När en förälders liv är allvarligt hotat – ett trauma för barnen

När en förälders liv är allvarligt
hotat – ett trauma för barnen
1
Föreläsning 12-10-16
Malmö
Kati Falk, leg psykolog
[email protected]
Kati Falk, Lund 2012
Vad kan utgöra ett trauma?
2
Den stora eller den lilla
katastrofen
Kati Falk, Lund 2012
Akut traumatisk stress och posttraumatisk
3
Drabbar också barnen !
Kati Falk, Lund 2012
Barns reaktioner på trauma
4
  Alarmberedskap
  Hyperaktivitet - flykt eller kamp – panik
  Freeze/ dissociation - apati
Kati Falk, Lund 2012
Vad händer när en förälder försvinner?
5
  skilsmässa
  allvarlig somatisk sjukdom
  allvarlig psykisk ohälsa
  dödsfall av sjukdom
  dödsfall av olyckshändelse
  självmord
  mord.
Kati Falk, Lund 2012
Det psykiska traumat
6
Ett psykiskt trauma uppstår
när barnet upplever sig vara:
hjälplös, skyddslös, utlämnad och sårbar:
”Hotade till liv och lem”
Barnet kan vara :
 Direkt drabbat
 Vittne till anhörig som skadas/ hotas till livet
Kati Falk, Lund 2012
”Affektsmitta” en garant för överlevnad
7
Människans ”känslosystem”
är designat för flockens och individens överlevnad
Vi är starkt beroende av
och reagerar på
andras känslosignaler
Detta nätverk är starkast mellan barn och föräldrar
- på gott och på ont!
Kati Falk, Lund 2012
Föräldrarnas betydelse
8
Den trygga anknytning
fungerar som skydd vid hot och fara
Barnet litar på att det ordnar sig nog
och söker vuxnas hjälp
Kati Falk, Lund 2012
Otrygg anknytning
9
Barnet osäker på förälderns närvaro/förmåga/
beredvillighet att hjälpa vid hot och fara
Jag får klara mig själv eller
Jag måste hålla kvar mamma
Kati Falk, Lund 2012
Familjevåld som trauma
10
  Barn är ”programmerade” att söka skydd hos en trygg
 
 
 
 
vuxen
När föräldern utgör hotet hamnar barnet i Moment 22
Våld i familjen utgör ett både fysiskt och psykiskt hot mot
barnen
Att leva i ett tillstånd av kronisk stress
har långtgående konsekvenser för barnets växande hjärna
Medför desorganiserad anknytning,
ett hot mott barnets utveckling och psykiska hälsa
Kati Falk, Lund 2012
Att reparera det som brustit
11
Hur såg barnets känslomässiga miljö ut före
och hur ser den ut efter?
Kati Falk, Lund 2012
Vad behöver de små barnen?
12
  För barnet lyhörda, kärleksfulla vuxna
  Dagliga rutiner
  Känslan av delaktighet – berätta också för de späda
barnen!
  Skydd när vuxna tappar kontrollen
Kati Falk, Lund 2012
Vad behöver de äldre barnen?
13
Kati Falk, Lund 2012
Att berätta för förskolebarn
14
  Ta initiativ till att tala om det som hänt – de
frågar inte självmant om känsliga saker!
  Det är viktigare hur det sägs än vad som sägs
  Främst psykosomatiska reaktioner på förlust
  Trygga den närmsta
framtiden
Kati Falk, Lund 2012
Att möta skolbarn
15
•  Vill ha fakta, på konkret men enkel nivå
•  Avgränsa händelser till tid och rum.
•  Skuldfrågan – förklara
•  Den sociala skammen
•  Riskmedvetenhet o
ångest
Kati Falk, Lund 2012
Att möta tonåringar
mitt upp i Riskprojektet Livet
16
•  De ska den ovissa framtiden till trots
skapa ett meningsfullt liv
•  Att som tonåring
möta allvarlig sjukdom och död
kan vara mycket hotande för självkänslan
•  Respektera deras integritet
- men ibland måste man ta sig in!
Kati Falk, Lund 2012
17
Med rätt stöd kan de flesta barn
trots trauman och förluster
gå ut i livet
med erfarenheter som stärker
deras Självkänsla
och deras Medkänsla för andra
i svåra situationer
Kati Falk, Lund 2012