Ansvarsfulla investeringar - Om fonder, etik och hållbarhet
Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet Ansvarsfulla investeringar Om fonder, etik och hållbarhet Fondbolagens förening (www.fondbolagen.se) Brasel Publishing (www.braselpublishing.se) Copyright © 2012 Fondbolagens förening och förlaget Förlag: Brasel Publishing Grafisk form och illustration: Jonas Rahm Redaktör: Åsa Drakenberg Foto: bambooinasia.com (s 26), Magnus Borelius (s 56), Victor Brott (s 40), Howard Brundrett (s 52), Dan Coleman (s 42, 60 mitten), elvisphoto.com (s 34), Håkan Flank (s 12, 20, 61 underst), Magnus Fond (s 50), Handelsbanken (s 48), Handelsbanken/Bengt Evertsson (s 60 överst), Jann Lipka (s 14, 32, 61 överst), Henrik Malmsten (s 16), Tina Nilsson (s 28), SEB (s 61 mitten), Skagen Fonder (s 60 underst), Svenska kyrkan (s 54), Jakob Sörensen (s 24), Hanna Teleman (s 8, 22, 36), Anna Thorbjörnsson (s 38), Vontobel AG (s 46), Magnus Östh (s 10, 44) Tryck: Elanders Fälth & Hässler, Värnamo 2012 ISBN 978-91-86697-05-1 Brasel Publishing Innehåll Förord Pia Nilsson, Fondbolagens förening. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 O l i k a fo n d t y p e r – sa m m a a n sva r ? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Josefine Ekros och Pär Löfving, DNB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 T r e n d e r o c h fa k ta Att förvalta hållbart och ansvarsfullt – en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Anette P Andersson, SEB Fonder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Fältbesök runt om i världen – ett sätt att påverka i praktiken Ylva Hannestad, Nordea Fonder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare Marianne Nilsson, Swedbank Robur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Hållbara och ansvarsfulla investeringar – en bakgrund Henrik Malmsten, Swesif. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Olika hållbarhetsbegrepp. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Undantaget på väg att bli huvudregel Sasja Beslik, Nordea Fonder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Hållbarhet en möjlighet i tillväxtmarknadsfonder Louise Hedberg, East Capital. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Ett hållbart synsätt ska gälla även indexfonder Liza Jonson, SPP Fonder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Kan räntefonder ta hänsyn till hållbarhetskriterier? Anette P Andersson, SEB Fonder. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Ökat informationsintag positivt även för hedgefonder Erik Eidolf, Vontobel Stockholm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Olika synsätt en utmaning för råvarufonder Magnus Strömer, Handelsbanken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 B o l ag e n o c h k apita l ä ga r n a S pa r a r n a Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Åsa Drakenberg, Fondbolagens förening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Jonas Nilsson, Handelshögskolan Umeå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Emma Sjöström, Nuwa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Axel Edling, Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Tar svenska bolag ansvar för hållbarhetsfrågor? Nadine Viel Lamare, Första AP-fonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Ansvarsfullt företagande – en nyckel till hållbar framgång på globala marknader Anders Nordström, ABB. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 Kapitalägare med samvete som driver utvecklingen Gunnela Hahn, Svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Ansvarsfulla investeringar för ett evigt perspektiv Magnus Borelius, Göteborgs stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 P R I so m d r iv k r aft ENF:s uttalande. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Anna Nilsson, Swedbank Robur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Screening hjälper till att sålla Ulrika Hasselgren, Ethix SRI Advisors . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 God etik ett fundament för hela fondbranschen Lena Falk, Fondbolagens förening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 FN:s sex principer driver utvecklingen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Att tillämpa PRI-principerna i praktiken. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Förord Den här skriften handlar om fondbolagens engagemang i hållbarhetsfrågor. Omfattande krav på god etik och sundhet ställs på alla fondbolag. Även särskilda kriterier gällande miljö och sociala frågor har blivit mer av en huvudregel. Det började med särskilda etikfonder som utesluter företag med anknytning till exempelvis vapen, alkohol och tobak. Utvecklingen har gått mot att hänsyn nu tas genom mer positiva urvalskriterier vid Pia Nilsson vd Fondbolagens förening placeringsbeslutet. Fondbolagen påverkar också i större utsträckning genom kontakter med bolagen de investerar i. Fondbolagen vill vara med och ta sitt ansvar. Branschen vill kännetecknas av öppenhet och långsiktigt ansvarstagande. Fondsparande passar mycket bra för långsiktigt sparande såsom regelbundet månadssparande. Inte minst är fonder ett efterfrågat alternativ för pensionssparande. Fondbolagen ska enligt lag utgå från andelsägarnas intressen, vilket betyder bästa möjliga avkastning utifrån fondens placeringsinriktning och särskilda kriterier. Det är mycket viktigt att spararna får lättillgänglig information för att kunna se vad som kännetecknar olika fonder och för att god affärsetik. Det här är inte helt enkla frågor – världen är inte svart och underlätta val av fond. Från och med 2012 finns EU:s nya faktablad för fonder. vit. Det kan handla om svåra gränsdragningar för vad som kan accepteras. Det är intressant att ta del av konsumentforskning som visar att spararna Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka har olika motiv för att välja fonder med uttalad hänsyn till ansvar och 8 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ”Genom dialog och öppenhet kan alla sträva efter förbättringar och medverka till innovationer.” till innovationer. hållbarhet. En del sparare gör bedömningen att det ökar möjligheten till Fondbolagens förening har därför beslutat att bidra till ökad kunskap högre avkastning, medan andra sparare är beredda att avstå avkastning om ansvarsfulla investeringar. För att underlätta detta arbete är föreningen för den goda sakens skull. Forskningen visar dock att det inte finns något medlem i Swesif (Sveriges forum för hållbara investeringar) och ”Network generellt samband med vare sig högre eller lägre avkastning för fonder som Supporter” till FN-initiativet Principles for Responsible Investments (PRI), har särskilda kriterier om ansvar och hållbarhet. ett internationellt nätverk som arbetar tillsammans för att omsätta de sex Ansvarsfulla investeringar innebär engagemang från fondbolagens sida i principerna för ansvarsfulla investeringar i praktiken. Både Swesif och PRI de företag som de investerar i. Förvaltarna efterfrågar till exempel företagens kan du läsa mer om i denna skrift, som har tagits fram genom samverkan i hållbarhetsredovisning och miljöpolicy. Miljö-, energi- och klimatfrågor står branschen. Vi hoppas att den konstruktivt ska bidra till ökad kunskap och i fokus liksom mänskliga rättigheter, arbetsmiljöfrågor, antikorruption och till en givande diskussion. 9 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Att förvalta hållbart och ansvarsfullt – en naturlig utveckling av aktiv förvaltning Vad innebär det i praktiken att förvalta ansvarsfullt och hållbart? Och vad är det för information man då söker hos företagen? Det är vanliga frågor som jag får både från företag och från kollegor. Hållbarhet tycks vara något som upplevs som svårt och otydligt för många. Det handlar om sunt förnuft. Att driva företag på ett ansvarsfullt och hållbart sätt betyder god kostnadskontroll och god riskhantering. Att hushålla med resurser och Anette P Andersson förvaltare på SEB Fonder vara medveten om vilka risker som finns är något som varje företagsledning bör ha fokus på. Företag som har ett bra hållbarhetsarbete är ofta också finansiellt välsköt- två miljarder euro. Dessa två exempel är kanske extrema, men om dessa ta. Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt företag hade haft bättre riskkontroll hade kanske detta kunnat undvikas. räknas om till kronor och ören. Med god riskkontroll undviker dessa fö- Så vad söker vi hos företagen för att kunna bilda oss en uppfattning om retag kostsamma anpassningar till lagkrav och har en bättre beredskap hur de bedriver sin verksamhet? Absolut viktigast är att företagsledningen inför ökade kostnader såsom skatter, tullar och transportkostnader. Med är drivande och engagerad. De måste kunna redovisa sina strategier beträf- en relevant och aktiv omvärldsanalys kan man snabbare och bättre möta fande resursutnyttjande, personalpolitik, produktutveckling och styrning. förändringar i kundpreferenser och efterfrågan. Vi vill att de följer UN Global Compact (se sidan 18), som innehåller de mest Ett exempel på företag som inte haft en tillräckligt god riskmedvetenhet, grundläggande principerna för ansvarsfullt företagande. Vi önskar också och som också fått betala för det, är BP. Oljekatastrofen i Mexikanska att de redovisar sina utsläpp till Carbon Disclosure Project, en oberoende, golfen 2010 innebar en ofattbar ekologisk katastrof, och dessutom har icke vinstdrivande organisation som arbetar för att minska utsläpp av företaget tvingats till kostsamma legala processer. De cirka tjugo miljarder växthusgaser och verka för hållbar vattenanvändning av företag och städer. dollar som företaget planerar att betala ut i skadestånd är förlorad vinst. ”Att hushålla med resurser såsom energi, vatten och material kan direkt räknas om till kronor och ören.” Det man inte mäter kan man heller inte förbättra. Ett annat exempel är Siemens, som blev fällt för korruption och fick böta 10 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 11 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Fältbesök runt om i världen – ett sätt att påverka i praktiken Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi investerar i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning. Fältbesök är ett sätt för oss att få bättre förståelse för bolagens verksamhet. Därför besöker vi årligen ett flertal bolag på olika platser i världen för att försöka påverka dem att förbättra sitt arbete med miljö och sociala frågor. Ylva Hannestad ESG-analytiker på Nordea Fonder Under 2011 besökte Nordeas team som jobbar med ansvarsfulla investeringar till exempel Kambodja för att träffa leverantörer till Hennes & Mauritz. Det som föranledde besöket var att det hade kommit ett flertal rapporter om bristande arbetsvillkor hos H&M:s leverantörer i Kambodja. Till exempel hade det rapporterats att det hos en av leverantörerna hade förekommit ett flertal fall av anställda som svimmat under arbetet. Under vårt besök upptäckte vi att de lokala undersökningarna av incidenterna inte var fullständiga. Några rapporter pekade på utmattning som orsak till svimningarna, medan andra ansåg att orsaken till incidenterna var masshysteri. Vår undersökning visade tydligt att det fortfarande fanns ”Förståelse för affärsvillkoren i de bolag vi i Nordea Fonder investerar i är en av de viktigaste faktorerna för att kunna påverka ett bolag i positiv riktning.” ett antal aspekter som behövde åtgärdas för att de anställda skulle få bättre arbetsförhållanden. Vi rekommenderade företaget att vidta en rad specifika 12 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR åtgärder. Kylsystemet behövde förbättras för att hålla temperaturen i fabri- Både Nordea och H&M var nöjda med den öppna och positiva inställ- ken på en anständig nivå, och tillgången till dricksvatten under arbetstid ningen hos fabrikens kinesiska ledningsgrupp. Fabriken vidtog omedelbara behövde förbättras. Dessutom behövde bolaget hitta en bättre hantering åtgärder gällande tillgången till dricksvatten och påbörjade ett mer långsiktigt av arbetstid och övertid vid högsäsonger. arbete för att ytterligare förbättra arbetsvillkoren. 13 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Dialog och påverkan på hemmaplan en grundpelare En trend som det senaste decenniet har vuxit sig allt aktierelaterade incitamentsprogram och starkare är att finansiella institutioner, till exempel hållbarhet är andra frågor där vi agerar fondbolag, förväntas ta ett aktivt ägaransvar i bolagen. De institutionella ägarna är i dag stora ägare i börsföre till förvaltare av sparmedlen tar ett helhetsansvar för affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra förvaltningsuppdraget. I detta ingår ett ansvarsfullt fonder. I vår dialog med bolagen betonar bättre värdeskapande i bolagen. för bolagens konkreta förbättringsarbete inom området. Vårt ägarutövande i Swedbank Robur sker i stor utsträckning inför och fondsparare. Vi vill också verka för största på bolagsstämmor. Men vi har också en löpande dialog med styrelser och möjliga öppenhet och ett gott förtroende företagsledningar, och vi samverkar med andra ägare. Viktiga ägarfrågor för aktiemarknaden. Bara i Sverige röstar vi på cirka hundrafemtio bolags- är till exempel valberedningsarbetet. Valberedningen är ett beredningsor- stämmor varje år. Vi medverkar också i över sextio valberedningar. Under gan inför bolagsstämman med syfte att ta fram förslag på bland annat åren har vi byggt upp en organisation som koordinerar och beslutar om val av styrelse och revisorer. I exempelvis USA och Storbritannien är val- våra ägaraktiviteter. Vi använder oss av såväl interna som externa resurser, beredningen ett utskott till styrelsen. I Sverige sker valberedningsarbetet exempelvis oberoende styrelseledamöter i fondbolaget. I vår ägarpolicy beskriver vi hur vi utövar vår ägarstyrning och vilka krav Valberedningsprocessen har blivit alltmer strukturerad med styrelse- vi ställer på de bolag vi investerar i. Ägarpolicyn återfinns på vår webbplats. utvärderingar och kravprofiler för nya styrelseledamöter. Balansen mellan Där informerar vi också om vårt löpande ägar- och hållbarhetsarbete. I alla beroende och oberoende ledamöter utvärderas. Det är viktigt att det inom våra fonder kommer hållbarhetsfrågor in som en del i vår investeringspro- styrelsen finns en bred kompetens utifrån behovet i det specifika bolaget. cess. Våra hållbarhetsanalytiker utbildar löpande våra förvaltarteam om Styrelsen måste också ha en sammansättning så att mångfaldsfördelar uppnås. bolagens hållbarhetsarbete och utvärderar också våra finansiella motparter Kapitalstruktur och utdelningspolitik, offentliga uppköpserbjudanden, ANSVARSFULLA INVESTERINGAR behovet av tydliga dokument och styrsystem stora ägare tar ett ägaransvar. Det gagnar våra utanför styrelsen. | vi styrelsens ansvar för dessa frågor och Vi bejakar en utveckling som innebär att c h e f för ägarstyrning 14 ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och hos kapitalförvaltare om att detta bidrar till ett Swedbank Robur en naturlig plattform utifrån vilken vi kan tagen, och kunderna förväntar sig att den som har valts agerande i ägarfrågor. Det finns också en ökad insikt Marianne Nilsson aktivt i vår ägarroll. Som stor ägare har vi ”Som stor ägare har vi en naturlig plattform utifrån vilken vi kan ställa krav på bolagens arbete med miljö, mänskliga rättigheter, antikorruption och affärsetik, och dessa krav gäller för alla våra fonder.” utifrån deras hållbarhetstjänster. 15 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Hållbara och ansvarsfulla investeringar – en bakgrund Under 2000-talet har det blivit allt vanligare att förvaltare införlivar hållbara och ansvarsfulla kriterier i sin investeringsmodell. Vissa forskare anser emellertid att hållbara och ansvarsfulla placeringar fick sin början redan med kväkarna på 1600-talet (de är kända för att de tidigt var motståndare mot slaveriet, kämpade för fred och hade en icke-hierarkisk organisation). Andra anser att det började med antiapartheidrörelsen på 1980-talet. Henrik Malmsten ordförande i Swesif Före 2000-talet spelade ofta en stark religiös värdegrund en roll i investeringsbesluten, och man ville att placerarnas egen etiska ståndpunkt skulle vara en del av investeringsprocessen. Under 2000-talet har man i allt högre grad övergått från övervägande etiska till främst hållbara och ansvarsfulla placeringar. I första hand handlar inte hållbara och ansvarsfulla placeringar om någon 16 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ”rädda-världen-mentalitet”, utan syftet är att uppnå en så god avkast- Den positiva urvalsprocessen, det vill säga att aktivt välja in vilka före- ning som möjligt för investeringen. Det avgörande är sättet på vilket man tag man investerar i utifrån olika kriterier, fick sitt genomslag i början av uppnår denna avkastning. Hållbara och ansvarsfulla placeringar ger inte 2000-talet. Metoden kan genomföras huvudsakligen på två sätt. Genom att per automatik vare sig en högre eller en lägre avkastning. I första hand är tillämpa metoden ”Best-in-Class” (bäst i klassen) väljer man att investera det frågan om en mer komplett riskanalys, eftersom de företag som verkar i de företag som i sina egna branscher har lyckats bäst med att införa ett enligt principerna för hållbar utveckling även tycks sköta sina ekonomiska hållbart arbetssätt. Det kan också handla om att basera sin placeringsstrategi åtaganden väl. Detta minskar i sin tur riskerna. på något särskilt tema, exempelvis inom förnybar energi. Det finns flera sätt att gå till väga inom hållbara och ansvarsfulla placeringar, Att påverka bolag genom sitt ägarskap är ytterligare ett sätt att arbeta. varav de vanligaste är att ”välja bort” eller ”välja in” vissa placeringsobjekt. Flera större institutionella ägare har också ökat sitt samarbete, vilket Att välja bort innebär att man undviker att investera i företag som sysslar gett dem större genomslagskraft. De mest moderna förvaltarna i dag har med exempelvis vapen, tobak och alkohol. Det var den vanligaste metoden integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens för etikfonder före år 2000. placerings- och beslutsprocesser. ”De mest moderna förvaltarna i dag har integrerat ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt i hela organisationens placerings- och beslutsprocesser.” 17 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Olika hållbarhetsbegrepp Olika förvaltningsmetoder – välja bort, välja in och påverka Begreppsfloran inom hållbara och ansvarsfulla placeringar kan tyckas Förvaltningsfokus i ämnet hållbara och an svarsfulla placeringar låg tidigare på att enbart ”välja bort”, det vill säga att ha en negativ urvalsprocess där man väljer bort företag eller branscher ur sin portfölj ut ifrån särskilda kriterier. I dag är det vanligt att även ”välja in”, det vill säga man har en positiv urvalsprocess där placeraren söker företag som främjar ansvarsfulla affärs- vildvuxen. Förutsättningarna för de investerare som vill fokusera på ett hållbart och ansvarsfullt arbetssätt har dock förbättrats eftersom ett antal internationella normer och standarder har etablerats. Här redogör vi för de vanligaste begreppen. metoder och/eller producerar produkter eller tjänster på ett hållbart sätt. Placeraren kan även välja att påverka bolaget genom ett aktivt ägande för att främja en ansvarsfull affärsverksamhet och för att säkerställa avkastningen på placeringen i ett längre perspektiv. Läs om sållningsmetoden screening på sidorna 34–35. • SRI, Sustainable and Responsible Investments, det vill säga hållbara och ansvarsfulla investeringar. Sådana investeringar syftar till en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till kommande generationer samt beaktar frågor såsom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. • CSR, Corporate Social Responsibility, kan översättas till företagsansvar. Tanken är att företag har skyldigheter gentemot även andra intressenter än sina ägare. Företaget leds med andra ord med hänsyn till miljöansvar och socialt ansvar vid sidan av de ekonomiska målsättningarna. CSR kan underlätta ansvarsfulla placeringar, det vill säga placeringar där valet av placeringsobjekt styrs av placerarens egna kriterier eller värderingar utöver förväntningar på ekonomisk avkastning. • ESG, Environmental, Social and Governance issues, omfattar kriterier som gäller miljöansvar, socialt ansvar och ägarstyrning. ESG har kommit alltmer i fokus under de senaste åren. • Global Compact. Drygt 6 000 bolag världen över följer United Nations Global Compact (UNGC), som är ett av FN:s initiativ för att uppmuntra företag att anamma och implementera hållbara och ansvarsfulla arbetssätt i sin verksamhet. Därtill finns ett antal OECD-riktlinjer. • GRI, The Global Reporting Initiative, är en organisation utan vinstsyfte som har tagit fram en relevant och användbar standard för hållbarhetsredovisning. Mer än 3 000 bolag följer denna rapporteringsstandard. 18 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Swesif och PRI Swesif (Swedish Sustainable Investment Forum, eller Sveriges forum för hållbara investeringar) grundades 2003 av ett antal större institutioner med syfte att höja kunskapen hos investerare om hållbara och ansvarsfulla investeringar. Swesif har sedan några år ett samarbete med FNinitiativet PRI (Principles for Responsible Investments). PRI är ett nätverk av interna- tionella investerare som arbetar för att implementera sex principer för hållbara och ansvarsfulla investeringar (se sidan 59). Många svenska och internationella kapitalägare och institutionella investerare har undertecknat PRI:s principer och arbetar för att införa arbetssättet i sin förvaltning och organisation. Hållbarhetsprofilen År 2011 lanserade Swesif verktyget Hållbarhetsprofilen. Det riktar sig till fondsparare och allmänhet och ska göra det möjligt att på ett överskådligt och enkelt sätt få information om hur fonder tillämpar hållbarhetskriterier i sin förvaltning. Läs mer på sidorna 32–33. 19 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR T RENDER O CH FA K TA Undantaget på väg att bli huvudregel Nästa steg inom ansvarsfulla investeringar kommer att bli att få fram fler integrerade produkter där relevanta miljöaspekter, sociala aspekter och affärsetiska aspekter är integrerade redan från början i alla fonder. Vid de granskningar som görs av etikfonder är det tydligt att dagens fonder inte motsvarar förväntningarna från omvärlden. Till exempel verkar det finnas en allmän tro att etikfon- Sasja Beslik vd Nordea Fonder der per automatik har förbud mot fossila bränslen, men så är inte fallet. Utifrån vårt sätt att se finns det fem grupper av vad som brukar kallas för etikfonder: • Grupp 1, som kom först, använder uteslutning av företag eller branscher, alltså negativ screening. • Grupp 2, som kom lite senare, utesluter inga branscher utan väljer de företag som är ”bäst i klassen” finansiellt, miljömässigt och socialt. • Grupp 3 är temafonder. En klimatfond väljer exempelvis företag som tar speciella klimathänsyn eller som har produkter som gynnar klimatet, till exempel miljöteknikföretag. • Grupp 4 är fonder som integrerar miljöaspekter och sociala aspekter i de vanliga fonderna. Det är framför allt den här typen av produkter som kommer att vinna mer mark i framtiden eftersom de aktivt bidrar till att skapa både bra avkastning och en mer hållbar värld. • Grupp 5 investerar bara i företag som är hållbara. Till exempel görs inga ”Det är inte ägarens storlek som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad.” Om fondbolagen skulle fortsätta att endast använda sig av metoden i den första gruppen, alltså uteslutning av företag, har de ingen makt att påverka. Det finns faktiskt stora möjligheter att påverka de bolag som ingår i portföljen, även om man är en förhållandevis liten ägare. Det är inte storleken som spelar roll, utan det är kunskapen om företagens verksamhet och utmaningar som gör skillnad. Påverkan ska alltid vara resultatorienterad. När vi träffar och besöker företag lämnar vi bakom oss kunskap och idéer till affärsutveckling men också tydliga åtgärdsplaner som vi följer upp. Slutligen tror jag att etikfonderna kommer att bli färre framöver och integreras i den vanliga förvaltningsprocessen och bli en del av det vanliga fondutbudet. investeringar i företag som använder fossila bränslen. 20 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 21 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Spararna rankar etik högt vid val av fondbolag Etikaspekten är en viktig ingrediens när spararna väljer Utbud av etikfonder viktigt vid val av fondbolag fondbolag. Att fondbolagen erbjuder bra fonder med inriktning mot etik, miljö och ansvarsfulla investeringar Mycket viktigt 5 rankas högt av alla. På en skala från ett till fem, 4 där ett är ”inte viktigt” och fem är ”mycket viktigt”, får den aspekten en fyra i snitt. 3 2 Det visar en omfattande undersökning bland svenskar i åldern 18–79 år som TNS Sifo Prospera har genomfört på uppdrag av Fondbolagens förening under våren 2012. Åsa Drakenberg 1 Att fondbolaget erbjuder bra etikfonder ses som mer betydelsefullt av Informationschef kvinnor än av män. Kvinnorna ger den faktorn 4,3 på skalan, medan män- Fondbolagens förening nen ger den 3,7. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är inte särskilt stor, dock är etikfaktorn lite viktigare i den äldsta åldersgruppen (63–79 år) än i den yngsta (18–42 år). Inte viktigt AllaKvinnorMän Källa: TNS Sifo Prospera 2012. Vid val av själva fonden är etiska och miljömässiga hänsynstaganden i fonden den tredje viktigaste aspekten som spararen tar hänsyn till efter avgifter och risknivå. I undersökningen ställdes också frågan om vilken betydelse det har att ett fondbolag är aktiv ägare i de bolag som fonderna investerar i. Det kan ske till exempel genom att delta i bolagsstämmor eller genom att ha en löpande dialog med bolagen i olika frågor. Nära sex av tio anser att det har ganska eller mycket stor betydelse. I den här frågan är det männen som anser att det är en aning mer betydelsefullt än kvinnorna. 22 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 23 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Göra gott eller förvänta sig bättre avkastning? Att konsumenter i allt högre grad blivit intresserade Flera studier visar att fondsparare av ansvarsfulla investeringar är inte speciellt konstigt. har vitt skilda anledningar till att Även om investeringar i viss mån skiljer sig från vanliga köpbeslut är fonder ändå en konsumentprodukt som investera etiskt (t ex Nilsson 2009, Derwall m fl 2011). Vissa väljer etikfonder eftersom förändras i takt med dess kunders preferenser. de har ett äkta etiskt och miljömäs- Miljö och etik har blivit allt viktigare för många sigt engagemang. Denna grupp vill människor, och att denna samhälleliga trend har slagit gärna påverka företags beteende igenom också på fondmarknaden är därför naturligt. eller bojkotta företag som de tycker är etiskt tvivelaktiga. Dessa sparare skiljer sig dock markant från dem Jonas Nilsson forskare vid Handelshögskolan i Umeå och Sirp (Sustainable Investment Research Platform) I takt med att ESG-faktorer (se faktarutan) fått större betydelse inom finanssektorn har även forskningsvärlden blivit mer intresserad av etiska inve steringar. Kanske speciellt av den anledningen att etiska hänsyn till viss del kan sägas motsäga vissa traditionella föreställningar om de preferenser en investerare bör ha. Ett exempel på en fråga som diskuteras är vad det är som gör att fondsparare väljer att investera i etikfonder. Är det bara för att göra världen bättre, eller spelar även finansiell avkastning roll för sparares val? Forskning som fokuserar på fondkonsumenters motivation till investering i etikfonder visar att båda dessa faktorer är relevanta. Dock visar forskningen också att frågan till viss del är felställd. I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell som investerar i etikfonder främst för att de tror att det kan vara en bra ”I stället för att fokusera på om etikfondskunder investerar för att göra gott eller för att de vill ha en bättre finansiell avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar.” affär ekonomiskt. Här är etikfonder ett alternativ för sparare som tror att investeringar i hållbara företag är ett bra sätt att få en god finansiell avkastning. För dessa sparare behöver en investering i en etikfond således inte nödvändigtvis ha något med etiskt engagemang att göra. På webben Hela Jonas Nilssons avhandling finns på www.ub.umu.se. Sök på ”Consumer decision making in a complex environment”. avkastning borde man fråga vem som investerar av dessa olika anledningar. Författarens läsrekommendationer Vad betyder ESG? ESG står för Environment, Social, Governance, det vill säga frågor som rör miljöhänsyn, sociala hänsyn (t ex frågor kring mänskliga rättigheter och arbetsvillkor) samt ägarstyrning. 24 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Derwall, J m fl (2011), A tale of values-driven and profit-seeking social investors. Journal of Banking & Finance, 35 (8), s 2137–2147. Nilsson, J (2009), Segmenting socially responsible mutual fund investors: The influence of financial return and social responsibility. International Journal of Bank Marketing, 27 (1), s 5–31. 25 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Påverkas avkastningen av ett utökat ansvarstagande? Lönar det sig att investera ansvarsfullt? Många forskare har ägnat stor möda åt att ta reda på just detta, och det korta svaret är att resultaten pekar i olika riktningar. Man kan därför inte säga att avkastningen är vare sig bättre eller sämre i etikfonder än i andra fonder. Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljöarbete eller arbetsvillkor hos Det går att finna stöd för att fonder och index där hänsyn tas till miljö och socialt ansvar står sig både bättre och sämre än sina konventionella motsvarigheter. Många forskare tycks dock finna att det inte är någon nämnvärd skillnad i den riskjusterade avkastningen. Emma Sjöström Detta bekräftas bland annat i den översiktsstudie jag gjort, där jag gått Ekonomie doktor, Grundare av igenom all akademisk forskning på området som publicerats under åren kunskapsbyrån Nuwa 2008–2010. Den visar att av tjugoen studier finner en tredjedel att ansvarsfulla investeringar inte medför vare sig högre eller lägre avkastning. Nästan lika många studier visar ett blandat resultat inom samma undersökning, exempelvis att det varierar över tiden, mellan produkter eller mellan marknader. Utöver detta kommer fem studier fram till att ansvarsfulla investeringar ger en högre avkastning, och tre studier visar att de ger lägre avkastning än konventionella motsvarigheter. Det är egentligen inte förvånande att forskningen visar så olika resultat. bolagens leverantörer i låglöneländer. Avkastningen från denna flora av fonder kan förstås skilja sig åt. En övergripande slutsats blir därför att det är vanskligt att generalisera om ansvarsfulla investeringar med utgångspunkt från enskilda studier. Uttalanden av typen ”Nu är det bevisat – hållbara fonder går bättre/ sämre” är därför inte trovärdiga. ”Att ansvarsfulla investeringar kan definieras på många olika sätt gör också att det är lite som att jämföra äpplen och päron: medan vissa fonder undviker vapen och alkohol, är andra fokuserade på miljö arbete eller arbetsvillkor hos bolagens leverantörer i låglöneländer.” Vi borde i stället rikta om vårt sökljus. Snarare än att fastna vid hur avkastningen sett ut i ett historiskt perspektiv bör vi ställa frågan: Varför blir avkastningen högre eller lägre i olika fall? Först då blir det riktigt intressant. Studierna använder data från olika marknader, olika tidsperioder och undersöker olika slags produkter. Forskare kan använda olika mätmetoder och göra mer eller mindre rigorösa studier. Huruvida en fond (ansvarsfull eller inte) har gått bättre än en jämförelsefond kan förstås också påverkas av andra faktorer än sådana som direkt kan kopplas till miljö och socialt ansvar, något som inte alltid undersöks i studierna. 26 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR På webben Emma Sjöström (2011), The performance of socially responsible investment: A review of scholarly studies published 2008–2010. Stockholm School of Economics; Nuwa AB. http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1948169. 27 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Öppenhet hjälper spararna att fatta beslut Spararna måste få en öppen redovisning av vad en särskilt för substans i detta. Till exempel måste göras tydligt vilka branscher eller ansvarsfull placeringspolicy innebär så att de själva kan produkter fonden väljer bort. Som ett grundkrav har ENF slagit fast att värdera om den motsvarar deras förväntningar. Det förutsätter fullgoda produktbeskrivningar men också kontroller som säkerställer att fondens placeringspolicy genomförs. ”Självklart måste en seriös verksamhet respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö.” högst fem procent av omsättningen i ett bolag man investerar i får komma från en bransch som fondbolaget påstår sig undvika. Det har ibland höjts röster för att i stället gå in för nolltolerans. ENF kom till slutsatsen att detta inte skulle vara realistiskt, kanske snarare ett slag i luften. Det är i dag praktiskt omöjligt att helt säkerställa att inte någon del av omsättningen i de bolag där man investerar kommer från vissa bortvalda branscher. Vi Axel Edling ordförande i Etiska nämnden för fondmarknadsföring, ENF Många sparare söker investeringar som kan bidra till en god utveckling har också utgått från att konsumenternas val utifrån en bättre transparens inte bara av det egna sparandet utan också ur ett vidare perspektiv som kring bolagens arbete med frågor kring etik och miljö kommer att leda i inkluderar exempelvis globala miljö- och rättvisefrågor. Som svar på det riktning mot nolltolerans. finns det ett utbud av fonder som marknadsförs som särskilt ansvarsfulla. De senaste åren tycks också användningen av etiketten ”etisk” ha minskat ENF:s vägledning från 2009 tar sikte på marknadsföringen av de här något. I stället talas det mer konkret – och begripligare – om inriktning på fonderna. En given utgångspunkt följer redan av god sed: all marknads ansvarsfulla placeringar, miljö, hållbar utveckling och så vidare. Det tror föring ska vara sann och vederhäftig och den ska ge tillräckligt med relevant jag är bra, inte minst med tanke på de frågetecken som kan uppstå kring information för att spararna ska ha ett rimligt underlag för informerade fonder som inte lanseras som ”etiska”. Självklart måste en seriös verksam- beslut. Detta väger särskilt tungt när produkterna i sig är svårbedömda, het respektera exempelvis gällande konventioner om mänskliga rättigheter vilket är fallet vid fondsparande. Också för branschens egen trovärdighet liksom internationella normer till skydd för klimat och miljö. bland konsumenterna är det nödvändigt att informationen klarar högt ställda krav. Utbudet av fonder och spararnas agerande präglas av dynamik. Frågorna kring ansvarsfulla placeringar är mycket uppmärksammade, i vårt land Förutom en fullgod produktbeskrivning ska det också finnas en kontroll och internationellt. ENF har aviserat att det inom några år sannolikt finns som säkerställer att fondens placeringspolicy genomförs. Tydlighet om anledning att se över vägledningen. Inför den översynen vill vi gärna ta del dessa saker är avgörande både inför köpbeslut och under relationen därefter av erfarenheter och synpunkter från konsumenterna och branschen. mellan fond och sparare. En fråga som kom upp i ENF under arbetet med vägledningen var om begreppet ”etisk” borde definieras. Vi stannade för att det var olämpligt att försöka göra det. Begreppet är visserligen oprecist, och risken är att det används på ett svepande sätt som kan bädda för falska förväntningar hos spararna, men att en gång för alla fastställa var den etiska ribban ska ligga är ogörligt. Här bör i stället spararnas preferenser få styra. En central punkt i vägledningen från ENF är att när ett fondbolag i sin marknadsföring lyfter fram att en viss fond är inriktad på exempelvis Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) ENF är en oberoende nämnd med syfte att följa upp att fondbolagen i sin information och marknadsföring beaktar de regler som gäller. Det gäller bland annat Fondbolagens förenings riktlinje för fondbolagens informationsgivning och marknadsföring av fonder. Nämnden kan på eget initiativ uttala sig i principfrågor. Dessutom kan såväl enskilda personer som företag och myndigheter anmäla ärenden till nämnden. miljömässiga eller sociala hänsyn så måste det vara helt klart vad det finns 28 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 29 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A ENF:s vägledande uttalande om marknadsföring av etikfonder ENF uttalade sig redan 2004, på begäran av Konsumentombuds mannen, om marknadsföring av ”etiska fonder”. År 2009 fanns önskemål om uppdatering av uttalandet eftersom utvecklingen gått framåt och begreppsbilden förändrats. Av ENF:s vägledande uttalande framgår sammanfattningsvis följande: ENF anser att följande ska vara uppfyllt för att en fond ska kunna mark- • Utöver de uppgifter om fondens placeringsinriktning som ska framgå av nadsföras som ”etisk” eller med andra formuleringar som anger eller fondbestämmelser, faktablad och informationsbroschyr, ska fondbolaget antyder att fonden riktar in sig på placeringar utifrån särskilda miljömäs- på ett tydligt och lättillgängligt sätt redovisa siga, sociala eller andra liknande hänsyn. – bolagets placeringspolicy för fonden, inklusive information om • Fondbolaget ska ha en väl definierad process för att välja ut sina placeringar. Detta gäller oavsett om fondbolaget tillämpar positiva eller negativa kriterier i sin urvalsprocess eller om bolaget arbetar genom att urvalskriterier och omsättningsgränser, och – bolagets urvalsprocess för fonden samt det sätt på vilket processen kontrolleras och säkerställs. söka påverka de bolag, där placeringar sker, i önskad riktning. Informationen ska lämnas på bolagets hemsida, men det ska alltid vara • Fondbolaget ska ha en funktion för att löpande kontrollera och säker- möjligt att också få den i skriftlig form. ställa att urvalsprocessen följs. • När det gäller placering utifrån negativa urvalskriterier får högst fem 30 | • Fondbolaget ska i sin årsberättelse och halvårsredogörelse redovisa hur placeringspolicyn uppfyllts beträffande inriktningen på placeringar procent av omsättningen i det bolag där placeringen sker, eller i den utifrån särskilda hänsyn. I den mån avvikelser skett från policyn, ska koncern där bolaget ingår, avse verksamhet som inte lever upp till de fondbolaget informera om vilka åtgärder som vidtagits med anled- särskilda krav som fondbolaget har ställt upp. ning av detta. ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 31 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Vi tar hjälp av ENF:s uttalande Swedbank Robur har haft hållbarhetsfonder i sitt sorti- även i fondfaktablad och informa- ment sedan trettio år tillbaka. Under 90-talet växte det tionsbroschyrer. Vi kompletterar fram en vildvuxen flora av ”etikfonder” på den svenska marknaden. Tillämpningen av ”etikkriterierna” var mycket varierande, vilket var förvirrande för kunderna och skapade trovärdighetsproblem även för seriösa hållbarhetsfonder. detta med konkreta exempel på hållbarhetsanalyser av bolag och bolagsdialoger i bland annat nyhetsbrev och årsrapporter. Vi har även varit med och tagit fram ett standardiserat informationsblad, en så kallad hållbarhetsprofil, i samarbete med Swesif, Sveriges forum för hållbara investeringar. Anna Nilsson chef för Swedbank Roburs hållbarhetsanalys Först så sent som för åtta år sedan kom ett vägledande uttalande från Informationsbladet kan användas Etiska nämnden för fondmarknadsföring (ENF) kring hur branschen får av fonder för att ange hur förvaltningen tar hänsyn till miljömässiga, sociala marknadsföra fonder som ”etiska” eller ”hållbara”. Vår uppfattning är att och affärsetiska frågor. det vägledande uttalandet från ENF har lett fram till att det i dag finns färre fonder på marknaden som har otydliga hållbarhetskriterier. 32 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ”Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga.” Hållbarhetsprofilen riktar sig till fondsparare och den intresserade allmänheten men kan även vara användbar för rådgivare och kundansvariga. Det centrala i det vägledande uttalandet från ENF är kravet på att fond- Hållbarhetsprofilen ska ses som ett komplement till det vanliga fondfakta bolaget ska ha en väldefinierad urvalsprocess och en tydlig extern kom- bladet och syftar till att underlätta jämförelsen av hållbarhetskriterier mellan munikation kring kriterierna, urvalsprocessen och resultatet. Eftersom olika fonder från olika aktörer. hållbarhetsfonderna kan ha så olika karaktär, exempelvis bara investera Ett år efter införandet använder alla de stora aktörerna på marknaden i i de bolag som har det bästa miljöarbetet i varje bransch, eller bara in- Sverige Hållbarhetsprofilen, och Swesif håller som bäst på att se över hur vestera i bolag som inte tillverkar vapen eller tobak, så är det viktigt att den kan förfinas och hur användandet av och kännedomen om profilen kunderna kan se vad varje fond står för och därmed kunna välja de fonder ska kunna öka ytterligare. Vi deltar aktivt i det arbetet, dels för att det är som passar just dem. Vi har information om våra hållbarhetskriterier, våra viktigt att det finns en öppenhet i arbetet kring hållbarhetsfonder, dels för analysresurser och våra analys- och urvalsprocesser på vår hemsida och att vi vill underlätta för spararen att välja hållbarhetsfonder. 33 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A Screening hjälper till att sålla Screening är ett vanligt begrepp i många sammanhang, till exempel inom organisationsstyrning, rekrytering och vård. En screening kan vara en bred översyn eller fokusera på vissa specifika frågor. Screening är också ett vanligt begrepp när man talar om ansvarsfulla investeringar, strategier för hållbarhet eller etik- och miljöfonder. Screening ”En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar.” är i det här sammanhanget en metod med vilken man systematiskt i en given population (till exempel en fonds innehav) letar efter en viss faktor Ulrika Hasselgren vd Ethix SRI Advisors som kan ha en inverkan på innehavet (företaget) eller fonden. Med screen och som väl hanterar sina risker och möjligheter kopplat till miljö och ing försöker man hitta incidenten eller riskfaktorn i ett så tidigt stadium socialt ansvar. Här görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget samt som möjligt för att kunna förebygga ett eventuellt problem eller lösa det. tillgänglig information från olika relevanta källor. Screening innebär alltså att man utifrån innehaven i en fond och utifrån Oavsett val av kriterier resulterar screeningen i att ett antal bolag iden- fastställda kriterier för exempelvis miljö och mänskliga rättigheter aktivt tifieras. Fondförvaltaren kan sedan antingen föra en dialog med bolagen, letar efter bolag som på ett eller annat sätt inte lever upp till kriterierna. i syfte att påverka det som identifierats som problematiskt eller riskfyllt, Beroende på vilka kriterier man fastställer för screeningen görs det syste- välja att inte investera i de bolag som identifierats som problematiska eller matiska sökandet på olika sätt. Om man till exempel fastställer kriterier för riskfyllda, eller aktivt välja de bolag som bedöms som bäst i sina respektive miljö och mänskliga rättigheter utifrån FN-konventioner och internationella branscher. överenskommelser görs det systematiska sökandet hos ett stort antal öppna Den som först utvecklade en screeningmetod utifrån internationella normer källor, till exempel FN-organ, myndigheter, expertorganisationer, frivil- för miljö och mänskliga rättigheter var Sjunde AP-fonden, som redan år ligorganisationer och media. Tillsammans med information från bolag och 2000 fick riksdagens uppdrag att ”ta etik- och miljöhänsyn i förvaltningen branschorganisationer ger det en grund för att bedöma ett problem eller ett utan att göra avkall på målet om hög avkastning”. bolags involvering i en viss situation. Om kriterierna i stället handlar om branscher eller produkter – till exempel alkohol, tobak och vapen – görs det systematiska sökandet direkt hos bolaget i årsredovisningar samt genom bransch- och expertorganisationer. En ytterligare variant av screening är att göra ett positivt urval av bolag Ethix SRI Advisors tillhandahåller bland annat en systematisk bevakning av mer än 6 000 bolag över hela världen utifrån fastställda kriterier för till exempel miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. som bedöms ha ett bra arbete gällande till exempel miljö och socialt ansvar 34 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 35 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR S PA R A RN A God etik ett fundament för hela fondbranschen Den här skriften handlar om fondförvaltning där man mot andelsägarnas gemensamma intresse.* tar särskild hänsyn till faktorer som etik, miljö och sociala Det kommer sannolikt rent av att bli allt aspekter. Men god etik gäller i allra högsta grad alla fond bolag, oavsett förvaltningens karaktär, eftersom all fondförvaltning ska ske i andelsägarnas gemensamma intresse. tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen. Ett av de viktigaste verktygen för att säkerställa sund fondverksamhet är öppenhet och Lena Falk Biträdande chefsjurist, Fondbolagens förening Att skapa och upprätthålla förtroende för fondmarknaden är en vik- god information. Därför tar Fondbolagens tig uppgift för hela branschen. Därför finns, vid sidan av lag och före- förenings riktlinjer upp hur information skrifter, sedan många år självreglering som syftar till att sammanfatta ska lämnas av fondbolag som marknadsför de principer som bör råda vid utövande av fondverksamhet i Sverige. fonder som etikfonder eller som har en placer Fondbolagens förenings egen ”Svensk kod för fondbolag” är god sed på ingsinriktning med särskilda miljömässiga, svensk fondmarknad och binder alla bolag som är medlemmar i fören- sociala eller andra liknande hänsyn. ”Det kommer sannolikt rent av att bli allt tydligare att det inte är en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan om hur dyrt det kan bli om man inte gör den analysen.” ingen. En grundläggande princip i koden är att fondverksamhet ska vara Tydliga ställningstaganden för grundläggande etiska hänsyn såsom sund och betecknas av hög integritet. Dessutom kräver koden att alla mänskliga rättigheter eller miljöhänsyn har betydelse för att upprätthålla som företräder ett fondbolag ska handla på ett etiskt godtagbart sätt. förtroendet för allt fondsparande. Lag och föreskrifter tillsammans med Etiska ställningstaganden ska vara en del av alla fondbolags verksamhet, föreningens kod och riktlinjer garanterar en hög standard och en bransch och det följer av lag att fondbolaget alltid ska handla hederligt, rättvist som tar sitt ansvar för god etik i fondsparandet. Därigenom föreligger och professionellt. förutsättningar för en fondmarknad där grundläggande principer om Vid sidan av koden har Fondbolagens förening instiftat ett antal rikt- ansvar och hållbarhet genomsyrar alla investeringar. linjer. I föreningens riktlinje om fondbolagens ägarutövande poängteras fondbolagets skyldighet att sträva efter bästa möjliga avkastning till andelsägarna och att agera i andelsägarnas gemensamma intresse. I vilken utsträckning finns i denna formulering utrymme att ta hänsyn till andra aspekter än just avkastning? Självklart underlättar det om fondens sär- På webben skilda placeringsinriktning tagit höjd för att miljömässiga eller sociala Fondbolagens förenings kod och riktlinjer finns i sin helhet på www.fondbolagen.se. aspekter ska beaktas vid förvaltningen. Samtidigt står det klart att etiska hänsyn som inte påverkar avkastningen negativt aldrig kan anses strida *) Se Sebastian Siegl (2011), Förvaltaransvar mot ett tydligare regelverk. I: L G Hassel, L-O Larsson & E Nore (red), Hållbar utveckling: Från risk till värde. Lund: Studentlitteratur, s 124. 36 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 37 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Hållbart synsätt gäller alla typer av fonder Aktiefonder är troligen de fonder som de flesta sparare sammankopplar med hållbara investeringar. Det finns en god anledning till att det är så, då man som aktieägare har ansvar för hur företagets verksamhet sköts. För tjugofem år sedan verkade svenska och andra nordiska bolag i stor utsträckning endast på våra hemmamarknader, där lagar satts enligt tydliga demokratiska spelregler. Det var då relativt enkelt att hantera en nordisk aktiefond genom att helt enkelt undvika bolag med oönskade produkter. Globaliseringen har bidragit till att nordiska företag utsatts för nya risker. Nordiska bolag har i dag i allt högre grad tillverkning och underleverantörer förlagda i utvecklingsländer, Josefine Ekros och Pär Löfving hållbarhetsanalytiker på DNB och bolagen möts då ofta av problem och utmaningar som karakteriserar och har dedikerat specifika resurser till ändamålet. Fondernas förvaltare dessa marknader, exempelvis låg ekonomisk standard och odemokratiskt försöker också aktivt minska riskerna genom att i dialog med bolagen styre. Till detta kommer en galopperande ekologisk kris, med klimathotet i diskutera åtgärder som företagen kan vidta. De nordiska företagens spetsen, vilket medfört att företag som vill vara en del av en hållbar framtid internationella verksamheter gör att denna dialog kan gälla allt från ar- måste ändra sin produktion och sin energikonsumtion. Företag har i allt betsvillkor i Bangladesh till skogsbruk och biologisk mångfald i Uruguay. större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt Att se företags tillväxtmöjligheter har alltid varit en central del inom vår och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse. aktieförvaltning, och i dag innebär detta till exempel att förvaltarna i Med dessa förändringar har också fondverksamheten fått ändra på sig. En förvaltare för en hållbar aktiefond måste i dag väga in en mängd nya 38 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR högre grad har blivit experter inom områden som energieffektivisering, hälsotrender och vattenrening. faktorer i sina investeringsbeslut. Har företaget system som förhindrar Hållbarhetsriskerna är ofta reella finansiella risker för företagen, medverkan till brott mot mänskliga rättigheter och arbetsrätt? Vad har man och det är lika viktigt för förvaltaren att ha kontroll över dessa risker i för inställning till korruption? Vad är riskerna i ett bolag som är alltför vanliga aktiefonder som i specifika etikfonder. Därför arbetar vi med en beroende av fossila bränslen? etisk plattform som sätter en miniminivå för vilka hållbarhetsrisker som Vi arbetar i dag aktivt med att analysera och bedöma hållbarhetsrisker ”Företag har i allt större utsträckning insett att de måste se över hela livscykeln av en produkt och att även indirekta utsläppskällor såsom transporter är av betydelse.” vi tolererar i våra fonder, oavsett om fonderna benämns etiska eller inte. 39 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Hållbarhet en möjlighet i tillväxtmarknadsfonder East Capital, som fokuserar på tillväxtmarknader i Östeuropa samt Ryssland och Kina, arbetar aktivt för att integrera en analys av materiella och relevanta faktorer relaterade till miljö, sociala förhållanden och ägarstyrning (ESG) i investeringsprocessen. Vi har en skyldighet mot våra kunder, fondandelsägarna, att försöka förstå hur olika hållbarhetsfrågor påverkar bolagen Louise Hedberg ur ett risk- och lönsamhetsperspektiv. Vi ser det som en kom- ansvarig för ägarfrågor, ponent i att skapa bästa möjliga avkastning över tid. East Capital Hållbarhetsfrågorna är ännu inte lika högt upp på agendan på de marknader där vi är verksamma som de är i Norden. Detta hindrar dock inte oss från att ta upp dem. Vi gör cirka 1 200 företagsbesök per år, och då diskuterar vi också hur bolagen tolkar utmaningar och möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor. Vad skulle skärpt lokal eller internationell miljölagstiftning innebära? Kan man göra verksamheten mindre resursintensiv? I stället för att utesluta bolag som inte har kommit tillräckligt långt i sitt hållbarhetsarbete föredrar East Capital att försöka påverka bolaget att inleda förändringar och bygga beredskap. Utmaningarna på våra marknader är betydande. I dialogen med portföljbolagen måste vi vara realistiska och fokusera på konkreta åtgärder som stärker deras position och värde, till exempel att förbättra transparensen eller att uppmuntra bolagen med störst miljöutmaningar att angripa dessa ”I stället för att utesluta bolag som inte har kommit tillräckligt långt i sitt hållbarhetsarbete föredrar East Capital att försöka påverka bolaget att inleda förändringar och bygga beredskap.” på ett strategiskt genomtänkt sätt. 40 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 41 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Ett hållbart synsätt ska gälla även indexfonder Många kapitalförvaltare tycker att det är problematiskt att arbeta med metoder för hållbarhetsscreening av indexfonder eftersom bolag som inte håller måttet måste exkluderas. En exkludering av ett bolag gör det svårare för fonden att följa sitt index och innebär att den inte får klassificeras som en indexfond enligt gällande regelverk.* Liza Jonson Men det finns vägar runt reglerna, och det går att följa vd SPP Fonder och avkasta motsvarande ett visst index trots att vissa aktier screenas bort. Den här vägen valde SPP Fonder. På SPP Fonder följer alla investeringar koncernens standard för hållbarhet. Övertygelsen är orubblig: att det är de hållbara företagen som är framtidens vinnare och som genererar den bästa avkastningen. Att indexfonderna skulle inkluderas i hållbarhetsscreeningen var därför inget som ifrågasattes trots de utmaningar det innebar. Omställningen gjordes i ett flertal steg, där den största utmaningen var ”Framtidens vinnare är de bolag som aktivt ställer om för att kunna möta morgondagens utmaningar i en hållbar värld.” att säkerställa fungerande optimeringsmetoder för att kunna följa index trots att bolag screenats bort. Därefter reviderades fondbestämmelserna och upp med nya eller justerade produkter. Framtidens vinnare är de bolag fonderna bytte kategori från indexfonder till aktiefonder, medan förvalt- som aktivt ställer om för att kunna möta morgondagens utmaningar i en ningen fortsatte att vara indexnära. Efter hand som nya fondbestämmelser hållbar värld. Det är de bolagen hela branschen bör satsa på för att trygga och fondnamn godkänts informerades kunderna. en långsiktig avkastning för sina kunder. Ett hållbart synsätt ska självfallet gälla alla fonder, oavsett typ. I takt med att kunderna ställer allt högre krav på hållbarhet i både den aktiva förvaltningen och indexförvaltningen måste branschen finnas där och möta 42 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR *Det går att följa screenade index och behålla fonderna som indexfonder. Nackdelen är att jämförbarheten mellan olika fonder försvåras. 43 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Kan räntefonder ta hänsyn till hållbarhetskriterier? En skillnad beträffande förvaltning av räntefonder respektive aktiefonder är att räntefonder oftast investerar i statspapper. Vid investeringar i statspapper tas ingen eller väldigt begränsad hänsyn till hållbarhetsaspekter. När de traditionella ratinginstituten Moody’s eller Standard & Poor’s bedömer kreditvärdighet ingår inga hållbarhetskriterier. Det finns endast ett fåtal aktörer som beaktar hållbar- Anette P Andersson förvaltare SEB Fonder het vid investeringar i statspapper. När detta görs innebär det ofta en politisk bedömning av hur ”etiskt” landet är, snarare än landets återbetalningsförmåga. I den mån fonderna investerar i företagsobligationer kan de tillämpa samma strategi som används för aktiefonder. De som investerar i företagsobligationer använder oftast negativ screening. Det innebär att man undviker investeringar i vissa branscher, exempelvis tobak, vapen eller spel, eller företag som bryter mot internationella konventioner. Det går naturligtvis att tillämpa samma argument på företagsobligationer som vid aktieanalys, det vill säga att kvaliteten på ett företags hållbarhetsarbete påverkar återbetalningsförmågan hos företaget. ”Gröna obligationer” Världsbanken och SEB lanserade 2008 ”World Bank Green Bonds”. Dessa ”gröna obligationer” emitteras för att finansiera projekt med hållbarhetsoch utvecklingsperspektiv för att möta investerares krav. Se: http://sustainableperspectives.sebgroup.com/sv/Artiklar/SEB-ochVarldsbanken-samarbetar-for-att-skapa-grona-obligationer/. 44 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ”Det går naturligtvis att tillämpa samma argument på företagsobligationer som vid aktieanalys, det vill säga att kvaliteten på ett företags hållbarhetsarbete påverkar återbetalningsförmågan hos företaget.” 45 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Ökat informationsintag positivt även för hedgefonder I takt med att ansvarsfulla investeringar får ett allt större genomslag sprids principerna för ansvarsfulla investeringar även till alternativa investeringar, där hedgefonder utgör en central del. I syfte att öka acceptansen för ansvarsfulla investeringar inom hedgefondbranschen har det FN-stödda initiativet PRI skapat en arbetsgrupp för ansvarsfulla investeringar och hedgefonder. Eftersom det inte finns två hedgefonder som är identiska är det i det närmaste omöjligt för investerare att fördefiniera hur principer kring ansvarsfulla investeringar universellt kan och bör implemen- Erik Eidolf teras i hedgefonder. Det krävs i stället att investeraren analyserar vd Vontobel Stockholm hur varje specifik hedgefond förvaltas och hur ESG-kriterierna utifrån detta kan integreras. PRI föreslår att man som investerare, precis som för traditionella fonder, bryter ner förvaltningen i beståndsdelar, såsom vilka tillgångsslag hedgefonderna har exponering mot samt hur denna exponering kan hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Detta kan inkludera analys av ägarstyrning, de underliggande instrument som används, hur portföljkonstruktionen går till, vilka hedgefondstrategier som anammas med mera. ”Ansvarsfulla investeringar förespråkar ökat informationsintag utöver ren finansiell information, vilket bör skapa bättre förutsättningar för välgrundade investeringsbeslut.” För privata placerare är det dock i dagsläget svårt att hitta hedgefondlösningar där principerna för ansvarsfulla investeringar specifikt implementerats. Givet det globala intresset för ansvarsfulla investeringar i allmänhet finns dock goda förutsättningar för att även hedgefondbranschen i stigande grad kommer att se över möjligheter att införa dessa principer. Ansvarsfulla investeringar förespråkar ökat informationsintag utöver ren finansiell information, vilket bör skapa bättre förutsättningar för välgrundade investeringsbeslut. Detta är något de flesta har lätt att acceptera, vilket utgör en sund förutsättning för ett tilltagande intresse för ansvarsfulla Vad är en hedgefond? Hedgefonder definieras vanligtvis såsom fonder som har som mål att skapa positiv avkastning oavsett marknadsutveckling. För att kunna uppnå detta krävs att förvaltaren har friare placeringsregler. Detta innebär i praktiken att hedgefonder får använda sig av fler instrument och investeringstekniker, såsom blankning, derivatinstrument och belåning. Blankning – att låna en aktie som man säljer med förhoppning om att köpa tillbaka den till ett lägre pris – innebär att man kan skydda (från engelskans hedge) portföljen från nedgångar i marknaden. investeringar även bland hedgefonder. 46 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 47 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR O L I K A F O ND T Y P ER – S A MM A A N S VA R ? Olika synsätt en utmaning för råvarufonder På senare år har intresset för råvaror som placering ökat bland både institutionella och privata investerare. Råvaror har flera fördelar – de sprider risken i en portfölj och de fungerar bra vid inflation. Finansiella investeringar i råvaror sker genom derivat, ofta på terminsmarknaden. Denna marknad finns i första hand till för att producenter och köpare av olika råvaror ska kunna minska effekten av prisförändringar. Terminsmarknaden ger också inve sterare möjlighet att ta del av hur råvarupriserna rör sig. Magnus Strömer råvaruchef Handelsbanken Även om efterfrågan och utbud av den underliggande fysiska råvaran i slutändan avgör priset hävdar vissa att investeringar i terminer skapar så kallade prisbubblor. Ett särskilt känsligt område är jordbruksråvaror, där det finns olika synsätt. Därför har också området varit föremål för många studier. Dessa studier har inte kunnat ge en entydig bild av hur det förhåller sig. Det finns i dag inte lika utvecklade och vedertagna principer för ansvarsfulla råvaruinvesteringar som för till exempel aktieinvesteringar. Branschgemensamma principer för hur man ska förhålla sig till råvaruinvesteringar för att säkerställa ett ansvarsfullt agerande är något som Handelsbanken arbetar för. Vissa framsteg har gjorts, och PRI rekommenderar bland annat investerare att hålla sig till tillgångar där terminskontrakten är likvida, att avstå från ”Ett särskilt känsligt område är jordbruksråvaror, där det finns olika synsätt.” leverans av den fysiska råvaran och att arbeta för större transparens och bättre styrning tillsammans med handelsplatser och andra marknadsaktörer. I framtiden skulle standardiserade kontrakt och råvaruindex med ESGhänsyn vara en önskvärd utveckling. 48 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 49 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR B O L A G EN O CH K A P I TA LÄ G A RN A Tar svenska bolag ansvar för hållbarhetsfrågor? I dagens globaliserade värld skärps kontinuerligt såväl integrerats fullt ut i affärsverksamheten. Bolagen rapporterar också i viss de formella som de informella kraven på företag att utsträckning om sitt arbete. Även i dessa bolag tas hållbarhetsfrågorna upp beakta hållbarhetsaspekterna i verksamheten. Ett färskt exempel på allt hårdare krav är FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter som presenterades 2011 av FN:s särskilda representant för mänskliga rättigheter. ”I cirka fjorton procent av bolagen ser man arbetet med hållbarhets frågor som en konkurrensfördel.” på styrelsenivå, även om styrelsen inte är lika engagerad i frågorna som i den första gruppen. Två tredjedelar av bolagen har alltså ett systematiskt hållbarhetsarbete, och vi noterar en positiv utveckling mellan 2009 och 2011. Fortfarande är det dock tyvärr ungefär en tredjedel av bolagen som inte har ett systematiskt hållbarhetsarbete. I dessa bolag finns endast vissa riktlinjer på plats, och implementeringen av hållbarhetsfrågor i affärsverksamheten sker sällan eller har precis påbörjats. Styrelsens ansvar för hållbarhetsfrågor Mot bakgrund av dessa ökande krav kan man förvänta sig att svenska Nadine Viel Lamare hållbarhetsanalytiker på Första AP-fonden och talesperson för investerarinitiativet Hållbart värdeskapande bolag jobbar aktivt med hållbarhetsfrågor i sin verksamhet. Men är det så? Arbetar man med hållbarhetsfrågor på ett systematiskt sätt, och vem tar i så fall ansvar för hållbarhetsarbetet i bolaget? För att ta reda på det skickade investerarinitiativet Hållbart värdeskapande (se faktaruta) ut en enkät till de hundra största bolagen på Stockholmsbörsen. Detta skedde vid två tillfällen: 2009 och 2011. Slutsatsen man kan dra från undersökningarna är att det är stora skillnader i ambition och resultat mellan bolagen. Man kan tydligt urskilja tre grupper. I den första gruppen, cirka fjorton procent av bolagen, tar styrelsen ett stort ansvar för hållbarhetsfrågor, och dessa är en integrerad del av affärsverksamheten. Man ser arbetet med hållbarhetsfrågor som en konkurrensfördel, ett sätt att inte bara minimera risker utan även minska kostnader och öka försäljningen liksom att attrahera och behålla anställda. Man kommunicerar i dessa bolag är begränsad. En av de viktigaste slutsatserna från 2011 års undersökning är därför att det finns ett behov av en ökad dialog inom näringslivet för att skapa förutsättningar för bolag att lära av varandra. I denna process är vi investerare och ägare gärna med för att på så sätt bidra till en ännu starkare och mer hållbar värdetillväxt. Investerarinitiativet Hållbart värdeskapande Investerarna bakom initiativet Hållbart värdeskapande är Andra AP-fonden, DNB, Fjärde AP-fonden, Folksam, Första AP-fonden, Handelsbanken Asset Management, Meta asset management, Nordea, SEB, Skandia Liv, SPP, Swedbank Robur, Svenska kyrkan samt Tredje AP-fonden. Tillsammans representerar dessa investerare ett förvaltat kapital motsvarande cirka 5 000 miljarder kronor, varav 650 miljarder var placerade på Nasdaq OMX Stockholm. också utförligt om sitt arbete. I den andra gruppen, drygt hälften av bolagen, har ett systematiskt hållbarhetsarbete också kommit i gång, men man har inte kommit lika långt. Bolagen har riktlinjer för många områden på plats och man har påbörjat På webben Läs mer om resultatet av undersökningen och intervjuer med styrelseordförande i flera börsbolag på www.hallbartvardeskapande.se. implementeringen av dessa, men en del arbete återstår tills hållbarhetsarbetet 50 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 51 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR B O L A G EN O CH K A P I TA LÄ G A RN A B o l ag e n Ansvarsfullt företagande – en nyckel till hållbar framgång på globala marknader ABB är ett globalt företag med verksamhet i ungefär hundra länder. Det är viktigt för oss att våra kunder och andra intressenter uppskattar inte bara våra produkter och lösningar utan också hur vi uppträder som arbetsgivare, leverantör, kund och samhällsaktör överallt där vi arbetar. Ansvar, respekt och beslutsamhet är tre nyckelord som vi på ABB använder för att beskriva våra affärsprinciper. Bakom dessa tre enkla Anders Nordström ord finns omfattande riktlinjer, handlingsprogram och ledningssystem koncernrådgivare i som hjälper oss att agera i enlighet med våra principer på världens hållbarhetsfrågor, ABB marknader. Uppförandekod, strikta affärsetiska regler, miljöpolicy, social policy, policy för mänskliga rättigheter och regelverk för hälsa och säkerhet är några exempel på de omfattande stödstrukturer som finns inbyggda i vår verksamhet. De flesta är väl etablerade inom företaget; till exempel har cirka hundratusen medarbetare utbildats i vår uppförandekod, som finns ABB har nolltolerans mot bristande affärsetik och vi har omfattande tillgänglig på fyrtiofem språk. Uppemot tusen personer runt om i världen program för att säkerställa efterlevnad. Vi stödjer och uppmanar alla som arbetar med våra program för miljöledning, hälsa och säkerhet. Andra delar misstänker oegentligheter att rapportera dessa. Det kan röra sig om brott mot har tillkommit senare och är fortfarande under uppbyggnad. Vi har exem- uppförandekoden, korruptionsmisstankar, brott mot mänskliga rättigheter pelvis ett utbildningsprogram i företags ansvar för mänskliga rättigheter, eller miljöskada. Vi har även ombudsmän till vilka anställda kan vända sig där målet är att ha utbildat ledande befattningshavare i våra tolv viktigaste i förtroende och diskutera uppförandefrågor. Ombudsmännen kan ge råd tillverkningsländer till 2012 års utgång. Vi arbetar ständigt med förbättringar. om hur man går vidare med olika ärenden. ABB:s integritetsprogram har i Vi sätter upp mål och mäter miljöprestanda, sociala parametrar och indi- 52 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR ”ABB:s integritets program har i dag sextiotre ombudsmän i fyrtiosju länder.” dag sextiotre ombudsmän i fyrtiosju länder. katorer för hälsa och säkerhet från ungefär trehundrasextio anläggningar Vårt hållbarhetsarbete och vårt integritetsprogram gör oss till ett bättre och runt om i världen. Data aggregeras i en global databas, analyseras, följs upp starkare företag, och vi är övertygade om att de bidrar till uthållig framgång och rapporteras i vår hållbarhetsredovisning. för ABB på världens olika marknader. 53 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR B O L A G EN O CH K A P I TA LÄ G A RN A Kapitalägare med samvete som driver utvecklingen Svenska kyrkan vill vara med och ta ansvar för den värld vi lever i även med det finansiella kapital som vi förvaltar. Vi ser att investeringar som är långsiktigt hållbara även ger god finansiell utdelning. När vi investerar i börsbolag vill vi samtidigt bidra till en hållbar utveckling av vår jord. De senaste åren har det blivit något lättare att hitta förvaltare som uppfyller ”Det är avgörande våra krav. Förut behövde vi skräddarsy de aktieportföljer som skulle förvaltas. att vi hittar förvaltare öppna även för andra investerare. som kan följa vår Aktiv ägare tuffa finanspolicy.” Nu hittar vi allt oftare fonder som är Det gör vi på flera olika sätt. Genom att föra en aktiv dialog med Gunnela Hahn ägaransvarig på Svenska kyrkans finansenhet Välja rätt bolag våra förvaltare och andra i finans- Ett sätt är att välja bolag som tillverkar varor och tjänster som är nyt- branschen bidrar vi till en ökad förståelse för hur ett mer långsiktigt tän- tiga för mänskligheten. På miljösidan har vi därför investerat i exempelvis kande kan omvandlas till daglig kapitalförvaltning. Branschen styrs se- förnybar energi och i teknik som renar vatten. På den sociala sidan äger dan länge av kortsiktiga belöningsstrukturer. Det är ett stort hinder för vi aktier i bolag som till exempel erbjuder bolån till låginkomsttagare i oss och andra som vill se långsiktigt värdeskapande i företag. Vissa av utvecklingsländer. våra förvaltare har infört mer långsiktiga bonussystem. Vi är aktiva i flera Företag kan även jobba aktivt med sin miljöpåverkan, arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter i hela sin organisation, även hos sina leverantörer. nätverk för investerare, både i Sverige och internationellt, för att få fler att integrera hållbarhetsfrågorna i investeringsbesluten. En av de fondförvaltare vars fonder vi investerar i har ett eget börsindex Vi för också diskussioner med flera av de bolag vi investerar i. Vissa för mycket stora bolag, där man får kvalificera sig för att vara med. Det frågor har vi haft som tema under det gångna året, exempelvis hur företag sätter press på storbolagen att aktivt arbeta för en mer hållbar utveckling. ska agera i länder med väpnad konflikt och hur människors integritet och yttrandefrihet på internet ska kunna skyddas. Välja rätt förvaltare I vintras besökte vi läkemedelstillverkare i Indien. Många läkemedelsbolag Eftersom vi inte har egna kapitalförvaltare är det avgörande att vi hittar har lagt ut delar av sin produktion till leverantörer i utvecklingsländer för förvaltare som kan följa vår tuffa finanspolicy. Policyn anger vad vi vill att få ner kostnaderna. Men eftersom vattenreningen ibland brister skadas investera i och vad vi vill undvika. Vi avstår till exempel från placeringar miljön och läkemedel hamnar i naturen. Detta har bidragit till att antibiotika i bolag som tillverkar vapen och tobak. Vi är också restriktiva när det resistenta bakterier uppkommit. I sådana här lägen vill vi att bolag som vi gäller investeringar i bolag som utvinner fossila energikällor som kol och har innehav i kräver välfungerande vattenrening i leverantörskedjan och olja. Vi vill bidra till att lösa klimatfrågan och har därför hellre bolag som bidrar till lösningar. erbjuder förnybar energi och smarta energilösningar. 54 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 55 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR B O L A G EN O CH K A P I TA LÄ G A RN A Ansvarsfulla investeringar för ett evigt perspektiv Göteborgs stad förvaltar ett hundratal stiftelser, varav Bolagen ska också följa ett antal de äldsta är mer än hundra år gamla. Ändamålet för internationella konventioner. För att stiftelserna bestämdes av donatorerna och kan exempelvis vara att dela ut pengar till studier, ekonomiskt kunna uppfylla dessa riktlinjer och krav har vi gett en extern förvaltare mandat att förvalta kapitalet, varav behövande eller stadens förskönande. Kapitalet upp- cirka två tredjedelar är placerat i går till 750 miljoner kronor med en årlig utdelning på fonder. Portföljerna rebalanseras, 20–25 miljoner kronor. det vill säga portföljernas sammansättning ses över, årligen under januari månad. Magnus Borelius finanschef Göteborgs stad Stiftelserna har ett evigt syfte och ska generera avkastning under en lång I den delen av vårt kapital som tid framöver för att uppfylla donatorns vilja. Det är ett stort förvaltar- är placerat i aktier välkomnar vi ansvar som staden en gång i tiden har tagit på sig. Hållbara och an- att förvaltaren nu tar en än mer svarsfulla investeringar är därför ett viktigt område när vi ser över och aktiv roll när det gäller att välja utvärderar placeringarna för stiftelsernas förmögenhet. Det är ett arbete in, välja bort och påverka. som har skett stegvis och som vi ständigt försöker utveckla. 56 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR Att kunna visa att man arbetar ”Den dagen man bestämmer sig för att donera pengar till en befintlig stiftelse eller bilda en ny stiftelse ska man veta att förmögenheten förvaltas på ett professionellt sätt, både vad gäller ändamålet och med hänsyn till vår omvärld.” Kapitalförvaltningens mål är att behålla realkapitalet intakt över tid, aktivt med frågorna om hållbara samtidigt som utdelningen ska vara på en jämn nivå. Stiftelsernas kapital investeringar är viktigt för oss ur är placerat i aktier och räntebärande papper hos tre kapitalförvaltare. flera perspektiv. Dels vill vi vara med och påverka till ett bättre samhälle, Kapitalet förvaltas i en räntefond, en aktiefond och en portfölj med både dels vill vi kunna visa potentiella donatorer att vi tar ett aktivt ansvar aktier och räntor. Fonderna har sin huvudinriktning mot värdetillväxt, för frågorna. Den dagen man bestämmer sig för att donera pengar till en medan blandmandatet fokuserar på utdelning. Placeringarna sker enligt befintlig stiftelse eller bilda en ny stiftelse ska man veta att förmögenheten riktlinjer fastställda av kommunfullmäktige och innehåller förutom en rent förvaltas på ett professionellt sätt, både vad gäller ändamålet och med hänsyn finansiell dimension även etiska riktlinjer. Placeringar får inte göras i bolag till vår omvärld. Sett ur det eviga stiftelseperspektivet blir det naturligt att som sysslar med vapen, alkohol, tobak, pornografi eller spelverksamhet. hela tiden arbeta för ansvarsfulla investeringar. 57 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR P R I so m d r iv k r aft FN:s sex principer driver utvecklingen Cirka hälften av Fondbolagens förenings medlemsbolag har skrivit under FNinitiativet Principles for Responsible Investments, PRI:s, principer för ansvarsfulla investeringar. Dessa principer omfattar sex punkter som reflekterar åsikten att miljöfrågor och sociala frågor samt ägarstyrning (ESG) är viktiga för hur investeringarna presterar. Därmed måste de också vara en viktig ingrediens i förvaltningen. Principerna tillhandahåller ett frivilligt ramverk genom vilket alla investerare kan införliva ESGfrågor i sitt beslutsfattande och i sin praxis för ägarutövande. PRI är ett nätverk av internationella investerare som arbetar tillsammans för att omsätta de sex principerna i praktiken. Sedan starten 2005 har drygt tusen institutionella investerare och kapitalförvaltare skrivit under principerna. Fondbolagens förening stöttar också PRI som så kallad Network Supporter för att medverka till bland annat kunskapsspridning. FN:s sex principer för ansvarsfulla investeringar 1. Vi ska beakta miljö-, samhälls- och ägarstyrningsaspekter i våra investeringsanalyser och placeringsbeslut. 2. Vi ska vara aktiva ägare och införliva miljö-, samhälls- och ägarstyrningsaspekter i våra riktlinjer och i vårt arbete. 3. Vi ska verka för en större öppenhet kring miljö- och samhällsfrågor samt ägarstyrning hos de företag som vi placerar i. 4. Vi ska främja acceptans och aktivt verka för att dessa principer tillämpas i finansbranschen. 5. Vi ska samarbeta för att följa principerna så effektivt som möjligt. 6. Vi ska redovisa vad vi gör och hur långt vi har nått i vårt arbete med att tillämpa principerna. På webben: www.unpri.org 58 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 59 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR P R I so m d r iv k r aft Att tillämpa PRIprinciperna i praktiken Anna Nilsson, Swedbank Robur Det är ett tydligt ställningstagande för att hållbarhets- och bolagsstyrningsfrågor är viktiga för vår verksamhet, både som förvaltare och som ägare, och att de spelar roll för fondernas långsiktiga avkastning. Vi har nu bland annat utökat samarbetet mel- Vi frågade några av Fondbolagens förenings medlemsbolag som har under‑ tecknat FN-initiativet PRI:s principer om vad det har inneburit för dem. lan våra hållbarhetsanalytiker och våra förvaltare med strukturerad rapportering till förvaltarna om bolagens hållbarhetsarbete, genomfört fler bolagsdialoger utomlands samt infört ett system för kontinuerlig utvärdering av våra mäklarkontakter utifrån deras hållbarhetstjänster. Elisabet Jamal Bergström, Handelsbanken Asset Management För Handelsbanken utgör PRI ett värdefullt ramverk inom vilket vi kan arbeta med ansvarsfulla investeringar. Vår ambition är att integrera ESG-frågorna i all vår förvaltning. Vi tror att principen om aktivt ägande kan få stort genomslag när så många kapital ägare och förvaltare väljer att arbeta enligt PRI. Vi hoppas även att PRI ska ge oss fler möjligheter att samarbeta med andra aktörer kring ansvarsfulla investeringar. Peter Dahlgren, SEB Har man fått kundernas förtroende att förvalta deras kapital måste förvaltningen ske på ett ansvarsfullt och uthålligt sätt. PRI:s principer gör det tydligt för våra kunder, men också för oss själva, hur vi ser på miljömässiga aspekter, sociala faktorer och bolagsstyrningsfrågor. Genom att aktivt arbeta med dessa frågeområden minskar vi risker och tar till vara affärsmöjligheter. Vi vet också att dessa frågor är viktiga för företags lönsamhet på längre sikt och integrerar dem därför i våra Liza Jonson, SPP Fonder/Storebrand Genom den årliga rapporteringen till PRI har Storebrand fått en större insikt om vad vi är bra på och vad vi kan bli bättre på. Tack vare rapporteringen har vi också bättre koll på vilka konkreta förbättringar som de hundratals kontakter vi har med bolag investeringsprocesser. Genom PRI får vi också tillgång till en global plattform som möjliggör samverkan med investerare över hela världen i olika frågeställningar, vilket är en stor fördel. varje år har lett till. PRI gör dessutom att flera investerare enklare kan gå samman och påverka företag i enskilda frågor. Vår erfarenhet är att sådana samarbeten ger goda resultat. Ylva Hannestad, Nordea Fonder I linje med PRI:s principer har vi valt att skapa en policy som täcker alla våra fonder, och vi strävar därmed efter att integrera relevanta miljö-, samhälls- och ägarstyr- Jonas A Eriksson, Skagen Fonder 60 | ningsaspekter i alla våra investeringsbeslut. Vi har fått tillgång till ett stort nätverk Etik har alltid varit en viktig komponent i vår analysprocess när vi väljer bolag att av andra förvaltare och kapitalägare. Detta nätverk har möjliggjort samarbeten mel- investera i. Att underteckna FN-initiativet PRI:s principer har därför inte påverkat vår lan investerare; bland annat har vi deltagit i ett samarbete där Nordea, tillsammans investeringsfilosofi. Vi har följt det arbete som gjorts sedan 2006 och skrev hösten 2012 med andra investerare, skrivit till åttiosex bolag och uppmanat dem att förbättra sin under detta då vi menar att det ligger i våra fondandelsägares intressen. Vi arbetar sedan rapportering kring miljö-, samhälls- och ägarstyrningsaspekter. Genom PRI har vi länge med många olika externa leverantörer av information inom området för att skapa också kunnat vara med och påverka utvecklingen av ansvarsfulla investeringar på oss ett så bra beslutsunderlag som möjligt. internationell nivå. ANSVARSFULLA INVESTERINGAR 61 | ANSVARSFULLA INVESTERINGAR En bok om fonder, etik och ansvar för kommande generationer Ansvarsfulla investeringar handlar om att nå en långsiktigt hållbar utveckling som tar hänsyn till kommande generationer. Mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö är sådana särskilda hänsyn som etikfonder beaktar i sin förvaltning. Men vad innebär ansvarsfulla investeringar? Vad kan man som sparare förvänta sig när man köper en fond som tar sådana hänsyn? Kostar det extra, eller kan det till och med löna sig? Kan man verkligen definiera begreppet etik, och borde inte alla fonder vara ansvarsfulla egentligen? I den här boken reder vi ut begreppen och låter förvaltare, investerare, forskare och bolag själva berätta i lättillgängliga texter. Tillsammans ger de en bild av ett långsiktigt förhållningssätt som är på väg att gå från att vara ett undantag till att bli huvudregeln. Ansvarsfulla investeringar ses av många som en naturlig utveckling av aktiv förvaltning. Det kommer sannolikt snart inte längre att vara en fråga om hur dyrt det är att analysera företagen utifrån hållbara principer, utan snarare hur dyrt det kan bli att inte göra den analysen. Vägen till ansvarsfulla investeringar ser olika ut för olika förvaltare. Ska man välja in bolag att placera i som är goda förebilder eller välja bort bolag som inte uppfyller förvaltarens krav? Eller ska förvaltaren försöka påverka bolaget i en viss riktning i egenskap av ägare? Tre olika förhållningssätt med samma syfte. Kunskap om dessa resonemang är viktig för den som vill veta vad en etikfond egentligen är, hur den fungerar och vad man ska tänka på för att kunna göra en hållbar och ansvarsfull investering.
© Copyright 2024