1. No category

Förord
I Botkyrka kommun utanför Stockholm finns en lång tradition av
nätverksinriktat arbete inom individ- och familjeomsorg. Olika
arbetssätt har prövats för olika problemsituationer. Ett av de senare
utvecklingsprojekten är föräldrarådslag. Föräldrarådslag liknar
familjerådslag, en verksamhet som sedan länge är väl integrerad i
utredningsarbetet, särskilt med barn och ungdom.
Till föräldrarådslaget inbjuds föräldrar och andra anhöriga till en
grupp barn eller ungdomar som tillsammans har gjort sig skyldiga till
kriminella handlingar, eller på annat sätt betraktas som en riskgrupp
för en negativ utveckling.
Rådslagsarbete har funnits i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Det
är en experimentverksamhet inom området delaktighet och inflytande
för klienten i socialtjänsten. Det är den enda arbetsmodell som i sin
organisering innefattar en beslutsfattande position för det privata
nätverket. I en fas av rådslaget finns inga professionella personer med.
Sedan kan man naturligtvis problematisera runt den delaktighet och
det inflytande som erbjuds, i detta fall en föräldragrupp, vilket också
görs i denna rapport som presenterar ett föräldrarådslagsprojekt i
Botkyrka. Socialtjänsten är också representerad i rådslagsarbete
genom att stå för arbetsformerna och genom att ha inflytande över
handlingsplanen, som kan ses som en sammanfattning av nätverkets
”privata överläggning”.
Rapporten vänder sig till alla som söker nya arbetsmetoder kring
barn och ungdom när deras gemensamma uppträdande väcker frågan:
Är det rimligt att utreda varje barn enskilt eller finns arbetsmetoder
som är mer adekvata för beslutsfattande i syfte att åstadkomma en
förändring?
FoU-Södertörn är en interkommunal verksamhet vars huvudmän är
Botkyrka, Huddinge och Södertälje. Dess viktigaste uppgift är att
genom fältanknuten forskning utveckla det sociala arbetet inom
socialtjänsten. FoU-verksamheten består bl.a. av stöd till och
medverkan i olika forsknings- och utvecklingsprojekt, seminarier,
föreläsningar, kurser och handledning.
Tullinge i september 2005
Eva Nyberg
Forskningsledare
FoU-Södertörn
Abstract
Föräldrarådslag är en ny arbetsmodell som utvecklats i Botkyrka
kommun. I kommunen finns en tradition att arbeta nätverksinriktat
och Krismottagningen för barns nätverk i Botkyrka har sedan tidigt
80-tal arbetat med tanken om nätverkets betydelse för individer eller
familjer i kris.
Sedan senare delen av 90-talet har man i Botkyrka arbetat med
familjerådslag, som ursprungligen kommer från Nya Zeeland.
Föräldrarådslag, som beskrivs i denna rapport, bygger på familjerådslagsmodellen.
Föräldrarådslag handlar om att samla föräldrar kring en grupp barn
eller ungdomar där vuxna, som skolpersonal eller socialarbetare, fått
signaler om att barnen begått något brott eller på annat sätt agerat
olämpligt tillsammans. Oron över barnens agerande kan vara allmän
eller bero på en särskild händelse. Målet med modellen är att göra
föräldrarna delaktiga i planeringen för hur man ska komma tillrätta
med ett problem och förhindra att liknande händelser upprepas.
De första föräldrarådslagen hölls under 2001 och 2002. Under 2004
inleddes ett projekt för att utveckla metoden och implementera
arbetssättet i kommunen, främst med skolan och socialtjänstens
utredningsverksamhet som arenor. Projektet har beskrivits i rapporten
Projektrapport: Föräldrarådslagsprojektet Botkyrka Kommun, 2004
(Eriksson, 2004). Utvärderingen av projektet, vilken redovisas i
rapporten som följer och har genomförts vid FoU-Södertörn, startade
samtidigt. Brottsförebyggande rådet har stått för det ekonomiska
stödet till såväl projektet som till utvärderingen.
Under projekttiden har sex föräldrarådslag hållits. Utvärderingen har
haft som mål att se om och i så fall hur arbetsmodellen kan bryta en
negativ utveckling mot ett kriminellt beteende bland barn och
ungdomar i riskzon. Deltagare och arrangörer, dvs. föräldrar och
professionella, har intervjuats om sina erfarenheter av föräldrarådslagsprocessen.
Innehåll
Sid
Inledning …………………………………………………… 2
Föräldrarådslagets bakgrund ………………………………. 4
Syfte och frågeställningar …………………………………. 6
Metod – observation och intervju …………………………. 7
Föräldrarådslag – teoretiska utgångspunkter ……………… 10
Nätverksarbetets utveckling i Botkyrka
………………….. 16
Föräldrarådslagsprocessen ………………………………… 19
Samordnarna ………………………………………………. 23
Liknande verksamhet på andra orter i landet ……………… 26
Andra arbetssätt med barn och ungdom inom socialtjänsten
i Botkyrka …………………………………………………. 28
Deltagarna om föräldrarådslag: redovisning av materialet … 29
Föräldrarådslag – tre exempel i sammanfattning ………….. 38
Slutkommentar …………………………………………….. 47
Till sist …………………………………………………….. 51
Referenser …………………………………………………
Bilaga 1: Mall för föräldraintervju
Bilaga 2: Inbjudningsbrev till föräldrar
1
53
Inledning
Föräldrarådslag är en arbetsmodell som utvecklats inom
verksamheten för familjerådslag i Botkyrka kommun.
Familjerådslag i Botkyrka kommun startade som ett projekt,
parallellt med Svenska kommunförbundets försöksverksamhet med
familjerådslag. Projektet i Botkyrka pågick från september 1996 till
augusti 1998. Projekttiden förlängdes och verksamheten kom senare
att permanentas 2001 som Enheten för familjerådslag (Erkers, 2001).
För närvarande ingår enheten, tillsammans med FoU-Södertörn, i ett
flerårigt nordiskt projekt om familjerådslag. Inledningsvis gjordes
inom projektet en litteraturöversikt, en granskning av den nordiska
forskningen om familjerådslag, samt en undersökning av prevalensen
av familjerådslagsarbete i Sverige i början av 2000-talet (Erkers &
Nyberg, 2003). För närvarande genomförs parallellt i de nordiska
länderna en undersökning av barns och ungdomars erfarenheter av att
vara föremål för familjerådslag (Åkerlund, 2005, under arbete).
Familjerådslagsmodellen i Botkyrka har sitt ursprung från Nya
Zeeland. Family Group Conference är en modell som från början
användes i arbetet med landets ursprungsbefolkning, maorierna. Vid
ett familjerådslag samlar man familjen och det sociala nätverket för att
lösa ett problem i familjen.
Familjerådslag i Botkyrka kommun har kommit att praktiseras i stor
utsträckning, främst som en del av det sociala utredningsarbetet kring
barn och ungdomar. Enheten för familjerådslag är också organisatoriskt förlagd inom utredningsenheten.
Erkers (2001) formulerar “grundläggande värderingar i Botkyrka
kommuns familjerådslagsarbete“ på följande sätt:
Barn och ungdomar har rätt att:
- växa upp under trygga och säkra förhållanden.
- delta i beslut som påverkar dem och berör dem.
- lära sig ta ansvar för sina handlingar.
Föräldrar och släktingar har:
- rätt att få information om professionellas bedömningar vid
allvarlig oro för barnets situation.
- rätt att besluta hur deras barns och ungdomars behov bäst ska
tillgodoses.
- ansvaret för att skydda barnet och garantera att barnet eller
ungdomen får stöd att utvecklas, både som individ och som en
del i familjen och släkten.
De grundläggande värderingarna handlar om att ta till vara resurser
och kunskaper som finns i familj och nätverk runt barn och ungdomar.
2
De som berörs av socialtjänstens beslut och insatser ska involveras i
det sociala arbetet.
Familjerådslagsarbetet har med sina värderingar och sin arbetsmetod
fått stå modell för föräldrarådslaget. Idén till föräldrarådslaget föddes i
samtal mellan Enheten för familjerådslag och enskilda socialsekreterare i kommunens utredningsenhet. Ibland inkommer
anmälningar på grupper av barn eller ungdomar. I stället för att utreda
varje barn och familj för sig, varför inte bjuda in föräldrarna till ett
gemensamt möte kring den händelse som inbegripit samtliga barn och
föranlett en anmälan till socialtjänsten? Föräldrarådslaget kan ses som
en variant av familjerådslaget.
3
Föräldrarådslagets bakgrund
Under 2001 och 2002 har socialförvaltningens utredningsenhet i
Botkyrka kommun, med stöd av Enheten för familjerådslag, vid
enstaka tillfällen bjudit in föräldrar och närstående till gemensamma
möten. Mötena, som man valt att kalla föräldrarådslag, har initierats
då grupper av barn eller ungdomar har begått brott, eller då det funnits
en oro kring barnen som grupp.
Mötena har haft samma form som de familjerådslag kommunen
sedan en tid har praktiserat i relativt stor omfattning. Skillnaden är att
deltagarna i föräldrarådslagsmötena i många fall inte känner varandra,
eller ens har träffats tidigare. Det föräldrarådslagets deltagare har
gemensamt är att deras barn känner varandra och att vuxna reagerat på
barnens uppträdande som grupp.
De första försöken med föräldrarådslag visade att det finns ett behov
av att utveckla ett arbetssätt för att stärka föräldrar att bättre kunna ge
stöd och sätta gränser för sina barn och ungdomar.
De första föräldrarådslagen
Med inspiration i familjerådslagsverksamheten inleddes samtal
mellan personal vid Enheten för familjerådslag och utredande
socialsekreterare i samband med att polisrapporter inkom om
händelser med många barn eller ungdomar inbegripna. En liknande
situation uppstod då skolor i området fick problem med relationer
mellan elever där många var inblandade. Det handlar om situationer
och händelser som är svårutredda för vuxenvärlden i efterhand.
Ett av de första föräldrarådslagen handlade om ett gäng ungdomar
som stulit bilar tillsammans. Arbetet med föräldrarna fick samma
upplägg som ett familjerådslag, med föräldrarna betraktade som
“familjen“ men här sammanhållna av en gemensam problematik i
stället för familjerelationer. En samordnare tillsattes, som hade
förmöten med föräldrarna där arbetssättet förklarades och
motiverades. Föräldrarna inbjöds till ett möte med samma struktur
som familjerådslaget, med informationsfas, “privat“ överläggning med
formulering av en handlingsplan, och med redovisning av
handlingsplanen för socialtjänsten. Då resultatet av arbetet medförde
en bedömning att sannolikheten var liten för att ungdomarna i dessa
familjer skulle samlas kring kriminella handlingar i framtiden, bidrog
det till att intensifiera planeringen av fortsatt arbete med
föräldrarådslag inom utredningsenheten.
4
Föräldrarådslagsprojektet
En projektplan för “Föräldrarådslagsprojektet, Botkyrka kommun,
2004“, formulerades inom Enheten för Familjerådslag. Med
ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet kunde projektet
genomföras och sex rådslag har hållits under projekttiden. En av
samordnarna inom Enheten för familjerådslag, Patric Eriksson, har
varit projektledare. Under projektet var kommunens skolor och
socialtjänst (utredningsenheten för barn och ungdom) arenor för
föräldrarådslagsarbetet. Ett antal områdessekreterare (personal med
arbetsuppgifter närmast motsvarande fältsekreterarens) genomgick
under projekttiden utbildning för samordnaruppgiften. Vissa av
föräldrarådslagen inom projektet samordnades också av områdessekreterare, med bistånd av projektledaren.
En projektledningsgrupp med representanter från kommunens
socialtjänst har haft månatliga möten under projekttiden.
Projektledare Patric Eriksson har sammanfattat erfarenheterna av det
praktiska genomförandet av Föräldrarådslagsprojektet i en rapport
(Eriksson, 2004).
5
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna utvärdering är att undersöka om och i så fall hur
föräldrarådslag kan vara en verksam arbetsmodell för att bryta en
negativ utveckling mot en kriminell livsstil hos barn och ungdomar i
riskzon.
Utvärderingen är prospektiv, dvs. har följt en process medan den
pågått. Frågeställningarna får därför begränsas till de berördas
erfarenheter av rådslagsarbetet i ett kort tidsperspektiv. Några vida
frågeställningar, som övergripande fått styra materialinsamlingen i
utvärderingen, är följande.
Med föräldrar/anhöriga som informanter:
-
-
Hur såg förväntningarna ut inför föräldrarådslaget?
Vilken betydelse fick föräldrarådslaget för dem som
föräldrar?
Hur upplevde de den privata överläggningen?
Föräldrarnas
uppfattning
om
handlingsplanen.
Överensstämde den med vad man diskuterat under den
privata överläggningen?
Hur gick det sedan? Vad har hänt efter föräldrarådslaget?
Har man följt den handlingsplan som upprättades?
Med de professionella (samordnarna) som informanter:
-
Hur såg samordnarna på sitt arbete och sin roll i
föräldrarådslagsprocessen?
Vilka svårigheter och möjligheter såg samordnarna i
föräldrarådslagsarbetet?
Hur utföll föräldrarådslagsmötena i förhållande till
förväntningarna?
Samordnarnas syn på relevansen av den utbildning de fick i
förhållande till uppgiften. Finns behov av kompletterande
eller annorlunda utbildning?
6
Metod – observation och intervju
För att belysa föräldrarådslagets betydelse för de inblandade har
genomförts en materialinsamling där materialet kan kategoriseras på
tre sätt utifrån de sammanhang det uppkommit i.
1 Material från observationer av möten mellan professionella
omkring arbetsmetoden föräldrarådslag, framför allt utbildning för
blivande
samordnare,
informationsmöten
om
projektet
föräldrarådslag för personal inom kommunen som socialsekreterare
och skolpersonal, planeringsmöten mellan personal inom projektet
samt möten i projektledningsgruppen.
2 Material från observationer av föräldrarådslagsmötena.
3 Intervjuer med personal och föräldrar som deltagit i en
föräldrarådslagsprocess.
Materialinsamlingen har genomförts av Joacim Hagman, som varit
forskningsassistent inom FoU-Södertörns utvärderingsuppdrag. När
”jag” används i framställningen, vilket särskilt sker i samband med
beskrivningen av insamlandet av materialet, åsyftas Joacim Hagman.
För redovisningen av utvärderingen svarar tillsammans Joacim
Hagman och Eva Nyberg, forskningsledare vid FoU-Södertörn.
Observationer
Observationer (Lofland, 1995) har ingått för att få en bild av
föräldrarådslagsmötet, främst av samspelet mellan föräldrar och
professionella. Som observatör har jag fått möjlighet att delta vid
föräldrarnas privata överläggning. Då jag deltagit vid föräldrarådslagen har jag presenterat mig och beskrivit i vilken roll jag varit
där. Jag har då även passat på att informera de närvarande föräldrarna
om att jag haft för avsikt att kontakta dem vid senare tillfälle för en
intervju.
Jag har även deltagit vid ledningsgruppsmöten, utbildningstillfällen
och andra möten inom föräldrarådslagsprojektet.
Intervjuer
För att få svar på de olika deltagarnas, föräldrars och professionellas,
syn på föräldrarådslaget har ett antal intervjuer genomförts.
Intervjuerna har skrivits ut och analyserats. Vid föräldraintervjuerna
har jag följt en i förväg upprättad intervjuguide (se bilaga 1).
Sammanlagt har sex föräldrar, fyra mammor och två pappor,
intervjuats. Tanken var att få med föräldrar från olika föräldrarådslag,
då mötena fick olika karaktär. Föräldrarna har kontaktats per telefon
en tid efter rådslaget för att boka in tid till intervju.
7
Projektledaren, tre områdessekreterare samt en skolkurator har
intervjuats.
Återkoppling under projektets gång
Projektet Föräldrarådslag och utvärderingen av projektet har pågått
samtidigt. Utvärderaren har också arbetat nära den personal som
genomfört projektet. Det betyder att en hel del informella kontakter
med utbyte av information och synpunkter mellan de utvärderade och
utvärderare pågått under projekttiden.
Likaså har det deltagande i olika möten som ovan benämnts
observation kanske inte givits den mest adekvata benämningen.
Observatören, utvärderaren, har varit mer aktiv än vad som
karakteriserar en observatörsroll. Utvärderaren har underhand
beskrivit sina preliminära slutsatser av materialinsamlingen, i syfte att
dessa skulle kunna tas tillvara i utvecklingen av arbetsmetoden under
projekttiden.
Utvärderarens roll
Tillhörighet
Då något ska utvärderas är det viktigt att fundera över utvärderarens
ställning i förhållande till det han utvärderar.
Jag som utvärderar i detta fall har min ordinarie tjänst inom Botkyrka
kommuns socialförvaltning och tillhör Fält- och öppenvårdssektionen,
där jag kommer i kontakt med ungdomar som begått brott genom att
bland annat hålla i s.k. konsekvensprogram, ordna med ungdomstjänst samt hålla medlingsmöten mellan unga gärningsmän och deras
brottsoffer.
Till samma arbetsgrupp hör socialförvaltningens områdessekreterare,
som i samband med föräldrarådslagsprojeketet fått en ny arbetsuppgift, att samordna föräldrarådslag. Jag har dock inte något dagligt
samarbete med områdessekreterarna, då vi arbetar med olika
uppgifter. Vi har dock samma chef, delar arbetslokaler och träffas
emellanåt på gemensamma möten.
Jag har även på olika sätt kommit i kontakt med personalen inom
familjerådslagssektionen innan projektstarten med föräldrarådslag. Jag
har deltagit i nätverksarbete i kommunen av olika slag, som
familjerådslag, i olika roller.
Opartiskhet/naivitet
Det är viktigt att utvärderaren har ett opartiskt (kritiskt)
förhållningssätt till det han utvärderar och vid observationer förhåller
sig naiv till det han observerar.
8
Jag har så långt som möjligt försökt att förhålla mig naiv till
föräldrarådslag som metod. Jag har strävat efter att ställa mig utanför
och titta på föräldrarådslag kritiskt.
Mina förkunskaper inom området tycker jag har varit till nytta i
utvärderingen. Jag hade redan innan en relativt god kunskap, som
förvisso fördjupats, om familjerådslag innan utvärderingen. Detta har
gjort att jag känt mig bekant med grundtanken och metoden, som
bygger på strukturen för ett familjerådslag. Jag har därför kunna
fokusera på annat än det strukturella genomförandet då jag suttit med
som observatör.
Vid intervjuerna har det varit viktigt att få fram föräldrarnas
upplevelse av föräldrarådslaget. Mina tankar och idéer om vad som
skett på mötet då jag deltagit som observatör är då oviktigt, det är i
stället föräldrarnas upplevelse som ska fram.
9
Föräldrarådslag - teoretiska
utgångspunkter
Föräldrarådslag växte fram som en variant av familjerådslag som
praktiserats under många år, främst i andra länder såsom Nya Zeeland.
Familjerådslaget har från början används i arbetet med landets
ursprungsbefolkning, som har en annan syn på familjebegreppet och
har en tradition att involvera en större samling människor i
beslutsfattandet i familjer med olika former av problem.
Metoden bygger alltså på folklig kultur och beprövad erfarenhet.
Familjerådslagsmodellen har sedan “exporterats“ till västvärlden,
bl.a. till Sverige i en ny tappning, men med ursprungstanken om att
involvera den “utvidgade familjen“ i beslutsprocessen kring barn och
ungdomar. Den utvidgade familjen kan med svenskt språkbruk
beskrivas som familj och släkt.
Paradigmskifte
Praktiska erfarenheter leder till ny kunskap. Gamla arbetssätt
omvärderas och ersätts med nya.
Stora förändringar har ägt rum i den sociala barnavården under de
senaste decennierna. Man kan tala om ett genombrott för ett synsätt på
barn och familj som starkt förändrat villkoren för arbetet med dessa
grupper.
Jag kommer att hävda att det skett ett paradigmskifte inom den sociala
barnavården. Paradigm är egentligen ett begrepp inom
vetenskapsvärlden för att förklara varför forskare under olika epoker
tycks välja gemensamma utgångspunkter för att söka systematisk
kunskap. Paradigmskifte innebär i det sammanhanget att man söker sig
till andra utgångspunkter är de vedertagna för sin forskning…Jag lånar
sålunda paradigmbegreppet för att hävda att förändringarna som har
ägt rum inom den sociala barnavården under de senaste 20 åren är av
den karaktären att man kan tala om ett skifte i synen på familj som helt
förändrat det praktiska sociala arbetet. (Hessle, 2003, sid. 170)
Skiftet från att ha ett individualistiskt perspektiv till att se att varje
människa ingår i olika system och där påverkar och påverkas har lett
till ett nytt sätt att angripa problem som gäller barn och ungdomar.
Istället för att som tidigare arbeta med fokus på barnet har man vidgat
sitt synfält och inbegripit familjen och dess nätverk i det sociala
arbetet.
Forsberg och Wallmark (1998) talar också om ett paradigmskifte:
Med tiden började alltfler systemteoretiker ifrågasätta giltigheten om
homeostas i fråga om mänskliga sammanhang…Utvecklingen inom
filosofi och vetenskapsteori pekade på det omöjliga i att förhålla sig
objektiv till det som pågår i ett annat mänskligt system. Från och med
10
det ögonblick en behandlare träffar en familj eller ett nätverk blir han
enligt detta synsätt ofrånkomligen en del av sammanhanget. (Sid.33)
Hessle skriver vidare att:
Paradigmskiftet innebär…att man söker sig till andra utgångspunkter
än de vedertagna för sin forskning. Härigenom kommer den samlade
kunskap om världen som tidigare betraktats som sann att hamna i en ny
belysning, och nya former för “sann kunskap“ erövras av nya
forskargrupper…Man kan tala om ett skifte i synen på barn och familj
som helt förändrat utgångspunkterna i det praktiska sociala arbetet.
(Hessle, 2003, sid. 172)
Vad är det då som skiljer dagens socialvård för unga och deras
familjer från tidigare?
Systemteori
Nätverkstanken i Botkyrka kommun utgår från ett systemteoretiskt
perspektiv.
Systemteorin utgör ett synsätt som betonar helheter. Den utvecklades
ursprungligen inom naturvetenskapen. När företeelser som planeter,
atomer, människans inre organ, växter etc. började betraktas i samspel
med de större enheter de är en del av, innebar det stora språng framåt.
(Hessle, 2003, sid. 23)
Det systemteoretiska synsättet bygger enligt Forsberg och Wallmark
(1998) på några axiom:
- System organiserar sig hierarkiskt, d.v.s. varje system ingår i
sin tur i ett större system och inom sig rymmer det
delsystem/subsystem.
- Helheten är mer än summan av delarna. I ett systemteoretiskt
perspektiv bildar helheten en annan och större kvalitet än dess
delar lagda sida vid sida.
- En förändring i en del av ett system leder till en förändring i
alla andra delar av systemet och därmed i hela systemet.
- System har gränser – yttre gränser i förhållande till
omgivningen och inre gränser mellan de olika subsystemen.
- Levande system är i ständig rörelse och förändring.
Maktbalansen
Makt är ett begrepp som används i många olika sammanhang. Jag
ska här försöka se närmare på hur maktförhållandena mellan barnfamilj-samhälle kan skifta beroende på olika faktorer.
Maktförhållandena i en familj skiftar över tid. Då barnen är små och
helt beroende av vuxna i deras närhet ligger makten helt hos barnets
vårdgivare, i regel föräldrarna. Ju äldre barnet blir, desto mer makt
och kontroll kan föräldrarna överlåta på barnet.
11
Ju äldre barnet blir desto mer makt får (kräver) det. Mer makt, och
med det mer ansvar, är en del i utvecklingen mot vuxenlivet. Många
föräldrar hamnar i ett läge då de alltmer tappar kontrollen över sina
tonårsbarn och därmed makten att styra över dem.
Kommunen har det yttersta ansvaret för att ungdomar ska växa upp
under goda och trygga förhållanden, samt att en allsidig
personlighetsutveckling ska främjas. (1 kap 2 § Socialtjänstlagen)
I de fall ungdomar på grund av miljö eller eget beteende, riskerar en
negativ utveckling bär kommunen och dess socialtjänst ansvaret för
att insatser görs för att stävja en sådan utveckling. Makten över
besluten om vilka insatser som ska genomföras ligger slutligen på
socialtjänsten. I de fall kommunen går in och fattar beslut utan
föräldrars eller den unges samtycke har makten helt hamnat hos
samhället, i detta fall socialtjänsten.
Staten är skyldig att se till att alla barn inom landets jurisdiktion får det
skydd och den omvårdnad de behöver för sin välfärd. Det framgår av
artikel 3.2 i barnkonventionen. Staten ska respektera föräldrars och
vårdnadshavarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till barnet,
men är också skyldig att aktivt skydda barnet, om föräldrarna eller
andra personer som har lagligt ansvar för barnet, inte uppfyller sina
skyldigheter mot barnet. (SOU, 2000:77)
Empowerment-begreppet
Empowerment är ett begrepp som används allt oftare inom
socialvården, främst inom litteratur inom området. Empowerment
handlar om att på olika sätt stärka, engagera och involvera de berörda i
beslutsfattande som rör deras egna liv. Inom den sociala barnavården
handlar det alltså om att stärka föräldrar och andra i nätverket i
beslutsfattandet rörande barn och ungdomar.
Det finns ingen enhetlig definition av konceptet och angreppssättet
empowerment. Det finns olika teorier och modeller som kan räknas in i
begreppet. “Det är en mish-mash av koncept och tekniker, en stuvning
av urtida och moderna idéer, med någonting för alla, politiker,
praktiker och brukare av social service.
(Adams, 2003, sid. 28)
Ytterligare ett sätt att beskriva begreppet är “en process i vilken
individer, grupper och/eller samhällen får möjlighet att ta kontroll över
sina omständigheter och uppnå sina egna mål och därigenom kunna
jobba för att maximera deras livskvalitet.“
(Lupton & Nixon, 1999, sid. 9)
Några “vardagsteoretiska“ antaganden kring
föräldrarådslaget
Den mer övergripande teoretiska grunden för föräldrarådslagsarbetet
som presenterats ovan kan kompletteras med några mer “vardagsteoretiska“ antaganden som har betydelse för föräldrarådslaget som
12
idé. Föräldrarådslaget som idé har vuxit fram ur gränssättning för barn
och ungdomar som problemområde. Det bygger på några antaganden
om barns tillvaro och om vuxnas gränssättning i förhållande till sina
barn.
1/ Barn behöver tydliga gränser som sätts av vuxenvärlden runt dem, i
första hand föräldrarna.
2/ Att göra föräldrar, i motsats till professionella, ansvariga för att lösa
ett problem med barnet ger en mera hållbar och långsiktig lösning då
föräldrar finns runt sitt barn kontinuerligt och kan överföra
erfarenheterna till andra liknande situationer som uppstår, innan
problemen blivit stora.
3/ Att vara en del av lokala vuxennätverk ger föräldrar trygghet i sin
gränssättning gentemot barnen, då föräldrar kan rådgöra med andra i
samma situation.
Ovanstående antaganden kan tyckas ligga nära det sunda förnuftet.
Ändå är det så att familjens livsvillkor i dag i mycket motverkar
sådana relationer mellan barn och vuxna, och mellan vuxna, som
illustreras i dessa antaganden. Vuxnas bortovaro från bostadsområdet
genom långa arbetsdagar är ett sådant villkor. Att grannar inte är nära
bekanta är ett annat villkor. Att öka barngrupperna inom
institutionerna för barn, fritidshem och skola, minskar vuxenvärldens
insyn i relationerna mellan barnen.
The Children Act – ett partnerskap mellan föräldrar och
myndighet
1989 antogs en ny lag i Storbritannien – The Children Act, vars mål
var att lagstadga om stärkt rätt till familjerna i beslutsfattandet rörande
barn. Att i större utsträckning involvera föräldrarna i beslutsprocessen
rörande deras egna barn. Barnperspektivet var också något som lyftes
fram.
Familjerådslag har, även om det inte uttryckligen sägs så, en central
plats i The Children Act.
Då man utvärderade effekterna av familjerådslag i Storbritannien
kunde man bland annat se följande omedelbara resultat:
1. Familjestödet mobiliserades.
2. Partnerskap utvecklades mellan familj och professionella.
3. Empowerment genom en ökad känsla av ansvar.
4. Familjer motiverades att söka långsiktiga lösningar.
Empowerment inom dagens socialtjänst
Socialtjänsten har i sitt arbete de senaste åren, med stöd av
socialtjänstlagen, kommit att alltmer involvera föräldrar och andra
viktiga personer i familjens nätverk.
13
Lee (1999) skriver att empowerment är ett relativt nytt begrepp inom
det sociala arbetet. Fastän det används alltmer finns ingen klar
definition, och det kan användas som argument för såväl vänster- som
högerideologier i relation till det sociala arbetet. Den politiska
vänstern talar om medborgarinflytande, medan högern fokuserar på
exempelvis behovet av att ha en mer marknadsbaserad inriktning på
välfärdssamhällets uppbyggnad.
Empowerment, sett som ett centralt mål i samhällsarbete, är ett
komplext och ofta förvirrande begrepp.
Målet med empowerment är att människor ska ges ökad möjlighet att
kunna påverka sin omvärld. “När vi känner att vi kan göra vår röst
hörd, att vi blir lyssnade på, utvecklar vi en känsla av att ha förmåga
att kunna påverka våra liv.“ (Lee, 1999, sid. 68)
Ett av de uttalade målen med familjerådslag på Nya Zeeland är
empowering av familjerna inom beslutsprocessen rörande barnavård
(Lupton & Nixon, 1999):
Samtidigt som begrepp som “partnership“ och “empowerment“
används allt oftare inom den sociala barnavården har det ofta inte lett
till något praktiskt som kan uppfattas som “empowerment“ av de
involverade familjerna.
(Sid. 9)
Vad säger lagen?
Socialtjänsten förändrade inriktning mot att alltmer involvera
föräldrar i beslutsprocessen har som nämnts även skrivits in i lagen. I
fråga om omsorger om barn och ungdom står i Socialtjänstlagen § 12
att:
Socialnämnden skall
verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda
förhållanden,
i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och
ungdom,
med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn som har visat
tecken till en ogynnsam utveckling,
i nära samarbete med hemmen sörja för barn och ungdom som riskerar
att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver och, om
hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför
det egna hemmet.
Empowerment i Botkyrka
Föräldrarådslag, som det praktiseras i Botkyrka, kan i vissa
avseenden betraktas som empowering. Föräldrarna får information
och förutsättningar som är viktiga för dem att ha, för att sedan vara
med att besluta om vad som ska göras och formulera detta i en
handlingsplan.
14
Tanken med modellen är att göra föräldrarna delaktiga i
beslutsfattandet och planeringen rörande deras barn och att minska
inblandningen av professionella.
Dilemman med empowerment
Vissa dilemman uppstår i ett empowerment-arbete inom ramen för
ett professionellt arbete. “Risken finns att det blir missledande eller tas
över helt och hållet av professionella och andra i maktposition“
(Adams, 2003, sid. 4).
En svårighet med empowerment för professionella handlar om viljan
hos klient/brukare att ta emot de insatser som erbjuds. “I många fall
har den inledande motivationen och entusiasmen inte kommit från
brukarna själva utan från professionella som tror att det kunde vara
bra för dem“ (Lupton & Nixon, 1999, sid. 23).
Vissa kanske skulle sträcka sig så långt att de skulle påstå att arbetet
med empowerment kan få den motsatta effekten. Istället för att lämna
över makten till föräldrarna, sätter professionella upp ramarna, styr
genom både form och innehåll hur den produkt som blir resultatet av
föräldrarådslaget ska se ut. Det skulle kunna betecknas som
disempowerment. Empowermentbegreppet problematiseras på det
sättet i ett citat av Ryburn (i Dominelli, 1999):
Det kan vara bekvämt för oss att tro att, genom en process av noggrant
arbete grundat på expertis och övning, kan vi veta vad som är bäst för
barn och deras familjer. Det finns inga bevis som stödjer detta.
Socialarbetets historia i arbetet med barn är fullt av dåliga exempel på
hur vi utan någon grund tror oss veta bäst.
15
Nätverksarbetets utveckling i
Botkyrka kommun
Bakgrund
Botkyrka kommun med miljonprogramsområdena Fittja, Alby,
Hallunda och Norsborg var redan i slutet av 70-talet eftersatt i
jämförelse med resten av storstockholm ifråga om inkomster och
social utslagning. Merparten av de 35 000 invånarna i dessa områden
är uppslitna med rötter från världen alla hörn.
Idéerna om nätverksterapins möjligheter nådde Botkyrka under 70talet. Krismottagningen för barns nätverk startades 1989 inom ett
samarbetsprojekt (Albyprojektet) mellan socialtjänsten i Botkyrka
kommun, Stockholms Läns Landsting och Socialstyrelsen.
Krismottagningens arbete bygger på tanken att det i en kris finns
många lidande; inte bara en utpekad klient och dennes familj
(Forsberg & Wallmark, 1998).
Nätverksmöten
Krismottagningen i Botkyrka kom att arbeta med nätverksmöten i
familjer där det förelåg en kris, exempelvis vid ett omhändertagande
av ett barn.
Behandlingsformen passar ofta ifråga om kriser för människor med
rötter i främmande kulturer. Många invandrarfamiljer har starka
traditioner att lösa problem genom att utvidga sammanhanget. Det är
sällan problem med att samlas. Släkt, vänner, kulturföreningen och
vanligtvis församlingsprästen kommer gärna till ett möte med
företrädare för svenska myndigheter.
(Forsberg & Wallmark, 1998, sid. 59)
Nätverksterapeuterna på Krismottagningen i Botkyrka utgick ifrån
Cullbergs (2003) kristeori. En traumatisk kris kan delas in i olika
faser:
- Chockfasen. Man kan inte ta till sig vad som hänt – varar
allt mellan minuter och några veckor.
- Reaktionsfasen. Insikt om vad som inträffat. Känslomässiga
upplevelser av överskuggande sorg och vrede, parat med
starka försvarsreaktioner är typiska för denna fas.
Reaktionsfasen bildar tillsammans med chockfasen krisens
så kallade akuta skede, som i regel pågår 4-8 veckor.
- Bearbetningsfasen. Man accepterar det inträffade. En
försoning med det inträffade börjar ta form och symtom och
beteendestörningar sjunker undan. Pågår mellan ett halvår
till ett år efter händelsen.
16
-
Nyorienteringsfasen. Man finner möjligheter att bejaka livet
igen.
Målsättningen med nätverksmötet är, enligt Forsberg och Wallmark
(1998):
1. Att nätverket mobiliseras.
2. Att nätverket länkas ihop.
3. Att nätverket tar över ansvaret.
Familjerådslag
Nätverksarbetet kom att bli Botkyrka kommuns kännetecken. Så
småningom kom några av krismottagningens nätverksterapeuter i
kontakt med ett nytt begrepp som låg i linje med nätverksarbetet som
sedan några år bedrivits i kommunen. Mats Erkers, numera
familjerådslagsansvarig i Botkyrka kommun skriver:
När jag och mina förra kollegor, familje- och nätverksterapeuter vid
krismottagningen i Botkyrka kommun, fick höra talas om Family Group
Conference i Nya Zeeland blev vi mycket intresserade. Vi såg detta
arbetssätt som närbesläktat med det sociala nätverksarbete som hade
utvecklats och bedrivits inom vår kommun sedan mitten på 70-talet.
(Erkers, 2001, sid. 8)
Parallellt med att man började titta på den nya zeeländska modellen i
Botkyrka kommun inledde Svenska kommunförbundet en
försöksverksamhet med familjerådslag i tio svenska kommuner.
Avsikten var att pröva den nya zeeländska Family Group Conferencemodellen som metod i social barnavård och anpassa den till svenska
förhållanden. “I svenska kommunförbundets urval av tio kommuner
kom Botkyrka inte med. Bland annat med motivet att professionella
samordnare inte stämde överens med ursprungsmodellen från Nya
Zeeland. Det visade sig senare vara felaktigt.“ (Erkers, 2001, sid. 8)
Svenska kommunförbundet och representanter från Botkyrka
kommun hade olika tolkningar om hur familjerådslag skulle
praktiseras, då framför allt ifråga om samordnarens tillhörighet.
Botkyrkas projekt var avvikande och vi var ju kanske inte heller en
traditionell svensk kommun med vår stora andel av ung, invandrad
befolkning med större delen av livet framför sig. Socialnämnden beslöt,
trots motgången, att starta projektet utan stöd från kommunförbundet.
Länsstyrelsen i Stockholm kom att bistå med medel till utvärderingen av
projektet. På detta sätt kom två olika projekt med familjerådslag att
pågå parallellt i landet, Familjerådslag i Sverige och Familjerådslag i
Botkyrka kommun. (a.a. sid. 8)
Den första tiden hölls inte särskilt många familjerådslag i Botkyrka.
Arbetet tog fart först när en projektledare hade utsätts. Då
genomfördes under de följande fyra åren sammanlagt över 100
familjerådslag (a.a. sid. 9).
17
Den målgrupp man prioriterat i Botkyrka är barn och unga som är
aktuella inom socialförvaltningen och där förvaltningen bedömer att
det finns behov av mer omfattande insatser för barnen i familjen.
“Många barn och ungdomar som varit akutplacerade i jourhem eller
akutinstitutioner har efter familjerådslaget kunnat flytta hem eller till
någon anhörig i nätverket.“ (a.a. sid. 11)
På senare tid har man prövat familjerådslag i arbetet med familjer
och enskilda som är hotade av vräkning från sin bostad (Bons, 2005).
Från familjerådslag till föräldrarådslag
För några år sedan anhölls ett antal pojkar sedan de, åtföljda av polis,
åkt av vägen i en stulen bil. Pojkarna var i åldern 14-16 år. Det hade
då, sedan en tid tillbaka, stulits ett stort antal bilar i två
bostadsområden i Botkyrka. Det uppdagades senare att några av
pojkarna låg bakom flertalet av dessa bilstölder.
Då detta kom till socialförvaltningen kännedom beslutade man att,
istället för att kontakta familjerna var för sig, bjuda in föräldrarna till
dessa ungdomar till ett gemensamt möte. Man lyckades få många
föräldrar till mötet och resultatet av mötet ansåg alla berörda blev bra.
Föräldrarna satte upp gemensamma regler för barnens tider, och man
utbytte telefonnummer. Som en följd av mötet upphörde bilstölderna i
området.
18
Föräldrarådslagsprocessen
Att initiera ett föräldrarådslag
Föräldrarådslagen har under projekttiden initierats av skola eller
socialtjänst. Skolpersonal eller socialsekreterare har själva upptäckt,
eller fått information om, en grupp barn vars uppträdande bedömts
som oacceptabelt och medfört att man bedömt barnen vara i riskzon
för en negativ utveckling. Personalen har därefter kontaktat
projektledaren. Då man beslutat att hålla föräldrarådslag har
samordnare utsetts. I projektets rådslag har det ofta varit två
samordnare.
Samordnaren och den personal som initierat rådslaget har sedan
samarbetat kring formuleringen av de frågeställningar som förbereds
för att styra föräldrarnas samtal under deras privata överläggning. Man
beslutar också tillsammans vilka informatörer (professionella) som
skall medverka i rådslaget, i den s.k. informationsfasen. Samordnaren
sköter så kontakten med dem och förklarar deras roll i rådslagsprocessen och under det kommande mötet.
Inbjudan
Då samordnaren har fått information om vilka barn som är berörda
har ett brev skickats ut till föräldrarna. Brevet har formulerats av
initiativtagarna till rådslaget (skola eller socialtjänst), i några fall av
projektledaren (se exempel i bilaga 2).
Brevet med inbjudan innehåller den bakomliggande orsaken till att
ett föräldrarådslag planeras, syftet med mötet och de frågeställningar
som ska diskuteras under rådslagsmötet. I brevet förklaras även varför
man valt just föräldrarådslag i detta fall.
Preliminär tid för mötet anges och dagordning för föräldrarådslagsmötet Föräldrarna informeras även om att de kommer att bli
kontaktade av samordnaren för mer information.
Telefonkontakt
Då breven skickats ut tar samordnaren kontakt med föräldrarna per
telefon. Vid telefonkontakten får föräldern möjlighet att ställa frågor.
Föräldrarna får även information om den ideologiska bakgrunden – att
skapa ett forum för föräldrarna där de själva får vara delaktiga i
planeringen kring sina barn. Samordnaren bokar även in en tid för ett
personligt möte.
19
Förmöte
Samordnaren har som ambition att träffa alla föräldrar personligen
innan rådslagsmötet. Vid mötet beskriver samordnaren mötet, kollar
av vilken oro föräldern känner, förväntningar inför mötet.
Samordnaren kontrollerar även om tidpunkten för mötet som angivits i
brevet fungerar för föräldern. Vid mötet frågar samordnaren om han
får informera de övriga föräldrarna om att föräldern är inbjuden till
mötet och häver därigenom sekretessen.
Definitiv inbjudan
Då alla föräldrar har kontaktats skrivs en definitiv inbjudan med
tidpunkt och plats för mötet. I brevet finns även en förteckning över
de föräldrar och professionella som inbjudits. Professionella betyder
här vanligen fler personer än samordnaren/na. Det kan vara de som
initierat rådslaget, i förevarande fall inom projektet personal från skola
och socialtjänst. Det kan vara professionella med speciella uppgifter
som anknyter till den problematik som föranlett rådslaget. Ett exempel
är att inbjuda personal som arbetar med program för ungdomar i
riskzon för kriminalitet för att informera föräldrar om kommunens
erbjudanden vid eventuella önskemål om sådant stöd. Ibland
förekommer den typen av frågor från föräldrar i samband med
upprättande av handlingsplanen, dvs. vilket stöd kan kommunen
erbjuda familjer i den speciella situationen? Då kan sådan personal
inbjudas till ett uppföljande möte om föräldrarna så önskar.
I vissa fall ringer samordnaren upp de inbjudna föräldrarna kort tid
innan mötet. Fördelen med detta är att samordnaren då har möjlighet
att trycka på vikten av att så många föräldrar som möjligt kommer till
mötet och får en bekräftelse på om föräldrarna avser att komma eller
inte.
Vid val av lokal för rådslagen är begreppet “neutral“ centralt. För att
markera rådslaget som en annorlunda verksamhet än övriga kontakter
en familj har med socialtjänsten väljer man gärna en annan lokal än
socialtjänstens. Av samma skäl är en familjs hem likaså ett olämpligt
lokalval. Vid en genomgång av de familjer som ingick i
föräldrarådslagsprojektet visade det sig att ca 1/3 haft kontakt med
socialtjänsten tidigare.
Föräldrarådslagsmötet
Mötet har en bestämd struktur enligt följande:
1. Samordnaren inleder mötet med att hälsa alla välkomna. Struktur
och dagordning för mötet presenteras.
20
2. Därefter får alla närvarande presentera sig och berätta i vilken roll
de är där.
3. Information från de professionella (”informationsfasen”). Efter en
presentationsrunda av alla deltagare informerar den som initierat
mötet, skola, socialsekreterare, om vilka problem man anser finns,
och varifrån man fått informationen om barnens agerande, om man
inte skaffat sig den själv genom direkt kontakt med barngruppen.
Informationen syftar till att alla föräldrar ska få samma information
om den situation som lett fram till att de professionella bekymrar
sig för barnen som grupp.
Om det finns anledning att de professionella tar del av föräldrarnas
handlingsplan stannar de kvar i lokalen tills den presenteras senare,
annars lämnar de mötet.
4. Frågeställningarna presenteras. Dessa ligger som grund för den
privata överläggningen. Föräldrarna blir ombedda att skriva ner
punkter de diskuterar, som sedan ska formuleras i en
handlingsplan.
5. Den ”privata överläggningen”. Under denna lämnar de
professionella föräldrarna att själva diskutera. Föräldrarna samtalar
kring frågeställningarna, formulerar önskemål och upprättar en
handlingsplan. Överläggningen pågår så länge som föräldrarna
önskar.
6. Då den privata överläggningen är klar återsamlas föräldrar,
samordnare och eventuellt andra professionella. Handlingsplanen
presenteras, formuleras och diskuteras.
Uppföljande möten
Föräldrarna kan ha önskemål om att ha ytterligare träffar efter det
första föräldrarådslaget. Till det uppföljande mötet kan professionella
bjudas in för att informera om något tema, eller föräldrar och barn
träffas tillsammans för någon aktivitet utan professionellas
inblandning.
Villkorad handlingsplan
Inom familjerådslagsverksamheten har s.k. villkorade handlingsplaner förekommit. Det innebär att socialtjänsten ställer villkor för
dess innehåll. Man kan kräva att den innehåller vissa aktiviteter, eller
vissa stödinsatser, som tjänar till en förändring av barnets situation,
exempelvis i skolan eller på fritiden. Man kan också formulera vissa
ramar, som innebär en förändring av barnets boendesituation. I korthet
innebär den villkorade handlingsplanen en myndighetsutövning.
En handlingsplan kan också bli villkorad i efterhand. Så blir den när
några inledande krav inte formulerats men socialtjänstens
representanter i efterhand ”underkänner” planen. Rådslaget fortsätter
21
då sitt arbete tills planen fått ett innehåll som socialtjänsten finner
godtagbar och rådslagets deltagare samtidigt anser realistisk att
genomföra.
Vid rådslagen inom föräldrarådslagsprojektet förekom inga
villkorade handlingsplaner. Men det är naturligtvis möjligt att använda
sådana även inom föräldrarådslagsverksamheten i framtiden.
22
Samordnarna
I föräldrarådslagsprocessen har samordnarna en viktig funktion. I
föräldrarådslagsprojektet valde man att använda sig av kommunens
områdessekreterare i arbetet att samordna rådslagen.
Områdessekreterarna
I Botkyrka kommun har man sedan senare delen av 80-talet valt att
benämna dem områdessekreterare, som i många andra av landets
kommuner kallas för fältsekreterare, eller kort och gott “fältare“.
Områdessekreterarens arbete är organiserat så att han eller hon arbetar
med huvudinriktning på en speciell kommundel, men även
kommuntäckande när så behövs. Arbetet innebär förebyggande socialt
arbete med bland annat kontakt med skolorna, riktade
gruppverksamheter och uppsökande “fältarbete“ kvällstid, särskilt i
samband med storhelger, skolavslutning eller större evenemang.
Områdessekreterarna arbetar även med kartläggning av behov i
området och samhällsarbete.
Kommunens områdessekreterare har olika bakgrund och utbildning.
Inom gruppen finns såväl socionomer, socialpedagoger, som personer
med annan bakgrund, exempelvis journalistik.
Samordnarens uppgift vid föräldrarådslag
Under projektet fick samordnaren sitt uppdrag, att organisera
föräldrarådslaget från projektledaren, som informerade om bakgrund
och motiv för uppdraget. I samband därmed överlämnades uppgifter
om de aktuella barnen/ungdomarna och deras föräldrar.
Samordnaren har ansvar för att frågeställningarna till rådslagsmötet
formuleras. Frågeställningarna formuleras i samråd med de tjänstemän
som initierat mötet. Det betyder att samordnaren ibland enbart är
samtalspartner i formuleringen, ibland själv står för formuleringen,
beroende på hur säkra tjänstemännen känner sig i uppgiften.
Samordnaren skriver sedan ett brev som skickas till alla berörda
föräldrar. I brevet informerades föräldrarna om att deras barn ingår i
en grupp, vars uppträdande motiverat ett beslut om att anordna ett
föräldrarådslag.
Samordnaren tar sedan kontakt med föräldrarna per telefon. I de
flesta fall träffar samordnaren även föräldrarna personligen inför
mötet. Samordnaren går igenom hur föräldrarådslagsmötet går till och
vad man vill uppnå med mötet.
Samordnaren ansvarar också för en del praktiska saker, som att boka
lokal och ordna dryck och tilltugg till rådslagsmötet.
Under själva föräldrarådslaget är samordnaren mötesledare.
23
Samordnarnas tillhörighet
Då familjerådslagsarbetet inleddes i Botkyrka valde man att använda
professionella inom kommunens socialtjänst som samordnare för
rådslagen.
Botkyrka ville ta vara på den erfarenhet av nätverkskompetens som
fanns inom kommunen. Det sågs som en fördel att kunna använda
Krismottagningens personal som samordnare när familjerådslagsmodellen skulle provas. Eftersom personalen på Krismottagningen inte
är myndighetsutövande i sitt arbete utan endast har en behandlande
roll inom socialtjänsten ansågs det inte att deras tillhörighet till
socialtjänsten skulle försvåra rollen som samordnare.
(Sjöblom, 1999, sid. 62)
I kommunförbundets familjerådslagsprojekt valde man att använda
samordnare som var fristående från socialtjänsten med argument som:
För att samordnaren ska kunna hjälpa familjen att samla nätverket och
förbereda alla inbjudna måste hon skapa en effektiv och förtroendefull
arbetsrelation till familjen. Familjen ska känna att samordnaren är till
för den.
På ett neutralt och opartiskt sätt ska hon hjälpa familjen att arrangera
sitt möte. Då är det viktigt att samordnaren inte på något sätt kan
sammanblandas med socialtjänstens personal som utreder, utövar
myndighet och ger service.
(Lilja, 2000)
Enheten för Familjerådslag i Botkyrka i dag, som även ansvarar för
föräldrarådslag, är en del av socialförvaltningen utredningsenhet och
består av sektionschef och tre samordnare. Samordnarna arbetar enbart
med samordnande uppgifter och inom gruppen finns idag mycket
erfarenhet och kunskap om arbetet som samordnare. Samordnarna har
tät kontakt med kommunens utredande socialsekreterare med
myndighetsutövande funktion.
I valet av samordnare i Föräldrarådslagsprojektet valde man alltså
även denna gång professionella, nu i form av kommunanställda
områdessekreterare. Områdessekreterarna saknar liksom de övriga
samordnarna myndighetsutövande uppgifter. Projektledarens synpunkter under intervjun på frågan om samordnares tillhörighet:
Tanken med områdessekreterarna är att de jobbar mycket med grupper,
att de ofta träffar föräldrar, men på ett lite annat sätt…
Man ska vara intresserad av och engagerad i att samla ihop nätverk
och tro att de kan vara starka…
Jag är ju själv anställd samordnare inom socialtjänsten, sittandes i
samma korridor som utredande socialsekreterare. Fast jag är ju
färgad, så jag tycker ju inte att det påverkar mig på något sätt – men
det gör det säkert. Men jag tror att det påverkar mig mer positivt än
negativt…Det handlar om att hålla på roller.
24
Opartiskhet
Kommunens val av professionella samordnare har tidigare kritiserats
i olika sammanhang. Kritiken har bland annat handlat om att
samordnaren inte är opartisk i förhållande till socialtjänsten och dess
myndighetsutövning. Men Botkyrka kommun har, sedan man började
arbeta med familjerådslag i kommunen, valt att ha samordnare som är
anställda inom kommunens socialförvaltning.
I en studie av samordnarrollen (Adolfsson, 1998) framkom att flera
samordnare önskade att det skulle bli ett yrke att vara samordnare. De
uttryckte att det var svårt att kombinera heltidsarbete med
samordnaruppdraget. Samtidigt uttryckte ungefär hälften (antal
saknas) av samordnarna i studien att det fanns risker med att det skulle
bli ett yrke. De tänkte att de skulle förlora i trovärdighet gentemot
familjerna. De såg sig som något av en buffert mellan familj och
socialtjänst.
Botkyrka kommuns områdessekreterare är anställda av
socialförvaltningen men en relativt fri roll i förhållande till
förvaltningen och arbetar med förebyggande socialt arbete. Det
innebär mycket kontakt med skolorna i området, gruppverksamheter
och uppsökande arbete.
25
Liknande verksamhet på
andra orter i landet
Älvsjö / Östberga utanför Stockholm
I
början
av
1980-talet
gjorde
socialtjänsten
många
omhändertaganden av ungdomar i Älvsjö, en stadsdel i södra
Stockholm. Enheten för ungdomar inom socialtjänsten i området
arbetade, såsom många andra under denna tid, mycket inriktat på
individen och familjen.
En önskan om att arbeta på ett annat sätt kom upp en dag i januari
1983, när vi mottog en rapport gällande 6 ungdomar från Östberga,
alla mellan 15 och 16 år. De hade blivit gripna av polisen då de brutit
sig in i ett antal tågvagnar. De hade stulit utrustning värt stora belopp
och hölls anhållna.
Istället för att arbeta på ett traditionellt sätt, genom att koncentrera oss
på “symtombärarna“ och deras föräldrar, bestämde vi oss för ett annat
angreppssätt.
(Isacson & Helin, 1999, sid. 170)
Isacson & Helin, som arbetade som socialsekreterare i Älvsjö under
denna tid, genomförde ett projektarbete med en grupp ungdomar och
deras familjer, vilket blivit mycket uppmärksammat när det
rapporterades i Lena Dominellis bok ”Community Approaches to
Child Welfare”.
Författarna beskriver hur man arbetade med ungdomarna på olika
nivåer:
1. På individuell nivå arbetade man så att man en gång i veckan
träffade familjen inklusive syskon och andra familjemedlemmar.
Varje ungdom fick också sin egen kontaktperson, som de kunde
träffa regelbundet. Kontaktpersonens uppgift var att försöka få in
ungdomen på mer meningsfulla aktiviteter. Kontaktpersonerna
kom ur det egna nätverket.
2. På en interpersonell nivå erbjöd man föräldraparen att träffas var
fjortonde dag för att diskutera föräldrarollen.
Till en början var föräldrarna tveksamma. De hade mycket
förutfattade meningar om de andra föräldrarna i gruppen, även om
de egna barnen hade varit på besök i de andras hem vid flera
tillfällen. Efter ett par träffar lyckades man dock få alla föräldrar
att komma, även de som inte levde tillsammans med sina barn.
Det framkom att flera av dem upplevde att de blivit fråntagna sin
auktoritet i sin föräldraroll i mötet med myndigheterna. En del
föräldrar menade att deras ungdomar hade tappat all respekt för
dem. Man beslutade därför att bilda en föräldragrupp, i syfte att ge
föräldrarna sin auktoritet tillbaka.
26
3. På strukturell nivå gjordes olika insatser. Varje familj fick berätta
sin historia, som filmades och visades för lokalpolitiker, där
familjerna beskrev hur de påverkades av bristande resurser i
samhället.
Så småningom startade inom stadsdelens socialtjänst Nätverkshuset i
Älvsjö. Därigenom har arbetet givits en medveten nätverksinriktning,
som fortfarande är aktuell.
Gotlands kommun / Visby
Gotlands kommun hade under senare delen av 2003 ett antal
ungdomar i åldern 14 till 18 år, som aktualiserades inom
socialförvaltningen med olika typer av problematik. Kommunens
samordnare för familjerådslag kontaktades.
Samordnaren hade fått information om att man i Botkyrka kommun
hade provat något som man valt att kalla föräldrarådslag. Man
beslutade att prova modellen.
I en samarbetsprocess mellan socialtjänst, polis, fritidsgårdar och
andra institutioner med kännedom om ungdomar i lokalsamhället,
identifierades de ungdomar vars föräldrar skulle inbjudas till
rådslaget.
Ett familjerådslag enligt Botkyrka kommuns modell genomfördes.
Efter rådslagsmötet upplevde man att det lugnade ner sig kring flera
av de grupper ungdomar som det tidigare hade funnits oro kring.
27
Andra arbetssätt med barn och
ungdom inom socialtjänsten i
Botkyrka
Föräldrarådslag är en modell att använda för att involvera och stärka
föräldrar i sin föräldraroll. Inom Botkyrka kommun arbetar man med
andra alternativa metoder med samma målgrupp. Några metoder
presenteras nedan för att sätta in föräldrarådslaget i sitt sammanhang.
Stödgrupper
På många håll erbjuder man föräldrar att delta i stödgrupper med
olika inriktning. Det kan exempelvis handla om att vara
tonårsförälder, småbarnsförälder eller förälder till utagerande barn.
Individuella insatser
Ungdomar som begått brott kan bli aktuella för olika former av
insatser från socialtjänsten, frivilligt eller som ett resultat av ett
domslut.
Ungdomen och dennes föräldrar kan få erbjudande om att genomgå
konsekvensprogram, ett program som syftar till att förhindra att
ungdomen inte ska återfalla i kriminalitet. Benämningen syftar på att
programmet inriktas mot ökad kunskap och förståelse för den
kriminella livsstilens konsekvenser, såväl för ungdomen själv som för
anhöriga och brottsoffer. Programmen kan omfatta enbart ungdomar
eller inbegripa även föräldrar. Om ungdomen är straffmyndig kan han
även dömas till vård inom socialtjänsten. Överlämnandet till
socialtjänsten kan innebära att ungdomen deltar i konsekvensprogram,
gör ungdomstjänst eller får andra insatser.
Familjerådslag
I vissa fall då en ungdom begår brott och det finns en oro från
familjen kan det vara lämpligt att man anordnar ett familjerådslag.
Familjerådslaget kan vara till hjälp för att se hur nätverket kring
ungdomen kan stödja ungdomen och den närmaste familjen.
28
Deltagarna om föräldrarådslag:
redovisning av materialet
I detta kapitel sammanfattas materialet från såväl intervjuer med
föräldrar och professionella som från observationer av de olika möten
som jag deltagit i.
Inbjudan
Olika sätt att bjuda in föräldrar till föräldrarådslag prövades under
projektet. Några exempel på reaktioner på olika former av inbjudan
presenteras nedan.
De föräldrar som bjudits in till föräldrarådslag har reagerat olika då
de blivit kontaktade och inbjudna till ett möte för att diskutera
situationen kring deras barn. En mamma som fick en inbjudan till ett
möte uttrycker att hon kände det som att hennes tonåring var utpekad.
Hon var därför mycket nervös inför mötet.
Vid ett tillfälle valde samordnaren att åka runt till föräldrarna och
lämna inbjudan personligen. Muhammed, en av de inbjudna
föräldrarna, säger:
Det var informellt, det var inte bra. Det var inte bra att han kom hem
och knackade på dörren.
På frågan om hur det kändes att bli inbjuden till mötet svarar han att
“alla möten som kan förbättra för mitt barn är bra möten“. Han kände
sig, trots sitt missnöje med formen för inbjudan, mycket förväntansfull
och positiv inför mötet. Tina uttryckte att hon tyckte att inbjudan var
mycket vänligt formulerad, “mycket vänligare än jag själv hade
skrivit“. Hon menar att ungdomarnas beteende, som var ursprunget till
rådslaget, kunde motiverat en strängare formulering.
En mamma som blev inbjuden till mötet backade ur då hon fick
kännedom om vilka andra föräldrar som var inbjudna.
Att komma till mötet
Föräldrarna hade olika känslor då de skulle gå på
föräldrarådslagsmötet. Alltifrån att känna sig nervös och orolig till att
känna sig avspänd och förväntansfull. Carolina berättade att hon
tyckte att det var nervöst att träffa nya människor för att diskutera
problem kring barnen, men att det kändes bra då hon väl var där. “Vi
behövde prata ut…vi var alla i samma sits“, säger Carolina.
Gustav säger att han inte riktigt förstod syftet med mötet då han kom
dit, men att mötet blev en positiv erfarenhet.
29
Vid vissa föräldrarådslag var det många professionella närvarande.
Flera föräldrar uttryckte att det var mycket folk, särskilt från de
sociala myndigheterna.
Mötet börjar: informationsfasen
Representanter från socialtjänst och skola lämnade information om
den oro de kände kring barnen och vilka resurser och insatser de
kunde erbjuda föräldrarna.
Vissa av föräldrarna som bjöds in till föräldrarådslagen hade haft
kontakt med socialtjänsten tidigare. För andra var det första mötet
med socialtjänsten.
Tina, som tidigare hade tankar om att socialtjänsten var något man
inte ville ha att göra med, säger att hon ändrade sin syn på
socialtjänsten då hon fick information om dess arbete och vad man
kan erbjuda.
Pirjo, som hade bjudits in för att det fanns oro kring hennes son,
berättar att hon kände att mötet inte berörde henne då hon fick
information. Hennes son umgicks förvisso med några av de andra
pojkarna i gruppen, men de händelser som presenterades hade hennes
son inte varit involverad i. Bakgrunden till Pirjos uttalande var att
många föräldrar var inbjudna till rådslaget. Man ville poängtera
förekomsten av alkohol i den skola där alla ungdomarna går, att det är
viktigt att alla föräldrar känner till detta. Men det betyder att de
enskilda föräldrarna kan känna sig mer eller mindre berörda av
problemet.
Informationen som lämnas är allmän och informatörerna går inte in
på enskilda individer grad av delaktighet i den eller de händelser som
är rådslagets ursprung. Bedömningen av risk för en negativ utveckling
gäller barnen/ungdomarna som grupp.
Föräldrarna ges sedan tillfälle att ställa frågor till de professionella
som givit information.
Frågeställningarna
Vid inbjudan till rådslaget presenterades syfte och mål med mötet. I
brevet till föräldrarna fanns även frågeställningarna för mötet, ett antal
frågor som man ville att föräldrarna skulle diskutera. Frågorna
repeterades och skrevs också upp under föräldrarådslagsmötet.
Exempelvis:
 Vad behöver era barn för att inte utsätta sig själva eller andra för
liknande situationer som är farliga för dem själva och andra?
 Vad kan ni som föräldrar och vuxna, själva och tillsammans, göra
för att stödja barnen att inte utsätta sig själva eller andra för fara?
 Finns behov av professionella insatser för ungdomarna och, i
sådana fall, vad ska göras?
30
 När skall Er handlingsplan följas upp? Vilka skall bjudas in?
Frågeställningarna, som formulerats av professionella, presenteras
redan vid inbjudan till mötet. Även om de är allmänt hållna sätter de
upp en ram för föräldrarådslagsmötet. Det kan därmed bli de
professionella deltagarna som i stora drag styr vad föräldrarna
kommer att samtala om, eftersom frågeställningarna förväntas
återkomma i formuleringen av handlingsplanen. Kanske skulle
frågorna se annorlunda ut om föräldrarna själva fick avgöra vad som
var viktigt? Kanske skulle andra saker diskuteras och utfallet bli ett
annat av mötet om föräldrarna själva fick större möjlighet att forma
frågeställningarna?
På frågan om vad föräldrarna har ansett om frågeställningarna
uttrycker de i intervjuerna att de anser sig ha kunnat påverka vad man
talade om under mötet. De uppfattade att frågeställningarna kunde
ändras efter önskemål. Frågorna var dessutom relativt allmänt hållna
och gav föräldrarna utrymme att samtala inom vida ramar. Kanske det
var därför föräldrarna ändå tyckte att de hade möjlighet att vara med
och formulera de frågor som skulle diskuteras under den privata
överläggningen.
Den privata överläggningen
Under den privata överläggningen samtalade föräldrarna fritt utifrån
den information de fått och de frågeställningar som formulerats.
Överläggningarna hade olika karaktär. Vissa var mer välstrukturerade.
I några fall intog någon av föräldrarna en ordförandeposition, ledde
diskussionen och skrev ner det som diskuterades. I andra fall blev den
privata överläggningen mer ostrukturerad, som när föräldrarna satt
och diskuterade två och två och de inte kom fram till någon gemensam
planering för framtiden.
Föräldrarnas erfarenheter av mötet skiftade. En del uttryckte att det
blev en bra diskussion därför att någon tagit på sig att leda samtalet.
“Det var bra. Så blir det vid alla möten“, som Carolina uttryckte det.
Vid några möten diskuterade man alltså inte i hela gruppen under
den privata överläggningen. I ett fall var det så många föräldrar
närvarande att samordnaren valde att dela in föräldrarna i mindre
grupper. Vid ett annat möte satt föräldrarna och diskuterade i mindre
grupper utan att detta ingick i planeringen. I det fallet tog ingen på sig
ansvaret att samla ihop föräldrarna till ett gemensamt samtal.
Rådslagets aktualitet
En viktig erfarenhet som kan dras av de föräldrarådslag som ingick i
projektet är att det är bråttom att iscensätta rådslaget när något har
hänt, som motiverar metoden. När lång tid gått mellan det som
31
föranledde rådslaget och dess genomförande, kände sig föräldrarna
inte så berörda, de ansåg att det hela kändes överspelat. Mest
motiverade att komma, och att delta aktivt, är föräldrar som associerar
sina barns situation till en kris. Då är känslan att man delar en allvarlig
situation som måste åtgärdas som störst.
Det förfaller som om en specifik händelse, som föräldrarna uppfattar
som allvarlig, är mer motiverande för att delta i ett rådslag än en rad
händelser under en längre tid. I det senare fallet finns en tendens att
negligera tecknen på att barnen befinner sig i risk för en negativ
utveckling.
Vad pratar föräldrarna om när de professionella går ut?
Flera teman återkommer i föräldrarnas samtal under de privata
överläggningarna, exempelvis
 de börjar tappa kontrollen över sina barn,
 de vet inte var barnen är när de är ute,
 de vet inte vilka barnen umgås med,
 de känner sig ensamma som föräldrar,
 de tror inte att andra föräldrar har samma problem som de själva
har,
 de vet inte vad de ska göra för att förändra situationen,
 de känner sig maktlösa.
Det tycks vara upptäckten att andra föräldrar upplever detsamma
som de själva som blir drivkraften i samtalen. Upplevelserna
konkretiseras i samtalet och de börjar tala om vad man kan prata med
barnen om, vilka regler som är rimliga, vilka regler som är lämpliga
för en gemensam “linje“ i förhållande till barnen.
När ett konstruktivt samtal uteblir
I intervjuerna vittnar föräldrarna om att de ofta kände oro innan
mötet. Oron gällde om deras barn skulle “pekas ut“.
Vid några rådslag tycktes föräldrarna få svårt att frigöra sig från
denna fråga under rådslaget. I dessa rådslag handlade den privata
överläggningen om huruvida det egna barnet deltagit de sammanhang
som är föremål för diskussionen, det kan vara fester med alkohol,
störande uppträdande på det lokala biblioteket etc. Detta gäller
framför allt de rådslag där de händelser som föranlett rådslaget ligger
långt tillbaka i tiden, eller där det är en rad mindre incidenter som
föranlett rådslaget. I de rådslag incidenten lett till en upplevelse av
kris hos föräldrarna har de lättare kunnat frigöra sig från
uppmärksamheten på hur det egna barnet ses av andra och samtalet
har kommit att handla om att man alla är i samma situation.
32
Stämningen på rådslagsmötet
Föräldrarådslagen utföll mycket olika. Generellt kan dock sägas att
stämningen under mötena var god. Anklagelser mot varandra, som
kanske kunde förväntas förekomma, uteblev helt. I vissa fall enades
man dock om att det finns en ”yttre fiende“, i form av bristen på
kommunala initiativ till att erbjuda vettiga fritidssysselsättningar för
ungdomar i bostadsområdet.
Föräldrasamtalet var ibland litet trevande i början av den privata
överläggningen. Det vanligaste mönstret var dock att diskussionen
ganska snart kom igång och handlade om de svårigheter man har
gemensamma som föräldrar.
Trots försök att poängtera att föräldrarådslaget som möte skiljer sig
från andra möten inom socialtjänsten, vilka ofta handlar om det egna
barnets problematiska situation, fanns den uppfattningen i vissa
föräldragrupper att “de som mest borde vara där“ uteblev.
Kommentarer återkom om att de föräldrar inte fanns med som hade
barn man ansåg vara ledare i barngruppen.
Handlingsplanen formuleras slutgiltigt
I föräldrarådslaget fungerar den privata överläggningen som ett
“förarbete“ till den slutgiltiga formuleringen av handlingsplanen. När
föräldrarna meddelar att den privata överläggningen är över,
återsamlas man med samordnaren och eventuellt flera professionella.
Handlingsplanerna har sett mycket olika ut. I vissa fall har
föräldrarna planerat olika aktiviteter tillsammans, medan man i andra
fall inte planerat några ytterligare träffar. Man har då lämnat öppet för
att träffas om behov skulle uppstå.
Föräldrarna fick själva redogöra för vad man diskuterat under den
privata överläggningen och samordnaren hjälpte till att “översätta“
deras samtal till en handlingsplan.
Några synpunkter på formuleringen av en handlingsplan
Tina tyckte att “det var bra att man tar med föräldrarna och inte
kommer med en färdig lösning, som varken är förankrad hos
ungdomen eller föräldrar“.
En pappa uttryckte att det var svårt att planera. “Hur ska vi kunna
göra något åt de andras barn om deras föräldrar inte kommer“, säger
han.
Handlingsplanernas innehåll
Handlingsplanerna har till stor del styrts av de frågeställningar som
inledningsvis formulerats. Min slutsats är att samordnaren, som
ansvarar för att skriva ner vad föräldrarna har kommit fram till, i en
del fall tolkat det föräldrarna uttryckt och formulerat om det som sagts
33
inom sin egen yrkesmässiga nomenklatur. Det har då fått till följd att
formuleringarna har blivit formella och myndighetsmässiga i
förhållande till det som föräldrarna själva uttryckt.
Generellt kan konstateras om handlingsplanerna att de inte alltid var
särskilt detaljerade, eller innehöll så många förslag. I flera fall
handlade de om att föräldrarna önskade omedelbar information och
ville träffas igen om något nytt inträffade, liknande det som föranlett
det första rådslaget. Kommenteras kan också att i de fall konkreta
förslag formulerades så beslutades det ändå inte att någon särskild
person skulle vara ansvarig för att förslaget genomfördes.
Tiden efter rådslaget
I vissa fall har det funnits önskemål om ytterligare möten efter det
första föräldrarådslaget. Ett exempel var att föräldrarna uttryckte
önskemål om ett möte där en områdessekreterare informerar barn och
föräldrar om vad som kan hända om man som ung begår ett brott. Vid
ett annat möte beslöt föräldrarna att ha en gemensam middag för
föräldrar och barn.
Mötet med områdessekreteraren blev uppskattat. Tina säger att “Han
var bra – han talade om ansvar och vad kriminalitet kan få för
konsekvenser“.
Hur viktig är handlingsplanen?
Det finns exempel på arrangemang i handlingsplanerna som inte
genomförts. Det gäller både sådana som föräldragruppen själv skulle
ansvara för och sådana som den professionella världen erbjöd och som
föräldragruppen gärna tog emot. Bland annat har några privata möten
med barn och föräldrar aldrig blivit av. En gruppverksamhet som
skolan erbjöd genomfördes inte, med hänvisning till resursbrist.
Men någon klagan från föräldrarna över arrangemang som inte blev
av hördes inte i intervjuerna. För dem tycks det som om själva mötet
var mer betydelsefullt än handlingsplanen. De talar om en minskad
anonymitet i området. Det har blivit fler att hälsa på, flera föräldrar
säger att även barnen hälsar på kompisarnas föräldrar, vilket de inte
gjort tidigare. Carolina berättar att hennes son har ändrat sig den
senaste tiden. På frågan om föräldrarådslaget har haft någon betydelse
för förändringen svarar hon:
Självklart, det får barnen att tänka till. William (sonen) har känt sig
utpekad. Efteråt har han tyckt att det har varit bra. Jag har haft kontakt
med ett par av föräldrarna – om tider och att om man ser något av
barnen ute ska man säga till om de gör något dåligt.
Vid ett par föräldrarådslag har föräldrarna inte uttryckt något behov
av att ha ytterligare träffar. Det gällde dem där det gått lång tid mellan
den händelse som föranlett rådslaget och själva mötet. Det gällde
34
också då föräldrasamtalet inte kommit förbi frågan “gäller detta
verkligen mitt barn?“ I båda fallen var man dock inte främmande för
att träffas på liknande sätt om det skulle uppstå behov.
Föräldraröster allmänt om föräldrarådslag
Carolina berättar:
Jag tycker att det är bra att det kommer att fortsätta finnas – för andra
föräldrar och jag har ju två andra döttrar som kommer att växa upp.
Som förälder behöver man någon att prata med. Jag trodde att jag var
ensam i min situation, med en son som var helt ur spår, men det är ju
många.
Pirjo säger så här om föräldrarådslag:
Jag tycker att det är positivt – man har bättre koll på barnen. De vet att
föräldrarna träffas. Det är bra att lära känna varandra – att kunna
ringa varandra. Om det händer något har man lättare att prata med
varandra.
Flera föräldrar tycker att det var bra att få möjlighet att träffa andra
föräldrar under ordnade former. Att mötet har en viss struktur ger
trygghet och blir en garanti för att vissa barn inte blir utpekade eller
att man som förälder skall känna sig anklagad. Att få stå i centrum för
en sådan negativ uppmärksamhet verkar vara det föräldrarna är mest
rädda för när det gäller mötessammanhanget. Föräldrarådslaget blev
en möjlighet för föräldrarna att diskutera hur man kan förhålla sig till
sina tonårsbarn, sätta upp gemensamma regler gällande tider, att
utbyta erfarenheter.
Samtliga intervjuade föräldrar säger att de skulle komma om de blev
inbjudna till ytterligare föräldrarådslag
Områdessekreterarnas (samordnarnas) tankar
Tre av områdessekreterarna intervjuades utifrån rollen som
samordnare. Två av dem var väl bekanta med familjerådslag eftersom
de arbetat som utredande socialsekreterare tidigare.
Rollen som samordnare var dock ny för samtliga områdessekreterare.
Att vara den som håller i rådslagsprocessens struktur och inte vara den
som fattar besluten, inte vara den som måste framföra en ståndpunkt i
olika frågor, upplevde områdessekreterarna som spännande inslag i
samordnarrollen. “Hela grundidén med föräldrarådslag tycker jag är
att lägga över – att lita på dem, att de är kompetenta och kan lösa sin
situation“, uttrycker en av områdessekreterarna. En av de andra
uttrycker på liknande sätt att det är viktigt “att lägga tillbaka fokus på
föräldrarna och deras lösning“ och att det är ett “bra fokus att titta
framåt“.
35
Samtidigt poängterar ett par av områdessekreterarna svårigheter i
rollen som samordnare. Det som kommer upp som svårigheter är
samtidigt som påpekades som spännande nyheter: det var svårt att
förhålla sig passiv i de sammanhang det krävdes, och att våga lämna
över beslut och ansvar till föräldrarna. Som områdessekreterare har
man ofta just rollen att leda, styra och komma med synpunkter.
Områdessekreterarna hade möjlighet att vara observatörer vid något
föräldrarådslag innan de höll i sitt första egna rådslag. En av dem, som
varit med på ett rådslag som samordnades av en erfaren samordnare,
tyckte att det var “svårt att komma på de rätta frågorna, viktiga,
avgörande frågor“ och att hon “kom på dem sent“.
Viktiga egenskaper i rollen som samordnare ansåg en av
områdessekreterarna var:
- Tydlighet
- Förmåga att styra upp
- Lyhördhet
- Förmåga att hålla strukturen
Sammanfattningsvis tyckte områdessekreterarna att de behöver mer
praktik och erfarenhet, men att de lärt sig en hel del under
projekttiden.
Kontakten mellan samordnare och utredande socialsekreterare
I vissa fall var utredande socialsekreterare initiativtagare till
föräldrarådslaget. Beslutet om utredning av de barn eller ungdomar
som ingår i den grupp, vars föräldrar inbjuds till rådslaget, tas då av
den enhet socialsekreteraren tillhör. Men även andra initiativtagare till
rådslagen fanns i projektet, som skolan och personal med
förebyggande uppgifter inom socialtjänsten. I dessa fall återkom
diskussionen inom projektet om samordnaren skall informera
utredande socialsekreterare och överlämna information om vilka
familjer som är aktuella i ett föräldrarådslag. Vissa av de familjer som
bjuds in har ju sedan tidigare en kontakt med en socialsekreterare vid
socialförvaltningens utredningsenhet, andra inte. Det är framför allt de
familjer där det redan finns en kontakt mellan familj och socialtjänst
som diskussionen gällt. Några aspekter av diskussionen presenteras
nedan.
En synpunkt har varit att det kan vara lättare att få med föräldrar till
ett föräldrarådslagsmöte om inbjudan sker via socialsekreteraren som
sedan tidigare är känd för familjen. De familjer som sedan tidigare har
en kontakt med socialtjänsten kan vid inbjudan vara negativa – “inte
ännu ett möte!“. De har vana att gå på olika möten arrangerade av
socialtjänsten och kan uppfatta detta som ännu ett i raden. En
socialsekreterare, som tidigare har en kontakt med familjen, kan då
36
förklara skillnaden mellan föräldrarådslagsmötet och andra möten och
kanske få annars motsträviga föräldrar att delta i rådslaget.
Å andra sidan kan en kontakt mellan samordnare och utredande
socialsekreterare anses strida mot grundtanken med föräldrarådslag.
Om grundtanken är att lämna tillbaka makt och ansvar till föräldrarna
och så långt som möjligt hålla de professionella utanför processen – är
det då rätt att professionella kontaktas utöver dem som organiserar
rådslagsprocessen?
Frågan om kommunikationen mellan föräldrarådslagsverksamheten
och utredningsverksamheten för familjer som berörs av
föräldrarådslag fick ingen slutgiltig lösning inom projektet. Den
kvarstår som en fråga laddad med både etiska och juridiska aspekter.
Utbildning för områdessekreterarna
I samband med att områdessekreterarna skulle anta rollen av
samordnare i föräldrarådslagsprojektet genomgick de en utbildning,
som omfattade några dagar. Under projektet har de sedan haft
möjlighet att kontinuerligt samtala om sina erfarenheter med
projektledaren. När föräldrarådslagsverksamheten, efter projektets
slut, införlivas som ett “ordinarie“ moment i socialtjänstens arbete
kommer områdessekreterarna att erbjudas handledning i sin uppgift
som samordnare.
Den huvudsakliga synpunkt på utbildningsfrågan som framkom i
intervjuerna med områdessekreterarna var att det är viktigt med goda
möjligheter till erfarenhetsutbyte när man börjar med den nya
uppgiften. Organisatoriskt är det alltså viktigt att ombesörja
tidsmässigt utrymme för detta.
37
Föräldrarådslag - tre exempel
i sammanfattning
Som en del i utvärderingen har jag gjort deltagande observationer.
Jag har deltagit vid fyra föräldrarådslag.
Som observatör har jag fokuserat dels på samordnarnas agerande,
dels på samspelet mellan föräldrarna. För att illustrera hur olika
rådslagsmöten kan utfalla presenteras nedan en sammanfattning av
observationerna av tre av mötena.
Under intervjuerna har en del föräldrar vittnat om att de känt en viss
anspänning innan mötet. Det har dock inte kommit att prägla
stämningen i början av mötena - den har varit välkomnande och
trevlig. Vid mötena har samordnarna förberett med kaffe och smörgås.
Innan mötets formella start har föräldrarna börjat prata med varandra.
i mindre grupper. Samordnaren har sedan tagit över, hälsat alla
välkomna och presenterat dagordningen för mötet. Alla närvarande
har fått presentera sig.
Därefter har den del av mötet som benämns informationsfasen
inletts. Den har sett olika ut i olika möten. I vissa fall har det endast
varit en informatör, medan det i andra fall har varit flera.
Informationen har gällt de händelser som motiverat mötet, men också
hur socialtjänsten arbetar och vilka insatser den kan tillhandahålla. I
ett fall då det var en stor föräldragrupp inbjuden hade man också
inbjudit en person med särskild kompetens på alkoholfrågor för att
informera om ungdomar och alkohol.
Under den privata överläggningen har föräldrarna reflekterat över
den information de fått. De har diskuterat allmänna frågor som rör
föräldraskap, men även hur de ska göra framöver utifrån den
information de fått. En handlingsplan har därefter upprättats utifrån
föräldrarnas diskussion.
Exempel 1
Mötet hölls i en lokal i Folkets hus. Då föräldrarna kom satt de till en
början och småpratade i mindre grupper. Åtta föräldrar var
närvarande.
Mötet inleddes sedan av samordnaren som hälsade alla välkomna
och gick igenom dagordningen för mötet. Samordnaren talade även
om händelsen som låg till grund för mötet. I detta fall rörde det sig om
att barnen, som var i åldern 13-15 år, hade kört eller åkt i en bil som
de stulit.
Därefter fick alla närvarande, föräldrar och professionella, presentera
sig och berätta i vilken roll de var där. Även jag presenterade mig,
berättade om utvärderingen av föräldrarådslagsarbetet, och sa att jag
38
gärna ville delta i mötet som helhet, även den privata överläggningen
om föräldrarna inte hade invändningar mot det. Samordnaren föreslog
att föräldrarna kunde diskutera frågan innan de skulle sätta sig i den
privata överläggningen.
Sedan fick föräldrarna information från socialtjänsten. En
områdessekreterare berättade om hur de arbetar och vilka insatser de
kan bistå med.
Samordnaren gick därefter igenom de frågor man från socialtjänsten
ville att föräldrarna skulle diskutera under den privata överläggningen
och föreslog att föräldrarna inledningsvis tog ställning till om de
kunde tänka sig att utvärderaren satt med som observatör. Frågorna
var:
 Vad kan ni som föräldrar göra för att inte era barn ska utsätta sig
själva eller andra för fara?
 Finns det behov av stödinsatser från socialtjänsten?
Därefter började den privata överläggningen. Föräldrarna lämnades
ensamma och övriga gick ut.
Några minuter senare kom en av föräldrarna ut och meddelade att det
gick bra att utvärderaren närvarade vid föräldrarnas samtal. Då jag
kom in igen förklarade jag kort syftet med min närvaro och att jag
hade för avsikt att ta kontakt med några av föräldrarna vid senare
tillfälle för en intervju.
Föräldrarna talade sedan om bilåkningen. Det var en enskild
händelse och något ytterligare, som hade varit anledning till oro bland
föräldrarna, hade inte inträffat efter denna händelse. Händelsen låg
ganska långt tillbaka i tid och föräldrarna uttryckte att det var
överspelat.
En av föräldrarna föreslog att man skulle ha en gemensam träff,
föräldrar och barn, då man kunde grilla och umgås. De övriga
föräldrarna var positiva till det. Ingen tog på sig ansvaret att samordna
en träff utan man skulle “höras av“ för att bestämma en tid.
Efter ca. en halvtimme var föräldrarna klara med sin överläggning
och bjöd in övriga igen.
Vid återsamlingen frågade samordnaren om vad man hade kommit
överens om och föräldrarna presenterade vad man hade pratat om.
En handlingsplan nedtecknades.
Inga ytterligare insatser utöver dagens möte önskades från
socialtjänsten. Då inga övriga frågor fanns att diskutera avslutades
mötet.
Under en intervju senare berättar en mamma att föräldrarna inte
träffats efter rådslagsmötet som planerat. Hon markerar dock att mötet
fått betydelse för henne genom att hon fått bättre kontakt med några
39
av sonens kompisar. Det har varit lättare att prata med barnen, som en
konsekvens av att “alla vet att alla vet“ om vad som hänt tidigare.
Exempel 2
Mötet initierades av en områdessekreterare som fått information från
bl.a. apoteket, biblioteket och skola om en grupp barn som vid
upprepade tillfällen uppträtt störande. Mötet rörde sju barn.
Till mötet kom fyra mammor, en pappa och två andra anhöriga.
Övriga deltagare var två samordnare, projektledaren, områdessekreterare och utvärderaren.
Mötet inleddes med att samordnaren hälsade alla välkomna.
Dagordningen för mötet presenterades.
Områdessekreteraren informerade sedan om sitt arbete och berättade
att hon då och då har hört barnens namn omnämnas i olika
sammanhang. Det hade bl.a. varit stökigt på det lokala biblioteket och
apoteket. Hon påpekade att föräldrarna är resurser och kan hjälpa till
att få det lugnare i området.
Redan under informationsfasen började föräldrarna en diskussion
och flera hade också frågor till områdessekreteraren. Föräldrarna
ansåg att barnen inte har så mycket att göra i området. Endast på
fredagar har man aktiviteter för barn i den aktuella åldern.
En förälder ville veta närmare vad barnen gjort och undrade om de
övriga föräldrarna var oroliga.
En förälder tyckte att personalen vid bibliotek och apotek borde
vända sig direkt till föräldrarna och inte till myndigheterna i första
hand.
En mamma ansåg att det som framförts om barnens tilltag i området
inte berörde hennes son.
Då föräldrarna hade ställt sina frågor till områdessekreteraren gick
samordnaren igenom de frågor föräldrarna skulle diskutera under sin
privata överläggning. Dessa var:
- Vad kan ni som föräldrar göra?
- Behöver ni planera för att era barn inte ska hamna i
liknande situationer?
- Behövs stöd från områdessekreteraren eller någon annan
professionell?
- Vill ni träffas igen och vilka ska i så fall bjudas in till
följande möte?
Därefter gick de professionella ut och föräldrarna började sin privata
överläggning. Efter en liknande procedur som vid rådslag exempel 1
deltog jag i överläggningen som observatör.
Inledningsvis talade föräldrarna i mindre grupper. Pappan som
kommit till mötet hade sin bror med sig. De satt på kanten och pratade
40
med varandra. De övriga satt i två mindre grupper och diskuterade
större delen av tiden. Först mot slutet av den privata överläggningen
förde man ett gemensamt samtal i hela gruppen.
Samtalsämnen var huvudsakligen:

Flera av barnen gick nu på fritidsgården och föräldrarna ansåg att
det blivit lugnare där. Några mammor berättade att deras barn går
på ett ungdomscafé i området, vilket de uppfattade positivt.

Barnen behöver mer ordnad sysselsättning på sin fritid.

Föräldrarna undrade vilka av deras barn som kände varandra.
Enligt deras uppfattning umgicks inte alla barn i gruppen med
varandra.

Man talade om att alla föräldrar vill sina barns bästa och att det är
viktigt att tala om regler hemma.

Föräldrarna kom överens om att de skulle ha telefonkontakt med
varandra för att försöka få mer kontroll över vad barnen gör utom
hemmet.

På fritidsgården finns visserligen någon vuxen som har kontroll,
men ofta träffas barnen vid kiosken.

Ett förslag om mer umgänge familjevis framfördes.

Alla föräldrar måste ställa mera frågor till sina barn om vad de gör
och vart de ska när de går ut.

Vilka tider har barnen att rätta sig efter, på vardagar, på helger?

Är det inte egentligen andra barn i området som ställer till mer
problem än de barn vars föräldrar kommit till detta möte?
Avslutningsvis kom man gemensamt överens om att skulle träffas
igen om det händer något mer. I nuläget kändes det dock inte aktuellt
med ytterligare träffar.
Vid återsamlingen frågade samordnaren vad föräldrarna hade kommit
fram till under sin privata överläggning. Föräldrarna svarade att de
inte tyckte att deras barn var en grupp, såsom områdessekreteraren
hade beskrivit dem. De skulle var och en tala med sina barn, utifrån
den information de fått. Något ytterligare möte ansåg föräldrarna inte
var nödvändigt just då eftersom upphovet till mötet låg långt tillbaka i
tiden.
Exempel 3
Mötet initierades av skolpersonal som fått information om att det
förekom fester med alkohol bland elever i låga åldrar. Det rörde
främst ungdomar i en åttondeklass på skolan. Skolpersonalen hade
dels blivit kontaktad av föräldrar som fått vetskap om festerna, dels
fått information från elever, som vänt sig till skolpersonal och berättat
att det pratades mycket om fester och alkohol i klassen.
41
Sammanlagt hade 78 föräldrar (till 36 barn) bjudits in till mötet.
Skolans personal formulerade en inbjudan och skickade ut till de
berörda föräldrarna. En tid senare skickade samordnarna ut ett mail till
alla föräldrar med förfrågan om de skulle komma till mötet. Då det var
väldigt få som svarade gjorde man en rundringning till alla inbjudna
tre dagar före mötet. Till mötet kom sedan 15 föräldrar
(representerande 14 barn).
Då föräldrarna kom till mötet bjöds de på kaffe och smörgås. En av
samordnarna hälsade alla föräldrar välkomna och presenterade
dagordningen.
Under informationsfasen av mötet berättar representanter från skolan
för föräldrarna om att man fått information från olika håll om att
ungdomarna haft fester där alkohol har funnits att tillgå.
Därefter medverkar en speciellt inbjuden informatör, en medarbetare
vid kommunens missbruksmottagning för ungdomar, en s.k. miniMaria. Han är ombedd att hålla ett anförande om ungdomar och
alkohol. Han presenterar även en del statistik som rör ungdomars
alkoholvanor i kommunen. När en av samordnarna diskret försöker
påpeka att hans tid börjar rinna ut blir han tydligt stött och verkar
känna sig tillrättavisad. Han säger att han har koll på tiden och
fortsätter sitt föredrag. Incidenten kanske säger något om
rådslagsarbetets karaktär, att det kan vara svårt för professionella att
undvika den huvudroll man ofta har i sina övriga arbetsuppgifter.
Då informationsfasen var över presenterades de frågeställningar som
föräldrarna skulle diskutera under den privata överläggningen.
Frågorna var:
- Vad kan ni som föräldrar och vuxna göra för att era barn
inte ska utsätta sig själva eller andra för fara?
- Finns det behov av professionell hjälp?
- När ska handlingsplanen följas upp?
Föräldrarnas privata överläggning höll på i drygt en timme. Även vid
detta rådslag accepterade föräldrarna utvärderarens närvaro.
Vid återsamlingen berättade föräldrarna om vad de diskuterat. En av
samordnarna ansvarade för att skriva ned det föräldrarna uttryckte i en
handlingsplan. Samordnaren valde att formulera om det föräldrarna
uttryckte och skriva ner det på ett blädderblock. Min bedömning är att
formuleringarna i vissa fall fick en litet annorlunda nyans än det
föräldrarna uttryckte.
En kommentar till exemplen
De tre mötena är av olika karaktär.
I det första exemplet var det en allvarlig händelse som låg till grund
för mötet. Föräldrarna som kom till mötet verkade ha behov av att
42
samtala med övriga föräldrar om det inträffade. Vid mötet uttryckte
föräldrarna att det vore bra med ytterligare träffar med barn och
föräldrar tillsammans. Ingen av föräldrarna tog dock ansvar för att
samordna träffen och vid senare intervjuer framkom att någon träff
inte hade blivit av.
Några frågor som rådslaget väcker:
 Bidrog föräldrarnas gemensamma samtal till att hejda en negativ
utveckling i ungdomsgruppen?
 Det uteblivna uppföljningsmötet uteblev för att föräldrarna inte
kände behov av det?
 Skulle samordnaren tagit ansvar för ett uppföljningsmöte?
I det andra exemplet verkade vissa av föräldrarna anse att den
information om barnens stökighet på olika platser i bostadsområdet
inte rörde just deras barn. Mötet gällde olika händelser, där det tycks
ha varit olika barn närvarande vid olika tillfällen. Föräldrarna tycktes
inte kunna ta till sig allvaret i den information som framfördes.
Detta kan ha olika förklaringar. Föräldrarna uttryckte att deras barn
hade varit delaktiga i enskilda händelser, men inte alla. Barnen var
ingen fast grupp utan olika barn deltog vid olika tillfällen. Det kan
också handla om att föräldragruppen aldrig kom vidare från den första
reaktionen på inbjudan: kommer mitt barn och min familj att bli
utpekad?
Föräldrasamtalet kom att präglas av behovet att definiera just det
egna barnets delaktighet i de händelser som utgjorde bakgrunden till
rådslaget. Vilka barn kände vilka i gruppen? Vilka barn hade varit
med vid vilka händelser? Några diskuterade även om situationen i
området allmänt – att det exempelvis inte fanns tillräckligt att göra för
barn i den åldern i området. Föräldrarna kom att sitta i smågrupper
och diskutera. Pappan som satt sig på kanten tillsammans med sin bror
deltog inte i diskussionen med övriga föräldrar. Först mot slutet av
diskussionen talade alla föräldrarna som grupp. Man diskuterade då
kort utifrån de frågeställningar som formulerats, så att de skulle ha
något att presentera vid återsamlingen.
Vid återsamlingen presenterade föräldrarna vad man diskuterat.
Något ytterligare möte önskades inte vid den tidpunkten, utan
föräldrarna tyckte att man skulle ordna ytterligare möte om det
behövdes. Därefter avslutades mötet.
Det tredje exemplet var ett större möte än de övriga. Mötet gällde
inga enskilda ungdomar utan man valde att bjuda in föräldrarna till
barn som gick i samma klass. Några av föräldrarna hade säkert barn
som hade alkoholdebuterat och deltagit på de aktuella festerna, medan
andra uppgav att deras barn inte hade varit involverade. De föräldrar
43
som kom till mötet verkade dock tycka att det var bra att träffas för att
diskutera kring barnen och alkohol.
Kris – en möjlighet till förändring
I dagligt tal pratar man om kris i negativa termer. Ordet kris kommer
från grekiskans krisis i betydelsen plötslig förändring, ödesdiger
rubbning. Det kinesiska tecknet för kris har en dubbel innebörd; både
fara och möjlighet. I engelskan kan crises användas i betydelsen
vändpunkt eller avgörande ögonblick.
De händelser som legat till grund för föräldrarådslagen under
projekttiden har haft karaktären av en kris. För många av föräldrarna
har detta varit en ny situation som de känt oro kring.
I dessa situationer är människor mer förändringsbenägna och lättare
att mobilisera. Det är lättare att få föräldrar att komma till ett möte och
öppet diskutera hur man ska komma tillrätta med oron kring barnen.
Erfarenheterna från arbetet med familjerådslag är desamma. När
familjen uppfattar situationen som krisartad är motivationen som
störst att hörsamma inbjudan till rådslaget (Erkers, 2001).
Vem har information om barnens tilltag? - Att ta
problemet på allvar
En fråga vars betydelse troligen har underskattats är när de
professionella som organiserar föräldrarådslaget, respektive
föräldrarna, får vetskap om barngruppens “riskbeteende“. I förspelet
till rådslaget ingår att de professionella vanligen har informationen
före föräldrarna, samt att de professionella diskuterat situationen med
varandra innan rådslaget mer än man gjort inom föräldragruppen. För
föräldrar att ta till sig information om att deras barn varit inblandade i
något negativt som kan få allvarliga följder för deras framtid är en
process som tar tid, som innehåller reaktioner som flykt, förnekande,
bearbetning, accepterande etc. Föräldrar kan befinna sig i olika faser
av denna process när socialtjänsten kallar till rådslag.
Det kan vara ett sätt att förstå varför föräldrarnas engagemang ibland
ifrågasätts och varför föräldrarnas förhållningssätt kan ge associationer till bristande insikt om allvaret i situationen. I synnerhet
sammanfattningen av rådslag exempel 2 innehåller olika uppgifter
som kan väcka tanken att föräldrarna inte tar in situationens allvar.
Uppgifterna sammanfattas:
Vid ett rådslag bjöd man in föräldrarna till nio barn vars namn hade
figurerat i olika sammanhang. En socialarbetare hade fått signaler från
skola, bibliotek och apotek att det var en grupp barn som uppträdde
störande. Hon tyckte att det vore bra om föräldrarna till barnen kunde
träffas och få information om situationen för att tillsammans se hur
man kunde komma tillrätta med problemen. Vid föräldrarådslagsmötet
44
fick föräldrarna information om vad barnen varit delaktiga i. Det hade
varit olika händelser under en längre tid.
Då föräldrarna hade sin privata överläggning hade man ingen
gemensam diskussion i hela gruppen, utan de satt i små grupper och
diskuterade. Samtalen mellan föräldrarna handlade inte enbart om de
frågeställningar som formulerats i förväg.
Föräldrarna hade vid tidpunkten inga önskemål om att träffas igen,
utan beslöt att de skulle sammankalla till ett möte om det skedde
ytterligare händelser.
Maria, en av mammorna som var med på mötet och som senare
intervjuades, ansåg att det inte fanns någon gemensam oro kring
barnen bland föräldrarna. Hon upplevde även att flera av föräldrarna
inte tog problemen på allvar. “Varje förälder måste ta problemet på
allvar för att mötet ska ge ett bra resultat“, säger Maria.
Tidens betydelse - det är bråttom med rådslagsarbetet!
Tiden har på olika sätt betydelse för hur väl ett mobiliseringsarbete, i
detta fall föräldrarådslag, får genomslag och vad man uppnår. Har det
gått en längre tid sedan händelsen som initierade tanken på
föräldrarådslag är det svårare att mobilisera föräldrarna och få dem att
komma till rådslaget.
Om ursprunget till rådslaget är en ur brottssynpunkt allvarlig enskild
händelse eller om det handlar om mindre incidenter under en längre
period förefaller också ha betydelse för föräldrars motivation att
komma till ett föräldrarådslag. En enskild händelse av allvarlig art
verkar medföra ett större behov av att träffa andra föräldrar för att
samtala kring det som hänt. Sett ur ett kristeoretiskt perspektiv skulle
man kunna säga att mobiliseringsviljan är större vid ett akut
krismönster än vid ett “stabilt“ (Forsberg & Wallmark, 1998).
En ytterligare aspekt av tidens betydelse är den enskilda familjens
erfarenheter. Föräldrarna till ett barn som är inblandat i något
kriminellt för första gången har sannolikt behov av att träffa andra
föräldrar. Om det däremot är tionde gången “Kalle“ är involverad i
något kriminellt och föräldrarna redan har varit på åtskilliga möten
rörande Kalles beteende är de kanske inte lika motiverade att gå på
ytterligare ett möte.
Dessa olika aspekter av tiden har återspeglats i Föräldrarådslagsprojektet, i hur uppslutningen av föräldrar har varit vid olika möten.
Projektets brottspreventiva effekter
Barnen i socialtjänstens register
Som alltid är det svårt att besvara frågor om sambandet mellan
förebyggande insatser och individens utveckling eftersom den
eventuella effekten ligger i framtiden. Om effekter kan skönjas blir
45
dessutom nästa fråga vad som orsakat dem. Ett konventionellt sätt att
mäta insatsers effekt när det gäller barn- och ungdomsarbete inom
socialtjänsten är att använda återaktualisering genom nya anmälningar, i en s.k. registerundersökning.
De ungdomar vars föräldrar deltagit i föräldrarådslag inom projektet
valde man från utredningsenheten att inte utreda enskilt i samband
med de incidenter som motiverade rådslaget. De blev därmed inte
registerförda. Därför kan registerundersökningen endast omfatta de
ungdomar som redan innan rådslaget var eller tidigare varit aktuella på
utredningsenheten.
Av de ungdomar som blivit utredda innan de blev föremål för
föräldrarådslag har inga nya anmälningar kommit in under
projekttiden.
Föräldrarnas uppfattning om barnens utveckling efter rådslaget
I föräldraintervjuerna har jag frågat om hur tiden efter föräldrarådslaget har sett ut för barnen.
De föräldrar som intervjuats uttrycker att det skett förändringar i
barnens beteende och att det lugnat ner sig kring deras barn efter
föräldrarådslaget. Föräldrarna själva anser att rådslagsmötet haft
betydelse för förändringen. Om tiden efter föräldrarådslaget sägs
exempelvis:
“Barnen visste att föräldrarna hade bättre kunskap om vad barnen
gjort.“
“Nu vet ungdomarna att vi föräldrar har kontakt. Jag tror att det har
gjort sitt.“
“Anton är mer i närområdet. Föräldrarna träffas i skolan och hälsar.
Även de andra killarna som var involverade hälsar idag vilket dom
inte gjorde tidigare.“
Det verkar som om barnen har påverkats indirekt av att föräldrarna
har träffats. Vad föräldrarna uttrycker verkar vara att föräldrarådslaget
har bidragit till en ökad social kontroll inom den grupp familjer som
var representerade på rådslaget. Föräldrarna har bättre kännedom om
varandra och känner sig fria att ringa till övriga föräldrar om det skulle
vara något de funderar över.
Barnen till de föräldrar som varit med på föräldrarådslag visar,
enligt föräldrarna, mer öppenhet gentemot kamraternas föräldrar
genom att de hälsar i större utsträckning än tidigare. En förälder
berättar att ett par av sonens kamrater, som hon tidigare inte haft
någon kontakt med, har följt med dem ut till familjens sommarbostad.
Sammanfattningsvis kan konstateras att föräldrarådslaget verkar
fungera som föräldrastöd i en svår situation som handlar om
gränssättning för barnen.
46
Slutkommentar
Mål och genomförande
Föräldrarådslagsprojektet har haft följande projektmål:
-
-
Utveckla metoden för föräldrarådslag.
Utveckla rutiner/manualer för föräldrarådslag.
Utbilda områdessekreterarna och annan berörd personal i
kommunen i metoden föräldrarådslag.
Att genomföra föräldrarådslag med uppföljande möte/möten
för närstående till ca 5-8 olika kamratgrupper av ungdomar
under projekttiden.
Minska antalet återaktualiseringar av barnen till
socialtjänsten.
Metodutveckling
Metodutvecklingen har handlat om att utveckla en arbetsmodell med
ursprung i familjerådslaget. Man har prövat hur modellen behöver
anpassas för att passa till en grupp som har annorlunda relationer än
som är fallet i familjerådslag.
Genom utbildning och handledning har ett antal områdessekreterare
börjat växa in i rollen som samordnare i denna arbetsmodell. För dem
är det också en uppgift att kombinera samordnaruppgiften med en
mängd andra arbetsuppgifter.
Jag har i rollen som utvärderare deltagit som observatör i olika
mötessammanhang. Jag har försökt ge kontinuerlig återkoppling till
personalen i projektet i form av frågor omkring relationen mellan
praktik och teori, för att utvärderingen skulle användas för att ge ett
bidrag till metoddiskussionen inom projektarbetet.
Rutiner och manual
Föräldrarådslagen har sett olika ut beroende på bl.a. ungdomarnas
ålder, antal ungdomar och vad oron har gällt. Det har även sett olika ut
beroende på vem som initierat ärendet. Rutinerna har därmed inte
varit fasta, utan har skiftat från fall till fall. Det finns ändå en grund
för hur man ska gå tillväga som samordnare, att man gör saker i en
viss ordning. I samordnarrollen måste dock finnas en stor flexibilitet i
vissa lägen.
Projektledningen har konstruerat en manual, s.k. lathund, som stöd
för samordnaren i föräldrarådslagsprocessen. Även en informationsbroschyr om föräldrarådslag till föräldrar har framställts inom
projektet.
47
Utbildning för samordnare och skolpersonal
Vid ett par tillfällen under projekttiden har områdessekreterarna fått
utbildning i samordningsuppgiften av projektledaren. “Tanken med
dessa dagar var att dels ge utbildning och information runt
föräldrarådslagsmetoden och dels att diskutera bakomliggande
teoretiskt stöd för metoden“, säger projektledaren.
I fråga om utbildningen uttrycker områdessekreterarna bl.a. att:
- utbildningen var “matnyttig“.
- det var mer som ett diskussionsforum än en utbildning.
- metoden ej så viktig i utbildningen – viktigare att dela med
sig av dold kunskap till varandra.
Områdessekreterarna har olika bakgrund, utbildning och
förkunskaper. Behoven har därför skiftat. Under projekttiden har
områdessekreterarna fått möjlighet att praktisera i rollen som
samordnare och dela erfarenheter med varandra. Samordnarna är olika
och gör på olika sätt. Individuella skillnader kan vara en tillgång,
huvudsaken är att man står på en gemensam kunskapsgrund och har
en grundsyn som inte skiftar allt för mycket.
Inför projektet hade man en förväntan att det skulle bli en
anstormning av ärenden. Man valde därför att inrikta sig på två skolor
i kommunen, för att senare utvidga till att erbjuda föräldrarådslag till
alla kommunens skolor.
Projektledaren har under projekttiden haft informationsträffar om
föräldrarådslagsarbete med elevvårdspersonal och personal inom
socialtjänsten i kommunen.
Antalet föräldrarådslag under projektet
Man har haft sex föräldrarådslag under projekttiden. Slutsatsen är att
implementeringsarbetet har fungerat. Det har dock inte fått det
genomslag man trott att det omedelbart skulle få. På de skolor man
inriktat sig på under projekttiden har personalen ställt sig positiva till
idén, men i samtal med personalen framkommer att man “inte haft tid
att engagera sig i frågan tillräckligt“.
Projektarbetet ser därmed ut som det “brukar“. En arbetsmodell som
vid närmare betraktande förefaller motsvara ett ofta konstaterat behov
inom skolan och socialtjänsten, blir ändå inte maximalt använd. Det
tar tid innan den naturligt införlivas i det ordinarie arbetet.
Mot slutet av projekttiden har dock ett flertal förfrågningar om
möjligheten att hålla föräldrarådslag inkommit. Det ser ut som om
efterfrågan på föräldrarådslag plötsligt ökar.
48
Statistik över projektets föräldrarådslag
Rådslag
nummer:
Uppdrag
från:
Anledning
Socialsekreterare
Skola
Jackstöld
Allmän oro
5
2
Bilåkning
3
1
Stök i och
utanför skola
Alkohol
7
5
Socialsekreterare
Socialsekreterare
Skola
6
Skola
Alkohol
1
2
3
4
Anta Antal Ålder
l
flickor (år)
Pojk
ar
5
1
13-14
Tidsåtgång för Antal
Antal
samordnarna
föräldrar uppföljnings(Förberedelse/råd på mötet möten
slagsmöte) i tim.
22/3
9
2
20/2
3
-
13-15
18/3,5
8
-
-
9-11
23/3
-
-
-
14-15
14/4
5+2
anhöriga
14
-
10
13-15
Ingen uppgift
16
-
Minskad återaktualisering inom socialtjänsten som
brottsprevention
Frågan om modellens brottspreventiva effekter har inte kunnat
klargöras med den design som projektet genomfördes i. Några
förhållanden tyder dock på att föräldrarådslaget haft viss verkan på
barnens/ungdomarnas beteende. Föräldrarna uttrycker att de upplevt
en förändring bland de barn/ungdomar som föräldrarådslaget gällde.
Barnen upplevs som mer tillgängliga som grupp efter
rådslagsprocessen. Föräldrarna har även fått en öppning sig emellan,
vilken kan leda till att de kan ha bättre kontroll på var barnen är och
vad de gör.
Sammanfattning av projekterfarenheterna
Föräldrarådslag i Botkyrka kommun är under uppbyggnad. Ännu
återstår mycket att göra.
Implementeringsarbetet fortsätter, i skolorna och inom olika delar av
socialtjänsten. En hög personalomsättning inom en del arbetsenheter
medför behov av kontinuerlig information om de arbetsmetoder som
finns i kommunen. Nya arenor för föräldrarådslagsarbete är också
tänkbara, som daghem, fritidsgårdar etc.
Områdessekreterarna kommer fortsättningsvis att ha möjlighet till
handledning, erfarenhetsutbyte och utbildning i sitt samordnaruppdrag.
Under projektet låg implementeringsansvaret av föräldrarådslagsarbetet huvudsakligen på projektledaren. Även områdessekreterarna
kommer antagligen att få en viktig roll i det fortsatta
implementeringsarbetet, särskilt då de har kontinuerlig kontakt med
skolor och fritidsgårdar i sina övriga arbetsuppgifter.
49
-
De områdessekreterare som har till uppgift att samordna
föräldrarådslag framöver verkar ha en stor tilltro till metoden och
tycker att det är ett spännande arbetssätt.
I vilka fall man kan eller bör använda sig av föräldrarådslagsmodellen får erfarenheten utvisa. Att den ska användas är klart och
även något som önskas från de föräldrar som kommit till tals i
utvärderingen.
Föräldrarådslagets funktion i förhållande till övrigt socialt arbete
med barn, ungdomar och deras föräldrar är något man måste diskutera
inom socialförvaltningen. Om det kommer in anmälningar till
socialtjänsten och man väljer att dra igång ett föräldrarådslag, ska
detta då kunna vara ett alternativ till att inleda en social utredning i
enskilda fall? Eller ska rådslaget vara ett komplement till den
traditionella utredningen?
Föräldrarna har visat ett aktivt deltagande på rådslagsmötena, även
om samtalen fått olika struktur och innehåll. De som intervjuats anser
att de kunnat påverka samtalet såväl som formuleringarna i
handlingsplanen. De anser att viktiga frågor diskuterats. De har varit
kritiska till att inte alla berörda föräldrar kommit till mötet, ibland har
vissa föräldrar tyckt att deras barn egentligen inte var så berörda av de
incidenter som var ursprunget till rådslaget.
50
Till sist
Är föräldrarådslag gängarbete?
Det är högst osäkert om barnen och ungdomarna som varit föremål
för föräldrarådslag i projektet kan betraktas som “gäng“ i
konventionell mening (Garbarino, 2000). Föräldrarna som deltagit i
rådslagen skulle nog knappast gå med på den definitionen av barnens
umgänge, snarast har de ofta under mötena ansträngt sig att
utdefiniera sitt eget barn från de övrigas gemenskap. Nu är nog de
flesta modeller för gängarbete direkt riktade mot gängmedlemmarna,
föräldrarna har väl aldrig gjorts till huvudpersoner i dem. Oavsett
gäng eller mer tillfälligt umgänge barnen emellan, är det kanske mest
konstruktivt att se föräldrarådslag som ett möjligt komplement till
insatser som riktar sig till barn- och ungdomsgrupper.
Empowermentbegreppet i backspegeln
Empowermentbegreppet är teoretiskt centralt i allt rådslagsarbete,
och det är till detta begrepp rapportens rubrik anknyter. Utropstecknet
i rubriken står för den nya ambitionen att ge familjer möjlighet till
ökat ansvar och delaktighet när barnens gemenskap innebär risk för
dem själva och andra. Frågetecknet i rubriken står för att det ändå
finns skäl att problematisera begreppet empowerment i
rådslagsarbetet. Kan rådslagsprocessen verkligen karakteriseras som
ett empowermentarbete, finns speciella moment i processen som gör
att det kan ifrågasättas?
I den modell av föräldrarådslag som praktiserats i projektet är det
professionella som initierar arbetet och identifierar de familjer som
ska bjudas in. De professionella sätter upp ramar för mötet och håller i
strukturen. De formulerar även frågorna utifrån vilka föräldrarnas
diskussion utgår. Sedan ska föräldrarna formulera en handlingsplan,
som ska accepteras av representanter från socialförvaltningen.
Empowerment handlar om att lämna ifrån sig eller åtminstone
begränsa sin makt och kontroll som myndighet. Samtidigt ligger här
den slutliga makten hos myndigheterna.
Föräldrarna säger sig ha fått en positiv bild av socialtjänstens arbete.
De talar om att de känt sig delaktiga under rådslaget och fått vara med
i planering och beslutsfattandet kring sina barn. Alla de intervjuade
skulle kunna tänka sig att komma på fler möten om de bjöds in.
Att lämna över mer ansvar till föräldrarna skulle kunna innebära att
de ges möjlighet att delta redan på planeringsstadiet, exempelvis i
beslutet om vilka som skall bjudas in och i formuleringen av frågorna.
51
Förändringsarbetet som handlingsplan - eller som process
I flera föräldrarådslag i projektet synes handlingsplanen vara litet
tandlös ur aktionsaspekten. Den innehåller inte så många praktiska
förslag utan är kanske mer en sammanfattning av slutsatserna i
samtalet mellan föräldrarna. I intervjuerna betonar föräldrarna också
betydelsen av själva samtalet mer än de praktiska förslag som
formulerats i handlingsplanen.
Det är sannolikt att man kan se förändringsarbetet i form av en
process snarare än något koncentrerat i en plan. Ett förändringsarbete
som troligen börjar redan när första brevet skickas till föräldrarna med
inbjudan till föräldrarådslag. Något händer i varje familj när brevet
kommer. Handlingsplanen kan då ses som en del i själva processen.
Föräldrarådslag i ett samhällsperspektiv
De vinster av föräldrarådslagsprocessen som föräldrarna vittnar om
är att anonymiteten minskar mellan familjer i ett bostadsområde. Det
verkar som om kännedomen om varandra är förvånansvärt liten. Är
föräldrar borta mycket från hemmet på grund av långa arbetsdagar?
Finns ingen drivkraft numera att umgås med familjer som bor nära, är
andra faktorer viktigare när man väljer sitt umgänge? Den s.k.
närhetsprincipen, att barn skall gå på institutioner som daghem och
skola i sitt bostadsområde, finns faktiskt inte heller längre. Redan
tidigt kan föräldrar välja institutioner längre från hemmet, när dessa
har något att erbjuda som föräldrarna anser viktigare att få del av än
närhet och umgänge med andra barn och vuxna i närområdet.
Samtidigt betyder det att fler är främmande för varandra i närområdet.
Det kan tyckas som om föräldrarådslaget åtgärdar något som är
ganska enkelt och som borde finnas med i vardagslivet - att ett barn
eller en ungdom växer upp i en omgivning som är bekant och därmed
utgör en självklar social kontroll. Men föräldrarådslag kan inte ses
som en lösning på en ny och oönskad organisering av vardagslivet för
familjer med barn. Det är till sin definition en metod att använda vid
en speciell situation som är problematisk på ett gemensamt sätt för ett
antal familjer.
52
Referenser
Adams, R. (2003) Social work and empowerment. Basingstoke:
Palgrave Macmillan.
Bons, T. (2005) En utvärdering av projektet Motverka hemlöshet i
Botkyrka. FoU-Södertörn, opubl. rapport.
Cullberg, J. (2003) Kris och utveckling: en psykodynamisk och
socialpsykiatrisk studie. Stockholm: Natur och Kultur. (1:a uppl.
1975)
Eriksson, P. (2004) Projektrapport: Föräldrarådslagsprojektet
Botkyrka Kommun, 2004. BRÅ-finansierat projekt som syftar till att
förebygga en kriminell livsstil bland barn och ungdomar genom
föräldrastödjande verksamhet. Botkyrka kommun: intern rapport.
Erkers, M. ”Ett barns nätverk är starkare än den svagaste länken!
Utveckling av Familjerådslag i Botkyrka kommun i Sverige 19962001” I M. Erkers & E. Nyberg (2001) (Red.) Familjerådslag i
Norden. Erfarenheter från fält och forskning. FoU-Södertörn
Skriftserie nr 15/01.
Erkers, M. & Nyberg, E. (2003). Familjerådslag. Litteratur, forskning
och praktik. Nordiska Familjerådslagsprojektet 2002. FoU- Södertörn
Skriftserie nr 31/03.
Forsberg, G. & Wallmark, J. (1998) (red.) Nätverksboken: om mötets
möjligheter. Stockholm: Liber.
Garbarino, J. (2000) Pojkar som gått vilse: varför våra söner blir
våldsamma och hur vi kan rädda dem. Stockholm: Svenska
Föreningen för Psykisk Hälsa.
Hessle, S. (2003) (Red.) Fokus på barn, familj och nätverk:
metodutveckling i den sociala barnavården. Stockholm: Förlagshuset
Gothia.
Isacson, N. & Helin, G. “Crossing Reality – Building Networks
around Families in Crisis”. I L. Dominelli (1999) (Ed.). Community
Approaches to Child Welfare. International perspectives. Aldershot:
Ashgate Publishing Ltd.
53
Lee, B. ”A Community Approach to Urban Child Welfare in Canada.”
I L. Dominelli (1999) (Ed.) Community Approaches to Child Welfare.
International perspectives. Aldershot: Ashgate Publishing Ltd.
Lilja, I. (2000) Rapport från projektet Familjerådslag för unga som
begått brott. Svenska kommunförbundet: Kommentus.
Lofland, J. & Lofland, L.H. (1995). Analysing social settings – a
guide to qualitative observation and analysis. Belmont, Calif.:
Wadsworth.
Lupton, C. & Nixon, P. (1999) Empowering practice?: a critical
appraisal of the family group conference. Bristol: Policy.
Sjöblom, Y. (1999) Familjerådslag i Botkyrka kommun. ”Inte som vi
tänkt men bra ändå”. Stockholms stads FoU-enhet. FoU-rapport
1999:2.
SFS 2001:423 Socialtjänstlag
SOU 2000:77 Omhändertagen: samhällets ansvar för utsatta barn och
unga: betänkande av LVU-utredningen.
Åkerlund, E-M. (2005) Barns och ungdomars syn på sin egen
familjerådslagsprocess. FoU-Södertörn Skriftserie (under arbete).
54
Bilaga 1
Mall för föräldraintervju
Förmötet:
-
Vem hade förmöte med föräldern?
Vad gick man igenom vid förmötet?
Syfte, frågeställningar, inbjudna, mål/förväntningar?
Rådslagsmötet:
- Hur såg inbjudan ut? Hade något av det föräldern diskuterat med
samordnaren vid förmötet tagits med i inbjudan?
- Hur kändes det att komma till mötet?
- Hur upplevde du presentationen/informationen från de
professionella?
- Var det någon ny information som framkom vid mötet?
- Tankar om de frågeställningar som formulerades?
-
Hur upplevde föräldern den privata överläggningen?
Vad diskuterades? Styrdes samtalet av de frågeställningar som
satts upp?
Fick alla föräldrar komma till tals?
Var det någon som ledde överläggningen – i så fall hur kom det sig
att det blev så?
Var alla som deltog i överläggningen överens om den
handlingsplan som presenterades eller fanns det avvikande åsikter?
Återsamling och presentation av handlingsplanen:
-
Kunde ni som föräldrar förmedla det som ni diskuterade i den
privata överläggningen?
Hur upplevde du att planen mottogs av socialtjänsten?
Tiden efter föräldrarådslagsmötet:
-
Har man följt det som nedtecknades i handlingsplanen?
Om inte – vad har gjort att man inte har kunnat följa planen?
Har man kommit tillrätta med de problem som föranledde FöäRS?
Vad har i så fall bidragit till att problemen lösts?
Hur har kontakten mellan föräldrarna sett ut efter FöäRS-mötet?
55
Bilaga 2: inbjudningsbrev till föräldrar
Exempel A
Alla namn är fingerade utom projektledarens, Patric Eriksson.
Mini-Maria är en öppenvårdsmottagning för unga som använder
droger.
VÄLKOMNA ALLA FÖRÄLDRAR I RÖDA ROSEN
ÅR 8!
Under senare tid har massmedia fokuserat mycket på
tonåringars drogvanor. Debutåldern för tobak och alkohol kryper
ned i åldrarna och alltför många ungdomar prövar olika droger
och klarar inte att stå emot grupptrycket. Tullinge nämns ofta
som den ort i södra Stockholm där en del tonåringar använder
alkohol under helger.
Vi på skolan anser detta oerhört alarmerande och har kontaktat
Patric Eriksson på socialtjänsten för att starta upp ett
Föräldrarådslag. Syftet är att dels förmedla information om
drogsituationen i Tullinge. Pia Andersson, områdessekreterare, och
någon representant från Mini-Maria ansvarar för den delen. Dels
hoppas vi att Ni föräldrar skapar nätverk som gör det lättare att stödja
ungdomarna med gemensamma krafter.
Mötet äger rum torsdag 9 december med start 18.00 i restaurang
Smaklöken. Mer information finns på bifogad dagordning.
Vi vore glada om så många som möjligt kommer, eftersom denna
kväll kan ha stor betydelse för Era barn och våra elever just nu!
Varmt välkomna!
Agneta Blom, Lars Stark, Lena Svensson, Ulla Genberg, Eva Brolin,
Anita Gustavsson.
Senast må 6 dec vill vi veta hur många som kommer från varje familj.
56
Exempel 2: Inbjudningsbrev till föräldrar
2003-03-15
Hej!
Från oss här på Idealskolan finns en stor oro avseende sju av våra
elever. Vi får signaler på att de befinner sig i och utsätter andra barn
för situationer som resulterar i våld/provokationer. Anledningen till att
du får detta brev är att ditt barn är ett av dessa sju barn.
När en grupp barn utsätter sig för risker/fara vill vi gärna samla
föräldrar och vuxna till ett gemensamt möte. Under detta möte får ni
möjligheten att diskutera och eventuellt göra en planering för Era
barn. I samarbete med socialtjänsten i Botkyrka bjuder vi därför in Er
till ett Föräldrarådslagsmöte.
Syftet med ett Föräldrarådslagsmöte är dels att Ni skall få information
om hur olika berörda professionella ser på denna situation och vad de
kan hjälpa till med. Dessutom kommer ni som föräldrar och anhöriga
ha en möjlighet att själva få diskutera om vad ni som föräldrar och
anhöriga tycker att ni själva kan göra åt den uppkomna situationen.
Med detta brev bjuder
Föräldrarådslagsmöte.
vi
in
er
som
föräldrar
till
ett
Tid:
Plats:
Föräldrarådslaget kommer att arrangeras av två samordnare. De
kommer att kontakta och träffa alla familjerna för att ge mer
information innan föräldrarådslaget äger rum. De kommer därför att
kontakta er inom några dagar.
Samordnarna heter XX, tel. 0708 - och XX, tel. 0708 - .
Har du några frågor angående föräldrarådslaget kontakta XX eller XX.
Har du några andra frågor kontakta XX, tel.
Med vänlig hälsning
XX
Rektor
Tel.
57