Hjälp mot neuropatisk smärta
Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica® (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica® (pregabalin). I den här broschyren får du information om smärtans orsaker och hur Lyrica fungerar. Här ges också förslag på komplementär behandling och annan hjälp som kan minska dina problem med smärtan. Vad är neuropatisk smärta - nervsmärta? Neuropatisk smärta orsakas av en skada på nerv, nervrot eller i det centrala nervsystemet. Den kan uppstå i samband med kroppsskada eller vid ett kirurgiskt ingrepp, t ex diskbråcksoperation. Nerverna blir överkänsliga och skickar onaturliga smärtsignaler. Symtomen är komplexa och kan yttra sig som 4 kontinuerlig värk att en normalt smärtfri impuls övergår i smärta 5 onormala förnimmelser utan yttre anledning, t ex myrkrypningar, brännkänsla, stickningar onaturlig känslighet för beröring smärta som elchockslika stötar. Nervskador är svåra att behandla och vanliga smärtläkemedel som paracetamol, antiinflammatoriska läkemedel och morfin ger i många fall ingen eller otillräcklig effekt. På senare tid har dock utvecklats en ny typ av läkemedel – medicin som används mot nervsmärta, epilepsi och ångest.1 Dessa läkemedel påverkar olika signalsubstanser vid överföringen av smärtsignalerna, eller själva smärtupplevelsen. Referens: 1. Produktresumé för Lyrica, www.fass.se Neuropatisk smärta kännetecknas ofta av brännande och/eller molande värk. På en smärtteckning markeras det med olika tecken. Vad är Lyrica? Lyrica används mot epilepsi, ångest och neuropatisk smärta och fungerar genom påverkan på nervsystemets signalsubstanser. Kapslarna är avbildade i naturlig storlek. 6 Lyrica finns som kapslar i styrkorna 25, 50, 75, 100, 150, 225 resp. 300 mg. Doseringen är individuell och bestäms av din läkare. Lyrica tas två eller tre gånger dagligen och inleds ofta med 150 mg/dag. Dosförändring görs alltid i samråd med läkare. Maximal dos är 600 mg/dag. Lyrica behöver inte tas i samband med föda. 7 Lyrica är varumärket för en kemisk substans som heter pregabalin. Läkemedlet tillhör kategorin antiepileptika och används även för behandling av ångest och partiella anfall vid epilepsi. Lyrica tillhör en läkemedelsgrupp som används bl.a. för att behandla epilepsi, neuropatisk smärta och generaliserat ångestsyndrom hos vuxna. Bipacksedeln* innehåller viktig information för dig som behandlas med Lyrica och du uppmanas att läsa vad som står i den. Har du frågor kring din behandling och inte tycker att dessa besvaras av informationen i bipacksedeln så uppmanas du kontakta din behandlande läkare. 8 Perifer och central neuropatisk smärta Lyrica används för att behandla långvarig smärta som orsakats av en nervskada. Ett flertal sjukdomar kan orsaka perifer neuropatisk smärta, såsom diabetes eller bältros. Smärtkänslan kan beskrivas som het, brännande, bultande, utstrålande, huggande, skärande, krampaktig, värkande, stickande, domningar och myrkrypningar. Perifer och central neuropatisk smärta kan också förknippas med humörförändringar, sömnstörningar, utmattning (trötthet), och kan ha en påverkan på den fysiska och sociala funktionen samt den allmänna livskvaliteten. Epilepsi Lyrica används för att behandla en viss form av epilepsi (partiell epilepsi med eller utan sekundär generalisering) hos vuxna. Din läkare ordinerar Lyrica till dig för att behandla din epilepsi då din nuvarande behandling inte håller sjukdomen under kontroll. Du ska ta Lyrica som tillägg till din nuvarande behandling. Lyrica är inte avsett att användas ensamt utan ska alltid tas i kombination med andra läkemedel mot epilepsi. Generaliserat ångestsyndrom Lyrica används för att behandla generaliserat ångestsyndrom. Symtomen vid generaliserat ångestsyndrom är långvarig överdriven ängslan och oro som är svår att kontrollera. Generaliserat ångestsyndrom kan också orsaka rastlöshet eller en känsla av att vara uppskruvad eller på helspänn, att man lätt blir trött, får koncentrationsproblem eller episoder av frånvaro, känner sig retlig, får muskelspänningar eller sömnstörning. Detta skiljer sig från stress och påfrestningar i vardagslivet. * www.fass.se 9 Var, när och hur gör det ont? Smärtteckning Kvinna En noggrann smärtanalys ökar dina möjligheter att lindra smärtan. Genom svar på frågor om var, när och hur det gör ont kan man förbättra möjligheterna till effektiv behandling. Var? En smärtteckning ger en snabb och överskådlig bild av smärtans utbredning, karaktär och intensitet. 10 När? Svar på frågor om när det gör ont och när smärtan uppstod gör att man kan utesluta vissa andra typer av smärta. Hur? Smärtans karaktär – molande, brännande, stickande eller huggande – ger också viktiga indikationer för behandling. För optimalt behandlingsresultat bör den medicinska diagnosen även kompletteras med en analys av psykosociala faktorer och konsekvenser av smärtan. Denna analys sker i samarbete med en grupp bestående av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut och psykolog/kurator. Tillsammans utarbetar ni en åtgärdsplan anpassad efter dina förutsättningar. Domningar DDD DD Krypningar K K K KK Stickningar • • • • • • • • • 11 Molande MMM MM Brännande X X X XX Ilande === == Huggande/ skärande Bultande/ pulserande /// /// /// /// /// BBB BB Tryckande TTT TT Övrig smärta SSS SS Fungerar din behandling? Lät t Genom att föra smärtdagbok får du ett hjälpmedel till bättre kontroll över smärtan. Börja från första behandlingsdagen med att markera på skalan hur du upplever din smärta. Fortsätt sedan och gör motsvarande markering dag 2, 3, 4 o s v. VAS-protokollet är också till hjälp när din läkare ska bedöma om din läkemedelsdos behöver ökas. Visuell analogskala – VAS 12 Lät t Måt tlig Medelsvår Svår 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 1 2 3 4 5 6 Medelsvår Svår Outhär dlig 7 8 9 10 2 Lät t Ingen smär ta 1 2 3 4 Måt tlig Ingen smär ta 1 2 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 5 6 7 Medelsvår 3 4 Måt tlig 5 6 8 Svår 7 Medelsvår Ingen smär ta 1 2 3 4 Måt tlig 5 6 9 10 Svår Medelsvår 9 10 1 2 3 4 5 6 8 Svår 7 13 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig 9 10 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig dag 8 Ingen smär ta Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig 8 7 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig dag 7 Lät t Vär sta tänkbar a smär ta 5 dag 6 Lät t Vär sta tänkbar a smär ta 4 Måt tlig Lät t Vär sta tänkbar a smär ta 3 dag 5 Outhär dlig dag 3 Ingen smär ta 1 Outhär dlig dag 2 Ingen smär ta Ingen smär ta Outhär dlig dag 1 Ingen smär ta Måt tlig dag 4 8 9 10 Vär sta tänkbar a smär ta Lät t Måt tlig Medelsvår Svår Outhär dlig dag 9 Ingen smär ta 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 14 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 1 2 Lät t 3 4 Måt tlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Måt tlig 2 Lät t Vär sta tänkbar a smär ta Ingen smär ta 1 2 4 3 4 Måt tlig Ingen smär ta 1 2 Outhär dlig 5 6 7 Medelsvår 8 Svår 9 10 5 6 7 Medelsvår 3 4 Måt tlig 5 6 8 Svår 7 Medelsvår Ingen smär ta 1 2 3 4 Måt tlig 5 6 9 10 Svår Medelsvår 9 10 1 2 3 4 5 6 8 Svår 7 15 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig 9 10 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig dag 18 Ingen smär ta Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig 8 7 Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig dag 17 Lät t Vär sta tänkbar a smär ta Svår dag 16 Lät t Vär sta tänkbar a smär ta 3 Måt tlig Lät t Vär sta tänkbar a smär ta Medelsvår dag 15 Outhär dlig dag 13 Ingen smär ta 1 Outhär dlig dag 12 Ingen smär ta Ingen smär ta Outhär dlig dag 11 Ingen smär ta Vär sta tänkbar a smär ta Outhär dlig dag 10 Ingen smär ta Lät t dag 14 8 9 10 Vär sta tänkbar a smär ta Hjälp på flera nivåer Diagnos och läkemedelsbehandling är en första förutsättning för hjälp mot neuropatisk smärta. Parallellt med detta förordas s k komplementär behandling som ger möjlighet till ytterligare smärtlindring och bearbetning av smärtans sidoeffekter (t ex sömnbesvär). De kompletterande behandlingsmetoderna kan delas in i tre huvudgrupper: 16 Stimuleringsteknik Mental träning Fysisk träning. På följande sidor ges några exempel – hur de fungerar och vilken hjälp de kan ge. Exempel på stimuleringsteknik Ryggmärgsstimulering: Med ett mindre kirurgiskt ingrepp placeras en tunn elektrod i området utanför ryggmärgen. Elektroden ansluts till en liten pulsgenerator som placeras under huden. Via pulsgeneratorn och elektroden aktiveras beröringsbanorna i ryggmärgen. Denna stimulering påverkar kroppsegen smärtlindring genom frisättning av bl a signalsubstansen GABA som hämmar smärta i ryggmärgen. 18 Transkutan Elektrisk Nervstimulering – TENS: Elektroder placeras på huden, vid det smärtande området eller över nerver som leder till det onda stället. Elektroderna kopplas till en bärbar stimulator som sänder växelström med olika frekvenser till elektroderna. Med hjälp av den elektriska strömmen aktiveras beröringsnerver och muskelnerver som stimulerar kroppens smärtlindringssystem. Värme: Värmebehandling med lera, bad eller med torr värme från t ex elektrisk värmedyna kan ge smärtlindring genom aktivering av känselnerver och ökad genomblödning. Det ger också ofta en känsla av lugn och minskad muskelspänning. Kyla: Kallt vatten, krossad is i en fuktig handduk, cold packs med köldbevarande gel, kylspray, krämer mm, kan ge smärtlindring genom aktivering av känselnerver och minskning av svullnad. TENS – Transkutan Elektrisk Nervstimulering Exempel på mental träning Avspänning: Genom övningar tränas förmågan att reglera musklernas spänningsnivå. Avspänningsträningen kan byggas på med mentala träningstekniker som självsuggestion, självhypnos, affirmation etc. Övningarna gör att du kan reagera med lugn i stället för stress i pressade situationer. Flera vetenskapliga studier visar att smärtpatienter som tränar mentalt har bättre livskvalitet. 20 Yoga/Tai Chi/Qigong: Olika meditations- och kroppsövningar som ökar kontrollen över kroppen, skärper koncentrationen och lugnar sinnet. Kroppskännedom: Långsamma, lugna rörelser som upprepas många gånger i syfte att hitta balans och centrum i kroppen. Övningarna minskar onödig muskelspänning och förbättrar andningen. De vanligaste metoderna kallas Basal Kroppskännedom och Feldenkreismetoden. Kognitiv beteendeterapi: Övningar som utvecklar förmågan att tänka positivt – att öppna sig för möjligheten att mentalt och fysiskt bemästra smärtan. Med beteendeterapi försöker man påverka det beteende som blivit en följd av smärtan, t ex minskad rörlighet. Behandlingsprogram met ökar succesivt den fysiska aktiviteten och andra beteenden som ger positiva effekter. Yoga kan vara ett sätt att öka kontrollen över kroppen och därmed även över smärtan. Exempel på fysisk träning 22 Även om smärtan begränsar din rörelseförmåga, finns det ändå många aktiviteter som ger dig hela nyttan av att röra på dig. Regelbunden fysisk aktivitet ger starkare muskler, bättre rörlighet och balans. Hjärtat pumpar bättre och blodcirkulationen, ämnesomsättningen och immunförsvaret förbättras. Dessutom går du ner i vikt, får bättre sömn och blir mindre påverkad av negativ stress och depressiva tankar. När du tränar fysiskt minskar också upplevelsen av smärta, samtidigt som du blir tåligare om du utsetts för smärta. Promenader, cykling, vattengympa och stavgång är exempel på fysisk aktivitet som kan utföras även med begränsad rörlighetsförmåga. Om du har svårt att hålla balansen kan du t ex använda dig av en testcykel. Aerobics och styrketräning är exempel på fysisk aktivitet som kan vara lite mer krävande men som kan ge stora hälsovinster. Regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till bättre motståndskraft mot smärtan. LYR 20130327PSE03 Lyrica® (pregabalin), ATC N03A Indikationer: Epilepsi: Lyrica är ett läkemedel indicerat som tilläggsbehandling för vuxna med partiella anfall med eller utan sekundär generalisering. Neuropatisk smärta: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av perifer och central neuropatisk smärta hos vuxna. Generaliserat ångestsyndrom: Lyrica är ett läkemedel indicerat för behandling av generaliserat ångestsyndrom hos vuxna. Varningar och försiktighet: Behandling med pregabalin har förknippats med yrsel och somnolens, vilket skulle kunna öka förekomsten av fallskador hos den äldre patientgruppen. Patienter bör därför tillrådas att vara försiktiga tills de känner till läkemedlets potentiella effekter. Försiktighet bör iakttas hos patienter med tidigare missbruksproblem och patienten bör följas upp för symtom av felaktig användning, missbruk eller beroende av pregabalin. Dosering: 150–600 mg per dag, uppdelat på två eller tre doseringstillfällen. Lyrica finns som hård kapsel, 25, 50, 75, 100, 150, 225 och 300 mg i förpackningar om 14, 56 eller 84 st. Samt burk 75, 150 och 300 mg om 200 st. Rx. Förmån med begränsningar: Vid epilepsi ingen begränsning. Vid neuropatisk smärta endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med vare sig ett tricykliskt antidepressivt läkemedel eller gabapentin, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. Vid generaliserat ångestsyndrom endast till de patienter som inte nått behandlingsmålet med antingen SSRI eller SNRI, eller då dessa inte är lämpliga av medicinska skäl. LYR20140818PSE03 Senast uppdaterade produktresumé 08/2014 För mer information och prisuppgifter se www.fass.se. Pfizer AB, 191 90 Sollentuna. Telefon 08-550 520 00. www.pfizer.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se
© Copyright 2024