UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2014-03-03 Plats: Konferensen, Geocentrum Närvarande: Eva Nordgren (ordf.) Katarina Bergqwist Lars Burman Solveig Böhme Roger Herbert Magnus Jacobsson Cecilia Natvig (sekr.) Per Nordblad Lena Pavasson Satu Qvarnström (punkt 1) Gunilla Sundström Per Toräng Niklas Willén (punkt 1) 1. Utvärdering av E-resurser – projekt Satu Qvarnström, projektledare för utvärdering av e-resurser, och Niklas Willén, enheten för eresurser, presenterade upplägg och målsättning för projektet. Målet är att få ett bättre beslutsunderlag inför förnyelser av e-tidskrifter, databaser och e-böcker. Under 2014 kommer biblioteket att utvärdera enstaka e-tidskrifter som vi prenumererar på. Arbetet kan grovt delas in i tre steg: 1. Ämnesbiblioteken tar i dialog med sina fakulteter fram en kärna av titlar. Dessa ska tillsammans utgöra 75% av den totala kostnaden för de enskilda titlarna per bibliotek. 2. De 25% av titlarna som inte ingår i kärnresurssamlingen betygssätts och prioriteras därefter. 3. Vid höstens förnyelser granskas sedan särskilt de titlar som är betygsatta och prioriterade. Satu avslutade med följande två frågor: • Vilka kontaktvägar finns det för biblioteket att nå fakulteterna? Ständigt återkommande fråga som alltid lämnas obesvarad. På en del håll finns inarbetade vägar till olika forskargrupper medan andra upplevs som onåbara och relativ ointresserade av att aktivt ta del av biblioteksfrågor. Det påtalades dock att det är viktigt med förtroende för att biblioteket fattar rätt beslut. De flesta har idag inga problem med att hitta vägar till eventuella artiklar från tidskrifter som biblioteket har valt att säga upp. Fjärrlån och artikelbeställning fungerar som bra alternativ till att äga tidskriften själv. • Vad kan vara viktigt att ta hänsyn till när vi förnyar en titel? Den pedagogiska komplexiteten ligger i att ta fram kriterierna för utvärderingen. Det går inte endast att luta sig mot statistik. Var går gränsen för hur liten läsargruppen för en tidskrift kan vara? Är tidskriften unik? 2. Föregående mötesanteckningar Föregående protokoll diskuterades och lades till handlingarna. 3. Open Access Gunilla informerade om nya möjligheter att stödja OA-arkiv. Diskussion kring bibliotekets roll vad gäller öppna arkiv som t.ex. arXiv och OA-initiativet SCOAP3. Uppsala universitetsbibliotek sponsrar arkiven och får i gengäld rabatter på några av prenumerationerna. (se bilaga 1) 4. Lokaler Eva informerade om etapp 4 och bibliotekets placering på plan 0 i hus 10. Genomförandebeslutet beräknas till februari 2015 med inflyttning 2019. Det pågår diskussion om fortsatt sammanslagning av studentservice och bibliotekets lokaler. Vidare presenterade Eva tankarna kring biblioteket som ett Social learning spaces (se bilaga 2). Cecilia informerade om arbetet med att flytta Geobibliotekets kartskåp och pågående möblering av den nya ytan. Dialog med institutionen om samfinansiering av möbelinköp har påbörjats. Cecilia kommer även vid Geocentrums lokalgruppsmöte den 13 maj att presentera planerna för utökade studentarbetsplatser i biblioteket. Cecilia berättade även om den pågående diskussionen med EBC-området angående bibliotekets önskemål om att se över Biologibibliotekets lokaler. På grund av nuvarande lokallösning kan det fysiska biblioteket inte erbjuda fullgod service utifrån de behov studenterna inom EBC-området har. Till kommande möten inom bibliotekssamverkan och intendenturstyrelsen för Lagerträdet kommer Cecilia att presentera olika scenarior för utveckling av Biologibiblioteket. 5. Rapporter Lars informerade om att rektor har beviljat anslag för ombyggnation av Carolina. UUB har även fått en donation efter paret Greta och Ulf Renborg. Paret testamenterar 12,5 miljoner kronor som ska användas för särskilda satsningar på personarkiv vid handskrifts- och musikenheten. Gunilla informerade om pågående processkartläggning för förvärv av tryckta böcker. Eva informerade om utställning i och med uppmärksammandet av Anders Jonas Ångströms 200årsjubileum. Ångströmbiblioteket kommer från och med 24 februari att ha kvällsöppet måndagar och tisdagar till kl 19:00. Eva berättade även att biblioteket nu har tillgång till e-böcker från Cambridge university press. Samlingen innehåller över 20 000 böcker inom alla ämnesområden, både monografier och textböcker. Alla böcker kan hittas i bibliotekets söksystem, där de är sökbara i fulltext. Cecilia informerade om förberedelserna inför Geobiblioteksdagarna i Visby. Cecilia har valts in som Uppsala universitets representant i SUHFs arbetsgrupp för geodata. Syftet med gruppen är att arbeta med samordningsfrågor och finansieringsfrågor avseende geodata i nära samarbete med Vetenskapsrådet. Geobiblioteket har fått 38 sökande till den utlysta bibliotekarietjänsten. Intervjuer planeras äga rum under vecka 12 och 13. 6. Övriga ärenden Magnus föreslog att det skapas en grupp i MP för Bibliotekssamverkan N för att undvika papper på framtida möten. 7. Kommande möte – 14 maj 14.30 Bilaga 1 Bilaga 2 Biblioteksmiljö för studier och forskning Hur bibliotekets (och andra) ytor kan utnyttjas på bästa sätt för en stimulerande lärandemiljö Social learning spaces En plats där studenter och personal kan engagera sig i ”social learning” – en avkopplande och informell yta där studenter kan äta, dricka, läsa, studera, prata, jobba individuellt och diskutera grupparbeten. (Bryant, Matthews, & Walton, 2009) Tillbehör: datorer, whiteboard, eluttag, trådlöst nätverk, stora datorskärmar. Tysta läsplatser ska finnas där man inte får prata, äta och dricka, helst i en tyst läsesal. Många studenter trivs att sitta och läsa i lite störigare miljöer, de kan tycka att det är för tyst. Det är opulärt att kunna äta och dricka i öppna ytan. Ett café kan gärna finnas i närheten av biblioteket. Biblioteket behövs som en plats för samarbeten och lärande (Jennings, 2013). Ett bibliotek är i sig en naturlig lärandemiljö och det bör finnas plats för öppna hyllor med relevant litteratur, kursböcker, tidskrifter mixat med studieplatser av olika slag som sköna fåtöljer, bord med stol m.m. Ytorna ska vara flexibla och lätta att möblera om så att hyllor, läsplatser och grupparbetsplatser kan anpassas efter behov. Service i och i anknytning till biblioteket – svara på frågor i disken och i chat/epost/telefon, boka bibliotekarie (hjälp med informationssökning och referenshantering), IT- support, språkverkstad. Olika typer av studieplatser i öppen planlösning(Lewis, 2010): • Individuella studieplatser med bord • Bord för grupparbeten • Halvt avskilda grupparbetsplatser • Soffor och fåtöljer • Flexibla ytor med flyttbara möbler Olika typer av studieplatser i rum: • Tyst läsesal • Tyst avdelning med fåtöljer • Grupprum • Klassrum • Tyst avdelning med datorarbetsplatser Studieplatserna ska ha plats för papper, böcker och laptops. Varierade Funderingar Kan man tänka sig att en del av ytorna för studieplatserna i biblioteket kan tillhöra gemensamma undervisningslokaler? För en bra biblioteksmiljö och tillräckligt med ljusinsläpp tror vi att det är bättre att de 6 arbetsrummen placeras på plan 1 ovanför biblioteket. Bryant, J., Matthews, G., & Walton, G. (2009). Academic libraries and social and learning space: A case study of Loughborough University Library, UK. Journal of Librarianship and Information Science, 41(1), 7-18. doi: 10.1177/0961000608099895 Jennings, E. (2013). The Relevance of Academic Libraries in the Twenty-First Century. College & Undergraduate Libraries, 20(1), 107-116. doi: 10.1080/10691316.2013.761037 Lewis, M. (2010). The University of Sheffield Library Information Commons: A Case Study. Journal of Library Administration, 50(2), 161-178. doi: 10.1080/01930820903455040