Ett magasin från optikbranschen Rivstart i Sverige för Dheeraj Bansal Zeiss i nytt kontor i Skandinavien Glasleverantörer lanserar många höstnyheter TEMA: glas På mässgolvet med Klarsynt och Synologen NR 9.11 Breitfeld & Schliekert produkter exklusivt hos oss! Specialerbjudande: Alla populära sadlar i ett och samma set! Innehåller 20 olika modeller. 675 SEK ex. moms – Listpris 1.350:Erbjudandet gäller t.o.m. den 31/10 2011 3 START Handen på hjärtat D et här med att välja glas är självklart ingen enkel sak. Det krävs en hel del kunskaper för att kunna avgöra vad som skiljer mellan två glas eller mellan två olika slipningar. Att alla glas inte heller passar i alla glasögonbågar kan också vara svårt att förstå. Det är ju glas och kan därmed slipas ner. Borde väl gå att ha vilket glas som helst i vilken båge som helst… Att det inte är så vet ni optiker och andra som arbetar i optikbranschen. Frågan är om era kunder vet det? Handen på hjärtat: vet era kunder vilket glas som sitter i glasögonbågen, varför det sitter där och varför det också kostar som det gör? Om svaret är nej: borde de veta det? Måste alla veta vilket glas som sitter i glasögonen? Måste man veta vad det är för motor som sitter i bilen, eller vilka ingredienser som ingår i nagellacket man just köpt? Kanske inte. Men för de optiker som satsar på premiumprodukter och som vill att kunderna ska förstå att de fått det bästa tänkbara glaset – för just hans eller hennes synfel, för just de bågarna som valts. Då gäller det att kunna motivera för kunden som hakat upp sig på prisbilden varför just det föreslagna glaset (flera tusen kronor dyrare än konkurrentens – eller de andra glasen som finns i butiken) ska få kosta mer. 8 18 Denna f rå ga lä r vi återkomma till framöver. Den ligger högt upp på både kedjornas och leverantörernas agenda och är också en ständig källa till olika åsikter. När vissa hävdar att skillnaderna är överdrivna, menar andra att olika glas skiljer som natt från dag. nyt ändning! mersmak p å mäs sa I detta nummer börjar vi med att kika på vad glasleverantörerna erbjuder för höstnyheter. 26 MATS AL ME GÅ R D redaktör ANNONS och DISTRIBUTION REDAKTION 08-410 114 20 [email protected] Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén 08-601 25 20 [email protected] Annonsmaterial: Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman 08-612 89 60 [email protected] Tryck: Exaktaprinting AB, Malmö 2011 ock ... och mer ur innehållet: • Stark svensk etablering • Synologen med ny design • Optometridagarna • Insä dare/debatt • Branschnytt • Branschplock • Krönika • Vetenskap ...men det är inte all optik 9-2011 branschpl t! 4 20 22 24 24 26 28 31 4 TEKNIK TEXT mats almegård | Fo to : w il h elm j aresand Teknikleverantören InnZ har tagit den svenska optikmarknaden med storm. Med låga kostnader och snabb service har antalet kunder ökat lavinartat sedan etableringen förra året. Nu lanserar företaget snart i Danmark. Stark etablering på svenska marknaden Dheeraj Bansal F ör nio å r sedan grundades företaget InnZ i Tønsberg, Norge. Dryga åtta år senare tog företaget steget över gränsen. Men det krävdes en indisk-engelsk forskare för att sverigeetableringen skulle bli verklighet: dr Dheeraj Bansal. Dheeraj växte upp i Dehli, studerade oftalmologi och flyttade så småningom till Cambridge och Birmingham där han doktorerade. Efter doktorsexamen har han arbetat för välkända företag i branschen som Nidek, Canon och Optopol. Men 2009 beslutade han sig för att göra något nytt. – Vi fick en son och min fru och jag började diskutera i vilket land det är bäst att uppfostra barn. Våra norska vänner tipsade oss om Sverige, så vi åkte hit och tittade, säger Dheeraj Bansal, vd för InnZ Medical Sverige. Sverige höll måttet. I oktober 2009 flyttade familjen Bansal till Uddevalla. – När vi kom hade jag 5000 kronor på fickan och ingen aning om vad jag skulle göra här. Allt jag visste var att Stockholm är Sveriges huvudstad. Efter att ha kartlagt den svenska optikmarknaden stod det klart för Dheeraj att det fanns utrymme för ytterligare teknikleverantörer. Han pratade med sina vänner på InnZ i Norge och fick tillstånd att starta en svensk motsvarighet. Norska InnZ är delägare i det svenska företaget, men Dheeraj är majoritetsägare. – Min tanke var att under tre års tid kanske arbeta upp en årsomsättning på fem miljoner, och det skulle jag ha varit nöjd med. Men det är ett och ett halvt år sedan och vi är redan uppe i 20 miljoner. Snart blir alla anställda delägare. Vi ser över aktiefördelningen nu. Det lå ter otrol igt. Som en holly-, eller kanske bol- lywoodfilm: En man med lite pengar på fickan och inga vänner kommer till ett nytt land med sin familj och blir framgångsrik genom hårt arbete. Enda skillnaden mot en hollywoodfilm är att det skedde i Sverige och att det är på riktigt. – Jag visste att jag behövde bygga ett team, så det första jag gjorde var att hitta rätt medarbetare. Det är en av nyck- larna till framgången. Säljarna hittade Dheeraj i optikbranschen: Micke Szepesi, Håkan Karlsson och Janne Eriksson. De är alla rutinerade veteraner med många år i branschen. Idag delar de Sverige mellan sig, som säljare av InnZ:s tekniska utrustning. På huvudkontoret i Ljungskile arbetar tre servicetekniker och en administratör. – Norska InnZ finns i Tønsberg som bara ligger 2,5 timmars bilfärd härifrån. Vi öppnade här för att kunna få snabb support från Norge. Men vi har vuxit och nu är det faktiskt tvärtom. Vi hjälper dem. InnZ l evererar teknisk utrustning för optiker. Det handlar om alltifrån kirurgisk utrustning, via autorefraktorer, foroptrar, topografer, inslipmaskiner och spaltlampor till stolar och bord anpassade för undersökningsrummet. Produkterna kommer från 14 olika leverantörer. Detta är grundbulten i InnZ:s filosofi. – Vi vill erbjuda ett precist helhetsutbud av diagnostiska instrument. Vi vet exakt vad vi behöver och från vilka leverantörer vi vill ha produkterna. Jag har bra koll på marknaden sedan min tid på Canon. Från Canon erbjuder InnZ bland annat funduskameran Canon CR-2. Micke Szepesi visar stolt upp den och beskriver den som en mycket kompakt kamera, med en LED-teknik som minimerar påverkan på pupillen: – Den är en tredjedel så stor som konkurrenternas maskiner. Den väger bara 15 kilo, vilket gör att man kan flytta den lätt. Dessutom är den inte särskilt ljuskänslig, så den fungerar bra i olika miljöer. Canon är det enda företag som tillverkar både funduskameror och systemkameror, så det här systemet är sömlöst. LED-tekniken i blixten gör den också billigare än konkurrenternas, säger Micke. Varför? – LED, eller vit blixt, ger ett kallare ljus. Maskinen behöver då inte kylas, så man sparar in på luftintag och kylsystem, både i pris och storlek. Den behöver också mindre service, säger André Saarinen som är servicetekniker. , optik 9-2011 5 Dheeraj Bansal demonstrerar CR -2:an på A ndré Saarinen. N ere till höger: H uvitz HDR 7000. optik 9-2011 6 TE K N I K ”Ska man sammanfatta kan man säga att vi är ute efter att lyfta optometrin i Sverige. Vi vill att fler ska få råd att köpa utrustning och lyfta sin kompetens.” Janne Eriksson, H åkan K arlsson och Micke Szepesi är välkända ansikten i branschen. Janne och H åkan arbetade tidigare på Bausch & L omb. Micke är leg optiker och var tidigare anställd på L indcon. Funduskameran levereras med iMac eller pc, extern hårddisk och bildsupport. Det innebär att kunderna kan skicka sina bilder till ögonläkare för utvärdering och granskning. – Vi har åtta experter knutna till oss. Vårt mål är att optikerna inte ska skicka så mycket för utvärdering, utan istället lära sig granska bilderna själva. Därför flyger vi in en professor från Spanien som utbildar dem ordentligt på verktyget, säger Micke. – Canon är självklart en viktig partner för oss och vi satsar där. Men eftersom de inte har foroptrar i sitt utbud arbetar vi med andra företag, säger Dheeraj. Iställ et ä r det koreanska Huvitz som tillverkar de foroptrar som InnZ marknadsför. – Huvitz kombinerar två världar: de är japanska i sin teknologistandard och kvalitet; kinesiska när det handlar om pris. De gör topprodukter, som ändå ligger långt under konkurrenternas priser, säger Micke. – Enligt mig är det den bästa foroptern som finns. Men vi frågar alltid kunderna vad de tycker och många efterfrågade en version med pc-anslutning. Så jag kontaktade Huvitz för en månad sedan och berättade det, säger Dheeraj. Lyssnar de på önskemålen? – De lyssnar. Jag tog hem foroptern och skrev ett mjukvaruprogram till den hemma på kvällstid. Nu lanserar Huvitz det stort. Men hur kan maskinerna både vara lika bra som andra på marknaden och billigare? – Vi har ett litet lager och kan därför få ner kostnaderna rejält. Trots det har vi snabba leveranser, vi kan förse våra kunder med de instrument de beställer inom 2 till 4 veckor, säger Håkan. – Vi kör med fasta priser, som inte går att pruta på. Vi har inga demonstrationsexemplar som man kan låna. Sånt fördyrar alltid, lägger Dheeraj till. Men man kanske vill prova utrustning för hundratusentals kronor, innan man köper? – Vi har ett tjugotal referensbutiker, dit man kan åka och titta på utrustningen. Dessa butiker får visserligen lite rabatt av oss, men det är för att de gör oss en gentjänst. Hur gjorde ni i början då, när ni inte hade några referensbutiker att hänvisa till? – Det var mer arbete, men nu har vi fått många kunder i Sverige och med det också fler som sprider ordet om oss och våra produkter. Vad är förklaringen till att ni lyckats så bra, så snabbt? – Vi har lång erfarenhet av branschen, både internationellt och i Sverige. Vi har kompetensen. Marknaden var också redo. Det behövdes nya produkter och en ny prisbild i Sverige, säger Dheeraj. – Ska man sammanfatta kan man säga att vi är ute efter att lyfta optometrin i Sverige. Vi vill att fler ska få råd att köpa utrustning och lyfta sin kompetens. Givetvis vill vi också sälja våra produkter, det sticker vi inte under stol med. Men jag tror att kunderna märker våra intentioner, lägger Janne till. De nämner konferensen InnZSight som ett exempel på hur de vill lyfta branschen. – Vi kunde ha lagt dessa pengar på nya bilar, men istället bjuder vi in svenska optiker att kunna förkovra sig gratis. Vi har ju sålt 45 funduskameror och då är det viktigt att våra kunder också vet hur man tar bilder med dem. Konferensen är ett sätt att sprida vårt varumärke, men det handlar inte bara om det, säger Dheeraj. Till hö sten expanderar InnZ ytterligare, då det danska InnZ grundas. – Idén är att där, liksom här, förse kunderna med fullständiga lösningar. Alla våra leverantörer följer med oss till Danmark eftersom de är så nöjda över vår sverigelansering. Så nu fortsätter vi satsa. Förutom ett kontor i Danmark som fylls med danska medarbetare, flaggar också Dheeraj och hans kollegor för att de kommer att etablera sig ytterligare på den svenska marknaden. Vad det innebär återstår att se. Men en sak är säker: InnZ har kommit till Sverige för att stanna. optik 9-2011 B BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81. BBGR Skandinaviska AB, Box 30041, 200 61 Malmö. Tel 040-36 38 60, fax 040-16 28 81. 8 GLAS Text M ats A lmegård | Fo to Wil h elm Jaresand Ett nytt Nordenkontor, en mer målinriktad marknadsstrategi och en rad nya produkter på gång. Carl Zeiss Vision fyller snart 100 år – och satsar starkt. Förstärkt n och nytänd Patrik Schönhult K immo L indqvist I utkanten av Mal mö, i närheten av travbanan Jägersro, finns Carl Zeiss Visions nya nordiska huvudkontor. Där huserar för närvarande kundtjänst för Sverige, Norge och Danmark, en administrationsenhet, ett glaslager och en inslipningsavdelning. I början av nästa år ska också en finsk kundtjänst finnas på plats, vilket kommer att öka antalet anställda från dagens 45. Det är inte länge sedan vardera land hade sitt eget kontor. Det svenska låg tidigare i Trelleborg, men verksamheten flyttades till Malmö i februari. Under sommaren har både det norska och danska kontoret flyttats över. – Förr hade vi separata kontor. Men detta är ett led i en strategi. Vi vill prata med en röst till våra kunder, säger Patrik Schönhult som är Commercial Operational Manager för Norden och vd för Sverige. De relativt nyinvigda lokalerna är medvetet placerade i utkanten av Malmö. Närheten till flygplatserna Sturup utanför Malmö och Kastrup utanför Köpenhamn var en avgörande faktor. Att det var lätt att flytta över det tidigare Danmarkskontoret en annan. – Generellt är Öresundsområdet väldigt bra med tanke på resor och logistik, säger Kimmo Lindqvist som är försäljningschef i Sverige och Finland. Själ vkl art var nä rh eten till Danmark, och Kastrups flygplats också avgörande för placeringen för kontoret som ska fungera som en ”hub” för alla glasleveranser i Norden. – Ja, och inte bara för glas. Här finns båglager och skyddsglasögon med korrektion, som vi ju är marknadsledande på. Men vi är främst en glasleverantör och här finns vårt glaslager med Zeiss-glas och White Label, säger Thomas Andersson. Vi står ute på lagret och Kimmo drar ut en låda och visar en lång rad enstyrkeglas med standardstyrkor och standarddioptrier som ligger och väntar på beställning. Det som finns på lager är leveransklart dagen efter. Varje dag hanteras mer än 1000 ordrar avsedda för Norden. – Vi är anknutna till Optitec, så det är enkelt för våra kunder att föra över relevanta data vid beställning. Glasen slipas vid någon av våra produktionsenheter och sedan tar vi hand om inslipningen när glasen anländer till Malmö. Eller så slipar kunden in dem själv, men det blir allt vanligare att vi hanterar detta för kundens räkning. Här har vi möjlighet att göra specialinslipningar för hand och det utnyttjar många kunder, säger Patrik. Varj e order som kommer in förses med en streckkod, som sedan följer glasögonbågen och glasen runt om i processen. Innan glasögonen levereras ut sker en noggrann slutkontroll, för att se till att alla inslipningsarbeten håller högsta kvalitet. Glasen hämtas från de olika produktionsenheterna runt om i Europa. Carl Zeiss Vision har tillverkning av plastglas i Tyskland, Frankrike, Portugal, Schweiz och mineralglas i Ungern. – I Ungern görs exceptionella styrkor som minus 21 med 6 i cylinder, säger Kimmo. 95 procent av tillverkningen sker i Europa, vilket delvis är ett beslut baserat på miljötänkandet. – Det är mer miljövänligt att inte frakta varorna så långt. Carl Zeiss Vision har implementerat miljötänkandet så långt det är möjligt, som exempel kan nämnas att tillverkningsenheterna har slutna vattensystem för minimal påverkan på omgivningen. optik 9-2011 9 t närvaro ndning Carl Zeiss Vision som tillverkar glasögonglas, skyddsglasögon och instrument för optiker är bara en del av det stora Carl Zeiss-konglomeratet. Andra divisioner i det multinationella företaget ägnar sig åt mikroskop, objektivt till digitalkameror, videokameror, medicinsk utrustning, industriell mätteknik och mycket annat. Gemensam faktor är dock att det handlar om optik i alla de olika verksamheterna. – Det satt ett objektiv från Zeiss i kameran som följde med till månen och tog den första bilden någonsin där. Vi har använt den i reklamen, men vi ska bli ännu bättre på att föra ut vårt namn, säger Florian Wolfram som är finanschef för BeNeLux-området och Skandinavien, och baserad i Malmö. Har ni inte varit bra på det tidigare? – Inte tillräckligt. Vi tror att det hjälper optikerna att kommunicera detta flitigare. Vi har stark igenkännings- , Florian Wolfram arbetar för högre närvaro gentemot konsument. Revolutionerande liten funduskamera • Non Mydriatic • 5 megapixl upplösning • Batteridriven • Implementerad till Eyediagnostic Kontakta oss för en demonstration hos Er! M MeDevice optik 9-2011 MeDevice 0702-561 561 [email protected] www.optomed.com 10 GLAS 3 S Avancerade instrument och hantverk i Zeiss nya lokaler. faktor i nuläget. Men vi vill använda vårt namn mer. Det motiverar försäljning och är en garanti för kvalitet. Tanken är att etablera en Zeissbutik i Sverige under nästa år. Runt om i världen finns Zeiss ”flaggskeppsbutiker” som är inredda i vitt och blått – och där Zeiss glas verkligen får synas och ta plats. Funktionella och snygga butiker, som samtidigt signalerar klinisk kompetens. – Dessa butiker ägs av egna företagare som är partners till Carl Zeiss Vision. Den närmsta finns idag i Egersund i Norge. En Zeiss Experience-butik i Sverige är verkligen ett fokusområde för oss under 2012, säger Patrik. – Vi vill helt enkelt bli mer synliga, för att ge understöd till våra kunder. Vi vill hjälpa dem att prata glaskvalitet och Zeiss som varumärke, säger Kimmo. Utbil dningar och underl ag är andra sätt som Carl Zeiss Vision understöder ”sina” optiker på. Dessutom har en Zeissanalys utvecklats. Syftet är att hjälpa optikern i mottagandet av sin kund. Den talar om hur man som optiker bör ta emot sin kund. – Vi försöker inte lära optikerna hur de ska göra sitt jobb. Det vore förmätet. Men vi föreslår ett tillvägagångssätt som vi har provat och som vi vet fungerar. Kan du beskriva Zeissanalysen kort? – Vi tycker det är viktigt att börja med en exakt och objektiv mätning i i.Profiler-instrumentet. Samtidigt förklarar man för kunden vad som sker, vilket är ett första säljstöd som ligger till grund för val av både glas och bågar. i.Profilern är ett mycket avancerat instrument. För patienten är det bara att titta rakt fram och fokusera på den rödgula luftballongen. Sedan mäts först det högra och sedan det vänstra ögat. – Detta kombi-instrument som består av autorefraktor, aberrometer, keratometer och topograf undersöker hela ögat, alltså även ute i periferin. Det gör att vi kan slipa glasen med vår i.Scriptionteknologi som även tar hänsyn högre ordningens aberrationer. Detta tillägg finns att få på samtliga våra glas. Men är vanligast på de mest avancerade, individuella glaslösningarna. Det gör verkligen skillnad, främst på mörkerseendet som blir avsevärt mycket bättre med dessa glas, säger Thomas Andersson som är produktchef på Carl Zeiss Vision. I i.Profilern får man fram exakt data för den korrigering som kommer att behövas. – Det är objektiva data som optikern sedan kan jämföra med de värden som kommit fram i undersökningen. Detta är absolut tillförlitligt. När undersökningen är klar i i.Profiler har det blivit dags att gå över till nästa maskin: i.Terminal. I denna tas bilder av patienten – iförd de nya glasögonbågar som han eller hon valt. – Sedan kan optikern, med en noggrannhet på 0,1 mm eller 0,1° mäta alla individuella parametrar, som PD, höjd, toppunktavstånd, inklination osv.Sedan kan man exakt passa in toppunkt, inklinationsvinkel och liknande. Förutom att det är mer precist, ser det också mer professionellt ut än tuschpennan på glaset. Hero photograph T homas A ndersson Nä sta å r ä r det h undraå rsj ubil eum för det första glaset från Carl Zeiss: Punktal. Det var det första glas som slipades utifrån avancerade matematiska uträkningar. – Dessförinnan baserades slipningen mer eller mindre på gissningar. Runt omkring detta kommer det att bli en hel del aktiviteter och produktlanseringar. Men redan i höst tjuvstartar Zeiss firandet genom att lansera i.Profiler plus och i.Terminal 2. – Det är uppgraderingar. Vad det gäller i.Profiler så blir den avancerad. Vi har integrerat en atlastopograf i den och den använder infrarött ljus vid mätning. Det gör att negativ påverkan på pupillstorlek bortfaller och att mätningen blir mer avancerad, eftersom allt kan mätas under endast 30 sekunder: autorefraktordata, aberrationer av lägre och högre ordningen, K-värden samt topografi. När vi går in i 2012 och det riktiga firandet börjar lovar Zeiss att utöka med ett uppdaterat och moderniserat utbud av glas. De flaggar också för att fler arbetsglas är på gång. Nya glasbehandlingar ligger också i pipelinen. Men så mycket mer vill de inte avslöja. Vi får helt enkelt vänta och se till 2012 – då Zeiss garanterat kommer att slå på den stora trumman under sitt hundraårsjubileum. optik 9-2011 Exa 3D OCT-2000® KR-1 SD-OCT with Non-Mydriatic, Color Fundus Camera Från evolution till revolution. » Integreted, high resoultion (12.3MP) Nu tar vicamera ytterligare ett stort steg i vår stänfundus » » » » » diga jakt på att förbättra arbetsmiljön och för att underlätta det dagliga arbetet i butiFastMap™ software for dynamic ken. Genom introduktionen avimages KR-1 breddar viewing of 3D and fundus vi vårt refraktorprogram med ännu en modell – en konstruktion som går Embedded touch-screen forutanpå quickdet mesta du antagligen sett tidigare. and easy navigation Med sin vik- och roterbara skärm kan du placera den precis varacquisition som helst, varför inte Automated image i ett hörn(auto-focus, i butiken? Plötsligt öppnar sig helt process auto-shoot) nya möjligheter att uttnyttja oanvända ytor! Import, analyze and view OCT-1000 Du behöver inte längre sitta mittemot din kund,Stratus® även omdata det är fullt möjligt, utan kan and istället vrida skärmen så att du t.ex. istället Seamless integration EyeRoute® befinner dig bakom ellerwith vid sidan av, vilket naturligtvis också ger en helt oslagbar konImage Management system troll över momenten. KR-1 är självklart helautomatisk, mäter själv, byter öga själv och är allmänt en av de mest intressanta nyheterna på länge, en maskin som verkligen gör skillnad och nytta i verksamheten. Sverigepremiär i augusti 2011! 031-710 92 00 • www.topcon.se Example of Product Posters 12 G L A S n y h eter Text MATS AL ME GÅ R D Fortsatt fokus på Anateo Mio Förra året kammade BBGR hem en guldstatyett på Silmo för det individuellt slipade glaset A nateo Mio. N u kommer en ny version glas inom A nateo-familjen, tillsammans med andra nyheter. Anateo Mio vann pris för bästa glas på Silmo 2010. För BBGR kommer Anateo Mio vara i fokus året ut, bland annat genom utökningen av tillgängliga material och polariserande nyheter inom Anateo Mio-serien. BBGR lanserar också ett nytt glas, som är baserat på vinnarglaset. Det nya heter Anateo Mini och är precis som namnet antyder ett glas som passar bra i lite mindre glasögonbågar. – Precis som samtliga övriga Anateo-glas bygger Mini sin design på de skillnader i ögats anatomi som naturligt hänger ihop med typ och grad av ametropi, och hur detta i sin tur påverkar hur glasets design upplevs. Denna anatomiska grund säkerställer en unikt optimerad design och oslagbar bredd och skärpa över hela glaset. Speciellt för Anateo Mini är att glaset är dedikerat till små modebågar med låga monteringshöjder, säger Mia Hogenius, produkt- och marknadschef på BBGR i Skandinavien. Oavsett bå gval kommer därmed alla som vill kunna välja ett Anateo-glas. – Skillnaden gentemot vanliga Anateo ligger i korridorlängden. Tidigare har vi saknat ett premiumglas för små bågar, men nu är den luckan fylld. Mini kommer dock inte enbart på premiumsidan. Även BBGR:s basdesignglas Sirus får också ett tillskott av en miniversion i höst. – Sirus-familjen står för högsta kvalitet till ett bra pris och har självklart BBGR:s välrenommerade DS-teknik bakom sig, självklart friformslipade men dock inte med samma avancerade dubbelsidiga komplexitet som våra övriga glas. annat utökade valmöjligheter inom Xperio polariserade glas men även en re-lansering av den nu uppgraderade Neva Max Secret. – För snart två år sedan lanserade vi Neva Max som befäst sin position som oslagbart reptåligt med högsta transmission. Tillägget nu är en akromatisk antireflexbehandling, det vill säga med färglös restreflex. Förutom denna estetiska egenskap har den samma kännetecken som vanliga Neva Max: maximal transmission, antistatiska, samt hydro- och oleofobiska egenskaper för maximal smutsfrånstötning och det oslagbara repskyddet mot vardagens slitage. Är inte alla genomskinliga repskydd färglösa? – Nej, det är faktiskt ingen av våra konkurrenter som har det. Deras, såväl som våra egna övriga ytbehandlingar, har en restreflex, som kan vara grön-, blå, eller gulaktig. Denna är helt neutral (färglös) och perfekt för de bärare som vill framhäva sina egna färger maximalt. F örutom små gl asnyh eter lanserar BBGR också nya material och ytbehandlingar. Bland Mia H ogenius Ny progressiv familj från Hoya Under hösten lanserar H oya en serie progressiva glas som erbjuder komfortabelt bärande till en billig kostnad. Just nu introducerar Hoya en ny serie progressiva glas på den svenska marknaden. Bakom namnet Amplitude Trueform döljer sig en serie glas med konventionell progressiv design på framsidan samt friformsberäkning, -slipning och -polering med Hoyas patenterade ballongpoleringsmetod på baksidan. – Det ökar komforten för bäraren. Vi vill erbjuda marknaden ett bra och prisvärt glas. Amplitude Trueform är fullt jämförbart med lågprisaktörernas bästa glas, säger Per Schmutzler på Hoya. Amplitude Trueform har minsta rekommenderad monteringshöjd på 19 millimeter och Amplitude Mini Trueform minsta monteringshöjd på 15 millimeter. Båda korridorlängdvarianterna ska monteras med monteringskorset i underkant av pupill och enligt monokulärt avstånds pd. – Denna prisvärda design finns i materialen Eynoa 1.67, Eyas 1.60, PNX 1.53 och plast 1.50, med möjlighet till fotokromatiskt, färg och antireflexbehandling. Alla materialen går att få Hoyas mest reptåliga antireflexbehandlig: Hi-Vision Longlife (HVL). optik 9-2011 en Nu äv med g för dimatism astig LACREON™-teknologin för fukt som aldrig tar slut. % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) 100 80 60 Ingen förlust av vätande ämne under användning 40 20 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Tid (timmar) Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON™ -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen1. Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, 1•DAY ACUVUE® MOIST® for ASTIGMATISM, LACREON™ och SEE WHAT COULD BE™är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 14 GLASNYHETER Text mats almegård | fo to w il h elm j aresand Glasögonguiden kommer att underlätta i glasförsäljningen tror Mikael Dahl. Revolutionerande nyhet från Rodenstock R odenstock har som första glastillverkare lyckats följa ”L istings lag”. Därför kan de nu slipa in för rätt cylinder och axelläge både för avstånds- och närseende. Dessutom lanserar företaget en rad spännande nyheter. Tidigare har det inte gått att på progressiva glas slipa in rätt cylinder och axelläge för både avstånds- och närseende. Ett problem som har att göra med matematikern Johann Benedict Listings lag. Men nu säger sig Rodenstock ha löst problemet. – Vi har avkodat ögats funktion bättre och noggrannare än tidigare. Sedan har vi knappat in detta i beräkningen för glasdesignen, säger Mikael Dahl, produktchef glas på Rodenstock i Sverige. Med den nya Eye-LT-tekniken (Eye- Lens Technology) kan Rodenstock nu tillverka glas som i högre utsträckning understöder ögats funktion. – Detta är en världsnyhet! För första gången tar vi hänsyn till Listings lag, både på avstånds- och närseende. Tidigare har det ansetts omöjligt att göra. Detta är en milstolpe, som kommer bli en standard framöver. Axelläget är nämligen inte konstant i glaset, vilket man kunnat ta hänsyn till på långt avstånd. Rodenstock vill nu också förbättra närseendet. – Vi vrider in axelläget och skapar rätt cylinder även nertill. Samtidigt som vi behåller breda fält över hela glaset. Detta är en revolution som ger bredare synområden i mellan- och närdelen av glasen. I ett f örsta steg slipas glasen med Eye-LT- teknik genom en teoretisk beräkning. Kompensationen för Listings lag görs med kalkyler. – Nästa steg är att bestämma detta individuellt på alla glasögonbärare. 80 procent av de som provat glaset har upplevt en förbättring och 30 procent till och med en stor förbättring. Även på enstyrkeglas kommer Eye-LT-tekniken till användning. Detta genom Rodenstocks nya glas ”AVEO”. I enstyrkeglaset slipas en ackommodationsavlastning in längst ner. – Det är för icke-presbyoper som behöver avlastning för ögats muskel när de använ- der dator, smartphone, eller annat som kräver mycket av närseendet. Mikael Dahl tycker att den svenska optikbranschen tyvärr blivit för lågprisfokuserad. För att hjälpa optikern att sälja ”rätt glas” introduceras nu också iPad-applikationen ”Glasögonguiden” som är tänkt att understödja optiker vid försäljning av glas till kund. – Med den är det enkelt att hitta rätt glas till valda bågar. Parametrar som ordination, bågfakta och kundens parametrar matas in. Därefter får man ett urval av bästa matchande glas. Vi lanserar appen inom kort som säljstöd för optiker. Rodenstoc k satsar stort på nya produkter och innan sommaren kom också den nya ytbehandlingen Solitaire Protect Plus. Det är företagets mest avancerade ytbehandling hittills. – Det är den bästa allroundytbehandlingen. Den ligger i topp när det gäller både hårdhet och värmetålighet. Vidhäftningen är bra och vi har dubblat livslängden på putseffekten. Den släpper också igenom mycket ljus till ögat vilket är viktigt vid sämre ljusförhållande. optik 9-2011 UPGRADE J&J Tid för UPGRADE. I en ACUVUE®-värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar. Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag! Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE. optik 9-2011 ACUVUE® och SEE WHAT COULD BE™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2011. 16 G L A S N YH E T E R Text M ats A lmegård | Fo to Wil h elm Jaresand Essilor knäcker imbildning Essilors stora lansering i höst siktar på att besegra imbildning på glasögonen. Men det är inte enda nyheten. svinner. Men om man vill tvätta med vatten är det bara att droppa på nytt och aktivera funktionen igen. Genom att kombinera en ytbehandling med en så kallad ”Activator”-vätska ska det nu bli enklare att komma in från kylan till varma miljöer, utan att få imma på glasögonen. Essilor lanserar under hösten Optifog som är en helt ny uppfinning. – Det har tidigare gjorts många försök med sprejer för att avhjälpa imbildning. Resultaten har varierat, men med denna kombination av ytbehandling och ”Activator” är prestandan imponerande. En droppe på var sida av glaset, som putsas ut och samtidigt rengör gla- Örjan Berg sen, ger maximal effekt i minst en hel vecka. När effekten avtar, gör man om det hela, säger Örjan Berg, produktchef för glas på Essilor i Sverige. Effekten måste försvinna om man putsar glasögonen? – Den är kvar om man använder microfiberputsduk. Andra regöringsvätskor gör att effekten för- Ytbeh andl ingen Optif og lanseras nu på 1,5-; 1,6-; och 1,67-glasen och kombineras med antistatisk, antireflex- och reptålighetsbehandling. – Imma är mikrovattendroppar som förvränger ljuset. Med Optifog får vi vattendropparna att lägga sig som en film över ytan istället. Det gråa syns inte och sikten är klar. Detta är enkelt att åskådliggöra för kunderna. Genom att andas på ett Optifog-glas och jämföra med ett standardglas så syns skillnaden direkt. Under hösten uppdaterar också Essilor sitt Varilux-program med Varilux Liberty New Edition. – Varilux Liberty lanseras både som normal och i en ”Short” version med kortare kanallängd som lämpar sig för lägre bågar. I och med denna lansering produceras hela Varilux programmet med digital teknologi. Ny ytbehandling och ny produktserie från Optileks Det händer saker i R ättvik. O ptileks installerade en ny maskin i somras. N u kommer ny ytbehandling och en helt ny produktserie glas. Hos Optileks i Rättvik rådde det aktivitet även under sommaren. En ny maskin installerades och har tagits i bruk. Med den kan de göra silver- och guldöverdrag på solglasögonglas. En efterfrågad produkt, särskilt på sportglasögonsidan. – Tidigare har vi kunnat göra silver. Nu klarar vi även guld och andra färger. Det är en maskin med kortare serier, så vi är flexibla och kan tillverka vad kunderna vill ha, säger Dag Sundin på Optileks. En annan ytbehandling som nu lanseras är en uppdaterad variant av Optileks Super G+. Precis som tidigare är den antistatisk och ultrahydrofobisk. Det är hårdhetsgraden och därmed reptåligheten som nu uppdaterats ett snäpp. – Det är vår bästa ytbehandling. Men den största nyheten från Dalarna kanske ändå är den nya produktserien TRU Adapt som nu rullas ut. Det handlar om fulloptimerade glas, som tar hänsyn till alla parametrar som patientens och bågens egna data. – Inklination, toppunktsavstånd pd och så vidare. Allt täcks av dessa glas. TRU Adapt kommer i en rad olika varianter, som Prima – anpassat för förstagångspresbyoper. – Vi ger en addition på upp till -1,5 och det med stora och fina störningsfria områden. TRU Adapt delar vi in i Outdoor som är bäst för avståndsseende, Natural som är vad man med ett bra svenskt ord kan kalla lagom, och Indoor som har en bra närdel och lite mjukare design. Det mest avancerade glaset i TRU Adapt-familjen heter EGO. Det är ”livsstilsanpassat” baserat på vilken av de 9 valbara livsstilar som kunden väljer. Beräkningarna i glaset baseras på digital ray-pathteknologi som tar hänsyn till ögat och minimerar snedastigmatism. Därmed förbättras synskärpan i blickriktningen. – Det här är vårt absolut bästa glas. Finare glas har inte tillverkats i Sverige, säger Dag Sundin. optik 9-2011 NIDEK HOS NY DISTRIBUTÖR! Sedan 1:a september är EssMed Optical AB ny distributör för Nideks produktsortiment. Ni kommer att känna igen samma höga kvalitet, samma tillförlitliga och säkra mätvärden, samma fantastiska användarvänlighet som alltid gäller för Nideks produkter. Ny hos EssMed Optical AB är Martin Dalgren, känd i branschen genom att ha sålt Nideks produkter de senaste fem åren. Samtidigt byter Sefo Consulting AB, som redan ingår i EssMedkoncernen med sitt produktprogram, namn till EssMed Optical AB. Vi hälsar alla Nidek och Sefokunder välkomna till EssMed Optical AB! Ring oss gärna på 031-97 79 40, så berättar vi mer. EssMed Optical AB Metallvägen 20 435 33 Mölnlycke Tel: 031-97 79 40 www.essmed.se [email protected] 18 MÄSSA TE X T o c h fo to w il h elm j aresand Inger T allén och A nna Östlund - nöjda mässgeneraler. Under tre dagar i slutet av augusti intog Klarsynt Örebro. Mässa på dagtid, fullt med trevliga aktiviteter på kvällstid: allsång, ABBA-show och ett kokande dansgolv! Mersmak för mässa Årets Kl arsyntmä ssa besöktes av 310 personer, fördelade på 111 Klarsyntbutiker. De var på plats för att delta i årsmötet, göra inköp av bågar, glas och andra produkter hos 25 olika leverantörer, samt ha en rolig mingelhelg med kollegor från hela landet. Anna Östlund, marknadsansvarig på Klarsynt, är mycket nöjd med tillströmningen: – Årets siffror var mycket bra. Det är fler anställda per butik som kommer och det märks att butikerna tycker att det är viktigt att ta med sig sin personal, säger hon. Årets mässa bjöd i vanlig ordning på en lång rad nya produkter som visades upp i leverantörernas montrar och som ivrigt granskades av butikernas inköpare. Till skillnad från andra år, prövade Klarsynt att inte lägga in några workshops eller föreläsningar under mässdagarna. ¬– Vi brukar ha workshops och föreläsningar, men denna gång fokuserar vi på själva mässbiten och ser till att hålla besökarna på mässan, utan något som konkurrerar om deras uppmärksamhet, säger Inger Tallén, vd på Klarsynt. Istället tog leverantörerna tillfället i akt att arrangera enklare tävlingar och events med stort fokus på kompetens och merförsäljning i sina montrar. Allt för att få till en levande mässa där det sker något hela tiden. Grundstämningen på mässan var också väldigt positiv. – Vi försöker ta hand om både våra utställare och besökare så gott det går och erbjuda dem något extra. Exempelvis under torsdagskvällen när vi byggde mässan, avbröt vi för en gemensam ”riggarmiddag” samt en afterwork på mässgolvet under fredag och lördag för både utställare och besökare. Det är det där lilla extra som gör hela skillnaden. Leg optiker Ulf Sperring, från Sperrings Optik i Sveg, är en av många nöjda besökare: – För oss från Sveg är det perfekt med en mässa i Örebro. Lokalerna är mycket bra, det finns boendemöjligheter i närheten och det är alltid väldigt trevligt program med bra kvällsaktiviteter. Mässan är en mycket viktig tillställning för oss. Sperrings Optik gör cirka 80 procent av alla sina inköp under mässan, främst när det gäller glasögonbågar. – På glas- och kontaktlinssidan handlar det mer om att få ny information och uppdatering på nyheter. Det är också optik 9-2011 DANISH DESIGN Mattias Wilhelmsson tycker det är bra att mässan renodlats. ”Utbildning kan jag få på annat håll”, säger han. optik 9-2011 WWW.INFACE.COM IF 1133 viktigt att träffa dem personligen och prata tillpassningsteknik och liknande. Årets mässa har inga workshops, vad tycker du om det? – Det är både bra och dåligt. Jag tycker nog att man ska ha workshops, men samtidigt är det svårt att hinna med inköpen. Vi har redan anmält oss till Optometridagarna och där lockar föreläsningarna. Så kanske blir det en bra balans att köra mässa här och föreläsningar där, säger Ulf. Mattias Wilhelmsson från Järpen är positiv till att årets version av mässan är mer renodlad inköpsmässa. – Jag tycker det är bra att man tagit bort utbildningsdelen. Det blir så stressigt annars. Jag tror ändå att jag får utbildningen på annat håll: under Optometridagarna eller på Kontaktlinskongressen, säger Mattias Wilhelmsson från Järpen. Huruvida detta upplägg återkommer nästa år är för tidigt att sia om. Just nu går Klarsynt igenom utvärderingarna från årets mässa. – Inget är skrivet i sten. Det är fördelen med att vara en medlemsorganisation. Vi har råd att vara flexibla, säger Inger Tallén. 20 K I C KO FF TE X T MATS AL ME GÅ R D | fo to w ilh elm j aresand Ny design, guldregn när hösten kickade igång Besökarantalet var högt, stämningen likaså. Synologens kickoff 2011 var en händelserik tillställning. Sol en gl ittrade mot fasaderna på kongresscentret Stockholm Waterfront. Men för utställare, workshopledare och de cirka 400 Synologenmedlemmarna spelade vädret utanför mindre roll. De var fullt fokuserade på föredrag och leverantörsutställningen där det visades nyheter av alla de slag: kontaktlinser, företagsförsäkringar, läsglasögon, glasögonbågar, glas och maskiner. Det mesta en optikbutik behöver alltså. I vanlig ordning hade Synologen bjudit in så kallade bubblare. Dessa företag fick visa upp sina glasögonbågar, men inte sälja dem på mässan. – Det är antingen nya företag som vi inte har avtal med, eller så handlar det om kollektioner som de leverantörer vi har partneravtal med vill testa på våra medlemmar. I slutet av kickoffen röstar alla medlemmar fram den bubblare de tyckt bäst om. Vi låter våra medlemmar välja vilka varumärken de vill arbeta med helt enkelt, säger Thomas Elfsberg, vd för Synologen. En av bubbl arna var Sarah Russell Felth, som med sitt nystartade företag S.C.R. (står för Sales, Creativity & Results) visade upp moderiktiga bågar från varumärken som bland andra Trend of Denmark, Sisley och John Richmond. Att vara bubblare tyckte Sarah R ussell Felth Sarah om: – Det är hur kul som helst. Intresset har varit stort och jag hoppas givetvis att de röstar på mitt företag. Men oavsett, så ser jag detta som en bra möjlighet att komma ut och visa mina kollektioner för väldigt många butiker. En mässa eller kickoff är alltid en kombination av professionella och sociala aktiviteter. Vid fika- och lunchbord, eller på lördagskvällens party, fanns det också gott om tid att hinna byta några ord med kollegor från hela landet. – Det är viktigt att prata med kollegor och byta erfarenheter. Här gör jag också en del av årets inköp och så tittar jag på leverantörer som jag inte jobbar med och går på workshops, säger Mats Nordberg, leg optiker och butiksägare på Bergmans Optik i Timrå. Många såg också fram emot lördagsoptik 9-2011 Impression EyeLT® Mats N ordberg kvällens lansering av Synologen 20/20. – Detta koncept stakar ut var vi ska vara 2020 och dessutom är det ju engelskans uttryck för perfekt syn. Vi har ägnat mycket kraft åt att utvärdera och granska vår bransch och nu kan vi följa upp denna fas och börja agera. Det känns skönt, säger Thomas. Synol ogen h ar genomf ört intervjuer med konsumenter i allmänhet och sina egna kunder i synnerhet. I dessa intervjuer har bland annat konsumtionsvanor och förväntningar på besök hos optiker undersökts, liksom kundernas önskemål om hur de vill bli behandlade. Utifrån dessa svar har Synologen utarbetat en plan för hur de ska positionera sig på optikmarknaden framöver. Detta sker genom en rad viktiga förändringar både i det dagliga och mer långsiktiga arbetet. – Relationsskapandet med kund är viktigt. Synologen vill vara en motpol till kedjorna. Vi ska vara ett tryggt och personligt alternativ, men samtidigt nyttja styrkan av att vara fler – även i kommunikationen. För att understryka att Synologen är det trygga och lokala alternativet har den nya designen som varumärkesbyrån Essen skapat åt Synologen inte en, utan flera olika, pastellfärger. Lagom till den nya designen avtäcktes på scen hade Thomas Elfsberg bytt från svart till en korallfärgad kavaj. Discobeatsen drog igång och snart exploderade också ett rejält guldkonfettiregn över publiken. Sedan var det dags att övergå till middag och festligheter. Ett nytt koncept och en ny design kräver ju ett rejält firande. optik 9-2011 Det finns bara ett glas på marknaden som klarar av att ta hänsyn till Listings lag i närdelen. Ger 25% bredare läsyta för astigmatiker. Impression EyeLT® Teknisk och funktionell perfektion med kvalitetsglas från Rodenstock. 22 B R AN S CH N Y T T text mats almegård Dags att boka Optometridagarna joh an h ammarströ m 11 och 12 februari är det dags för 2012 års upplaga av O ptometridagarna. T rycket är redan stort och de som vill ha en plats gör bäst i att boka tidigt. Denna gång äger O ptometridagarna rum i Göteborg. Tidigare i år slog Optometridagarna besökarrekord med 582 deltagare. Optikerförbundets ordförande Paul Folkesson tror dock att detta rekord ligger illa till när Optometridagarna 2012 invigs den 11 februari: – Vi siktar på att samla över 700 deltagare och har gott hopp om att det blir så. Inte minst sedan Synsam nu också står för medlemmarnas anmälningsavgift, precis liksom KlarSynt, Synologen, Specsavers och Synoptik gör. Temat för 2012 är ”Möt Framtiden”, vilket inte enbart kommer att märkas genom föreläsarnas föredrag där de tar upp det senaste i kända fakta och forskning. Det kommer också arrangeras en diskussion om framtiden, där deltagarna kan lufta sina funderingar om hur de tror och vill att yrket ser ut om 5–10 år. – Yrket har förändrats mycket på senare tid, i och med magister-, master- och diagnostisk optometriutbildningarna. Det är viktigt att lyfta frågor av denna karaktär när så många är samlade. Efter att ett antal offerter hämtats in från olika konferensanläggningar, stod det klart att Göteborg och Svenska Mässan var mest förmånligt. Främst av den anledningen äger Optometridagarna rum i Göteborg 2012. – Vi värnar om våra medlemmars pengar och i Göteborg får man mer för kronan. En l iten nac kdel är att Båtmässan äger rum samma helg. Men för den som är ute i god tid ska det inte vara några problem att boka rum. Före den 1 november erbjuds också ett rabatterat pris på hotellrummet. T illbaka i februari: Sherry Bass i en egen workshop. – Trycket på platserna i kombination med Båtmässan gör att jag verkligen rekommenderar alla att anmäla sig i god tid. En nyhet för i år är att det arrangeras en Föreläsare under O ptometridagarna: Sherry Bass, Rune Brautaset, Cristina Schnider, Imran Khan, Dheeraj Bansal, Maria Nilsson, Göran Skjöld, Bertil Sterner och Alejandro Cervino. A ll information om Optometridagarna finn på www.optikerforbundet.se För medlemmar gäller den lägre anmälningsavgiften1 600 kr (ges automatiskt efter inloggning på hemsidan). Priset för icke-medlemmar är 2 600 kr. workshop-dag i anslutning till Optometridagarna. Workshopdagen fördjupar på tre punkter: Fredrik Källmark leder en workshop om torra ögon; Imran Khan en om synträning vid samsynproblem; och Sherry Bass en om vad moderna instrument kan utnyttjas till och vilken nytta de har för att göra remisserna mer exakta. Priset för workshopdagen är 2500 för icke medlemmar, 1500 för medlemmar och antalet platser är begränsat till 90. – Vi passar på att dra nytta av att ha dessa prominenta föreläsare på plats och erbjuder en extradag för de som är intresserade. optik 9-2011 Bättre seende dag som natt. ZEISS glas med i.Scription-teknologi. See more. Live more. ZEISS precision lenses. optik 9-2011 24 D E BAT T ”Falsk reklam och grovt bedrägeri” ”P erfekt syn för all framtid” – ”Släng glasögon och kontaktlinser för Insänd are K ommentar från Paul Folkesson: läsproblem, dubbelkonturer, samt Som yrkesförbund kan vi inte ha någon synpunkt på annan legiefter några år mer synförändringgott!” timerad yrkesgrupps verksamhet. Med legitimationen följer perSå upplever jag en massa reklam ar på grund av att ögat förändras sonligt ansvar och legitimerad hälso- och sjukvård står under Soi längd, ögonlocken blir slappare i TV, tidningar och Internet idag. cialstyrelsens tillsynsutövande. och så vidare. Jag har även sett helt Det förefaller mej en grov lögn. Reklam har en tydlig avsändare, oberoende av om det gäller misslyckade operationer. En falsk reklam och grovt bedräradio och tv, dagligvaror eller som i insändarskribentens fall reDet förvånar mej väldigt mycket fraktiv kirurgi. Konsumenten bildar sin egen uppfattning om regeri. Att ALLA operationer skulle bli att inte Optikerförbundet, optiker- levans i budskapet. Kunden har ett eget ansvar att kritiskt fatta skolornas lärare, optikkedjornas perfekta, förefaller mej tyvärr en sina beslut och det kan vi som yrkesförbund varken påverka eller ledare, Ögonläkarförbundet och utopi, utan istället måste ALLA ha någon åsikt om. andra kompetenta personer grioperationer innebär vissa risker! Regelverket för reklam är strikt: det som hävdas i reklamen pit in och agerat för en korrektare Ett ALLTID livslångt bestående måste kunna bevisas. Det ligger på avsändaren att säkerställa att lyckat resultat förefaller mej tyvärr och balanserad refraktiv ögonopedet man säger också är rätt och riktigt. Om reklamen för tjänsrations reklam/information med helt otroligt. ten eller varan lovar för mycket eller är felaktig i sitt budskap Det motsäges totalt av mina er- även en rimlig riskinformation i tv, förväntas Konsumentombudsmannen att agera. tidningar och Internet. farenheter som leg optiker med Pa u l Fo lkesso n Därför så beder jag härmed Er nära 50 år i yrket. Ordf. Optikerförbundet som kan påverka och/eller är anKvarvarande sfäriska och astigmatiska synfel, vattensängseffekter, svariga, att ta bort överdrifterna i ögonoperationsreklamen för synstarr och dylikt. En reklam som hazel, ljuskänslighet, haloeffekPS. I cigarettreklam står det att de korrektion i friska ögon, utan grå ofta förefaller mej vara på gränsen kan innebära fara för hälsan. Likater, bländningsproblem, dimsyn, till bedrägligt kriminell och nästan så i viss spritreklam. Efter många borde vara straffbar, eller åtminsår som optiker tycker jag nästan tone ibland är gravt oseriös. Det är det borde stå något liknande om trots allt ett ingrepp som innebär refraktiva ögonoperationer av frisen viss risk i friska ögon. ka ögon också. Bågarna sitter stadigt. Kunden ser form och färg tydligt. Butiken blir ljus och behaglig. O ptos – nu även för ögonläkare Det ger ökad försäljning. ! Pä r L il j eloo d (Optiker Liljelood, Trollhättan) Kontaktlinsbehörig leg optiker ! Optikern på Väla, Helsingborg Det ger ökad försäljning. Kontakta oss idag på 0380-514380, eller www.accretio.se! Optikern på Väla, Helsingborg Företaget Optos och deras Optomap har mött stort intresse i optikersverige. Nu utvidgar företaget i och med lanseringen av Optomap 200Tx som riktar sig till ögonläkare. 200Tx erbjuder bildtagning i olika våglängder, som inkluderar färgbilder, rödfria bilder, fluoresceinangiografi och nu även autofluorescens. Dessa olika alternativ är till hjälp vid identifiering av olika typer av förändringar. Utrustningen genererar bilder som på samma gång visar näthinnan från centrum till periferi i en enda panoramabild. – Den här versionen är en ren oftalmologiprodukt, säger Optos sverigechef Göran Börjesson. I och med denna lansering anställer Optos ytterligare en person i Sverige för att få kapacitet att nå ut till både optiker och ögonläkare. optik 9-2011 25 Specsavers förstärker med rekrytering Susanne Jansert och A nita R obertson börjar hos Specsavers som förstärker sin organisation i Sverige. Tidigare i år började Susanne Jensert som butiksansvarig på Specsavers i Sverige. Hennes uppgift blir att arbeta med retailteamet på Specsavers och stödja och utveckla butikerna runt om i landet. Tidigare har Susanne arbetat på IKEA, där hon senast var varuhuschef i Karlstad. Sedan snart 30 år tillbaka har hon arbetat med retail inom olika företag som H&M, Lindex och ICA. – Det är mycket spännande att komma till optikbranschen som ju har utvecklats mycket under de senaste åren. Jag har mycket att lära, och förhoppningsvis mycket att tillföra. Det finns ju mycket som Susanne Jansert och A nita R obertson till Specsavers. är likt, som hur man tar hand om kunder. Men den kliniska aspekten är förstås unik för optikbranschen, säger Susanne. Just den kl iniska aspekten är Anita Robertsons huvuduppgift i sin nya roll som retail development manager, vilket ungefär betyder att hon är butiksutvecklare med fokus på utbildning. Det innebär en ny roll för Anita, som tidigare jobbat på St Eriks ögonklinik och de senaste fyra åren på George K afa med en av många i behov av synhjälpmedel. Ciba Vision. Många i branschen förknippar henne nog med kontaktlinsfrågor, men i sin nya roll hanterar hon inte endast kontaktlinsfrågor. – Nej, jag har hand om allt som händer i butik. Kontaktlinsdelen ingår givetvis där, säger Anita. Varför bytte du företag? – Jag har valt med hjärtat. Specsavers har en fin idé om att alla ska ha råd med glasögon. Jag tycker också det är viktigt hur man upplever butikerna och besöken där. För egen del är det roligt att få utvecklas på en ny tjänst. Sedan i januari läser jag dessutom masterutbildningen i Norge. Jag trivs i branschen, men tycker det är stimulerande med ombyte och när denna möjlighet uppenbarade sig, tog jag den. Tre intensiva dagar i Libanon L eg optiker George K afa driver till vardags K afa O ptik i Motala. På fritiden slipar han in glas i glasögonbågar som sedan delas ut i hans forna hemland L ibanon. Den 14 juli var det dags för en ny resa för George Kafa. Precis som tidigare år hade George med sig ett stort antal glasögon som distribuerades till behövande under resan. – Jag hade gjort i ordning 400 par glasögon i olika styrkor. Dessutom hade jag med läsglasögon i olika styrkor. Glasögonen delades ut till behövande på Maltas konsulat i Libanon under tre svettiga dagar. På plats fanns också en ögonläkare som bland annat dilatterade de patienter som behövde detta. – Vi utförde cirka 200 ögon- och synundersökningar och delade ut glasögon till alla. Nästa resa är planerad till våren 2012. Då tänker George besöka små byar på den libanesiska landsbygden. optik 9-2011 26 BRANSCHPLOCK R E DAK TÖR W IL HE L M JA R E S A N D , op ti k @ ra d i ca l p r.s e • I LLUST R AT I O N E R A N N A Ö D LUN D Glasfrågan Med alltmer avancerade sliptekniker och tekniska lösningar för glasen i framförallt premiumsegmentet är det inte lätt att ha full koll på glas. Det kan också vara abstrakt att förstå för kunderna. Samtidigt är det viktigt att kunderna får förklarat för sig. Annars uppstår frågor som ”varför kostar mina glas flera tusen kronor mer än min grannes”? Så vad vet egentligen kunderna om sina nya glas? OPTIK gick ut på stan och ställde frågan till tre slumpmässigt utvalda kunder från tre lika slumpmässigt valda kedjor. Johan Sandén, Bro, 26 år Vad vet du om kvaliteten i glasen? – Jag har faktiskt ingen aning. För mig är det viktigt att glasen är tunna. Kvaliteten var inget optikern pratade om när jag beställde glasögonen. De sa något om en antireflexbehandling, men inget mer än så. Beatles-brillor för revolutionärer? Amerikanska Revol ution Eyew ear har lanserat glasögonvarumärket Beatles och kollektionen Yellow Submarine. Glasögonen är som sig bör rejält retroinspirerade. Färgval och illustrationer på insidan av skalmarna är hämtade från den legendariska tecknade Vet du vilket företag som tillverkat glasen? – Nej, inget jag ens tänkt på. Beatlesfilmen från 1968. Givetvis finns det ett par små, runda metallbågar i kollektionen. Men man kan ändå inte låta bli att undra över vad den gamle revolutionären John Lennon hade tyckt om att Beatles blev solglasögonvarumärke. Illusion av djup A strid R osenhall, Bromma, 73 år Nä r 3D kommer på tal kopplar man snabbt till stora, ibland otympliga, 3D-glasögon. Antingen sekventiella som med superkorta intervaller blockerar ett öga i taget. Eller de klassiska, nu utdöende, stereoskopiska pappglasögonen med en röd och en grön lins. Men den enklaste lösningen är oftast den rätta. Nu släpper Toshiba en 55-tums TV där 3D-effekten framträder för blotta ögat. Små linser i skärmen används för att höger och vänster öga ska få lite olika perspektiv och tvinga hjärnan till illusionen av djup. Vad vet du om kvaliteten i glasen? – Hur menar du kvalitet? Det är inget vi pratade om när jag beställde glasögonen. Det är klart att det är viktigt att man slipar rätt. Men själva glaset pratade vi inte alls om. Självklart är det viktigt med bra kvalitet, men jag litar på optikern. Vet du vilket företag som tillverkat glasen? – Nej. A gneta K raft, Stockholm, 50+ A cetat + titan Vad vet du om kvaliteten i glasen? – Ingenting, eller väldigt lite. Men jag har valt ett par dyra glas. Det är viktigt med bra kvalitet eftersom det är en stor utgift. Men jag litar på optikern. Infaces höstkollektion för 2011 tar tydligt avstamp i retrotrenden, men tar den ett steg framåt. Färgerna är expressiva och eleganta. Mönstren är lekfulla och piggar defin tivt upp under mörka höst- och vintermånader. Formerna är utvecklade med 50-talsinspiration: rundade pantoformer och lite kantigare, kraftfulla fronter i titan kontrasterar acetatskalmarnas mer fräscha färgsättning. optik 9-2011 27 Pensionärer gillar Specsavers Nu h ar SeniorBarometern släppt hela sin lista över pensionärernas favoritföretag. Listan toppas av ICA, tätt följt av IKEA. På listan ryms 80 företag. Men endast ett från optikbranschen. Specsavers har tagit sig in på listan och knipit plats 57. Fluorescerande nytappning C arreras klassiker, C hampion, kommer i ny tappning. Den tårdroppsformade bågen släpps i fyra nya färger. Som namnet C hampion/Fluo antyder handlar det om fluo escerande färger med neonkaraktär. Gult, orange, grönt och rosa kulörer för tankarna till 80-talets popkultur. Spegelglasen lär fungera bra från gryning till skymning. Dessa brillor lär garanterat få uppmärksamhet oavsett var de används. R akbladsvasst Italien i Tyskland Den f örsta september invigdes utställningen ”Eyewear, a never ending Italian story” i Berlin. Tidigare har den visats i Istanbul och det lär vara en resa genom glasögonhistorien. Över hundra glasögon finns att beskåda. –Utställningen är en kronologisk, tematisk resa genom glasögonhistorien från medeltiden till 2000-talet, då glasögon blev något verkligt åtråvärt, säger Vittorio Tabacchi, vice vd för ANFAO, och vd för EUROM och glasögonmuseet i Pieve di Cadore. Utställningen är resultatet av ett samarbete mellan det italienska departementet för ekonomisk tillväxt, italienska handelskammaren och ANFAO. optik 9-2011 Danska Ørgreen har djupgranskat Quentin T arantinos actionspäckade filmer för att hämta inspiration till höstens kollektion. Under kommande Silmo-mässan avtäcker de inte mindre än 15 modeller som alla har T arantinos ande svävande över sig. Den första som visats publikt är rakbladsvassa R azor som inspirerats av rollfigu en R azor C harlie i filmen ” rom Dusk T ill Dawn”. Betatitanet i bågen gör den tunn som – just det – ett rakblad. Nytt rum för show Thea i Sverige Sc andinavian Eyew ear har öppnat Den f ranska optikkoncernen Thea har etablerat sig i Norden. Theas vd, Jean Frédéric Chibret, närvarade under Sveriges Ögonläkarförenings Årsmöte för den officiella starten av dotterbolaget. Beläget i Örebro ska det ansvara för Theas verksamhet i Norden. Thea som startades 1994 har blivit ett av Europas ledande läkemedelsföretag inom oftalmologi. De finns idag representerade i över 65 länder. nytt showroom i Jönköping. Det invigdes i samband med vårens nordiska säljkonferens. Företaget ska främst använda showroomet till att visa upp aktuella kollektioner och butiksmaterial. Men även kläder och smycken från de licensierade märkena. 28 KRÖNIKA Ulrika är O ptiks nya krönikör! I nästa nummer presenteras ytterligare en. Saknar du Å sa? O roa dig inte: hon är tillbaka i november! TEXT U LRIKA J ANSSO N Livet efter magisteråret N Ulrika Jansson är 26 år gammal och bor i en förort till Stockholm. H on jobbar på Synvårdsinstitutet där hon främst utför ögonhälsoundersökningar om dagarna. ” När jag ser tillbaka på hur mycket jag lärt mig det senaste året så inser jag verkligen hur viktigt det är att vidareutbilda sig. u är hösten över oss och det är återigen liv och rörelse här i lokalerna vid optikerutbildningen. Jag har jobbat hela sommaren utan uppehåll och periodvis har jag inte träffat andra personer än mina patienter. Arbetsdagarna blir utan tvekan roligare och lättare när ens kollegor finns på plats. För ett år sedan var detta dock inte min arbetsplats utan min studieplats. Men magisteråret bara flög förbi med en väldig fart! Det känns nästan som om det vore igår då vi hade upprop och jag träffade klassen för första gången. Vi var en blandad grupp optiker med olika mycket arbetserfarenhet i bagaget. Vi fick till uppgift att presentera oss och berätta för varandra varför vi sökt till utbildningen. I princip alla svarade samma sak: ”Jag vill lära mig mer och kunna jobba mer kliniskt”. Många av oss önskade att i framtiden kunna arbeta på sjukhus eller i en butik som erbjuder ögonhälsoundersökningar. Själv hade jag på känn att många av remisserna jag skickade till ögonläkare och ortoptister egentligen var sådant som en optiker med klinisk kompetens kan klara av att lösa på egen hand och jag ville tillhöra den skaran. Det är en tillräckligt lång kö som det är till ögonläkare, så det är ju onekligen en fördel om vi optiker kan hjälpa patienten direkt istället för att skicka vidare med detsamma. Även om det är en patient som vi ska remittera så är det bra om vi kan skicka en Är du leg. optiker... Bli medlem i optikernas egen yrkes- och fackförening! Information och ansökan på www.srat.se Svensk Optikerförening – Din yrkes- och fackförening En del av SRAT 08-442 44 60 | [email protected] | www.srat.se utförlig remiss som underlag för vidare utredning. Under utbil dningen f ic k vi undersöka många patienter och en heldag i månaden kom en ögonläkare till oss och svarade på alla våra frågor och vi presenterade patientfall vi hade haft hittills. Under höstterminen var det väldigt många fall vi tog upp med ögonläkaren för att få råd, men dessa minskade under våren. Visserligen hade vi något färre patienter under våren, men framförallt tror jag att vi hade börjat kunna se skillnad på sådant som kräver ögonläkarvård och sådant som exempelvis endast är normala åldersförändringar och inte behöver skickas vidare. Jag har nu tur att kunna få jobba med det som jag ägnat det senaste året åt och kunna erbjuda mina patienter ögonhälsoundersökningar. Nu längtar jag tills lagändringen går igenom så att den här typen av undersökning även finns att få på fler ställen eftersom vi optiker då kan erbjuda våra patienter en desto mer omfattande undersökning och vi kan lösa många problem själva. En vanlig patientgrupp som hör av sig om att få komma på ögonhälsoundersökning är personer med glaukom i släkten. De har ofta blivit rekommenderade av sin optiker eller av en ögonläkare att de bör undersökas med ett par års mellanrum p.g.a. ärftligheten. Det finns även andra patientgrupper som vi kan ta hand om och slippa remittera vidare. Jag hade i somras en patient som varit på omkoll hos sin optiker ett flertal gånger men glasögonen kändes aldrig helt bra. Patienten droppades hos mig och det visade sig att han hade en ordentlig ackommodativ spasm, som man inte hade lyckats få fram utan cykloplegi. Nä r j ag ser till baka på hur mycket jag har lärt mig det senaste året så inser jag verkligen hur viktigt det är att vidareutbilda sig. Det har varit intensiva studier där vi läste flera kurser parallellt och med tuffa tentaperioder, men det var det värt. Jag hade aldrig fått det jobb jag har idag om jag inte hade läst vidare. Nu gäller det att hålla kunskaperna fräscha och att uppdatera sig då och då genom att gå på kurser, för färdiglärd blir man ju aldrig! optik 9-2011 HRK-8000A Extrem precision och noggrannhet till samma pris som en vanlig autorefractor Visar lägre ordningens aberrationer Guide för kontaktlins tillpassning Visar högre ordningens aberrationer Upptäcker och visar katarakt Näthinnan bildsimulering Aktuell kontra objektiv synjämförelse Refraktionsvärden för dag och natt Phone: 0522 266 065, Hemsida: www.innz.se optik 8-2011 30 optileks ab En svensk glasleverantör Har ni ett jobb som ni inte tror går att göra? Hög styrka, stor diameter, udda material. Med över 35 års branscherfarenhet och 7 års erfarenhet av digital/friform tillverkning är vi ett av Europas teknikledande sliperier. Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största sortiment i både plast och mineral, såväl traditionella som digitala produkter! Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken, digital/friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik. Vi kan hjälpa dig att få nöjda kunder! Vi har gjort prisma 18, cylinder -17, styrkor från +50 till -32, progressiva addition 6, minusglas i sportbågar, glas till bågar med en formskiva på 75mm o.s.v. Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10 www.optileks.se • [email protected] optik 8-2011 VETENSKAP • 31 Vi måste locka ungdomen ”Jag tror vi bör ta oss en funderare inom svensk optometri kring mål och strategier för våra optikerutbildningar, inklusive efterutbildningar.” När jag nu skriver detta har vi nyss dragit igång höstterminen vid landets universitet och högskolor. Det innebär att Optikerprogrammen vid Karolinska Institutet och Linnéuniversitet också nyss har börjat. Under våren gjorde vi ett stort arbete för att försöka öka antalet sökande till våra optikerutbildningar. Det resulterade i att vi över lag fick flera sökande, dock ingen riktig ökning i antalet som valde att tacka ja till sin plats. Kalmar startar med ungefär så många studenter som de har platser till, medan vi på KI har 15 färre än vi hade tänkt ta in, dock endast 5 färre än vad vi ska utbilda. Vi önskar dock göra ett överintag varje år så att vi efter tre år producerar rätt antal. Vi är med andra ord två utbildningsanordnare som försöker attrahera ett fåtal presumtiva studenter och där ingen av oss får tillräckligt många till att ha god ekonomi i verksamheten. Samtidigt är det ingen konkurrens om utbildningsplatserna för att bli optiker. Detta anser jag är ett stort problem för hela optikerkåren. Att det inte är någon konkurrens om platserna medför att vi tar in alla som vill, oberoende av gymnasiebetyg. Vi har med andra ord inte möjlighet att välja ut de bästa studenterna. Med få stjärnor i en klass sjunker ofta medelprestationen och flera lärarresurser går åt för att få igenom alla. Samtidigt tillåter inte ekonomin flera lärare. För KIs del betyder det minskande antalet studenter att lärarstaben framöver måste minskas. Det arbete som har lagts ned med att stärka lärarstabens kompetens, dels genom stödet från Optikbranschen till doktorandfinansiering, kommer därmed inte få full effekt eftersom fär- re lärare ska ägna sig åt, fördelat per anställd, mera undervisning. Ingen tid blir därmed över till kompetensutveckling, implementering av nya rön, forskning etc. för de lärare som inte har egna anslag eller omfattas av branschens doktorandfinansiering. I dagsläget anser jag att vara sig Kalmar eller KI har tillräckligt med lärare eller forskningsaktivitet. Vår forskning har hellre inte tillräckligt med volym och bredd för att vi ska få en betydande del av de forskningsmedel som går att söka. Samtidigt lär statliga utvärderingar av oss, samt de interna utvärderingarna inom lärosäten, inte ge vår verksamhet särskilt höga betyg med tanke på den relativt begränsade aktiviteten vi har. Branschens medel till doktorandfinansiering har givit oss en bra start, men vi behöver en ”track record” för att nå upp i kampen om de ansökningsbara medlen som oftast går till mer etablerade forskare och forskargrupper. Inte hellre KI:s efterutbildningar: Magisterutbildningen i klinisk optometri och Diagnostisk optometri – utbildningarna som kommer att ge rätten att använda diagnostiska medikamenter, går fulltecknade. Det är därmed låg lönsamhet även i dessa utbildningar. Intresset för att höja den kliniska kompetensen verkar inte vara tillräckligt stort bland landets optiker och optikerföretag för att vi ska kunna erbjuda två utbildningar. Jag tror vi bör ta oss en funderare inom svensk optometri kring mål och strategier för våra optikerutbildningar, inklusive efterutbildningar. Annars tror jag att vi förblir små, olönsamma och i universitetens ögon ointressanta. Rune Brautaset Vetenskap i detta nummer: • Effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus • Hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker • Hänsyn till pupillens storleksförändring optik 5-2011 optik 9-2011 32 36 44 32 VETENSKAP Effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus Av Jessi ca Henriksson, karolinska institutet Ett decimalvisus på 1,0 presenteras i regel som normal synskärpa när visus är rätt korrigerat. Ändå har de flesta normalt seende personer ett högre bästa korrigerat visus än så (Benjamin, W. J. 2006). Visus 1,5 är medel hos en person under 50 år. Medelvärdet varierar dock med åldern (Martin, 2010). Ögat med bäst visus är inte nödvändigtvis det dominanta (Evans, 2007). Sfär +1,00 D metoden utförs som en kontroll av funnen korrektion vid monokulär refraktion. Det är en avstämningsmetod där ett tillägg på +1,00 D förväntas sänka det rättkorrigerade ögats visus med ett visst antal rader på en syntavla. Vanligtvis förväntas visus sjunka till halva korrektionsvärdet. Men visus kan lika gärna sjunka en, ett par eller så mycket som sju rader (Rabbetts, 2007). Eftersträvansvärt är att höger och vänster öga sänks likvärdigt där korrektionsvisus varit densamma för de båda ögonen. En annan vanlig riktlinje är att visus ska sjunka till 0,5 raden. Sjunker visus mer indikerar det en underkorrektion åt minushållet respektive överkorrektion åt plushållet. En överkorrektion åt minushållet förväntas ge en mindre reducering av visus vid dimning (Rabbetts, 2007). Högsta plus alternativt svagaste minus till högsta visus är det ändå slutliga avgörandet för att finna bästa sfäriska glas (Elliot, 2007). För en person med korrektionsvisus 1,2 visades genomsnittlig visussänkning vid tillägg på sfär +1,00 D vara fyra rader mot en logMAR-tavla (Radhakrishnan et.al.2004, Rabbetts, 2007). I en jämförelse mellan presbyoper och icke presbyoper bekräftades sänkningen på fyra rader för en icke presbyop person medan genomsnittet för presbyoper var tre rader (Elliot, 2007). Fyra rader mot en logMAR-tavla från visus 1,2 motsvarar ett decimalvisus på 0,5. Visus 1,2 som sänks till 0,5 raden mot en Snellen-tavla motsvarar 6 rader. Halva visusvärdet för en person med 1,2 motsvarar 5 rader mot en Snellen-tavla, jämfört med 3 raders sänkning på en logMAR-tavla. Myoper har en mindre känslighet för dimning vid användning av negativa linser jämfört med icke myoper. Detta upptäcktes vid en studie gjord under cykloplegi, helt utan inslag av ackommodationen. Det fanns emellertid ingen signifikant skillnad mellan grupperna vid plusdimning. Något samband mellan graden av myopi och hur visus sjönk kunde de inte heller hitta (Radhakrishnan et.al.2004). Vid en jämförelse av visus efter dimning med +1,00 D hos emmetroper testades adaptationen till dimglaset. Visus uppmättes mot en logMARtavla direkt efter tillägg samt 30 minuter senare. Adaptationen gav en ökning i visus med 0,12 logenheter vilket motsvarar en rad och en optotyp på syntavlan (Mon-Williams et.al.1998). Marginalerna för det förväntade värdet av dimning +1,00 D är relativt stora i förhållande till hur korrektionen avläses som under- eller överkorrigerad. Frågan som uppkommer är om orsaken till variationen av det förväntade resultatet med ett tillägg på sfär + 1,00 D skulle kunna gå att definiera närmare. Kan man lita på att korrektionen är rätt beroende på hur visus sjunker? Felkorrektion vid sfär +1,00 metoden kopplas, som tidigare nämnt, främst till om sänkningen skiljs åt mellan ett par ögon med samma korrektionsvisus. Trots samma visus är oftast ett öga dominant, vilket har betydelse vid kontaktlinstillpassning för monovision. Graden av visussänkning med binokulärt +1,00 D tillägg har visats vara oberoende av ögondominans (Atchison, 2000). Med anledning till det finns intresset att undersöka om +1,00 D dimning monokulärt under binokulära betingelser påverkar ögondominansen annorlunda. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus. Dessutom söktes samband mellan ögondominans och visussänkning. Forskningshypotesen i studien löd att ett samband fanns mellan bästa korrigerade visus och optik 9-2011 33 visussänkning med sfär +1.00D tillägg samt att ett samband fanns mellan ögondominans och dimning. Material och metod Effekten av +1,00 D tillägg på bästa korrigerade visus testades på 40 optikerstudenter vid Karolinska Institutet under november 2010. 33 kvinnor och 7 män undersöktes. Medelåldern var 23,6 (±3,4). Den yngsta var 18 och den äldsta 34 år. Medelvärde av korrektion var -1,75 D (±1,90). Försökspersonerna blev slumpmässigt tillfrågade att vara med i studien. För att undvika amblyopa ögon tillfrågades försökspersonerna muntligen om de var ögonfriska, under 35 år och hade ett fungerande binokulärseende. Vidare var inklusionskriteriet i studien att klara dimning med +1,50 D på ett öga i taget och fortfarande kunna urskilja 0,25 raden på logMAR tavlan med samma öga. Deltagarna fick innan testet information om studiens syfte och tillvägagångssätt, för att sedan ge sitt samtycke till deltagandet i studien (se bilaga 1). Visusmätningarna utfördes mot en datoriserad logMAR-tavla (TopCons LCD-skärm CC-100p, 19” LCD) kalibrerad för 3,7 meters avstånd. Skärmens luminans uppmättes med ljusmätare till 242 cd/m2. LogMAR-tavlor för synprövning är uppbyggda enligt den princip som föreslogs av Bailey & Lovie 1976. Det innebär att synprövningstavlorna har en logaritmisk storleksökning av optotyperna och samma antal optotyper på varje rad. Avståndet mellan optotyperna och avståndet mellan de olika raderna ska vara enhetligt. Även läsbarhetens svårhetsgrad för optotyperna ska i genomsnitt vara densamma. Med TopCons CC-100p finns dessutom möjlighet till randomisering av optotyperna för att undvika inlärning vid testtillfället. LogMAR är en logaritmisk skala. MAR står för ”minimum angle of resolution” vilket innebär den minsta vinkeln på den minsta detalj ögat klarar att urskilja. Logaritmen för denna vinkel är patientens visus. För ett ”normalt” öga som klarar att urskiloptik 9-2011 Figur 1. LogMAR-tavla på TopCon CC-100 P. ja en bågminut på 6 meters avstånd, blir värdet för visus 0,0 enligt logMAR. Skalan går i 0,2-steg från 1,0 logMAR upp till -0,3 logMAR vilket motsvarar 2,0 i decimalskala. Ett lågt eller negativt visusvärde indikerar att personen har god upplösningsförmåga, medan ett högt värde pekar på det motsatta (Rabbetts, 2007). Studiens mätningar utfördes på varje försökspersons båda ögon. Belysningen i rummet var dämpad för att anpassas till synprövningstavlan och mättes till 25,13 lux. Pupillstorlek uppmättes med pupillinjal när försökspersonen tittade på visustavlan. Medelvärdet var 5,7 mm (±0,9). Ögondominanstest utfördes enligt Miles metod med habituell korrektion på (Coren, 1973). Försökspersonen fick sträcka ut båda händerna och forma ett litet hål med dessa. Med båda ögonen öppna fick personen sikta in sig på en optotyp på syntavlan. Det öga som fortfarande såg optotypen i titthålet med andra ögat slutet, bestämdes som det dominanta ögat. PD för avstånd uppmättes och foroptern ställdes in med försökspersonernas habituella korrektionsvärden. Försökspersonens habituella styrkor stämdes av. Avstämningen gjordes monokulärt under binokulära betingelser för att hitta försökspersonernas bästa korrigerade visus. Det icke undersökta ögat dimmades med en +1,50 D lins. De försökspersoner som då tappade förmågan att läsa 0,25 raden på tavlan exkluderades från studien. Sfär +1,50 D som dimning på det icke undersökta ögat valdes för att dimning med +1,00 D enligt studiens syfte, skulle kunna testas säkert på det undersökta ögat. Försökspersonerna ombads läsa så långt de kunde på syntavlan. För fortsatt läsning på nästa rad krävdes tre av fem rättlästa optotyper. I de fall där en eller två optotyper lästes på sista möjliga raden togs dessa med i beräkningen. Vid var och ett av testerna uppmuntrades försökspersonen en gång att ”gissa” på optotyperna efter första stopp. Resultatet antecknades i testprotokollet (se bilaga 2). Det undersökta ögat dimmades med sfär +1,00 D, optotyperna randomiserades för att undvika inlärning och visus uppmättes och antecknades på nytt. Därefter dimmades ögat med ytterligare +0,50 D. Optotyperna randomiserades åter, det andra ögat avdimmades och samma procedur repeterades. De statistiska beräkningarna gjordes i Instat Graph pad. All data var normalfördelad och den metod som användes för att jämföra medelvärdet av visusvärdena var ett parametriskt ANOVA test med eftertestet Kruskal-Wallis. Studiens gräns för signifikans var p <0,05. Försökspersonerna kodades beroende på bästa korrigerade visus. Ett mer negativt värde motsvarar ett högre visus. Ett oparat t-test med Welch correction användes för jämföring av ögondominansens påverkan av dimning. Resultat Resultaten visade en signifikant skillnad (p =0,0003) i visussänkning vid dimning beroende på bästa korrigerade visus. Därmed kunde nollhypotesen förkastas. Ett högre visus gav en större sänkning vid dimning jämfört med ett lägre visus. Medelvärdet av visussänkning och samband med korrigerad visus kan ses i Figur 1. Synförmåga uppmättes logaritmiskt och förlust i antal optotyper räknades. Ingen signifikans fanns i visussänkning vid dimning beroende på ögondominans (p=0,7747) Minsta antal optotyper visus sänktes med var 8 stycken och minst flest var , 34 VETENSKAP Tabell 1. Indelningar efter korrektionsvisus Lägsta visusvärdena i grupp 1 till de högsta visusvärdena i grupp 3. Grupp logMAR visus Antal ögon Medelsänkning antal optoyper 1 -0.02 till -0.10 33 16.0 -0.12 till -0.20 29 19.3 2 3 -0.22 till -0.30 18 24.4 Standardavvikelse ± 5.4 ± 5.1 ± 4.7 Ögondominans Figur 2. Visusreduktion i antal optotyper för grupperna. Medelvärde med SD. P < 0,05. Figur 3. Visusreduktion i antal optotyper i medelvärde. P > 0,05.grupperna. Medelvärde med SD. P < 0,05. 36 stycken. Det motsvarar 1,6 till 7,2 rader på en logMAR-tavla. Medelvärdet av visus sänkning var 18.9 (±6.1) optotyper vilket motsvarar 3,8 rader. Samtliga 80 ögon kodades i grupp beroende på korrektionsvisus. Fyra gruppindelningar sattes upp från lägsta till högsta korrigerade visus. sades medelvärdet av sänkning vara nära fyra rader. Hade studien utförts mot en Snellen-tavla kunde sänkningen ifrågasatts vad gällde tillförlitligheten. Där är en ändring från 1,0 raden till 0,9 raden inte jämförbart med en rads sänkning vid de lägre värdena på samma tavla. Den logaritmiska progressionen i en logMAR-tavla kan utesluta den felkällan. Eftersom logMAR-tavlor är mer pålitliga i visusmätning än Snellen-tavlor används alltid dessa synprövningstavlor i vetenskaplig forskning. Trots otillgängligheten av logMAR-tavlan ser den ändå ut att ha en framtid i synundersökningsrummen (Benjamin, 2006, Martin, 2010). Reliabiliteten för visusmätning mot den datoriserade logMAR-tavlan får anses hög, då den ger möjlighet till interpolering av visusvärdet och kalibreras i en noggrannhet om tiondels meter från patientstolen mätt. Randomisering av optotyperna uteslöt möjlighet till inlärning av syntavlan. Försökspersonerna fick alla uppmuntran att gissa en gång på optotyperna efter första stopp vid läsningen för samma möjlighet till ytterligare prestation. I den här studien sjönk visus med 1,6 till 7,2 antal rader. Det kan ställas i relation till att ett decimalvisus bättre än 0,5 indikerar Diskussion Syftet med studien var att undersöka effekten av +1,00 D tillägg för olika visusvärden samt utreda om ögondominans hade inverkan på resultatet. Det kan givetvis finnas flera faktorer som kan tänkas påverka dessa skillnader i dimpåverkan så som oklara medier i ögat, aberrationer eller hjärnans förmåga att tolka en suddig bild. I litteraturen finns förklarat att en naturlig skillnad förekommer vid dimpåverkan, däremot är orsaker till detta eller vilken synundersökningstavla det utförts mot, svårare att hitta information om. Jag har utan resultat sökt artiklar med liknande syfte och frågeställning. Med min studie kan jag dra slutsatsen att värdet på korrektionsvisus har en betydelse för graden av dess reducering vid +1,00 D tillägg. Ett högre visus gav en större sänkning. Likt tidigare studier (Radhakrishnan et.al.2004, Rabbetts, 2007, Elliot, 2007) vi- att patienten är överkorrigerad åt minushållet respektive underkorrigerad åt plushållet, alternativt att 4 rader räknas som det genomsnittliga. Förutom korrigerat visus återkommer frågan om korrektionen är den rätta, i förhållande till de varierande resultaten. Dimning med +1,00 D har tidigare visats sänka visus i genomsnitt en rad mindre för presbyoper med mindre genomsnittlig pupillstorlek jämfört med icke presbyoper (Rabbetts 2007). En minskad pupill ger ökat skärpedjup och kan därmed minska effekten av dimtillägg. Den dämpade rumsbelysningen i den här studien kan tänkas öka pupillstorleken hos försökspersonerna jämfört med normal rumsbelysning. Medelvärdet var 5,7 mm. Försökspersonen med lägst sänkning i antal optotyper visades ha, förutom ett visus på -0.08 logMAR, en pupillstorlek på 4 mm, vilket kan uppfattas som två trovärdiga förklaringar till resultatet. Högsta antal sänkning i optotyper föreföll hos en person med visus -0.18 och pupillstorlek på 6 mm. I och med att alla försökspersoner var optikerstuderande fanns sedan tidigare habituella styrkor samt resultat från binokulärseendetest. Dessa värden upptogs muntligt. För ökad validitet i studien kunde både refraktion och binokulärseendetest utförts ytterligare en gång Inga genomgripande förändringar av styrkorna gjordes vid avstämning. Lägsta och högsta sänkningarna vid dimningen kan däremot tänkas sett annorlunda ut under cykloplegi eftersom försökspersonerna var ickepresbyoper och några hyperoper. För att finna bästa korrigerade visus valdes mätningarna att utföras monokulärt under binokulära betingelser. Sfär +1,00 D metoden är emellertid formad efter en monokulär refraktion, men jag tror att mina fynd i den här studien kan sättas i relation till den metoden lika optik 9-2011 35 väl som till en binokulär refraktion. Likt den studie Atchison D.A. gjorde 2000, visades i min studie att graden av visussänkning var oberoende av ögondominans. Det skulle vara intressant att veta hur många kontaktlinsoptiker som skulle påstå att ögondominansens yttring vid monovision-tillpassning inte var av större betydelse. Den här studiens resultat tror jag kan ge en anledning att vidare studera och förklara riktlinjerna vid sfär +1,00 metoden. Slutsatsen är att förväntade värden av dimning med sfär + 1,00 bör tas till hänsyn av synprövningstavla samt visus, innan en över- eller underkorrektion bestäms. Jag vill ändå rekommendera den här typen av metod för kontroll av styrkor, fast öka medvetenheten för inom vilka ramar korrektionen kan avläsas. Referenslista Atchison D.A, Schmid K.L, Edwards K.P, Muller S.M, Robotham J. (2000) The effect of under an d over refractive correction on visual performance and spectacle lens acceptance. Benjamin, W. J. (2006). Borish’s Clinical Refraction (2nd ed.). Philadelphia: W. B. Saunders. Coren Kaplan (1973). Patterns of ocular dominance. American Journal of Optometry an Archives of the American Academy of Optometry, 5. Elliott, D. B. (2005) Clinical Procedures in Primary Eye Care (2 nd ed.) s.29-33, 36-37. Grosvenor, T. (2007) Primary Care Optometry (5th ed.) St. Louis, Missouri: s. 11, 12. Martin, L. (2010) Att mäta syn. Books on Demand, Visby. Andra upplagan. s. 65-70, 238. Mon-Williams M, Tresilian JR, Strang NC, Kochhar P, Wann JP (1998) Improving vision: neural compensensation for optical defocus. Proceedings of biological sciences 1998. 265; 71-7. Radhakrishnan H., Pardhan S., Calver R.I., O’Leary D.J. (2004) Unequal reduction in visual acuity with positive and negative defocusing lenses in myopes. Optom.Vis. Sci.81. Rabbetts, R. B. (2007) Bennett and Rabbett’s Clinical Visual Optics (4th ed.), Butterworth and Heinemann. s.28-33, 10. Nordens ledande kedja för ögonbehandlingar söker legitimerade optiker Känner du att det är dags att ta nästa steg i din karriär? Memira ger dig möjligheten att utvecklas i en miljö tillsammans med ditt team både på kliniken och inom företaget. Vi erbjuder ett mycket stimulerande arbete med förundersökningar och uppföljande kontroller vid refraktiv kirurgi. Att vara optiker på Memira innebär ett ansvar för undersökningsverksamheten, utveckling av kliniska resultat och att ge kunden högkvalitativ optometrisk/oftalmologisk vård och service. Arbetet kräver ett gott samarbete med kirurgteam och kollegor på kliniken. Som person är du positiv, framåt och gillar utmaningar. Tjänsten inleds med utbildning för att ge dig en grundlig klinisk kompetens inom den intra- och extrokulära behandlingsverksamheten. Vi söker nu en optiker till hela Sverige. Din ansökan skickar du till: [email protected] Memira – Den trygga och enkla vägen till ett liv utan glasögon och linser! Ledande inom ögonlaser 36 VETENSKAP Hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker Av : Hadjer Aldudjaili , Mette E riksson, karolinska institutet Att läsa en tidning, skriva och läsa sms, titta på TV, läsa vägskyltar och fylla i blanketter utgör en stor del av många människors liv idag. Det är inte bara viktigt att kunna läsa utan också kunna förstå vad orden betyder och förstå budskapet med dem. De flesta av oss lär sig läsa och skriva i skolan där det handlar om utveckling av nya kunskaper och förmågor. I skolan är den största delen av kunskapen textburen, därför märker man lättare av en bristande läs- och skrivförmåga här. Det är viktigt att hjälpa personer med läs- och skrivproblem redan i skolan för att de ska kunna utveckla den kunskap och färdighet som förväntas av dem i vuxenlivet. Ett exempel på personer som har läs- och skrivproblem är dyslektiker (Myrberg, 2007). Dyslexi Ordet dyslexi betyder ”svårigheter med ord”, andra vanliga benämningar är ordblindhet, dåligt ordsinne, dåligt ordformsinne och speciella läs- och skrivsvårigheter (Finer & Kere, 2008). Dyslexi är en centralnervös språklig funktionsstörning som är lokaliserad i flera områden i hjärnan (Ericson, 2008) och kan påverka individers förmåga att uppfatta språk i både tal och skrift (Finer & Kere, 2008). Dyslexi drabbar fler pojkar än flickor och utgör det vanligaste inlärningshandikappet i västvärlden (K & F, 2008). Dyslexi är ett av vår tids största folkhälsoproblem och mellan 5-10procent av Sveriges befolkning beräknas ha dyslexi. Det innebär att ca en halv miljon människor i Sverige har dessa problem (Finer & Kere, 2008; Lindell & Thornblad, 1998). I begreppet dyslexi ingår svårigheter att höra språkljud (auditiva problem) samt att se och hålla ihop en hel ordbild (visuella problem) (Lindell & Thornblad, 1998). Det finns två former av dyslexi: En som är medfödd och en annan som beror på fysiska skador. Den medfödda upptäcks normalt genom att personen utvecklingsmässigt hamnar efter i skolan. Det finns upptäckter som visar att personer med en hjärnsjukdom eller som råkat ut för en olycka och fått en hjärnskada har fått specifika störningar, vilket lett till att dessa sedan gjorde typiska fel som dyslektiker gör när de läser och skriver (Finer & Kere, 2008). Ljudosäkerheten gör det svårt att urskilja enskilda språkljud och koppla dem till bokstäver, detta leder till svårigheter att läsa långa obekanta ord och ord med många vokaler eller konsonanter i rad. De visuella problemen leder till att bokstäver och delar av ord missuppfattas, byter plats eller faller bort (Lindell & Thornblad, 1998). När vi läser eller tittar oss omkring står ögonen aldrig stilla, vi gör många, små och olika typer av komplicerade ögonrörelser hela tiden. Läsning sker i olika steg: 1) Fixationer – vi tolkar den visuella informa- tionen, ögonen är relativt stilla under 200 – 300 millisekunder, dock finns det finns en stor individuell variation. Fixationsdurationen ökar när ett ord är långt eller om en text är svår (Rayner, 1998). En ovan läsare gör fler fixationer än en van läsare (Ciuffreda, 1994). 2) Sackader - små blickförflyttningar mellan orden, under en sackad registreras ingen ny information. 3) Regressioner - sker när vi behöver flytta tillbaka blicken i texten. Regressioner är viktiga för förståelsen av en text och ökar med ökande svårighetsgrad på texten (Rayner, 1998). Nedan ses hur de visualiserade läsögonrörelserna på Tobii-skärmen skiljer sig mellan normalläsare, figur 1, och dyslektiker, figur 2. Hos dyslektikern kan man se att de gör börjar läsa om texten fler gånger. Den magnocellulära teorin vid dyslexi En vanlig teori när det gäller dyslexi är den som John Stein, vid University Laboratory of Physiology, Oxford, Storbritannien har forskat kring. Det är den magnocellulära teorin i hjärnan vid dyslexi. I retina finns parvo- och magnoceller vars axon bildar den andra kranialnerven, synnerven. Parvoceller finns främst omkring och i fovea och är känsliga för detaljer och färger. Magnoceller finns i perifera retina, dessa är monokromatiska och känsliga för rörelser (Schwarts, 2004). Information som parvocellerna för vioptik 9-2011 37 Fig. 1 Läsögonrörelser hos normalläsare dare från syncortex transporteras via den ventrala strömmen, via ”vad-systemet”. Via den ventrala strömmen undersöks de synintryck vi får mycket noggrant för att se detaljer och färger. Magnocellerna däremot för vidare informationen via den dorsala strömmen, via ”vart-systemet” till högre areor, bland annat cerebellum som är viktigt för visuell motorikkontroll (Stein, 2001). Detta är en mycket snabb bana och här blir vi uppmärksamma på de synintryck som innefattar rörelser (Schwartz, 2004). I figur 3 ses en bild över den ventrala och den dorsala strömmen. Stein (2001) har funnit att 10procent av de ganglieceller som via sina axon skickar signaler till resten av hjärnan är betydligt större än resterande och kallas därför magnoceller. De har större känslighet och reagerar över ett större område än parvocellerna. Vid obduktion av hjärnor hos dyslektiker har man även hittat att de magnocellulära lagren i dLGN var cirka 30 procent mindre än hos kontrollgruppen. Det har också upptäckts att de magnocellulära reoptik 9-2011 Fig. 2 Läsögonrörelser hos dyslektiker ceptiva fälten i näthinnan var mindre till ytan hos dyslektikerna (Stein, 2001). Stein (2001) hävdar att personer med lässvårigheter har nedsatt funktion hos de magnocellulära neuronen. Detta innebär att informationen till det motoriska centrat i hjärnan blir försenad vilket påverkar den motoriska kontrollen av ögonmuskulaturen. Detta försvårar fixationen i och med att ögonaxlarna då kan komma att överlappa varandra och dyslektikern kan uppleva det som att bokstäverna ”hoppar” när de läser (Stein, 2001). Binokulärseende Ett normalt binokulärseende byggs upp av två separata perceptuella responser, stereopsis och fusion (O’Connor, 2010). Detta innebär att man använder båda ögonen simultant på så sätt att varje retinal bild bidrar till det slutgiltiga perceptet. Detta innebär att det binokulära systemet är hierarkiskt uppbyggt och innebär att vissa delar av systemet beror på andra för att det ska fungera korrekt (Daum, Rutstein, 1998). Fig. 3 Bild på den ventrala samt dorsala strömmen från syncortex Detta kräver koordination av ögonmuskler, neurologisk bearbetning och avancerad optik. Båda ögonen måste kunna se lika mycket av det visuella området. Synskärpan måste vara lika för de båda ögonen och näthinnebilderna måste hamna på korresponderande punkter på näthinnan. Ögonen måste ha förmåga att fixera objekt och ögonmusklerna måste därför kunna röra ögonen snabbt och exakt. (Daum, Rutstein, 1998). Hos dyslektiker har man sett att de ofta visar en ostadig binokulär fixation vil- , 38 VETENSKAP ket leder till en dåligt visuell lokalisering. Detta kan orsaka att bokstäverna de försöker läsa ser ut att röra på sig och överlappa varandra (Stein, 2001). Syftet med denna studie var att undersöka hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker jämfört med normalläsare. Vår frågeställning blev utefter detta Hur påverkas läsningen av tidspress hos dyslektiker jämfört med normalläsare? Material och Metod Denna studie gick ut på att mäta hur tidspress påverkar läsögonrörelser och läsförståelse hos dyslektiker jämfört med normalläsare. Studien utfördes på totalt 24 personer varav 12 av dessa var diagnostiserade dyslektiker. Resterande 12 var normalläsare och upplevde sig inte ha några problem med läsning och skrivning. Utav alla som deltog var tre stycken män som tillhörde dyslektikergruppen, resterande var kvinnor. Medelåldern på deltagarna var 23 år med en standardavvikelse på ± 3,9 år. Undersökningarna utfördes mellan klocka 14.00–17.30 på Sankt Eriks Ögonsjukhus, detta för att deltagarna skulle vara lika ansträngda innan de deltog i testet. Samtliga deltagare fick läsa igenom ett informationsblad om studien samt skriva under ett medgivande. Deltagarna i studien fick inte ha några konvergensproblem, ackommodationsproblem, stor skelning eller ett icke fungerande stereoseende. Deltagarna fick inte heller ha någon ögonsjukdom eller andra systematiska sjukdomar. Alla som deltog skulle även vara studerande på universitet/ högskola för att vara vana läsare, dessa rekryterades med hjälp av lappar som sattes upp på olika universitet i Stockholm. KNP och Ackommodationsvidden mättes med en RAF-stav. Ackommodationsvidden utfördes tre gånger på varje öga samt tre gånger binokulärt. Deltagarna förväntades ha en ackommodationsvidd inom de förväntade värderna för deras ålder enligt Hofstetters fomula (Rutsien och Daum 1998). För att utesluta att deltagaren hade en tropi (manifest skelning) eller en fori (latent skelning) som påverkar binokulärseendet utfördes Cover Test på nära håll. Deltagarens stereoseende mät- Fig. 4 Tobii T120 Eye Tracker tes med TNO som är ett random dot test. TNO mäter stereoseendet mellan 15-480”, bågsekunder. För att ge deltagarna bästa förutsättningar under läsningen korrigerades deltagarna med hjälp av en autorefraktor som gav ungefärliga värden, styrkorna sattes i en provbåge om de inte hade egna glasögon eller linser på. Variablerna vilket mättes för att evaluera läsögonrörelser var antalet sackader, fixationer och regressioner. Detta gjordes med hjälp av en Tobii T120 Eye Tracker, Tobii är en dataskärm som innehåller en kamera med infraröda dioder som avläser reflektionsmönstret på cornea hos deltagaren, se figur 5. Det gör det möjligt att följa ögonens rörelser vid läsning. Kameran sammanställer dessa reflektionsmönster tillsammans med annan visuell information om deltagaren. Eye Trackern innehåller ett sensorsystem som med hjälp av informationen räknar ut den exakta blickriktningen. Pupillerna blir ett fixationsobjekt för kameran som gör det möjligt att följa ögonen över skärmen (Tobii Technology Inc., 2008), (Källmark, 2009). Läshastigheten och ögonrörelserna har jämförts inom grupperna och mellan grupperna vid normal läshastighet och läsning under tidspress. Deltagarna placerades 60 cm framför Tobiiskärmen som var inställd på 1280 * 1024 pixlar. De fick sedan göra ett kalibreringstest där de skulle följa en röd prick som förflyttades på nio bestämda platser över skärmen. Deltagaren fick instruktioner om att hålla huvudet stilla under hela testets gång för att minimera felregistrering av ögonrörelserna för Tobiin. Efter kalibreringen fick deltagaren en instruktion på hur testet skulle gå till, muntligt och skriftligt på skärmen. När deltagaren kände sig redo att börja läsa presenterades den första texten (N1) där texten skulle läsas under normal läshastighet, se exempel på text nedan, figur 6. Deltagaren fick sedan säga till när texten lästs klart för att svara på tre korta frågor angående texten. Denna process utfördes en gång till med en annan text (N2) med tillhörande frågor. Sedan övergick testet till nästa moment där deltagaren skulle läsa ytterligare två texter, denna gång under tidspress (S1, S2). Detta innebar att varje text visades under en minut, deltagaren skulle läsa så mycket som möjligt av texten för att sedan svara på tre korta frågor angående texten. Alla texterna som har lästs i testet har visats av Tobiin i slumpmässig ordning för varje deltagare. Fig. 5 Exempel på text som deltagarna läste Texterna som används i undersökningen är en översättning från engelska texter och visades i storlek 20 punkter. Texterna är International Reading Speed Texts (IReST) och utav dem tio som finns användes i denna studie text nummer fem, sex, åtta och nio. Originaltexterna är framställda genom inspiration hämtad från uppslagsböcker rekommenderade för 10-12 åringar. Texoptik 9-2011 39 ternas innehåll är av allmän karaktär och är översatta till olika språk samt utformade för att testa läshastigheten. Texterna är standardiserade på svenska gällande svårighet LäsbarhetsIndeX (LIX), antal tecken och ord- och meningsbyggnad. Standardiseringen har utformats för att uppnå mesta möjliga reliabilitet och validitet på testerna (Hahn et al., 2006). När deltagaren genomgått läsningen fick de avsluta testet genom att svara på ett frågeformulär gällande upplevelsen bestående av åtta frågor och belastningen bestående av sex frågor av att läsa under tidspress. Frågorna som berörde belastningen är standardiserade och benämns Nasa-TLX (Task Load Index) (Hart, Staveland, 1988). De frågor som fick besvaras på belastningsformuläret var hur mycket mental, perceptuell och fysisk aktivitet som krävdes vid läsning under tidspress. De fick också besvara hur mycket tidspress de kände i förhållande till hastigheten uppgiften utfördes i samt hur väl de tyckte att de lyckades utföra målen med uppgiften. De fick även besvara hur hårt de fick arbeta för att uppnå prestationsnivån och hur säker eller osäker de kände sig under testet. Frågeformuläret gällande upplevelsen har använts från ett tidigare examensarbete liknande detta som utfördes år 2010 av Ellinor Eriksson och Karin Flodin, Effekten av tidspress på dyslektikers läsning. På upplevelseformuläret fick de besvara hur de upplevde svårighetsgraden, effektiviteten och läsförståelsen av att läsa under tidspress. De fick även besvara hur de upplevde stimulansen, inlevelsen, bekvämligheten, naturligheten och koncentrationen av att läsa under tidspress. Deltagarna svarade på frågorna genom att sätta ett kryss på en tio centimeter lång horisontell linje där tio centimeter motsvarade 100 procent. Linjen representerade en skala från låg till hög där krysset placerades beroende på hur väl man instämde med påståendet. Svaren lästes av med linjal där denna placerades på linjen och antalet centimeter gav ett procentuellt svar, därmed framgick ett resultat på hur deltagarens subjektiva upplevelse varit av att läsa under tidspress. optik 9-2011 Ögonrörelseanalys Ögonrörelserna analyserades var för sig, för höger och vänster öga och resultatet redovisades som ett medelvärde av båda. Detta gjordes med hjälp av ett visualiseringsprogram. Deltagarnas resultat har kodats i programmet, kontrollgruppen benämns med bokstaven A följt av en siffra mellan 1-12. Dyslektikerna har benämnts med bokstaven D följt av en siffra mellan 1-12. Den första texten vid normal läshastighet benämns N1 och den andra som N2. Den första och den andra texten under snabb läshastighet benämns S1 respektive S2. Statistiska metoder Den statistiska analysen gjordes med hjälp av programmet GraphPad InStat 3. Alla tester som användes var tvåsidiga och hade en signifikansnivå på p = 0,05. I programmet har medelvärden av rådatan jämförts. Vid jämförelse av resultat inom respektive grupp för jämföring av läshastigheten och läsögonrörelser användes ett parat Wilcoxon matched pairs test. Vid jämföring mellan grupperna användes ett oparat Mann-Whitney test. För jämförelse mellan grupperna gällande läsförståelsen användes ett oparat t-test. Resultat Läshastighet Kontrollgrupp Alla texter som lästs av deltagarna har jämförts med varandra inom gruppen. Ingen signifikans fanns förutom vid jämförelse mellan texterna AN1 och AS1 där en signifikant skillnad fanns (p = 0,0391). Dyslektikergrupp Alla texter som lästs av deltagarna har jämförts med varandra inom gruppen. Jämförelse mellan text DN1 och DN2 och mellan text DS1 och DS2 fanns ingen signifikant skillnad. Vid jämförelse mellan normal läshastighet mot läshastigheten under tidspress fanns det en signifikant skillnad, DN1 och DS1 (p = 0,0156), DN2 och DS2 (p = 0,0078), DN1 och DS2 (p = 0,0234) och DN2 och DS1 (p = 0,0078) Jämförelse mellan grupperna Vid jämförelse mellan grupperna för normal läshastighet fanns en signifikant skillnad; AN1 och DN1 (p = 0,0197), AN1 och DN2 (p = 0,0158), AN2 och DN1 (p = 0,0358) och AN2 och DN2 (p = 0,0439). Jämförelse mellan kontrollgruppens texter under normal läshastighet och dyslektikergruppens texter under snabb läshastighet fanns ingen signifikant skillnad. En signifikant skillnad hittades även vid jämförelse mellan kontrollgruppens och dyslektikergruppens texter vid snabb läsning; AS1 och DS1 (p = 0,0062), AS1 och DS2 (p = 0,0062), AS2 och DS1 (p = 0,0433) och mellan AS2 och DS2 (p = 0,0524). Läsögonrörelser Antal fixationer Vid jämförelse av kontrollgruppens fixationer fanns det en signifikant skillnad mellan texterna AN1 och AS1 (p = 0,0156) och mellan AN2 och AS1 (p = 0,0391). Resterande jämförelser mellan texterna gav ingen signifikans. Vid jämförelse av resultaten av antal fixationer inom dyslektikergruppen fanns endast signifikans mellan texterna DN2 och DS1 (p = 0,0273). Då gruppernas texter jämfördes mot varandra angående antal fixationer fanns det en signifikans mellan texterna AN2 och DN2 (p = 0,0289) och mellan AS1 och DS1 (p = 0,0263). Fixationsduration Då kontrollgruppens texter jämfördes mot varandra fanns det en signifikant skillnad mellan texterna AN2 och AS1 (p = 0,0078) och mellan AN2 och AS2 (p = 0,0488) gällande fixationsdurationen. Resterande jämförelser gav ingen signifikans. Då dyslektikergruppens texter jämfördes mot varandra hittades ingen signifikans gällande fixationsdurationen. Vid jämförelse mellan gruppernas texter fanns det en signifikant skillnad endast mellan AS2 och DS2 (p = 0,0433). Antal sackader En signifikans hittades mellan texterna AN1 och AS1 (p = 0,0156) för kontrollgruppens resultat, resterande jämförelser gav 40 VETENSKAP ingen signifikans gällande antalet sackader. Då jämförelse har gjorts inom dyslektikergruppen och deras antal sackader fanns en signifikans mellan texterna DN2 och DS1 (p = 0,0391), resterande resultat gav ingen signifikans. Då gruppernas resultat har jämförts mot varandra fanns en signifikans mellan texterna AN2 och DN2 (p = 0,0289) och mellan AS1 och DS1 (p = 0,0145). Resterande jämförelser gav ingen signifikans. Sackadlängd Signifikant skillnad hittades vid jämförelse av text AS1 och AS2 (p = 0,0250) inom kontrollgruppen gällande sackadlängden, resterande jämförelser gav ingen signifikans. Vid jämförelse mellan dyslektikergruppens lästa texter fanns, gällande sackadlängden, ingen signifikans. Vid jämförelse mellan gruppernas resultat fanns en signifikans mellan texterna AN1 och DN1 (p = 0,0062), AN2 och DN2 (p = 0,0317) och mellan AS1 och DS2 (p = 0,0205). Antal regressioner Då kontrollgruppens texter och antal regressioner har jämförts mot varandra hittades ingen signifikans mellan någon text. Detsamma gäller dyslektikergruppen och jämförelse mellan de två grupperna. Regressionslängd Vid jämförelse inom kontrollgrupp och dyslektikergrupp hittades ingen signifikans inom någon av de två grupperna. Detsamma gäller vid jämförelse mellan grupperna. Antal radbyten För kontrollgruppens resultat över antal radbyten hittades ingen signifikant skillnad mellan någon text. För jämförelse av dyslektikergruppens resultat hittades endast en signifikant skillnad mellan texterna DN2 och DS1 (p = 0,0273) mellan antal radbyten, resterande texter som jämförts har inte gett någon skillnad. När gruppernas lästa texter har jämfört mot varandra har ingen signifikans funnits mellan texterna. Diagram 1. Resultat över totalt antal rätt hos grupperna vid varje läst text Kontrollgrupp AN1 Kontrollgrupp AN2 Kontrollgrupp AS1 Kontrollgrupp AS2 Dyslektikergrupp DN1 Dyslektikergrupp DN2 Dyslektikgrupp DS1 Dyslektikgrupp DS2 Medelvärde 2,917 2,667 3 2,75 2,583 2,5 2,833 2,75 Standard avvikelse 0,2887 0,4924 0 0,4523 0,5149 0,6742 0,3892 0,4523 Tabell 1. Medelvärden och standard avvikelse för läsförståelsen för text. A motsvarar kontrollgruppen och D motsvarar dyslektikergruppen. Texterna benämns N1 vid första lästa texten under normal läshastighet, samt N2 vid text två vid normal läshastighet. Text ett vid läsning under tidspress benämns S1 och text två vid läsning under tidspress, S2. Läsförståelse Alla svar till varje text som deltagarna läst har jämförts mot varandra inom grupperna. Vid jämförelse av texterna inom kontrollgruppen hittades ingen signifikans förutom vid jämförelse av AN2 – AS1 (p = 0,0172) gällande antal rätt. Vid jämförelse av dyslektikergruppens svar till varje text hittades inte heller någon signifikans förutom vid jämförelsen mellan texterna DN1 och DS1 (p = 0,0261). Ingen signifikans hittades mellan gruppernas antal rätt på de besvarade frågorna till varje text. I diagram 1 nedan visas resultat över totalt antal rätt för respektive grupp för varje läst text. I tabell 1 nedan visas medelvärden och standard avvikelse för de antal rätt som deltagarna haft för varje läst text. Upplevelse och Belastning Resultatet av uppleveseenkäten vid läsning under tidspress visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Det fanns inte heller någon signifikant skillnad mellan gruppernas svar på enkäten om belastning vid läsning under tidspress. Tabellerna 2 och 3 nedan visar i procent hur varje grupp har svarat på frågorna gällande upplevelsen och belastningen. optik 9-2011 41 Diagram 2. Visar deltagarnas svar på upplevelseenkäten Diagram 3. Visar deltagarnas svar på belastningsenkäten Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker jämfört med normalläsare. Det har inte gjorts många studier på hur tidspress påverkar läsningen hos dyslektiker, dock finns två där man undersökt ögonrörelserna under normal läshastighet. En av dessa är en studie av Pavlidis (1981) där man testade ögonrörelserna med ljusdioder, detta för att se om ögonrörelserna skiljer sig inte bara vid läsning utan även när de ska fixera och följa ljuspunkter. I studien testade man dyslektiker jämfört med normalläsare i åldern 10-16 år och fann att dyslektikerna gjorde fler ögonrörelser, särskilt fler regressioner än kontrollgruppen. Jämfört med Pavlidis (1981) har man i denna studies resultat inte påvisats detta och det kan bero på att studierna har underökt olika åldersgrupper och olika många deltagare. Detta har också påoptik 9-2011 visats i en studie av Bucci (2007) där man jämfört dyslektiker med normalläsare i åldern 11 år, då dyslektikerna läser texten så gör de fler regressioner och längre fixationer än normalläsaren. När man tittar på resultaten av denna studie gällande läshastigheten vid normal läshastighet jämfört med läsning under tidspress kan man se att både dyslektikergruppen och kontrollgruppen minskar sin hastighet då de läser under tidspress. Det man också kan se är dock att kontrollgruppen minskade sin hastighet mer, AN1 och AS1 minskade med 19,34procent, än vad dyslektikergruppen gör, DN1 och DS1 minskade med 14,77procent, DN2 och DS2 minskade med 12,69procent mellan de olika läshastigheterna. Detta betyder alltså att dyslektikergruppen läst lite långsammare än vad kontrollgruppen gjorde. Detta resultat har Eriksson & Flodin (2010) också funnit i deras examensarbete från före- gående år där man undersökt effekten av tidspress vid läsning hos dyslektiker. Om man sedan tittar på läshastigheten mellan grupperna gällande läsning under normal läshastighet ser man att dyslektikergruppen tog längre tid på sig vid läsning under normal läshastighet än vad kontrollgruppen gjorde. Skillnaderna man kan se är att vid AN1 och DN1 så tog dyslektikergruppen 33,88procent längre tid på sig och vid AN2 och DN2 så tog dyslektikergruppen 25,2procent längre tid på sig än vad kontrollgruppen gjorde under normal läshastighet. Jämförs sedan resultatet av läshastigheten under tidspress mellan grupperna så ser man även här att dyslektikerna tog längre tid på sig vid läsning under tidspress än vad kontrollgruppen gjorde. Det man kan se är att vid AS1 och DS1 så tog dyslektikergruppen 41,47procent längre tid på sig och vid AS2 och DS2 tog dyslektikergruppen 30,85procent längre tid på sig att läsa under tidspress än vad kontrollgruppen gjorde. Att dyslektikerna läser långsammare under både normal läshastighet och vid läsning under tidspress jämfört men vad kontrollgruppen gör har även påvisats i förra årets examensarbete av Eriksson & Flodin (2010). Utifrån resultaten av ögonrörelserna kan man se att antalet fixationer har minskat med 22,46 procent för kontrollgruppen och 13,86 procent för dyslektikergruppen, från normal- till läsning under tidspress. Antalet fixationer har även ökat med 26,84 procent för dyslektikergruppen jämfört med kontrollgruppen vid normal läshastighet och 3,16 procent för samma grupp vid läsning under tidspress. Utifrån detta kan man se att dyslektikerna faktiskt gör fler fixationer än kontrollgruppen både vid normal läshastighet och under tidspress. Gällande fixationsdurationerna för kontrollgruppen kan man se att durationerna minskar med 14,78 procent från normal läshastighet till läsning under tidspress. Vid jämförelse mellan grupperna AS2 och DS2 kan man se att dyslektikergruppen gör 59,9 procent längre fixationsdurationer än kontrollgruppen. Detta kan bero på att dyslektikerna ville förstå texten väl, dock har , 42 VETENSKAP ingen signifikans i läsförståelsen funnits. Vid tidspress mellan grupperna gällande texterna AS1 och DS1 ökar dyslektikerna antalet sackader med 39,74 procent vilket också ses i studien av Pavlidis (1981). Antalet sackader för kontrollgruppen har minskat med 23,7 procent vid jämförelse mellan AN1 och AS1. Inom dyslektikergruppen gällande DN2 och DS1 har antalet sackader minskat med 13 procent. Vid jämförelse mellan grupperna ser man att dyslektikerna gör fler sackader än kontrollgruppen både vid normal läshastighet och under tidspress, AN2 och DN2 ökning med 30,62 procent och mellan AS1 och DS1 ökning med 39,74 procent. Gällande sackadlängden för kontrollgruppen minskar sackadlängden med 7,33 procent från AS1 till AS2. Inom dyslektikergruppen fanns ingen signifikans mellan texterna vilket tyder på att deras sackadlängder inte påverkas av tidspress. Vid jämförelse mellan grupperna för texterna AN1 och DN1 och AN2 och DN2 minskar sackadlängden med ca 13,8 procent. Mellan texterna AS1 och DS2 minskar sackadlängden med 7,42 procent. Ett oväntat resultat som erhölls var att antal regressioner och regressionslängden inte påverkades av tidspress och att dyslektikerna inte skiljde sig från kontrollgruppen. Vilket Bucci (2007) kommit fram till i sin studie. Dyslektikergruppens radbyten minskar med 6,81 procent när de läser under tidspress jämfört med deras normala läshastighet. Detta kan bero på att dyslektikerna hoppade över vissa meningar för att hinna läsa klart texten. Om man tittar på figur 1 och 2 kan man se hur ögonrörelserna skiljer sig vid läsning mellan kontrollgruppen och dyslektikergruppen. Kontrollgruppens läsögonrörelser är mer strukturerade i texten än dyslektikernas som gör många fler sackader och har svårt att hålla fixationen, vilket ses genom att de hoppar iväg med blicken. Gällande läsförståelsen inom kontrollgruppen så har den minskat med 13,89 procent från normal läshastighet till läsning under tidspress, dock har denna grupp tagit mindre tid på sig vid läsning under tidspress än vad dyslektikergruppen har gjort. För dyslektikergruppen har läsförståelsen minskat med 6,25 procent från normal läshastighet till läsning under tidspress. Detta kan bero på att dyslektikerna läste om texten tills att den stängdes ner på Tobii-skärmen. Förväntningar angående läsförståelsen var att dyslektikerna skulle ha en lägre läsförståelse än kontrollgruppen vid normalläsning och tidspress. Detta då dyslektiker ofta har problem med att förstå innehåll i den text dem läst. Resultatet visade att de fanns en signifikant skillnad mellan grupperna gällande den normala läshastigheten i läsförståelsen. Vid jämförelse av grupperna under tidspress fanns ingen signifikant skillnad gällande läsförståelsen. Båda grupperna har sjunkit ungefär lika mycket vid läsning under tidspress jämfört med läsning under normal läshastighet. Dyslektikerna har svarat lite sämre än kontrollgruppen men inte så mycket sämre att det gett någon signifikant skillnad. Detta kan bero på att båda grupperna påverkades av tidspressen lika mycket och presterade därför ungefär likadant. Vid jämförelse av resultat mellan S1 och S2 inom grupperna fanns inte heller någon signifikant skillnad. Dock ser vi att de har haft färre rätt under S1 jämfört med S2. Detta kan bero på att deltagarna kände sig mer pressade under det S1 då de inte hade fått en uppfattning om hur långt de kunde läsa av texten under en minut. Därför tog de längre tid på sig under S2 och fick därmed fler rätt på läsförståelsen. Om fler deltagare varit med i varje grupp hade det eventuellt blivit en signifikant skillnad mellan grupperna under tidspressmomentet. Det man kan se utifrån dessa resultat är att läsförståelsen inte påverkades märkbart av ökad läshastighet hos vare sig dyslektiker eller kontrollgruppen. Detta har man också konstaterat i ett nyligen utfört examensarbete av Eriksson & Flodin (2010). Detta resultat kan även bero på texternas svårighetsgrad då de egentligen är utformade för 10-12 åringar. När man tittar på resultatet från upplevelseenkäten, se diagram 2, kan man se att kontrollgruppen upplever en högre koncentration under tidspress jämfört med dyslektikergruppen. Detta kan bero på att kontrollgruppen upplever att de måste koncentrera sig mer under tidspressmomentet än vad de gör vid normal läshastighet. I och med att dyslektikerna ofta behöver lite längre tid på sig att läsa än normalläsare för att kunna förstå innehållet, så framkallar tidspressen en stressfaktor som gör att personen vill hinna läsa igenom hela texten, utan att de hinner fokusera helt och hållet på innehållet. De skiljande resultaten angående denna fråga kan även tyda på att deltagarna har tolkat påståendet olika. De första mätningarna som gjordes innan deltagarna fick läsa texterna var för att utvärdera om deltagarna hade ett fungerande binokulärseende. Om det från början hade satts exklusionskriterier hade två deltagare uteslutits från dyslektikergruppen, då dessa inte hade hamnat inom kriterierna för ett fullgott binokulärseende vilket då hade varit ett kriterie i denna studie. Resultatet hos dessa deltagare gällande läsögonrörelserna och läsförståelsen var inte sämre än hos övriga deltagare. Gällande läsning under tidspress så sattes för deltagarna ett tak på en minut vilket ledde till att några deltagare läste om texten flera gånger tills att texten stängdes ner, detta i sin tur ledde till att de tog längre tid på sig att läsa klart texten under tidspress jämfört med den normala läshastigheten. Om det inte hade satts ett tak på tidspressen utan istället instruerat deltagarna att de skulle läsa den visade texten så fort som möjligt men att de samtidigt skulle förstå innehållet i texten, så hade resultaten antagligen sett något annorlunda ut och vi hade kunnat jämföra dessa med förra årets examensarbete inom samma område. Något som kan ha påverkat resultatet är att man inte slumpade ordningen om deltagarna läste under normal läshastighet och läsning under tidspress. För att säkerställa att deltagarna är rättplacerade under varje läsmoment borde en kalibrering ha gjorts innan varje text påbörjat läsas. Då detta inte gjordes i denna studie har detta lett till att vissa mätningar inte har blivit tillförlitliga, Tobiin har i vissa fall tappat lokaliseringen av deltagarens pupill. En faktor som kan påverka resultaoptik 9-2011 43 tet men som är svår att undvika är den mänskliga faktorn, till exempel koncentration hos deltagaren, blinkfrekvens och graden av dyslexi som är svår att fastställa. Resultat av studien visar att tidspress kan påverka dyslektiker negativit gällande läshastigheten och att de behöver längre tid på sig för att läsa klart en text och förstå innehållet i den, jämfört med en noralläsare. Detta är viktigt att betrakta för dyslektiska högskolestudenter då de examineras eller pressas till att prestera under tidspress. Som optiker är det viktigt att göra en ordentlig synundersökning av för att minimera synrelaterade problem för dyslektiker, vilket skulle kunna försvåra detta. Referenslista Bucci M.P., Brémond-Gignac D., Kapoula Z., (2007), Poor binocular coordination of saccades in dyslexic children, Graefes Archive for Clinical and Experimental Ophthalmology, Vol. 246, No. 3, s. 417–428. France: Springer-Verlag Ciuffreda K.J., Tannen B., (1994), Eye Movement Basics for the Clinician USA: Mosby-Year Book, Inc. Daum K.M, Rutstein R.P, (1998), Anomalies of Binocular Vision: Diagnosis and Management. USA: Mosby Inc. Ericson B., (2008), Utredning av läs- och skrivsvårigheter, 3.3 uppl. Sweden: Holmbergs i Malmö AB Eriksson E., Flodin K., (2010), Effekten av tidspress på dyslektikers läsning, Examensarbete vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet. Sweden Finer D., Kere J., (2008), Dyslexi – stavfel i generna, Karolinska Institutet University Press. Sweden: Kristianstads Boktryckeri AB Hahn G. A., Penka D., Gehrlich C., Messias A., Weismann M., Hyvärninen L., Leinonen M., Feely M., Rubin G., Dauxerre C., Vital-Durand F., Featherston S., Dietz K., Trauzettel-Klosinski S., (2006), New standardized text for assessing reading performance in four European languages. England: British Journal of Ophthalmology, (2006:90) Hart S.G., Staveland L.E, (1988), Developoptik 9-2011 ment of Nasa-TLX (Task Load Index): Results of empirical and theoretical research, Human Mental Workload, by P.A. Hancock and N. Meshkati (eds.) Holland: Elsevier Science Publishers, B.V. Källmark F., (2009), Clinical investigations of fixation stability and reading eye movements, Doktorsavhandling vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Karolinska Institutet Sweden: Reproprint AB. Lindell C-G.,Thornblad H., (1998), Dyslexi i arbetslivet Sweden: Halmstad Tryckeri AB Myrberg M., (2007), Dyslexi – en kunskapsöversikt, Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007 Sweden: Lärarhögskolan i Stockholm O’Connor A. R., (2010), Relationship between binocular vision, visual acuity, and fine motor skills, Optometry and Vision Science, Vol. 87, No. 12 USA: American Academy of Optometry. Pavlidis G., (1981), Do eye movements hold the key to Dyslexia?, Neuropsychologia, Vol. 19, s. 57- 64. Great Britain: Pergamon Press Ltd. Rayner K., (1998), Eye Movements In Reading and Information Precessing: 20 Years of Research, Psychological Bulletin, Vol. 124, No. 3. USA: University of Massachusetts at Amherst Schwartz, S.H., (2004). Visual Perception- a clinical orientation, 3 upplagan USA: McGraw-Hill Companies, Inc., Medical Publishing Division. Stein J., (2001), The Magnocellular Theory of Developmental Dyslexia, Dyslexia 7, s. 13-26. http://www3.interscience.wiley.com/journal/78503470/ abstract?CRETRY=1&SRETRY=0, [201010-07] Tobii Technology Inc. Cognetive psychology, ophthalmology and neurophysiology, (2008), http://www.tobii.com/System/images/icons/file_pdf_16.gif. Figur 4, http://www.pc.rhul.ac.uk/staff/J. Zanker/teach/PS2080/L5/PS2080_5_files/ Image254.gif (2011-01-07) Figur 5, http://www.google.co.uk/ imgres?imgurl=http://www.tobii.com/ Images/contentImages/Produktbilder/Tobii_T60_Eye_Tracker_web. jpg&imgrefurl=http://www.tobii.com/market_research_usability/products_services/ eye_tracking_hardware/tobii_t60_t120_ eye_trackers.aspx&usg=__L6kBteN0IZv DGqJxM1Xw9Ed3XK0=&h=220&w=165&s z=4&hl=en&start=2&zoom=1&um=1&itb s=1&tbnid=cBuIIHVbOgG2YM:&tbnh=107 &tbnw=80&prev=/imagesprocent3Fqprocent3DTobiiprocent2BT120procent2BEyeprocent2BTrackerprocent26umprocent3D1procent26hlprocent3Denprocent26saprocent3DNprocent26rlzprocent3D1T4SNYK_ en-GBSE302SE305procent26tbsprocent3Disch:1 (2011-01-03) , 44 VETENSKAP AV M arguerite B . Mc D onald , M D , FAC S* oc h E ssilor S tudy Group * * Hänsyn till pupillens storleksförändring i en vågfrontsoptimerad progressiv glaskonstruktion förbättrar seendet vid sämre ljusförhållanden SYFTE Varilux Physio 2.0 (Essilor) är ett nytt vågfront-korrigerande progressivt glas som integrerar data om pupillstorleken i sin konstruktion. Studien utvärderar om glaset ger bättre seende, speciellt vid dämpad belysning, än andra progressiva glaskonstruktioner. Projicerad pupilldiameter (mm) Test protokoll Effekt av pupillens storlek på progressiBild 2 Deltagarna fick två identiska par glasögon. va glas prestanda Den yta av det progressiva glaset som kommer Hänsyn till Pupillens Storleksförändring i en Vågfrontsoptimerad Progressiv att användas, med tanke på pupillstorleken av det Det ena paret med Varilux Physio 2.0 och En frisk pupill reagerar på ljusstyrkan och specifika ljusförhållandet och synavståndet som Glaskonstruktion Förbättrar Seendet vid Sämre Ljusförhållanden det andra paret med Varilux Physio. Efter avståndet för seendet genom att vidga elkombineras i modellen, illustreras i rött. ModelMarguerite B. McDonald, MD, FACS * och Essilor Study Group ** att ha testat det första paret (slumpmässig ler och dra ihop sig. Denna pupillreaktion len tar även hänsyn till Rx, addition och blickriktEn dubbelblind, slumpmässig bärartest,och som jämför Varilux Physio 2.0 ning. ordning) växlade bäraren testade den påverkas av patient-relaterade faktorer SYFTE med den första versionen av Varilux Physio vågfront-korrigerande glas. Varilux Physio 2.0 (Essilor) är ett nytt vågfront-korrigerande progres1,2 andra glaskonstruktionen som jämförelse. som tex. ålder och synfel. Naturliga växsivt glas som integrerar data om pupillstorleken i sin konstruktion. Test protokoll Studien utvärderar om glaset ger bättreutgör seende,ett speciellt vid dämpad Samma tillpassningsvärden användes (tex. lingar av pupillstorlek problem Hänsyn till pupillens storleksförändring Deltagarna fick två identiska par glasögon. Det ena pabelysning, än andra progressiva glaskonstruktioner. monokulärt och 2.0 18 mm minimum monför progressiva glas prestanda. När pui progressiv glaskonstruktion ret med VariluxPD Physio och det andra paret med Varilux Physio. Efter att ha testat det första paret (slumpmästeringshöjd). pillen vidgas, som den gör i skymning elFör att undersöka problem med prestanda, sig ordning) växlade bäraren och testade den andra glaskonEffekt av Pupillens Storlek på struktionen som jämförelse. Samma tillpassningsvärden använDeltagarna genomförde en rad verkliga ler mörker, är vågfronten som träffar ögat orsakade av naturlig pupilldynamik, skapaProgressiva Glas Prestanda des (tex. monokulärt PD och 18 mm minimum monteringshöjd). uppgifter i varierande kontrollerade miljöer mer förvrängd eftersom ljusknippet genom des en komplex datamodell för att kunna En frisk pupill reagerar på ljusstyrkan och avståndet för seendet Oändligt Ljus Avstånd genom att vidga eller och dra ihop sig. Denna pupillreaktion påverkas genomförde en cd/m²) rad verkliga i variei Deltagarna både standard (100 ochuppgifter svaga (25 en större pupill passerar genom ett större förutse pupillstorleken för varje given glasav patient-relaterade faktorer som t.ex. ålder och synfel 1,2. Naturrande kontrollerade miljöer i både standard (100 cd/m² liga område växlingar av av pupillstorlek problem för progressiva cd/m²) (Tabell 1). glasetutgör yta ett (Bild 1). Detta berorglas ordination och additionstillägg, kombineoch svaga ljusförhållanden (25 cd/m²) ljusförhållanden (Tabell 1). prestanda. När pupillen vidgas, som den gör i skymning eller mörker, är på det faktum att nivån av högre ordningrade med en rad av specifika synavstånd vågfronten som träffar ögat mer förvrängd eftersom ljusknippet genom Tabell 1 - Uppgifter för bedömning utförda i standard en större passerar genom ett större område av glasetutgör yta (Bild 1). Hänsyn till Pupillens Storleksförändring i puenspupill aberrationer, speciellt Koma, och ljusförhållanden (Bild 2). För varje (100 cd/m ) och dämpad 25 cd/m ) belysning. Detta beror på det faktum att nivån av högre ordningens aberrationer, Progressiv Glaskonstruktion Typ av seende Uppgift Funktionen utvärderas en del av progressiva glas konstruktioner. pillstorlek beräknar modellen den korrespeciellt Koma, utgör en del av progressiva glas konstruktioner. AlltFör att undersöka problem med prestanda, orsakade av naturlig puNära Läsa liten text på: - Användarvänlighet så, ju större yta av glaset som utnyttjas, desto sämre kvalitet på den pilldynamik, skapades en komplex datamodell för att kunna förutse Alltså, ju större yta av glaset som utnyttjas, sponderande ytan på glaset som kommer - digitalkamera (kamera, telefon) vågfront som når näthinnan. Aberrationer framkallade av glasögonglas pupillstorleken för varje given glasordination och additionstillägg, - mobiltelefon - Klarhet i seendet (allt) desto sämre kvalitet den vågfront användas tar sen desynavstånd störst och förekom- meny på restaurang - Synfältsbredd (meny) försämrar kontrastkänsligheten och på synprestanda. Effekten som är mest kombinerade medoch en rad av specifika ljusförhållanden markant vid sämre ljus – i själva verket är synkvaliteten vid sämre ljus , 2). För pupillerna varje pupillstorlek beräknar modellen den störst korrespondeMellanavstånd Läs och skriv uppgifter: - Klarhet i seendet når näthinnan. Aberrationer framkallade av (Bild mande (eftersom de ger - LCD skärm placerad - Synfältsbredd rande ytan på glaset som kommer användas och tar sen de störst föredet vanligaste klagomålet hos bärare av progressiva glas. på 60 cm glasögonglas försämrar kontrastkänsligbegränsning progressiva prestankommande pupillerna av (eftersom de ger störstglas begränsning av progressiva glas prestanda). Sedan görs en ny beräkning av den fastställda heten och synprestanda. Effekten är mest da). Sedan görs en ny beräkning av den Åvstånd Läsa rullande text på - Textskärpa ytan av det ursprungliga vågfrontsoptimerade Varilux Physio, för att ett minsta avstånd av - Lätthet att skifta melminimera aberrationerna dendet del avursprungliga glaset som används.vågDet förbättmarkant vid sämre ljus – i själva verket är fastställda ytan iav 3 m: lan centralt och perifert rade designresultatet strävar mot att minimera de glasögonaberratiotvå LCD skärmar, en placerad skärm synkvaliteten vid sämre ljus3, det vanligaste nerfrontsoptimerade Varilux Physio,och försynprestanda. att mi- Synfältsbredd placerad centralt, som är kopplade till minskad kontrastkänslighet den andra perifert nimera aberrationerna i den del av glaset klagomålet hos bärare av progressiva glas. METOD Skifta avstånd - Nära till tidning - Snabbhet/lätthet att - Mellanavstånd till LCD skifta avstånd som används. Det förbättrade designresulskärm på avstånd - Klarhet i seendet - Långt håll till LCD tatet strävar mot att minimera de glasögoBild 1 skärm på avstånd Ju större punaberrationer som är kopplade till minskad Dynamiskt Seende vid rörelse - Hitta föremål och läsa - hyllor i butik etiketter (butikshyllor) pillstorlek, kontrastkänslighet och synprestanda. - trappor - Trygghet (trappor) 2 2 3 desto större yta av glaset används och desto mer vågfrontsaberrationer genereras när ljuset passerar. - Bibehålla en naturlig hållning (trappor) METOD En dubbelblind, slumpmässig bärartest, som jämför Varilux Physio 2.0 med den första versionen av Varilux Physio vågfrontkorrigerande glas. RESULTAT OCH DISKUSSION Statistisk signifikant preferens för progressiva glas som använder data om pupillstorleken för att optimera vågfront Deltagarna föredrar Varilux Physio 2.0 i optik 9-2011 45 Hänsyn till Pupillens Storleksförändring i en Vågfrontsoptimerad Progressiv Glaskonstruktion Förbättrar Seendet vid Sämre Ljusförhållanden Marguerite B. McDonald, MD, FACS * och Essilor Study Group ** RESULTAT OCH DISKUSSION Statistisk signifikant preferens för progressiva glas som använder data om pupillstorleken för att optimera vågfront Deltagarna föredrar Varilux Physio 2.0 i både standard (71%; P = 0.08) och dämpad (82%; P = 0.006) belysning (Tabell 2). Den mest frekventa kommentaren från deltagarna som nämns är ”bättre skärpa/klarhet/ fokus”, och upplevs med Varilux Physio 2.0. En liknande jämförande studie med 35 presbyoper bekräftar att bärare upplever högre nivå av synprestanda vid alla uppmätta kriterier med Varilux Physio 2.0 (Bild 3). Studien utvärderar om glaset ger bättre seende, speciellt vid dämpad belysning, än andra progressiva glaskonstruktioner. Bärarstudier bekräftar resultaten från Optisk Bänk Dessa bärarjämförelsers resultat bekräftar testresultat från optisk bänk där Varilux Physio 2.0 uppvisade minskade nivåer av vågfrontsaberrationer (Bild 4) och förbättrad kontrastfunktion (Bild 5) jämfört med fyra andra progressiva glas med identisk korrektion och material. Dessa tester visade att Varilux Physio 2.0 ger: • De lägsta nivåerna av aberrationer i den del av glaset som används • Den bästa anpassningen av funktion till dämpad och standard belysning Jämförelse av Vågfront Aberrationsnivå Tabell 2 - Deltagarna föredrar den konstruktion (Varilux Physio 2.0) som tar hänsyn till pupillens dynamik. Varilux Physio 2.0 Varilux Physio P-värde Standard belysning (100 cd/m2) 71% (15) 29% (6) 0,08 Dämpad belysning (25 cd/m2) 82% (18) 18% (4) 0,006 • De lägsta nivåerna av aberrationer i den del av glaset som används • Den bästa anpassningen av funktion till dämpad och standard belysning OBS: Resultat för deltagare som uppgett en preferens av glas för antingen i standard (21/30) eller dämpad (22/30) belysningsmiljö. siva glas som inte integrerar uppgift om pupillstorlek i sin konstruktion. Resultaten visar att Varilux Physio 2.0: •SLUTSATSER Överlag föredras, med klarlagd statisVarilux Physio 2.0, som integrerar pupilldynamik, ger ett bättre seende, tik signifikans vid dämpad belysning speciellt i dålig belysning. De samlade resultaten från en dubbelblind test och test i optisk bänk visar att Varilux Physio 2.0, som är konstruerat med •hänsyn Har till färre aberrationer än andra tespupillens naturliga förändring av storlek, och som svar på betadelysningsnivå glas och individens ackommodativa status, ger bättre seende vid dämpade ljusförhållanden när det jämförs med progressiva glas som inte •integrerar Bevarar 93 om %pupillstorlek av bildskärpan vid dämuppgift i sin konstruktion. pat Resultaten ljus förvisar enatt bättre kontrastupplevelse Varilux Physio 2.0 • Överlag föredras, med klarlagd statistik signifikans vid dämpad belysning Bild 4 • Har färre aberrationer än andra testade glas Varilux Physio 2.0 uppvisade lägre nivåer av aber• Bevarar 93% av bildskärpan vid dämpat ljus för en bättre kontrastupplevelse rationer än glas som inte tar med effekten av REFERENSER pupillens varierande storlek på progressiva glas 1. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, et al. REFERENSER 4 Nivån av aberrationer är lägre för alla prestanda. 1. Winn B, Whitaker D, Elliott DB, et al. Factors affecting light-adapted pupil size in normal human subjects. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1994, 35 (3): 1132-7. Factors affecting light-adapted pupil size in ordinationer och pupillstorlekar, mendistance skillnad i to control pupil size. Am 2. Myers GA, Barez S, Krenz WC, et al. Light and target interact J Physiol. 1990; 258 (3): 813-9. 3. Nielsen on-line study of 300 interviewees in France and Germany. 2009. Data on file. Essilor International S.A. prestanda blir ännu större med en större pupill normal human subjects. 4. Jämförande värden samlades in från följande progressive glas: Zeiss Individual (Glas A), Shamir Autograph II (Glas B), Zeiss SOLAOne HD (Glas C), Hoyalux iD MyStyle och(Glas högre D). addition. Invest Ophthalmol Vis Sci. 1994, 35 (3): Bild 3 Deltagarna uttryckte högre grad av tillfredsställelse med Varilux Physio 2.0 för alla prestanda kriterier (genomsnittligt svar anges av den gröna linjen i diagrammet) jämfört med Varilux Physio (i orange). Skala: mycket dåligt (1) till mycket bra (20) både standard (71%; P = 0.08) och dämpad (82%; P = 0.006) belysning (Tabell 2). Den mest frekventa kommentaren från deltagarna som nämns är ”bättre skärpa/klarhet/ fokus”, och upplevs med Varilux Physio 2.0. En liknande jämförande studie med 35 presbyoper bekräftar att bärare upplever högre nivå av synprestanda vid alla uppmätta kriterier med Varilux Physio 2.0 (Bild 3). Bärarstudier bekräftar resultaten från optisk bänk Dessa bärarjämförelsers resultat bekräftar testresultat från optisk bänk där Varilux Physio 2.0 uppvisade minskade nivåer av vågfrontsaberrationer (Bild 4) och förbättrad kontrastfunktion (Bild 5). .. jämfört med fyra andra progressiva glas med identisk korrektion och material.4 Dessa tester visade att Varilux Physio 2.0 ger: optik 9-2011 1132-7. * Författaren har inga ekonomiska intressen i de produkter/företag som refereras till. ** The Essilor Study Group består av oberoende forskare anlitade av Essilor International S.A. 2. Myers GA, Barez S, Krenz WC, et al. Light and target distance interact to control pupil size. Am J Physiol. 1990; 258 (3): 813-9. 3. Nielsen on-line study of 300 interviewees in France and Germany. 2009. Data on file. Essilor International S.A. Bild 5 Varilux Physio 2.0 bibehåller en bättre kontrastkänslighet både vid dämpad och vid stark belysning, vilket visas av högre anpassad funktion. Utvärderingen är baserad på ett glas med styrka -4.00 D och addition 2.0 D och en pupilldiameter på 3 mm (starkt ljus) och 8 mm (dämpat ljus).4 SLUTSATSER Varilux Physio 2.0, som integrerar pupilldynamik, ger ett bättre seende, speciellt i dålig belysning. De samlade resultaten från en dubbelblind test och test i optisk bänk visar att Varilux Physio 2.0, som är konstruerat med hänsyn till pupillens naturliga förändring av storlek, och som svar på belysningsnivå och individens ackommodativa status, ger bättre seende vid dämpade ljusförhållanden när det jämförs med progres- 4. Jämförande värden samlades in från följande progressive glas: Zeiss Individual (Glas A), Shamir Autograph II (Glas B), Zeiss SOLAOne HD (Glas C), Hoyalux iD MyStyle (Glas D). * Författaren har inga ekonomiska intressen i de produkter/företag som refereras till. ** The Essilor Study Group består av oberoende forskare anlitade av Essilor International S.A. VÄLKOMMEN TILL SPECSAVERS! Karriärmöjligheter inom Sveriges största och gladaste optikerfamilj! Som en del av vår fortsatta tillväxt år 2011/2012 har vi ett antal platser i Sverige där vi vill etablera oss. Så om du drömmer om att bli franchisetagare och ha din egen butik så finns möjligheten här. Vi söker både optiker och retailers. Om du vill veta mer, tveka inte utan ring Karin Wikström på 0703-42 50 70 eller maila på [email protected] VI SÖKER ÄVEN: Borås Leg. Optiker Kontakta Sulejman eller Merima Hadzic, 033-418 118 eller 0707-145 760, [email protected] Liljeholmen Optikerassistent, deltid 25 tim/v Kontakta Nenne Jakobsson, 08-645 32 70 [email protected] Helsingborg Leg. Optiker med kontaktlinsbehörighet, hel- eller deltid. Kontakta Amela Habibovic Jovic, 042-129230 eller 0736-552834. Arvika Leg optiker med kontaktlinsbehörighet. Kontakta Johanna Falkman eller Carina Mörk 0570-134 40. [email protected] Vällingby Optikerassistent, heltid Kontakta Kent Söderlund, 070 7743280 Mail: [email protected] Kontaktperson: Karin Wikström, tel 0703-42 50 70, [email protected] Specsavers introducerar Tiger Of Sweden under oktober 2011 Kundfokus, ny teknologi, mode, företagsamhet … Det är mycket våra optiker ska brinna för! Se alla lediga tjänster inom Synsam på www.synsam.se. Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl. SÖKES: Du som är egen företagare med optikerbutik, eller som vill starta eget, och som sätter ett stort värde på frihet och självbestämmande. FINNES: Sveriges största sammanslutning av privatägda optikerbutiker med stor gemenskap och en stor mix av centralt stöd. Hos oss får du alla fördelar som en privat butiksägare har samtidigt som du kan dra nyttan av att vara flera och på så sätt bli en starkare aktör. Vi erbjuder: Självbestämmande Du äger själv din butik och bestämmer själv hur du vill profilera den. Samt vilka tjänster och produkter du vill erbjuda. Vårt enda krav är att du erbjuder dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke. Rikstäckande gemenskap Det finns en stor fördel att vara en bland flera. Att få stöd och gemenskap från övriga 136 butiksmedlemmar i KlarSynt, medlemmar som du träffar på våra mässor och events. Eller som du håller kontakten med via vårt väl utvecklade intranät. Centralt stöd Vi arbetar hela tiden aktivt med att bygga ut våra tjänster till KlarSynts medlemmar. Att se till att vi servar er med relevanta tjänster och produkter. Givetvis ingår här bra inköpsavtal från starka leverantörer, en bred mix av marknadsföringsmaterial, aktiv affärsutveckling av våra koncept som SynTrygg, DelBetala och LinsBoxen samt mycket, mycket mera. Kompetensutveckling Att främja och stödja vidareutbildning för optiker är en självklarhet för oss. Det gör vi bland annat genom satsning på interna seminarier och utbildningar samt ekonomiskt stöd vid externa utbildningar. IT-support Vi kan erbjuda dig ett av branschens absolut bästa och mest kompletta affärs- och optiksystem – ServeIT. Nordiskt samarbete Genom Nordic Optical Alliance samverkar vi med 450 likasinnade privatledda optikerbutiker i Norge, Danmark och Sverige för att samordna inköp samt affärs- och IT-utveckling. Vill du kunna erbjuda dina kunder kompetens, valfrihet och omtanke så kontakta oss så kan vi berätta mer om vad vi kan erbjuda dig. Inger Tallén, VD, 08-678 45 00, [email protected] Anna Östlund, marknadschef, 08-678 45 00, [email protected] Hos oss får du kompetens, valfrihet och omtanke. www.klarsynt.se optik Vi expanderar och söker: Optiker till Borås, Falun, Norrköping, Göteborg och Stockholm/Skärholmen. Vi söker dig som: • Är legitimerad optiker • Har några års erfarenhet • Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö • Meriterande med linsbehörighet Vi söker heltids- och deltidsoptiker. Vid frågor ring Per Stommel på 0708-20 19 19. Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se/karriar optik 9-2011 optiktidningen_110929.indd 1 Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se 2011-09-12 09.23 VI SÖKER DIG! Vi växer och söker butikschefer, kontaktlinsoptiker och optikerassistenter. Är du vår nya medarbetare? Läs mer om våra lediga jobb under www.synoptik.se Kontakt: [email protected] 08-626 19 Synoptik är en del av holländska Grand Vision B.V., världens ledande operatör av optisk detaljhandel med drygt 4 400 butiker i 41 länder. Vi är en av de ledande kedjorna på den svenska marknaden, med idag 104 butiker. Vi satsar offensivt och har bland annat genomfört ett omfattande investeringsprogram där 75 butiker har moderniserats och byggts om i linje med vårt moderna och framgångsrika butikskoncept. Vi har öppnat 18 butiker de senaste två åren och har ambitionen att öppna ytterligare ca 40 butiker i Sverige. Ett viktigt steg på vägen är att etablera ett framgångsrikt franchisekoncept. Du kan läsa mer om Grand Vision på grandvision.com. optik 5-2011 RätRt äptrtogprreossgivre a sgslaiva s? gla s? s? Ditt livs progressiva glas Som proffs vet du vad som skiljer moderna progressiva kvalitetsglas från konventionella progressiva glas. Dubbelsidig individuell punktslipning, ett optiskt renodlat material, beräkningar som tar bort ”gungeffekten” och mycket mer. Vi har samlat dessa fakta i en skrift kallad ”Sju progressiva sanningar”. Allt i syfte att ge dig tydliga argument när du berättar för dina kunder om progressiv synkomfort och kvalitet. Det som kort stavas Hoya. Beställ bildspelet ”Rätt progressiva glas” på hoyanet.se www.hoyanet.se Posttidning B Tidningen Optik Karlbergsvägen 22 113 27 Stockholm AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL Tydlig klar syn på alla avstånd* TIDIGA PRESBYOPER LÅG ADD +1,25D ETABLERADE PRESBYOPER MEDIUM ADD +1,50D TILL +2,00D HÖG ADD +2,25D TILL +2,50D Precision Profile Lens-designen ger klar syn på alla avstånd* med jämn övergång från nära till långt håll. Jämn övergång från begynnande till etablerade stadier av presbyopi tack vare 3 ADD systemet. På 86% av begynnande presbyoper passar det första paret AIR OPTIX® AQUA MULTIFOCAL vid tillpassning.1 Om du har frågor, kontakta din CIBA VISION representant eller vår kundservice. *In emerging presbyopes. AIR OPTIX® AQUA Multifocal (lotrafilcon B) Dk/t = 138 @ -3.00D. AIR OPTIX® AQUA Multifocal: For daily wear or up to 6 nights extended wear for presbyopia. References: 1. CIBA VISION, data on file, 2008. CIBA VISION Nordic AB, Telefon: 031-722 66 10, Stora Åvägen 25, S-436 34 Askim, www.cibavision.se
© Copyright 2024