1. No category

www.landscapecitizens.se
2013-07-07
LANDSCAPE AND IMAGINATION
RAPPORT FÖR KARL STAAFF-FONDEN FRÅN EN
KONFERENS I PARIS 2 - 4 MAJ 2013 AV EVA SALEVID
Min rapport handlar om att väva in landskapsbegreppet i
politiken. Det är min tredje rapport med stöd av K. STAAFFS
FOND. Den första, 2005, berörde efter ett besök i Cork, jobben
i ”Skånelandskapet” där många fält 2013 tycks ligga i träda....
Den andra handlade om hur Liberalerna i Göteborg, senhösten
2010, tagit på sig ledartröjan för att synliggöra landskapet i
svensk politik liksom Landskapskonventionen betydelse för
turismen. Denna min tredje rapport för Fonden berättar om en
konferens, där bara FANTASIN sätter gränser för hur långt
samhällsbyggare kan nå genom att skickligt pussla ihop
LANDSKAPETS många lärdomar - på kinesiska, franska eller
allas vår engelska: ”ABSTRACT: Important events happened in
Sweden for landscape in 2012: Nordregio and the CoE/CEMAT
published texts calling for increased connectivity between ”(...)
2
Innehåll
1
BAKGRUND(ER) ........................................................................................................... 3
1.1 Inledning med folkpartist ....................................................................................... 3
1.2 Landskapsobservatorium för kunskap .............................................................. 3
1.3 Syftet med LANDSCAPE AND IMAGINATION. Towards a new baseline…4
1.4 Kinesiskt-europeisk Key-note: Om ”bergets vatten”....................................5
2
EN INTELLEKTUELL OCH POLITISK BILDNINGSUTMANING ..................... 6
2.1 Valda smakprov ur Landscape & Imagination……………………………………. 6
2.2 Fumbling for Light in Forested Areas……………………………………………….…..9
2.3 Local Perceptions of Landscape Value: Implications ………………….………...9
2.4 Sammanfattning av papers.....................................................................................9
2.5 Slutanföranden i skuggan av Eiffeltornet.........................................................10
2.6 Designed Ecologies: Toward a New Landscape Infrastructure…………….10
2.7 Mannen med ”guldägget”.......................................................................................11
3 SAMMANFATTNING(AR)..........................................................................................12
3.1 En skola för bildning, som orkar ta in ”landskapet”....................................12
Bilaga 1 ..............................................................................................................................14
Bilaga 2 ..............................................................................................................................17
3
Qing yong shang wei mei
Shi mei jing shei bian
Guan ci yi wu lü
Yi wu de suo qian
Le sentiment, par le goût, fait la beauté
Chose obscure avant qu’on la dise
Oubliant à sa vue les soucis mondains
L’avoir saisie vous motive
Today, textbooks about the
history of landscape
architecture are dominated
by gardening as a noble art
and the cosmetics of
ornamental horticulture. Our
history should return to the
original meaning of Paysage
as the peasant’s land.
1 BAKGRUND(ER)
1.2 Inledning med folkpartist
Abit DUNDAR är en folkpartistisk stadsdelsnämndsordförande i HägerstenLiljeholmen. Den 3 juni 2013 fick han tillfälle att sjunga ut i en dubbelsidig
artikel i DN.STHLM om sakernas tillstånd om vårt aktuella svenska
”förortslandskap”: ”Det är skamligt, vi har ett socialt ansvar. Om du inte har livskvalitet i ditt område
får du ingen relation till det, inga rötter”.
Kommunalt planmonopol, byggnation utan genuin omsorg om helheten, grundmurad frånvaro av
medborgardialog; Dundar, vars namn vagt påminner mig om något av alla de namn och engagerade
personer från Central- och Bortre Asien jag nyligen mött i maj, i Paris, talar, som en man av stor
insikt:
(DN:) ”Hur kunde det bli så här?
- Om vi bara riktar in oss på kvantitativa lösningar så har vi misslyckats. Och vi vet det, vi kan inte
skylla ifrån oss. Vi kan inte först säga Bygg! Och sedan Oj!
Abit Dundar som varit lokalpolitiker i 15 år, saknar ett samlande grepp. Han menar att det finns ett
sektorstänkande i Stockholm där helheten tappas bort. Idrottsnämnden har sina åtaganden,
fastighetsnämnden har sina och byråkratin reser hinder som ingen tar ansvar för.”
1.2 Landskapsobservatorium för kunskap och dialog?
Jag ser detta som en insikt, som fler socialliberaler måste hjälpas åt att lyfta upp i Politik-Sverige. Nu.
För jag kan tillägga att redan innan jag – via Strasbourg – gav mig ut på en slingrig resa som ledde till
NÖ Paris och de ”innovativa” trakterna av Porte de la Villette, med hjälp av Karl STAAFF, så hade det
krismedvetande jag här målar, redan signalerats av sakkunskapen. Den 8 april skrev en
danskamerikansk landskapsprofessor, Kenneth OLWIG, på hemsidan ovan några ytterst väl valda ord
om ”god” respektive ”dålig” landskapsplanering i Sverige, idag:
“In the English language tradition landscape is a form of scenic space, like the space of a theater
stage with the earth as its foundation, upon which we have first the natural and then the cultural
landscape, and above all this, the atmosphere. Implicitly, such a landscape is shaped first and
foremost by nature, and then by people, and landscape is thought of primarily as an assemblage of
physical things as seen in space. But historically, and in Sweden still, the word landscape meant a
4
place like Landskapet Skåne, which was shaped by the assembly of the Landsting and its
Landskapslagar, much as Siena was governed by its council, and its justice. Thus, it was not the laws
of nature that first and foremost shaped Siena or Skåne as a landscape place, but the laws, customs
and justice of the people of Siena or Skåne. This, in turn, gave Skåne its characteristic appearance
such as it might be painted in a landscape picture like Lorenzetti’s. If you look at Skåne this way you
get an idea of the role of justice and power in shaping Skåne as a place. Do you see run-down
buildings, public squares and parks covered with graffiti and swear words, or does their care and
design reflect public pride? Are public squares meeting places where community life is shaped and
buskers can play their drum while people dance (as in Lorenzetti’s image of good government), or are
people chased from these places by soldiers or the police, to prevent them from making their culture
and opinions known (ved att bringa dem till torgs)? Are the rural fields a diverse home for farmers,
wildlife and leisure pursuits, or are they monotonous, windblown squares of pesticide poisoned monocrops? Such things tell us much about justice, power and the political landscape in Skåne, or the
Bronx, or Iran, or anywhere.”(-) På slutet ger han ett läsförslag: “ (…) And finally, an international
group of scholars, including Shelley Egoz, professor of landscape architecture in Ås, Norway, have
edited a book on: The Right to Landscape: Contesting landscape and human rights, edited by S. Egoz,
G. Pungetti and J. Makhzoumi (Aldershot: Ashgate, 2012).”
Jag – och många – vet att den ”goda” styrelsen långt ifrån alltid råder... Men ”det godas” pekfinger
sällan är populärt i Sverige, då det för tankarna till Klockaren i byn... Den som snabbt vill fördjupa sig
mer hänvisar jag därför raskt till Bilaga 1, sidan 14: ”Feeling at Home in the Landscape”, ett av den
internationella, vetenskapliga konferens fina Key Notes - läs den kanske allra först! Min rapport
handlar om att göra själva landskapsbegreppet hemvävt i Sverige. Det är hög tid.
Om mig själv vill jag inledningsvis bara säga att jag kom i kontakt med konferensanordnaren
UNISCAPE efter ett Region Skåne-stöttat seminarium, ”Europeiskt landsbygdsguidesprojekt”, som jag
kunde arrangera på Tomarps Kungsgård, Kvidinge, 4 mars 2010. Seminariet ledde till att en av de
inbjudna deltagarna, prof. Erik SKÄRBÄCK, SLU-Alnarp, och jag själv, fick ett första paper antaget vid
UNISCAPE’S stora vetenskapliga konferens, LIVING LANDSCAPE, i Villa Carreggi, Florens senare
samma år.
Efter en fullmatad konferens vill jag på så vis att denna rapport rentav uppfattas som en invit till
folkpartister i ansvarig ställning att ”ta” en lite mer transparent debatt om ”landskapet” inför
morgondagen: valåret 2014!
1.3 Syftet med LANDSCAPE AND IMAGINATION. Towards a new baseline for education
(Ur programbladet:) “The aim of UNISCAPE, or European Network of Universities for the
implementation of the European Landscape Convention - ( tyvärr ännu bara representerat av ett (1)
svenskt universitet, GU, min anm.), is to promote the principles of the European Landscape
Convention by encouraging scientific interdisciplinary research, educational activities and cooperation among European Universities.” (---)
”This Conference Landscape & Imagination can be seen as the logical follow-up of the Conference
Living Landscapes UNISCAPE organized October 2010 in Florence, Italy, at the occasion of the 10th
Anniversary of the European Landscape Convention. That conference focused on the ways research
can support the implementation of the European Landscape Convention. One of the conclusions was
5
that awareness of the societal value of landscape is crucial (min understr.) for an adequate
implementation of landscape protection, management and planning approaches, which signifies a
huge challenge for education. Landscape & Imagination has addressed this challenge. Imagination is
explicitly mentioned in the conference’s title because education in the multifaceted nature of
landscape requires going beyond the boundaries of disciplines, and across the dichotomy of
empirical data versus perceived values” (ibid).
Ett annat syfte var förstås att sprida toppkunskapen inom landskapsområdet, som ett område för
utveckling i ett globalt perspektiv, alltså en indirekt, tydlig uppmaning till berörda staters
beslutsfattare på landskapsområdet, att inte fortsätta att skylla på okunskap, utan att ta ett ansvar:
Hela det rika konferensmaterialet, som jag återkommer till nedan, kan också direkt laddas ner på
UNISCAPE’s hemsida, liksom andra nyheter:
http://www.uniscape.eu/pageNews.php?idCont=1413
https://www.dropbox.com/s/cau7oe5ydiyk7di/Landscape%20and%20imagination%203%20june.pdf
1.4 Kinesiskt-europeisk Key-note: Om ”bergets vatten”
Augustin BERQUE är forskningschef för EHESS, Paris – franska: School for Advanced Studies in the
Social Sciences – och har skrivit boken Thinking through landscape. Abingdon : Routledge (2013).
Han påminde om att det var i Kina under Han-dynastin, ca år 440, som ordet landskap först började
dyka upp, närmast i betydelsen ”les eaux de la montagne” – vattnet från berget: «Il n’est pas
employé dans la poésie, preuve qu’il n’a pas de connotation esthétique. C’est en général dans le
vocabulaire des ingénieurs qu’on la rencontre, domaine où il désigne clairement les torrents, issus de
la montagne, dont il s’agit de tempérer les violences ou d’utiliser l’eau pour l’irrigation » (Ur den fr
utdelade kopian av hans föredrag, p. 15)
Han tog upp (...igen; denna tavla återkommer ständigt i sbd m. internationella tolkningar av ELC...)
Caspar David Friedrich och hans berömda Der Wanderer über den Nebelmeer, 1816, Hamburger
Kunsthalle. Han sade att ordet “landskap”, aldrig, historiskt, har uppfattats av alla – något som ju
verkligen förvandlar ordet till en intellektuell och politisk utmaning/möjlighet, då ELC klart betonar
landskapets medborgerligt-demokratiska syfte:
Constituting the Subject: Milieu, History, Evolution av Augustin BERQUE
”Who is the subject who is thinking through landscape? Certainly not only “I, here, now”. “I” may
be physically there, looking at a certain landscape and even measuring that landscape as an object,
but the reasons why it exists as a landscape, not a mere environment, why I am motivated to look
at it as such, and why I feel what I feel in front of it, go far beyond the definition of my individual
identity. When Cézanne, thinking of Mount Sainte-Victoire, doubted that peasants had ever seen it
– that is, in fact, seen it as a landscape –, and said “that a tree is green and that this green is a tree
and the earth is red and that those red heaps are hills, I don’t think they feel it”, he was not only
that individual subject whom we know as Paul Cézanne (1839-1906), but a collective one for at
least two reasons: first, because he participated in a social class which could enjoy the landscape as
such, whereas the peasants of his time, as he says, did not know what that was; second, because,
as a member of the species Homo sapiens, he could perceive a wavelength of 700 nanometers as
6
red, whereas the species Bos taurus (cows) does not perceive that color. What Cézanne felt in front
of Sainte-Victoire was certainly subjective, but his individual subjectiveness supposed the
collective subjectiveness of a certain social class, resulting from history (min underst.), and still
deeper, that of a certain species, resulting from evolution (min understr.). [-]To help overcoming
the notion that landscape as an object can sustainably be managed using objective criteria,
education in all landscape disciplines should help raising awareness for the reality and
opportunities of thinking through landscape, allowing subjects – be it professionals, citizens or
politicians – to participate in a sound development of landscape.”
2 EN INTELLEKTUELL OCH POLITISK UTMANING
Vi är därmed rätt inne i just denna landskapskonferens – på många vis unik, då ”landskapet” nu
förflyttats från ”höjdarna” till ”akademin”... Det fick mig att anta utmaningen att inte bara
skriva/godkännas med ett eget paper, som liksom inalles 141 stycken blev peer-reviewed, utan på
förfrågan även ställa upp som moderator för några andra föredrag inom Epistemology Theme... Jag
redogör för detta så att läsaren i sammandrag kan följa några av dessa papers, som Abstracts. När
det gäller mitt eget paper och föredrag, så ombeds läsaren att gärna läsa den irländske
landskapsplaneraren och -läraren Brendan O’Sullivan’s, inom temat Governance Theme. De visade sig
otippat ha flera viktiga saker gemensamt...!
2.1 Valda smakprov ur Landscape & Imagination
Som smakprov på det rikhaltiga konferensmaterialet – totalt 720 nedladdningsbara sidor, som
förhoppningsvis kommer att bidra såväl till förståelsen som genomförandet och spridningen av
Landskapskonventionen, saxar jag först allmänt om syftet med temaindelningarna: ”
“1. Epistemology. Revisiting the concepts of Landscape, “milieu”, Place, Environment and Heritage
within the framework of sustainable development. 2. History. “Milieu” (relationship between society
and its environment) and place as subconscious vectors of identity in education and training. 3. Arts.
Landscape visualisation and spatial design in an interdisciplinary setting: a global challenge. 4.
Process. Landscape as a project: how to teach using perception and participation in the land use
planning process. 5. Science. The use of empirical evidence and personal observation in education for
a sustainable landscape. 6. Governance. Continuing education (in-service training/life-long
learning/continuous professional development) and leadership: from facilitation to landscape
governance in community-based landscape practice.”
Sedan återger jag först de sex Abstracts, där jag var moderator, sedan de två, som berör mitt eget
”budskap” för att avsluta (i 2.4) med en kort sammanfattning av Papers. Men läsaren kan även gå
direkt till önskat paper i boken, som f n ligger på UNISCAPE’s hemsida och medsänds denna rapport .
An “Up-Lift Approach” for Landscape Planning Social Sustainability Analysis of Urban Parks av
TONG-MAHN AHN, KOREA
Landscape & Imagination (Book), pp 23 ff. Department of Landscape Architecture and Rural Systems
Engineering, College of Agriculture & Life Sciences, Seoul National University:
“Abstract: With the “Up-Lift Approach” (ULA), we look at those landscape planning issues or
policies that are most in need of attention. For example, if a city has much less area of urban parks
per each citizen, the city is recommended to catch up with other cities by providing more urban
7
parks. The application of ULA is illustrated by analyzing and comparing per capita area of, and
public accessibility to, urban parks in three Korean cities. Our analyses show that the three cities
provide just about the minimum or far less urban park areas than required by the law. Three kinds
of urban parks (children’s park, close-by neighborhood park, and walkable neighborhood park, all
which need to be within walking distance) in the three cities are not fairly distributed and many
citizens do not have good access to them. ULA suggests that the cities provide more urban parks,
first in the park-deprived neighborhoods. The ULA concept will encourage new research,
education, and administration practices. ULA is also applicable to other local/global environmental
issues such as energy use and carbon footprint per capita, or medical services per capita. ULA will
help ‘up-lift’ the quality of life, especially of the most disadvantaged people, and thus help not only
environmental but also social sustainability. //Keywords: urban parks, accessibility, area per
person, cities with less park areas, up-lift approach (ULA).”
The Meaning of the Being of Water in the Landscape av: Masayuki AIZAWA, JAPAN
Landscape & Imagination (Book), pp 29 ff. Project Management Office, Nippon Koei Co.,Ltd. TOKYO:
“Abstract: Landscape is the being of entities, not an aggregate of entities. To design a landscape is
to explicate the meaning of this being, to make present the intrinsic beauty of this being, and
finally, to realize liberties by our own authentic imaginations. The concept of landscape and that of
design should be set free from restrictions imposed by the modern mechanistic view of nature, in
this world of globalization and virtualization based on advanced information technologies. On
water, which is the source of life and a primordial element of landscapes, I have presented my idea
of Libertas Aquis (a new challenge to explicate the meaning of the being of water) to redefine
landscape as a cultural strategy for preservation and development. (...). // Keywords: Propositio
Ontologia, Libertas Aquis, epistemology, move beyond modernity, preservation and
development.”
The River Landscape: a New Vector of Projects in the City av Boudeffa A. MEHDI, FRANCE
Landscape & Imagination (Book), pp 47 ff. Laboratoire AMUP – Architecture
Morphologie/Morphogenèse urbaine. Ecole Nationale Supérieure d’Architecture och Institut
National des Sciences Appliquées, STRASBOURG.
“Abstract: The introduction of policies to rehabilitate waterfronts shows the newfound interest in
Europe’s Rhineland areas for their rivers. Cities such as Basel, Strasbourg and others are
rediscovering the Rhine and its banks, after years of denying the river’s urban qualities, and are
now making it a major asset in their overall development policy. (-) Various analytical approaches
were applied to measure the extent of integration of the river into the structure of the cities being
studied. This overview of many recent regional projects around the Rhine and the testimonies
provided by their participants, were used to show the different representations of the river and
give a more practical vision. This study reveals a cultural history and assesses the importance of
political, economic and social factors in relation to the river. (…).// Keywords : River banks,
metropolitisation processes, urban and port wastelands, Rhenish Europe, economic and social
dynamism.”
8
Engagement with ‘Place’ in Han Tümertekin’s Architecture Arbil ÖTKÜN, TURKEY
Landscape & Imagination (Book), pp 103 ff. Department of Architecture, Mimar Sinan Fine Arts
University MSGSÜ, Ístanbul:
Abstract: In architecture, ‘place’ is a complex and abstract yet equally rich concept. This research
proposes to study this concept through the works of the architect Han Tümertekin (Winner of Aga
Khan Price at 2004). It starts with the review of the related literature on the subject, which offers a
body of concepts to explore, and with particular focus on the concept of place. The study then
focuses on the significant role that the imaginary – incorporating the architect’s own sense of the
place - plays in the development of his work. It proceeds with the role of built architecture in the
very construction of the place. The specific analysis of Tümertekin’s selected projects provides a
means to reveal and understand the processes involved in the construction of place. The study
concludes that for projects with different space and time dynamics, Tümertekin managed to
concretise a peculiar relationship between place and building, which gives his architecture its
unique character in relation to the concept of place. (…)// Keywords: Place, Construction, Han
Tümertekin, Imaginary, Simplicity, Tectonic.
Harmony between Humans and Nature av: Fatemeh Motamed RASTEGAR, Farzaneh HASSANI,
Shiva AMIRKHANI, IRAN
Landscape & Imagination (Book), pp 91 ff. Faculty of Architecture & Urban Design, Shahid Beheshti
University, Faculty of Fine Arts, University of Tehran:
“Abstract: (-) Before the industrial revolution, interference with natural environment would take
place with an understanding of its nature, taken from a long-lasting coexistence between humans
and nature. Such an in-depth look at natural environment highlights the importance of local
knowledge and the identity of place. Over time, with the advent of technology, human’s
connection to its surrounding nature has diminished. This paper explores the historical
transformation of environment in the city of Yazd, throughout time, from a city with vernacular
architecture to a place with the inability to create a pleasant living space. We conclude that with
reduced understanding of the surrounding environment, the natural cycle was disturbed in such
urban spaces. Direct attention and education on sustainable development is required when dealing
with the surrounding landscape. Not only information about the local climate and the geographic
nature of the place, but also its historical identity and local character become vital to the practical
need of establishing a link between students and place (…).// Keywords: landscape, natural
environment, education, identity, human, Yazd.”
Transitional Landscapes: Cemeteries and the Urbanism of Silence av: Desponia ZAVRAKA, GREECE
Landscape & Imagination (Book), pp 137 ff. School of Architecture, Faculty of Engineering,
Aristotle University of Thessaloniki
“Abstract: As part of an extensive research project on cemeteries, this paper deals with burial
grounds as special boundaries in the complexity of the contemporary urban environment.
According to rapidly transforming urban conditions, cemeteries seem to establish different
relationships with their surroundings. The dialogue between articulated burial places and their
urban, peri-urban or rural context seems to change over time. The transitional aspects of
cemeteries are expressive of a discourse between spatial and imaginative urban characteristics.
This discourse may vary according to historic, social or cultural context. Starting from Philippe
9
Aries’ inspirational work on the exploration of the human response to death and dying, this paper
considers contemporary European cemeteries as silent urban places, reflecting non-urban qualities
in the urban space. Cemeteries have historically expressed a contradiction between the rationality
of the urban environment and the chaos of intact nature. Due to the expansiveness of cities, this
relationship comes under question.// Keywords: cemeteries, transitional landscape, urbanism,
imagination, complexity, death.”
2.2 Fumbling for Light in Forested Areas av Eva SALEVID, SWEDEN
Landscape & Imagination (Book), pp.113. Department of Journalism, Stockholm University:
“Abstract: Important events happened in Sweden for landscape in 2012: Nordregio and the
CoE/CEMAT published texts calling for increased connectivity between European territorial
knowledge fields. Nationally, many related texts got wide diffusion after a seminar of the Royal
Swedish Academy of Agriculture and Forestry in Stockholm City on the European Landscape
Convention, by two journalists at Swedish Dagens Nyheter. The article displays that the two text
categories, however, do not seem to meet at European and national level. This leaves a gap of
conflicting interests and misunderstanding in the Swedish landscape, which remains undefined.
(…). Knowledge about this dilemma, however, also began to spread, for example in three
published books in Swedish this year. Thus, a debate may emerge concerning less hegemonic and
frustrated communication - and a more shared, epistemic community on landscape in Sweden. //
Keywords: CEMAT, heritage, citizens, determining-dependent, conflicting interests, hegemony,
epistemic community.”
2.3 Local Perceptions of Landscape Value: Implications for Decision-Making Processes and
Participation av Brendan O’SULLIVAN, IRELAND
Landscape & Imagination (Book), pp.677 ff. Centre for Planning, Education and Research, University
College Cork, Cork:
“Abstract: Drawing on long-standing theoretical concepts from the field of urban and regional
planning, this paper teases out the validity of arguments about community engagement and
locally-derived expressions of landscape value when set against the need to make robust decisions
at strategic and local level about land use and development on a day-to-day basis. By focusing on
existing planning ideas – and how they allow citizens to articulate landscape issues of various kinds
- the paper aims to develop a workable understanding about how statutory planning thinking in EU
member states can address, in more meaningful ways, the challenging participatory principles set
out in the European Landscape Convention. It also explores the implications for professional
formation and education.//Keywords: landscape value, perceptions, public engagement,
participation, land use planning, spatial planning, urbanism, power, European Landscape
Convention, communicative rationality.”
2.4 Sammanfattning av papers
Att dagens värld kommuniceras via lättfattliga applikationer var det sydkoreanska "Up-Lift Approach"
ett roligt exempel på! Visar vad som är möjligt att göra för den som politiskt vill lansera ELC:S tankar
om DEL-TAG-ANDE RÄTT-VISA : här parker för alla, i urban miljö. Japanens intresse för Libertas aquis
var ett av ca tusen exempel på landskapsarkitekters konstruktiva fantasi: på konferensen, och i
10
gaturummet strax utanför. Individuell fantasi, som enligt ELC även bör möta människanmedborgarens genom tydligare offentliga diskurser. Fransmännen belyste hur en pånyttfödelse för
flod-/[å-?}/landskapet, som kanske genomlöper staden rentav skapar nya transkontinentala projekt i
Europa och en ny, delad förståelse för kulturhistoriens roll kopplad till politiska, ekonomiska och
sociala möjligheter, synliggjorda av flodlandskapet självt... Det turkiska bidraget illustrerade en
överallt ökad medvetenhet om den unika geografiska platsens betydelse (jmf, kort därpå upplysta
Istanbul-bornas mobilisering kring ”Getz”, vid Taksim-torget). Även iranierna visade detta genom att
lyfta fram den minskade förståelsen av staden Yadz för sin miljö och naturliga cykler. Det grekiska
inlägget visar, liksom kanske det svenska, att också även akademiska discipliner gränsande till filosofi
(dödens platser), journalistik (”Skogen vi ärvde”), etc, fördjupar en latent förståelse med
bildningsanspråk... Hur lokala kontra politisk-strategiska uppfattningar om landskapsvärden belyses –
eller inte – lyfts fram av såväl det svenska bidraget, som det irländska, delvis genom samma litteratur
genom att båda (oberoende av varandra) hänvisar till Europarådets egen kunskapsproduktion kring
landskapskonventionen: Förståelsen av lokala och strategiska "perceptions" kan inte tänkas
oberoende av varandra; den kan och bör fördjupas!
2.5 Slutanföranden i skuggan av Eiffeltornet
Efter att delegaterna slutligen parkerats i Cité de l’Architecture & du Patrimoine, vars “schangtila
salar” ligger på 1, Place du Trocadero, inleddes slutanförandena av en stark Key Note från University
of Peking. Prof. YU:s ord tog på ett vis vid där Dir. BERQUE:s slutade. Men där fransmannen, sidan 4,
gav subjektet-medborgaren hans/hennes stora chans, så var kinesen så mycket tydligare med den
andra aspekt, som dessa dagar även hade blivit belyst: maktens finurliga vägar... Han berättade en
historia om hållbar utveckling med kinamått: från ”Small Feet Aesthetics” till ”Big Feet Aesthetics”:
2.6 Designed Ecologies: Toward a New Landscape Infrastructure and Aesthetics av Kongjian YU:
“Time has come for man to assume the role of God of Nature himself, to clean up the mess and
regain the Paradise we have lost by designing in a way that helps the complex ecosystem of the
earth to heal itself and return to a healthy and sustainable state. Landscape architects, more than
any other professionals, will have to take responsibility in this process, to meet this grand
challenge of pursuing God’s will to reclaim Good Earth, overseeing the evolution of Designed
Ecologies (- - -) Hans rekommendationer:
1. Re-define the history of professional landscape architecture. Today, textbooks about the history
of landscape architecture are dominated by gardening as a noble art and the cosmetics of
ornamental horticulture. Our history should return to the original meaning of Paysage as the
peasant’s land. Landscape architecture is, therefore, the art of survival: The leveling of the terrain
for agriculture, the diverting of water for irrigation, the growing of crops for nourishment, and the
celebration of harvests and successes of the métier. These still are the basis for the profession of
landscape architecture.
2. A renewed and deep understanding of ecology across scales: global ecology, regional ecology,
landscape ecology, urban ecology, etc. It will be necessary for students to study and learn from the
past failures of human interventions in landscape in order to fully understand current urban
problems.
11
3. Return to a farmers’ land ethic, by re-discovering the farmers’ approach and wisdom to working
with the land as an art of survival. Specifically, to observe land stewardship, to invest labor and
energy only if it is productive, and to change practices only when there is a sustainable benefit for
future generations. In other words, minimize intervention and maximize value.
4. Align landscape architecture with, or re-integrate it into, civil engineering. This trans-disciplinary
alignment will empower landscape architects to change aging and static urban infrastructure into
green infrastructure, and establish a history of landscape architecture beyond the profession of
gardening and/or ornamental horticulture.
5. Finally, develop new aesthetics that celebrate ecology and productivity, and make reclaimed or
“messy” landscapes into accessible and enjoyable experiences for all people.”
Denna hyllning till ”the peasant’s land och the successes of the métier” (yrkesskicklighet) förmedlad
via klok ekologisk undervisning ”across scales” , där man även framgångsrikt hävdar vikten att ”learn
from the past failures of human interventions in landscape in order to fully understand current urban
problems”, finner jag speciellt intressant, eftersom mitt paper hade tvingats varna för motsatsen: vad
som faktiskt riskeras - i ett långsiktigt deltagarperspektiv - vid segregerad, istället för integrerad
förståelse av landskapet... Lägg därtill Yu:s tal om ”civil engineering” – och man fick sannerligen
intryck att åtminstone ett land (förutom de sju i Europa, som bevisligen stött dess översättning till
nationalspråk) – tagit till sig Europarådets lärdomar i Observationsguide för landsbygdens arv i
Europa – CEMAT...
2.7 Mannen med ”guldägget”
Tre dagar tidigare hade UNISCAPE:s direktör, Bas PEDROLI, il maestro för denna högklassiga
konferens om framtidens samhällsbyggnad – mannen bakom ”guldägget” jag beskrivit anno 2005,
bett oss alla … att ”close your eyes…” (f ö loggan för denna ovanliga konferens med imagination i
högsätet...). Nu var det dags att sammanfatta hela konferensen och det gjorde han genom att
förutom till sig själv ge ordet till Karen HELM och Jᴓrgen PRIMDAHL. Det blev tre personliga
slutbetraktelser om landskapet som ”kanalerna i Amsterdam med himlen därovan” (individens och
kanske turistens perspektiv), ”en å, som jag råkar veta att där nu går att fiska igen” (planerarens
perspektiv) och ”finns inuti mitt huvud” (landskapsarkitektens perspektiv). Så hade under tre
intensiva konferensdagar på en ”plats”, Paris, där det förflutnas strider alltid lite märkligt, tycks ske
sida vid sida med alstrandet av dagens och morgondagens projekt, turen till slut också kommit till
Christian VUILLAUME: Inte den ende (som han illmarigt beskrev sig) ”dumme” politikern, i
landskapskonventionssammanhang eller på denna konferens... Det var dags för ”A landscape to
taste: the ‘Vin jaune’ of Château-Chalon”, där denne ordförande i sammanslagna kommungruppen1
Communauté de communes des Coteaux de la Haute Seille och borgmästare i kommunen ChâteauChalon angav takten... Invändigt lätt berusade redan när tysta hissar smidigt förde upp vårt sällskap
från plenisalen i källarn till taket på Trocadero-flygeln, avslutades konferensen vin jaune och tilltugg s
a s i full berusning: för Eiffeltornet stod nu så nära inpå att det nästan gått att ta på henne. Jag såg
tydligt att hon blinkade...
1
Frankrike med sina närmare 37 0000 kommuner, hyser sen revolutionens dagar en motvilja mot att t a b o r t
kommunala och underkommunala strukturer som ger medborgaren mening och sammanhang; istället bygger man p å och
u t viktiga nätverk: kommungrupper, prefekturer (länsstyrelser) – regioner. En lärdom för svenska liberaler med intresse sig
för förvaltningsfrågor?
12
3 SAMMANFATTNING(AR)
I juni 2005 (!) kunde jag, som medlem i Folkpartiet Liberalerna möjlighet, tack
vare Karl Staaff-fonden, visa en svensk publik på vilka innovativa
landskapsexperiment som pågick för fullt i övriga Europa. Bl a den
internationella Europarådskonferens, anordnad med NGO:n Landscape Alliance
Ireland och Terry O’REGAN. Det blev i september min debattartikel i Helsingborgs Dagblad på temat
jobb, landskap och demokrati. Men vad kunde väl ett möte i Cork om ”Landscapes for urban,
suburban and peri-urban areas” ha att skaffa med de alltid lika hett diskuterade och i viss mening
fortfarande saknande JOBBEN i Sverige? Tja, kanske kunskap om andra europeiska länder, som
inspirerar istället för att som så ofta – och så lätt (det socialdemokratiska arvet i landet...) – förfasa...
Den gången handlade det om att den holländska regeringen just tilldelat befolkningen, eller
”civilsamhället”: en huvudroll ifråga om bättre förutsättningar och bredare deltagande i alla typer av
landskapsutveckling, inklusive nya jobb, som en av delegaterna, Bas PEDROLI, hade berättat! Och
exemplifierat hur non-governmental organizations med STÖD av holländska regeringen och lokalt
gräsrotsengagemang UTVECKLAT LÖSNINGAR, BEKÄMPAT HOT, DELTAGIT I INFORMATIONSARBETE (t
ex att förankra en lokal handlingsplan, e dy). Därmed hade de också, sade han, RIKTAT LJUSET MOT
VIKTIGA VÄRDEFRÅGOR bakom miljö eller landskap. Ett ”guldägg” för jobb och bildning, kan man
tycka. Och, tillade jag i artikeln: ”En fördel är även att fler människor hamnar i positiva spiraler istället
för att fixeras i ohälsa. Detta leder, om inte direkt till nya jobb, så till en ansvarskänsla som successivt
tar form när man vill gå t ex från en viss grad av ”opposition” som är naturlig inom en ideell förening,
via problemlösning, till bl a i moget skede: design och management. Vilken presumtiv
Skåneföretagare tackar väl nej till det? ”
Problemet är att vi i Sverige fortfarande kämpar på ruta 1, när det gäller att utveckla detta helt
nödvändiga offentliga samtal, där Europa är en vän och inte en fiende samt mellan olika aktörer. T ex
om vilka behov som finns lokalt, och hur man bäst går tillväga för att tillgodose dem, UTAN att tappa
bort sig i en förkrossande byråkratisk labyrint... M a o: Eva möter Abit.... möter... ?
Även om vi idag, 2013(!), nu fått del av hela Framtidskommissionens sammanlagda slutrapportering,
så kvarstår, är jag rädd, ett grundläggande faktum, i storstan likaväl som på den svenska landsbygden
och det är att nytänkande så lätt slås ner av Jantelag i våra nejder - och att just därför ”landskapet” i
ELC:s mening och dess inverkan på vårt sätt att förhålla oss till möjligheter, visioner och JOBB, nu
som då i stort sett förblivit en ”väl bevarad hemlighet”.
Fattar, trots det stöd som bevisligen ibland ges, politikens män och kvinnor t o m i krisens Sverige,
2013, fortfarande inte att Landskapskonventionen med dess strategier och rika kunskapsförråd är ett
”Guldägg”?! Frågan är retorisk. Avslutningsvis vill mer konkret och, hoppas jag, mer ”folkpartistiskt”
visa på vad jag tror att man ändå kan göra. För Sverige och svenskarna har ju trots allt fått se en
ratificerad Landskapskonvention, 2011. Åkerlappen ligger numera nyharvad, synlig och öppen – och
det ska byråkraterna ha tack för! Men logdörren till konventionen skulle inför valet 2014 kunna
öppnas helt av modiga och skärpta politiker... Hur?
3.1 En skola för bildning, som orkar ta in ”landskapet”, som en fördel för individer?
13
En av tankarna bakom mitt paper, rapp. sidan 8 eller i boken, var att försöka visa på att ett sätt att
synliggöra landskapet som bildnings- och demokratisk angelägenhet för ett helt land kan vara att
landskapet synliggörs inom långt fler discipliner t ex inom humaniora och samhällsvetenskap, än vad
vi hittills seri ett Sverige, där naturvetenskapen enligt gammal trygg (socialdemokratisk?) tradition
står för hela ”behovet” (även kallat ”ingenjörskonst”). Landskapets bildningsfrågor är ett försummat
allmänintresse, som just kräver mycken fantasi och omsorg för att få fäste.
Men partipolitiskt ansvariga skulle kunna lyfta frågan på detta vis! Vore det så omöjligt att FP efter
åtta år (2005-2013!) av kunskapsinhämtning, bl a via Karl Staaffs Fond om ELC:s utveckling i Sverige
och i Europa tog täten och i god tid innan valet ser till att ”landskapet” enligt de sex parametrarna,
som definierar den (jmf rapp. sidan 5), tar politiskt initiativ att dels benämna, dels verka för det
helhetliga genomförandet av ELC, inför svenska folket? ELC är ju både ett (ut)bildnings- och ett
Europaprojekt med sikte på styrning, deltagande och först som sist: ansvarig utveckling av territoriet!
Att t o m den högsta svenska beslutandenivån i form av utbildningsdepartement, EU-minister och
integrationsminister dras in direkt – gärna med stöd av intresserade EU-parlamentariker? För lika lite
som någon Människa, så ju ”Sverige ingen ö”? I skolminister Jan Björklunds, m fl, förslag om
inrättande av ett nytt ”skolforskningsinstitut” nyligen, kunde kanske frågor om ungas erfarenhet av
landskapskap vara ett nog så viktigt och bildande inslag: förståelsen/upptäckten av ”landskapet” blir i
sig en kvalitetshöjning – det visste tydligen redan kineserna... Integreringen av ELC i undervisningen
kan därmed även bidra till nödvändig statushöjning både för skolans lärare och nya huvudmän och
genom den moderna undervisning som där bedrivs. ”Landskapet” som ”det goda exemplet” som
egentligen ”alla” kan se! Särskilt när det även diskuteras inom ramen för en hållbar utveckling!
För att illustrera hur man enligt min mening mer borde arbeta, tar jag Einar Fjellmans (FP) i
Ängelholm, för övrigt mycket välskrivna artikel, en insändare i HD, den 28 juni. ”Vindkraftsverk
smälter inte in”, står det som rubrik och längre ner: ”Vindkraft tillåts frikostigt att inkräkta på
nationella miljökvalitetsmål och människors starka önskan att bevara naturvärden. Exploatörer,
myndigheter och domstolar devalverar regelmässigt och i god sämja värdet av naturvård och ostörd
boendemiljö, något som i själva verket har visat sig vara en förutsättning för utbyggnad i många
områden”. Varför inte: ”Vindkraftsverk smälter inte in[ i landskapet”]?! Varför – år 2013 – denna
hänvisning enbart till den svenska Miljöbalken? När ELC är ratificerad och ska inlemmas i en svensk
lagstiftning, som troligen och lämpligen behöver förändras på flera områden. Jag menar att det inte
räcker med att skärpa befintliga nationella regelverk. Det behövs en tydlig politisk markering om att
vi idag, tack vare Europarådet ”äger” en konvention vars kanske viktigaste syfte är att avlägsna
målkonflikter. Naturvården bör få en renässans i Fp:s politik inför valet 2014, skriver Fjellman; jag
håller med men skulle vilja ha in mer av den kunskap, som Boverket levererar i juni 2013 och som
berör oss alla: ”Genom att ratificera landskapskonventionen åtar sig Sverige att skydda, förvalta och
planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta ska uppnås bland annat
genom framtagande och implementering av landskapspolicyer. Landets olika landskap och deras
kvaliteter, utifrån såväl kultur- som naturvärden, ska identifieras och utvärderas.”
Vem tar på sig ledartröjan?
14
Bilaga 1
Feeling at Home in the Landscape
Pavlina Mišíková
Coordinator for the ELC in Slovakia*
[email protected]
With modernization, the historical connection of dependency between humankind and landscape
has undergone a transformation, breaking time-tested patterns of coexistence, so that today it
seems that humans and nature exist more separately than ever. Globalization is providing more and
more people with easier access to an increasingly planetary civilization, providing education/crosscultural learning, and improving quality of life/living conditions. The phenomenon of globalization
has certainly had a major impact on lifestyles and thus on diversity. While mixing global and local
elements can lead to the generation of new cultural and biological forms, it can also result in less
desirable outcomes. Standardizing agricultural machinery, for example, leads to the loss of small
mosaics of landscape and thus of landscape diversity, while the introduction of modern agriculture
practices replaces diversified agricultural production leaving local varieties lost and landscapes
abandoned.
This transformation in our connection with the surrounding environment is most evident in two
dimensions: a) Transformations of landscapes and life on Earth – patterns of population growth,
migration, land management, resource extraction, unsustainable production and consumption, etc.,
have had considerable impacts on both the natural and cultural environment.
Observing the changes in land-use and land cover over the centuries, it becomes apparent that
people have significantly altered the face of the Earth and the function of life. Examples are
de/reforestation and transformation to/from agriculture, the unregulated expansion of industrial
agriculture and introduction of monocultures, industrial production, unsustainable practices in
spatial and town planning, intensive forestry, transport development, increase of tourism and
recreation).
b) Transformation of livelihood/lifestyles – economic, political and cultural forces of change can be
either beneficial or threatening to diversity. Modernization, urbanization, globalization and mass
culture; and in ratios that dominate over spiritual values; have resulted in lifestyles increasingly
disconnected from the natural environment and traditional cultural values.
Three considerations are crucial to face these challenges, and allowing modern people to feel at
home again in their landscapes: 1) Dissolving fragmentation. The current artificial division between
15
people (culture) and environment (nature), which is used too readily as an excuse to just focus on
threatened tangible values, should be transformed into co-creation. Approaching biological and
cultural diversity as inseparably interrelated values requires varying interests within the same
location to be addressed by joint forces. Although different competencies and designated domains of
authority, different instruments, policies, tools, and legal frameworks, different understandings of
diversity among responsible authorities are at stake, there are various international movements
seeking to bridge these differences.
2) Knowing the links. There is a wealth of evidence indicating that it is exactly the links between
culture and nature that make our world function. An integrated approach to culture and nature leads
to collaborative treatment of biological and cultural diversity, overcoming otherwise diverging and
even conflicting agendas. This will give voice to the things that connect people and landscape –
language and linguistic diversity, material culture, knowledge and technology, modes of subsistence,
economic relations, social relations, and belief systems1.
3) Feeling connected again. A paradigm shift is needed to restore the integrity of diversity. At all
levels, a more holistic and comprehensive approach is needed to jointly reverse the current trends of
erosion of landscape diversity and weakening of cultural diversity. Building upon bottom-up
initiatives, a global knowledge platform should link biological and cultural diversity. Exchange of
local, regional, national, and international practices and experiences should form the practical basis
of finding, learning, experiencing and living re-connectedness with the landscape2.
In this sense, presenting students (sensu lato!) a whole world for inspiration instead of, primarily, its
fragments is a crucial educational duty. Landscape is the perfect playground for this!
* Currently seconded to UNESCO Liaison Office, New York - to support UNESCO and CBD in advancing
the implementation of the Joint UNESCO-SCBD Programme on the Links between Biological and
Cultural Diversity
Notes:
1 Twenty-third session of the Governing Council / Global Ministerial Environment Forum Nairobi, 21–25
February 2005: Assessment, monitoring and early warning: state of the environment. Contribution of the United
Nations Environment Programme to the forthcoming session of the Commission on Sustainable Development 2
See e.g. the Joint UNESCO – SCBD Programme on Links between Biological and Cultural Diversity
16
Den engelskspråkiga konferensen i Paris ägde rum på flera
platser: Cité des Sciences & de l’Industrie, med dess
fantastiska, « giant-screen cinema » Le Géode var en. Det är numer
bevisat att du syns i Globens mitt: jag prövade att vifta
med armarna.. Samma effekt på väg, via Eurolines utanför nya
busstatioen i Strasbourg, mina bestämda steg brakade fram i glaset.
Kanske har det att göra med lokal syn på the Subject? Ändå
tillbringades längst tid i ibland slitna lärosalar, ett bevis, så
gott som något, på att bäst sittfläsk vinner och att Människans sug
på bildning är oändligt.
17
Bilaga 2