Kryssa & vinn!
Nr 6 2011 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms CeXe[\`[\i ]i]i\kX^\k ;\^im[\ ^iek^lc[ BipjjX m`ee M`c[ alcYl]] JÔoXi[l m`ckmXkke\k 8`eXj jep^^X _p^^\ Vi räknar rätt på bränsleförbrukningen! Hur mycket diesel skogsmaskinen förbrukar per timme är ointressant om inte förbrukningen slås ut på maskinens prestation. Därför mäter vi istället alltid bränsleåtgången per producerad kubikmeter på både skördare och skotare. Det är det rätta sättet att räkna på! Erik Östergren och hans teknikerkollegor är också experter på att analysera och optimera din JD-maskin. De vet hur man jagar varje möjlig cl diesel i besparing. Till sin hjälp har de ett fantastiskt verktyg som ingen kan mäta sig PHGş7LPEHU/LQN)DVWGHWYLVVWHGXQRJUHGDQ7LPEHU/LQNƟQQVMXLYDUHQGD skogsmaskin från John Deere. JohnDeere.se Nr 6 2011 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 INNEHÅLL CeXe[\`[\i ]i]i\kX^\k Nummer 6 2011 Nästa nummer utkommer 9 februari TEMA: Föryngring BipjjX m`ee ;\^im[\ ^iek^lc[ M`c[ alcYl]] JÔoXi[l m`ckmXkke\k 8`eXj jep^^X _p^^\ Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-482 80 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: [email protected] ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö ”Navigatörerna” på bilden har en nyckelroll i Södras framgångsrika arbete med att höja produktiviteten. Från vänster Johan Andersson, Liv Hagner, Marie Andersson, Johan AlvarsSidan 18 son, Erik Karlsson, och Janne Wieger. 5 LEDARE: En dyster historia för jordbrukskooperationen. 6 PROFILEN: Möt Janne Björck, vd i Norrskog. 10 NÄRINGSPOLITIK: När debatt övergår i dialog har vi kommit långt på väg. 12 VATTEN: Goda chanser att få bidrag till viltvatten. 16 FORSKNING: Ny teknik för bättre markberedning. 17 NYHETER: Gruvföretag betalar för klimatinriktad skogsskötsel. 18 FÖRETAGANDE: Produktivitetsarbetet en av nycklarna till Södras framgångar. 24 FORSKNING: Lena Gustafsson bjuder in till debatt. 26 NYHETER: Mer marknadstänkande på skogsavdelningen. 28 INTERNATIONELLT: Kina lär av den svenska skogsägarrörelsen. 31 SKOGSSKÖTSEL: Fem praktiska tips. 32 JULMAT: Med vildsvin på julbordet. 34 TEKNIK: En bäver i röjningarna. 36 MARKNAD: Dyster prognos för byggandet. Flispriset nära toppen. HAMPUS Konradsson är en av eleverna på landets naturbruksgymnasier, med utomordentligt goda chanser att få jobb efter utbildningen. Han tränar med motorsågen genom att göra en Sidan 40 fågelholk. OXEN MINILUNNARE 40 UTBILDNING: Goda chanser till jobb efter naturbruksgymnasiet. 50 NAMN & NYTT: Tio ambassadörer i skogen. 51 BÖCKER: Läs och tittartips under julhelgen. 54 KRÖNIKAN: Vi behöver mer bioenergi för att nå EU-målen. Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN #PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN VI SKOGSÄGARE 6/11 3 Omslagsfoto: Pär Fornling Skogsutrustning för den professionella själverksamma skogsbrukaren PATU drivna skogsvagnar med lastareor från 1,8 till 3,15 m2 och totalvikter från 9 till 15 ton. Unik drivning med jämt anläggningstryck. PATU stegmatare gör din traktor till en effektiv skogs processor i gallringsskogen. Kvistar, kapar och lägger i högar. KESLA flishuggar med effektiva inmatningsöppningar 600 x 450 mm eller 1000 x 600 mm. Två modeller för montering med traktor, skogsmaskin eller lastbil. KESLA PATU FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Ryhovsgatan 2 553 03 Jönköping www.rosenqvistmaskin.se 036-32 73 00 orfar var med och startade en liten mejeriförening. Det var inget särskilt med det. Massor av bönder i hans generation gjorde samma sak. Därför är vi många som som känner både sorg och ilska när vi tittar ut över dagens jordbrukslandskap och spillrorna av en kooperation som byggdes under några generationer och föröddes på något årtionde. Hur i hela friden kunde det gå så illa? M ETT UPPENBART svar är klantigt företagande. Milko är det senaste offret, men den nu utraderade kooperativa slakten är ett värre exempel. I kampanjen inför EU-medlemskap förutsåg branschföreträdarna trosvisst att svensk kvalitet skulle ge ett mervärde, inte bara här hemma utan även på Europamarknaden. Godnatt. Lösningen på alla problem blev konstiga fusioner och sammanslagningar. Varumärken spelades bort som dåliga givar i ett pokerspel. MAN KAN nog säga att mål och medel ofta bytte plats. Bönderna blev en stödtrupp till industrin i stället för tvärtom. Tanken går till Arla. Det är förvisso (i kontrast till slakterierna) ett framgångsrikt företag. Men frågan är hur mycket en krympade skara medlemmar fått ut av den resan. Det kan lätt gå på det sättet genom en olycklig kombination av driftiga affärsledningar och relativt svaga styrelser. Och Skånemejerier (med den ännu olyckligare kombinationen svag styrelse/ svag ledning) håller på att sälja dödsboet till fransmännen. Expansion är inte allena saliggörande. Pyttelilla Falköpings mejeriförening räknades ut en gång i veckan under 1980-talet, men lever och frodas fortfarande till glädje för sina medlemmar. Kanske är det en modell för omstart av jordbrukskooperationen. Också när det gäller Lantmännen är det påtagligt hur några små fristående föreningar gynnar sina medlemmar, medan merparten fusionerat in sig i ett grått töcken, även om det i ärlighetens namn nu görs en del för att skärpa medlemsprofilen. OCKSÅ skogsägarrörelsen har fått sina blåtiror, men är ändå ett VI SKOGSÄGARE 6/11 undantag. Det är angeläget att fundra över varför. Ämnet är värt en avhandling, men här är en fyrklöver med grundläggande skillnader. 1. Skogsägarföreningarna har alltid varit utsatta för konkurrens från bolag och andra alternativ. Monopol är sällan bra och den egna industrin behöver inte vara större än att den kan påverka marknaden positivt. 2. Organisationen med skogsbruksområden är utmärkande. Här finns ett aktivt lokalt nätverk som kan sättas på fötter i allt från bekämpning av barkborrar till att tända vårdkasar för äganderätten. Och självklart vara en kugge i föreningens affärsverksamhet. 3. Grunden är stabil med många små skogsägare som vinner på att samverka hela vägen, från att utveckla skogsgården till virkesaffärer. Förutsättningarna är annorlunda om potentialen är 8 000 mjölkbönder eller 200 000 skogsägare. 4. Det gäller att anpassa affärsmodellen i tiden. Medan jordbrukets idédebatt självdog drev skogen på för insatsemissioner, ränta på insatserna och att åsätta kapitalet ett värde. UTVECKLINGEN måste fortsätta. Utmaningen att profilera sig är faktiskt större nu än i kooperationens barndom. Då gick man samman för att över huvud taget bli av med råvaran. I dag rycker och sliter industrin i varje pinne. Men likväl förblir den enskilde skogsägaren alltid liten på marknaden. Även om skogen säljer sig själv bör det vara uppenbart att samverkan ger fördelar både på marknaden och i näringspolitiken. Och det gäller det att visa. I grunden är det samma sak som drev morfars generation. Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN Dyrköpta läxor PROFILEN ;\cXbk`^_\k c\[fi[]iEfiijbf^jm[ Delaktighet är ett nyckelord för Norrskogs nye vd Janne Björck. Han lever som han lär och delar med sig av en lyckad idé för att få sonen involverad i skogsText & foto: Pär Fornling gården. M i hälsar hastigt, utan att skaka hand. Det får vänta lite eftersom händerna är alldeles blodiga. – Vi fick ett rådjur under morgonen som måste tas om hand, säger Janne Björk lite urskuldande och stegar bort till skogsbrynet. Sida vid sida tar sig Janne och sonen Johan an uppgiften. De arbetar målmedvetet tillsammans, med gryningens gemensamma jaktupplevelse i färskt minne. Pappa, som höll i bössan den här morgonen, leder jobbet med van hand. Radarparet trivs uppenbarligen med arbetsgemenskapen. De är faktiskt bägge skogsägare, som delat många upplevelser här i Solebo, ett par mil utanför Sala. NÄR JOHAN var tio år fick han två hektar av den 35 hektar stora skogsgården. – Det är ett eget skifte, som ligger vid sidan av den andra marken. Där bestämmer Johan allt på egen hand om plantering, gallring, avverkning och annat som har med skogen att göra. – På det här sättet kan jag dela mitt största intresse med min son, berättar Janne, när vi en stund senare sitter inne i den rejäla jaktstugan. Huset från 1800-talet har fått en omfattande, men varsam, renovering. Den gamla rustika känslan finns kvar. Johan får fyr i rörspisen och slår sig ner N Norrskog Föreningen har drygt 13 000 medlemmar. Förädlingsindustrin finns samlad i NWP (Norrskog Wood Products) som är ett helägt dotterbolag. NWP sågar 450 000 kubikmeter och omsätter 1 miljard kronor. I koncernen ingår tre sågverk och två hyvlerier. 6 Det knastrar hemtrevligt från kaminen i jaktstugan, medan Janne Björk och Johan samtalar om dagens händelser vid bordet. – Det är extra roligt att åka hit nu när jag har något eget. Då är det en helt annan grej att se hur plantorna växer och diskutera vad man bör göra, säger Johan, som är 16 år och går första året på gymnasiet. ATT INVOLVERA och utveckla medarbetare är också något Janne lyfter fram i sitt nya arbete på Norrskog. En av de första åtgärderna var att tillsammans med personalavdelningen räkna ut hur många års skoglig erfarenhet det finns i föreningen. Det blev 300 manår! – Kunskapen är väl fördelad mellan yngre medarbetare, med de senaste forskningsrönen i bagaget, och äldre medarbetare med lång erfarenhet. – Nu ska vi ta tillvara hela gruppens kompetens för att serva medlemmarna med bra råd och stöd i deras arbete med skogsgården. JANNE BJÖRCK lägger inte tonvikten på virkesaffärerna, utan talar mer om att vara en bra partner hela vägen, från planta till stubbe. – Är vi bra på allt det andra kommer virkesaffärerna också. Både tjänster och budskap tror han kan ” Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. behöva förändras och anpassas efter målgrupperna. En skogsägare som bor på sin gård och själv är aktiv i arbetet har inte riktigt samma behov som medlemmen i Stockholm eller Malmö, med många mil till gården. – Vi behöver inte minst vässa oss då det gäller den fjärdedel av medlemmarna som inte bor på gården, säger Janne Björck. I samma veva lyfter han fram kvinnorna och de yngre skogsägarna. – Behoven skiftar och vi ska ta fram tjänster till alla målgrupperna. NÄR HAN TIDIGARE i höstas tog ste- get från ett traditionellt aktiebolag till föreningen var det inte bara byte till en ny bransch utan också en ny kultur. Att arbeta i ett medlemsägt företag ställer speciella krav. Det räcker inte att ha kontakt med några få stora delägare. I Norrskogs fall handlar Fortsättning nästa sida VI SKOGSÄGARE 6/11 Det är inte bara skogen som förenar. Johan började följa med pappa på jakt redan när han var fyra år. VI SKOGSÄGARE 6/11 ≤P≥ Fortsättning: PROFILEN Delaktighet ledord för Norrskogs vd det om 13 000 medlemmar med en röst vardera. – Jag har tidigare erfarenhet av medlemsägda företag, om än betydligt mindre. Arbetssättet är lite annorlunda, men behöver inte vara långsammare. När väl olika saker är förankrade går det att agera snabbt och det är en styrka med många medlemmar som känselspröt ut på marknaden. – För medlemmen gäller det att hålla reda på rollerna och ha rätt keps på sig vid rätt tillfälle. En roll är som medlem och kund, en annan som ägare i styrelsen och en tredje som förtroendevald i skogsbruksområdet. INDUSTRIN MED tre sågverk och två hyvlerier har det tufft, men Janne Björck räknar med ett positivt årsresultat för NWP (Norrskog Wood Products). – Målet är att gå med vinst över en konjunkturcykel, vilket är viktigt. Men industrin har också ett stort värde när det gäller företagets samlade kunskap. Det betyder mycket att känna av marknaden och exportera till 30 olika länder i världen. – Ett annat område, som jag tror växer en hel del, är biobränsle. PÅ ETT övergripande plan är Janne Björck optimist. – Det finns otroliga resurser i skogen. Tänk bara hur tillgångarna kan öka genom att man sköter röjningarna ordentligt. Det ger värdetillväxt för skogsägaren och bidrar i förlängningen till hela Sveriges ekonomi. Ett sådant område känns roligt att arbeta med. Far och son med många gemensamma upplevelser. Här hjälps de åt med att ta hand om morgonens byte. ;\kYiaX[\d\[ \egcXek\i`e^%%% Det var en kompis med ett arv i Dalarna som fick in Janne Björck på det skogliga spåret. O Han växte upp i Sollentuna, med en pappa som var professor i matematik och mamma med arbete på Socialstyrelsen. Föräldrarna drog sitt strå till stacken genom ett aktivt friluftsliv och att uppmuntra engagemanget i scouterna, men kontakten med skogsägandet låg en bit fram i tiden. – När jag var 18 år följde jag med en kompis till Dalarna, där han ärvt skog, för att 8 hjälpa till med plantering. Jag blev biten av det där och det var roligt att återvända och se hur plantorna utvecklade sig, berättar Janne Björck, 54 år. Han tog examen som civilekonom och ett av de första jobben var på ett företag som sålde datorer till mätningsramar på sågverk, så på sätt och vis har cirkeln slutit sig. Under vägen har han arbetat i flera branscher, senast som vd på Rentokil (skadedjursbekämpning) och tidigare i förlagsbranschen (Liber graf). Tiden delas numera mellan arbetsveck- orna i Kramfors, hemmet i Stockholm och skogsgården i Sörmland. Där emellan ger han sig gärna ut på sjön med familjen, hustru och son. Fritiden ägnas också åt att renovera och snickra. Några resultat från snickarboden är de fantasifulla lamporna av gamla arbetsredskap i jaktstugan, som syns på bilderna här intill. En bok han gärna rekommenderar är Hundraåringen som klev ut genom fönstret och musiktipset blir något med Regina Spector. VI SKOGSÄGARE 6/11 VI SKA GÖRA TRÖJOR, DÄRFÖR BEHÖVER VI DITT LÖVTRÄ STOR EFTERFRÅGAN PÅ LÖV I ALLMÄNHET OCH BJÖRK I SYNNERHET Inom Södra har vi en framgångsrik industriell verksamhet som skapar efterfrågan på råvara från medlemmarnas skogar. I december startar Södra Cell upp sin produktion av textilmassa gjord av FSC-certifierad lövmassaved. Dessutom är efterfrågan på björk stor från Södra Interiör, som omvandlar björkkubben till vackra golv, paneler och träskivor. Passa på att avverka löv och framförallt björk nu. Vi kan lova dig både bra villkor och en klok användning av råvaran. Med Södra gör du alltid en god affär. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. www.sodra.com É NÄRINGSPOLITIK AX^kpZb\i[\ki \ejkfi]iXd^e^ Vi ligger bra till för målen M id FN-mötet i Nagoya 2010 kom man överens om en strategisk plan för biologisk mångfald. Överenskommelsen innehåller tjugo olika mål med syftet att inspirera länder och intressenter att skapa ramar för egna nationella och regionala mål. QQQ Jag tycker det är en stor framgång att vi globalt har kunnat enas om hur vi på lång sikt ska bevara och nyttja den biologiska mångfalden. Det kan få stor betydelse bland annat för skogens förmåga att producera olika ekosystemtjänster till gagn för oss alla. Det kan handla om att leverera virke och andra nyttigheter, fånga koldioxid via fotosyntesen eller få renare luft och vatten. QQQ Det är också mycket glädjande att vi i Sverige har kommit väldigt långt när det gäller många av de mål som tas upp i överenskommelsen. Ett mål som debatterats särskilt mycket i svensk press under senare tid anger att minst 17 procent av land och sötvatten ska bevaras. I dag har mer än 25 procent av den svenska naturen lagstadgat skydd, som består av skydd enligt miljöbalken, Natura 2000-områden eller av lågproduktiva skogar som skyddas genom skogsvårdslagen. QQQ Av svensk skogsmark är ungefär Drygt en fjärdedel av naturen har lagstadgat skydd. 26 procent av den svenska skogsmarken undantagen från skogsbruk. Det handlar om skydd enligt miljöbalken, skogsbrukets frivilliga avsättningar och de lågproduktiva skogarna. Jag ser det som självklart att inkludera de lågproduktiva skogarna eftersom de förutom att de ofta har höga naturvärden, i stor omfattning bidrar till ekosystemtjänster. QQQ Överenskommelsen från Nagoya innebär också ett mål om uthålligt skogsbruk. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till en utökad dialog om miljöhänsyn i skogen, vilket vi i skogsbruket ser mycket positivt på. Förutsättningarna att nå samsyn bör vara goda. Samma inventeringar som visar att Foto: Pär Fornling den generella hänsynen brister, visar också att markägarna lämnar mer virke i form av generell hänsyn än vad lagnivån kräver. En förbättring av hänsynen handlar alltså i första hand om att prioritera hänsynen annorlunda! Då behövs samtal mellan oss som gör jobbet i skogen och Skogsstyrelsen som håller i skogspolitiken. När debatt överSten Frohm går i dialog har chef LRF vi kommit långt Skogsägarna på väg. Läs tidigare nummer på www.atl.nu/viskogsagare Kmk`[e`e^XiÆjXddXj`[X 10 VI SKOGSÄGARE 6/11 #% # $$$%%# "%##!# $!#$%!%# #!%# $$ lansforsakringar.se/lantbruk Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder. VATTEN Skogen får nytt liv genom att skapa ett viltvatten.Till och med fisken kan sprida sig via luften! För några år sedan var området på bilden en ordinär granskog med rätt dålig tillväxt utan något synligt vatten. Text & foto: Pär Fornling MXkk\e_a\i ; et har lämnats ovanligt många högstubbar på hygget. Annars är det som vilken avverkning som Men här kommer inte att växa någon ny tallskog. Och högstubbarna blir rastplatser för sjöfågel. helst. Efter ett ihärdigt regnande är marken sank på vissa partier, men inte värre än att man kan klara sig torrskodd med kängorna. Här finns några imponerande tallstubbar, fast på det hela taget är tillväxten medelmåttig på de tre hektar som avverkats. VI GÅR UPP på en av höjderna i skogsområdet några mil från Älmhult. Markägare Krister Weidenmark blickar ut över avverkningen och berättar om sin vision. – Det här tror jag blir vackert. Jag ska gå hit, njuta av att vara vid vattnet och titta på djurlivet, säger han med något drömmande i blicken. Förutom det egna nöjet är den biologiska mångfalden vinnare. Krister förlorar framtida skogsproduktion på tre hektar, å andra sidan stiger den gamla släktgården i värde. Kalaset beräknas kosta knappa 200 000 kronor brutto, men det blir ett betydligt mindre hål i den egna plånboken. Allt talar för att Skogsstyrelsen bidrar >f[XZ_Xej\i]Y`[iX^k`ccXec^^e`e^jbfjkeX[\e O Möjligheten att få bidrag varierar mellan jordbruk och skogsbruk. I skogen är grundregeln att markägaren kan få upp till 70 procent av anläggningskostnaden i bidrag. MOTIVET FÖR att ge stöd är att det gynnar den biologiska mångfalden. För jordbruket handlar det också om att minska utflödet av kväve och fosfor till havet. Det gör att bidragen är generösare. På jordbruksmark kan man få ett anläggningsstöd på maximalt 100 000–200 000 kronor per hektar, beroende på var i landet dammen byggs. Dessutom får markägaren ett årligt bidrag i 20 år på maximalt 4 000 kronor per hektar om året för åkermark och 1 500 kronor på betesmark. I SKOGEN hanterar som regel Skogsstyrelsen bidragen. – Det är förstås en del byråkrati. Grunden för stödet är en budget för kostnaderna. Dessutom krävs kartor på området, samråd med berörda grannar och liknande. – Den riktigt tunga byråkratiska hanteringen är om vattnet är över fem hektar och därmed handläggs av Vattendomstolen. Jag har ett fall med ett större vatten som fyller många pärmar. Varje originalhandling kräver 14 kopior och totalt har det blivit 12,5 kilo papper, berättar Hans von Essen. För några år sedan var det en vanlig skogsmark, utan vattenspegel. jbf^\ejmi[\ med 70 procent av kostnaden. Nettokostnaden blir då runt 50 000 kronor för tre hektar viltvatten. ARKITEKTEN BAKOM bygget är Hans von Essen, en veteran i de här sammanhangen som lagt flera tusen hektar åker och skogsmark under vatten. Han har planlagt vattnet hos Krister. Den största kostnaden (ungefär 75 000 kronor) är att bygga en 160 meter lång vall längs skogsbilvägen. Vallen går mellan två naturliga höjder och byggs av 3 000 kubikmeter jord från den blivande dammens botten. Näst dyrast är att köpa och installera en munk (cirka 50 000 kronor) för att reglera vattenhöjden. Som framgår av artikeln ovan har munken nyckelroll i historien. Dessutom tillkommer diverse kostnader i form av breddavlopp (som extra säkerhet), anlägga öar och transportera material. – Inget vatten är det andra likt, vilket bidrar till att det här är så roligt att arbeta med. Det innebär också att kostnaderna varierar. Ett typiskt uppdrag är tre hektar viltvatten till en kostnad av 200 000 kronor, men det varierar mycket, säger Hans von Essen. Fortsättning nästa sida VATTEN Djurlivet dras till det nya vatten och lockas extra genom utfodring. Bakom Hans von essen är hygget med ovanligt många högstubbar. Nästa år kommer de att sticka upp över vattenytan till glädje för fåglarna. K`gj`e]iXec^^Xe[\k OI början av 1970-talet anlade Hans von Essen sitt första vatten, därefter har det blivit nästan 4 000 hektar över hela landet, från Luleå till Ystad. Dessutom har han en del uppdrag i Finland. – Man möter hela tiden nya utmaningar och lär sig nya saker, säger han. Här är några tips och erfarenheter Förbered vallen. Innan vallen läggs upp är det viktigt att plockar bort rötter stenar och gräs i botten. Om det behövs kan vallen tätas med en lodrät plastfolie i mitten. Det gäller att allt blir rätt från början, skräcken är att vallen ger vika och sköljs iväg med 10 000-tals kubikmeter vatten. Rejäla grävmaskiner. Även om den stora grävmaskinen blir dyrare per timme får den mycket mer uträttat än mindre grävare. En rejäl maskin brukar kosta mellan 900 och 1 200 kronor i timmen. Erfaren entreprenör. Det är lite speciellt att gräva ut en damm och lägga upp skyddsval- larna, därför är det klokt att anlita en entreprenör som har erfarenhet av sådana arbeten. Odla vitklöver. Den färdiga Den anlagda vallen dammvallen bör stå på dammen smälter en säsong, gärna in i omgivningen. med en odling av vitklöver. Rötterna armerar vallen och klövern är grön hela vintern. Exempelvis rödklöver vissnar ner och lockar gärna till sig vattensorkar som kan gräva sig in i vallen. Hellre vall än grop. Det är betydligt enklare att valla in vattnet än att gräva fram det. Att sänka marknivån på ett hektar innebär att transportera bort 10 000 kubikmeter jordmassor. En vall kräver betydligt mindre. Fortsättning: Vatten höjer skogens värde Några kilometer bort har Kristers bror, Jerker Pettersson, anlagt ett fem hektar stort vatten för några år sedan. Nettokostnaden, efter bidrag, blev runt 40 000 kronor. Topografin passar väl för ett vatten. De omgivande höjderna, på ungefär 20 hektar, sluttar ner mot sänkan och det krävdes bara ett mindre vallbygge. VATTNET PASSAR mjukt in i landskapet med holmar, öar och ett diffust, gräsväxt, gränsland mellan vatten och fastmark. – Det är precis vad djuren tycker om. De vill inte ha en fyrkantig bassäng, säger Hans von Essen. När vi närmar oss slår några änder över 14 vattenytan och det är spår av klövvilt i strandkanten. – Vattenlivet kommer snabbt igång. Till och med fiskar kommer genom att befruktad fiskrom klistrar fast på änder och följer med dem till skogsvattnet. – ÄLGAR SÖKER sig gärna till vattnet. Det är inte ovanligt att de står ute i vatten till mankhöjd och rycker loss näckrosor som de gärna äter. I Dalarna dök en svart stork upp i vattnet, men det tillhör ovanligheterna. Tranor, vadarfåglar, simänder, grodor, sländor och salamandrar hör till vardagen. Jerker berättar att svalorna återvänt till byn, ett par kilometer bort, tack vare vattnet. Och här över den dunkelgrå spegel- Krister Weidenmark är en av skogsägarna som anlägger vatten. blanka ytan kan de ses i hundratals jaga insekter. I PRINCIP går det att anlägga vatten var som helst, men förutsättningarna är bäst där det är fuktigt och ett naturligt till- VI SKOGSÄGARE 6/11 Dleb\e_Xi_lml[ifcc OMunken har en avgörande roll för vattennivån i dammen. – Namnet kommer av munkarna som använde tekniken för fiskodlingar kring landets kloster, berättar Hans von Essen. I GRUNDEN är tekniken densamma som på medeltiden, fast han har konstruerat en modern munk i plast. Det är en brunn i form av en djup plasttrumma som grävs in i vallen. I botten av brunnen finns två rör, ett på vardera sidan. Den ena röret leder in till botten av Med hjälp av munken reglerar Jerker Pettersson vattenhöjden. Nivån dammen, det andra bestämms av brädorna som staplas i leder ut vatten i ett spåren på munken. avloppsdike. Brunnen delas i mitten av plankor som staplas på varandra och bildar en vattentät mellanvägg. Vatten strömmar in genom röret från dammen och stiger upp till den översta plankan. NIVÅN I dammen är alltid densamma som översta plankan. Tillförs det mer vatten svämmar det över plankan och rinner ut i avloppsröret. – Vill man ha högre nivå i dammen är det bara att höja mellanväggen med ytterligare en planka. Och vill man tömma dammen är det bara att plocka bort plankorna, förklarar Hans von Essen. Plankorna staplas på varandra i ett spår. Det gäller förstås att de bildar en tät vägg. – Om det läcker rekommenderar jag att hälla i en hink med hästgödsel och träspån på vattensidan. Det dras in i springorna och tätar till ordentligt, tipsar Hans von Essen. Utöver munken behövs ett breddavlopp med anslutande dike för säkerhets skull. rinningsområde från kringliggande höjder. – Är det en kruttorr svacka med mark av genomsläppligt grus finns det anledning att avråda från projektet, men det tillhör ovanligheterna, säger Hans von Essen. Arbetet börjar med att väga av området, bestämma hur djupt vattnet ska vara och avverka skogen. med berörda grannar och andra intressenter. Den vanligaste frågan som brukar dyka upp i de sammanhangen är om det blir mer mygg. – Svaret är nej. Bäst för myggen är då det är lite halvblött, inte en öppen vattenspegel där det dessutom finns gott om fåglar som käkar mygglarver. DESSUTOM ÄR DET en del Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se byråkratiskt arbete, samråd Cjk`gj Boken Skogens vatten handlar om vatten och vattenvård i många former Den ges ut av landets skogsägarföreningar och kan köpas genom dem. VI SKOGSÄGARE 6/11 FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected] www.ftgforest.com 15 FORSKNING Plogen vänder på marksträngen. Marksträngen pressas tillbaka ned i fåran av framhjulet. Gm^dfkYkki\ dXibY\i\[e`e^ Den bästa markberedningen är invers, frågan är hur man ska nå dit. Forskare på Skogforsk är på god väg. Text & foto: Sverker Johansson A ag vill poängtera att det är en testutrustning. Hm… jag undrar om vi inte ska ställa om bladet lite… Lars-Göran Sundblad sjunker ned över det blå plogbladet från Fiskars och tiltar det mot marken. Han söker perfektion. Själv är jag imponerad över att den fungerar så bra redan nu. Vi befinner oss hos Skogforsk i Västerbotten där Lars-Göran Sundblad, John Clausén och Mikael Andersson testar sin uppfinning för kontinuerlig inversmarkberedning; inversplogen. JOHN HAR JUST kört en uppvisning med Skogforsks testrigg, en begagnad skotare som de håller vid liv ute i maskinhallen. – Det började med att jag såg ett fruktansvärt fult hygge, säger Lars-Göran Sundblad. – Någon hade hårdkört en harv på en mager sandhed med två centimeter humus och förvandlat alltihop till kaos. Ingen reklam för skogsbruket direkt. Jag tänkte att det måste gå att göra skonsammare och smartare. Det gick. Och egentligen ser det inte så 16 svårt ut. De har placerat en liten jordbruksplog framför skotarens framhjul. Plogen vänder upp en mineraljordstäckt marksträng som trycks tillbaka upp och ned i fåran av skotarens framhjul. När sedan också det bakre hjulet har passerat ser markberedningen ut som ett grunt hjulspår – och efter något år ser man knappt att hygget är markberett. MINERALJORDEN SOM vänts upp täcker spårets yta och skyddar plantan mot snytbaggar och vegetation. När man gräver i spåret kommer ett mörkt skikt fram – det nedvända marktäcket. Humusen mineraliseras till lättillgänglig näring. Nere i marken finns också fukt åt plantans känsliga rotsystem. Inversmarkberedning skapar en närmast idealisk miljö för plantan. Det har man vetat i snart 25 år men metoden har inte använts eftersom tekniken har saknats. NU FORTSÄTTER utvecklingen. Tek- N Inversmarkberedning Inversmarkberedning leder till högre tillväxt och lägre andel skadade plantor. Metodens fördelar är tydligast under den första och mest kritiska säsongen på hygget. N Andra metoder L Man brukar skilja mellan tre huvudmetoder när det gäller markberedning: 1 Fläckmarkberedning Utförs med fläckmarkberedare, högläggare eller intermittent harv. 2 Kontinuerlig markberedning Genom att harva sammanhängande spår över föryngringsytan blir det flera planteringspunkter men marken påverkas mera. 3 Riktad markberedning Markberedningsaggregatet sitter på en kranspets och föraren väljer aktivt var markberedningsfläckarna ska sättas. Lars-Göran och inversplogen. niken som tiltar upp plogen när den stöter emot stubbar och stenar måste fixas. Prestation, biologiska resultat och miljöeffekter måste utvärderas. Dessutom är plogen bara en del av hela projektet. – Vi har redan fått fram ett billigt inversaggregat för grävare – ”Karl-Oskar” som lämpar sig för mindre hyggen och främst används i södra Sverige, säger Lars-Göran Sundblad. Inversplogen markbereder kontinuerligt när den rullar och blir därför en effektivare metod, särskilt på lite större hyggen. ≤P≥ LKAB betalar Sveaskog för att öka tillväxten i skogen. Därmed kompenserar gruvföretaget sin användning av fossila bränslen. ; et är tanken bakom handeln med koldioxidkrediter. – Den här modellen skapar incitament för markägare att välja en skogsskötsel som binder in mer koldioxid, säger Olof Johansson, chef för miljö och hållbarhet på Sveaskog. Då uppgörelsen presenterades fick Sveaskog en check på 300 000 kronor av LKAB. UTGÅNGSPUNKTEN ÄR att växande skog binder koldioxid. Kan man få mer växande skog genom att permanent öka tillväxten binder skogarna mer koldioxid. LKAB är beroende av att använda olja vid gruvbrytningen, vilket är negativt för växthuseffekten. Det vill man kompensera genom att betala skogsägarna för åtgärder som ökar tillväxten. Hans Winsa är forskningsledare för ett bindning på närmare 60 000 ton koldioxid under 20 år. Skogen binder 2 ton extra koldioxid per hektar och år. Det motsvarar en ökad tillväxt med 1,5 skogskubikmeter per hektar och år. Jämfört med konventionell skogsskötsel växer skogen tätare. Det är fler plantor per hektar vid föryngringarna och man lämnar nästan dubbelt så många stammar vid röjningarna. Avverkningskostnaden blir betydligt högre med många klena stammar. På sätt och vis är det den merkostnaden som LKAB betalar för. Monica Quinteiro, LKAB, ersätter Olof Johansson för det klimatanpassade skogsbruket. storskaligt projekt som omfattar 50 000 hekar i Övertorneå, varav 40 000 hektar ägs av Sveaskog och 10 000 av privata markägare. – För att det ska fungera krävs ett stort område, annars är risken att det blir inlåsningseffekter och skogen lämnas orörd. Meningen är ju tvärtom att bruka skogen. När ett bestånd avverkas kompenseras det av tillväxt på andra områden, säger Hans Winsa. HUR DET GÅR i framtiden återstår att se, försöket handlar om att visa på en möjlig modell. – Vi vill minska vår klimatpåverkan samtidigt som vi ökar vår produktion av järnmalmspellets i framtiden, kompletterar Monica Quinteiro, chef för kvalitet och miljö på LKAB. – Vi kan reducera utsläppen ytterligare, men inte till noll. Genom att finansiera tillväxthöjande åtgärder i skogen kan vi nå nollutsläpp från vår region. Det skapar arbetstillfällen i både industrin och skogen. PROJEKTET INLEDDES 2010. Hittills har den klimatanpassade skogsskötseln praktiserats på ungefär 1 500 hektar. Åtgärderna beräknas ge en extra in- R SO NSKA SKIDS SVE KY AV TT E T AGE SL ND LA STOL TS PO N Det avgörs i skogen Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på: www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontakta ditt närmaste kontor. VI SKOGSÄGARE 6/11 17 NYHETER *''''']ibc`dXk\k En vägg för vägen mot ökad produktivitet.Varje förslag noteras på klisterlappar av Rebecka Larsson. FÖRETAGANDE Foto: Johan Andersson @[\i`ce^X En bäck med produktiva idéer har på tolv år vuxit till en flod, som hjälper till att skölja Södra genom lågkonjunkturen. Vi har tittat närmare på den fascinerande Text: Pär Fornling historien. M i besöker Södra en vacker onsdag mitt i älgjaktsveckan för att titta bakom kulisserna på ett av företagets ”hemliga” vapen i konkurrensen. Dagen innan, en helt vanlig tisdag, har koncernens anställda kommit med 26 idéer som gör arbetet effektivare. Tillsammans beräknas förslagen öka lönsamheten med 2,5 miljoner kronor om året. 18 Om tio år har alltså tisdagens förbättringar dragit in 25 miljoner kronor. Uppgifterna plockas fram av Johan Andersson, som febrilt knappar på datorn och ritar på tavlan. Egentligen tänkte han arbeta med astronomi och doktorera på relativitetsteorin. I stället för rymdfärd landade han så småningom på Skogsudden i Växjö som chef för produktivitetsavdelningen. Och kanske är det lite som med relativitetsteorin. Formeln är lätt att lära sig (E=mc2), men att förstå och ta till sig den är en helt annan sak. DET ÄR LÄTT att inse hur bra det är med en massa förslag som gör företagets produktion lönsammare. Men att få förbättringarna till en del i vardagen och en naturlig del i företagskulturen är en helt annan sak. Motorn i det arbetet finns i några kontorsrum till vänster om entrén på hu- vudkontoret. Här huserar Johan Andersson och nio ”navigatörer” som driver på förändringarna. Genom det centrala arbetet blir det unga gänget också något av en chefsskola inom Södra. – Men vi är bara en liten kugge i maskineriet. Det stora arbetet görs av företagets alla medarbetare, betonar Johan Andersson. ARBETET VISAR SIG inte vara särskilt hemligt. Tvärtom är det en poäng att jobba öppet och involvera alla. Men ett vapen i konkurrensen är det definitivt. När koncernchef Leif Brodén ska förklara varför företaget kan gå relativt bra i lågkonjunkturen pekar han omedelbart på produktivitetsarbetet. Och han återkommer ständigt till produktiviteten, som i högsta grad är Leif Brodéns baby. I grunden är det förstås inget nytt. Att ta VI SKOGSÄGARE 6/11 39 921 idéer Genomförs: 17 472 JgXiXi1 .+( miljoner kronor/år YXefi tillvara på bra förslag och producera mer till lägre kostnader hör till vardagen i alla företag. Nyckeln är att systematisera arbetet och få alla involverade. – Det handlar om att ifrågasätta invanda sanningar och göra saker lite bättre inför framtiden, säger Johan Andersson. ETT SÄTT ÄR förstås att investera och köpa effektivare maskiner, men i det här sammanhanget talar han hellre om småländskt gnetande. Att göra saker smartare, utan att det behöver kosta så mycket. Under åren 2000–2005 ökade Södra produktiviteten med 18 procent. Hela 6 procent av det berodde på utbyggnaden av Mönsterås massabruk. Andra investeringar, främst på energi, gav också 6 procent. Köpet av de två norska bruken bidrog med 3 procent, främst genom att sälja fler ton med samma personal på marknadssidan. VI SKOGSÄGARE 6/11 Så här långt är det inget nytt. – Den typen av åtgärder gör alla företag, men utöver det här gav vårt systematiska produktivitetsarbete 3 procent. Och de satsningarna betalade sig snabbt, konstaterar Johan Andersson. – Totalt kostade det 20 miljoner kronor att genomföra våra första 2 000 idéer. – De flesta förslagen krävde bara mindre investeringar. I genomsnitt hade idéerna betalat sig redan efter tio veckor. Det kan jämföras med att köpa ett massabruk som kanske betalar sig efter tio år. Vårt gnetande är alltså ett rätt billigt sätt att höja lönsamheten. VARJE LITET STEG betyder inte så mycket, men tillsammans blir det resultat. Johan Andersson dyker ner i databasen, som är öppen för alla anställda, för att ge en dagsnotering efter elva års produktivitetsarbete. Klockan 11 denna onsdag plockar han fram följande noteringar: Personalen har lämnat 39 921 idéer. Av dessa har 17 472 genomförts. Det ger 741 miljoner kronor om året. Hur mycket som har genomförts utan det systematiska arbetet är förstås omöjligt att säga. EN POÄNG med att involvera alla anställda är att komma nära verkligheten. – Vi undviker konsulter och förlitar oss på kunskapen inom företaget. Den som har arbetat i tio år vid en hyvel eller inom något annat område, är den som bäst vet hur arbetet kan förbättras. Det är ett lagarbete utan individuella belöningar. Däremot får man tillsammans Fortsättning nästa sida 19 Fortsättning: FÖRETAGANDE Idéer i långa banor en bonus baserad på produktivitetsarbetet. I genomsnitt de sista fem åren har koncernens alla anställda får drygt 40 procent av en månadslön i årlig bonus. ÄVEN OM företaget som helhet gör ett uselt resultat kan personalen belönas för framgångsrikt arbete med produktiviteten. Att konjunkturen går upp och ner, priserna ändras och dollarkursen svänger är inte så mycket att göra åt. Därför är utgångspunkten att bli bättre på det som går att påverka. Det kan vara att hyvla fler meter per timme, använda mindre kemikalier per ton massa, sänka transportkostnaderna eller något annat som har med produktivitet att göra. När resultatet av produktivitetsarbetet bedöms skalas dollarkursen och andra yttre omständigheter bort. Därefter mäts hur mycket det har kostat att producera ett ton massa, en kubikmeter sågade trävaror eller vad det nu kan vara. Även för avdelningar som arbetar med service och rådgivning görs liknande jämförelser med året innan. EN GRUNDBULT är att förslagen inte ska leda till personalneddragningar, utan tvärtom säkra jobben genom att stärka företaget. – Det är något som intresserar alla. – När vi drog igång det här för elva år sedan var det som att öppna dammluckorna. Tidigare fick vi kanske en handfull förslag om året, nu väller det fram idéer. Ungefär två tredjedelar kommer från ”uppfinnarjockar” som ensamma, eller tillsammans i en grupp, kommer på en smart idé. Resten arbetas fram genom ett systematiskt projektarbete. Navigatörerna leder ett målmedvetet arbete steg för steg. Principen är densamma oavsett om det är effektivare pappershantering på en av staberna eller en hyvel på ett av sågverken. – Det är viktigt att ta det i rätt turordning och inte försöka springa direkt till lösningen, betonar Johan Andersson. OFTA BÖRJAR förbättringsprocessen med budgetarbetet där exempelvis Södra Timber får ett beting att dra ner kostnaderna, vilket är nog så aktuellt i dessa dagar. Första steget är att fundera på vad som kan förbättras. Flaskhalsen kanske visar sig vara en hyvel. Nästa steg är att göra en analys över hur många hundra meter ytterligare som borde kunna hyvlas per timme. 20 ” Det är viktigt att ta det i rätt turordning och inte försöka springa direkt till lösningen Därefter kartläggs roten till problemen. – När vi kommit så långt träffas alla berörda till ett idémöte. Det brukar vara 10-talet personer som kommer fram till ett 30-tal olika idéer i stort och smått. – Det är väldigt roliga möten där väggarna tapetseras med blädderblockslösningar. Till slut enas navigatörerna och den berörda personalen kanske om 20 idéer som dokumenteras i vår idédatabas, berättar Johan Andersson. Under förra året, som blev ett rekord, gav förbättringarna 134 miljoner kronor på årsbasis. – Trenden är definitivt ökande. Under förra året fick vi i genomsnitt in 74 förslag per vecka. Hittills i år har vi fått in ännu fler förslag, säger Johan Andersson. VI BLÄDDRAR i databasen och fastnar för årets idé nummer 511. – Oftast är förbättringarna många små steg, men här har vi ett riktigt stort kliv, konstaterar Johan Andersson och plockar fram mer fakta på dataskärmen. Det är tre kollegor på plantföretaget Södra Odlarna (Martin Larsson, Johan Hendriksson och Fredrik Lang) som har kommit på en metod för att undvika flera fröer i såkrukorna. De har dokumenterat det hela och vi kan läsa att plantornas överlevnad ökar med 2,5 procent vilket beräknas spara en miljon kronor om året. Ett av alla förslagen från personalen handlar om hur fler plantor kan överleva i plantskolan. Vinsten är en miljon kronor om året, på 10 år är det alltså 10 miljoner kronor. Andra förslag denna vecka handlar mer om 10 000-tals kronor. FRÅGAN ÄR hur länge man kan hålla på. Någon gång måste väl alla vettiga förslag om förbättringar vara genomförda? Johan ser inga gränser. – Vi har utvecklat en modell som passar oss, men är förstås inte ensamma om det här. Toyota har hållit på sedan 60-talet och får fortfarande in 20 000 förslag om året på en genomsnittlig bilfabrik. Det finns alltid utrymme att bli bättre. Dessutom ändras förutsättningarna hela tiden i form av ny teknik och ny produktion. – Vi är bara i början och har mycket mer att göra. Jag ser inget slut på det här. VI SKOGSÄGARE 6/11 ”Man kan alltid bli lite bättre”, framhåller Johan Andersson och förklarar varför han inte ser någon gräns för produktivitetsutvecklingen. PRODUKTIVITETEN 3,5 Årlig förändring i procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 -0,5 2008 2006 2007 2009 2010 -1,0 EXm`^Xki\ieXipZb\ilk O Det börjar med problem och fortsätter med en hel vägg fylld av lösningar, noterade på färgglada klisterlappar vilket framgår av bilden på förra uppslaget. Golvhyveln på Södra Interiör har en central roll. Ett växande sortiment av golv och väggpaneler pressas igenom maskinen i Kallinge, vilket är en utmaning. Det tar tid att ställa om maskinen från en dimension till en annan. Dessutom händer det att hyveln står still av andra orsaker. TIDIGARE I ÅR beslöt platschefen att göra något åt den här flaskhalsen i tillverkningen och navigatörerna från produktivitetsavdelningen kallades in. – Det här är ett ganska typiskt uppdrag för oss, berättar Rebecka Larsson. När vi träffar henne och Åsa Forss är de i slutfasen på uppdraget efter en intensiv vecka i Kallinge. – Vi har inget speciellt kunnande om hyvlar, däremot vet vi hur man arbetar strukturerat med problemen. Kompetensen finns hos dem som arbetar med hyveln, som alla varit delaktiga i arbetet och kommit med förslag. KULMEN PÅ arbetet var en gemensam brainstorming när man samlade in förslag och noterade dem på lappar som klistrades upp på väggarna i konferensrummet. Åsa Forss, Rebecka Larsson och Anders Toresson kollar resultatet från hyveln. Det hela mynnade ut i ett 50-tal åtgärder i stort och smått. EN HEL DEL handlade om att ha verktygen på rätt plats, montera fasta mätskalor och andra mindre åtgärder som man börjar med direkt. Därefter följer de lite tyngre investeringarna. Målet är att minska stopptiderna med 50 procent och ställtiderna med 25 procent. – Det är för tidigt att säga vad det betyder i minskade kostnader, men det handlar om 100 000-tals kronor om året, säger Åsa Forss. Generationsväxla utan gnissel Undvik missnöje och missämja. Undvik utdragna processer. Undvik skatteproblem. Landshypotek erbjuder erfarenhet från 175 år av generationsskiften i skogen. Vi kan förse dig med det kapital och kunnande som behövs för att skiftet ska bli lyckat för alla parter. Kontakta oss på telefon 0771-44 00 20 eller läs mer på www.landshypotek.se där du även kan beställa vår Barkbok kostnadsfritt. En lättläst beskrivning om fördelarna med att ha pengar på barken. VI SKOGSÄGARE 6/11 21 EKONOMI =iY\i\[ijjb`]k\k Det är alltid klokt att se över sin ekonomiska situation inför årsskiftet. ? är är några saker man bör tänka på för att få koll på ekonomin och inte betala onödig skatt: O PROVBOKSLUT Som näringsidkare är du skyldig att göra löpande bokföring av dina intäkter och kostnader. För de flesta skogsägare är det fullt tillräckligt att använda sig av en enkel bokföringsbok för detta. För dem som har lite större verksamheter kan det vara bättre att använda sig av ett bokföringsprogram. Att inför årsskiftet stämma av sin bokföring och göra ett så kallat provbokslut kan vara mycket klokt. Detta ger en bra bild över hur verksamheten har gått under året och vilka skattemässiga möjligheter eller utmaningar detta innebär. Det ger också en bild över ungefär hur mycket skatt och moms som ska betalas för det gångna året. O NYTTJA FÖRLUSTEN Visar provbokslutet att verksamheten kommer att gå med underskott under året så är det inget att oroas över så länge pengarna räcker, underskottet kommer att rulla vidare till nästa år. Underskottet ger möjligheten att ta ut pengar från skogskontot utan att behöva skatta för dem, förutsatt att uttaget från skogskontot inte överstiger underskottet. O PARERA VINSTEN Att göra vinst i sin verksamhet är förstås positivt men det innebär också att man får betala skatt på vinsten. Ett sätt att få ner vinsten är att tidigarelägga investeringar och ta dem redan i år. Det kanske finns en skogsväg som är i behov av underhåll eller någon maskin som ska köpas. Inventarier med ett värde upp till ett halvt basbelopp får skrivas av direkt. Se dock till att fakturan är betalad innan årsskiftet. O BEGRÄNSA SKATTEN De höga virkespriserna har lett till att många skogsägare har avverkat de senaste två åren. Det har medfört stora som ska hanteras på bästa sätt så att inte en allt för stor del av intäkten blir skatt. När du får en skogsintäkt, sätt in den på ett konto i näringsverksamheten som till exempel virkeskonto eller skogslikvidkonto. Detta för att få bättre möjligheter till räntefördelning. Om deklarationen 22 Många har avverkat till bra priser och nu gäller det att disponera pengarna rätt. Foto: Pär Fornling tillåter det så går det att räntefördela vinsten till 30 procent skatt. Skogskonto är också ett utmärkt sätt att hantera skogsintäkten. Kom dock ihåg att inte sätta in pengar på skogskontot förrän du gjort din deklaration. Sista dag att sätta in pengar på skogskontot är samma dag som du lämnar in din deklaration. Finns det ett sparat underskott i verksamheten så kan intäkten kvittas mot det. OBETALNINGSPLAN Om intäkten under ett år blir för stor och inte fullt ut kan hanteras med skogskonto och räntefördelning kan skatten hamna på 45–75 procent beroende på storleken av ens tjänsteinkomst eller pension. Ett bra sätt för att undvika detta är att använda sig av en betalningsplan. Detta innebär att man delar upp en skogsintäkt under flera år. Betalningsplanen finns sedan hos det sågverk, skogsbolag eller skogsägarförening som köpte ditt virke. Observera att betalningsplanen inte får ändras men den går att avsluta när som helst. En rekommendation är att alltid upprätta betalningsplanen skriftligt. O NYTTIGA FÖRLUSTAKTIER Har du gjort kapitalvinster på till exempel aktier under året så kan det vara en bra idé att sälja förlusttyngda aktier eller andra tillgångar och kvitta dem mot vinsterna. Anledningen till att göra detta är att skattereduktionen för kapitalförlusten är lägre än vad skatten för kapitalvinsten är. Om du fortfarande tror på de aktier du säl- jer med förlust så kan du köpa tillbaka dem senare. Kapitalförluster ger en viss skattereduktion. Det viktiga är att undvika kapitalförluster på över 100 000 kronor. På belopp över detta är nämligen skattereduktionen lägre. O BERÄKNA SKATTEN När du har fått en bild över hur ditt resultat kommer att bli för året så är det bra att göra en preliminär skatteberäkning. Som enskild näringsidkare med årsmoms är din slutliga skatt en sammanslagning av skatten i näringsverksamheten, momsen och skatten på dina privata inkomster (tjänsteinkomst, kapitalskatt, fastighetsskatt etcetera). Om du vanligtvis får tillbaka på skatten i din privata del så bör du räkna bort den delen från din totala skatt. Kommer du fram till att din slutliga skatt hamnar på över 20 000 kronor så bör du göra en skatteinbetalning redan i februari. Detta på grund av att det från och med den 13 februari börjar ticka ränta på skattekontot på belopp överstigande 20 000 kronor. Mellan noll och 20 000 kronor är en buffertzon, vilken det kan vara klokt att lägga sig i. När deklarationen senare under våren är klar kan du bättre se hur mycket skatt du ska betala. Gör då den extra skatteinbetalningen. Gabriel Mörner LRF Konsult [email protected] VI SKOGSÄGARE 6/11 Katalogbeställning dygnet runt: Ny 019- 30 43 25 katalog! Kolla in vår hemsida: 292 sidorwww.nimaab.se 1&38>704,7'690?.3)9786.?/&0871&08 www.nimaab.se Dieselpumpar Varmluftspannor 50 st användarkoder /"),!5!1-,4&32 0!../1&?1$)%2%, $1)&3 Mod effekt tank Panna 9 800:– Antares 25 + ,)3 Antares 30 + ,)3 10 800:– Antares 50 + ,)3 11 980:– Antares 80 + ,)3 13 980:– Termostat 23%' 8 <- -+!"%, Slang 2 380:– 2 496:– 2 496:– 3 660:– 1 120:– Cube 70 MC 70 l/min 9 996:– Cube 56 56 l/min Kallvattentvätt Reno Stationär 175 bar >'5!15)'-/3/1 10-&?1+/.3).4%1 ,)'+?1.).' 3!1323/00!43/ -!3)+ %5%1%1!2 +0,-%$2,!.'/#(317#+ !5,!23!$0)23/, 3!13+,!1-%$-/3/1 2+7$$/#(5=''+/.2/, 31423!$-%$.3%104-0 Stationär 175 bar 15 lit/min Verktygssats 83 delar 552:– 3 580:– 8 220:– 4 980:– Flaktank Carry 440 & 220 lit /-0,%33!-%$$)%2%,04-0!1 2,!.'!1-- )-!(!1%33 "1%332/13)-%.3!5/,)+!"1=.2,%04-0!1-%$3),,"%(?1 Duramax portabel tankstation ,)3 %$ -2,!.' /#(-4. 237#+% ?12%$$ -%$(*4, ?1"%.2). /$)%2%, 12 960:– 1 392:– Ventilerad storsäck 1,5 m3 1000 kg Batteriladdare 100 ×100 × #-9 23 ,7&3(=.'231/00!19 233?-.).'2 231/00!19"%23=.$)'9,!22 6:1. Telwin 320 !$$231?- Erbjudande 30 st 108:–/st -!6 !623!13 -!6 !623!13 1 920:– Telwin 520 !$$231?- ord. pris 120:–/st 2 960:– Telwin 620 !$$231?-!6 !623!13 3 180:– 2 396:– Piusi Box Pro ,,431423).'&?13!.+.).'!5 $)%2%, !,3 %1&%+3 &?1$)'2/-=143%0>&=, 3%3 Svetsinverter Force 165 /13!"%, ).5%13%1&?1 25%32.).' ,%6)"%, $> ->.'! /,)+! %,%+31/$%1 +!. !.5=.$!2 31?- 8 ,%+31/$$)!-% × ,)3%1 3%1 8 -- 0, %., "),$ 3 × ,)3%1 2 720:– På köpet extra slang 4,5m. Inverter Force 165 Dammsugare Skogspaket Sågskydds känga Timber +/'223?5%, 2>'2+7$$ +,!22 23?5%, 0>$1!' 3/1,%+ 8 Hjälm med FMradio och anslutning för MP3spelare 3, 8 1 260:– ?12%33-%$ %32!35)2)1 Trädfällriktare Dragsaxar Mod I+ Mod II Mod III 540:– Köttkvarnar 1-fas 230 V MR9 (+ +'( 3 380:– MR10 (+ +'( 4 320:– 2672:– Greppvidder 3 104:– 21 cm 420:– 3960:– 26 cm 560:– Vakuumpackar Nyhet! Knivslip Rapid Steel Alice Automatic Maxima Påsar 23 × #2st rullar, 6m × #2st rullar, 6m × 30cm ,)0!12/- %332+=1023>, &!232.!""!1%/#(%.+,!1% % &*=$%1"%,!23!$%2,)073/1.!=1 '*/1$!!51/23&1)3323>,-%$ %631%-3(>1$2+=1073! Stor kapacitet 2 240:– 3 780:– 148:– 124:– 148:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro www.nimaab.se 3 980:– 4 980:– 1 060:– 780:– Dick knivset 556:– Eka slaktset ,>8 237#+8/#(2+=1023>, 0,42"4+?00.!1% %5%1%1!2)&/$1!, Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 Styckkniv 15 cm Styckkniv Flexblad 15 cm Allroundkniv 15 cm 292:– Pris exkl moms Fraktfritt över 2 400:– Vi reserverar oss för tryckfel FORSKNING )((( ?femZbk\ 9c`ZbX(''i ]iXd`k`[\e När skogen är som bäst går Lena Gustafsson ensam i lugn takt på en lång, lång promenad. – Det är läkande och helt fantastiskt. Helst bör jag ha med mig en god matsäck också. ill vardags arbetar hon som proK fessor och chef på avdelningen för naturvårdsbiologi vid lantbruksuniversitetet i Uppsala. – Ett av de mest spännande projekten är ett program som heter Smart miljöhänsyn. Det är tvärvetenskapligt och involverar forskare från flera olika områden, allt från landskapsarkitekter till biologer och samhällsvetare, berättar hon. TANKEN GÅR TILL att öka miljönyttan utan att det drabbar produktionen. – Så kan det vara, bekräftar Lena Gustafsson. – Ett delprojekt handlar om effektivare hänsyn. Det kan exempelvis vara att hitta en metod för att enkelt kunna välja ut träd att spara som är värdefulla för naturvården men har ett litet ekonomiskt värde. DET ÄR ÄNDÅ bara en liten pussel- bit i forskningsprogrammet. Det stora handlar om att fundera över hur olika metoder för naturhänsyn fungerar och försöka visualisera hur landskapet ser ut i framtiden. – Det är väldigt spännande. Jag tycker vi är fastlåsta i dagsläget. Det är intressant att tänka sig effekterna av dagens naturvårdsåtgärder om 100 år, säger Lena Gustafsson. Därför framhåller hon vikten av att naturvården inte flyttas runt utan att naturvårdsträd och andra lämningar får utvecklas i sekellånga perspektiv. Då blir det ett extra plus under framtida långa skogspromenader. 24 Det var som att svära i kyrkan. När professor Lena Gustafsson punkterade tron på en unik svensk modell var det ett av årets mest kontroversiella utspel inom skogsbruket. Text & foto: Pär Fornling ; et hon visade, en disig torsdagsmorgon i Västerbotten, var att det svenska skogsbruket långt ifrån är ensamt om naturhänsyn på hyggen. Vi är inte ens i framkant. I hennes jämförelse mellan 11 länder är Norden sämst i klassen när det gäller mängden skog som lämnas orörd vid avverkningar. Resultaten presenterades på Föreningen Skogens höstexkursion, som är ett viktigt forum för beslutsfattare. Oftast är det en mängd forskningsresultat som presenteras inför en hövligt engagerad publik. Men den här gången gnistrade det till. HON BLEV SJÄLV förvånad över upp- ståndelsen. – Jag hade förväntat mig en reaktion, men inte till den här graden. Folk blev både upprörda och arga, vilket inte är odelat roligt, även om det är ett tecken på att frågan engagerar och är viktig. När vi intervjuar henne har hon precis färdigställt en vetenskaplig artikel om undersökningen. Innan den publicerats vill hon inte diskutera detaljerna i materialet, men slutsatsen står fast: Den svenska modellen är inte så unik som vi tror. I OCH FÖR SIG kan den svenska model- len vara väldigt många olika saker. Skogsstyrelsens chef, Monica Stridsman, var förstås med på exkursionen. För henne är den svenska modellen frihet under ansvar och två jämställda mål (produktion och miljö). För andra är det kortvirkesmetoden (att kapa stockarna i lagom längder redan i skogen). Men för väldigt många har den svenska modellen en koppling till att kombinera skogsbruk och miljö på samma gång. Alternativet är plantageskogsbruk där miljöhänsynen bara finns i reservaten. MEN ENLIGT Lena Gustafsson är det inte särskilt svenskt. – Det är en internationell modell. På privatskogsmark i Oregon lämnas 25 procent, i delar av Kanada 8–50 procent och i alla de tre baltiska länderna lämnas mer skog jämfört med Sverige, där siffran är 3–5 procent. Jämförelsen har gjorts mellan 11 länder; VI SKOGSÄGARE 6/11 [\YXkk\e ÉJm\ejbXdf[\cc\ e `ek\le`bÉ A72 Lantmännen Special LH1111 295.000:- Sverige, Finland, Norge, Estland, Lettland, Litauen, USA (Oregon), Kanada (Alberta), Australien (Tasmanien), Tyskland och Argentina. FRÅGAN ÄR hur det är i res- ten av världen. – Jag har valt ut de länder där man praktiserar naturhänsyn på det här sättet. Det är alltså ingen global analys av skogsbruket, säger Lena Gustafsson. ” Kan en relativt liten volym kompenseras av hög kvalitet på avsättningarna? – Det har betydelse vad man väljer. Exempelvis är riktigt gamla tallar mycket värdefullare än ungskog. Men för att Sverige ska bli jämställt med de bättre länderna måste volymerna upp. Det finns inga tidigare jämförelser och inga jämförande inventeringar. Hur säkra är resultaten? – Det finns inga tidigare jämförelser och inga jämförande inventeringar. Uppgifterna kommer från ett internationellt möte med forskare och myndighetspersoner. Jag lade ett jättejobb för att välja ut bra personer till mötet och de är mycket seriösa. VI SKOGSÄGARE 6/11 Gustafsson vill ändå inte skåpa ut skogsbrukets naturvårdsjobb, tvärtom. – Många skogsägare sköter naturhänsynen jättebra, men det finns uppenbarligen en spännvidd i kvaliteten. Att flera länder arbetar med naturhänsyn är en fördel. Det ger många erfarenheter och Sverige kan säkert lära en del av andra länder, liksom vi har kunskap att erbjuda omvärlden. Standardutförande. Pris exkl moms. Traktorn på bilden är extrautrustad. Prisvärd tuffing LENA På jakt efter en prisvärd liten traktor? Väljer du pålitliga Valtra A72 kan du knappast få mer kvalitet för pengarna. Med sina 74 hk passar den lättkörda traktorn både i skog och snö, till lastararbeten och som gårdens mångsysslare. Det höga andrahandsvärdet får du på köpet! Bra val från Lantmännen Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se Tel 0480-611 00 www.kalmarlantman.se 25 NYHETER 9aibgejb\c`jkXe Lövsågverken behöver mer råvara. För att göra textilmassa krävs stora volymer björk och framöver väntar brist på barrvirke. Södra Skog möter utmaningar med nytänkande och en tydligare profil. Text & foto: Pär Fornling M i ska arbeta med tydliga mål och visa nyttan av att leverera virke till föreningen, säger Håkan Svensson. I höstas bytte han, lite överraskande, vd-jobb med Urban Eriksson. Från att ha varit chef för Södra Interiör blev Håkan Svensson skogsdirektör för Södra Skog. Lister och paneler byttes mot skog och avverkningar. DET ÄR ETT arbetsfält som brukar ledas av en jägmästare. Håkan Svensson är i grunden kemiingenjör med inriktning på polymerer och plaster. – Vi har mycket duktigt folk som kan skog. Jag hoppas tillföra något annat, säger han själv. Bakgrunden bidrar nog till att han ser virkesmarknaden med lite andra ögon. – Dels handlar det om att bli bättre på det vi redan gör i allt från att snabba upp betalningen efter avverkningen till att göra begripligare mätbesked. – Dels behöver vi tydliggöra föreningens mervärden, säger Mer papper per person ODe svenska pappersbruken har blivit effektivare. Enligt en kartläggning som Dagens Arbete gjort har produktionen per anställd de senaste tio åren ökat från 542 till 772 ton. Det visar en produktivitetsökning på 42 procent. Under 2000-talet räknar fackförbundet Pappers med att man förlorat 30 procent av de yrkesverksamma medlemmarna. han och talar engagerat om marknadsföring på flera plan. ETT STEG på vägen är att Södra Skog tillsätter en marknadschef, vilket man inte haft tidigare. – Många förstår vår ekonomiska modell på ett övergripande plan, men vi kan bli bättre på att visa alla mervärden utöver virkespriset. Det är allt ifrån efterlikvid och insatsemissioner till inspektorernas rådgivning och annat som är unikt för skogsägarrörelsen. EN ANNAN DEL av marknadsarbetet är att lyfta fram dotterbolaget Södra Odlarna. – I år säljer vi 35 miljoner plantor. Om några år är målet 44 miljoner plantor. Produktionen har tydliga skalfördelar så kostnaden per planta blir mindre med större volymer. Mer egen el OFram till år 2020 förväntas skogsindustrins egen biobränslebaserade elproduktion öka med 25 procent, motsvarande 1,5 TWh. Det visar en rapport byggd på en enkätundersökning bland kraftvärmeproducenter inom fjärrvärmeoch skogsindustri. Rapporten är gjord av Skogsindustrin i samarbete med flera aktörer på energimarknaden. Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 26 Men i dagsläget bromsar industrin, vilket ger rådrum att planera för framtiden. Håkan Svensson, skogsdirektör Södra Skog. ” Lövet kan vi få fram genom bättre skötsel och att ta tillvara det som redan finns. Utmaningen är gran och furu. Det är stora utmaningar som väntar. Håkan Svensson räknar med en framtida virkesbrist i södra Sverige. – Lövet kan vi få fram genom bättre skötsel och att ta tillvara det som redan finns. Utmaningen är gran och furu. NÄSTA ÅR ÄR målet att omsätta 11 miljarder kronor och nå en virkesfångst på 18 miljoner kubikmeter. En utmaning är att anskaffa 170 000 kubikmeter FSC-certifierad björkmassaved till produktionen av textilmassa i Mörrums bruk. Det bidrog till att priset på björkmassaved låg fast i slutet av året på 350 kronor kubikmetern, medan priset på barrmassaved sänktes till 325 kronor. EN ANNAN lite speciell utmaning är att få fram lövtimmer för sågning, en marknad som Håkan Svensson var med och byggde upp på Södra Interiör. – I dag sågar vi ungefär 100 000 kubiketer löv, 90 procent är ek och björk, resten blandade trädslag. Jag tror det forstätter uppåt och att kunderna nu börjar få upp ögonen för lövträ. ETT TECKEN på nytänkande är att alla inspektorerna utrustas med varsin ipad som främsta arbetsredskap. (Även om det ibland fortfarande behövs en konventionell dator). – Det blir betydligt enklare och snabbare, vilket är viktigt i alla lägen, säger Håkan Svensson. Lotus hamnar i SCA-korgen O En storaffär är på gång på pappersmarknaden. Det är SCA som förhandlar om att köpa amerikanska Georgia Pacifics europeiska verksamhet för mjukpapper. Affären berör ett område där marknadsandelar och varumärken betyder mycket. SCA har 25 procent av marknaden för mjukpapper till konsumenterna. Tillsammans med amerikanarna ökar andelen till 35 procent. För industri/storförbrukare ökar andelen från 19 till 30 procent. Amerikanarna har varumärket Lotus, vilket nu är på väg att hamna under samma tak som Jan Johansson, vd SCA. Edet och en handfull andra varumärken. Prislappen för affären är 12,6 miljarder kronor och involverar 15 produktionsplatser med 5 000 anställda i sju länder. SCA:s vid Jan Johansson räknar med att de årliga synergieffekterna är 130 miljoner euro. VI SKOGSÄGARE 6/11 Exklusiv t för LRFs medlemmar* Ny unik skogsförsäkring! Det tar 70 - 100 år för en skog att bli fullvuxen. På några timmar kan den vara utplånad. Med LRF Medlemsförsäkring Skog kan du känna dig trygg nästan vad som än händer. Försäkringen, som har tagits fram i samarbete med If, har många fördelar jämfört med traditionella skogsförsäkringar: s Täcker det mesta – t ex brand, storm, snöbrott, insekts- och svampangrepp, betesskador, översvämning och stöld s Alla träd räknas – inget maxtak för ersättning och inget minimikrav på skadad volym eller areal s Förmånlig premie – 13 - 51 kr/ha (minimi 700 kr) s Fast självrisk – 8 000 kr eller 20 000 kr beroende på skogens storlek s Enkel att hantera – teckna försäkringen och anmäl skada direkt på nätet Räkna ut din premie och teckna försäkringen på www.lrf.se/medlemsforsakring_skog. För mer information kontakta LRFs Medlemsservice på 020-44 44 33 eller [email protected]. * Om du blir medlem och tecknar försäkringen före 1 januari 2012 kostar medlemskapet bara 1 350 kronor första året mot normalt 1 800-5 000 kronor (beroende på hur mycket skog du har) exklusive moms. Hela avgiften förutom 250 kronor är avdragsgill. If är försäkringsgivare för LRF Medlemsförsäkring Skog. www.if.se/lrf INTERNATIONELLT Det våras för den svenska skogsägarrörelsen – i Kina! På köpet får Sverige ett trumfkort i de internationella förhandlingarna om skogsText: Pär Fornling bruket. Det är bra tillväxt på skogen i Kina. Foto: Lennart Ackzell Akk\eciXmc`ccX ? ändelsen var historisk. Vid ett blankpolerat skrivbord i staden Guangzhou skrev Jan-Olof Thorstensson och Liu Lijun under ett avtal om samarbete. Det handlar om hur Kina kan inspireras och lära sig av den svenska skogsägarrörelsen. FÖR ATT FÅ FART på skogs- bruket inser de kinesiska myndigheterna att det behövs privat ägande. Därför har man inlett en reform där familjer får långtgående ägande över ett par hektar skogsmark. ” ...människan på landsbygden är viktig för att utveckla skogsbruket... Potentialen är enorm. Ytterst handlar det om en halv miljard nya skogsägare! Även om det är långt dit har reformerna kommit igång i flera provinser. FÖR ATT organisera skogs- ägarna sneglar kineserna på hur medlemmarna samverkar i den svenska skgosägarrörel- Södra Odlarna tet i l a v k d e Plantor m i Götaland God Jul & Gott Nytt År 4ÚESB0EMBSOBt¯HÌSEt'BMLFOCFSHt5FM 'BYt&QPTUQMBOUTLPMBBHBSE!TPESBDPN www.sodra.com 28 Jm\i`^\ sen. Historien började 2001 då Kinas skogsminister var på besök i Sverige med en visit hos Mellanskog som en av programpunkterna. – Därefter tog vi emot flera delegationer och år 2003 fattade Kina ett principiellt beslut om en skogsmarksreform, berättar Lennart Ackzell, som arbetar med internationella frågor på LRF Skogsägarna. – Efter det har det kommit regelbundna delegationer från Kina och intresset har blivit allt mer fokuserat på Sverige och skogsägarrörelsen. Vid det senaste besöket tog vi en buss från Arlanda direkt till Sundsvall och Norrskog. Frågorna handlar om hur skogsägarna frivilligt kan samverka för att bli starkare på virkesmarknaden. Det är allt från att enas om minipriser till att bygga upp kooperativ. CERTIFIKATEN som garanterar ägandet gäller som regel i 70 år. De kan både ärvas och pantsättas för att få lån. – Min bedömning är att det fungerar bra. När vi besökte Kina såg vi mycket nyplanterad skog och mötte många engagerade skogsägare. Avtalet signeras av Jan-Olof Thorstensson, ordförande för LRF Skogsägarna, och Liu Lijun, state forestry administration. Det hela bevittnas av statssekreterare Gunnar Oom och handelsminister Shong Shan. – En vanlig fråga är förstås vad som händer efter 70 år, vilket trots allt inte är någon stor fråga. För det första tittar kineserna bakåt 70 år i tiden och ser hur ofantligt mycket som hänt. I det perspektivet är det en väldigt lång tid. – För det andra växer skogen snabbt. På 70 år hinner man med fem trädgenerationer, säger Lennart Ackzell. EN ANNAN SIDA av samma mynt är att Sverige och hela det nordiska skogsbruket får draghjälp av reformarbetet. – Vi jobbar för att lyfta familjeskogsbruket som ett varumärke. I det ligger att människan på landsbygden är viktig för att utveckla skogsbruket, vilket man ofta glömmer bort i olika internationella sammanhang. Då är det bra att kunna lyfta fram Kina som ett bra exempel, säger Lennart Ackzell. VI SKOGSÄGARE 6/11 Första klass i skogen! Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen. Succéflisen! Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. OBS! Dubbla huggskivor. Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: 134.000:- 4 4 4 4 Kampanjen fortsätter: Extra kvistbrytare Dubbla huggskivor Justerbara knivar 3-25 mm Kraftiga fingerknivar Några viktiga detaljer som bidrar till Farmi´s välkända fliskvalitet! Pris nu: ......................... 119.900:- Första klass i skogen! PALMS P680-11 4 4 4 4 4 4 11 ton/6,8 m. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. Rek. ca.pris: 149.900:-. Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med 4WD hjälpdrift. Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se '(**&+/ Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskiner i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad. Om skogen själv får välja... 755 Hjulburen 300 450 XL FG45 755 HV14 Skotarvagn För mer info ring; 0479-22059 eller gå in på www.hypro.se Dan Glöde, skogsskötselchef på Mellanskog. Redskap & maskiner för Dig som inte bara nöjer Dig med ett lågt pris! Beställ broschyr och läs mera. K•T•S Huggarvagn Foto: Pär Fornling , ® k`gj]i jbf^jjbkj\ce I förra tidningen presenterade Claes Fries tips om skogsskötsel. Han har nu lämnat över stafettpinnen till Dan Glöde, skogsskötselchef i Mellanskog. ( Bejaka beprövad kunskap. Det finns vetenskapligt belagd och praktiskt prövad kunskap om hur man säkrast sköter skogen så den växer bra och kan användas till värdefullt virke. Tyvärr upplevs sällan dessa väl underbyggda råd lika lockande att läsa om som nya oprövade och radikala förslag. Oliktänkande forskare och skogliga nytänkare har en viktig roll att fylla och kan driva utvecklingen framåt. Konventionen mår bra av att få sina argument ifrågasatta. Men med det långa liv träden har bör nya metoder utvärderas vetenskapligt och praktiskt, innan tilllämpning i stor skala. ning om du är intresserad av tillväxt och ekonomi. * Bejaka lust och nyfikenhet. Det finns lust och nyfikenhet i det som är nytt och annorlunda. Mitt tips är att bejaka nyfikenheten genom att märka upp små områden där du testar att göra på något annat sätt än ”trygghets- och tillväxtprogrammet”. Det ger en dimension extra till besöken på din fastighet. + Egna försök. Är du tveksam till markberedning, beställ en extra kartong plantor, markera några ytor, och sätt plantorna i omarkberedda ytor bredvid plantor i markberedda ytor. Är du intresserad av en ny metod för skydd mot snytbagge eller viltbete? Markera en startpunkt och plantera varannan planta med det nya skyddet. Besök ytorna höst och vår efter plantering och dra dina egna slutsatser. ) Tillväxt och trygghet. , Testa nya trädslag. Mitt främsta råd är därför att du inriktar merparten av skötseln mot trygg tillväxt och strövvänliga skogar. Räkna med att röja 2 gånger, sista gången vid 3–5 meters höjd och ned till 1 500–2 000 stammar per hektar. Gallra första gången när skogen är 12–13 meter hög och sista gången innan den nått 22 meter. Föryngringsavverka, markbered och plantera gran eller tall eller lämna frötallar om marken passar. Dikesrensa och gödsla 10–15 år innan föryngringsavverk- En del av odlarglädjen är att det växer bra. Att prova nya trädslag som kanske växer bättre än tall och gran är spännande, men har sina risker. Små partier av avvikande trädslag får ofta mycket viltskador och en del nya trädslag är rätt oprövade vad gäller klimat och läge i landet. Trots det kan det vara intressant att pröva några kartonger med nytt trädslag och blanda med den ordinarie planteringen. Har du lämpliga områden med lågt vilttryck kan det passa att pröva något lövträdslag. VI SKOGSÄGARE 6/11 Längre avstånd innebär bättre hållbarhet. Titta på andra fabrikat så ser Du skillnaden! Vridhuset är tillverkat i Sverige av segstål. Vridhuset går i oljebad för bästa hållbarhet. Titta på tändsticksasken så förstår Du hur kraftigt vridhuset är! Genomtänkta konstruktioner Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader. Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema tack vare K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 20-sidiga broschyr S 7,0 t - S 5,4 m 74.900 Drift 57.765 Vårt fantastiska vrid8,5 t - 5,3 m 93.150 Grävutr. 15.395 hus passar även på 10,0 t - 6,3 m 117.800 Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat, från12.900 11,0 t - 6,7 m 134.560 10,6 t Dubbelr. -6,3 m 128.840 Kranarna säljs naturligtvis även separat. K•T•S ® K•T•S Klo K.T.S Klo är ett mycket kraftigt redskap för att hantera virke med frontlastare/ lastmaskin, lasta virke på kärra, lyfta fram virke till vedcombi och sågverk, hantera rör m.m. 3 ton 12.800 K•T•S ® Komplett med grip, runtomsvängande Pris 15.900 rotator och slangar. Proffsgripar 0,25 m2 12.640 0,30 m2 15.940 0,35 m2 18.990 Vi har även rotatorer och rotatorlänkar. K•T•S Armgrip Timmergrip 0,18 m2 5.490 0,21 m2 5.995 ® ® Universalskopa Svensktillverkad i Hardox® & Domex® Att konstruera en stark och Bredd Volym ca Vikt vridstyv skopa kan tyckas vara mm med råge kg Pris enkelt. Det som gör en kons- 1 500 1,12 m33 315 6 150 1 800 1,34 m 365 6 Inbyggd truktion stark är fackverk och 2 000 1,49 m3 400 7 600 100 styrka ”lådkonstruktioner” – allt som 2 200 1,64 m3 435 7 600 i skopan 3 är rött på bilden. Titta på 470 9 500 2 400 1,79 m och mycket hur en vägbro i stål är 2 600 1,94 m3 505 10 400 stor volym! konstruerad! Samma teknik använder K.T.S på alla skopor. Alla modeller med bultade fästen. K•T•S ® Lättmaterialskopa En mycket prisvärd skopa för snö, spannmål och gödsel Bredd Volym ca mm med råge 1 500 0,70 m3 2 000 1,00 m3 2 300 1,20 m3 K•T•S ® Vikt kg 162 208 236 Varför välja K.T.S? 2 års garanti Fri frakt i hela Sverige! Leveransgaranti på reservdelar! Återköpsgaranti Faktura 20 dagar från leverans Pris 3 700 4 700 5 600 Adapter Priser från 4.900 Ingen annan leverantör kan erbjuda lika bra eller bättre vilkor till ett tryggare maskinköp. K.T.S när kvaliteten är viktigare än priset! ® SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA – I kundernas tjänst sedan 1951 – Tel 019-58 50 10 • E-post [email protected] Besök vår hemsida www.kts.se Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05 På samtliga priser tillkommer moms. 31 JULMAT Pär-Ola med vildsvinen som blir riktigt tama. Fotografen hade fullt upp att freda sig från de vänskapligt nyfikna djuren. Täck skinkan med folie. Det mest angenäma sättet att angripa problemen med vildsvin är att äta upp dem. Julen är en utmärkt tid att börja med uppdraget. Vi besökte en vildsvinsfarm, fick ett utmärkt recept på julskinka och samlade ihop några andra inspireText & foto: Pär Fornling rande recept. >f[cje`e^g ^i`jgifYc\d\k 8 llt började för knappa 30 år sedan när kompisen fick ett par vildsvin i bröllopspresent. Han var måttligt förtjust i gåvan och lät Pär-Ola Andersson ta hand om djuren. Det blev början på dagens vildsvinsfarm, utanför Vinslöv, med 300 slaktdjur om året. Dessutom styckar han vilt åt jägare som antingen kan få köttet i retur eller sälja det vidare via Skånska vilt, med 14 personer anställda. Det är förstås mycket vilt på julbordet hemma hos Pär-Ola: vildsvinsskinka, älgköttbullar, gravad hjortfilé och leverpastej av viltsvin/hjortlever är några av läckerheterna. Han har flera tips för att tillaga vildsvin: Köttet är magert, därför gäller det att vara försiktig med temperaturen och inte låta det vara för länge i ugnen. Det är ingen fara att äta rött kött, förutsatt att det är kontrollerat. Det görs på alla viltslakterier och Pär-Ola råder alla jägare som styckar själva att åtminstone ta trikinprov. Använd gärna spännande kryddor. Vitlök, örter och indisk tandorikryddning fungerar utmärkt. Det finns gott om recept på hemsidan www.sjunkarod.com. Den blivande julskinkan. Köttet är magert och mörkare än vanligt fläsk. Alcjb`ebX Den som inte jagar själv kan hitta en skinka i välsorterade affärer. Det finns kokad, rimmad och lättrökt. Skinkan på bilden är lättrökt. Ingredienser: ½ dl farinsocker 3 msk fransk senap, ½ msk koncentrerad apelsinjuice, ½ msk stött rosmarin ≤P≥ Tillagning: Sätt ugnen på 175 grader. Se till att spetsen på termometern kommer i skinkans tjockaste del. Täck skinkan med folie och sätt ugnen på 170 grader. När termometern visar 60–62 grader är den klar. Låt skinkan svalna, ta bort nätet, griljera eller glasera på vanligt sätt. Skinkan på bilden har glasering med örtsmak: Stick ner hela kryddnejlikor i skinkan, värm glaseringen i en kastrull, pensla skinkan flödigt och placera i ugnen, 225 grader i 15–20 minuter. VI SKOGSÄGARE 6/11 M`c[jm`ejjZ_e`kq\c Carina och Ulrika Brydling är två systrar med många gemensamma intressen. De drev länge en krog i Åre, nu arbetar de med kocklandslaget och de har nyligen skrivit en bok tillsammans: Laga vilt från skog & sjö. Den är full av recept med ingredienser från naturen, däribland vildsvinsschnitzel: Ingredienser: 480 gram vildsvinsinnanlår skuret i fyra tjocka skivor, 4 skivor rökt skinka, 4 skivor lagrad hårdost, 2 uppvispade ägg, 2 dl ströbröd, smör, salt och peppar. Boken ges ut av bokförlaget Semic och har 144 sidor. Den kostar kring 150 kronor. Tillagning: Banka ut köttet mellan smörpapper så skivorna blir riktigt tunna. Täck varje skiva med skinka och hårdost.Vik ihop, dubbelpanera och låt ligga i 10 minuter. Stek i smör på medellåg värme i 4–5 minuter på vardera sidan. Salta och peppra. M`ck]ij$ YfccXi En ny hemsida från Jägareförbundet (www.viltmat.nu) har massor av viltrecept. Däribland på viltfärsbollar: Ingredienser: 400 gram färs av vildsvin, 80 gram parmaskinka, 2 schalottenlökar, 1/2 tesked torkat rivet citronskal, salt och peppar. Tillagning: Finhacka Goda bollar. schalottenlöken och fräs den i smör eller olja. Låt svalna. Hacka skinkan fint och rör samman med resten av ingredienserna. Rulla cirka 16 bollar av färsen och stek dem. M`c[jm`ejbfim Det går förstås utmärkt att göra korv av vildsvinskött. Vår jaktreporter Sture Markström träffade jägaren Andreas Johansson och kom hem med det här receptet. Eftersom det är råa korvar måste de bli ordentligt genomstekta vid tillagningen. Ett vilt inslag på julbordet. En man som förstod att uppskatta vildsvin. VI SKOGSÄGARE 6/11 Ingredienser: 1 kilo vildsvinskött, 300 gram späck från tamgris, 1 glas torrt vitt vin, någon meter grisfjälster, 15 gram salt per kilo korvsmet, vitlök, svartpeppar, salvia, Andreas Johansson fixar korven rosmarin, citron. hemma i lägenheten i Stockholm. Foto: Sture Markström Tillagning: Frys kött+späck och mal i köttkvarn. Tillsätt vin och lägg färsen i frysen (den ska hålla minusgrader vid stoppningen). Tillsätt kryddor: Mortla en vitlöksklyfta med 5 gram svartpeppar, 8 hackade blad av färsk salvia, en nypa rosmarin, det rivna skalet av en halv citron och saltet. Skölj fjälstren i kallt vatten och stoppa dem löst på ett korvhorn. 33 TEKNIK <e]aiijkpi[Ym\i Efter premiären på Elmia för några år sedan är ebeaver färdig för marknaden. Hittills finns fyra maskiner i drift. Text: Pär Fornling < n av dem körs av Johan Dagman som är skogsentreprenör och en av personerna bakom företaget som tillverkar maskinerna i Karlsborg. BÄVERN KAN användas i olika sam- manhang, men framför allt visar den framfötterna i klena gallringar (träd kring tio centimeters diameter). Arbetssättet kan beskrivas i tre steg; Maskinen styrs med en fjärrkontroll och träden fälls med en klipp som klarar träd upp till 20 centimeter. Med hjälp av klippen läggs träden i en klämbanke. När det är fullt lass brukar det vara 8–25 stammar i banken. Lasset släpas ut till stickvägen och töms enkelt genom att öppna banken och köra fram, kvar på marken ligger då en hög med klena stammar som plockas upp med en skotare. Maskinen är 1,38 meter bred och väger 2,1 ton. Hydrauliken är relativt kraftig för en så liten maskin. Den är i nivå med en hyfsad jordbrukstraktor (96 liter i minuten/240 bar). JOHAN DAGMAN räknar med att en ordinär skördare presterar dubbelt så myck- EpIfkke\ L Familjen Rottne har fått tillökning i form av en ny skördare. Den heter H11 och är i klassen mellan den lilla H8 (2 meter bred) och den lite större H14. I första hand är den nya maskinen tänkt för stickvägsgående gallring, eller klenare slutavverkning. Beroende på utrustning kostar den 2,7–3 miljoner kronor. Fullt lass med gallringsvirke i klämbanken. et, men har också dubbla timkostnaden. – En fördel är att maskinen är bränslesnål. För att få ut virke motsvarande 10 kubikmeter flis går det åt 2 liter diesel medan en stor maskin kanske kräver 14 liter. Priset för maskinen är omkring 745 000 kronor. Den nya maskinen är 3,8 meter bred och kan fås med sex eller fyra hjul. M`bk$`^ep_\k CX[[Xk]ibpcX L Kyla och batterier är en påfrestantande kombination. Därför har Ctek utvecklat en batteriladdare för vinterbruk. Jämfört med den vanliga modellen är största skillnaden att laddspänningen är högre (15V) eftersom vintern leder till högre inre motstånd i batterierna. Dessutom är kablarna gjorda för att inte bli stela av kylan. Jämfört med batteriladdare som är någ34 Den nya polarladdaren. ra år gamla har tekniken utvecklats mycket. Genom laddning i flera steg ökar batteriets livslängd. Arbetstemperaturen för laddaren är -30– +50 grader. Priset är omkring 1 000 kronor. L Att montera en våg på kranen kan tyckas enkelt, men i praktiken är det en del problem. Det är inte tid att stanna upp och låta vågen arbeta lugnt och stilla. Kranen är alltid i rö- Gripen håller koll på vikten. relse. När den accelererar ökar tyngden och när rörelsen bromsar in blir lasset momentalt lättare. John Deere har löst det med en metalltråd som känner av sträckning. Intresset ökar för att betala per vikt, vilket underlättar hanteringen, inte minst när det gäller grot till bioenergi. VI SKOGSÄGARE 6/11 1980: 11 I den här krönikan analyserar Gustav Melin, vd för Svebio, marknaden för bioenergi. Slutsatsen är att volymerna ökar, men prisökningen bromsar in. MARKNAD ÖRE/KWH PROGNOS 2011: 21,4 ÖRE/KWH Kurvan visar prisutvecklingen för flis vid värmeverket, öre per kWh. Toppen nådd för flispriset A ag har blivit ombedd att göra en marknadsbedömning inom bioenergiområdet. Det är en intressant uppgift. Att förutspå prisutvecklingen på trädbränsle är naturligtvis inte möjligt men vi kan fundera lite på de olika trender och faktorer som påverkar prisutvecklingen på biobränsle. Under år 2010 ökade bioenergianvändningen i Sverige med 11 procent upp till 141 TWh. Det är den kraftigaste ökningen någonsin från ett år till ett annat och motsvarar en ökad användning med 6,4 miljoner skogskubikmeter. De två senaste årens kalla vintrar med ökad bränsleanvändning har gett kraftiga prisuppgångar på flis vid värmeverken (se kurvan ovan). Grenar och toppar (grot) tas tillvara efter avverkningarna, flisas och levereras till värmeverken. Foto: Pär Fornling PÅ KORT SIKT är den enskilt största faktorn som påverkar priset, hur varm eller kall vinter det blir. Det kan tyckas märkligt men så är det. En temperaturförändring på en grad innebär att energianvändningen minskar eller ökar med fem procent. När vi som under 2010 hade ett ovanligt kallt år som kanske var fyra grader kallare än ett normalår ökade förbrukningen alltså med 20 procent. Mitt grundtips är att vintern inte blir lika kall igen men också att aktörerna i den svenska skogen har höjt förmågan att plocka fram bränsle ur skogen. Flera nya maskiner är ute och systemen har trimmats. Vi har heller inte så många nybyggda pannor som startar i år. Allt sammantaget innebär det att vi nog får en avstannande prisutveckling och blir det varmt så sjunker priset. Mot detta talar att alla lager av bränsle tog slut i våras och att man inte alltid hunnit lagra upp igen. Blir det kallt så blir priserna höga. PÅ LÄNGRE SIKT är den grundläggande trenden fortsatt ökad efterfrågan. På sjuttiotalet använde vi drygt 40 TWh biobränslen om året, i fjol använde vi alltså 100 TWh mera. Det är en fantastisk utveckling men det finns mer fossila bränslen att byta ut. Det finns tre marknader att växa inom: uppvärmning, elproduktion och drivmedel. Uppvärmning är bioenergins huvudmarknad, där klarar vi redan ungefär två tredjedelar av det svenska värmebehovet men det finns en hel del kvar att göra. Inom 36 industrin finns det omkring 12 TWh oljeuppvärmning att ersätta med pellets eller flis. Konvertering är mycket lönsam med dagens höga oljepriser. Dessutom höjdes koldioxidskatten den 1 januari och den höjs igen den 1 januari 2015. Fjärrvärmen är nästan färdigkonverterad men det finns en del kol att byta ut i Stockholmsområdet och på sikt kommer vi att fasa ut gaskraftvärmeverken i Malmö och Göteborg. Det ger några TWh ytterligare. DESSUTOM TROR JAG att folk kom- mer att märka att de köper elvärme när det är som kallast och dyrast. Med fräscha pellets- och braskaminer som ser ut som en möbel i vardagsrummet kommer fler att satsa på att kapa elvärmetopparna. Sedan har vi elcertifikatsystemet som gör att vi kommer att producera ytterligare 5 TWh biokraft före år 2020. Drivmedel från cellulosa har börjat tillverkas på några industrier. Utvecklingen är i första stadiet men där kommer det att hända mycket. TRENDEN ÄR alltså solklar, vi kommer att använda mer biobränslen och utvecklingen på Europamarknaden och globalt förstärker den svenska bilden. Däremot innebär inte den ökade efterfrågan i det långa perspektivet att priserna kommer att stiga. Svebio (Svenska bioenergiföreningen) upprepar alltid att det är långt kvar till att biobränslepotentialen är uppnådd. Vi menar att vi hållbart kan få fram 250 TWh biobränslen i Sverige. POTENTIALEN FINNS i bättre skogsskötsel, röjning och gallring, ökad avverkning, att utnyttja en del av stubbarna till bränsle och att ta till vara grot på fler platser i landet. En stor potential finns också inom jordbruket, framför allt från halm och salix. Så snart volymerna av de nya sortimenten blir stora så brukar kostnaden falla. När volymerna ökar är det också lönsamt att göra infrastrukturinvesteringar som gör att man kan frakta biobränslen längre sträckor till låga kostnader. VI HÖR OFTA att det är brist på biomassa globalt, så är det inte. Priserna kommer att pendla upp och ner. Höga priser driver investeringar i ny produktion och låga priser driver på konverteringarna bort från fossilsamhället. Observera att höga bränslepriser inte är synonymt med att skogsägaren som levererar bränsle får bra betalt. Utmaningen för företagen är att hålla låga logistik- och fraktkostnader och producera rationellt så att tillGustav räckligt med pengar blir Melin över till skogsägaren så att Vd för branschen tjänar pengar i Svebio. alla led. VI SKOGSÄGARE 6/11 Moelven räknar med minus OEfter 9 månader redovisar Moelven ett rörelseresultat på 14 miljoner konor (278). Det har successivt blivit sämre under året och för tredje kvartalet blev det minus 15 miljoner norska kronor. Koncernchef Hans Rindal bedömer att företaget har en krävande tid framför sig, men räknar med ett positivt resultat för hela koncernen under det fjärde kvartalet. – Det kommer dock inte att väga upp mot de förluster vi haft hittills och vi förväntar oss tyvärr ett negativt resultat för hela året, säger han. JmX^dXibeX[]iki_lj Trähusbyggandet i Sverige fortsätter att minska, vilket är dåliga nyheter för sågverken. Text & foto: Pär Fornling yggandet har avgörande 9 betydelse för efterfrågan på sågade trävaror. Inför 2012 ser det inte ljust ut. Enligt Trähusbarometern är bedömningen att det nästa år kommer att påbörjas 5 500 småhus. Det är en ytterligare nedskrivning från den dystra prognosen i augusti. görs av TMF, Trä- och Möbelföretagen. – Trähusindustrins orderingång är en rätt säker indikator på framtida byggande och orderingången har minskat med 36 procent i år. Vi har en växande brist på bostäder i landet och fortsätter nyproduktionen att minska skjuter vi ett ackumulerande problem framför oss, säger Leif G Gustafsson, vd på TMF, i en kommentar. Det är lika illa runt om i värlBAROMETERN Billeruds nya tankar OBillerud planerar för en ny fabrik i Skärblacka. Där ska skogsrester bli grön olja och på sikt fordonsbränsle. Bolaget har sökt EU-bidrag till investeringen. – Går allt som på räls, börjar vi bygga fabriken 2013 och producerar första oljan under 2015, säger Anders Snell, affärsutvecklare hos Billerud, till Folkbladet. Oljan ska i ett första steg användas i oljekraftverk, därefter vill företaget använda den gröna oljan till fordonsbränsle. Det reses inte så många takstolar. den. I USA dröjer uppgången. I England, som är den viktigaste exportmarknaden för sågverken, tillkommer 300 000 hushåll om året, men det byggs bara 20 000 bostäder. För att parera marknaden bromsar industrin. Exempelvis har Setra minskat gransågningen med 20 procent, vilket berör anläggningarna Hasselfors, Heby och Färila. 700 2010 500 400 2011 300 200 STÄNGER Ny i Husqvarna OHusqvarna lanserar ytterligare ett varumärke till våren. Det är McCulloch. Målet är att göra det till ett premiummärke för trädgårdsprodukter på gör-det-själv-marknaden. Produktsortimentet kommer till en början att bestå av motorsågar, gräsklippare, åkgräsklippare och häcksaxar. VI SKOGSÄGARE 6/11 Källa: Trähusbarometern jul och nyårshelgen. Martinsons minskar produktionen av sågade trävaror med 30 000 kubikmeter. D$i\Xc bipdg\i Setra säljer skog i norr ONär träkoncernen Setra köpte Rolfs såg i Kalix för några år sedan följde en hel del skog med på köpet. Totalt är det 2 270 hektar i Norrbotten som företaget nu säljer. – Vi ska inte vara skogsägare. Det ligger inte i vår affärsidé, säger vd Börje Bengtsson till Dagens Industri. Pengarna från försäljningen ska investeras i sågverk, i första hand för att utöka produktionen vid Skinnskatteberg. Orderingång för trähus i miljoner SEK. 600 flera sågverk under en vecka och stoppar produktionen under SÖDRA Minskad orderingång Romerike i Norge har nu svenska ägare. J[iXmo\i`Efi^\ Det senaste norska tillskottet för Södra är sågverket Romerike Trelast. O – Vi har en långsiktig ambition med förvärvet och det stärker vår närvaro på en av världens bästa virkesmarknader, säger Leif Brodén, Södras koncernchef. Romerike ligger fyra mil från Oslo, nära Gardemoens flygplats. Företaget har 35 anställda, sågar 60 000 kubikmeter och omsätter 110 miljoner norska kronor. I anläggningen ingår också ett hyvleri och tryckimpregnering. Säljare är Romeriks Almenningene och Viken Skog. Tanken är att vidareutveckla Romerike till ett center för Södra Timber och Södra Interiör i Norge. I Södras växande norska verksamhet ingår dessutom två massabruk, Södra Interiör med flera anläggningar och husförsäljning genom Trivselhus. Södra skog har fyra personer anställda i Norge som arbetar med virkesförsörjning. O M-real har inte lyckats hitta köpare till Alizay bruk i Frankrike och Gohrsmühle bruk i Tyskland. I stället blir det nedläggning för fabriken, som har ungefär 330 anställda. I dag uppgår förlusterna till runt tre miljoner euro per månad. 8]i`bX caljglebk\e O Setra redovisar ett knappt överskott i rörelsen med 1 miljon kronor (204) för perioden januari–september. – De nordafrikanska marknaderna utgör ett positivt undantag för den annars mycket svaga efterfrågan, säger koncernchef Börje Bengtsson. 37 Välj en bok som julklapp! Jbf^j^XieXi\[f ]ijdi\k`[\i De svenska skogsägarna förväntar sig sämre tider, främst med anledning av lägre priser på timmer och massa. Med den egna lönsamheten är man dock rekordnöjd. O Det visar årets Skogsbarometer, som görs på uppdrag av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna. Hela 69 procent av skogsägarna är tillfreds med lönsamheten i skogsbruket, vilket är en liten ökning från förra årets rekordnotering. – Förväntan på framtiden är inte lika god, då det kommer tydliga signaler om lägre priser på timmer och massa, säger Magnus Hammar, Swedbank. Här är några resultat: De flesta skogsägare har inga lån på sin skog. Färre avverkade skog under 2011 än 2010, från 50 till 44 procent. Skogsägarna tror på sjunkande massa- och timmerpriser. 52 procent menar att jakt, rekreation och känslan av att äga skog är det som är den viktigaste faktorn för att äga skog. Färre planerar att överlåta sin skog, endast 13 procent av skogsägarna uppger att de kommer att sälja sin fastighet. Elbfdd\ik\ok`cdXjjXe En väldokumenterad bok om en familj som fortsätter fascinera. Aftonbladet Familjen Kennedy Vän med fienden Familjen Kennedy är det närmaste en kungafamilj som republiken USA någonsin haft. Triumfer, tragedier och skandaler har avlöst varandra under åren men deras lyskraft har bara blivit större. Med början i det fattiga Irland under mitten av 1800-talet berättar journalisten Lennart Pehrson historien om en dynasti som kommit att personifiera den amerikanska drömmen. Brittiska Norah Briscoe lämnar sin son hos en familj på den tyska landsbygden. Där växer lille Paul upp, han längtar efter att få kämpa för Tyskland och dö hjältedöden för führern. Men 1945 skickas han tillbaka till ett krigshärjat England. Till ett land han inte längre minns, till ett språk han glömt bort och till en mor han inte känner. Vän med fienden är en självupplevd skildring av ett barns upplevelser under andra världskriget. Familjen Kennedy En amerikansk dynasti Lennart Pehrson | Ill i s/v 384 sid Vän med fienden Paul Briscoe Övers: Claes Göran Green Ill i s/v | 221 sid WWW.HISTORISKAMEDIA.SE OSödras rörelseresultat för årets första nio månader blev 879 miljoner kronor (1 994 året innan). För sågverken är det tufft, men massamarknaden präglades av en fortsatt bra prisnivå, i historisk jämförelse. En viss nedgång i priset mätt i dollar under perioden kompenserades av en dollarförstärkning gentemot kronan. Ackumulerat snittpris uppgick under årets tre första kvartal till 983 dollar per ton för blekt barrsulfatmassa och till 853 dollar per ton för lövmassa. – Under sista kvartalet trimmar vi in Värösågen samtidigt som vi startar upp textilmassaproduktionen. – Inför nästa år ser vi en fortsatt svag Europamarknad men parerat av en stark asiatisk utveckling.Vi ser även för första gången på länge en viss ljusning på den nordamerikanska marknaden, förutser koncernchef Leif Brodén. Norras kärnverksamhet på plus ONorra Skogsägarna redovisar ett positivt delårsresultat för rörelsen med 2,2 miljoner konor (52,5). Efter de finansiella posterna blev det däremot minus 6,6 miljoner kronor (54,3). Mindre papper O Leveranserna av tidningspapper från europeiska tillverkare hade i höstas minskat med 7,5 procent. Magasinspapper backade 3,5 procent. – Det beror främst på att föreningen betalar en konkurrenskraftig ränta på medlemmarnas inlåningskonton och att differensen mellan föreningens in- och utlåning har blivit mindre gynnsam, förklarar vd Pär Lärkeryd. Sveaskog backade O Under årets första nio månader minskade Sveaskogs försäljning av skogsråvara med drygt sju procent. Omsättningen uppgick till drygt fem miljarder och vinsten blev 751 miljoner kronor (983). Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 38 VI SKOGSÄGARE 6/11 u! n ra e r e m nu e Pr -&,$0 ,') .-!,3(-. #$-.*,$& ,*#0 . )-&+-%*/,)'$-. , /#$..,$)., --).#3) '- ,!,4)).$& ) .$''.' .*# )-.*,) '-0 )-&#$-.*,$ 6! ! !#!77 ##6 !" " $7 "" ,!##'(%+$(('/*!%!% %#6 !" -3,,(0)80(-'%12+01/%0%0+0".$0(*$ &(!%(!#0)%+$$('(!) Erbjudandekod: 052212 Kampanjkod: 052163 - () , -*-., - ' !*) )*(..!2''$ +*-.*#(*$')/(( ,) )" ,%" $ .$''-.4)..&*).&.($"( !5,(4)'$" ,%/) ) +*-. *$' ,%/) ."3'' ,.*( *# )-.)2+, )/( ,). ,$ 0 ,$" $'",,&/) /++"$!. ,!5,..&/))!/''"5,&/) , '.$*) ,*#'3() ,%/) ) *( ")*#),-+,*/&. ,5, &*).,*'',3.. '- '' ,)(3')*( -+3,,0+ ,-*)/++"$!. ,&*).&. $. '.*1 .*&#*'(. ' Tidningen ges ut av "! !"6 "7 555/0(-1(04*&(1( Telefon: Ange kampanjkoden UTBILDNING Dan Ärleskog rengör motorsågen. Jalle Carlsson instruerar Jimmy Danielsson om fäll- och riktskär. Hampus Konradsson fyller tanken. Eleverna som läser skog på naturbruksgymnasierna är nöjda och kan närmast garanteras jobb efter utbildningen. Text & foto: Mats Hannerz Ändå minskar antalet sökande. AfYYg[`i\bk\e Jbf^jYiXejZ_\ejbi`b\i\]k\i]ijbXdXjb`e]iXi\ F scar Ljungberg får godkänt på fällskäret. Säkra hörnet sitter där det ska, och nu kommer trädet att falla åt rätt håll. Instruktionerna får han via radio in i hjälmens hörlurar från läraren Jalle Carlsson. Vi Skogsägare besöker Helgesbo när årskurs ett genomför en av sina första motorsågsövningar. Det är mycket som ska läras in och säkerheten är naturligtvis i fokus. PÅ ÖVNINGSSTATIONEN för fäll- ning kan tidningens utsände konstatera att instruktionerna har förändrats sedan han lärde sig motorsågen för 30 år sedan. – Nu sparar vi alltid ”det säkra hörnet” i fällskäret, säger Jalle. – Då står trädet stadigt även om brytmånen inte blir perfekt. Det går att avbryta och göra om fällningen högre upp efter stammen. Det är en entusiastisk skara elever Jalle har med sig den soliga höstdagen vid en av landets naturbruksgymnasier för skogsbruk. Under fikarasten passar vi på att fråga om elevernas förväntningar för framtiden. Och de är höga! Ingen i gruppen tvekar om att de kommer att jobba med skogsbruk efter utbildningen. Alla har också egen erfarenhet av skogsarbete och maskiner. Och ingen har några invändningar mot lön och ensamarbete. – Våra elever vet vad de vill, konstaterar Jalle. VAD ÄR DET DÅ som lockar med sko- gen? Oscar Ljungberg från Emmaboda får frågan när han stängt av motorsågen efter fällövningen. – Jag tror på skogen. Jag kommer garanterat att jobba med skogsarbete om några Fortsättning nästa uppslag N Helgesbo Helgesbogymnasiet, några mil från Kalmar, tog emot sina första elever 1961, och har haft flera olika huvudmän. I dag är Hushållningssällskapet ansvariga efter köpet av skolan och dess egendomar (drygt 500 hektar). 40 Skolan har tre huvudsakliga inriktningar: skog/maskin, skog/jakt och djur med hundprofil. På Helgesbo blir eleverna utbildade skotarförarare, och man samarbetar också med naturbruksskolan i Stora Segerstad för skördarutbildning. Victor Åberg-Davidsson kvistar. VI SKOGSÄGARE 6/11 Här kan du läsa skogsinriktningen 1. Berga 2. Blekinge 3. Burträsk 4. Helgesbo 5. Jälla 6. Kalix 3 7. Kvinnersta 8. Ljusdal 9. Osby 12 18 10. Plönninge 11. Ryssby 12. Skedome 13. Sparresäter 14. Stora Segerstad 8 15. Svenljunga 19 16. Södra Viken 17. Vreta-Västerby 18. Åsbygden 21 5 19. Älvdalen 16 Fikapaus i 20. Ökna 1 motorsågs21. Ösby 7 20 övningen. 6 13 17 15 14 4 10 11 9 2 Framtidsbransch Sug efter maskinförare NEn analys visar att skogsbruket behöver 400–550 maskinförare om året för att täcka upp för pensionsavgångar och andra avhopp. Det innebär problem med att få fram förare. I dag går ungefär 300 elever om året igenom den skogliga inriktningen på naturbruksprogrammen. Många, men långt ifrån alla, fortsätter som maskinförare. – Skogen är definitivt en framtidsbransch, säger Björn Jonasson på Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Han arbetar med kampanjer för att komma till rätta med branschens rekryteringsproblem. Det har varit problem med att skaffa nödvändiga praktikplatser till eleverna. I år erbjuds därför företagen, genom SLA, en ersättning på 5 000 kronor per vecka för tio veckor maskinpraktik, och 1 000 kronor för två veckor manuellt skogsarbete. – Målet är att öka antalet elever till 500 om året, säger Björn Jonasson. Det är också viktigt att intresset är stort så att skolorna kan göra ett urval. I en studie som SYN (Skogsbrukets Yrkesnämnd) har genomfört konstateras att andelen kvinnor är låg på utbildningarna (2–6 procent) och att skogseleverna helst vill bo på landet. – Det är ju på landsbygden vi behöver arbetskraften, så det är ganska naturligt att vi fokuserar vår rekrytering på dem som bor där, säger Björn Jonasson. – Det är bättre att vattna där det växer! Men vi har självklart som mål att öka mångfalden, andelen kvinnor och elever från större städer också. VI SKOGSÄGARE 6/11 41 Fortsättning: UTBILDNING Jobb på direkten år. Därefter kanske det blir någon högskoleutbildning. Hampus Konradsson från Målilla ser fram mot att bli färdigutbildad maskinförare. Hans bakgrund är ganska typisk. Pappa gick utbildningen på Helgesbo och han har själv kört skogsmaskin tillsammans med en kusin. Om tio år är han övertygad om att han fortfarande kör maskin. – Arbetsmarknaden är jättebra, säger han. – Jag har faktiskt redan börjat ströjobba som maskinförare. Jimmy Danielsson från Virserum är inne på samma linje. – Jag kommer att köra maskin! JALLE BEKRÄFTAR elevernas förväntningar på arbetsmarknaden. I dag är det ett skriande behov av arbetskraft i skogsbruket. Entreprenörerna sliter i eleverna, och det händer att några hoppar av och börjar jobba innan studenten. – Våra elever är klara för att börja jobba direkt efter utbildningen, säger han. – En färsk student kör i och för sig bara på 60–65 procent av kapaciteten hos erfarna maskinförare, men efter ett halvår bakom spakarna brukar de vara uppe i full produktion. Men ansökningarna till naturbruksgym- Från vänster: Patrik Jonsson, Joel Klingstedt, läraren Sven-Allan Törnqvist och Johannes Karebrant mäter virkestravar. nasiets skogsinriktning har minskat och kommer att fortsätta att minska. – Det finns flera förklaringar, säger Mikael Rissvik. HAN ÄR UTBILDNINGSANSVARIG på Hushållningssällskapet som äger Helgesbogymnasiet och tre andra naturbruksgymnasier. – Den nya gymnasiereformen där man gjorde en uppdelning i yrkesprogram och högskoleförberedande program gjorde att vi tappade ungefär 10 procent sökande till naturbruksgymnasierna. – Tyvärr har inte informationen gått fram att det går att välja till kurser så att utbildningen ger högskolebehörighet. En viktig förklaring är också minskade elevkullar. Dagens gymnasister är födda i mitten av 1990-talet när barnafödandet var lågt i Sverige. Varje år minskar kullarna med 6–7 procent, men efter 2014 kommer det att vända uppåt igen. N Tips för surfaren www.dra.se, www.naturbruk.se Grepp och bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. SKOGSGRIP 130 TERRA SUPERSTUD 130TS ROCKY PIGGELIN FLEX GROUZER MEGASTUD 160TS TXL GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 www.gunneboindustries.com | [email protected] 42 VI SKOGSÄGARE 6/11 Fantastiska ! r r ö f n å r f r bilde Unika bilder! 189:– Succén fortsätter! Nu har äntligen den femte boken med svenska folkets egna bilder kommit. NY BOK! Livet på landet förr – Älskade djur på gården Boksuccén med unika fotografier från tidningen Lands läsare fortsätter. Den femte boken i serien är tillägnad gårdens alla underbara djur. Boken Livet på landet förr – Älskade djur på gården bjuder på en härlig bildkavalkad av djur och människor från hela 1900-talet. TIPS! Beställ alla fem böcker på en gång och spara 250 kr. Del 1: Läsarnas egna bilder Del 2: Fester & högtider Del 3: Arbete & hantverk Del 4: Från Lappland till Skåne På www.mediahyllan.se finns samtliga delar i bokserien att köpa var för sig. SVARSKORT Beställ här eller direkt på mediahyllan.se JA TACK! Jag vill gärna beställa. (Frakt tillkommer med 39 kr, oavsett antal beställningar.) st NYHET! Livet på landet förr, del 5 Älskade djur på gården à 189 kr Art.nr: 2293 0000 st Livet på landet förr Paketpris del 1+2 à 349 kr Art.nr: 6027 0000 st Livet på landet förr Paketpris del 1+2+3 à 479 kr Art.nr: 6032 0000 st Livet på landet förr Paketpris del 1+2+3+4 à 599 kr Art.nr: 6033 0000 st Livet på landet förr Paketpris del 4+5 à 349 kr TIPS! Beställ snabbt & enkelt www.mediahyllan.se Art.nr: 6055 0000 st Livet på landet förr Paketpris del 1+2+3+4+5 à 699 kr Art.nr: 6054 0000 Frankeras ej Mediahyllan betalar portot Webbshoppen för alla dina intressen! Namn Adress Postadress Telefon Genom att fylla i e-post och mobilnummer ger jag LRF Media AB tillstånd att kontakta mig med förmånliga erbjudanden. E-post Mobil Erbjudandet gäller t.o.m. 31 december 2011 eller så långt lagret räcker, endast inom Sverige. LRF Media AB lagrar kunduppgifter för att kunna fullgöra kundrelationer och lämna förmånliga erbjudanden om egna och andras produkter. För kontroll, rättelse eller anmälan om spärr av personuppgifter kontakta LRF Media AB, Box 78, 685 22 Torsby, tel 08-588 365 06. [email protected] tel: 08-588 365 06 fax: 0560-77 77 99 Svarspost 205 180 69 685 20 Torsby Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected] II— I — NYHET! Helautomatisk Vedhantering! Lotin Fllorsedan1993 WWW.LOTIN.SE 0380-261 64 Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 3 1m /min Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Ny effektiv utmatningstransportör Lågt effektbehov Passar alla traktorer Skogsplantor Även lämplig för sågytor Flexibelt maskinkoncept för skonsamt skogsbruk. Nu även med 100 hk motor! Tel 0565-920 90 [email protected] www.pergonova.se Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved yr rosch För b mation r o info VEDELDARE Kenjonugnen halverar din vedförbrukning. Passar till alla pannor. Mer info ring 0621-107 55 Besök oss på www.kenjonugnen.se Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62 Gran, tall, lärk m m plantering, markberedning o röjning 070-3991826 spar annonsen Info och video på www.lotico.se Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e . Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Tel. +46 (0)414-242 60 EN INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053 Vedprocessorn för grävmaskin. Snabbt & enkelt utan arbete ! 44 En investering som betalar sig snabbt. Ring för en demo hos oss ! VI SKOGSÄGARE 6/11 Hydraulvinsch Motorsågskampanj Dolmar 5105H Proffssåg 50cc 3,8 hk inkl handtagsvärmare NU 6 495:Dolmar röjsåg 45 cc 3,1 hk NU 6 995:Dolmar 420C farmarsåg 2,8 hk, vevhus i magnesium. Endast 4 kg! NU 3 995:HVA 346PG E-tech NU 7 995:HVA 355fxt NU 9 495:- Dragkraft 1400/1700/2200 kp. Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar. Vedmaskiner från Mora 0511-540 19 www.sibro.se # !# pw-klyven Växellåda Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till t ex såverk fläktar, vattenpumpar, generatorer m m upp till 100 kW. - gedigen kvalitet (#% %#! "! #%!! Pris från 42 300:- Hydraulsystem Moms och frakt tillkommer Pump med växellåda. Slangsatser och tankar. Kugghjuls- och kolvpumpar. Flöde upp till 240 l/min. Dössjonsv. 10, 792 36 Mora, Tel: 0250-289 80 Lär dig mer om Allemansrätten www.naturvardsverket.se Träbearbetning DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för god sikt och åtkomlighet. Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden på planbordet. Anhållet för rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig stålkonstruktion för god stabilitet. Planhyvel Max Hyvelbredd 305 mm Max Hyvelhöjd 200 mm Max Hyveldjup 3 mm Bordsstorlek 605x330 mm Dimensioner & vikt Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm Vikt 175 kg Vikt med emballage 223 kg Fraktfritt! 9.596:- DUAB ML394Q med långhålsborrsbord Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan maskiner och ger teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, vilket borgar för god service även efter köp. Planhyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyvelhöjd 220 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 750x410 mm Långhålsborrsaggregat Chuckkapacitet 16 mm Slaglängd ut/in 130 mm Slaglängd Höger/Vänster 170 mm Höj/Sänkbart 130 mm Mått 460x200 mm 17.596:- Max planhöjd 180 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Max arbetsbredd 250 mm Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) 1150x530x950 mm Vikt 148 kg Fraktfritt! Precisioncirkelsåg TS 250 Mått justerbord 600x410mm Vikt 169 kg 5.196:Bordcirkelsåg TS250RC Precisioncirkelsåg industrimodell, med dragfunktion för klinga. Bordet är av gjutjärn med spår för geringsutrustning. Klingan är geringsbar samt höj/sänkbar. Justerbord av aluminiumprofiler. Bordet är försett med teleskoparm. Sågen levereras komplett med justerbord, teleskoparm, klyvanhåll med mm-skala och geringsanhåll enligt bild. 250 mm HM-klinga ingår. Stativ av kraftig lakerad stålplåt. Passar proffs som amatör. Tekniska data: Motor 400V 2,5 kW Diameter klinga 250 mm Hastighet klinga 4000 rpm Max sågdjup 45/90° 42/80 mm Klingan justerbar 250 mm, längdled Slaglängd justerbord 1250 mm Bordshöjd (Arbetshöjd) 900 mm Spånstos 100 mm Mått huvudbord 800x520mm Mått förlängningsbord 800x320mm Denna innovativa bordssåg har designats för att förse den avancerade hemmafixaren, skolor, möbelsnickaren och liknande med en precis och mångsidig såg i ett kompakt utförande. Maskinen är utrustad med flera finesser som normalt bara återfinns på mycket dyrare maskiner utan att därför dra ner på kvalité och flexibilitet. Bordet är tillverkat av fint slipad gjutjärn som förser maskinen med den vikt och styvhet som behövs för att uppnå högst precision i arbetet. Sågen har en imponerande kapacitet på hela 80 mm i sågdjup vid 90 graders snitt vilket är ledande inom sin klass av sågar. Det integrerade justerbordet av aluminium har en slaglängd på 610 mm. Klyvanhållet som löper på en kraftig masssiv stålstång för högtsta precision är utrustat med mikrojustering för precis inställning av anhållet. Med hjälp av det medföljande förlängningsbordet i plåt så kan man uppnå en maximal klyvbredd på hela 600 mm. I och med att sågen drivs av en 2 hästkrafters induktionsmotor så går den väldigt tyst. Maskinen är tillverkad i kraftigt svetsad stålkonstruktion för att vidhålla högsta stabilitet. En storsäljare från DUAB Tekniska data: Motor 230V 2 Hp Diameter klinga 254 mm Hastighet klinga 4060 rpm Max sågdjup 45/90° 54/80 mm Bordshöjd (Arbetshöjd) 960 mm Slaglängd justerbord 610 mm Spånstos 100 mm Mått huvudbord 650x350mm Mått förlängningsbord 650x270mm Mått justerbord 1000x220mm Vikt 110 kg Fraktfritt! 7.600:- 2.880:- För fler modeller av Bandsågar - besök vår hemsida! Matarvalsdiameter 40 mm Max Hyvlingsdjup 2,5 mm Såg Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 4050 rpm Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm Klinga diameter 250 mm Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm Slaglängd justerbord 1400 mm Tekniska data: Plan & Rikthyvel Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Hyvel bredd 310 mm Planhöjd 180 mm Riktbord 1285x310 mm Planbord 600x310 mm Matningshastighet 8 m/min Varvtal kutter 4000 rpm Hyvelstål antal 3 st Kutterdiameter 75 mm Fräs Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 3500/5500/7000 rpm Spindel diameter 30 mm Vertikal rörelse spindel 130 mm Max verktygsstorlek diameter 140 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Långhålsborrsbord Chuckkapacitet 16 mm Bordsstorlek 160x368 mm Slaglängd in/ut 85 mm 29,900:Slaglängd Höger/vänster 140 mm Max rörelse upp/ner 80 mm Spänning 400 VAC Ljudnivå <80db Förpackningsstorlek (lxbxh) 1590x1220x1010 mm Vikt 445 k Spånsugar till specialpris!!! Spånsug DUAB FM230-L1 Smidig mobil 230 volts 1-fas effektiv DUAB-spånsug av industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör den lätt att flytta. Levereras med spånsugslang diamater 100 mm, längd 750 mm samt adapter för golvsugning. En maskin som passar till sågar, putsmaskiner och hyvlar med max hyvelbredd på 260 mm. Tekniska data: Spänning 230 V Motoreffekt 0,75 kW/1hk Motorvarvtal 2950 r/min Impellerdiameter 230 mm Sugkapacitet 1050 m³/h Trumdiameter 370 mm Insugstos 1x100 mm Säckvolym 0,057 m³ Säckhöjd 640 mm Ljudnivå 52-62 dB Vikt 30 kg 1.116:- Spånsug DUAB FM300 Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med säck av tyg på översidan och säck av plast på undersidan. Monterad på hjulstativ, vilket gör den lätt att flytta. Tömningav uppsamlingssäcken sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug för både yrkesbruk och hemmafixarn. Tekniska data: Spänning 230 V Motoreffekt 1,5 kW/2 hk Motorvarvtal 2950 r/min Impellerdiameter 300 mm Sugkapacitet 2000 m³/h 1.596:- Trumdiameter 500 mm Insug 2x100 mm/1 st 125mm Säckvolym 0,153 m³ Säckhöjd 850 mm Ljudnivå 67-77 dB Vikt 51 kg Spånsug DUAB 300S Mobil kraftig spånsug av industrikvalitet med dubbla tygsäckar både över och under. Monterad på hjulstativ vilket gör den lätt att flytta. Tömning av uppsamlingssäckarna sker lätt med ett handgrepp. En industrispånsug för både yrkesbruk och hemmafixarn. Tekniska data: Spänning 400 V 3-fas Motoreffekt 2,2 kW/3 hk Impellerdiameter 305 mm Sugkapacitet 3000 m³/h Trumdiameter 500 mm Insug 3x100 mm/ 1 st 125 mm Säckvolym 0,307 m³ Säckhöjd 850 mm Ljudnivå 67-77 dB Vikt 59 kg 3.196:- Spånsug DUAB FM300S-5 DUAB PM250-30 Såg & Fräs DUAB,s kraftig spånsug för industribruk med rejäl kapacitet. Maskinen är utrustad med stativ med hjul för enkel förflyttning. levereras med dubbla filtersäckar och uppsamlingssäckar. Insugstosar 1x150 mm eller 3x100 mm. DUAB:s kombinerade panelsåg och vertikalfräsmaskin med 2 motorer. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision,. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord och fräsbord är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Bägge funktionerna är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. Tekniska data: Spänning 400 V Motoreffekt 3,7 kW/5 hk Impellerdiameter 305 mm Trumdiameter 500 mm Tekniska data Såg Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Varvtal sågklinga 4050 rpm Varvtal ritsklinga 6300 rpm Sågdjup 90° 65 mm Sågdjup 45° 45 mm DUAB C5-260H Klinga diameter 250 mm Ritsklinga diameter 80 mm Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm Slaglängd justerbord 1400 mm Fräs Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Varvtal 3500/5500/7000 rpm Spindel diameter 30 mm Vertikal rörelse spindel 130 mm Max verktygsstorlek diameter 140 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Spånstosanslutning 100 mm Vikt 230 kg 4.396:- 18.900:- 22.900:- Vertikalfräsmaskin av hög prestanda försedd med bord i gjutjärn med spår för geringslinjal. Kullagrad tappsläde. Tiltbar frässpindel -5 till 30 grader. Låsbara inställningsrattar. Justerbara fräsanhåll med millimeterskal och anslutningsstos för spånsug. Spindeln går att ställa i både vänster- och högergång, där hastigheten ändras med remomläggning. Levereras med samtliga skydd och anhåll. En kraftig trefasmaskin för snickerier, skolor och den avancerade hemsnickaren. Teknisk data: Motor 400 V 3,0 kW/4 hk Arbetsbord 700x600 mm Arbetshöjd 850 mm Tappsläde 700x200 mm Slaglängd tappsläde 640 mm Spindeldiameter 30 mm Spindel vertikalt slag 100 mm Spindel tiltbar -5/30° Spindelhastighet 5500/7500/10000 rpm Max verktygsdiameter 180/200 mm Mått (lxbxh) 850x690x1200 mm Vikt 200 kg 23.996:- Vertikalfräs WS90-30A Fler modeller av Vertikalfräsar på hemsidan Södra vägen 3, Mönsterås Ordertel. 0499-143 19 Fax 0499-140 66 Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-14.30 Besök oss på internet: www.duabhuset.se Förpackningsstorlek 1170x560x570 mm Maskinens mått LxBxH 1280 x 790 x 1970 mm Vikt 82 kg Vertikalfräs SS 510T För fler modeller av Kombimaskiner - besök vår hemsida! Med reservation för prisändringar p.g.a valutan och ev tryckfel! Sugkapacitet 4900 m³/h Insug 1x150, 3x100 mm Säckvolym 0,43 m³ Filtersäckshöjd 1100 mm För fler modeller av Spånsugar - besök vår hemsida! DUAB:s kombimaskin med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. SlagMatarvalsdiameter 32 mm Fräs Tekniska data: längd Max Hyvlingsdjup 2,5 mm Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Plan & Rikthyvel in/ut 85 mm Såg Varvtal 3500/5500/7000 rpm Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt Slaglängd Höger/vänster 140 mm Motor 3,0 kW 3-fas 400 Volt Spindel diameter 30 mm Hyvel bredd 250 mm Max rörelse upp/ner 80 mm Varvtal 4050 rpm Vertikal rörelse spindel 130 mm Planhöjd 180 mm Spänning 400 VAC Sågdjup 90° 65 mm Max verktygsstorlek diameter Riktbord 1050x250 mm Ljudnivå <80db Sågdjup 45° 45 mm 140 mm Planbord 600x250 mm Klinga diameter 250 mm Max verktygsstorlek höjd 100 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) Matningshastighet 8 m/min 1300x1130x1010 mm Bordsstorlek 1200x840 Långhålsborrsbord Varvtal kutter 4000 rpm Vikt: 370 kg (1080) mm Chuckkapacitet 16 mm Hyvelstål antal 3 st Slaglängd justerbord 1400 mm Bordsstorlek 160x368 mm Kutterdiameter 75 mm Obs! Samtliga priser i annonsen är exkl. moms! VI SKOGSÄGARE 6/11 5.596:- Tekniska data: Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Max Såghöjd 200 mm Max sågdjup 375 mm Längd sågblad 2950 mm Hjuldiameter 400 mm Sågbord geringsbart 45° Bordsstorlek 500x395 mm Totalhöjd 1760 mm Vikt 137 kg KOMBIMASKINER Vi lovar dig en prisvärd investering! 5.280:- 7.196:- ! Fraktfritt Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk Max såghöjd 165 mm Max sågdjup 345 mm Längd sågblad 2490 mm Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut Hjuldiameter 350 mm Spånstos 100 mm Sågbord geringsbart 45° Bordsstorlek 400x548 mm Totalhöjd 1710 mm Vikt 70 kg Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell som passar de flesta behov. Stabilt utförande, kraftig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade gummibelagda aluminiumgjutna hjul med dammtäta kullager. Sågbord i gjutjärn som är geringsbart 45°. Kraftig anhåll med stabil låsning. Bandsågen är utrustad med rejäl bladstyrningsanordning för stabil styrning av sågbladet. Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos och slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till önskad planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad mm-skala. Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). För fler modeller av Plan- och Rikthyvlar - besök vår hemsida! Bandsåg DUAB HBS400 14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar de flesta behov. Stabilt utförande med krafEn proffssåg med välbalanserade gummibelagda tig svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade gummibelagda hjul i aluminium med dammbandsågshjul i aluminium som är försedda med täta kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart dammtäta kullager. Levereras komplett med 45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). Leverestabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. ras med geringsanhåll, klyvanhåll, stativ och Geringsbart gjutjärnsbord sågblad. Sågen är försedd med microjustering. med 100 mm spånstos Utsugningstos för spånsug för utsug. samt bladsträckningsindiTekniska data: kering. Tekniska data: Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Max såghöjd 285 mm Max sågdjup 400 mm Sågblad längd 3454 mm Bladhastighet 2 st 460/980 m/min Hjuldiameter 465 mm Spånstos 2x100 mm Bordsstorlek 535x485 mm Sågbord geringsbart 45° Totalhöjd 1880 mm Vikt 146 kg Samtliga maskiner från DUAB levereras med gällande CE-normer! DUAB C5-310 Dimensioner och vikt Mått (lxbxh) 1600x890x890 mm Förpackningsstorlek (lxbxh) 1680x770x1070 mm Vikt 440 kg Vikt med emballage 530 kg DUAB ML392B Tekniska data: Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Riktbord 1050x250 mm Planbord 600x250 mm Varvtal kutter 4000 rpm Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Matarvalsdiameter 32 mm Matningshastighet 8 m/min Bandsåg DUAB BAS 350 BANDSÅGAR DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel för såväl styckesom serieproduktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med finjustering samt justerbart anhåll. Matning med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd och nödstopp. Maskinen levereras med ett kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. Tekniska data: Motor 400 V 3 kW/4 hk Varvtal motor 2 860 rpm Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4000 rpm Antal hyvelstål 4 st 410x30x3 mm Diameter matningsrullar 40 mm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Rikthyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 1600x440 mm Tel 0381-710 10 | www.weimer.se Bandsåg DUAB BAS 470 PLAN- & RIKTHYVLAR Tekniska Data: Motor 400 V 2,2kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5000 rpm Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) Matningshastighet 7m/min Spånstos 100 mm Rikthyvel Max Hyvelbredd 310 mm Max Hyveldjup 3 mm Bordsstorlek 1205x312 mm Kranventiler manuella förstärkare, kan ersätta andra spakar. servohydrauliska eller El prop kranventil elproportional. max flöde Kylare och80L filter. Slang och kopplingar. med ställbara chocker Se hela vårt sortiment på: www.perwikstrand.se När du vill fiska, ta reda på vilka regler som gäller innan du kastar ut reven. DUAB PT310 Hydraulik Hydraulik Ergo el prop spak med inbyggd inkl. moms. Fyrskär ingår! Produktkatalog 2012! Beställ eller ladda hem den Smidig effektiv vertikalfräs med bord i gjutjärn och stativ i svetsad stålkonstruktion. Justerbara anhåll. Spånstos 100 mm. Standardspindel 30 mm, höj/ sänkbar, levereras med tappsläde. En fräsmaskin för skolor, mindre snickerier och fritidssnickaren som tar lite plats i snickarverkstaden. Rörelse spindel 90 mm Tekniska data: Spindelhastighet 3500/7000 rpm Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Mått lxbxh 800x740x1150 mm Bordstorlek 695x555 mm Vikt 195 kg Spindeldiameter 30 mm God Jul & Gott Nytt År! 12.235:- 2% !444, 5 , .-+-..0 5 , 7.196:- 45 SPARA PENGAR Genom att välja rätt bränsle. Att värma upp en villa som förbrukar 25 000 kW timmar/år kostar: Vednätsäckar FRITIDSDEPÅN AB STÖRST Multivagnen på begagnade fyrhjulingar inkl moms och frakt 13.995:- El Olja www.fritidsdepan.se tel 060-12 55 77 fax 060-12 55 76 Vallagatan 10, 854 60 Sundsvall Fjärrvärme Bergvärme Pellets Behåll greppet och hamna inte på glid Flis 40 000:- 27 500:- 13 750:- 20 500:- till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se 12 500:- 6 250:- Broddbult sats Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. 70 st Std brodd 30 par Bandlåsbult M 14x40 10/9 inkl mutter 1558:- inkl frakt Mer info www.sp.se VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. VETO 8 8 000-11 000 liter Brännaren med större bränsleförråd. Effekter 40-160 kW med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30 kW–8 MW Renovering, Bandlås, Brodd Nya boggiband 400-750 mm Vi är återförsäljare för Clark band. Ring för pris! t E-post: [email protected] messmide.se Skydda gårdens mindre fordon och maskiner med säkra dörrar från EAB. Tillverkas av varmförzinkat stål efter dina önskemål och mått. Ring oss gärna eller gör din förfrågan via www.eab.se 333 33 SMÅLANDSSTENAR T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e ÅTERFÖRSÄLJARE: FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 LINDESBERG Lindesbergs VVS AB, 0581-836 40 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 SUNDSVALL K.A Driftteknik AB, 0696-303 50 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12 VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE www.energiteknik.net 46 Fördubbla Fördubbla kapaciteten kapaciteten Sortera bort klena stockar och sälj dessa En klen stock medeldiameter 8 cm kostar ca 240 kr/m3 att upparbeta utan kapautomat kostar ca 147 kr/m3 att upparbeta med kapautomat Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m3 Sorteringsarmar Vedprocessor kapar dubbla längden Kapautomat kapar färdig längd Patentsökt Vi har också armar till andra fabrikat Mönstersökt Stocktransportör Stegmatare med speciell stegutformning da dens en M a r k n as o m m a t a r matare ck i taget en sto m grov klen so Logcon Hortinorr ab 1VTLJOJr&&/BSWB 5FMr'BY .PCJM www.logcon.se [email protected] VI SKOGSÄGARE 6/11 Vad sa dom på Rapport i går kväll? Det blir svårare att hänga med när man börjar höra lite dåligt. Ring Hörsellinjen 0771-888 000. www.horsellinjen.se HJO-B U LTEN Årets ring! investe Tel: 0142-422 00 0503-153 11 Fax: 0142-422 01 www.hjobulten.se ”Få värdecheck” Gäller okt-dec 2011 Ecosågen Ecosågen Twin 400 XL Mobilt eller eller stationärt stationärt enmanssågverk Mobilt enmanssågverk Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen, nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan! sWWWBAMSEPRODUKTERSE ”Quattro” “Quattro” 4 sågklingor 4 sågklingor ntverk Inbyggt ka SeVideo Video på hemsida vår Se på vår Hörselskadades Riksförbund Hörselskadades Riksförbund HEMSIDA NYA www.ecosagen.se www.ecosagen.se Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 070-244 75 40 www.ecosagen.se VEDSÄCKAR – Alltid till ett bra pris! Stöd vårt arbete för att rädda skogen och dess liv! Bli medlem eller skänk en gåva! Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se Prisexempel: – 40 liter från 1.35 kr/st – 60 liter från 1.65 kr/st – 80 liter från 1.90 kr/st – 1 m3 14.25 kr/st min. 100 st – 1 m3 12.15 kr/st min. 200 st – 1,5 m3 storsäck, ventilerad 99 kr/st ERBJUDANRDE 3 30 st 1 m EU vedsäck, 1 st säckstativ: 1.795:Moms och frakt tillkommer. Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se "3#&5"4."35"3& KVISTNINGSLYFT LUNNINGSKON r (ÕSLWJTUOJOHFO TLPOTBNGÕSSZHHFO r -VOOBFMMFSWJOTDIB VUBOBUUGBTUOB r ,WJTUBSSVOUPNJ FUUNPNFOU r ,POFOWÅMUFSJOUF r 4UPDLÅOEBOTLZEEBT r .JOTLBSSJTLFOGÕS TUFOTÇHOJOH #FTUÅMMTIPT Skogma 5FMXXXTLPHNBTF Nordpost/Granngåden 5FMXXXOPSEQPTUTF Rowanne Trading )PSOTHBUBO4UPDLIPMN 5FMSPXBOOFUSBEJOH!UFMJBDPN VI SKOGSÄGARE 6/11 47 Svensktillverkad miniskotare Ett Sverige vart tredje år! Tropikskogarna försvinner Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant Demomaskin finns hemma - boka tid för visning! Östra Storgatan 24 570 30 Mariannelund 5FMt Plan- och släntklippare Visa ditt stöd. Pg 90 1974-6 - en av marknadens kraftigaste! Världsnaturfonden WWF www.wwf.se, 08-624 74 00 Testa oss! SKOGSFASTIGHETER SÖKES Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset Vi söker nya fastigheter i alla på skogsfastigheter har aldrig varit såstorlekar. högt som nu. Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer och utifrånuppdragsgivarnas uppdragsgivarnasbästa. bästa. och arbetar arbetar utifrån ViVimarknadsför fastigheterna även internationellt. marknadsför fastigheterna även internationellt. "$ "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "!$ $ För öppna landskap nu även för uthyrning! Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Skogsmästare [email protected] 0705-54 24 49 Mikael Sjöberg Lantmästare [email protected] 076-768 81 13 Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 www.skanegardar.se VEDHANTERING Gör jobbet lättare! NR 1 2012 TEMA Föryngring 48 Kontakta: Utgivning 9 februari Sista bokningsdag 9 januari Sista materialdag 13 januari s s s s 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. Ronny Gustavsson Tel 08-588 367 97 [email protected] Mårten Bäck Tel 08-588 367 38 [email protected] från cén c u S ood ia W m l E Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21 www.ipab.se s [email protected] VI SKOGSÄGARE 6/11 SNÖKEDJOR SLIRSKYDD DÄCKSKYDD ½WFSCBSOPDI VOHEPNBSJ4WFSJHF GÌSEJBCFUFTWBSKFÌS 'PSTLBSOBGÚSTÚLFSUB SFEBQÌPSTBLFSOB.FE TUÚSSFSFTVSTFSHÌSEFU BSCFUFUTOBCCBSF 4UÚEEJBCFUFT GPSTLOJOHFOHFOPN FUUCJESBHUJMM %JBCFUFTGPOEFO o4UJGUFMTFO4WFOTLB %JBCFUFTGÚSCVOEFUT 'PSTLOJOHTGPOE 467 olika dimensioner och mönster i lager. Griper M 7BSKFEBH GÌSUWÌCBSO J4WFSJHF EJBCFUFT UZQ /iÊä{ÇÈÈÓäÊääÊUÊvJÃÞ`«>ÌÀ°ÃiÊUÊÜÜÜ°ÃÞ`«>ÌÀ°Ãi VEDFABRIKEN Griper M Kraftig piggkedja som även är lämplig för vägkörning. www.nyvab.se 343 36 Älmhult Tel. 0476-521 35 E-post: [email protected] Väggrindar och skyltar ! " lågt pris! Alltid 1( XXXEJBCFUFTGPOEFOTF RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se Wjb$dk%l_iae]iW]Wh[ MORA - KRÅKBERG PRODUKTIONSANLÄGGNING Jlj_Zd_d]WhÅiWccWi_ZW Tillfälle att förvärva en produktionsanläggning för färdiga friggebodar med alla inventarier som behövs för tillverkningen, hyvellinje, lastmaskin, lastbil etc. Stor tomtyta (17 242 m2) ger möjlighet för den som vill utöka verksamheten. Stora utvecklingsmöjligheter. Mer info och fler bilder på vår hemsida. PRIS 1 900 000 kr/bud VISAS Efter överenskommelse. INFO TILL MOBIL sms:a 57942 till 71122 FASTIGHETSMÄKLARE Daniel Karlsson 0250-179 90 MORABUTIKEN Fridhemsgatan 1 Mora WWW.MORA.SVENSKFAST.SE VI SKOGSÄGARE 6/11 49 NAMN & NYTT ?p^^\k\e]ia[]i^Xk Årets vackraste hygge ligger vid E4:an fem kilometer söder om Luleå. akom utmärkelsen om det vackraste 9 hygget står Skoglig samverkan i Norrbotten. DEN PRISADE markägaren, Aina Nils- son, är glad åt uppmärksamheten. – Det blev så fint på hygget. Och dessutom finns det ju kvar dungar av träd, aspar och högstubbar för svampar, fåglar och andra djur som lever ute i naturen, Det var verkligen värt de 100 000 kronor som kvarlämnas i virkesvärde, säger Aina som har gått en skogsägarkurs. – Men det är naturligtvis inte jag som ska hyllas utan de som planerade och genomförde avverkningen, Norra Skogsägarna och skogsentreprenören Per Andersson och hans maskinlag. Men kan ett hygge verkligen vara vackert? – För oss skogsmänniskor är det vackert. Nästan som ett konstverk som skapats av yrkesfolk som arbetar med omtanke, hänsyn och teknisk skicklighet. För mig är Pristagare Aina Nilsson, 78, har årets vackraste hygge på sin fastighet. skönhet till stora delar också känsla, säger Erland Johansson, regionchef vid Norra Skogsägarna. N Tips för surfaren www.skogligsamverkan.se K`fepZb\cg\ijfe\i`Jbf^ji`b\k Skogsriket växer. Det senaste tillskottet är tio ambassadörer. DE NYA ambassadörerna har utsetts av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Han framhåller att ambassadörernas uppgift är att sprida kunskap och förankra visionen om skogsriket. – De ska också vara bollplank för småföretagare och entreprenörer ute i landet. TVÅ AV ambassadörerna kommer från skogsägarrörelsen. Det är Pär Lärkeryd, vd för Norra Skogsägarna och Sven-Erik Hammar som sitter i Mellanskogs styrelse. – Jag kommer framför allt att bidra till skogsbrukets utveckling genom att verka för ett lönsamt, fritt och roligt privat skogsägande. Dessutom vill jag vaka över markägarnas rätt att få bruka sin fastighet utan alltför mycket pekpinnar och regelkrångel, säger Pär Lärkeryd. – Skogsriket handlar mycket om att se möjligheter. Detta ligger mig varmt om hjärtat, säger Sven-Erik Hammar. För egen del har han tagit vara på möj- 50 O Priset Årets Unga Skogsmaskinföretagare har i år gått till Fredrik Gunnarsson och Erik Strandlund. Fredrik, 24 år, driver företaget Freddes Skogstjänst i Traryd AB och Erik, 28 år, driver Resele Skog AB i Sollefteå. Prissumman uppgår till 50 000 kronor och delas mellan de två pristagarna. Arbetsgivarorganisationen SLA, som instiftat priset, vill uppmärksamma goda exempel på unga framgångsrika företagare inom skogsbruket. Epm[]i=fijDN M isionen om Skogsriket presenterades i förra tidningen. Den handlar om att lyfta hela skogsnäringen. Ett av många mål är att öka exporten med 20 procent till år 2020. Gi`jX[\le^[fdXi Sven Erik Hammar. Elisabeth Salander Björklund. Pär Lärkeryd. ligheterna genom att komplettera det traditionella skogsbruket i Funäsdalen med turism. Till de lyckade satsningarna hör en skoterled som ger intäkter till flera markägare och bidrar till skoterkörning under ordnade former. – Det finns en stor potential att öka skogens tillväxt och ta vara på andra nyttigheter än virket, säger Sven-Erik Hammar. DE TIO ambassadörerna, som förordnats i två år, är: Göran Andersson, Friluftsfrämjandet, Sven Erik Hammar, Mellanskog, Britta Jonsson Lindvall, Tree Hotel AB, Katarina Levin, SCA, Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna, Arne Olsson, Folkhem, Elisabeth Salander Björklund, Bergvik Skog AB, Johan Sjöberg, Svenssons i Lammhult, Ann-Kristine Vinka, Lapplandssafari, David Wikner, Persåsens konferens. O Peter Kastberg är ny vd för Fors MW-koncernen. Han har arbetat i företaget sedan 2008 och efterträder grundaren Leif Fors som kommer att arbeta ännu mer med utvecklingsfrågor i rollen som arbetande styrelsePeter Kastberg. ordförande. JXdc`e^]iki O Skogsindustrierna samlar all verksamhet som rör marknadsföring av trä, träprodukter och träbyggande under namnet Svenskt Trä. Den internationella delen kommer att bedrivas under namnet Swedish Wood. I marknadsföringen ingår byggbeskrivningar, TräGuiden.se och Träpriset. ;X_cdXek`ccJm\Y`f O Lena Dahlman är ny vice vd i Svebio. Hon är doktor i ekologi och bevakar forskningsfrågor på föreningen. Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) är branschorganisation för företag som arbetar med biobränslen. VI SKOGSÄGARE 6/11 År 1870 var Sverige världens största exportör av trävaror. Det är en utgångspunkt i boken ”Skogen, guldet från Norden”. r ett jämtländskt perspekL tiv gör Anna Stjernström en historisk djupdykning för att hitta rötterna till den framgångsrika industrin. Hon blandar historiska källor med intervjuer från dem som var med om flottningen och dem som bodde i huggarkojorna. (Det är häpnadsväckande hur mycket som hunnit hända under en mansålder!) Det finns några händelser och årtal som är ledfyrar i historien. 1796. En natt i juni tystnade Storforsen och ”döda fallet” är fortfarande en turistattraktion. Det var ”Vildhussen” (Magnus Huss) som genom en dramatisk manöver ändrade vattenflödet så att man kunde flotta timmer till Indalsälven. Därmed öppnades låset till Jämtlands skogar. Isoleringen var bruten och man kunde surfa på industrivågen. 1849. Den första norrländska ångsågen anlades i Tunadal. Med ånga som kraft expanderade exportindustrin raskt. 1872. En hel sulfitfabrik importerades från England till Småland. Engelsmännen var Köraren har fått hjälp av brosslaren att björna fast timmret. Därefter väntar ett tufft jobb för hästen. Flottning på Indalsälven 1968, något år senare tog lastbilstransporterna över. först ut med att lösa hur träfiber skulle frigöras genom kokning med kemikalier. till landets första skogsägarförening, även om den upphörde efter några år. Boken ges ut av Jengel förlag, kostar knappa 300 kronor och är på 260 sidor. 1915. Jämtland Timmerleveransförening UPA bildades av 300 skogsbönder. Det räknas Epkkg\ijg\bk`mgjbf^\e ” Ibland är skogen så närvarande att man inte tänker på hur viktig den är”. Det konstaterar författare Anna Stjernström. För hennes egen del har skogen alltid varit väldigt närvarande. Hon föddes in i den jämtländska träindustrin och skogen. Pappa byggde upp Camfore, som numera ingår i Norrskog, och för några år sedan köpte hon och sambon Magnus en skogsgård i barndomens Sikås. Efter att par års arbete med boken har Anna Stjernström dessutom fått en historisk dimension av skogen. – Även om jag redan från barnsben fått lära mig att det är en viktig näring var det ändå en aha-upplevelse att få insikt om skogens historiska betydelse för hela landet. – En annan sak som blir påtaglig är hur mycket infrastrukturen Anna Stjernström har grävt fram historien om skogens guld. betyder för utvecklingen. Det var flottningen som öppnade upp möjligheterna. I dag är tekniken annorlunda, men infrastrukturen fortfarande är en nyckelfaktor för landsbygden och skogsbruket. Anna Stjernström tror att skogsbruket står på tröskeln till en ny viktig epok och nämner bioenergin som exempel. Jbf^jk\be`bg]iXddXijZ_ är de fladdriga svartvita E bilderna övergår i färg är det tydligt hur otroligt snabbt den skogstekniska utvecklingen gått. ÅRET ÄR 1952 och en gammal lastbil har byggts om till banddrift. Då branden krånglar kör föraren till smedjan i Alfta för att få hjälp. VI SKOGSÄGARE 6/11 Denna marsdag blir inledningen på epoken ÖSA. Efter lastbilen börjar smeden Östberg med söner att tillverka halvband till traktorer därefter går det steg för steg till dagens moderna skördare. ÖSA SÅLDES se- dermera till finska Timberjack och in- går numera i John Deere. Dvd:n är gjord av Alfta Skogstekniska, som är en rest av gamla ÖSA, och kostar 450 kronor. www.skogstekniska.se Epkk`^X bifb`^X ki[ fter att ha läst boken < Slöjden börjar i skogen ser man träden med nya ögon. Den böjda björken ger visionen av träslevar och rotbenet kan bli till konsoler, där de vinkelräta fibrerna ger oöverträffad styrka. En nyckel till träslöjd är att följa fiberriktningarna. När man hittat en lämpligt formad träbit klyvs den i fiberriktningen. DEN ANDRA nyckeln till slöjdandet är att torka virket försiktigt så att det inte spricker. En tredje viktig fråga är virkeskvaliteten. Varje trädslag har sina egenskaper, dessutom kan kvaliteten påverkas genom åverkan. Mest känd är ”katning” då man skapar fetved genom att skada barken så att trädet producerar mer kåda. EN AV DE mest raffinerade metoderna användes av viktingarna när de på 1100-talet byggde Urnes stavkyrka i Norge som fortfarande är väl bevarad. Byggherrarna kapade bort två tredjedelar av trädens krona och lät dem därefter stå i 15 år för att impregnera sig själva. Boken handlar mer om virSkålar av Beth ket än själva Moen. slöjdandet. För den som är intresserad av teknik och verktyg finns information på www.slojdeniskogen.se Boken är på 168 sidor och kostar 345 kronor. Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se 51 BÖCKER >lc[bXekX[_`jkfi`X KORSORD Senast den 5 JANUARI 2012 vill vi ha era lösningar. Märk kuvertet med ”Julkrysset” respektive ”Juniorkrysset” och skicka dem till: Vi Skogsägare Stålbrandsgatan 5 214 46 Malmö 52 Julkrysset Namn.…………………………………………….............................. Adress……………………………………………............................. Postadress……………………………………................................ VI SKOGSÄGARE 6/11 Juniorkrysset Namn.…………………………………………….............................. Adress……………………………………………............................. Postadress……………………………………................................ <okiXalcbcXggXijkigjg\c orsord är ett trevligt sätt att motionera hjärnan. Det finns faktiskt vetenskapliga studier som visar att det har en positiv effekt på hälsan. Och framför allt är det trevligt. Inte minst är det ett bra sätt att koppla av över julhelgen, dessutom finns chansen att vinna en extra julklapp. K och är en japansk såg, som är trevlig att arbeta med. Den speciella tandningen arbetar i draget och ger en mjuk och effektiv sågning. Dessutom lottar vi ut fem exemplar av boken Skogens vatten, som ges ut av skogsägarföreningarna. Det är en både vacker och inspirerande bok med massor av tips och vackra illustrationer. VI HAR TRE stycken kvistsågar och fem inspirerande böcker i prispotten till dem som löser julkrysset. Kvistsågen kommer från Grönytekonsult VI SKOGSÄGARE 6/11 DE SOM LÖSER Juniorkrysset har chan- sen att vinna cd-albumet Absolute Hits 2011. Bland de 44 låtarna finns allt från Christina Aguilera med Moves like Jagger till Timbuktu, Resten av ditt liv. Vi delar utt tre album. VI VILL HA lösningarna sen 6 januari. Glöm inte att märka kuverten ”Julkrysset” respektive ”Juniorkrysset”. God jul och gott nytt år! 53 É KRÖNIKA 8m[\YXkk\e[\kj\eXjk\ _Xcmi\kXkk[dX^i j`bk\ieXfd[\eÉjm\ejbX df[\cc\eÉ`ji% Samtal viktigt för skogen @ det här numret av Vi Skogsägare finns en intressant artikel med professor Lena Gustafsson. Där diskuteras bland annat ”den svenska modellen”. Åsikterna går isär om vad detta begrepp står för och här vill jag ge min syn på saken som familjeskogsbrukare. QQQ Vi har sedan 1903 en skogsvårdslag som har reviderats med jämna mellanrum. Den nuvarande är från 1993 och har som portalparagraf jämställda produktions- och miljömål. Lagen ska alltså vägleda mig som skogsägare i hur jag genomför till exempel en slutavverkning, vad gäller lägsta slutavverkningsålder, avverkningsanmälan, typ av markberedning och återbeskogning med mer. Enligt paragraf 30 i skogsvårdslagen ska jag lämna miljöhänsyn i samband med en avverkning, så kallad generell hänsyn, och som certifierad skogsägare har jag gjort valet att frivilligt avstå skogsbruk på ytterligare 5 procent av den produktiva skogsmarken. QQQ Lagen är med andra ord en ramlag som ger riktningen för hur jag ska bete mig för att sköta skogen långsiktigt med en uthållig virkesproduktion med hänsyn till naturvårdens intressen. Det handlar om balans mellan skogspolitikens produktions- och miljömål. Som skogsägare har jag ansvar att tillsammans med alla i skogsbruket leva upp till målet. Konstruktionen ”den svenska modellen” innebär med andra ord frihet under ansvar. Som skogsbrukare har vi både spelregler, sunt bondförnuft och egen kunskap att hålla oss till, vilket är en förutsättning för att långsiktigt bygga ytterligare virkesförråd med miljöhänsyn i våra skogar. QQQ Olika typer av metodanpassning ingår också i ”den svenska modellen”. Det kan till exempel innebära att förhindra körskador i samband med avverkning. Här kan säkert mycket göras bättre! Utöver de laghänsyn och frivilliga avsättningar jag som skogsägare gör för miljöns skull, har staten ansvar för ytterligare skogsskydd av typ reservatsbildningar, biotopskydd samt naturvårdsavtal av typen 54 Foto: Pär Fornling Komet som öppnar för skogsägarens egna initiativ för att föreslå biotopskydd eller reservat på sin mark. QQQ isär. Ska företrädare för miljörörelsen och skogsbruket komma framåt i samtalen om hur vi sköter våra skogar måste vi bli bättre på att prata med varandra i stället för om varandra. Jämförelser mellan hur ”den svenska modellen” miljömässigt står sig jämfört med andra länder har gjorts med jämna mellanrum. Om dessa jämförelser ska vara framåtsyftande och meningsfulla måste de göras utifrån liknande förhållanden och jämföra samma sak och inte äpplen och päron. Ännu har jag inte sett en sådan rättvis jämförelse. Kommer då den svenska modellen att fungera även i framtiden? QQQ Vi står inför stora utmaningar vad gäller produktionsmål och miljömål då EU beslutat att 20 procent av det fossila bränslet som vi förbränner i Europa ska ersättas av förnybart år 2020. Produktionen av den gröna energin i form av biobränsle från skogen kommer att behöva ökas betydligt om målet ska nås. En positiv del i detta är att skog i produktiv ålder binder kol och därmed bromsar den globala uppvärmningen. Av debatten det senaste halvåret att döma går åsikterna om den ”svenska modellen” Gunnar Heibring Ordförande i Norrskog VI SKOGSÄGARE 6/11 A FARM WD -1 2 4 CT 8,5 FARMA CT 3,8 -6 FARMA CT 6,3 - 1 0 a får var u D r ä äst n allra b in skog? m o s u D när, Mår D mmer ta med ä e t s b r e a b h som ute oc ra den a avverkas? a v v l t ä sk sj ärighe b , Vill Du ur Din skog r e d hh är vä om oc ingar n timala? n v i r d göra är op Vill Du knadspriser r de ar llen nä ä f d n i och m på v a reda t u A D l l Vi r FARM ? ? Då ha r ig a D ff å ä p r aint mark n nden in påståe ner du oss fin v dessa s a o t H n lilla o ! g rån de er nå bjuda f r t m e ll t m A t ä . a t S ll nt ortime smode l vagvärda s gsvagn alen til is o e r r k a p s t e n s r e e ind i be e och m den m redast k anske g ig med o d k r s dens b fö din a 3,8–6 erligt i komm nen CT D kan ontinu k W r 4 a t vedvag 2 e 1 om arb CT 8,5– många r dig s a vagn inera i b iv r m d o r nen fö k å t rd r at där v nar gå standa terräng u som och kra d r r a svärlig e n n g fin lar åra va v! Här ålda ta pass. V a beho 0 000 s 1 in väl till D n ä t s r Me ån ju alt för. er utifr tra bet x version e r a t tiskt dra fak t bedet an rtimen o s e t s ! eda själv RMA ens br för sig vår FA rknad ll a ä m t s e m no er b matio . om ell r infor w.com rsmw.c o .f forsm w För me @ w o f w in a sid till r hem adress sök vå n och m a n a il yr! Ma brosch FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Alla priser exkl. moms och frakt. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. POSTTIDNING B VI SKOGSÄGARE Box 78 685 22 Torsby woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner PHGNYDOLWHW RFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|U VLJHUEMXGHUHIIHNWLYYHGIUDPVWlOOQLQJRFKOnJWHQHUJLSULV %UHWWXWEXGDYROLNDPRGHOOHU RFKWLOOEHK|U Marknadens mest sålda! Vi har maskinerna för hela energikedjan! Multiforest gallrings- och energigrip¿QQVLÀHUDROLNDPRGHOOHUPHGHOOHUXWDQXSSVDPOLQJDFNXPXOHULQJ3DVVDUGHÀHVWD NUDQDUSnPDUNQDGHQ 0XOWLIRUHVWÀLVWXJJDUPHGVnOOLURWRUKXVHWlUHQVDPPDSn GHQ6YHQVNDPDUNQDGHQ'HQSDWHQWHUDGHWHNQLNHQJHUSHOOHWVÀLVXWDQVWLFNRURFKNYLVWDU$QWLVWUHVVNUDIWLJGXEEHOKXJJVNLYDI\UDNQLYDUNODUDUWUlGPP NJEN SUCCEKAMPA FORTSÄTTER PC942 fr. 95.900:- Multiforest vinscharXQGHUOlWWDUDUEHWHWLVNRJHQ$QYlQGDUQD XSSVNDWWDUGHQK|JDGUDJNUDIWHQHQNODIXQNWLRQHQRFKK|JD SHUVRQVlNHUKHWHQ)OHUDPRGHOOHURFKVWRUOHNDU Multiforest skogsvagnar och kranar XQGHUOlWWDUGLQDUEHWVGDJLVNRJHQ'HWEUHGDXWEXGHWDYPRGHOOHURFKNUDQDUWLOOVDPPDQVPHGROLNDWLOOEHK|URFKXWUXVWQLQJVDOWHUQDWLYPHGI|UDWW YDUMHYDJQNDQDQSDVVDVHIWHUNXQGHQVVSHFL¿NDEHKRY trejon.se, tel: 0935-399 00 Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 0247-34 110, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Stockholms Län: Grödinge 08-530 251 25 Södermanlands Län: Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, .DUOVWDG6lIÀHVästerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95 Följ oss:
© Copyright 2024