INFORMATION TILL DIG SOM
HAR LYMFÖDEM
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
Lymfsystemet
Anatomi
Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet.
Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar
lymfkörtlar samt mjälte, bräss (thymus) och halsmandlarna (tonsillerna).
Lymfsystemets funktion är att transportera lymfa och att ansvara för huvuddelen av kroppens
immunförsvar.
Lymfkärl
Lymfkärlen bildar ett nätverk genom hela kroppen. Längst ut i nätverket är kärlen små och
tunnväggiga. De blir efter hand grövre, har klaffar och passerar lymfkörtlar. Lymfan når
slutligen de två största lymfstammarna som transporterar lymfan tillbaka till den venösa delen
av blodsystemet ovanför nyckelbenen. I motsats till blodkärl är lymfkärl svåra att se för blotta
ögat eftersom lymfan är ofärgad eller svagt gulfärgad. Lymfan kan vara mjölkaktig efter intag
av en fettrik måltid.
Lymfkörtlar
I kroppen finns 500-1000 lymfkörtlar, framförallt i ljumskarna, kring tarmarna, i armhålorna
och på halsen. Friska lymfkörtlar är små, mellan 0,2-1 cm i diameter och bönformade.
I lymfkörtlarna renas lymfan från bakterier och främmande ämnen.
Där bildas även T-lymfocyter som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar.
Fysiologi
Lymfa
Från de minsta blodkärlen tränger vätska med näringsämnen ut genom kärlväggen till hud,
underhudsfett och kroppens olika organ. Nittio procent av denna vätska tas upp av blodkärlen
igen medan resten tas upp av lymfkärlen och kallas då lymfa. Det är framförallt större
molekyler (proteiner, döda/skadade celler, bakterier) som transporteras av lymfkärlen.
Det produceras vanligen 1- 2 liter lymfa per dygn. Lymfsystemet kan dock transportera
betydligt större mängder vid t.ex. kroppslig ansträngning, värme eller inflammatoriska
processer.
Lymfödem
En svullnad som beror på att lymfsystemet på grund av svaghet, skada eller sjukdom inte
klarar av att transportera bort tillräcklig mängd lymfa från vävnaden, kallas lymfödem. Man
skiljer på primära och sekundära lymfödem:
Primära lymfödem
Lymfödem som orsakas av medfödd underutveckling eller svaghet i lymfsystemet kallas
primära lymfödem. Symtomen kan debutera i spädbarnsåldern men även senare i tonåren eller
i vuxen ålder. Vid alla former av primära lymfödem är kvinnor överrepresenterade. Primära
lymfödem förekommer framförallt i benen.
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
Tecken på primära benlymfödem är ofta en smygande svullnad på fotrygg som i början går
tillbaka nattetid. Benödem av oklar orsak bör utredas. Den vanligaste metoden att
diagnostisera primära lymfödem är med lymfscintigrafi.
Sekundära lymfödem
Ett sekundärt lymfödem uppstår genom att ett normalt lymfsystem skadas genom trauma,
operation, strålbehandling, sjukdom eller infektion. De sekundära lymfödemen är betydligt
vanligare än de primära. Den vanligaste orsaken till sekundära lymfödem i västvärlden är
behandling av cancer med kirurgi och strålning. Kroppen kan i viss utsträckning kompensera
för de skador som uppstått genom att lymfkärl ibland kan bilda kärlförbindelser till vener. Det
finns också lymfkärl från armen som inte passerar lymfkörtlar i armhålan. Detta är
förklaringen till att inte alla som fått lymfkörtlar borttagna drabbas av lymfödem. Däremot
kommer en viss grad av skada alltid att bestå eftersom lymfkörtlarna inte kan nybildas.
Lymfödem kan uppstå allt ifrån några månader efter operation eller strålbehandling till flera
år senare. Riskfaktorer för att utveckla lymfödem är operation, strålbehandling, infektion och
övervikt. Vid tidiga sekundära lymfödem syns inte alltid svullnaden, utan symtomen kan vara
ökad trötthetskänsla, tyngdkänsla och spänningskänsla i den drabbade kroppsdelen. Man bör
söka hjälp så snart som möjligt eftersom det är lättare att behandla lymfödemet i ett tidigt
skede. Om lymfa stannar kvar i vävnaden kan nybildning av fettvävnad ske som inte går att
behandla med traditionell lymfödembehandling. Ett alternativ kan då vara fettsugning.
Behandling
Information, rådgivning, hudvård
- Håll huden hel och mjuk. Använd gärna mjukgörande kräm.
- Tänk på att småsår är infektionskällor! Rengör småsår noggrant.
- Håll din vikt inom normala gränser.
- Undvik åtsittande resårer i kläder eller smycken som kan försvåra lymfflödet.
Rosfeber
Vid lymfödem är återflödet i lymfsystemet nedsatt. Detta innebär en ökad infektionsrisk,
t.ex. en ökad risk för rosfeber. Vid tecken på infektion, rosfeber (feber, rodnad, smärta,
värmeökning, svullnad, illamående) ska man kontakta sin läkare. Rosfeber behandlas med
antibiotika. Pågående aktiv lymfödembehandling avbryts och återupptas då rodnaden
försvunnit och läkaren gett sitt medgivande. På grund av smärta samt ökad svullnad kan det
ibland vara mindre lämpligt att använda kompressionsdelar de första dagarna i den akuta
fasen. Kompressionsdelar kan användas igen då smärtan och svullnaden blivit mindre.
Kompression
Kompression är den viktigaste komponenten i lymfödembehandling. Kompressionen höjer
trycket i vävnaden så att vätskeutflödet från de små blodkärlen minskar. Trycket ökar också
återflödet från vävnaden in i lymf- och blodkärl. Därmed minskar produktionen av lymfa.
Kompressionsdelar finns i olika kompressionsklasser, utföranden och i olika material och
väljs beroende på ödemets storlek samt omfattning. Kompressionsstrumpa kan vara en första
åtgärd vid mindre ödem. Kompressionen skall helst användas på dagen men kan med fördel
även användas på natten om inte användning på dagen leder till önskat resultat. Olika
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
kompressionsdelar kan vid behov kombineras ovanpå varandra för att få önskat tryck t.ex. en
lårlång strumpa plus en knäkort strumpa utanpå för extra tryck i underbenet.
Kompressionsdelar bör tvättas varje dag enligt tvättråd. Detta gör att kompressionsdelen som
töjts ut åter får tillbaka sin form och kompression. Vid daglig användning bör man byta ut
sina kompressionsstrumpor efter ca 3-6 månader. Det är lämpligt att ha dubbel uppsättning
kompressionsdelar så att man kan ta på sig en nytvättad, krympt kompressionsdel varje dag.
Det finns flera sorters på- och avtagningshjälpmedel för kompressionsstrumpor.
Gummihandskar (latex) underlättar vid på- och avtagning. Handskarna skyddar dessutom
strumpan och hjälper genom sin friktion till att fördela strumpan jämnt över armen eller benet.
Bandagering
Kompression genom bandagering används då man under en initial behandlingsfas vill minska
ödemvolymen snabbt. Bandaget består oftast av tunn tubgas närmast huden som sedan täcks
med vadd och lågelastiska lindor. Ibland kan man linda utanpå befintlig kompressionsdel.
Då ödemet reducerats till sitt minimum kan bandagering ersättas av väl sittande kompression
vilket håller ett sådant tryck att svullnaden inte återkommer. Bandagering kan även användas
som ett komplement till övrig behandling.
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har många positiva effekter på kroppen och välbefinnandet och är även en
viktig del i rehabiliteringen vid cancerbehandling för att minska på behandlingsrelaterade
symtom som nedsatt styrka, kondition och trötthet. Det är viktigt att sträva efter att använda
kroppen som vanligt trots svullnaden, eftersom muskelarbetet påverkar blod- och lymfflödet
positivt. Om man är otränad är det viktigt att börja träna på en låg belastningsnivå som ökas
efterhand. Flera studier har nyligen visat att styrketräning inte ökar risken för att utveckla ett
sekundärt lymfödem eller försämrar ett befintligt lymfödem. Svullnaden kan tillfälligt öka
under aktivitet vilket beror på ett ökat flöde i blod- och lymfsystemet, men återställs inom ett
dygn.
Aktiviteter
Arbetsterapeuten kan hjälpa till att kartlägga förmåga att utföra aktiviteter inom yrkesarbete, i
hemmet och på fritiden. På så sätt kan man få hjälp att hitta olika möjligheter för hur olika
arbetsmoment och aktiviteter kan utföras för att minska aktuella besvär, förebygga risk för
försämring och underlätta vardagen. Att hitta effektiva sätt att utföra sysslor är en viktig del i
behandlingen, t.ex. att förhindra statisk belastning som kan vara negativt för lymfflödet.
Ibland anpassas även arbetsmiljön och hjälpmedel provas ut. Det kan till exempel handla om
produkter som underlättar påtagning av kompressionsstrumpor, eller avlastar armarna vid
statiskt datorarbete.
Livskvalitet
Ett flertal studier visar att personer med lymfödem kan ha en sämre livskvalitet och kan ha
fler fysiska och psykosociala besvär i jämförelse med övrig befolkning.
Lymfödembehandlingen kan även bli kostsam och påverka aktiviteter. Studier visar att andra
symtom som t.ex. smärta kan påverka upplevd livskvalitet mer än ödemvolymen i sig. Det är
därför viktigt att man även får hjälp med andra besvär som kan påverka aktiviteter. Ibland kan
man behöva samtalsstöd som komplement till lymfödembehandlingen.
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
Tilläggsbehandlingar
Manuellt lymfdränage
Manuellt lymfdränage används för att öka lymfkärlens transportkapacitet, transportera
lymfa från områden med nedsatt lymfdränage till områden med normalt fungerande lymfkärl
och lymfkörtlar samt mjuka upp vävnad som blivit hård. Behandlingen utförs med lätta
strykningar och massagegrepp på huden. Först stimuleras de normalt fungerande lymfkärlen
och lymfkörtlar dit lymfan ska transporteras. Vid mindre ödem kan kompression och egen
manuell lymfdränagebehandling enligt instruktion av lymfterapeut räcka för att minska
svullnaden. I vissa fall t.ex. vid större ödem behövs ofta en intensiv period med manuellt
lymfdränage i kombination med bandagering för att minska ödemet. Intensivbehandling ges
från några dagar upp till några veckor dagligen utifrån status, syfte och mål med
behandlingen. I nuläget finns ingen forskning som visar på ödemminskning vid enbart
manuellt lymfdränage utan kompressionsbehandling.
Pulsatorbehandling
Det finns flera olika varianter av pulsatorer. Via en elektrisk pump fylls fodralet successivt
med luft som utövar tryck mot kroppsdelen. Den forskning som finns visar minskning av
volym vid långtidsbehandling (minst 2 månader). Behandlingen kan även minska obehag
såsom spännings- och tyngdkänsla samt mjuka upp vävnaden.
Laser
Laser anses kunna stimulera nybildning av lymfkärl, stimulera lymfsystemet och minska
fibros (bindväv) vilket i sin tur kan minska volymen. Hitintills saknas bevis för att
behandlingen kan minska ödemvolym.
LPG
LPG är en apparat som ger mekanisk bindvävsmassage av huden och anses fungera på
liknande sätt som manuellt lymfdränage genom att stimulera transporten av lymfa, minska
fibros och obehag t.ex. tyngdkänsla eller spänning men har inte någon effekt på minskning av
ödemvolym.
Tejpning
Tejpning med tunna remsor av specifik tejp har tidigare utvecklats och används inom
sportmedicinen, men har på senare år även provats på patienter med lymfödem. I nuläget
finns ingen forskning som visar på att tejpning kan minska ödemvolymen.
Kirurgi
Bypass-operationer har som mål att återställa lymffunktionen genom att lymfkärl sys till
vener eller genom lymfkärlstransplantationer. Effekten av dessa operationer anses bero på att
lymfödembehandling med kompression ges före operation och i mindre grad på operationen i
sig. Vid kroniska lymfödem med nybildning av fettvävnad har mikrokirurgi ingen effekt,
istället kan kroppsdelen behandlas med fettsugning. Dessa kroniska lymfödem har ingen eller
minimal pitting (gropar bildas) när man trycker med tummen så hårt som möjligt på den
svullna kroppsdelen. Efter fettsugning måste man använda kompressionsdelar dygnet runt.
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05
Vid lymfödem i könsdelarna (blygdläppar, pung, penis) kan man i uttalade fall avlägsna
svullen vävnad kirurgiskt.
Uppföljning
Då lymfödem vanligtvis är en kronisk åkomma ska lymfödemet, behandlingsresultatet,
kompressionsdelarnas passform och kondition följas upp regelbundet.
Var kan jag få behandling?
Lymfödemterapeuter finns i primärvården och på många sjukhus samt på vissa
rehabiliteringscentra.
Svensk förening för lymfologi
2013-04-05