Lymfan 4_smakprov

Intresseförfrågan
BEHANDLINGSRESA TILL TENERIFFA
Vill du att SÖF undersöker möjligheten att
kunna åka på behandlingsresa till Teneriffa
i november 2015 tillsammans med våra
nordiska länder?
Två veckor från vecka 45, behandling
dagligen. Halvpension med minikök i
lägenhet. Kostnad 2014 för norska resenärer:12 000 NKR i tvårumslägenhet med
stöd av stiftelser etc. Om stort intresse
finns tillfrågas svensk lymfterapeut att följa
med.
BARNLÄGER I GURVIKA, NORGE
Vill du och din familj åka på barnläger i
Gurvika i juni 2015?
Från fredag vecka 26 till fredag vecka
27. Barn och ungdomar 5 – 23 år med familjer välkomnas. Det finns totalt 22 hytter
där barn med familj bor troligtvis gratis.
Det finns simbassäng, stort samlingsrum,
barnvänligt och handikappanpassat. Aktiviteter anordnas. Norska lymfterapeuter
kommer med. Om intresse finns tillfrågas
svensk lymfterapeut följa med.
Mejla till [email protected] om du vill veta mera eller
anmäla ditt intresse.
Ny mätmetod för diagnosticering av ödem
I Sverige använder lymfterapeuterna sig främst av måttbandet för att mäta volymen av
en kroppsdel.
Det har man gjort under flera decennier.
Skillnaden i volymen mellan till exempel
en frisk arm och en arm med lymfödem,
blir då volymmässigt lymfödemets storlek. Förutom att metoden inte är exakt,
säger den väldigt lite om var ödemet
sitter.
Andra mätmetoder har funnits länge,
som är mer exakta och som dessutom
kan mäta var ödemet är lokaliserat. Delfin Technologies Ltd, Kuopio, Finland,
har utvecklat två olika fuktmätare som
använder metoden ”tissue dielectric
constant” (TDC). En lite större mätare,
multiprobe MoistureMeterD (MMD),
och en i fickstorlek, MoistureMeterD
Compact (MMDC). Dessa fuktmätare
mäter vätskan under huden, i interstitialrummet (mellanrummet mellan cellerna).
Mätdjupet är 5-10 mm ned i det s.k.
subkutana fettet. Bägge produkterna
använder sig av högfrekventa elektro-
magnetiska (EM) vågor.
Olika studier har kommit fram till att
”tissue dielectric constant” (TDC) visar
på en större mätkänslighet än andra
komponenter. MMD mäter ytliga ödem
precis under huden, d v s där olika typer
av ödem ofta är lokaliserade. MMD
produkterna lämpar sig för att mäta behandlingsresultat vid ödemterapi, och är
ett värdefullt instrument vid mikrokirurgi.
MMD och MMDC har visat sig kunna
mäta såväl lymfödem som lipödem och
framför allt diagnosticera skillnaden mellan dessa två ödem. Lymfterapeuten kan
snabbt och lätt dokumentera resultatet
av sina behandlingar och patienten får
en bekräftelse på att de olika behandlingsformerna hjälper. MMD och MMDC
blir förhoppningsvis en metod som kan
användas inom sjukvården – och som
bör användas i cancervården för att
tidigt detektera lymfödem.
Informera din lymfterapeut om produkterna!
För mer information:
www.delfintechnologies.com och
www.svenskaodemforbundet.se
4 | 2014 |
lymfan
| 7
Inför valet i höstas ställde
Nätverket mot cancer en rad
frågor om cancervården till
nuvarande riksdagspartier samt
Feministiskt Initiativ.
Frågor till riksdagspartierna
om cancervården
Svaren får både ris och ros av NMC.
Oppositionspartierna, som nu sitter i
regeringsställning, lovade genomgående mer än allianspartierna. Vallöften
kommer NMC att följa upp.
De svar som lämnats från respektive
parti har betygsatts. Det framgår att alla
partier är överens om att cancervården
inte är rättvis och att väntetiderna i
många fall är alltför långa. Partierna får
överlag godkänt, även om det blottas
stora kunskapsbrister. Dock får flera av
allianspartierna underkänt för deras
motstånd mot att göra de nationella
vårdprogrammen tvingande.
Nedan framgår NMC:s kommentarer
på partiernas svar.
Rättvis cancervård
Cancervård är inte fritt valt arbete. En
förutsättning för rättvis cancervård är
att samtliga landsting följer de nationella vårdprogrammen. När Centerpartiet svarar att dessa program ”… ska
fungera som en rekommendation och
därmed inte vara tvingande” säger man
samtidigt ja till regionala orättvisor.
Vi saknar förslag från allianspartierna
och Miljöpartiet på hur vi ska få en rättvisare cancervård. Att hålla med om att
cancervården inte är rättvis och sedan
hänvisa till en satsning för att korta köerna i cancervården räcker inte.
Diagnostiska center
8 |
lymfan
| 4 | 2014
Enkätsvaren visar också att det finns
stora kunskapsbrister, bland annat vad
gäller vikten av diagnostiska center. Som
svar på den frågan lyfter samtliga partier
de goda exempel som finns från Danmark med så kallade pakkeforlob (standardiserade vårdförlopp). Viktigt här
är dock att diagnostiska center är bara
en liten del av pakkeforlob, som främst
är en standardplan där maxväntetiden
är noga specificerad för olika åtgärder
inom cancervården. Diagnostiska center
förutsätter inte pakkeforlob men pakkeforlob förutsätter diagnostiska center.
Det visar inte minst de diagnostiska
center i Kristianstad och Södertälje som
kommit till innan pakkeforlob införts i
Sverige.
Motståndet mot rökning
Några av frågorna handlade om motståndet mot rökning och Nätverkets
mot cancers ställningstagande för ett
slutdatum för tobak, likt det som finns i
Finland. Ställningstagandet bygger på
insikten om sambandet mellan rökning
och lungcancer, men även att tobaksanvändande innebär ökad risk för ett
stort antal andra cancerdiagnoser. Här
sticker moderaterna ut i sina svar, och får
därmed med råge underkänt. Moderaterna menar att Sverige inte ska ha ett
tobaksförbud eftersom de inte tror att
ett förbud innebär att människor slutar
röka bara för att det finns ett förbud.
Foto: Riksdagen
Det är ett fegt resonemang. För det
stora flertalet skulle nog ett förbud vara
verkningsfullt, speciellt för den stora
mängden yngre som börjar röka.:
Kristdemokraterna svarar att de gärna
ser ett slutdatum för tobak men att de
samtidigt inte vill ha ett totalförbud,
utan kan acceptera tobaksanvändning
så länge det inte utgör ett folkhälsoproblem. NMC:s fråga blir då: När innebär
tobaksanvändande inte ett folkhälsoproblem? Ett viktigt första steg för att
minska tobaksanvändandet är att införa
exponeringsförbud och standardiserade tobaksförpackningar. Även här får
Moderaterna underkänt för sitt resonemang om att exponeringsförbud och
standardiserade förpackningar inte går
att införa om man inte har ett förbud
mot tobak.
I exempelvis Australien är det tillåtet
att röka, trots att de har standardiserade
förpackningar och förbud mot exponering av tobaksprodukter. Samtidigt
förstår vi inte Sverigedemokraternas
prioritering, då de enligt sitt svar först
vill titta på hur ett exponeringsförbud
kan påverka de mindre butikerna. För
Nätverket mot cancer är prioriteringen
tydlig, för ett minskat antal cancerfall
måste tobaksanvändandet bort och ett
första steg är exponeringsförbud.
Fortsatt dialog med partierna
Nätverket mot cancer samlar organisa-
CIRCAID
– bra och praktiskt alternativ
TEXT: KARIN MOSSED FOTO: EVA FORSHÄLLEN
Tillhör du också dem
som kanske suckar lite
medan du rullar upp
dina lindor varje morgon? Sedan något år
tillbaka finns det alternativ på marknaden.
Principen är enkel: I stället för
lindor och klistriga tejpbitar
används ett enda tillskuret skumgummiförstärkt
bandage som fästs runt den
ödemdrabbade kroppsdelen
med hjälp av kardborreband.
Det så kallade Built-InPressure-systemet och en
liten mätsticka gör att man
lätt kan ställa in rätt kompressionsgrad.
Circaid är i dagsläget
upphandlat helt i Västra
Götaland och delvis i Skåneregionen. I andra landsting
får många patienter Circaid
”på dispens”, vilket innebär
att förskrivaren bedömer att
patienten behöver produkter
som inte finns i eller motsvaras av produkter i det
upphandlade sortimentet –
och ansöker om subvention
hos landstinget. SÖF jobbar
Annette Franzén. Foto: Privat.
10 |
lymfan
| 4 | 2014
aktivt för att få fler landsting
att upphandla hela Circaidsortimentet.
Solnabon Annette
Franzén, som har primärt
lymfödem i båda benen har
använt Juxtafit essentials ben
i lite drygt ett år.
Hur ofta använder du din
Circaid-produkt?
Allt från 1-4 timmar per dag,
det beror på hur jag mår och
om jag har stått mycket. Jag
jobbar hemifrån 1-2 dagar i
veckan och då använder jag
Circaid hela dagen.
Varierar/kombinerar
du med andra
bandagematerial/tekniker?
Jag tycker Circaid fungerar
så bra att jag inte anser mig
behöva någon annat.
Hur hållbart upplever du
att materialet är?
Det är mjukt och skönt,
enkelt att tvätta och torka.
Det håller ca ett år och jag
är nu inne på min andra
omgång. Det första köpte
jag själv med SÖF:s rabatt
och det andra har jag fått på
dispens.
Vilka fördelar upplever du
med Circaid?
Det går snabbt att sätta på
och ta av. Det gör att jag
bandagerar mycket mer än
jag hade gjort med vanlig
bandagering. Vid resor är
det enkelt att ta med sig.
Nackdelar?
Det saknas kardborreband
på lårdelen. Jag har sytt dit
kardborreband själv - det
rekommenderar jag att
alla gör så länge det inte
är standard. Det rasar ner
på samma sätt som vanlig
bandagering.
Hur fick du först
information om Circaid?
Jag träffade en lymfterapeut
och sjukgymnast, Linda som
var min första kontrakt efter
att jag fått min diagnos. Hon
bandagerade mig varje dag
i flera veckor fram till jag fick
komma på intensivbehandling. Hon berättade också
om olika hjälpmedel jag
kunde använda.
När jag sedan fick komma
på intensivbehandling på
dåvarande Röda Korsets
sjukhus frågade jag efter
det.
Åsa G. Andersson, lymfterapeut på Rehabcenter
Sfären har erfarenhet av att
skriva ut Circaid-produkter,
främst till patienter med
benödem.
Vilka fördelar upplever du
med Circaid?
Snabb och ganska effektiv
metod. Går att justera oftare
efter ödemet. Enklare för
anhöriga och patienter att
applicera själva. Smidigt att
bära.
Nackdelar?
Kräver kraft i händerna och
en hel del rörlighet i rygg
och höft, inte helt enkelt att
klara. Ganska dyrt. Inte helt
lätt att ta mått och beställa
för terapeuter.
Räcker det att bara
använda Circaid?
Cirkaid kan ersätta traditionell bandagering om sådan
ej är möjlig och användas
som förstärkning utanpå
kompressionsstrumpor. Men
kombinerad fysikalisk ödemterapi är alltid bäst, där varje
behandlingskomponent har
sitt syfte.
Hur hållbart upplever du
att materialet är?
Vid frekvent användning
verkar det hålla upp till ett år,
mindre frekvent längre. För
insändare
från Lymfans
Om vården i Västra Götaland
Jag är sedan 2½ år en ”strålskadad” kvinna med lymfödem
och patient tillhörig Västra
Götalandregionen.
”När jag upptäckte mitt ödem (tyvärr
inte informerad av min behandlande
läkare om dess möjliga uppkomst och
inte heller noterat av denne) blev jag
dock skickad till Sahlgrenskas Sjukgymnastik. Där fick jag temporär hjälp med
förskrivning av diverse hjälpmedel men
framför allt hänvisning till sjukgymnastik
”på sta´n” med specialistkompetens
inom lymfödembehandling. Hos denna
sjukgymnast har jag fått regelbunden
massage, stöd och ökad kunskap om
mitt lymfödem. Tack vare henne har mitt
lymfödem hållits i schack och mitt sociala liv har fungerat. Om jag dessutom
fortfarande hade varit yrkesverksam så
hade även mitt yrkesliv fungerat, alltså
en samhällsekonomisk vinst.
Hör och häpna!
Vid mitt senaste besök (och som det
verkar i nuläget mitt nästsista besök)
hos den privata sjukgymnasten den 14
oktober så meddelade hon mig att det
inte kommer att bli en förlängning av
det avtal som VG-Regionen haft med
henne och andra privata sjukgymnaster
och som berör just patientgruppen med
lymfödem. Avtalet upphör vid årsskiftet.
Det innebär att vi är en stor patientgrupp som inte kommer att kunna få det
stöd och den hjälp som vi så väl behöver
för att kunna få våra liv att fungera.
(Märk väl att många av oss redan har
en bakomliggande cancerdiagnos som
redan i sig ställt vårt liv på ände).
tyvärr redan hårt belastade och hänvisar
genomgående till alternativ vård/extern
sjukgymnastik (som ju enligt ovan inte
längre har avtal med regionen).
Detta är inte bara en patientfråga
utan en klassfråga, det vill säga att de
som inte kan uttrycka sig i tal eller skrift,
betala för alternativa behandlingar etc
kommer att bli en eftersatt patientgrupp.
Troligtvis samtliga patienter med lymfödemdiagnos är/blir en eftersatt grupp.
Vad blir det då för konsekvenser
av detta beslut?
Jo, att:
• Vi blir en grupp patienter som efter biverkningar av behandlingar givna inom
den reguljära sjukvården blir en övergiven grupp ur ett vårdperspektiv
• Vi blir troligtvis fler som får svårigheter
att fungera i vårt yrkesliv och sannolikt
även med inskränkningar i våra liv ur ett
socialt perspektiv
•Vi blir fler som kommer att kräva
(förhoppningsvis) utökad specialvård av
typen Mösseberg
Varför kontaktar jag då Lymfan?
Jo, min önskan är att de instanser
som ser och vet svårigheterna med ett
lymfödem och hur värdefullt ett enkelt
och vardagligt stöd är till en kostnad
som vi alla patienter kan bära hör av sig
till VG-regionens politiker.
Själv kommer jag, förutom denna
kontakt med Lymfan, även kontakta vår
patientnämnd rörande detta beslut, som
kommer att beröra en stor patientgrupp
som drabbas i två steg –grundsjukdom
och efterföljande lymfödem.”
Det skapar hårdare tryck på den sjukgymnastik som bedrivs inom Sahlgrenska Universitetssjukhus (förhoppningsvis
– för vart skall vi ta vägen annars?). De är
MONA HÖGBERG
Patient behandlad på
Sahlgrenska Universitetssjukhus.
SÖF:s kommentarer
SÖF har sedan september månad
uppmärksammats på problemen i
VG-regionen. Det är oacceptabelt att
personer med lymfatiska problem inte
ges tillgång till vård och är ett nationellt
problem. SÖF, med våra begränsade
resurser, försöker påverka riks- och
landstingspolitiker om det ekonomiskt
vettiga i att få ödemiker tillbaka till
arbetslivet genom individanpassade
behandlingsmetoder och patientutbildning som rätt anpassade kan förbättra
livskvaliteten för ödemiker som i många
fall kan återgå till full arbetsförbarhet. Vi
verkar för att ödemiker ges de verktyg
som behövs för att leva lymfo-logiskt.
16 |
lymfan
| 4 | 2014
Vården saknar kunskap om kroniska
ödem, lymfödem och lipödem samt
Dercums sjukdom. Även inom cancervården finns det stora brister på kunskap. Många lymfterapeuter är anställda
för att på 10-15% av sin anställning sköta
vården för de med kroniska ödem.
Det finns en stor oro då lymfterapeuter med vårdavtal i Göteborgsregionen
inte får förnyade avtal. Man befarar att
Vårdval Rehab innebär att kunskap och
specialistutbildad personal inte kommer
att finnas tillgänglig. En utredning pågår
för att utreda behoven men man har inte
möjliggjort tillgång till vård för ödemikerna under utredningstiden.
Vi förstår komplexiteten utan att
acceptera den i Vårdval Rehab inom
primärvården, de taxebaserade avtal
som tecknats där lymfterapeuter inte
inkluderats och Lagen om Offentlig
Upphandling. Redovisning av behov och
tillgång till vård inom VG-regionen bör
dokumenteras. Vi stödjer ditt initiativ
och hoppas att samtliga ödemiker i
VG-regionen uppmärksammar politiker,
vårdens beslutsfattare och media på
behoven och bristen på tillgång till och
kunskap inom vården. Hur ska vi tillsammans kunna få till en vård värd namnet?
Medlemsaktiviteter
Träff för nya medlemmar
Över en kopp te och nybredda
kvällsmackor träffades SÖF:s
styrelse och nya medlemmar i
Stockholm för kunskapsutbyte
och nätverkande. ”Det är
viktigt att vi sluter oss samman
och tillsammans påverkar
sjukvården för att synliggöra
våra olika ödemproblem”
konstaterade gänget när man
sammanfattade kvällens intryck.
SÖF:s ordförande, Margareta Haag,
började kvällen (5/11) med att informera om SÖF:s vision som antogs vid
årsmötet 2014. SÖF ska vara ett forum
för lymfödemiker och ödemiker som
kan utveckla lymfödem, deras närstående, industrin, professionen och
akademin för ökad kunskap och utbyte
av erfarenheter. Alla som har ett lymfödem, eller ett ödem som kan utvecklas
till lymfödem, ska få en tidig diagnos.
Kunskap är en viktig bit i SÖF:s
vision. Kunskap inom sjukvårdens alla
led kan kännas som självklar, precis
som att alla med ett ödemproblem
ska få en diagnos. Och rehabilitering.
Tyvärr är det inte så. I synnerhet är
Föreläsning och workshop
Trots krånglande datorer och svårigheter att hitta möteslokalen på grund av
ombyggnader i RCC:s lokaler blev det
en bra kväll den 23 oktober. Margareta
Haag medverkade även här med att
informera om SÖF:s verksamhet. Sue
Mellgrim, som är lymfterapeut och
språkrör för Lympha Press Optimal
berättade om hur lymfsystemet och
Lympha Press Optimal fungerar. Där-
efter fick deltagarna prova på hur det
känns att få behandling i byxmanschetten, jackmanschetten och halvjackan.
Under kvällen fick också närvarande
styrelsemedlemmar förslag på vad
som kan förbättras när det gäller SÖF:s
informationsmaterial och idéer om
hur man kan nå ut med materialet till
vårdcentraler etc.
TEXT OCH FOTO: EVA FORSHÄLLEN
kunskapen om andra typer av ödem,
förutom lymfödem, oerhört låg vilket
till exempel drabbar personer med
lipödem väldigt hårt. Här har vi en stor
utmaning!
En viktig väg mot vår vision och mål
är SÖFs medverkan i konferenser och
arbetsgrupper samt att vara remissinstans i organisationer som har stor för
alla ödemikers framtida vård. Härutöver sprider vi all kunskap vi kan bland
annat i Lymfan, nyhetsbrev, hemsidan
och på sociala medier.
Idogt arbete brukar löna sig. Vi har
nått framgångar, bland annat samarbetar SÖF med sjukvårdens fackförbund
och myndigheterna inom vårdområdet.
Till dessa två träffar var alla
medlemmar i landet inbjudna
via Lymfan och Nyhetsbrev. Av
förståeliga skäl kommer man inte
från Kiruna eller Malmö för att gå
på en träff på några timmar även
om ämnet är intressant. Men SÖF
är beredd att åka ut i landet och
arrangera liknande möten. Så finns
det någon därute som vill arrangera
en träff så hör av dig till kansli@
svenskaodemforbundet.se så får vi
diskutera möjligheten.
4 | 2014 |
lymfan
| 25