Normbrytande beteende bland unga - Risker,
skydd, bedömning och effektiva insatser.
Henrik Andershed, Professor
Verksam vid
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete
Örebro universitet
Dagens ämnen
  Vilka insatser fungerar och vilka fungerar inte?
  Hur kan vi bli effektivare i insatser?
  Varför viktigt att fokusera på risk- och
skyddsfaktorer?
 
Risk-skyddsfokus i praktiskt arbete
  Varför ska vi satsa mer resurser på bättre och mer
strukturerade bedömningar/utredningar av risk- och
skyddsfaktorer?
Normbrytande beteende?
  All form av brottsligt beteende + regel- och
normbrott
  Aggressivt
  Icke-aggressivt
Sammanfattning av insatsers effekter
Insats
Effekt i
metaanalyser på återfall
i brott Möjliga insatser inom påföljden
Ungdomsvård Familjebaserade insatser Liten–medelstor positiv KBT-baserade program Liten–medelstor positiv Äventyrsprogram
(”Wilderness programs”) Militärliknande utbildningsläger
(”Boot camps”) Avskräckande insatser
(”Scared Straight”) Ungdomstjänst Liten positiv Kontaktperson / mentorskap Liten positiv Medling vid brott
(gärningsman) Liten positiv Ingen Liten negativ Okänd Liten effekt
ca 10 % skillnad i antalet som återfaller i bro5 mellan insats‐ och jämförelsegrupp; Medelstor effekt
ca 25 % skillnad i antalet som återfaller i bro5 mellan insats‐ och jämförelsegrupp. Andershed, H., Andershed, A-K., &
Söderholm Carpelan, K. (Red.).
(2010). Ungdomar som begår brott –
Vilka insatser fungerar? Stockholm:
Socialstyrelsen, SiS och Gothia förlag.
Gemensamt för effektiva insatser?
  De insatser som fungerar bättre än andra karaktäriseras av
att:
 
de har en terapeutisk grundidé, där man fokuserar på att minska
återfall i brott hos den unge genom att påverka dennes sätt att tänka,
känna och bete sig.
  Mer effektivt med någon typ av kvalificerad behandling
utöver en eventuell juridisk påföljd, som till exempel
övervakning.
 
Att behandla verkar fungera
 
att endast straffa verkar inte ge resultat - i termer av att
minska återfall i brott.
De effektiva insatserna är idag inte så effektiva
  Har flera skäl:
  Metoderna i sig kan förbättras
  De kan implementeras bättre – detta brister ofta ute i praktik
(t.ex. ART – se Kaunitz & Strandberg)
  Och – inte minst, man måste bli mycket bättre på att:
ta individuell hänsyn till klientens unika kriminogena behov (risk- och
skyddsfaktorer)
  tillse att så många som möjligt av de mest centrala av dessa behov
arbetas med i insatserna.
  Ska alla ungdomar med aggressivt beteende ges samma insats/
program (t.ex. ART?)
 
Varför viktigt med risk och skyddsfaktorer?
  Många av ungdomens och vuxenårens problem kan
kopplas samman med risk och skyddande faktorer,
som visar sig redan under förskoleåldern.
  Den praktiska användningen av den här kunskapen
inom hälsovården, förskolan/skolan, socialtjänsten
och psykiatrin, är än så länge mycket begränsad.
  Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt
kommer att leda till mer effektiva insatser!
Vad är en riskfaktor?
  En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap,
händelse, förhållande eller process som ökar
sannolikheten eller risken för ett visst utfall.
 
Kan vara en orsaksfaktor men måste inte vara det
Vad är en skyddsfaktor?
  Skyddande faktorer är egenskaper, händelser, förhållanden
eller processer som minskar sannolikheten eller
risken för ett visst utfall.
 
genom att agera som en buffert mot eller mekanism som förändrar effekterna av att
exponeras för risk.
  Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den
unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar
eller exponeras för riskfaktorer.
Vilka är risk- och skyddsfaktorerna?
Initierande vs. Upprätthållande
Direkta vs. Indirekta
Statiska vs. Dynamiska
10
Exempel på riskfaktorer
Hos den unge
•  Trotsighet, ilska eller oräddhet
•  Överaktivitet, impulsivitet eller
koncentrationssvårigheter
•  Svårigheter med medkänsla, skuld
eller ånger
•  Bristfälliga språkliga förmågor eller
skolprestationer
•  Negativa problemlösningar,
tolkningar eller attityder
•  Nedstämdhet eller självskadande
beteende
•  Normbrytande beteende
•  Alkohol- eller droganvändning
•  Problematiska kamratrelationer
Hos familjen
•  Föräldrarnas egna
svårigheter
•  Svårigheter i föräldrabarnrelationen
•  Föräldrarnas svårigheter
med
uppfostringsstrategier
Exempel på skyddsfaktorer
Hos den unge
•  Positiv skolanknytning och
prestationer
•  Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
•  Positiva umgängen och
aktiviteter
•  Den unges medvetenhet och
motivation
Hos familjen
•  Föräldrarnas ork, engagemang,
eller stöd
•  Föräldrarnas positiva attityder
och uppfostringsstrategier
•  Föräldrarnas medvetenhet och
motivation
Praktiskt arbete med ett risk-skyddsperspektiv /
”Risk-focused prevention”
  1.
 
Identifiera och gradera riskfaktorer
  Riskfaktorer
 
som vi vet från forskning är just riskfaktorer
Identifiera och gradera skyddsfaktorer
  Skyddsfaktorer
som vi vet från forskning är just skyddsfaktorer
  2.
  Arbeta för att genom insatser:
  Reducera/avhjälpa
riskfaktorerna
  Stärka skyddsfaktorerna
Risk-Behov-Responsivitetsprinciperna
  Riskprincipen (Vilka ska ges våra olika insatser?)
  Insatsens omfattning anpassas till nivån av risk för långvariga
problem – mer omfattande insatser till de med hög risk
  Behovsprincipen (Vad ska fokuseras i insatserna)
  Insatser fokuserar på barnets/familjens unika behov dvs. de mest centrala risk- och skyddsfaktorerna
  Responsivitetsprincipen (Hur ska insatsen utformas och ges?)
  Insatser ges på ett sätt så att just detta barn och just denna familj
kan ta till sig av insatsen
Betydelsen av bra bedömning/utredning
  Kan vi komma fram till vilka insatser en ung person
behöver om vi inte innan vet vilka specifika behov han/
hon har?
 
Sannolikt inte
  Kan vi ge effektiva insatser om vi inte – innan - vet vilka
specifika behov den unge och familjen har?
 
Sannolikt inte
  Helt fundamentalt med bra/behandlingsrelevanta
bedömningar!
  Vi bör bland annat bedöma/identifiera risk- och
skyddsfaktorer för att veta vilka de specifika behoven är
 
Då ger vi oss bra förutsättningar för insatserna
HUR ska vi då göra detta?
  Hur kan vi bedöma risk- och skyddsfaktorer?
  Behöver vi stöd av instrument?
Behöver vi instrument när vi ska bedöma
risk- och skyddsfaktorer?
Behöver vi instrument?
  Låt oss testa om vi kan bedöma två olika fall korrekt
och om vi kan vara överens!
  Först utan instrument och sedan med
instrument.
Fall 1: Är linjerna A och B lika långa?
  Utan
bedömningsinstrument:
 
Svarsalternativ:
 
 
 
Lika långa.
Inte lika långa.
Vet ej.
A
0 1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
  Med
bedömningsinstrument:
 
Användning av linjal som
bedömningsinstrument visar
att
de inte är lika långa
 
Vi gör korrekt och samma
bedömning!
B
0 1
2 3 4 5 6 7 8 9 10
Fall 2: Är barnen i mitten lika långa?
  Utan
bedömningsinstrument:
 
Svarsalternativ:
  Med
bedömningsinstrument:
 
Användning av linjal som
bedömningsinstrument visar att
de är lika långa
 
Vi gör korrekt och samma
bedömning!
3 4 5 6 7 8 9 10
Vet ej.
2
 
0 1
Inte lika långa.
3 4 5 6 7 8 9 10
 
2
Lika långa.
0 1
 
Slutsatser?
  Svårt att göra säkra och korrekta bedömningar
av dessa fall utan instrument
  Är ni osäkra när ni gör bedömningen?
 
Varför inte svara ”vet ej”?
  Lätt att göra säkra och korrekta bedömningar
av dessa fall med instrument
Jamen, det här är ju inte samma sak som när man
bedömer ett barn och en familj!
  Nej…
  det man i praktiskt arbete är satt att göra är mycket,
mycket svårare än att bedöma längden på ett streck
  Om det var riktiga fall med barn och familjer
med komplexa sociala problem?
 
 
Mycket svårare att göra korrekta bedömningar
…och ju svårare och mer komplext något är, desto större
behov har vi av stöd och struktur
Socialsekreterare som använder instrument
jämfört med de som inte gör det?
  30 socialsekreterare utbildade i ett strukturerat instrument
(ESTER-bedömning) fick i uppgift att bedöma ett skriftlig
fall om Kalle 14 år
  30 andra socialsekreterare fick samma uppgift med var inte
utbildade i och använde inte något strukturerat instrument
– dock BBIC
  Uppgift: Vad är viktigt att uppmärksamma hos
Kalle för att man ska kunna hjälpa honom?
60 socialsekreterare och fyra chefer vid
socialtjänstenheter deltog i studien
  30 socialsekreterare - använde ESTER-bedömning
 
 
 
 
Samtliga utbildade i ESTER
28 kvinnor – 2 män
Ålder mellan 25 och 60 år. Medelålder= 40,1 år (SD=10,61).
Arbetat i snitt 7,8 år som socialsekreterare och 6,8 år med utredning
av barn och ungdomar.
  30 socialsekreterare - använde inget strukturerat
instrument (de flesta använder BBIC som stöd)
 
 
 
27 kvinnor – 3 män
Ålder mellan 25 och 59 år. Medelålder= 37,9 år (SD=9,83).
Arbetat i snitt 8,6 år som socialsekreterare och 6,4 år med utredning
av barn och ungdomar.
Resultat: Vilka riskfaktorer identifierar man?
Riskfaktor
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter
97%+
83%
Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger
60%**
7%
Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer
87%
73%
Normbrytande beteende
97%*
80%
Alkohol- eller droganvändning
97%*
80%
Problematiska kamratrelationer
77%**
30%
Svårigheter i föräldra-barnrelationen
77%**
40%
Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
90%**
37%
* ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa åtta riskfaktorer
har man identifierat?
Antal riskfaktorer
man identifierat
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Samtliga 8
37%
0%
7
20%
10%
6
30%
20%
5
13%
17%
4
0%
23%
3
0%
17%
2
0%
3%
1
0%
7%
0
0%
3%
Resultat: Vilka skyddsfaktorer identifierar man?
Skyddsfaktor
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan
instrument
(n=30)
Positiv skolanknytning och prestationer
37%**
0%
Positiva förhållningssätt eller
problemlösningar
20%*
0%
Positiva umgängen och aktiviteter
43%**
3%
Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd
57%**
7%
* eller ** innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
Resultat: Hur många av dessa fyra
skyddsfaktorer har man identifierat?
Antal
skyddsfaktorer
man identifierat
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Samtliga 4
10%
0%
3
20%
0%
2
20%
3%
1
17%
3%
0
33%
94%
Resultat: Chefers uppfattning om
bedömningarna
Med ESTERbedömning
(n=30)
Utan instrument
(n=30)
Inte alls adekvat
2%
10%
Adekvat - Mycket adekvat
58%+
38%
Nej
58%+
35%
Ja, flera
2%*
23%
Nej, troligen inte
13%
25%
Ja, sannolikt
25%
20%
På hela taget en adekvat/bra
bedömning?
Missat att uppmärksamma saker?
Är det rätt insatser som föreslås?
* eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna.
När professionella gör ESTER-bedömningar på
riktiga barn och ungdomar?
  ESTER-bedömningar i vanlig praktik jämfört med barn
som inte bedöms med ESTER-bedömning
 
Socialtjänst och förskola/skola och i samverkansteam
  65 ESTER-bedömda barn och ungdomar
 
85% pojkar – Ålder: 1-17 år. m = 10,29 (SD =3,96)
  30 barn och ungdomar i en jämförelsegrupp
 
80% pojkar – Ålder: 1-18 år. m = 10,25 (SD = 4,38)
  De följdes i 1 år efter den första bedömningen.
Normbrytande beteende
Användning av ESTER-bedömning relaterat till
att normbrytande beteende minskar mer?
1,5
1,45
1,4
ESTER-bedömning vid
första bedömning
Ej ESTER-bedömning
vid första bedömning
1,35
1,3
1,25
Första bedömning
1-årsuppföljning
Professionellas beskrivning av insatserna
ESTER-bedömning
vid första bedömning
N=65
Ej ESTER-bedömning
vid första bedömning
N=30
81%
17%
Insatserna har
67%
skräddarsytts efter den
unges specifika behov
(risk- och skyddsfaktorer
för normbrytande
beteende)
73%
Insatserna har fokuserat
på att förändra
evidensbaserade riskoch skyddsfaktorer för
normbrytande beteende
Alltså…
  Användning av ESTER-bedömning har samband med
att:
 
 
 
 
Fler forskningsbaserade risk- och skyddsfaktorer bärs fram i en
bedömning
Problembeteende minskar mer över tid
Att professionella anser att de i högre utsträckning fokuserar på riskoch skyddsfaktorer i insatser
Att professionella, enligt chefer i socialtjänsten:
  gör bättre/mer adekvata bedömningar
  i mindre utsträckning missar viktiga saker
  tenderar att föreslå mer adekvata insatser
  … jämfört med när man inte använder ett strukturerat
instrument (men t.ex. BBIC)
 
BBIC räcker inte till för att ge bedömaren vägledning vad gäller riskskyddsfaktorer
Bedömning – Insatser
(Andershed, Andershed & Farrington, 2012)
Vad krävs för att kunna matcha behoven till rätt
insatser?
  Att vi känner till behoven
  Vilka risker behöver minskas?
  Vilka skydd behöver stärkas?
  Risk – Behov – Responsivitet
  Att vi känner till vad insatserna riktar sig till
  Vilka risker kan insatsen avhjälpa?
  Vilka skydd kan insatsen stärka?
  Ta reda på detta för era insatser!
Slutsatser
  Viktigt som en del i evidensbaserat arbete att arbeta
aktivt med risk- och skyddsfaktorer
  Bedömning av risk- och skyddsfaktorer kan leda till
effektivare insatser!
 
Kräver dock att vi har insatser att erbjuda till de aktuella faktorerna
och att vi skräddarsyr
  Kräver att vi känner till vad våra insatser gör!
  Vilka risk- och skyddsfaktorer kan man konkret arbeta med i
insatsen X?
  Strukturerad bedömning av risk- och skyddsfaktorer
med hjälp av instrument har flertalet fördelar jämfört
med att inte använda instrument
 
 
Samstämmighet – rättssäkerhet
Missar färre saker
Tack.
  Tack till våra forskningsfinansiärer:
  Vetenskapsrådet
  Socialstyrelsen
  Kontaktinformation:
Henrik Andershed, professor
Örebro universitet
E-post: [email protected]
www.oru.se