1. No category

UTBILDNINGSNÄMNDEN
HÖGLANDSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 001-05/2012
SID 1 (20)
2012-11-20
Handläggare: Monika Warsén
Telefon: 08 508 432 04
Kvalitetsredovisning
Inledning
Höglandsskolan har under läsåret 2011/2012 varit en liten skola med knappt 400
elever och är sedan starten 1931 vertikal. Vi har under läsåret haft både
sexårsverksamhet, grundskola och gymnasium. Gymnasiet har lagts ned i och med
att de sista studenterna gick ut den 31 maj. Skolan har en estetisk profil.
På grundskolan fanns läsåret 2011/2012 två klasser i sexårsverksamheten, åk1 och
åk6. I övriga årskurser finns endast en klass av varje. Skolan kommer dock att
fortsätta att ta in dubbla klasser i åk F samt åk 6/7 tills skolan är helt tvåparallellig.
Grundaren Manne Ingelög startade skolan 1931 med ett framsynt pedagogisk
program vilket fortfarande är skolans vision.
Eleven i centrumvarje elev ska arbeta efter sin förmåga och med arbetsuppgifter anpassade efter
denne.
Kunskap grundad på förståelsesamverkan mellan ämnen för att ge en helhetsförståelse.
Allsidig utvecklingsamverkan mellan teoretiska, praktiska och estetiska ämnen.
Idag kan man kalla detta för en individanspassad undervisning, tematiska
undervisningstillfällen och estetiska lärprocesser. Detta tillsammans med de
positiva möten mellan åldrar som Höglandsskolan uppbyggnad skapar, resulterar i
den trygga, stimulerande och kreativa miljö för elevernas allsidiga utveckling och
lärande som skolan erbjuder. Höglandsskolan är en personlig skola och vi arbetar
för att behålla och utveckla vårt öppna och fötroendefulla klimat.
Tanken att vi lär oss bäst när teori och praktik kombineras och tanken om att
skapande i estetiska verksamheter ökar vår kreativitet och vår förmåga att
utvecklas inom andra ämnen utvecklades på skolan redan på 30-talet då Manne
Ingelög startade skolan. Detta präglar Höglandsskolan än idag. Skolan har en
estetisk profil som ger en fördjupad utbildning i bild, musik och drama i hela
verksamheten. En viktig del av den estetiska profilen är Samlingen, en
föreställning som varje klass sätter upp en gång per år.
Skolledningen på Höglandsskolan består av rektor Monika Warsén och biträdande
rektor Isabel Rodriguez. Skolledning och administration hanterar både grundskola
och gymnasium.
SID 2 (20)
I arbetet med kvalitetsredovisningen har personal och elever deltagit via de
utvärderingar som gjorts i maj och juni. Skolans resultat har också redovisats för
elever via elevråd samt till personal vid ett flertal tillfällen då alla är samlade.
Majoriteten av eleverna på grundskolan kommer från närområdet och skolan har
kö till alla årskurser utom åk 7.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Den mest prioriterade åtgärden de kommande åren är en anpassning av lokalerna
till en tvåparallellig grundskola.
Samtidgt måste också skolgården och hela utemiljön ses över så att vi har bra
verksamhet även när eleverna har rast. Skolan saknar också egna lokaler för
undervisning i hemkunskap. Planen var att bygga om Villan till lokaler som gick
att använda till både fritidshemsverksamhet samt undervisning i hemkunskap.
Dessa planer gick dock inte att genomföra eftersom Villan inte är i ett skick att en
sådan ombyggnation är möjlig.
Detta läsår lånar vi lokaler av Abrahamsbergsskolan och har anställt en egen lärare
i ämnet. Vi får försöka hitta bra kortsiktiga lösningar tills den slutgiltiga
planeringen av skolans lokaler är genomförd.
Skolan har även i år fått goda resultat i brukarundersökningen. Årskurs 5 fick
något lägre resultat än väntat men klassen stod inför en delning och det fanns
mycket oro i gruppen just när brukarundersökningen genomfördes.
Skolans meritvärde är i år det högsta på många år. Vi fick meritvärde 284 vilket är
det bästa resultatet i Stockholm och vi är självklart mycket stolta över det. Ett gott
resultat analyseras också för att vi ska kunna se ett mönster i hur vi arbetar för att
kontinuerligt nå en högre måluppfyllelse. I år kan vi konstatera att både pojkar och
flickor har varit mycket studiemotiverade. Arbetet med formativ bedömning och
de resor som gjorts i Comeniusprojektet har bidragit till detta på många olika sätt
som vi redogör för senare i dokumentet.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Utvärderingen av likabehandlingsplanen har i år liksom tidigare år gjorts i
samarbete med elever och personal.
När den nya planen skrevs arbetade vi tillsammans med elevrådets styrelse på
skolan och tittade på innehållet i den nya skollagen samt den nya
läroplanen.Texten i vår likabehandlingsplan har skrivits om utifrån de
utvärderingar och analyser som gjorts på skolan när det gäller allt arbete kring
SID 3 (20)
kränkande behandling samt utifrån de ändringar som gjorts i styrdokumenten i
frågan.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2%
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
98 %
98 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
88 %
95 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
81 %
95 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
100 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
55 %
75 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
90 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
73 %
75 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
93 %
100 % 2012
2012
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa en trygg miljö för eleverna
Förväntat resultat
Att vi även fortsättningsvis har hög andel elever som känner sig trygga på i
förskoleklass, i grundskolan och på fritidshemmet och att eleverna där upplever
god arbetsmiljö.
Att vi i skolans alla verksamheter har en levande likabehandlingsplan som elever
och personal är väl förtrogna med.
Att vi på skolan samverkar över åldersgränserna för att skapa en trygg miljö för
eleverna.
SID 4 (20)
Att skolan har en god samverkan med närpolis och socialtjänst.
Arbetssätt
Förebyggande arbete med Friendsverksamhet i åk 1-6. Kamratstödjararbete även i
år 7-9 där eleverna får vara mer delaktiga i kartläggning och utvärderingar.
År 7-9 även ett mentorssystem utarbetat med ålderintegrerade mentorsgrupper där
grupperna träffas en gång per vecka för att få tillfällen att lära känna varandra över
klassgränserna och på så sätt göra högstadiemiljön tryggare.
År 1-6 arbetar med fadderverksamhet där de äldre klasserna är faddrar till de
yngre. Ett väl fungerande antimobbingteam och aktiviteter över åldersgränserna så
att alla lär känna varandra.
Arbetet med fredagssamlingarna stärker sammanhållningen i klassen och stärker
gemenskapen på hela skolan.
Vi har arbetat fram gemensamma trivselregler och gemensam likabehandlingsplan.
Värdegrundsfrågor och etiska frågor är ett viktigt inslag i all undervisning och på
fritidshemmen, på varje studiedag samt på klassråden och elevråd. Vi anser att
dessa frågor alltid måste vara i fokus i skolans verksamheter.
Vi har arbetat fram en plan för hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas. Det innefattas
av årlig skyddsrond, månadsvis SBA (Systematiskt Brandskydds Arbete) samt
rutiner för felanmälan till vaktmästeriet så att fel och brister åtgärdas skyndsamt.
Resursanvändning
Implementering av likabehandlingsplan sker i skolans i alla verksamheter,
arbetslag och elevgrupper.
Arbetstid avsätts till förebyggande arbete i tjänstefördelningen t.ex. deltagare i
antimobbingteam och skyddsombud. Dessa utbildas kontinuerligt.
En krisgrupp finns med representanter från olika verksamheter på skolan.
Tydlig uppdelning av ansvarsområde för fysisk arbetsmiljö.
Kontaktgrupp finns som träffar närpolis och socialtjänst två ggr/termin.
Uppföljning
Resultaten av brukarundersökningen analyseras och ger skolan en bra bild av hur
skolan har lyckats i sitt arbete med trygghet och studiero.
SID 5 (20)
Varje mentorsgrupp, klass, fritidsavdelning, mellanklubb och friendsrepresentanter
gör en utvärdering och analys av trivsel och likabehandling varje vårtermin.
Friendsrepresentanterna har regelbundna möten för att följa upp den psykosociala
miljön.
Elevvårdsteam och antimobbingteam utvärderar sitt arbete efter varje läsår.
Fysisk arbetsmiljö följs upp genom SBA och APT månadsvis.
Utveckling
Elevrådet utser även skyddsombud för den fysiska miljön.
Likabehandlingsplanen utvecklas och former för kartläggning av den psykosociala
miljön tas fram.
Lärare i 6-9 utbildas i hur man kan hålla filosofiska samtal för barn dels för att
utveckla synen på demokrati, jämlikhet och andra värdegrundsfrågor, dels för att
utveckla förmågan att analysera och reflektera som är återkommande förmågor att
utveckla enligt Lgr11.
Resultat
Vi har fått höga värden när det gäller trygghet och trivsel i skolans samtliga
utvärderingar och i brukarundersökningen.
I utvärderingar gällande elevdemokrati har vi i år lyckats ännu bättre än
föregående år. Eleverna har varit mer delaktiga i de beslut som fattas och också
fått en srörre insyn och förståelse för skolan arbete. De har även, via elevrådet, fått
större insyn i föräldraföreningens arbete.
Bedömning och analys
Skolans analys av elevernas ökade trygghet och känsla av delaktighet i beslut är
ett resultat av arbetet med elevrådet.
Det nära samarbetet mellan elevrådets styrelse och skolledningen har gett ökad
insyn och ökad delaktighet. Eleverna blir tryggare ju mer de känner förståelse för
olika beslut som fattas på skolan och ju mer information de får om olika saker som
sker.
För att lyckas bättre med kamratstödjarverksamheten i 7-9 krävs vuxna i det
arbetet och två lärare kommer att avsätta en del av sin tid i antimobbingteamet för
att hjälpa och strukturera det arbetet.
SID 6 (20)
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
100 %
100 %
2012
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
97 %
100 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
86 %
100 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
73 %
85 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
74 %
95 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
77 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
92 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
93 %
95 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
92 %
95 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
100 %
100 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
100 %
100 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
93 %
100 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
97 %
100 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
91 %
95 %
2012
SID 7 (20)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
100 %
100 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
96 %
100 %
2012
284 Poäng
275
Poäng
2012
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå målen för
utbildningen.
Förväntat resultat
Att arbetslaget hjälps åt med bedömningen av elevernas resultat.
Att lärare känner sig mer bekväma med formativ bedömning.
Att elever ska känna sig mer förtrogna med vilka förmågor man behöver utveckla i
respektive ämne, att eleverna vet vilka mål de arbetar mot samt hur bedömningen
kommer att gå till.
Att eleverna når högre resultat.
Att elevernas resultat finns dokumenterade.
Att eleverna på våra fritidshem får utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål
och riktlinjer.
Att eleverna i våra förskoleklasser får en trygg början på skoltiden och får på ett
lekfullt sätt utveckla sina förmågor enligt läroplanens mål och riktlinjer.
Arbetssätt
För att säkerställa en god kvalitet vad gäller bedömning och betyg är kontinuerliga
samtal kring betyg, bedömning och kunskapssyn nödvändigt. Dessa samtal sker i
varje arbetslag utifrån en åldersadekvat diskussion. Alla elever får bedömningar i
olika former även inte alla åldrar får betyg och därför är det av största vikt att vi
för dessa samtal. Medbedömning sker även vid behov.
Grunden för elevernas IUP (Individuella utvecklingsplan) finns i lärarens lokala
pedagogiska planering, LPP.
Elevresultaten på grundskolan dokumenteras i skolwebben.
SID 8 (20)
Tre dagar i veckan finns det möjlighet till läxhjälp. Under dessa tillfällen har
eleverna möjlighet att få hjälp med planering, studieteknik och läsro. Det finns
alltid minst en vuxen närvarande och ofta (inför större inlämningar och prov) ser
respektive lärare till att finnas på plats. (7-9)
I år ska också betyg sättas i åk 6 och åk 7 för första gången. Det innebär att lärare
som tidigare aldrig satt betyg ska göra det i år. För att säkerställa att det inte blir
några svårigheter i samband med detta har de som tidigare inte har erfarenhet av
betygsättning fått utbildning bland annat via Skolverkets konferenser. Skolan har
även ordnat studiedagar kring betyg och bedömning.
För att få en samstämmig syn på hur vi resonerar kring kunskapskrav och
bedömning har vi ämneskonferenser där alla stadier är representerade och vi
gemensamt tar fram matriser eller kommentarer som ska hjälpa elever och
vårdnadshavare att se vilken kunskapsnivå som är nådd och hur eleven kan gå
vidare. Varje arbetslag hjälps åt att hitta former för formativ bedömning och
kamratrespons för denna utveckling.
I Höglandsskolans studio erbjuds hjälp från speciallärare. Här finns också datorer
med talsyntes, stavningsprogram utformade för dyslektiker med mera. Hjälp finns
också i biblioteket både av resurslärare och med datorerna.
Alla läroböcker finns inlästa och dyslektiker erbjuds alltid mer tid och/eller
muntlig komplettering vid prov.
I förskoleklass får eleverna möjlighet att på ett lekfullt sätt möta skolans värld.
Här förekommer både förskolans pedagogik och skolans undervisning.
Fritidshemmet planerar sin verksamhet utifrån elevernas behov och utifrån målen
enligt Lgr11. Fritidshemspersonal och lärare samarbetar för att eleven ska få en
helhet. Man samarbetar t.ex. genom temaarbeten, möjliggörande av grupptimmar
och kring elevens sociala utveckling.
Vårdnadshavare ges möjlighet att få ta del av kunskapssynen enligt Lgr11 och
vilka förmågor som ska utvecklas och vilka målen är för respektive år och ämne.
Resursanvändning
Eleverna får återkoppling både formativt och summativt under utvecklingssamtal
och kontinuerligt i undervisningen på sin kunskapsutveckling.
I åk 7-9 används även mentorstid för att diskutera kunskapsutveckling, både
generellt och på individnivå.
Lärare och pedagoger diskuterar gemensamt under konferenstid, på studiedagar,
vid planering av undervisning/verksamhet elevernas kunskapsutveckling och
SID 9 (20)
formerna för bedömning.
Bedömningarna dokumenteras i skolwebb.
Analys av elevernas resultat sker kontinuerligt i arbetslag och i skolledning.
Ett möte med vårdnadshavare i år 6-9 avsätts en gång per läsår enbart för att
informera om Lgr 11, det nya betygsystemet och att det är olika förmågor som ska
utvecklas och bedömmas.
Uppföljning
Vid terminens slut sker en sammanfattning och utvärdering av arbetslagens arbete.
Elever och lärare utvärderar. Formen för utvärdering bestäms i arbetslaget och
lämnas till skolledningen.
Analys av skolans resultat som dokumenterats i skolwebben sker i skolledningen
och tillsammans med de olika arbetslagen.
Varje lärare har en resultatdialog med rektor 2 ggr/läsår där vi har en analys av det
egna arbetets resultat.
Utveckling
I år är det första året som vi ska betygssätta fyra årskurser på grundskolan och vi
fortsätter att arbeta med betyg och bedömning i olika former.
Lärare som aldrig tidigare satt betyg utbildas i ämnet och vi använder studiedagar
till intern utbildning i betyg och bedömning samt skolverkets konferenser.
Vi följer aktuell forskning angående bedömning bl.a via Pedagog Stockholm och
använder Skolverkets material kring bedömning.
På skolan arbetar vi också med ämneskonferenser för att få en röd tråd från åk F-9
när det gäller kommunikation kring elevresultat.
Fritidshemmet och förskoleklasserna fortsätter att utveckla verksamheten efter Lgr
11.
Resultat
Skolans meritvärde är detta år det högsta på väldigt länge. Vi har ökat meritvärdet
från 268 till 284. En av orsakerna till det tror vi är pojkarnas starka engagemang i
skolan och studieintresse detta läsår. Betygsättande lärares arbete med betyg och
bedömning, framförallt formativ bedömning i varje ämne har haft en positiv
inverkan. Det är viktigt att eleverna förstår vilka förmågor som var och en behöver
träna på. Vi tror också att det Comeniusprojekt som skolan varit delaktig i har haft
en gynnsam påverkan på studieresultaten då vi vid alla utlandsresor lärt känna
SID 10 (20)
eleverna bättre än tidigare och därigenom snabbt kunnat hjälpa till med olika
frågor.
Vi har fått lägre resultat på nationella proven i engelska och matematik i åk 6 än
förväntat vilket vid en analys visar sig hänga ihop med hög frånvaro bland
eleverna på delprov. Många var sjuka under den period som proven i engelska och
matematik skrevs och det i sin tur gjorde att man missade delprov och alltså ej fick
resultat på alla delar av proven. De som skrev proven fick höga resultat på de delar
de deltog i och därigenom har vi god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i
förhållande till målen i Lgr11.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla arbetet med åtgärdsprogram
Förväntat resultat
Att rutiner har tagits fram för arbetet med åtgärdsprogram.
Att elevers behov av särskilt stöd säkerställs genom åtgärdsprogrammet.
Att en ökad måluppfyllelse uppnås.
Arbetssätt
Tillsammans i arbetslagen samt med speciallärare och specialpedagog skapa
rutiner och utveckla arbetet och med åtgärdsprogram. Vi följer Skolverkets
allmänna råd.
Resursanvändning
Tid avsätts för arbetet med åtgärdsplaner i arbetslagen och i elevhälsoteamet. Det
utarbetas även tydliga rutiner för arbetet med åtgärdsprogram i elevhälsoteamet.
Rutinerna förankras i arbetslagen genom speciallärare och specialpedagog.
Uppföljning
Utvärdering sker 1 gång/läsår. Nästa utvärdering sker i april-maj 2013
Utveckling
Rutiner för arbetet med åtgärdsprogram tas fram och presenteras i alla arbetslag.
Då det i år har kommit nya blanketter för skrivandet av åtgärdsprogram behöver vi
fortsätta arbetet med hur vi använder åtgärdsprogram på skolan.
Enligt nya skollagen beslutar rektor om varje åtgärdsprogram. Detta görs när
elevhälsoteamet träffas 1 gång per vecka.
Resultat
Rutiner för arbetet med åtgärdsprogram finns och används när någon elev riskerar
att ej nå målen för kunskapskraven i sin årskurs. beslut om åtgärdsprogram fattas
av rektor när elevhälsoteamet sammanträder 1gång per vecka.
Lärarna har en mycket större trygghet i hur man skriver åtgärdsprogram men har
också stöd av skolans speciallärare vid behov.
SID 11 (20)
Bedömning och analys
Vi kommer att fortsätta behöva förfina LPP arbetet så att elever i ännu större
utsträckning kan förstå vad som krävs för varje arbetsområde och på så sätt kunna
ta ansvar för det egna lärandet.
En ny läroplan och ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav och centralt
innehåll tar tid att implementera och arbetet med detta kommer att fortsätta. För att
eleverna ska känna sig säkrare i att ta ansvar för sitt egna lärande krävs framförallt
att vi tillsammans ska kunna sondera terrängen av förmågor som ska utvecklas. Vi
kommer därför att med hjälp av Göran Svanelid bl.a. ta hjälp av "The Big Five",
ett uttryck för de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten gällande alla
ämnena på alla stadier; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv
förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga. Vi tror att om vi
tillsammans kan gruppera förmågorna i styrdokumenten under dessa fem så
kommer eleverna lättare att kunna förstå vad de behöver utveckla och även så ta
större ansvar för det egna lärandet.
I samband med ovanstående kommer vi även att fortsätta utveckla elevstyrda
utvecklingssamtal.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
76 %
85 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
60 %
100 % 2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
86 %
100 % 2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
80 %
95 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
81 %
95 %
2012
SID 12 (20)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla formerna för utvecklingssamtal.
Förväntat resultat
Att utvecklingssamtalet är ett trepartssamtal med eleven, vårdnadshavare och
läraren/pedagogen som handlar om elevens skolutveckling.
Att eleverna är mer delaktiga i själva samtalet och utvecklandet av IUP, dvs. vi går
mot mer elevstyrda utvecklingssamtal än tidigare.
I år 1-3 ska ett av utvecklingssamtalen under läsåret vara tillsammans med fritids.
Under utvecklingssamtalen ska en IUP upprättas som baseras på de skriftliga
omdömena från lärare och är ett framåtsyftande dokument vilket ska utvärderas
vid nästa utvecklingssamtal.
Vårdnadshavare förväntas få god insikt i elevens utveckling.
Arbetssätt
Utvecklingssamtalen är ett trepartsamtal där elevens kunskapsutveckling står i
centrum. Elev, lärare, fritidspersonal och vårdnadshavare är lika delaktiga och alla
är förberedda inför samtalet.
Under alla samtal finns det för år 1-3 underlag från fritidshemmet om elevens
utveckling och en gång per läsår finns en representant från fritidshemmet med på
utvecklingssamtalet.
Resursanvändning
Diskussion om utveckling av formen för och utvärderingar av utvecklingssamtal
görs i arbetslagen under konferenstid.
Uppföljning
Utvärdering via brukarundersökningar, elever samt lärarnas och fritidspersonalens
arbetslag.
Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg görs i pedagogisk
ledningsgrupp.
Utveckling
Utvecklingssamtal ligger tidigt på terminen för hela skolan.
Utvärdering av elevstyrda utvecklingssamtal görs av elev och vårdnadshavare.
Utvärdering i 1-6 ska göras för att se om samtal tidigt på terminen ger en mer
framåtsyftande IUP.
SID 13 (20)
Eleverna i 7-9 kommer att före terminsslut vara med och ta fram egna
utvecklingsområden som ska kunna presenteras på utvecklingssamtalet vid nästa
termins början. Dessa ska ligga till underlag för IUP likväl som lärarnas skriftliga
omdömen för att tydligare synliggöra vilka förmågor som ska utvecklas.
Resultat
Utvecklingssamtalen för hela grundskolan ligger nu i början av varje termin. Man
har kommit längst när det gäller elevstyrda utvecklingssamtal på högstadiet men
fortsätter utvecklingen av detta under läsåret.
Föräldrarna har fortfarande inte tillgång till skolwebb då vi inte löst problemet
med varför skolan har så lågt registrerad frånvaro. Felsökning pågår och vi har
identifierat flera saker som påverkat åtkomsten av registreringen för lärarna på
skolan. Nästa mål blir att föräldrarna kan komma in i verktyget den 1 oktober
2012.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss ge varje elev förutsättningar för att ta ansvar för det egna
lärandet.
Förväntat resultat
Att eleverna får större insikt i sina studieresultat, förväntade betyg och vilka
förmågor som behöver utvecklas.
Att lärare på olika sätt utvecklar:
- formativ bedömning
- kamratrespons
- feedback(vad eleven har visat för kunskap),
- feed up(hur kunskaperna förhåller sig till målen i Lgr11)
- feed forward(vad är nästa steg och hur kommer vi dit?)
På detta sätt ska eleverna kunna få hjälp att ta större ansvar för det egna lärandet.
Arbetssätt
Eleven ska få en större delaktighet i sin kunskapsutveckling genom att i
tillsammans med lärare, pedagoger och vårdnadshavare få inflytande över sin
kunskapsutveckling. Detta genom att förstå progressionen i kunskapsutvecklingen
genom feedback och feed up och feed forward från lärare och pedagoger, olika
former av formativ bedömning, kamratrespons och självutvärderingar. Det ska ske
åldersadekvat och med progression.
Resursanvändning
Under konferenser, arbetslagsträffar, studiedagar och extern fortbildning får lärare
och pedagoger verktyg att kunna hjälpa elever i deras egna kunskapsprogression.
SID 14 (20)
Frivillig läxhjälp finns för år 7-9.
Uppföljning
Utvärdering via brukarundersökningar, i klasserna och på fritidshemmet samt i
arbetslagen.
Den formativa bedömningen används även för att utvärdera och utveckla
verksamheten/undervisningen.
Analys och uppföljning för att kunna ta nästa utvecklingssteg i arbetet med att öka
elevernas ansvar för det egna lärandet görs i arbetslag och i pedagogisk
ledningsgrupp.
Utveckling
Eleverna i 7-9 kommer att vara med att ta fram egna utvecklingsområden, bl.a.
under mentorstid men även som ett inslag i undervisningen. Detta för att IUP ska
vara ett levande redskap att använda sig av i kunskapsprogressionen.
Lärare och pedagoger på alla stadier och i alla verksamheter får ta del av forskning
och beprövad erfarenhet genom utbildning och internt samarbete där man får olika
verktyg för att hjälpa eleverna i deras kunskapsutveckling. Det kan vara t.ex.
formativa bedömningar eller hur man kan göra prov till ett inlärningstillfälle.
Resultat
Skolan har kommit igång med att skriva LPP i alla ämnen och att ta hjälp av
varandra vid formuleringarna och utformningen av dokumentet. Vi tittar även på
de färdiga mallar som finns att tillgå i skolwebb.
Arbetet med Lgr 11 har varit stort och tagit mycket tid eftersom det inte bara är en
ny läroplan utan även ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav att uppnå.
Detta arbete pågår och fortsätter under kommande läsår.
Arbetet med Learning Study har framförallt handlat om den formativa
bedömningen och det har varit givande då vi sett hur eleverna har utvecklat sin
förståelse för vilka förmågor som krävs och vilka var och en av eleverna behöver
utveckla.
Bedömning och analys
Vi kommer att fortsätta behöva förfina LPP arbetet så att elever i ännu större
utsträckning kan förstå vad som krävs för varje arbetsområde och på så sätt kunna
ta ansvar för det egna lärandet.
En ny läroplan och ett nytt betygsystem med delvis nya kunskapskrav och centralt
innehåll tar tid att implementera och arbetet med detta kommer att fortsätta. För att
eleverna ska känna sig säkrare i att ta ansvar för sitt egna lärande krävs framförallt
SID 15 (20)
att vi tillsammans ska kunna sondera terrängen av förmågor som ska utvecklas. Vi
kommer därför att med hjälp av Göran Svanelid bl.a. ta hjälp av "The Big Five",
ett uttryck för de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten gällande alla
ämnena på alla stadier; analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv
förmåga, förmåga att hantera information, begreppslig förmåga. Vi tror att om vi
tillsammans kan gruppera förmågorna i styrdokumenten under dessa fem så
kommer eleverna lättare att kunna förstå vad de behöver utveckla och även så ta
större ansvar för det egna lärandet.
I samband med ovanstående kommer vi även att fortsätta utveckla elevstyrda
utvecklingssamtal.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samverka med förskola, skola, polis och socialtjänst och
föräldrar
Förväntat resultat
Att inskolningen från förskola till förskoleklass skapar en trygg överlämning för
både elever och föräldrar.
Att kontakt med polis och socialtjänst leder till ökad insyn över aktiviteter bland
områdets tonåringar.
Att samverkan med föräldrar leder till ett ökat stöd som bidrar till elevernas
utveckling och lärande.
Arbetssätt
Vi samverkar med Nockeby förskolor vid inskolning enligt framtagen
handlingsplan.
Vi har regelbundna möten med närpolisen och fältassistenter.
Vi bjuder in fältassistent till att medverka vid föräldramöte.
Skolledningen deltar vid föräldraföreningens möten, föräldraföreningen är
delaktiga och arrangerar t.ex. Höglandsskolans dag.
SID 16 (20)
Resursanvändning
De ansvariga pedagogerna i förskoleklass avsätter tid för besök på förskolorna
under läsåret, framförallt under våren då överlämning ska ske.
Mötestid avsätts för kontaktpersoner i kontaktgrupp med närpolis och
fältassistenter från socialtjänsten.
Skolledning och representanter från arbetslagen har regelbundna möten med
skolans föräldraförening för att öka delaktigheten för brukarna.
Uppföljning
Utvärdering av samarbetet förskola-förskoleklass görs av pedagoger i
förskoleklass.
Utvärdering av samarbetet med närpolis och fältassistenter görs i kontaktgrupp.
Utvärdering av samverkan med brukarna görs tillsammans med
föräldraföreningen. Dessa utvärderingar sker vid läsårets slut.
Utveckling
Kontinuerlig utveckling av de olika samverkansformerna efter alla parters behov
och önskemål.
Resultat
De kontakter som under de senaste åren har tagits mellan skola och förskolorna i
området fungerar mycket bra. Samarbetet utvärderas varje år och visar på en
gemensam syn på de positiva resultat man får av samarbetet. Det gäller främst
kunskapen om varandras verksamheter och hur man jobbar med olika frågor i de
olika verksamheterna. Vilka förutsättningar som finns för barn i behov av stöd i
förskola och skola etc. Det nära samarbete som finns underlättar övergången
mellan förskola och skola.
Samarbete med närpolisen och fältassistenterna fungerar också mycket bra. Det är
ovärderligt att ha en upparbetad kontakt när något händer på våra skolor och vi
snabbt behöver hjälp.
Fältassistenterna är också med på höstens föräldramöte för att informera om läget
bland våra ungdomar i området.
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att söka samverkan med omvärlden både internationellt
och nationellt.
SID 17 (20)
Förväntat resultat
Att mottagandet av lärarstudenter från olika högskolor och Universitet t.ex. SU,
Södertörn, GIH och Konstfack bidrar till ökad skolutveckling. (VFU)
Att utbyte med vänskola i Italien bidrar till att öka samspelet med omvärlden
utifrån kunskaper om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och
historia.
Att samarbete med näringsliv och andra verksamheter utanför skolan bidrar till att
förbereda eleverna att delta i framtidens samhälle och arbetsliv.
Arbetssätt
Handledarutbildning inom ramen för VFU erbjuds skolans personal.
VFU-ansvarig samordnar och informerar handledare och studenter. Handledare
utses utifrån studentens behov och utbildning.
Kontaktperson för det internationella utbytet samordnar och har kontakt med
vänskolan. I utbytet får eleverna bo i varandras familjer, gå i skolan, göra olika
samarbeten och då studera likheter och olikheter i kultur, språk, religion och
historia. Arbetsspråket är engelska.
Besök utanför skolans område till olika arbetsplatser, museum osv. är
återkommande inslag i undervisningen för alla åldrar.
Åk 8 har en arbetslivsvecka där man besöker olika arbetsplatser och även får
besök av olika representanter från arbetslivet.
Åk 9 får inför gymnasievalet handledning och besöker bl.a. gymnasiemässan och
får besök från representanter från olika utbildningar.
Resursanvändning
En person är VFU- ansvarig och har kontakt med VFU-samordnare från
utbildningsförvaltningen. VFU-anvarig samordnar och informerar handledare och
studenter.
Vi har en kontaktperson i det internationella utbytet.
Uppföljning
Utvärdering för VFU-arbetet med studenter sker i arbetslagen.
Samarbetet och utbytet med skolan i Italien utvärderas i arbetslaget 7-9 och i
pedagogisk ledningsgrupp.
SID 18 (20)
Utveckling
Så många som möjligt av skolans personal ska kunna handleda och ta emot VFUstudenter. Skolans inställning till samarbete med lärarutbildningar är att det är en
viktig del av skolutvecklingen.
Vi vill gärna fortsätta att ha internationella kontakter och våren -13 kommer
skolan igen att ansöka till Comeniusprojekt.
Resultat
Alla resor inom Comeniusprojektet "Cultural Identity in a worldwide classroom"
är nu slutförda. Det har blivit ett bra utbyte både pedagogiskt, med tryckta och
utgivna läromedel av medverkande pedagoger och ett bra samarbete elever
emellan som inneburit stora sociala och pedagogiska vinster. Besöket på skolan av
de medverkande länderna gav hela skolan ett stort utbyte då alla fick möjligheter
att träffa pedagoger och studenter från de medverkande länderna. Högstadiet och
gymnasiet fick dessutom lyssna på Demokratiminister Birgitta Ohlsson som kom
och invignigstalade i aulan. En av de medverkande skolorna kommer vi att
fortsätta att ha ett studentutbyte med under 12-13.
Skolan har idag en VFU-ansvarig som fortsätter med samma rutiner som tidigare.
Än så länge har vi färre VFU-studenter än tidigare på grund av att vi inte längre
har ett gymnasium samt att det finns färre lärarstudenter.
Bedömning och analys
Mycket goda resultat av Comeniussamarbetet gör att vi fortsätter att ha ett
studentutbyte med en av skolorna till nästa ansökningsomgång då vi har möjlighet
att söka nytt Comeniusstipendium igen. Arbetslag 7-9 tyckte att det inte hade varit
problem med att eleverna varit iväg vid olika tillfällen, de som reste tog utan
problem igen ordinarie undervisning. Det höga meritvärde som just denna klass
fick i slutbetyget visar snarare att resorna och utbytet främjat elevernas motivation
och lärande.
Vi räknar med att kunna ta emot fler antal VFU-studenter då grundskolan växer
samt att även ta emot VFU-studenter på fritidshemmet.
Övrig uppföljning
Eftersom gymnasiet lagts ner i samband med avslut av detta läsår har vi också sett
över ledningsorganisationen. Grundskolan expanderar och ska bli tvåparallellig,
vilket i sin tur innebär ett behov av en större ledningsorganisation för att hinna
med att hantera mer personal, fler barn och föräldrar. Då de yngre barnen blir fler
ökar också behovet av kontakt med vårdnadshavare.
Vi har anställt en skolintendent med 50% tjänst, en biträdande rektor F-6 med
100% tjänst samt en biträdande rektor 7-9 65%. Vi har sedan tidigare en
skolsekreterare 100% och rektor 100%.
SID 19 (20)
Elevhälsan kommer att ses över under nästa läsår. Vårt behov av syv minskar
något samtidigt som behovet av en skolkurator kommer att öka de närmaste åren.
Detta är ett område att utveckla under kommande läsår.
Vi har också arbetat mycket med skolans ekonomi. Anställning av en intendent
50% har medfört en tydligare uppföljning av budgetläget. I skolans senaste
prognos visar vi att grundskolans budget kommer att vara i balans detta år. Skolan
får trots detta ett stort underskott eftersom gymnasiet i halvårsbokslutet visade på
ett mycket stort, och förväntat underskott.
Sammanfattande analys
Sammanfattningsvis ser vi att Höglandsskolans elever når mycket höga resultat.
Meritvärdet är det högsta på många år men vi ser även att resultaten bland våra
yngre elever är höga.
Skolans största utmaning de närmaste åren är den verksamhetsanpassning av
lokalerna som vi står inför.
Ett utvecklingsområde för skolan är också att öka användandet av IT i
undervisningen. Vi hoppas att I-pad projektet som skolan är med i ska hjälpa oss
att nå en bit på väg.
Att dubblera elevantalet på grundskolan ser vi inte som någon svårighet då skolan
har kö till alla klasser utom åk 7.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Vi har under kommande läsår flera prioriterade områden för utveckling:
Från staden åligger det oss att prioritera matematikutvecklingen och en
matematikutvecklingsgrupp är tillsatt. Nulägesanalysen är klar och en
handlingsplan håller på att utvecklas.
Ett annat utvecklingsområde vi prioriterar är användningen av digitala läromedel.
Vi startar under hösten upp ett Ipad projekt i klass 2, 3 och 4. Flera lärare kommer
även att gå utbildning i Learnify.
Betyg och bedömning är fortfarande prioriterat, nu med fokus på att få ett samlat
grepp på förmågorna som eleverna ska utveckla enligt Lgr 11. Framförallt är det
åldrar som tidigare ej betygsats som kommer att ligga i fokus och lärare från 4-6
kommer att få ta del av Skolverkets konferenser och föreläsningar
Vi fortsätter att utveckla formen för elevledda utvecklingssamtal under
konferenstid och studiedagar.
Fortfarande är det en anpassning av lokalerna till en tvåparallellig grundskola
högprioriterat och tidsplanen för en ombyggnad har upprättats av
Utbildningsförvaltningen tillsammans med SISAB.
Kvalitetsredovisning upprättad av
SID 20 (20)
Monika Warsen
Rektor
Höglandsskolan
Bilagor