2 - ATL - Lantbrukets Affärstidning
Nr 2 2011 En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms Ki\k`\eYiX dXibeX[jj`kj 9i\[X[Zb jbfeXidXib\e Lggk]i dalbgXgg\i ?Xeief^X d\[ikkXm`ib\k ANNIKA NORDIN I VETENSKAPENS TJÄNST ?Xibfccg ]iXdk`[\ej jbf^Xi EXPORT: NÄSTAN VAR FEMTE BRÄDA SOM SÅGAS I SVERIGE GÅR TILL NORDAFRIKA (QVPLGLJ VWRUODVWDUHLJDOOULQJ -RKQ'HHUH(EHYLVDUDWWHQJDOOULQJVVNRWDUHNDQYDUDOLWHQRFK¦QG§ODVWD P\FNHW'HQQDEHK¦QGLJDVNRWDUHKDUQ¦POLJHQKHODWRQVODVWNDSDFLWHW (¦UV§VPLGLJVW\UYLQNHOrDWWGXV¦OODQWYLQJDVWLOORPWDJLWU§QJDSDV VDJHUHOOHUY¦JNRUV -RKQ'HHUH(¦UY§UQ¦VWPLQVWDVNRWDUH%DUDWRQVVNRWDUHQ(¦U PLQGUH6NDQ¦PQDVDWWVW\UYLQNHOQS§(¦UVXYHU¦QDrşHQH[WUHPW ŨO¦WWVQRGGŨJDOOULQJVVNRWDUH 6XPPDQ¦UWY§NRPSHWHQWDJDOOULQJVVNRWDUHPHGOLWHROLNDHJHQVNDSHU'LQD EHKRYRFKSULRULWHULQJDUDYJ¸UYDOHW -RKQ'HHUHVH ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna www.sodra.se 0470-890 00 Norra Skogsägarna www.norra.se 090-15 67 00 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-48 28 000 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: [email protected] Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: [email protected] ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, 200 11 Malmö Telefon: 040-601 64 55 Fax: 040- 601 64 49 E-post: [email protected] Ronny Gustavsson 113 92 Stockholm Telefon: 08-588 367 97 Fax: 08-588 369 99 E-post: [email protected] Annonsmaterial: [email protected] PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: [email protected] Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, Gunilla Kjellsson, Anders Ohlsson, Kristin Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Hansaprint, Åbo Repro: LRF Media AB, Malmö Omslagsfoto: Pär Fornling INNEHÅLL Nummer 2 2011 Nästa nummer utkommer 3 juni TEMA: Renovera & Bygg PÅ G: Nordafrika är en växande marknad. Didi NourEddine är en av pionjärerna som öppnat upp Marocko för svenskt trä. SIDAN 12 EK är en favorit bland möbeltillverkare och skogen inspirerar. Sidan 38 5 LEDARE: Ett långsiktigt statligt skogsägande mår bäst av att hålla sig till den egna skogen. 6 PROFILEN: Annika Nordin leder ett rekordstort forskningsprojekt om framtidens skogar. 10 NÄRINGSPOLITIK: Nu handlar det om att bevaka och påverka översynen av skogsvårdslagens miljöparagraf. 12 MARKNAD: Vi har besökt Nordafrika. På kort tid har det blivit en av Sveriges viktigaste trämarknader och den förväntas växa ytterligare när de politiska orosmolnen skingras. 16 EKONOMI: Tips och råd inför köpet av skogsgården. 18 FORSKNING: Bara vinnare med större virkestransporter. 19 SKOGSVÅRD: Det nya regelverket för älgjakt håller på att sjösättas, markägarna mobiliserar för att rädda tallen. 26 SKOGSGÅRDEN: Hos Gunnar Olofsson fungerar samspelet med rennäringen bra. 28 FÖRETAGET: Tre generationer i OXEN MINILUNNARE samma företag klarar sig bra i en tuff bransch. 32 SKOGSVÅRD: I förstagallringen finns det anledning att titta mer på kvalitet än på plånboken. FARFAR Göran och barnbarnet Andreas har var sitt skift i skogsmaskinen. Sidan 28 36 MARKNAD: Optimism inom massa- och pappersindustrin. Tufft för sågverken med dyr krona och lågt byggande. 38 FÖRÄDLING: Möbeldesigners gillar ask och ek. 41 TEKNIK: Klipp gräsmattan med eltraktor. 42 DEBATT: Markägarna har missat flera chanser att ta initiativet i jaktfrågorna. 44 KULTUR: Hantverkare med 16 svenska träslag på repertoaren. 53 NAMN OCH NYTT: Efterlysning av pusselbitar i skogsägarrörelsens historia. 54 KRÖNIKAN: En nyckelroll i utvecklingen. Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN #PY'PSTIBHBr5FMrXXXNZSFCBDLDPN VI SKOGSÄGARE 2/11 3 4 4 4 4 4 4 4 4 Elektrisk servostyrning, EPS Hög & lågväxel Diffspärr för 100 % fyrhjulsdrift Vätskekyld 558cc motor Inbyggt motorbromssystem på alla fyra hjul Individuell hjulupphängning Flera förvaringsfack Digital instrumentpanel Grizzly 550 4x4, lättkörd med servo Grizzly 550 4x4 är en toppmodern maskin med mängder av finesser. Hög/låg växel, in/urkopplingsbar 2WD/4WD samt diffspärr är givetvis standard. Dessutom är den utrustad med en mycket sofistikerad servostyrning, EPS Electronic Power Steering. Styrsystemets hjärta är en kompakt elmotor som blixtsnabbt reagerar på förarens styrutslag. Även fart och gaspådrag är parametrar som används för att ge optimal och lätt styrning under alla förhållanden. EPS systemet dämpar slag och ryck i styret och gör att förarkomforten höjs betydligt. Den vätskekylda motorn har en slagvolym på 558cc, och är utrustad med elektronisk bränsleinsprutning. Motorn har ett massivt vridmoment och gott om kraft på låga varv. Grizzly 550 4x4 är en idealisk arbetsmaskin, som är lätt att smygköra med i skogen, tack vare Yamahas unika helautomatiska Ultramatic transmission. Ultramatic transmissionen ger en kraftfull och jämn motorbroms på alla fyra hjulen, som ger en trygg och säker körning nedför. Rek. ca-pris: 79.920:- exkl moms (99.900:- inkl. moms) Grizzly 550 www.yamaha-motor.se et känns främmande att staten skulle gå in i slaktbranschen och börja handla med grisar. Ändå är det precis det man gör i skogen, fast där handlar det om virkesaffärer. Vid lite eftertanke, med hänsyn till hur miserabelt eländigt den svenska köttbranschen hanterats, ligger det faktiskt betydligt närmare till hands att göra något åt fläskmarknaden. I skogen finns det ju ändå en sund och väl fungerande marknad med stenhård konkurrens och många aktörer. På denna heta marknad är statliga Sveaskog i full färd med att flytta fram sina positioner och har nyligen anställt ett dussin virkeshandlare. En gammal sanning är att skogsägare var för sig är små och måste gå samman för att bli starkare. Men det kan knappast gälla för den som har mer än tre miljoner hektar skogsmark... ; Och agerar Sveaskog som vilket bolag som helst är risken uppenbar att det hamnar på en försäljningslista i framtiden. Dessutom finns en risk att ett privat sågverk blir utkonkurrerat av staten och nödgas lägga ner på grund av råvarubrist, vilket skulle svärta ner hela det statliga skogsägandet. I vad mån virkesaffärerna är kortsiktigt affärsmässiga eller inte är svårt att veta. Kanske tjänar Sveaskog några kronor på affärer med privata skogsägare. Kanske subventioneras affärerna av den övriga verksamheten. Och helt säkert konkurreras någon privat aktör ut. Den här tidningen, med anknytningen till skogsägarrörelsen, är förstås en part i målet, men det hindrar inte omsorgen om ett långsiktigt statligt skogsägande som står sig genom politisk turbulens. FÖRKLARINGEN får i stället sökas i historiens dunkel. Första steget var när de statliga skogarna i Domänverket slogs ihop med den statliga skogsindustrin i Assi. Det blev AssiDomän. Den dåvarande regeringen beslöt att privatisera bolaget och skapa en ”folkaktie”. Svenska folket skulle få köpa något man redan ägde. Tack och lov, kan man säga, körde bolaget rakt ner i diket. I stället för att bromsa och konsolidera sig tryckte man gasen i botten och inledde en vildsint expansion som gröpte ur både lönsamhet och aktievärde. Lösningen blev att industrin såldes i utbyte mot att staten åter fick full kontroll över skogen. En del av uppgörelsen var att Sveaskog skulle försörja industrierna med råvara. Det förklarar virkeshandeln. Nu har rimligen de avtalen löpt ut. DET KÄNNS rätt att en betydande del av landets natur och skog ägs gemensamt, i stället för att vara i händerna på en utländsk pensionsstiftelse, bolag, eller vad man nu kan tänka sig. Och Sveaskog har mycket att vara stolta över. Bolaget visar vägen när det gäller skoglig forskning, teknik och bioenergi. För skogsskötseln och framför allt naturvården är man nydanande med ekoparker och en tydlig röst i debatten. Företaget arbetar också offensivt med turism och jakt, vilket ger draghjälp åt andra skogsägare. Det är en växande marknad som håller på att byggas upp, vilket är något helt annat än den minerade marknaden för råvaror. Att staten agerar där känns udda, oavsett om det gäller fläskkotletter eller timmer. HISTORIEN har ytterligare en poäng; att skogen, tack vare dikeskörningen, lyckligt nog, blev kvar i statens ägo. Det finns all anledning att inte öppna för fler liknande äventyr. Nyligen stoppade riksdagen med en hårsmån utförsäljningen av statliga bolag. Förr eller senare kommer frågan tillbaka. Regeringen argumenterade för att ”staten inte ska äga verksamheter man ska övervaka”. VI SKOGSÄGARE 2/11 Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN Affärer med fallgropar PROFILEN ;\kYc\mbic\bm`[ Annika Nordin är en passionerad forskare och hon blir upprörd när beslut fattas utan bästa möjliga vetenskapliga grund. Därför finns det anledning att ifrågasätta både regler för gödsling och askåterföring. Text & foto: Pär Fornling 8ee`bXEfi[`eYc\m]fijbXi\ Æ`[X^i_fegif^iXdZ_\] ]i=lkli\=fi\jkj u leder hon Future Forests som är historiens största program för skogsforskning i Sverige. Det kunde hon inte ana i ungdomen, hemma på skogsgården, med små inblickar i den akademiska värden. När Annika fick upp ögonen för forskarnas värld blev det kärlek vid första ögonkastet. E alla andra skogsägare, del av Future Forests? – Vi har två målsättningar. Dels att påverka politiken så att den tar hänsyn till kunskap från forskningen i besluten. Dels producera kunskap som direkt kan omsättas i praktiskt skogsbruk, där exkursioner är ett av flera sätt att nå ut. Är du skogsägare? – Nej men jag växte upp på en skogsgård som mina föräldrar brukar utanför Njurunda i Medelpad. Vilar inte politiken på bästa vetenskapliga kunskap? – Inte alltid. Och det gör mig frustrerad. Berätta om din barndom... – Det var en idyllisk uppväxt med kor, höskörd och många barn. Jag har tre yngre syskon. Farfar hade ett litet sågverk dit det var spännande att gå och det luktade så gott av nysågat virke. Våra mest spännande lekar var i skogen, den har betytt mycket för mig hela livet. Var det barndomens skogsstigar som ledde vidare till jägmästarutbildningen? – Det kan man säga. Föräldrarna är med i Norrskog och under min praktik på Skogis jobbade jag åt dem. Då var jag helt inställd på att jobba med skogsägarföreningen. Det kom tydligen något emellan? – Jag fick upp ögonen för forskningen. Det blev som en passion! Det låter dramatiskt... – För mig var det en ny värld som öppnade sig. Vi har inte någon akademisk bakgrund i familjen och jag visste inte man kunde doktorera. När det gick upp för mig var jag fast. Det är väldigt roligt att fördjupa sig i olika mekanismer och räkna ut hur skogsekosystem fungerar. På vilket sätt får dina föräldrar, och 6 Ge ett exempel... – Vi har en policy om att återföra aska till skogen. Det är högst osäkert om det behövs för skogstillväxtens skull. Modellerna för vittring, som policyn stödjer sig på, är osäkra. Vad vi ska göra med askan är ett annat, separat, problem. Vi vet alltså för lite om hur vittringen från berg och sten ger näring till skogen? – Ja. Här behövs absolut mer forskning. Vittringen betraktas som kemisk, men en hel del tyder på att den också är biologisk. Om ett träd exempelvis behöver kalium sänder det ut syror som frigör kalium. Men felet är väl också forskarnas, ni har väl ett ansvar att ryta till om något är fel? – Det kan vara svårt att nå ut med ny kunskap. Jag tror möjligheterna ökar genom Future Forests. Vi knyter ihop kunskap från flera discipliner inom forskningen på ett sätt som tidigare varit ganska ovanligt. Vi levererar ett sammanhållet innehåll där vi fångar upp eventuella målkonflikter och hur förslagen kan förväntas tas emot av allmänheten. Kan man verkligen forska på vad folk tycker? Annika Nordin greppar det svenska skogsbruket och spanar in i framtiden. VI SKOGSÄGARE 2/11 ]ijkX^febXjk\k ” NJägmästare och professor Namn: Annika Nordin. Ålder: 42 år. Familj: Maken Gunnar, barnen Petter 10 år och Stella 7 år. Karriär: Utbildade sig till jägmästare och därefter doktorand, då Annika studerade frågor i anslutning till skogsgödsling. Doktorerade 1998 och åkte till Alaska i 1,5 år med hjälp av ett forskningsstipendium. Hon återvände till SLU, fortsatte med kväveforskningen och blev 2009 professor i skoglig ekofysiologi. År 2010 blev hon programchef för Future Forest. När jag är ensam i en oändlig skog. Då blir jag lugn, hämtar energi och tänker bra. Professor Annika Nordin. – Javisst. Vi har exempelvis en forskargrupp som låter folk titta på olika landskap och tala om vad de tycker i en stor enkät. När kommer den typen av forskning till praktisk nytta? – Ofta. Ett exempel är den nya älgförvaltningen, där vi är involverade för att göra bästa möjliga av en dålig situation. Vad är felet med älgförvaltningen? – Man kan säga att den inte stämmer med principerna för lyckad naturresursförvaltning, som nobelpristagaren Ellinor Ostrom presenterat. Vi studerar målkonflikterna och försöker bidra med kunskap för bästa möjliga lösning. Här finns flera konflikter, inte minst är det en svår inre konflikt för den som både är markägare och jägare. Gödsling och kväve är din hemmaplan, har vi ett bra regelverk kring de frågorna? – Utredningen som ledde till dagens allmänna råd var inte bra. Man kan inte säga att de doser som anges där vilar på bästa tänkbara vetenskapliga underlag. Är gödslingsförbudet i södra Sverige lika ogrundat? – Det finns inga vetenskapliga belägg för förbudet. Kväve i höga halter kan vara ett miljöproblem för grundvattnet, men risken är liten i skogen. Troligen bidrar det inte heller med kväve till Östersjön i någon större utsträckning. Markvegetationen påverkas, men här spelar också ljuset roll. När skogen sluter sig går gräset tillbaks. Bör skogsägarna gödsla? – Det är upp till var och en att bestämma. Jag tror inte pappa kan tänka sig att gödsla skogen. Han tycker det är onaturligt att lägga en kemikalie i skogen. Jag har för- VI SKOGSÄGARE 2/11 ståelse för det synsättet och man kan inte säga att de som äger marken har fel. Det är en styrka med många markägare som gör lite olika. Alla kan inte vara så fruktansvärt rationella. Vad får klimatförändringen för effekter på skogen? – Det finns väldigt mycket att säga om det. En detalj vi funderar över är att insektsskadorna kanske inte ökar på det sätt som tidigare antagits. Även om skadeinsekterna blir fler får vi också fler organismer som begränsar skadegörarna. Det finns alltid en insekt ovanför i näringskedjan som äter en annan insekt och en fågel som äter insekten. En annan fråga på samma tema handlar om beräkningar i klimatförhandlingarna. Där tror jag vi kan bidra med en förbättring. Vad kan bli bättre i klimatförhandlingarna? – I dag tas hänsyn till bioenergin. Att elda skog räknas som ett nollsummespel. Om du däremot bygger ett hus eller gör ett bord av trä räknas det som en belastning för klimatet. Efter nästa klimatmöte i Sydafrika hoppas jag att också träprodukter räknas positivt. Det är jätteviktigt med tanke på synen på träprodukterna. Hur hämtar du kraft i arbetet? – När jag är ensam i en oändlig skog. Då blir jag lugn, hämtar energi och tänker bra. Vilken är den finaste stunden i skogen? – På natten i juni månad då det är ett helt magiskt ljus över Norrland. Det är rätt kyligt, du är i en skogsglänta och blommande midsommarblomster får en speciell lyster i nattljuset. Fortsättning sid 8 7 Fortsättning: PROFILEN Det blev kärlek… – Att vara skogsägare är nog en bra affär inför framtiden, tror Annika Nordin. Epkk`^XblcklibifZbXi Mätt i miljoner kronor är Future Forests landets största skogliga forskningsprojekt. Välkommen till den största mötesplatsen för skogsägare SkogsElmia är helt unik när det gäller bredden av produkter och tjänster som erbjuds skogsägarna på ett och samma ställe! Välkommen till skogarna söder om Jönköping, 26-28 maj 2011 www.skogselmia.se 26 - 28 maj 2011 Följ oss på Facebook 8 Men det utmärker sig ännu mer på ett annat sätt. Det är en smältdegel mellan helt olika kulturer. Här möter jägmästare både samhällsvetare och humanister. – Att arbeta över disciplingränserna hör framtiden till. Där hittar vi lösningarna och får en helhetssyn på de skogliga frågorna, säger Annika Nordin. Hon erkänner samtidigt att det inte är lätt. Det kan bli kulturkrockar. – Det tar lite tid att bygga upp forskningsgrupper och få alla att tala samma språk, men nu börjar det bli ruggigt bra. Totalt är 60 forskare involverade, ungefär 20 på heltid. Budgeten är 142 miljoner kronor för fyra år. Förmodligen förlängs Future Forest därefter med ytterligare fyra år. SLU är värd för projektet. Både forskare från Skogforsk och Umeå universitet är involverade. D`cafe\iepXblY`bd\k\i fZ__Xcm\iX[bc`dXkgm\ibXe ■ K@CC ;< D<JK spektakulära forskningsresultaten hör Lantbruksuniversitetets utredning om intensivodling av skog, där flera av forskarna från Future Forests deltog. Genom intensivodla 15 procent av skogsmarken och 400 000 hektar nedlagd åkermark ökar landets årliga skogsproduktion med 42 miljoner kubikmeter. Dessutom halveras Sveriges klimatpåverkan. Intensivodling innebär gödsling under kontrollerade former (utan läckage) redan i ungskogen, högförädlade plantor (klonade) och snabbväx- ande träd (contorta). Andemeningen är positiv från utredarna, men Annika Nordin framhåller att avgörandet ligger på ett annat plan. – Vi visar på möjligheter och en del negativa konsekvenser. Det är upp till politikerna att fatta besluten. Som forskare nöjer jag mig med att presentera fakta. Den så kallade MINT-utredningen (Möjligheter till intensivodling av skog) har varit ute på remiss och finns på regeringens bord. Utredningen kan läsas på: http://www2.slu.se/press/2009/ MINTSlutrapport.pdf Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se VI SKOGSÄGARE 2/11 Stendahls DST MED SKYD VARNA ! SÅGA SÄKER SQ U H N Å G FR våra s UTRUSTNIN nn Á äljare la återförs nical. Hos din loka nal och Tech ssic, Functio la C r rie klädse Nu sätter vi världsledande, unik teknologi från Husqvarna i dina händer. För varierande sågarbeten på gården, tomten eller i trädgården. Välkommen att rådgöra med din lokala Husqvarna återförsäljare om vilken modell som bäst passar dina behov. Husqvarna 240 TrioBrake™, Husqvarna 440 TrioBrake™, Husqvarna 445 TrioBrake™, Husqvarna 353 TrioBrake™, Husqvarna 346XP® G TrioBrake™. www.husqvarna.se Copyright © 2011 Husqvarna AB (publ). All rights reserved. Fem sågar i världsklass med TrioBrake. NÄRINGSPOLITIK É Engagemang gör skillnad M`jbX^iXJbf^j$ i`b\kk`ccmik% D et händer mycket just nu. Skogsstyrelsen arbetar med en massa regeringsuppdrag som kan få konsekvenser för skogsbruket, och regeringen själv kommer också med flera utspel. Det är väl så i början av en mandatperiod. Regeringen vill ta en massa initiativ som man sedan hinner skörda frukterna av lagom till nästa val. Det är fullt förståeligt, men lite jobbigt för oss att allt kommer på en gång. För utan att skryta vågar jag påstå att om inte vi engagerade oss och påverkade, så skulle de regelverk och annat som kommer ut från staten vara mycket sämre för skogsägaren än de är i dag. QQQ Bland annat jobbar Skogsstyrelsen med en översyn av §30 skogsvårdslagen. Det är den paragraf som styr miljöhänsynen. Vi tycker det är bra att man tydliggör vad som är lagnivån i miljöhänsynen. Det är lagnivån som är ett krav, det man måste leva upp till. Sen har de flesta skogsägare genom exempelvis certifiering själva valt att ligga lite över lagnivån. Om lagnivån blir tydlig blir det också lättare att visa om man gör mer än lagen kräver. Så långt allt väl. Men förtydliga är inte detsamma som att lägga till detaljer. Det fungerar oftast tvärtom. Då blir det otydligare, för definitioner saknas. Och just nu är vi lite oroliga att just det håller på att hända. Att exempelvis skriva om körskador i en text som direkt relaterar till lagnivån fungerar inte om man inte definierar vad som är en körskada. Och ska man börja med sådana utläggningar, då tror jag man krånglar till det! På regeringens bord ligger ett förslag från landsbygdsministern att driva ett projekt som går under arbetsnamnet Skogsriket. Det kommer att lanseras under skogsnäringsveckan. Syftet är att med inspiration från ”Matlandet Sverige” stärka den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen på landsbygden. I övrigt har det inget innehåll i dag. Så lite kommer det att bli vad vi själva gör det till. För det är helt klart att det är ett samverkansprojekt som Eskil Erlandsson lanserar. Så jag tycker vi ska göra Skogsriket till vårt. För om inte vi gör det till vårt kommer någon annan att göra det ”till sitt”. QQQ Så visst kan FN:s skogsår bli just ett skogsår, och förhoppningsvis ett bra skogsår! N Ur Lindas kalender 2011 Mars–april April v 16 14 april 4 maj 5 maj 10 maj 18 maj 19 maj 24–25 maj 26 maj FN:s skogsår, ta vara på det! Skogsstyrelsens regionala konferenser Skogsnäringsveckan i Stockholm, späckad med spännande seminarier med mera. Lansering av skogsägareföreningarnas nya skogsbruksplan som en del i skogsnäringsveckan Artdatabankens fauna- och floravårdskonferens i Uppsala, med bland andra Jan-Olof Thorstensson Mellanskogs stämma Norrskogs stämma Södras stämma Norras stämma LRF stämma i Stockholm Stämma Säker skog, ekonomisk förening, på Elmia Linda Hedlund Skogsdirektör, LRF Skogsägarna Läs tidigare nummer på www.atl.nu/skog Kmk`[e`e^XiÆjXddXj`[X 10 VI SKOGSÄGARE 2/11 MARKNAD Truckar och virkestransporter samsas med hästkärror på den galopperande nordafrikanska marknaden. Efi[X]i`bX >Xcfgg\iXe[\ dXibeX[]iki Då den politiska oron lagt sig förväntas Nordafrika resa sig som en ännu viktigare marknad för svenska skogsägare. Det har redan varit en snabb och dramatisk förändring; från ”slask-tratt” till vip-kunder. Text & foto: Pär Fornling ; en gropiga körbanan får många skogsbilvägar att framstå som autostrador. När vi skakat fram till vägs ände råder det febril aktivitet i det enkla, cementgrå, huset som visar sig vara en verkstad. Ett ungt entusiastiskt gäng arbetar med planhyvel, fräsar och handverktyg. På kapsågen ligger en rejäl planka med 12 det röda skeppningsmärket ”B-N” i ändträet. Det visar att råvaran skeppats ut från Norra Skogsägarna. Kanske kommer det från en tall hos en skogsägare i Malå eller Bastuträsk. En skogsägare som nu håller igång det här lilla träföretaget Bouznika, på vägen mellan Casablanca och Rabat. DE UNGA entusiasterna förädlar ett halvt virkespaket i månaden. Andra kunder i Marocko är betydligt större. Och tillsammans blir det en växande jättemarknad. Det var företag likt det här som räddade de svenska sågverken genom krisen år 2009. När västvärlden kollapsade under risiga statsfinanser fortsatte länderna i Nordafrika som om ingenting hänt. Bara för något årtionde sedan betraktades regionen som en spotmarknad, eller lite av en soptunna. Det var hit man skickade överskott av det sämsta virket till gjutformar och liknande. För några år sedan kom vändningen och det definitiva genombrottet blev 2009. Nordafrika är nu jämnstort med Storbritannien, som varit Sveriges viktigaste exportmarknad så länge någon kan minnas. Och nu håller länderna på andra sidan Gibraltar sund på att segla om ”good old England”. Det handlar i första hand om Egypten (klart störst), Marocko, Tunisien och Algeriet. Till det kommer en del länder i Mellanöstern. Nästan var femte bräda som sågas i Sverige (18 procent år 2010) går till det här området. Av Norrskogs produktion (NWP) exporteras ungefär 15 procent till Nordafrika, för Södra är det fem procent av produktionsvärdet och för Norra Skogsägarna är det VI SKOGSÄGARE 2/11 9$Ejfd` EfiiX Jbf^j^XieX För ett halvår sedan växte kanske furan hos en skogsägare i Bastuträsk. Nu blir den träinredning i Marocko. De mindre verkstäderna är öppna mot gatan och har trottoaren som arbetsplats. En del av produktionen på det lila snickeriet i Bouznika. EjkXemXi]\dk\Yi[X jfdj^Xj`Jm\i`^\ ^ik`cc[\k_ifdi[\k Konstnärligt foder och dörr i trä. Allt görs efter specialmått, något riktigt standardformat finns inte. nästan en tredjedel av produktionen (100 000 kubikmeter)! KORTSIKTIGT bär framgången med sig en plågsamt kännbar rekyl när politisk oro lamslår marknaden. – Vi har inga synpunkter på att medborgarna i Nordafrika väljer sina ledare och demokrati borde inte vara negativt för trävarukonsumtionen på sikt, säger Jonas Bengtsson, vd för NWP. Det är en av flera kommentarer på samma tema. – Jag är övertygad om att marknaden kommer igen och blir ännu starkare efter det här, säger Bertil Röjfors. Han arbetar med Nordafrika på Norra Skogsägarna och är en flitig resenär till Casablanca och andra nyckelplatser. – Det är en krävande marknad som kräver närvaro och bra relationer, säger han. VI SKOGSÄGARE 2/11 Mohammed Nairl har hämtat ett lass svensk fura i hamnen. Den som åker runt i regionen får titta två gånger för att upptäcka träanvändningen. Först möter blicken oändliga rader av sten och lerhus. Men de fina inredningsdetaljerna, dörrar snickerier och möbler är gärna i trä. På en väldig och växande marknad blir det många kubikmeter trä. I Egypten bor 80 miljoner människor, i Marocko 35 miljoner och medelåldern är bara 23 år! DET ÄR NÄSTAN BARA furu som efter- frågas. Det gäller även till gjutformar, där den billigare granen borde vara ett alternativ, men man räknar med att bräder av furu kan återanvändas fler gånger. – Vi sorterar fram ett speciellt sortiment till Nordafrika. En hel del är grova plank som entreprenörerna klyver fram till lämpliga dimensioner i snickerierna. Kvaliteten är viktig, det här är kunniga kunder som vet vad de vill ha, säger Bertil Röjfors. Marockos och Egyptens flagga på Bertil Röjfors skrivbord. Fortsättning sid 14 13 =fikjkke`e^1 MARKNAD >Xcfgg\iXe[\¿ =ieYiaXe mXi;`[`X^\ek Æel_Xi_Xe \^\kcX^\ifZ_ (,Xejkcc[X Glada miner i Casablanca. Didi diskuterar svenskt trä med en av sina större kunder, Driss Taoui,Tol Bois. ?Xe_fggXjg\^\eYp^^dXibeX[ Didi har gått från modebutiker till trävaruhandel. Nu planerar han att expandera vidare med en ”svensk” byggbutik i Marocko. M i är i Casablancas hamnkvarter. En och annan hästkärra passerar förbi, bland bilar och långtradare. En ljum vårvind fladdrar i plasten runt virkespaketen som lastas in i magasinen. De är märkta med firmanamn från nästan hela den nordiska sågverksnäringen. Det här är träkvarteren i den väldiga hamnen. Runt hörnet kommer plösligt en lastbil som är förvirrande lik en transportbil från Norra Skogsägarna, men logotypen är lite annorlunda. Förväxlingen är ett medvetet drag av Didi Nour-Eddine, som ger ett ansikte åt trävarumarknaden i Nordafrika. Här är hans berättelse. 14 Didi diskuterar träleveranserna med en av de anställda på Norra Bois i Casablanca. Pappa hade textilindustri i Marocko och jag åkte till Lyon för att utbilda mig inom mode. Det var 1969, studentrevolAX^_Xi tens år. Jag liftade runt och träffade en svensk flicka som bjöd in mig till [gk Sverige. Där sommarjobbade jag som ]i\kX$ diskare någon sommar, fortsatte i restaurangbranschen och gifte mig. ^\kk`cc Uppe i Gävle fick jag tag i en fin EfiiX affärslokal mitt i centrum som jag köpte. Det blev fler modebutiker och jag 9f`j% ritade en egen kollektion damkläder. Arbetet slet på äktenskapet, vi skilde oss och jag flyttade tillbaks till Marocko. Där funderade jag över vad Sverige kunde exportera till Marocko. Det ledde till trävarorna. Nästan all trähandel till Marocko gick É då över Paris. Jag tyckte det var en affärsmöjlighet att förmedla affärerna direkt på plats. I dag finns flera efterföljare. Frånsett lite billig gran från Chile tar jag allt virke från Norra. Jag har döpt företaget till Norra Bois och får därmed draghjälp av föreningens reklam och varumärke. Till att börja med var jag agent, men när en kund fick problem tog jag över leveransen och sålde den själv. Det ena ledde till det andra. Nu har jag eget lager, två lastbilar och 15 personer anställda. Norra levererar runt 20 000 kubikmeter virke om året. Om fem år är det fullt möjligt att sälja 30 000 - 40 000 kubikmeter. Jag tror inte den politiska oron stör marknaden i grunden. Kungen i Marocko har ett program för att bygga bort slummen med billiga bostäder. Det kräver mycket trä. Dessutom kommer nya användningsområden. Jag tror mycket på trägolv och trädäck i trädgårdarna. För egen del hoppas jag kunna öppna en butik, gärna tillsammans med Norra, dit byggarna kan komma med lastbilen för att hämta virke och allt annat som behövs. Den typen av byggmarknader har vi ännu inte i Marocko. É VI SKOGSÄGARE 2/11 R s k äd og da en cl o co . s e Stoppa rotrötan! Stubbehandla vid slutavverkning! Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad. Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan! Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur? c loc o.se R sk äd og da en Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se Två års effekt utan ombehandling! MOT SNYTBAGGESKADOR Förhindrar insekticider från att regna av och avdunsta. Flexcoat binder insekticiden utanpå plantan. En behandling (Flexcoat + insekticid) ger bättre plantöverlevnad än två behandlingar med enbart insekticid. Läs mer på: www.interagroskog.se Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected] EKONOMI M^\ek`ccjbf^jbg\k De flesta skogsägare har ärvt eller på annat sätt förvärvat sin fastighet inom släkten. I det här numret av Vi Skogsägare ska vi i stället titta närmare på förutsättningarna när man köper en fastighet på öppna marknaden. OM\d]ibgX6 Både svenska och utländska medborgare kan köpa skog i Sverige. Om fastigheten ligger i ett glesbygdsklassat område krävs förvärvstillstånd om inte köparen redan bor i kommunen. I så kallade ”omarronderingområden” kan det vara besvärligare att få förvärvstillstånd, men de är inte särskilt vanliga. För juridiska personer är det svårare att köpa skog. För förvärv mellan juridiska personer krävs inget förvärvstillstånd (om fastigheten inte ligger i glesbygds- eller omarronderingsområde). Men om en juridisk person vill köpa skog av privatpersoner ges förvärvstillstånd i normalfallet endast till företag som kan påvisa behov av råvaruförsörjning för att trygga verksamheten, eller om företaget redan äger skog och då säljer lika mycket skogsareal någon annanstans. FINANSIERINGEN beror på förutsätt- ningarna. ✔Är det mycket avverkningsmogen skog går det enkelt att realisera pengar. ✔Är fastigheten ungskogsdominerad erbjuder den goda förutsättningar för banken att erbjuda långsiktig bottenbelåning. En noggrann analys av den långsiktiga likviditeten är nödvändig för att hitta rätt mix av virkesförsäljning, banklån och eget kapital vid köpet. För att köpet ska vara en långsiktigt god affär brukar det krävas en relativt stor andel eget kapital. Köparen bör ha råd att vänta in både tillväxt och goda virkespriser. En stor del av den goda skogsaffären ligger ofta i att spara i ett ökande virkesförråd och därmed erhålla en värdeökning. Att tvingas till att avverka enbart för att klara av räntekostnader gröper ur hela idén med att äga skog. O?li^ibg\kk`cc6 När säljare och köpare är överens om affären skriver man ett köpekontrakt. En fastighetsaffär är inte bindande för någon av parterna förrän ett skriftligt avtal har upprättats. 16 Nytt ljus över vägen mot att köpa skog. I normalfallet betalar man en handpenning vid kontraktstecknandet och sedan fullföljs köpet med fullständig betalning vid tillträdet en tid senare. Lagfart ska sökas inom tre månader efter förvärvet. Då utgår en stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen för privatpersoner. Juridiska personer betalar 3 procent. VID AFFÄRER mellan grannar är det vanligt att genomföra köpet via ett avtal om fastighetsreglering, där marken läggs till en av köparen redan ägd fastighet. Det är ofta en förutsättning för rationaliseringsförvärv (läs nedan). Förrättningen administreras av Lantmäteriet och en av fördelarna är att ingen kostnad för lagfart uppstår. Däremot tar Lantmäteriet betalt för förrättningen till en löpande kostnad. O9\jbXkke`e^jbf^jXm[iX^ Tidpunkten för beskattning vid ett vanligt lagfartsköp är kontraktstillfället. Det är exempelvis då säljaren beskattas för en eventuell vinst och ska återlägga gjorda värdeminskningsavdrag och skogsavdrag. Och det är då ett skogsavdragsutrymme uppstår för köparen. Vid finansiering är skogsavdraget ett viktigt instrument. Det uppstår vid köp av skogsmark, finns kvar under hela innehavstiden och övertas vid ett arv eller vid en gåva av fastigheten. Utrymmet är halva köpeskillingen som ”belöper” på skog. Detta anses normalt vara proportionellt lika mycket av köpeskillingen som skogsbruksvärdet utgör av hela taxeringsvärdet. OM MAN BETALAR en miljon för en fastighet där det sammanlagda taxeringsvärdet är 500 000 kronor och skogsbruksvärdet är 400 000 kronor blir avdragssutrymmet 400 00 kronor. (Skogsbruksvärdet är 80 procent av 1 miljon kronor=800 000 kronor och avdragsutrymmet är hälften av detta beloppet). För att utnyttja avdragsutrymmet krävs en avdragsgrundande skogsintäkt. Man måste med andra ord ha intäkter från skogsavverkning. ✔Vid försäljning av en avverkningsrätt är 100 procent av intäkten avdragsgrundande medan motsvarande vid försäljning av leveransvirke är 60 procent av intäkten. ✔Det yrkade skogsavdraget får uppgå till max 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten. Det innebär att man i normalfallet behöver avverka med en nettointäkt för dubbelt så mycket som skogsavdragsutrymmet anger. OM FÖRVÄRVET av skogsmark är ett led i jord- och eller skogsbrukets yttre rationalisering, kan man få det klassat som ett rationaliseringsförvärv. Kravet är att fastighetsstrukturen i området är bättre efter affären än innan. Oftast krävs en sammanslagning av fastigheter genom fastighetsreglering. Det är Skatteverket som avgör om kriterierna för rationaliseringsförvärv är uppfyllda. Skatteverket brukar kräva intyg från en sakkunnig. Historiskt har det ofta varit Lantbruksnämnden eller Skogsstyrelsen som utfärdat intyget. Vid ett rationaliseringsförvärv får man i princip samma anskaffningsvärde som vid ett vanligt förvärv med den skillnaden att man utöver köpeskillingen även får ta med de kostnader man haft i samband med förvärvet, såsom lagfart och fastighetsbildning. ✔Den stora skillnaden mellan ett vanligt förvärv och ett rationaliseringsförvärv är dock att man vid ett rationaliseringsförvärv får göra avdrag för hela den avdragsgrundande skogsintäkten i stället för 50 procent. Det går alltså åt hälften så mycket avverkningsintäkter för att utnyttja skogsavdragsutrymmet. Dessa mer gynnsamma regler gäller under förvärvsåret plus fem år. Sedan faller man tillbaka i de vanliga reglerna för skogsavdrag. Tomas Karlsson LRF Konsult [email protected] VI SKOGSÄGARE 2/11 DIN PARTNER I SKOGEN SK KO A N D I N AV I SK HUGGARVAGN SV60/SV80/SV90 NSTRU KTION Kvalitet och funktion i toppklass!!! VIN STAN SCH ÄR DA VÄRD RD!!! 8.900 E :- SV80 Teknisk data Maxlast 3ÊDLWJEE Lyftkapacitet SV60 6 ton N LH Kellfris huggarvagnar och kranar är kraftigt dimensionerade ekipage NFECÊTUBLÚSFHFOTLBQPDINBYJNBMSÚSMJHIFU'SBNUBHOBBWWÌSB LPOTUSVLUÚSFSGÚSBUUWBSBFòFLUJWBJTLPHFOVUBOBUUHÚSBBWLBMMQÌ säkerheten. fr Gäller vi2.09 d avbeta 9:-/m SV60 SV80 SV80 (på 8 to lning på 36 ån m n vagn med kra ånader UPONFENLSBO UPONFENLSBO UPONFENLSBO n) SV80/GL53 UPO N LH SV80/GL63 SV90/GL53 UPO UPO N N LH LH GRIPKLO 55.000:- 73.000:- 83.000:- SV90 UPONFENLSBO SV90 UPONFENLSBO 83.000:- 93.000:- GÖR ETT SMART VAL!!! KELLFRI’S HUGGARVAGNAR LEVERERAS: sMEDOLJAISYSTEMET sPROVKÚRDOCHKLAR sFËRDIGMONTERAD sFRAKTFRITT sMEDKORTLEVERANSTID SV90/GL63 UPO N LH INSATSSKOPA RISGRIP !!! KG-21!!! Effektiv Passar till gripklo :- rishantering!!! 2.490 3.300:- Pris från: SK KO A N D I N AV I S K SK STOCKBORD NSTRU KTION Anslut enkelt till Kellfris vedkombimaskin VM400!!! N KO LISK ÄR R AU HYD RRULLE !!! D A MAT ANDAR ST INSATSSKOPA TILL KG21 7PMZNM Max öppningsbredd, mm NSTRU KTION SK TRAKTORKLYV VK700/VK1100 T!!! DN KTF PÖ VER 300 0:- KO t&MTÌHTPNLMBSBSVQQUJMMDNHSPWWFE t7FEFOLMZWTJFMMFSEFMBS t)ÚKPDITÊOLCBSLOJW 6.950:t6QQTBNMJOHTCPSE t'ZSLMZWTLOJW t'BTWÊOEBSF Mer än varannan lantbrukare handlar redan på Kellfri. Gör det du också! NSTRU KTION Lantbrukets varuhus Ring tel 0511-242 50 fax 0511-168 33 Munkatorpsgatan 6, 532 37 SKARA T ELKLYV HK777 24.900:- www.kellfri.se [email protected] RIT NSTRU KTION A N D I N AV I S K Klyvlängd 15-55 cm Transportband 4 m, 4- och 6-klyvskniv är standard. Utrustad både för el- och traktordrift!!! FRA KO 7.900:- t6QQTBNMJOHTCPSE t'ZSLMZWTLOJW 500:tUPOTUSZDLLSBGU t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE7,DN VEDPROCESSOR VM400 KÖ NSTRU KTION A N D I N AV I S K DN 6.900:- SK VID KO SK VEDKOMBI KW340 Levereras körklar och fullutrustad!!! 10.900:- 69.900:- t½QQOJOHTCSFEENN t3PUBUPSJOGÊTUOJOHNN t.BYLMJQQCSFEETUBNVQQUJMMNN t.BYLMJQQCSFEECVTLBHFTMZ VQQUJMMNN A N D I N AV I S K Tillval: John Deere-ventil EL K-A X ÄR D!!! DA R STAN 25.000:- 6.500:- 21-KGS70 A N D I N AV I S K YHE -N#N )NTUÊMMCBS NN GRIPKLO 21-KG08 21-KG18 21-KG21 Griparea N N N Öppningsbredd DN NN DN 3.300:- 4.300:- 5.300:- t3PUBUPS JOGÊTUOJOHNN t.BYÚQQOJOHT CSFEENN t(SJQBSFBN¤ N N GRIPKLO NYHET Moms tillkommer. Exp avg 50:-. På vissa varor tilkommer lastemballage 70:-. Viss montering kan förekomma. 7JSFTFSWFSBSPTTGÚSFWQSJTÊOESJOHBSPDITMVUGÚSTÊMKOJOH Dela upp din betalning! Ring 0511-242 50 så berättar vi mer! t4UÊMMCBSLMZWMÊOHE DN tUPOTUSZDLLSBGU Text: Erik Viklund, Skogforsk ; e första resultaten från testerna av det så kallade ETT-fordonet (en trave till) tyder på att det kan sänka transportkostnaderna och koldioxidutsläppen med 20 procent. Och samtidigt transportera 50 procent mer virke. Det nya virkesfordonet testas sedan två år tillbaka på vägarna i Norrbottens kustland. ETT-fordonet lastar 65 ton virke och är 30 meter långt. En traditionell timmerbil lastar 42 ton och är 24 meter lång. INNEBÄR tyngre bilar att man måste bygga om skogsbilvägarna, frågar sig många skogsägare? – Nej, inte om vägen är byggd enligt de riktlinjer för skogsbilvägar som Skogsstyrelsen har haft sedan 1970-talet, säger Claes Löfroth som är forskare på Skogforsk. Testerna visar att ETT-fordonet klarar av att transportera virke längs vanliga skogsbilvägar. Man kan annars tro att tyngre virkesfordon ökar slitaget på vägar och vägtrummor. Men så är inte fallet. Axeltrycket på ETTfordonet är lägre än för en traditionell timmerbil då det nya fordonet har fler axlar. Forskarna räknar därför med att det ska ta sig fram under samma förutsättningar som en traditionell timmerbil. – Min bedömning är att skogsägare som har skogsbilvägar som håller för traditionella virkesfordon inte behöver förstärka bärigheten i vägen på grund av den här nya fordonstypen. Om fordonen dessutom utrustas med så kallad CTI (som reglerar lufttrycket i däcken) kommer marktrycket att sjunka ytterligare, säger Claes Löfroth. DET MAN däremot kan göra som skogs- ägare är att se till att skogsbilvägarna har bra slitlager. Det gör det möjligt att utrusta virkesfordonen med energisnålare däck som kan sänka bränsleförbrukningen och Flygbild på ETT-fordonet längs skogsbilväg. koldioxidutsläppen ytterligare. ETT-fordonet är också konstruerat på ett sätt som ger mycket bra manöverbarhet och framkomlighet. – Det är framför allt vändplanen som är den kritiska punkten för ETT-fordonet. Men det klarar att ta sig runt på vändplaner som följer riktlinjerna och är 25 meter i diameter, säger Claes Löfroth. En annan sak som skogsägare kan tänka på är att bygga breda avlägg när man bryter nya vägar. ETT-fordonet lastas av en grupplastare. Arbetet blir effektivast om grupplastaren kan stå vid sidan av skogsbilvägen och lasta. 765743271043/.2-,+* ' ' Låt skogen jobba för dig – även efter avverkning. #!!! " " $" " " !""! ! $"$ " Trä är ett positivt material(( ' '(" 8 ! '' ('' '' ( " ) '( '' " )"'" Linnéuniversitetet!9! '!' (! ) ' " ' ' ) ) $ ' ! 8!( !&%( ' lnu.se/amnen/skog-och-tra !"""$ ! $## " ! ""# '#) nordea.se/jord&skog 18 Gör det möjligt VI SKOGSÄGARE 2/11 FOTO: ERIK VIKLUND Det finns mycket att vinna på större virkesbilar, men frågan är hur de klarar skogsvägarna. Nordea Bank AB (publ) FORSKNING ;\Õ\jkXm^Xi bcXiXi\ekiXm\k`cc Perfekt kombination ##!#!#!""%'! !#)")!" !#!(!#"#!'!""#!#!$!###!#!!'!" # "" )!## ""%(!!")!( '!##%''# ("%"#%!""%!(!$$%!" %"!!#$##$"#!##"!#%#)"# Bra val från Lantmännen &&&#"" SKOGSVÅRD EpXi\^c\i]ic^aXbk\e Markägarna mobiliserar för att göra det bästa möjliga av den nya älgförvaltningen. För skogens skull i allmänhet och för tallen i synnerhet. Text & foto: Pär Fornling 9 yråkratin kring älgjakten är på väg att stöpas om efter en utredning av Maria Norrfalk. Den mest påtagliga förändringen är att landet delas upp i älgförvaltningsområden (ÄFO). Varje område ska i princip hysa en egen älgstam. Exempelvis kan området ringas in av bebyggelse och vägar med viltstaket. Utan den typen av begränsningar blir det väldigt stora områden. I EXEMPELVIS Västerbotten blir det sannolikt fyra ÄFO, inom Norrskogs område ett tiotal, och längre söderut kanske ett hundratal områden. Varje ÄFO leds av en ”älgförvaltningsgrupp” med jägare och markägare. Gruppen blir navet kring vilket hela älgförvaltningen roterar. Det är denna dubbla trojka på sex personer som styr hur många älgar som ska skjutas. Åtminstone i teorin. Det är fortfarande jägaren som har fingret på avtryckaren. Och det är fortfarande länsstyrelsen/ viltdelegationen som har det formella ansvaret. DEN VANLIGASTE kom- mentaren bland nyckelpersoner från skogsbruket är att: ”den nya förvaltningen blir vad vi själva gör den till”. – Det finns ingen piska i systemet. Allt hänger på att det är klokt och duktigt folk i älgförvaltningsgrupperna som lyckas förmedla det man kommit fram till, säger Anders Wetterin, jaktansvarig på LRF. Lagändringen träder i kraft till årsskiftet och vägen dit är ganska kurvig. – Byråkratin går inte i takt med politiken. Ledamöterna ska nomineras i oktober och direktiven om hur man bildar förvaltningarna kommer i november. MÅNGA BLAND markägarna vill ha en helt ny grund för att bedöma hur stor älgstammen bör vara. Jonnie Friberg, förvaltare på Holmen, är en av dem. Nu är oftast utgångspunkten älgen i sig, hur den ser ut och antal djur per tusen hektar. Han vill i stället utgå från skogen och hur mycket foder det finns till djuren. – Det är rätt enkel matematik. Fodret finns i ungskogen. Vet vi exempelvis att avverkningarna minskar, om fem år blir det också mindre ungskog. Då är det dags att anpassa älgstammen redan nu. SVEASKOG ÄR inne på samma linje. – Vårt nya mål för ungskogar är att det ska finnas 1 200– 1 500 oskadade huvudstammar, Tallen väntar på en ny chans. Mer erfarenhet för pengarna Erfarenhet kan vara skillnaden mellan goda och dåliga skogsaffärer. Den hjälper dig till kloka finansieringsmodeller vid skogsköp och den hjälper dig att hantera intäkter och skatteeffekter vid virkesförsäljning. Landshypotek har finansierat skog sedan 1836 och kan erbjuda en unik erfarenhetsbank. Vi vet hur planering, Flexibelt Bottenlån, Skogskonto m m, ger dig lägre kostnader, större utbyte och bättre avkastning av din skog. Läs mer på www.landshypotek.se eller ring 0771-44 00 20 för personlig kontakt. Jordnära finansieringar 20 VI SKOGSÄGARE 2/11 bXe^\kXcc\e\eZ_Xej av lämpligt trädslag, när beståndet passerar älgbetesfri höjd, säger skogsvårdschef Marie Larsson Stern. NATURLIGTVIS handlar det också om jaktintresset. För Jonnie Friberg är det den andra sidan av samma mynt. – Genom att anpassa antalet djur efter fodertillgången får vi väl utvecklat vilt. Han nämner Holmens hårt betade marker i Kolmården som skräckexempel. Där är det inte ovanligt att skjuta svältfödda kalvar som väger 12 kilo. Det är långt från de nya målen för Sveaskog om att en älgkalv ska väga minst 60 kilo. TANKEN ÄR att älgförvaltningsgrupperna ska samla på sig fakta om betesskador, fodertillgång, slaktvikter, antal djur och all annan information som behövs. Problemet är att det kostar pengar, speciellt att flyginventera. Och några nya ekonomis- ka resurser följer inte med förvaltningen. Huvudförslaget är att finansiera det hela med fällavgifter, även för kalv. – Det är nog rimligt att räkna med höjda fällavgifter, konstaterar Anders Wetterin. I dag varierar avgiften för vuxna djur mellan 250–900 kronor, beroende på län. DET ÅTERSTÅR alltså att se vad som bedöms vara lämpliga viltstammar. – Det finns nog ett och annat område med för lite älg, men också områden där det definitivt är för många, säger Anders Wetterin. Björn Skogh, skogschef på Norrskog, för ett liknande resonemang. – I vissa områden i Jämtland skulle nog älgstammen behöva halveras, medan det i Härjedalen kanske handlar om en reducering med 10–20 procent. När det närmar sig den praktiska jakten blir mycket sig likt. Antingen kan jägarna organisera sig i licensområden (där länsstyrelsen ger licens på hur många djur som bör skjutas) eller i älgskötselområden (där markägare och jägare bestämmer det mesta själva). I propositionen sägs att ett älgskötselområde ska tåla en avskjutning på minst 10 vuxna älgar. MED ANDRA ORD handlar det om ganska stora områden. – Å andra sidan kan länsstyrelsen göra undantag för mindre områden, påpekar Anders Wetterin. Även licensjakten förändras en del. Men förändringarna finns inte främst i regelverket, utan hur det förvaltas. – Nu har vi markägare chansen att göra något. Tar vi inte den får vi vänta många årtionden innan möjligheten kan komma tillbaks, säger Christer Segerstéen, ordförande i Södra. ad 100007964-02 .",*/(.03&0650'800% *OOPWBUJWF &GDJFOU 5SFOETFUUJOH ·LBEQSPEVLUJWJUFU4U×SSFFYJCJMJUFU0QUJNBMUOZUUKBOEFBWNBTLJOFSNÅOOJTLPSLVOTLBQPDILBQBDJUFUWÅHFONPU VQQHSBEFSJOHPDIOZUÅOLBOEFTUBSUBSQÆ-*(/")"//07&30BWTFUUPNEVÅSVUFFGUFSJOUFMMJHFOUUFLOJLG×SUSÅCFBS CFUOJOHPDITLPHTG×SÅEMJOHFMMFSFOFSHJFGGFLUJWBPDINJMK×WÅOMJHBNBTLJOFSTÆMFWFSFSBS-*(/")"//07&3JOOPWBUJPO FSOBJEÊFSOBPDIM×TOJOHBSOBTPNIKÅMQFSUSÅPDITLPHTJOEVTUSJOBUUN×UBGSBNUJEFOTVUNBOJOHBS )BOOPWFSNÅTTBOT4WFSJHFLPOUPS"#5FMJOGP!NFTTFTFXXXNFTTFTF MJHOBEF SKOGSVÅRD Sven-Erik Hammar, Mellanskog, menar att markägarna behöver göra sin röst mer hörd på alla nivåer, inte minst i alla älgskötselområden. Björn Skogh, Norrskog, hoppas på en bättre förvaltning med fokus på betesskadorna. ”Den nya viltförvaltningen blir vad vi själva gör den till”, säger Martin Lundgren, Norra. Mats Blomberg, Södra, framhåller vikten av förtroendevalda nyckelpersoner som värnar markägarnas intressen. ;\]ikif\e[\mXc[X]i KPE>I< IFCC<I En nyckelfråga för markägarna är att få fram förtroen- garna med en representant för devalda som för skogsbrukets talan. Text & foto: Pär Fornling samerna. ; e nya viltförvaltningsgrupperna består av tre representanter för markägarna och tre för jägarna. Markägarna får ordförandeposten och därmed utslagsrösten. I några fall ersätts en av jä- STOPPA GRANBARKBORREN ANGREPP AV BÅDE SEX- OCH ÅTTATANDAD BARKBORRE FÖRVÄNTAS ÖKA I ÅR TILL FÖLJD AV STORMFÄLLEN OCH SNÖBROTT. BESTÄLL FÄLLOR OCH FEROMON OMGÅENDE! – Vi får inte misslyckas i älgförvaltningsområdet. Den som sitter med där måste ha kunskap, kunna samverka och ha väldigt stor integritet, betonar Christer Segersteén, ordförande i Södra. TILL DET HÄR kommer länsstyrelsernas jaktdelegationer och alla förtroendevalda i landets 700 älgskötselområden, som kanske blir både fler och större. I centrum finns alltså den dubbla trojkan i älgförvaltningsgruppen. Tanken från skogsbruket är att om möjligt enas om tre namn i varje område på förhand, vilket kräver samarbete mellan alla markägare från alla läger, även om man i andra sammanhang konkurrerar på virkesmarknaden. – VI HAR ETT forum i Skogs- brukets Markägargrupp. Det ger förutsättningar att få tag i bra personer med kunskap och möjligheter att lägga tid på arbetet, säger Martin Lundgren på Norra Skogsägarna. Norra utser dessutom två per- PLANTSKYDD AB, TORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHED GYLLEBO GÖDNING AB, TEL:0435-441040 FAX:0435-441705 [email protected] WWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COM 22 soner i varje skogsbruksområde med speciellt viltansvar. De andra föreningarna är också på gång och konstaterar att samarbetet inom skogsnäringen fungerar bra. Inom Norrskog räknar Björn Skogh med att föreningen och LRF tillsammans får ”skaka fram” 12–14 personer till älgförvaltningsgrupperna. MELLANSKOG HAR till att börja med utsett en viltansvarig inom varje län. – De är med och skissar på områdesindelningen som blir navet i hela älgförvaltningen. Det är väldigt viktigt vi får fram bra representanter från markägarsidan som vet vilket mandat de sitter på. – Det handlar inte om att vara en duktig jägare utan att ha kunskaper om skogsbruket, säger Sven-Erik Hammar, Mellanskog. – DET KRÄVER mycket engagemang och ett mod att stå upp i älgförvaltningsgrupperna, konstaterar Mats Blomberg, Södra, som medverkar till att bygga upp nätverk för samverkan mellan alla markägargrupper i viltfrågor. Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se VI SKOGSÄGARE 2/11 6),,$5(!36!24! 3)&&2/20`3)34!2!$%. "944),,%.2d$-!3+). `RETSNYHETFyRPROFESSIONELLSKOGSRyJNINGHETER*ONSERED &#KTRUSTADMEDENNYUTVECKLAD#LEAN 0OWERMOTORSOMGERBETYDLIGTMERAKRAFTIMELLANREGISTRET _NDkFyRBRUKARDENUPPTILLMINDREBRiNSLE$UKANALLTSk SPARAVARFEMTETANKSAMTIDIGTSOMDUKANRyJAMYCKETEFFEK TIVARE3kDANTBRUKARGEPLUSPkSISTARADEN 6ILLDUVETAHURMYCKETDUSPARAR"ESyKDIN*ONSERED HANDLAREELLERGkINPkJONSEREDSE */.3%2%$&#¡.9(%4Ǣ )*!,Xb!(!%]`$'!'`L!-!&$-!(`\# 02)3&2`. WWWJONSEREDSE Eg^hZi~ggZ`#XVeg^h^c`a#bdbh#GZhZgkVi^dc[gZk#ignX`[Za#'%&&?dchZgZY#6aaVg~ii^\]ZiZg[gWZ]aaZh# , , , , , Lastkapacitet11 ton - räckvidd 6,8 meter. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. , !&'( "#('#%""'(!%(*$''/$ #'.!*% )%$("()!&)) )"" #%)%$((*$'!$ ().""(# ."&') Perfekt",)%#)' ))$$.'#()/)'0'(." '&/+++$%''#( +++$%''#(- Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad. Förra året utgjorde tallplantorna bara 5 procent av Södra Odlarnas försäljning, mot ”normalt” 30 procent på mitten av 1980-talet. Text: Pär Fornling ; et är ett tydligt tecken på att markägarna inte vågar satsa på tallföryngringar. – Vi är på väg in i en ekologisk katastrof i södra Sverige. Gran hamnar på tallmark, där den visserligen växer efter plantering men stannar upp när det kommer upp i gallringsålder. – TALLEN MÅSTE komma tillbaka, betonar Christer Segerstéen, ordförande i Södra. Föreningen har tillsammans med övriga skogsbruket och Skogsstyrelsen engagerat sig i projektet ”Mera tall”. Målet är att arbeta tillsammans med jägare och naturvårdare för att skapa förutsättningar så att markägarna vågar satsa på tall igen. Och problemen finns i hela landet. PROJEKTET ”Mera tall” är nationellt. Centrum för arbetet är ett demonstrationsområde i Uppvidinge, kring Åseda. Ett första steg är att ta fram en åtgärdsplan för bättre balans mellan skog och vilt. Det officiella startskottet gick den 4:e april på ett möte med Skogsstyrelsens generaldirektör Monika Stridsman. Platsen var passande nog Älghult. D\[^iXegd\epe I brist på bättre alternativ äter de hungriga älgarna granplantor. För att hitta ”bovarna” lät Holmen dna-testa saliven på de plantor som betats i trakterna kring Kolmården. På tallen hade älgen orsakat 75 procent av skadorna och kronhjorten 25 procent. Av de drabbade granarna hade 45 procent betats av kronhjort och 65 procent av älg. VI SKOGSÄGARE 2/11 ad 100006962-02 :[[Z`i^kidX] b^a_k~ca^\i Tall stod pall – i inhägnaden ■ TALLSKOGEN i Furudal i Dalarna är en väckarkloka för viltskadorna. Området var hårt drabbat av älg och Skogforsk lät hägna in några områden. När försöket utvärderades efter 28 år visade resultaten på dramatiska skillnader. ✔I den hägnade ytan hade tillväxten varit 180 kubikmeter per hektar. ✔På den hårdast drabbade ytan, där älgarna fått härja fritt var tillväxten 60 kubikmeter. SKOGSVÅRD =ijkXjk\^\k kf^j`vc^_lck Det skadade beståndet visade dessutom inga tecken på att växa i kapp och minska skillnaderna. Till detta kommer skadorna på virket. – Delvis utifrån försöken i Furudal har vi räknat på vad viltskadorna kostar Södras medlemmar. Det handlar om produktionsförluster på mellan 600 000 och 800 000 skogskubikmeter per år, säger Göran Örlander, Södra. Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas vid en skyddsväst av lim och sand. Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier men har lika stor skyddseffekt. Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. Ett klokt val för dig och din skog! Kontakta oss för mera information om plantor och föryngringstjänster. J[b&--'#)++)++mmm$iae]ifbWdjeh$i[ 25 SKOGSVÅRD I mitten av mars kom 900 personer från 20 olika nationer till Östersund för Skogs-EM i skidskytte. Dramatiken i tävlingsspåren varvades med inblickar i det svenska skogsbruket. En slutsats från exkursionen om renbete och skogsbruk är att många problem kan lösas Text & foto: Lena Hedman genom dialog och ömsesidig förståelse. I\e]ijk\cj\ cj\igifYc\d ; et finns goda exempel på hur renbetet och skogsbruket kan fungera tillsammans. Intresset var stort när Gunnar Olofsson välkomnade besökarna till gården. På ett soligt hygge i Offerdal får tyskar, fransmän och andra besökare veta mer om ett jämtländskt familjeskogsbruk. Renar har vinterbete i området och samarbetet mellan näringarna fungerar bra. – Jag har fem renar på hygget nu, och hoppas att de är kvar när vi ska ha exkursionen. Det är en dröm för många tyskar att få se renar, säger Gunnar Olofsson i Kälom när vi hörs på telefon före träffen. ” – Vid några tillfällen, då det varit större avverkningar, har jag anlitat Norrskog. Men oftast hugger jag allt själv, berättar Gunnar. PÅ ETT ANNAT hygge, som besökarna får se, är det frösådd som gäller, och träden strålar av livskraft. En bit därifrån har ett gammalt vattensjukt problemområde tagit ny fart. – Vi har dikat ut blöt skogsmark. Det är svart jord och det växer våldsamt när det är dränerat. Myrar ska man däremot inte dika ut, berättar Gunnar Olofsson. Där Gunnar huggit i vinter har han ofta haft sällskap av renar. Skogsnäringen här har samverkat med rennäringen under många år. – Vi har en bra dialog med rennäringen, och är överens om tagen, säger Gunnar. Nu börjar man åter se ett värde av att stärka samarbetet. MEN NÄR de 150 deltagarna anländer med bussar till hygget smiter renarna iväg... Det besökande skogstjänstemännen och skogsägarna, som för dagen har paus från skidåkandet, får ändå många inblickar i renskötsel och Gunnar Olofssons skogsbruk. – Jag är självverksam med motorsågen i skogen. En normal dag hugger och lastar jag fem, sex kubik på traktorn. Tack vare årets kyla har det gått bra att köra på myrarna. Vad är grundbulten för ett bra samarbete mellan skogsnäringen och rennäringen? Vi lät frågan gå vidare till ett par deltagare på exkursionen. 26 HAN HAR ÅRLIGA kontakter med ren- ägarna i Jovnevaerie sameby, och brukar även jaga lodjur med dem. Jörgen Jonsson, ordförande för Svenska samernas riksförbund, nickar instämmande och berättar om renskötseln. – Ett nytt år startar för oss i maj när kalvarna föds i fjällen. Under sommaren betar Marianne Wissman, skogsägare i Tuvattnet. – Det är viktigt med en bra dialog. Jag tror att det blir problem i områden där frågan är infekterad sedan tidigare. Hos oss fungerar det bra, och vi har bara strörenar i skogen. Skogsägare Gunnar Olofsson och renägare Jörgen Jonsson i samspråk på hygget där renar har vinterbete. renarna i fjällen. Efter brunsten i oktober söker de bete nere i skogen. De gräver i snötäcket och letar vit renlav, berättar Jörgen. Renar äter även hänglav i äldre granskog, däremot står inte tall- och granskott på menyn. Sven-Olof Jansson, Norrskogs distriktschef Syd. – En ökad kunskap om varandras näringar behövs. I vårt område har skogsägare bjudits in till kalvmärkning. Samer var också med på en träff om mat från naturen. VI SKOGSÄGARE 2/11 N Många generationer Gården har vandrat i släkten sedan 1700-talet. Gunnar Olofsson är den sjunde generationen och det finns goda förutsättningar för en fortsättning. Familjens tre döttrar är alla intresserade av skog och de två äldsta har gått motorsågskurs. Gården har 240 hektar produktiv skogsmark. Kärnan i verksamheten är skogsbruket, men på gården finns också 46 får med lamm som går till slakt. – Tackorna får dessutom jobba som naturvårdare. De håller gården i fint skick, och är sommartid på en fäbodvall, berättar Gunnar. N Stegvis mot bra relationer Under dagen utmejslades fyra steg till ett bra samarbete mellan skogs- och rennäring: Timret studeras av intresserade besökare som räknar årsringar. Kunskap om varandras verksamheter ökar förståelsen. Lokala kontakter är bäst. Om renar blir kvar i skogen även sommartid, prata direkt med renägarna om detta. Berätta om avverkningsplaner. Stora hyggen hotar renbetet för lång tid framöver. Fundera över gemensam företagsutveckling inom till exempel odling av renfoder, turism eller lokal mat. att de kan skada småplant när de gräver i snön efter lav. Det tidigare projektet i Jämtland för att få en bättre dialog mellan familjeskogsbruk och rennäring gav resultat. Även i Härjedalen är man på väg att komma överens. SVEN-ERIK HAMMAR, skogsägare i Den lilla rastkåken köpte Gunnar Olofsson när han var 19 år. Exotiskt med kokkaffe för europeiska besökare. Kerstin Eriksson kokar i stora kannor. Jörgen tycker det är nödvändigt att skogsoch renägare förstår varandras behov. – I de här regionerna med familjeskogsbruk är det inget problem. Skogsägarna vårdar ömt sin skog och gör inga stora uttag, säger han. På stora kalhyggen blir snön hård och det är svårt för renarna att nå ner till laven. Gunnars hyggen är inte så stora, och han tycker att det har fungerat bra med renbetet. – Största problemet är om renar blir kvar i skogen på våren, och kalvarna föds här. Risken är att djuren stannar i skogen, och i september fejar hornen på tallar, säger han. Som mest fanns 50 renar kvar i området, och renägarna slaktade till slut djuren. De skogsskador som kan bli av renar är också VI SKOGSÄGARE 2/11 Funäsdalen, tycker att det ser ljust ut för ett nytt renbetesavtal. – Avtalsförslaget har fått positivt gensvar av markägare, och en majoritet har skrivit på. De erbjuds tre kronor per hektar och år, plus en speciell hantering om det blir skador på skogen, berättar han. Sven-Erik Hammar säger att motsättningar mellan mark- och renägare historiskt sett inte är vanlig. För i tiden var de beroende av varandra, och renägare bodde tidvis i gårdarna. – Nu börjar man åter se ett värde av att stärka samarbetet. Det finns idéer om en gemensam företagsutveckling inom foderproduktion, turism, slakteri, förädling och marknadsföring, säger Sven-Erik Hammar. I VÄSTERBOTTEN finns företagare som producerar renfoder på åkermark. LRF i Jämtland och Härjedalen har haft projektet ”Mer värd mat” som har handlat om förädling och marknadsföring av till exempel kött av ren, nöt och lamm. 27 FÖRETAGET Ki`jj`=iXeqe Ki\ ^\e\iXk`fe\i `]Xd`ca\]i\kX^\k På gården i Rensbyn ligger skogsmaskiner i generna. Familjen Franzén har tre generationer i företaget. Det säger uppenbarligen något om hur man lyckas i en tuff bransch. Text & foto: Pär Fornling D ed viga kliv tar sig Göran Franzén, 71 år, ner från den nästan nya skördaren. En liten stund senare sitter vi i husvagnen tillsammans med sonen Lars, 50 år, och barnbarnet Andreas, 26 år. Hemma på gården sköter Görans hustru, Margareta, kontoret. Trion går igenom avverkningen tillsammans med Mellanskogs inspektor, Torbjörn Fransson. VI TALAR också om villkoren för entre- prenadföretagen, där många balanserar på en slak lina. Frågan är hur man ändå lyckas. – Planering är viktigt. Du behöver ha koll på ekonomin och planera för såväl investeringar som det dagliga arbetet, säger Lars. En annan nyckelfråga är duktiga förare. Utöver familjen är två personer anställda i Rensby Skogsavverkning, som företaget heter. – För vår del klarar vi oss bra, men totalt för skogsbruket kan rekryteringen bli ett problem. Med tanke på maskinkostnaderna bör du helst ha erfarna förare som kan prestera bra med en gång, säger Göran. – Därför är det vikigt med lång och bra praktik i utbildningarna till förare. Andreas, junioren i gänget, har haft nära till praktikplatsen. Men egentligen hade han inte alls tänkt gå i pappas fotspår. – I skolan utbildade jag mig till snickare. Efter examen började jag ändå här. Riktigt varför vet jag inte. Intresset för maskiner gjorde väl sitt till. Dessutom är det ett både fritt och ansvarsfullt jobb. Farfar nickar instämmande och är påtagligt glad över vägvalet. – Det måste vara ett eget val. Man ska >iXe#.( Fortsättning sid 30 28 VI SKOGSÄGARE 2/11 9iX lk[\ce`e^ g \^\k XiY\k\d\[iaj^\e NTack vare en bra underröjning tjänar skogsägaren 3–4 kronor kubikmetern. Första steget mot avverkningen togs när Torbjörn Fransson träffade markägaren Torbjörn Cederlöf i somras. Torbjörn Frans– Granskogen var svårt son. angripen av granbarkborrar. För att rädda virkesvärdet kom vi överens om att göra en slutavverkning, berättar Thorbjörn Fransson. I början av vintern snitslade han upp området tillsammans med markägaren. ✔Genom att använda åkern som avlägg blev skotningen billigare. ✔Avverkningen blev billigare genom att Torbjörn själv högg allt under 8–10 centimeter i brösthöjd. För skördaren är det i princip lika mycket jobb att fälla ett klent som ett grovt träd. Därför blir avverkningskostnaden per kubikmeter lägre efter en underröjning. Lars Franzén kollar på datorn i skördaren och ger högt betyg. – Det här ser bra ut. Medelstammen är runt 0,40 kubikmeter. Utan underröjningen skulle den kanske varit 0,35. CXij#,' Lars Franzen förbereder maskinen för ytterligare ett arbetspass. 9cXe[Xk]iXd^e^ji\Z\gk NEnligt SMF (Skogsmaskinföretagarna) gick 8e[i\Xj#)- VI SKOGSÄGARE 2/11 PAPPA ÄR LIK SIN PAPPA... Tre generationer i företaget: Göran, 71 år, Lars, 50, och Andreas Franzen, 26 år. I bakgrunden skymtar den gemensamma skördaren, Ponsses näst största maskin (Ergo), som kostar närmare 4,5 miljoner kronor. vart tredje entreprenadföretag med förlust år 2008. Det är med andra ord en tuff bransch. Men det är stora skillnader inom gruppen. Skogforsk har gjort djupintervjuer med tio av de framgångsrikaste företagarna för att hitta ett vinnarkoncept. (För 2008 hade de en vinstmarginal på ungefär 25 procent). Något enhetligt framgångsrecept gav inte intervjuerna, men här är några faktorer för framgång: ✔Bra grundekonomi. I genomsnitt var soliditeten drygt 50 procent. ✔Planerade maskinköp, med realistiska avskrivningar av maskinvärdet. ✔Förmåga att attrahera rätt personal och etablera en kultur av ansvarstagande och hårt arbete. ✔Noggrann planering och järnkoll på praktiska detaljer. Fotnot: Undersökningen redovisas i Resultat nr 11, www.skogforsk.se 29 =fikjkke`e^1 FÖRETAGET Ki`jj`%%% inte känna tvång att gå in i ett familjeföretag. Då blir det inte bra. För egen del vill Göran inte sluta. – Jag har hållit på i skogen hela livet och tycker fortfarande det är trevligt. Att rulla tummarna som pensionär ligger inte riktigt för mig. ALLT BÖRJADE bakom hästryggen. Vintern 1958, före värnplikten, arbetade han som entreprenör med häst. – Om jag mins rätt var ersättningen sex kronor kubikmetern, berättar Göran. När 50-talet gick in i 60-talet tog han över släktgården och koncentrerade sig på jordbruket i kombination med arbete i den egna skogen. Gården ligger nära Vika kyrkby, mellan Borlänge och Falun. I början av 1970-talet var han tillbaks som entreprenör med sonen Lars vid sin sida. De flisade grot till värmeverket i Mora. Det var början på en resa med många maskiner längs vägen: ✔Den första traktordrivna huggen byttes till en större hydrauldriven flishugg. ✔I slutet av 1980-talet köpte de en tvågreppsskördare från Rottne. ✔Den första engreppsskördaren var Timberjack 1270. – Nu är vi inne på den fjärde generatio- Överläggningar i husvagnen. nen Ponsse. Vår filosofi är att maskinerna inte bör gå över 10 000 timmar. Det betyder att vi byter efter 3–4 år. Vi gör en del mindre underhåll, men det allra mesta mekandet låter vi verkstaden ta hand om genom ett serviceavtal, berättar Lars. TILLSAMMANS kostar skördaren och skotaren närmare åtta miljoner kronor. Det är med andra ord mycket pengar som ska förräntas. Därför gäller det att hålla igång maskinerna. – Just nu kör vi i treskift. Det innebär att skördaren bara står still mellan klockan två på natten och fem på morgonen, berättar Göran. – Det tredje skiftet ger egentligen inte så mycket ekonomiskt. Det är mer en service åt Mellanskog för att få fram volymerna fort. Torbjörn Fransson nickar instämmande och konstaterar att flexibiliteten betyder mycket för att hålla igång virkesflödet. Under 2009, när konjunkturen störtdök, handlade det tvärtom om att hålla igen. – Det gick det också. Vi drog ner skiften och höll igång så gott det gick. Nu är lönsamheten bättre, konstaterar Göran. En helt annan fråga är om inte samtalen på familjemiddagarna lätt blir enahanda med tanke på att alla sitter i samma båt... De tre tittar på varandra och konstaterar efter ens stunds överläggning att det blir en hel del maskinprat. – Men det är många som pratar jobb utan att ha vår gemenskap. Dessutom tycker vi det är roligt. Stamstället för trygga skogskonton Efter 70 år av tillväxt i skogen, förtjänar dina tillgångar att få fortsätta växa – på ett konto som är till för just dig som är skogsägare. Det finns många fördelar med att sätta in dina pengar på ett skogskonto hos oss. Du behöver inte skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem, vilket gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna inkomster. Dessutom ger det dig möjlighet att fördela inkomster och skatter över flera år. Har du dina pengar på annat håll? Vi hjälper dig naturligtvis med flytten. Om du vill veta mer – kontakta ditt lokala bankkontor eller gå in på www.handelsbanken.se/skogochlantbruk. 30 VI SKOGSÄGARE 2/11 ?\[cle[Ypk\i jbf^dfk\e\i^` C inda Hedlund lämnar chefsjobbet på LRF Skogsägarna för att bli energistrateg i LRF. – Efter mer än fem år på LRF Skogsägarna vill jag gå vidare till nya utmaningar. Tiden har visserligen gått fort eftersom arbetet varit så spännande och stimulerande, men kreativiteten har sina gränser och nu känner jag att det är bra om en ny kraft tar över, säger Linda Hedlund. Det är Mowi som är originalet. Linda Hedlund, skogsdirektör LRF Skogsägarna, byter jobb. HENNES NYA ARBETE är att leda arbetet med LRF Energistrategi på avdelningen Utveckling & Analys. Rekryteringen av efterträdaren är i full gång och Linda Hedlund räknar med att vara kvar i ledningen för LRF Skogsägarna tills en ny chef är på plats. Efterfrågan på trähus ökar i Japan O I spåren av katastrofen i Japan ökar efterfrågan på trävaror när återuppbyggnaden väl tar fart. Japan är ett land som av tradition använder mycket trä i byggandet, dessutom har det tekniska fördelar genom att trähus är rörliga och klarar sig relativt bra vid jordskalv. I huvudsak importeras trävaror från Kanada. De svenska sågverken har tappat marknad i Japan. Ungefär fem procent av den totala sågverksproduktionen går till Japan. Till sågverksföretagen med inriktning på Japan hör Karl Hedins, under normala omständigheter går en tredjedel av produktionen till Japan. Martinssons säljer ungefär en tredjedel av sina limträbalkar till Japan. ad 100009492-02 De första av många vindkraftverk O För några år sedan fattade Södra beslut om en stor satsning på vindkraft. Nu börjar verken bli klara. Vid massabruket i Mönsterås står sex vindkraftverk som producerar 32 GWh, vilket motsvarar el till 6 000 hushåll. De sex verken, tillsammans med fyra vindkraftverk som föreningen äger tillsammans med Statkraft, invigdes i början av mars månad. Det är början på en gemensam satsning av Södra och Statkraft som omfattar ett trettiotal projekt på olika platser i landet, med en total effekt på cirka 600 megawatt (MW). I Mönsteråsprojektet äger Södra de sex vindkraftverk som ligger närmast bruket. De övriga fyra verken äger Statkraft till 90,1 procent och Södra till 9,9 procent. Det har hänt en hel del sedan Wiking Gunnarsson skapade Mowi. Mowi-ekipagen utvecklas ständigt i stort och i smått. Någon, det kan vara vi på FTG eller någon av våra användare, tänker ut praktiska och fiffiga lösningar som gör dig ännu mer effektiv i skogen. Den som en gång kört Mowi nöjer sig inte med annat. Det är Mowi som är originalet. Ett av de nya vindkraftverken i Mönsterås som nu invigts. Foto: Andreas Lindholm Skogens bästa kunskapskälla www.kunskapdirekt.se VI SKOGSÄGARE 2/11 Din bäste vän i skogen. FTG Cranes AB | Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg Tfn: 0521-26 26 30 | Fax: 0521-26 26 39 E-mail: [email protected] | www.ftgforest.com 31 SKOGSSKÖTSEL Med tanke på risken för körskador gillar Andreas Nordbrandt breda däck och skonsamma band. Profi 50 är en mellanstor maskin i gallringsskogen. >Xcci`e^]i ]iXdk`[\e Att maximera intäkterna från förstagallringen blir lätt en dålig affär i det långa loppet. Vi lät teoretiska kunskaper möta verkligheten i gallringsskogen några mil från Umeå. Text och foto: Pär Fornling ; u måste tänka på helheten. Den första gallringen är en skogsvårdande åtgärd. Därför ska du ha fokus på kvalitetsträd inför framtiden. Inte kronor och ören för dagen. Det betonar Norra Skogsägarnas inspektor, Andreas Nordbrandt, på vägen mot Vännäs. I bilen finns också Clas Fries från Skogsstyrelsen. Han är expert på skogsskötsel och leder projektet Skogsskötselserien, landets nyaste lärobok om skog som finns fritt tillgänglig på internet. ETT AVSNITT i nätboken handlar om gallring. Den här vintergrå torsdagen konfronterar vi gallringsmallar och annan teori med verkligheten. – Jag vill gärna lyfta fram hur viktigt det är att göra en bra första gallring. Det är då du bygger upp beståndet mot en lönsam slutavverkning, säger Clas Fries. Målet är att bädda för en 32 hög andel timmer i kommande avverkning. Priserna varierar. Den här säsongen, i Västerbotten, är betalningen för massaved kring 400 kronor och 550 kronor kubiken för talltimmer. – I en dålig slutavverkning är andelen timmer kanske 50 procent och i en bra 70 procent. Det är en väldig skillnad som, lite förenklat, motsvarar hela avverkningskostnaden, säger Andreas Nordbrandt. ” Jan-Olof Wiklund, som kör skördaren, får ett bekymrat uttryck när han låter det kraftiga aggregatet greppa en klen gran. – Den där borde ha kapats med röjsågen, konstaterar han i pausen efteråt. I en dålig slutavverkning är andelen timmer kanske 50 procent och i en bra 70 procent. HISTORIEN börjar redan med röjningen. Den kan göras i en eller flera omgångar. Oavsett vilket är det bra att göra en underväxtröjning i anslutning till gallringen. I princip handlar det om att ta bort alla stammar under åtta centimeters diameter i brösthöjd. CLAS FRIES tar fram ett räkneexempel från skogsskötselserien. Det visar att; Nettot till skogsägaren dubblas om medelstammen har en diameter på 13,5 centimeter i stället för 10 centimeter. Förklaringen är lägre maskinkostnader per kubikmeter. För skördaren är det lika mycket arbete att hantera en grov som en klen stam. Andreas berättar att en underväxtröjning oftast kostar 900–1 400 kronor per hektar. – Det är inte säkert att skogsägaren får igen hela kostnaden direkt, i form av lägre maskinkostnader. Men det betalar sig definitivt på sikt genom bättre kvalitet. Då de klena träden röjs bort är det lättare att göra ett bättre urval av träden som är kvar och risken för skador på stammarna minskar. VI SKOGSÄGARE 2/11 Jan-Olof Wiklund med sin skördare i bakgrunden. Ta bort allt under 8 centimeter Dimensionen är avgörande för lönsamheten, konstaterar Staffan Sandström. Clas Fries, Skogsstyrelsen och Andreas Nordbrandt, Norra Skogsägarna, håller med. daren harmoniserar med varandra och har lika breda däck, påpekar Staffan. SKÖRDAREN, Profi 50, är Granen är i klenaste laget för maskinen, den borde ha tagits med röjsågen. Markskador är en fråga på samma tema. Här handlar det om maskiner och försiktig körning. Bredden på hjulen har avgörande skillnad på marktrycket. – Att gå från 60 till 70 centi- VI SKOGSÄGARE 2/11 meters bredd betyder jättemycket, konstaterar Andreas och granskar uppskattande skotaren, en Rottne F9. FÖRAREN, Staffan Sandström, framhåller dessutom att både fram- och bakhjulen föl- jer i samma spår genom att midjan finns mitt på maskinen. – Körskador har blivit en allt viktigare fråga. Om det behövs lägger vi grenar och toppar i körstråket. Dessutom är det väsentligt att skotaren och skör- relativt ovanlig i Sverige. – Det är en lite mindre maskin som passar bra till gallringar. Den väger 12,5 ton och jag klarar mig med 3,5 meter stickvägar, vilket är en meter mindre än de stora maskinerna. Lite förenklat brukar 30– 35 procent av virkesvolymen tas ut vid första gallringen, varav nästan hälften kommer från stickvägarna. Fortsättning sid 34 33 =fikjkke`e^1 1 500 sidor skogsskötsel Maskingruppen har precis fått rastkojan på plats och börjar sitt arbete. Totalt är det sex hektar som ska gallras, vilket tar ungefär en vecka. ägare, nickar instämmande. Det är helt i linje med lärobokens teorier, fast på ett mer handfast sätt. är Skogsstyrelsen för några E år sedan beslöt att lyfta fram skogsskötseln dök det upp ett praktiskt problem. Läromaterialet kändes för gammalt. Det blev upptakten till Skogsskötselserien, med LRF Skogsägarna som en av flera finansiärer. – Här finns över 1 500 sidor om skogsskötsel och ytterligare två delar är på gång, berättar projektledare Clas Fries. Enklaste vägen att hitta kunskapsbanken är att googla på Skogsskötselserien. OFTAST ger förstagallringen I BOTTEN FINNS gallrings- mallar att gå efter, men frågan är hur föraren tänker när han sitter i maskinen och gör urvalet i kamp mot klockan. – Först ryker skadade och krokiga träd. Löv plockas bort före barrträden. Om det står ett grovt träd bredvid ett klent och bägge är okej tar jag det klena. Så gäller det förstås att få ett lagom avstånd mellan träden. – Mycket går på erfarenhet och ibland mäter vi grundytan för en extra kontroll, säger JanOlov och summerar det hela med en enkel grundregel: Resultatet ska bli precis som jag vill ha det på min egen skogsgård. Clas Fris, som själv är skogs- ” ett överskott till markägaren. Undantaget är ”konfliktbestånd”, där man helt hoppat över röjningen. Alla i gallringsskogen denna dag är helt överens om att röjsågen behövs. – Det har blivit hysteri kring skogsbränsle. En del tror det finns pengar i varje riskvist och att den kan sparas till energi, men som jag ser det är röjning fortfarande en bra investering, säger Jan-Olov och möts av nickande bifall från hela gruppen. – Kommer vi in i ett konfliktbestånd är träddelsgallring ett alternativ. Då tas allt ut som energi. Utfallet är förstås olika. I de här trakterna är det inte ovanligt att nettokostnaden blir Mycket går på erfarenhet och ibland mäter vi grundytan för en extra kontroll. ETT RIKTIGT ORIGINAL 1 000 kronor per hektar. Å andra sidan hade den tunga röjningen kanske kostat 3 000 kronor, eller mer! – Energisortimentet kan eventuellt bättra på ekonomin, men bäst är att göra rätt från början med röjsågen, säger Andreas. DET FINNS förstås en gräns när inkomsterna från förstagallringen inte betalar avverkningskostnaderna. – Förutsättningarna varierar. När det krävs 25 stammar per kubikmeter ligger vi i gränslandet, men det tillhör ovanligheterna, säger Andreas. Det handlar då genomgående om diametrar under 10 centimeter. I DET HÄR beståndet tippar han att nettot blir runt 200 kronor kubikmetern, vilket är ganska normalt. Genom att gå betydligt hårdare fram och ta ut fler grova träd tror han nettot teoretiskt skulle kunna närma sig 250 kronor. – Men det vore att närmast förstöra skogen inför framtiden. Nu kan vi i stället komma hit om ett antal årtionden och göra en lönsam avverkning, tack vare den här veckans arbete. lindstromdesign.se SKOGSSKÖTSEL Gallring för framtiden Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkapacitet på 2 600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare. www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 34 VI SKOGSÄGARE 2/11 Katalogbeställning dygnet runt: Ny 019- 30 43 25 katalog! Kolla in vår hemsida: 276 sidorwww.nimaab.se 6+8=C<591<,;>5D38.><=;3D4+5=<6+5= www.nimaab.se Paketpris på SJ/EUR-pallstativ + 20 st EUR-säckar 1 860:– Ventilerad storsäck 1,5 m3 1000 kg Vedsäck för SJ– och Hydropall 100 ×100 × '1> 67 0;*7,B2+675344%5> 677D12-2+6 675344%5>"#&)67B2(-+>0%66 6:1. Vedsäck 40 o 60 lit "#&)67B2(-+ "#&)67B2(-+ ;,4>.+8./ 30 st 108:–/st ord. pris 120:–/st B'/7-0 8534%00 4%'/ )0&%067 B'/7-0;(534%00 4%'/ )0&%067 18:–/st 16:–/st 20:–/st 18:–/st 0-7 × '1 4%'/ )0&%0 67 0-7 × '1 4%'/ )0&%0 67 2:–/st 1:80/st 2:20/st 2:–/st Paketpris på vippstativ + 100 st 1 580:– 40-literssäckar Vedtransportör bandbredd 130 resp. 200mm 7 980:– Faxes vedklyv 50 cm %09%2-6)5%(67C040C7 !5%264357 &%2(1)(980/%()1)(&5-2+ %5) 7%&-0/326758/7-32 helt tät undersida 2B'/9B:)013735 ,/ Vedkombi 320 Svensktillverkad kvalitetsmaskin 0(5-9)29)(1%6/-21)(6C+/)(.% 735 /%4(-%1)7)5 '1 2%&&/0;97-( Vedkombi 320 2 ×3 kW Vedkombi 320 1 ×3 kW 1 ×4 kW /0;9 6)/ 36 796:– 6C+ 39 900:– 5%/77-00/311)54C9)(/31&-1%6/-2)52% längd 130mm 3m 6 240:– 1 6 824:– 5m 7 316:– 6m 8 124:– 1 9 656:– 327)5%()08758672-2+ 200mm 9 268:– 9 996:– 10 920:– 12 368:– 13 468:– 620:– OBS! Frakt tillkommer på vedklyven. Faxes vedkap klinga 700 mm OBS! Frakt tillkommer på vedkapen. 9 200:– Viltnät 50 m 25 m -10% WX 10 50 m -10% Sug–/tryckslang Flex Dränkbara Honda vattenpumpar pumpar 53**64814%5 D.0-+361-(-+60%2+B9)2 9-(/;0%A =A WB 20 XT WX 10 WX 15 WB 20 XT WB 30 XT WH 15 X WH 20X 0-71-2 0-71-2 0-71-2 0-71-2 0-71-2 0-71-2 3 756:– 4 920:– 4 540:– 5 420:– 6 220:– 7 196:– Tryckslang Planrullad 0.)*;00(%13735)5 3()00 ,%52-9C 9-44% 1+811-/%&)0 # /$ /+ #! #/$ /+ % (3.6B0=2J4. 7 63=7 2 720:– ( & (3.6B0=2J4. 7 63=7 5 680:– Skogspaket Timber 4H677/. Trädfällsriktare Mod I+ Mod II Mod III Mod IV Mod V Mod VI 2 672:– 3 104:– 3 960:– 5 240:– 5 900:– 6 864:– FM-radio och anslutning för MP3spelare D56)771)( )76%79-6-5 1060:– /3+667D9)0 6C+6/;(( /0%66 67D9)0 4C(5%+ 7350)/ = 540:– Nima Maskinteknik AB Butik: Gryts ind. omr. Örebro Box 1505, 701 15 Örebro Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 25 mm 30 mm 40 mm 50 mm 63 mm 75 mm Flex 32:– 44:– 52:– 72:– 104:– 116:– Plan 18:–/m 20:–/m 24:–/m 28:–/m /m 44:–/m Lättvikt /;((6,B77% %967C0 3(5%(. 7350)/ = 848:– Order 019-30 43 20 Växel 019-30 43 00 5%*7-+7 *D5<-2/%767B2+6)0 '175C( '1 75C( 1 072:– 1 020:– Cofra Superlight /;((6,B77%%9 /31436-71%7) 5-%0 3(5%( 7350)/ = 596:– Fax 019-36 16 97 www.nimaab.se =lccilcc\ ]i_lj_ccj$ gXgg\i\k Väldig potential för textilmassa MARKNAD – Industrin står inför en period av omvandling. Vi kommer att göra mer förpackningsmaterial, mjukpapper och specialpapper, medan det finns problem för tidningspapper, skriv och tryck-papper, säger Åke Axelsson. Åke Axelsson. Massa och pappersindustrin är på väg in i en - I förändringen finns stora möjligheter. Jag är oerhört optimistisk period med förändringar. Det konstaterar Åke om att vi hittar nya produkter. Teoretiskt kan Text: Pär Fornling Axelsson, analytiker på Södra. man ersätta allt som i dag görs av olja med cellulosamolekylen. Vid ett seminarium med LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna En ny produkt för Södra är textilmålade Åke Axelsson upp en blandad framtidsbild. massa. Det är stora skillnader mellan produkterna. – Långsiktigt räknar vi med att priset ligger ungefär 250 dollar ✔PAPPER TILL VANLIGA DAGSTIDNINGAR per ton över traditionell massa. ÄR I UTFÖRSBACKE. Teoretiskt är marknaden Tydligast märks det i USA. På 12 år har konsumtionen minskat med 63 procent! enorm. Bomull står för 25 Här hemma minskar läsandet bland de unga. År 1990 läste nästan 65 procent av procent av textilprodukungdomarna (15–24 år) en morgontidning. Nu är det 45 procent. För Norske tionen. Volymen Skog, som bara gör tidningspapper, är det extra oroande. Holmen tar konsekvenkonstfiber motsvaserna genom att bygga om en helt ny maskin för tidningspapper i Spanien till att göra rar produktionen förpackningar. från världens samtliga mas✔”KOPIERINGSPAPPER” (OBESTRUKET FINPAPPER) Svensk sabruk. BÖRJAR FÅ DET KÄRVT. produktion I USA har konsumtionen minskat 35 procent sedan 1999. Nu förväntas en långsam minskning i USA och Västeuropa. Däremot kommer användningen i Kina att öka rejält. Mjukpapper 3% Skriv & tryckpapper 27% Kartong/ förpackningspapper 48% Tidningspapper 21% Övrigt 1% ✔JOURNALPAPPER GÅR HYFSAT. Läsandet av magasin på bättre papper håller i sig. – Konsumtionen har planat ut, men det är ingen nedgång, säger Åke Axelsson. ✔WELLPAPP GÅR UTMÄRKT. Kina använde 10 miljoner ton år 2000 och förväntas förbruka närmare 70 miljoner ton år 2015. En anledning är att allt mer varor handlas över internet och de måste förpackas till kunderna. ✔MJUKPAPPER UPPÅT. Hushållspapper, hygienprodukter och annat mjukpapper används allt mer i hela världen. Förra året tillverkades 11,5 miljoner ton papper och kartong. KÄLLA: SÖDRA GULDREGN FRÅN SÖDRA ■ Efter ett av föreningens bästa resultat genom historien får Södras medlemmar dela på 851 miljoner kronor. Under år 2010 gjorde föreningen en vinst på 2,3 miljarder kronor efter finansnetto. Det tangerar rekordet från år 2000 på 2,5 miljarder kronor. Styrelsen föreslår att 40 procent av resultatet delas ut genom en fyrklöver: ✔Efterlikvid på timmer med 74 kronor kubikmetern. ✔Efterlikvid på övriga sor36 timent med 12 procent. ✔Utdelning på insatskapitalet med 12 procent. ✔Insatsemission på nära 90 miljoner kronor (10 procent på insatskapitalet). I vanlig ordning drog Södra Cell tyngsta lasset med en försäljning på drygt 11 miljarder kronor och 2,2 miljarder i vinst. Sågverken gick bra första halvåret. Det kärvade mot slutet av året. – Vi har en mycket positiv tilltro till trävarumarknadens utveckling på längre sikt. Vi har gott stöd i den uppfattningen när vi tittar på nybyggnationen i Europa och USA som fortfarande är under medelnivå samtidigt som trä generellt ökar i byggkonstruktioner, säger koncernchef Leif Brodén. Södra skog hanterade nästan 17 miljoner kubikmeter virkesråvara, vilket är 25 procent mer än året innan. Resultat: Omsättning 19,7 miljarder (16,7), Resultat efter finansnetto 2,27 miljarder (0,59). MELLANSKOG ÖKAR VIRKESFÅNGSTEN ■ Förra året ökade Mellanskog virkesfångsten till drygt fem miljoner kubikmeter (4,3) och målet är att gå vidare till 5,5 miljoner kubikmeter under året. Rörelseresultatet som fördubblades till 30,5 miljoner kronor. Finansnettot tyngdes genom bokföringsmässiga avskrivningar av aktierna i Naturbränsle och Setra. Omsättning: 3,6 miljarder (2,7). Resultat efter finansnetto: 16,3 (31,3). VI SKOGSÄGARE 2/11 Ce^mekXe gYp^^Xe[\k Konsumtion mjukpapper Miljoner ton 6 Det är kärvt på trävarumarknaden, men den långsiktiga trenden är positiv. 4 2 Världen använder allt mer hushållspapper och annat mjukpapper. KÄLLA: RISI KINA LATINAMERIKA 2015 0 USA VÄSTEUROPA 2000 70 Text: Pär Fornling Konsumtion wellpapp Miljoner ton När varor i Kina förpackas 50 för export går det åt mycket wellpapp. KÄLLA: RISI 30 10 USA VÄSTEUROPA KINA LATINAMERIKA 2000 2015 14 Miljoner ton Konsumtion USA 10 KON TO TI D 6 RSPA NIN GS PPER PAP PER Den bedömningen gör Mikael Eliasson, Setra. I en omvärldsanalys för LRF Skogsägarna konstaterar han att återhämtningen av trävaumarknaden tar tid. Konsultföretaget Pöyry räknar med att tar kring tio år innan världens konsumtion är tillbaks på nivåerna från år 2005. Prognosen ser ut så här i miljoner kubikmeter: 2005 330 2009 250 2015 300 2020 340 LOKOMOTIVET som måste komma igång är byggandet. Jämfört med år 2005 har byggandet i USA minskat med 73 procent, i Japan med 39 pro- 300 Kinas behov växer cent och i Europa är fallet 49 procent. Mycket av världens tillväxt finns i Kina. Fram till år 2015 väntas behovet av träfiber (massa, Mikael Eliasson, trävaror och direktör på energi) växa till Setra. motsvarande 350 miljoner kubikmeter. NÄSTAN 70 procent av Kinas träimport kommer från Ryssland, men eftersom världsmarknaden hänger samman påverkar det även Nordens skogsbruk. – Det har förstås betydelse för en exportnation som Sverige med ungefär 10 procent av den internationella handeln av trävaror. Av Sveriges produktion exporteras 65 procent, berättar Mikael Eliasson. BEHOV INHEMSKT IMPORT 200 100 På drygt 10 år har konsumtio- 2 nen av tidningspapper fallit med 63 procent i USA. KÄLLA: RISI 0 2011 1999 2010 2015 Trots stora planteringsprogram räcker inte den inhemska råvaran till utan landet blir allt mer beroende av import. FÖRLUST VÄNDES TILL VINST ■ Norrskog går med vinst ■ Norra Skogsägarna vände förlust till vinst förra året. Resultat koncernen: Omsättning:1,9 miljarder (1,6). Resultat efter finansnetto 95 miljoner kronor (-5). SVENSK EXPORT FÖR 129 MILJARDER KRONOR ■ Under förra året exporterades varor från landets skogsindustrier för 129 miljarder kronor. Det framgår av en rapport från Skogsin- VI SKOGSÄGARE 2/11 ≤C≥/≤YY≥ Resultatet förbättrades med nästan 160 miljoner kronor. Jämförelsen haltar dock något eftersom föreningen ändrat räkenskapsår. Det nu aktuella resultatet gäller 16 månader, fram till och med december 2010. Under perioden fick Norra 838 nya medlemmar, vilket betyder att den positiva medlemstillströmningen fortsätter. Efter ett bra 2010 föreslår styrelsen 4 procents ränta på insatskapitalet (7,5 miljoner kronor). Resultat: Omsättning: 2,1 miljarder (1,6). Resultat efter finansnetto 60,7 (- 97,8). 0m +16 igen. – Det känns bra med det här fina resultatet efter ett par svaga år i samband med finanskrisen. – Nu kan vi konsolidera föreningen och återfå den ekonomiska stabilitet vi är vana vid, säger Norrskogs ordförande Gunnar Heibring med anled- ning av bokslutet för 2010. Förra året hade sågverken (NWT) det tufft vilket bidrog till ett minusresultat. Virkesfångsten ökade till 1,4 miljoner kubikmeter (1,2). iljo ne r BRA RESULTAT FÖR NORRSKOG dustrierna. Av alla industrianställda finns 10-12 procent inom skogsindustrin. I Västernorrland, Norrbotten,Värmland, Gävleborg och Dalarnas län arbetar mer än var femte anställd inom skogsindustrin. Branschens andel av industriinvesteringar är 15-20 procent. 37 KÄLLOR: CNDRC & Chinese Society of Forestry 8 FÖRÄDLING ` d f j DY\cYiXejZ_\e Ask är på gång, men en comeback för furu och bok tycks långt borta. Ek är fortfarande en favorit bland möbeltillverkarna. Text och foto: Pär Fornling Möbelmässan i Stockholm, ”världens största mötesplats för nordisk design”, är en bra temperaturmätare på trenderna. Efter en nedförsbacke har det åter vänt uppåt för industrin. TMF (Trä & Möbelföretagen) räknar med att årets produktionsvärde blir 21,5 miljarder kronor. Och bakom den siffran finns väldigt mycket trä. KVISTAR kan vara en tillgång. Här går det bra att hänga handväskan eller kepsen på bordsbenet. Bordet kallas ”alter ego” och är ett elevarbete av Hillevi Rhodin vid Linnéuniversitetet. LJUSPUNKTER i den norska skogen har det varit ont om. Bara halva tillväxten avverkas, men nu börjar aktiviteten öka. En annan påtaglig ljuspunkt är lampan ”Norwegian forest”. Den görs i tunt björkfaner och skogsmönstret skärs fram med laser. www.cathrinekullberg.com DET GÅR UPP och ner i möbelbranschen, speciellt om man gör gungstolar. Finska Eimi tillverkar en handfull olika modeller, däribland denna tandemgungare för drygt 10 000 kronor. Företaget grundades 1963 och gör runt tusen gungstolar om året. www.eimi.fi KITANI är ett vackert japanskt ord som både betyder trä och känsla. Det är också namnet på ett japanskt möbelföretag som låtit den danska designern Helle Damkjær ta fram den här formsköna fåtöljen tillverkad av japanskt sen-trä (Kalopanax pictus). Det påminvner om ask men är ett helt annat trädslag. NATURLIGARE kan det knappast vara. Med lite vitt pigment i oljan gulnar inte träet och det massiva ekbordet ser ut att komma direkt från sågverket. Bordet tillverkas av norska Ygg & Lyng som gör många möbler i skandinavisk ek. Bordet ”Victoria” kostar drygt 20 000 kronor. www-yggoglyng.no DEN PRAKTISKA kökssoffan (ovan och t h) förtjänar en renässans. Tre kvinnliga studenter vid designhögskolan i Lund har gjort en modern variant av en gammal klassiker. Under sitsen finns förvaringsboxar och bakom ryggstödet är det plats för tidningar och böcker. Kökssoffan är av furu med detaljer av alm. Trion bakom möbeln är Emma Nilsson, Johanna Westin och Lisa Frode. 38 EN SVARVAD ekskål i ett nytt formspråk. Den ingår i serien ”New nordic tableware” av Anne Stensgaard. VI SKOGSÄGARE 2/11 \ec`k\ eXjb Välkommen till Nordens största skogsmässa - mitt i Skogssverige På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. Välkommen till skogarna söder om Jönköping, 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se ÅRETS FORMGIVARE förra året blev Martin Björnson. Under utbildningen i Köpenhamn fick han rådet av läromästaren att ”ta fram musiken i träet”. Resultatet blev pallen Octopus. www.martinbjornson.com VI SKOGSÄGARE 2/11 26 - 28 maj 2011 Följ oss på Facebook 39 NYHETER 2011 STIHL Motorsåg MS 241 C-MQ Världsnyhet med M-Tronic! Samtliga priser är rekommenderade priser inkl. moms. Priserna gäller t.o.m. 2011-03-31. Ljudtrycksnivå 102, Ljudeffektnivå 112 enligt K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2,5 (dB(A)) Vib. V/H 2,9/2,9 enligt K-Faktor enl. RL 2006/42/EG = 2m/s ! NYHET 6.490:- Pris från Otroligt smidig och lätt proffssåg med bra bett. M-Tronic ger optimal kraft i alla lägen. $,$!$0/%(% &30"$,*$ Skogshjälm till oslagbart pri S s! Pris Nu 499:- Ord. 750:Den intelligenta hjälmen, topputru stad med UV-indikator, superenkel justering och etsat visir, för bättre sikt. STIHL Röjsåg FS 410 C-E Med trippel skärutrustning! ! NYHET Pris 7.490:- Allround röjsåg för lantbrukare och markägare. Bra effekt, låga vibrationer och bekväm sele för långa arbetspass. $,$!$0/%(% &30"$, $ Ny proffssåg som inte lämnar något åt slumpen! Nu lanserar vi MS-241 C-MQ, världens första såg med M-Tronic som standard. Microprocessorstyrd bränslereglering ger lägre bränsleförbrukning och optimal motor styrka, oavsett förhållanden. Endast ett startläge, glöm allt vad choke heter. Högerhandsbromsen QuickStopSuper, ger dig ökad säkerhet. Läs mer om alla våra nyheter på www.stihl-showroom.se The leader gives it all MER LJUS UTAN GLÖDLAMPA NMAGELLAN har en ny generation gps-navigatorer. En NENERGISNÅL LED-belysning börjar nu fördel i skog och mark är att de är vattentäta, har vanliga, utbytbara, AA-batterier och kan användas till arealberäkning. Med den inbyggda kameran kan favoritplatsen både markeras Den nya på kartan (waypoint) och förevigas med ett foto. modellen av Den inbyggda kartan omfattar vägnätet för Västeuropa, eXpolarist. USA, Kanada och Australien. Detaljerade terrängkartor (1:50 000) kan köpas till på minneskort som laddas i gps:en. Det finns tre modeller med varierande pris 4 200-6 200 kronor. komma till bilar. Hella har tagit fram ett extraljus ”Luminator led”. Enligt företaget har det bättre prestanda än xenontekniken genom en mer vilsam ljusfärg och längre ljusbild. Lampan drar 30 watt (att jämföra med motsvarande xenontekniken på 42 watt) och har inga glödlampor. Lampan väger 2,8 kilo och passar 12-24 volt. TEKNIK NY GPS-GENERATION Lampan kostar närmare 5 000 kronor. MXcd\k En mobiltelefon på laddning med hjälp av vätgas. CX[[Xd\[mk^Xj NBRÄNSLECELLER är något man brukar förknippa med en ny generation bilar, men det finns mycket mindre varianter. Ett svenskt företag (myFC) har gjort en bränslecell som man kan stoppa ner i fickan. Grunden är densamma som för bilarna. Det handlar om att omvandla vätgas till el. Bränslecellen är tänkt för att ladda mobiltelefoner, kameror eller annan teknisk utrustning i den klassen (5 watt). Powertrekk, som uppfinningen heter, lanseras under hösten. Priset blir kring 200 dollar, dessutom behöver den matas med ”bränslepuckar” för två dollar stycket. I övrigt behövs bara lite vatten för att få igång elverket. www.powertrekk.com Den nya skördaren 911.5 är till det yttre lik föregångaren, men namnet är numera Komatsu. Jecjbi[Xi\]ieBfdXkjl ; en nya generationen motorer i Komatsus skördare (911.5 och 931.1) är miljövänligare än föregångarna och därmed också energisnålare. Bränslebesparingen uppges vara upp till 16 procent lägre, beroende på förutsättningarna. Maskinerna har också fått en del tekniska förändringar. En annan nyhet är varumärket. Numera heter skogsmaskinerna Komatsu. Varumärket Valmet finns alltså inte längre. Det skapa- des på 1950-talet och är en förkortning av det finska namnet för ”Statens metallverkstäder”. Men det är numera historia. Valmettraktorerna heter Valtra och skogsmaskinerna har samma namn som det japanska ägarföretaget. =cpkkYXiYlekXi\ Groten blir lätthanterlig i buntar. Modellen finföredelar gräset (multiclip), men klipparen kan även förses med uppsamlare. 9Xkk\i`g^ieY\k\ NLJUDET från gräsklippare hör på gott och ont sommaren till. För den som vill klippa både tyst och miljövänligt lanserar Stiga en batteridriven traktormodell. Modellen heter Estate Mirage 5.0. Batteriet uppges räcka till en timmes klippning. Priset är kring 60 000 kronor. VI SKOGSÄGARE 2/11 NFÖRDELEN MED att bunta groten är att den komprimeras och blir lättare att transportera. Marknadsledare är John Deere med en maskin som buntar kontinuerligt, varefter buntarna kapas i lagom längder. Rogbico har en annan variant. Groten matas ner i ett lastutrymme, trycks ihop och förseglas med fyra plastband. Tanken är att buntaren monteras på en äldre timmerbil med kran. Eftersom den kan köras på väg blir flyttkostnaderna relativt låga, å andra sidan måste groten transporteras ut till vägkanten för att buntas. Efter flera försök och en del prototyper säger sig företaget nu ha en färdig variant som kostar knappa tre miljoner kronor. 41 K.T.S – när kvaliteten är viktigare än priset och frakten alltid är fri till gården! Huggarvagn Längre avstånd innebär bättre hållbarhet. Titta på andra fabrikat så ser Du skillnaden! Vridhuset är tillverkat i Sverige av segstål. Vridhuset går i oljebad för bästa hållbarhet. Titta på tändsticksasken så förstår Du hur kraftigt vridhuset är! DEBATT K•T•S ® Genomtänkta konstruktioner Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader. Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema tack vare • K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 16-sidiga broschyr S 7,0 t - S 5,4 m 8,5 t - 5,3 m 10,0 t - 6,3 m 11,0 t - 6,7 m 10,6 t Dubbelr. -6,3 m K•T•S ® 74.900 93.150 117.800 134.560 128.840 Drift 57.765 Vårt fantastiska vridGrävutr. 15.395 hus passar även på Z-kran 6,1 m 92.000 andra kranfabrikat, från12.900 Kranarna säljs naturligtvis även separat. K•T•S Klo K.T.S Klo är ett mycket kraftigt redskap för att hantera virke med frontlastare/ lastmaskin, lasta virke på kärra, lyfta fram virke till vedcombi och sågverk, hantera rör m.m. 3 ton 12.800 K•T•S ® Komplett med grip, runtomsvängande Pris 15.900 rotator och slangar. Proffsgripar 0,25 m2 11.490 0,30 m2 14.490 0,35 m2 18.990 Universalskopa Svensktillverkad i Hardox® & Domex® Bredd Volym ca mm med råge 1 500 1,12 m3 1 800 1,34 m3 2 000 1,49 m3 2 200 1,64 m3 2 400 1,79 m3 2 600 1,94 m3 K•T•S ® Lättmaterialskopa { En mycket prisvärd skopa för NYHET! snö, spannmål och gödsel. Bredd Volym ca Vikt Svetsade mm med råge kg PrisS fästen för 1 500 0,70 m3 162 3 700 Trima/SMS 2 000 1,00 m3 208 4 700 eller Euro. 2 300 1,20 m3 236 5 600 K•T•S ® Adapter Priser från 4.900 Vikt kg Prisi 315 6 150 365 6 600 400 7 100 435 7 600 470 9 500 505 10 400 Varför välja K.T.S? 2 års garanti Fri frakt i hela Sverige! Leveransgaranti på reservdelar! Återköpsgaranti Faktura 20 dagar från leverans Ingen annan leverantör kan erbjuda lika bra eller bättre vilkor till ett tryggare maskinköp. ® SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA – I kundernas tjänst sedan 1951 – Tel 019-58 50 10 • E-post [email protected] Besök vår hemsida www.kts.se Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05 42 I det här debattinlägget är Olle Granath kritisk till hur jaktfrågorna hanterats, nu hoppas han att det blir bättre. D ed stolthet marknadsför vi älgen som en turistmagnet! Men kan vi vara stolta över hur vi har skött om denna nationalsymbol ? Någon lagstiftning som syftar till att skapa en kvalitetsmässigt värdefull älgstam har vi aldrig haft. Statens system för älgjakt ledde fram till älgexplosionen på 1980-talet. ÄLGBETNINGEN i tallför- Vi har även rotatorer och rotatorlänkar. K•T•S Armgrip Timmergrip 0,18 m2 5.490 0,21 m2 5.995 ® ® KX`e`k`Xk`m\k På samtliga priser tillkommer moms. yngringar blev oacceptabel. De arter av lövträd, buskar och örter som älgen tycker bäst om blev hårt betade. Den biologiska mångfalden var hotad. Det statligt styrda systemet ledde fel. Älgstammen led av foderbrist. Vikterna på kalvar och fjolingar har under lång tid legat 20 - 40 procent under normal vikt. Medelåldern har varit extremt låg på både kor och tjurar. Det blev brist på avelstjurar. Resultat – en vanskött älgstam! Vem ville ha det så? Ansvaret ligger främst hos politikerna som inte gett oss en fungerande lagstiftning men också hos markägare och jägare. EFTER älgexplosionen kom riksdagens ledamöter på att man kunde friskriva sig från ansvar för skötsel av älgstammen och för skador på skog och gröda genom att införa lag om älgskötselområden. Från början av 1990-talet kunde markägare bilda älgskötselområden och faktiskt själva besluta om hur mycket älg de ville ha i sitt närområde. Lagen gav möjlighet att arbeta med kvalitetsmål. Men fortfarande gav riksdagen laglig rätt till att skjuta bort de bästa avelsdjuren på enskilda småmarker vars jägare inte Debattinlägget har skrivits av Olle Granath. ville delta i klok samverkan. Utredningar visar att älgbetesskador i skog kostar mer än en miljard kronor per år. En stor del av dessa kostnader drabbar medlemmar i LRF och skogsägarföreningar. Man skulle kunna tro att LRF och skogsägarföreningarna, mot den bakgrunden, skulle ha satsat kraftfullt på att uppmuntra sina medlemmar att använda lagen om älgskötselområden. Men fortfarande finns det otaliga medlemmar inom LRF och skogsägarrörelsen som inte insett att de sedan början av 1990-talet haft laglig rätt till att i samverkan lokalt anpassa älgstammen till acceptabel nivå. Tänk om vi i LRF och skogsägarrörelsen på allvar hade jobbat med frågan inom organisationerna i stället för att kritisera jägarorganisationer för att de jobbade för sina medlemmar. RIKSDAGEN har beslutat om ny älgförvaltning med mer jaktbyråkrati. Nu är hög tid att LRF och Skogsägarrörelsen på allvar ska se till att engagera medlemmarna i jaktfrågor som berör skogen. Historien imponerar inte. Frågorna har länge haft alltför låg prioritet. Vi ska vara rädda om både viltet, tallen och den biologiska mångfalden. Viltet tillför också ett värde på gården. Förvalta en kvalitetsmässigt god älgstam som det naturliga foderutbudet räcker till och som samtidigt ger utrymme för tall på tallmark! För markägare med tallmark kan det vara rejält lönsamt att jobba med jaktfrågor. Delta i älgskötselområdenas möten och påverka förvaltningen av älgstammen i din bygd. Olle Granath Skogsägare i Lönneberga VI SKOGSÄGARE 2/11 Nya Tigercat 1135 Nu är det dags för marknadens mest produktiva och miljövänliga beståndsgående skördare, allt från 1:a gallring till slutavverkning. SKÖRDAR NYTT! t IKVMTESJGUHFSFYUSFNMÌHUNBSLUSZDL t .FSDFEFTNPUPS t IZESBVMQVNQBS t #PHHJMZGU t )ÚHNBSLGSJHÌOH t -ÊNQMJHGÚSCBOESVOUPN t 1BSBMMFMMLSBON t 4FSWJDFWÊOMJH t #SFEEDN 5JHFSDBUIBSÊWFONPEFMMFSBWTLPUBSF 5JHFSDBU#UPOTTLPUBSF 5JHFSDBU#UPOTTLPUBSF r sikt och elt oslagba h n e r a h n ängande 1135:a a runtomsv l b d e m m. rt hyttkomfo sutrymme m g n ri a rv fö ra förarstol. B 5PVHIt3FMJBCMFt1SPEVDUJWF Försäljning/information: Jan-Erik Svensson Norr, 070-388 46 10, 0684-656 20, [email protected] Sven-Åke Stenberg Syd, 070-301 25 40, [email protected] Inger Grannes Väg, 840 93 HEDE Tel 0684-656 00, www.tigercat.se Bengt Andersson är konsthantverkare med ett klart budskap: Vi har massor av vackra trädslag i de svenska skogarna! KULTUR Text & foto: Pär Fornling BfcfjjgbcfjjXi M arje jägmästare de senaste 20 åren har grubblat över hans träklossar. Luktat, känt och granskat för att identifiera vilka 16 svenska träslag det handlar om. Mannen bakom klossarna beskriver sig själv som ”jägmästaren som inte ville sitta bakom ett skrivbord, utan göra något praktiskt”. Han brinner för mångfalden av träslag och för gammal träkunskap som håller på att gå förlorad. på en djupdykning i folklivsarkiv, intervjuer och andra historiska källor om gammal träkunskap. Därifrån var det inte långt till att praktisera kunskapen för egen del. Bengt startade företaget ”Gott virke”. Han har hållit kvar kontakterna med den akademiska världen och är en flitig gästföreläsare på olika utbildningar. Dessutom tillverkar han träklossarna som de blivande jägmästarna lär sig identifiera. – Ett tag verkade ämnet trädslagskännedom vara på väg bort. Det vore hemskt. Inte för min skull, men för mångfalden i skogarna. VI TRÄFFAR Bengt Andersson i verkstaden på gården vid Siljans strand, i utkanten av Tällberg. Utanför de stora fönsterpartierna (ett fynd från ett gammalt bussgarage) gnistrar vårsolen i snön. Här inne i värmen luktar det behagligt av trä. Bengt färdigställer ytterligare en omgång skärbrädor, det blir runt tusen om året. Det sista arbetsmomentet, efter att de behandlas med paraffinolja, är att med ett bestämt hammarslag stämpla in namnet på träslagen. GENOM ATT på ett handfast sätt sprida kunskapen hoppas Bengt att fler får upp ögonen för något mer än gran och tall. På så sätt är varje skärbräda inte bara konsthantverk, utan också en entrébiljett till att se skogen med nya ögon. – Det har ett biologiskt värde att ha flera trädslag. Och vem vet vilka inre guldklimpar de ruvar på när vi talar om att utvinna kemikalier och andra ämnen från träden. HAMMAREN FÅR VILA en stund. Han Klossarna visar mångfalden i skogen och ger huvudbry åt blivande jägmästare. tar en paus och berättar hur det hela började. – Hantverket har jag med mig hemifrån. Både farfar och pappa var bildhuggare i Lund. För dem var det aldrig tal om något annat än importerat virke. Möblerna gjordes av amerikansk lönn, finsk björk, japansk ek och ibland av ädelträ. – Då jag fick chansen att göra något eget ville jag visa att vi har fantastiska svenska träslag som kan användas, berättar Bengt Andersson. Vägen dit gick över jägmästarutbildningen i Umeå. Gnistan tändes genom examensarbetet ”Gott virke” som bygger Alla produkterna görs på samma tema. För den som mest mött gran och tall öppnar skärbrädorna en ny dimension. 44 DESSUTOM KAN DEN genetiska mångfalden komma till nytta i spåret av klimatförändringarna, då lövskogsbältet drar norr ut. Bengt klipper till namnstämpeln i en gyllenbrun, sidenmjuk, träbit av ask. Ask är bra för allt från åror till möbler och golv. Den klassiska sportbilen Morgan byggs Fortsättning sid 46 Namnen stansas in. VI SKOGSÄGARE 2/11 ■ UTGÅNGSPUNKTEN för Bengt Andersson är 16 träslag med dimensioner som går bra att såga; al, alm, ask, asp, avenbok/ vitbok, bok/rödbok, ek, björk, tall, fågelbär, gran, lind, lärk, lönn, rönn och sälg. Bengt föredrar verkstaden framför skrivbordet. VI SKOGSÄGARE 2/11 37 =fikjkke`e^1 De^XfZ_ce^X klie\i`aXbk\e gikkXm`ib\k ■ Flera gånger om året kopplar Bengt släpkärran efter Volvon och ger sig ut på en turné för att köpa virke. 8JG På mindre sågar i trakterna kring platåbergen i Västergötland hittar han fågelbär och alm, som klarat sig från almsjukan. I Mellansverige står sälg och trängs med granskogen, vilket ger raka fina stammar. Lärk, gran och tall hämtar han i Norrland, där årsringarna är täta. Lind och avenbok köps på rot i Skåne. C@E; 8CD C{EE 8JB CvIB I{EE JvC> 9FB <B 8C 9A{IB K8CC >I8E KULTUR Bfcfjjg%%% Med staplar visar Bengt den procentuella fördelningen av olika trädslag i den svenska skogen. Av fotot framgår att det finns ofantligt mycket mer al än lind. Men albeståndet är ändå ingenting jämfört med jättarna, vars staplar inte får plats på fotot: gran (12 meter), tall (10 meter) och björk (3 meter). fortfarande kring ett chassi av askträ. Kombinationen av styrka och seghet gör att bilarna klarar krocktesterna utmärkt. Uppmärksamma skogsägare kan öka mångfalden av träd genom att ta tillvara på det som kommer naturligt. – FÖR ATT GE ASK, och de andra träslagen, en chans är det bra om de kommer till användning, konstaterar Bengt Andersson. – Ofta är vi kritiska till att udda trädslag tas bort från regnskogarna, men för att ställa krav på andra länder måste vi rimligen klara våra egna trädslag på hemmaplan. DEN GYLLENE REGELN är att låta träden trängas i ungdomen för att utveckla raka kvistrena stammar men sedan röja rejält för att hålla halva kronan levande. – Det finns mycket att säga om skötseln. Ett praktiskt råd är att slå av torrkvistarna och eventuellt också stamkvista, tipsar Bengt. ÄLDRE TRÄKUNSKAP: BJÖRKNÄVER. I föregångarna till dagens skogsbruksplaner noterades om det var bra ”näverskog”. Näver användes till allt från tofflor till tak. Ryssland exporterade länge näver ur vilken man kunde pressa ”ryssolja” till impregnering av läder. 46 ASP. För att få fram en skovel krävdes rejäla dimensioner, speciellt som man ville slippa märgen. Asp är lätt, men inte så starkt. Bok hade varit ett hållbarare, men tyngre alternativ. Varje funktion kräver sitt träslag; gran i pipen, fura i stavarna, björk i övre låsdel och band i gran. OM HAN INTE ”envisats” med svenskt virke hade Bengt kunnat köpa flera trädslag hos en grossist för 17 000–20 000 kronor kubikmetern, torkat och klart. Nu handlar han för 3 000–8 000 kronor kubikmetern. Det kan låta som en bra affär. Men innan virket är klart för verkstaden krävs ett mödosamt arbete med förädling som speglar dilemmat med de marginella trädslagen. Först är det fem eller sex långresor med släpvagnen för att få ihop volymerna. Därefter ska virket torkas. Och efter torkningen nödgas han skära bort flera decimeter torksprickor i ändarna. HELST SKA märgen och den kvistiga centrumbiten sågas bort när virket är färskt. Då blir sprickbildningen och skevheten mindre när det torkar. Barken bör bort för att inte insekter ska följa med. Och träden ska helst vinteravverkas för att undvika missfärgning. – Allt det här är inte lätt för det lilla sågverket med små volymer, konstaterar Bengt Andersson. Och så länge det är små volymer är det inte heller lätt att få fart på efterfrågan. På så sätt fastnar den potentiella marknaden i en ond cirkel. Det har fått en del möbeltillverkare att avstå från svensk råvara, men för Bengt är det en grundbult i verksamheten. EFTER RESORNA med släpvagnen fortsätter arbetet på hemmaplan. När märgen sågats bort torkas plankorna och sågas till jämna kvistfria ämnen. De limmas ihop till block med flera träslag. Och till slut är det dags att såga upp blocken till skärbrädor, ungefär som man skivar en limpa. En extra poäng är ytan av ändträ. Den är extra hård och inte minst bildar årsringarna ett vackert och varierat mönster. Bengt Andersson i verkstaden, precis som far och farfar. Till skillnad från dem arbetar han med ett eldorado av svenska träslag. VI SKOGSÄGARE 2/11 Skogsmarknaden För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: [email protected] SKOGSFASTIGHETER SÖKES RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar och fördyrar allt arbete i skogen. Se därför över och rusta upp fastighetsgränserna nu, medan de gamla markeringarna syns. al KEBAstolpen finns numera i 2 utföranden. in e Lit en lp sto KE BA För mer information ring oss på 0371-510910 Nyhet Or ig n pe st ol KE BA Perfekt som: -Rågångsstolpe -Markering av basväg -Elstängselstolpe -Snöstolpe -Markering av vandringsled -Markering av jaktpass Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. Kontakta oss gärna för ett resonemang och kostnadsfri värdeuppskattning. Peter Olsson Skogsmästare [email protected] 0705-54 24 49 KEBAstolpen Lite Ny lättviktsstolpe i glasfiberarmerad plast som lätt kan bäras med i skog och mark. KEBAstolpen Original En beprövad och rejäl stolpe tillverkad i en kombination av galvat stål och plast. Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 www.skanegardar.se VEDHANTERING Järnhästen Gör jobbet lättare! s s s s – din följeslagare i skogen 45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. Nu även småskalig hantering. Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. Stegmatare, lagringsbord mm. rån én f c c d Su Woo a i m El Mikael Sjöberg Lantmästare [email protected] 076-768 81 13 Välkomna att titta närmare på en av Sveriges mest sålda skogsmaskiner för det egna skogsbruket. Kontakta oss direkt eller titta på vår hemsida för mer info. www.lennartsfors.com 0573-32900 Tel. 0502-175 40 s Fax. 0502-145 21 www.ipab.se s [email protected] – förenklar eget skogsbruk Med reservation för tryckfel och valutaförändringar. Snickerimaskiner till specialpris Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god stabilitet på planbordet. Direkt fr import ån ören Pris 9 596:exkl moms Fraktfritt Plan- och rikthyvel PT310 Motor 400 V 2,2 kW/3 hk Kutterdiameter 70 mm Varvtal kutter 5 000 rpm Matningshastighet 7 m/min Spånstos 100 mm Rikthyvlingsbredd 310 mm Bordsstorlek 1 040x312 mm Planhyvlingsbredd 305 mm Planhyvlingshöjd 200 mm Vikt 175 kg Artikelnummer 104030 Södra vägen 3, Box 102, 383 23 Mönsterås Ordertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66 14.30 Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00 Besök internet: http://www.duabhuset.se Besök ossoss på på internet: http://www.drift-underhall.se VI SKOGSÄGARE 2/11 Industrispånsugar av högsta kvalitet till specialpriser Kombinerad, kraftig och professionell för såväl Rejäl trefas, försedd med 400 volts 3 hk elmotor stycke- som serie-produktion med vikningsbara bord samt gjutjärnsbord (riktbord och planbord), i gjutjärn och med hela 410 mm hyvlingsbredd. matarvalsar tillverkade i stål. Pris 3 196:s exkl mom DUAB FM230-L1 Plan & rikthyvel DUAB ML394Q med långhålsborrsbord Plan- & rikthyvel DUAB ML392B Motor 400 V 3 kW/4 hk Kutterdiameter 95 mm Varvtal kutter 4000 rpm Matningshastighet 8 m/minut Spånstos 100 mm Riktbord 1050x250 mm Max hyvelbredd 250 mm Planbord 600x250 mm Pris 5 196:s Varvtal kutter 4000 rpm Pris 1 196:s exkl mom Antal stål i kuttern exkl mom 3 st 250x30x3 mm Kutterdiameter 75 mm Bandsåg DUAB BAS 470 Matningshastighet 8 m/min Proffssåg, golvmodell Max planhöjd 180 mm Max såghöjd 285 mm Max hyvlingsdjup 5 mm Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Artikelnummer 100674 Vikt 148 kg Artikelnummer 100585 Rikthyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 1600x440 mm 6:Pris 17 59 s exkl mom itt Fraktfr Planhyvel Max hyvelbredd 410 mm Max hyvelhöjd 220 mm Max hyveldjup 5 mm Bordsstorlek 750x410 mm Vikt 440 kg Artikelnummer 108578 Beställ vår katalog för 2011 eller se vår hemsida www.duabhuset.se Specialerbjudande på plan- & rikthyvlar, spånsugar, kombimaskiner, div storlekar! kap 1 050 m3/h Artikelnummer: 107680 Pris 7 196:s exkl mom Fraktfritt DUAB 300S kap 3 000 m3/h Artikelnummer: 108812 Pris 1 596:s exkl mom DUAB FM300 kap 2 000 m3/h Artikelnummer: 107679 Yt-& kantbandputs DUAB MM-2315 Kraftig,oscillerande Pris 5 20 0:bandputsmaskin exkl moms försedd med ett kraftigt och långt arbetsbord i gjutjärn som är höj- och sänkbart. Motor 400 V 1,5 kW/2 hk Bandstorlek 152x2515 mm Artikelnummer 102394 47 %HVWlOO NORQDGH SODQWRU 0DVXULDOOD SODQWRU 0DVXUEM|UNSODQWRU 0RGHUWUlGPHGH[WUHPWEUDPDVXU+lUNRPVWV|GUD)LQODQG 0DVXUEM|UNEHULNDUGLQIDVWLJKHWgNDUPnQJIDOGHQL'LQVNRJ 3ULVRFKVRUWLPHQWVOLVWDPDVXUEM|UNERNPP±ZZZPDVXUSODQWRUVH 0DVXUEM|UN 6SHFLDOSODQWRU Problem med oljeläckage i Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? Bengt-Elis Pettersson 0382-124 19, 0702-65 41 71 [email protected] Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? Harald Säll 0470-126 36, 0706-37 66 36 [email protected] tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. ORION 288 Tätningsrekonditionerare Ingen demontering krävs! Tel: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.se Email: [email protected] Behåll greppet och hamna inte på glid Broddbult sats 70 st Std brodd 30 par Bandlåsbult M 14x40 10/9 inkl mutter 1558:- inkl frakt Renovering, Bandlås, Brodd Nya boggiband 400-750 mm t E-post: [email protected] Vi är återförsäljare för Clark band. Ring för pris! Skydda gårdens mindre fordon och maskiner med säkra dörrar från EAB. Tillverkas av varmförzinkat stål efter dina önskemål och mått. Ring oss gärna eller gör din förfrågan via www.eab.se messmide.se Utvalda kloner av Fågelbär =^\cYii\kk[\ck#jeXYY$ moXe[\ki[jcX^%<]k\i)'i XmXmbfdd\gime`e^#bcfe$ k\jkfZ_limXcÔeejellkmXck gcXekdXk\i`Xc`($c`k\ijbilbfi jfd^\iiXbX#jeXYYmoX[\ki[% v[\ccmjbf^jY`[iX^lk^i]i Xec^^e`e^%9\^i`e]fidXk`fe ]iefn\%dXik`ejjfe7^dX`c%Zfd \cc\i'.'$--+0--.% Ecosågen Twin 400 Mobilt eller eller stationärt stationärt enmanssågverk enmanssågverk Mobilt ntverk Inbyggt ka “Quattro” 4 sågklingor Se Video på vår hemsida www.ecosagen.se 333 33 SMÅLANDSSTENAR T E L 0 3 7 1 - 3 4 0 0 0 w w w. e a b . s e mmm$Wjb$dk%iae] 48 Tillbehör: Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm Tel 0499-102 41 070-244 75 40 Jlj_Zd_d]Wh#iWccWi_ZW VI SKOGSÄGARE 2/11 SPARA PENGAR Genom att välja rätt bränsle. Att värma upp en villa som förbrukar 25 000 kW timmar/år kostar: Fördubbla Fördubbla kapaciteten kapaciteten Sortera bort klena stockar och sälj dessa En klen stock medeldiameter 8 cm kostar ca 240 kr/m3 att upparbeta utan kapautomat kostar ca 147 kr/m3 att upparbeta med kapautomat Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m3 El Vedprocessor kapar dubbla längden Kapautomat kapar färdig längd Patentsökt Sorteringsarmar Olja Vi har också armar till andra fabrikat Mönstersökt Fjärrvärme Pellets Bergvärme Stocktransportör Stegmatare Flis med speciell stegutformning 40 000:- 27 500:- 20 500:- 13 750:- 12 500:- 6 250:- Veto har mer än 50 års erfarenhet av bioenergi. Det självklara valet för dig som vill ha frihet att välja bränsle. Mer info www.sp.se VETOMAT 500 liter Villabrännare för max 40 kW som lämpar sig för alla biobränslen såsom flis, spån, briketter, pellets och torv. I en normalvilla räcker en påfyllning 5 dygn under vintern med pellets. Logcon Hortinorr ab da dens en M a r k n as o m m a t a r matare ck i taget en sto m grov klen so 1VTLJOJr&&/BSWB 5FMr'BY .PCJM www.logcon.se [email protected] Ett urval av våra objekt: Mora/Vinäs VETO 8 8 000-11 000 liter Brännaren med större bränsleförråd. Effekter 40-160 kW med kraftig matarskruv som går att förlänga upp till 4 m från förrådet. Matning med fjäderomrörare. VÄRMECENTRALER Helt kompletta 30 kW–8 MW Skogsfastighet med jakt på 5 300 ha. Egen sjö och jaktstuga. Vi visar vägen... till en lyckad försäljning! Bo Pettersson Uppsala 018-374 375 ÅTERFÖRSÄLJARE: FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 HARMÅNGER Nordanstigs Energiteknik 070-291 97 45 JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 VINGÅKER Ving Bioenergi 070-834 03 90, 070-642 40 12 VÄXJÖ Sagebrants Skog- & Handel AB 0703-258 205, 0703-250 100 ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 GENERALAGENT I SVERIGE VI SKOGSÄGARE 2/11 Björn Målsäter Uppsala 018-374 375 Tor Sigfridsson Falköping 0515-72 16 30 Anders Nyhlén Borås/Varberg 0320-395 20 Örjan Hansson Jönköping 036-440 04 05 Anders Nilsson Hässleholm 0451-824 00 Gunnar Grenholm Hudiksvall 0650-74 33 43 Anders Jonsson Lidköping 0510-604 10 Mikael Rydén Hässleholm 0451-824 00 Johan von Arnold Nyköping 0150-300 05 Bengt Folkesson Ronneby 0457-178 35 Specialisterna på jord och skog! PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! www.egendomsmaklarna.se Säg nej till skräpet. Delta i Skräpplockardagarna. www.hsr.se/skrapplockardagar 49 Ring oss vid köp av traktorer, maskiner eller griplastare Skopor, pallgafflar och kranbommar säljes till fördelaktiga priser. Anders Bil & Maskin AB Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 www.anders-bilmaskinab.nu Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant Flexibelt maskinkoncept för skonsamt skogsbruk Tel 0565-920 90 [email protected] Riktiga män eldar med ved! tycker Lennart ATMOS VEDPAKET 25,30,35,40 och 50 kW !4-/3 -)),*¾'/$+¯.$! 6%$0!../2 K7PAKET s+ERAMISKFÚRBRËNNING s3UGANDEmËKT s+YLSLINGA sMMPLÍTIELDSTAD s3TORAVEDVOLYMER s2ÚKGASTERMOSTAT s2ÚKGASTERMOMETER 1 st DC-30 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. +OPPLINGSPAKET"INNEHÍLLER BUDGETPAKET K7PAKET 1 st DC-35 SF ½ m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 2 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. K7PAKET 1 st DC-40 SF-V, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st 1000 lit o-isol tank, 1 st 1000 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. K7PAKET 1 st Atmos DC-50 SF, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 1300 lit o-isol, 1 st tank 1300 lit o-isol med VVB 110 eller 120 lit. FLIS/PELLETS- VEDPANNOR MM MM 1 st DC 30 SF 1 st tank 750 lit oisol. 1 st tank 750 lit oisol. med 110 eller 120 FC VVB. +OPPLINGSPAKET"A 1 st DC 35 SF 1 st tank 750 lit oisol. 1 st tank 750 lit oisol. med 110 eller 120 FC VVB. +OPPLINGSPAKET" Växellåda Växellåda med upp, nerväxling eller enbart som vändlåda till t ex såverk fläktar, vattenpumpar, generatorer m m upp till 100 kW. Hydraulsystem ser Alla pri s om inkl. m CK 20-95 kW utan VVB. 6 modeller pris från 25.500:- CKB 20-50 kW med VVB. 4 modeller pris från 29.500:- Självdragspanna för flis/pellets och ved. Flis/pelletsuttag. Hö- och vä-sid. Veddjup 1/2 m, rostfri VVB. Självdragseldning, stora luckor. I leverans ingår: Rökrör - rakt och vinkel, dragregulator, styrpanel, oljelucka, eldningsredskap, avtappning. CKB-pannor även elpatron och shuntventil. Värmeackumulator i Örkelljunga AB ATMOS SUEMAX VÄRME AB 4ELs&AX WWWATMOSSEsWWWSUEMAXSEsWWWVARMEACKUMULATORSE 50 Dragkraft 1400/1700/2200 kp. Manuell och radiostyrd. Enkel montering på alla kranar. K7PAKET Atmos 30 kW paket 51.300:- Atmos 35 kW paket 56.700:- Hydraulvinsch 1 st DC-25 SF 1/3 m ved, 1 st kopplingspaket 1B, 1 st tank 500 lit isol, 1 st tank 500 lit isol med VVB 110 eller 120 lit. Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar, påfyllnadsventil, 2 st kulventiler, 4 st avluftningsventiler, El-patron 6 kw. www.pergonova.se Pump med växellåda. Slangsatser och tankar. Kugghjuls- och kolvpumpar. Flöde upp till 240 l/min. Hydraulik Hydraulik Ergo el prop spak med inbyggd Kranventiler manuella förstärkare, kan ersätta andra spakar. servohydrauliska eller El prop kranventil elproportional. max flöde Kylare och80L filter. Slang och kopplingar. med ställbara chocker Tel 0381-710 10 | www.weimer.se VI SKOGSÄGARE 2/11 VEDPANNA Molle 45 kW Miljögodkänd 50 cm. vedlängd 26.000:inkl moms Mollepannan AB Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se # !# VEDSÄCKAR – Alltid till ett bra pris! Prisexempel: – 40 liter från 1.35 kr/st – 60 liter från 1.65 kr/st – 80 liter från 1.90 kr/st – 1 m3 14.25 kr/st min. 100 st – 1 m3 12.15 kr/st min. 200 st – 1,5 m3 storsäck, ventilerad 99 kr/st ERBJUDANRDE 3 30 st 1 m EU 1 st k, äc veds säckstativ: 1.795:Moms och frakt tillkommer. Möt oss på SkogsElmia monter 739 Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. Vänd Er med förtroende till oss! Vi har lösningen för Er, kontakta oss! Läppeställaren AB Dahlberg Maskin AB Läppe, 643 95 VINGÅKER Frök 1671, 870 52 NYLAND Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 www.kara.se Oaccy Maskintrading AB (#% %#! "! #%!! 2% !444, 5 , .-+-..0 5 , Skogserbjudande! Handla för varor för minst 1 250:och du får köpa Jonsered skogshjälm för endast 359:Oregon x-kedjeslip NU 3 995:13” svärdspaket 2 st kedjor samt 1 st svärd(Oregon) NU 395:2 pack 13” Oregon kedjor Endast 250:Lagerrensning Windsor skogshuggarkängor NU 1 290:OBS begränsat antal. NYHET! Oregon Powersharp intro erbjudande 10% rabatt. Självslipande kedja för dig som tröttnat på att fila! 1 st 12” powersharpkedja + 1 svärd inkl slipkassett Ord 634:NU 570:Alla priser inkl moms Ring när det passar dig vi svarar alltid i telefon 0511-540 19 www.sibro.se Tel. 070-525 31 52, 0506-202 46 www.vedmaskiner.se II— I — Helautomatisk NYHET! Vedhantering! Vedprocessor Snabb - Säker - Effektiv 1m3/min Ny knivdesign och nytt längdregleringssystem Ny effektiv utmatningstransportör Lågt effektbehov Passar alla traktorer Även lämplig för sågytor Nyhet! Lägg långved på inmatningstransportören. Maskinen sköter resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. Allt medan du lägger på ny långved yr rosch För b mation r o info Helautomatisk askutmatning Dahlberg Maskin AB Tel 0612-503 62 CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053 Vedprocessorn för grävmaskin. Snabbt & enkelt utan arbete ! VI SKOGSÄGARE 2/11 En investering som betalar sig snabbt. Ring för en demo hos oss ! 51 BEG FYRHJULINGAR! FRI FRAKT INOM SVERIGE Kampanj! Timmervagn 6 900 kr + moms Köp till: insatsflak, vinsch, kran, älgramp, bevattningsinsats m m till bra paketpriser Fritidsdepån AB, Vallgatan 10, 854 60 Sundsvall 4ELs&AX WWW.FRITIDSDEPAN.SE Vednätsäckar till EUR pall, 40, 60 L Prisex: 40 L packlåda + 1 000 nätsäck 3 200:även storsäckar Tel 0410-33 10 55 0708-40 11 33 www.ino-q.se !" Info och video på www.lotico.se Proffsverktyg från Pellenc Selion stångsåg passar till mycket inom skogsbruket. Att röja i rätt tempo, göra bra stamval, bra stamkvistning, inte stressad av sågen. Röja utmed åkerkanter o beten, göra körvägar för lastbil o sko- t a r e . Toppa tallar och lövträd till viltbetningsmat. I röjningar med långa gångavstånd är denna elröjsåg att föredra. Kraftfullt litiumjon-batteri med lång driftstid. Stångsåg Längder: 1.30, 2.0 och 3.0 meter. Avgas-, buller- och vibrationsfri! Tel. +46 (0)414-242 60 EN INVESTERING I RÄTT OCH ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR DU ALDRIG! ! " ! # -À`>À>}}Ài}>Ì VERKTYG FÖR TRÄBEARBETNING Huggknivar, hyvelstål, vändskär, sågklingor, vedkapsklingor m m. Se en del av vårt utbud på www.tole.se | Tolé Verktyg AB | Tel 0495-302 29 SkogsElmia 2011: Monter 454 Plan- och släntklippare - en av marknadens kraftigaste! Testa oss! För öppna landskap nu även för uthyrning! "$ "%(slagor 1,9 kg) "$$ "# # # " % "!$ $ -À`>À>}}Ài}>ÌÊÊÎxäÊ LÞ}}iÀÊ«FÊÃÌi}>Ì>À«À V«i°ÊiÌÌ>ÊÌÃ>>à i`ÊÕ««LÞ}}>`Ê«FÊi>ÊV Ê `ÀvÌÃBÀ>Ê«iÌiÀ]Ê}À >ÌÌÊ>}}Ài}>ÌiÌÊB«>ÀÊÃ}Ê>ÌÌ ÌiÀ>ÃÊ«FÊviÀ>Ê>ÊÌÞ «iÀÊ>ÛÊL>Ã>ÃiÀ]ÊÃÊÌÊiÝÊ À`LÀÕÃÌÀ>ÌÀiÀ]ÊÃÌ>Ài] }ÀBÛ>ÃiÀÊV ÊÌÀ>ÌÀ}ÀBÛ>Ài° -}Ã"i Stocksågblad tillfälligt parti 31mm x 1,06- 3/4 el 7/8 tandning 40:- metern inkl svetskostnad (exkl moms) fler dimensioner finns, även för metallsågning 0510-860 60 *ÀVi UÊÀ>À«>ÌÃÊÊ ÞÌÌiÊiiÀÊÕÌi UÊ}Ì>ÊB}`ÊV Ê`>iÌiÀBÌ} UÊBÌÌ>ÀiÊ>ÃÊUÊ6ÃV Ê{äÊ UÊ-F}Ê{{Ê UÊÀ>ià ÀBVÛ``Êx]xÊ ÃÀ`>Ài RH-Pusher Trädfällriktare rTUPMJLBNPEFMMFS rMZGULSBGUGSÇOUPOUJMMUPO rVUWÅYMJOHGSÇOHHSUJMMHHS rNBSLOBETMFEBOEF NYHET!7JLCBSUWFWIBOEUBH QÇBMMBNPEFMMFS UÊ}iÊ Þ`À>ÕÊUÊ1ÌÀÕÃÌ>`Êi`ÊÜ {ääÊÀ>ÊUÊ,>`ÃÌÞÀ`ÊÛÃV ÊV Ê{äÊ ÜÀiUÊ}Ì>ÊB}`ÊV Ê`>iÌiÀBÌ} ,}> För mer info kontakta Din motorsågsförsäljare eller Reipal AB Tel 0413-249 48, fax 0413-249 84 /ÊÛFÀÌÊÃÀÌiÌÊ ÀÊVÃFÊ ,>}}Ài}>ÌÊnäÊÃÊBÀÊiÌÌÊBÌÌÊÀ>}}Ài}>Ì vÀÊi`}Ã}>ÌÀÊV ÊÛB}>ÌiÀ]Êi ÃÊBÛiÊ>Ê>ÛB`>ÃÊvÀÊÃ}ÃÀ}° Ì>Ì>ÊÃÃÊvÀÊiÀÊvÀ>Ìt Tel. 0528–700 00, kvällar 0528–700 11 www.bjmmaskin.se Svensktillverkad När du vill fiska, ta reda på vilka regler som gäller innan du kastar ut reven. Lär dig mer om Allemansrätten www.naturvardsverket.se 52 VI SKOGSÄGARE 2/11 Sven Lundell. Jan Sandström. Ulf Österblom. Sven Sjunnesson. KVARTETTEN SOM SKRIVER HISTORIA mansatta till en helhet. Vi har också ■ Fyra pensionerade profiler från ett bra faktamaterial, med mycket skogsägarrörelsen är åter i tjänst. siffror, fram till 1980-talet. Det vill vi Den här gången för att dokumentera uppdatera genom ett examensarbete skogsägarrörelsens historia. i samarbete med SLU. Utöver det här Kvartetten, som fått anslag från finns många persoSkogsägarnas ner att intervjua. forskningsfond, Efterlysning Vad utmärker består av Sven Läsarna av Vi Skogsägare kan hjälskogsägarrörelsens Lundell, Jan pa till i det skogshistoriska arbetet historia? Sandström, Sven genom att spåra upp material. – En betydelsefull Sjunnesson och Till att börja med förmedlar vi en sak är att det är en Ulf Österblom. efterlysning av arkivet från Skådemokratisk rörelse När börjar neskog. med förgreningar egentligen Den som har upplysningar kan långt ut i fält i form historien? kontakta Ola Persson, LRF Skogsav skogsbruksområ– Grunden finns ägarna, som är kontaktperson för den och samarbete någonstans gruppen. mellan inspektorer i det ideella [email protected] och förtroendeengagemanget valda. Det tror jag från början av bidrar till att det finns en vital ideo1900-talet. Då handlade det om logisk debatt inom skogsägarrörelsen. rådgivning och upplysning för att Varför är historien viktig? nyttja skogsresursen till fullo. Det – Över huvud taget, i flera samgick så småningom över till virke och manhang, behöver samhället ha ett bildandet av producentkooperativ, perspektiv bakåt för att ha något att säger Sven Sjunnesson. bygga på inför framtiden. Är historien dåligt kartlagd? När blir ni klara? – Det finns en hel del minnesskrifter – Vi räknar med att det tar 3–4 år. och böcker, men de är inte sam- BFCCGw%%% %%%eXefgXgg\i ■ Näringspolitik har länge ■ Den 1 juli blir Birgitta Sundblad vd för Innventia, efter Gunnar Svedberg som går i pension. Innventia hette tidigare Packforsk och är industrins motsvarighet till Skogforsk. Ett aktuellt exempel på deras arbete är nanopapper, som vi skrev om i förra tidningen. Nyligen invigdes en pilotanläggning som gör 100 kilo nanocellulosa per dag. När man väl lärt sig tekniken var utmaningen att hitta en energisnål produktion. Det gick bra, jämfört med utgångspunkten har energiförbrukningen minskat med 98 procent. VI SKOGSÄGARE 2/11 Vi Skogsägare, nr 2 2008. i klustret med skogsteknikföretag i Vindeln. Hans Eliasson presenterades närmare i en artikel i Vi Skogsägare nr 2 2008. Den och andra tidigare nummer av tidningen kan läsas på www.atl.nu/ skog/viskogsagare.jsp TREVLIG LÄSNING ■ TVÅ FLYTTLASS är på väg till Föreningen Skogen i Stockholm, med Bengt Ek som vd. Det är: ✔Skogssverige, branschens gemensamma portal på internet. ✔Skogen i skolan, Bengt Ek. som ger lärarna hjälp att använda skogen i undervisningen. – Båda verksamheterna har mycket gemensamt med Föreningen Skogen. Genom att bilda ett gemensamt kansli inom Föreningen Skogen kan vi samarbeta om resurser och utbyta kunskaper och erfarenheter, säger Bengt Ek. NYA INKOMSTMÖJLIGHETER %%%ei`e^jgfc`k`b intresserat Sofia Lindblad. Tidigare arbetade hon med frågorna i riksdagen och nu fortsätter hon med samma sak hos LRF Skogsägarna, där hon delar tjänsten mellan jordbruk och skog. Nu handlar en hel del om EU:s kommande jordbrukspolitik och fortsättningen av landsbygdsprogrammet (som bidragit till allt från Kraftsamling Skog till motorsågskörkort). – Vi kan inte sitta och vänta utan måste vara aktiva, konstaterar Sofia. En annan dagsaktuell fråga är förenklingar av byråkratin som omger skogsägarna. – Skogsstyrelsen har bjudit in till en dialog kring regelförenklingar, vilket vi ser fram emot. Det är en viktig fråga, säger Sofia Lindblad. ■ Några veckor innan Oscarsutdelningen i Hollywood passar föreningen ”Mera Skog” på att dela ut en Skogs-Oscar till den Hans Eliassom gjort insatser son har ett av bestående värde brinnande för skogsnäringen i intresse för Västerbotten. mekanik. Årets mottagare är Hans Eliasson med många järn i elden. Inte minst är han delägare i Cranab och engagerad ■ Den som tillbringar var tredje vecka på anrika Gammelkroppa skogsskola har chansen att lära sig mer om skogsbruk och nya inkomstmöjligheter på fastigheten. Den nya kursen heter ”Skogsbruk och Mångbruk”. Kostnaden hålls nere genom pengar från EU. Kursen kostar 9 000 kronor + kost och logi för tiden i den vackra skolmiljön utanför Filipstad, dit skolan flyttade 1906. Historien började 1860. http://www.gammelkroppa.pp.se FRÅN JÖNKÖPING TILL SKÅNE Den som undrar vart Göran Enander försvann kan leta i Skåne. Där är han ny länsöverdirektör, vilket innebär att han leder det dagliga arbetet på länsstyrelsen och är landshövdingens närmaste Göran Enander. man. Enander var tidigare generaldirektör för Skogsstyrelsen, men nödgades lämna sin post innan förordnandet gick ut. >< {B 8I@ E ■ För fjortonde året i rad har LRF ökat antalet medlemmar. Vid utgången av 2010 hade organisationen 170 631 medlemmar. ■ Det Skogshistoriska sällskapet har medlemmar från hela skogssektorn. En del i verksamheten är årsboken med vitt skilda ämnen. Till den trevligaste läsningen i upplagan 2010 hör Henning Hamiltons färgstarka beskrivningar om jägmästarmöten i lappmarken. Till det intressantaste hör en artikel om gödslingens historia med en tillbakablick på ”skogsdöden”. År 1980 talades om en ”tickande kvävebomb”. Teorin grundades på en farlig spiral i form av försurning – kvävemättnad – kväveläckage – näringsbrist. Det påverkade Skogsstyrelsens allmänna (och restriktiva) råd för gödsling 1991. Av samma anledning ville myndigheten kalka skogmarken. I samma veva började andra forskare punktera teorin. Likväl återkom Skogsstyrelsen till teorin och dagens råd om gödsling är ganska lika de från 1991. Mer fakta om kogshistoriska sällskapet finns på www.skogshistoria.nu ■ En 32 år gammal havsörn har hittats död på Föglö på Åland, vilket är världsrekord när det gäller örnålder. Fågeln blev ringmärkt på den svenska ostkusten 53 NAMN & NYTT ?fccpNFF;^cXdfli `jbf^\e KRÖNIKAN É M`jbf^j^Xi\ igikkm^% Naturvård och och produktion är lika intimt sammanflätade som grenarna på de gamla ekarna, fulla av biologisk mångfald. Ingen björngråt på Hamra H är på Hamra i Östergötland börjar vårkänslorna så sakta återvända, snötäcket sjunker ihop, morgonljuset stiger och hackspettarna trummar på de gamla ekarna i parken. Livsglädjen är tillbaks. Det är skönt med årstider som går och kommer. QQQ När jag sitter med kaffekoppen på arbetsrummet och tittar ut över det sydsvenska skogslandskapet, går mina tankar tyvärr till Naturskyddsföreningens kampanj ”Blåbären minskar” med annonsen på en stor gråtande björn. ”Stoppa det oansvariga skogsbruket som hotar blåbären i våra södra skogar”, är budskapet. Våra södra skogar ägs till 80 procent av familjeskogsbruket. Det är alltså jag och tiotusentals andra skogsägare som, enligt annonsen, står för ett oansvarigt skogsbruk! Lever vi i samma verklighet, Naturskyddsföreningen på Söder i Stockholm eller jag i det östgötska eklandskapet? Jag är stolt skogsägare och stolt över mitt skogsbruk, och jag tror det är viktigt att vi skogsägare flyttar fram våra positioner och utan att skämmas står upp för det vi gör. QQQ Knappt hälften av rödlistans hotade arter tillhör skogslandska54 pet. Av dessa är i sin tur omkring hälften knutna till ädellövskogar, och där har vi kommit långt när det gäller ett ansvarsfullt brukande. Och många hotade arter i skogslandskapet är dessutom inte hotade på grund av skogsbruket i sig utan av andra faktorer. Av riksskogstaxeringens senaste rapport kan vi i stället se att vi är på god väg att klara miljömålen i skogsbruket. Lövträdens andel ökar och volymen grova träd har rentav ökat markant. Vi skogsägare är på rätt väg. Vi kan säkert bli bättre. Men vi är inte oansvariga! QQQ En annan fråga jag funderar över är användningen av skogens resurser. I debatten här i Sverige och i Bryssel är fokus lagd på det traditionella, det vill säga brädor och papper. Bioenergin börjar visserligen så sakteliga få fotfäste i det allmänna medvetandet, men man har fortfarande svårt att inse biomassans betydelse för framtiden när dels den fossila oljan tryter, dels när konkurrensen om färskvatten gör det svårare att till exempel producera bomull. Biomassan från skogen kommer att bli en mycket viktig och värdefull råvara till såväl konfektionsindustrin som den kemiska industrin. Och framtidens bilar kommer kanske bestå av 15–25 procent biobaserade produkter. Och kom ihåg att den skogliga biomassan är förnyelsebar, återvinningsbar och komposterbar, det vill säga uthållig. QQQ Vi skogsägare har en nyckelroll i utvecklingen av det uthålliga samhället. Biomassan från våra skogar kommer att spela en mycket viktig roll för hela vårt samhälle oavsett om man bor i Stockholm eller på Hamra. Vi ska fortsätta på den inslagna vägen och bruka våra skogar uthålligt, där naturvård och produktion går hand i hand. QQQ För övrigt finns inga gråtande björnar här och eventuell påverkan på blåbärsriset beror i så fall på att stammarna av klövvilt är väldigt stora. Dessutom var förra året en mycket fin blåbärssäsong. Christer Segerstéen Ordförande, Södra VI SKOGSÄGARE 2/11 AS FORS MW Utan entreprenörer stannar Sverige! Håkan Andersson, Råda i Hålanda I vår populära serie om användare och fantastiska entreprenörer har vi nu kommit fram till Håkan Andersson på gården Råda i Hålanda mellan Trollhättan och Göteborg. Håkan är unik på många sätt men vår nyfikenhet väcktes av att han i sitt dagliga arbete använder sig av en BIGAB 10–14, en NIAB 5–15 C samt en FARMA 12 tons skogsvagn med 8,5 m kran. Maskinerna har Håkan köpt av vår återförsäljare Staffans Maskiner AB som säljer hela vårt produktsortiment. Håkan som köper det mesta via Staffans Maskiner är mycket nöjd med sin återförsäljare. Ökad räckvidd ger 1,5–2 lass mer per dag! Håkan har bytt från sin tidigare 6,5 m kran till nyheten 8,5 m kran på sin 12 tons vagn. Håkan berättar att det blivit en ökad effektivitet främst på grund av den längre räckvidden. 1,5–2 lass mer per dag är det förbluffande resultatet. Håkan avverkar det mesta med sin NIAB som i sig underlättar själva skotningen. BIGAB 10–14 används mycket på gården men också i entreprenad tillsammans med en grävare. Gården som Håkan köpte 2001 består av ca 200 ha varav 175 produktiv skogsmark. Årligen avverkar han runt 250–500 m främst med NIAB-processorn och FARMA-vagnen. Utöver gården bedriver han sedan 1985 en mekanisk verkstad och modellsnickeri med idag 20-talet anställda. Är du intresserad kan du läsa mer på www.hamekaniska.com. Alla priser exkl. moms och frakt. FARMA NORDEN AB Fabrik: E-mail: [email protected] www.forsmw.com Information försäljning: Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. Göran Carlsson 0224-774 40. Teknisk support och reservdelar: 011-165 770. Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljare för närmare information se hemsida www.forsmw.com Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information. POSTTIDNING B VI SKOGSÄGARE Box 78 685 22 Torsby Ta del av våra ErbjuDditt aTrejnondCenetenr Kontakta Vedsäsongen är här - vi har maskinerna 0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH *HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDU I|UVPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ 8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|U lQQXK|JUHNDSDFLWHW .YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ± |YHUnUVHUIDUHQKHW [email protected], www.trejon.se Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 Vi har maskinerna för hela energikedjan. Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! Storsäljaren! Med klinga! Bogserbar! TREJON Ved-1107 Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning. Nyhet! POSTTIDNING B VI SKOGSÄGARE Box 78 685 22 Torsby Ta del av våra ErbjuDditt aTrejnondCenetenr Kontakta Vedsäsongen är här - vi har maskinerna 0DUNQDGVOHGDQGHRFKWHVWYLQQDUH *HQRPWlQNWDLQQRYDWLYDRFKXQLNDO|VQLQJDU I|UVPLGLJRFKUDWLRQHOOYHGKDQWHULQJ 8SSOlJJQLQJVERUGRFKDQGUDWLOOEHK|UI|U lQQXK|JUHNDSDFLWHW .YDOLWHWRFKSUHVWDQGDLHQNODVVI|UVLJ± |YHUnUVHUIDUHQKHW [email protected], www.trejon.se Tel: 0935-399 00, Fax: 0935-399 19 Vi har maskinerna för hela energikedjan. Kontakta Ditt Trejon Center för mer information! Storsäljaren! Med klinga! Bogserbar! TREJON Ved-1107 Med woodMAX Hakki Pilke vedmaskiner underlättas vedhanteringen på bästa sätt. Ett brett utbud av maskiner och tillbehör optimerar vedhanteringskedjan för varje brukares unika behov. Den höga kvaliteten säkerställer lång livslängd och effektiv vedframställning. Nyhet!
© Copyright 2024