1. No category

Nr 2 2015
L Ä C K A G E S ÄT T E R F O K U S P Å N ÄT E T
Det stora läckaget från en betongkulvert i Lund i februari har lett till
ett ökat fokus på underhåll och förebyggande riskbedömningsarbete
i fjärrvärmebranschen. Forskningsresultat från Fjärrsyn kan svara för
mycket viktig kunskap inom detta område.
Läckaget i Lund den 6 februari skedde
mitt i de centrala delarna av staden.
8000–10 000 kubikmeter hetvatten forsade ut på gatorna och ledde till kraftig
ånga. Orsaken var lokalt rostangrepp på
en betongkulvert från 1967.
Läckan ledde till att fjärrvärmeföretag i hela landet fick frågor om sina nät
och risker för stora läckage.
– Det finns omkring 700 km betongkulvertar i Sverige och tyvärr vet man
inte så mycket om skicket då dagens metoder för statusbedömning inte är särskilt
tillförlitliga, säger Kerstin Sernhed, biträdande universitetslektor i Lund och
huvudförfattare till Fjärrsynrapporten
”Statusbedömning av betongkulvert”.
– Betongkulvertar är ett samlingsnamn för den första sortens fjärrvärmerör som byggdes där mediarören av stål
förlades i betonghöljen, men konstruktionerna kan se väldigt olika ut. Det fanns
ingen enhetlig standard, utan varje nätägare hade sina egna konstruktioner.
Den ledning som gick sönder i Lund var
inte av den mest lyckosamma konstruktionen. Därför kan det vara svårt att dra
några generella slutsatser om betongkulvertar utifrån olyckan som hände i Lund.
Använda hela livslängden
Ur ett företagsekonomiskt perspektiv vill
man nyttja betongkulvertarna så länge
som möjligt. Samtidigt ligger dessa ledningar ofta centralt och på strategiska
platser i nätet, vilket gör att konsekvenserna kan bli stora om de går sönder.
– Men det är inte bara en fråga om
att behålla infrastrukturen så länge som
det går. Flera fjärrvärmeföretag som vi
Hur ska fjärrkyla integreras i långsiktigt energi- och miljöarbete? Det ska
forskare på Linköpings universitet ta
reda på i ett Fjärrsynprojekt.
har pratat med framhåller att frågor om
arbetsmiljö och skador för tredje person
har fått en högre prioritet i företagen.
– I brist på en aktuell bild av hur
skicket på ledningarna är, blir det viktigt
att på ett metodiskt sätt arbeta med riskanalyser som till exempel tar fasta på
dimension, ledningstyp, markförhållanden och tidigare skadestatistik.
Bedöma risker och sårbarhet
Under arbetet med statusbedömning av
betongkulvert blev Kerstin Sernhed förvånad att företagen hade så lite koll på
statusen på sina fjärrvärmeledningar och
att det inte fanns så bra statusmetoder.
Därför initierade hon ytterligare ett projekt. Denna gång med fokus på risk- och
sårbarhetsbedömningar. Projektet, som
också är finansierat av Fjärrsyn, ska vara
klart i höst.
– Syftet är framförallt att öka kunskapen om hur risk- och sårbarhetsanalyser kan användas av fjärrvärmebolag
vid planering av underhåll, reinvestering
och förnyelse av ledningar.
I projektet har även andra aktörer
inom ledningsbunden verksamhet intervjuats, bland annat inom gas.
– Gasverksamheten är hårt reglerad
och man genomför läcksökning med
hundar i hela nätet årligen, vilket gör att
de få läckor som finns upptäcks snabbt.
– Fjärrvärmen är inte alls lika reglerad som gasbranschen, men striktare
regler skulle alldeles säkert leda till ett
ökat underhåll av fjärrvärmeledningar.
Då skulle fjärrvärmeföretagen avsätta
mer pengar till underhåll och statusbedömning, avslutar Kerstin Sernhed.
Läs nya rapporten ”Regionala fjärrvärmesamarbeten” om vad som
krävs för att skapa regionala fjärrvärmenät.
Hallå där!
Alexandra Strand, kommunikatör på
Energiforsk.
Du arbetar framförallt med Fjärrsyns
kommunikation. Vad står högst på din
prioriteringslista just nu?
Ett nytt bolag som Energiforsk har
många bollar i luften samtidigt för
att lyckas forma den nya organisationen. En viktig uppgift för mig är
att arbetet med Fjärrsyn fortsätter
som vanligt trots att det nu finns
flera forskningsprogram att hantera
samtidigt. Det är också viktigt att
integrera tidigare arbete i nya rutiner
och få bort tänket att ”så här har vi
alltid gjort”. Det är spännande.
Du började jobba på Energiforsk den 15
januari. Vad är ditt intryck?
Som kommunikatör ser jag att Fjärrsyn har ett genomtänkt kommunikationsarbete som ger mervärde till
forskningen, vilket är något som
andra forskningsprogram borde ta
efter.
Du kommer närmast från Trafikverket.
Berätta mer om din bakgrund.
På Trafikverket jobbade jag både
med extern och intern kommunikation, bland annat kring tidig samhällsplanering. Jag har även jobbat
med marknadskommunikation på en
dansskola i Stockholm.
Vet du att…
FN och EU lyfter fram fjärrkyla
som en klimatriktig lösning?
STOR POTENTIAL FÖR
MINDRE KYLMASKINER
Komfortkylanläggningar i det mindre formatet ger svenska fjärrvärmeföretag en gyllene möjlighet att jämna ut produktionen över året.
Enligt en kommande Fjärrsynrapport kan de solvärmebaserade kylmaskiner som blivit allt vanligare i utlandet drivas även med fjärrvärme, något som möjliggör decentraliserad placering.
Med kapaciteter på 1 MW eller mer är
de fjärrvärmedrivna komfortkylanläggningar som i Sverige idag förhållandevis stora. Genom att komplettera
dem med småskaliga värmedrivna
anläggningar – lagom stora för att
ordna rätt klimat i exempelvis industri-, kontors- eller flerfamiljsfastigheter – skapas avsättning för mer
värmeproduktion på sommaren.
Ökat intresse för komfortkyla
– Att fasa ut el till förmån för värmedriven kyla är till nytta för såväl leverantör och kund som miljö, säger Håkan Walletun som tillsammans med
Ulrika Sagebrand och Heimo Zinko
har kartlagt olika sätt att öka fjärrvärmesystemets utnyttjande genom att
göra även de små aggregaten lönsamma. De har också tagit del av de
internationella erfarenheter som finns
av solvärmedrivna kylaggregat.
– Välisolerade byggnader av idag
driver på intresset för komfortkyla
och med de höga kostnaderna för ledningsdragning ser vi en möjlig marknad för decentraliserade anläggningar,
säger Håkan Walletun som hoppas att
Fjärrsynrapporten ska resultera i svenska testanläggningar.
I Fjärrsynrapporten beskrivs det
systematiska arbete som just nu pågår
på marknaden för att sänka de mindre
anläggningarnas systemkostnad. Per
kW räknat är kostnaden för stora
sorptionsmaskiner fortfarande betydligt lägre, men teknikutvecklingen för
kommersiella system i intervallet 10
till 200 kW är snabb.
Lönsam satsning
Håkan Walletun och hans kolleger har
gjort en lönsamhetsanalys på förväntade kostnader för en nyutvecklad
vatten/litiumbromid-maskin. Med rätt
sommarpris på värmen är slutsatsen
att småskaliga system absolut kan
hävda sig:
– Med ett värmepris på under 25
öre kWh blir massproducerade mindre
kylmaskiner som bygger på absorptions- eller adsorptionsteknik högintressanta som baslastmaskiner i
svenska fjärrvärmenät med kraftvärmeproduktion.
N Y B L I V E N F J Ä R R VÄ R M E D O K T O R
Camilla Persson disputerade på Chalmers den 23 april. Hennes avhandling visar hur man kan förutspå fjärrvärmerörs isolerförmåga
över tiden.
Camilla Persson har i sin avhandling
”Predicting the Long-Term Insulation
Performance of District undersökt fjärrvärmerörs isolerförmåga över tid. Detta
med hjälp av matematiska modeller.
Studierna visar att fjärrvärmerören innehöll mindre syre och mer koldioxid än
förutspått, vilket bör bero på oxidering.
Den matematiska modellen kan därför
bli ett verktyg framöver för att kunna
förutspå isoleringens åldrande.
Fjärrsyn har varit med och finansierat Camilla Perssons forskning. Thomas
Lummi, ansvarig för distributionsteknik
på Svensk Fjärrvärme, ser hennes resultat
som ett viktigt bidrag till branschen.
– Det är väldigt viktigt att vi från
Svensk Fjärrvärme känner till hur fjärrvärmerörens egenskaper förändras över
tiden så att vi kan förmedla den kunskapen till energiföretagen. Forskning har
bland annat visat att livslängden på fjärrvärmrör i många fall är längre vad man
trodde från början, säger Thomas Lummi.
– Vi måste känna till vilka egenskaper
som påverkar rören och vad som då krävs
för att förbättra dem. Där har forskningen
en central roll. En del i detta arbete är få
ner värmeförlusterna i rören och detta har
Camilla Persson undersökt i sin forskning.
MILJONPROGRAM I
OMVANDLING
Miljonprogrammen står inför stora renoveringsbehov. I ett nytt Fjärrsynsprojekt
ska man undersöka hur fjärrvärmen kan
ingå i denna omvandling.
Majoriteten av flerbostadshusen i
miljonprogrammen runt om i Sverige
använder fjärrvärme. Det finns idag
ett stort behov av att renovera dessa
bostäder och energieffektivisering ses
som en viktig del av detta arbete.
Ingen har tagit ett helhetsgrepp över
vad detta kan få för konsekvenser för
fjärrvärmebranschen.
– Vi kommer i detta projekt att se
hur fjärrvärmebolagen, både tekniskt
och tillsammans med andra aktörer,
kan anpassa sin verksamhet till ett
lägre behov i flerbostadshusen, säger
Magnus Åberg vid Uppsala universitet, som leder projektet.
Kartlägga möjligheter och hinder
Projektet ”Nya lösningar för fjärrvärme i miljonprogramsområden”
startar i juni och ska pågå i två år.
Projektet kommer att innehålla teoretiska delar som simulering och modellering, men också fallstudier.
– Vi kommer att ta ett brett grepp
och börja med att identifiera och
kartlägga vilka möjligheter och hinder energieffektivisering i miljonprogrammet innebär för fjärrvärmebolagen, säger Magnus Åberg och fortsätter:
– Fjärrvärmebranschens står inför
stora utmaningar. Jag hoppas att vi
ska ta fram en strategi där energilösningar med fjärrvärme och byggnader
fungerar bra tillsammans.
I projektet kommer forskarna
bland annat att undersöka hur dagens fjärrvärmesystem kan utvecklas
till fjärde generationens fjärrvärmesystem, som är anpassade för energieffektiva byggnader och samtidigt kan
leverera värme till nya ändamål.
Foto: Holger Ellegaard
D I G I TA L I S E R I N G D R I V S AV
O R G A N I S AT I O N – E J AV T E K N I K
Gröna IT-innovationer
Arbetet med nya digitala energitjänster börjar på ledningsnivå.
– Alla avdelningar påverkas. Därför är det avgörande att ledningen
skapar samsyn i bolaget under hela resan. Från utveckling fram till
installation och implementering, säger Johan Emanuel, expert inom
energifrågor på IMCG.
Ett resultat i ”Gröna IT-innovationer för
fjärrvärme” är en utvecklad IT-plattform
för energieffektivisering, som möjliggör
en affärs- och relationsförflyttning.
– Nu finns tekniken, men det är trögt
att få energibolagen att gå från önskan
om en digital kundrelation till att
anamma de nya möjligheterna. En förändringsprocess måste drivas i hela organisationen. Avdelningsnivå räcker inte
för att få det genomslag som energibolagens utmaningar kräver, säger Johan
Emanuel.
Projektets forskning, workshops och
arbetsmöten med energibolag visar en
tydlig bild. Få vill ta på sig ledartröjan
och brett implementera digitala verktyg.
Många vill vara efterföljare och tar
hellre små steg än jättekliv. En risk är då
att flera avdelningar gör mindre sats-
ningar utan att informera varandra eller
se hur insatserna kan skapa synergier.
– Varje avdelning är skicklig på att
framtidssäkra sitt område, men med
samordning och en gemensam strategi
skulle bolaget kunna framtidssäkra hela
sin fjärrvärmeaffär.
Energibolagen erbjuder idag energitjänster. Med modern IT-teknik kan de
snabbt utvecklas vidare, men det kräver
en ny kund- och affärsstrategi. Stora
kunder köper exempelvis redan energitjänster, vanligtvis av andra aktörer än
energibolag.
– Här kan energibolagen ta marknadsandelar om de arbetar med nya
prismodeller kopplat till energileveransen. För att driva igenom ett sådant affärskoncept måste en samsyn i bolaget
finnas, säger Johan Emanuel.
SÅ IMPLEMENTERAS GRÖNA
I T - I N N O VAT I O N E R
Med nya IT-innovationer skapas stora möjligheter för energibolagen. De kan själva välja ingångsnivå på genomförandet och realisera via en trestegsmodell.
I projektet har teknik för visualisering,
styrning och prediktion utvecklats och
demonstrerats. En implementeringsmodell i tre steg har tagits fram så att investeringar och satsningar gynnar nästa
utvecklingsfas.
Det första steget, där många energibolag befinner sig idag, bygger på data
från mätinsamling. Historik och statistik
blir tillgängligt, vilket möjliggör en
kundrelation med generell rådgivning
och uppföljning.
I steg två installeras en realtidsuppkopplad undercentral. Vägar för individanpassad visualisering och styrning
öppnas och portföljen med energitjänster
kan breddas.
Det tredje steget innebär processoptimering genom styrning av belastningspunkter. Produktionen anpassas
efter vad byggnaderna behöver i varje
enskilt ögonblick och de kan även fungera som energilager för värme.
– Energibolagets roll som hållbarhetsaktör i staden stärks. Det blir möjligt
att minska fossilinflödet i fjärrvärmemixen och arbeta med energieffektivisering i stora fastighetsbestånd, säger Jonas Norrman, VD på IMCG och ansvarig för affärsutvecklingen i projektet.
Anna-Karin Dahlin, strategisk kommunikatör, som ingår i gruppen som utvecklar kommunikationstjänster i projektet.
Ni tar fram verktyg för en bra kundrelation. Hur går det?
Bra! Via IT-plattformen öppnar vi
kommunikationsvägar mellan kund
och energibolag. Åt båda håll, vilket
ger en snabb och nära kundtjänstkanal. I verktyget finns också visualiseringar som visar klimatpåverkan
utifrån kundens prioriteringar. Vi
kan genom digitaliseringen även
skapa ett individbaserat autogenererat content.
Vad innebär autogenererat content?
När verktyget installeras klickar
kunden i information om sig själv
och hushållets förutsättningar. Energibolaget kan också följa kundens
beteende över tid. Det betyder att
vem som får erbjudanden och utskick
sker automatiskt utifrån individen,
dess intressen och energiprofil. Detta
ger lättillgängliga metoder för att
göra marknads- och informationskampanjer.
Hur behåller energibolagen trovärdighet när de säger att de vill leverera
mindre energi?
Det viktigaste är att arbeta nära
kunden, utveckla relationen och använda ett språk som matchar kanalerna där bolaget träffar kunden.
Kommunikationen måste flytta från
fakturautskick till att erbjuda energitjänster som aktivt stöttar kunden
att göra rätt val.
Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och drivs av Energiforsk AB.
Redaktör: Ann-Sofie Borglund. E-post: [email protected] www.energiforsk.se Tel 08–677 25 30.