1. No category

UTBILDNINGSNÄMNDEN
ABRAHAMSBERGSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (17)
2012-10-25
Handläggare: Tina Magnuson
Telefon: XTelefonX
Arbetsplan
Inledning
Abrahamsbergsskolan byggdes 1946 tillsammans med bostadsområdet
Abrahamsberg. Skolbyggnaden smälter väl in i den tegelgula tidsenliga
bebyggelsen och ligger ett par minuters promenad från Abrahamsbergs Tbanestation.
Paul Hedquist var arkitekt.
Abrahamsbergsskolan är en kommunal grundskola för elever i årskurs 1-9 indelat i
stadier (låg-mellan-hög) samt förskoleklass. Här finns också skolbarnsomsorg för
förskoleklass till årskurs 3, en öppen fritidsverksamhet för elever i årskurserna 4-6
och en bemannad rastverksamhet för årskurs 7-9.
Skolgården består av flera områden som utnyttjas på olika sätt för lek och rörelse.
Vi har nu också en bollplan med konstgräs och ny basketplan.
För närvarande har vår skola cirka 674 elever och 85 medarbetare. Eleverna
kommer i första hand från bebyggelsen i närområdet som är relativt blandad, här
finns såväl villor som hyreshus och bostadsrätter.
SID 2 (17)
Abrahamsbergsskolan är en väl fungerande skola. Här råder ett bra arbetsklimat
där elever och vuxna trivs och känner trygghet. I skolans olika verksamheter finns
många engagerade och skickliga pedagoger som också är säkra och tydliga ledare
samt intresserade av en fortsatt skolutveckling.
Kunskapsresultaten är generellt goda och i allmänhet över stadens genomsnitt.
Skolan har väl utvecklade dokumentationsrutiner med bland annat en heltäckande
bild av samtliga elevers kunskapsresultat från åk 1-9 i alla ämnen.
Skolinspektionen 2011 bekräftar denna bild.
Skolans restaurang tillagar egen mat och levererar även till närliggande skola. Vår
restaurang arbetar efter stadens alla rekommendationer och riktlinjer som är
styrande för skolköken och använder ekologiska livsmedel. Att arbeta med skolans
mat är att arbeta med folkhälsan anser vår restaurangchef och tillika kostvetare.
Skolans motto och värdegrund
Skolans motto är Trygghet och Kunskap. Detta är två begrepp som förutsätter
varandra. Utan trygghet är det svårt att tillägna sig kunskap och kunskap ger
trygghet. Trygghet och kunskap skapas genom lugn och arbetsro i klassrummet,
god kännedom om kunskapsmål och kravnivåer, återkoppling och handledning
samt genom ett vänligt och respektfullt bemötande av varandra.
Åtgärder för utveckling
•
•
•
•
Vi ska sätta in läs- och skrivinsatser i de lägre åren.
Vi kommer att fördjupa och intensifiera arbetet med att elever ska veta vad
de ska kunna för att nå målen. Vi behöver också arbeta med estetiska
lärprocesser som ett komplement till att åskådligöra hur vi når målen.
Vi behöver utveckla arbetet med digitala hjälpmedel och smartboards för
att lättare kunna inkludera barn med behov av extra stöd men också för att
anpassa oss till framtidens lärprocesser.
Vi fortsätter arbetet med att skapa ett arbetsklimat så att eleverna upplever
lugn och ro under lektionerna.
SID 3 (17)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
95 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
95 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan
90 %
2013
ÅTAGANDE:
Alla anställda skall samverka för att förebygga men också tidigt
upptäcka och förhindra mobbning och alla andra former av kränkande
behandling och diskriminering. Mötet mellan elever samt mellan
elever och vuxna skall präglas av vänlighet och ömsesidig respekt för
varandras integritet.
Förväntat resultat
Vi har genom vårt systematiska arbete nått bra resultat men vi nöjer oss inte förrän
målet är uppfyllt fullt ut.
SID 4 (17)
Inget barn ska känna sig otrygg i skolan.
Vi vill uppnå ett högre resultat i skolundersökningen "Jag kan arbeta i lugn och
ro".
Arbetssätt
Trygghetsgruppen består av skolledare, kurator, skolsköterska, två lärare från
årskurs F-6, en från 7-9 samt representant från fritids och fritidsklubb. Gruppens
uppgift är att sammanfläta olika delar av skolans likabehandlingsarbete, såsom
AMOR (skolans antimobbingteam), elevhälsoteamet, elevrådet, matrådet och
kamratstödjare till en samarbetande enhet. Till den övergripande trygghetsgruppen
har vi kopplat en pedagog per arbetslag s k trygghetssamordnare.
Allt arbete skall utgå från skolans likabehandlingsplan. Handledarna konkretiserar
likabehandlingsplanen och trivselreglerna med eleverna. Vi inleder alltid läsåret
med värdegrundsdagar där vi arbetar med likabehandlingsplanen. Alla våra elever
ska känna till begreppen likabehandling och diskriminering samt vara väl
förtrogna med skolan trygghet- och trivselregler.
Exempel från verksamheten:
•
Vi har nolltolerans mot kränkande behandling och diskriminering. Alla
former av kränkande handlingar anmäls till huvudman. Våldshandling
polisanmäls.
•
Alla elever på vår skola känner till likabehandlingsplanen, trygghets- och
trivselregler samt AMOR (skolans antimobbningsorganisation). Genom
återkommande arbete med värderingsövningar om kamratskap och allas
lika värde kan eleverna ge exempel på begreppen likabehandling och
diskriminering.
•
Vi går snabbt in i händelser och hjälper eleverna att hitta verktyg för att
lösa konflikter samt håller föräldrarna informerade när något har hänt.
•
Alla ska komma till tals i klassrummet och känna sig sedda och lyssnade
på. Vi är särskilt observanta på tysta och ensamma elever.
•
Vi arbetar för att uppnå ett klimat där ömsesidig respekt i klassrummet och
raster råder.
•
Vi vuxna är förebilder. Vi är lyhörda och uppmärksamma på stämningar
och mönster i undervisningsgrupperna och använder handledartiden och
klassråden till samtal om värdegrund.
•
På välkomst- och utvecklingssamtalen lyfts frågeställningar kring
kamratskap och hur eleven mår och trivs.
SID 5 (17)
•
Vi har rastvaktschema och och rastvärdar på alla raster. Rastvärdarna har
Aba-jackor och gula västar för att synas och underlätta för eleverna att
hitta en vuxen när det behövs.
•
Vi har kompissamtal samt har ett ständigt pågående arbete inom området
trygghet och sociala samspel.
Resursanvändning
•
Alla vuxna på skolan är förebilder och allt arbete på alla nivåer utgår från
skolans likabehandlingsplan. Detta ingår i alla anställdas uppdrag.
•
Vi har en särskild ansvarsgrupp med en trygghetssamordnare från varje
arbetslag och fritids som särskilt bevakar dessa frågor. EHTelevhälsoteamet och AMOR- vår antimobbingsorganisation med kurator
som sammankallande.
•
Schemalagda rastvärdar och utökad bemanning på raster.
•
Handledartid är inlagt i schemat för högstadiet.
•
Pedagogisk lunch som innebär att alla vuxna äter tillsammans med
eleverna i matsalen.
•
Skolsköterskans har hälsosamtal i årskurs 4 och 8.
Uppföljning
•
Skolans lokala trygghetsenkät ”Hur mår du nu” som görs en gång per
termin.
•
Skolundersökningen.
•
Kontinuerliga samtal med kamratstödjarna i årskurs 4-9.
•
Loggböcker.
•
Utvecklingssamtal samt övriga enskilda samtal.
•
Klassråd, elevråd samt ABA-råd.
•
Skolsköterskans hälsosamtal i år 4 och 8.
•
Elevhälsoteamets uppföljningar inklusive speciallärarnas nära kontakter
med barn i behov av särskilt stöd.
•
Handledarna följer upp elevernas närvaro varje dag via skolwebben, Som
en extra åtgärd följer kurator upp om elevernas frånvaro överstiger 20 %.
•
Vi strävar efter ett bättre resultat i skolundersökningen
(brukarundersökningen) "Jag känner mig trygg i skolan".
SID 6 (17)
Utveckling
Vi ska:
- skapa mötesplatser där vuxna och barn kan träffas utanför lektionerna. Ett café
kombinerat med mediatek, läxrum, bibliotek, rastverksamhet främjar detta.
- fortsätta att se över lokalerna för att verksamhetsanpassa så långt som möjligt. Vi
gör dessutom en generell översyn över våra lokaler för att utnyttja dessa på ett
optimalt sätt.
- fortsätta renoveringen av klassrum, entréer, korridorer för att förbättra vår
fysiska miljö.
- arbeta för att ta bort vår undermåliga paviljong och därmed också åstadkomma
mer yta för lek, bollspel och mer grönska.
- arbeta vidare med likabehandlingsplanen utifrån verktyget Plan-för skolan.
Vi skall också sätta oss in i Husmodellen som är en modell för att identifiera
platser inom skolan och fritids där det kan finnas risk för kränkande handlingar. Vi
vill ta fram en modell som är anpassad till Abrahamsbergsskolan.
- utveckla en modell för utbildning i medborgarskap samt fadderskap från
förskoleklass - åk 9.
ÅTAGANDE:
Alla elever skall erbjudas en stimulerande och trygg skolbarnomsorg,
fritidsklubbsverksamhet och rastverksamhet.
Förväntat resultat
Förbättrat resultat i Skolundersökningen "Jag känner mig trygg i skolan"
Förbättrat resultat i "Hur mår du nu-enkäten".
Arbetssätt
Vi har gemensamma lär- och fritidslokaler där de olika yrkeskompetenserna
samarbetar utifrån en gemensam pedagogisk grundsyn utifrån mottot "Hela barnet
hela dagen". Fritidsverksamheten har möjlighet att använda bibliotek/mediatek
samt idrottssalar efter skolans slut.
Vi har utevistelse och fysiska aktiviteter på skolgården och i närområdet.
SID 7 (17)
Dragontorpet har övertagits av skolan där vi bedriver rastverksamhet för de äldre
barnen under skoltid och fritidsklubbverksamhet för år 4-6 efter skoltid. Parken
används även av fritidshemsverksamheten.
Alla fritidsavdelningar skriver pedagogisk planering kopplat till mål - och
riktlinjer för skolbarnsomsorgen samt skolans arbetsplan. Vi arbetar utifrån en
progressionstrappa som beskriver fritidshemmens arbete vad gäller likvärdighet
och progression från 6 år och uppåt. Trappan tydliggör fritidshemmens arbete med
trygghet, socialt samspel och stimulerande miljö. Begreppen i
likabehandlingsplanen och skolans trygghets- och trivselregler genomsyrar hela
verksamheten.
Exempel från verksamheten:
•
Vi utformar verksamheten på fritids så att den kompletterar skolan både
tid- och innehållsmässigt.
•
Vi förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska,
intellektuella, sociala och emotionella utveckling.
•
Barnens tillfrågas om önskemål om aktiviteter.
•
Varierat utbud av aktiviteter, material och leksaker.
•
Olika utflyktsmål i närmiljön.
•
Vi utnyttjar skolans olika lokaler och utemiljö så att det finns anpassade
aktiviteter för olika åldrar och utifrån ett genusperspektiv.
•
Vi tränar barnen att ta ansvar för sin arbetsmiljö.
Resursanvändning
•
Samverkan mellan fritidshemmen vid öppning, stängning, lokaler, vikarier
samt verksamheten under lov.
•
Gemensamt schema för rastvakter F-9 för att öka tryggheten på raster.
•
En skolgårdsgrupp är tillsatt för att se över skolgårdsmiljön.
•
EHT- elevhälsoteamet.Kamratstödjarutbildning och regelbundna möten.
Uppföljning
Arbetslagens utvärdering, "Hur mår du nu-enkäten", brukarenkäter, individuella
barnsamtal på fritids och utvecklingssamtal.
Utveckling
Vi ska:
- fortsätta arbeta med pedagogisk planering för fritidshemsverksamheten.
SID 8 (17)
- arbeta fram en plan på vad som skall vara likvärdigt mellan våra olika
fritidshemsavdelningar.
- förtydliga hur en progression i verksamhetens innehåll ser ut från förskoleklass
till årskurs 3 samt för fritidsklubbens verksamhet.
- ta fram en utvecklingssamtalsmodell där barnens utveckling under fritidstiden
beskrivs.
- utforma skolgårdsmiljön så att den är anpassad för alla åldrar utifrån ett
genusperspektiv.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen
100 %
2013
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera
min skola (åk 5)
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera
min skola (åk 8)
80 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i
år 6
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik
i år 6
85 %
2013
SID 9 (17)
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik
i årskurs 3
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
år 6
90 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3
90 %
2013
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
95 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet i engelska i år 9
100 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år
9
95 %
2013
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9
100 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (F-klass)
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (åk 2)
90 %
2013
Meritvärde i årskurs 9
240
Poäng
2013
ÅTAGANDE:
Vi erbjuder eleverna stöd och vägledning i förhållande till individuella
förutsättningar, behov och mål
Förväntat resultat
Andelen elever som upplever att de får hjälp och stöd ska öka i
Skolundersökningen 2013.
Vi vill uppnå ett högre resultat i nationella proven i svenska år 3 och 6.
Arbetssätt
Pedagogerna arbetar med en pedagogisk planering som är kopplad till
kursplanerna. Elevens individuella utvecklingsplan innehåller skriftliga omdömen
samt en framåtsyftande plan för hur eleven ska nå de nationella målen. Under
läsåret avser vi att tidigarelägga utvecklingssamtalen där fokus ligger på den
formativa bedömningen. Vid slutet av terminen ges en summativ bedömning.
SID 10 (17)
Åtgärdsprogram upprättas och följs upp av respektive ämneslärare när eleven
riskerar att inte nå målen. Handledaren har det övergripande ansvaret för elevens
kunskaps- och sociala utveckling. På högstadiet har vi utökat handledartiden till
två tillfällen per vecka.
Läxstöd erbjuds av undervisande lärare. Samtliga lärare har en timme läxhjälp per
vecka inlagt i sitt schema. Behöver eleven ytterligare stödåtgärder kopplas skolans
elevvårdsteam in enligt skolans elevvårdstrappa.
För de elever som behöver mindre undervisningssammanhang finns studion där
speciallärare, specialpedagog, fritidspersonal samt elevassistent arbetar. Där kan
barnen arbeta under delar av dagen och under en begränsad period.
Vi kommer att arbeta mer systematiskt med svenskundervisningen i de lägre åren.
Arbeta vidare arbete med vår läs- och skrivutvecklingsplan.
Exempel från verksamheten:
•
Kontinuerligt kommunicera målen med eleverna.
•
Individualisera elevernas arbete genom att planera olika extrauppgifter
beroende på vad eleven behöver utveckla.
•
Olika svårighetsnivåer på böcker vid boksamtal.
•
TIL – tidig intensiv läsinlärning.
•
Individuella läsläxor och individuella genomgångar.
•
Klassrumsplacering efter behov.
•
Extra tid vid prov och läxförhör vid behov samt extra uppsättning
läromedel i hemmet vid behov.
•
Kompensatoriska hjälpmedel, t ex Alphasmart.
•
Individanpassade föräldrakontakter för vissa elever, t ex att lärare mailar
om läxor och prov som ett komplement till Skolwebben och individuella
samtal med elever när de kommer till fritids om hur skolans dag har varit.
•
Studion ger individanpassad undervisning med mycket beröm och
uppmuntran.
Resursanvändning
•
Exempel på resurser är handledartid och läxhjälp för alla elever. Eleverna
har halvklasstimmar i matematik och svenska i årskurs 1-3. I årskurs 4-6
har vissa klasser halvklasstimmar inlagt i schema. I årskurs 7-9 har vissa
SID 11 (17)
praktiskt-estetiska ämnen samt matematik och naturorienterande ämnen
delningstimmar.
•
Vi har även utökat SYV:s tjänst med 20% för att se över och följa upp
elever som riskerar att inte uppnå målen på högstadiet.
•
Vidare finns en studio samt en liten undervisningsgrupp där speciallärare
och specialpedagog arbetar med elever som har behov av särskilt stöd.
•
Flera elever på skolan har olika typer av kompensatoriska hjälpmedel, t ex
alphasmart eller bärbar dator med pedagogiska dataprogram.
•
Låg- och mellanstadiet har god samverkan med fritids och fritidsklubb.
Uppföljning
•
Elevernas måluppfyllelse följs upp och analyseras en gång per termin på
individ- klass- och årskursnivå.
•
Lärarna skriver effektkedjor för att följa upp elevernas kunskapsresultat.
•
Lärarna träffar skolledningen på en resultatdialog en gång per år för att
analysera resultaten och diskutera nya åtgärder.
•
Bedömning av elevernas läsutveckling (LUS) tre gånger per läsår.
•
Uppföljning av åtgärdsprogram och andra former av stödinsatser.
•
Uppföljning och analys av interna och externa enkäter, t ex elevenkäter
och Skolundersökning 2013.
•
Lärarnas egna utvärderingar efter avslutade kursmoment.
•
Nationella ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9.
Utveckling
Vi ska:
- vidareutveckla digitala pedagogiska planeringar i skolwebben för att
tydliggöra mål- och kunskapskrav för elever och föräldrar.
- fortsatt arbete på ämneskonferenser och studiedagar med att implementera den
nya läroplanen.
- utveckla ämneslagsarbetet i samtliga ämnen för att höja kvaliteten på
undervisningen och vår likvärdiga bedömning.
SID 12 (17)
- fokusera på att höja andelen elever som når kunskapskraven "i hög grad".
- vidareutveckla användningen av IT i klassrummen t ex smartboards.
- arbeta med nya läromedel i svenska i de lägre åren.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med –
Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
80 %
2013
ÅTAGANDE:
Eleverna skall tränas att ta ansvar för sitt eget lärande och för vår
gemensamma arbetsmiljö.
Förväntat resultat
Vi vill nå högre resultat i skolundersökningen " Jag vet vad jag behöver kunna för
att nå målen i de olika ämnena" samt "Utvecklingssamtalen handlar om vad jag
SID 13 (17)
gör bra och vad jag behöver förbättra på ett begripligt sätt".
Att alla lärare har lagt in sina pedagogigska planeringar digitalt i Skolwebben.
Vi vill nå ett högre resultat i vår lokala enkät "Hur mår du nu" på frågan " Jag har
möjlighet att bestämma i skolan".
Arbetssätt
•
Tydliga och kommunicerade kursmål och kunskapskrav i den pedagogiska
planeringen.
•
Träning i ansvarstagande anpassat efter åldersadekvata krav, t ex
användning av almanackor för att planera sin skolvecka.
•
Elevledda utvecklingssamtal i år 7-9.
•
Loggböcker med egna reflektioner kring den egna inlärningsprocessen.
•
Internprao, klassråd, elevråd, matråd och elevskyddsombud.
•
Elever i de lägre åldrarna arbetar med "målarbete" som är kopplat till den
individuella utvecklingsplanen (IUP).
•
Arbetslagen har egna städområden och uppdrag för att hålla vår
gemensamma skolmiljö ren och fin.
•
Pedagogisk lunch i matsalen vilket innebär att alla vuxna sitter vid
elevernas bord och äter för att vara goda förebilder.
•
Regelbundna elevråd, klassråd, ABA-råd.
Resursanvändning
•
På handledartiden i åk 7-9 går läraren till exempel igenom kommande
veckas läxor och prov.
•
Skolwebben där information och prov skrivs in.
SID 14 (17)
•
Läxstöd erbjuds till alla elever på skolan. Eleverna på högstadiet har tre
tillfällen per vecka.
•
Elevledda utvecklingssamtal i år 7-9.
•
Alla lärare har en egen bärbar dator.
Uppföljning
•
Regelbundna mindre utvärderingar, muntliga eller skriftliga, efter
avslutade kursarbeten eller aktiviteter under läsårets gång.
•
På utvecklingssamtalen, handledarsamtal och loggböcker.
Utveckling
Vi ska:
- använda digitala pedagogiska planeringar på Skolwebben för att underlätta
kommunikation och bedömning
- träna elevernas ansvarstagande för kunskapsmålen samt göra de individuella
utvecklingsplanerna till ett levande dokument
- involvera eleverna mer i planering, genomförande och utvärdering både i
skolarbetet och i vår gemensamma arbetsmiljö
- vidareutveckla elevledda utvecklingssamtal för de yngre eleverna
- utveckla en ny form för elevrådet och styrelsearbetet på högstadiet.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
SID 15 (17)
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Föräldrar skall ges möjlighet till insyn och påverkan i skolans arbete
och utveckling
Förväntat resultat
Förbättra informationen på skolwebben.
Högre resultat i skolundersökningen "Jag kan rekommendera mitt barns skola och
fritidshem".
Arbetssätt
Vi har regelbundna föräldramöten med tydlig och likvärdig information. I
småskolorna personalen kontinuerlig vardaglig kontakt med föräldrarna.
Stockholms Skolwebb används som som vår kanal för information, dokumentation
och kommunikation. Skolans hemsida används för extern kommunikation.
Utvecklingssamtal .
Skolans dag/Öppet hus då eleverna redovisar sina arbeten.
Regelbundna möten mellan skolledning och föräldraföreningens styrelse samt
klassombudsmöten 2 ggr per termin då skolledningen deltar.
Exempel från verksamheten:
•
Veckobrev som beskriver arbetsområden, aktiviteter samt läget i klassen
•
Föräldrar bjuds in att delta i skolans vardag
•
Kontinuerlig kontakt med föräldrar genom telefon och e-post
•
På fritidshemmen finns en aktivitetstavla för att informera om vad eleverna
gjort på eftermiddagarna.
•
Genom att delta i elevernas läxarbete kan föräldrarna hålla sig ajour med
kursplanerna
•
På skolwebben har vi skapat ett rum för föräldrar samt att varje arbetslag
har ett informationsrum
SID 16 (17)
Uppföljning
•
Skolledningens regelbundna möten med representanter ur
föräldraföreningens styrelse och klassombuden vid klassombudsmötena.
•
Brukar-/Skolundersökning 2013
Utveckling
Vi ska:
- ha fler vårdnadshavare som loggar in i Skolwebben.
- vidareutveckla samarbetet mellan skolledning, medarbetare, elever och föräldrar
för gemensam förståelse och ansvar för skolans uppdrag och vi-känsla.
- öka andelen elever som har elevledda utvecklingssamtal.
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Eleverna ska ges möjlighet att samverka med aktörer i närområdet.
Förväntat resultat
Vi har en plan och progression i våra arbetsplatsbesök och studiebesök.
SID 17 (17)
Arbetssätt
•
Studie- och yrkesvägledaren tar tillsammans med lärarna fram en
årskursvis plan för hur eleverna ska få ökad insyn i arbetslivet.
•
Vi genomför prao på mellanstadiet och årskurs 8. Eleverna har även
internprao i årskurs 7 hos skolans vaktmästeri.
•
Under läsåret genomför vi en rad olika studiebesök, t ex hos kyrkan,
brandstationen och tingsrätten.
Uppföljning
•
Eleverna redovisar sina arbetsplatsbesök.
•
Utvärdering av arbetsplats- och studiebesök i slutet av läsåret.
Utveckling
Vi ska:
- utöka antalet besök på olika arbetsplatser för eleverna i årskurs 3-6.
Resursanvändning
Övrigt
Bilagor
•
•
•
•
•
•
•
Abrahamsbergsskolans_likabehandlingsplan_20120329
Arbetsmiljoplan_20120904
Hur mar du nu F-3 HT2012
Hur mår du nu_åk4-9_HT12
Likabehandlingsfoldern_2012
Studion_ak1_6_2012_ver3
Årshjul_Mac