förnybar energi

förnybar energi
& ENERGiEFFEKtiviSERiNG
tEmA: ?
Nummer 4/2013
”Få makroekonomiska
nyheter skapar lugn
på marknaden.”
Att producera förnybar el kan tyckas svårt nog. Men utöver det gäller
det att ha koll på allt från marknadsnoteringar till olika former av avtal.
Lite börslingo är också bra att kunna.
Måste det verkligen vara så? Inte alls. Säljer du din el till oss ser vi
till att du får tillgång till all den information du behöver. Dessutom får
du en personlig rådgivare som hjälper dig att fatta bra beslut. Låter det
intressant? Kontakta Anders, (031-34 64 181), Rolf (031-34 64 177), eller
Georg (031-34 64 178), för ett förutsättningslöst
samtal.
På ett enkelt
och Välkommen!
underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap
som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det
via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och
även i bokform.
Kalla faKta om
ett varmare liv
Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare
banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av
sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.
På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap
som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör
det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och
även i bokform.
Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu
2 förnybar energi 4/2013
I DETTA NUMMER bl.a:
7 Det ser ljust ut för solel
8 Anders Björbole porträtteras
12 SERO satsar på gemensamt utbud av el
14 Nettodebitering som blir skattereduktion
16 Almadalsveckan 2013
20 SERO initierar Östersjösamarbete
26-27 SVAF om Vattenverksamhetsutredningen
28
”Gamla” tillstånd gäller
29 För viktig att slarvas bort
34 Tar tillvara både energi och miljö
35 SVAF:s årsstämma 12-13 april 2014
förnybar energi
& ENERGiEFFEKtiviSERiNG
Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.
ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING
E-mail: [email protected]
ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96
REDAKTÖR: Olof Karlsson
Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88
E-mail: [email protected]
REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson
Tel. 070-872 72 16
E-mail: [email protected]
REDAKTIONSRÅDET:
Göran Bryntse
Robert Davidsson
Birgit Ek
Gunvor Axelsson
Christer Söderberg
Olof Karlsson
Alexander Sandström
Gunvor Axelsson, ordförande SvAF & Göran Bryntse, ordförande SERO:
LEDARE
6 SERO mycket kritiskt till kärnavfall i Forsmark
Lägg pengar på miljö – inte på juridik
Det har hänt mer inom vattenjuridikens område det senaste året än under vattenkraftens
tidigare historia och numera är de flesta nyheter som gäller vattenkraft i allmänhet och
småskalig vattenkraft i synnerhet oroande negativa – för kraftverksägarna och Sveriges
elförsörjning.
Vattenverksamhetsutredningen har lagt fram ett delbetänkande som hotar att bli
slutet för kvarnar, sågar och hammare där vattnets använts till (lokal)samhällets
fromma i många hundratals år. Utredaren hävdar detta är nödvändigt med hänvisning till att EU via Ramdirektivet för vatten kräver att i princip alla vandringshinder i våra vattendrag försvinner.
Sammanfattningsvis innebär förslaget – där utredaren går mycket längre än
uppdraget från politikerna anger – att mycket tid och pengar kommer att läggas
på juridiska tvister och rättegångar, istället för praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen.
För att utredningens förslag inte ska slå orimligt hårt mot småskaliga vattenkraftverk föreslår vi att de undantas från de generella kraven i utredningen.
De små vattenkraftverken, < 1,5 MW, kan istället underställas kommunala tillståndsprövningar. De något större, 1,5 MW - 10 MW, kan underställas prövningar
av den berörda länsstyrelse.
Detta speciellt som regeln att den som ansöker om tillstånd att bedriva vattenverksamhet tvingas betala både sina och motparternas (myndigheter, grannar,
m.fl.) rättegångskostnader inte verkar vara något som utredaren vill ändra på – i
alla fall inte av det som framgått hittills.
En annan – närliggande – fråga som utredaren verkar ha glömt är hur finanssektorn kommer att reagera när 98 % (enligt utredningens egna beräkningar) av
landets vattenkraftverk, små som stora, inte längre har några tillstånd.
I ett slag vill vissa intressenter avsluta snart 800 års lagstiftnings- och industrihistoria där energiomvandling och ”fiske” samvarierat till nytta för alla.
↪
ANNONSBOKNING: Jörgen Ek
Tel. 0708 144 455
E-mail: [email protected]
PAPPER:
Galerie Art Silk, miljögodkänt
ISSN: 0283-6114
LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK
Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012
Tel. 0221-100 87
E-mail: [email protected]
Gunvor Axelsson
Göran Bryntse
OMSLAGSBILD: © Socrates | Dreamstime.com 4/2013 förnybar energi 3
LEDARE
Samtidigt arbetar Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap med att
uppfylla kraven i Översvämningsdirektivet
som innebär att nya fördämningar ska byggas för att återskapa våtmarker och sjöar
samt skapa nya översvämningsområden…
Dessutom deltar Svensk Vattenkraftförening i EU-projektet Restor Hydro där
syftet är att ta fram heltäckande projektmodeller för att återstarta historiska, småskaliga vattenkraftanläggningar.
De allra flesta som kommenterar delbetänkandet konstaterar att det hela är så
dumt att det aldrig kan bli verklighet.
Och i detta ligger den största risken: Om
alla som är emot förslagen sitter trygga
i förvissningen att det föreslagna är för
dumt för att gå igenom, då finns alla chanser att det antas tämligen obemärkt eftersom ”alla” förväntar sig att någon ”annan”
tar ansvar.
Eftersom förslaget dessutom är synnerligen juridiskt och omfattande kan (en av)
Parkinsons lag(ar) bli verklighet. På tre minuter kan Sveriges riksdag besluta att riva
ner – och ut - det som svenska entreprenörer byggt upp sedan innan Äldre Västgötalagens tid; den svenska småskaliga vattenkraften, 4.000 årsarbeten på landsbygden,
ett värde av 25 miljarder kronor och en stor
del av svensk kultur- och industrihistoria.
Gunvor Axelsson
Ordförande SVAF
070-872 72 16
[email protected]
Göran Bryntse
Ordförande SERO
023-301 61 , 070-621 71 96
4 förnybar energi 4/2013
ELFORSKDAGEN 2013
Elforsk AB, som startade sin verksamhet 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska
Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera den branschgemensamma
forskningen och utvecklingen.
Verksamheten är organiserad i de fem programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Överföring och Distribution, Användning, omvärld & System samt
kärnkraft. Eftersom miljötänkandet är väsentligt i allt utvecklingsarbete bedrivs projekt med miljöaspekter, eller innehåller sådana, inom alla programområden.
Varje år arrangeras ett heldagsseminarium, Elforskdagen, där man redovisar
aktuella områden inom forskning och
utveckling på elområdet.
Årets Elforskdag arrangerades i Stockholm den 3 december och hade som
tema ”ett flexibelt elsystem”.
Det svenska, och nordiska, elsystemet
står inför stora förändringar samt ska
mer och mer integreras med det europeiska elsystemet. Seminariet ville visa
vilka utmaningar vi står inför för att
klara detta. Integrationen av intermittent produktion, främst vind- och solkraft, ställer högre krav på balansering
av sådan produktion, inte enbart i Sverige utan även i Europa, som räknar med
att kunna köpa reglerkraft från främst
svensk och norsk vattenkraft.
I dagens första presentation visades
hur de nordiska elsystemets utbud och
efterfrågan kan komma att se ut i framtiden och det kan bli avsevärda förändringar med mer lokalt producerad kraft,
främst från vindkraft och solkraft.
Flera presentationer behandlade
behov av förändringar på elmarknaden, inte minst om kommande samspel
mellan elkund och elleverantör samt i
förlängningen de nuvarande elproducenterna, vilka får en delvis ny roll när
elkunderna börjar producera sin egen el
och betecknas ”prosumenter”.
Hur ska man balansera ett så komplicerat system, i synnerhet när det även
integreras mer med det europeiska. Det
ska skapas ett europeiskt dataprogram
som ska klara detta komplicerade samspel, men vad händer om ”datahackers”
kan ta sig in och åstadkomma omfattan-
de skada i detta system?
Vattenkraften roll som reglerkraft
kommer att öka men det kommer även
att medföra ryckigare körning och mer
slitage på rörliga delar. Kommer ägarna
att bli kompenserade för detta?
Även kärnkraften, som är mycket
trögreglerad och enbart används som
baskraft, kan komma att bidra, då man
kan göra planerade sänkningar av effekten under låglasttider, vilket innebär
helger och nätter.
Ett bra inslag var planschpresentationerna, där de som representerade ämnet
på planschen parkerade sig där under
60 minuter och berättade om sitt ämne
samt svarade på frågor från deltagarna.
Ett populärt inslag!
Smart Grids fick naturligtvis utrymme
på seminariet och man kan konstatera
att utvecklingen inom området fortskrider.
Elverket Vallentuna har arbetat med
flexibel elanvändning ur ett kundperspektiv och kunde redovisa positiva erfarenheter.
Seminariet avslutades med en paneldialog där experter och riksdagspolitiker fick redovisa sin syn på det framtida
elsystemet.
Elforskdagen 2013 gav en intressant
inblick vad företrädare för branschen
och energipolitiken tror om framtiden
och den teknik som behöver utvecklas
för att klara utmaningarna.
Presentationerna finns att ladda ned
från Elforsks hemsida www.elforsk.se.
Christer Söderberg



































 






















4/2013 förnybar energi 5
SERO
Pengar till utveckling av billigare solceller
Solskörd i Sala
januari-november 2013
Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som
är billigare att tillverka.
Nätområde:
Anläggningsnr:
Tariff:
Kurt Hansson
211215894
Ingen
Benämning:
Serie-id:
Enhet:
Stapeldiagram år jan 2013 - dec 2013
Skapad 2013-12-01 10:04
Normaltid
Kurt Hansson
68,31 30\12
14 000
13 000
68,22 2\12
62,55 25\12
60
54,42 25\10
52,44 24\13
50
47,28 11\12
9 000
45
8 000
40
7 000
35
6 000
30
5 000
25
4 000
20
3 000
15
2 000
10
1 000
0
5
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
0
dec
2013
Låglast
Höglast
Max dag\timma
Låglast
Höglast
Totalt
(c) Rejlers Energitjänster AB
Ett av de snabbaste och enklaste sätten
att göra en insats för att rädda planeten,
är genom att göra sin egen el.
Det betyder att alla är med och gör energi till
varandra. Det är långsiktiga kloka satsningar, du vet vilket elpris du har 40 år framåt!
Och det är roligt. Johan Ehrenberg berättar
på ett roligt och smittande sätt om varför vi
ska göra lite energi själva.
DU HITTAR BOKEN OVAN OCH
MYCKET MER PÅ VARUHUSET.ETC.SE
förnybar energi 4/2013
55
10 000
EN BOK OM ATT
GÖRA LITE NYTTA
6 65
62,49 18\12
61,77 28\11
60,48 8\9
Summa År
96 011 kWh
0 kWh
96 011 kWh
(100 %)
(0 %)
Effekt [kWh/h]
Summa energi [kWh]
11 000
70
66,48 1\12
64,65 2\14
12 000
Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet tilldelas 17 miljoner kronor av Energimyndigheten för att utveckla solceller som
är billigare att tillverka.
I dagsläget är kiselsolceller vanligast
på marknaden. Dessa innehåller mycket
aktivt material, något som gör dem onödigt dyra att tillverka. Lägre kostnad uppnås om man lägger det aktiva materialet
i mycket tunna skikt. En sådan etablerad
metod är CIGS där förkortningen kommer
av de engelska namnen på de metaller som
Kurt Hansson
211215894/1/1
kWh
iNFORmAtiON
Sveriges livsmedelsförsörjning klarar inte en energikris
Sveriges beroende av fossil energi för livsmedelsförsörjningen gör oss sårbara. Om en plötslig krissituation ströp tillgången på diesel,
eldningsolja och mineralgödsel skulle befolkningen snart svälta. Det visar en studie ledd av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Livsmedelsförsörjningen i Sverige är beroende av en ständig tillförsel av fossil energi. Det gäller odling av vegetabilier och
uppfödning av djur, men även förädlingsindustrin som producerar konsumentfärdiga matvaror av råvarorna. Mellan de
olika leden sker dessutom stora mängder
transporter.
I samarbete med SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, SIK - Institutet för
Livsmedel och Bioteknik, ÅF Industry
samt Länsstyrelsen i Uppsala län har JTI
tittat på vad som händer om tillgången
på fossil energi minskar. Studien bygger
på tre scenarier där tillgången på fossilt
bränsle minskar med 25, 50 eller 75 procent. Energikrisens längd är satt till 3-5
år, ett för kort perspektiv för att någon
teknisk omställning ska hinna ske.
Vid en minskning på 25 procent skulle
vi klara oss ganska väl genom att genomföra effektiviseringar, men vid en halvering skulle vi snabbt hamna i en situation
där vi inte kan tillgodose befolkningens
behov av livsmedel, säger Ola Pettersson,
senior projektledare vid JTI.
Bristerna skulle direkt få synbara effekter på den svenska landsbygden där
många maskiner skulle ersättas med
manuell arbetskraft, åkrar skulle läggas
i träda och skördarna minska. De öppna
åkrarna skulle användas för produktion
av livsmedel och inte för produktion av
djurfoder. Svin, kyckling och ägg skulle
därmed minska till förmån för djur som
nötkreatur och får som klarar extensivt
bete.
Livsmedelsindustrin skulle drabbas
dels genom att tillgången på råvaror från
jordbruket minskar, dels genom att tillgången på fossil energi minskar. Svårast
drabbas de sektorer som är relativt fossilbränsleintensiva och/eller representerar
en stor andel av livsmedelsindustrins totala användning av fossila bränslen.
De sektorer som skulle drabbas hårdast är framställning av oljor och fetter,
sockertillverkning, framställning av te,
kaffe och drycker samt bagerier. Även
beredning och hållbarhetsbehandling av
potatis respektive av fisk samt tillverkning av färdigrätter skulle minska kraftigt, säger Katarina Lorentzon, projektledare på SIK.
Den förändrade livsmedelsproduktionen skulle också påverka vårt näringsintag.
Våra beräkningar visar en drastisk
minskning av energiinnehåll i kosten om
tillgången på fossilt bränsle halveras.
Dessutom kommer relationen mellan energikällorna förändras. Andelen fett och
proteiner i kosten blir högre medan andelen kolhydrater sjunker, säger Johanna
Berlin, forskare vid SP.
Projektet visar vilka konskevenser en
akut fossilbrist får för livsmedelsförsörjningen, men lyfter också frågan om vilken beredskap Sverige har idag.
Idag finns inga beredskapslager av livsmedel eller bränsle utan samhället är helt
beroende av en kontinuerlig tillförsel.
För att öka beredskapen och synliggöra
sårbarheten undersöker Länsstyrelsen
möjligheten att i samarbete med kommunerna studera hur samhällsviktiga
transporter, som hemtjänst- och livsmedelstransporter, kan komma att påverkas
vid en fossil drivmedelsbrist, säger Karin
Svanäng på Länsstyrelsen i Uppsala län.
Projektdeltagarna ser gärna en fortsättning på projektet som föreslår åtgärder för att minska samhällets sårbarhet.
Det kan vara alternativa drivmedel, förändrad logistik och ökad lagerhållning av
samhällsviktiga produkter.
Projektet har finansierats av Jordbruksverket via Landsbygdsprogrammet
och rapporteras i JTI:s rapportserie Lantbruk & Industri nr 410: Sveriges primärproduktion och försörjning av livsmedel
– möjliga konsekvenser vid en brist på
tillgänglig fossil energi.
För mer information, kontakta:
Ola Pettersson, JTI, 010-516 69 47,
[email protected]
Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening har nu andelar att sälja i vårt vindkraftverk i Vindpark Vänern. Varje andel beräknas
ge c:a 900-1000 kWh/år och återstående livslängd på vindkraftverket beräknas till 16 år, om inte föreningen beslutar satsa på
förlängd drift. Priset på andelarna är ett av marknadens lägsta: 5000:- andel.
Läs mer på www.vindparkvanern.se! (Klicka på annonsen på startsidan - ”Köpa andelar”.)
4/2013 förnybar energi 7
??
Energieffektiv belysning kan lätt bli väldigt fel
Ser med viss bestörtning på det som sker på många håll hur man går tillväga med att effektivisera belysningen.
För mer än 2000 år sedan insåg man att solen gav en läkande effekt och att vi människor verkar må bra i just solens strålning. Det
man då förstod var att det handlade om solens strålning genom empirisk kunskap.
Vi vet inte allt om hälsoeffekterna än, men betydligt mera om vilka delar i spektrat som gör att vi uppnår dessa positiva effekter.
Under åren av teknisk utveckling har
vi allt mer tappat kunskapen om att skapa en belyst miljö där vi människor kan
arbeta, mår bra och trivas. Till stor del
beroende på att vi passerat genom en era
full av mindre lyckade, eller som det visat sig, temporära tekniska lösningar.
Nu har vi äntligen utvecklat en ljuskälla som kan efterlikna, eller delar av,
solens spektrum på ett utmärkt sätt nämligen LED- och plasmatekniken.
Trots LED´s utmärkta egenskaper så
missbrukas ljuskällan och dess tekniska
möjligheter och avarter kommer ut på
marknaden vilket naturligtvis har lett
till att vi i Sverige blivit oerhört miss-
8 förnybar energi 4/2013
tänksamma mot tekniken. Vi som redan
är konservativa och anser att inget skall
göras för första gången.
Jag får ständigt höra att man anser
tekniken som ny och inte färdigutvecklad. Det här är myter som lever kvar och
som ständigt matas av många som vill
hålla sig kvar av något outgrundligt skäl
vid det gamla invanda. Det vill säga dålig
och ineffektiv belysning.
Motståndet mot att lära sig att använda en helt ny teknik är i många fall stort
då det innebär att även de vanliga konsulterna inte längre kan anlitas, såvida
de nu inte redan har lärt sig grunderna
i belysning, LED och vad man kan åstad-
komma med rätt val och rätt teknik.
Det finns många som ger sina kunder
helt felaktiga råd som grundas på felaktiga uppgifter, egen okunnighet eller i
värsta fall i vinstsyfte. En ganska vanlig
situation där olika leverantörer framhäver just sin produkt och därför svartmålar den teknik som skulle passa bättre.
Beställaren blir då ett lätt byte då även
denne hellre vill höra att det gamla föråldrade är bättre för att slippa investeringar som man tycker är ”onödiga” investeringar.
Det värsta fallet av energieffektivisering på en belysningsanläggning är LEDlysrör.
kan vi byta ut den föråldrade tekniken
med högtrycksnatrium”. Det handlar om
300´000 armaturer i ett svep. Bara i en
stad.
Här i Sverige byter väldigt många kommuner till den här ljuskällan med kommentaren ”det är för dyrt med LED och
tekniken är inte färdigutvecklad än”
Bytte man istället ut till den nya effektiva och för oss människor betydligt bättre
ljuskällan LED eller metallhalogen, även
om metallhalogen inte har samma livslängd och ger en betydligt lägre besparing, skulle man spara upp till 6,4 miljarder kronor på 20 år. Då är det bara räknat
på de ljuskällor av kvicksilverbelysning
som återstår att byta.
Hur ska man då nå ut med kunskap om
vikten av en god belyst miljö och få en
kompetenshöjning bland alla dem som ansvarar för våra arbetsplatser, läroplatser,
gator och andra miljöer?
Hur ska man kunna få beställare att se
på sin belysning som ett produktionsmedel inom företaget eller i skolan?
I mängder av kalkyler ser jag försök till
LCC-beräkningar där man tyvärr bara ser
på energibesparingen utan något krav på
det mest väsentliga. Funktion och kvalité.
Man tror inte på att livslängden är så
pass lång som den faktiskt är för LED så
underhåll och bytesintervallen räknas
på samma sätt som den gamla ljuskällan.
Man tar heller inte med i
beräkningen att själva bytet av ljuskällor kostar mantimmar.
Att effektivisera utan att ställa de grundläggande frågorna om varför, för vem och
till vad ska vi ha denna belysning? Vilken
kvalité vill vi och behöver vi ha just för den
här typen av verksamhet och vad vill vi att
ljuskällan och armaturen ska åstadkomma
och prestera?
Vi måste börja förstå att ställa oss dessa
frågor om vi ska kunna lyckas med konststycket att uppnå bra belysning med god
kvalité och prestanda.
Först då får vi en belysning som är både
energieffektiv och visuellt funktionell och
som också kan uppfylla de biologiska och
miljövänliga kraven på en belysning. En
god belysning kan också ge sådana effekter som att hämma bakterier som coli och
stafylokocker samt hämma melatonin. Under dagtid är det viktigt för dygnsrytmen.
Detta glöms ofta fullständigt bort i ivern
att spara energi.
Rätt val av ljuskällor förhindrar även att
miljöfarliga ämnen kommer ut i lokalen
när en ljuskälla går sönder så möjligheterna till företags- och samhällsvinster är
enorma.
Någonstans på vägen har man helt tappat insikten och vetskapen om VARFÖR
vi har ljuskällor i våra rum. Behovet av ett
ljus vi människor kan se och vistas i utan
att bli sjuka eller få skador på ögonen. För
vem, varför och vad vill vi att ljuskällan
ska prestera och producera ljuset.
Kunskapen om ljus och belysning är
generellt låg och det är ett fåtal konsulter
som har god kännedom om dessa frågor
och kan rekommendera hållbara lösningar. Hälsoperspektivet och de visuella och
ergonomiska aspekterna och har kommit i
skymundan.
Man ser uteslutande på investeringskostnaden i tron att det ska vara så här
som det ”alltid” har varit, d.v.s. dålig belysning och besparing till varje ”kostnad”!
Man prisar hellre en spektakulär anläggning med massor av färger än den,
där funktion, hälsa, miljö och hållbarhet
borde vara det primära.
Vem som helst kan montera upp ljuskällor, men bara ett fåtal kan skapa en miljö
där vi ser, syns, upplever och trivs i den artificiellt belysta miljön.
Med rätt kunskap kan man välja en belysning som inte, efter det den tjänat ut,
fyller vår miljö med miljöfarliga ämnen
och dessutom åstadkomma en belyst miljö
som är hälsosam, långsiktig och oerhört
lönsam.
??
Dessa monteras in i en redan dålig armatur med mycket låg verkningsgrad till
att bli en ännu sämre ljuskälla med mycket
kort livslängd och usel ljusbild. Så kallade
”Quick fix”.
De företag som ger sina uppdragsgivare
den här typen av råd är på gränsen till kriminella så tillvida att de lurar kunderna
att de fått en bättre belysningsanläggning
när de egentligen köpt en sämre belysning, standard och kvalité. De saknar utöver detta ofta kunskap om CE-märkning
och är endast ute efter att få fram snabba
resultat utan en tanke på vilka konsekvenser det blir för dem som tvingas vistas i lokalerna. Jag är övertygad om att de mest
handlar om skolor och äldreomsorgslokaler där det redan nu är dåligt utformad belysning. Dessa människor behöver bättre
belysning. Inte en försämring av en redan
dåligt belyst miljö.
Att omsluta LED-chip med ett plaströr
gör att livslängden kortas av och oftast ger
upphov till tätare byten än de gamla lysrören. Den här vetskapen vill man inte förmedla, om man ens vet om den.
Tyvärr så ser beställare det här som en
enkel lösning på ett problem och därmed
inbillar man sig att saken är ur världen.
Vad som är god eller dålig belysningskvalité saknar man ofta kunskap om tros att
det ändå är deras ansvar.
Som exempel vill jag även nämna det
bisarra beställandet av högtrycksnatriumbelysning.
Den sämsta ljuskällan vi människor
konstruerat och som gör att vi varken
kan se färger, konturer, rörelser eller kontraster monteras nu ”en messe” efter vägar och gångstråk. Den har dessutom en
mycket låg systemverkningsgrad. Enligt
en Amerikansk undersökning nådde endast 36,8 lumen/W av hela 140 lumen per
watt ned till marken där man ska gå eller
köra. Samma undersökning kunde konstatera att över 80 % av ljuset från LED nådde
marken. Lägger man här till att det krävs
runt tre gånger så mycket ljus för att en
bilförare eller gångtrafikant ska kunna se
omgivningen med samma visuella effekt
som med LED så förstår alla som kan räkna att det är ett felbeslut.
Denna ljuskälla gör även att vi har svårt
att bestämma avstånd vilket jag förmodar
är en viktig parameter när gångtrafikanter
och bilförare vistas tillsammans på vägarna.
Denna ljuskälla byter man nu ut i New
York ut med kommentaren Ӏntligen
Jan Kans
Durability by Kans
Leksand
4/2013 förnybar energi 9
ikea laddar grönt i Helsingborg
ENERGiEFFEKtiviSERiNG
NYHEtER SvERiGE
I mitten av november invigdes en ny laddstation för elbilar på Ikeas parkeringsplats. Laddstationen som är ett samarbete mellan Ikea,
Öresundskraft och teknikföretaget Garo AB
klarar att ladda samtliga elbilsmärken på marknaden.
Svenska Kyrkan satsar på vindkraft
Svenska Kyrkan lägger 70 miljoner kronor på
två nya vindkraftverk. På måndagen invigdes
ett av dem i bohuslänska Dingle. – Det är viktigt
att också kyrkan satsar på förnyelsebar energi,
säger Per Eckerdal, biskop i Göteborgs stift,
som klippte bandet och tryckte på startknappen.
2012 ett rekordår - högsta totala elproduktionen någonsin
Ett blött 2012 gav den tredje högsta produktionen från vattenkraft någonsin. Vindkraften
slog nytt rekord liksom den totala elproduktionen och nettoexporten var den högsta någonsin. Det visar ny elstatistik över 2012 från Energimyndigheten.
Ja till vindkraft i havet – Kattegatt Offshore
Havet utanför Falkenberg ser ut att få en vindkraftspark i framtiden. På tisdagen sade kommunfullmäktige ja till företaget Favonius ansökan om att bygga upp till 50 vindkraftverk till
havs.
10 förnybar energi 4/2013
miljardsatsning på etanol dröjer
Miljardsatsningen på en etanolfabrik i Karlshamn går tills vidare på sparlåga.
Orsaken är att intressenterna bakom projektet avvaktar en osäker marknad,
rapporterar Sveriges Radio Blekinge.
– Vi håller det på ett minimum, säger Arne Medlien, som sitter i ledningen för
det norska investmentbolag som är hälftenägare av Nordisk Etanol AB.
Läget är tufft. Nybilsförsäljningen av etanolbilar har nästan upphört, och försäljningen av etanol har gått ner med 25 procent från januari till juli - något som
också drabbat Lantmännens etanolfabrik i Norrköping.
Mikael Runesson, vd för Nordisk Etanol i Karlshamn, har lämnat sin heltidstjänst för att i stället arbeta som konsult på deltid.
– Signalerna är inte bra. Vad marknadspriset för etanol blir får vi se, det beror ju
också på världsmarknadspris och tillgång, säger han.
ATL.nu 2013-12-03
Energi lönsamt i Sverige
Energiproduktion är lönsamt i Sverige. Tyska Eon har tjänat 36 miljarder kronor
bara på två år.
Tyska el- och gasföretaget Eon tjänar stora pengar på den svenska energimarknaden. Enligt Dagens Industri har vinsterna som skickats till de tyska ägarna uppgått till närmare 36 miljarder kronor bara för de två åren 2010 och 2011, vilket gör
den svenska verksamheten till en veritabel vinstmaskin.
Eon äger bland annat Sydkraft och Graninge och därmed kärnkraftsverk som
Oskarshamn.
Eon tjänade pengar även i fjol på den svenska verksamheten, men enligt Di så
gjordes inga vinstutdelningar till de tyska ägarna då. Vinsten efter finansnetto
uppgick då till 9,2 miljarder kronor på en omsättning på 38,7 miljarder.
Ekonomisk kris för triventus
Vindkraftsföretaget Triventus, med huvudkontor i Falkenberg, ansöker om
företagsrekonstruktion. Företaget har 70 anställda i Falkenberg och har tidigare
spåtts en ljus framtid. Bland annat utsågs Triventus till årets Gasellföretag i Halland 2010 – ett prestigefyllt pris som företaget fick för sin goda tillväxt. Men nu är
det ekonomiska läget ett helt annat.
Företaget skriver i ett pressmeddelande att sjunkande elpriser, minskad efterfrågan på el och lägre priser på elcertifikat lett till ekonomiska problem. En rekonstruktion skulle enligt företaget ge en möjlighet att reda upp ekonomin. Triventuskoncernens dotterbolag Triventus Service berörs inte av rekonstruktionen.
iNtERvJU
i föregående nummer av Förnybar Energi & Energieffektivisering…
…intervjuades Anders Björbole. Här är två kvarter där ”Energijägaren” Anders Björbole varit aktiv vid den framgångsrika renoveringen
Här är en bild på ett av 10 st 7-våningshus som tilläggsisolerats och där fönstren
bytts. Området heter Orrholmen och dessa
hus använde när de byggdes ca 225 kWh/
m2 och år.
Efter renovering ligger de idag på 95-105
kWh/m2 och år.
Det här är en bild på vårt första nybyggnadsprojekt efter att vi startat partneringen. Nya Järpen som använder ca 55 kWh/
m2 och år i A-temp. Det finns 225 m2 solfångare som matar in på fjärrvärmenätet.
Drar man ifrån den solvärmeproduktionen
så hamnar husen(3 st) på ca 48 kWh/m2
och år.
4/2013 förnybar energi 11
Klipp från Dagens industri:
SERO
Svensk vindkraft har haft en rekordhöst
tack vare perfekta vindar. I framtiden lär
det bli ännu fler toppnoteringar.
En vecka i oktober producerade svensk
vindkraft 320 GWh el. Därmed krossades
det gamla rekordet på 268 GWh från hösten
2011. Men det dröjde inte länge innan det
var dags för en toppnotering.
Vecka 46 i mitten av november producerade
vindkraften 333 GWh. Därmed stod vindkraften för 10 procent av den svenska elproduktionen under veckan. Det är nästan
dubbelt så mycket som två reaktorer i Oskarshamn producerar under normal drift.
”Det är ett kvitto på att vi installerat vindkraft, men naturligtvis också att det var
fördelaktiga lågtrycksbanor över områden
med vindkraft”, säger Matina Rosenberg,
analytiker på elhandelsföretaget Bixia.
Vid årsskiftet ska det enligt Svensk Vindenergis prognos finnas över 2.700 vindkraftverk i Sverige som tillsammans beräknas
producera 8,8 TWh el i år. Det motsvarar
cirka 6 procent av svensk elproduktion som
domineras av kärnkraft och vattenkraft
som står för 80 procent av elproduktionen.
Fler vindkraftverk är på gång. Det byggs just
nu omkring 500 vindsnurror, och det finns
tillstånd att sätta upp ytterligare 1.830
stycken.
”Det är inte tal om några enstaka verk längre, utan nu byggs minst parker med minst
fem vindkraftverk”, säger Mattias Wondollek, analytiker, Svensk Vindenergi.
Därtill behandlas just nu ansökningar om
över 5.300 vindkraftverk.
Enligt prognoserna kommer svensk vindkraftproduktion fördubblas fram till utgången av 2016 fördubblas.
”Det kommer slås nya rekord hela tiden eftersom vi installerar allt mer verk”, säger
Matina Rosenberg på Bixia.
Den svenska vindkraftproduktionen närmar
sig Danmark som är ledande i Norden, med
10TWh i fjol. Men snart kommer danskarna
rycka ifrån igen när de inviger flera stora
havsbaserade vindkraftparker.
12 förnybar energi 4/2013
Ny översyn av Elcertifikatsystemet
Den 1 maj 2003 infördes i Sverige ett stödsystem för förnybar elproduktion och det
fick namnet Elcertifikatsystemet.
Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem, åtminstone för producenter som måste konkurera med
varandra, medan det är ett tvång för elkunderna, som måste köpa elcertifikaten.
Däremellan ligger elhandelsföretagen
som förmedlar certifikaten mellan producent och elkund, och tar betalt för detta.
Även staten får sin del av kakan i form av
moms, eftersom förmedlingen betraktas
som en tjänst och därför är momspliktig.
Marknadspriset styrs av förhållandet
mellan tillgång och efterfrågan, där efterfrågan styrs av elkundens kvot av elcertifikat i förhållande till sin totala elanvändning.
Undantag från kvotplikt görs för elintensiv industri, som har kvoten noll.
Sedan starten har elcertifikatsystemet
varit föremål för ett antal ändringar, till
exempel 2007, då beslut togs att begränsa
tilldelningen så att de kraftverk som togs
in i systemet den 1 maj 2003 skulle få certifikattilldelning till utgången av 2012 och
att nya kraftverks om tagits i drift efter
denna tidpunkt skulle få en tilldelningsperiod på 15 år.
År 2012 kom Norge med i en gemensam elcertifikatmarknad med Sverige,
vilket hittills varit positivt, eftersom
Norge har ett underskott, det vill säga
större efterfrågan än tillgång, och behöver köpa kompletterande certifikat från
Sverige, där vi har motsatsen.
Det svenska överskottet har funnits
sedan starten och, frånsett ett par år,
har ökat stadigt. Energimyndigheten
bedömde att överskottet skulle sjunka
under 2013, men i stället har det ökat till
över 12 miljarder certifikat.
Ett så stort överskott borde medföra
mycket låga priser, i likhet med den
misslyckade europeiska handeln med
utsläppsrätter, men så har det inte riktigt
blivit. En del stora certifikatproducenter
släpper inte ut sina certifikat på marknaden och håller därmed upp priset på en
någorlunda nivå, vilket övriga producenter kan vara tacksamma för.
Priset har ändå svängt kraftigt, från en
topp 2008/2009 då det ofta låg över 350
kr per certifikat (35 öre/kWh) till den
Figuren nedan visar spotpriset samt den ackumulerade reserven (överskottet) sedan starten
Regeringen har beslutat om en kontrollstation 2015 för att genomföra lämpliga justeringar i elcertifikatsystemet och Energimyndigheten har fått uppdraget att göra en
utredning och lämna en rapport i slutet av
februari 2014.
Nytt för denna gång var att organisatio-
ner och en del företag givits möjlighet att
lämna samrådsyttrande. De tre samarbetande föreningarna SERO, SVIF och SVAF,
har bildat en arbetsgrupp för stödsystemsfrågor, och den har arbetat med frågan och
föreningarna har därefter lämnat varsitt
yttrande till Energimyndigheten. Dessa
finns att läsa på resp förenings hemsida.
I samband med SERO:s yttrande lämnades ett pressmeddelande och det finns redovisat nedan.
Regeringen förväntas lämna en proposition till riksdagen hösten 2014 och ändringarna kan i bästa fall träda i kraft 2015, men
mer troligt 2016.
SERO
låga nivån 140 kr under sommaren 2012.
För närvarande, december 2013, är markandspriset ca 185 kr.
Christer Söderberg
PRESSmEDDELANDE 2013-11-27:
SERO vill rädda 1 500 kraftverk från onödig nedläggning
Om samråd med Energimyndigheten avs. Elcertifikaten. År 2015 skall hela systemet ses över.
Om en elhandlare säljer 10 000 kWh el till ett hushåll måste denne samtidigt handla in 13,5 % elcertifikat, dvs. 1,350 elcertifikat,
som sedan skall lämnas in för annullering den 1 april nästa år hos
Energimyndigheten. De 13,5 procenten kallas kvotplikt och ändras år för år.
Avsikten är att öka andelen förnybar energi i enlighet med ett
EU-direktiv.
Producenter av förnybar el från vind, sol, biokraft och småskalig vattenkraft tilldelas ett certifikat för var tusende kilowattimme. Certifikaten säljs sedan till elhandlare som använder dem till
annullering. Problemet i dag är att det uppstått ett stort överskott
på certifikat vilket pressar ner elproducenternas ersättning så att
elproduktionen tappar lönsamhet.
SERO begär i sin skrivelse att kvotplikten höjs kraftigt så att
bättre balans uppstår mellan tillgång och efterfrågan på certifikat och priset återgår till tidigare nivåer. Samtidigt begär SERO
att även den elintensiva industrin, som hittills varit befriad från
att köpa certifikat också skall ingå i systemet med en fjärdedel av
normal kvotplikt. Detta skulle hjälpa till att beta av det stora överskottet, som nu är 12 miljoner certifikat värda 2,4 miljarder kr.
Om några storägare skulle börja sälja sitt överskott, finns risk för
prisras och den risken hämmar investeringsviljan.
Den 31 december 2012 åkte ca 1500 kraftverk ur systemet, de
flesta var småskaliga anläggningar. Tillsammans producerade
de ca 10 TWh. Utan tillskott från elcertifikat blir lönsamheten för
många av dem så låg att de hotas av nedläggning. Sverige skulle
då minska sin produktion av ren förnybar el, vilket skulle öka
utsläppen av växthusgaser liksom svårigheterna att uppnå ett
hållbart energisystem. Problemet kunde mildras med tekniska
förändringar i systemet.
SERO föreslår att det införs differentierad tilldelning av elcertifikat så att mindre kraftverk får en något högre tilldelning för
att kompensera för högre produktionskostnader. Detta motiveras av att mindre anläggningar ger större samhällsnytta per kWh
och är det vanliga även i andra europeiska stödsystem.
I dag krävs för att få en ny tilldelningsperiod, om 15 år, att
hela kraftverket renoveras med utbyte även av komponenter som
skulle kunna hålla i minst 20 år till. SERO föreslår därför en lösning som innebär ett system där delcertifikat införs motsvarande
kostnaden för utbytta delar i relation till en helrenovering.
Dessa förslag skulle kunna medverka till fortsatt drift i stället
för onödig nedläggning av många kraftverk.
Kontakt: Christer Söderberg
Olof Karlsson
www.sero.se
070- 677 26 90
070-285 19 88
4/2013 förnybar energi 13
iNFORmAtiON
Energieffektivisering är inte svårt – bara lite komplicerat
Vi är många som är förundrade över att det finns en stor lönsam potential att effektivisera energianvändningen som inte exploateras
trots att tekniken redan finns. I praktiskt taget alla deklarationer om hur man skall ställa om energisystemet till att bli hållbart börjar
man med att beskriva hur mycket förnybar energi man vill ha och i bästa fall kommer man på slutet ihåg att det var något till (visst ja
– energieffektivisering) och slänger in det som jästen efter degen.
Effektivisering är viktigast säger iEA (OECD)
Nu har åtminstone retoriken blivit bättre
på senare tid och det beror i någon mån på
att man kommit på att effektivisering i ett
samhällsperspektiv är STORT och inte lite
smått i marginalen. IEA gjorde en analys i
sin årliga skrift ”World Energy Outlook”,
WEO 2012, av vad det skulle betyda om
man baras gjorde det som redan var lönsamt med dagens teknik. Alltså det som
vi enligt de vanliga föreställningarna har
om hur ekonomin faktiskt redan borde ha
gjort.
Och de häpnade själva! Bara detta ”Energy Efficiency Scenario” skulle innebära
att man nästan klarade det så kallade
2-gradersmålet. Och samtidigt fick en
starkare ekonomi med större välfärd för
de flesta och blev robustare mot ekonomiska risker. Det finns några få förlorare,
nämligen de länder vars ekonomi bygger
på export av fossilbränslen. Men den totala världsekonomin skulle medge att välfärden ökade. Sedan är det en annan sak
att fördelningen av välfärdsförbättringen
inte för den skull behöver vara rättvis.
IEA har under sin snart 40-åriga existens gjort marknadsrapporter för kol, olja,
gas och elektricitet. Nu har de emellertid
fått upp ögonen för effektiviseringen och
för första gången gjort en marknadsrapport där de noterar att investeringarna
för effektivisering globalt är 300 miljarder dollar per år och därmed är i nivå med
investeringarna för anläggningar som använder fossila eller förnybara bränslen.
Och de säger att effektivisering är den dolda resursen som borde ses som det första
och viktigaste bränslet.
Man har under året dessutom gjort en
specialstudie för att se vilken betydelse effektivisering har för en ekonomi utöver att
sänka kostnaderna. I denna presenterar
man en veritabel palett som visar på ökad
produktivitet, ökade värden på tillgångar,
lägre sårbarhet, ökad konkurrenskraft,
14 förnybar energi 4/2013
Byt till LED! En LED-lampa drar ungefär 80% mindre el än en vanlig lampa.
Foto: © Aurinko | Dreamstime.com
nya jobb och nya industrier samt möjligheter att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. Sade vi också miljöfördelar och minskad klimatpåverkan?
Nu kan man undra om dessa studiers
resultat nått ut till pressen och om ni haft
möjlighet att ta del av dem i vanliga media? Nej det har ni inte! Och det är en av
sakerna som beror på att effektivisering
inte är svårt – bara komplicerat.
Det är inte kundens fel att marknaden inte fungerar.
Varför är det enkla så svårt? Kanske, och
paradoxalt nog, därför att det är så enkelt och det finns så många enkla saker
att göra. Praktiskt taget varje vuxen kan
nämna minst en och oftast flera tekniska
åtgärder för att använda energin bättre
och för att få lägre kostnader. Tekniken
finns – kunskapen finns. Men fråga istället
en användare om vilken kombination av
åtgärder som skall sättas in, när det skall
göras, vem som kan leverera ett fungerande ”paket” och garantera funktionen. Det
finns ytterst få som kan sätta samman allt
det enkla. Det blir för komplicerat därför
att det är så många saker som skall kombineras och det finns så många kombinationsmöjligheter! Därför blir det heller
inte så mycket gjort som man skulle kunna
och behöva.
Vi lägger nämligen allt ansvar på kunden och på den enskilde. Vi blir bekymrade över att så lite sker och myndigheterna
låter sedan utreda vilka hinder som finns.
Man kommer fram till att folk saknar tillräcklig insikt och sjösätter informationskampanjer så att folk skall kunna göra
”bättre val”. Men det är INTE kundens/
2. Miniatyriseringen av förnybar energi
som gör det möjligt att bli självförsörjande med el från sol eller vind eller rentav
genom biobränsle. När man tidigare
bara kunde anpassa systemet genom att
ändra efterfrågan (belastningen) kan
man nu också anspassa (komplettera?)
med hjälp av lokal tillförsel.
3. Smarta(re) utrustningar. I första hand
utformade att kunna kommunicera med
ICT men också att vara självstyrande till
exempel med respons på systemets frekvensförändringar eller bara vara bättre
anpassade till lokala förhållanden och
styrda av ljus, närvaro, temperatur eller
personliga önskemål och behov. Starta
kaffebryggaren till frukost klockan 7
utom på lördagarna då den går igång till
Melodikrysset.
De här tre förändringarna äger rum oberoende av varandra men skapar också en
helt ny marknadssituation där kundens
önskemål kan (och måste) tillgodoses på
ett helt annat sätt än tidigare. Den brittiske energiforskaren Walt Patterson har
uttryckt det så att ”Everything you know
about electricity is wrong”. Han säger
att konkurrensen inte står mellan olika
bränslen och olika energiföretag utan
mellan energitillförsel och teknologi. De
traditionella energiföretag som inte inser
att detta innebär att man måste ändra sitt
förhållande till kunderna blir snart historia.
Det är också av dessa anledningar som
vi bildat EnergiEffektiviseringsFöretagen,
EEF (www.eef.se). Vi vill att all den kompetens som finns i ”teknologibranschen”
skall kunna samverka och leverera det
kunderna vill ha. Det är inte kilowattimmar utan det handlar om den nytta (ljus,
kraft, värme, kyla) som man får genom
bra teknik och med färre kilowattimmar.
EUs energieffektiviseringsdirektiv, EED
Det är inte bara IEA som insett effektiviseringsens möjligheter. EU som har mycket större betydelse i våra vardagar har
konstaterat att vi har en lönsam potential
på cirka 20 %. Det vill säga att vi skulle
kunna göra allt det vi gör idag men med
20 % mindre energi. Man bedömer att vi
skulle spara pengar, cirka 10000 kronor
per år och hushåll, och miljö. Vi skulle bli
mindre sårbara. Men vi skulle också skapa
flera jobb och utveckla nya industrier.
Den politiker som inte tar detta erbjudande med uppsträckta händer finns inte!
Eller…? Tyvärr är det så att endast några
få har insett möjligheterna.
EU har nämligen gjort ett direktiv baserat på att exploaterandet av denna lönsamma potential skall kunna ske till år
2020. Det skall ske genom ökad och mera
djupgående renovering i byggnader, genom att energiföretagen ställer om till att
leverera nytta med hjälp av så kallade vita
certifikat, genom ökad grön upphandling,
genom införande av energiledningssystem i alla företag, genom att yrkeskunnandet certifieras samt ytterligare några
åtgärder som skall vara implementerade
till 4 juni 2014.
Processen att omforma direktivet till
svensk lag pågår och märkligt nog har man
lyckats ducka för nästan alla allt utom det
som praktiskt taget en hel bransch avvisat,
nämligen obligatorisk mätning av värme
för debitering!
Och denna attityd från våra styrande
illustrerar nog var haken sitter. Man är
nämligen helt inställd på att marknaden
till fullo styrs BARA med prissignaler.
Några av regeringens prominenta rådgivare har gått så långt att de säger: ”I en
perfekt fungerande marknadsekonomi behövs därför inga statliga ingripanden i termer av åtgärder för energieffektivisering.
Skälet är helt enkelt att alla sparåtgärder
som är lönsamma redan är gjorda.”
Med denna utgångspunkt så är de enda
åtgärder som behövs just att se till att alla
människor får de prissignaler som behövs,
till exempel genom utvidgad mätning.
Detta kompletteras med information om
till exempel tekniska möjligheter. Sedan
antas människor själva plocka samman
det de behöver. Alltså göra det komplicerade av sig själv.
Denna syn på människor och marknader är totalt verklighetsfrämmande och
det finns lyckligtvis ekonomer som har en
annorlunda syn på hur man skall gå tillväga. Den gren som kallas beteendeekonomi
betonar just att människor inte reagerar
som robotar med pris och information
som vägledning utan att bland annat tekniken måste utformas och erbjudas på ett
sätt som ger dem ett handtag. Det kallas
ibland för ”choice architecture”.
EnergiEffektiviseringsFöretagen jobbar
just med att försöka få fram affärsmöjligheter som bygger på principen att kunden
skall få mera ändamålsenliga erbjudanden för att på så sätt lättare kunna välja
och genomföra det som är lite komplicerat att göra själv. Vi kanske skulle vara
tacksamma att våra beslutsfattare lämnar
denna marknadsnisch åt oss att bearbeta
själv, men vi arbetar också i den allmänna
upplysningens tjänst och vill inte lämna
beslutsfattarna utanför.
iNFORmAtiON
användarnas fel att det blir så lite effektivisering. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra erbjudanden att köpa.
Just nu befinner vi oss mitt inne i ett intensivt teknikskifte. Det är ett teknikskifte
som har tre huvudingredienser.
1. Informations- och kommunikationsteknologin (ICT) utvecklas närmast
explosionsartat. Det har stor betydelse
för hur vi kan följa även energiförhållandena i våra hem och på arbetsplatser.
För några år sedan installerades på den
danska energimyndigheten ett system
som gjorde det möjligt att kontinuerligt följa energianvändningen. Inom
kort hade man en intensiv debatt bland
personalen om varför man använde 40
% av energin när ingen var på jobbet.
Men denna teknologi gör det också
möjligt att styra med nya applikationer.
Numera kan man bygga upp sitt eget system med komponenter som man köper i
varuhusen och sedan styr hemmet med
mobiltelefonen när man själv är på resa.
Hans Nilsson
Ordf. Energieffektiviseringsföretagen samt
ordf. i föreningen 100 % Förnybart
4/2013 förnybar energi 15
BiOENERGi
missriktad EU-politik kväver framväxande marknad för bioetanol
Globalt sett blir biobaserade råvaror som bioetanol allt viktigare för att tillgodose såväl industrins som transportsektorns behov. Regeringar inser att en övergång till förnybara bränslen och material är en nödvändighet om vi ska klara omställningen till ett grönt
industrisamhälle. Nu krävs inte bara läpparnas eller tankens bekännelse utan också handling.
Trenden är tydlig, inom EU talar man om
en biobaserad ekonomi för att möta global
konkurrens genom minskat fossilberoende. Genom råvaru- och materialväxling
från fossilt till förnybart kan vi skapa konkurrenskraft ur ett miljöperspektiv.
Möjligheterna är många. Idag används
biobaserade råvaror, så som bioetanol, i
vitt skilda produkter. Korkarna på Arlas
mjölkförpackningar ser ut som om de är
gjorda av oljebaserad plast, i själva verket
är de tillverkade av sockerrör från Brasilien. Vi kan tanka biobränslen och därmed
använda bilen med gott samvete samtidigt som vi driver fram bilar med allt lägre
bränsleförbrukning. Många idéer finns i
utvecklingsstadiet till gagn för den biobaserade och hållbara ekonomin.
Trots god politisk vilja och tekniska
möjligheter finns en risk att utvecklingen
stannar av. Etanolen har på senare år gått
tillbaka i genomslag i Sverige, sina goda
miljöegenskaper till trots. ED95 ger exem-
16 förnybar energi 4/2013
pelvis lika hög verkningsgrad i dieselmotorer som fossil diesel, men mycket lägre
utsläpp av både koldioxid och cancerogena partiklar. Koldioxidutsläppen minskar
med upp till 90 % med ED95 och NOX-utsläppen med mer än 40 %.
I Sverige riskerar en lång och framgångsrik industriutveckling gå till spillo
trots att förutsättningarna finns. I Södertälje utvecklade Scania dieselmotorer för
etanoldrift redan i mitten av 1980-talet
och i många kommuner har kollektivtrafik bedrivits med etanoldrivna bussar. Det
finns redan ett väl utbyggt distributionsnät
för E85 i Sverige, som skulle kunna användas till flexibla fordon och för att tanka
framtidens fordon med drivsystem så som
bränsleceller, energieffektiva ottomotorer
eller något helt nytt. Etanol är välbekant
för de flesta och används redan på många
ställen i världen och är jämfört med biogas
eller vätgas mycket enklare och säkrare att
använda. ED95 kan även användas för die-
selpersonbilar efter mindre modifieringar
av motorn.
De nordliga länderna har på lång sikt en
god möjlighet att bli självförsörjande på
bränslen som etanol. Genom en levande
och framtidsorienterad skogsindustri sker
redan idag en utveckling mot bioraffinaderier, samtidigt som biobaserade produkter
växer fram ur de andra beståndsdelarna.
Motorn i den biobaserade ekonomin är redan utvecklingen på spåret.
Att bioetanol är ett viktigt bränsle är
det alltså många som kan skriva under på.
Färre känner till att den biobaserade industrin är på frammarsch över hela världen.
I kemisektorn förväntas exempelvis andelen biobaserade produkter öka från 7 procent 2005 till 20 procent 2020. En ökning
som enligt EU:s egna prognoser förväntas
skapa 380 000 nya jobb inom unionen. Utvecklingen av en biobaserad ekonomi är
därför med rätta en prioriterad fråga för att
bidra till hållbar tillväxt och jobb inom EU.
Ylwa Alwarsdotter
Ylwa Alwarsdotter har arbetat i ledande positioner inom skogsindustri i 23 år och har alltid hållit sitt stora miljöintresse vid liv. Idag arbetar hon vid SEKAB Biofules and Chemicals.
??
EU har sedan lång tid tillbaka höga tulllar på import av biobaserade råvaror.
Många europeiska sockerbetsodlare driver på för att bevara dessa handelshinder.
Deras hopp är att under skydd av höga importtullar kunna tillhandahålla råvaror till
den europeiska biokemiindustrin. På sikt
är det möjligt att inhemska producenter
kan förse industrin med biobaserad råvara
till världsmarknadspris, men idag är tillgången långt ifrån tillräcklig och framför
allt inte till konkurrenskraftiga priser.
Lika lite som effektivt resursutnyttjande
och produktion kan ske utan internationell handel, kan en europeisk bioekonomi
uppnås utan globalt perspektiv. Om inte
tullarna tas bort kommer den europeiska
biobaserade kemiindustrin inte att växa,
utan tvärtom, bli utkonkurrerad av produktionen i andra länder där företagen har
tillgång till högkvalitativ råvara till världsmarknadspriser. Tullarna som man trodde
skulle skydda jordbrukarna riskerar alltså
att istället förstöra deras möjlighet att utveckla sin egen biobaserade etanolproduktion för avsättning mot den kemiska industrin.
När EU:s stats- och regeringschefer
möts vid toppmötet i februari ska de diskutera den europeiska industrins framtida
konkurrenskraft. Det kommer vara fokus
på industrivaror och vad vi behöver göra
inom EU för att ställa om vår industri för
att bli mer konkurrenskraftig och långsiktigt hållbar. Den svenska regeringen måste
i det sammanhanget ta aktiva steg för att
motverka de handelshinder som hindrar
utvecklingen. Med rätt policyramverk på
plats kan den biobaserade ekonomin innebära enorma möjligheter för Europa.
Roland Gustavsson och Rolf Renholm var ett par av de som jobbade i vår monter där vi även visade upp vår nya roll-up med föreningens logga i nytt utförande.
Södermanlands Energiförening deltog med monter på bomässa
Södermanlands Energiförening deltog i årets Bomässa i Munktellarenan, Eskilstuna.
Årets tema var ”Gör ditt boende bättre” och ett hundratal företag deltog under de
tre dagarna som samlade ca 8.000 besökare.
Kommunen informerade om de
klimatmål som man jobbar för att nå. Eskilstuna Energi & Miljö informerade om
energieffektivisering och presenterade
möjligheter för fastighetsägare att producera egen el genom solceller.
EcoKraft presenterade nya generationens solcellsmoduler och svarade på
frågor kring kompletta solcellslösningar. Många besökare visade intresse och
ville ha offerter.
Näshultastugor presenterade sin energisnåla småhus anpassade efter kundens behov och byggda med förnybara
byggmaterial.
Lars Andrén, ordf i Svensk Solenergiförening, berättade från scenen om
att kombinera pelletseldning och solvärme för att radikalt minska den fossila energianvändningen i småhus. Efter
presentationen medverkade han även i
Södermanlands Energiförenings monter
med rådgivning. I vår monter uppmärksammade vi särskilt intresset för att göra
egen el genom solceller. En studiecirkel
kring att göra egen el är redan igång under ledning av Per Ekstorm och ytterligare cirklar planeras. Vi fick ta emot flera
intresseanmälningar till nästa cirkel där
vi använder Johan Ehrenbergs bok om
egen el.
I vår monter presenterade vi även
SERO och delade ut de senare numren
av tidningen förnybar energi och inbjöd
till medlemskap.Erfarenheterna från
mässan var så goda att vi planerar att
deltaga även nästa år.
Tord Dahlén
4/2013 förnybar energi 17
marknadsanalys från NEAS
RAPPORt
Elpriset
Senhösten har bjudit på relativt milt och
fuktigt väder vilket har lett till att läget
i vattenmagasinen har förbättrats. Den
riskpremie som tillkom, på grund av att vi
kunde ha gått in i en kall vinter med för lite
vatten i magasinen, är därför nu i princip
borta. Elpriserna hade en peak i mitten av
oktober och en peak i mitten av november.
Situationen i förhållande till de tyska priserna har utjämnats från att de svenska
priserna (högst ovanligt) låg högre än de
tyska. Om vi får en normalvinter med temperaturer i huvudsak under nollan kommer priserna sannolikt enbart få en skjuts
uppåt när långtidsprognoserna pekar på
ordentliga kallgrader. Skulle vi däremot
få en blidvinter finns risk för riktigt svaga
priser.
De underliggande långsiktiga faktorerna som priser på koldioxidutsläppsrätter
och kol fortsätter sannolikt sin svaga utveckling. Kolpriserna har stabiliserats men
det är svårt att i dagsläget avgöra om det
beror på att de bottnat eller om det är en
ökad efterfrågan inför vintern som gör att
de inte längre faller. Utsläppsrättspriserna
kan få en liten uppgång om den nybildade
tyska regeringen ger klartecken till den så
kallade backloading planen som ska minska mängden utsläppsrätter och därmed
förhoppningsvis öka priset. Nästa avgörande beslut är sannolikt vid EU-parlamentets
18 förnybar energi 4/2013
möte 16-17 december. Mycket tyder dock
på att marknaden till stor del redan tecknat in detta i priserna. De nyligen avslutade klimatförhandlingarna i Warszawa gav
små förhoppningar om nya breda uppgörelser vilket är förutsättningen för att beslut ska tas för att till exempel avsevärt få
upp priset på utsläppsrätter.
Elcertifikat
Efter stigningarna direkt efter sommaren,
stabiliserades priserna strax under 200
SEK/MWh under november. November
månads produktionssiffror var sedan större än förväntat vilket har gett ett säljtryck
som pressat ned nivån till runt 180 SEK/
MWh. Det finns inga avgörande nyheter
som påverkar priserna, utan de reagerar
enbart på sälj- och köpintresse. Marknaden har lämnat sin avvaktande trend och
handeln har tagit något mera fart. Däremot har det inte handlats lika mycket vid
den här tidpunkten, jämfört med samma
tidpunkt förra året. Endera bekräftar det
att handeln har kommit igång senare än
vanligt, eller att det har blivit en större
andel direktförsäljning som inte syns på
handelsplatserna. Det finns fortfarande
osäkerheter runt vad som kommer att ske
vid kontrollstation 2015. Det verkar som
att marknaden har en förväntan på en
höjning av kvotplikten för att kompensera
skevheterna som råder idag, vad gäller
bland annat snabbare utbyggnadstakt än
prognostiserat. Det innebär risk för prisfall
om det är så att det visar sig att kvotplikten
inte ökas tillräckligt.
Jakob Vive Munk
Sten Lillienau
Neas Energy
Observera:
Analysen är skriven den 5 december och
är baserad på då tillgänglig fakta.
Recension av studieboken ”Johans lilla egen el bok – En bok om att göra lite nytta”
RECENSiON
Rekommendation
Eftersom elpriserna fallit tillbaka sedan
mitten av november på grund av milt väder finns det ingen anledning att binda på
kort sikt. Däremot ska man vara uppmärksam på om prognoserna skulle vrida mot
ovanligt torr och kallt. Det skulle kunna
innebära möjligheter till något bättre priser för helåret 2014. Det tillfälle man i så
fall ska fånga är just när 10-dagarsprognoserna enbart innehåller ovanligt kallt
och torrt väder. Det är då man har riskpremien för att ”det-kan-fortsätta-vara-kallt”.
Så snart långtidsprognoserna innehåller
mildväder faller priserna tillbaka. Elcertifikaten är svårare att ge en rekommendation för, på grund av osäkerheterna. Som
det ser ut just nu är det inte sannolikt att de
kommer att stiga över 200 SEK/MWh fram
mot årets kvotpliktsredovisning i slutet av
mars. Den rapport som Energimyndigheten lämnar i februari kommer sannolikt få
stor betydelse för utvecklingen av priset.
Om man vill trygga sitt pris kan det finnas
anledning att låsa priset före detta, medan
den mer riskbenägne fortsätter på rörligt.
Slutligen rekommenderar vi att försöka få
ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt
som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem
som ursprungsgarantier.
Johan Ehrenberg, känd debattör, entreprenör och tidningsutgivare och dessutom grundare av företaget EgenEl har gett
ut en lärobok om hur man kan göra sin
egen el genom solceller och vindsnurror.
Det var studieförbundet ABF i södra Sverige som ville starta studiecirklar i ämnet
och behövde en grundläggande bok. Under 2012 kom boken ”Johans lilla egen el
bok” ut och trots vad titeln säger är det
en omfattande bok i folioformat på över
200 sidor.
Boken såldes direkt i stort antal till
många ABF föreningar runt om i Sverige
och har redan kommit ut i en andra upplaga.
Boken tar på ett lättfattligt sätt upp grunderna för solel. Utifrån ett inledande
kapitel om att vår välfärd bygger på tillgången på billig fossil energi. Men det annalkande klimathotet gör att vi inte kan
fortsätta på samma sätt utan måste tänka
om och använda den flödande energin
sol, vind och vatten.
Solcellernas funktion och uppbyggnad
förklaras på ett förenklat sätt. De grundläggande begreppen för elenergi, spänning och effekt förklaras så att även icke
tekniker kan ta det till sig. Enkelt men
ändå sakligt.
Ett avsnitt i boken tar upp hur mycket
solel man kan få ut ur en anläggning beroende på hur de är riktade i förhållande
till söder och lodlinjen. Solinstrålningen i
Sverige tas upp och hur den fördelar sig
över året. Detta avsnitt borde kompletteras med någon form av beräkningsmodell
så att man räkna fram hur mycket min
planerade anläggning skulle kunna ge.
Ett kapitel handlar om hur solpanelerna monteras på tak eller vägg eller på
fasta eller rörliga stativ. Här saknar jag
viktiga påpekanden om säkerheten vid
arbete på tak. Säkerhetsselar och förankring krävs om man jobbar på höjd. En del
bilder visar höga stegar resta mot tak eller
byggnadsställningar utan glidskydd eller
förankring.
Deltagarna i vår studiecirkel önskar lite
mer om monteringssystem och hur montering går till. Kanske en bildserie från ett
väl genomfört projekt. Taket ökade belastning från solpanelerna och det vindfång som de utgör bör lyftas fram. Även
risken för snabbare snöras bör också
nämnas.
Vindkraft och el från vindsnurror tas
upp i ett avsnitt. Alla exemplen handlar
om mycket små vindsnurror som kan bli
aktuella för vissa platser med goda vindförhållanden. Men, som det påpekas i
texten, elen från en liten vindsnurra blir
relativt dyr.
Ett avsnitt handlar om elnätet vi är beroende av och att annat avsnitt hur man
mäter hur mycket el man producerar och
hur man får betalt.
Boken avslutas med olika tankar hur
man lever mer elektriskt, om elbilar och
andra fordon och om hur framtiden kan
tänkas bli.
Boken lämpar sig bra för en studiecirkel men bör kompletteras med uppgifter
från företag som tillhandahåller kompletta lösningar, solpaneler, växelriktare och
installation.
Tord Dahlen
4/2013 förnybar energi 19
iNFORmAtiON
Syntetiska drivmedel i fordon och transportsystem
Ångmaskinen utvecklades från slutet av 1600-talet av Papin, Newcomen och James Watt. Ångmaskinen har en dominerande ställning
fram till slutet av 1800- talet då ångturbinen börjar utvecklas.
Nicolaus August Otto, var en tysk uppfinnare, mest känd som
upphovsman till den första motorn med intern förbränning i en
cylinder med kolv, den så kallade Ottomotorn, som fortfarande är
den dominerande motorn i världen. Han började experimentera
med gasmotorer tillsammans med två vänner 1864, då de bildade
företaget N A Otto & Cie. Företaget finns fortfarande, nu under
namnet Deutz AG
Idén till motorn hade framlagts av fransmannen Alphonse Beau
de Rochas i ett patent 1862 och när det patentet återupptäcktes
1884 ledde detta till att Ottos patent blev ogiltigförklarat i Tyskland.
Senare forskning visar att de italienska uppfinnarna Eugenio
Barsanti och Felice Matteucci patenterade den första funktionella
motorn med intern förbränning redan 1854 i London (patent Nr
1072). Ottomotorn uppvisar klara likheter med italienarnas motor. Oberoende av de övriga fick Carl Benz 1879 patent på en egen
fyrtaktsmotor som han satte i en trehjulig bil som han också fick
patent på.
Rudolf Christian Karl Diesel, var en tysk ingenjör och uppfinnare av dieselmotorn 1892.
Företagen Friedrich Krupp och Maschinenfabrik Augsburg framställde 1893-1897 den första fungerande dieselmotorn. Motorn
kunde köras på billigare bränslen men den var större och tyngre än
konkurrenterna. Den blev populär i stora fordon som tåg, lastbilar
och fartyg senare också när ekonomin gick bättre kom den även
snabbt till vanliga bilar.
Vi har i slutet av 1800-talet fått två huvudtyper av förbränningsmotorer med olika tändsystem och bränslen.
• Ottomotor med elektriskt tändsystem och drivs av bränslen
som kan motstå självantändning som
Bensin
Sprit
Gas
• Dieselmotor utan tändsystem, där bränslet antänds av kompressionsvärmen
Senare
• Dual-Fuel motor. En dieselmotor där ett bränsle med högt
motstånd mot självantändning antänds med ex.vis insprutning av diesel i tändcykeln.
Dieselmotorn har i jämförelse med Ottomotorn betydligt högre
verkningsgrad och kan använda mindre brandfarliga bränslen.
Från början av 1900 talet är bensin det dominerande bränslet för
Otto motorer. Parallellt med bensin är Ottomotorns konstruktion
lämplig för alkoholer och gas.
Bränslets egenskaper
• Energitäthet
• Viskositet
• Flampunkt
• Fryspunkt
• Tändvillighet
• Giftighet
• Avgassammansättning
• Lagringsstabil
• Vattentolerans
kWh/kg eller liter
Bränslen med naturligt ursprung
• Petroleum
• Gas – Naturgas, Fossilgas, Biogas
• Alkohol
• Bioolja – FAME
• DME ur svartlut
• HVO
Syntetiska drivmedel
Tyska forskare utvecklar under början av 1900 talet två olika tekniker för att framställa syntetiska drivmedel ur kol.
1. 1910 – 1925 lyckas Friedrich Bergius genom ”high-pressure coal
hydrogenation” förvätska gas från brunkol.
2. I mitten av 1930 talet lyckas Ingenjörerna Franz Fischer och Hans
Tropsch med sin teknik att framställa vätska ur kol med en katalytisk process som kommer att benämnas FT-processen.
När andra världskriget slutar finns tolv anläggningar för ”coal hydrogenation” och nio Fischer-Tropsch anläggningar i Tyskland.
De två processerna kompletterade varandra genom att ”coal
hydrogenation” producerade högkvalitativa bränslen för bensinmotorer och flygmotorer medan FT gav högkvalitativ diesel och
smörjoljor och bensin av låg kvalité.
Idag är Fischer-Tropsch processen väl etablerad framförallt vid
tillverkning av metanol och GTL (Gas To Liquide) från metangas.
FT-processen.
20 förnybar energi 4/2013
iNFORmAtiON
HvO (Hydrotreated vegetable Oil)
HVO som utvecklas av NESTE Oil baserat på biobaserad råvara liknar den metod som utvecklades av Friedrich Bergius. Väte används
för att avlägsna syret från den vegetabiliska oljan. Det är därför
lämpligt att placera denna typ av anläggning i anslutning till ett
petroleumraffinaderi. HVO ger inga restprodukter av typ glycerol
som vid framställning av RME. HVO ligger mycket nära GTL som
produkt. HVO är liksom GTL ett lämpligt dieselbränsle.
GtL enl Fischer tropsch processen
GTL enl Fischer Tropsch processen finns idag för dieselmotorer
och Jetmotorer från företaget ECOPAR på svenska marknaden.
ECOPAR har eget patent enl nr. 522 918. I en jämförelse innehåller RME (Rapsdiesel) ca sextio cancerogena ämnen. Blankdiesel
(Utan FAME – Raps-, Soja, Palmoljebas) har ca tjugo cancerogena ämnen. GTL har i en jämförelse med RME nittio procent lägre
antal cancerogena ämnen och ca femtio procent lägre andel kväveföreningar. Energiinnehållet i ECOPAR är ca 46 MJ/Kg jämfört
med miljödiesel ca 42 MJ/Kg. ECOPAR har mycket goda köld- och
värmeledningsegenskaper.
I jämförelse med det föråldrade sätt vi idag använder biogasoch naturgas som drivmedel i våra fordon, är gas i vätskefas vida
överlägset. Vår infrastruktur är byggd för flytande drivmedel. Energitätheten i GTL mot gas är nästan 1/1000 dvs en liter GTL motsvarar i det närmaste en kubikmeter biogas. Idag tillverkas GTL av
100% metan från naturgas, men kan även tillverkas av all metan
som inte innehåller svavel.
Idag facklas naturgas motsvarande 500 miljoner fat olja per år
med motiveringen – det lönar sig inte att ta tillvara.
Eftersom GTL (förvätskad metangas) passar dieselmotorer blir
bränsleförbrukningen i jämförelse med en Ottomotor som drivs
med biogas upp till trettio procent lägre.
GtL imorgon
Storskaliga GTL anläggningar finns idag i huvudsak på södra halvklotet. En storskalig anläggning har en lägsta produktionskapacitet på ca 10 000 fat per dygn. Man beräknar att vid dagens kända
gaskällor skulle tio procent av dessa kunna förse en stor reaktor
med gas. Shells GTL reaktor i Quatar med 120 000 fat per dygn
med start i juni 2011 hade en byggkostnad på ca 17 miljarder US
Dollar. Under 2014 beräknas Chevrons anläggning i Nigaria tas i
drift till en byggkostnad av 8,4 miljarder US Dollar och kapaciteten
34 000 fat per dygn.
Om man väljer en modulbyggd anläggning av typ microchannel
reactor med kapacitet 2000 fat per dygn skulle fyrtio procent av
dagens kända gaskällor kunna producera GTL till en rörlig kostnad
av ca US $66 per fat. I en storskalig reaktor beräknas rörlig kostnad
till ca US$ 17,5 per fat.
I mindre biogasanläggningar skulle man med en nyutvecklad
plasmametod kunna tillverka 5000 liter per dygn med en lägre
kvalité, men fullt användbar som inblandning i diesel.
Roland Davidsson
Extrapris på böcker!
Passa på - begränsat antal
Beställ direkt från
författaren Lars Andrén
www.drivkraft.nu
4/2013 förnybar energi 21
PORtRÄtt
Motsättningarna
har blivit skarpare
Lars Rosén:
•
•
•
•
•
•
F 1945
Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm
Karriärinomfinans-och
försäkringsbranschen
Gift med Eva sedan över 40 år.
Två barn, fem barnbarn
Taxen Toker
Lars Rosén moderniserade Svensk Vattenkraftförening och hans
perspektiv från dammkanten är fortfarande att organisationen skall
vara modern och i samklang med samhällsutvecklingen.
-- Mitt vattenkraftintresse grundar sig i ett stort intresse för natur
och miljövårdsfrågor som jag haft sedan ungdomen. Det gjorde att
jag mycket tidigt blev medveten om försurning och andra problem
som orsakades av luftföroreningar. Det uppmärksammades som ett
mycket stort problem på den tiden. Jag var redan då skeptiskt till
förbränning av fossila bränslen.
Huvudförhandling i Silverhyttan; Eva och Lars Rosén, Mark- och miljödomstolens ordförande Bodil Svensson,
Maria Hellström, länsstyrelsen i Örebro och Walter Johansson.
22 8förnybar energi förnybar4/2013
energi 1/2013
PORtRÄtt
”Motsättningarna har
blivit skarpare än jag
trodde att de skulle
bli när det gäller viljan
att offra småskalig
vattenkraft för andra,
motstående miljöintressen.”
Tidigt blev han också intresserad av
biologiskt balans i vatten och skrev bland
annat ett mindre forskningsarbete om
närsalter och annat som kunde ställa till
problem med vattenmiljön. Det var ett
eget initiativ under studenttiden, inspirerat av en lärare.
-- Jag deltog i tävlingen unga forskare.
Vann inte men kom tvåa. Det här var i
början av 60-talet. Vattenkraften var
väldigt i ropet på den tiden och jag kände
stor entusiasm för det sättet att utvinna
energi. I min barndom vistades jag också
mycket uppe Bergslagen i närheten av
Loka där jag hade släktingar på min
mammas sida.
-- Där var det självklart med småskalig
vattenkraft. Jag minns att om somrarna
när det var dåligt med vatten brukade
kraftverksägaren blinka lite med lamporna sent på kvällen. Då var det dags att gå
och lägga sig för litet senare stängde han
dammluckorna och strömmen försvann.
Men under några år låg Lars Roséns
vattenkraftintresse i träda. Först i vuxen
ålder fick han chansen att återknyta till
intresset genom att kunna arrendera och
senare köpa en gård.
- Gården ligger mellan Karlskoga och
Filipstad, ett par mil norr om Karlskoga.
Det fanns inget kraftverk när hag köpte
gården, för det hade de Geer plockat ner
och satt in i Stjärnfors i stället. Men det
fanns dammar och kanaler.
- Jag skötte gården genom åren i syfte att
förr eller senare återstarta kraftverket.
Det gjorde jag 2003, då jag drog mig
tillbaka från 90 timmars arbetsvecka till
45 timmar. Då blev det tid över. Både jag
och Eva hade en överenskommelse att vi
skulle sluta med våra vanliga jobb vid 55
för att få tid över till annat.
Lars Rosén och SVAF:s revisor Göran Heyman på väg över stättan vid Mostorps gårds kraftverk
Kraftverket är mycket litet. 25 kilowatt i
en gammal kulturmiljö, men tekniken är
mycket modern.
- Jag har just ställt om turbinvinklarna,
vilket går att göra över internet. Samma
sak gällerdammluckor och annat. Det är
ganska avancerat.
Lars Rosén blev aktiv i Svensk Vattenkraftförening kring 2002 och blev ordförande i mitten av 2000-talet.
- Min mission i föreningen var tvåfaldig.
För det första att modernisera och effektivisera styrelsearbetet. Det gäller att
medlemmarna kan vara trygga med att
föreningen tar tillvara deras intressen
på ett effektivt sätt. Och för det andra att
ställa om föreningen från ett teknikfokus
till ett samhällsfokus. Det handlade om
att modernisera synen på miljöarbete och
kunna samspela med samhället i övrigt.
- Det går inte att arbeta emot det övriga
samhället. I stället gäller det att få en roll
och skapa en plattform.
Lars menar dock att motsättningarna har
blivit skarpare än han trodde att de skulle
bli när det gäller viljan att offra småskalig
vattenkraft för andra, motstående miljöintressen.
- Den största utmaningen inför framtiden
när det gäller Svensk Vattenkraft är att
vara modern och initiativrik, att spela
en roll som är i samklang med utvecklingen. Vi får inte bli en motståndsrörelse
på ständig defensiv. Det är en liv- och
död-fråga. Så frågan är således lätt att
svara på, men det är betydligt svårare att
leverera. Jag upplever att föreningen är
på rätt spår.
Text: Magnus Nilsson
Foto: Gunvor Axelsson
4/2013 förnybar energi förnybar energi
1/2013
9 23
KRÖNiKA
Systemskifte
Elmarknaden är under förändring, det är ingen tvekan om det. Frågan är om vi är i inledningen av ett systemskifte? Sverige har i princip sedan elektrifieringen haft ett fåtal stora aktörer som dominerat marknaden – med allt vad det innebär. Efter el-marknadens avreglering 1996 kan vi fritt köpa el från olika aktörer. Under senare år har möjligheten ökat att även kunna sälja el. Kommer därmed
strukturen av el-marknaden att förändras och i framtiden se helt annorlunda ut? Mycket tyder på att konsumenterna själva vill ta en
större kontroll över sin el-försörjning och därmed förändra den el-marknad som vi har idag.
Aldrig tidigare har intresset för egenproducerad el varit så stor som nu. Framför
allt kan det konstateras ett kraftigt ökat
intresse för solel. Installationstakten fördubblades under 2012 jämfört med året
före. Och allt tyder på att ökningstakten
håller i sig under 2013.
I Sverige installerades 2011 drygt 4 MW
solcellsel och under fjolåret kom vi upp till
8,4 MW installerad effekt solel. En i och
för sig spännande utveckling men ganska
blygsam i en internationell jämförelse. I
Danmark installerades220 MW solcellseffekt under 2012 och i Tyskland, som vi ofta
omnämner som det goda exemplet, hela
7400 MW. Och då var Tyskarna inte bäst i
klassen, det var Italien med sina 9100 MW
installerad solcellseffekt. I Tyskland producerades 30 TWh solel under 2012 vilket
motsvarar knapp 6 % av landets årliga elanvändning. Frågan vi nu ställer oss är när
de här volymerna når Sverige?
Först och främst kan vi konstatera att
Sverige har samma möjlighter att utnyttja
solcellstekniken som våra grannländer i
söder. Vi har i det närmaste samma förutsättningar vad gäller den årliga solinstrålningen som större delen av Tyskland. Det
finns gott om landarealer och ännu mer
spännande är att vi har ungefär 300 km2
oskuggad, söderorienterad takarea i vårt
24 förnybar energi 4/2013
land att applicera solceller på. Skulle vi
på denna area anlägga solceller med 15 %
verkningsgrad skulle vi kunna omvandla
35-40 TWh solel per år. Inte illa!
Vi ser nu ett allt större intresse för att
ta kontroll över sin energiförsörjning, av
såväl privatpersoner som inom industrin
och även den offentliga sektorn. Allt fler
företag investerar i vindkraft. Fastighetsförvaltare och privatpersoner investerar
i teknik för att kunna producera sin egen
värme och sin egen el. Vi går helt enkelt
mot ett systemskifte där dominansen på
el-marknaden bryts. Allt fler vill och kan
producera sin egen el och till med bli elleverantörer och få betalt för den el som
levereras ut på nätet.
Förutsättningarna för egenproducerad
solel har aldrig varit bättre än nu. Priserna
på solceller har sjunkit med 60-70 % de
senaste 6-7 åren. Prisfallet tillsammans
med det 35%-iga investeringsstödet för
solceller har ökat konkurrenskraften påtagligt. Vid sidan av detta kan nyttjande
av elcertifikat och eventuellt kommande
skattereduktion för egenproducerad el ytterligare spä på lönsamheten. Kan sedan
solcellspanelerna utnyttjas för andra funktioner, till exempel som balkongräcken, för
solavskärmning eller som fasad- och eller
takmaterial blir det ytterligare ett plus!
Och som sagt intresset är stort! På Energimyndighetens hemsida finns statistik
om beviljade stöd för solceller. Från den 1
juli 2009 fram till 31 oktober 2013 har hela
2117 ansökningar beviljats, motsvarande
en summa på nästan 366 000 000 kronor.
Av dessa är 1457 ansökningar (drygt 136
miljoner kronor) beviljade till privatpersoner. Det talar sitt tydliga språk; allt fler vill
producera sin egen el och minska sitt elberoende. Sedan finns det naturligtvis andra drivkrafter för det systemskifte vi ser i
antågande. Miljö- och klimatskäl kan vara
ett och konkurrenskraft kan vara ett annat.
Förutom de omfattande installationerna
av solceller i Europa, som omnämnts tidigare, ser vi nya marknader ta fart. Det installeras till exempel 1 solcellstak var 4:e
minut i USA. I Japan installeras ett solcellstak varannan minut och i Bangladesh förses ett tak med solceller varje minut. Förhoppningsvis tar det inte allt för många år
innan den installationstakten når Sverige!
Lars Andrén
www.drivkraft.nu
Hur fungerar politik
och politiker?AB
Vestasvind
Svenska
(Vestas Sverige)
vAttENKRAFt
En lektion i cynism
(och rationalitet)
Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är
Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.
Varför är avsuttna politiker värda pengar som konsulter?
Gamla politikergubbar, och gummor, kan förefalla vara ganska misslyckade existenser. De har ofta en halv universitetsexamen och har
en av de första. Idag, med ett kvartssekel
inte haft ett riktigt jobb på decennier. DeViär var
gamlaockså
och oglamourösa.
erfarenhet i bakfickan, är våra vindkraftverk välkända för
Svaret är att politiken inte funkar som vi får lära oss i skolan och ofta även på universitetet. Staten styrs inte genom att riksdagen
sin förstklassiga
effektivitetvilka
ochsen
beprövade
fattar beslut om lagar, väl utredda och präglade
av rationellt samhällsintresse,
lojalt tillämpasdriftsäkerhet.
av regering, myndigheter och
domstolar styrda av oväld och rättskänsla.
Tvärt om. Staten ser utifrån ut som en pyramid. Men det är bara fasaden. Där inne finns ett virrvarr av små pyramider och i sista hand
Vårbåde
kompetens
omfattar
allt från
utvärdering
avinflytande,
platseranslag,
till status,
av individer som alla har sina egna agendor
ideologiskt och
av egenintresse.
De kämpar
om makt och
trygghet och för sina idéer. De påverkarservice
varandra och
de
påverkas
utifrån.
Det
handlar
om
allas
krig
mot
alla
och
allas
symbios
och underhåll – allt som krävs för en effektiv drift. med
alla.
Tre citat som i korthet säger en hel del om politikens villkor:
Inför varje etapp finns våra experter med för att ge
1. ”I politiken har vi har ofta två skäl att göra något. Det vi talar om öppet, och sen det verkliga skälet.”
branschens
bästa
stöd
råd.
Med
2. ”Politik styrs inte alltid av vad som fungerar,
utan av vad
som låter
braoch
när man
säger
det.”andra ord: Om du
3. ”Politik är som korv. Man skall helst inte se på när den kommer till”.
visar oss din plats så agerar vi med kraft.
Cyniskt? Ja! Sant? Till stor del. För att över huvud taget förstå vad som händer och kunna driva, stoppa eller förändra förslag, måste
man ha varit med på insidan. Vet vad som går att göra, vad som förmodligen är dömt att misslyckas, vilka argument som tas på allvar,
vem du kan lita på och hur olika aktörers intressen ser ut.
Vestasvind Svenska AB • Tel: 0346-71 35 00 • Fax: 0346-71 35 25
Det är därför gamla ärrade veteraner har ett marknadsvärde som konsulter. De vet hur saker fungerar inne i pyramiden. Och den
E-mail: [email protected]• www.vestasvind.se
kunskapen kan ha enorma värden.
Magnus Nilsson
CORNELIS MEKANISKA AB
Vi utför till kraftverksindustrin:
- Turbintillverkning
- Ombyggnader
- Renoveringar
- Betongsprutning
- Reparationer
- Injektering
- Service
- Entreprenadarbeten
- Tillverkning av grindrensare
- Mobil betongblandning
- Automatiseringar
- Uthyrning byggnadsmaskiner
För mer info www.cornelismek.se
CORNELIS MEKANISKA AB
Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: [email protected]
4/2013 förnybar energi SEROjournalen nr. 3 - 2006
27
25
GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN
vAttENKRAFt
VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR
FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN
Många brister och
stora frågetecken
i delbetänkandet
Några av SVAF:s kommentarer:
Konsekvensbeskrivningarna är utomordentligt undermånliga och
förbiser i allt väsentligt konsekvenserna av att närmare 50 procent
av landets elförsörjning i ett moment blir utsatt stora risker att bli
utslagna.
• Utredaren har inte tagit ställning till att alla inblandade parter
vid beslutet om Vänerns sänkning drog slutsatsen att en omprövning – märk väl inte en ny tillståndsansökan och dess behandling
som är avsevärt mer omfattande – skulle bli alltför omfattande och
kostsam och fann ett sätt att inom ramen för gällande vattendom
lösa problemen.
GENERAToRER upp till 20 000 kVA
• egen produktion upp till 1500 kVA
• lågvarviga utföranden
• specialanpassade för olika typer av turbiner
AUTomATIKUTRUSTNINGAR
• inkl. ställverk
• för helautomatisk drift och fjärrmanövrering
• ger optimal energiproduktion
SERVICE & UNDERHÅLL
FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET
• hög- och låg-
spänningsmaskiner
• service och
diagnostik
• omlindningar
• renoveringar
• moderniseringar
Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00
Fax 0499-208 60, E-post: [email protected], www.bevi.com
26 förnybar energi 4/2013
• Det finns inte någon samlad ekonomisk bedömning av de totala
kostnaderna för nyprövning av samtliga tillstånd som inte har
tillstånd enligt MB eller den tidsrymd det kommer att behövas för
ett genomförande. Bedömd kostnad för en full nyprövning (visserligen sägs det i utredning att det skall bli en någon förenklad
ansökningsprocess utan att närmare ange var förenklingen ligger)
av samtliga tillstånd är någonstans mellan 40 – 60 miljarder och en
tidsåtgång på ca 40 – 50 år. Därtill kommer kostnader för miljöåtgärder. Det är de stora KMW-anläggningarna som kommer att
kraftigt påverka kostnaden och tidsåtgången.
• Det finns inte någon konsekvensbedömning angående vad som
händer med de ca 90-talet kraftverk som finns i våra undantagna
vatten (4 kap 6§ MB)
• Det saknas en analys av konsekvenserna när avskrivningstiden/
amorteringstiden riskerar sänkas från 40 till 25 år och vad det
innebär för att inrätta bästa möjliga teknik (BMT) i kraftanläggningarna. Användande av BMT är dyrare och har en betydlig längre
hållbarhet än enklare tekniker.
• Det saknas en vederhäftig konsekvensanalys om vad som händer
med den biologiska mångfald i vattendragen om det sker ett borttagande av hinder som gör att främmande arter och sjukdomar
fritt kan sprida sig och hur det påverkar att uppnå miljömålet
Levande sjöar och vattendrag.
• Någon analys av konsekvenserna för historiska, i dag aktiva,
industrimiljöer har inte gjorts, trots att kulturmiljöutredningen
talar om att bevara kulturmiljöer levande och öka möjligheterna
att idka verksamhet efter nutida förhållanden. Det har inte gjorts
någon analys över att det från och med 1 januari 2014 kommer en
lagändring som innebär starkare skydd för anläggningar uppförda
före år 1850. Att frånta dessa anläggningar deras tillstånd eller ge
dem så stora pålagor att det inte är möjligt att driva dem vidare
gör det framtida bevarandet svårt.
SVAF:s remissvar kommer att skickas till medlemmarna innan jul.
Vattenverksamhetsutredningen kom
med ett betänkande den 1 oktober 2013
som kommer att innebära, om utredningen går igenom, ett stort hot mot den
småskaliga vattenkraften – och all annan
vattenkraft.
Sammanfattningsvis innebär förslaget
– där utredaren går mycket längre än
uppdraget från politikerna anger – att
mycket tid och pengar kommer att läggas
på juridiska tvister och rättegångar, istället för praktiskt motiverade miljöförbättrande åtgärder i vattendragen.
I korthet innebär förslagen i Vattenverksamhetsutredningen delbetänkande
Ny tid ny prövning - förslag till ändrade
vattenrättsliga regler. SOU 2013:69:
Att samtliga vattenverksamheter – från
Harsprånget till mikrokraftverk - som
inte har tillstånd enligt miljöbalken, vilket
är de oavsett storlek, ska prövas på nytt
enligt Miljöbalken och länsstyrelsen får
möjlighet att förelägga om detta. Det
innebär att 98 procent av alla vattenkraftverk delbetänkandet förlorar sina
tillstånd om förslagen skulle bli verklighet: I delbetänkandet står följande:
Miljöprocessutredningen har inhämtat
uppgifter från miljödomstolarna om
antalet prövningar av kraftverk och
regleringsdammar som har gjorts enligt
olika årgångars lagstiftning. Av dessa
uppgifter framgår att sammanlagt 3 727
vattenkraftverk och regleringsdammar
har tillstånd enligt MB, VL, ÄVL eller äldre
bestämmelser. Av dessa har endast 73
anläggningar (2 procent), tillstånd
enligt MB. Resterande 3 654 vattenkraftverk och regleringsdammar har alltså
äldre tillstånd, 261 (7 procent) enligt
VL, 3 266 (88 procent) enligt ÄVL och de
resterande 127 (3 procent) enligt ännu
äldre bestämmelser.
• Prövningen enligt miljöbalken ska ske
som om det vore en helt ny anläggning,
även om domstolen ska ta hänsyn till att
det redan finns en anläggning på platsen
• Om verksamhetsutövaren inte följer föreläggande ska länsstyrelsen lämna ärendet till Mark- och miljödomstolen som ska
förordna om tillståndens/rättigheternas
upphörande vid en viss tidpunkt
• Vid en ändring av en verksamhet ska
processen och det nya tillståndet som huvudregel omfatta hela verksamheten. Om
det är lämpligt kan ärende och tillstånd
begränsas till enbart ändringen
• Domstolen ska alltid överväga tidsbegränsade tillstånd
• Verksamhetsutövaren ska vid utrivning
betala skälig ersättning för skador på
annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena t ex
minskat fastighetsvärde på grund av en
sjö blir ett dike
• Avslås eller avvisas ansökan ska domstolen även besluta att anläggningen
ska rivas ut på verksamhetsutövarens
bekostnad
• Verksamhetsutövaren kan få ersättning om det vid en avvägning mellan det
allmännas och den enskildes intressen
inte framstår som rimligt att den enskilde
själv får bära kostnaderna för ingreppet.
• Verksamhetsutövaren kommer att vara
skyldig att bekosta en ansökan om utrivning hos Mark- och miljödomstolen
Ovan beskrivna är ett axplock och är inte
ett fullständigt utdrag av utredningens
förslag, av vad som kommer att hända om
vattenverksamhetsutredningen godtas
av politikerna. Utredningen är nu ute på
remiss fram till den 3 januari 2014.
• Domstolen kan också besluta att anläggningen ska rivas ut på den underhållsskyldiges bekostnad till skydd för
allmänna intressen, staten, en kommun
eller ett vattenförbund
vAttENKRAFt
Ny tid - nya prövningar
för vattenkraftbranschen
• Förslag till ändring av lagstiftningen
kommer att träda i kraft den 1 juli 2014
SVAF:s årsstämma
i Karlstad 12-13 april
R-CON Elteknik är idag ett
fristående företag där en del av
verksamheten fokuseras på styr
och kontrollsystem till turbiner.
Den huvudsakliga produkten är
Global Hydro Energy:s Hero
system. Detta system är anpassat
och utvecklat enbart för
turbinanläggningar detta system
har används och utvecklats under
många år vid installationer av
GHE:s turbiner.
Ta kontakt med Stefan Nilsson
för mera information.
____________________________________________________
R-CON Tel 011-311 390, www.r-con.se, [email protected], [email protected]
4/2013 förnybar energi 27
vAttENKRAFt
Vill vattendirektivet se återgång till orört
tillstånd ”innan människan” eller
gör svenska politiker och myndigheter fel
Som ordförande i SVAF har jag de senaste månaderna försökt förklarar att det inte är Ramdirektivet för Vattens och därmed
EU:s fel att Hav- och Vattenmyndigheten, Kammarkollegiet, vattenmyndigheterna och länsstyrelserna bestämt sig för att försöka
slå ut så många vattenkraftverk som möjligt. Felet är de svenska politikernas eftersom regering och riksdag inte tar sitt ansvar
utan låter enskilda tjänstemän och myndigheter bestämma. //Gunvor Axelsson
Jag törs påstå detta dels för att jag själv
är jurist och har ägnat de senaste sex-sju
åren åt just vattenrätten i allmänhet och
frågan om de historiska kraftverken ”går
på tvärs med” vattendirektivet i synnerhet. Dessutom har jag stöd i mina åsikter
från andra jurister som har varit med
mycket längre och som arbetat med ramdirektivet för vatten sedan EU började
behandla det, långt innan det antogs av
EU-parlamentet.
De kanske mest namnkunniga är dåvarande miljööverdomstolens tidigare
ordförande Ulf Bjällås och advokaten
Magnus Fröberg som för Naturvårdsverkets räkning arbetade i EU-kommissionen
med vattendirektivet när det arbetades
fram.
De båda har på uppdrag av Miljömålsberedningen analyserat frågan
”Är målen i EU-direktiven som rör vatten
genomförda på ett juridiskt korrekt sätt
i svensk rätt och kan genomförandet
anses funktionellt?”
Svaret är en lika juridisk som förödande
kritik på ett antal punkter. Några presenteras här:
Var i Sverige, efter
vilka vattendrag,
kan man hitta
”vad som anses
vara av människan opåverkade
förhållanden”;
och vad händer
om vissamyndigheter vill återföra
landsbygden till ett
läge ”innan människan”?
Efter att Bjällås och Fröberg har konstaterat att (r)amdirektivets och havsmiljödirektivets miljömål får anses genomförda
i svensk lagstiftning på ett i huvudsak
juridiskt korrekt sätt. börjar kritiken:
Lagstiftaren har inte i tillräcklig omfattning försökt förenkla och fylla ut regelverket så att det blir tillämpbart. Till viss
del synes den svenska lagstiftaren ha
närmast abdikerat, då komplexa bedömningsfrågor som borde ha reglerats i lag
istället har överlämnats till tillämpande
myndigheter. Det finns också ett flertal
exempel på att det svenska genomförandet, framförallt i de myndighets-föreskrifter som har meddelats, i sig har ökat
komplexiteten istället för att räta ut de
frågetecken som finns i ramdirektivet.
Enligt vår uppfattning är bestämmelserna
i flera avseenden otydliga, svårtillämpade,
oförutsebara, ineffektiva ur både miljösynpunkt och kostnadssynpunkt, samt
uppvisar brister när det gäller ändamålsenligheten.
I kvarnbyn Resville vid Flian finns anteckningar
om kvarnar sedan år 1230, detta är Biskopskvarnen.
28 förnybar energi 4/2013
När det gäller sättande av miljömålen för
vattenförekomster enligt ramdirektivet
utgår bedömningen från vad som anses
vara av människan opåverkade förhållanden. Det som därefter accepteras är inga
eller endast mycket små av människor
framkallade förändringar (hög ekologisk
status) eller små eller lätta förändringar
till följd av mänsklig verksamhet (god
ekologisk status).
Ramdirektivet ger däremot ett antal
möjligheter att peka ut en vattenförekomst som konstgjord eller kraftigt
modifierad, med ekologiska krav som
är anpassade till den modifierade vattenförekomsten, bestämma en längre
tid för att uppnå miljömålen, eller att
under vissa förutsättningar besluta om
lägre satta miljömål.
Orealistiskt högt ställda miljömål
enligt ramdirektivet kan vid genomförandet av åtgärdsprogrammen visa sig
mycket kostsamt för Sverige som land,
eftersom det kan komma att innebära
att kostnadskrävande försiktighetsmått måste finansieras av allmänna
medel samtidigt som åtgärderna kan
leda till mycket stora begränsningar
för svenskt näringslivs utveckling och
för samhällsutvecklingen generellt.
I enskilda prövningar och dess rättsliga
status är att vi har valt att använda
begreppet miljökvalitetsnormer för det
som inom ramdirektivet och havsmiljödirektivet benämns miljömål. I Sverige
används dessutom begreppet miljökvalitetsnorm för en rad olika typer av
bestämmelser om miljökvalitet. Detta
bidrar till att det blir svårt att förstå att
de svenska miljökvalitetsnormerna för
god ekologisk status och god miljöstatus för havsmiljön inte ska vara
bindande vid prövning av enskilda
verksamheter.
Regler oom dammsäkerhet med syfte att förebygga dammbrott
ska införas i miljöbalken.
Dammbrott ska motverkas bland annat genom att stödja utvecklingen av dammsäkerhetsarbetet hos dammägarna samt stärka
tillsynen av dammsäkerheten.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
De dammar som finns i Sverige ska klassificeras utifrån en bedömning av ett eventuellt dammhaveris sammanlagda konsekvenser
i för samhället. Beroende på konsekvenserna ska en damm klassificeras i dammsäkerhetsklass A, B, eller C.
I klass A klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till så
allvarliga konsekvenser att det leder till en nationell kris.
I klass B klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till
stora lokala och regionala konsekvenser.
I klass C klassificeras dammar där ett dammhaveri kan leda till
lokala konsekvenser.
HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för
din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör
har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta
möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.
HOBAS CC-GRP rör
konstruerade för täthet
i mer än 100 år
Om ett dammhaveri endast kan leda till samhälleliga konsekvenser
som har liten betydelse och där risken för förlust av människoliv
är försumbar ska dammen inte klassificeras. Dammen omfattas
därmed inte heller av den föreslagna regleringen. Walter Johansson konstaterar att de flesta av SVAF-medlemmarnas dammar
kommer att hamna i den kategorin.
Oavsett vilken kartegori dammen slutligen hamnar i måste damminnehavare upprätta en konsekvensutredning där en bedömning
görs av de konsekvenser som ett dammhaveri kan medföra och
lämna in till länsstyrelsen som sedan fattar beslut om dammsäkerhetsklass.
Damminnehavare ska utföra egenkontroll enligt ett säkerhetsledningssystem som fastställs av damminnehavaren och skall
vart tionde år låta genomföra en helhetsbedömning av dammens
säkerhet.
Tillsyn ska utövas av länsstyrelsen.
Affärsverket svenska kraftnät ska svara för tillsynsvägledning.
Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
HOBAS CC-GRP rör:
• Lång livslängd
• Minimal tryckförlust
• Korrosionsfri ledning
• Enkel montering med
FWC-koppling
Även om det ser ovanligt tomt ut i den här dammen bör en damm av den
typen, efter klassning, hamna utanför det nya tillsynssystemet
HOBAS Scandinavia AB
Engelbrektsgatan 15
211 33 Malmö
Tel: 040-680 02 50
Fax: 040-680 02 59
E-post: [email protected]
www.hobas.com
4/2013 förnybar energi 29
vAttENKRAFt
Dammsäkerhet
från 1 juli 2014
Effektiva turbinrör
för kraftverk
Trärör från Boxholm
vAttENKRAFt
Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och
många av dessa är fortfarande i drift.
Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper
gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.
Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och
bearbetning av virke till tillverkning av stålband.
Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.
Kontakta oss om ditt projekt och besök
oss gärna på vår hemsida:
www.boxprod.se
Invigde
stora investeringar
med gäster från fyra
kontinenter
En serie investeringar har lett till en utbyggnad med bland
annat 1300 kvadratmeter verkstad och 243 kvadratmeter
kontorsyta.
– Vi har investerat cirka 15 miljoner kronor i mark, byggnader
och lyftkranar och cirka 7,5 miljoner kronor i verktygsmaskiner.
Vi vill fira att vi fått möjlighet att göra dessa investeringar och
visa resultatet för våra kunder och intressenter, säger Christer
Abrahamsson, VD, TURAB.
Det självklara valet av invigningstalare föll på Herman A Lindquist, en av världens främsta inom utveckling och konstruktion
av turbiner. Han har arbetat som konsult åt såväl österrikiska
som kinesiska staten och argentinska jätten IMPSA – bland annat.
– Valet var enkelt. Herman Lindquist är vår tekniklicensgivare
och mentor sedan 1978. Hans forskningsresultat och långa
erfarenhet har varit en enorm hjälp för oss genom åren, säger
Christer Abrahamsson i ett pressmeddelande.
I sitt anförande gav Herman Lindquist en insyn i turbinens
historia i Nässjö och trodde på en positiv framtid för företaget,
trots de orosmoln som hopar sig i och med utländska lågpriskonkurrenter.
Företaget har en närmare femtioårig historia, och turbintillverkning i Nässjö har en avsevärt längre historia.
– Ett antal gäster från fyra olika kontinenter kom för att fira
tillsammans med oss och träffa Herman. Vi är mycket glada för
detta, avslutar Christer Abrahamsson.
LÄRNBO Ø 2500 och 3000 mm
B OX H O L M P RO D U K T I O N A B
Tel: 0142-521 90 Mail: [email protected]
Box 16, 590 10 Boxholm
30 förnybar energi 4/2013
Det självklara valet av invigningstalare föll på Herman A Lindquist, en av
världens främsta inom utveckling och konstruktion av turbiner.
Översyn av
myndigheter
En särskild utredare ska pröva förutsättningarna för en tydligare, effektivare och mer ändamålsenlig myndighetsstruktur
och ett bättre resursutnyttjande för myndigheterna under
Miljödepartementet.
Myndighetsstrukturen bör i ökad grad underlätta regeringens
styrning och utveckla förvaltningen.
Utredaren ska bl.a.
• beskriva rådande myndighets- och verksamhetsstruktur hos myndigheterna under Miljödepartementet,
• kartlägga ansvarsfördelningen mellan de centrala
förvaltningsmyndigheterna Naturvårdsverket, Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,
Strålsäkerhetsmyndigheten, Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande samt
stiftelserna Stockholms internationella miljöinstitut,
IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi
vid Lunds universitet, Stiftelsen för miljöstrategisk
forskning och Stiftelsen Institutet för vatten- och
luftvårdsforskning,
• vid behov lämna förslag till förändringar för
ansvars-fördelningen mellan myndigheterna,
• lämna förslag på hur myndighetsstrukturen kan
effektivi-seras och om utredaren bedömer det som
effektivare även föreslå att verksamheter inom
nuvarande myndigheter bör bedrivas i någon annan
verksamhetsform,
• tydliggöra hur myndighetsstrukturen kan förstärka
insats-erna för prövning, tillsyn, tillsynsvägledning
och miljö-övervakning samt för analys, uppföljning
och utvärdering,
• lämna förslag på hur regeringens styrning av myndigheter och verksamheter kan utvecklas, och
• redovisa de ekonomiska, verksamhetsmässiga och
person-ella konsekvenserna av förslagen.
I översynen ingår även att identifiera gränssnitt mellan ovan
nämnda myndigheter och övriga statliga myndigheter inom
miljömålssystemet. Eventuella verksamhetsöverlappningar
som inte är ändamålsenliga ska beskrivas. I denna del ska
utredaren särskilt samråda med Statskontoret.
Kartläggningsdelen i uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 september 2014.
Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars 2015.
4/2013 förnybar energi 31
vAttENKRAFt
Regelrådet avstyrker ”Ny tid - ny prövning”
”ofullständigt” och ”bristfällig”
Remisstiden för Vattenverksamhetsutredningens delbetänkande ”Ny tid - ny
prövning” går ut den 3 januari, men redan
nu börjar svar komma in.
Regelrådet är ett av regeringen utsett
oberoende organ vars huvuduppgifter är
att:
1. Ta ställning till om nya eller ändrade
regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt och till
en, relativt sett, låg administrativ kostnad
för företag.
2. Bedöma konsekvensutredningarnas
kvalitet.
Regelrådet tar inte ställning till förslagets
politiska syfte.
Regelrådets ställningstagande
1. Regelrådet avstyrker förslaget med
anledning av att de administrativa kostnaderna är ofullständigt beskrivna.
2. Regelrådet anser att konsekvensutredningen är bristfällig.
Vad kräver EU-rätten?
Det anges i konsekvensutredningen att
syftet med förslaget delvis är att svenska
vattenverksamheter ska uppfylla de krav
som ställs enligt EU-rätten.
Varken en beskrivning av de krav EUrätten ställer upp eller en bedömning om
de föreslagna reglerna överensstämmer
med EU-rätten finns dock med i konsekvensutredningen.
Särskild hänsyn till småföretag?
En beskrivning av om särskilda hänsyn
behöver tas till små företag saknas, vilket
är beklagligt i och med att de flesta av de
vattenverksamheter som berörs av förslaget är småskaliga.
Hur de små vattenverksamheterna påverkas av de nya reglerna, t.ex. risken för att
verksamheten upphör, borde därför ha
belysts mer.
Konsekvenser för konkurrensen?
Vad den föreslagna regleringen får för
konsekvenser på konkurrensen beskrivs
endast med att regleringen innebär att
alla svenska vattenverksamheter omfattas av samma regelverk och att det är
positivt för konkurrensen. Även på detta
område hade Regelverket gärna sett en
mer utförlig analys.
Konsekvenser för elproduktionen?
Slutligen efterfrågar Regelrådet en mer
utförlig analys av vad förslaget kan få för
konsekvenser på Sveriges el-produktion.
Sammantaget anser Regelrådet att
konsekvensutredningen inte uppfyller de
krav som ställs av 6 och 7 §§ förordning
(2007:1244) om konsekvensutredning
vid regelgivning. Konsekvensutredningen
är därför bristfällig.
Källa: Regelrådets remissvar
Intagsgaller
Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas
efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.
Har
behov av
av ett
ett intagsgaller
intagsgaller//
Har du
du behov
intagsgrind lämnar
intagsgrind
lämnar jag
jag gärna
gärna
kostnadsförslag.
kostnadsförslag.
Gör även måttanpassade
Kontakta migför
förmanuell
mer information.
gallerkrattor
rensning.
Siw Holmquist Strömsfors 210
662 98 Tösse
Kontakta
mig för mera information.
Tel. +46532-203
Siw
Holmquist 83,
+4670-240
Strömsfors 35
21034
Fax 98
+46532-202
662
Tösse 04
itt
r
f
t
s
ro
l
l
i
t
Byt lönar sig
det
32 förnybar energi 4/2013
Email:
[email protected]
Tel.
+46532
- 20383
+4670
- 240 35 34
Innehar F-skattebevis
Fax. +46532 - 20204
Email: [email protected]
www.siwansintagsgaller.se
Innehar F-skattebevis
Restor Hydro - EU-projektet
vAttENKRAFt
som vill återstarta vattenkraftverk
I den svenska debatten låter det ofta som om EU:s syfte med vattendirektivet är att riva ut alla småskaliga vattenkraftanläggningar eftersom de kan skapa vandringshinder. Samtidigt finns andra processer och projekt inom EU som pekar i en helt annan
riktning.
Restor Hydro skall återuppväcka den potential för mer småskalig vattenkraft som finns i Europas tusentals historiska kvarnar,
vattenhjul, vattenkraftverk som tagits ur drift, dammar och andra konstruktioner i vattendrag.
Restor Hydro som SVAF nu arbetat med i
ett och ett halvt år är ett EU-projekt med
syfte att dels:
Ta fram en ”Mill Map/Restor Map” som
visar var det har funnits vattenkraftverk
av skilda slag, kvarnar, sågar, hammare/smedjor, men också dammar med
koordinater, fallhöjd och kompletterade
upplysningar som är mer detaljerade om
kartläggningen görs i ett av åtta ”målländer” target countries. Detta för att
intresserade lätt ska kunna hitta objekt
som skulle kunna återstartas. För SVAF
är detta tämligen enkelt då vi har en bra
kartläggning redan.
Dels ska SVAF här i Sverige (som är ett
target country) ta fram möjliga återstartsobjekt som kooperativa sammanslutningar vill engagera sig i eller redan
är engagerade i.
Det formella uppdraget är att ta fram,
utvärdera och presentera tre sådana
objekt för projektledningen som består
av ESHA, The European Small Hydropower Association, och de åtta målländerna.
Projektledningen beslutar sedan vilket/
vilka av de presenterade objekten som
ska hjälpas fram till en inlämnad tillståndsansökan.
Inom ramen för Restor Hydro tar ”vi”
också fram handböcker om allt vad man
behöver veta (om miljö, lagstiftning, tillståndsansökningar, teknik, finansiering,
bidragsmöjligheter, etc.) för att återstarta
projekt i allmänhet och inom ramen för
kooperativ i synnerhet.
Det Hydro Restor genom SVAF kan hjälpa
till med är att titta på den/de återstartbara anläggningar som finns, ge råd om
hur man startar ett kooperativ (oftast en
ekonomisk förening) och bedöma möjligheten till återstart.
Vilka möjliga projekt som sedan blir ett
av de tre och i nästa steg den utvalda
anläggningen är mycket svårt att avgöra
i nuläget, men oavsett ger Restor Hydro
Kulturmiljölagen –
Regeringens motivering till förändringar
som träder i kraft 1 jan 2014
Det ska framgå av den inledande bestämmelsen i lagen om kulturminnen m.m. att det är en nationell angelägenhet att skydda och
vårda kulturmiljön och att ansvaret för kulturmiljön delas av alla.
Den inledande bestämmelsen ska även tydliggöra att lagens syfte
är att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer tillgång
till en mångfald av kulturmiljöer.
Originalet!
En upplysningsbestämmelse
införs med
en påminnelse om att
Träröret från
Boxholm.
lagen ingår i ett system av lagar, med bl.a. miljöbalken, plan- och
bygglagen och skogsvårdslagen, som syftar till att ta till vara kulturmiljöns värden.
Termen kulturminnesvård ersätts av termen kulturmiljöarbete i
bestämmelsen om Riksantikvarieämbetets respektive länsstyrelsens uppgifter.
Länsstyrelsens uppgifter på kulturmiljöområdet tydliggörs i
samma bestämmelse genom förtydligandet att länsstyrelsen har
ansvar för det statliga kulturmiljöarbetet i länet.
SVAF möjlighet att hjälpa olika typer av
kooperativ några steg på vägen, enligt
ovan, dessutom får alla givetvis tillgång
till ”Handbok i konsten för kooperativ att
återstarta vattenkraftverksanläggningar”,
som först kommer på engelska och sedan
översätts till svenska och anpassas till
svenska förhållanden.
Dessutom ska projektet hitta samverkanspartner som på olika sätt kan hjälpa
till och engagera sig i olika delar av
återstartsprojekt; ex. Leader-projekt
som utvecklar landsbygden, finansiärer
(banker eller andra), organisationer eller
myndigheter som vill vara med och återskapa fiskvägar, elhandelsbolag som kan
visa banker att kraftverk kan löna sig, etc.
Restor uppdrag är inte att bevilja bidrag
till renoveringar, utrustning, fiskvägar
eller liknande.
Vill du veta mer kontaka:
Gunvor Axelsson 070-8727216
Walter Johansson 070-6771860
W W W T U R A B C O M
&RANCIS
+APLAN
!XIAL
3MÌ
VATTEN
TURBINER
.ÊSSJÚ
36%2)'%
452!"&ÚRRÌDSGATAN.ÊSSJÚ
4EL&AX
%MAILCA TURABCOM
4/2013 förnybar energi 33
vAttENKRAFt
Bixia vill bygga ut den
småskaliga vattenkraften
För 50 år sedan fanns omkring 4000 småskaliga vattenkraftverk i Sverige. Idag finns inte ens hälften kvar. Men sedan en tid tillbaka
börjar trenden att vända och allt fler tar sina små kraftverk i bruk. Delvis tack vare elbolaget Bixia, som köper en stor andel förnybar
el från lokala producenter med småskalig elproduktion. Dessutom delar Bixia ut pengar från sin miljöfond för att gamla små vattenkraftverk ska kunna tas i bruk.
Vattenkraft är en tillförlitlig och förnybar
energikälla som står för nästan hälften av
all den el som produceras i Sverige.
– Vattenkraften fungerar som Sveriges
elbatteri, där energin kan lagras i vattenmagasin. Det betyder att vattenkraften
också är en förutsättning för att vi ska
kunna bygga ut vindkraften i hög takt, eftersom vi inte alltid kan förlita oss till att
det blåser, säger Kim Blomster, miljösamordnare på Bixia.
Bixia är det elbolag som köper in störst
andel förnybar el, bland annat från
producenter med småskalig vattenkraft.
Totalt har Bixia avtal med drygt 800 förnybara produktionsanläggningar där de
flesta finns i mellersta och södra Sverige.
34 förnybar energi 4/2013
Förnybart räcker inte till alla
I Sverige finns cirka 2000 nedlagda små
vattenkraftverk. Om de skulle återupptas i bruk skulle vi kunna försörja cirka
860 000 hushåll med el från småskalig
förnybar vattenkraft. Det är lika mycket
som den svenska vindkraften snurrade in
under förra året.
– Vi vill att alla ska kunna välja förnybar
el, men idag räcker den inte till alla. För
att nå dit krävs en utbyggnad av produktionen på bred front. Lösningen behöver
inte enbart vara stora anläggningar.
Därför stöttar vi lokala producenter som
vill investera för att exempelvis ta ett
nedlagt vattenkraftverk i bruk, säger Kim
Blomster.
– Vi jobbar aktiv med att informera och genomföra förbättringar hos våra miljöfondstagare och lokala vattenkraftsproducenter för att
både öka andelen förnybar el samtidigt som vi
tillgodoser den ekologiska mångfalden, säger
Kim Blomster.
vAttENKRAFt
Sven-Erik Vänneå,
Peter von Braun
och Gunnar Olofsson vid Mostorp
gårds kraftverk
under Vattenkraftens dag 2012.
Styrelsen i Hallands Vattenkraftsförening
Ordförande
Gunnar Olofsson, Svenljunga
tfn 0325 621122
Mail: [email protected]
Sekreterare
Kent Lyngåker, Tvååker tfn 070 32 84558
mail [email protected]
Kassör
Lars-Åke Östergren, Oskarströmt
tfn 03560964
mail [email protected]>
Ledamot
Peter Sandberg, Eldsberga tfn 035 43204
mail [email protected]
Ledamot
Sven-Erik Vänneå, Knäred tfn 043052074
mail [email protected]
Ersättare
Johnny Johansson
tfn 043062038
mail [email protected]
Ersättare
Lars-Åke Johansson
mail [email protected]
tfn 043061008
Länk till vår moderförening
www.svenskvattenkraft.se
Länkar till våra systerföreningar
www.smålandsvattenkraft.se
www.varmlandsvattenkraft.se
Lite småroligt
Kan ett vattenkraftverk se ut hur som
helst?
Vindkraftens förträfflighet - eller ...
Länkar - Svensk vattenkraft
Leif Kuhlin: Info om Svensk vattenkraft
Leif Kuhlin: Speciellt vattenkraftverk i
Halland
Henrik von Klopp: Svenska kraftverk
Henrik von Klopp:
Facebook - Svenska kraftverk
Hallands Vattenkraftförening har som huvudsyfte att utgöra samlingspunkt för vattenkraftintresserade i Halland med omnejd
samt bevaka medlemmarnas intresse gentemot myndigheter och andra motstående
intressen.
Föreningen är självständig men ansluten till Svensk Vattenkraftförening. Vi är för
närvarande 80 medlemmar varav flertalet äger och driver småskaliga vattenkraftverk (<1500 kW).
Totalt producerar våra medlemmars 49 kraftverk drygt 42 GWh/år.
Föreningen anordnar årligen Vattenkraftens dag då vi inbjuder allmänheten att
besöka något eller några av föreningsmedlemmarnas kraftverk och på så sätt sprida
kunskap om förnyelsebar energi.
Vi har för vana att till årsmötet inbjuda någon som kan tillföra uppdateringar och
kunskapsöverföring både inom teknikområdet och från myndighetssidan.
Vi genomför studiebesök på intressanta kraftverk för att ta del av nya satsningar och
vidareutveckling på inom branschen.
Föreningen har med stigande oro tagit del av debatten ang. krav på miljöprövning
enligt miljöbalken för de kraftverk som drivs av äldre lagstiftning eller hävdrätt, då
rättsläget är oklart. Vattenverksamhetsutredningen som i sitt betänkande av den 1
oktober föreslår åtgärder som utgör konkreta hot mot vattenkraftverk i synnerhet
den småskaliga.
Då våra medlemmars kraftverk i de flesta fall bedrivs som en binäring till annan
verksamhet kommer, om utredningens förslag går igenom, att resultera i så kraftiga
ansökningskostnader att verksamheter kommer att upphöra och därmed minska
andelen förnybar miljövänlig energiframställning till nackdel för miljön.
Våra medlemmars kraftverk, har i de flesta fall, sitt ursprung i kvarn och sågverksverksamhet. Dessa startades i de flesta fall på 17-1800 talet och främjade det lokala
samhällets uppbyggnad. Anläggningarna tillståndsprövades då som nu med hänsyn
till motstående intressen.
De av vattenverksamhetsutredningen föreslagna åtgärder för att följa miljöbalkens
bestämmelser och EUs vattendirektiv är ett hot mot vår verksamhet med nuvarande
omständiga tillståndsprövning, ex, upptill 5 års handläggning med kostnad halv till
en miljon per anläggning.
En förenklad tillståndsprövning med hänsyn till ny lagstiftning bör kunna genomföras utan att verksamheten prövas som helt ny anläggning, som med hänsyn till
kulturella och tidstypiska byggnaders bevarande kan åstadkomma de förbättringar
som ny lagstiftning förordar utan att nödvändig produktion upphör.
Vi ifrågasätter om resurser kan tillföras de myndigheter som föreslås pröva verksamheter finns att tillgå i den omfattning som föreslås av vattenverksutredningen.
4/2013 förnybar energi 35
Skellefteå Kraft polisanmäler
sabotage
vAttENKRAFt
Laxtrappan vid Skellefteå Krafts anläggning i Hednäs, Åby älv, har vid flera
tillfällen den senaste tiden utsatts för sabotage. Tilltagen hotar laxbeståndet och
Skellefteå Kraft väljer nu att polisanmäla
händelserna.
– Vi tycker att det är mycket obehagligt
och förstår inte vilka motiv som kan
ligga bakom. Skellefteå Kraft lägger ner
enorma resurser för att underlätta fiskarnas passage. Det är en viktig del i vårt
miljöarbete och vi ser väldigt allvarligt
på det inträffade, säger Jörgen Svensson,
chef för småskalig vattenkraft hos Skellefteå Kraft, som nu alltså polisanmäler
sabotagen.
Hittills har skadegörelsen riktats mot
den laxtrappa som byggts i anslutning till
kraftstationen i Hednäs.
Grova pinnar har stoppats ner i den övre
delen av laxtrappan, där en fiskräknare
finns monterad. Pinnarna har placerats
på ett sådant sätt att det omöjligt kan ha
skett naturligt, utan måste ha tryckts dit
av någon.Konsekvensen är att fiskpassagen blockeras, och tilltagen kan mycket
väl skada laxbeståndet då sabotagen
infallit under den tid på året när laxen
vandrar uppströms.
Vattenkraftkurser
Sedan i våras har SVAF arrangerat tre Vattenkraftkurser, två allmänna och en skräddarsydd för Orsa
och Älvdalens Besparingsskogar som numera är
vattenkraftägare.
- Efterfrågan på utbildningar i vattenkraftkunskap
är glädjande stor. Det kan dels bero på generationsväxlingar i familjer med småskaliga kraftverk,
men också på att de stora kraftbolagen nu säljer av
många av de minda vattenkraftstationerna, säger
Christer Söderberg och Walter Johansson som står
bakom SVAF:s vattenkraftkurser.
Christer Söderberg
Christer Söderberg sköter de allmänna kurserna
och Walter Johansson fick frågan om att arrangera
företagskurs och ordnade det.
Om du eller ditt företag vill veta mer om SVAF:s
utbildningar, kontakta
Christer Söderberg 070-6772690
Walter Johansson 070-6771860
Walter Johansson
Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering
Lång livslängd
Enkel montering
Korrosionsfria
Goda hydrauliska
egenskaper
www.consilio.no
Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!
APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · [email protected] · www.aps-sales.no
Ett företag i
36 förnybar energi 4/2013
Group
År 2008 presenterade länsstyrelsen
i Jönköpings län en stor genomgång
av historisk vattenkraft och dammar
inom länet. Genomgången visar en stor
potential för mer småskalig vattenkraft,
både i befintliga kraftverk och i ”möjliga”,
vilka som finns i olika typer av ”värdefulla
vatten” etc..
På grund av det stora antalet dammar
och den begränsade tiden för projektets
genomförande uppstod ett behov av
prioritering mellan dammarna. Dammar
som har låg fallhöjd och högt flöde (d.v.s.
stort avrinningsområde) är i vattenkraftshänseende relativt ointressanta, liksom
dammar i nederbördsområden mindre än
50 kvm eftersom kostnaden, i båda fallen,
är hög i relation till utvunnen energi.
I föreliggande arbete prioriterades i
första hand dammar med fallhöjd större
än 5 meter och ett nederbördsområde
större än 50 kvm. I andra hand granskades dammar med en fallhöjd mindre än
5 meter men större än 2 meter samt ett
nederbördsområde på mer än 50 kvm.
Dammar med fallhöjd mindre än 2 meter
och nederbördsområde mindre än 50
kvm hade lägst prioritering och skulle
behandlas om det fanns tid över till detta.
Vidare prioriterades dammar där det
fanns tillgängliga uppgifter om fallhöjd
och nederbördsområde. Syftet med prioriteringsordningen är att dammar som
kan anses vara mest intressanta för vattenkraft ska utredas i första hand. Totalt
identifierades 1025 stycken dammar i
projektet.
Utifrån prioriteringsordningen (se ovan)
granskades 122 dammar. Det stora
flertalet, 86 stycken, av dessa dammar
har en fallhöjd som är över 5 meter. Av
de 122 granskade dammarna finns det
idag kraftverk vid 83 och vid 39 dammar
finns det inte vattenkraftverk. Potentialen
vid de 83 kraftverken är 240 942 MWh.
Vilket kan jämföras med att det vid 145
vattenkraftverk i Jönköpings län år 2007
producerades 107 000 MWh elenergi. Potentialen vid de 39 dammarna som idag
saknar vattenkraftverk är 24 783 MWh.
Kartläggningen visar att 81 dammar
berör fasta fornlämningar. Analysen visar
också att 73 av de 122 dammar som ingår
i studien berör industriminnen som är
upptagna i länsstyrelsens industriminnesinventering.
Sammanställningen visar vidare att 10
dammar är belägna inom eller berör
områden av riksintressen för kulturmiljövården. Av de 122 dammarna är
31 belägna inom det som av Riksantikvarieämbetet klassificerats som nationella
kulturvattendrag.
Analysen visar att 22 dammar ligger i vattendrag som i informationssammanställningen till miljökvalitetsmålet ”Levande
sjöar och vattendrag” har pekats ut som
värdefulla vatten för kultur. Av de 122
dammarna är det endast 15 dammar som
inte berörs av någon av de ingående kulturmiljökategorierna. 36 dammar berör
endast en enstaka kategori.
Av de 122 dammar som granskades ligger
118 i vatten med ekologisk statusklassning.
Sammanställningen visar att 13 dammar ligger i nationellt värdefulla vatten
för naturvärdet och 31 i vattendrag som
utpekats som regionalt värdefulla för
naturvärdet.
Gällande vatten som utpekats som värdefulla med avseende på fiske ligger 15
dammar vid nationellt värdefulla vatten
och 31 dammar i regionalt värdefulla vatten. Av de 122 dammarna ligger 115 i
naturvärdesklassade vattendrag och i anslutning till 71 av dammarna finns någon
form av nyckelbiotop. Vid 69 av dammarna är någon typ av riksintresse utpekat.
Analysen visar att 5 dammar ligger inom
300 meter från ett naturreservat, 17 ligger i anslutning till Natura 2000-områden
och vid 4 av dammarna finns planer på
att bilda naturreservat.
Sammanställningen visar att 6 av de bedömda dammarna ligger i anslutning till
skyddsområde för vattentäkt.
vAttENKRAFt
Smålands Vattenkraftförening
SVF
Om föreningen
Smålands vattenkraftförening är en ideell
förening som bildades i mars 1999. Från
starten med 30 medlemmar har antalet
medlemmar ökat stadigt och är för närvarande drygt 140 st.
Föreningen är öppen för alla som äger
vattenkraftverk, oberoende av storlek, i
Småland samt för de som bor i Småland
och är intresserade av vattenkraft utan
att inneha kraftverk.
Föreningens syfte är att främja utvecklingen av vattenkraft i Småland, sprida
information om vattenkraft, skapa ett
nätverk bland kraftverksägare samt
stödja medlemmar som behöver hjälp i
olika ärenden knutna till vattenkraft.
Föreningen anordnar möten och studiebesök, informerar i nyhetsbrev om
utvecklingen inom den småskaliga vattenkraften m.m.
Ordföranden Jan Johansson nås på
telefon 0370-97147 eller
mail [email protected].
Kassören Göran Widing på
telefon 0476-216 88 eller
mail [email protected]
Smålands Vattenkraftförenings ordförande
Jan Johansson vid återinvigning av kraftverjket vid Mariedals bruk.
4/2013 förnybar energi 37
vAttENKRAFt
Nybygge vid Svarteström för 40 miljoner
kronor
TEKNIK FÖR
VATTENKRAFT
Nyckelfärdiga lösningar
för nybyggnation och
renoveringsprojekt
Francis och Kaplan turbiner producerade i Österrike
Turbiner med hög verkningsgrad
HEROS - Helautomatisk styrsystem
Utbyggnaden av Svarteströms vattenkraftverk utanför
Ankarsrum beräknas kosta drygt 40 miljoner kronor. En stor
investering för Tekniska verken i Linköping, som äger och
driver ytterligare 37 kraftverk i norra Småland och Östergötland. – Vi räknar med en kraftigt ökat kapacitet, säger Ola
Palmquist, driftchef för vattenkraften i bolaget.
Han menar att nybygget betyder en rad miljöförbättrande åtgärder. Vattenregleringen blir densamma som tidigare. Inga
sjönivåer förändras, och det vatten som idag rinner förbi
kraftstationen kommer i stället att gå genom kraftverket och
ge mer energi.
Tekniska verken satsade flera miljoner kronor förra året
när den nya vattentuben byggdes för att ersätta den gamla
som var helt uttjänt. Nu fortsätter man att plöja ner pengar
i kraftverket, trots att det är ett småskaligt kraftverk, som
idag inte ger mer än 1,5 procent av bolagets totala kraftproduktion. Efter ombyggnaden kommer verket att utvinna nära
dubbelt så mycket energi som idag.
Källa: Västerviktidningen
Stoppa ett vattenkraftverk i ryggsäcken
Ett litet portabelt vattenkraftverk kan ladda datorn och
mobilen där det inte finns något eluttag.
Hydrobee består av två enheter. Den ena är en läskburkstor
behållare som rymmer en propellerdriven generator som
laddar ett batteripaket med sex 1,2 volt NiMH-batterier som
kan lagra 15 Ah.
Kopplar man enheten till en vattenkran eller vattenslang
laddas batterierna som i sin tur kan användas för att ladda
exempelvis en mobil eller dator via en usb-kabel. Ett ställe
där elgeneratorn kan komma till bruk är exempelvis en sommarstuga som saknar elektricitet men har rinnande vatten.
Den andra enheten är en kassett som har en mycket större
propeller och plats för den lilla generatorn. När hela paketet
sänks ner i strömmande vatten som en bäck fungerar det
som ett vattenkraftverk.
Källa: Ny teknik
Din Globalpartner i Sverige
38 Platinagatan 8
602 23 NORRKÖPING
SVERIGE
förnybar energi 4/2013
Telefon 011-311390
www.r-con.se
www.hydro-energy.com
Nytt material ger effektivare turbiner?
Amerikanska forskare har utvecklat ett material som är
extremt vattenavstötande. I de försök som gjorts kunde den
tiden minskas med 40 procent vilket är mer än vad man
tidigare trott vara teoretiskt möjligt. Forskarna tror även att
metoden kan förfinas och då minska kontakttiden med upp
till 80 procent.
Att skapa den nya ytstrukturen sägs dessutom vara mycket
enkelt. Räfflorna kan appliceras på exempelvis en aluminiumplåt med vanliga fräsverktyg.
Tekniken kan även höja verkningsgraden i vattenkraftverk.
När vattenlager byggs upp på turbinbladen minskar effekten.
Om då bladen med den nya metoden håller sig torra lite
längre tid får de bättre snurr.
Forskarna tror också att deras metod kan dämpa korrosionstakten på ytor där vätskedroppar bidrar till nedbrytningen.
Tekniken bör även kunna användas för att förse textiler med
en ny ytstruktur och kan då ersätta de vattenavstötande
skikt som enligt MIT kan vara miljöstörande.
Forskarnas rapport som heter ”Reducing the contact time for
a bouncing drop” publicerades igår 20 november på tidskriften Natures webbplats.
Källa: Ny Teknik
vAttENKRAFt
Värmlands-Dalslands
Vattenkraftförening
Efter Svensk vattenkraftförenings
årsmöte i Dömle, Värmland, år 2006 tog
några vattenkraftägare initiativet att bilda
Värmlands Vattenkraftförening.
Det blev den tredje regionala vattenkraftföreningen ansluten till Svensk
Vattenkraftförening, SVAF. Syftet med
föreningen var att främja den småskaliga
vattenkraften i Värmland samt tillvarata
de regionala vattenkraftägarnas intressen.
Föreningens första ordförande var Lennart Svahn, Lysvik, som senare efterträddes av Christer Hedberg, Brunskog.
2009 beslöts att även Dalsland skulle ingå
i föreningen, som därför bytte namn till
Värmland-Dalslands Vattenkraftförening.
Föreningen har 40 medlemmar och aktiviteterna är föreningsmöten, seminarier,
deltagande i lokala vattenråd, möten med
länsstyrelsen samt medlemsbesök. Ett
medlemsbrev utges 2-3 gånger per år.
Ett intressant projekt som föreningen
både stöttar och sponsrar är ett biotopprojekt inriktat mot biologisk mångfald
vid Lennart Svahn och övriga delägares
kraftverk i Ransbysätter, Lysvik, vilket
snart är avslutat.
Ett annat intressant projekt är Christer
Hedbergs i Brunskog med ny kraftstation
ersättande den gamla och med ett omlöp
på drygt 300 meter. Detta projekt har
pågått i nära 10 år, men är nu på väg att
förverkligas.
VDVF:s ordförande Christer Hedberg i Storfors kraftverk
Ytterligare två projekt bevakas och
stöttas av föreningen, ett i Ransberg där
scoutföreningen har en gammal bruksherrgård och nu vill återupprätta driften
i det nedlagda kraftverket och ett projekt
i Sysslebäck, där dammen rasade 1973
och det utströmmande vattnet orsakade mycket materiell skada och även
en dödsolycka. Där fanns inte mycket
magasinerat vatten, men med över 100
meters fallhöjd blir det ändå stora krafter
och konsekvenser.
Nu planerar det lokala energibolaget
Näckåns Energi att åter anlägga ett kraftverk för att tillvarata bygdens energiresurser.
Christer Söderberg, presenterar VDVF i text här
på sidan och på bilden vid 2013 år styrelsemöte.
Resultaten av
biotop-projektet , där
Hushållningssällskapets Eva Nilsson (t.v.)
undersökt resultaten
av Lennart Svahns
(ovan) sätt att reglera
var ännu inte klara
vid denna tidnings
pressläggning, men
kommer att redovisas
så snart som möjligt.
4/2013 förnybar energi 39
NYHEtER UtLAND
världens största havsbaserade vindkraftverk
Alstom har nyligen avslutat installationen av sin nya generations havsbaserade vindkraftverk – 6 MW Halkade
150 – cirka 40 km från Oostende vid
Belwinds vindkraftparksite utanför
Belgiens kust. Detta är världens hittills
största havsbaserade vindkraftverk
USA väljer gas – bromsar utsläpp
De globala utsläppen av växthusgasen
koldioxid ökar betydligt långsammare
än tidigare. Men inbromsningen beror
inte på att världsekonomin har dålig
fart, enligt en färsk rapport. En orsak
är istället att USA skiftar från kol till
den omdiskuterade skiffergasen. Kina
har också minskat sina utsläpp genom
energieffektivisering och mer vattenkraft.
Nya fönster kan lagra och generera energi
Nu finns fönstret som både kan lagra
och generera energi. Det meddelade kinesiska forskare på torsdagen, rapporterar AFP. De nya smarta fönstren kan
i förlängningen leda till sänkta kostnader för att värma upp och kyla ned våra
hus.
Solpaneler i trottoaren ger energi till belysning En cirka tio meter lång trottoar har
belagts med solpaneler vid Virginia
Science and Technology Campus i Ashburn, Virginia i USA. Testet visar att
den genererade energin räcker för att
driva 450 ledlampor.
40 förnybar energi 4/2013
Gemensamt utbud går vidare
SERO har tagit initiativet till att samla producenter av mikroel, främst solkraft men
också annan mikroproducerad el från småskalig vindkraft och biokraft. En offertförfrågan har sänts ut till 150 elhandelsföretag med frågor om de är intresserade av att köpa
el från små producenter och vilken betalning de i så fall erbjuder. För att få enhetliga
avtal mellan köpare och säljare önskar SERO upprätta ramavtal, där villkoren i affären
regleras. Producenten skulle då slippa kolla att avtalet tar upp de faktorer som behöver
ingå och regleras.
I dag råder närmast vilda västern på avtalsfronten från muntliga löften utan något skrivet till väl täckande skriftliga avtal.
Det förekommer också att producenter
får sända ut sin överskottsel på nätet nästan eller helt gratis, eftersom nätägaren i
nuvarande lagstiftning har mottagningsplikt men ingen skyldighet att betala för
mottagen el. I den utredning som en utredare av nettodebitering lagt fram, föreslås
mottagningsplikten flyttas från nätägaren
till den elhandlare som levererar el i den
punkt, där producenten får sin inköpta el
levererad. I den mätpunkten måste volymen inköpt el vara större än levererad el,
annars faller möjligheten till nettodebitering eller skattereduktion, oavsett vilken
modell regeringen väljer. SERO har lämnat ett omfattande remissvar om nettodebitering, som finns att hämta på vår hemsida www.sero.se
Den som vill delta i SERO:s gemensamma utbud kan hämta en blankett för ”INTRESSEANMÄLAN” på SERO:s hemsida.
För att få tillbaka det merpris elhandlaren betalar för mikroproducerad el finns
olika modeller. Den mest framgångsrika
förefaller vara att blanda in en liten volym
solel i hela sin elförsäljning. Detta tillämpas med stor framgång av Telge Energi,
som blandar in 0,001 procent solel och
gör samtidigt mycket stora PR-vinster. Det
genomsnittliga inköpspriset för elbolaget
ökar med försumbara tiondelar av ören.
SERO önskar att fler elhandlare gör på
samma sätt och blandar in 0,1 % mikroproducerad el i hela sin elförsäljning och
därmed öka efterfrågan på grön el och
samtidigt göra PR-vinster. Svensk Energi
har tidigare redovisat en positiv inställning till mikroproduktion. Genom att rekommendera sina medlemmar generell
inblandning av mikroel, skulle man leva
upp till sin policy.
SERO lyckades 2002-03 med gemensamt utbud
Av tradition sålde tidigare ägarna av små
vatten- och vindkraftverk sin produktion
på avtal med skiftande utformning. Ofta
kände man sig lurade och osäkra på om
man fick rätt betalning. SERO tog då initiativet till att gå ut till alla våra medlemmar
och erbjöd dem att delta i ett gemensamt
utbud. Ca 500 kraftverk svarade att de ville vara med och erbjöd 400 GWh el. SERO
kontaktade sedan 137 elhandlare och begärde offerter. Cirka 10 offerter kom in. De
tre bästa var ungefär likvärdiga och SERO
tecknade ramavtal med dem och gick
tillbaka till kraftverksägarna med erbjudandet. Ca 400 av dem valde att använda
ramavtalen och fann en ny köpare. Dessutom kom SERO-avtalen att bilda norm
för många andra avtal. SERO och jag själv
som projektledare har fått stor uppskattning för det initiativet genom åren. Nu
försöker vi upprepa den förra framgången
men rikta in oss speciellt på mikroproducenter denna gång.
Olof Karlsson
Projektledare
Inbjuder till
Danska vindkraftsbolaget Vestas Wind Systems och japanska
Mitsubishi Heavy Industries (MHI) ska bilda ett samriskbolag
inom havsbaserad vindkraft.
indien storsatsar på solenergi
Projektet som kallas för Ultra-Mega Green Solar Power Project
kommer att ha en installerad kapacitet på 4 000 MW. Indien arbetar på olika sätt för att öka andelen förnybar energi, framför
allt solenergi, till sin totala energimix. Målet är att installera 20
000 MW solcellseffekt till år 2022.
ENERGISEMINARIUM & ÅRSMÖTE
4 - 5 april 2014 i VÄSTERÅS
Seminariet fredagen den 4 april är ett samarbete med
Mälardalens högskola och behandlar bl.a. egen el,
solceller och småskalighet. Vi håller till i högskolans
lokaler. Fredag kväll arrangeras en årsmötesmiddag
på Stadshotellet i Västerås för dem som vill. Det finns
också möjlighet att övernatta på Stadshotellet.
Fortum samarbetar om vågkraft
Fortum, DCNS och AW-Energy, med stöd av La Région Bretagne,
har skrivit under ett utvecklingsavtal för forskning och utveckling av vågkraft. Som del av avtalet skall parterna utveckla en
gemensam vågkraftsdemonstrationsanläggning om 1,5 MW.
Tekniken som kommer att användas är WaveRoller.
Lördagen ägnas åt seminarier, årsmötet samt ett
studiebesök vid Nordens största solelpark.
Mer information och seminarieprogram kommer att
läggas ut på SERO:s hemsida, det går också bra att
kontakta kansliet.
Jag köper din el
Anmälan till SERO:s kansli , tel. 0221-824 22 eller
e-post: [email protected] senast 25 mars
Deltagaravgiften fredag är 300kr för medlemmar (450
kr. för icke medlemmar) och då ingår lunch. Kvällens
festmiddag kostar 405 kr inkl. vatten och kaffe.
Middagen bokas via SERO:s kansli men betalas
direkt på plats till hotellet.
Deltagaravgift lördag är 200 för lunch och kaffe Att
delta endast i årsmötet är kostnadsfritt. För studiebesöket kan ev. tillkomma en mindre summa..
Konferensavgifter samt avgifter för studiebesök
betalas in till SERO:s BG 829-8481 vid anmälan..
Logi bokas på egen hand.
Ex. Stadshotellet (enkelrum 700 kr) tel. 021-102 800
Flera hotell i olika prislägen finns i Västerås. Kansliet
kan hjälpa till.
VÄLKOMNA!
Styrelsen
Vi är övertygade om att rätt väg till mer förnybar energi är via
lokal elproduktion från sol, vind, vatten och biomassa. Därför
gör vi det enkelt och lönsamt för dig att sälja elen till oss.
Vill du veta mer?
Ring oss på 0380 – 51 71 86 eller maila [email protected].
Du kan också läsa mer om oss på www.bixia.se/producent.
Välkommen till Bixia.
NYHEtER UtLAND
vestas skaffar japansk partner
iNFORmAtiON
I första numret av Förnybar Energi & Energieffektivisering 2014
låter vi de politiska partierna presentera sin
ENERGIPOLITIK
Manusstopp 1 mars
[email protected]
Annonsbokning
Jörgen Ek Tel. 0708-144 455
[email protected]
SOL,VIND, VATTEN och ÄPPELBLOM
‐ MÖT VÅREN PÅ ÖSTERLEN!
Deltag i vår studieresa till Skåne
SERO har under många år arrangerat studieresor, de flesta till andra europeiska länder, men
i höstas planerades en inrikesresa till Skåne i mitten av november. Men det är tydligen inte så
många som är sugna på resor denna årstid, för få deltagare anmälde sig och vi beslöt att
flytta resan till våren istället.
Vi hade ett intressant program som vi tycker är värt en resa, så nu tar vi ny sats för att genomföra denna studieresa, denna gång i äppelblomningens tid på Österlen.
Planerad tid blir den 29 maj till den 1 juni, en tid då Kristi Himmelfärdshelgen infaller.
Vi kommer som vanligt att besöka företag och energianläggningar samt hålla korta seminarier på de hotell där vi övernattar.
Start och mål kommer att ske i Västerås.
Med minst 25 deltagare kommer priset att ligga på omkring 5 300 kr per person, vilket inkluderar bussresan, halvpension i dubbelrum samt studiebesök och seminarier.
Det finns mycket intressant att se i Skåne, inte enbart våren i sin bästa skrud.
Intresseanmälan kan göras till SERO:s kansli, [email protected], tfn 0221-82422, fax 0221-82522.
Mer information kommer att finnas tillgänglig på vår hemsida samt i nästa nummer av vår
tidning.
42 förnybar energi 4/2013
SERO
ÖvRiGA FÖRENiNGAR
Sveriges Energiföreningars Riksorganisation
Box 57 • 731 22 KÖPING
Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.
Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22
E-post: [email protected] • Hemsida: www.sero.se
Ordförande: Göran Bryntse
Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96
E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 829-8481
Svensk vattenkraftförening
Box 57 • 731 22 KÖPING
Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.
Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22
E-post: [email protected] Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Gunvor Axelsson • Tel. 0708-727 216
E-post: [email protected] Kansli: Birgit Ek • E -post: [email protected] Medlemsavgift: Inkl. SERO 300 kr, enbart SVAF 250kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion dock högst 15 000 kr, samt en fast serviceavgift på 100 kr. För branschföretag är serviceavgiften 1 500 kr. BG 5956-7404 • PG 54 24-7
SERO Service AB
Box 57 • 731 22 KÖPING
VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: [email protected] Bolaget ägs av SERO
Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33
E-post: [email protected] Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96
E-post: [email protected]
Kraftverksförsäkringen
Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening
Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39
E-post: [email protected] Anders Orebrandt, Marsh
Tel. 08-412 42 88
E-post: [email protected] Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187
E-post: [email protected]
Hallands vattenkraftförening
Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122
E –post: [email protected] Lokala energiföreningar anslutna till SERO
Smålands vattenkraftförening
Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47
E-post: [email protected] Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85
E-post: [email protected]
Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3
värmland/Dalslands vattenkraftförening
Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51
[email protected] Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2
Svensk vindkraftförening
Kvarngatan 2 • 311 31 FALKENBERG
Tel. 076-716 05 50 • E-post: [email protected]
www.svensk-vindkraft.org
Kansli: Ulla Hedman Andrén • E-post: [email protected]
Redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Kajsa Olsson • Tel. 070-467 32 81 E-post: [email protected]
Medlemsavgift: Inkl. SERO 550 kr, enbart SVIF400 kr. För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 30 000 kr. • BG 5842-2551
Södermanlands Energiförening: Lars Besterman
Tel. 070-333 80 48 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2
västmanlands Energiförening: Stefan Springmann
Tel. 0220– 173 01 • E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2
värmlands Energi- och vindkraftförening
Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: [email protected] Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9
Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94
E-post: [email protected] Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 ADRESSER
ADRESSER
Förnybar Energi Sverige AB
Box 57 • 731 22 KÖPING
VD: Jan-Åke Jacobson
Tel. 070-640 57 59
E-post: [email protected]
Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF
Elbil Sverige
Sven Forsberg
Malmö • Tel. 0704-67 08 82
E-post: [email protected]
4/2013 förnybar energi 43
Returadress
Sero, Box 57
731 22 KÖPING
Det är inte pengar
som får världen att
snurra – det är energi.
Och det är där pengarna
kommer in.
Öka värdet på dina ursprungsgarantier
Kontakta Neas Energy för balanserings- och elhandelsavtal. Förutom avtal på el och elcertifikat
erbjuder vi certifiering för att avsevärt öka värdet på dina ursprungsgarantier.
Jesper Düring: +45 40 64 64 44 - Sten Lillienau: 072 560 58 95
[email protected]
neasenergy.com