1 518,0 17,2 259,6 39,9 86,0 494,4 82,0 262,7 39,6 86,0 494,4 83,0 272,3 26,4 86,0 494,4 87,0 2 634,7 2 649,3 2 653,7 265,0 63,5 1258,0 1517,6 15,7 275,0 63,5 1 253,7 1 516,4 16,2 195,0 63,6 1 217,0 1 489,3 17,7 283,1 18,0 86,0 494,4 91,5 297,6 9,4 86,0 494,4 96,0 2 690,6 2 747,0 175,0 63,8 1193,3 1 476,4 19,5 175,0 64,2 1178,3 1 475,9 21,3 Anm: Prognos 2014 är genomgående enligt augustirapporten. Anm till resultatbudgeten. Procentuell förändring av verksamhet och skatteintäkter 2012 är justerad för skatteväxling med Regionen angående kollektivtrafiken. Ökningen av verksamhetens nettokostnader påverkas av för omläggning hyror – räntor lån Tomt AB. Sänkande med 0,8 % -enheter 2013, höjande med 0,4 % -enheter 2014 och sänkande med 0,5 %enheter 2015. Med justering för återbetalningen av AGS-premier 2012 med 54,4 mkr blir ökningstalen för verksamhetens nettokostnader 2012 3,3 %. Eftersom återbetalningen var nästan lika stor2013 var påverkan då rätt marginell. Men 2014 höjs nettokostnaden med 1,9 % -enheter då engångsintäkten 50,0 mkr bortfaller. Vi har inte justerat ökningstalen ovan. Skattehöjningen med 60 öre per skattekrona, d v s 0,6 %-enheter av beskattningsbar inkomst bidrar med 2,2 %-enheter till skatteintäktsökningen 2015. Anm till kassaflödesbudgeten: Justering ej likviditetspåverkande poster utgörs av avskrivningar, pensionsskuldens förändring inkl skatt, nya/ökade avsättningar inkl räntegottgörelser på dessa samt reavinster/förluster. Prognosen för förändring av kortfristiga fordringar och skulder är starkt beroende av betalningsflödet och mycket osäker. Vi har bedömt några stora poster: Förändring av avräkningsfordran och -skuld för kommunalskatt. Nettoinlåningen från bolagen i likviditetssamordnngen förutsätts vara oförändrat 60 mkr från budget och prognos 2014. För att klara oförändrad likviditet vid föreliggande resultat och investeringar behöver kortfristiga placeringar om 75 mkr upplösa 2015. Sådan neddragning är inte inräknad efterföljande år. Försäljningen av renhållningen till TEAB genomförs per 1 januari 2015. Den är inte inräknad i försäljningsbeloppet ovan och inte heller ett större friköp av tomträtt i kvarteret Stensmedjan. Anm till balansbudgeten: Justerad budget 2014 är anpassad till bokslut 2013 med förändring enligt justerad resultatbudget och kassaflödesbudget 2013. Avvikelserna mot budget är här redovisade enligt principen lägre än/högre än. KF:s beslut 2014-06-23 om omvandling av villkorat aktieägartillskott 75 mkr är beaktat. Eftersom förändringen bedöms som byte av redovisningsprincip är den bokförd inom balansräkningen och jämförelsetalen justerade (ej årsbudget). Omläggningen av de finansiella anläggningstillgångarna från utlåning till bolagen till (långfristig) placering på kreditmarknaden förutsätts ske med motsvarande belopp. Placeringar 240 mkr + osäker prognos egen likviditet 35 mkr på bokslutsdagen = prognos 275 mkr 2014. De långfristiga skulderna utgörs av aktieägartillskott till TSAB som inte utbetalas (t o m 2013 motsvarat av långfristig fordran) samt reavinst för försäljning av fastigheter till Tomt AB som periodiseras över hyrestiden. . 34 Fullmäktiges uppdrag till nämnderna De följande verksamhetsbeskrivningarna anger de målsättningar som Kommunfullmäktige har antagit att gälla för verksamheterna i Trollhättans Stad. Dessa utgår från den övergripande visionen och är avstämda mot de grundläggande värderingarna och programförklaringen som gäller i denna MRP. Styrande policys På efterföljande sidor finns samlat styrande policys. Verksamhetsinriktning Verksamhetsinriktning står för verksamhetens långsiktiga färdriktning. Den ger en visionär bild över vad verksamheten syftar till. Ansvariga för verksamheterna måste kontrollera om man rör sig i den inriktning som är utstakad. Inriktningen ska genomsyra alla måldokument och handlingsplaner som upprättas under MRP-perioden. Resurser Utgångspunkten är 2014 års budget fastställd hösten 2013. Resurser anger de ekonomiska ramar som finns avsatta under perioden. Beloppen 2015 utgör budgetanslagen för respektive verksamheter. Anslagen är beräknade i 2014 års lönenivå d v s helårseffekten av denna ingår. Medel för 2015 års avtal kommer att fördelas genom tilläggsanslag när dessa är klara. Se vidare särskilt avsnitt längre bak i denna handling angående ramkompensation för pris- och löneökningar. Kapitalkostnader för ”anläggningar” kommer att justeras senare. Resursrutorna är uppdaterade såväl i sammandraget under respektive nämnd som för respektive verksamheter. Ramförändringar I handlingen redovisas totalanslagen för respektive verksamheter, samt de förändringar som särskilt prioriterats av Budgetkommittén. Ramförändringarna redovisas mot budget för 2014. Fördelningen inom verksamheterna - inom ramen för lämnade uppdrag - hör till respektive nämnds budgetarbete. Nämnderna har befogenhet att själv besluta om mindre omdisponeringar mellan sina anslag, om det inte medför ändringar av uppdragen. Ändringar av uppdrag (inklusive indikatorer), större omdisponeringar mellan anslag och större ändringar av särskilt riktade anslagsförändringar, skall beslutas av Kommunstyrelsen. Se vidare precisering till budget- och resultatuppföljningsreglementet. 35 Uppdrag till nämnderna Fullmäktiges uppdrag till nämnderna är mål, som skall uppnås under MRP-perioden. De har sin utgångspunkt i den politiska majoritetens programförklaring. Nämnderna bör i nämndsbudgetarna förtydliga och konkretisera verksamhetsinriktning och uppdrag genom ett eller flera verksamhetsmål. Indikatorer Indikatorerna är politiska måttstockar som indikerar hur uppdragens ambitionsnivå uppnås. Indikatorer täcker oftast inte hela det område som uppdraget omfattar. De bör därför kompletteras med andra beskrivningar och kommentarer. För 2011 – 2013 anges både målnivå och uppnådd nivå, för efterföljande år målnivåerna. Målnivåerna för 2014 kvarstår således oförändrade enligt 2014 års budget och följs upp i 2014 års bokslut. Målnivåerna är fastställda av Kommunfullmäktige och får inte ändras ensidigt av nämnden. Rapportering av uppföljning Uppföljning av uppdrag och indikatorer som berör respektive nämnd rapporteras i april- och augustirapporterna genom en översiktlig bedömning med s.k. ”värdemätare”. Till bokslutet ska dessutom för samtliga uppdrag ingå redovisning av målnivåer och utfall för indikatorerna samt analys av dessa. När indikatorer avser t ex enkäter som inte görs varje år bör ändå en bedömning göras av färdriktningen. Lagar och förordningar som styr verksamheten Alla verksamheter styrs av lagstiftning, som på olika sätt direkt påverkar arbetet. Vissa verksamheter är mycket hårt uppbundna av lagar och förordningar som gör detta styrdokument till ett av flera man måsta ta hänsyn till vid planering. I slutet av varje verksamhetsbeskrivning anges de speciella lagar som påverkar verksamheten. Anges endast generell lagstiftning, styrs verksamheten bl.a. av Kommunallagen, Förvaltningslagen, Tryckfrihetsförordningen, Sekretesslagen, Personuppgiftslagen, Miljöbalken, Arbetsmiljölagen och Lagen om offentlig upphandling. 36 Styrande policys Verksamheterna i Trollhättans Stad skall bedrivas med kommuninvånarnas bästa för ögonen. Detta skall förverkligas genom att samtliga nämnder genomsyras av och tillämpar följande policys. Demokratipolicy Nämnderna skall stärka demokratin och öka medborgarnas insyn, deltagande, inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet. Det innebär att • Värna om och hävda de mänskliga rättigheterna och verka för goda relationer mellan människor. Nationella minoriteters särställning ska särskilt beaktas. • FN:s barnkonvention ska efterlevas. • Sträva efter största möjliga öppenhet och insyn samt tillhandahålla information om politiska och förvaltningsprocesser, så att medborgarna förstår och kan tillgodogöra sig kunskap om dessa. • Utveckla dialog mellan beslutsfattare och medborgare för att stärka trollhättebornas påverkansmöjligheter i samhällets utveckling. • Stärka dialogen mellan politiker och de anställda. • Stödja föreningslivet, ideella organisationer, folkrörelserna och andra krafter i arbetet med att stärka demokrati och delaktighet. • Arbeta för att demokratins värdegrund och principer får genomslag i alla samhällsgrupper. • Kraftfullt bekämpa alla former av intolerans, nazistiska, rasistiska, främlingsfientliga samt andra odemokratiska uttryck i samhället. • Ge medborgare med funktionsnedsättning möjlighet till deltagande, inflytande och delaktighet genom tillämpning av Agenda 22. Kvalitetspolicy Nämnderna skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Det innebär att • Utveckla dialog och delaktighet med Trollhätteborna. • Genom ett tydligt ledarskap driva ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen och präglas av ständiga förbättringar samt med starkt fokus på den som nyttjar Stadens service/tjänster, d.v.s. brukaren eller den till denne närstående. • Arbeta professionellt och efter utmanande och förankrade mål, där genomförande och resultat regelbundet och på ett effektivt sätt följs upp. • Låta kvalitetsarbetet kännetecknas av långsiktighet samt gemensam systematik och struktur. • Ge förutsättningar för ett ständigt lärande byggt på reflektioner och analys över både misstag och framgångar. • Stärka medarbetarnas engagemang genom ökad delaktighet och eget ansvar. • Uppmärksamma positiva exempel i vår omvärld och i den egna organisationen och låta medarbetar inspireras av detta. • Aktivt jämföra de egna verksamheterna internt och externt och därmed skapa incitament för ständig förbättring och utveckling. 37 Personalpolicy Personalpolitiken bygger på alla medarbetares vilja till medansvar och delaktighet och ska ge förutsättningar för ett ledarskap och medarbetarskap som bidrar till att stadens mål uppnås. Det innebär att Vi skapar Den Goda Arbetsplatsen genom • En bra samverkan så att förutsättningar skapas för dialog och delaktighet på arbetsplatserna, med FASavtalets anda i fokus. • En arbetsmiljö som är säker, utvecklande och stimulerande. • Jämställdhet och mångfald så att olika egenskaper och kompetenser bejakas och tillvaratas bland nuvarande och blivande medarbetare. • Kompetensförsörjning som vid rekrytering och utvecklingsinsatser tillgodoser organisationens kort- och långsiktiga kompetensbehov. • En lönepolitik som stimulerar till goda arbetsinsatser, engagemang och utveckling så att uppställda mål för verksamheten kan uppnås. Genom att förverkliga personalpolitiken kommer vi att vara en attraktiv arbetsgivare Miljöpolicy Nämnderna har ett ansvar för att bidra till att visionen ”Trollhättan – bärare av god miljö” upprätthålls. Det innebär att bidra till att bygga ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan, där vi förenar ekologisk balans med ekonomisk, teknisk och social utveckling. Det innebär att • Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. • Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. • Låta hållbarhetsperspektivet och kretsloppstänkandet genomsyra hela verksamheten. • Ställa miljökrav på leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete inom miljöområdet, såväl inom som utom Trollhättans Stad. • Alltid sträva efter att bli bättre. Policy för folkhälsa och trygghet Trollhättan ska vara en trygg och säker kommun att bo, verka och vistas i. Samtliga nämnder har ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling av en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. Det innebär att • Varje verksamhet genom samverkan med andra strävar efter att folkhälsoperspektivet stärks och beaktas såväl vid genomförande som vid utvecklingsarbete • Öka medvetenheten om att faktorer som skapar förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling finns inom alla kommunala verksamheters ansvarsområden • Genom säkerhetshöjande insatser öka tryggheten i verksamheten och kommunen. Ha god beredskap och förmåga att hantera kriser. • För varje mandatperiod inventera, analysera riskbilder och åtgärda de risker som prioriteras. • Ha ett förhållningssätt så att risk för incidenter och skador samt dess konsekvenser minimeras. 38 Utbildningsnämnden Nämndens presidium: Ordförande: Mats Wiking (s) 1:e vice ordf: Annelie Fredriksson (s) 2:a vice ordf: Remigiusz Bielinski (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg, Grundskola/Särskola, Skolformsövergripande verksamhet samt Gemensam administration Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen • • • Alla skolor skall arbeta mot ökad måluppfyllelse, där resurserna måste fördelas utifrån elevernas behov. Särskilda satsningar på uppföljningar, analyser, läs- och skrivinlärning, matematik och multimedia skall göras i förskolan och i grundskolan. Vi vill också fortsätta utveckla olika inflytandeformer som exempelvis intraprenad. Olika profiler och goda exempel skall premieras och lyftas fram. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förskoleverksamhet/Barnomsorg 349 869 348 619 369 265 392 449 400 228 409 584 Grundskola 464 605 464 858 479 609 519 717 547 103 556 743 Skolövergripande verksamhet 13 664 10 300 10 920 15 365 19 369 19 369 Lednings och stödverksamhet 15 193 15 937 15 185 15 422 15 545 15 545 843 330 839 714 874 980 942 954 Verksamhetsområde/Program Summa 982 245 1 001 241 39 Investeringssammandrag, netto Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Verksamhetsområde/Program 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Förskoleverksamhet/Barnomsorg 1 061 994 1 806 1 400 1 624 1 624 Grundskola Skolövergripande verksamhet 2 372 274 3 425 401 6 343 149 6 065 4 400 2 743 700 2 243 700 Lednings och stödverksamhet 150 77 331 695 1 095 1 095 3 858 4 898 8 629 12 560 6 162 5 662 Summa Ledning och stödverksamhet Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 295 1 147 946 846 870 870 Lednings- och stödverksamhet 13 897 14 790 14 239 14 576 14 675 14 675 Nettokostnad 15 193 15 937 15 185 15 422 15 545 15 545 Nämnd 40 Förskola och Fritidshem Verksamhetens omfattning: Verksamhet för barn 0-5 år bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg. Inom Utbildningsnämnden finns 59 förskolor (varav 5 fristående). Fritidshemmens (6-12 år) uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inom Utbildningsnämnden finns 22 fritidshem (varav 3 fristående) samt pedagogisk omsorg, såväl enskild som kommunal. Verksamhetens inriktning I förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall barnens individuella behov, lärande och utveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos barnen att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Förskolan/fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheterna skall bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det innebär • Varje enhet skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet och professionellt nytänkande. • Verksamheterna skall bedrivas med höga förväntningar på varje barns lärande och utveckling. • Verksamheterna skall samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. • Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på barnens ansvar och rättigheter. • Verksamheterna skall arbeta utifrån alla barns lika värde. • Verksamheterna skall arbeta för en hög medvetenhet i ett långsiktigt hållbart samhälle. Resurser Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 422 209 419 847 444 886 458 497 466 487 475 843 72 340 71 228 75 621 66 048 66 259 66 259 349 869 348 619 369 265 392 449 400 228 409 584 41 Ramförändringar • • • Målgruppsförändringar förskola/fritidshem, 6 380 tkr 2015, 15 016 tkr 2016, 21 515 tkr 2017. Nattis/ OB-verksamhet, 800 from 2015. Lokalbehov pga målgruppsökning, 720 tkr 2015, 1440 tkr, 2016, 2160 tkr 2017. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 Antal barn förskola 2 841 2 925 2 979 3 015 3 133 3 211 3 267 Antal barn fritidshem 2 253 2 336 2 400 2 393 2 560 2 616 2 665 Inskrivningsprocent för barn 1-5 år har uppskattats till 88,1 % för åren 2015-2017. Inskrivningsprocent för barn 6-9 år har uppskattas till 76,8 % och 10-12 år 21,1 %. Målgruppsersättningen är för 1-5 år 91 737 kr, för 6-9 år 28 904 kr och för 10-12 år 15 102 kr. Uppdrag Uppdrag 1 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas 2011 2012 2013 2014 2015 Indikator: Vårdnadshavare skall vara nöjda med kvalitén på verksamheten. Uppdrag 2 Mål 90% - Utfall 80% - 2011 2012 2013 2014 2015 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Mål 80% - Utfall - - 90% - I Trollhättan skall barnen och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i barnens lärande och utveckling Indikator: Andel vårdnadshavare som anser sig få en tydlig bild av barnens utveckling. Styrande lagar/förordningar • - I Trollhättan skall alla barn ha en bra lärandemiljö Indikator: Uppdrag 3 95% A Skollagsstiftning och skolförordningar 2011 2012 2013 2014 2015 Mål Utfall 80% - - 90% - 42 Grundskola Verksamhetens omfattning: I grundskolan/grundsärskolan går elever från förskoleklass till år 9. Inom Utbildningsnämndens ansvarsområde finns 17 grundskolor samt särskola med tillhörande fritidshemsverksamhet (korttidstillsyn). Dessutom tillkommer tre friskolor (F-klass – år 9). Verksamhetens inriktning I skolan skall elevens individuella behov, lärande och kunskapsutveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i skolan omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Skolan skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Skolan skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheten skall bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det innebär • Verksamheterna skall tillgodose varje elevs behov och bedrivas med höga förväntningar på varje elevs lärande och utveckling. Detta skall i första hand göras inom ramen för den ordinarie undervisningen. • Varje enhet skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet, entreprenörskap och professionellt nytänkande. • Verksamheterna skall samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. • Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på elevens ansvar och rättigheter. • Verksamheterna skall arbeta utifrån ett allas elevers lika värde. • Verksamheterna skall arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. • Verksamheten skall arbeta för att utveckla ett entreprenöriellt tänkande. Resurser Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 500 250 494 997 513 388 536 454 564 313 573 953 35 645 30 139 33 779 16 737 17 211 17 211 464 605 464 858 479 609 519 717 547 103 556 743 Ramförändringar • • • • Målgruppsförändringar, 15 742 tkr 2015, 23 947 tkr 2016 och 31 332 tkr 2017. Förstärkning elevbidrag, 6 000 tkr fr o m 2015. Hyreshöjning Lyrfågelskolan, 850 tkr 2015. Hyreshöjning Skoftebyskolan, 1 850 tkr 2015. 43 Antal elever Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 636 668 642 642 686 691 707 År 1 – 3 1 794 1 879 1 919 1 965 1 984 2 077 2 122 År 4 – 6 1 755 1 815 1 809 1 863 1 934 2 056 2 102 År 7 – 9 2 073 1 844 1 844 1 837 1 864 1 950 2 007 Summa antal elever 6 258 6 206 6 214 6 307 6 466 6 774 6 938 (inkl friskoleelever) Förskoleklass Anm: Målgruppsersättning per elev F-klass är 24 564 kr, år 1-3 är 43 652 kr, år 4-6 är 52 014 kr och år 7-9 är 62 623 kr. Uppdrag Uppdrag 1 Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Indikatorer: 2011 2012 2013 2014 2015 1. Meritvärden år 6 (kommer läsåret 2012/2013).* 2. Meritvärden år 9.* Mål - - - - - Utfall - - 197,6 - - Mål - - - - - 206,7 208,4 - - Utfall 204,1 *)Uppdraget att meritvärdet i åk 6 och åk 9 skall höjas. Uppdrag 2 I Trollhättan skall alla elever ha en bra lärandemiljö Indikator: 2011 2012 2013 2014 2015 Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt, höga förväntningar och ömsesidigt förtroende. Uppdrag 3 Mål Utfall - 90% - - - I Trollhättan skall eleverna och deras vårdnadshavare ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Indikatorer: 1. Andel elever som anser att de får vara med och påverka hur skolarbetet skall utföras. 2. Andel vårdnadshavare som anser att verksamheten präglas av respekt och ömsesidigt förtroende. Styrande lagar/förordningar • 80% A Skollagsstiftning och skolförordningar 2011 2012 2013 2014 2015 Mål Utfall Mål Utfall 80% - 90% - 80% - - - 90% - - - 44 Skolformsövergripande Verksamhetens omfattning: Med skolformsövergripande verksamhet menas här bl.a. centralkök, området för elevstöd och modersmål, elevförsäkringar, utbildningsförvaltningens supportgrupp, förvaltningsstrategisk kompetensutveckling och arbetsvård. Verksamhetens inriktning Verksamheten ska genom anpassat stöd, verka för att utbildningsverksamheten i Trollhättans Stad skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter i ett livslångt lärande. Det innebär • Skolformsövergripande verksamheterna har att stödja huvudprocessen mot ett ökat lärande, omsorg och fostran. Resurser Tkr Bokslut Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 48 275 40 961 40 443 37 765 41 769 41 769 34 610 30 661 29 523 22 400 22 400 22 400 13 664 10 300 10 920 15 365 19 369 19 369 Ramförändringar • Finansiering Välkomsten, 4 000 tkr from 2015 Uppdrag Uppdrag Skolformsövergripande verksamheterna skall stödja huvudprocessen lärande, omsorg och fostran Indikator Andel nöjda mottagare av tjänster från skolformsövergripande verksamhet. Styrande lagar/förordningar • A Generell lagstiftning Mål Utfall 2011 2012 90% 2013 90% 90% 90% 2014 90% 2015 90% 45 5% Kultur- och Fritidsnämnden ' Nämndens presidium: Ordförande: Carina Lorentzon (s) 1:e vice ordf: Jan-Ove Berntson (s) 2:a vice ordf: Dan Möllengård (fp) Antal ledamöter och ersättare: 13 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Kulturverksamhet (inkluderar bibliotek, arrangemang, kulturarvsfrågor, frågor om offentlig gestaltning, Konsthallen, N3 med kulturskola och kulturbyrå samt Kronan kulturhus med fritidsgård och bibliotek) Fritidsverksamhet (inkluderar fritidsanläggningar, natur och friluftsmark och fritidsgårdar även Kronan fritidsgård) Föreningsstöd (inkluderar stöd till kultur- och fritidsverksamhet) Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen • Kultur- och fritidsutbudet ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. • Kultur- och fritidsverksamheten ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle och vara en positiv kraft i integrationsarbetet. • Kultur- och fritidsverksamheten ska erbjuda attraktiva mötesplatser med hög tillgänglighet och god kvalitet. • Kultur- och fritidsverksamheten ska utveckla och stimulera olika former av inflytande och dialog med kommunens medborgare för att stärka demokratin. • Kultur- och fritidsverksamheten ska i samverkan med nämnder, förvaltningar och andra aktörer genomföra verksamhet och åstadkomma utveckling. • Arbetet med barn och ungdom ska prioriteras i alla verksamheter. • Kultur- och fritidsverksamheten ska medverka till en bättre folkhälsa och ökad livskvalitet. • Kultur- och fritidsverksamheten ska medverka till att uppfylla Trollhättans Stads energi- och miljömål. 46 Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kulturverksamhet 55 672 57 554 57 819 60 862 63 480 62 660 Fritidsverksamhet 42 431 41 376 43 671 49 319 52 854 53 604 Föreningsstöd 14 578 14 432 15 003 15 489 15 844 15 844 5 335 5 450 5 899 6 051 6 076 6 076 118 015 118 812 122 391 131 720 138 254 138 184 Verksamhetsområde/Program Lednings och stödverksamhet Kn Effektivisering/besparing Summa Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Verksamhetsområde/Program 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kulturverksamhet 8 979 881 2 519 5 860 800 8 500 Fritidsverksamhet 9 456 17 308 20 738 23 405 17 375 17 630 256 18 690 37 18 225 7 23 264 70 29 335 70 18 245 70 26 200 Lednings och stödverksamhet Kn Summa 47 Kulturverksamhet Verksamhetens omfattning: Huvud- och Syltebiblioteken, Bokbussen, N3 Mötesplats för ung kultur, Kronan Kulturhus med bibliotek och fritidsgård, Konsthall, Allmänkultur, Arrangemangsverksamhet och Kulturarvsfrågor. Verksamhetens inriktning Trollhättan ska erbjuda en bred och innehållsrik kulturverksamhet som utgår från upplevelser och eget skapande. Kulturverksamheten ska medverka till att vidga synfältet, vidga begreppsvärlden och fördjupa världsbilden och därigenom bidra till att vi bättre förstår oss själva, livet, samhället och den snabbt förändrade omvärlden. Den ska medverka till att stimulera och värna varje individs kreativa, skapande och gestaltande förmåga. Kulturverksamheten ska främja fri åsiktsbildning samt värna yttrandefriheten och alla människors lika värde. Den ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Kulturverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling och erbjuda mötesplatser med hög tillgänglighet och god kvalitet. Det innebär • Kulturutbudet ska stärkas, särskilt bland barn och ungdomar. N3 är en viktig bas för det fortsatta arbetet. • N3 ska erbjuda barn, ungdomar pedagogisk handledning och lokaler för musik, media, konst, dans, drama, mode, möten, arrangemang och det oväntade. • Bibliotekets medieutbud och tjänster ska vara tillgängliga för alla och genom ett allsidigt och kvalitetspräglat urval främja läsning och kunskapsutveckling. • Biblioteket ska bidra till att minska den digitala klyftan. • Fall- och slussområdets betydelse ska uppmärksammas. • Verksamheterna ska vara tillgängliga på de tider som efterfrågas av brukarna. • Att skapa mötesplatser med hög tillgänglighet och god kvalitet. • Arrangemangsverksamheten ska vara en viktig del av Trollhättans utveckling. • Former för inflytande ska utvecklas och stimuleras. Nya kanaler för dialog med medborgare och brukare ska prövas under perioden. • Kronans verksamhet ska spegla en hel värld och bidra till integration och kontakt med såväl svenska språket och svensk kultur som andra kulturer och språk. • Kronan har ett utökat gemensamt uppdrag för samverkan och utveckling med de övriga verksamheterna på Kronan. • N3 ska etablera noder för kulturskoleverksamheten. 48 Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 64 213 69 176 68 939 67 438 70 056 69 236 8 541 11 623 11 120 6 576 6 576 6 576 55 672 57 554 57 819 60 862 63 480 62 660 Ramförändringar • Konsthallen ska ha öppet hela sommaren, 400 tkr 2015. • N3 Kulturbyrån ökade kostnader, 500 tkr från 2016 och ytterligare 500 tkr 2017. • N3 Kulturskolan 1 tjänst, 500 tkr från 2015 och framåt. • Kronan caféverksamheten, 420 tkr 2015. • Evenemangssatsning flyttat från kommunstyrelsen, 700 tkr 2015 och framåt. • Kultursekreterare 100-årsjubileum 2016, 432 tkr 2015, 432 tkr 2016 och 112 tkr 2017 Uppdrag Uppdrag 1 Kulturverksamheten ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Uppdragets resultat redovisas i text. Uppgifterna kommer att grundas på uppdrag, indikatorer och nyckeltal som redovisas under Kultur- och fritidsnämnden. Speciella uppdrag och projekt (t.ex. EUprojekt) kommer att redovisas här. Uppdrag 2 Kulturverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Uppdragets resultat redovisas i text där utgångspunkten är verksamhetens inriktning och de särskilda uppdrag som givits. Som en del kommenteras också verksamhetens förhållande till omvärlden. Redovisningen kompletteras med antal arrangemang och besök relevanta för verksamheten. Uppdrag 3 Kulturverksamheten ska värna allas rätt till ett uttrycksfullt liv. Uppdragets resultat redovisas i text. Uppdrag 4 Kulturverksamheten ska erbjuda attraktiva mötesplatser med hög tillgänglighet och av god kvalitet. Uppdragets resultat redovisas i text. Här kommer öppettider och utnyttjande per verksamhet att beskrivas grundat på Kultur- och fritidsnämndens uppdrag, indikatorer och nyckeltal. God kvalitet handlar även om bemötande och service. Uppföljning sker genom enkätredovisning. Uppdrag 5 Kulturverksamheten ska samverka med nämnder, förvaltningar och med andra aktörer genomföra verksamheten och åstadkomma utveckling. Uppdragets resultat redovisas i text. Samarbetsformer med olika förvaltningar, organisationer, föreningar och aktörer kommer summariskt att redovisas. Nya samarbetsformer med entreprenörer kommer att växa fram på bland annat N3. Utvecklingen ska följas upp. Revidering av biblioteksplanen kommer att göras under perioden. Relevanta delar kommer att följas upp. Styrande lagar/förordningar: Generell lagstiftning 49 Fritidsverksamhet Verksamhetens omfattning: Fritidsgårdsverksamhet för ungdomar mellan 12 – 17 år finns på Kronan, Sylte, Lexington, Hjortmossen, Skogshöjden, Strömslund, Storegården, Sjuntorp och på sommargården Öresjö. Brukardrivna verksamheter finns i Velanda och Upphärad. Fritidsanläggningarna omfattas av Granngårdens motionsanläggning, Edsborgs IP, Slättbergshallen, Slätthults motionsanläggning, Sjuntorps sim- och idrottsanläggning och 15 idrottshallar. Därtill kommer motionsspår, friluftsbad och 35 föreningsdrivna anläggningar. Verksamhetens inriktning Fritidsverksamheten ska inbjuda alla till att skapa goda relationer för att stärka en positiv livsstil och medverka till god folkhälsa. Den ska medverka till att värna om tillgången till tätortsnära natur och friluftsmark i varje stadsdel och tillgodose kommuninvånarnas behov av ett rikt och varierat friluftsliv. Verksamheten ska bidra till en positiv utveckling av kommunen samt präglas av omtanke om våra kommuninvånare. Verksamheten ska erbjuda attraktiva mötesplatser ute i våra kommundelar. Det innebär • Fritidsgårdarna ska upplevas som attraktiva mötesplatser, och utgöra en viktig del av Trollhättans ungdomsverksamhet. • Fritidsgårdsverksamheten är särskilt viktigt i våra socialt utsatta områden och fyller en kompensatorisk roll för unga med begränsade möjligheter. • Verksamheten ska präglas av ett främjande och förebyggande arbetssätt. • Kommunens anläggningar för fritidsverksamhet ska vara ändamålsenliga med hög tillgänglighet och av god kvalitet. • Att värna om både elit- och breddidrott. • Utveckling av det rörliga friluftslivet med bland annat motionsspår och upprustning av Öresjöbadet. • Former för inflytande ska utvecklas och stimuleras. Nya kanaler för dialog med medborgare och brukare ska prövas under perioden. • Energieffektiviseringar ska göras utifrån såväl ekonomiska som miljöskäl för att medverka till att uppfylla energimålen och miljömålen. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 51 986 51 119 51 834 58 770 62 305 63 055 9 555 9 743 8 163 9 451 9 451 9 451 42 431 41 376 43 671 49 319 52 854 53 604 50 Ramförändringar • • • • Hyra för 87:an Badmintonhall halvår 2015 med 750 tkr och helår 2016 och framåt med 1 500 tkr. Konstgräs minskade intäkter och underhåll 250 tkr från 2015 och framåt. Drift och skötsel sommartid av Öresjö badet 50 tkr 2016 och framåt. Slättbergshallen förlängd issäsong 200 tkr 2015 och framåt. Uppdrag Uppdrag 1 Fritidsverksamheten ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Indikator Fritidsgårdar; antal deltagare i gemensamma ungdoms-arrangemang , danser (Club Turbin) Utgångsår 2011 2011 2012 1 200 2013 1 200 1 224 1 909 805 Mål Utfall 2014 800 2015 800 Enbart denna indikator kan inte avgöra om uppdraget uppnåtts (Stratsys redovisning). Beskrivning av gemensamma fritidsaktiviteter inom uppdraget som rör mångkulturella insatser kommer att redovisas. Uppdrag 2 Fritidsverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Indikator 1. Slättbergshallen;säsong antal veckor A-, B,- och C hallarna Utfall 2. Edsborg; säsong antal veckor på A-planen (v 15- v 42) 2011 2012 60 2013 60 62 60 60 28 28 28 28 Mål Mål Utfall 28 2014 60 2015 60 28 28 Enbart denna indikator kan inte avgöra om uppdraget uppnåtts (Stratsys redovisning). Verksamheten ska ha ambitionen att anpassa anläggningarna till den kravnivå som möjliggör arenaidrott utifrån möjliga ekonomiska resurser. Insatser gjorda för att främja friluftslivet under perioden ska rapporteras här. Uppdrag 3 Fritidsverksamheten ska erbjuda attraktiva mötesplatser med hög tillgänglighet och av god kvalitet. Indikator 1. Fritidsgårdarna; öppettimmar efter kl 14.00 Mål 2011 252 2012 252 2013 252 2014 252 2015 252 235 8 000 242 8 000 8 000 8 000 8 563 8 469 Utfall Mål 260 2. Stora gymnastikhallar; antal bokade timmar Utgångsår 2011 Utfall 8 691 Enbart denna indikator kan inte avgöra om uppdraget uppnåtts (Stratsys redovisning). Fritidsanläggningarna ska hållas fräscha och attraktiva genom tillräckligt tilltagen lokalvård och underhåll som bibe2 håller anläggningens fysiska kvalitet. Underhåll/m kommer att redovisas. Fritidsgårdarnas utveckling ska följas upp grundat på Kultur- och fritidsnämndens uppdrag, indikatorer och nyckeltal. Delaktighet och trygghet är centrala begrepp för fritidsgårdsverksamheten, detta och övrig dialog med brukarna ska följas upp. Under uppdraget kommer åtgärder som stödjer möjligheten att erbjuda attraktiva mötesplatser att rapporteras. Uppdrag 4 Fritidsverksamheten ska i samverkan med nämnder, förvaltningar och med andra aktörer genomföra verksamheten och åstadkomma utveckling. 51 Samverkansformer kommer summariskt att redovisas både för både fritidsgårdar och fritidsanläggningar. Arbetet med att hålla nere energiförbrukningen har ett särskilt uppdrag hos Kulturoch fritidsnämnden. Resultat kommer att rapporteras här. Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 52 Föreningsstöd Verksamhetens omfattning: Stöd till föreningslivet i form av ekonomiska bidrag och subventioner men även i form av information, utbildning och rådgivning. Verksamheten omfattar även Ungdomspengen. Vidare ingår att stimulera initiativ som bidrar till en meningsfull fritid i olika former. Verksamhetens inriktning Föreningsstödet ska medverka till att skapa en positiv kultur- och fritidsverksamhet som medverkar till en god livskvalitet och ökad folkhälsa för kommuninvånarna. Föreningslivet har en avgörande betydelse för kommunens och det demokratiska samhällets utveckling. Verksamheten ska bidra till att stärka bilden av Trollhättan som en attraktiv och expansiv kommun. Det innebär • Fritids- och kulturföreningar, studieförbund samt handikapp- och pensionärsorganisationer ska stödjas. • Föreningar ska stödjas genom låga lokalhyror, erbjudas stöd av handläggare samt få generösa bidrag till barn- och ungdomsverksamhet. • Former för dialog med föreningar, organisationer och andra aktörer ska utvecklas och stimuleras under perioden. • Ungdomsinitiativ och organisering utanför föreningslivet är viktigt att stödja. Fortsatt stöd via Ungdomspengen. • Arrangerande föreningars initiativ ska tillvaratagas och ses som en viktig del av det totala arrangemangsutbudet i staden. • Skateboardpark ska få en fortsatt utveckling vid Gåsen. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 14 996 14 889 15 889 16 031 16 386 16 386 418 457 886 542 542 542 14 578 14 432 15 003 15 489 15 844 15 844 53 Uppdrag Uppdrag 1 Verksamheten ska präglas av att Trollhättan är ett mångkulturellt samhälle. Kommentarer om utvecklingen, särskilda insatser inom föreningslivet avseende uppdraget kommer att redovisas här. Uppdrag 2 Verksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Ett rikt föreningsliv stärker i högsta grad attraktionskraften i en kommun. Föreningarna ska stöttas i sitt arbete och även stöd till ej organiserade ungdomar ska prioriteras ibland annat i Ungdomspengen. Insatser kommer att redovisas i text. Uppdrag 3 Verksamheten ska i samverkan med nämnder, förvaltningar och med andra aktörer genomföra verksamheten och åstadkomma utveckling. Samarbetsformer med olika förvaltningar, organisationer, föreningar och andra aktörer kommer summariskt att redovisas. Uppdrag 4 Verksamheten ska uppmuntra och stödja olika former av insatser som bidrar till tolerans och förståelse, samt stimulerar underrepresenterade grupper till ökat deltagande i fritids- och kulturlivet. Insatser inom området kommer att redovisas i text. Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 54 Omsorgsnämnden ' 31 % Nämndens presidium: Ann-Christin Holgersson, Sven-Åke Möll, Maria Nilsson Ordförande: Ann-Christin Holgersson 1:e vice ordf: Sven-Åke Möll 2:a vice ordf: Maria Nilsson Antal ledamöter och ersättare: 15 ledamöter, 7 ersättare. Nämndens ansvarsområde: Äldreomsorg, Omsorg för funktionshindrade, Kommunal hälso- och sjukvård. Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Omsorgsnämnden kommer under mandatperioden att särskilt fokusera på följande områden: • Omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning skall tillgodose vård/omsorgstagarnas individuella behov av varierade insatser. Det långsiktiga behovet skall tillgodoses genom utbyggnad inom olika insatsområden som beslutas av Omsorgsnämnden. • Insatserna skall bidra till rättvisa och jämlikhet. Omsorgsverksamheten skall på ett flexibelt sätt anpassas till olika gruppers skilda behov av t ex kultur- och språkkompetens. • Förebyggande verksamhet skall prioriteras och erbjudas de grupper som behöver det. • Stödet till anhöriga skall prioriteras och anpassas efter skilda behov. • Äldres och funktionshindrades trygghet skall särskilt uppmärksammas. Verksamheten skall genom aktiv samverkan med andra aktörer och kommunala verksamheter uppmärksamma samt bidra till att öka deras trygghet. • Verksamheterna skall aktivt skapa förutsättnigar för att öka brukarnas delaktighet vid planering, genomförande och uppföljning av utförda insatser. • En stimulerande aktivering skall erbjudas inom äldreomsorgen. • En meningsfull sysselsättning skall erbjudas personer med funktionsnedsättning som behöver detta. • Verksamheten skall bedrivas med en god hushållning av resurser. 55 Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Äldre och handikappomsorg 508 211 524 079 539 141 554 676 580 327 581 388 Omsorg för funktionshindrade 245 094 257 870 273 085 275 877 291 570 294 820 Lednings och stödverksamhet 13 034 13 907 14 408 13 813 13 972 13 972 766 339 795 856 826 633 844 366 891 795 897 306 Verksamhetsområde/Program Summa Ramförändringar ofördelat • • • • • Arbetsterapeut, sjukgymnast 1,5 mkr. Ombyggnation/ nya lokaler för utökad verksamhet 250 tkr. Fler chefer, mål 30 arbetstagare per chef 1,2 mkr 2015, 2,4 mkr 2016, 3,6 mkr 2017. Biståndshandläggare SoL, LSS, Sps 1,0 mkr. Fler sjuksköterskor, vikariemedel 2,0 mkr. Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Verksamhetsområde/Program 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Äldre och handikappomsorg Omsorg för funktionshindrade 2 148 647 6 380 319 3 240 510 2 710 540 4 250 400 3 810 400 Lednings och stödverksamhet 1 300 1 094 1 183 6 290 4 000 4 100 Summa 4 095 7 792 4 933 9 540 8 650 8 310 Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 176 972 1 022 1 045 1 076 1 076 Lednings- och stödverksamhet 11 859 12 935 13 386 12 768 12 896 12 896 Nettokostnad 13 034 13 907 14 408 13 813 13 972 13 972 Ledning och stödverksamhet Tkr Nämnd Ramförändringar • Kapitaltjänstkostnader nytt IT-system 0,6 mkr fr.o.m. 2017. 56 Äldre och handikappomsorg Verksamhetens omfattning: Hemvård, Särskilda boendeformer, Växelboende/ Korttidsboende, Dagverksamhet, Trygghetslarm, Telefontjänst, Restaurangverksamhet, Ledsagarservice, Avlösarservice, Färdtjänst, Riksfärdtjänst och Bostadsanpassningsbidrag. Hälsooch sjukvården omfattar Hemsjukvård och Rehabilitering/habilitering (arbetsterapi och sjukgymnastik), Utprovning och tillhandahållande av hjälpmedel för funktionshindrade. Verksamhetens inriktning Äldre och personer med funktionsnedsättning skall tillförsäkras en god omsorg med målet att kunna leva ett självständigt liv med livskvalitet. Det innebär • Personalen skall genom hög kompetens, professionellt förhållningssätt och gott bemötande skapa förutsättningar för att bedriva vård och omsorgsarbetet så att det ger trygghet och självständighet med den enskildes behov i fokus. • Individens behov skall vara vägledande för omvårdnads- och biståndsinsatser. • Äldre och funktionshindrade skall så långt möjligt beredas möjlighet att bo kvar i sina hem. • Äldre och funktionshindrade skall erbjudas ett äldreboende som tillgodoser behovet av trygghet och omvårdnad. • Nya möjligheter skall sökas för att kompensera funktionshinder med hjälpmedel och arbeta med möjligheter och hinder i miljön. • En öppen och engagerad dialog mellan verksamheten och vårdtagare, anhöriga, politiker och andra intressenter skall utgöra en viktig utgångspunkt för hur arbetet skall bedrivas. • Verksamheten skall ta tillvara frivilligorganisationernas engagemang för att skapa mervärde för den enskilde. • Verksamheten skall ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västra Götalandsregionen. • Verksamhetens hushållning med resurser skall noggrant följas över tid och jämföras med andra kommuner. 57 Resurser Tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 671 834 689 985 706 794 720 233 746 915 747 976 163 623 165 906 167 654 165 557 166 588 166 588 508 211 524 079 539 141 554 676 580 327 581 388 Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ramförändringar • • • • • • • • • • • Korrigering av målgruppsökning, fler äldre än enligt tidigare beräkning 5,7 mkr. Nordängen 16 platser inklusive ombyggnation av kök 3,6 mkr helårsdrift. Målgruppsökning enligt behovsmodell 0,9 mkr 2015, 0,6 mkr 2016, -0,9 mkr. Bostadsanpassningsbidrag 1,0 mkr 2015, 1,4 mkr fr.o.m. 2016. Tekniska hjälpmedel 1,4 mkr. Konvertering somatikplatser till demensplatser 1,2 mkr 2015, 2,4 mkr 2016, 3,6 mkr 2017. Digital larm leasing 2,0 mkr 2015, 2,2 mkr 2016. Utökad dagverksamhet/träffpunkter 1,5 mkr. Ökade hyreskostnader Tor 2 0,6 mkr. Ökade hyreskostnader Stavregården 0,3 mkr. Höjt takbelopp högkostnadsskydd – 0,5 mkr 2015, - 0,9 mkr fr.o.m. 2016, enligt finansiseringsprincipen. Uppdrag Uppdrag 1 Brukarna inom äldre och handikappomsorgen skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 88,0 89,0 89,0 89,0 1a. Brukare som känner sig nöjda med hemtjänst (%) Utfall Mål 85,5 89,0 80,0 83,0 83,0 83,0 1b Brukare som känner sig nöjda med gruppboende(%) Utfall Mål 79,0 74,0 86,0 87,0 87,0 87,0 2a. Brukare i hemtjänst som känner trygghet i sitt hem (%) Utfall 87,0 88,0 Mål 2b. Brukare i gruppboende som känner sig trygga i sitt boende (%) Utfall 90,0 90,0 90,0 79,0 87,0 Tidigare målvärden har utgått då Socialstyrelsen har ändrat sina mätningar från och med 2012. Uppdrag 2 Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Indikator 1. Andel inv. 65-w med särskilt boende. 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 5,0 5,0 4,7 4,7 4,7 58 Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 2. Antal gynnande beslut om gruppboende (SoL) som ej verkställts inom tre mån den 31/12. Utfall 6,3 6,0 5,8 Mål 0,0 0,0 0,0 Utfall 50 Mål 51 66 780 768 60 Utfall 1028 799 17 0,0 59 0,0 58 4. Betalningsdagar per år för utskrivningsklara Mål 654 609 608 Utfall 610 609 608 624 624 5. Antal särskilda boenden, totalt Uppdrag 3 Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 51891 52934 52934 52934 52934 Utfall 60183 58516 58756 Mål 535,0 563,0 563,0 563,0 563,0 Utfall 356,0 424,0 Mål 156,0 183,0 183,0 183,0 Utfall 180,0 142,0 1. Kr per invånare 65-w för äldreomsorg. 2a. Nettokostnad per plats/ärende-Gruppboende (säbo), jfr kommun tkr 2b. Nettokostnad per plats/ärende, hemvård i ordinärt boende, jfr kommun tkr 2c. Nettokostnad per plats/ärende, korttidsboende jfr kommun tkr Mål 2216,0 2262,0 2262,0 2262,0 2262,0 Utfall 2137,0 2666,0 Styrande lagar/förordningar • • • • • • • • 183,0 A Socialtjänstlagen (SoL) B Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) C Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) D Lagen om färdtjänst. E Lagen om riksfärdtjänst F Patientjournallagen G Lagen om bostadsanpassningsbidrag H Allmänna råd från socialstyrelsen 59 Omsorg för funktionshindrade Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, Korttidsverksamhet för barn/ungdom, Sysselsättning och stöd till funktionshindrade, såsom Personlig assistans, Avlösning, Ledsagning, Boendestöd, Anhörigvårdare och Kontaktpersoner. Hemsjukvård, Rehabilitering/habilitering, Arbetsterapi, Sjukgymnastik och Hjälpmedelsutprovning. Verksamhetens inriktning Människor med funktionsnedsättningar skall erbjudas individuellt anpassat stöd som ger möjlighet att leva ett liv med god livskvalitet. Det innebär • Den enskilde skall bemötas av personal med hög kompetens och ett utvecklat socialpedagogiskt förhållningssätt. • En utveckling mot ökat självbestämmande och valfrihet för individen genom nya samarbetsformer. • En öppen och engagerad dialog mellan verksamheten och omsorgstagare, anhöriga, politiker och andra intressenter skall utgöra en viktig utgångspunkt för hur arbetet skall bedrivas. • Nya möjligheter skall sökas för att kompensera funktionshinder med hjälpmedel och arbeta med möjligheter och hinder i miljön. • Samordning av stödinsatser och helhetssyn på individens behov skall vara vägledande. • Verksamheten skall ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västra Götalandsregionen. • Verksamhetens hushållning med resurser skall noggrant följas över tid och jämföras med andra kommuner. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 335 855 351 891 369 425 363 680 380 529 383 779 90 761 94 022 96 340 87 803 88 959 88 959 245 094 257 870 273 085 275 877 291 570 294 820 Ramförändringar • • • • • Köpta platser boenden 6,3 mkr, täckning obalans. Personlig assistans enligt LSS 2,0 mkr, täckning del av ingående obalans. Ökad målgrupp personlig assistans enligt LSS 1,5 mkr 2015, 3,0 mkr 2016, 4,5 mkr 2017. Ökat antal kontaktpersoner 250 tkr 2015, 500 tkr 2016, 750 tkr 2017. Förändrade behov daglig verksamhet 1,5 mkr 2015, 3,0 mkr 2016, 4,5 mkr 2017. 60 Uppdrag Uppdrag 1 Brukare och anhöriga skall känna sig nöjda och trygga med stödet. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 1. Andelen som känner sig nöjda med stödet, korttids(föräldraenkät) 2. Andel som känner sig nöjda med stödet, gruppboende(brukar-/anhörigenkät) Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 86,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 Utfall 89,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 3. Andel som känner sig nöjda med daglig verksamhet Utfall 93,0 Mål 95,0 95,0 95,0 95,0 95,0 4. Andel som känner sig nöjda med personlig assistans Utfall 94,0 Uppdrag 2 Verksamheten skall tillgodose behoven genom god tillgänglighet och korta väntetider. Indikator 1a. Antal gynnande beslut om bostad med särskild service(LSS) som ej verkställts inom tre månader, den 31/12 1b. Antal gynnande beslut som ej verkställts inom 3 mån den 31/12 psykiatri SoL. 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 0,0 0,0 0,0 Utfall 5 4 11 Mål 0,0 0,0 0,0 Utfall 2 1 1 Mål 85 85 84 Utfall 3 58 10 Mål 197 188 188 Utfall 197 188 186 0,0 0,0 0,0 0,0 82 81 188 188 2. Betalningsdagar per år för utskrivningsklara (psyk). 3. Antal gruppboende (SoL, LSS) 61 Uppdrag 3 Verksamheten skall samverka för en god hushållning med resurser. Kostnaden för insatserna skall inte ligga högre än genomsnittet för jämförbara kommuner. Indikator 1. Kr per inv 0-64 år för Omsorg för funktionshindrade. 2a. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, gruppboende jfr kommun 2b. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, personlig assistans jfr kommun 2c. Nettokostnad per invånare 0-64 år, tkr, dagverksamhet jfr kommun 2011 2012 2014 2015 Mål 5010,0 5262,0 5262,0 5262,0 5262,0 Utfall 4391,0 4828,0 Mål 2421,0 2722,0 2722,0 2722,0 2722,0 Utfall 2020,0 2100,0 Mål 1122,0 1113,0 1113,0 1113,0 1113,0 Utfall 1132,0 1164,0 Mål 814,0 826,0 Utfall 362,0 549,0 Styrande lagar/förordningar • • • • • 2013 A Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) B Socialtjänstlagen (SoL) C Lagen om assistansersättning (LASS) D Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) E Allmänna råd från socialstyrelsen 826,0 826,0 826,0 62 Arbetsmarknadsoch socialnämnden 10% ' Nämndens presidium: Ordförande: Lars-Gunnar Andersson (s) 1: e vice ordf: Erica Parkås (s) 2: a vice ordf: Marie-Louise Coon (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Arbetsmarknad och sysselsättning, Socialtjänst/individ och familjeomsorg, Integration, Konsumentvägledning Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringenArbetsmarknads- och socialnämnden kommer under mandatperioden att särskilt prioritera följande områden: • Rätten till ett eget arbete och självförsörjning skall utgöra utgångspunkten för alla insatser inom verksamheten. • Barn och ungas behov skall uppmärksammas tidigt genom förebyggande åtgärder samt råd och stöd med barnperspektivet i fokus inom allt arbete. • Arbetet med våld i nära relationer skall fortsätta att utvecklas. • Vi ska arbeta för ett samhälle fritt från missbruk. Barn och ungdomar under 18 år skall vara drogfria. Målsättningen är ett narkotikafritt Trollhättan • Samverkan med frivilligorganisationer skall vara ett aktivt inslag i nämndens arbete. • Vi skall värna trygghetsfrågorna ur ett folkhälsoperspektiv så att de som bor i kommunen är trygga med att leva i Trollhättan. • Satsning på verksamhetsutveckling i ett internationellt perspektiv ska fortsätta med fokus på ömsesidigt lärande och erfarenhetsutbyte. • Konsumentinsatser skall vara en aktiv del av nämndens arbete. • Nämnden skall tillsammans med andra nämnder arbeta för ökad integration för invandrare och flyktingar som flyttar till Trollhättan. • Nämndens tillsynsverksamhet skall leda till en ansvarsfull alkoholservering samt minskad tillgänglighet av tobak och folköl hos minderåriga. 63 Styrande lagar/förordningar • • • • • • • • • • • • • Kommunallagen Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslagen Personuppgiftslagen Hälso- och sjukvårdslagen Generell lagstiftning inom socialtjänsten Föräldrabalken Arbetsmarknadspolitikens förordningar Lagstiftning gällande konsumentvägledning Generell lagstiftning inom integration Alkohollagen Tobakslagen Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel Driftsammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Arbetsmarknad/integration Socialtjänst Konsumentvägledning Lednings och stödverksamhet Summa Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 34 223 37 248 39 859 39 271 40 271 40 271 230 348 234 815 237 218 233 233 235 389 230 389 1 868 1 750 1 894 2 061 2 077 2 077 14 708 14 467 15 309 15 621 15 821 15 821 281 147 288 280 294 280 290 185 293 558 288 558 . Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Arbetsmarknad/integration Socialtjänst 512 156 11 260 800 100 429 95 137 390 100 Lednings och stödverksamhet 316 639 525 650 400 1 200 1 258 890 672 1 300 1 300 1 300 Verksamhetsområde/Program Summa Ledning och stödverksamhet Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 266 1 156 1 146 1 147 1 182 1 182 Lednings- och stödverksamhet 13 442 13 311 14 164 14 474 14 639 14 639 Nettokostnad 14 708 14 467 15 309 15 621 15 821 15 821 Nämnd 64 Arbetsmarknad/ Integration Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar samordning och genomförande av arbetsmarknadsåtgärder genom olika praktikerbjudanden och andra insatser samt i särskilda verksamheter och projekt inom stadens organisation. Inom Integrationsenheten handlägger och utreds glappersättning och försörjningsstöd samt anmälan av personer till SFI och samhällsorientering. Enheten arbetar även med samtalskontakter, råd och stöd, bland annat för familjer när det gäller kontakter med olika myndigheter kring barnomsorg, skola och skolhälsovård. Även service till invandrarrådet utförs. Verksamhetens inriktning Förutsättningar skall skapas för långtidsarbetslösa, personer med arbetshinder, invandrare och ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och därigenom skall det övergripande målet Trygghet genom full sysselsättning nås. Skapa trygghet genom att eftersträva ett jämställt och jämlikt samhälle, där valfrihet och samverkan leder till att alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund ges bra förutsättningar för en framtid i Trollhättan. Det innebär • Långtidsarbetslösa skall prioriteras och målet är etablering på arbetsmarknaden. • Personer i behov av försörjningsstöd ska snarast erbjudas aktiviteter som stärker deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden och leva ett självständigt liv. • Alla människor har lika värde med samma rättigheter och skyldigheter. • Verksamheten skall delta i stadens insatser av information till kommuninvånare ur integrationsperspektiv. • Samverkan skall stärkas med myndigheter, folkrörelser, frivilliga organisationer och näringsliv. • Staden ansvarar för att nyanlända flyktingar erbjuds SFI-undervisning och samhällsorientering. • Barnperspektivets principer ska beaktas i arbetet med flyktingfamiljer med barn. Samverkan ska ske med Utbildningsförvaltningen m fl. Resurser Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 121 686 122 101 115 676 111 660 112 660 112 660 87 463 84 853 75 817 72 389 72 389 72 389 34 223 37 248 39 859 39 271 40 271 40 271 65 Ramförändringar • Sysselsättning inom beroendevården 750 tkr. Uppdrag Uppdrag Staden ska aktivt erbjuda insatser för arbetslösa som behöver praktik, arbetsträning eller skyddad anställning. Detta ska ske genom insatser som rustar för inträde på arbetsmarknaden. I första hand ska samverkan ske med Arbetsförmedlingen och verksamhetsområde Socialt Stöd och Försörjning Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 1500,0 1500,0 1500,0 1500,0 1500,0 Totalt antal personer i insats Utfall 1606,0 1530,0 1761,0 Mål 900,0 1000,0 950,0 900,0 950,0 500,0 500,0 100,0 50,0 800,0 800,0 600,0 600,0 100,0 100,0 125,0 130,0 2,5 2,5 Därav från Arbetsförmedlingen Därav i samverkan med verksamhetsområde Försörjningsstöd Utfall 846,0 949,0 1070,0 Mål 350,0 400,0 450,0 Utfall 372,0 363,0 431,0 Mål 30,0 100,0 100,0 Utfall 35,0 28,0 36,0 Mål 500,0 800,0 800,0 790,0 1108,0 995,0 Mål 800,0 600,0 600,0 Utfall 448,0 327,0 493,0 Mål 200,0 100,0 100,0 Utfall 368,0 95,0 56,0 125,0 125,0 247,0 151,0 2,5 2,5 5,2 3,8 Därav från andra aktörer Platser inom egna verksamheter Utfall Platser inom stadens övriga verksamheter Platser hos andra arbetsgivare Mål Antal anställda med samhällsstöd* Utfall 138,0 Mål Andel av stadens total anställda (%) Utfall • 3,2 Avser antal anställda med lönebidragsanställning, trygghetsanställning, utvecklingsanställning samt offentlig skyddad anställning per 31/12. Uppdrag Staden ska vara en aktiv samarbetspartner till Arbetsförmedlingen i insatser som riktar sig till långtidsarbetslösa. (Nu 3 mån för ungdomar och 6 mån för vuxna över 25 år) Indikator 2011 2012 Mål 2013 2014 2015 300,0 300,0 300,0 400,0 Antal tillsatta platser* Utfall Mål 25,0 490,0 583,0 16,0 18,0 12,0 14,0 Andel per 31/12 av aktuella program** Utfall *Avser antal anvisade inom Jobb och utvecklingsgarantin och ungdomsgarantin under året. **Avser sysselsättningsfasen i Jobb och utvecklingsgarantin. 19,0 19,0 66 Uppdrag Staden ska aktivt verka för, och delta i, insatser för arbetslösa ungdomar. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 100,0 150,0 150,0 125,0 225,0 Antal ungdomar från AF Utfall 115,0 232,0 265,0 Mål 150,0 125,0 125,0 150,0 75,0 Antal ungdomar från försörjningsstöd Utfall 132,0 136,0 154,0 Uppdrag SFI-undervisning ska erbjudas alla nyanlända flyktingar efter varje persons förutsättningar Indikator SFI studerande som uppnått godkänd nivå inom respektive spår Styrande lagar/förordningar • • • • • • • Arbetsmarknadspolitikens förordningar Socialtjänstlagen Personuppgiftslagen Förvaltningslagen Offentlighets- och sekretesslag Lagen om introduktionsersättning Lagen om etableringsinsatser 2011 2012 2013 2014 2015 Mål Utfall 60,0 60,0 60,0 60,0 34 67 Socialtjänst Verksamhetens omfattning: Stödet inom individ och familjeomsorgen omfattar: förebyggande arbete, råd och stöd, ekonomiskt bistånd, samtalsbehandling, behandlingsinsatser i öppna former och i boende, utredningsärenden, familjerättsliga ärenden, placeringar utanför hemmet, familjerådgivning mm. Stödet riktas till barn och familjer, ungdomar samt vuxna. Verksamhetens inriktning Kommunens invånare skall få stöd och ges förutsättningar, så att de själva kan växa som människor och på så sätt ta ansvar för sin egen framtid. Det innebär • Människor i behov av stöd skall ges sådant på ett individuellt anpassat, sakkunnigt, rättssäkert och effektivt sätt. • Huvudinriktningen skall vara samförståndslösningar med individen. • Insatser för barn och unga skall primärt ske med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser. • Institutionsplaceringar för barn, unga och vuxna skall endast ske om starka skäl talar för det. • Fortsatt prioritering av både förebyggande och behandlande insatser med målet att kraftigt minska missbruk i samhället. • Samverka för ett effektivt drogförebyggande arbete utifrån Folkhälsorådets handlingsplan. • Utveckla förebyggande åtgärder för barn, ungdomar och vuxna. • Effektiv samverkan med myndigheter, folkrörelser, frivilliga organisationer, företag och andra externa intressenter. • Samverkan med andra kommunala förvaltningar, särskilt inom förskola, skola, samt kultur och fritid. • Aktiva åtgärder skall alltid prioriteras före passivt föresörjningsstöd. Särskild fokus skall läggas på ungdomar. • Barnkonventionens grundläggande principer skall genomsyra alla verksamheter som kommer i kontakt med barn och ungdomar. • Arbetet med våld i nåra relationer är en viktig trygghetsfråga ur ett folkhälsoperspektiv och skall fortsätta utvecklas. Resurser Tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 245 544 248 576 252 569 242 662 245 047 240 047 Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 15 196 13 761 15 351 9 429 9 658 9 658 230 348 234 815 237 218 233 233 235 389 230 389 68 Ramförändringar • • • • • • • • • Försörjningsstöd -5,0 mkr 2015, -10,0 mkr 2016, -15,0 mkr 2017. Jobbstimulans -0,6 mkr fr.o.m. 2015, enl finansieringsprincipen. Höjning riksnorm försörjningsstöd 0,5 mkr, enligt finansieringsprincipen. Utökad utredningsresurs barn och unga 1,0 mkr. Handläggare våld i nära relationer 0,5 mkr. Insatser för våldsutövare 0,2 mkr. Familjerätten, en ny tjänst 0,5 mkr. Kvalitetsutvecklare 0,5 mkr. Bidrag till brottsofferjouren 50 tkr fr.o.m. 2015. Uppdrag Uppdrag Nämnden skall arbeta aktivt med förebyggande insatser till vuxna, barn och ungdomar. Speciellt fokus skall riktas på samverkan kring barn med särskilda behov. Indikator 2011 2012 52,0 88,0 2013 2014 2015 Antalet förebyggande insatser, varav a) generellt (barn,unga och vuxna) Utfall Antalet förebyggande insatser, varav b) Barn med särskilda behov. Utfall 182,0 164,0 171,0 Antalet individer som nås av programverksamhet Utfall 317,0 607,0 550,0 Insatser utifrån folkhälsorådets drogvaneundersökning Utfall 224 * 89,0 ** *Folkhälsorådets drogvaneundersökning är ej genomförd 2012, insatser har gjorts utifrån tidigare drogvaneundersökning. **Drogvaneundersökning presenterades oktober 2013därav har inga insatser hunnit göras under året utifrån denna, insatser har gjorts utifrån tidigare drogvaneundersökning. Uppdrag Arbetsmarknads- och socialnämnden ska verka för att försörjningsstöd endast ska beviljas till de som inte kan klara sin försörjning på annat sätt. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 54,0 Utbetalt försörjningsstöd, mkr. Utfall 87,8 95,6 99,7 Andel av stadens befolkning som någon gång under året uppburit försörjningsstöd Utfall 7,8 Mål 8,1 8,8 4,0 4,0 2,9 3,9 Väntetid från kontakt till beslut, snitt veckor under året Utfall 3,4 Hushållens tid med försörjningsstöd i % , 0-3 mån Utfall 29,0 36,0 26,0 Hushållens tid med försörjningsstöd i % , 4-12 mån Utfall 28,0 26,0 28,0 Hushållens tid med försörjningsstöd i % ,1-3 år Utfall 32,0 26,0 29,0 Antal bidragsmånader/hushåll i genomsnitt Utfall Hushållens tid med försörjningsstöd i % , 4- Utfall 11,0 12,0 17,0 5,0 5,2 6,3 4,0 4,0 69 Uppdrag Insatser för barn, unga och vuxna skall i första hand ges med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan Indikator 2011 2012 81,0 75,0 75,0 Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. Utfall 100,0 % b) Barn 95,0 89,0 Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. Utfall % c) Ungdomar 77,0 94,0 85,0 Placeringstid på institution, andel individer som varit placerade Utfall 100,0 0-12 mån, 98,0 98,0 0,0 0,0 Andel ej återaktualiserade individer ett år efter avslutad insats. Utfall % a) Vuxna 0,0 2013 2014 2015 andel individer som varit placerade, % b) Barn 12- mån Utfall Placeringstid på institution, andel individer som varit placerade, % b) Barn 0-12 mån Utfall 100,0 100,0 100,0 andel individer som varit placerade, % c) Ungdomar 0-12 mån Utfall 87,0 96,0 100,0 Andelen individer på hemmaplan , institution samt kombination hemmaplan/institution. % a) Vuxna -andel individer som Utfall endast varit på hemmaplan 85,0 72,0 76,0 c) Ungdomar - andel individer som endast varit på institution Utfall 2,0 2,0 1,0 c) Ungdomar - andel individer kombination hemmaplan/HVB Utfall 11,0 14,0 9,0 b) Barn -andel individer som endast varit på hemmaplan Utfall 91,0 93,0 99,0 c) Ungdomar -andel individer som endast varit på hemmaplan Utfall 87,0 84,0 90,0 andel individer som varit placerade, % c) Ungdomar 12- mån Utfall 13,0 4,0 0,0 andel individer som varit placerade, % a) Vuxna 12- mån Utfall 0,0 2,0 2,0 a) Vuxna - andel individer som endast varit på institution Utfall 6,0 2,0 2,0 a) Vuxna - andel individer kombination hemmaplan/HVB Utfall 9,0 26,0 22,0 b) Barn - andel individer som endast varit på institution Utfall 5,0 1,0 1,0 b) Barn - andel individer kombination hemmaplan/HVB Utfall 4,0 6,0 0,0 Styrande lagar/förordningar • • • • • • • • • • • Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstförordningen Lagen om vård av unga (LVU) Lagen om vård av missbrukare (LVM) Föräldrabalken Namnlagen Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Offentlighets- och sekretesslagen Förvaltningslagen Personuppgiftslagen Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten 70 Konsumentvägledning Verksamhetens omfattning: Konsumentvägledning är ett stöd till konsumenterna. Skuldsaneringshjälp och hushållsekonomisk rådgivning ingår i stödet Verksamhetens inriktning Verksamheten skall verka för ökad trygghet genom konsumentrådgivning och stöd för att alla i kommunen själv skall kunna styra sin egen ekonomiska situation, bl.a. genom medverkan till budgetrådgivning och skuldsanering. Det innebär • Skuld-, budget-, och hushållsekonomisk rådgivning skall erbjudas personer som är i behov av denna hjälp. • Samverkan med övriga verksamheter i kommunen och näringslivet är viktigt för att ge ett samlat stöd till kommuninvånarna. • Information om viktiga konsumentfrågor skall vara lättillgängliga. • Konsumentrådgivning skall även ges till riktade målgrupper. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 885 1 754 1 895 2 061 2 077 2 077 17 4 1 1 868 1 750 1 894 2 061 2 077 2 077 Uppdrag Uppdrag Ge ökad kunskap och nå fler grupper i behov av konsumentvägledning. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 45,0 50,0 50,0 50,0 50,0 Antalet genomförda gruppinformationer, totalt Utfall 60,0 76,0 80,0 Antalet genomförda gruppinformationer, ungdomar upp till 24 år Mål 20,0 20,0 20,0 20,0 Utfall 33,0 38,0 41,0 Mål 30,0 30,0 30,0 30,0 Antalet genomförda gruppinformationer, äldre än 24 år Utfall 27,0 38,0 39,0 71 Uppdrag Väntetider för skuldsanering skall inte öka under perioden. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 12,0 10,0 10,0 10,0 10,0 Antal veckors väntetid Utfall Styrande lagar/förordningar • • • • • • • • Lag om skuldsanering Distansavtal- och hemförsäljningsavtal Konsumentkreditlagen Konsumentjänstlagen Avtalsvillkorslagen Marknadsföringslagen Prisinformationslagen Konsumentköplagen 7,0 14,0 9,0 72 Byggnads- och Trafiknämnden 3% ' Nämndens presidium: Ordförande: Peter Andersson (s) 1:e vice ordf: Margreth Johnsson (s) 2:a vice ordf: Bo Swanér (m) Ledamöter: 13 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: • Fysisk planering och byggverksamhet • Lantmäteriverksamhet • Väghållning och trafiksäkerhet • Parkverksamhet • Projektering • Gemensam administration Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen • Medverka till en miljömässig, social och ekonomisk hållbar samhällsutveckling • Ge goda förutsättningar för nya invånare samt etablering av företag • Integrera ny teknik för att öka informationsutbytet • Utveckla den offentliga miljön • Tomter för fristående småhus Driftsammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Väghållning Parkverksamhet Fysisk plan-, bygg lantmäteriverksamhet Lednings och stödverksamhet Summa Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 49 208 15 093 46 940 14 644 44 305 14 975 53 837 17 316 57 393 17 434 56 563 17 734 9 078 11 444 8 956 10 686 11 713 11 713 3 969 4 279 4 662 4 614 4 580 4 580 77 349 77 306 72 898 86 453 91 119 90 589 Anm: I ram 2014 ingår inte ombudgetering 250 tkr för kulturmiljöprogrammet. 73 Investeringssammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Väghållning Parkverksamhet Fysisk plan-, bygg lantmäteriverksamhet Lednings och stödverksamhet Summa Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Budget 2011 2012 2013 2014 2015 2016 21 745 15 310 33 416 27 369 46 000 35 500 3 148 2 136 3 549 9 109 9 100 8 400 286 562 478 1 250 810 745 186 500 103 200 100 250 25 364 18 508 37 545 37 928 56 010 44 895 Anm: Budgetbeloppen 2014 och 2015 är justerade för Kommunfullmäktiges beslut om ombudgteringar av anslag från 2013 samt omfördelning av medel för GC-Sjuntorp. Reinvestering i mätlagsbil är av nämnden flyttad från 2014 till 2016. Ledning och stödverksamhet Tkr Nämnd Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 877 816 819 849 869 869 Lednings- och stödverksamhet 3 092 3 463 3 843 3 765 3 710 3 710 Nettokostnad 3 969 4 279 4 662 4 614 4 580 4 580 Anm: Avtrappning 2015 med 10 tkr av kompensation vid ramväxling från investering till drift på grund av höjd beloppsgräns. 74 Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet Verksamhetens omfattning: Fysisk planering, myndighetsutövning inom bygglov och fastighetsbildning, kart-, 3D- och mätningstekniska tjänster, geodataförvaltning, rådgivning, information samt nämndadministration. Verksamhetens inriktning En attraktiv kommun där god byggnadskultur samt goda stads- och landskapsmiljöer skall skapas. Det innebär • Trollhättan ska ges ökade förutsättningar för befolkningstillväxt genom att tillskapa attraktiva och spännande bostadsmiljöer och offentliga platser där hänsyn tas till trygghets- och trivselaspekter. • Genom ett ökat fokus på en miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet samt energihushållning skall miljömedvetenheten i byggandet öka. • Trollhättan ska stärkas som besöksort. • Hög kvalitet ska genomsyra arkitektur och byggande. • Fortsatt fokus på centrumutveckling där arbetets målsättning är att skapa en trivsam, tillgänglig och trygg offentlig miljö för stadskärnan. • Myndighetsuppgifterna ska utföras på ett serviceinriktat och rättssäkert sätt, samt understödjas av modern teknik. • Geografisk data ska tillhandahållas via användarvänliga och lättillgängliga system och bidra till fortsatt effektivisering och kvalitetssäkring av samhällsprocesser. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 17 875 21 971 18 936 21 046 22 297 22 297 8 797 10 527 9 980 10 361 10 583 10 583 9 078 11 444 8 956 10 686 11 713 11 713 Ramförändringar • Förstärkning av tillsynsverksamheten inom PBL-området med 500 tkr för en tjänst fr o m 2015. Nämnden förutsätts omfördela eventuellt återstående medelsbehov inom ram. • Förstärkning av handläggarkapaciteten inom planproduktion med 600 tkr för en tjänst från och med 2015. 75 Uppdrag Uppdrag 1 Detaljplaner för bostäder och verksamheter skall inriktas på att Trollhättan 1 har 70 000 invånare år 2030. Outnyttjade byggrätter för bostäder och verksamheter skall motsvara de behov som uppkommer vid en ökad befolkningstillväxt. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 1. Outnyttjade byggrätter för bostäder Mål 1 800 Utfall 1023 900 900 1000 1000 913 1050 Mål 80 90 90 Utfall 257 251 242 Mål 300 350 350 Utfall 0 266 3 Mål 20 30 30 Utfall 82 82 82 100 100 400 400 40 40 2. Därav outnyttjade byggrätter för villor 3. Under året antagna byggrätter för bostäder 2 4. Antal hektar obebyggd mark för verksamheter i detaljplan Uppdrag 2 Handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked ska göras skyndsamt. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål - 90 90 Utfall - 92 91 Mål 95 95 95 Utfall 92 85 88 90 90 95 95 1. Andel beslut i lovärenden fattade inom 10 veckor (%) 2. Bygglovärenden. Andel nöjda uppdragskunder (%) Uppdrag 3 Att för kommuninvånarna, exploatörer och Stadens förvaltningar rationellt, serviceinriktat, tydligt och rättssäkert utföra fastighetsbildningsåtgärder. Att lämna råd och upplysningar i fastighetsrättsliga frågor inom samhällsbyggnadsprocessen. Indikator 1. Antalet lantmäteriärenden under handläggning (ej avslutade) ska vid årsskifte inte överstiga: 2. Andel (%) slutförda avstyckningar inom 6 månader 3 från ankomstdatum . 3. Lantmäteriförrättningar. Andel nöjda uppdragskunder (%) 1 2 3 2011 2012 2013 2014 2015 Mål - 100 95 Utfall 122 103 90 Mål - 90 90 Utfall - 60 75 Mål 95 95 95 Utfall 71 73 83 Avser byggrätter i samtliga laga kraftvunna detaljplaner för bostäder omräknat till antal lägenheter. Avser byggrätter i under året antagna detaljplaner för bostäder omräknat till antal lägenheter. Avser s.k. normalärende för att bilda 1-2 nya fastigheter. 90 85 90 90 95 95 76 Uppdrag 4 Att tillhandahålla geodataprodukter och kart-mätningstjänster som är anpassade till beställarnas behov och önskemål samt förvalta en geodatabas som motsvarar högt ställda krav på kvalitet och flexibilitet. Indikator 1. Andel (%) levererade nybyggnadskartor inom 12 arbetsdagar från beställning. 2. Andel (%) utstakningsuppdrag inom bygglovverksamhet utförda inom två arbetsdagar från beställning 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 95 95 95 Utfall 100 100 100 Mål 95 95 95 Utfall 100 100 100 Mål 95 95 95 Utfall 99 100 100 3. Andel nöjda uppdragskunder (%) 95 95 95 95 95 95 77 Väghållning Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar projektering, utbyggnad, förbättring, underhåll och drift av gator och allmän platsmark som kommunen ansvarar för. Trafikärenden, parkering och samtliga myndighetsuppgifter inom området. Verksamhetens inriktning: Gaturummet skall präglas av hög trafiksäkerhet, god miljö och ett bra underhåll. Det innebär: • Kommunens vägar och gator skall fylla sin del i ett förbättrat kommunikationsnät. • Det goda gaturummet i ett levande centrum bygger på en trygg och trivsam offentlig miljö. • Planering av gaturummet skall bygga på långsiktiga lösningar. • Myndighetsuppgifterna ska utföras på ett serviceinriktat och rättssäkert sätt, samt understödjas av modern teknik. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 57 266 55 527 52 319 60 815 64 518 63 688 8 058 8 587 8 014 6 978 7 125 7 125 49 208 46 940 44 305 53 837 57 393 56 563 Ramförändringar • För att fortsatt nå målen för beläggningsunderhåll för gator och GC tillförs – utöver 2,5 % i generell ramuppräkning (köp av verksamhet) – 155 tkr år 2015 och 2016 och 2017 ytterligare 270 respektive 230 tkr, totalt 655 tkr 2017 jämfört med 2014. • För tillkommande vägytor inkl GC vid utbyggnad av exploateringsområden m m tilförs 175 tkr år 2015 och 2016 och 2017 ytterligare 300 respektive 115 tkr, totalt 590 tkr år 2017 jämfört med 2014 (exklusive beläggningsunderhåll). • Från slutet av februari 2014 har nedsläckning av 2/3 delar av belysningspunkterna nattetid slopats. Kostnaden täcktes då av tillfälliga överskott men 2015- tillförs 670 tkr för de ökade driftskostnaderna. • För omfattande underhållsarbeten av Klaffbron anslås tillfälligt 1,4 mkr 2015 och 3,0 mkr 2017. Nytt avvattningssystem m m 2,1 mkr anslås som investering 2015. • Kostnadsansvaret för Resecentrum gemensamhetsanläggning överförs från Kommunstyrelsen till Byggnads- och trafiknämnden 443 tkr. • Förstärkning av beställning/driftledning inom väghållning kan ske inom ram. 78 Uppdrag Uppdrag 1 Trollhätteborna skall vara minst lika nöjda med väghållningen som 4 genomsnittskommunens invånare . Indikator 2010 2012 2013 2014 2015 1. Andel nöjda i enkät, standard på gator, vägar och 5 cykelvägar. Index 2. Andel nöjda i enkät, vinterväghållning. Index 5 3. Andel nöjda i enkät, renhållning av gator och vägar. 5 Index Uppdrag 2 Mål - - 100 - - Utfall 90 - 114 - - Mål - - 100 - - Utfall 94 - 117 - - Mål - - 100 - - Utfall 107 - 95 - - Vägnätet och GC-vägar skall underhållsbeläggas årligen för att standarden 6 skall kunna vidmakthållas. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 4,0 4,0 4,0 Utfall 4,1 4,0 4,0 Mål 3,0 3,0 3,0 Utfall 3,1 3,6 2,8 4,0 4,0 3,0 3,0 1. Underhållsbelagd yta, vägnät % 2. Underhållsbelagd yta, GC % Uppdrag 3 Trafiksäkerheten på det kommunala vägnätet ska förbättras. Indikator 1. Antal km ny cykelväg i kommunal regi 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 7 Utfall 2. Antal trafiksäkerhetsåtgärdade passager 4 8 2,6 1,5 1,5 1,5 2,5 Mål - 5 5 Utfall 6 6 2 Mäts i enkät vart tredje år av Sveriges Kommuner och Landsting Jämförelse med övriga i enkäten deltagande kommuner. Medelvärde för nöjdhet = index 100. 6 För att uppnå en högre standard bör den årliga nivån för underhållsbeläggning på sikt öka. 7 Kostnaden per anlagd km gc-väg uppvisar stora variationer p g a varierande anläggningskostnader. 8 Att trafiksäkra oskyddade trafikanters passerande över/under väg. 5 1,5 5,0 5 5 79 Parkverksamhet Verksamhetens omfattning: Skötsel och utveckling av kommunens parker, naturområden och lekplatser inom tätorterna. Verksamhetens inriktning Parkrummet skall ge naturupplevelse, trygghet och trivsel. Det innebär • • • • Fortsatt utveckling och förbättring av rekreations- och lekområden. Ekologisk skötsel av park- och naturområden. Det goda parkrummet skall bygga på långsiktiga lösningar. Centrum och Älvrummet har hög prioritet. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 15 224 15 057 15 024 17 316 17 434 17 734 131 413 49 15 093 14 644 14 975 17 316 17 434 17 734 Ramförändringar • För tillkommande skötselytor p g a utbyggnad av exploateringsområden m.m. tillförs år 2015, 2016 och 2017 ytterligare 60 tkr, 300 tkr respektive 290 tkr, totalt 650 tkr jämfört med 2014. I beloppen ingår tillskott med 190 tkr år 2016 för skötsel av Knorren och 260 tkr år 2017 för området vid gamla Kronogårdsskolan. • För bergskrotning i det från Vattenfall övertagna området väster fallfåran anslås 260 tkr vart tredje år, senast 2014 och nästa gång 2017. 80 Uppdrag Uppdrag 1 Trollhätteborna skall vara minst lika nöjda med parkverksamheten som 9 genomsnittskommunens invånare. Indikator 2010 2012 2013 2014 2015 1. Andel nöjda i enkät, parkunderhåll. Index 2. Andel nöjda i enkät, lekplatser. Index Uppdrag 2 Mål - - 116 - - Utfall 116 - 111 - - Mål - - 113 - - Utfall 113 - 97 - - 10 10 Skötseln av naturområden skall utföras med inriktningen att uppnå trygghet och säkerhet med bibehållna naturvärden. Indikator Röjning och gallring, andel (%) per år av total areal (569 ha) Därav slyröjning längs gator, gc- och parkvägar samt inom bostadsnära naturparksområden, andel (%) per år av total areal (97 ha). 9 2011 2012 2013 2014 2015 Mål 7,5 7,5 7,5 Utfall 7,7 9,0 8,5 Mål - 25 25 Utfall - 28 27 Mäts i enkät vart tredje år av Sveriges Kommuner och Landsting Jämförelse med övriga i enkäten deltagande kommuner. Medelvärde för nöjdhet = index 100. 10 7,5 7,5 25 25 81 0,3% Miljönämnden ' Nämndens presidium: Ordförande: Ann-Christine Tornebjer Torslid (S) 1:e vice ordf: Peter Wijkmark (S) 2:a vice ordf: Mats Häggner (C) Antal ledamöter och ersättare: 13 ledamöter och 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: Miljöförvaltningens verksamhet. Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen I programförklaringen finns allmänna visioner om bl a god livskvalité vilket får anses inrymma ambitioner om en god livsmiljö. Under verksamhetens inriktning nämns bl a att Miljönämnden ska medverka i kommunens planeringsarbete så att miljön blir bra. Även verksamhetsuppdragen har samma syfte, nämligen att säkerställa en god livsmiljö. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 445 392 415 438 451 451 Miljö 6 584 6 157 6 372 6 995 7 036 6 936 Summa 7 028 6 550 6 787 7 433 7 488 7 388 Verksamhetsområde/Program Nämnd Miljö Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Miljönämnden 59 66 23 100 100 Summa 59 66 23 100 100 Verksamhetsområde/Program 82 Miljö Verksamhetens omfattning; tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande bl.a. avlopp, industrier, jordbruk, livsmedel, naturvård, miljön i bostäder, skolor och förskolor. Verksamhetens inriktning Arbeta för att ständigt förbättra miljön för invånarna såväl fysiskt som psykiskt, samt ge goda betingelser för växter och djur. Det innebär Det övergripande målet är att ständigt flytta fram positionerna, så att hållbar utveckling mer och mer genomsyrar hela kommunen. Det skall ske genom att: • Tillsyn skall bedrivas enligt Miljöbalken och Livsmedelslagen och på ett sådant sätt att Trollhättans Stad är en förebild. • Information och vägledning ska ges till företag och allmänhet. • All handläggning och tillsyn ska vara rättsäker, effektiv, riskbaserad och ändamålsenlig. Handläggningen ska vara lättförståelig. Återkoppling ska ske. • Miljönämnden ska medverka i kommunens planeringsarbete och verka för en hållbar utveckling. • Miljönämnden ska medverka till att det lokala miljömålsarbetet genomförs och ta ett särskilt ansvar för åtgärder inom Förorenad mark, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 11 835 10 996 10 974 12 125 12 295 12 195 5 251 4 838 4 603 5 130 5 258 5 258 6 584 6 157 6 372 6 995 7 036 6 936 Ramförändringar • • Naturvårdsplan – 25 tkr fr.o.m. 2015 (tillfälligt anslag). Tillfällig förstärkning under 2015 100 tkr för ansvarsutredning Sjuntorps textilindustri. 83 Uppdrag Uppdrag 1 Miljönämnden ska genom tillsyn, rådgivning, information och strategiskt arbete främja en hållbar utveckling. Indikator 2011 1. Uppföljning med text utifrån de aktiviteter och enhetsmål som finns i Miljönämndens verksamhetsplan 2. Antal godkända enskilda avlopp sedan 2002 (målet är att 2500 ska vara godkända 2020) Uppdrag 2 2013 2014 2015 1300 1500 Mål 950 950 1100 Utfall 524 614 737 Företagen och allmänheten som åtnjutit miljöförvaltningens tjänster under året ska ha tilltro till miljönämndens arbete och uppleva dess arbete som värdefullt. Indikator 1. Andelen nöjda företagare, (index)* 2. Andel nöjda invånare, (%)** 2011 Styrande lagar/förordningar Miljöbalken Livsmedelslagen Strålskyddslagen 2012 Mål Utfall Mål Utfall * Värdet hämtas utifrån SKL:s undersökning insikt. ** Detta värde anges som % av andel nöjda enligt miljöförvaltnings enkät • • • 2012 100 80 2013 65 67 2014 85 2015 70 84 Kommunstyrelsen 17% ' Nämndens presidium Ordförande: Paul Åkerlund (s) 1:e vice ordf: Monica Hansson (s) 2:a vice ordf: Peter Eriksson(m) Antal ledamöter och ersättare: 15 + 15 Följande verksamheter ingår i nämndens ansvarsområde: Politisk verksamhet omfattar: Kommunfullmäktige, Kommunrevision, Kommunstyrelse, Diverse Utredningar, Partistöd, Bidrag till Utbildning kommunala förtroendemän, Personalutskott, Valnämnd, Överförmyndarnämnd, Utvecklingsprojekt samt bidrag till Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp (TLEG). Ledning, Utveckling, Förvaltning omfattar: Hållbar Samhällsutveckling, Fastigheter och Tomträtter, Näringslivsutveckling & internationellt arbete, Stadsövergripande ledning och stödverksamhet, Information och kommunikation, Samordnad administration & service, Samordnad ekonomiadministration, Samordnad personaladministration, Verksamhetsfastigheter, Hälsan, och KSF Administration. Frivilliga skolformer omfattar: Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Lärcentrum samt uppdragsutbildningar. Avtalsbunden verksamhet omfattar: Avtalsbunden verksamhet och kollektivtrafik. 85 Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Trollhättans Stads framtida utveckling och servicenivå är beroende av hur den kommunala verksamheten lyckas tillgodose medborgarnas behov och förväntningar. I sin övergripande roll som uppsikts- och tillsynsansvarig kommer kommunstyrelsen under mandatperioden att fästa särskild uppmärksamhet på följande frågor: • Ekonomi och verksamhet i balans, samtliga verksamheter skall med god ekonomisk hushållning möta kommuninvånarnas behov och förväntningar. Den kommunala verksamhetens resultat utifrån ett medborgarperspektiv skall fokuseras. Regelbunden uppföljning utgör vårt viktiga instrument. • En utveckling som skapar välstånd och utveckling för alla, en breddad arbetsmarknad som skapar fler arbetstillfällen och möjlighet att förverkliga det egna livsprojektet. • Intensifierad satsning på företagande och dess villkor, både befintliga och nyetablerade företag ska erbjudas det stöd som är möjligt utifrån Stadens ansvarsområde. • Stor fokus på kunskapsutveckling och livslångt lärande som garanterar en god och gynnsam utveckling för kommunen som helhet. Att lära av andra nationellt och internationellt, men även att förmdela våra styrkor till andra. • En hållbar utveckling som värnar om framtidens generationer, alla generationer har rätt till en hållbar miljö som tar hänsyn och inte förslösar knappa resurser ekologiskt, socialt och ekonomiskt. • Fortsatt satsning och fokus på infrastrukturfrågor, goda bostäder och kommunikationsmöjligheter bidrar till vår tillväxt och utveckling. Varumärket Trollhättan skall värnas och stärkas. • Kommunstyrelsens egna verksamheter skall vara en förebild vad gäller kundorientering, servicenivå, tillgänglighet och utvecklingsbenägenhet. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Politisk verksamhet 19 750 18 711 18 494 21 875 22 741 22 741 Ledning, utveckling ,förvaltning 90 043 93 931 95 138 92 860 95 380 92 530 Produktion -1 153 355 -597 262 725 261 802 273 018 266 972 274 335 270 580 Verksamhetsområde/Program Frivilliga skolformer Avtalsbunden verksamhet tot 116 494 93 845 93 935 100 003 101 926 105 126 Summa 487 858 468 644 479 988 481 710 494 382 490 977 Investeringssammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Politisk verksamhet Ledning, utveckling ,förvaltning Produktion Frivilliga skolformer Avtalsbunden verksamhet tot Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Plan 2011 2012 2013 2014 2015 2016 282 19 811 3 871 59 31 025 770 137 24 179 4 407 5 900 35 301 4 100 1 000 48 400 1 000 52 680 6 767 4 712 4 835 9 000 4 400 50 136 58 400 58 080 -16 Centrala IT-investeringar Summa 30 731 36 566 28 706 2 86 Politisk verksamhet Verksamhetens omfattning: Kommunfullmäktige, Kommunrevision, Kommunstyrelse, Diverse Utredningar, Partistöd, Bidrag till Utbildning kommunala förtroendemän, Personalutskott, Valnämnd, Överförmyndarnämnd, Utvecklingsprojekt samt bidrag till Samordningsförbundet Trollhättan, Lilla Edet och Grästorp (TLEG). Resurser Tkr Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunfullmäktige 2 332 2 191 1 995 2 082 2 128 2 128 Kommunstyrelsen 6 823 6 271 6 557 7 067 8 476 8 476 Kommunrevision 1 844 1 914 2 048 1 962 1 995 1 995 739 42 71 1 911 86 86 2 122 2 427 2 669 2 609 3 164 3 164 5 890 5 867 5 153 6 244 6 892 6 892 19 750 18 711 18 494 21 875 22 741 22 741 Valnämnd Överförmyndare Övrig politisk verksamhet Nettokostnad Ramförändringar • • • Val 2014, Valnämnden -1 854 tkr 2015. Utökning med 0,8 kommunalrådstjänst 800 tkr från och med 2015. Utbildningsdelen av partistödet 500 tkr från och med 2015. Överförmyndarnämnden • Delfinansiering av handläggartjänst för ensamkommande flyktingbarn 250 tkr från och med 2015. • Arvode gode män 200 tkr från och med 2015. • Gode män 56 tkr från och med 2015. Enligt finansieringsprincipen. 3 87 Ledning, Utveckling, Förvaltning Verksamhetens omfattning: Stadsövergripande ledning och stödverksamhet, Hållbar Samhällsutveckling, Fastigheter och Tomträtter, Näringslivsutveckling & internationellt arbete, Information och kommunikation, Samordnad administration & service, Samordnad ekonomiadministration, Samordnad personaladministration, Verksamhetsfastigheter, Hälsan och KSF Administration. Verksamhetens inriktning Med utgångspunkt i de politiska uppdragen leda, utveckla och samordna verksamheten i Trollhättans Stad. Arbetet skall bedrivas med god ekonomisk hushållning, och generera mervärde för kommuninvånarna Det innebär Skapa ett långsiktigt hållbart samhälle utifrån en helhetssyn på ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer med en sammanvägning av olika intressen och lokala förutsättningar. Underlätta och förenkla kontakterna för innovatörer, entreprenörer, små- och medelstora företag samt olika utvecklingskrafter i kommunen. ”en-dörr-in-koncept” Verksamheten ska kännetecknas av en korrekt, effektiv, opartisk och högkvalitativ service och säkerhet för medborgare, politiker, verksamheter och anställda med strategiskt perspektiv och helhetssyn på Trollhättans Stad. Leda och samordna ekonomin i Trollhättans Stad utifrån en övergripande helhetssyn, där mål balanseras mot medel och en god ekonomisk hushållning upprätthålls. Samordna personalpolitiken så att Trollhättans Stad blir framgångsrik i sin personalförsörjning samt i vid mening har en god arbetsmiljö i hela organisationen. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 173 306 181 111 198 043 166 205 168 929 166 079 83 263 87 180 102 905 73 345 73 549 73 549 90 043 93 931 95 138 92 860 95 380 92 530 Ramförändringar • • • • Bredbandstjänst 101 tkr 2015 och 2016. -300 tkr upphör 2017. För att informera vid utbyggnad av stamnätet på landsbygden. Stamnätsutbyggnad Lagmansered, 2 700 tkr 2015. Fibernätsutbyggnad byggstart vid 40 % intresserade Tidsbegränsat anslag för framtagande av ny översiktsplan upphör 2015, 250 tkr. Tillgänglighetskrav Agenda 22 för att nå målnivån tillfällig utökning 1 000 tkr till 1 500 tkr 2014 upphör. 4 88 • • • • • • • • • • • • • Medlemskap trästadsnätverk, 25 tkr från och med 2015. Förstärkning för grannsamverkan och trygghetsvandrare, 40 tkr från och med 2015. Förstärkning av exploateringsfunktionen, 600 tkr från och med 2017 Information och tryckning av VA-plan, 50 tkr 2015. Resecentrum gemensamhetsanläggning, -443 tkr från och med 2015. Ansvaret flyttas till Byggnads- och trafiknämnden. Tidsbegränsat anslag för utredningskostnader Skydd och säkerhet avseende beredskap vattenförsörjning 125 tkr 2014 Upphör. Utredningskostnader klimatförändringar, 100 tkr 2015. Utökad chefsorganisation KSF 0,5 tj, 500 tkr från och med 2015. Utökning av tjänst för avsiktsförklaring jämställdhetsfrågor, 470 tkr från och med 2015. Utökad grundorganisation City Trollhättan, 60 tkr från och med 2015. Miljöfordon, -400 tkr från och med 2015. Tidigare subventionsanslag borttaget. Täckning av tidigare intäktskrav Tor 2 efter försäljning till Tomt AB, 275 tkr från och med 2015. Evenemangssatsning -700 tkr från och med 2015 flyttad till Kultur- och fritidsnämnden. Uppdrag Uppdrag 1 Kommunstyrelsen ska se till att samtliga nämnder arbetar för att skapa goda förutsättningar för en miljövänlig, säker och tillgänglig kommun. Kommunal verksamhet i Trollhättan ska främja goda och jämlika förutsättningar för kommuninvånarna att påverka sina livsvillkor och sin hälsa. Invånarnas behov av service och trygghet ska stå i fokus. Detta bidrar också till att stärka varumärket Trollhättan och Trollhättans Stad som arbetsgivare. Indikator 1. Nämndernas sammantagna måluppfyllelse enligt årlig handlingsplan för miljö i enlighet med Stadens miljöledningssystem % 2. Kommuninvånarnas betyg på den kommunala servicen enligt SCB:s Nöjd-Medborgar-Index (NMI) 3. Andel av Stadens egna verksamheter som uppfyller tillgänglighetskraven steg 1 i enlighet med Stadens handikapplan % 2011 100 2012 100 2013 100 2014 100 2015 100 Utfall Mål 98 - 98 70 94 - 75 - Utfall Mål 41 59 57 75 95 100 Utfall 45 55 72 Mål 1 * Indikator 2: Analysmodellen är en etablerad modell för att mäta kundnöjdheten inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Den är uppbyggd av ett sammanfattande mått av hur invånarna bedömer kommunens verksamheter samt olika effektmått. Betygsskalan är 0 – 100 där 100 är högsta betyg. År 2011 fick kommunerna i undersökningen betygen 38 – 65 med ett genomsnitt på 56. Undersökningen genomförs vartannat år. 5 89 Uppdrag 2 Kommunstyrelsen ska skapa goda förutsättningar för tillväxt och en väl utvecklad infrastruktur i kommunen i syfte att fler människor och företag ska välja att etablera sig i kommunen. Indikator 1. Antal sålda småhustomter 2. Antal hektar såld industrimark 3. Antal nyetablerade företag 2011 50 2012 30 2013 30 2014 30 2015 30 Utfall Mål 30 2 9 2 15 2 2 2 Utfall Mål 0 25 0 35 0 40 95 80 91 - 77 75 - 75 - 70 Mål 1 4. Företagarnas betyg på kommunens service enligt SKL:s undersökning om företagsklimatet. Mått: NöjdKund-Index (NKI).* Utfall Mål Utfall 67 * Indikator 4: Analysmodellen är en etablerad modell för att mäta kundnöjdheten inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Den är uppbyggd av ett sammanfattande mått av hur nöjda företagen är med kommunernas myndighetsutövning, samt olika kvalitetsfaktorer (tillgänglighet, information, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet). Betygsskalan är 0 – 100 där 100 är högsta betyg. År 2011 fick kommunerna i undersökningen betygen 50 – 81 med ett genomsnitt på 66. Undersökningen genomförs vartannat år. Uppdrag 3 Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Indikator 1. Kommunens resultat mkr 1 Mål 2011 25 2012 25 2013 25 2014 25 2015 25 2. Andel nämnder som uppvisar budget i balans % Utfall Mål 24 100 69 100 43 100 100 100 3. Nämndernas sammantagna måluppfyllelse % Utfall Mål 25 100 50 100 75 100 100 100 Utfall 72 61 57 Inflyttade företag 6 90 Produktion Verksamhetens omfattning: Utförarenhet för park- och vägunderhåll samt nyanläggning inom VA och Gata/Park. Äger och administrerar merparten av kommunens maskin- och fordonspark. Utför reparationer i fordons- och mekanisk verkstad. Verksamhetens inriktning Verksamheten skall vara serviceinriktad och arbetet skall utföras med god kvalitet, till låg kostnad och med stor miljöhänsyn. Det innebär • • Verksamheten skall bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt En god och säker transportmiljö där andelen miljöfordon ökar Resurser Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Kostnader Intäkter Nettokostnad 116 861 114 310 121 164 118 014 113955 121 761 -1 153 355 -597 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 0 0 0 Uppdrag Uppdrag 1 Andelen fordon med god miljöprestanda skall öka. Indikator 1. Andel lastbilar, % Miljöklass: Miljöklass 2005 (Euro 4) 2. Andel miljöbilar i förhållande till totalt antal bilar (inkl lätta lastbilar),%* - Produktion - Tekniska förvaltningen - Trollhättans stad 2011 2012 53 2013 60 Utfalll 46 50 Mål Utfalll Utfall Utfall 72 70 70 63 75 73 74 68 Mål 2014 66 2015 66 75 75 Miljöklass: Biogas, Etanol E 85, El * Avser Produktions ägda och leasade fordon. Styrande lagar/förordningar • Arbetsmiljölagen • Vägtrafikförordningen • Kör- och vilotidsregler • Vägarbetstidslagen • Arbetstidslagen 7 91 Frivilliga skolformer Verksamheten bedrivs i Kunskapsförbundet Väst och omfattar: Gymnasieskolan/Gymnasiesärskolan utgörs dels av utbildning på nationella program, som är avsedda att genomgås på tre år, samt introduktionsprogrammen. Lärcentrum består av följande verksamheter; Grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, påbyggnadsutbildningar, svenska för invandrare – SFI, Särvux och Kvalificerad yrkesutbildning – KY samt högskoleutbildningar på distans. Kärnverksamheten i Uppdragsutbildningen innebär att företag och myndigheter kan köpa skräddarsydda utbildningar. Verksamheten skall vara självfinansierad. Verksamhetens inriktning I de frivilliga skolformerna skall elevens individuella behov, lärande och kunskapsutveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i de frivilliga skolformerna är lärande, omsorg och fostran vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. De frivilliga skolformerna skall vara en trygg och demokratisk mötesplats som skapar förutsättningar och lust hos de studerande att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna orientera sig i ett föränderligt samhälle. Skolformerna skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Kunskapsförbundet Väst skall bidra till att Västsverige blir ett regionalt kunskapscentrum. Målet för verksamheten är att ha ett brett utbud, profilerad verksamhet och hög kvalitet. Det innebär • Verksamheterna skall tillgodose varje elevs behov. • Verksamheterna skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet och professionellt nytänkande. • Verksamheterna skall samverka med andra aktörer. • Verksamheterna skall ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. • Verksamheterna skall vara tydliga i sina krav och förväntningar på de studerandes ansvar, rättigheter och befogenheter. • Verksamheterna skall arbeta för att utveckla entreprenöriellt tänkande hos eleverna. • Verksamheterna skall arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. • Verksamheterna skall arbeta utifrån alla elevers lika värde. Resurser Tkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Kostnader Intäkter Nettokostnad 356 494 360 682 276 632 266 972 274 335 270 580 266 972 274 335 270 580 93 770 98 880 3 614 262 725 261 802 273 018 8 92 Ramförändringar • • • • Målgruppsförändringar Gymnasieskolan, 2 400 tkr 2015, 1 400 tkr 2016, 1 300 tkr 2017. Trappning av kostnadsfördelningen mellan Trollhättan och Vänersborg medför 4,0 mkr ökad kostnad fr o m 2015. Effektiviseringar nya gymnasieskolan -2 755 tkr 2016, motsvarar sänkt statsbidrag enligt finansieringsprincipen. Aktivitetskrav komvux - 56 tkr från och med 2015, motsvarar sänkt statsbidrag enligt finansieringsprincipen. Antal Trollhätteelever gymnasieskolan Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 2 398 2 304 2 114 2 002 1 999 1 983 2 055 Anm.: Målgruppsersättning per elev är 59 000 kr. Befolkningen i åldern 16-18 år beräknas tillhöra målgruppen som stämts av mot elevtalen vid föregående bokslut. Uppdrag Uppdrag 1 Varje elevs kunskapsutveckling skall stärkas Indikator: 2011 Meritvärden åk 3/elev gymnasieskolan. Uppdrag 2 Utfall 2014 2015 2011 2012 2013 2014 2015 13,75 2013 13,5 13,5 Alla elever ska ha en bra lärandemiljö Indikator: Relationerna i verksamheterna skall präglas av respekt, höga förväntningar och ömsesidigt förtroende. Uppdrag 3 2012 Mål 80 - 90 Utfall i.u - 82 - Alla elever ska ha inflytande över och delaktighet i elevernas lärande och utveckling Indikatorer: 1. Andel elever som anser att de får vara med och påverka hur skolarbetet skall utföras. 2011 2012 2013 2014 Mål 80 - 90 Utfall i.u - 68 2015 - Styrande lagar/förordningar • A Skollagsstiftning och skolförordningar 9 93 Avtalsbunden verksamhet Verksamhetens omfattning: Verksamheten omfattar den allmänna kollektivtrafiken och dess kostnader för bidrag till Västtrafik och Resecentrum. I verksamheten ingår också Stadens planeringsarbete avseende kollektivtrafikens utveckling samt viss samordning gentemot den särskilda kollektivtrafiken (skolskjutsar, omsorgsresor och färdtjänst). I ansvaret för färdtjänst och omsorgsresor ligger hos Omsorgsnämnden och för skolskjutsar hos Utbildningsnämnden. Verksamheten styrs av tecknade uppdragsavtal. Verksamheten omfattar även ersättning enligt uppdragsavtal till Älvhögsborg, Folkets Hus och Innovatum koncernen. Gäller även anslag till Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund samt bidrag till Fyrstads Flygplats AB som driver Trollhättan- Vänersborgs flygplats. Avser avgift till Sveriges kommuner och landsting, Fyrbodals Kommunalförbund, Bonus Presskopia, KFI, STIM och SAMI, Kooperativt resurscentrum och Centrumföreningen. Avser bidrag till Visit AB, Högskolan Väst, Studentkåren Högskolan Väst, Industrimarksreserv samt kapitalkostnader. Verksamhetens inriktning Det kommunala uppdraget genomförs även genom avtal med externa samarbetsparter. Det innebär Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska utvecklas så att antalet resande och förbindelser ökar. Samordning mellan den allmänna och den särskilda kollektivtrafiken ska eftersträvas. Innovatum Innovatum AB är helägt bolag till Stiftelsen Innovatum. Innovatum Science Center AB är i sin tur ett helägt bolag till Innovatum AB. Alla har sitt säte i Trollhättans kommun. Ersättning enligt uppdragsavtal till Innovatumkoncernen, som består av Innovatum AB, Innovatum Science Center AB, Innovatum Teknikpark, och Innovatum Inkubator. Innovatumkoncernen har bildats för att tillvarata regionens kulturella och industriella värden, skapa nya upplevelser, insikter och kunskaper samt utveckla näringsliv och företagande. Fokusområden: Produktionsteknik genom Produktionstekniskt centrum. Audiovisuell teknik, fokuserar på nya tekniker inom film och andra medier samt visualisering och simulering av produkter och produktionsprocesser. Energi- och miljöteknik utvecklar produktidéer och affärskoncept som håller ända in i framtiden. Ansvarig för drift och vård av SAAB bilmuseum. Folkets Hus Folkets Hus ska utveckla och stärka kommunens kultur och fritidsutbud. 10 94 Älvhögsborg Älvhögsborg ska utveckla och stärka kommunens fritidsutbud. Räddningstjänst Trollhättan ska vara en säker och trygg kommun att bo, verka och vistas i. Flygtrafik Flygförbindelserna ska utvecklas för att tillgodose de behov som företag, organisationer och Medborgare ställer. Visit AB Att på uppdrag av Staden bedriva en kostnadseffektiv och ändamålsenlig turismverksamhet. Övrig gemensam verksamhet Trollhättans Stad skall så långt som möjligt påverka de verksamheter man ekonomiskt stöder eller köper tjänster av, till att bli delar av den övergripande visionen för Trollhättans kommun. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2011 2012 2013 2014 2015 2016 116 631 95 436 95 573 100 003 102 309 105 509 100 003 102 309 105 509 137 1 591 1 637 116 494 93 845 93 935 Ramförändringar • • Innovatum Teknikpark hyresgaranti avtrappas, -50 tkr 2015 och -100 tkr 2016 och 2017. Hyresgarantin är 400 tkr 2015. Älvhögsborg 750 tkr 2015 och 1 500 tkr från och med 2016. Utökad uppdragsersättning för investeringar. 11 95 Skatteintäkter Skatteintäktsberäkningen är en avstämning inför kommande beredning där aktuella värden redovisas i kolumnerna prognos och jämförs med beräkningarna i 2014 års budget (MRP). Beräkningen är baserad på Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) prognos 24 oktober. Se i övrigt nedan angående förutsättningarna. SKL inleder: ”Svensk ekonomi har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots kraftigt nedreviderad ekonomisk tillväxt för i år har sysselsättningen utvecklats bättre än väntat. Det innebär att även skatteunderlaget fortsätter utvecklas positivt. I reala termer växer skatteunderlaget omkring 2 procent såväl i år som nästa år.” Mkr Egna prel skatteintäkter Kommunal fastighetsavgift Slutavräkning Prognostiserad slutavräkn S:a skatteint Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringsbidr/-avgift Redovisning 2011 2012 2013 Budget 2014 Just budg 2014 Prognos 2014 Budget 2015 2016 2017 1 977,1 2 012,1 2 096,5 2 148,0 2 148,0 2 147,1 2 272,0 2 397,0 2 512,0 83,7 87,3 86,0 89,0 89,0 87,0 90,0 93,0 97,0 7,9 0,4 1,3 -2,1 40,1 25,0 -13,6 -4,0 2 108,9 2 124,8 2 170,2 2 233,0 8,9 9,0 2 235,3 2 241,0 -1,7 2 371,0 404,7 426,4 466,3 484,0 484,0 2 490,0 2 609,0 490,4 538,5 566,0 27,7 46,8 46,3 51,0 51,0 587,0 52,0 72,0 65,0 60,0 -16,1 -11,2 -6,3 -0,5 56,5 27,3 25,4 29,5 -0,5 -0,5 0,5 0,5 0,5 29,5 23,4 9,0 -14,0 -29,0 472,9 489,3 531,6 564,0 564,0 0,0 30,5 34,5 565,2 620,0 648,0 653,0 2 581,8 2 614,1 2 701,8 2 797,0 1,8 2,4 3,4 3,4 2 799,3 2 806,2 Tillskott S:a gen statsb/utj Summa Ökning % Varav skattehöjning Varav slutavräkning Varav kostnadsutjämning Varav tillfälligt konjunkturstöd/tillskott Ändring motsv år MRP/budget 2014 0,3 -0,8 -0,3 0,9 -1,6 -0,4 0,0 0,2 -0,2 0,4 -4 2 991,0 3 138,0 3 262,0 3,9 6,6 4,9 4,0 0,0 0,4 -0,1 0,4 2,2 0,1 0,7 0,0 -0,2 0,0 -0,2 9 54 1,0 51 0,1 2 3,6 Ändring mot föregående år mkr 47 61 88 91 98 104 185 147 124 Utdebitering Folkmängd 1 nov föregående år 21,39 55 220 20,96 55 490 20,96 55 659 20,96 56 300 20,96 56 300 20,96 56 470 21,56 56 800 21,56 57 400 21,56 57 900 Anm: Jämförelsetalen 2012 har justerats för effekterna av skatteväxlingen. Förutsättningar i korthet 1. Skatteunderlagsberäkningen är enligt SKL:s prognos för riket 2014-10-24. SKL:s prognosförutsättningar framgår nedan. 2. Fastighetsavgiften är enligt prognos från SKL/SCB 2014-04-29 för 2015 och därefter schablonuppräknad. 3. Befolkningen 1/11 2014 – 2016 är beräknad till 56 800, 57 400 respektive 57 900 personer. En nedjustering jämfört med KHS befolkningsprognos de två första åren. 4. I budgetpropositionen för 2015 föreslås inget tillskott av generellt statsbidrag. Vi förutsätter i beräkningen att tillskott för värdesäkring i stället kommer att göras 2016. 5. Kostnadsutjämningarna för 2015 är enligt preliminära beräkningar av SCB 1 oktober. 96 6. Regleringar enligt finansieringsprincipen har uppdaterats enligt förslagen i budgetproposition för 2015. 7. Vi avvaktar riksdagens beslut beträffande budgetändringar till följd av förslag om avtrappad och 2016 slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. 8. Höjd utdebitering med 60 öre (0,6 % av den beskattningsbara inkomsten) från och med 2015 vilket första året ökar skatteintäkterna med 63,0 mkr (2,2 %). Kommunalskattesystemet Preliminära skatteintäkter under år 2015 utbetalas med 2014 års taxering (2013 års inkomster) som grund, men uppjusterade till prognostiserad nivå för år 2015 genom så kallade uppräkningsfaktorer. Dessa fastställs av regeringen i september året före utbetalning och sätts lika för alla kommuner. Uppräkningsfaktorerna är regeringens prognos i budgetproppen över skatteunderlagets ökning. Avräkningen för det faktiska utfallet år 2015 sker genom slutavräkning efter taxeringen år 2016. Regleringen görs när staten betalar ut skattemedel till kommunerna i januari år 2017. Avräkningen är kollektiv genom enhetliga belopp i kronor per invånare. I boksluten periodiserar kommunerna skatteintäkterna genom prognoser för slutavräkningen. SKL:s prognos i december är normerande. Genom inkomstutjämningen bestäms kommunernas skatteintäkter i huvudsak av genomsnittsinkomsten i riket och folkmängden i kommunen. Inkomstutjämningen och de generella statsbidragen är i hopförda genom att staten fyller på kommunens egna skatteintäkter med ett inkomstutjämningsbidrag upp till 115 % av medelskattekraften. Tillskottet beräknas efter 95 % av medelutdebiteringen i riket 2003 justerad för skatteväxlingar i länet. Kostnadsutjämningen är helt mellankommunal och avser olikheter i åldersstruktur m.fl. opåverkbara förutsättningar för verksamheten, d v s den enskilda kommunen jämförs med riksgenomsnittet. Det är inget statsbidragssystem – netto tillförs inte kommunsektorn några resurser! Kostnadsutjämningen medför att skatteintäkterna nedbrutet på enskilda personer varierar mycket kraftigt beroende på i första hand deras ålder. Osäkerheten i beräkningen av skatteintäkterna i budget och prognoser beror på att de ska budgeteras och redovisas i aktuell inkomstnivå. Men hösten 2014, när 2015 års budget ska göras, finns det bara en exakt mätning av 2012 års skatteunderlag. För 2013 års skatteunderlag finns preliminära uppgifter från pågående taxering av 2013 års inkomster. Det slutliga taxeringsutfallet kommer i slutet av november. Skatteintäkternas storlek i 2015 års bokslut kommer att bero på taxeringen 2015 av 2014 års inkomster och den bedömning som SKL gör för 2015 i december samma år. Även ganska små procentuella förändringar ger stora tal när de appliceras på 2,1 miljarder. Avvikelser vid taxeringsutfallet för 2014 slår dubbelt 2015 genom dels korrigeringen av 2014 års skatteintäkter dels ändrad ingångsnivå 2015. I huvudsak bestämmer sysselsättningsutvecklingen i riket i kombination med befolkningsutvecklingen i den enskilda kommunen skatteunderlagets reala utveckling. Höga nominella löneökningar ger inte något nettotillskott – de motsvaras av kostnadsökningar hos kommunerna på grund av pris- och löneökningar. Snarast får de motsatt effekt genom en negativ inverkan på den reala samhällsekonomin. Kommunerna kan av egen kraft (via tillväxt av skatteunderlaget) inte långsiktigt öka verksamheten mer (bortsett från egna produktivitetsförbättringar – d v s mer verksamhet till samma kostnad) än vad som motsvarar landets sysselsättningsökning och lite till genom att reallöneökningar och ökande pensionsinkomster också bidrar något. Långsiktigt är det i grunden utvecklingen av totalbefolkningen och dess ålderssammansättning som styr den möjliga sysselsättningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen ger på grund av förskjutningar i åldersstrukturen ett alltmer begränsat tillskott till arbetskraften. De generella statsbidragen är en stor inkomstkälla. Enbart för realvärdesäkring skulle de behöva öka med 12-18 mkr årligen. Skatteunderlagsprognoser Skatteintäktsberäkningen följer SKL:s prognos 24 oktober. Genom rekommendation från redovisningsrådet är SKL normerande prognosmakare. SKL skriver: ”Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att vi skriver ned prognosen för årets BNP-tillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. De låga talen gör att vi tvingas skruva ner vår tidigare bedömning för i år. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får 97 bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. Vi förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläget i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Anm: Sysselsättningsökningen kan inte översättas direkt till motsvarande skatteunderlagsökning eftersom lönesumman omfattar ca 70 % av skatteunderlaget. Dessutom bidrar sysselsättningsökning till att arbetslöshetsersättningar minskar. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. Vi räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år.” I tabellen redovisas uppgifter från SKL:s prognos samt historiska data: Procentuell förändring 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP Sysselsättning, arbetade timmar Timlön (nationalräkenskaperna) Timlön (konjunkturlönestatistiken) Def taxeringsutfall Skatteunderlag SKL 29 april 2014 Skatteunderlag SKL 18 aug 2014 Regeringen okt 2014 Skatteunderlag SKL 24 okt 2014 KPI, årsgenomsnitt KPI F -0,5 0,2 4,4 -5,0 -2,4 2,8 3,4 1,31 6,3 2,0 1,1 2,6 2,16 2,9 2,0 3,2 2,5 2,98 1,3 0,6 2,8 3,0 3,99 1,5 0,4 2,2 2,5 2,1 1,2 2,6 2,8 3,3 1,3 3,1 3,1 3,4 1,4 3,4 3,4 2,7 0,8 3,7 3,7 3,5 3,5 3,7 3,4 0,0 0,9 3,4 3,5 3,3 3,5 -0,1 0,6 4,7 4,7 4,6 4,8 1,3 1,6 5,3 4,9 5,5 4,9 2,7 1,8 4,9 4,8 5,3 5,1 3,4 2,0 5,45 3,4 -0,5 1,2 3,0 1,1 0,9 1,0 Anm: Timlön och sysselsättning (avlönade timmar) bestämmer lönesumman, vilken är den viktigaste delen i skatteunderlaget. Nationalräkenskaperna mäter timlöneutvecklingen som lönesumman delad med antalet arbetade timmar. Den påverkas därför även av strukturförändringar på arbetsmarknaden och variationer i övertidsuttag. Konjunkturlönestatistiken är mer relaterad till avtalsförändringar (inkl löneglidning). Pensioner utgör också en ganska stor del av skatteunderlaget. Vidare ingår bl a annat sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättningar samt näringsverksamhet (men inte i lönesumman). De av regeringen fastställda uppräkningsfaktorerna (3,3 och 4,6 %) styr de preliminära skatteutbetalningarna till kommunerna för 2015. Skatteunderlaget påverkas ofta av ändrade skatteregler. Åren 2009 – 2011 och 2013 – 2014 sänks skatteunderlagets ökningstakt med 0,3, 0,7,1,5, 0,2 och 0,5 % -enheter på grund av ändringar som kompenseras kommunerna genom höjt generellt statsbidrag. Förslagen i höstens budgetproposition ökar skatteunderlaget med 0,1 % 2015 och ytterligare 0,2 % 2016 vilket neutraliseras genom nedjustering av det generella statsbidraget. I tabellen finns dessa förändringar med i raderna ”Regeringen oktober” och SKL 24 oktober. Regeringens och SKL:s syn skiljer sig mycket redan när det gäller taxeringsutfallet för 2013 och bedömningen för 2014. I tabellen har vi sammanställt uppgifter ur SCB:s arbetskraftsundersökningar: 98 Förändring jämfört med motsvarande månad föregående år % Sysselsatta År Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 2013 1,3 (0,8) (0,5) 0,8 1,1 (0,6) 1,4 1,0 0,9 1,9 1,6 - - - - 1,6 - - - - - 2,6 - - 0,9 1,1 1,2 1,2 1,7 1,1 1,6 2,0 2,1 / / 2,1 1,9 2,5 0,6 1,5 1,2 1,7 Arbetade timmar 2014 Sysselsatta Arbetade timmar Anm: Sysselsatta är enligt SCB:s originaldata. Förändringar inom parentes är för små för att vara statistiskt säkerställda. Förändringen av arbetade timmar är justerade för kalendariska skillnader och redovisas av SCB bara då de är stora nog att vara statistiskt säkerställda. I det fallet ger originaldata en mycket ryckig och svårtolkad utveckling. Fr o m mars är värdena säsongsrensade och utjämnade data (trendvärde vilket förklarar skillnaden mot de 2,5 % som nämns i SCB:s kommentarer. Ur SCB:s kommentar: ”Antalet sysselsatta fortsätter att öka. De sysselsatta i åldern 15-74 år var 4 809 000 i september 2014, icke säsongrensat, en ökning med 101 000 personer jämfört med september 2013. Antalet arbetslösa var 371 000 vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 procent. Antalet arbetade timmar ökade med 1,5 procent och uppgick i genomsnitt till 163,6 miljoner per vecka. Säsongrensade och utjämnade data visar på en stor ökning av antalet sysselsatta samt en arbetslöshet på 7,8 procent. Säsongsrensade och utjämnade data visar på en viss ökning av antalet arbetade timmar.” SCB:s kvartalsvisa statistik över arbetsgivarnas skattedeklarationer visar följande ökningar av lönesumman: Förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år % 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 4,2 3,0 3,4 3,8 2,4 4,3 3,2 3,1 4,2 2,7 2012 2013 2014 SKL använder de underlag för arbetsgivaravgifter som rapporteras in till Skatteverket varje månad som indikator för lönesummans utveckling. Mail 10 oktober: Lönesumma Insända deklarationer till skatteverket, månad Rullande 12 Motsv mån Motsv 3m 9% 9% Vår augustiprognos för 2014 8% 8% 7,0% 6,8% 7% 7% 5,8% 5,5% 5,9% 5,7% 5,8% 6% 6% 4,0% 5% 4% 2,6% 3,4% 3% 5% 3,6% 3,0% 4% 2,8% 3% 2,2% 2% 2% 1% 1% 0,2% 1412 1312 1212 1112 1012 0912 0812 0712 0612 0512 0412 0312 0212 Källa:Skatteverket 0112 0012 9912 0% -1% 9812 0% -1% ”Nu har statistiken över vår indikator för lönesumman (de underlag för arbetsgivaravgifter som rapporteras in till Skatteverket) med uppgifter till och med augusti 2014 kommit. Den visar en ökning med 3,8 procent de första åtta månaderna 2014 jämfört med samma period 2013. Lönesumman i augusti 2014 var 3,7 procent större än ett år tidigare. Utvecklingen är i linje med vår senaste prognos. Nästa skatteunderlagsprognos kommer att publiceras tillsammans med höstens ekonomirapport i slutet av veckan före jul.” Taxering för 2013 Den 3 augusti publicerade Skatteverket det första preliminära taxeringsutfallet för 2013. Det visar på en skatteunderlagsökning om 3,51 % vilket prickade SKL:s prognos 3,5 %. SKL bedömde därför i prognosen 18 augusti att det slutliga utfallet kommer att visa en ökning på 3,5 – 3,6 % och lämnade prognosen oförändrad. Tabellen jämför Skatteverkets preliminära utfall med de definitiva under de senast åren. Den olyckliga utvecklingen förra året berodde på att Skatteverket hade ett fel på inställningarna vid den första preliminära beräkningen. 99 Taxering 2010 Taxering 2011 Taxering 2012 Taxering 2013 Aug Sep Okt Nov Skillnad nov–aug Skillnad nov–okt 1,29 1,94 2,95 4,11 1,33 2,10 2,97 3,96 1,33 2,13 2,97 3,95 1,31 2,16 2,99 4,00 0,03 0,22 0,04 -0,11 -0,02 0,03 0,02 0,04 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting/Skatteverket Tyvärr har utvecklingen blivit likadan i år. Skatteverkets sista preliminära utfall 4 oktober visar 3,38 %. SKL har därför vid omräkningen 24 oktober av sin prognos med anledning av budgetpropositionen sänkt bedömningen av taxeringsutfallet med 0,1 % -enheter till 3,4 %. Det slutliga taxeringsutfallet publiceras 24 nov. För Trollhättan är det preliminära utfallet tyvärr en återgång till sämre utveckling än riket med en ökning om endast 1,6 %. Vår befolkningsökning per 2012-11-01 var något långsammare än i riket men vi tappar ändå i relativ skattekraft. Genomslaget på skatteintäkterna individuellt för enskilda kommuner kommer år 2015 och begränsas genom inkomstutjämningsbidraget till ca 7 % av skillnaden mot snittet. Folkmängd Skatteintäkterna för år 2015 styrs, genom beräkningen av inkomstutjämningsbidraget, av invånarantalet 1 nov 2014. Följande befolkningsantaganden har använts: 2009 1/11 resp. år Förändring 2010 2011 2012 54 854 55 220 55 490 0,8 % 0,7 % 0,5 % 55 659 0,3 % 2013 2014 2015 2016 56 470 56 800 57 400 1,5 % 0,6 % 1,1 % 57 900 0,9 % Vid utgången av 2013 var befolkningen 56 573 personer och har därefter ökat med 158 personer till 56 731 efter första halvåret enligt SCB. Senaste preliminära uppgift ur ”Solen” är 56 780 personer vid slutet av september. Efter en tids trög utveckling var det en ökning med 120 personer på en månad. Men eftersom det inte hade skett någon ytterligare ökning efter tre veckor har vi i ett sen skede valt att justera ned prognosen med 100 personer 2014 och 2015 men låtit den ligga kvar år 2016. Vi har därmed samma antagande de två första åren som i Budget 2014 men ligger lägre än Kontoret för Hållbart Samhälles befolkningsprognos i april 2014. Skatteintäkterna inkl statsbidrag och utjämning uppgår år 2015 i genomsnitt till ca 50 500 kronor per invånare (exkl. kommunal fastighetsavgift). Den absoluta folkmängden per 1 november 2014 är grundläggande för 2015 års skatteintäkter (inkomstutjämningsbidraget). Hur befolkningens sammansättning förändras år 2014 får genomslag först 2016 (kostnadsutjämningen). Förändringen med 100 personer motsvarar därför 5 mkr lägre skatteintäkter 2015. Enligt Kontoret för Hållbart Samhälles befolkningsprognos från april 2014 beräknas folkmängden till 57 019, 57 617 och 57 985 personer vid slutet av respektive år 2014 – 2016, en ökning med respektive 446, 599 och 368 personer. Prognosen förutsätter bostadsbyggande med ca 360 färdigställda lägenheter 2014 – 2016 med tyngdpunkten mot de senare åren samt flykting- och anhöriginvandring. Efter omräkning linjärt till 1 nov är befolkningstalen nedjusterade med 145, 118 respektive 24 personer. Prognosen för riket är en ökningstakt om ca 1,1 % per år. Egna preliminära skatteintäkter Kommer att utbetalas år 2015 enligt taxeringsutfallet i Trollhättan för 2013 uppräknat med regeringens bedömning av skatteunderlagsökningen i riket 2014 och 2015 och enligt vår utdebitering för 2015. 100 Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008. Första året växlades den mellan stat och kommuner på ett neutralt sätt för varje enskild kommun. Därefter får kommunerna behålla tillväxten av intäkter. Eftersom utbetalningen sker enligt senaste taxeringsutfall måste vi periodisera den beräknade ökningen. Variationen mellan kommuner är stor både beroende på prisutvecklingen och i vad mån taxeringsvärdena redan motsvarar avgiftstaket eller inte. Taket räknas upp årligen i förhållande till inkomstbasbeloppet. SCB:s prognos i april 2014 visar för Trollhättan en ökning 2014 med 1,1 mkr och 2015, då det sker småhustaxering, med 3,0 mkr. Hur stor ökningen blir 2015 blir klart först mot slutet av 2016 och utbetalningen (av ökningen) sker 2017. Kommunerna får i dec inför boksluten en prognos från SCB som grund för periodisering. Prognostiserad slutavräkning Här syns i budget 2015 skillnaden mellan regeringens uppräkningsfaktor och SKL:s prognos. Inkomstutjämning Fr.o.m. 2005 har inkomstutjämningen och de generella statsbidragen förts ihop genom att staten lämnar ett inkomstutjämningsbidrag upp till 115 % av medelskattekraften. Genom knytningen till skattekraften innebär detta i princip en värdesäkring av statsbidragen. Men staten har ändå möjlighet att avstå från att höja det totala anslaget genom att ta tillbaka pengar i en regleringsavgift, se nedan. Inkomstutjämningen täcker upp 93 % av en egen relativ försämring. Omvänt får kommunen avstå 93 % av en relativ förbättring. Trollhättans sämre taxeringsutfall slår igenom i de egna preliminära skatteintäkterna men kompenseras till 93 % genom ökat inkomstutjämningsbidrag. Prognosen 2015 baseras på regeringens uppräkningsfaktor och 2016- SKL:s skatteunderlagsprognos 2 oktober samt befolkning enligt ovan. För taxeringarna 2015-2016 (budget 2016 – 2017) har tills vidare antagits oförändrad relation mellan kommunen och riket. Posten påverkas dock av skillnader i befolkningsutveckling mellan Trollhättan och riket (delvis en beräkningsmässig förenkling). Kostnadsutjämning Sammanställningen avser preliminära belopp för 2015 enligt SCB:s beräkning i slutet av september. Jämfört med kostnadsutjämningen 2014 är det en stor ”förbättring” med 406 kronor per invånare d v s 23,1 mkr. Preliminära uppgifter SCB 1 okt 2014 Faktor Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Barn- ungdom med utl bakgr Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändringar Kollektivtrafik Bebyggelsestruktur Lönekostnader Totalt i kronor per invånare Förändr Förändr m ot Riket Strukturkostn kr per invånare Thn Avdr/till m ot utf 2014 prel uppg april 7 134 9 596 3 823 115 9 666 3 756 127 940 219 0 7 220 10 036 4 160 249 9 560 4 905 0 1 012 -78 -362 86 440 337 134 -106 1 149 -127 72 -297 -362 26 174 -41 -3 112 106 43 3 -2 -12 6 -2 5 0 0 78 -23 3 -5 0 35 376 36 702 1 326 406 62 Anm: Befolkningens fördelning på olika åldersklasser är för flertalet faktorer den tyngsta komponenten. Det är befolkningsförhållanden m.m. året innan beräkningen som används, d v s 2012. För de verksamheter som ingår i utjämningen där Trollhättan får bidrag d v s anses vi befolkningsmässigt m.m. ha mindre gynnsamma förutsättningar än genomsnittskommunen och omvänt för de andra (bortsett från de speciella delarna befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och lönekostnader). SCB återkommer med definitiva beräkningar till årsskiftet. De största förändringarna är som synes av tabellen för grundskola, äldreomsorg och individoch familjeomsorg. Ökningen för de två första har att göra med hur vår befolkningsstruktur 101 jämfört med rikets har förändrats från 31 december 2012 till 31 december 2013. Mellan de bägge tillfällena har t ex vår andel äldre ökat något jämfört med rikets motsvarande andelar. För IFO ingår andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader som en viktig variabel. Även arbetslösa utan ersättning finns med. SCB:s beräkningar avser endast det närmaste året. Att bedöma utvecklingen därefter är mycket svårt. Systemen är mycket komplexa och det är inte Trollhättans absoluta förändringar utan förändringarna relativt riksgenomsnittets förändringar som måste bedömas och beräknas. Om inte det finns särskilda skäl använder vi oförändrade belopp efterföljande år. Nu har vi som en osäker markering justerat ned beloppen 2016 och ytterligare 2017. Skälen är två och bägge knutna till individ- och familjeomsorg. För det första bör man kunna förvänta sig att det stora gapet mellan Trollhättan och riket beträffande försörjningsstöd och arbetslöshet minskar. Vi ser hos oss en nedgång i år och förutsätter i budgeten att den fortsätter nästa år (men rikets vet vi förstås inte). Det andra skälet är att det finns ett förslag från Statskontoret att göra om utjämningen av IFO från 2016 genom att slopa komponenterna lägenheter i flerfamiljshus från miljonprogrammets dagar och ekonomiskt bistånd längre än sex månader och ersätta detta med en komponent barnfattigdom. Om förslaget vinner gehör förlorar Trollhättan enligt åtföljande beräkning 600 kronor per invånare, d v s så mycket som 34 mkr. Det är enligt SKL oklart hur Finansdepartementet kommer att hantera frågan. SKL har inte tagit ställning till rapportens förslag, men anser att så omfattande förändring måste remitteras till kommunerna innan ett eventuellt införande. Flera tidigare förslag från Statskontoret är fortfarande under beredning på Finansdepartementet. LSS-utjämning Precis som den vanliga kostnadsutjämningen är LSS-utjämningen enbart ett system för pengaflöde mellan kommunerna – inget statsbidragssystem. I systemet uppdateras volymuppgifter årligen av SCB. För uppdatering av personalkostnadsindexet, vilket kan påverkas av respektive kommuns utformning av verksamheten, krävs däremot särskilt regeringsbeslut, vilket skett de senaste åren. Prognosen för 2015 är baserad på SCB:s preliminära beräkningar i september. Regeringen har beslutat att personalindexet ska uppdateras. LSS-utjämningen påverkas av den enskilda kommunens kostnadsutveckling vilket är en orsak till kraftig kritik har riktats mot systemet. Relativt högre ökning av LSS-verksamheten i Trollhättan senare år har medfört att utjämningsavgiften minskat. Vi har räknat in en reserv för försämringar vid fortsatta uppdateringar och justeringar fram till att utjämningen fastställs en bit in på nästa år. Liksom för den vanliga kostnadsutjämningen saknas prognosstöd för efterföljande år. Nivåjustering - regleringsbidrag/-avgift Då det generella statsbidraget lades ihop med inkomstutjämningen till ett inkomstutjämningsbidrag 2005 infördes i stället en reglering mellan stat och kommun med regleringsavgift eller regleringsbidrag. Inkomstutjämningsbidraget är värdesäkrat genom att det fyller på upp till 115 % av medelskattekraften och kräver därför successivt ökade statliga anslag. Men staten har ändå möjlighet att avstå från att höja sitt totala anslag till kommunerna genom att ta tillbaka pengar med regleringsavgiften. Utjämningsbidraget och regleringsbidraget/-avgiften är kommunicerande kärl. Vi har också lagt in ”införandebidraget” och ”strukturbidraget” vid 2014 års omläggning av kostnadsutjämningen här i sammanställningen eftersom de har koppling till regleringsbidraget/-avgiften. Vårt införandebidrag om 78 kronor per invånare upphör 2015. Strukturbidraget är ett tillskott som täcker upp försämring av regleringsbidraget när kommuner med hög skattekraft gynnas i inkomstutjämningen. 102 1. Minskning när statsbidragen inte värdesäkras. Ju mer inkomstutjämningsbidraget växer på grund av skatteunderlagets tillväxt ju snabbare minskar regleringsbidraget och vänds till en regleringsavgift. 2. Ändrade beskattningsregler. I budgetpropositionen föreslås sänkt skatt för pensionärer men och sänkt avdragsrätt för pensionssparande. Nettoeffekten beräknas bli att kommunernas skatteintäkter ökar med motsvarande 44 kronor per invånare 2015 och 122 kronor 2016. Detta neutraliseras genom regleringsbidraget/-avgiften. 3. Statliga beslut som medför ökade eller minskade krav på kommunernas verksamhet (finansieringsprincipen). Eftersom regeringen är inriktad på att påverka kommunerna med specialdestinerade statsbidrag direkt till respektive verksamhet är ändringarna via det generella statsbidraget av ytterst måttlig omfattning. 4. I budgetpropositionen föreslås att nedsättning av sociala avgifter för unga halveras 2015 och upphör 2016. Kommunerna föreslås bli kompenserade för de ökade kostnaderna med 132 kronor per invånare 2015 och 261 kronor per invånare 2016. Eftersom förändringen medför omräkning av ramar/anslag och förändringar av speciallösningar för debitering av PO-pålägg avvaktar vi riksdagens beslut med budgetändringar. Vi har således tagit bort dessa pengar ur SKL:s beräknig av nivåbidrag/-avgift. Tabellen visar förändringar av det generella statsbidraget enligt finansieringsprincipen till följd av ökade eller minskade statliga krav på den kommunala verksamheten. Förändringar av generellt statsbidrag jämfört med år 2013, kronor per invånare. Ökad undervisningstid i matematik år 1 - 3 Ökad undervisningstid i matematik år 4 - 6 Nationella minoritetsspråk Ungdomar utanför gymnasieskolan Införande av aktivitetskrav komvux Effekiviseringar nya gymnasieskolan Nya gymnasiesärskolan Nationella prov komvux Höjt takbelopp i högkostnadsskydd inom äldreomsorgen Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Höjd barndel i riksnormen Medborgarceremonier Gode män Summa förändringar som regleras mot verksamheten Varav nya ändringar enligt budgetpropositionen oktober 2014 2014 26 1 1 0 1 33 1 63 2015 26 2016 2017 1 1 0 0 1 1 -8 22 8 1 1 26 25 1 1 0 -48 2 1 -15 21 8 1 1 26 25 1 1 0 -48 2 1 -15 21 8 1 1 54 23 23 -2 -9 -8 Anm: Staten beräknar normalt medel för tillskotten i kronor i nominella tal vid ett tillfälle utan fortsatta uppräkningar. Genom folkökningen i riket minskar de därför efterhand omräknat i kronor per invånare. För ändrade åtaganden enligt finansieringsprincipen har motsvarande justering i nämndernas budgetramar gjorts. Det finns också specialdestinerade statsbidrag d v s bidrag som ska redovisas hos nämnderna och är direkt kopplade till motsvarande kostnader. Dessa ändrar inte nämndernas nettoramar. Tillskott av statsbidrag – beräkningsantagande inför 2016 Det tillfälliga konjunkturstödet innebar för Trollhättan 53,5 mkr som trappades ned till ca 12 mkr 2011 och upphörde 2012. Det generella statsbidraget minskade således med 12 mkr 2012 i nominella tal och har därefter varit oförändrat. Enligt budgetpropositionen i oktober 2014 kommer det att vara fortsatt oförändrat även 2015. Eftersom bidraget urholkas på grund av pris- och löneökningar i verksamheten blir den reala effekten ett årligt bortfall om 12 – 18 mkr. Spannet beror på att värdesäkringen kan bedömas olika. Det lägre beloppet motsvarar en låg pris- och löneomräkning om 2,5 %, det högre beloppet en normal skatteunderlagsökning om 4,0 %. Urholkningen motsvarar en årlig höjning av utdebiteringen med 11 – 18 öre! Vi har sedan 2013 års budget använt ett antagande om tre års värdesäkring på den låga nivån som vi tvingats lyfta vidare budget för budget och nu över till 2016. Däremot har vi inte höjt beloppet genom att bygga på beräkningsperioden. Detta är ändå en stor osäkerhet och riskfaktor inför kommande budget. 103 Verksamhetens nettokostnader Mkr 2015 2016 2017 2 847,6 2 847,6 2 847,6 79,3 166,7 252,0 -14,2 -14,2 -14,2 2,6 2,6 2,6 -3,0 1,0 8,0 2 912,3 3 003,7 3 096,0 -24,0 -7,8 -6,2 Ramförändringar enl finansieringsprincipen -0,6 -2,3 -2,3 Övriga ramförändringar 86,3 103,5 121,6 Summa ramförändringar 61,7 93,3 113,1 2 974,0 3 097,0 3 209,0 Budget 2014 (exkl avskrivn) Förändringar: Ramkompensation för pris- och löneökningar Ramväxling räntor och hyror verksamhetsfastigheter Överföring av taxefinansierade verksamheter Pensionskostnader m m Dels:a 2014 års budg i löpande löner/priser Förändringar: Ändringar i oförutsett och särskilda åtgärder Verksamhetens nettokostn Spec av förändring av pensionskostnader m m -3,0 1,0 8,0 Pensionskostnader Övrigt "finansförvaltningen" enl spec -4,0 1,0 -1,0 2,0 5,0 3,0 Observera att sammanställningen startar i 2014 års budget och att den därefter bara redovisar förändringar av de angivna posterna för att komma fram till verksamhetens nettokostnader åren 2015 - 2017. Alla år jämförs med 2014 års budget – förändringarna redovisas ackumulerade. Förutsättningar och beräkningen av kompensation pris- och löneökningar och pensionskostnader redovisas senare i denna handling. Hyrorna för de verksamhetsfastigheter som hyrs av Trollhättans Tomt AB sänks fr o m fjärde kvartalet 2014. Ramarna sänks med 14,2 mkr för helt år med motsvarande nedjustering på resultatbudgeten av finansiella intäkter. Överföringen av de taxefinansierade verksamheterna renhållning och sotning till TEAB respektive NÄRF medför att deras positiva driftnetto måste tas bort ur budgeten. Budgetmässigt kan detta göras helt genom att minska avskrivningarna (egentligen påverkas även finansnettot). För oförutsett och särskilda åtgärder räknas förändringen mot 2014 års ursprungliga budget efter justering för några mindre anslag som är nivåhöjande i ramarna. De totala beloppen för anslagen i oförutsett och särskilda åtgärder är sammanställda senare i denna handling. Beloppen påverkas i några fall av att medel tillförts eller avräknats nämndernas budgetramar. Ramförändringarna för 2015 – 2017 specificeras på efterföljande sidor. Alla förändringar redovisas mot 2014 års ursprungliga budget. Det betyder att vissa tillskott i ramen helt eller delvis motsvaras av tilläggsanslag 2014. Ramförändringar enligt finansieringsprincipen motsvaras av förändrat generellt statsbidrag. Dessa har uppdaterats enligt budgetpropositionen för 2015. 104 Ramförändringar 2015 - 2017 2014-10-29 Förändr mot budget 2014 tkr Utbildningsnämnden Ramändr 2015 Ramändr 2016 Ramändr 2017 Anmärkningar 36 342 55 338 69 942 Enligt finansieringsprincipen 1 435 1 435 Ökad undervisning i matematik år 4-6 1 435 1 435 Motsvaras av förändrade generella statsbidrag Övriga ramförändringar Förstärkning av elevbidrag grundskolan 36 342 6 000 53 903 6 000 68 507 6 000 Förstärkning med 1000 kr/elev Målgruppsförändringar grundskolan 15 742 23 947 31 332 Ny målgruppsberäkning baserat på befolkningsprognos april-14 Målgruppsförändringar barnomsorg 6 380 15 016 21 515 Inskrivningsgrad 88,1% 1-5 år. Ny beräkning baserad på befolkningsprognos -14 Lokalbehov förskolan målgr ökn 720 1 440 2 160 Om-tillbyggn Lyrfågelskolan 850 850 850 Hyreshöjning vid ibruktagande 1 850 1 850 1 850 Hyreshöjning vid ibruktagande 800 800 800 Finansiering Välkomsten 4 000 4 000 4 000 Kultur-Fritidsnämnden 3 652 3 582 3 262 Kultursekreterare 100-års jubileum Idrottshall badminton Evenemangssatsning Sommaröppet konsthallen 432 750 700 400 432 1 500 700 112 1 500 700 Kulturskolan 1 tj 500 500 500 Caféverksamhet Kronan 420 Konstgräs underhåll 250 250 250 Intäktsbortfall och ökat åtagande vinterunderhåll Torsbovallen Slättbergshallen förlängd säsong 200 200 200 Konståkningssäsong tom v 14 35 293 40 804 45 640 Gemensamt/ofördelat Arbetsterapeut, sjukgymnast Ökade hyreskostnader 5 950 1 500 250 7 150 1 500 250 8 950 1 500 250 Stora behov i boendena. Fler chefer 1 200 2 400 3 600 Två nya chefer per år, krävs ca 15 chefer för att nå målet 30 arbetstagare per chef. Biståndshandläggare SoL, LSS, Sps 1 000 1 000 1 000 Två tjänster, för uppföljning av biståndsbeslut. Fler sjuksköterskor, vikariemedel 2 000 2 000 2 000 Ökat kvarboende och allt fler multisjuka kräver fler sjuksköterskor, täcker obalans 2014. Om-tillbyggn Skoftebyskolan Nattis/OB-verksamhet Omsorgsnämnden Ensamarbete på natten är inte godkänt. Finansiering för 2 tjänster Tilläggsanslag beviljades 2014 med samma belopp. Totalt 1 120 tkr täcks från anslaget för 100-årsjubileet. TA 2014 144 tkr Driftskostnader hyra mm. Ramflytt av anslag för evenemangssatsningar från kommunstyrelsen Engångsanslag. För att kunna hålla öppet hela sommaren. Utökning med 1 tjänst Har drivits med TA 2013-2014, Ytterligare anslag 2015 utvärderas sedan. Kapitaltjänstkostnader IT-system Äldre- o handikappomsorg Ökad målgrupp leder till ökat lokalbehov. 4 avd per år Satsningar i budgeten som innebär ökade kostnader i verksamheten, förutsätter att utrymme finns inom nämndens totala budgetram. Ombyggnationer/nya lokaler för utökad verksamhet. 600 17 793 -454 18 854 -854 18 640 -854 Korrigering målgrupp 2013 Nordängen 16 platser inkl omb kök 5 753 5 753 5 753 Fler äldre än enligt tidigare beräkning. 3 600 3 600 3 600 Start aug 2014. Helårskostnad 6,2 mkr netto. Nya målgruppsbehov Bostadsanpassningsbidrag 894 1 000 555 -859 1 400 1 400 Täckning obalans 2014, Ökat kvarboende kräver ökade anpassningar. Tekniska hjälpmedel 1 400 1 400 1 400 Täckning obalans 2014. Konvertering somatikpl till demenspl Digital larm, leasing Utökad dagverksamhet/träffpunkter Ökade hyreskostnader Tor 2 1 200 2 000 1 500 600 2 400 2 200 1 500 600 3 600 2 200 1 500 600 Konvertering av 25 platser årligen. Höjt takbelopp högkostnadsskydd Enligt finansieringsprincipen. Baserat på demografisk utveckling. Teknik byte från analogt till digitalt. Kan bidra till att fler personer kan bo kvar i eget boende. 105 Förändr mot budget 2014 tkr Ökade hyreskostnader Stavregården Ramändr 2015 Ramändr 2016 Ramändr 2017 Anmärkningar 300 300 300 Stärkt bemanning Omsorger för funktionshindrade Nyttja tre servicelägenheter till kontor. Regeringen avsätter 2 miljarder per år 2015-2018. 11 550 14 800 18 050 Köpta platser boenden Personlig assistans enligt LSS 6 300 2 000 6 300 2 000 6 300 2 000 Ökad målgrupp pers ass enligt LSS 1 500 3 000 4 500 Ökat antal kontaktpersoner Förändrade behov dagligverksamhet 250 1 500 500 3 000 750 4 500 -1 665 -6 665 -11 665 -619 -619 -619 Enligt finansieringsprincipen. 454 454 454 Enligt finansieringsprincipen. -5 000 -10 000 -15 000 1 000 1 000 1 000 Nya föreskrifter från socialstyrelsen. Handläggare våld i nära relationer 500 500 500 Nya föreskrifter från socialstyrelsen. Insatser för våldsutövare Familjerätten, en ny tjänst 200 500 200 500 200 500 Tidigare varit delfinansierat med projektmedel. Kvalitetsutvecklare Bidrag till brottsofferjouren 500 50 500 50 500 50 Utveckling av rutiner och förbättrad kontrollfunktion. Sysselsättning inom beroendevården 750 750 750 Möjlighet till tidigare sysselsättning. 3 743 3 213 7 108 Beläggningsunderhåll 155 425 655 Ökade ytor väghållning 175 475 590 Slopad nedsläckning av belysning 670 670 670 Arbetsmarknads- och socialnämnden Jobbstimulans Höjning riksnorm försörjningsstöd Försörjningsstöd Ökad utredningsresurs barn och unga Byggnads- och trafiknämnden Reparation och underhåll av Klaffbron Resecentrum gemensamhetsanläggning 1 400 443 3 000 443 443 Beställning/driftledning väghållning Bergsskrotning väster fallfåran -260 60 360 650 Tillsynsverksamhet inom PBL-området 500 500 500 Förstärkt planverksamhet 600 600 600 75 -25 -25 Miljönämnden Ansvarsutredning, förorenad mark Naturvårdsplan Täckning del av obalans. Beräknad avtrappning. För att minska väntetider och leva upp till de kvalitetskrav som socialstyrelsen föreskriver. Kompensation för ökade ytor och prisförändr för att fortsatt klara målet 4,0 %/3,0 % (GC) enligt specifikation. Ökade ytor vid utbyggnad av exploateringsområden m m enligt specifikation. Exklusive beläggningsunderhåll. Genomförd 2014 och då finansierad inom ram. Större förbättringar och komponentbyten redovisas på investeringsplanen 2015 2,1 mkr. Invändig ytbehandling 2017 d v s underhåll. Nämnden tar över ansvaret från KS/Hållbart Samhälle. Förstärkning kan ske inom ram. -260 Ökade ytor park Täckning obalans. Vart tredje år enligt beslut vid övertagande av området. Senast 2014 och nästa gång 2017. 100 -25 Ökade ytor vid utbyggnad av exploateringsområden m m enligt specifikation. Tillskott för skötsel av Knorren och området vid gamla Kronogårdsskolan ingår med 190 resp 260 tkr 2016 och 2017. Bollplanerna klipps en gång per vecka. i övrigt skötsel som naturmark (13 ha). Tillskott för att medverka till en tjänst. Nämnden förutsätts omfördela eventuellt återstående medelsbehov inom ram. Förstärkning av kapaciteten för planproduktion med 1,0 tjänst. Tillfälligt anslag -25 -25 Uppdatering av objektdelen, 100 tkr för 2012, 25 tkr 2013 och 2014, KS §63 2012-03-14. 106 Förändr mot budget 2014 tkr Ramändr 2015 Ramändr 2016 Ramändr 2017 Anmärkningar Kommunstyrelsen 8 274 4 869 5 018 56 56 56 56 56 56 1 874 2 224 2 473 101 101 -300 Enligt finansieringsprincipen Gode män Övriga ramförändringar Bredbandstjänst Stamnätsutbyggnad Lagmansered Framtagande av ny ÖP mm. Tillgänglighetskraven Trästadsnätverk 2 700 Motsvaras av förändrade generella statsbidrag Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare 0,5 tjänst tom 2016 för information vid utbyggnad av stamnätet på landsbygden. KS § 60 2013 Fibernätsutbyggnad. Byggstart vid minst 40% intresserade vilket innebär ca 60 hushåll. -250 -250 -250 -1 000 -1 000 -1 000 25 25 25 Medlemskap i trästadsnätverk enligt beslut i KS §222 2013 650 Förstärkning med en tjänst, befolkningsmålet innebär ökad arbetsbelastning. Exploateringsfunktionen Grannsamverkan och trygghetsvandrare 40 Information och tryckning av VA-plan 50 40 40 250 tkr fanns i ram 2011-2014. Tillfällig höjning 2014. Nivå återställd till 500 tkr per år. Material och utrustning Trollhättans stads andel enligt beslut i KS (maj) Inkomstbortfall elbilpool Beslut om att täcka inkomstbortfall i elbilpool. Prognos för år 1 (2014) är att 50% av kostnaden täcks. Troligt att nyttjandet ökar efterhand. 100 tkr reserverat från tillväxt och utveckling 2014. Rysskranen Av de ursprungliga 200 tkr för iordningställande finns 172 tkr kvar. De beräknas räcka för att måla och blästra kranen. Eventuellt fortsatt löpande underhåll får tas upp i budget 2016. Resecentrum gemensamhetsanläggning -443 -443 -443 Byggnads- och trafiknämnden tar över ansvaret från Hållbart samhälle. Utredningskostnader Skydd o säkerhet -125 -125 -125 Beredskap vattenförsörjning Utredningskostnader klimatförändringar KSF Organisation 100 500 500 500 Utökning chefsorganisation 50 % Jämställdhetsfrågor 470 470 470 60 60 60 Utökning med 0,5-1 tj för att arbeta med avsiktsförklaringen med Länsstyrelsen. Finansieras till viss del via omdisponering från avtalsbunden verksamhet. Utökad grundorganisation pga flera nya projekt. -400 -400 -400 Avyttring Tor 2 Musikhus till TTAB 275 275 275 Innovatum teknikpark hyresgaranti -50 -100 -100 City Trollhättan Miljöfordon Tillfälligt anslag för att utföra risk- och sårbarhetsanalys. Enligt beslut i KS § 64 2014 Medfinansiering Centrum för Hållbarhet Älvhögsborg Ny fordonsupphandling. Befintligt subventionsanslag kan tas bort (återstående del av 1,4 mkr). Flyttat från dåvarande tekniska nämnden. Budgeterat positivt driftnetto på 275 tkr bortfaller. Hyresgaranti max 2,1 mkr 2013-2017. Avtrappning av belopp från max 550 tkr 2013 till 350 tkr 2017. Beslut i KS § 14 2013. Projledare Innovatum 2012-2014. Fortsättning enligt tidigare. 750 1 500 1 500 Ökad uppdragsersättning för utbyggnad av gymnastikhall. Oklart när bygget blir färdigt pga överklagande. Beräknad inflyttning halvårsskiftet 2015. 2 500 65 Näringsbidrag för investeringar 5 mkr var 5:e år med start 2016. 65 2 500 65 Docentmeriteringsprogrammet, HV Medlemsavgift West Sweden Näringslivsaktiviteter -400 -290 500 -400 -290 500 -400 -290 500 Inga utbetalningar 2013 och 2014 Evenemangssatsning -700 -700 -700 Budgetflytt till Kultur- och fritidsnämnden som sköter genomförandet 800 500 800 500 800 500 Utökning av kommunalrådstjänst 80% -1 854 -1 854 -1 854 765 tkr EU val, Allmänna val 1 089 tkr. Handläggare överförmyndarnämnden 250 250 250 1 tjänst för handläggning av ensamkommande barn, resterande finansieras via statsbidrag från migrationsverket. Beslut KS§160 Arvode gode män 200 200 200 Antal ärenden för gode män har ökat. Innovatum Science center Fastighetsskatt NÄRF Politikerarvode Utbildningsdel av partistöd Val 2014 Tillkommande kostnader avseende fastighetsskatt på lokalhyror efter ny bedömning av Skatteverket. Avvecklat i nuvarande form. Tilläggsanslag har tidigare beviljats 2012 och 2013 från tillväxt och utveckling. 107 Förändr mot budget 2014 tkr Frivilliga skolformer Ramändr 2015 Ramändr 2016 Ramändr 2017 Anmärkningar 6 344 2 589 2 489 -56 -2 811 -2 811 -2 755 -2 755 Neddragning enligt budgetpropp 2013 -56 -56 -56 Neddragning enligt budgetpropp 2015 Övriga ramförändringar 6 400 5 400 5 300 Målgruppsförändring gymnasieskolan 2 400 1 400 1 300 Utjämningsbidrag 4 000 4 000 4 000 Enligt finansieringsprincipen Effektiviseringar nya gymnasieskolan Aktivitetskrav komvux Summa ramförändringar Varav enl finansieringsprincipen Uppdaterad befolkningsprognos ökad målgrupp. Procentuell andel av kostnadstäckning enligt avtal – trappning mellan Thn och Vbg. Trappningen uppe i nivå 2015. 85 714 101 116 119 280 -619 -2 339 -2 339 Varav målgruppsförändringar 31 889 48 111 61 201 Varav övriga förändringar 54 444 55 344 60 418 Motsvaras av förändring av generellt statsbidrag 108 Oförutsett/särskilda åtgärder mm Tkr Budget 2013 Återstod Budget bokslut 2013 2014 Inrapp Återstår per aug per aug Återstår i boksl Progn aug rapp Budget 2015 2016 2017 Projekt 2 700 100 2 800 2 600 200 200 3 000 3 100 3 200 Tillväxt och utveckling 7 425 3 155 6 800 350 6 450 5 500 4 500 7 500 7 500 KS oförutsedda utgifter 1 100 270 1 200 0 1 200 500 1 200 1 300 1 300 Jobb till unga 4 000 -30 7 000 4 170 2 830 2 000 5 000 5 000 5 000 2 000 0 2 000 2 000 2 000 3 000 3 000 Anslag till social investeringsfond Övergripande IT 1 300 575 1 400 1 210 190 0 1 800 1 900 2 300 Reserv gruppboende/målgrupp 6 700 28 11 100 11 100 0 0 2 500 3 600 3 600 Ombudgeteringar 500 0 500 500 0 0 500 600 700 6 800 0 7 000 0 7 000 7 000 5 000 5 000 5 000 Skolsatsning 4 000 4 000 0 0 100-års jubileum 2016 4 000 144 3 856 3 700 2 900 6 000 Reserv målgruppsökningar Resultatreserv 25 000 25 000 5 000 0 5 000 5 000 Summa 55 525 29 098 52 800 23 804 28 726 25 900 28 400 8 000 15 000 45 000 46 600 Anm: Disposition av anslagen beslutas av Kommunstyrelsen förutom anslaget för övergripande IT och Jobb till unga vilka är delegerade till KS ordförande. Beloppen är upptagna i löpande priser. Projekt Avser bidrag till Film i Väst för fortsatt uppbyggnad och förstärkning av infrastrukturen för filmproduktion i Trollhättan. Tillväxt och utveckling Medel för tillväxt och utveckling är en reserv som i första hand användas för åtgärder som främjar en långsiktigt positiv tillväxt för Trollhättan. Anslag för USM i simning, elbilspool och komvux kan finansieras ur anslaget. Anslag 2,7 mkr för stamnät bredband 2015 har tillförts KS ram och avräknats här. KS oförutsedda utgifter Reserv att disponera för oförutsedda mindre tilläggsanslag. Jobb till unga Kommunstyrelsen har 2012-01-05 antagit Strategi för ökad samhällsgemenskap. Ordförande bemyndigades att, efter samråd med presidiet, besluta om att ianspråkta medel inom ramen för anslaget. I anslaget är inräknat utökning av feriearbeten. Anslag för social investeringsfond Syftet med en social investeringsfond är att genom förebyggande arbete tidigt bryta en negativ händelseutveckling för unga Trollhättebor. Anslaget ska ge möjlighet till särskilda satsningar som genom kommande positiva sociala och ekonomiska effekter genom lägre verksamhetskostnader och ökad sysselsättning beräknas vara lönsamma. Som underlag för Kommunstyrelsens beslut ska finnas konsekvensbeskrivning och ekonomisk kalkyl, se vidare av styrelsen 2013-05-15 fastställda riktlinjer. 109 Förvaltningsövergripande IT Anslaget är under beredning och fördelas per projekt i KS budget. Det fylls på varje år med medel för nya projekt och avräkning i nämndernas ramar för rationaliseringseffekter sker när det gäller mindre projekt genom det rationaliseringsavdrag som finns i den generella ramuppräkningen. Anslaget har tillförts 300 tkr för ökad säkerhet i internetförbindelser. Reserv för gruppboende Omsorgsnämnden beviljades tilläggsanslag 2014 med 6,3 mkr vilket täcktes ur reserven för gruppboende. Motsvarande belopp har införts i ramen för 2015- och avräknats här. Kvarvarande belopp utgör reserv inriktat på äldreomsorg och funktionshindrade, i första hand för att täcka eventuellt behov av ökad målgruppskompensation. Omsorgsnämnden har (över ram) tagit upp 5,4 mkr för start av nytt gruppboende 2016 med helårskostnad 16,2 mkr 2017. Kostnaden är beräknad utan avräkning för den finansiering som sker genom kompensation för ökad målgrupp. Planeringsläget är oklart och start bedöms vara aktuell tidigast 2017. Ombudgetering Anslaget är en reserv för att vid bokslutsberedningen kunna anslagstäcka eventuella ”försenade” engångsanslag från 2014 till 2015 inom oförändrad total budget. Reserv för målgruppsökningar Målgruppsberäkningar i ramarna är beräknade enligt befolkningsprognosen i april 2014. En reserv har anslagits här om målgruppsökningarna skulle bli större än förutsatt i ram. Skolsatsning Engångsbelopp 2014 som beviljades Utbildningsnämnden för finansiering av Välkomsten. Anslag 2015- är nu upptaget i nämndens ram. 100-årsjubileum 2016 Avsättning för kostnader inför och under jubileumsåret. Ej förbrukade medel 2014 har här fördelats på 2015 och 2016 efter avräkning av kostnader för kultursekreterare som tillförts Kultur- och fritidsnämndens budgetram. Därtill har 4,0 mkr tillförts för att anslaget ska ge möjlighet att disponera 6,0 mkr jubileumsåret 2016. Resultatreserv Anslaget är avsett att markera och reservera utrymmesbehov för framtida verksamhet inom ramen för målet om oförändrad skattesats under mandatperioden. 110 Nettodriftkostnader per nämnd Bokslut Tkr Just Budg Budg 2012 2013 2014 2015 Utbildningsnämnden 839 753 874 952 942 954 982 245 Kultur och fritidsnämnden 118 812 122 391 131 720 138 254 Omsorgsnämnden 795 856 826 633 844 366 891 795 Arbetsmarknads och socialnämnden 288 280 294 280 290 185 293 558 77 306 72 898 86 453 91 119 6 550 6 787 7 433 7 488 468 644 479 988 481 710 494 382 2 595 201 2 677 930 2 784 820 2 898 841 Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen S:a nämnder Övrigt Särskilda åtgärder KS Löneökningar inkl po-justering Oförutsedda utgifter Pensioner m m Avgår interna kapitalkostnader Realisationsvinster/förluster S:A SKATTEFIN VERKSAMH Tekniska nämnden Taxefin verks driftnetto Taxefinansierade verksamheter ./. Interna kapitalkostnader TOTAL VERKSAMHET -58 796 0 0 0 26 323 -80 213 -4 906 65 405 50 200 6 182 2 600 82 488 -73 065 -3 000 75 160 25 400 45 493 3 000 78 988 -74 721 -3 000 2 536 404 2 627 022 2 850 225 2 974 000 4 354 7 464 -3 110 -50 908 0 0 0 24 929 -73 081 -2 755 -3 125 0 -3 125 -2 575 239 -2 814 0 2 540 758 2 623 897 2 847 650 2 974 000 111 Nettoinvesteringar per nämnd Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 S:a 15-17 8 629 12 560 6 162 5 662 5 662 17 486 23 264 29 335 18 245 26 200 19 560 64 005 Omsorgsnämnden 4 933 9 540 8 650 8 310 10 310 27 270 Arbetsmarknads o socialnämnden 672 1 300 1 300 1 300 1 300 3 900 Byggnads och trafiknämnden 37 545 38 388 56 010 44 895 Miljönämnden 23 100 100 28 706 50 136 58 400 Tkr Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Summa skattefinansierat Taxefinansierad verksamhet 103 773 141 359 4 558 73 500 174 405 100 58 080 44 240 160 720 148 867 144 447 154 572 447 886 5 470 Delsumma Ombudg/tidsförskjutn 108 331 146 829 -26 829 148 867 144 447 154 572 447 886 -28 867 -24 447 -34 572 -87 886 Summa 108 331 120 000 120 000 120 000 120 000 360 000 Investeringsbudget/investeringsplan 2015 - 2017 6,6 3,0 1,3 1,4 Grundskola 3,8 Utrustningsanslag Skoftebyskolan Utrustningsanslag Lyrfågelskolan 1,2 Barnomsorg 1,8 Skateboardpark 1,1 Slättberg Slättbergshallen omklädning Slättberg ny kylanläggning 2,5 18,2 1,6 2,7 0,5 1,8 6,2 1,8 4,2 0,0 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk 1,8 1,6 0,0 4,1 0,2 24,0 1,4 6,6 3,0 1,3 4,6 12,6 Progn 2014 Edsborg byte konstgräs 1,6 4,5 Ny bokbuss Edsborg elitsatsning 0,2 23,3 Renovering av Huvudbiblioteket KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 28,6 4,6 3,7 Administration/gemensamt 1,1 12,6 8,6 Mkr UTBILDNINGSNÄMNDEN Nämnd/objekt Just bu 2014 Red 2013 6,0 3,0 8,0 26,2 1,6 2,2 1,8 5,7 Plan 2016 0,0 7,5 60,0 1,8 1,1 0,0 6,0 0,0 5,5 0,0 8,0 64,0 4,9 7,2 0,5 0,0 5,4 17,5 Byte av kylanläggning. Energisparåtgärd Utbyggnad och ny entré Förråd och omklädningsrum 2014. Ismaskin 2015. Konstgräs anlagt 2007 15 års avskrivning. Utslitet och behöver bytas, de konstgräs som nyttjas året runt slits hårt. Senare anlagda konstgräs har 10 års avskrivningstid. Prel beräkning utifrån fotbollsförb krav o föreningens förutsättningar. EB. Anläggning byggs etappvis. Drivs av föreningen. Detaljplanen ska ändras innan bygglov kan ges. 2014 Toalett 2015 actionpark, 2016 pool och street. Folkets hus planerar att byta golv i bokhallen. Renovering, byte av hyllor och belysning samordnas med det arbetet. Samtidigt ses behoven för "Framtidens bibliotek " över. Specifikation finns i nämndens budgethandling. Specifikation finns i nämndens budgethandling. Specifikation finns i nämndens budgethandling. >=2018S:a: 15-17 Anm 19,6 86,0 1,6 2,2 1,8 5,7 Plan 2017 I investeringsutgifterna ingår inte lokaler för förskolor, skolor och gruppbostäder. Dessa hyrs på sådana villkor att de inte behöver redovisas som investering. Notering med EB i anmärkningskolumnen innebär att nämnden ska göra en särskild framställning till KS innan medlen får tas i anspråk. Specificeringen på objekt i planen gäller som anslagsbindningsnivå om inte annat anges. Nämnderna kan göra ytterligare preciseringar och ange ytterligare villkor. Prognos 2014 har uppdaterats enligt augustirapporten/senaste uppgifter. 2014-10-30 1 (9) 112 Mkr 4,9 OMSORGSNÄMNDEN 4,9 0,7 Löpande investeringsanslag mm ARBETSMARKNADS O SOCIALNÄMNDEN Nödvattenutrustning Hotellås demensboenden Nytt verksamhetssystem 1,3 5,3 0,2 2,0 1,3 4,6 0,1 1,3 5,3 0,2 0,5 1,9 0,2 1,3 5,3 1,0 1,3 5,3 1,0 15,0 3,5 4,0 27,3 17,1 0,0 0,9 6,0 0,0 0,6 3,9 15,9 0,2 2,5 3,9 0,5 4,0 10,3 5,7 0,9 6,0 7,0 4,0 6,0 7,0 Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. Utbyte av befintliga lås i demensboenden. Kostnader för projektledare, konsulter mm. Utrustning av lokalerna. Utrustning och verksamhetsanpassning av lokaler. Tidigast 2017. Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. Flytt från Edsborg. Om det blir elitsatsningar Bergtäkten Ny stallbyggnad, gamla utdömd. 240 m² Ny Sandhem alternativt Lextorp. EB. En plan per år. 2014 Lyrfågeln, 2015 Torsbovallen. Båda planerna utförs under 2014. Finanisiering av Torsbovallen säkerställs genom banklån upptaget av TBIS. Särskilt avtal har upprättats Budgetjustering hanteras i augustirapporten. Belysningen vid skoghöjdens fritidsanläggning har åter överklagats. Bryggpromenad. Munkeboviken. Kiosk och toalett, Phoenixstranden. >=2018S:a: 15-17 Anm 0,5 2,0 8,3 3,2 6,0 Plan 2017 Konferensrum, pers.matsal M15 1,9 2,1 0,0 0,6 1,8 Plan 2016 0,2 2,0 2,0 8,7 8,3 0,6 4,0 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk 0,2 6,7 4,7 1,0 11,7 0,7 Progn 2014 9,5 4,7 1,0 12,3 2,5 Just bu 2014 Konferensrum, Blomstergården Nytt gruppboende ÄO 4,9 14,3 4,0 Objekt under 1 mkr Elljusspår reinvesteringar Omklädningsbyggnad Nysätra Stall Ängens gård Skogshöjdens fritidsanläggning Skogshöjden friidrott Konstgräs m belysning Öresjö etapp 1 Öresjö etapp 2 Öresjö etapp 3 Nämnd/objekt Red 2013 2 (9) 113 0,5 0,2 Tillgänglighet busshållplatser Tillgänglighet centrala staden 0,5 1,4 0,5 0,5 1,4 0,6 0,5 1,4 0,6 1,5 1,1 Resecentrum et 4 0,0 Cirk pl Tunhemsv Kungsportsv 0,0 3,0 0,5 Cirk plats Vänersborgsv/Älvdalsv 2,6 3,0 0,5 2,1 2,0 2,6 3,0 0,5 1,4 1,0 4,5 Effektbelysning centrum Magasinsgatan 2,8 Albertsv, cirkulationsplats m m Klaffbron Polhems slussbro (Stenvalvsbron) 0,1 Bangårdsgatan 2,3 23,1 Resecentrum et 3 1,4 5,0 Resecentrum et 2 Resecentrum et 1 0,2 1,3 Diverse mindre objekt 0,6 1,3 2,0 46,0 0,3 56,0 4,5 6,0 6,0 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk Parkeringsautomater 0,3 Trafiksäkerhetshöjande åtg 1,3 0,9 19,6 0,0 30,0 Progn 2014 0,8 1,1 Offentlig belysning 1,1 27,4 0,3 37,9 Just bu 2014 Trafiksignaler 0,9 33,3 - Väghållning Bullersanering Förnyelse/upprustn off miljö 37,5 Mkr BYGGNADS OCH TRAFIKNÄMNDEN Nämnd/objekt Red 2013 2,4 0,0 0,2 0,8 0,5 1,4 0,6 1,5 1,1 35,5 0,3 44,9 Plan 2016 174,4 0,0 0,2 0,8 0,5 1,4 0,6 1,5 1,1 2,4 2,0 3,0 0,5 2,1 0,0 4,5 0,6 2,4 1,5 4,2 1,8 4,5 4,2 Upprustning/ombyggnad av provisorium överlämnad av Trafikverket. Belysnngsprojekt inom centrum. Inför jubileum 2016. Strandgatan-Drottninggatan. P g a ny pendelparkering för Resecentrum. Albertsvägen/Torsredsvägen. Delfin i expl budg. Inkl GC enl plan. De delar som utgör reinvestering (byte av komponenter eller större förbättringar) vid underhåll av bron. Utredning 2013 visade att bärigheten var tillräcklig. Tid RC et 5. Ombyggnad av Bangårdsg och tillgänglighetsanp RC. Objektet kan utgå, finns med i tillgänglighet busshållplatser (2015). Pendelpark m m. Medfin av Västtrafik. Bro m m. Medfin av Västtrafik. Regionbussuppst m m. Förutsätter medfin av Västtrafik. KS har medgett igångsättning. Lokalbussuppst m m. Medfin av Västtrafik. Etappen klar. Reinvestering p-automater. Reinvestering trafiksignaler efter utredning. Fördelas från KS enligt tillgänglighetsplan. Förutsätter statsbidrag. Bangårdsgatan 2015. Årligt anslag. Årligt anslag. Tidigare benämnt Nollvisions åtg i bostadsomr. Ökad satsning kan ske genom omdisponering. Årligt anslag. Reinvesteringar och energisparåtgärder. Årligt anslag. Utökat 2015 p g a jubileet 2016. Årligt anslag. Omflyttning till drift kan bli aktuell. >=2018S:a: 15-17 Anm 63,4 458,6 144,9 0,3 0,9 73,5 Plan 2017 3 (9) 114 Mkr 1,5 10,0 5,0 0,8 2,0 GC-väg Vänersborgsvägen GC-väg Torsredsvägen 1,4 1,4 1,4 2,6 GC-väg Lantmannavägen GC-väg Kungsportsvägen GC-väg Vänersborgsvägen 2,6 0,5 0,4 GC-väg till Sjuntorp GC-väg E 45 - Kardanvägen 1,3 GC-väg banvallen Överby-Vbg 0,5 4,0 Olof Palmes gata Lilla Spiköbron 0,5 10,0 4,0 Cirk plats Vbgvägen - Albertsv GC-väg Tingvallavägen 5,0 Gator gamla Strömslund Cirk Tunhemsv - Slättbergsv 6,0 Torseredsvägen 10,0 10,0 2,0 0,8 1,4 11,9 5,0 4,0 0,5 0,0 0,0 3,0 0,0 0,0 0,0 3,0 0,0 10,0 0,0 10,0 1,5 Enl cykelplan. Ombyggnad av befintliga GC-banor/cykelfält. Hultsrondellen - Liljedal. Samordnas med utbyggnad av Liljedal. inkl plankorsning med Överbyvägen. Enl cykelplan. Mellan Älvdalsrondellen och Dahlhemsvägen Enl cykelplan. Mellan Hjulkvarnsgatan och Nordewallsgatan. Enl cykelplan. Mellan Lextorpsv och Hovslagareg. Dubbelsidig. Samfinansiering exploatering. Stad är angelägen om och har beredskap för tidigareläggning. Velandavägen-Sjuntorp. Etapp 2 E 45-Velandavägen. Trollhättans Försenad från 2014 och ökad ram 2015 KF 28 april. Regionens GC-pl. Bidrag till statlig infrastruktur - delfinansieras av TRV. Etapp 1 Förutsätter 50 % statsbidrag. Asfalt o belysn, samordn Vbg. Ny bro mellan Spikön och Mossberget som ersättning för befintlig reparerad. Tidigast möjligt och osäker kostnad. Utredning pågår. Strandgatan - Drottninggatan. Elviusgatan - Djupebäcksgatan. Samordning va. "Albertsplanen". Osäker omfattning. Minskat för GC enligt nedan. Ombyggnad av befintligt torg. Ombyggnad av befintligt torg. jubileum 2016. Föreningsg-Torgg d v s två kv inkl korsning. Samordn va. Inför Åtgärder i centrum - specificeras i kommande plan. Ombyggn gågatedelen. Samfin fastighetsägare. Ombyggnad enligt trafikutredning 2006. Osäkert objekt. Ombyggn med GC-bana norr/söder om torget. Medfinansieras av exploatering. >=2018S:a: 15-17 Anm 5,0 11,9 3,0 10,0 5,0 Plan 2017 Kanaltorget Drottningtorget Ombyggnad Storgatan Centrumplanen 3,0 0,0 Plan 2016 10,0 0,0 5,0 1,5 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk Kungsgatan 1,2 Progn 2014 15,0 1,2 1,5 Just bu 2014 Torggatan Drottninggatan Cirk plats Vänersborgsv vid Liljedal Nämnd/objekt Red 2013 4 (9) 115 0,0 0,2 0,2 1,3 Bergtäkten Lekutrustning Karl Johans torg 0,3 Div mindre parkarbeten 3,5 0,5 0,8 0,6 Ombyggn lekplatser 9,1 0,3 3,6 Parkverksamhet Centrumåtgärder 0,2 Övriga objekt 0,2 3,5 0,5 0,8 0,3 9,1 1,5 0,5 0,8 0,3 9,1 0,0 1,3 0,5 0,8 0,3 8,4 1,3 0,5 0,8 0,3 8,9 8,5 5,0 25,0 300,0 1,0 33,0 10,0 GC-bro över kanalen 2,0 5,0 20,0 1,0 5,0 2,0 1,2 1,4 1,5 2,6 0,0 1,5 2,4 0,9 26,4 28,0 10,0 2,4 6,7 3,8 1,9 1,6 2,8 Ombyggn, ny utformning. Gemensamt projekt med Storgatan. Inför jubileum 2016. Reinvestering av klätterställningar etc. Ändrade normer. Vägar, belysn, lekredskap, trädplant m m. Inkl anslutn enl GC-plan. Årligt anslag. Årligt anslag. En - två lekplatser per år beroende på storlek. Årligt anslag. Enl cykelplan. Bättre förbindelse Innovatum/Östra älvstranden med fall- och slussområdet. Tidigarelagt objekt. Gångbroar mellan öarna. Mkt osäker kostnad. Behovet prövas i ny översiktsplan (2013). Från KS/expl ombudg 2013. Lasarettsv, Åkersjöv, Drottningg, Kungsg, Skoftebyn. Inkl bro över Rv 44. Kvar i nya översiktsplanen. Viktig cykelled. Ska specificeras i nästa investeringsplan. Ett antal objekt i GC-planen med större totalbelopp. Omdisp GC-Sjuntorp. Stallbacka ån - Stallbackabron. Enligt cykelpl. Enligt cykelplan. Mellan Bergkullevägen och Syltevägen. Enligt GC-plan. Mellan Modhs väg och Frälsegårdsg. Samordn va. Enligt cykelplan. Mellan Anes väg och Ladugårdsvägen. Enligt cykelplan. Mellan Lunnev - trafikpl Hullsjön. Exkl bro över Rv 44. Enl cykelplan. Mellan Hedeängsvägen och Gc Plommonvägen. Enl Cykelplan. Mellan Erik Carlssons rondell och Peabs område. Enl cykelplan. Mellan Malgöbron och Kyrkbrovägen. Enl cykelplan. Mellan VBG-vägen och Näl. Samordning VBG och TRV. >=2018S:a: 15-17 Anm Broar Ekholmsstad Ny central bro över älven Östra Älvstranden trafikåtgärder Hedekullevägen GC-vägar till mindre tätorter m m GC-väg Älvstranden Stallbacka GC-väg Modhs väg 0,0 2,4 GC-väg Överbyvägen 0,0 3,7 3,0 GC-väg Tunhemsvägen GC-väg Syltevägen 3,8 Plan 2017 GC-väg Kardanvägen 1,9 GC-väg Åkerssjövägen Plan 2016 1,6 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk GC-väg Åkersbergsvägen Progn 2014 2,8 Mkr Just bu 2014 GC-väg Lärketorpsvägen Nämnd/objekt Red 2013 5 (9) 116 1,2 0,1 Mkr Upprustning Spikön Hjortmosseparken 1,5 1,3 Affärssystem/PA-lönesystem Övergripande IT KOMMUNSTYRELSEN 4,0 28,7 0,0 MILJÖNÄMNDEN 9,0 54,3 0,1 4,4 31,6 0,1 4,0 9,0 58,4 0,1 0,9 0,6 Inventarier, utrustn, fordon, IT 1,3 0,9 0,6 Stadsbyggnad 1,5 1,0 0,0 4,6 14,5 0,1 7,0 4,4 58,1 0,0 1,0 1,0 3,0 Storegårdsparken Insikten 1,0 7,0 4,4 44,2 0,0 1,2 1,2 1,5 Betty Backs park Kronogården, gamla skolområdet 1,0 Upphärads lekplats 0,5 0,5 2,0 2,2 5,0 Folkets Park Ekeparken 1,5 Ryrbäcksparken 18,0 17,8 161 0,1 3,1 3,1 1,0 3,0 1,0 2,0 1,0 0,5 1,5 2,5 0,5 1,5 3,0 2 mkr 2015 för förstudie övrigt efter beslut i KS. Etappvis driftstart 20172018. Specifikation av anslaget finns i KS budget. Disponeras genom beslut av KS ordf. Officeuppgraderingen uppskjuten till 2015 Nytt ärendehanteringssystemet 100 tkr, 2015 istället för 2014. Specifikation finns i nämndens budgethandling. Ombyggnad/utveckling av parkområdet, en del i samarbetet med Sjöfartsverket och Vattenfall för utveckling av fall- och slussområdet. Ombyggnad och ny utformning inkl lekplats. Upprustning i samband med detaljplan/inför bostadsbyggande i kv Skördetröskan. Ombyggnad och trygghetsåtgärder i etapper. Inför jubileum 2016. Upprustning av befintlig lekplats. Ombyggnad och trygghetsåtgärder. Ombyggnad i enlighet med nya ÖP. Parkdelen. Ombyggnad, ny utformning. Ombyggnad, ny utformning. Ombyggnad, ny utformning. Ombyggnad, ny utformning (exkl Snäckan). Ombyggnad, ny utformning. Förbättrad belysning ur trygghetssynpunkt. Utveckla parkens karaktär som stadsdelspark (2014-). Upprustn av bro och gång vägar 2013 - 2014. Ny temalekplats 2015. >=2018S:a: 15-17 Anm 2,0 2,5 0,5 Plan 2017 Bergslagsparken/Järnvägsparken 1,5 0,0 Myrtuveparken, lekplatsen Plan 2016 0,0 1,5 3,0 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk Maria Alberts park 1,7 2,3 Progn 2014 0,0 1,7 2,3 Just bu 2014 Djupebäcksplatsen Nämnd/objekt Red 2013 6 (9) 117 Mkr 0,3 0,3 5,5 Div inv städ, tryck o vaktm, restaurang 0,2 0,6 0,1 5,5 0,0 0,0 Div inv KSF kontor HR Självhjälpservice Kommuninvest ek.för Konst i offentlig miljö Enkelt avhjälpta hinder 1,0 0,3 0,1 0,6 9,2 Fastigheter och tomträtter Verksamhetsfastigheter Hissanläggning Allmän belysning Yttertak Solcell yttertak Byte av ventilationsaggregat Mattbyte o renov av toaletter Stadshuset Hyreshöjande åtgärder Förnyelse av enskilda vägar Övrigt 1,0 0,2 0,5 1,1 0,7 0,9 0,2 0,2 0,2 0,8 6,7 1,5 1,0 0,5 4,0 3,5 0,2 0,3 0,0 0,5 1,0 0,3 0,0 5,1 0,1 0,2 4,7 Progn 2014 10,3 1,5 1,0 0,5 4,6 4,1 0,2 0,3 5,1 4,4 0,7 Tekniska verksamheter Fordon- och maskininköp Industrijärnväg "Vedpendel", industrijärnväg Rivningar 2,7 Stamnätsutbyggnad Lagmansered 0,5 1,0 0,1 0,1 Just bu 2014 0,2 4,7 Frankeringsmaskin Säkerställa vattenförsörjningen Sessionssalen Nämnd/objekt Red 2013 4,3 0,5 3,8 0,2 21,7 1,5 1,0 0,5 3,7 3,5 0,2 0,5 1,0 0,3 0,3 5,5 0,1 0,4 4,1 0,0 0,3 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk 0,2 18,2 1,5 1,0 0,5 3,8 3,6 0,2 0,5 1,0 0,3 0,1 0,4 Plan 2016 0,2 7,2 1,5 1,0 0,5 3,8 3,6 0,2 0,5 1,0 0,3 0,1 0,3 0,2 Plan 2017 0,2 0,0 0,0 0,0 4,3 0,5 3,8 0,0 0,6 47,0 4,5 3,0 1,5 11,2 10,6 0,6 0,0 0,0 1,5 3,0 0,8 0,3 5,5 0,3 0,3 1,1 0,0 Byte av två aggregat i samband med takbytet, pay off tid 8,5 år. EB. Utredning pågår. Hela taket. Avser kommunens mark Behov av och plan för kommande rivningar ska redovisas. Upprustning av gammal omlastningsplats för att öka kapaciteten. Årligt anslag för reinvestering. Årligt anslag. Överflyttat från tekniska nämnden. Försenat och flyttad till driftsbudgeten 2015 då Trollhättans Stad inte kommer att vara ägare av anläggningen. Fördelas efter beslut i styrgruppen Agenda 22. Det finns även anslag i driftbudgeten. 1% enligt beslut i KF. Disponeras genom beslut av KS ordf. Projektet beräknas slutföras under 2015. Avser inköp av terminaler Ombyggnation >=2018S:a: 15-17 Anm 7 (9) 118 Mkr 3,0 Tågstopp Upphärad 2,5 0,0 2,5 2,5 0,0 3,0 3,0 3,0 21,0 Förnyelse av Kronogården 0,0 0,0 3,0 5,5 8,0 5,0 3,0 1,1 10,5 7,0 0,0 0,0 Lärketorpet trafikåtgärder 1,1 3,1 3,0 1,1 0,2 10,8 Plan 2016 Överby, trafikåtgärder 1,1 Fastighetsförvärv m m 13,6 0,7 0,3 0,6 10,8 0,5 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk 5,0 2,9 Exploatering 0,3 0,1 3,1 0,0 0,0 0,3 0,6 1,0 0,3 1,0 3,0 1,1 0,4 0,7 0,3 0,10 0,2 Progn 2014 0,50 0,2 Just bu 2014 Tingvalla trafikåtgärder 2,2 2,6 1,01 1,5 Dränering Hjulkvarns Camping Götasalen Norra Björke bygdegård Övrigt Hjulkvarn 4:1 Folkets park Stallbacka 4;1 Gamla pumphuset Åsaka bygdegård Järnvägsväxel Ångloksföreningen Spikön, servicebyggnad Gästhamn Spikön Cafébyggnad Båthus Spikön (roddklubb) Kvarteret Domherren Elfhög och Oskarsberg Strömslund 3:1 Insikten Grävlingen 6, centralförrådet Övriga fastigheter Nämnd/objekt Red 2013 9,0 4,0 3,0 18,0 7,0 Plan 2017 17,0 Utredning pågår. Utredning pågår. Nytt valv över källare, för att kunna nyttjas till konstutställning. Nytt tak över teaterladan. EB, efter behandling i lokalstyrgruppen. Ny värmepanna. Anslutning till fjärrvärme. Takbyte och isolering. 2,5 20,0 5,0 7,0 9,0 Total kostnad 30 mkr, merparten bör tas av Västtrafik. Senareläggning av genomförandet. Enligt samarbetsavtal med PEAB. Investeringsmedel till gatuutbyggnad av de delar som inte täcks av exploateringsintäkter. 20 mkr totalt, tidsförskjutet. Detaljplanearbetet har avstannat pga flygplatsens uppgradering. Projektet flyttar två år framåt. Höjning för att kunna göra strategiska markförvärv from 2015 och 0,3 mkr markarbeten, undersökningar m m. "generalplanekostnder" d v s vissa större vägar m m som skattefinansieras. Utgifter som täcks av tomtpris redovisas särsk exploateringsbudg/-redovisn. KS beslutar alla projekt. 49,5 Förutom markförvärv nedan avser upptagna investeringar. 0,0 7,0 7,0 0,0 0,0 0,0 0,7 0,3 0,6 21,6 0,5 0,2 0,0 0,0 >=2018S:a: 15-17 Anm 8 (9) 119 Mkr 4,5 0,0 Avfallshantering Sotning Varav från 2014 SUMMA Ombudg/tidsförskjutn -29,8 149,8 0,3 5,2 5,5 108,3 120,0 108,3 4,5 DELSUMMA 2,0 Just bu 2014 103,8 144,3 1,8 TAXEFINANSIERAD VERKSAMHET SUMMA SKATTEFINANS Övrigt Nämnd/objekt Red 2013 100,0 -11,7 111,7 0,3 5,2 5,5 106,3 2,0 Progn 2014 120,0 -28,9 148,9 148,9 2,0 26,9 26,9 26,9 26,9 Varav Budget beaktad 2015 tidsförsk 2,0 Plan 2017 -34,6 154,6 5,0 120,0 120,0 -24,4 144,4 144,4 154,6 2,0 Plan 2016 0,0 360,0 -87,9 0,0 447,9 447,9 6,0 Höjd med 6,9 mkr för GC Sjuntorp. Upphör vid överföring av verksamheten till NÄRF. Upphör vid överföring av verksamheten till TEAB. Dessa investeringar finansieras med avgifter genom att verksamheterna påförs intern ränta och avskrivning. De påverkar inte utrymmet för skattefin verksamhet. Generalplaneinvesteringar vid öppnande av nya områden >=2018S:a: 15-17 Anm 9 (9) 120 Ramväxling från investering till drift 2014 -3 420 Summa 2 885 1 200 575 800 100 50 70 0 90 2 635 1 100 530 740 90 40 60 0 75 Ökad driftbud get 2015 2 075 870 420 580 70 30 45 0 60 Ökad driftbudge t 2016 1 525 Kompensationen på driftbudgeten avtrappas i takt med att nämndernas kostnader för avskrivningar och internräntor minskar. Därmed kommer nämnden att ha fortsatt lika stort utrymme för anskaffningar. Detta är en teknisk omläggning – inget resurstillskott. Den redovisas därför inte som vanliga ramförändringar utan i denna särskilda sammanställning. Omfördelning behöver efterhand ske i nämndernas detaljbudgetar – det är budgeten för kapitalkostnader som ska minskas! Beräkningen är gjord efter sex års genomsnittlig avskrivningstid men med ett års respittid för att underlätta omläggningen första året. Det innebär att kompensationen helt upphör 2020. I sammanställningen ovan har inte de sista åren medtagits. Avtrappningen är beräknad efter de belopp som flyttats över från investeringar till drift. Omläggningen kommer att följas upp vilket kan föranleda senare justeringar av växlingsbelopp och/eller avtrappning (i budgetrapport eller kommande budget). -2 800 2 800 2 800 1 900 1 900 900 900 0 0 Förändringar jämfört med 2014 års budget. Anm ärkning Förändringen innebär att elevdatorer/läsplattor från och med 2015 alltid ska bokföras som driftkostnad oberoende av inköpets omfattning. Reglerna för gränsdragning drift/investering har ändrats i detta avseende. Att fortsatta att kostnadsföra dessa anskaffningar över tre år bedöms som mindre lämpligt med hänsyn till användningstiden. Den praktiska tillämpningen är också svår med gränsdragningsproblem och styrning och kontroll av de ekonomiska effekterna. Prognos för 2014 visar att förändringarna kan hanteras med justering av det utrymme som finns i budgetposten för ersättning för kapitalkostnader. -2 800 Summa Ökad Ökad Ökad driftbudg driftbudg driftbudg 2016 2017 2018 Den behöver därmed inte påverka den totala resultatbudgeten. Kassaflödet förändras inte. Kompensationen avtrappas i takt med att kostnader för avskrivningar minskar. Därmed kommer nämnden att ha fortsatt lika stort utrymme för anskaffningar. Därtill får nämnden en mindre kostnadssäkning genom att internräntan upphör. Detta är en teknisk omläggning – inget resurstillskott. Den redovisas därför inte som vanlig ramförändring utan i denna särskilda sammanställning. Omfördelning ska efterhand ske i nämnden detaljbudget från kapitalkostnader för att säkerställa nivån. Beräkningen är gjord efter tre års genomsnittlig avskrivningstid vilket innebär att kompensationen helt upphör 2018. Avtrappningen är beräknad efter det belopp som nu flyttas över från investeringar till drift. Ramväxling från investering till drift 2015 - elevdatorer Minskad Ökad investerings- driftbudg budget 20152015 Utbildningsnämnden Tkr 640 310 430 50 20 30 0 45 Ökad driftbudg 2017 Avtrappning 2015 sker med skillnaden mellan kolumnerna för år 2014 och 2015. -1 200 -575 -800 -100 -145 -80 -170 -350 Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen Tkr Minskad Ökad investerings- driftbudge budget 2014t 2014 Budgetändringar på grund av höjd beloppsgräns drift/investering från ett halvt till ett helt basbelopp (44 400 kr) fr o m 2014. 121 122 Pensionskostnader/-skuld Pensionsavtalet KAP-KL är enhetligt för de olika avtalsområdena. Tyngdpunkten är den avgiftsbestämda delen som betalas ut för individuell placering. Anställda med löner över taket i den allmänna pensionen tjänar också in en förmånsbestämd pension. Den kvarstår som pensionsskuld fram till pensionsutbetalning eller betalas ut i försäkringslösning efter överenskommelser i enskilda fall. Nya pensionsavtal 2014-01-01 gäller för arbetstagare födda 1986 och senare. De är helt avgiftsbaserade med 4,5 % under ”taket” (7,5 inkomst basbelopp) och 30 % över. Nyuppbyggnad av pensionsskuld kommer därför att minska och – på mycket lång sikt – upphöra och hela pensionsintjänandet i stället betalas ut för placering. Red 2011 2012 2013 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Pensionsutbetalningar inkl skatt Avgår pensutb som avräknas avsättn 68,1 -4,9 73,3 -5,5 76,3 -5,5 82,0 -5,1 82,0 -5,1 75,5 -5,1 80,0 -5,0 83,5 -5,2 87,5 -5,5 Dels:a pensionsutb ur ansvarsförbind 63,2 67,8 70,8 76,9 Intjänad avgiftspens inkl skatt Intjänad FÅP i försäkringslösn inkl skatt Utbetalda engångspremier FÅP inkl skatt Intjänad förmånsbest ålderspens m m Kompl beräkn visstidspensioner m m Ytterligare avsättn (del av ansvarsförbindelse) Särsk löneskatt (skuldökn verks) 82,0 4,0 78,8 2,4 3,3 4,6 -1,6 6,6 1,0 83,5 3,5 7,6 -0,3 0,0 0,6 83,3 4,0 6,3 4,2 -0,8 9,2 1,7 76,9 70,4 75,0 78,3 82,0 83,5 3,5 82,7 3,5 87,0 4,0 91,5 4,1 96,0 4,3 8,0 -0,5 0,0 0,7 8,0 -0,5 0,0 0,7 10,9 -0,6 7,5 -0,2 7,0 -0,3 8,5 -0,2 S:a verksamhetskostnader 157,1 175,6 1,2 0,6 0,4 0,7 165,7 172,0 172,0 168,1 174,0 181,0 191,5 Pensionsers från förvaltningarna -93,4 -95,4 -90,6 -94,0 -94,0 -96,0 -100,0 -104,0 -108,5 63,7 19,9 80,1 6,9 75,1 25,8 78,0 3,5 78,0 3,5 72,1 2,8 74,0 4,5 77,0 7,0 83,0 9,0 Avgiftspension, utbet för individuell placering Särskild löneskatt (periodiserad) 66,0 16,0 67,4 16,3 63,7 15,5 67,2 16,3 67,2 16,3 66,6 16,1 70,0 17,0 73,6 17,9 77,3 18,8 Summa kortfristiga skulder 82,0 83,7 79,2 83,5 83,5 82,7 87,0 0,0 91,5 0,0 96,0 0,0 Garanti- och visstidspensioner Övriga pensioner Varav förmånsbestämd ålderspension efterlevandepension PFA-pens/pensionsbehållning PA-KL pensioner ÅP ak tiva förtroendevalda Ökad avsättning (exkl skatt) Särskild löneskatt 7,0 77,9 58,5 2,3 0,1 16,3 0,8 62,3 35,7 7,2 79,9 59,0 3,1 0,1 16,1 1,5 74,5 39,2 4,6 91,1 67,8 3,0 0,2 17,5 2,5 90,6 45,2 4,0 95,8 73,3 3,0 0,1 16,4 2,9 85,1 44,9 4,0 96,0 73,3 3,0 0,1 16,4 2,9 91,6 46,5 4,1 98,1 73,7 4,2 0,1 16,5 3,4 91,6 47,0 4,0 102,5 78,2 4,0 0,1 15,8 3,5 93,2 48,5 3,8 107,2 83,9 3,7 0,1 15,0 3,7 113,9 91,5 3,4 0,1 14,4 95,8 50,2 99,3 52,6 182,9 200,8 231,6 229,7 238,1 240,7 248,2 257,0 269,5 17,2 17,9 19,9 22,0 21,5 21,9 24,0 26,0 28,0 Mkr BudgetJust budg Prognos 2014 2014 2014 Driftredovisning/resultaträkning: Verksamhet "centralt" Finansiell kostnad inkl skatt Balansräkning: Summa redovisad avsättning Del i pensionsskuld NÄRF Ansvarsförbindelse 1 280,2 1 254,2 1 313,3 1 266,3 1 258,0 1 253,7 1 217,0 1 193,3 1 178,3 Anm: Pensionsutbetalningarna är upptagna enligt personalkontorets och ekonomikontorets bedömning av kostnadsutvecklingen m h t antalet pensionärer och höjning av pensionerna med utgångspunkt i prognosen för 2014. ”Bromsen” i det allmänna pensionssystemet har 2014 påverkat de kommunala pensionsnivåerna nedåt. Intjänad avgiftspension är beräknad av ekonomikontoret enligt antagande om utveckling av lönesumman – balanserad mot pensionsersättningarna från förvaltningarna. Schablonmässigt har vi tagit hänsyn till att det med det nya pensionsavtalet blir en långsam förskjutning från förmånsbestämd pension mot avgiftspension. Intjänande av förmånsbestämda ålderspensioner m m (”pensionsskulden”) är enligt KPA 2014-08-12. För förtroendevalda finns en kompletterande beräkning av KPA 2013-12-30. Fortsatt extra avsättning är inte budgeterad. Återstår enligt planen gör bara 5,1 mkr fördelat med fallande belopp på åren 2016 – 2020. Särskild löneskatt beräknas på pensionsavsättning och ansvarsförbindelse, d v s periodiseras i enlighet med redovisningsrådets rekommendation. Vi har minskat ansvarsförbindelsen enligt prognosen av KPA 2014-08-12 med den del vi redovisar inom balansräkningen som extra avsättning. Diskonteringsräntan sänktes 2011 och ytterligare en gång 2013. 123 Kommunernas pensionsredovisning enligt ”blandmodellen” innebär att pensionsrätt som är intjänad före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Resultatet belastas med både den ordinarie pensionskostnaden för intjänade pensioner i den löpande verksamheten och avbetalning av den gamla skulden som ligger utanför balansräkningen. Det finns en stor osäkerhet i prognoser för pensionskostnader. För ansvarsförbindelsen ger konjunkturväxlingarnas effekter på prisutveckling och ränteläge mycket kraftiga variationer. ”Bromsen” i det allmänna pensionssystemet medförde en kraftig höjning 2011 då kostnader övervältrades på kommunerna eftersom äldre pensionsavtal garanterar en bruttonivå. Sänkt diskonteringsränta har medfört stora, jämförelsestörande engångskostnader både 2011 och 2013. SKL, som sätter räntan, ändrar den när det rullande femårsgenomsnittet av den långa statsobligationsräntan skär utanför ett toleransintervall. Sänkt ränta – sämre ekonomisk utveckling – medför att mer pengar behöver sättas av i dag för att i framtiden nå upp till utlovade pensionsbelopp. Det är rimligt att tro att diskonteringsräntan en gång kommer att höjas igen. Men sker inte inom den här planperioden eftersom beräkningssättet gör den mycket trögrörlig. Ålderspensionärerna ökar i antal vilket också gör att pensionsutbetalningarna ökar kraftigt. Utbetalningarna påverkas på kort sikt av hur många som väljer att gå med förtida uttag, vilket är svårt att bedöma vid budgeteringen. Det finns inte avsatt utrymme för nya särskilda avtalspensioner. Huvudalternativet är förtida uttag, som i princip innebär att den pensionsrätt som individen hittills intjänat fördelas på beräknat antal år med pension. Förtida uttag medför därför ingen ökad pensionsskuld och reellt sett ingen ökad kostnad. Anm: Förtida uttag höjer den redovisade pensionskostnaden på grund av blandmodellen men inte reellt eftersom ansvarsförbindelsen minskar i samma mån. Vid förtida uttag sänks nivån på pensionen så samma intjänade pensionsrätt räcker för utbetalning under fler år. Kostnaderna för den avgiftsbestämda pensionen (”individuell del” som utbetalas för placering i fonder eller försäkring) ökar successivt. För huvuddelen av de anställda utgör den 4,5 % av inkomsten. Utbetalningen medför att motsvarande ökning av pensionsskulden uteblir. Den förmånsbestämda ålderspensionen är en utfyllnad för de anställda som har inkomster över taket i den allmänna pensionen. Pensionsersättningarna från förvaltningarna är 6,83 % -enheter av lönen (ingår i PO-pålägget). Ersättningen är en kalkylmässigt beräknad genomsnittlig pensionskostnad. Sedan år 2006 gör vi en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020talet når pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. Planen innehåller realt oförändrade avsättningar t o m år 2011 som därefter trappas ned till noll 2020 varefter endast ränte- och inflationsuppräkning av uppnådd extra avsättning görs (finansiell kostnad). Vid beräkningsperiodens slut 2030 är ansvarsförbindelsen enligt KPA ca 855 mkr, löpande priser och inkl skatt. Av detta är den extra avsättningen då ca 175 mkr. I 2012 års bokslut avsattes även planens belopp för 2013. Mot bakgrund av den stora återföringen även 2013 av betalda arbetsgivaravgifter, nu för 2005 och 2006 124 och den samlade skatteintäktsutvecklingen inkl generella statsbidrag gjordes i 2013 års bokslut extra avsättning för 2014 och 2015, totalt 8,1 mkr. Till detta kommer den årliga ränteomräkningen och sänkt diskonteringsränta varför avsättningen ökar med totalt 20,0 mkr till 112,6 mkr inkl skatt. Återstående belopp 2016 – 2020 är enligt planen 5,1 mkr. Pensionsavsättningen leder inte till något ökat åtagande eller utbetalning utan innebär att en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. Diagrammet visar pensionskostnaderna ställda i relation till skatteunderlagets utveckling. PENSIONSKOSTNAD I FASTA PRISER Trollhättans stad TKR 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Gamla utbetalningar Årets Nyintjänande och premier Avgiftsbestämd ålderspension Finansiell kostnad Särskild löneskatt Anm: Källa KPA 2014-0829. I grundförutsättningarna ingår 1,0 % årlig ökad personalstyrka, löneökning 3,5 % (4 % för de som tjänar över brytpunkten), och inflation 2,0 %. KPA använder inflationstakten 2,0 % för omräkning från löpande till fasta priser. Vi har i stället deflaterat KPA:s dataserier med 4,5 % – som en antagen genomsnittlig skatteunderlagsutveckling. Gamla utbetalningar avser pensioner intjänade före 1998 d v s ur den skuld som ligger i ansvarsförbindelse. Att kostnaderna går ner det närmaste året beror på avklingande förtida uttag enligt KPA:s beräkningsmodell (missvisande). Vi får en tydlig bild av att skattebelastningen sakta sjunker under många år framöver i takt med att dubbelkostnaden genom de ”gamla” pensionsutbetalningarna avklingar. Långsiktigt är pensionskostnadsutvecklingen ställd mot skatteunderlaget beroende av de kommunanställdas andel av alla sysselsatta, relativa löneutveckling och pensionsvillkor. Att staplarna kryper uppåt mot slutet av perioden bör bero på att beräkningsantagandena inte är helt neutrala. De finansiella kostnaderna avser ränte- och basbeloppsuppräkning av den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen inkl den extra pensionsavsättningen. Däremot inte för den huvuddel av skulden som ligger i ansvarsförbindelsen. Fr o m 2013 sker – bortsett från justeringen för sänkt diskonteringsränta 2013 – en minskning av ansvarsförbindelsen varje år genom att utbetalningarna blir högre än ränte- och inflationsomräkningen. Årets minskning är mycket kraftig eftersom ränteuppräkningen är så låg 14,6 mkr (1,0 %). Pensionsutbetalningarna sänker med 66,0 mkr och ”bromsen” med 7,3 mkr. Beloppen är inkl skatt. Effekten förstärks av våra extra planenliga avsättningar som hittills har lyft in 8,2 % av ansvarsförbindelsen i balansräkningen. 125 Ramkompensation för prisoch löneökningar 2014 2015 2016 2017 Överhäng/helårskonsekvens av 2014 års löneöversyn ja ja ja ja Uppdragstagare, timanställda, ersättningar ja ja ja ja OB ja ja ja ja TA när de är klara TA när de är klara TA när de är klara TA när de är klara - - - - Bidrag och köp av verksamhet 2,5 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % Hyror 1,0 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % Kapitalkostnader 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Livsmedel och läromedel 2,0 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Övriga kostnader 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Intäkter 2,5 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % Intäkter ON och ASN 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Intäkter maxtaxa BO och ASN/arbetsmarknad 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Kommande löneöversyner Förändrade arbetsgivaravgifter (PO) Lönenivåerna i ramar/anslag är uppdaterade till 2014 års nivå. Undantaget kan bli löneökningar enligt strukturlönepotten. Vi har ambitionen att få med även dem trots att de utbetalas först i november men är ännu osäkra på om det går. Annars får dessa bli tilläggsanslag även 2015. Tilläggsanslag för 2015 års löner fördelas efter att de lokala förhandlingarna är klara. Däremot läggs överhäng från föregående års nivåhöjning ut direkt i ramarna. Ramuppräkning för uppdragstagare, timlöneanställda etc kompenseras också direkt. Beräkningsunderlaget är budgeterade belopp i verksamheten 2014 enligt aktuella kostnadsslag. Prioritering av löneutrymmet sker vid centrala och årliga lokala löneförhandlingar. Eventuella löneförändringar som sker i samband med personalomsättning m m vid sidan om den årliga löneöversynen kompenseras inte. Resursmässigt finns det en tydlig koppling till skatteintäkternas utveckling. SKL bedömer i sin senaste skatteunderlagsprognos 2 oktober 2014 att den genomsnittliga löneutvecklingen blir 2,8 % år 2014 och 3,1 % 2015 (konjunkturlönestatistiken). Detta avser samtliga sektorer av arbetsmarknaden och innefattar även löneglidning och strukturella förändringar. Eventuella stora, generella förändringar av arbetsgivaravgifter kommer att kompenseras genom justering av ramar/anslag. Budgeten förutsätter att inga förändringar 126 sker. Budgetpropositionen föreslår inga förändringar beträffande totalnivån däremot av nuvarande nedsättning av avgifter för unga och äldre. När och hur PO-pålägget ska förändras på grund av eventuellt avtrappad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga får avgöras efter riksdagens beslut. Däremot kommer en eventuell minskad nedsättning av arbetsgivaravgiften för äldre av flera skäl inte att (kunna) kompenseras. Enligt preliminära uppgifter från SKL blir de avtalsenliga arbetsgivaravgifterna oförändrade 2015 – nollavgiften för AGS fortsätter och det nya pensionsavtalet ryms inom nuvarande pålägg för pensionskostnader. KPI som årsgenomsnitt ökade 0,9 % 2012 och var oförändrat 2013. För 2014 bedöms KPI minska med 0,1 %, 2015 öka 1,3 % och 2016 2,7 %. Riksbankens förväntade räntehöjningar ger ett stort bidrag till den stegrande inflationstakten. Den underliggande inflationen – exklusive ränteförändringar – har varit lägre än 2 % sedan 2009. Den beräknas i år till ca 0,6 % för att öka till 1,6 % 2015 och 1,8 % 2016. Lokala taxehöjningar av fjärrvärme, el och va är högre. I "Bidrag och köp av verksamhet" ingår i mycket stor utsträckning avtalsbundna och/eller indexknutna kostnader, ofta med stor underliggande personalandel, som bidrag till KFV, NÄRF, F-hus, Älvhögsborg, friskolor, interkommunala ersättningar, försörjningsstöd, partistöd m m. För "övriga kostnader " bedöms en långsiktig nivå för uppräkningen om 1,5 % vara lämplig (Riksbankens inflationsmål 2,0 % med rationaliseringsavdrag 0,5 %). Uppräkningen av intäkter är synkroniserad med den för bidrag och köp av verksamhet. Intäkter 0 % uppräkning avser för Utbildningsnämnden barnomsorgsavgifterna, som konsekvens av maxtaxan och för ASN statsbidrag till arbetsmarknad/sysselsättning, där inte heller motsvarande kostnader räknas upp. 127 Internränta % 2010 2011 2012 Rev 2012 2013 2014 2015 Internt uthyrda fastigheter 4,00 4,30 4,20 3,40 3,40 3,40 3,40 Taxefinansierade verksamheter 4,00 4,30 4,20 3,40 3,40 3,40 3,40 Övrigt 4,00 4,30 4,20 2,90 2,90 2,90 2,90 Ränta avsättningar 4,00 4,30 4,20 2,90 2,90 2,90 2,90 Anm: Räntesatsen för taxefinansierade verksamheter gäller även uppdragsfinansierade Produktion. Ränta avsättningar avser extern ränta tillgodo för årlig värdesäkring av avsättningar. Ett tillägg med 0,5 % är motiverat för taxe- och uppdragsfinansierade verksamheter inkl internt uthyrda fastigheter. Internräntan hör till internredovisningen och berörs därmed inte direkt av redovisningsrådets normering men av Kommunallagens självkostnadsprincip. Vi följer som princip Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderade internränta. SKL baserar den på prognoser för den statliga obligationsräntan. De avser årsgenomsnitt för tioåriga obligationer utan något tillägg och görs i början av året för nästkommande år. Räntesatsen ska främst användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade investeringar. Det är viktigt att notera att SKL inte gör något tillägg för högre upplåningskostnader än statens eller något annat risktillägg. Internräntan kan därför principiellt ses som ett räntekrav på eget kapital i skattefinansierad verksamhet. SKL:s prognoser har senare år överskattat det faktiska utfallet. Med anledning av den kraftiga räntenedgången som skedde under 2011 föreslog SKL att kommunerna använder internräntan för år 2013 även år 2012. Kommunstyrelsen beslutade 2012-02-22 att ändra tidigare beslut och sänka internräntan för 2012. De nya räntesatserna framgår av kolumnen ”rev” i tabellen ovan. Det innebar oförändrade internräntor 2013. SKL rekommenderade 2012-12-17 en internräntesats på 2,5 % för 2014. Den tioåriga statsobligationsräntan hade då vänt upp från den extremt låga bottennivån 2012 och var vid mitten av oktober 2013 2,5 % – fortfarande en mycket låg nivå. De signaler som gavs av Riksbanken och konjunkturbedömare var att räntorna var på väg uppåt genom den återhämtning av konjunkturen som har startat. Ekonomikontoret bedömde då att internräntan inte borde sänkas ytterligare utan ligga kvar på 2013 års nivå. SKL rekommenderade 2013-12-19 en internräntesats på 3,2 % för 2015. Under 2014 har den segdragna lågkonjunkturen i särskilt Europa och ansträngningarna att häva den medfört att räntorna åter sjunkit tillbaka, till särskilt i de ekonomiskt starka länderna extremt låga nivåer. I mitten av oktober är den långa räntan under 1,5 %. Ekonomikontoret bedömer att räntan i det här läget inte bör höjas 2015 (men inte heller sänkas). Det vore önskvärt om SKL kunde hitta andra beräkningsmetoder för internräntan – kanske motsvarande ”RIPS–räntan” för pensionsskulden. Under hand har SKL bedömt att man kommer att rekommendera en lägre ränta än 3,2 % för 2016. Man överväger att också ompröva räntan för 2015. Kapitalkostnadskompensation Huvudprinciper: Anläggningarnas kapitalkostnad inom den skattefinansierade verksamheten kompenseras till verklig kostnad. Inventarier, fordon etc. kompenseras inte. Taxeoch uppdragsfinansierade verksamheter måste helt intäktsfinansiera sina kapitalkostnader.
© Copyright 2025