null

Nr 4
2007
En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms
Kritik
mot fler
reservat
▼
Nya hot
från rotrötan
▼
Första ronden mot
granbarkborrarna
▼
Det hettar till på
virkesmarknaden
Skogsteknik
räddade Alfta
KICKSTART FÖR
KRAFTSAMLINGEN
Med fågelhund
i fjällvärlden
Täljda
konstverk
Landet runt i vedeldad bil
Två säkra tips
för lönsammare
gallring
Gallring kan vara knepigt ur såväl produktivitets- som förarperspektiv. Om du inte har en
Valmet 901.3 vill säga, marknadens förmodligen mest fulländade gallringsskördare. Förklaringen ligger i en perfekt sammansättning spetsegenskaper som optimerar både arbetsglädjen och lönsamheten. Och inte nog med det. Med allroundaggregatet Valmet 350.1 närmast
oslagbara snabbhet och smidighet höjer du upp din totala gallringskapacitet ytterligare.
Välj Valmet 901.3 och 350.1 och varje gallringsuppdrag blir förbluffande lätt och lönande.
Vad tycker dina kollegor om Valmet? Se intervjuerna på www.komatsuforest.se
Ingår i Komatsukoncernen
www.sweloghb.com
INNEHÅLL
Nummer 4 2007
Nästa nummer utkommer 18 oktober • TEMA: Bilar, ATV och förädling
ingår som en medlemsförmån i
landets fyra skogsägareföreningar
tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring
kontakta din skogsägareförening.
Södra Skogsägarna
www.sodra.se
0470-890 00
Mellanskog
www.mellanskog.se
018-17 09 00
Skogsägarna Norrskog
www. norrskog.se
0612-71 87 00
Norra Skogsägarna
www.norra.se
090-15 67 00
BENNY PERSSON får hjälp av
dagbarnet Linus att plocka fram virke på
skogsgården.
Sidan 28
REDAKTION
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Pär Fornling
Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö
Telefon: 040-92 25 55
Fax: 040-601 64 49
E-post: [email protected]
Annonsmaterial:
[email protected]
PRENUMERATION
Telefon: 040-601 63 65
Fax: 040-601 63 55
E-post: [email protected]
Prenumerationspris helår
(6 nummer) 295 kronor inkl moms
Lösnummer 55 kronor inkl moms
REDAKTIONSRÅD
Per Bengtsson, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Ola
Persson, Sven-Erik Petersson och
Karin Vestlund.
Hemsida: www.atl.nu/skog i
samarbete med tidningen ATL.
För ej beställt material ansvaras ej.
Vi Skogsägare produceras av LRF
Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.
TS-upplaga 2005: 98 300
Tryck: Hansaprint, Åbo
Repro:LRF Media AB, Malmö
.R
+RITIK
MOTFLER
RESERVAT
&ÚRSTARONDENMOT
GRANBARKBORRARNA
T
Ronny Gustavsson
113 92 Stockholm
Telefon: 08-588 367 97
Fax: 08-588 369 99
E-post: [email protected]
TRÄKONST.
Täljda skönheter
på utställning i
Virserum. Sidan 50
ROGER JACOBSSON begrundar läget
tillsammans med Norpa.
Sidan 46
5 LEDARE: Viktiga kulturvärden.
6 PROFILEN: Landshövding med
skogsengagemang i Västerbotten.
SKOGSSKÖTSEL
Omslagsfoto:
✔ Nya rön om rotröta, sidan 10.
Sture Mar kström
✔ K raftsamlingsstart för bättre tillväxt, sidan 14.
✔ K rav på nya tag mot barkborren, sidan 32.
16 BIOENERGI: Med ved i biltanken.
21 NÄRINGSPOLITIK: Press på cer tifi ering.
MATTIAS BERGLUND
22 FORSKNING: Tips till skogsvårdsentreprenörer.
varnar för nya hot från
23 DEBATT: Variation för kulturmiljön.
rotrötan.
Sidan 10
24 EKONOMI: Generationsskiften.
28 SKOGSGÅRDEN: Dagbarn och entreprenörsjobb
ger far t på gården.
30 POLITIK: Linda Hedlund efterlyser helhetsgrepp på
miljöfrågorna.
34 NYHETER: Förödande insektsangrepp i norr.
40 TEKNIK: Nytt sätt att röja och många tekniknyheter.
44 TEKNIK: Teknik från skogen på nya marknader.
ÅSA BROVALL
PROFILEN.
leder ett av många
Han tycker att
46 FRILUFTSLIV: Fågelhundar på fjälläventyr.
företag i spåren
det finns det
50 KULTUR: Massor av vackra och roliga träfi gurer.
av klassiska ÖSA.
tillräckligt med
Sidan 44
62 KRÖNIKA: Vi tar ansvar för helheten.
reservat. Sidan 6
$ETHETTARTILLPÍ
VIRKESMARKNADEN
T
ANNONS
Birgit Emilsson
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 55
Fax: 040- 601 64 49
E-post: [email protected]
KRAFTKVINNAN Marianne
Eriksson leder den rekordstora kampanjen för kraftsamling i skogen.
Sidan 14
3KOGSTEKNIK
RËDDADE!LFTA
T
Tf redigeringsansvarig:
Mikael Sylvander
Box 6044, 200 11 Malmö
Telefon: 040-601 64 87
Fax: 040-601 64 99
E-post: [email protected]
-EDFÍGELHUND
IFJËLLVËRLDEN
4ËLJDA
KONST
VERK
,ANDETRUNTIVEDELDADBIL
www.atl.nu/skog
TVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA
VI SKOGSÄGARE 4/07
3
New
FÖRMÅNLIG FINANSIERING VIA
HANDELSBANKEN FINANS
FÖRST MED
SERVOSTYRNING!
Svängrum
Våra björnstarka 4-hjulsdrivna terränghjulingar har blivit berömda för
prestanda, säkerhet och tillförlitlighet. För den modernaste tekniken och
den högsta kvalitén. Smidiga, robusta
maskiner för hårda tag under många
år.
Nu ökar vi försprånget igen med
nya Grizzly 700!
Det är den största och starkaste
i klassen och har en nyutvecklad
råstark, vattenkyld och vibrationsfri
motor. Ny typ av chassie och delad
bakaxel ökar komforten ytterligare.
Som alla våra arbetsmaskiner har
Grizzly 700 kardandrift, Ultramatic hög/lågväxel, in/urkopplingsbar
2WD/4WD och diffspärr. Liksom
justerbar fjädring, hög markfrigång,
brett tillbehörsprogram och 5 års
fabriksgaranti.
Och det bästa av allt.
Det här är den första terränghjulingen med Electronic Power Steering,
elektrisk servostyrning. Den gör
Grizzly 700 skönt lättstyrd samtidigt
som slag och ryck i styret dämpas.
Nu blir det en fröjd att ta sig fram
även i den besvärligaste terräng.
G r i z z l y Po w e r
GRIZZLY 700 - GRIZZLY 660 -GRIZZLY 450 - GRIZZLY 350
www.yamaha-motor-scandinavia.com
H
istoriska tillbakablickar och långa tidsperspektiv tillhör vardagen i skogsbruket. Och den som står
med ena benet långt tillbaks i ett annat århundrade inser att det gäller att se upp var han eller hon
sätter ner foten.
Ibland blir det ändå fel, och skogsmaskinen gör outplånliga avtryck i något bronsåldersröse.
I samband med avverkningar skadas alltför många kulturmiljöer.
Enligt Skogsstyrelsens senaste kontroll tas full hänsyn bara på sex av tio avverkningar.
Man kan förstås ifrågasätta om allt är värt att spara och var gränserna går, men i grunden tror vi ändå att
det finns en bred samsyn om att hänsynen är bra.
MYCKET HANDLAR OM kunskaper och insikter. Därför är det beklagligt och lite märkligt att det är
sådan obalans i frågorna kring den skogsmark som undantas från vanligt skogsbruk.
Det handlar nästan bara om biologisk mångfald, vilket är nog så viktigt – men inte allt.
Kulturmiljöer är något som Skogsstyrelsen bara nämner i förbigående när man klagar på bristerna i
generell hänsyn. Det vore nog klokt om myndigheten var lite ödmjuk om vad som är rätt eller fel i den
generella naturvårdshänsynen, det är faktiskt inte alldeles självklart vilka träd som är bäst att spara ur
miljösynpunkt. Däremot är kulturmiljöerna enklare och tydligare. Men framför allt skulle helheten vinna
på att resurserna fördelas om en del.
Det handlar om att prioritera och göra flera saker samtidigt inom samma ram (inte att stapla nya pålagor
på varandra till ett allt högre berg).
MEN ANSVARET kan förstås inte lastas på myndigheterna. Det är upp till oss alla att hålla historien
levande.
Man kan ändå fundera på varför kulturmiljöfrågorna väger lättare än andra miljöfrågor. Vi lever ju trots
allt i kulturskogar som nästan alla på något sätt är formade av människan.
Ett svar kan vara att våra döda förfäder (av lätt förklarliga skäl) är ganska tysta. Lavar och insekter är
också lågmälda, men de har hjälp av en högljudd miljöopinion och någon sorts naturvårdsideal, där målet
ofta tycks vara att tänka bort människan helt och hållet. Det gäller både våra förfäder och vi
som just nu råkar vandra på planeten.
Historien glöms och skogen som miljövänligt medel (bioenergi/trämaterial) för de nu
levande och ännu ofödda väger lätt. Här finns en obalans och brist på helhetssyn.
MAN KAN FÖRSTÅS tycka att kulturmiljöerna är mindre värda och det är klart
man får skilja agnarna från vetet och koncentrera sig på det som känns värdefullt.
Men vi tror ändå en klar, om än något tyst, majoritet tycker frågorna är viktiga.
Det gäller inte minst i familjeskogsbruket där dagsbesluten på skogsgården så tydligt
sträcker sig mellan generationerna.
Och den som lusläser Skogsstyrelsens rapport finner också en positiv trend
hos privatskogsbruket som visar att hänsynen förbättrats de senaste fem
åren.
De brister som finns handlar nog mest om bristande information och
kunskapsluckor. Just därför känns den där obalansen extra trist.
HELT TYST är inte den historiska rösten. Lite längre fram i tidningen finns
ett debattinlägg från Riksantikvarieämbetet och på forskningssidorna
berättar vi om ett projekt för att bättra på informationen.
I störtfloden av historiska böcker finns också en rännil från skogen (senast
Kerstin Ekman med Herrarna i skogen). Och det finns ett skogshistoriskt
sällskap där privatskogsbruket skulle kunna vara ännu bättre representerat.
Historien har inte bara ett
egenvärde, den har också
nycklar till samtiden och
morgondagen.
Pär Fornling, Chefredaktör
VI SKOGSÄGARE 4/07
LEDAREN
Kultur i skuggan av mångfald
PROFILEN
Den
ofrivillige
reservatsbildaren
Lorentz Andersson kan tacka
Gustav Vasa för uppdraget att få
fart på byggandet av höga trähus.
Det jobbet gillar Västerbottens
landshövding, däremot är det med
blandade känslor han bildar nya
reservat.
Text & foto: Pär Fornling
Lorentz Andersson är
en av de landshövdingar som syns mest
i skogliga sammanhang.
Under hösten avgår
han, men engagemanget för skogen och
skogsnäringen fortsätter
både privat och som
ordförande för träbyggnadsprogrammet.
Är du skogsägare själv?
– Inte personligen, men
min hustru är delägare i
Fjällboda. Det är ett gammalt inlandsjordbruk med
173 hektar skog där vi tillbringar mycket fritid.
Kan du köra
en motorsåg?
– Det kan
jag nog, men
jag arbetar inte
själv i skogen. Däremot
har jag fått lära mig en hel
del om skogsbruk, inte minst
under många år som kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. En del av min verksamhet var att besluta om
skogsbruket på 11 000 hektar.
6
Du verkar tycka det är ett
tungt arbete att bilda reservat?
– Ja, på flera sätt. Det allra
svåraste i sammanhanget är att
det drabbar enskilda människor
som ägt skog i generationer. De
har gått och tittat på de där träden, så kommer länsstyrelsen
och säger det ska bli reservat.
Senast i går hade jag ett samtal
från en dam i Nordmaling som
sade att hon inte kunde sova på
nätterna på grund av det här.
Det känns inget vidare.
Ändå framhärdar ni?!
– Riksdagen har fattat ett be-
VI SKOGSÄGARE 4/07
”
Egentligen tycker Lorentz
Andersson att det börjar räcka
med reservatsskyltar.
slut som regeringen ska verkställa genom sin myndighet. Då
måste jag som myndighetschef
göra det, annars skulle det ju
bli anarki i landet.
Vad har riksdagen bestämt?
– Det finns ett övergripande
mål om reservat som fördelats
över landet. För Västerbotten
innebar det ytterligare 34 000
hektar.
Hur långt har ni kommit?
– Om tilldelningen av pengar
fortsätter som i dag tar det minst
10 år till innan vi är i mål.
Det måste märkas på produktionen…
– Ja, till det kommer all fjällnära skog som omges av många
restriktioner, men som blir allt
mer brukbar. Genom ett varmare klimat flyttas skogsgränsen uppåt. Dessutom har vi
enormt stora frivilliga avsättningar.
Är det slitningar inom länsstyrelsen? Jag förmodar att
naturvårdsenheten är mer
entusiastisk.
– Det är inte slitningar på det
sättet, men i vår styrelse med
politiker är det i princip ingen
som backar upp målet om fler
reservat. Då är det slitigt att
som myndighetschef förklara
att jag måste fullfölja målet,
samtidigt som hela styrelsen är
negativt inställd.
Vad sade du till damen från
Nordmaling?
– Jag försökte trösta henne
med att skogen ändå står kvar,
men hon var inte lättröstad.
Vad hade du velat säga?
– Man kan dels fundera om
VI SKOGSÄGARE 4/07
Jag tror att det behövs en
radikal minskning av älgstammen.
mängden är rimlig, dels försöka hitta en form av frivillig
metod. Det finns ju de som
gärna avsätter sin skog frivilligt. Man kan också fundera på
former där det bedrivs skogsbruk i skyddade områden, det
är inte säkert att bästa naturskyddet består i att man gör
reservat och låter skogen ruttna
ner.
När det gäller träbyggande
har du ett ansvar för hela
landet...
– Ja, jag arbetar med en statlig strategi för ökat träbyggande. Det är en liten organisation
inom näringsdepartementet
med mig som ordförande och
en huvudsekreterare. Därutöver
köper vi konsulttjänster. Dessutom finns det ett träbyggnadskansli som finansieras av näringen.
Vad är målet?
– Att 30 procent av nya flervåningshus ska ha en stomme i
trä. Dit är det långt, men vi når
fram så småningom.
En annan del i uppdraget är
att främja exporten, hur går
det?
– Den delen hinner vi inte
riktigt med, men det har ändå
hunnit bli en del initiativ på den
japanska marknaden. Jag har
själv varit där tre gånger.
Varför Japan?
– Det är en viktig marknad
för sågverksindustrin. Nu har
ett av de största japanska skogsföretagen, Sumitomo forest,
placerat en forskare i Sverige
för att studera träbyggande.
Kanske kan det leda till ytterligare utbyte och export.
Kan du som byggnadsingenBehöver verkligen staten jör beskriva det japanska
blanda sig i om vi bygger byggandet?
med betong eller trä?
– Det är ett pelarbalkssystem
– Redan Gustav Vasa förbjöd som skiljer sig från vårt sätt att
kyrkor i trä och på den vägen bygga. Husstommen består av
har det fortsatt fram tills nu. bärande stolpar som monteras
Gustav III förbjöd statliga hus ihop med listiga infästningar.
i trä, enda undantaget blev läns- Man kan säga att det påminner
residenset i Norrom Ikea, där hubotten som skulle
set kommer hem
blivit för kallt i
i en låda. Det
sten. Och efter
monteras ihop
stadsbränderna i
utan något spill.
slutet av 1800-talet
Jag besökte en
förbjöds alla bolångt automatisestadshus i trä över
rad husfabrik,
två våningar. Med
vilket var impoandra ord har stanerande. Allt görs
tens agerande gjort
färdigt efter kunatt träbyggandet K antareller tillhör höjddens önskemål
i skogen för
fått stå tillbaks, punkterna
med höga kvalilandshövdingen.
därför har vi en
tetskrav, vilket
historisk skuld att
också gäller råvabetala tillbaks. Dessutom finns ran från Sverige.
flera andra skäl, inte minst miljön och ekonomin.
Känns det som ni arbetar i
medvind?
Du är själv byggnadsingen– Absolut. Sverige är ett träjör, har det blivit några land och det finns en positiv
vackra träbyggnader?
attityd till trä. En viktig del är
– Tyvärr inte. På min utbild- att påverka myndigheter, där
ning fanns knappt trä på kar- frågorna tas emot väl. Statens
tan, vi lärde oss gjuta bjälklag fastighetsverk är mycket posioch murade konstruktioner. För tivt, liksom Banverket och
arkitekterna var det samma Vägverket, för vilka träbroar är
sak. På så sätt har flera genera- intressant. Det är ett annat omtioner förlorat träkunnande. råde där trä kan ta igen förlorad
Det försöker vi nu ta igen.
mark.
Hur länge pågår arbetet?
– Tiden har förlängts till och
med nästa år. Jag tycker vi har
bra med tid till förfogande. Nu
börjar resultaten synas över
landet. På ort efter ort kommer
mycket intressanta byggprojekt.
Hur går det med bioenergin i
regionen?
– Bra. Det är en oerhört viktig fråga på flera sätt. Ur skogsägarens synvinkel kan det inte
minst betyda en förbättring av
rotnettot i inlandet, vilket behövs.
Länsstyrelserna är engagerade för etanoldrift, när
kommer genombrottet?
– Det är svårt att veta. Jag är
lite mindre optimist nu än jag
var tidigare. Projektet kallas
Biofuel region och vi stöttar
forskning för att få fram etanol
ur barrmassa.
Är det någon annan skogsfråga du vill lyfta fram?
– Älgskadorna! De är ofantliga och det straffar sig så småningom. Jag tror att det behövs
en radikal minskning av älgstammen.
Har du själv sett några skador?
– Massor. De syns hemma i
Fjällboda där planteringar betas år efter år. Jag har dessutom
engagerat mig i frågan som
landshövding och gjort många
studiebesök, ett mycket hårt
drabbat område är Åsele. Nu
börjar skadorna synas på sågverken, ändå var älgstammen
måttlig för 30–40 år sedan. Det
tar alltså lång tid till dagens
skador värker ut och då blir notan hög. Kom ihåg att 80 procent av tallens värde finns i
timmerstockarna. Skogsägarna,
som oftast också är jägare,
måste ta de här frågorna på
större allvar.
Berätta om de fina stunderna i skogen?
– Jag plockar mycket bär. Att
komma till en gulröd hjortronmyr eller plocka kantareller i
den fjällnära skogen tillhör
höjdpunkterna.
7
PRODUKTIVITET
I
UTNYTTJANDEGRAD
I
LÅGA DRIFTSKOSTNADER
Nu och då – det är en skillnad som märks!
Våra D-modeller blir bara bättre och bättre.
Nu har vi genomfört ytterligare en Hopper, vilket är det interna namnet på John Deeres samlade förbättringskampanjer. Sedan 2004 har vi genomfört 44 stycken sådana kampanjer på skördarna, skotarna och aggregaten. Eftersom varje kampanj omfattar många åtgärder innebär detta förbättringar
på tusentals punkter. Alla Hoppers finns redovisade på vår hemsida. Högre tillförlitlighet och ännu
bättre produktivitet är vad du får när du väljer någon av D-modellerna. Årsmodell 2007 är vitalare än
någonsin och bättre kommer den aldrig att bli!
Betydelsen
av 44 st Hoppers
John Deere Forestry AB
www.deere.se
SKOGSSKÖTSEL
Rotrötan hotar
mer än granen
Hela landet är i riskzonen för rotröta och det
gäller inte bara gran. Både tall och lärk lever
farligt. En nyupptäckt riskfaktor är förröjningar
inför första gallringen. Motmedlet är behandling
Text & foto: Pär Fornling
och planering.
Ingen berikande syn.
För något år sedan besökte
Mattias Berglund och Jonas
Rönnberg Värmland. De var
där för att tala om sin forskning om rotröta på lantbruksuniversitetet inför en grupp
erfarna skogsmän.
Ämnet engagerade även om
många påpekade att det kändes
lite fjärran i tallskogarna norr
om Torsby.
– Efter genomgången gick vi
ut i skogen och hittade omedelbart flera angripna tallar. Man
var helt enkelt inte medveten
om problemen, vilket inte är så
konstigt. Det är lätt att missta
rotröta på tall för något annat,
konstaterar Jonas Rönnberg.
GRANEN RUTTNAR inifrån.
Trädet fortsätter växa, om än i
lägre takt.
I tall däremot sprids svampen i den yttre veden, vilket gör
att trädet dör. Det får ingen näring, torkar och lockar till sig
insekter.
Vid en första blick är det lätt
att tro att de här sekundära angreppen är dödsorsaken. Men
om man river lite i mossan vid
rötterna och hittar en eller flera
trädsvampar kan man vara ganska säker på att rottickan är
boven i dramat.
DET ÄR KNAPPAST någon
nyhet att tallar angrips.
Redan på 40-talet arbetade
engelska forskare med stubbbehandling på tall.
Numera vet man sedan ett
par årtionden att det finns två
varianter av svampen:
✔ S-formen (S=spruce) som
angriper gran.
✔ P-formen (Pine) som an10
När rottickan är så här synlig på en levande
hårt drabbad. Det är inte helt
ovanligt med bestånd där långt
över hälften av granarna håller
på att ruttna inifrån.
AV ALL RÖTA som drabbar
granarna kommer ungefär 70–
80 procent från rottickan. De
årliga kostnaderna för skogsbruket beräknas till en halv
miljard kronor, dels genom
minskad tillväxt (framför allt
tappas diametertillväxt), dels
genom sämre kvalitet.
Rötan sprider sig från rötterna uppåt som en pelare i
centrum av stammen. Det som
skulle blivit en värdefull timmerstock duger därmed kanske
bara till bränsleved.
Dessutom blir träden känsligare för stormar.
Angreppen kan börja med att
svampsporer får fäste i en barkskada på stammen som blottlägger veden. Men absolut vanligast är att rottickan letar sig
in genom sågytan på en färsk
stubbe och sprider sig vidare
genom rotkontakt med friska
träd.
Mattias Berglund, blå om fingrarna av stubbehandling, berättar om faran
för rotröta.
griper allt (även lövträd).
– I våra grannländer, inte
minst Polen, görs omfattande
behandling mot rotröta i tall.
Då vore det märkligt om det
inte skulle behövas här också,
säger Mattias Berglund.
Forskarna har spårat P-formen upp till Gävle, men risken
för angrepp på tall kan förvän-
tas vara värst längs östkusten i
Götaland och i områden med
högt PH-värde, däribland Gotland med sin kalkrika berggrund.
– Det här är en av de saker vi
ska forska mer kring framöver,
påpekar Mattias Berglund.
Granen har hittills stått helt i
fokus för problemen och den är
MED TANKE PÅ att det räcker
med två sporer på en stubbe –
och en enda fruktkropp sprider
huntratusentals sporer i timmen är risken uppenbar.
– I princip finns sporerna
överallt. Även om de allra flesta landar inom 100 meter från
fruktkroppen visar försök att
de kan spridas 50 mil med vinden, säger Mattias Berglund.
Det finns två huvudvägar att
motverka spridningen:
✔ Avverka på vintern (när
dygnsmedeltemperaturen är
under 5 grader)
VI SKOGSÄGARE 4/07
gr
de
gran har angreppet gått långt.
Foto: Mattias Berglund
✔ Behandla stubbarna så att
inte rottickans sporer får fäste.
– Det säkraste och enklaste
sättet är vinteravverkningar,
men stubbehandling fungerar
bra förutsatt att den genomförs
väl. Det är viktigt att behandla
stubben direkt efter avverkning
och att täcka hela ytan med
medel, betonar Mattias Berglund.
I DAG BEHANDLAS huvudsakligen granstubbar efter
gallringar – men långt ifrån
alltid.
I uppröjningen efter Gudrun
upphörde behandlingen helt,
vilket troligtvis ökar sportrycket framöver.
I slutavverkningar är det ganska ovanligt med stubbehandling trots att risken är överhängande för kommande
generationer.
Rottickan kan leva i de gamla stubbarna under flera årtionden och under tiden hinner
ofta de smittade rötterna från
stubben nå rötterna i den friska
ungskogen som breder ut sig
allt mer (ett sätt att minska riskerna är glesare planteringar då
rotsystemen kommer längre
ifrån varandra).
– Vi tycker man bör behandla stubbarna vid grangallringar
över hela landet, om avverkningen inte görs på vintern. För
lärk gäller samma sak.
– Efter gallring av tall är det
motiverat med behandling inom en del områden, men här
behöver vi mer kunskap, säger
Mattias Berglund.
På utsidan märks ingenting,
men när granen öppnas
upp märks angreppen från
rötterna och uppåt.
For tsättning sid 12
VI SKOGSÄGARE 4/07
11
Fortsatt uppåt
för massan
Rotrötan
hotar mer...
Då det gäller slutavverkningar poängterar han att man i
första hand bör behandla bestånd som är friska.
– Det kan vara motiverat annars också, men i alla lägen
gäller att skydda friska bestånd
så att rotrötan aldrig får fäste.
Beräkningar från Skogforsk
av Magnus Thor visar att behandling ofta är lönsam också
i slutavverkningar. Kostnaden
är 2–4 kronor per kubikmetern
uttaget virke, medan det i gallringar kostar 5–11 kronor.
EN NY FARA är förröjningarna som görs innan den första
gallringen. Gamla resultat visar att röjning inte sprider
rotröta, men det gäller sly och
ungskogsröjning.
I en förröjning handlar det
om att ta bort klena träd så att
skördaren kan koncentrera sig
på de grövre och lönsammare
stammarna. Det innebär att
ganska stora träd röjs bort.
Torbjörn Karlsson har lyft
fram riskerna i ett aktuellt examensarbete på jägmästarlinjen.
I de bestånd han undersökt
fanns det 200–500 stubbar per
hektar med en diameter över 5
centimeter.
– Våra försök visar att stubbar mellan 5 och 10 centimeter
angrips i hög grad. Ju grövre de
är ju större är rotsystemet och
ju större risk är det att kvarvarande träd smittas.
– Vi vet inte i vilken omfatt-
Rotvältor gillas av rottickan. Efter uppröjningen av Gudrun, då det inte
gjordes någon stubbehandling, finns risken att angreppen blir än värre.
Foto: Mattias Berglund
ning ännu, men uppenbarligen
är det en risk. I mer än hälften
av granbestånden i södra
Sverige görs en förröjning inför
den första gallringen, säger
Torbjörn Karlsson.
HAN PEKAR PÅ några möjligheter att minska hotet.
✔ Röj tidigt i ungskogen så
behövs ingen förröjning.
✔ Gör insatsen på vintern.
✔ Lämna kvar klenare dimensioner till gallringen med
skördare. Det kostar en del att
hantera klena träd, men stubben kan rotbehandlas maskinellt.
✔ Stubbehandla också i
förröjningen, vilket det i dag
bara finns manuella metoder
för.
FRÅGAN ÄR HUR man praktiskt ska hantera det eviga hotet från rottickan.
Att behandla stubbarna är ett
sätt, men bara en del av svaret.
På många håll har rötan redan
fått fäste och den kommer att
sprida sig vidare.
Får vi ett varmare klimat
Lär dig timra.
Från stock till färdig stuga. 8 dagars kurser varje
månad, maj till september. Konstruera och bygg
timmerhus, timra med traditionella redskap. Träna
med modern utrustning för sågning och fräsning
av stockar till timmerhus. För mer information se:
www.gransfors.com, ring 0652-710 90 eller mejla
[email protected]
kommer den dessutom att trivas
än bättre.
Det finns många avväganden
att göra.
I ett rötskadat träd som fälls
börjar rötan sprida sig tre gånger så snabbt i rötterna på stubben, därmed smittas resten av
beståndet snabbare.
I en del lägen är det bättre att
låta träden stå kvar och välja en
tidigare slutavverkning.
ETT AV FORSKARNAS huvudbudskap är att ta med rotrötan
i den skogliga planeringen.
– Helst bör uppgifter om hur
stor procent av skogen som är
rötad finnas med i skogsbruksplanen. Det finns instrument
som spårar rötan. Och det är
lätt att få en bild av läget vid
den första gallringen, då kan
skördaren notera antalet rötade
stammar. Utifrån det kan man
dra slutsatsen om hur rötan utvecklas framöver, vilket möjliggör mycket bättre beslut och
prioriteringar.
– Är angreppen stora kan det
finnas anledning att avstå från
nästa gallring och avverka i
förtid, men är det å andra sidan
ett helt friskt bestånd bör man
vara extra försiktig för att inte
få in någon rotröta.
– För den som har möjlighet
att välja är det klokt att avverka
de friska bestånden på vintern
och om inte det går vara extra
omsorgsfull med stubbehandlingen. Vi lär inte kunna utrota
rotrötan, men kan bli bättre på
att mota den och planera med
riskerna, säger Mattias Berglund.
http://www-gran.slu.se
Under sommaren höjde Södra
priset på lövmassa till 700 dollar per ton och barrmassan till
830 dollar per ton.
– Prishöjningarna är en naturlig följd av det starka marknadsläge som råder, säger Ulf
Edman, vd för Södra Cell International.
– Det mesta tyder på att
marknadsläget för pappersmassa kommer att fortsätta
vara starkt den närmaste framtiden. Vi ser positivt på utvecklingen också inför kvartal tre.
Norra skogsägarna
satsar på handeln
Bland skogsägarföreningarna är Norra
skogsägarna
ensamma om
att möta kunderna direkt, i
egna byggvaruaffärer.
Genom köpet Norras vd Bo
T Holm.
av Jernbolaget
Bygg & Industri i Lycksele
stärker man byggvaruhandeln
ytterligare.
– Affären ligger helt i linje
med våra medlemmars förväntningar och vår strategi att utveckla bygg- och trävaruhandeln, säger vd Bo T Holm.
Norra Trä & Bygg driver
byggvaruhandel i Umeå, Skellefteå och Lycksele och beräknas under 2008 uppnå en årsomsättning på cirka 120
miljoner kronor.
Nytt sågverk på gång
Holmen planerar bygga ett
sågverk i anslutning till pappersbruket i Braviken, enligt
Norrköpings Tidningar.
– Holmenkoncernens styrelse har ännu inte fattat beslut
om projektet, men vi tror definitivt på idén, säger Holmens
koncernchef Magnus Hall.
Den planerade sågen förväntas få en kapacitet på 500 000
kubikmeter, vilket är nästan
dubbelt så mycket som Holmens såg i Iggesund.
P&P
SKOGSSKÖTSEL
For tsättning:
12
VI SKOGSÄGARE 4/07
Proffs i skogen!
Maskinprogram
Maskinkatal
från Nordfarm
Maskin AB
ogen: Vår/
sommar
SKOGSSKÖTSEL
JORDBRUKSMINISTERN inviger genom en insats
med planteringshackan...och resultatet av bra
markberedning, omsorgsfull plantering (med
förädlade) plantor visar sig direkt! Marken döljer
guldmynt som en slumrande resurs att väcka till liv.
Guldläge i skogen
”Kraftsamlingen skog” invigdes med att jordbruksministern lyckades få fram en hög guldpengar ur jorden. Guld för ökad tillväxt.
Text & foto: Pär Fornling
Det är vad den största kampanjen inom skogsägarrörelsens historia handlar om.
De närmsta tre åren kommer
50 000 skogsägare, enligt planarna, att ha lyft sin kompetens
om hur man kan öka produktion och dessutom praktiserat
det genom förädlade plantor,
mer markberedning, gödsling,
dikesrensning och annat
som ger mer och värdefullare
skog.
– Jag ser verkligen positivt på
kraftsamlingen. Den ligger helt
rätt i tiden, sade Eskil Erlandsson.
14
SOCIALDEMOKRATEN
Ann-K ristin
Johansson, jordbruksutskottet,
fick ett av de första exemplaren
av ”Nya tiders
skog”, kursbok i
kampanjen.
Ministern framhöll också att
”det finns goda förutsättningar
att göra mycket inom befintlig
lagstiftning”.
Men det finns önskemål om
förbättringar.
– Det finns mycket att göra åt
NÄRINGEN och de skogliga
frågorna har kommit i centrum för
samhällsdebatten på ett helt annat
sätt än tidigare. Det konstaterade
Christer Segerstéen och fick följdriktigt många chanser att nå ut med
budskapet.
regelverket för att verkligen
öka produktionen, säger Södras
skogsskötselchef Göran Örlander.
DET GÄLLER KRAVEN för
att få använda ”främmande”
trädslag och ett krångligt re-
MARKÄGAREN, Ingvar Bengtsson,
förvaltar stolta traditioner
på Stöpafors. En gång var det ett av
de värmländska järnbruken.
Här diskuterar han nya möjligheter
med Göran Engström från
Mellanskog.
gelverk kring dikesrensning
som får många skogsägare att
avstå, trots att det är tillåtet.
I vilket fall är målet att på
sikt öka tillväxten med 20 procent.
– Det är faktiskt lite blygsamt, den optimala potentialen
VI SKOGSÄGARE 4/07
FÖRSTA-FEMMAN är smeknamnet på
gruppen med projektledare Marianne Eriksson och
projektrådgivarna Martina Garpenkrans, Mellanskog, Kristin Gustafsson, Södra, Helena Gålander,
Norra, Maria Boström, Norrskog. Därutöver finns
150 handledare (oftast förtroendevalda) och 130
demonstrationsgårdar över hela landet.
FÖRYNGRINGAR är en
nyckelfråga för att öka
produktionen. Ett mål är att
öka andelen planteringar
(från 60 till 66 procent av
föryngringarna) och att få fler
att välja förädlade plantor
som växer 10–15 procent
bättre än ortens material. På
bilden är några mer exklusiva
spjutspetsar. K lonade granar
med 25 procent bättre
tillväxt och douglasgran som
kan bli extra intressant om
klimatet förändras.
är 25–40 procent, påpekade
Christer Segerstéen, ordförande för LRF Skogsägarna.
– GE OSS JUSTA villkor. Kom
inte med en massa krokben
utan se oss som en viktig komponent i att föra Sverige och
EU vidare in i det uthålliga
samhället, sade han.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Christer Segerstéen framhöll
också att naturvårdsfrågorna
förblir viktiga även om produktionen just nu står i centrum.
Invigningen skedde i värmländska Sunne under föreningarnas årliga Skogsägarting,
som i år helt präglades av kraftsamlingen.
15
BIOENERGI
När gasgeneratorn är fylld med ved
går det bra att köra sex mil. Bäst är
att köra med ekved.
Vilken roadtrip – 500
mil med ved i tanken
Med sot på händerna, äventyr i blicken och
miljö i tanken har tre grabbar åkt landet runt i
Text & foto: Pär Fornling
en vedeldad gammal Volvo.
Kanske har ni sett en märklig
röd bil längs vägarna i sommar. Hade den en släpkärra
med ved och i övrigt påminde
om något Åsa-Nisse kunde ha
konstruerat var det säkert vedbilen ni mötte.
Det började med att Johan
Linell gick hemma på skogsgården i Furudal och funderade
på ett miljövänligt transportsätt.
– Ved har vi ju gott om i skogen så det låg nära till hands att
testa gengas, berättar han.
Idéerna växte och Johan fick
med kompisarna Mikael Anderberg och Martin Johansson
på äventyret.
AGGREGATET för gengasen
är en Bolinder-generator från
1940-talet. Då den byggdes
hade andra världskriget stop16
pat oljeimporten och det var
glansdagar för gengasen.
Efter kriget, med massor av
billig bensin, tvärdog tekniken.
Nästan. En och annan entusiast
har hållit gengaslågan vid liv
och dit anslöt sig de tre kompisarna från gymnasieskolans
marintekniska program.
DEN TEKNISKA utbildningen
kom väl till pass när de körde
igång på nyårsaftonen med att
modifiera en Volvo 142:a från
1968, som blev deras för 3 500
kronor.
– Därefter jobbade vi nästan
heltid, parallellt med våra vanliga arbeten, för att få allt klart
till sommaren, berättar Johan
under en provtur.
Ett sommarfagert landskap
passerar i revy utanför fönstret
och det känns lika hemtamt
Till vardags
sitter ofta
Johan Linell
i hytten på
en skotare,
men här
är det en
veddriven
Volvo.
som vanligt att sitta på galonsäten i en gammal Volvo.
FRÅNSETT ATT chauffören
har ovanligt svarta händer är
det enda anmärkningsvärda ett
reglage för att justera gasflödet.
Kraften antas minska med en
tredjedel, men det är inga problem att hålla närmre 100 kilometer i timmen. Fast omkörningar lär inte vara någon hit.
Tekniken bygger på en ofullständig förbränning av veden.
Genom att begränsa lufttillförseln i vedtanken (gasgenera-
torn) tillåts inte veden brinna,
utan bara pyra.
Då bildas gasen kolmonoxid
som renas, blandas med luft
och leds in i motorn.
I GRUNDEN ÄR DET precis
samma tekniska lösningar som
under andra världskriget, men
reningen har blivit bättre tack
vare nya eldfasta material.
Dessutom underlättar dagens
kraftfulla bilbatterier. Inte
minst behövs en fläkt för att
blåsa in syre när gasgeneratorn
tänds.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Volvon passar bra för gengas. Dels har den en gjutjärnsmotor,
dels är det en bil som tål mycket last. En av de stora tekniska
utmaningarna var att få ner vikten på ekipaget. Den svarta
”tunnan” i bagaget är gasgeneratorn och bredvid den finns två
filterbehållare.
När veden förgasas bildas vattenånga. Vattnet kyls och rinner ner i
den fyrkantiga behållaren bakom
nummerplåten. Burken till vänster
är ett luftfilter och i burken till
höger finns startfläkten.
Den här storleken har veden.
Tillsammans med bränsleförrådet
på släpvagnen finns en anordning
med motorsåg för att kapa upp
ved i lagom bitar. Gengasdrift leder
också till svarta händer.
– Under bra förhållanden kan
vi vara igång på 30 sekunder,
berättar Johan.
I övrigt är det en helt vanlig
bilmotor i gjutjärn, vilket är en
fördel då gasen kan slita en del
på aluminium i modernare motorblock.
odling om allt går som planerat.
Där passar det extra bra med ett
helt miljövänligt bränsle.
I genomsnitt drog bilen 12,2
liter finhuggen kubbved per
mil. Med behållaren full kan
man köra sex mil.
DEN 14 JULI var stunden inne.
Då rullade bilen ut från Furudal i Dalarna mot de ödsliga
grusvägarna i Orsa Finnmark.
Klockan 17:06, 20 dagar senare, var man tillbaks efter att
ha kört 542 mil genom hela landet.
Det var förstås ett äventyr,
med massor av roliga möten
och historier längs vägen. Men
resan var mer än så.
På sätt och vis var det en kulturgärning, med en påminnelse
om gengasens roll i vår historia.
Men också en framtidsresa, genom ett miljövänligt sätt att åka
med råvara från skogen. Fast
VI SKOGSÄGARE 4/07
Trion som rest landet runt utan bensinkort: Martin Johansson, Mikael,
Anderberg och Johan Linell.
framtidens ”skogsbensin” blir
kanske gas från massabrukens
svartlut, etanol eller storskalig
förgasning i ett bioenergikombinat.
Fast helt ska kanske inte gengasen räknas ut...
UTVECKLINGEN av tekniken
har stått still sedan världskriget.
– Det är klart att den kan för-
finas och förbättras, säger Johan och berättar att han för
egen del tänker konstruera en
traktor som går på flis i stället
för ved.
– Gengasen kan nog ha praktisk användning i en del arbetsfordon hos skogsägare som
ändå har råvaran gratis.
– Under resan ryckte vi ut
och fick igång en gengastraktor
som ska användas i ekologisk
MOTORN TESTADES vid
hemkomsten och den hade inte
tagit någon skada. Kompressionen var oförändrat bra, tändstiften rena och allt annat i gott
skick efter 650 mil på ved (inklusive provturerna).
Hanteringen kan bli lite sotig, men det kan hänföras till
att bygget är något av en prototyp.
Dessutom kompenseras det
av miljövänlighet och ytterligare ett trumfkort; det går utmärkt att laga mat i gasgeneratorn!
En plåtburk Bullens pilsnerkorv blir precis lagom varm
efter 4,5 mil.
17
Finansiering till nytänkande
Skogen rymmer inte bara tomtar, troll och älvor. Här finns nya affärsidéer
också, för den som kan tänka lite utanför ramarna. Vill du veta mer om hur
du kan finansiera köp och innehav av skog, föreslår vi att du pratar med oss.
synkkommunikation.se
Vi är specialiserade på lån till jord- och skogsfastigheter och kan hjälpa till med
kapital, kunskap och kontakter. Gå in på landshypotek.se om du vill se mer av
vad vi kan göra. Eller ring 0771 - 44 00 20 så får du en personlig kontakt.
Jordnära finansieringar
ipage
Kpl. Ek
från
:-
79.900
Just n
u
7.000:rabatt
ertifiering av hållbart skogsbruk
är en ständigt aktuell fråga. De
flesta inom familjeskogsbruket
väljer att certifiera sig enligt PEFC, som
många av oss känner som ”vår”
certifiering. Sveaskog gick nyligen ut
med att man vill hjälpa även mindre
skogsägare att certifiera sig enligt FSC,
ett system som fortfarande är mera
anpassat för riktigt stora skogsägare.
■■■
Stora delar av marknaden för skogsråvara
kräver certifiering. Visst är det förståeligt,
med tanke på hur skogsbruket ofta
beskrivs i media, att köparna vill känna
sig säkra på att råvaran kommer från
någon som tar ansvar både för naturmiljön
Aktuellt just nu
10–12 september
11 september
12 september
25 september
30 september
5–7 november
15–16 november
27–28 november
Våren?
och arbetsmiljön. Men nu står vi inför
något som närmast kan liknas vid ett
certifieringstvång. Länderna i EU börjar
införa kriterier för offentlig upphandling
av produkter från skogsråvara. Först ut är
England och Danmark.
Ett EU-land kan inte kräva certifiering.
Det strider mot EU:s frihandelsregler.
Men om man lägger bevisbördan för
att man följer tydliga miljö- och sociala
kriterier på skogsägaren tvingar man i
praktiken mindre skogsägare till
certifiering.
■■■
Reglerna som införs gäller offentlig
upphandling. Men det ligger nära till
hands att tro att alla stora aktörer
Nordiska skogsägareföreningarnas årsmöte i Växjö
Skogsstyrelsens nationella sektorsråd
Skogsindustriernas årliga ”Virkesforum” i Stockholm
Miljömålsrådets möte
Skogsstyrelsens förslag till nya miljömål lämnas till Miljömålsrådet
All-europeisk skogsministerkonferens i Warszawa
CEPF, Europeiska skogsägarnas organisation, har generalförsamling
SLU:s skogskonferens
Regeringen lägger proposition om Skogsutredningen
kommer att ta dem till sig. Annars
riskerar man att bli klassad som att man
inte tar sitt miljöansvar.
Vi arbetar för att hitta system som
möjliggör även för icke-certifierade
skogsägare att utan alltför stora kostnader
visa att man lever upp till kriterierna. Det
är en viktig principfråga. Vi hoppas inte
minst att Sverige kommer att anta ett
sådant system, och inte bara kopiera det
engelska systemet, vilket ligger nära till
hands.
Bästa lösningen vore förmodligen
ett EU-gemensamt system, och sådana
tankar finns också. Vägen dit är dock
sannolikt ganska lång, eftersom många
viljor då ska samsas, och de länder som
redan infört egna system sannolikt har
ett svalt intresse.
Därför är det särskilt viktigt att värna
PEFC och säkra att det åtminstone finns
mera än ett accepterat certifieringssystem
på marknaden. Skulle vi hamna i en
monopolsituation där alla är utlämnade
till ett certifieringssystem
tar vi mycket stora risker.
Vem hamnar då vid rodret
och styr systemet framåt?
Linda Hedlund,
LRF Skogsägarna
Foto: Jens Sarlin, Ute
[email protected]
Siktar Du på
ett arbete
inom jaktturism,
viltvård, skogsnäringen
eller inom redskapsoch vapenhandeln?
Värmland
Örebro
Då har vi
utbildningen för Dig!
Utbildningar
inom sportfisketurism, fiskeoch vattenvård, redskapshandel och företagande
för Dig som vill bli
Proffs!
www.forshagaakademin.se
VI SKOGSÄGARE 4/07
ForshagaAkademin
21
NÄRINGSPOLITIK
Marknaden kräver certifiering
C
FORSKNING
Ny hjälp för skydd av kulturmiljön
Många fornlämningar
och andra kulturmiljöer
riskerar att skadas
vid avverkning och
markberedning.
En avgörande orsak är brist på
kunskap. För att råda bot på
det ska nu Skogforsk, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och LRF Skogsägarna ta
fram ett interaktivt webbaserat
hjälpmedel.
Målet är att öka kunskaperna
om hur forn- och kulturminnen
kan skyddas i det praktiska arbetet i skogen.
– Med kunskap om hur olika
kulturmiljöer ser ut, var de
finns och med varsam skötsel
kan vi bevara de historiska spåren, samtidigt som vi bedriver
ett rationellt skogsbruk, säger
Mats Hannerz, projektledare på
Skogforsk.
SAJTEN BLIR en del av ”Kunskap Direkt” och kommer att
innehålla beskrivningar, råd,
filmsekvenser och illustrationer
kombinerat med databas- och
kartinformation från Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbe-
Ett förhistoriskt gravröse i Osby socken i Skåne län. På en lantmäterikarta
från 1795 kallas röset Snoggerör. Fotot är taget av Bosse Jönsson, RAÄ.
tet. Projektet, som finansieras av
det statliga forskningsrådet Formas, beräknas vara färdigt våren
2008.
Dessutom har Riksantikvarieämbetet två tjänster där man
kan få information om fornminnen via internet.
Data om lämningarna finns i
något som kallas FMIS (Fornminnes-informations-systemet)
www.kms.raa.se/fornsok
Det finns en fördjupad infor-
Så kan skogsvårdsföretaget få näring
I Sverige finns drygt 2 000
skogsvårdsföretag. Majoriteten är enmansföretagare, alternativt har endast ett fåtal anställda.
Efterfrågan på skogsvårdstjänster har ökat de senaste 10
till 15 åren. Men nu börjar
marknaden bli mättad, vilket
innebär att det krävs extra insatser från de skogsvårdsföretag som vill växa. Skogforsk
ger i en ny rapport ett antal råd
som kan utveckla skogsvårdsföretaget.
– Fokusera på kunden och på
att utveckla nya tjänster. Nöjda
kunder och ständig förbättring
av tjänsterna skapar goda möjligheter för tillväxt, säger Birger
Eriksson, som gjort rapporten.
Andra tips är att öka uppdragsvolymen, utveckla personalen
och arbeta aktivt med såväl
ekonomi som finansiering.
Råden bygger på intervjuer
med skogsvårdsföretagare och
deras kundföretag samt litteraturstudier om utvecklingen i
andra branscher.
Resultat nr 3, 2007, kan beställas via
www.skogforsk.se
Gemensamma tag för digitalt bredband
Nu tar Skogforsk, de stora
skogsföretagen och skogsmaskintillverkarna krafttag för
att införa mobilt bredband i
skogen. Under hösten utvecklas en gemensam lösning för
att skicka och ta emot information i alla nyare skördare,
skotare och lastbilar.
22
– Skogsindustrin räknar med
att spara minst 400 miljoner kronor per år när mobilt bredband
blir tillgängligt i hela landet, säger Bertil Lidén på Skogforsk.
Målet är en färdig lösning
som kan börja användas i
skogsmaskinerna i slutet på januari nästa år.
mation för exempelvis skogsföretag och alla andra som yrkesmässigt behöver informationen.
Information om tjänsten finns
på www.fmis.raa.se
MAN KAN OCKSÅ arbeta
med datauttag från FMIS
Några skogsentreprenörer har
laddat in FMIS-data i skogsmaskinens GPS för att på så
sätt undvika att, av okunskap,
köra sönder lämningar.
Skydda kulturmiljön
Nästan alla våra skogar är
starkt påverkade av
människan och rymmer
mängder av kulturhistoriska
spår. Självklart bör de
bevaras för framtiden.
Här följer några enkla tips
för att skydda kulturmiljön:
✔ Var observant på
skogspromenaden efter spår
från gamla tider och planera
avverkningen så att
lämningarna inte skadas.
✔ Täck inte över lämningarna med trädrester eller
annat.
✔ Undvik markskador nära
lämningarna.
✔ Plantera inte så nära
lämningarna att de längre
fram riskerar att förstöras av
rotsprängning och stormfällning.
✔ Försök att skapa
kontraster vid kulturlämningarna, det vill säga något som
avviker från omgivningen. Då
blir det lättare att hitta och
skydda dem i fortsättningen.
www.kunskapdirekt.se
Den som vill kan kontakta
([email protected]) för mer
information.
Mobilen ger svar om röjning
Nu kan du stå i skogen
och ta reda på om det
lönar sig att röja ditt
bestånd.
Skogforsk har tagit fram en
mobil version av Kunskaps
Direkts röjningsverktyg. Det
räknar ut hur virkesproduktion
och ekonomi påverkas av om
man väljer att röja eller inte.
– Det finns en stor poäng
med att räkna på röjningen ute
i skogen. Hemma har man inte
alltid de uppgifter som behövs.
Skogsbruksplanen kan vara inaktuell och ofta saknas uppgifter om stamantal och höjd på
röjningsbestånd. Det är betydligt lättare att göra egna mätningar eller uppskattningar på
plats i beståndet, säger Mats
Hannerz, Skogforsk.
Röjningsverktyget, som tagits
fram av forskarna Folke Pettersson på Skogforsk och Ken-
neth Nyström på SLU, består av
två typer av analyser; en enkel
och en mer avancerad. Den
enkla utgår från typbestånd och
ger ganska grova svar. Den avancerade kräver fler uppgifter
om röjningsbeståndet, men ger
mer användbara råd. Förutom
röjningens lönsamhet ges besked om vad beståndet är värt,
hur mycket virke som kan tas ut
vid första gallring och kostnaden för röjning avverkning.
– Det enda som krävs är mobil täckning, en modern mobiltelefon att surfa med och lusten
att testa modern kommunikation, säger Mats Hannerz.
Under hösten anpassas Kunskap Direkt-sajten till mobiltelefoner.
Nytt från Skogforsk
produceras av Skogsbrukets
Forskningsinstitut
Kontaktperson på Skogforsk är
Anna Franck, tel 018-18 50 00
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 4/07
DEBATT
DEBATT. Fornminnen skadas och den generella naturhänsynen
riskerar att ge ett schablonartat landskap som ser likadant ut över
hela landet.
Vi behöver en varierad skog och förvalta vår kulturella rikedom,
skriver Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.
Likformighet utarmar kulturarvet
Den storskaliga omvandlingen
av skogslandskapet började för
drygt 150 år sedan med att
flottlederna började byggas ut
i Norrland. När Sverige industrialiserades under senare
delen av 1800-talet var skogsavverkningarna en betydande
del av denna process. Det var
inte bara landskapet som omvandlades, utan ännu mer
människornas villkor.
Många unga män, som saknade en gård eller jord, såg i
skogsarbetet en möjlighet till
att skapa och försörja en familj.
För tusentals människor blev
arbetet i skogen en väg till att
erövra människovärdet. Eyvind
Johnson har kanske bättre än
många andra skildrat detta i
romanen Här har du ditt liv.
PÅ MÅNGA sätt är skogen en
del av en nationalkaraktär och
har i stora delar av vårt land
karaktäriserat landskapet och
människors liv och arbete.
I den småländska skogen
lekte Emil och Ida och alla barnen i Bullerbyn. I Ronjas skog
fanns vildvittror och rumpnissar, välkända för en stor omvärld genom Astrid Lindgren.
I den småländska skogen fanns
också John Bauers troll och
prinsessor.
I Mellansverige skildrade
Dan Andersson Bergslagens
kolskogar, men också de stora
avstånden mellan människorna
i Finnskogen och deras arbete
och längtan.
I de jämtska skogarna rör sig
Kerstin Ekmans figurer.
Det går att göra listan nästan
hur lång som helst. Överallt är
skogarna besjälade av människornas minnen, som ger skogen
ett djupare innehåll och betydelse. Skogen måste därför
vara tillgänglig och ge människor möjligheter till nya upplevelser och nya minnen.
SKOGEN ÄR EN spegel av
historien med talrika spår från
tusentals år och utgör därför
VI SKOGSÄGARE 4/07
Debattinlägget har författats av Gert Magnusson, riksantikvarieämbetet.
en betydande del av vårt rika
kulturarv.
I dag hotas denna mångfald.
Med dagens stordrift riskerar
skogen att se likadan ut var
helst man än reser och rör sig i
det svenska landskapet.
Dessutom görs en fysisk
åverkan på kulturarvet. Hälften
av de kända lagskyddade fornlämningarna skadas av skogsbruket.
Medvetenheten och sambanden som funnits mellan fornlämningarna och lokalbefolkningen/skogsägarna, som gjort
att fornlämningarna bevarats
under århundraden, håller på
att upplösas.
TIDIGARE BRUKADES skogen på olika sätt av olika människor och på så sätt har en regional variation och en kulturell mosaik skapats. Skogarna
har haft olika karaktär. Den
nordskånska skogen har tjänat
som råvaruleverantör till hantverkare som tunnbindare och
slöjdare. Herrgårdarnas djurgårdar och eklandskap har ut-
gjort ett tidigt ”fritidslandskap”. Bergslagens kolskogar
har brukats i snart ett årtusende till hytt- och gruvdrift. I
Finnskogen ser vi spår av svedjebrukets skog. I norr har vi
det skogssamiska bruket av
skogen osv. Detta är en rikedom, som vi ska bruka, förvalta, berika och föra vidare
till kommande generationer.
TILL PROBLEMBILDEN måste också räknas en naturvård i
”stordrift”, som riskerar att
skapa ytterligare enfald i skogen.
Genom att vi hanterar alla
hyggen på samma sätt, sparar
högstubbar, lämnar bryn och
dungar, blir det en likformighet. Här måste man föra in en
kulturhistorisk dimension. Låt
den lokala historien speglas i
det ”naturvårdande” arbetet. Se
till den lokala historien och låt
den påverka hur hyggena ska se
ut. Ett exempel kan vara att
man i betespräglade skogar har
lite mer lövträd. Kunskaperna
finns eller kan i många fall lätt
tas fram och vi får ett rikare
och hållbarare skogsbruk för
framtiden.
NÄR VI NU avsätter så stora
resurser för naturvårdande
syften, bör vi nyttja resurserna
på ett sådant sätt att både skogens kulturella och biologiska
mångfald gynnas. Insatserna
måste utvecklas och diversifieras, så att man verkligen
känner att nu är jag i den småländska skogen, finnskogen eller den jämtska fäbodskogen.
Det är viktigt att den mångfald, som en gång skapade vårt
kulturlandskap, fördjupas och
att skogslandskapet fortsätter
att vara den mosaik som så väl
speglar människors liv och hur
de format olika landsändars
historia under årtusenden.
Ett sådant arbete involverar
många människor och skapar
mötesplatser mellan såväl markägare, skogsbolag, myndigheter,
hembygdsföreningar och många
fler i ett gemensamt arbete i att
ta ansvar för den miljö vi brukar
och lånar av våra barn.
23
EKONOMI
Generationsskiftet
– mycket mer än ekonomi
I tre nummer av Vi Skogsägare
ska vi fördjupa oss i frågor kring
generationsskiften.
Till att börja med ges en bakgrund
till behovet av ökat generationsskiftande och en diskussion kring
behovet av långsiktig planering.
Trots att de skattemässiga reglerna för generationsskiften avsevärt förbättrats under de senaste åren, har det inte blivit särskilt många fler generationsskiften genomförda.
Antalet överlåtelser av lantbruksfastigheter har mer än halverats från en toppnivå
över 20 000 stycken per år under fem år
kring 1990.
Det finns ungefär 255 000 fastigheter
med skog i Sverige som ägs av 355 000
privatpersoner. Cirka en tredjedel är kvinnor och en tredjedel bor i en annan kommun än där fastigheten är belägen.
Medelåldern bland ägarna är hög. På de
senaste femton åren har den stigit från 51
år till 57 år. Vi har alltså en markant höjning av åldern på svenska skogsägare.
MED TIDIGARE regler spelade arvs- och
gåvoskatten, tillsammans med stigande
taxeringsvärden, en avgörande roll för beskattningen vid generationsskiften.
Då fanns det en morot och en piska att
genomföra generationsskiftet innan ett nytt
taxeringsvärde trädde i kraft. På så sätt
sparades stora skattebelopp.
Nu finns det inte någon liknande piska
eftersom det går att överlåta fastigheten
helt och hållet utan kortsiktiga skattekonsekvenser om det sker som en gåva eller ett
arv.
Men det finns definitivt skattemässiga
skäl för att tänka över hur man lägger upp
generationsskiftet! (Det skriver vi mer om
i nästa nummer).
LÅNGSIKTIG PLANERING är nyckelord
i de här sammanhangen.
Det finns inte ett generationsskifte som
är helt likt ett annat. Vid vissa tillfällen
kan det vara alldeles givet hur man ska
göra. Så kan det vara om lantbruksfastigheten bara utgör en del av familjens förmögenhet och försörjning och det finns
endast ett barn som har stort intresse av att
ta över fastigheten.
I andra fall är situationen den motsatta;
skogsfastigheten kanske står för det mesta
av familjens försörjning och förmögenhet,
24
Det finns flera
vägar att välja
emellan när man
ska genomföra
ett generationsskifte.
det finns många familjemedlemmar som
vill bli kompenserade och det är oklart vem
som ska ta över.
Oavsett hur det ser ut krävs någon form
av långsiktig planering.
MAN KAN KANSKE fråga sig varför det
finns anledning att arbeta aktivt med de
här frågorna.
Är det inte lika bra att låta tiden och naturen ha sin gång så blir det så småningom
ändå ett arvskifte där barnen tvingas sitta
ner och komma överens?
Problemet är att ett sådant förhållningssätt gör att företaget tappar mycket tid och
handlingskraft samtidigt som det riskerar
att barnen blir osams, kanske för livet. Genom att diskutera och planera generationsskiftet och framför allt låta alla berörda
parter komma till tals undviker man många
fällor på vägen.
Dessutom ger en överlåtelse under livstiden möjlighet att planera och styra överlåtelsen av företaget samtidigt som det ger
utrymme för annat i livet i rätt ålder och
möjlighet för barnen att välja i rätt tid.
HÄR ÄR ETT ANTAL frågor att ta ställning till:
l Vad för typ av företagande och försörjningsmöjlighet är det fastigheten erbjuder?
● Finns det någon som är intresserad av
att ta över?
● Är det flera som vill ta över? Hur uppnår man i så fall rättvisa?
Det kommer mer...
I nästa nummer diskuterar vi de tekniska
skillnaderna på upplägg av generationsskiften.
I det tredje numret ska det handla om
hur man systematiskt går till väga för att
arbeta sig igenom ett generationsskifte.
● Kommer det att krävas ett stort omsättningsbart kapital? Ska det i så fall vara i
form av avverkningsmogen skog, likvida
medel, hustomter eller något annat?
● Är samägande en framkomlig väg?
Oftast avråder vi från det om det är möjligt.
● Vid ett planerat samägande; hur löser
man uppblossande konflikter?
● Behöver övertagaren skaffa sig en
lämplig utbildning och erfarenhet?
● Hur klaras överlåtarens försörjning?
● Är den äldre generationen beredd att
flytta ifrån gården? Om inte, hur löser man
det?
● Hur ordnas så att alla berörda parter är
nöjda nu och även i framtiden?
Tomas Karlsson
LRF Konsult
[email protected]
VI SKOGSÄGARE 4/07
NYHETER
– Vi kan bidra
till danskarnas
barrskogsbruk,
medan de
har mycket
kunskap om
lövskogen som
våra medlemmar efterfrågar,
säger Lars-Eric
Åström.
Danskar till Södra
Om allt går enligt
planerna kan den danska
skogsägarföreningen
(Dansk Skovförening) bli
medlem i Södra.
Sikta mot stjärnorna.
Använd Peltor hjälmar
och glasögon.
Peltor G3000 är en hjälm som används av skogsarbetare
världen över. Förutom traditionella Peltor-tillbehör som visir
och hörselskydd med eller utan kommunikation kan du nu
också komplettera med de integrerade glasögonen V6.
Glasögonen är lätta att sätta fast, sitter perfekt utmed kinden
och erbjuder ett effektivt skydd för användaren. De finns i
olika färger att anpassa efter ljusförhållanden och tål de tuffa
tagen i skogsarbetet.
Se och pröva Peltor G3000 med integrerade glasögon hos din
Peltor-återförsäljare.
Tanken är att Södra köper
granmassaved från danskarna
och hjälper till med att få fart
på granskogsbruket, medan
Danmark i sin tur bidrar med
sitt kunnande om löv.
Det blir inga individuella
medlemskap i Södra utan
Dansk Skovförening blir medlem som juridisk person och får
alltså en medlemsröst.
Då det gäller efterlikvid och
liknande är det upp till Skovföreningen att fördela ut det till
sina leverantörer.
– Medlemskapet hanteras på
samma sätt som för exempelvis
häradsallmänningar, säger
Södras ordförande Lars-Eric
Åström.
Till att börja med antas det
handla om 100 000–120 000
kubikmeter massaved om året,
medan en del löv går den motsatta vägen.
– Danskarna är duktiga på
löv, inte minst bokskog och har
bra kanaler ut på marknaden.
De avgörande besluten fattas
under hösten av förvaltningsråd
och styrelse.
Ny ordförande för Skogforsk
Jan-Åke Lundén, skogschef på
LRF Skogsägarna, är ny ordförande i Skogforsks styrelse.
Han efterträder Sven Lundell, som gått i pension.
– Jag hoppas kunna bidra till
en fortsatt innovativ utveckling
av Skogforsks verksamhet med
förstärkning av den skogstekniska forskningen, ett bra avtal
om nytt ramprogram och ut-
vecklat samarbete med SLU,
säger Jan-Åke
Lundén.
Han har ett
långt förflutet
inom skogsbranschen,
Jan-Åke Lundén.
bland annat
som skogsvårdschef på Södra
under 25 år.
Öppet för ny industri i Dalsland
www.peltor.eu
26
Södra Timber har köpt en sågverksfastighet i Billingsfors av
Are-gruppen.
Det återstår att se om där blir
någon sågverksrörelse igen.
Enligt ett pressmeddelande
ser Södra ”möjligheter till en
industriell etablering i Dalsland”.
– Med köpet av Billingsfors
får vi tillgång till en lämplig
tomt med bra lokalisering, säger Södra Timbers vd, Peter
Nilsson.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Erlandsson vill
ha mindre SMÖR
– Det är viktigt att skogsbruket
inte tyngs av onödig byråkrati
säger Jordbruksminister Eskil
Erlandsson som en kommentar
till två regeringsbeslut för att
minska regelkrånglet:
• Skogsstyrelsen ska utreda
avveckling av skogsägarnas
krav på skogs- och miljöredovisning, så kallat SMÖR.
Enligt beräkningar gjorda av
Nutek utgör arbetet med SMÖR
60 procent av de totala kostnaderna på 385 miljoner kronor
för skogslagsstiftningen. Uppdraget ska redovisas 1 oktober
2007.
• Skogsstyrelsen ska också
utreda konsekvenserna om en
avveckling av gränsen för svårföryngrad skog.
Eskil Erlandsson konstaterar
att förbättrade föryngringsmetoder har medfört att gränsen för svårföryngrad skog i
mångt och mycket spelat ut sin
roll.
Skogsstyrelsen har uppskattat
att en avveckling skulle innebära en tidsbesparing för skogsägaren på 20–40 procent för
berörda avverkningsärenden.
De bägge uppdragen ska redovisas för regeringen senast
den 1 oktober. Resultaten kommer att ingå som en del av underlagen inför den kommande
skogspolitiska propositionen.
Nyckelbiotoperna räknade efter 17 år
Redan 1990 började Skogsstyrelsen leta efter nyckelbiotoper. Det visade sig bli världens
mest omfattande naturvårdsinventering av skog.
Nu har man gått i mål, vilket
inte hindrar att man hittar fler
nyckelbiotoper, men då dyker
de upp inom ramen för den ordinarie verksamheten.
Totalt har över 51 000 nyckelbiotoper registrerats på småskogsbrukets marker, en areal
som omfattar 160 000 hektar.
Cirka 133 000 hektar av dessa
är produktiv skogsmark. Det
innebär att drygt en procent av
den produktiva skogsmarken i
Sverige har klassats som nyckelbiotop.
Omräkning av skogsmarken på gång
Till skillnad från andra länder
brukar Sverige inte räkna in
impediment (lågproducerande
skogsmark) i arealen för skog
som är avsatt till naturvård.
Det gör att vi kommer i strykklass vid internationella jämförelser om naturskydd.
Problemen lyftes fram i Maggie Mikaelssons skogsutredning och nu har jordbruksminister Eskil Erlandsson tagit
upp stafettpinnen.
Regeringen har gett lantbruksuniversitetet i uppdrag att
vidareutveckla Skogsutredningens förslag till ny indelning av
skogsrelaterade ägoslag.
Målet är att i större omfattning än tidigare utnyttja internationellt överenskomna definitioner. Det förenklar jämförelser mellan svensk och
inter nationell statistik. Regeringen vill ha resultatet senast
den 15 oktober i år.
Brand på Norrskogs såg i Sikås
Norrskogs såg i Sikås elddrabbades i mitten av juli. Tur i
oturen var att olyckan skedde i
skiftet till en ny såglinje. Arbetet på den gamla var avslutat
och den nya var inte på plats.
VI SKOGSÄGARE 4/07
– Nu blir det ett längre stillestånd än planerat då även
byggnaden måste nyuppföras,
men om tre månader bör vi
vara igång, säger vd Anders
Warg.
Peter Melin, Produktionschef.
Öppna odlingssystem
gynnar rotutvecklingen.
Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en planta
ska etablera sig. Och ju snabbare den gör det desto
större chans att den överlever. Det innebär kortare tid
i riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.
Därför satsar vi på odlingssystem med styrlister
och luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett väl
förgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtida
virkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättras
rotsystemens kvalitet avsevärt.
Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor i
öppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vi
mer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpot
och Planta 80.
Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.se
27
SKOGSGÅRDEN
Vimeken får gå både i den egna skogen och på många externa skotningsuppdrag.
De lever livet
på skogsgården
Genom att vara lite av mångsysslare har
familjen Persson förverkligat drömmen om att
Text & foto: Mats Bildström
leva på en egen skogsgård.
Den där drömmen närde Benny redan som liten grabb och
den fördjupades med tiden.
Han utbildade sig till bilmekaniker och drygade ut kassan
med att röja i skogen åt Domänverket. Men han ville också ha något eget.
Bennys blivande livskamrat,
Lena från Ruskele, delade visionen och för 15 år sedan fick
de chansen att köpa tre hemman av släktingar i hembyn.
DEN DAG Vi Skogsägare besöker familjen i Granliden är
det fullt upp. Förutom gårdens
egna sysslor ska Benny göra en
insats som avbytare för en
mjölkbonde ett par mil bort.
Dessutom ska en ny maskinhall byggas på gården. Plattan
är redan gjuten, men det är
inte helt lätt att få tag i byggnadsarbetare.
Virket till bygget kommer
från den egna skogen.
– Vi behöver stora utrymmen
för maskiner och annat. Dess28
utom behövde bostadshuset
renoveras. Det var lätt att inse
att vi behövde stora mängder
virke. Något av det första jag
investerade i var därför en
klyvsåg och en planhyvel, medan vi lejer bort själva sågningen. Det är en utmärkt kombination med exakt resultat och de
dimensioner som behövs.
DET ÄR LIV och fart på gården, med många juniorer som
bidrar till att hålla tempot uppe.
Lena arbetar som dagmamma och familjen har dessutom
två egna barn. Lisa och Oskar
är 13 respektive 15 år gamla.
– Jag tror det är bra när barn
kan växa upp i doften av nybakade bullar. Genom att bli
dagbarnvårdare för andras barn
fick även våra barn möjligheten
att växa upp på detta sätt, säger
hon.
Här kan barnen bygga kojor
och lära sig umgås med djur
och natur på ett naturligt sätt.
Ibland betar älgar på gården
och i den lilla bassängen tycks
det alltid finnas en groda.
ALLT KRETSAR kring den
egna skogen som är basen i
verksamheten.
Benny utför även entreprenadarbete för privata skogsägare och storskogsbruket.
Röjning, främst för Holmen
skog, är en viktig extern inkomstkälla. Med sin Vimek
606 skotare hjälper han skogsbönder med skotning av virke.
Han sköter dessutom klövvården för kreaturen hos mjölkbönder inom ett stort geografiskt
område. Även denna syssla är
en viktig och stabil inkomstkälla. Dessutom ställer han vid
behov upp även som avbytare
och sköter mjölkningen.
– När andra är lediga blir det
mer arbete för mej, det är ofta
mer än fullt upp under barmarksperioden. I praktiken kan
man knappt säga nej till ett externt uppdrag och det kan vara
svårt att hinna med den egna
skogen, säger Benny och tillägger snabbt att han är nöjd med
livet.
– Jag skulle inte vilja byta
bort min situation!
Familjen Persson med dottern Lisa, hunden
En annan inkomstkälla är
ved. På gården finns en vedprocessor och ofta är det en bättre
affär att förädla råvaran till ved
än att låta den bli massa.
– Förut levererade jag veden
otorkad men jobbar numera
med lager och torkanläggning.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Z
F OTO : G E T T Y I M AG E S
En annan listig rackare.
®
Jaktradion Icom ProHunt F34 är med sina finesser
och funktioner en jaktkamrat att lita på i alla lägen.
Vattenskydd, WhisperMode™ och skruvbara tillbehör
är bara några av de finurliga lösningar som gjort den
till testvinnare i både Svensk Jakt och Jaktjournalen.
Nu har den även begåvats med scrambler.
Läs mer på www.icom.nu.
en
Zeb och dagbarn.
Därmed blir hanteringen inte
lika bunden till våren med alla
dess sysslor.
RAKA MOTSATSEN till veden
är timmerstockarna av hög
kvalitet.
– I morgon kommer skogs-
VI SKOGSÄGARE 4/07
ägarföreningen och märker ut
stamblock. I praktiken är det
bara de som köper specialsortiment till stolpar och annat.
Föreningen har en viktig roll
att spela, säger Benny och
skyndar vidare med dagens
många uppgifter.
29
POLITIK
Linda Hedlund, chef för LRF Skogsägarna:
”Det finns en feghet
att inte se på helheten”
Trots kritik och brist på pengar föreslår
Skogsstyrelsen fler reservat. Linda Hedlund är
kritisk. Hon efterlyser politiskt mod att göra en
samlad bild av miljömålen där också klimatText & foto: Pär Fornling
frågan vägs in.
Vi går längs strandängarna på
Öland. Vinden kommer från
öster, ängsgräset böljar och
några nyfikna kor flockas
framme vid kalkstensmuren.
– Det här är ett landskap helt
format av människan, ändå hör
det till de värdefullaste och
mest uppskattade naturmiljöer
vi har, säger hon.
– I början av 1900-talet var
det renbetat, då planterades en
del tallskog och den ganska
stora mittlandsskogen kom till,
samtidigt som andra områden
betades vidare.
I dag finns här både naturskydd och bevarandeplaner,
men de tillkom i efterhand –
långt efter att bönder och
skogsägare i århundraden format kulturlandskapet.
– Det vackra och biologiskt
värdefulla landskapet är ett resultat av nyttjande till olika
saker och så måste det vara. En
del kan skyddas i reservat, men
i huvudsak måste vi ändå hitta
ett sätt att leva där marken kan
nyttjas på ett klokt sätt.
– Vi lever trots allt av naturen, även om många tycks ha
glömt bort det.
BILDERNA och intrycken här
från Öland, där Linda Hedlund
tillbringar mycket av fritiden,
bär hon med sig i arbetet som
chef för LRF Skogsägarna.
– Samhället måste visa tilltro
till de enskilda skogsägarna,
säger hon med tydlig adress till
Skogsstyrelsen.
Av olika skäl ifrågasätter
myndigheten de frivilliga avsättningar som skogsägarna
gör.
30
Dels menar man att det inte
alltid är den mest värdefulla
skogen som sparas, dels att alla
avsättningar kanske inte blir
permanenta.
– Frivilligt ska vara frivilligt,
säger Linda Hedlund bestämt.
Hälften av markägarna kanske inte har riktigt värdefulla
områden, men vill ändå sätta
av mark till naturvård.
– Det måste staten acceptera
och vi vet dessutom att naturvärden kommer med tiden. Det
räcker att se sig om här på
Öland för att se hur naturvärden kan skapas.
Att någon skogsägare ändrar
sig och väljer ett annat område
tycker hon inte är konstigt.
– Det är fel att detaljgranska
och hänga upp sig på enskilda
objekt. Nyttan måste ses av
alla avsättningarna tillsammans.
DE FRIVILLIGA avsättningarna är en pusselbit i ett av flera
nationella miljömål som innebär att ytterligare 900 000
hektar (jämfört med 1999) ska
skyddas på olika sätt.
Inför höstens omprövning av
målen vill Skogsstyrelsen höja
ribban ytterligare.
– Det motsätter vi oss bestämt. Dagens mål skulle egentligen nås år 2010, men bristen
på pengar i form av statliga anslag gör att det tar mycket längre tid. Att i det läget ytterligare
öka arealmålet är direkt fånigt.
Men det finns också sakliga
invändningar.
– Vi har inte sett några tydliga bevis på att ännu fler reser-
Hedlund kritisk mot Skogsstyrelsen
Mycket av Linda Hedlunds
kritik landar hos Skogsstyrelsen
som hon tycker glider in på
Naturvårdsverkets planhalva.
– Vi har en utmärkt dialog med
Naturvårdsverket som tar de
äganderättsliga frågorna på stort
allvar och helt naturligt lyfter fram
miljöfrågorna.
– Om Skogsstyrelsen ska ha ett
existensberättigande måste de
rimligen ha en annan utgångspunkt. De borde ta ett tydligare Linda Hedlund njuter gärna
av det öländska landskapet
skogsnäringsperspektiv. I stället
från hästryggen. Hon kom hit i
för att vara direkt avvisande
borde Skogsstyrelsen exempelvis samband med doktorsarbetet,
därefter har Öland blivit ett
titta på möjligheterna med
andra hem efter Stockholm.
intensivodling och stubbrytning
för att ge underlag till den konsekvensanalys och helhetssyn på
miljö- och produktionsfrågorna som rimligen måste göras.
vat är enda sättet att föra miljöfrågorna framåt. Dessutom
behövs en samlad analys av
miljöfrågorna där allt från biologisk mångfald till rekreation
och inte minst klimatfrågan
vägs in.
Ett medel för att möta klimathotet är att öka produktionen. Bioenergi måste då vägas
mot ytterligare skogsskydd.
– Det finns en feghet hos politiker och ansvariga att inte se
på helheten. I första hand tycker jag det bör vara en uppgift
för miljöministern, han måste
våga sätta ner foten och tala om
hur stora arealer vi ska skydda.
Frågan förhalas av processen
med miljömål och enda beskedet vi får är att den gamla regeringens politik gäller.
BEDÖMNINGEN från LRF
Skogsägarna är ändå att riksdagens beslut om att skydda
ytterligare 900 000 hektar är
rimligt.
– Men då ska det omfatta allt
skydd, oavsett syftet. Kraven
blir ständigt fler, nu kanske vi
får nya restriktioner av skogsbruk till följd av EU:s vatten-
direktiv. I så fall måste det och
allt annat klaras av inom ramen
på 900 000 hektar.
ÄVEN OM MAN är någorlunda överens om målet (förutsatt
att det inte skruvas upp ytterligare) lämnar medlen för att nå
dit mycket mer att önska.
– Det är alldeles för stelbent,
säger Linda Hedlund bestämt.
Bildandet av nya reservat rullar på som en ångvält.
– Med tanke på att skyddsbehovet är större än anslagen
med pengar verkar många konflikter med markägare onödiga.
I stället för att tvinga fram en
del areal bör man kunna välja
andra objekt, säger Linda Hedlund.
ALTERNATIVET att gå mjukare fram genom naturvårdsavtal (i stället för permanenta
reservat) skulle också kunna
nyttjas oftare.
– Tyvärr är dagens avtal närmast värdelösa. De varar i 50
år, vilket är väldigt länge.
Skogsägaren får ett engångsbelopp men det finns ingen plan
för skötsel, eller ersättning, un-
VI SKOGSÄGARE 4/07
– Jag känner starkt för äganderätten
med friheten att självständigt få
bestämma,. Det ligger mig väldigt
nära, säger Linda Hedlund.
der resten av avtalsperioden.
– Uppgörelserna skulle kunna vara mycket mer flexibla,
men Skogsstyrelsen biter sig
kvar vid att göra alla avtal efter
en och samma mall.
I de fall det blir reservat
tycker hon de bör kunna omprövas efter 30 år.
– Kanske har förutsättning-
VI SKOGSÄGARE 4/07
arna då ändrats, kanske har
klimatförändringarna gett nya
förutsättningar. Då är det rimligt att markägaren får möjlighet att köpa tillbaks skogen.
Allt behöver inte omprövas
varje gång, men möjligheten
bör finnas.
Och även om det blir reservat
borde det ibland kombineras
med anpassat skogsbruk.
– Det är lätt att förstå markägarens ovilja mot att avsäga sig
beslutanderätten för all framtid,
även om man i sig är positiv till
att bevara miljövärden.
NYCKELORDET blir att vara
flexibel. På så sätt landar den
skyddade skogsmarken på en
glidande skala, från några års
avtal till eviga nationalparker.
Från försiktigt skogsbruk till
total orördhet.
– Det tror jag alla skulle
vinna på, miljön, markägarna
och samhället. Vi måste visa
respekt både för äganderätten
och många enskilda markägares förmåga att sköta marken.
31
SKOGSSKÖTSEL
Frågor för ett nytt århu
århun
För 104 år sedan höll Skogsvårdsförbundet
(numera föreningen Skogen) den första
höstexkursionen.
Värd för årets upplaga var Södra och en hel
del kom att handla om skogsbruk i Gudruns
spår, med inslag av aktuell skogspolitik.
• En del är helt nytt – som förarlösa
skördare.
• Annat återkommer i vågor – stubbrytning
har använts både till tjära och pappersmassa.
• Vissa frågor tycks eviga – lyckade
föryngringar och gallring.
• Och därtill finns akuta hot – efter
barkborrarna kommer snytbaggarna.
Professor Pelle Gemmel, ordförande i föreningen Skogen, lyfter fram produktionsfrågorn
Forskare kräver hårdare tag mo
Eskil
Erlandsson,
skogs- och
jordbruksminister.
Skogsproppen
kommer i mars
Under mars månad räknar
skogsminister Eskil Erlandsson med att lägga propositionen om skogspolitiken.
– Dagens politik fungerar på
det hela taget bra, men det finns
utrymme till förbättringar.
Något Eskil Erlandsson däremot inte tycker är bra är hur
myndigheterna många gånger
behandlar skogsägare vars
mark blir reservat.
– Hanteringen kan definitivt förbättras och förenklas,
vilket jag återkommer med
förslag om.
– Skogsägaren måste få vara
med från början av processen.
Nu kommer informationen
sent, ibland i anslutning till
en avverkningsanmälan. Det
skapar en frustration hos
markägaren som jag tycker
man borde kunna undvika genom att tala med varandra på
ett tidigt stadium.
32
Den omedelbara katastrofen regnade bort, men
hotet lurar om hörnet. Forskare efterlyser helt
andra tag mot granbarkborren för att klara granskogen långsiktigt.
Av Pär Fornling
Professor Bo Långström, en
av landets ledande experter
på insektsskador, är inte imponerad över Sveriges resurser mot insektsskador när han
jämför med en del andra länder.
– Vi är fjärran från Mellaneuropa och Kanada. I exempelvis Frankrike finns ett helt
skogshälsodepartement som
övervakar skogsskador och i
Tyskland har man stenhård
kontroll på skador.
– Där finns gott om skogsvaktare som övervakar skogarna. Ser han några angripna
träd markeras de omedelbart
på kartan med en GPS och
markägaren anmodas att ta ut
dem.
Det är långt effektivare än i
Sverige, vilket oroar Bo Långström när hoten nu tornar upp
sig.
Han konstaterar att läget efter den senaste invasionen av
granbarkborrar långt ifrån är
under kontroll.
Dessutom finns andra faror.
Närmast på tur finns snytbaggarna och därefter hotar nya Göran Örlander, Södra, efterlyser
nationell samordning mot insektsstormar. Till det kommer alla hoten.
andra insektsangrepp som blir
än mer akuta med klimatför✔ I år räknar Bo Långström
ändringar.
med att populationen ökat 3–5
gånger.
ÅRETS ANGREPP av gran– I bästa fall är detta värsta
barkborrar i stående skog för- året och skadorna börjar ebba
väntas ha blivit under 5 miljo- ut. I sämsta fall kulminerar det
ner kubikmeter. Det är klart nästa år. Får vi dessutom flera
lindrigare än vad de flesta be- torrsommrar kan det dra ut på
dömare fruktade (det värsta tiden, säger han.
skräckscenariot var 60 miljoVädret är alltså avgörande.
ner kubik meter).
Den blöta sommaren gör det
Kanske blir det i nivå med tveksamt om en andra generaförra årets angrepp (somma- tion hinner utvecklas. Dels har
ren 2006) på 2 miljoner kubik- vädret gjort insekterna mindre
meter stående skog.
aktiva, dels har regnet stärkt
Förökningen av baggar föl- trädens motståndskraft.
jer ungefär forskarnas antaganden:
KAMPEN MOT granbarkbor✔ Sommaren 2005, efter ren fortsätter med andra ord.
stormen Gudrun, fanns det
– Satsa stenhårt på sök och
gott om vindfällen. Då ökade plock. Angripna träd måste ut
populationen 15 gånger.
från skogen, manar Bo Lång✔ Under 2006 tycks den ha ström.
ökat 9 gånger.
Antalet behandlade fångst-
VI SKOGSÄGARE 4/07
rhundrade
hundrade
Andra värden bortom siffrorna
Till skillnad från de
finner att det ser riktigt
flesta
anföranden
bra ut. Glädjen att gå ut
hängde Marie Sander,
med barnen i skogen
Skogsägarkvinnorna,
och se att de också börinte upp sitt inlägg på
jar förstå vad det handsiffror och kalkyler.
lar om och man hoppas
– Jag vill tala om
att de inte tar över för
känslornas betydelse Marie Sander, att de känner sig tvungskogsägare och
för skogsbruket, sade aktiv i nätver- na utan för att de vill.
hon och fortsatte:
– Med känslorna
ket Skogsägar– Som ägare till en kvinnorna.
kommer också viljan
bit skog har vi målet att
att ta ansvar, som allt
den ska vara bättre när vi läm- annat man älskar vill man att
nar den ifrån oss än när vi fick skogen ska må väl. Ingen lagden. Siffrorna kan hjälpa oss stiftning kan tvinga fram så
att se om vi gör rätt eller fel, mycket engagemang som
men det är mycket känslor hundratusentals markägare
som driver oss.
har genom känslan för sin
– Känslan av lycka när man skog...som aldrig kan älskas
röjt ett planterat bestånd och för mycket.
Fler bestar på gång
nsfrågorna.
mot granbarkborren
Professor Bo
Långström
varnar för
fortsatta
angrepp.
virkesfällor blev betydligt
färre än planerat. Målet för
Södra var 50 000 fällor. Det
blev ungefär 17 000 och hos
andra markägare betydligt
färre.
– Regnet i juli räddade
svenskt skogsbruk, summerar
Bo Långström.
HAN TYCKER beredskapen
har försämrats vid hotande katastrofer av det här slaget.
– För att bromsa de stora angreppen i Värmland på 70-talet
fanns en central och flera regionala skyddskommittéer.
Man lyckades sätta ut en kvarts
miljon fällor och dubbelt så
många i Norge. Effekten av fällorna kan diskuteras, men poängen är att skogsbruket inte
har en chans att klara något
liknande i dag.
VI SKOGSÄGARE 4/07
BEREDSKAPEN och handlingskraften kan höjas på
många punkter:
✔ Smidigare myndighetshantering.
Det gäller många saker, inte
minst tillstånd för att använda
bekämpningsmedel.
Under exkursionen framfördes kritik mot långsamma
myndigheter och att kommunerna dessutom ville ha en tillsyningsavgift från skogsägarna.
✔ Hårdare begränsningar
mot att lämna kvar död ved.
Bo Långström vill koppla
begränsningen till antal hektar.
– Att lämna fem kubikmeter
på ett hektar kanske inte är så
farligt, men 50 kubikmeter på
10 hektar innebär en mycket
större fara.
Göran Örlander, skogsskötselchef på Södra, lyfter fram
fyra punkter:
✔ Ett system som varnar för
skaderiskerna och beräknar
skadornas storlek.
✔ Bättre kunskap om fungerande motåtgärder.
✔ Enighet om åtgärderna.
✔ Samordnade insatser för
alla skogsägare.
– Kostnaderna att avverka och
köra fram virket till bilväg
blir 15–20 procent billigare.
Det säger Jan Carlsson som
tillsammans med Christer
Lennartsson utvecklat Besten.
De känner sig styrkta av
forskningsrapporter från både
Skogforsk och Lantbruksuniversitet.
I korthet går det ut på en
förarlös skördare som fjärrstyrs från två modifierade
skotare (som kallas kurirer).
Skördaren kapar stammarna
direkt ner i lasset på kuriren
som därefter kör ut till bilvägen och lastar av, medan
den andra kuriren fortsätter
att arbeta med skördaren.
Billigare plantering
Genom många åtgärder arbetar Södra för att få fram billigare föryngringar.
– Målet är att få ner kostnaden per överlevande planta
med 30 procent, säger skogsskötselchef Göran Örlander.
Kostnaderna är betydligt
högre i Götaland än i norra
Sverige, inte minst genom att
många väljer barrotsplantor i
stället för täckrot. En anledning är att de kraftigare plantorna klarar snytbaggen bättre.
Genom bättre insektsbehandling av plantorna (många
har visat sig ha dåligt snytbaggeskydd när de kommer ut på
hygget), bättre markberedning
och förädlade plantor av bra
Föraren arbetar i hytten på
skotaren.
En del mindre modifieringar har gjorts sedan Besten
presenterades på Elmia och
nu är produktionen i full gång
till de första kunderna.
Ett av de bägge exemplaren,
som snart är klara, har köpts
av Sveaskog.
Södras nya
planta introduceras till våren.
Rothalsdiametern är minst
5 millimeter.
Plantan odlas i
en sluten kruka
med kopparbeläggning, vilket
minskar risken
för rotsnurr.
kvalitet räknar man med att
kunna använda fler täckrotsplantor.
Dessutom testas olika metoder för maskinell plantering.
I dag sätts 90 procent av
alla plantor på våren, men
färska försök visar att höstplantering, i augusti–september, är ett bra alternativ.
33
NYHETER
Törskatesvamp
hotar tallen
Tallarna i Norrbotten
angrips på flera fronter.
Törskatesvamp och en
kombination av tallstekel
och gremmeniella ger
förödande resultat.
Av Pär Fornling
– Jag har jobbat med skogen i
30 år och jag har aldrig varit i
närheten av att se sådana här
skador, säger Anders Fredriksson på Skogsstyrelsen i Gällivare.
Han räknar med att runt
100 000 hektar tallskog i Norrbotten drabbats av törskadesvamp. Värst är det i Pajala,
Gällivare och Övertorneå, där
det hela tog fart för fem år sedan.
– Då noterade vi 30-åriga
bestånd där 70–80 procent av
träden var angripna. I dag är de
flesta av träden döda.
– Nu tycks det finnas angripna träd överallt, fast skogs-
ägarna kanske inte upptäckt
dem. I går var jag i Jokkmokk
och hittade massor av tallar
som drabbats, säger Anders
Fredriksson.
ANGREPP AV törskatesvamp
visar sig i form av orangefärgade sporer på stammen, eller
grenar som dör. Om man tar i
grenen eller fäller trädet dammar det ordentligt.
När angreppen når runt hela
stammen dör trädet ovanför
skadan. Det kan ta något år i
ungskogen medan stora träd
klarar sig betydligt längre.
– Har angreppen gått långt är
det lika bra att hugga trädet för
att rädda en del virkesvärde.
Något bra motmedel känner jag
inte till, i många fall är alternativet att släppa fram björk eller
gran, en annan möjlighet är
contorta som inte angrips, säger Anders Fredriksson.
Inte nog med det. Dessutom
härjar Gremmeniellasvampen.
Typisk törskateangripen
ung tall.
Den del av
trädet som
finns ovanför
angreppspunkten har
dött medan
den undre
delen är grön
och fortfarande lever.
Foto:
Mats Bildström
Värst drabbat är ett område
kring Kalix på 7 000 hektar
som dessutom härjas av den
röda tallstekeln.
– Kombinationen av Gremmeniella och den barrätande
röda tallstekeln förvärrar läget,
säger distrikstchef Svante Larsson på Skogsstyrelsen i Östra
Norrbotten.
Angreppen av tallstekel i
Kalixtrakten upptäcktes 2003
och har därefter fortsatt och
förvärrats.
– SKOGSSTYRELSENS råd till
markägarna är att hålla koll på
sina skogar, men att inte gripas
av panik och göra något drastiskt som att avverka den växande skogen. Vi väntar nu på
vägledning från experter på
området, säger Svante Larsson
på Skogsstyrelsen.
ViS4
Från:
Monteras direkt på griplastarens
hydraularm. En ”vinsch” (utan
motor) där man utnyttjar hydraularmen som drivkälla. En patenterad
vajerlåsningen, som sitter framför
vindan, tar upp hela belastningen
vid invinschning och samtidigt kan stocken lätt
styras förbi hinder. Består av en lintrumma och
fjäderhus, omtagningslåsning och linstyrning.
Med vajer 20 m x Ø 5 mm.
Dragkraft: 1,2 ton.
Se sidan 224 i katalog nr 58.
34
Att förflytta spakreglaget från
griplastaren till traktorn är ett
tungt, krångligt och dessutom
riskfyllt moment. Det svåra
lyftet i kombination med halkrisken på dragstången, som
ibland är blöt och hal, kan orsaka olyckor.
Lyfthjälpen ”Vargen” flyttar mycket enkelt det
tunga spakreglaget mellan griplastarkranen och
traktorn med hjälp av en teleskopoch vinschkonstruktion.
Se sidan 224 i katalog nr 58.
Med "Stickan" vinschar du lätt
och smidigt in stocken eller drar
fram den till stickvägen. Stockänden skyddas från sand, sten
och jord och tar sig förbi stenar,
stubbar och rötter utan att fastna
eller välta. Av 2 mm galvaniserad
plåt.
Ø 34 cm ___________ 1980:Ø 44 cm ___________ 2190:Se sidan 224 i katalog nr 58.
Venntilerad vedsäck i mycket
robust och tåligt utförande. 4 st
stropphandtag i toppen och 4 st
i botten. Kan enkelt flyttas eller
tömmas med pallgafflarna på
traktorn eller lastaren.
UV-beständig. Max 1 ton.
Stl (bxdxh): 100x100x150 cm.
Se på s 213 i katalog nr 58.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Pub Treklövern!
Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan.
Onsdag 26 september Bli rik på din skog!
Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna, berättar om Kraftsamling Skog, en kunskapssatsning för ökad lönsamhet
genom ökad skogstillväxt. Forskning visar att det är fullt möjligt att genom god skogsskötsel öka tillväxten med
minst 20%. Produktionsrådgivare från skogsägarföreningarna finns på plats under kvällen.
Riv ur och spar!
FÖR UTBOR I STOCKHOLM
Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredrag 18.00-19.15
Till Pub Treklövern behöver vi din anmälan senast 3 dagar i förväg. Begränsat antal platser!
Grundkurs i skogsbruk
GPS! Vad är det?
Under två kvällar går vi igenom grunderna i skogsbruk:
Sveriges skogar, Skogsskötselgrunder, Lagar och markägaransvar, Generationsskifte, Virkesförsäljning samt
Skogsbruksplan. Under utedagen praktiserar vi det du lärt.
En kväll om GPS och hur du kan använda den på fritiden
och i skogsbruket. Personal från pcSkog berättar vad du
ska tänka på när du köper en GPS, vilka kartor du behöver
och hur du kan använda GPS med din skogsbruksplan.
20 och 27 september kl 18-21 samt utedag 28 september
kl 10–15.
Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 200 kr.
Medlem i skogsägarförening eller LRF 400 kr.
Icke medlem 700 kr. Alla priser inklusive moms.
23 oktober kl 18–20
Kraftsamling Skog: Öka tillväxt och lönsamhet!
En kort kurs för dig med grundläggande skogskunskaper
och som vill lära dig mer om olika åtgärder för att öka
tillväxten och lönsamheten på skogsgården.
16 oktober kl 18–21 och utedag 26 oktober kl 10–15
Pris: 200 kr / 400 kr / 700 kr (se förklaring ovan), boken
Nya Tiders Skog ingår.
Motorsågskväll – Säker Skog
Det är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap och skyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och
säker motorsågning av utbildare från Skogsstyrelsen samt
personal från Carlsönerna.
22 oktober kl 18-21
Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan)
Pris: 150 kr inkl. moms, vilket erläggs i butiken vid
kursstart
Vi håller till i LRF-huset, Franzégatan 6 (T-bana Stadshagen) där inte annat anges!
Anmälan senast 7 dagar i förväg. Begränsat antal platser!
Anmäl dig via mejl: [email protected] telefon: 08-787 58 95 eller fax: 08-787 59 08.
TIPS! Motorsågskörkort – Säker Skog
Skogsstyrelsen, Champs of Logging och Studieförbundet Vuxenskolan erbjuder kurser respektive studiecirklar
med möjlighet att ta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.se för mer information!
Studiecirklar startar: 19/9, 25/9 samt 4/10. Kurser ges: 17-20/9, 1-4/10, 26-29/11 samt 10-13/12.
Mer information om våra aktiviteter på www.utbo.lrf.se eller till
Karin Vestlund 08-787 57 72, [email protected]
Mer information om senhöstens aktiviteter i nästa nummer av Vi Skogsägare och på www.utbo.lrf.se !
Varmt välkomna!
MARKNAD
Fortsatt het virkesmarknad
Virkesmarknaden i
Sverige står inför en
mycket intressant och
säkerligen händelserik
framtid.
Av Jan Wintzell, Jaakko Pöyry
Ökad efterfrågan på vedråvara
i kombination med begränsningar i utbud och handel skapar ökad konkurrens om råvaran och driver på utvecklingen
inom skogssektorn.
Centralt för denna utveckling
blir att höja nyttjandegraden
av vedfibern, såväl volym som
värde.
Dessutom gäller det att finna
mer kostnadseffektiva lösningar i kedjan från stubbe till industri. Detta för att vidmakthålla svenska skogsprodukters
konkurrenskraft internationellt
och tillförsäkra skogsägarna en
god avkastning på sitt skogskapital.
BEHOVET AV vedfiber inom
skogsindustrin och inom energisektorn kräver en betydande
import, främst av massaved,
både löv och barr.
Till Sverige importeras nära
12 miljoner kubikmeter (m3fub)
per år av rundved och flis. Det
motsvarar cirka 15 procent av
skogsindustrins och energisektorns totala vedbehov.
Baserat på de senaste avverkningsberäkningarna framstår
det som svårt att under kommande decennium markant öka
avverkningarna för att kunna
möta det ökade vedbehovet
från skogsindustrin och energisektorn utan att påverka framtida hållbara avverkningsnivån.
Trots detta sker och planeras
betydande expansion inom den
vedförbrukande industrin i lan-
Ny och planerad kapacitetsutbyggnad i skogsindustrin
och energisektorn 2007–2010 (miljoner m3 fub)
Bruttobehov
Nettobehov
12
12
10
10
8
8
6
6
4
4
2
2
0
0
Energi
Pellets
K apacitetstillskott
baserat på annonserade
utbyggnader inom skogsindustrin och energisektorn.
Sågverk
Massa
Med hänsyn tagen till att
sågverkens biprodukter
används samt att en stor del
av pelletsproduktionen går
till energiindustrin blir det
totala råvarubehovet något
mindre.
Det ryska förslaget till exportskatter
Euro per kubikmeter
i dag
Barr
4
Björk>15 cm 4
Björk<15 cm 0
Asp
0
juli-07
10
10
0
5
det, vilket framgår av diagrammen här intill.
EXPANSIONSPLANERNA inom den vedförbrukande industrin påvisar en betydande kapacitetsökning, motsvarande
cirka 9 miljoner kubikmeter
netto (m3fub) till år 2010.
Av det står energisektorn för
ungefär 75 procent av ökningen.
Huvuddelen av råvaruförsörjningen till energisektorn är
tänkt att tas från icke skogsindustriella sortiment, exempelvis grot (avverkningsrester i
form av grenar och toppar och
röjningsved).
Det finns en potential att öka
uttaget av energisortimenten
med ungefär 11 miljoner kubikmeter (m3fub). Men praktiska
april-08
15
15
0
5
jan-09
50
50
0
50
jan-11
50
50
50
50
och ekonomiska faktorer begränsar realiseringen av denna
potential. I stället ökar förbrukningen av rundved (massaved)
och sågverkens biprodukter
(spån och flis) inom energisektorn med prishöjningar för
dessa sortiment som följd.
EXPORTTULLARNA
som
Ryssland aviserat tycks i nuläget att realiseras som planerat
och redan har den nya exporttullen satts i kraft.
Den successiva ökningen av
exportavgifterna kommer leda
till att nuvarande export från
Ryssland, motsvarande ca 20
miljoner kubikmeter (m3fub)
per år bara till Europa, i det
närmaste upphör år 2011.
Exporttullarna för ved från
Ryssland slår först mot barr-
veden och därefter mot lövmassaveden där Svensk virkesmarknad drabbas direkt med
motsvarande två miljoner kubikmeter (m3fub).
Men de indirekta konsekvenserna från tullarna riskerar
vara än mer påtagliga för
svensk skogsindustri. Detta till
följd av att importen från Baltstaterna till Finland förväntas
öka markant och därmed reducera volymen importerad ved
till Sverige, motsvarande totalt
ca fem miljoner m3fub, främst
massaved och flis.
RESULTATET av ovan nämnda
är att virkesmarknaden förväntas vara fortsatt het i
Sverige under överskådlig
framtid. För skogsägaren bådar detta gott men ur hela
skogsnäringens
perspektiv
ställer det ökade krav på utveckling och effektivisering.
DEN ÖKADE efterfrågan på
ved och begränsningar i vedutbud ställer krav på ett bättre
vedutnyttjande. Realisering av
energisortimentspotentialen är
härvidlag speciellt viktig.
Därtill måste möjliga virkesprisökningar mötas av kostnadsbesparingar i kedjan skog
– industri. Detta för att vidmakthålla industrins internationella konkurrenskraft och
därmed efterfrågan och betalningsförmågan för veden vilket
tillförsäkrar skogsägaren en
god avkastning på skogskapitalet.
Marknadsanalysen är gjord
av Jan Wintzell,
på stockholmskontoret för det
ledande konsultföretaget inom
skogsnäringen,
Pöyry Forest Industry Consulting.
[email protected]
Gemensam import till Södra och SCA
Biobränsle till 100 procent
SCA och Södra samarbetar
om virkesimporten från Baltikum. De kompletterar varandra genom att SCA mest vill
köpa barrmassaved, medan
Södra framför allt behöver
lövmassaved.
SCA köper 49 procent av ak-
I våras blev Norrskog majoritetsägare i biobränsleföretaget
Såtab (Sågverkens Trädprodukter AB). Nu har föreningen
tagit steget fullt ut och köpt
alla aktierna i bolaget.
– Vi tror på bioenergi som en
allt viktigare inkomstkälla för
36
tierna i Södras bägge virkesanskaffningsbolag i Baltikum
(Södra Eesti AS i Estland och
Sodra Latvia SIA i Lettland).
Företagen köper årligen cirka
en halv miljon kubikmeter
virke från skogsägare i de båda
länderna.
våra medlemmar. Genom affären får vi ett bättre grepp om
kanalerna för biobränsle och
kan uppnå integrationsfördelar
med vår övriga verksamhet
inom skogsbruket och sågverksindustrin, säger Norrskogs
ordförande Gunnar Heibring.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Prislappen 40 000
kronor per hektar
Under 2006 var genomsnittspriset på sålda skogsfastigheter i genomsnitt 40 000 kronor
per hektar.
Det framgår av Skogsstyrelsens prisstatistik.
Högst var priset i Götaland
(61 000 kr/ha) och lägst i Norra Norrland (12 000 kr/ha). I
Götaland har priserna stigit
med cirka 80 procent mellan
åren 1999–2006. I norra Norrland var prisökningstakten under samma period cirka 20
procent.
För små skogsfastigheter
(1–5 hektar) är genompriset
50 000 kronor per hektar. Priset faller sedan med storleken
på skogsfastigheten.
För stora skogsfastigheter
(över 100 hektar) är genomsnittspriset 15 000 kr/ha för
hela landet.
www.skogsstyrelsen.se/
statistik/ssi
Nordiska maskinframgångar
Det nordiska sättet att
avverka och hantera virke
håller på att bli världsledande.
7 000 Antal
skogsmaskiner
6 000
5 000
4 000
3 000
I de nordiska skogarna är det
självklart med den så kallade
kortvirkesmetoden, där träden
kvistas och kapas till lagom
långa stockar redan i skogen.
Globalt däremot är det vanligt att träden dras fram hela till
förädlingsindustrin.
Kortvirkesmetoden kallas
CTL (Cut To Length).
För de nordiska maskintillverkarna av skotare och
skördare innebär det växande
exportmöjligheter när metoden
vinner terräng internationellt.
Det är också en fjäder i hatten för nordiska skogsbruksmetoder i stort.
– Enligt våra beräkningar
2 000
1 000
TLM
CTL
0
År
1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030
Diagrammet från Ponsse visar hur
kurvan för CTL-maskiner är på väg att
passera helträdshanteringen, TLM
(Tree Length Method).
Här hanteras hela träd vilket
är den dominerande metoden i
världen.
kommer marknaden för CTLmaskiner att gå om helträdsmaskiner någon gång kring år
2010, säger Arto Tiitinen, vd
för Ponsse.
– Inte minst ser vi ökade an-
delar i Ryssland med nästan en
fjärdedel av världens skogsreserver.
Av den årliga avverkningen i
Ryssland på 200 miljoner kubikmeter räknar man med att
knappt en tredjedel görs med
CTL-maskiner i dag, men det
blir allt vanligare med skotare
och skördare.
Norra redo för
rekordinvesteringar
Norra går mot starkt år
Bra halvår trots
extra stormarbete
Norra Skogsägarna kommer
de närmaste åren att investera
upp till 400 miljoner kronor i
sina träindustrier.
– Det är vår största satsning
någonsin. Efter en grundlig
analys har styrelsen fattat ett
ekonomiskt rambeslut som
innebär att vi under de närmaste åren räknar med att investera mellan 250 och 400
miljoner kronor, säger styrelsens ordförande Tomas Mörtsell.
Investeringarna kommer
främst att beröra sågverken i
Sävar och Kåge, som är prioriterade enheter i industristrategin.
Produktionen vid Lycksele
sågverk är ett kapitel för sig.
Råvarubrist och minskade
transportbidrag gör att man där
nödgas minskas produktionen.
Norra Skogsägarna är på väg
mot ett rekordresultat.
Efter åtta månader var rörelseresultatet 57 miljoner kronor. Till det kommer ett finansnetto på nästan 10 miljoner
kronor.
Förra årets helårsresultat,
vilket var det dittills bästa, blev
42 miljoner kronor. Därefter får
man gå tillbaks till år 2000 för
att nå liknande nivåer (40 miljoner kronor).
Vd Bo T Holm förklarar det
goda resultatet med ökade
världsmarknadspriser på sågade trävaror i kombination
Under första halvåret gjorde
Södra en vinst på nästan 150
miljoner kronor i månaden,
vilket är mer än förra året.
Inte minst Södra Timber går
på högvarv och sågade 911 000
kubikmeter (788 000).
Resultatet (883 miljoner kronor) belastas av extra kostnader
för stormen Per
på 91 miljoner
kronor. Ovädret
resulterade i 7,6
miljoner kubikmeter stormfällt virke för
Södras del, vil- Mats Sandgren,
ket motsvarar Södra Skog.
175 000 lastbilslass virke.
– I genomsnitt har en fullastad timmerbil lämnat skogen
varannan minut under denna
period, säger skogsdirektör
Mats Sandgren.
Hanteringen krävde 130 extra lastbilar och 100 extra avverkningsgrupper.
Klippan igång igen
Efter många turer rullar åter
pappersmaskinerna i Klippan,
numera under namnet Svenska
pappersbruket AB.
Målet är en omsättning på
250 miljoner kronor och vd Bo
Rosengren konstaterar att allt
hittills utvecklas som planerat.
VI SKOGSÄGARE 4/07
med att föreningens virkeskontraktering varit stark.
I dag bedöms dock prisuppgången på gran ha nått sin kulmen.
– Ett starkt utbud ifrån i första hand stormfällt virke i Europa parat med en mycket svag
byggkonjunktur i USA påverkar nu granpriserna negativt.
Priserna på sågad furu har planat ut, och det är i dagsläget
svårt att bedöma utvecklingen
på priser och efterfrågan.
Koncernens nettoomsättning
för perioden passerade en miljard kronor.
Mer hyvlat och ökad fart på sågen
NWP (Norrskog Wood Products) har beslutat att investera
33 miljoner kronor i sitt hyvleri och sågverk i Hissmofors.
Hyvleriet, som får högre kapacitet, ska vara färdigställt i
slutet av 2007 och under första
halvåret 2008 genomförs en stor
modernisering av sågverket.
– Matningshastigheten av
stockar kommer att öka från 65
till 110 meter i minuten, berättar Christopher Larsson, platschef vid Hissmofors.
Gapro köper in sig på danska marknaden
Ruukki till Ryssland?
Gapro har köpt Sunds Parket
på Jylland. Företaget tillverkar
produkter i löv- och ädelträ
samt furu. Det är Gapros första anläggning i Danmark och
öppnar för fortsatt expansion
på den danska marknaden.
Finländska Ruukki Group planerar bygga en skogsindustri i
Kostromaregionen i centrala
Ryssland.
Det handlar om ett massabruk och en såg som kostnadsberäknas till en miljard euro.
Sunds Parket omsatte i fjol
33 miljoner danska kronor och
har 14 anställda.
Gapro ingår i Södra-koncernen och omsatte i fjol 727 miljoner kronor och har 310 anställda.
37
TEKNIK
Röjare med högburet huvud
Röjningsproffset BengtÅke Alriksson går med
rak rygg i snårskogen.
Han är testförare av
Husqvarnas nya midjeröjare har tagit ytterligare
ett par steg mot en färdig
produkt.
snabbt
och har
Om handtaget
svårare släpps stannar sågen
för riktigt omedelbart av
säkerhetsskäl.
klena
stammar. Å andra sidan är det
inga problem att ta grova träd.
Det är också enkelt att stamkvista och snygga till stammen
i samma moment.
– Utöver tekniska fördelar ger
det nya möjligheter att öka
kvaliteten på röjningarna, säger Bengt-Åke Alriksson.
Metoden, som också kallas
mittröjning, går ut på att kapa
stammarna en bit upp. Vid en
lövröjning i ett tallbestånd frigörs alltså kronorna på tallen,
medan björken buskar till sig
kring stammen och ger en positiv kvalitetsdaning.
Metoden har testats vid lantbruksuniversitetet i Umeå med
positiva resultat.
En annan fördel som framhålls är att björken som lämnas
ger mat åt älgen som i bästa fall
väljer bort tallen.
EN NACKDEL ÄR att det kan
se ganska fult ut med en massa
vassa halvlånga stammar som
sticker upp i terrängen.
– Det tror jag faktiskt är den
största bromsen mot metoden,
vi är vana vid att en röjning ska
se ut på ett visst sätt, säger
Bengt-Åke Alriksson.
Tekniskt finns flera plus.
• Risken att såga i sten är minimal.
• Det går fortare av flera skäl.
Räckvidden är längre och man
kan röja över en sten eller annat
DE HÖGA stammarna ruttnar
ner snabbt, men det är ingen
lämplig metod som förröjning
precis innan gallring av ett bestånd. Då kan stammarna vara
ett hinder för skördaren.
– Ergonomiskt tycker jag det
här fungerar bättre än en vanlig röjsåg. Motorn hänger som
en ryggsäck och jag kan fördela tyngden mellan axlar och
midja. Ännu bättre är att jag
inte behöver gå och titta ner i
marken utan kan lyfta huvudet
och titta framåt, vilket är bra
både för nacken och för att
göra rätt bedömningar av vilka
träd som ska bort, säger Bengt
Åke Alriksson.
Bengt-Åke Alriksson med den nya röjaren. Motorn är på ryggen och
riggröret på sågen avlastas med fjädrande upphängning.
hinder i stället för att nödgas gå
runt för att komma nära. Dessutom är stammarna klenare en
bit upp.
• Det är lättare att träffa rätt
med en lång kedjesåg än en
rund klinga.
• Kedjesågen kapar inte lika
EFTER DEN HÄR första testperioden går Husqvarna vidare
och tillverkar ytterligare tio
något modifierade sågar för
vidare utvärdering.
– Går det bra kan förhoppningsvis midjeröjaren vara i
produktion om ett år, säger Anders Eklöf, Husqvarna.
INGA ”LUFTSLOTT” PÅ GROTLASSET
När en vanlig skotare transporterar grot finns det också
väldigt mycket luft i lasset.
För att spara tid och diesel är
det mycket att vinna på att
pressa ihop det yviga lasset av
grenar och toppar.
En metod är att rulla ihop det
till kompakta buntar vilka hanteras som stockar. En annan att
pressa ihop biobränslet med
hjälp av lastbankarna.
Den senare modellen har
Ponsse valt.
Lastutrymmet kan vidgas till
6,8 meter för att därefter
38
tryckas ihop till 3 meters
bredd.
– På en vanlig skotare som
lastar 14 ton kan vi nu lasta 14
ton ris. Jämfört med konventionella system lastar vi minst tre
gånger så mycket grot, säger
Benny Sondell, vd för Ponsse
AB.
– Det finns lite olika vägval
för hur bioenergin ska hanteras.
Här körs groten ut till vägen
och flisas där.
En annan variant är att flisa
vid värmeverket, men det har
sina nackdelar. Inte minst är det
Bankarna
pressar ihop
biobränslet.
mycket oväsen kring flisningen
vilket är ett problem eftersom
många värmeverk ligger nära
tätbebyggda områden.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Beställ den nya katalogen:
Gratis
katalog!
019- 30 43 25
Ordermottagning:
lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgård 019- 30 43 20
Tigersåg
Stor
kapacitet
Nu med
rostfri kniv
och hålskiva som
standard.
Köttkvarnar
1-fas 230 V
MR 9
1 hk 250 kg/h 2 440:–
MR10 1,5 hk 400 kg/h 3 580:–
Kylaggregat – Ring Nima
Dick knivar
Styckkniv 15 cm
88:–
Urbeningskniv 14 cm 88:–
Flåkniv 15 cm
112:–
Allroundkniv 15 cm 112:–
Vakuumpackar
Elite MV
1 960:–
Turbo Max
3 340:–
Påsar, 50st 20 × 29cm 132:–
2st rullar, 6m ×20cm 108:–
2st rullar, 6m ×30cm 132:–
1 196:– inkl.
Jakt– och
slaktset
Bergo
396:–
väska
Effekt 1 010 W
Lämplig för klyvning
256:–
Buköppnare med kulförsedd spets 15 cm 152:–
Rostfritt sågblad 400 mm132:–
5-pack 112:–/st
Saltlakespruta
Charkbackar
Kylaggregat
40 liter och 16 liter
230 V. Freonfritt, väggmonterat.
Gratis bygganvisningar.
CU 350
350 W
8 200:–
CU 450
450 W
8 700:–
CU 900
875 W
10 800:–
820:–
184:–
Ange rumsvolym, temperatur och
inläggningsmängd/dygn.
Jaktkniv Falken
Vi kan även erbjuda strörre kylaggregat.
Buköppnare R 8 P 396:– EKA-kombi E 8
Båda modellerna nu utrustade med Briggs & Stratton XM50-motor
5 hk. Utvecklad för tuffa gräsklippningsförhållanden.
Slåtterbalk Nima Multi 5 hk
6 580:–
Tillbehör
Snöblad
3 860:–
Nimas
nya slåtterbalk
mod. 870 5 hk
432:–
556:–
40 liter
16 liter
Lock till
Lock till
vit eller röd
röd
40 liter
16 liter
132:–
76:–
68:–
48:–
Vassklippare – klipp till och ring
Nima Multi
1 980:–
Rabatt
5 st 10%,
10 st 20%.
Jaktset Pro’Hunt
Vassklippare
Fäste för enkelskroviga båtar
medföljer. Enkel montering.
1 880:–
Gräsklippare
1 740:–
Typ
EL – 75
Midi
Maxi
Vassräfsa
Bredd
Pris
75 cm 6 115:–
100 cm 11 465:–
150 cm 15 410:–
240 cm 2 585:–
Typ H - 307
5 860:–
Sopvals
Frontmonterad med
hydrauldrift. Bredd 307 cm.
42 630:–
Vassräfsa till H 307.
3 340:–
Bredd 307 cm.
Jordfräs
Den motoriserande lien • Klippbredd 87 cm • Ledad knivbalk •
Självgående • Dubbla drivhjul • Fraktfri leverans.
Jordborr HO 35
540:–
Honda 4-taktsmotor 35,8cc. Max
200 mm samt djup 1200mm.
Pris utan borr 4 260:–
Borr finns 80 – 200 mm.
Prisex. borr 120 mm 540:–.
Jordborr T 135
Trädfällriktare
Mod I+
Mod II
Mod III
Dragsaxar,
2 420:– två greppvidder
2 780:– 21 cm 376:–
3 720:– 26 cm 452:–
Massavedssax 156:–
Lyftkrok
112:–
Måttband 15 m 292:–
Brytjärn 1014 340:–
Storsäck för ved
•
•
•
•
Ventilerad
Max 1 000 kg, 1,5 m3
100 ×100 × 150 cm
4 + 4 st lyft/hängstroppar
• 4 st tömningsstroppar
Traktorsax
860:–
Lunningssax
1 140:–
Mätklave 500 mm 172:–
Kombidunk 6/2,5 lit 156:–
Timber
Ventilerad
storsäck för ved
• Max 1 000 kg, 1,5 m3
• 91 ×91 × 170 cm
• Öppningsbar botten
Hösterbjudande
30 st 108:–/st
Styckpris 120:–/st
Honda 4-taktsmotor 4,5hk. Max
400 mm samt djup 2000mm.
9 180:–
Pris utan borr
Borr i diam. från 100 – 400 mm.
Skogsstövel
20 st
164:–/st
ord. pris 180:–/st
Nima Maskinteknik AB
Butik: Gryts ind. omr. Örebro
Box 1505, 701 15 Örebro
Pris exk moms Fraktfritt över 2500:–
Vedsäckar, stativ, pallhättor
40 liter, 100-pack
2:–/st
60 liter, 100-pack
2:20/st
SJ/Europall, 10-p
18:–/st
Säckstativ, kombi. Euro– & hydropall
Order 019-30 43 20
Växel 019-30 43 00
2000 st 1:80/st
2000 st 2:–/st
200 st 16:–/st
2 180:–
Fax
019-36 16 97
www.nimaab.se
TEKNIK
EN RAM KLARAR FLERA REDSKAP
Den nya maskinen
börjar tillverkas i höst.
KAPA OCH RENSA
Japa har en ny vedmaskin för
vedentreprenörer. Maskinen är
till för ved mellan 15 och 45
centimeter i diameter. I normalläget är tryckkraften på
klyvaren 8 ton, om inte det
räcker växlas kraften upp till
24 ton (hastigheten blir då å
andra sidan långsammare).
Matningen styrs av en fotocell.
Maskinen, för både el och
traktordrift, kostar kring
225 000 kronor.
Utrustningen på bilden har
också försetts med en ny trumma för att rensa veden genom
att den roterar runt på ett galler.
Den eldrivna trumman kostar
kring 40 000 kronor.
Maskinerna säljs genom
Lantmännen.
Floran av utrustning till terränghjulingar växer snabbt, en
ny möjlighet är att kombinera
en grundmaskin med flera
olika användningsområden.
Det handlar med andra ord
om en redskapsbärare som
Kranman håller på att utveckla.
Till att börja med har man
tagit fram utrustning för markberedning. Det är ett hjul med
kedjor som pressas nedåt med
hydraulik och river upp marken.
Tanken är att markbereda ett
par år innan slutavverkning för
Hydraulpaketet
kopplas till
terränghjulingens
eluttag. Arbetstrycket är 120
bar. Priset är
knappa 10 000
kronor, beroende
på utrustning.
att ta vara på självsådda plantor.
Terränghjulingarna har ingen
egen hydraulik därför har företaget ett litet eldrivet hydraulpaket som höjer och sänker
redskapsbäraren med dess utrustning.
Än så länge är det en proto-
Den röda delen är redskapsbäraren
och den gula markberedaren.
typ, men under året räknar man
med att få igång produktionen.
www.kranman.com
AGGREGAT GER SKOTAREN FLER UPPGIFTER
När skotaren ändå är på plats
kan den passa på att markbereda samtidigt. Idén kommer från skogentreprenören
Georg Strömbäck i Kalix. Han
tog fram det första aggregatet
för något år sedan. Det testades av Skogforsk med gott resultat och har därefter utvecklats vidare.
Aggregatet sitter diskret i
midjan på skotaren för att inte
störa den vanliga verksamheten. Hittills har det används på
risskotare där föraren markbereder på vägen ut för att
hämta ett nytt rislass. Då fälls
ett grävblad ner som antingen
kan vickas fram och åter för att
skapa jordhögar där plantan
sätts (högläggning) eller dra ett
långt spår för frösådd.
Man kan alltså göra två moment med samma maskin, men
terrängen bör inte vara stenig.
Det går att koppla på ett
aggregat för frösådd, liksom
GPS-utrustning för att kart-
Markberedningsbladet
kontrolleras
inifrån
hytten.
lägga markberedningen.
Utrustningen kostar knappa
400 000 kronor och tillverkas
av A Lind Maskin i Älvsbyn.
www.almaskin.se
VÄLKOMMEN TILL
I HOTING
Din nya
Sport-Pickup?
Actyon Sports 4WD
från 188.995:- exkl moms
• 3 års Nybilsgaranti
• Automatlåda som tillval
• 6 års Rostskyddsgaranti
• 3 års Lackgaranti
• 141 Hk, 2 liters Common-Rail Diesel
• Max släpvagnsvikt 2 300 kg
• Lastutrymme på 2 m2
• Elhissar i fram- & bakdörrar
• Fem sittplatser
• 16” Aluminiumfälgar
• Fjärrstyrt lås
• Radio/CD med rattlegage
• Fyrhjulsdrift med lågväxel
• ACC (tillval)
Förmånlig finansiering. Avbetalning/leasing.
Kontant handpenning. Från 0:- el. inbytesbil.
Avbet. upp till 84 mån.
Tel. 0671-102 80. Storgatan 38 (vid Preem bensinstation)
40
VI SKOGSÄGARE 4/07
KLASSISK MOTORKRAFT
Nya R3 med en femväxlad låda och
vändradie på 3,5 meter.
R3 TÄNKT FÖR SKOGEN
Lamborghini söker sig ut i skogen med ett par nya traktormodeller. Fronten har fått en
låg design, men framför allt är
förarhytten anpassad med tanke på arbete i skogen. Det finns
relativt gott om plats, förarplatsen är förstås vändbar, golvet slätt och rutorna någorlunda skyddade mot skogsmiljön.
Den större modellen heter R3
och kostar kring 350 000 kronor med en motor på 100 hk
och skogsutrustning. Motorn,
från Deutz, går att köra på biodiesel. Den mindre heter R2
Classic Forest. Med en motor
på 58 hk kostar den kring
250 000 kronor och uppåt.
www.rosenqvistmaskin.se
Den dova ”tuffande” motorljudet låter som ljuv musik och
för tankarna bakåt i tiden, vilket inte är så konstigt. Den
långsamtgående motorn med
det stora svänghjulet har tillverkats i 60 år. Nu görs den i
Indien och fanns med på årets
Elmia-utställning.
Tanken är att använda den
som drivkälla till ett litet sågverk, eller liknande, antingen
genom direktdrift eller genom
att koppla motorn till ett elverk.
– Motorn har många användningsområden i världen. Det
G M Jochems
är återförsäljare
av Bamsesågen
i Holland. Han
tror minisågverk
kan vara ett
användningsområde för
motorn.
finns rätt många i USA:s orkanområden där den fungerar som
reservkraft. Motorn är då oftast
kopplad så att kylvattnet värmer
huset medan kraften ger el.
– Det är första gången vi visar den i Europa, säger GM
Jochems från Holland.
Den finns i lite olika modeller från 8–30 hästkrafter. Den
Det går
åt mycket
gjutjärn i
de bastanta
motorerna.
Den indiska
fabriken
gör 3 000
motorer
om året.
lilla varianten drar 1,5 liter diesel i timmen vid full drift (alternativt kan den köras på rapsolja eller annat biobränsle) och
kostar kring 12 000 kronor.
www.gemjo.nl
NYTT LÅS SKA FÅ TJUVARNA PÅ ANDRA TANKAR
Eftersom dieseltjuvarna uppenbarligen forcerar utanpåliggande lås kom två uppfinnare i Västerbotten på att placera ett lås inuti tankröret.
Därmed kan tjuven inte komma åt att suga upp bränsle.
– Låset är omöjligt att forcera. Det går inte att borra igenom och ju mer tryck det utsätts
för ju hårdare sitter det, säger
polisman Rolf Björklund, som
själv utrett många dieselstölder.
Det fick honom att konstruera låset tillsammans med sin
tekniske kamrat Hans-Erik
Strandberg.
Det finns i olika utföranden
för att passa skogsmaskiner,
grävmaskiner och farmartankar. Konstruktionen består av
två delar. En sektion som sänks
ner i påfyllningsröret och låses
fast genom att härdade stålhjul
pressas mot sidorna. Därefter
förses det med ett låsbart
lock.
Enheten fixeras i tankröret med en
T-nyckel som pressar ut härdade
stålhjul mot röret.
Priset är kring 4 500 kronor.
Tankguard tillverkas av HK
Innovation i Nordmaling.
ITALIENSK ARbetskraft
Fiat Strada tuff slitvarg med skön komfort
Den perfekta gårdsbilen. Robust, bekväm, körvänlig, tyst och välutrustad. Lång eller kort hytt. Hög
markfrigång, maxlast upp till 630 kg, släpvagnsvikt 1000 kg. Nya 1,3 Multijet-dieseln på 200 Nm är
snabb, tyst och snål. Från ca 123 760 kr
2 års Nybilsgaranti • 3 års Lackgaranti • 8 års Rostskyddsgaranti. Alla priser exkl moms. Bilen på bilden är
extrautrustad. För närmaste återförsäljare ring 020-44 77 00 eller se www.fiat.se. Information om återvinning se www.fiat.se
VI SKOGSÄGARE 4/07
41
TEKNIK
MÄTER PÅ DISTANS
Genom att motorerna sitter i hjulen blir det plats för ett annorlunda och
större lastutrymme.
SVEASKOG KÖPTE FÖRSTA ELSKOTAREN
Banbrytande El-forest, som vi
tidigare presenterat, har tagit ett
par steg mot kommersiell drift.
Modellen har förfinats och
Sveaskog har beslutat att köpa
den första prototypen.
– Med El-forest skotare kan
vi nå positiva miljöeffekter och
samtidigt sänka våra kostnader,
säger Sveaskogs forskningschef
Ann-Britt Edfast.
Bränsleförbrukningen beräknas vara 30 procent mindre än
för en vanlig maskin. Om alla
Sveaskogs skotare ersattes med
den nya tekniken skulle bräns-
leförbrukningen i så fall minska med 400 000 liter per år.
Vid varje hjul på El-forest sitter en elmotor. Kraften kommer
från en dieselmotor som driver
en elgenerator. Elektriciteten
buffras i batterier innan den
överförs till elmotorerna. Genom att dieselmotorn går med
samma varvtal hela tiden minskar bränsleförbrukningen.
Den har sex hjul och tekniken gör att hela konstruktionen
kan göras relativt lätt.
www.el-forest.se
MARKNADSLEDAREN I NORDEN
SPORTSMAN X2 DL
Även om trädet står 100 meter
bort är det möjligt att beräkna
volym, diameter och höjd. Till
skillnad från en del andra mätinstrument har avståndet till
trädet ingen betydelse, bara lasersiktet når fram.
Med det prickar man in olika
vinklar och måttar diametern,
för vilken noggrannheten uppges vara fem procent. Ett program tar hänsyn till avsmalningsfaktorn och kan därmed
beräkna volymen upp till den
höjd som efterfrågas.
Uppgifter om 2 000 träd kan
lagras i instrumentet och därefter föras över till datorn för
vidare behandling.
Elaine Ball behöver aldrig närma sig
trädet för att mäta upp det.
Prislappen – kring 15 000
kronor – gör att det i första
hand kan vara något för professionella inventerare. Laserace
Hypsometer, som instrumentet
heter, kommer från England
och har hittills mest sålts i
Amerika. Nu testar man den
nordiska marknaden.
www.laserace.com
MJUKARE FORMER
I stället för de vanliga fyrkantsprofilerna har Danroy en
ny vagn med mycket bockade
rör. Utöver fördelar med rundare former blir konstruktionen inte så tung.
En annan förändring jämfört
med föregångaren är att stödbenen fälls ut snett framåt, vilket gör att ekipaget står stabilare.
Vagnen, som tillverkas i Bol-
Lite rundare former.
lebygd, kostar kring 15 000
kronor.
www.danroy.se
NYTT FRÅN GYLLEBO PLANTSKYDD
SKYDDA SKOGEN!
-MOT VILTSKADOR
-MOT BARKBORREANGREPP
÷KA ANVƒNDNINGEN
AV DIN ATV MED
ORIGINALTILLBEH÷R
FR≈N PURE POLARIS
Viltskydda de nya plantorna
Vi har utökat vårt sortiment av viltskyddsmedel. Nyheten i år är
Versus Extra, ett högeffektivt gnagskydd med extrem långtidseffekt.
Granbarkborren
Den kalla och blöta sommaren har förskjutit svärmningen.
Tänk på att byta feromon och komplettera med nya fällor inför
sensommarens/höstens förväntade massangrepp på stående skog.
Alla medel som fällor, fångstvirke och sök och plock måste vidtas för
att hejda granbarkborren.
Gyllebo Gödning AB Vessmantorpsv.16 260 70 Ljungbyhed
Tel:0435-441040 Fax:0435-441705 [email protected]
För mer information och närmaste återförsäljare
0200-23 23 20 • www.polarisindustries.com
42
www.gylleboplantskydd.com
VI SKOGSÄGARE 4/07
TEKNIK
Krisen i Alfta kom av sig…
Skogstekniken
visade vägen
Vad hände i skogsteknikens vagga? Vi begav
oss dit och hittade en industri med rötterna
i skogen, men där tekniken nått nya områden
i gruvor, tåg och militärfordon.
Det hade kunnat bli väldigt annorlunda...
Text & foto: Pär Fornling
Dagen innan har tv visat ett inslag om alla dessa märkligt
övergivna platser. De skildras i
en ny bok om öde industrisamhällen, där gardiner fladdrar i
sönderslagna fönster och dammet samlar sig i styrelserummen.
Hotet om ett liknande öde
hängde över Alfta, men det blev
något helt annat. Ur skogstekniken föddes en blomstrande
företagsby.
vinnare. Här ingick både ÖSA
och kanadensiska Timberjack,
som blev varumärket för hela
företaget fram till att John Deere tog över.
Långt innan dess hade tillverkningen flyttat till Finland
(via Filipstad) och det svenska
huvudkontoret förlagts till
Märsta.
MEN NÅGRA dröjer sig kvar.
I en av korridorerna träffar vi
Leif Johansson, servicechef för
MAN KAN förstås diskutera John Deere i Sverige, och Gövar vaggan till mekaniseringen ran Junevik, som numera arbeav skogsbruket finns (Rottne tar som konsult åt företaget.
är en annan kandidat), men det
Bägge anställdes av legendagår i varje fall inte att förbise riske Martin Östberg (son till
Alfta i Hälsingland.
grundaren) och har följt teknikDet var här bysmeden Jonas utvecklingen på nära håll, med
Östberg började utrusta trakto- många milstolpar. Som den
rer och ombyggda lastbilar med gången när hela Skogssverige
band för att dra fram
inbjöds till Alfta för
virke ur skogen. Däratt få en vision om
med var evolutionen
engreppsskördarna.
till dagens skotare
De församlade exigång.
perterna såg, förundEmbryot till skörrades...och skakade
darna fanns i den
samfällt på huvudet.
första helsvenska
De konstaterade att
skogsmaskinen Bamman inte kunde göra
former
se från slutet av 50- Avancerade
tillverkat i ett stycke allt på samma gång,
talet.
först måste trädet fäloch ett sammanMan samarbetade hängande moment
las och därefter bearnära med Volvo och på Alfta K valitetslego. betas.
Kockums.
Det visar att framSom mest arbetade 700 per- tidens teknik inte är lätt att
soner på ÖSA (Östbergs fa- inse, ens när man har den frambriks AB). Men i början av för ögonen.
80-talet inleddes en väldig omstrukturering med finska FMG Är det likadant nu?
(Forest Machine Group) som
– Det enda jag känner mig
44
från 1978.
ÖSA-broschyr
säker på är att förändringarna
kommer, säger Göran Junevik.
– En del tror att det inte finns
mer att göra, men titta bara på
hur mycket som hänt jämfört
med en maskin som är tre år
gammal.
Då Göran Junevik tittar i
kristallkulan ser han bränslesnålare maskiner, både genom
tekniken i sig och ändrat körsätt (eco-driving).
Dessutom öppnar informationsflödet från skogen till industrin för nya arbetssätt. Det
är lätt att hålla koll på virket
och inte minst bör transporterna kunna bli effektivare.
Leif Johansson räknar med
driftsäkrare maskiner genom
att åtgärda felet innan något
händer:
– Vi kan mäta förslitningar
och beräkna livslängden på
olika komponenter. I princip
är det som att sköta ett flygplan. Du väntar ju inte med
reparationen tills motorn havererar...
CC SYSTEMS är ett av företagen som arbetar med den nya
tekniken. Det handlar om att
mäta och styra allt från kvistknivarnas rörelse till accelerationen på sågen i skördarhuvudet.
Tidigare styrdes allt från en
central dator i hytten varifrån
det gick en mängd kablar. Nu
har elektroniken flyttats ut till
aggregatet och därmed nära
motorn, kvistkniven eller vad
det nu är som ska styras och
kontrolleras.
Från hytten till skördarhuvudet krävdes tidigare en tjock
kabel med 58 ledare, nu räcker
det med ett fåtal tack vare
”CAN-teknik”(Control Area
Network) som används för seriell överföring av data.
– Vår specialitet är att göra
robust elektronik för tuffa miljöer, berättar vd Jan Carlsson.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Åke Näslund,
vd för Alfta
K valitetslego,
visar nosen
till en
aluminiumtub som ska
arbeta på
3 000 meters
djup under
havsytan.
– Kommunens köp av anläggningen
fick kritik, men nu kan vi konstatera
att det var klok industripolitik som
tog tillvara kunnandet i bygden,
säger Göran Junevik.
uppenbarligen en bra grogrund
in i andra branscher.
Alfta kvalitetslego svarvar
och fräser komponenter i häpnadsväckande former och material.
– Här gör vi bitar i titan och
de här aluminiumtuberna ska
användas i en konstruktion
3 000 meter ner i havet, berättar vd Åke Näslund, när han
visar runt i verkstadslokalen.
Han arbetade i ÖSA:s komponentverkstad och gör fortfarande en del reservdelar åt John
Deere, men en av de största
kunderna är Valmet (Komatsu
Forest). Ändå står skogen bara
för en mindre del av omsättningen på 70 miljoner kronor.
Vd Jan Carlsson och
Mikael Östman, som är i
full färd med att montera
ytterligare en fordonsdator på CC systems.
– Ett skördarhuvud kan börja dagen med att få en smäll i
en sten någonstans i Sibirien
med 40 graders kyla. På eftermiddagen, när hydrauloljan
blivit varm, har temperaturen
kanske stigit till 60 grader.
ATT KLARA den utmaningen
har gett eko i andra branscher.
Bland CC systems växande
kundkrets finns allt från Rolls
VI SKOGSÄGARE 4/07
Royce Marine till Atlas Copco.
– Vi växer tack vare erfarenheterna från skogen, säger Jan
Carlsson.
Under fyra år i rad ökade omsättningen med 40 procent om
året. Företaget har nu 185 anställda, varav nära hälften arbetar med produktutveckling!
Datorerna byggs i Alfta, trots
att nästan alla elektronikföretag flyttat produktionen till
Kina och andra lågprisländer.
– Det är möjligt genom att vi
trots allt gör relativt små serier.
Dessutom vill vi ha full kontroll över kvaliteten, säger Jan
Carlsson.
HISTORIEN går igen på företag efter företag som nu fyller
ÖSA:s gamla industrilokaler.
De hårda kraven som ställs
på att bygga skogsmaskiner är
ORDERBÖCKERNA är fulla
och största problemet nu är att
få tag i kvalificerad personal,
ett dilemma man delar med
ACAB, ett annat av företagen
på området, med 80 anställda
och 125 miljoner i omsättning,
– Likt nästan alla andra här
är vi en avknoppning från gamla ÖSA. I början gjorde vi en
del aggregat och kranar åt Finland. Nu är det nästan bara andra kunder, men det känns bra
att ha rötterna i skogen säger
platschef Åsa Brovall.
Krisen som hotade blev i
stället en bekräftelse på att
skogstekniken ligger i framkant med en potential att växa
mot nya områden.
45
FRILUFTSLIV
Ivriga fågelhundar på
Ripjaktspremiären lockar många. Jägare från
slätten vill låta sina fågelhundar prova vita
fladdrande vingar på fjället i stället för fasaner.
Jägare från skogslandet vill ha omväxling till
Text & foto: Sture Markström
tjäderjakten.
Vi är på väg ner mot stugan
när settern Norpa börjar sno
ivrigt fram och tillbaka. Vid
några buskar tvärstannar hon.
Roger och jag hinner inte
ladda våra vapen innan settern
fortsätter framåt in i buskarna.
– Försiktigt Norpa! Försiktigt! ropar Roger till sin hund.
Det är för sent. Jaktivern har
tagit över.
Hunden avancerar ytterligare
någon meter innan hon sätter
iväg i full fart efter ripan som
flaxar bort utom skotthåll.
– Nej! Det där ska du få fan
för Norpa! vrålar Roger.
Jag är på gång att börja skratta när jag tittar upp på Roger.
Han är illröd i ansiktet av ilska.
Jag tvångssväljer skrattet i en
stel grimas. Även Norpa har
förstånd att vara borta ifrån
husse en stund.
Det är inte alltid jakten över
stående fågelhund fungerar
som man önskar. Men dagens
ripjaktspremiär får faktiskt
klart godkänt. Bortsett från
Norpas förbjudna utflykt så har
hundarna skött sig bra. Det har
också visat sig finnas hyfsat
med ripa vid Tavvaätno, norr
om Kiruna.
MED PÅ RESAN är fyra jägare
med fyra olika fågelhundraser.
(se dem på sidan 48)
Det är Ron Egly med pointern Drifva, Carl Magnus
Olofsson med vorstehn Polkus,
Peter Löfgren med engelska
settern Kasper och Roger Jacobsson med Norpa som är en
gordon setter.
Det går inte att säga att någon
av dessa raser är bättre fågelhundar än de andra. Däremot
skiljer arbetssättet sig åt mellan
dem. Pointern Drifva är formel
1-kärran i gänget som söker i
full fart. Mestadels går Drifva
på vindvittring och fattar stånd
46
Vådlig vadning över Tavvaätno.
med en tvärnit så att jorden ryker om henne.
Den strävhåriga vorstehn är
en dammsugare. Rasen är en av
de långsammaste stående fågelhundarna, men det är inte
alltid en nackdel. När det är
svåra vittringsförhållanden så
kan den med sitt noggranna sök
hitta fåglar där många andra
hundar springer förbi.
VORSTEHN POLKUS visar
sig vara enormt duktig på att
plocka upp fallna fåglar som
de andra hundarna missat.
Settern är i förhållande till
pointern och vorstehn ett mellanting. Generellt sett har de
inte riktigt samma snabba sök
som en pointer men det går fortare än för en vorsteh. Under
sitt sök växlar de mellan att gå
på vind- och markvittring.
Det är inga större skillnader
mellan de olika setterraserna,
men det kan vara skillnad mellan individerna. Gordon settern
Norpa söker med väldigt hög
hastighet. Hon är nästan lika
snabb som pointern Drifva och
betydligt snabbare än den engelska settern Kasper, men då är
också Norpa en unghund. Kasper är sex år gammal och har
Spända vandrade vi ut på
årets ripjaktspremiär. Snart
skulle önskan om jaktlycka
infrias.
Ron Egly och pointern Drifva tar igen sig och njuter i solen.
i stället för fart en massa rutin.
Det fälls också mest fågel för
Kasper den första dagen.
HOPPFULLA vandrar vi ut i
det svala vädret ripjaktssäsongens andra morgon. Nu vet
vi att det finns hyfsat med ripa.
Hundarna verkar också fungera. Skyttet är skapligt.
– Det viktigaste är ändå att
bara få vara här, säger Ron som
tycker att ripjakten är en av
årets höjdpunkter.
Vanligtvis får Ron, Peter och
Carl Magnus hålla sig till fasaner och rapphöns eftersom de
bor i södra Sverige. Roger som
bor i Kiruna kan däremot under
hela säsongen varva ripjakten
med skogsfågeljakt.
Den här morgonen får pointern Drifva och settern Kasper
första chansen att söka rätt på
VI SKOGSÄGARE 4/07
ripjakt
Carl-Magnus Olofsson i väntans
tider...
Undvik tunga prylar
under ripjakten
Tänk på att ripjakten är konditionskrävande. Det kan bli flera timmars marsch uppför
fjällsluttningar och längs myrar. Se därför till att inte bära
på allt för mycket tunga prylar.
Ett lätt hagelvapen är att föredra. Vattentäta kängor eller
stövlar som inte ger skavsår är
ett måste.
För säkerheten bör både jägare och hundar vara utrustade
med färgglada västar. Elektroniska hörselkåpor skyddar inte
bara öronen, de underlättar
också kommunikationen mellan jägarna.
Det blir korta håll på ripor.
Därför är en öppen borrning att
rekommendera och hagelstorleken bör vara US 6-7 för blyhagel och US 4-5 för stålhagel.
De fällda riporna förvandlades till
en läcker måltid i stekpannan.
en ripa. De ser inte alls ut att
vara påverkade av gårdagens
hårda jakt utan sätter iväg i full
fart.
DET TAR ENDAST någon
minut innan Kasper står som
en staty i det halvmeterhöga
riset.
Hunden är helt fixerad av
doften som tränger in i nosen.
Han vill inte röra sig när Peter
kommenderar fram honom.
Men efter upprepade uppmaningar tar han slutligen stegen
som får ripan att lyfta.
Carl Magnus som assisterar
är obönhörlig med sin hagel-
VI SKOGSÄGARE 4/07
Växer i takt med gnagarna
Det finns både fjäll- och dalripa i
Sverige. När det gäller jakt med
stående fågelhund handlar det nästan
uteslutande om dalripa. I Sverige finns
dalripan i fjällvärlden och i karga
skogsmarker i norra Norrland och på
skärgårdsöar i kustbandet. Som längst söderut kan du emellanåt
träffa på dalripan i Värmland. Vanligast är den strax ovanför
skogsgränsen i fjällen.
Höstpopulation varierar mellan 400 000 och 1 750 000 dalripor.
Redan under första levnadsåret dör 90 procent av dalriporna. De
flesta av dem tas av rovdjur.
Ripstammen brukar ha toppår vart fjärde år. Svängningarna i
beståndsstorlek följer svängningarna av antalet gnagare som sorkar
och möss. Samma år som det finns mycket gnagare byggs ripstammen upp. När gnagarstammen sedan kraschar står dalripan
högt på rovdjurens meny och då kraschar även ripstammen.
Jaktsäsongen på ripa startar den 25 augusti.
spruta och förpassar ripan till
viltsäcken.
Vi har knappt bytt hundar förrän vorstehn Polkus står för fågel. Polkus är jaktchampion och
visar med ett snyggt fågelarbete
att han är värdig titeln. Även
denna ripa faller till marken. En
intensiv jakt följer när vi fortsät-
ter ner mot Tavvaätno. Ripa
efter ripa hittas i den täta vegetationen längs vattendraget.
Solen stiger dock snabbt. Det
svala vädret förvandlas till
hetta.
Nöjda med morgonen vadar
vi över älven och tar siesta på
strandbrinken. Det tar inte lång
Jaktkort och jaktresor
För att kunna jaga på
området runt Tavvaätno
krävs jakttillstånd för småviltsjakt på statens mark
ovanför odlingsgränsen.
Jaktkort finns att köpa hos
ett flertal turistföretag och
jaktbutiker.
För mer information
kontakta Länsstyrelsen i
Norrbotten, 0920-960 00,
webbadress: www.bd.lst.se/
jakt/ eller www.fjallen.nu/
Icehotel Adventure
arrangerar guidad jakt med
stående fågelhund. För mer
information: 0980-635 30
eller www.icehotel.com
stund förrän alla slumrat in.
När vi vaknar är det oerhört
hett. Vi jagar ändå vidare längs
med älven, men nu har vi ingen
jaktlycka längre...
Vi hittar visserligen mycket
fågel, men de flesta stöts iväg
For tsättning sid 48
47
FRILUFTSLIV
Carl-Magnus Olofsson var
snabb och skicklig med bössan.
For tsättning:
Starta årets
jakt...
utom skotthåll. Hundarna har
problem att känna vittringen i
värmen och hinner inte stanna
förrän riporna tar till vingarna.
Det är först på eftermiddagen
när vi vadar tillbaka över älven
Strävhåriga vorstehn Polkus
kammade av markerna som en
dammsugare.
som jakten återigen börjar
fungera.
HUNDARNA hittar fler och
fler ripor. Skyttarna vaknar
också till liv och snart är det
samma fart på jakten som på
morgonen.
Ju mer solen sänker sig mot
horisonten desto bättre går jakten. Under en kort stund hittar
hundarna lika många fåglar
Gordon settern Norpa sökte
snabbt upp riporna med sin
ungdomliga energi.
som under flera timmars jakt
mitt på dagen. Nöjda vandrar vi
tillbaka till stugan i skymningen. Årets två första dagars ripjakt har varit riktigt lyckade.
På väg hem i helikoptern får
vi rapporter om att vi valt rätt
jaktmarker när vi åkt upp till
Sveriges nordligaste hörn. Föryngringen av ripa har varit dålig i stor del av den övriga fjällvärlden.
Engelska settern K asper var mest
rutinerad, här kommer han i full
karriär.
Jaktmark på evig tjäle
På jaktmarkerna mitt emellan
Kiruna och Treriksröset
rinner Tavvaätno. Längs älven
finns massor av ris och
buskar vilket gör marken till
utmärkt biotop för ripa.
Förutom fjället Tsåktso och
fjällen på norska sidan så är
det ett platt landskap. Det
enda i övrigt som sticker upp
är så kallad palsar runt
vattendrag och myrar. Palsar
bildas av den eviga tjälen, så
kallad permafrost som
skjuter upp torvkullar högt
över närliggande terräng och
formar åsar längs vattendrag
och runt myrar.
Pointern Drifva var snabb som en
formel 1-bil.
Trevlig sällskapshund med stort motionsbehov
Här är några saker att
tänka på för den som
funderar på att skaffa
stående fågelhundar.
Stående fågelhundar är
trevliga som sällskapshundar, men tänk på att de
måste få ordentligt med motion. Även om du inte alltid
hinner ut och jaga med hunden så bör den få röra på sig
för att finna ro. På vintern kan
du med fördel använda den
som draghund.
48
Den stående fågelhunden
har som uppgift att söka
av terrängen efter hönsfågel. I
Sverige jagas tjäder, orre, morkulla, fasan och rapphöna med
stående fågelhund. Hunden
ska fatta stånd, det vill säga
stanna, med riktning mot den
tryckande fågeln. Sedan ska
den invänta jägaren och resa
fågeln på kommando. Efter
skottet ska viltet apporteras.
Det finns både brittiska
och kontinentala stående
fågelhundraser. De brittiska
raserna är utpräglade fågelhundsspecialister, vidsökta
och snabba. De kontinentala
raserna är mångsidigare. Flera av de kontinentala raserna
bistår jägaren vid i stort sett
all sorts jakt även om de huvudsakligen används som fågelhundar.
Pointern och den engelska settern är populärast
bland de brittiska raserna,
men till dem hör också gordon setter, irländsk setter och
röd och vit irländsk setter.
Vorstehhunden är den
populäraste kontinentala
rasen. Rasen delas upp i tre
olika hårlag, kort-, sträv- och
långhårig. Vanligast bland
dem är strävhårig och korthårig vorsteh. Kleiner münsterländer och breton är också
allmänt förekommande kontinentala raser. Andra kontinentala stående fågelhundar
är ungersk vizla, weimaraner,
grosser münsterländer, spinone, bracco italiano, pudelpointer, griffon korthals och
gammel dansk hönsehund.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Vildsvin på väg förbi älgen
Dramatiska förändringar
pågår i de svenska viltstammarna och därmed i
förutsättningarna för den
svenska jakten.
Det framgår av Svenska Jägareförbundets avskjutningsstatistik för några av våra vanligaste viltarter.
– Inom en nära framtid
kommer svenska jägare troligen att skjuta fler vildsvin än
älg och rådjur, förutspår
riksjaktvårdskonsulenten Hans
von Essen.
Från en topp på över 175 000
skjutna älgar 1982 är avskjutningen nu nere på 90 000 älgar.
Naturvården hotar fåglar
Då det gäller rådjur fälldes
380 000 djur 1993, vilket är en
rekordnotering.
Jaktåret 2005–06 sköts bara
130 000 rådjur varpå följde en
sträng vinter som dödade en
hel del rådjur.
Den senaste säsongens jaktresultat är ännu inte sammanställda, men mycket tyder på
att rådjuren precis som älgen
kan komma att hamna under
100 000 fällda djur.
Rävens dödande av rådjurskid och lodjursstammens tillväxt är bland de viktigaste
orsakerna till den kraftiga
minskningen av rådjursstammen.
Jägarförbundet varnar för
att tre strandängsfåglar är
nära utrotning; sydlig kärrsnäppa, rödspov och brushanen i de södra delarna av
landet.
En orsak är att fåglarnas
miljöer betas för hårt av tamdjuren.
Under den senaste tioårsperioden har naturvården
fokuserat starkt på att åter få
igenvuxna betesmarker i
hävd genom bete eller slåtter.
Hårt betade marker har dock
visat sig inverka negativt
Ungdomssatsning i jaktens tecken
I en ny ungdomsbok från
Jägarförbundet tas jakten
upp ur flera olika aspekter.
Det är ett av många grepp
för att nå den unga generationen.
Framöver kommer en utbildning för lärare och ungdomsledare att erbjudas och
sommartid anordnas flera
ungdomsläger där man får
lära sig allt från att skjuta,
bygga jakttorn och jaga till
www.jagareforbundet.se/
forsk/viltrapporterin/
Fortsatt jakt med blyhagel
Det blir inget förbud mot bly i
ammunition.
Torsten Mörner, ordförande
i Svenska Jägareförbundet, välkomnar regeringens besked.
– Med denna utformning av bestämmelserna minimeras riskerna
med rikoschetter och de problem
skogsbruket signalerat när det
gäller stålhagel.
på många av de arter som
förekommer på strandängarna.
För lite markväxter gör att
fågelbon lätt upptäcks av
borövare.
Flera undersökningar visar
att räv, kråk- och måsfågel tar
mer än 90 procent av ungarna och äggen.
– Det är nödvändigt att
återskapa en miljö där fåglarna har lättare att dölja sina
bon och ungar, säger docent
Fredrik Widemo, Uppsala
universitet.
Blyhagel är alltjämt förbjudet vid
jakt i våtmarker och grunda delar
av öppet vatten där det finns risk
att sjöfåglar plockar i sig blyhagel
och blir förgiftade. Blyhagel blir
dock tillåtet vid däggdjursjakt och
vid fastmarksjakt på fågel.
Av miljöskäl kvarstår blyhagelförbudet vid skytte mot lerduvor
på skjutbana.
att fiska, paddla kanot och
tana räv.
– Vi gör inte detta endast
för att öka antalet yngre jägare, utan satsningen går ut
på att öka acceptansen för
jakt och föra fram det naturliga med denna sysselsättning. Jakt är så mycket mer
än att skjuta ett djur, säger
Karin Ekh, ungdomsansvarig
på Svenska Jägareförbundet.
GÖR BÄTTRE
VIRKESAFFÄRER!
Beställ Föreningen Skogens virkeshandbok
”Sälja virke” som:
förbättrar dina förhandlingskunskaper
hjälper dig att välja rätt affärsform
skapar bättre lönsamhet
ger dig lösningarna på dina problem
avslöjar virkesköparnas bästa tips och råd
lär dig 300 begrepp för att tala samma språk som virkesköparen
Pris: 260 kr
Medlemspris 230 kr. Frakt ingår, momsfritt.
SKOGEN
DEN OBUNDNA SKOGSTIDNINGEN
Bli medlem i Föreningen Skogen nu!
Du får bl a rabatt på tidningen SKOGEN,
gratis telefonrådgivning, lokala medlemsexkursioner och rabatter på böcker.
Ring 08-412 15 00, skicka e-post till
[email protected]. Eller besök vår nya hemsida www.skogen.se för mer info om oss.
VI SKOGSÄGARE 4/07
SkogsElmia
SID 12
6-7●2007
GRAN PÅ TALLMARK (16)
”Älggran” växer dåligt. Och
värre blir det av nya klimatet.
HÖGRE PRISER OCH
ÄNDRADE VILLKOR (19)
Nya skogsförsäkringarna.
GULDLÄGE (24)
Svenska julgransodlare
vädrar morgonluft.
”BRA ATT MIN SKOG
BLEV RESERVAT” (36)
Livsverket finns kvar.
Box 1159, 111 81 Stockholm www.skogen.se
49
KULTUR
På något sätt möts
medeltida och
modern gestaltning i
den här flickan med
guldvingar av Sverker
Eklund i Göteborg.
Göte Eriksson, Stöpafors, dokumenterar det jordbrukssamhälle
där han växte upp i Värmland.
Tummen upp
för träkonst
Tummen som kan fånga in
andan i hela utställningen.
Av Willy Josefsson, Nybro.
A
v någon anledning tamed ett v-format och ett
lar man om att tälja
svängt sniderijärn.
gubbar, men det kan
– Köp kvalitet, det har du
förstås lika gärna vara kvinigen flera gånger om,
nor...fiskar...björnar...eller
råder han.
något helt annat.
Under ett par årPå utställningen ”Trä
tionden har Göte
2007” på Virserums
hållit täljkurser
konsthall visas mashemma i värmländsor av olika figurer av
ska Stöpafors.
slöjdare från hela lan– Det är roligt att vi har
det.
så många kvinnor på kurDet är lätt att inspi- En glad liten
serna, många gånger
reras till egna försök, nallebjörn på upptåg är de hälften av deltaråvaran finns ju nära i konsthallen. Av
garna. Några åldersAnita von Scheele,
till hands och det Stockholm.
gränser finns inte, vid
krävs ingen dyr utden senaste kursen
rustning.
var den yngste 11 år och den
Visst kan man göra en del äldste 91 år, säger han.
med morakniven, men Göte
Det viktigaste rådet från
Eriksson, ordförande i riksför- Göte är att tänka på säkerheten
eningen Trätäljarna, rekom- och helst fästa trästycket i en
menderar bestämt en mindre hyvelbänk eller liknande.
och tunnare slöjdkniv. Därut”Täljda figurer” är en del i
över är det lämpligt att börja Virserums stora träutställning
50
En fisk gjord med glimten i ögat.
Gissa vad den heter? K ronan är
en bra ledtråd... Naturligtvis är
det en kungsfisk. Av Jan Nilsson i
Borgholm.
Ett nära förhållande mellan älgkon
och kalven, fångat av Willy
Svensson i Mönsterås.
som pågår till den 16 september. Här visas också modernt
träbyggande, nya material,
möbler och annat med anknytning till trä och skog.
Hela utställningen förmedlar
framtidstro och optimism kring
trä och dess möjligheter.
VI SKOGSÄGARE 4/07
En elegant kvinna i en hel grupp
trästatyer av Torsten Jurell.
Skulpturen heter Flickorna i Calais.
Trägubben i olika former är en klassiker. Här visar Per Lindman hur
mannen med mustasch kliver fram från träbiten.
En typisk
kungsfiskare
som sitter på
en gren och
spanar över
vattnet. Av
Lars Rigbäck
i Färjestaden.
Beatles med John Lennon
och Paul McCartney i
förgrunden. Det var väl så
det var på scenen också. Av
Thua Bengtsson, Gränna.
Eleganta skålar i fågelform av Frode
Falkenhaug i gotländska Tofta.
En aktuell bild i dessa dagar, men
visst verkar han ha det lite otåligt
där på passet. Av Sten Johansson,
Bräcke.
En porträttlik Sean
Connery av Thua
Bengtsson i Gränna.
Fisken Vrålhungrig av Jan Nilsson,
Borgholm.
Här räcker det inte med täljkniven.
Den bastanta soffan i massivt trä
utstrålar kraft och tyngd som det
anstår en Tjur, vilket är namnet på
Lotte Piles skulptur.
Ett stim av träkonst i
Virserum och ett sillstim av Willy Josefsson,
Nybro.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Ask och
Embla ingår i
konsthallens egna
träskulpturer.
De är gjorda
i två stockar
ask och alm
av Andrei
Keresztely.
En munter jämthund av Sture
Matsson, Malung.
K vinnan på skåpsluckan möter
många intresserade blickar av
omgivningen. Av Enfrid Persson.
En modern sågfisk…av Jan Nilsson,
Borgholm.
Träfigurer i en klassisk tradition av
Sten Johansson, Bräcke.
51
Skogsmarknaden
För annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 eller
Ronny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: [email protected]
– Som räcker längre!
Kedjesmörjning – Stubbehandling – Färgmärkning
Testa din kedjeoljeförbrukning och jämför med Droppen! 18 år och över 3 500 system!
Kontakta oss direkt eller tala med din maskinsäljare
Tel. 0550-157 80 • Fax 0550-157 70 • [email protected]
www.snskogstjänst.se
JUBIL
IS
EUMSPR
:9
99
• Ett mycket bra sikte för allt slags vilt och jakt
• 30 mm tub för bästa ljus och bästa stabilitet
• Belyst rödpunkt i 11 steg
• Vidvinkel, med extra brett synfält
• Rekylsäkert, vattentätt, gasfyllt
• Batteri och linsskydd ingår
• OBS – 5 års garanti
2 4 9 5 :O R D P R IS
OXO B
Oxo
10 år!
ISO
2x50
N 4-1
k
vidvin
el, 30
b
mm tu
MARKNADENS MEST MILJÖVÄNLIGA
TERRÄNGTRANSPORT
• Marknadens största dragkraft.
• Låg tyngdpunkt
• Bred och stabil variatordrift
• Hög- och lågväxel + back
• Maskinen för skogsbruk, jakt,
bygg och anläggning
• Endast fantasin stoppar
användningsområden.
Mer info på
www.oxo-optik.se
Telefon 0411-399 50
- världens kikare -
• Produktion och försäljning av tillbehör
till servicenäringen
Be om broschyr eller demonstration
Produsent: Combi Track Norge A/S
2435 Braskereidfoss, Norge
Int.tel. +47 62 42 37 00 • Fax. +47 62 42 31 21
www.combitrac.no • E-mail. [email protected]
Älgtrac och
Combitrac
Reservdelar och
service till din maskin
hittar du hos oss.
Komplett reservdelslager.
Snabba leveranser.
Bo Arnesson AB
680 60 SYSSLEBÄCK
0564-102 80
070-399 17 00
VED- FLIS & PELLETSPANNOR
25 kW-paket: 38.900:1 st DC-25 SF 1/3 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol,
1 st tank 500 lit isol med VVB 110
eller 120 lit.
30 kW-paket: 42.900:1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol,
1 st tank 500 lit isol med VVB 110
eller 120 lit.
ATMOS
Miljögodkända
vedpannor
Kopplingspaket 1B innehåller:
Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil,
säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5
bar, påfyllandsventil, 2 st kulventiler,
4 st avluftningsventiler,
El-patron 6 kw.
www.atmos.se
www.suemax.se
52
35 kW-paket: 51.900:1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 2 st tank 500 lit isol,
1 st tank 500 lit isol med VVB 110
eller 120 lit.
40 kW-paket: 58.900:1 st DC-40 SF-V 1/2 m ved,
1 st kopplingspaket 1B,
1 st 1 000 lit o-isol tank, 1 st 1 000
lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit.
50 kW-paket: 65.900:1 st Atmos DC-50 SF 70 cm ved,
1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank
1 300 lit o-isol, 1 st tank 1 300 lit
o-isol med VVB 110 eller 120 lit.
CK 20-95 kW
utan VVB. 6 modeller
CKB 20–50 kW
med VVB. 4 modeller
VEDA CK
VEDA CKB
pris från
pris från
19 000:-
23 000:-
Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri
VVB. Självdragseldning, stora luckor. I leverans
ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator,
styrpanel. oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron och shuntventil.
ATMOS SUEMAX VÄRME AB
Box 26, 286 21 Örkellljunga
Telefon 0435-563 50 eller 0486-416 65, Fax 0435-511 77 eller 0486-416 63
VI SKOGSÄGARE 4/07
Köp i din butik
eller beställ direkt 042-2195 95
Flipp-
Reexhalsband
www.uncab.se
Plan - & Rikthyvlar
Rejäla hyvlade riktbord i gjutjärn. 4 stål i kuttern. Planbordet i gjutgods höjs och sänks
med mittenpelare efter graderad skala i mm. En maskin för proffs, industri, snickeri, skolor,
hemmaproffs m m. Maskinen levereras fullt utrustad med stål i kutter och spånstos.
MSP 310 M
MSP 410 M
Motor 400 V 2,2 kW/3 hk
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4 200 rpm
Matningshastighet 8 m/min
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 300 mm
Bordsstorlek 1 270x330 mm
Planhyvlingsbredd 310 mm
Planhyvlingshöjd 230 mm
Vikt 242 kg
Motor 400 V 3kW/4 hk
Kutterdiameter 95 mm
Varvtal kutter 4 200 rpm
Matningshastighet 8 m/minut
Spånstos 100 mm
Rikthyvlingsbredd 400 mm
Bordsstorlek 1 670x440 mm
Planhyvlingsbredd 410 mm
Planhyvlingshöjd 230 mm
Vikt 350 kg
Pris 14 000:exkl moms
Direkt
fr
import ån
ören
Pris 21 000:exkl moms
Storgatan 75 Box 102, 383 23 Mönsterås
Ordertel 0499-143 19, 143 80 Fax 0499-140 66
Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.se
Specialerbjudande på
spånsugar, kombimaskiner, div storlekar!
’’
Köpläge
Bli en vinnare!
woodMAX vedmaskiner från Trejon är
Sveriges mest köpta vedmaskiner vilket borgar
för en trygg investering, lång livslängd och ett
lågt energipris under lång tid framöver.
Dessutom blev 1X-37 överlägsen vinnare
i tidningen SKOGENs senaste vedmaskintest
(SKOGEN 5/07). Detta speglas även i den
stora efterfrågan och alla nöjda kunder runt
omkring i Sverige.
woodMAX – Sveriges mest
köpta vedmaskiner!
”Multi-Speed”
Tryckkrafter:
/24 ton
6/8, 12/16, 15
Klyvert 2000
Vedfabriken BigX
Utrustad med MultiSpeed - två hydraulcylindrar
som valfritt jobbar tillsammans eller var för sig.
Använd med kraftigt kedjematarbord för högsta
kapacitet.
Vedmaskinen som kapar, klyver och transporterar
Endast 25.900:exkl moms
Ring för broschyr
eller demonstration.
MAGNABO AB
Magnus Arthurson
Werma Gård
SE-449 90 Nol
Tel 0303–74 32 43
070-77 99 379
[email protected]
www.klyvert.se
SÖKES STORA LANT- OCH SKOGSEGENDOMAR I GÖTALAND
NYHET! ed
1X-42 GreenS
1X-42 klarar ved med diameter upp till 42 cm.
Hydrauliskt manövrerat kapsvärd och hyd. svängbart
transportband. Standard med ”Easy-funktion” som
ger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion.
Bäst i test!
EN 5/07
tidningen SKOG
1X-37testad i
Effektiv vedproduktion 1X/2X
Kraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig
växellåda och remskivor i stål. Klarar ved upp till
Ø37 cm alternativt Ø32 cm.
Sedan många år marknadsför vi regelbundet våra fastigheter i Danmark och Holland.
Skånegårdar är därmed ett välkänt begrepp även där. Var tredje skogsfastighet vi säljer
förvärvas av danska familjer.
BOLAGSSKOGAR SÖKES
Efterfrågan på skogar i bolagsform är mycket stor.
Vi har kompetens att hantera bolagsaffärer.
Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.
Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.
Skånegårdar AB, Bredg 25, Lund
Kontorstid tel: 046-19 04 40,
fax: 046-12 32 50
LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERING www.skanegardar.se
pe
1X-42 GreenSpeed
Skånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråer
och lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst med
uppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.
VI SKOGSÄGARE 4/07
TREJON Ved-711
Påminnelse
Marknadsleda
rna!
Huvudkontor:
Företagsvägen 9
911 35 Vännäsby
Tfn: 0935-399 00
Fax: 0935-399 19
E-post:
[email protected]
Energispararen Hawk
Utrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13” kedja
samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m. Klarar
ved upp till Ø30 cm.
53
HÖGA VÄRMEKOSTNADER?
ANVÄND DIN VETO-RÄTT
Elda med pellets, flis, briketter, torv, spannmål,
spån eller en blandning av olika biobränslen.
Styr & övervaka
med GSM
Med SIKOM GSM kan du styra
och övervaka vad som helst,
var som helst! Hus, båtar,
maskiner. datorer m.m.
• Styrfunktioner, slå på/av ex. värme
• Övervaka, ex inbrottslarm, temp.
• Larm som SMS
INTECTRA AB
0941-102
25
0155
-211 485
www.intectra.se
www.intectra.se
20-640 kW
30-630 kW
28 kW
Postorder eller produktblad
Ring 0589-178 50
SVERIGES
BILLIGASTE
SÅGKEDJEOLJA
Nya Lunningsvagnen
Clivus är här!
BRÄNNARE
STOKERPANNOR
VEDPANNOR från
MILITÄR
UTRUSTNING
MIKE AND NIKE´
internetbutik
www.bbfab.se
Besök hemsidan för att
se den i rörelse!
6400:- exkl moms + frakt
Biologisk
Nyhet
Skandinavisk Biotech AB
livus
Lunning
www.clivus-lunning.se
tel. 070 3893710
Tel 0978-710 71
www.eko100.com
STOCKMATARE FÖR PROFFS
NYHET! VETO 8
• Komplett värmeanläggning 40-160 kW
• Matning med fjäderomrörare
• Förråd på 8 m3 eller 11 m3
• Styrning med AT-log eller lambda
• Helt ny teknik i matarskruvar
Även för automatisk drift
Nyhet
Speciell utformning
ger en stock i taget
(patent)
Plåt i stegen
Logcon Hortinorr ab
Logcon Eesti Oü
Tel 070-652 38 18 Lars
070-300 29 41 Bo
www.logcon.se
VÄRMECENTRALER
Helt kompletta
30-640 kW
DOROTEA
Lajksjö Energi & Miljö
0942-310 50
GOTLAND
Mathssons Svets & Smide
0498-48 10 40
KALMAR
FS Effektvärme
0480-47 33 86
KARLSTAD
Solbergagård
070-646 36 64
KUNGÄLV
Johnssons El
070-541 63 96
LINKÖPING
Energi & Miljöteknik
013-29 61 60
MULLSJÖ
NT Energi
II
Vedprocessor
0392-133 31
070-333 06 19
Rörbolaget AB
0371-308 15
VETLANDA
El & Maskinteknik
070-631 44 29
ÅRE
Temab AB
0647-61 13 75
Ny knivdesign och nytt
Ny bred och effektiv
utmatningstransportör längdregleringssystem
➛ Klarar grövre ved,
rakt kapsnitt, jämn
vedlängd
ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07
GENERALAGENT I SVERIGE
Även lämplig
för sågytor
SNABB - SÄKER - EFFEKTIV
www.energiteknik.net
54
[email protected]
1 m3/min
SMÅLANDSSTENAR
SPECIALIST PÅ TIMMERHANTERING
Raka sågstockar som krokiga vedstockar.
Vi matar dem en och en ur en bunt
SÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVED
Helautomatisk Vedhantering !
ÅTERFÖRSÄLJARE
SKELLEFTEÅ Rili
Mekanism för
absolut parallell
matning
För broschyr n
och informatio
Lägg långved på inmatningstransportören.
Maskinen sköter resten.
Matar in, kapar, klyver och lastar.
Allt medan du lägger på
ny långved...
DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62
VI SKOGSÄGARE 4/07
JAKTKNIVAR
TERRÄNGHJULINGAR
Helle Harding nr 99.
MOTOR BROMÖLLA
50- 800 cc
Bra jaktkniv, rf, blad 10 cm.
Läderslida, skaft i palisander/
masurbjörk/läder.Pris: 685:799:Namngravyr på knivbladet
ingår, värde ca 60:-
Lätt att hitta vid gamla E22,
Industrigatan 11 i Bromölla
2-, 4-,6-hjulsdrivna
Tel. 0456-230 30
Mycket bra present med mottagarens namn ingraverat på knivbladet.
Andra Helle-, Brusletto-, Eka-, Gerber-, m.fl. knivar.
Begär broschyr och priser. Bilder kan vi skicka per e-mail.
a.k.s.jakt & fritid ab
SMÅ SKOGSMASKINER
Revsundsvägen 24
840 50 GÄLLÖ
Tel. 0693-66 20 50, Fax 0693-66 20 51
e-mail: [email protected]
www.aksjaktfritid.nu www.lantbruksnet.se/aksjakt
Varmluftspannor
Skördetid
– fuktproblem?
• Ny
Även
för
generation
varmpelletseldning
luftspannor
0573 - 392 00 www.lennartsfors.com
M I N I S ÅG V E R K
• Rostfri
Rostfribrännbrännkammare
växlare
kammare &&växlare
• Stabil
Stabilkonstruktion
konstruktion
• Låga
Lågadriftskostnader
driftskostnader
• ViVitillhandahåller
tillhandahåller
ävenreservdelar
reservdelartill
till
även
äldrepannor
pannor
äldre
•
Kickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLM
Tel 0502-12325 Fax 0502-14521
www.lantbruksNet.se/kickons
[email protected]
Gallring, vindfällen,
älgtransport, plantutkörning
UF
T
RMLUF
VA
JANSSONS THERMOTEKNIK AB
•
Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning
Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm
Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning
Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur
Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstid
F
T
TIMMERSÅGEN
–
–
–
–
–
TO RR LU
T
Levererad till nöjda kunder sedan 1990
FRI
SKL
Kabelgatan 12, 434 37 KUNGSBACKA
Tel: 0300-166 20, Fax: 0300-162 16, Mobil: 0705-27 94 20
E-mail: [email protected]
OXEN
MINILUNNARE
Vi fyller 40 år!!!
Tel. 0528–700 00,
kvällar 0528–700 11
www.bjmmaskin.se
VI SKOGSÄGARE 4/07
Myreback MASKIN
Box 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.com
55
Team Skoter-Anders
Båtar - Fyrhjulingar - Släp - Skotrar
Tillbehör - Reservdelar - Reparationer
Nyinkommet Visac 400!
Vägreggad arbetsfyrhjuling 4x4 elväxel 43 100:- + moms
Tel 016-730 32 • www.skoteranders.com
Köp inte begagnat när du
kan få nytt med garanti!
moms
0 kr +
0
0
8
t4
Endas
JAKTBUTIKEN
PANGPRISER!
med
SKINNRYGGSÄCK
Getskinn
med trämes
(1.995:-)
1.095:JAKTKÄNGOR
890:-
1.895:-
Avståndsmätare fr
Vattentäta fr
BATTERIER
Max-On, Albecom, Lafayette
295:-
Helt JAKTSTÄLL
Vattentätt från
995:-
155 MHZ fr
1.595:1.595:-
HUNDPEJL
Tracker, Eden, Contact
fr.
3.895:-
AMMUNITION
Norma, Gyttorp,
Rottweil
JAKTSPECIALISTEN
maskinhandlare.se
HYLTE LANTMÄN
Är det dags att
skaffa en ny eller
begagnad maskin?
Då ska du gå in på ATL:s
maskinhandlarsida
www.maskinhandlare.se.
Här hittar du 1000-tals
maskiner inom skog, jord
och entreprenad.
Allt samlat på ett ställe!
Här kan du dessutom enkelt
efterlysa och bevaka det
just du är intresserad av.
www.maskinhandlare.se
– Nu snabbare, enklare och bättre!
56
AB Bogg Trading, Marby Gård,
645 93 Strängnäs, tel 0152-605 55
www.bogg.biz
KEBAstolpen
Det är du som sätter gränserna.
När du markerar upp rågångar
eller sätter elstängsel med
Keba-stolpen.
Den tillverkas
i rullformad
galvaniserad
plåt, överdragen med
stryktålig
plast.
GENERALAGENT:
JAKTRADIO
31 MHZ fr
från
Vi håller reservdelslager och ger två års garanti!
GPS (1.795:-) NU 995:Nu hos oss!
650cc Mitsubishiutvecklad motor,
4-hjulsdrift, radiostyrd 2-tonsvinsch.
Nu med lågväxel.
Byggd för arbete
– inga klena mcdelar!
Bevaka dina gränser
med
Diameter:
Längder:
Färger:
Packas:
24 mm
1500 - 1750 - 2000 mm
Blå, gul eller röd
20 st / förpackning
Ring oss för uppgift om återförsäljare
250H
Trotjänaren som fått nytt liv
Nyheter / Varvtalsvakt
Box 122, 333 22 Smålandsstenar
Tel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01
www.keba.se
Fjärrstyrning
för kranmatning
Varvtalsvakter
för eftermontering
Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04
E-mail: [email protected]
Tel 042-20 49 00
FLENINGE 260 35 ÖDÅKRA
www.wbm-fleninge.com
Tel 042-20 49 00, 0709-98 77 00
www.wbm-fleninge.com
Bosjökloster 1, 243 95 Höör
Tel 0413-263 95, 0706-63 77 00
www.atvcenter.nu
Ett Sverige
vart tredje år!
Tropikskogarna
försvinner
Visa ditt stöd.
Pg 90 1974-6
Världsnaturfonden WWF
www.wwf.se, 08-624 74 00
VI SKOGSÄGARE 4/07
Finnskogsvalsen
Ett hydrauldrivet klippaggr som passar samtliga typer av hydraulkranar inom skogsbruket.
Den klipper och griper horisontellt och vertikalt.
Hummern fungerar utan extra hydrauluttag.
www.matarhjul.com
®
KRANMAN
- Din leverantör av ATV tillbehör -
tel. 0560-14870
Avverkningsteknik
Kenneth Tomasson
Centralgatan 31
570 33 Mariannelund
Tel 0496-101 90, 070-634 62 42
Obs vagnen på bilden är extrautrustad med fjärrstyrd hydraulvinsch HV500.
REXON 330
300ATV
REXON
ATV på en
T1800 vagn med
Flexodrive 4WD.
Grävaggregat 13 modeller
Från 34 900:Vedprocessor för
grävmaskin / lastare
- Förvaringstält - lagerhallar
- fordonstält - båtförvaring
KANONPRIS!
CG NORD AB • www.cgnord.se
Tel: 0321-500 53
REXON300
300
ATV med
Rexon
ATV
Boxer 14 vagn
Snabba, starka,
miljövänliga
Nya och begagnade Pinox-maskiner
OKQ8 oljor, GB Svärd
Alex Skogsservice AB
08-530 444 33. Fax 08-530 440 93
070-296 15 08 / 070-780 97 51
www.pinox.com
Fjärrstyrd hydraulBjörnvagnen
FV100
vinsch HV500
ROKON - en unik MC/Traktor
- sedan 2 år även i Sverige!
Utrustning för flis och spåneldning
Ett komplett system från
skog till värme
T1500 Timmerboggie
med VK1500 vajerkran
20 kWh - 1000 kWh
Begär broschyr
ROKON Trail-Breaker modell 2007
Flis och spåneldning med
förugn är den effektivaste
och enklaste metoden att
förbränna träbränslen med
varierande kvalité
AB JOHN ÖHRÉN
Hånåknivägen 12
792 36 MORA
Tel 0250-105 30 fax 0250-124 46
VI SKOGSÄGARE 4/07
Efter 44 år i USA finns nu denna unika maskin också i Sverige.
94 kg lätt och drivning på båda hjulen samt en automatisk
växellåda (variator) med tre olika utväxlingar gör att Du tar Dig
fram överallt där annars bara apostla- eller andra hästar vore
lösningen och där 4-hjulingen sedan länge fastnat. Det spelar ingen
roll hur terrängen ser ut – över stock och sten (bokstavligt talat),
tät skog, nerfallna träd, myrmark, ja – till och med över djupare
vattendrag, då den flyter! Ingenting stoppar en ROKON Trailbreaker. Med ett 30-tal olika tillbehör så kan Du göra allt ifrån
att plöja, harva, sätta ut plantor eller inspektera rågångar
- till att dra hem timmer eller en 12-taggare, då den på lågväxeln
har en dragförmåga på mer än 1300 kg! - OBS! Traktorregistrerad
Rokon Sverige AB 0158-220 49, 0704 – 227 600
www.rokon.se e-post: [email protected]
Hydraulisk
tippflaksinsats
Hydraulisk tippflaksinTP325.
Passar
sats
passaralla
alla
kranmans
skogsvagnar
Kranmans
vagnar.
Försänkt insatsflak
FL200
www.kranman.com
Tfn 0525-430 19
57
BEGAGNADE FYRHJULINGAR
RÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGE
Ecosågen Twin 400
Mobilt eller stationärt enmanssågverk
Timmervagn 7 040:- + moms
“Quattro”
Även service, delar och tillbehör
4 sågklingor
Sundsvall: 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76 • Karlskoga/Kristinehamn: 0550-300 90
WWW.FRITIDSDEPAN.SE
MÄKLARSAMFUNDET
www.egendomsmaklarna.se
Batterier till
det mesta
för de flesta
Välkommen till
www.ecosagen.se
Svensk uppfinning
Tillverkas i Sverige
- Snabb
- Tyst
- Lönsam
antverk
Inbyggt k
Tillbehör:
Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd
Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm
Tel 0499-102 41
Faluvägen 21, BORLÄNGE
Tel 0243-825 01
www.batteripoolen.se
070-244 75 40
Multistoker
Tor Sigfridsson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Nilsson
Hässleholm
0451-824 00
Bo Pettersson
Uppsala
018-374 375
Arne Bengtsson
Varberg
0340-371 00
Örjan Hansson
Falköping
0515-72 16 30
Anders Jonsson
Lidköping
0510-604 10
Anders Nyhlén
Borås/Göteborg
0320-395 20
Gunnar Grenholm
Hudiksvall
0650-74 33 43
- Professionella Egendomsmäklare för Din gård 50-100 gårdar under försäljning
Ska du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!
Installationspaket
på köpet!
Muntra upp hösten med en
Panasonic luftvärmepump som
är byggd exklusivt för Norden
och som både sparar energi
och ger bättre inomhusklimat.
Köp din värmepump i vår nya
e-handel på www.citcop.com
i september 2007 så får du
installationspaket med kylrör,
konsol och vibrationsdämpare
(värde 830:-) på köpet!
CITCOP SWEDEN AB
Månadens erbjudande
TÜV erad
fic
erti
C
Med keramisk förugn.
För eldning av spannmål,
havre, vete, korn, pellets,
sågspån och flis.
Pris från 28.500:-
Moms och frakt tillk.
på samtliga priser.
Tel 0514-105 05
Fax 0514-518 78
Internet: www.sonnys.se
E-mail: [email protected]
Tel: 0300-160 00 Internet: www.citcop.com
Pilkemaster el, inklusive
transportunderrede
(värde 6 500:-)
pris 59 000:ordinarie pris 66 500:Hakki pilke 1x42tr
Nyhet 2007
greenspeed
NU 110 000:ordinarie pris 128 000:Superpilke 2000 52 900:-
Vi har även hela Hakki Pilkes
övriga sortiment till kanonpriser!
Alltid fri Hemleverans
Ovanstående priser är ex moms och gäller t o m 31/9
2007 eller så långt lagret räcker.
Besök gärna vår hemsida:
www.mittsverigeprodukter.se
Långgatan 1, 881 33 Sollefteå • Tel 0620-146 00
Nu finns vi även i Stockholm • Tel 08-661 99 30
58
Naturbruksgymnasiet
Östergötland erbjuder:
Kvalificerad Yrkesutbildning - KY
Skogsbruk 40 veckor
Keto Forst
Utbildningen ger skogliga kunskaper för yrkesverksamhet, självverksamhet eller för vidare studier, t ex till
Skogsmästare, Skogstekniker eller Skogsbrukstekniker.
Kursstart 2008-01-07. Ansökan senast 2007-10-15.
Ansökningshandlingar kan beställas från skolan eller
laddas ned från vår hemsida: www.nbg.nu
För ytterligare information:
Vretagymnasiet,
Stjärnorpsvägen 2, 590 77 VRETA KLOSTER
Telefon: 013-22 79 10
SYV:
011-28 33 36, 013-22 79 12
Hemsida: www.nbg.nu
E-post: [email protected]
För mindre basmaskiner/traktorer. Max 30 cm,
vikt 280 kg, 120 lit/min
Anders Skogsberg,
Falköping
Tel 0515-77 78 00,
0703-21 34 95
Micke Bohm, Heby
Tel 0224-344 54,
0705-70 56 95
Jonny Karlsson,
Fröseke
Tel 0481-643 70
076-854 27 26
Hans Hedlund,
Hedenäset
Tel 0927-303 35
070-379 47 04
www.gjmaskin.se
VI SKOGSÄGARE 4/07
Trädfällriktare
•
•
•
•
•
•
VEDPANNA
Molle
45 kW
Miljögodkänd
50 cm.
vedlängd
26.000:inkl moms
Mollepannan AB
Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs
Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,
fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se
Minska värmekostnaden
RH-Pusher
6 st olika modeller
lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton
utväxling från 20 ggr till 50 ggr
marknadsledande
robust konstruktion
minimalt underhåll
Satsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,
flisfickor 1-4 m3 mekaniskt drivna och
större hydrauldrivna flisfickor.
Skruvarna klarar grovflis.
Vi säljer kompletta system.
Även spannmålsbrännare
✁
www.
pannlampa.com
Se www.stensbroflis.com
Kjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47
För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller
Reipal AB
Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84
Vednätsäckar
till EUR pall, 40, 60 L
Prisex: 40 L packlåda
+
1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar
Tel 0410-33 10 55
0708-40 11 33
www.ino-q.se
Ljunglöfs 2:an
Teleskopisk väggrind 3,5 - 5,5 m med 2 st stolpar, låskista
som skyddar hänglåset och reflex. Varmgalvansierad 2450:- (3063:-)
Extra stolpe (i öppet läge) ______________________230:- (288:-)
Jordankare (används för att förankra stolparna i marken
- behöver ej gjutas fast) __________________________195:- (244:-)
Frakt tillkommer. Pris inom ( ) är inkl.moms.
Ekebygatan 3, 745 37 Enköping.
www.myrby.eu.
Tel 0171-27580 • Fax 0171-34114.
MYRBY
Enmanssågverk
!
ökes
are S
rsälj
ö
f
r
e
Åt
Problem med oljeläckage i
Walthers Plåt AB
Tel:0653-205 35
[email protected]
Hydraulsystem?
Automatlåda?
Servostyrning?
Vevaxeltätning?
Växellåda?
Konverter?
ORION 288 Tätningsrekonditionerare
tätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar i
alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.
Ingen demontering krävs!
Viltstängsel
INTERNOVA SVENSKA AB
Miljöanpassade Smörjmedel
Stor sortering
Alla typer av nät
Stolpar
Grindar
Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVAD
HUMMERN
Tillverkning:
Bråbo Liften AB
Försäljning:
Wadell-Patent AB
Tel 011-39 11 23
Fax 011-39 11 63
Nisula 280 E
Energiklipp
Ackumulerande
fällhuvud
Fälldiameter 20 cm
Nisula 150 E
Email: [email protected]
Foderautomater
Jakttorn
För mer info:
VI SKOGSÄGARE 4/07
A
N
D
E
R
S
Tfn: 0660-29 70 50
Ett hydrauldrivet kranmonterat klipp- och gripaggregat som
passar samtliga typer av hydraulkranar inom skogsbruket.
Hummern fungerar utan extra hydrauluttag. Hummern är
mönsterskyddad. Den klipper och griper horisontellt och
vertikalt, är avsedd för röjklippning och följande utdragning
av stammar och eventuell lastning.
Tel 0346-941 00
www.stangsel.nu
RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SE
S
K
Ö
R
D
A
R
E
Lätt energiklipp
Passar även till
huggarvagnskranen
Fälldiameter 15 cm
Arbro 350 S
Engreppsskördare
3 olika datorval
Fälldiameter 45 cm
Anders Skogsskördare AB
0123-290 60, 070-341 10 13
[email protected] • www.andersskordare.se
59
Ring oss vid köp av traktorer,
maskiner eller griplastare
Skopor, pallgafflar och kranbommar
säljes till fördelaktiga priser.
NR 5 2007
Anders Bil & Maskin AB
Tel 0495-202 80, 070-606 12 23
www.anders-bilmaskinab.nu
skinnkläder för arbete & fritid
Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant
www.jimstirling.nu
TEMA
Bilar, ATV
& Förädling
Säljläge
Det kompletta mäklarföretaget för
jord- och skogsbruk sedan 1957
Utgivning
18/10
Sista bokningsdag 18/9
Sista materialdag 25/9
Kontakta
Caroline Lilja
Johannes Båth
Roine Jansson
Arne Lilja
Birgit Emilsson
Tel 040-601 64 55
Fax 040-601 64 49
[email protected]
Lantbruksfastigheter
Ronny Gustavsson
Tel 08-588 367 97
Fax 08-588 369 79
018-13 32 22
Drottninggatan 1A, 753 10 Uppsala
www.lantbruk.svenskfast.se
[email protected]
KÖP & SÄLJ
www.radisar. se
60
VI SKOGSÄGARE 4/07
Årets skogselmia lockade nästan 35 000 besökare (33 483
för att vara exakt). Det var med
andra ord högt tryck i skogen
och allting talar för att intresset
håller inför kommande mässsor.
Även om konjunkturen kan gå
upp och ner tycks ”normalläget”
för skogen vara betydligt hetare
än för ett antal år sedan. Till det
kommer att självverksamheten
går en ny vår till mötes.
Dessutom är tillväxten god
både på skogen och på det
mänskliga planet. Intresset för
skogsutbildningar ökar och
Vd-byte i NWP
Norrskogs förädlingsindustri,
NWP (Norrskog Wood Products)
är på väg att byta vd. Anders
Warg avgår med pension under
hösten.
I hans ställe kommer Jonas Bengtsson, som närmast varit platschef
på koncernens såg Östavall.
Jonas Bengtsson är en 36-årig gift
trebarnspappa bosatt i Ovansjö
utanför Ånge. Han har tolv års
industrierfarenhet, bland annat
på Södra Cell. Som vd för NWP
får Jonas Bengtsson ansvar för en
industrigrupp med 240 anställda i
fyra sågverk, tre hyvlerier och en
limträindustri.
Mot nya uppdrag
Magnus Niklasson, som arbetat
med marknadsanalyser hos LRF
Skogsägarna, har lämnat kansliet
för att starta egen verksamhet
inom sitt specialområde: analyser
av virkesmarknaden i vid bemärkelse.
Dessutom har LRF Skogsägarna
börjat spana efter en efterträdare
till Jan Sandström som går i pension nästa vår, efter många år som
näringspolitisk expert.
Fisketurismens gynnare
Priset Fiskevattenkronan har delats
ut för första gången. Först att
äras och belönas (10 000 kronor)
blev Thomas Lennartsson, fiskerikonsulent vid Hushållningssällskapet i Växjö.
Han får priset för ett genuint
engagemang och ett målmedvetet
och tålmodigt arbete med att
utveckla fisketurismen i främst
sydöstra Sverige.
VI SKOGSÄGARE 4/07
Adam Nelson, två år, testar hytten i en av skogsmaskinerna under överseende av
systern Linalotta och pappa Calle Nelson. Familjen bor i lilla Fröset mellan Sävsjö
och Landsbro.
bland mässbesökarna hittade vi
junioren på bilden som fann sig
väl tillrätta i miljön!
Nästa skogsmässa som Adam
Nelson kan besöka i Jönkö-
pingstrakten är internationella
Elmia Wood 3–6 juni 2009.
Och redan nästan år är det
dags för Skogsnolia utanför
Umeå 12–14 juni.
BIDRAG GER FORSKARE ARBETSRO
Att arbeta som forskare innebär inte bara forskning, en
betydande del av arbetsdagarna går åt till att söka bidrag för att finansiera verksamheten.
Tre skogsforskare kan i alla
fall koncentrera sig mer på det
egentliga arbetet de närmsta
åren. Det är Peter Högberg,
institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå, Jan
Stenlid, institutionen för skoglig mykologi och patologi,
Uppsala och Björn Sundberg,
institutionen för skoglig genetik och växtfysiologi, Umeå.
De har fått lantbruksuniversitetets ”excellensbidrag” om
vardera två miljoner kronor
per år under
sex år framåt.
– Det är
viktigt för
SLU att ha
framstående Björn Sundforskning in- berg, professor
om våra om- på SLU.
råden och satsningen ska ses
som ett sätt att stimulera och
öka forskarnas möjligheter att
konkurrera i en tuff omvärld,
säger rektor Lisa Sennerby
Forsse.
– Jag är naturligtvis både
jätteglad och hedrad, säger
professor Jan Stenlid. Det ger
mig och forskargruppen möjligheter att fortsätta arbeta
med större frihetsgrad.
Författaren Kerstin Ekman
har ett speciellt förhållande till
skogen, vilket inte minst framgår i hennes aktuella bok
”Herrarna i skogen”.
Den sjätte oktober promoveras hon till hedersdoktor vid
lantbruksuniversitetet och
motiveringen säger en hel del
om det där skogliga förhållandet:
”Kerstin Ekman är en författare med stor integritet som
med imponerande sakkunskap,
engagemang och insikt i många
böcker fångat skogslandskapens dubbla betydelse för
fantasi och kultur, för skogsnäringen och samhällets utveckling... Fakulteten för
skogsvetenskap vill genom hedersdoktoratet visa sin uppskattning av hennes eminenta
belysning av skogens humanistiska, historiska och kulturella
värden, vilka måste tas i beaktande i forskning och undervisning om ett framtida effektivt
och uthålligt brukande av
skogslandskapet.”
Förare med guldglans
Med precision
och snabbhet
vann Mattias
Dahlqvist, Östavall, årets SM
i skotarkörning,
som kördes under
Elmia- Mattias Dahlkvist med guld
mässan.
på huvudet och
Till vardags runt halsen.
återfinns han i
en maskin från Dahlqvist skog.
Företaget startades av hans
pappa och Mattias är delägare.
GLASPRISER OCH CD-SKIVOR I KORSORDSPRIS
Kanske bidrog det regniga
vädret. Och säkert lockade de
fina priserna extra. Men framför allt har vi många duktiga
och engagerade korsordslösare
bland våra läsare.
I vilket fall fick vi väldigt
många lösningar och efter en
djupdykning bland bidragen
fick vi fram följande vinnare:
glasbruk, kommer med posten.
Dubbel-cd:n Absolute music
54 kommer med posten.
Juniorkrysset: Jenny Nilsson, Gällivare, Elin och Pontus Bodegrim, Säter, Elsa Tunevi, Huddingeby.
Vuxenkrysset: Monica och
Börje Gustafson, Molkom, Inge
Lindberg, Bollnäs, K-G Petersson, Åkersberga. Priserna, etsade kristallblock från Målerås
61
NAMN & NYTT
Doktorshatten på
för Herrarna i skogen
Det ska
börjas
i tid...
KRÖNIKAN
Kräftor och kraftsamling
S
olen är på väg upp en
av de första kräftfiskedagarna i augusti. En
havsörn med sin unge spejar
från en talltopp. Storlommens
ensliga läte far över sjön.
Själv sitter jag i båten och tar
upp kräftburar.
Under dessa tidiga morgontimmar slår mig tanken, som
så många gånger förr, att jag
sitter mitt i ett område av
typiskt produktionsskogsbruk. Vissa partier är intensivt
skötta, och andra mer
extensivt – som ädellövskogen. Den generella hänsynen syns tydligt och vissa
frivilliga avsättningar likaså.
När jag blir törstig är det
bara att ta en klunk av sjöns
vatten, det vatten som
samhället senare i år ska
klassa inom ramen för
vattendirektivet.
Denna fantastiska miljö har
skapats och skötts av oss skogsägare
och våra tidigare generationer. Med
vårt bondförnuft och praktiska
kunnande är jag tryggt förvissad om
att vi kan hantera vår skog på bästa
sätt och till nytta för alla. Vi är en
oundgänglig del i den biologiska
mångfaldens cykel.
■■■
En annan tanke som dyker upp är vart
virkespriserna är på väg. Budskapet
är tydligt i halvårsrapporterna från
börsens skogsbolag som duggat
nästan lika tätt som regnet i sommar.
Att stigande råvarupriser tär på vinstresultaten och att direktörerna hyser
stor oro. Framtida industrisatsningar
kan vara hotade, vilket kan påverka
hela samhällsekonomin.
Om detta enbart vore ett svenskt
fenomen, skulle det naturligtvis
finnas fog för sådan oro. Men vi kan
konstatera att så inte är fallet.
Tendensen är solklar. Det är hela
världen som går mot ökad råvaruefterfrågan – och höjda priser. Vi ser
det exempelvis på stålet.
Även inom ett så traditionellt
överskottsområde som jordbruket, ser
vi begynnande och kraftiga prisuppgångar. Och vi vet också att efter62
ser framför oss: Nya Tiders
Skog.
■■■
frågan av olika former av biomassa
kommer att öka. Energifrågorna är
högaktuella och det ökade behovet
av förnyelsebar och koldioxidneutral
energiråvara är det främsta skälet till
ökad konkurrens om virkesråvaran.
Om vi lägger oss på sofflocket och
blir passiva är naturligtvis risken
stor att det blir problem med virkesförsörjningen. Och vem som helst kan
inse att om skogsindustrin inte kan få
virke så skulle det leda till olyckliga
konsekvenser för oss skogsägare.
Men vill industrin ha en förstklassig
råvara, så får man också vara beredd
att betala för den.
Denna rikare nya tiders skog
ska formas med beaktande
och ansvar för såväl miljö
som sociala värden. Vi
skogsägare har tyckt att
fokus under 1990-talet har
legat för mycket på naturvård och att produktionsfrågorna har kommit i
skymundan.
Nu vill jag varna för att vi
själva inte gör om samma
misstag i Kraftsamling Skog
– fast tvärtom! Att vi lägger
hela fokus på produktion och
glömmer naturvården.
Svenska skogsägare har
valt att verka efter principen
frihet under ansvar och det
har kommit att uppfattas
som en positiv del i den svenska
modellen. Därför är det viktigt att stå
upp för såväl produktion som naturvård i skogen.
■■■
Morgonens fiskefänge närmar sig sitt
slut. Fiskelyckan har varit god. När
jag når båthuset står min äldsta dotter
med sin nyfödda son Alexander på
bryggan och väntar på morfar. Jag
känner tillförlit och hopp för
framtiden. Vi familjeskogsbrukare
kommer fortsatt att ta vårt ansvar
som en viktig resurs i det uthålliga
samhället.
■■■
Det är mot denna bakgrund LRF
Skogsägarna lanserar projektet
Kraftsamling Skog, där hela skogsägarrörelsen tillsammans med
regionförbunden inom LRF på ett
kraftfullt sätt riktar fokus på det
praktiska skogsbruket med målet att
öka tillväxten i våra skogar. Enkelt
utryckt: att göra saker och ting något
bättre i skogen, att öka intresset för
skogsbruk, förbättra lönsamheten för
skogsägarna och visa på skogens alla
möjligheter.
Titeln på projektets stora bok om
skogsskötsel pekar tydligt på vad vi
Christer Segerstéen
Ordförande LRF Skogsägarna
VI SKOGSÄGARE 4/07
VARFÖR DRIVEN
SKOGSVAGN?
1
2
Terräng och markförhållanden
3
Vid brant terräng eller blöta förhållanden (tänk
även på de allt mildare vintrarna) ökar framkomligheten och även säkerheten (bromsande
effekt).
Billigare, mindre traktor
4
Med en drivvagn krävs en traktor med mindre hästkrafter än om du använder en odriven
vagn. Det är samma fenomen som mellan en
tvåhjuls- och fyrhjulsdriven traktor. Med ett eget
hydraulsystem på drivvagnen kan du bruka en
äldre traktor med lägre flöden och även en tvåhjulsdriven traktor kan användas i skogen. Totalt
lägre kostnad för traktorn blir resultatet.
Behöver inte använda traktor för
kortare förflyttningar
Vid av och pålastning behöver du inte använda traktorns drivning för att förflytta dig kortare sträckor
vilket gör att du blir effektivare. Påfrestning på den
egna kroppen minskar även den.
Mindre mark- och rotskador
I och med drivning på alla hjul så minskar körskadorna trots att framkomligheten ökar betydligt. Tänk på
att de flesta idag inte ens tänker på en tvåhjulsdriven
traktor vid en nyinvestering eftersom alla vet att det är
kostnadseffektivare sätt att få ned motorns hästkrafter
”i backen”. Denna kunskap kom väldigt fort för inte
alltför länge sedan för traktorerna.
VARFÖR FARMA?
FARMA skogsvagn med rulldrift innebär en kostnadseffektiv lösning och en hög smidighet i skogen. Vagnen har genom sin konstruktion
en mycket låg tyngdpunkt samtidigt med en hög frigångshöjd. Genom placeringen av ramstyrningens vridpunkt, en bit bakom grinden, inne
i vagnen, blir ekipaget mycket följsamt till traktorn, så nära ett midjestyrt ekipage man kan komma.
Vagnen är standardutrustad med hydrauliskt förskjuten boggi. På vardera sidan om centralröret ligger en hydraulkolv som kan förskjuta
boogien med 70 cm. Detta leder till bättre balans vid olika virkeslängder och är till din hjälp med bl.a. vid besvärliga förhållanden och
fastkörningar.
Placering av ramstyrningens vridpunkt.
Hydrauliskt förskjuten boggi.
FARMA drivna skogsvagn använder planetväxlar efter hydraulmotorerna (sammanbyggda) för att få maximal kraft i startögonblicket. Det är i
detta läge full kraft verkligen behövs på en drivvagn. När planetväxeln går
ett varv går hydraulmotorerna 6,2 varv. Ingen av oss känd tillverkare har
detta som standard. Använder du en äldre traktor som har under 60 liters
flöde ”vid ett bekvämt varvtal” kan vi erbjuda dig ett eget hydraulsystem
komplett monterat på vagnen vilket inkluderar pump, tank samt filter. Vi
har olika typer av pumpar samt utväxling för dessa.
CT 6,5 – 12 4 WD
extrautrustad.
Alla priser exkl. moms och frakt.
FARMA NORDEN AB
Fabrik:
E-mail: [email protected]
www.forsmw.com
Information försäljning:
Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.
Göran Carlsson 0224-774 40.
Teknisk support och
reservdelar: 011-165 770.
Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida
www.forsmw.com
Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.
Posttidning B
LRF Media AB
Box 6132, 200 11 Malmö
Gunnebo
Grepp och bärighet från världens ledande
tillverkare av slirskydd.
D
U
T
AS
G
ME S
T
160
Traktorer
LEX
F
N
ELI
G
PIG
Lastbilar
-A8
SR
Rockylite
ATV
GG
-PI
V
T
A
ReklamBolaget, Vetlanda 0708
Kedjor för:
Skogsmaskiner
Grouzerlite
Gunnebo Industrier AB
590 93 Gunnebo
Tel 0490-890 00
Terralite
www.gunneboindustries.com
[email protected]