1. No category

november 2010
I detta Nyhetsbrev
Bergskraft Bergslagen
förlängt året ut!
Bergskraft Bergslagens
miljökemist Lotta Sartz ny Doktor
Temadag om Infrastruktur och
kompetensförsörjning
Nyhetsbrev
nummer 11
Bergskraft Bergslagen förlängt året ut!
Projekt Bergskraft Bergslagen med ursprungligt slutdatum den 30 september 2010
har förlängts året ut. Under förlängningen skall speciellt fokus läggas på utvärdering, resultatspridning och strategiska försök på testfältet.
Förlängningen är också central i ansträngningarna att överbrygga det finansiella
glapp som uppstår mellan nuvarande projekt och det sökta Bergskraft 11•13, vilket
har planerat beslutsdatum i mars 2011.
Bergskraft Bergslagen utvärderat
Injektering provas på
Bergskrafts testfält
Kommuner och län ansluter till
Bergskraft 11•13
Gruvavfall i fokus i projektet
”Min-Novations”
Avslutning på Bergskrafts
skolprojekt
Bergskraft Bergslagen deltar på
Promotionbåten!
Bergskrafts Ekonomisk
Förenings medlemmar ökar
BQ - Bergskrafts kvinnonätverk
samverkar med andra nätverk
Bergskraft deltar i förstudie om
slaggdeponier
Bergskraft Bergslagens
finansiärer
Bergskraft Bergslagens miljökemist Lotta Sartz ny Doktor
Lotta Sartz som sedan hösten 2005
varit anställd av Ljusnarsbergs kommun i projekten Bergkraft och Bergskraft Bergslagen har nu disputerat
med sin avhandling ”Alkaline by-products as amendments for remediation
of historic mine sites”
Avhandlingen försvarades vid Örebro
Universitet den 8 oktober och baseras
på det arbete som Lotta med kollegor bedrivit framförallt på testfältet vid
Ljusnarsbergsgruvan i Kopparberg.
Avhandlingen kan beställas från
Bergskraft via Gunilla Pöchhacker:
[email protected]
(forts sid 2)
Temadag om Infrastruktur
och kompetensförsörjning
Bergskraft Bergslagen
utvärderat
Ansvarig utgivare:
Stefan Sädbom
Bergskraft Bergslagen
[email protected]
De nya gruvorna i Bergslagen rycker
allt närmare. Men hur klarar vår infrastruktur och vår kompetensförsörjning
denna utveckling?
Ljusnarsbergs kommun har upphandlat en extern konsult för att utvärdera
projektetet Bergskraft Bergslagen.
Redaktör:
Ingrid Wieselgren
Liw Design
[email protected]
Bergskraft 11•13 och Regionförbundet Örebro arrangerar en temadag i
början av 2011 för att diskutera dessa
frågor.
Utvärderingen, som har utförts av
Structor Miljöteknik AB i Örebro, kan
beställas från Bergskraft via Gunilla
Pöchhacker: [email protected]
”Alkaliska restprodukter för efterbehandling av historiska gruvavfallsområden”, forts fr. sid 1
Bakgrund:
En av de största källorna för spridning
av tungmetaller till naturen i Sverige
är läckage från gamla gruvavfallsdeponier.
Avfall från historisk brytning (före
1900) har varit exponerat för luftens
syre, nederbörd och erosion under
lång tid, vilket gör det svårt att stoppa
nedbrytningen av avfallet och spridningen av metallerna.
Den äldre gruvbrytningen har inte heller haft lika effektiva sorteringsmetoder och anrikningsprocesser som dagens gruvor har, vilket också bidrar till
att historiska deponier innehåller högre metallhalter än moderna deponier.
Lotta har arbetat med två olika efterbehandlingsmetoder för dessa äldre
gruvavfallsdeponier.
Den ena metoden förhindrar genom injektering av alkaliska restprodukter (från
t.ex. pappersmassaindustri, stålverk
och kalkindustri) uppkomsten av surt,
metallrikt lakvatten. I den andra metoden behandlas lakvattnet med hjälp av
olika filter- och barriärlösningar.
Förhindra uppkomst av metallrikt
lakvatten - Injektering:
Försöken är uppbyggda i åtta tunnor
(vardera 0,8 m3) där olika alkaliska
restprodukter (flygaska, mesakalk
och grönlutsslam) är varvade med
gruvavfall. Tunnorna vattnas för att simulera nederbörd och utläckande vatten provtas dels vid utloppet, dels via
suglysimetrar som är installerade på
olika nivåer i tunnorna.
Försöken startades i december 2006
och pågår fortfarande.
Lakvattenbehandling – filter
Hösten 2007 byggdes filter för lakvattenbehandling på testfältet i Kopparberg.
Filtren består av tre kopplade sektioner (vardera 0,4 m3) med olika funktioner. Vid passage genom filtren,
vilka bland annat innehåller alkaliska
restprodukter, höjs pH på det sura
gruvvattnet så att metaller som koppar och zink fälls ut och metallhalten i
vattnet minskar.
Vatten
Suglysimeter
Resultat & slutsatser:
Försöken har bekräftat att pH är den
viktigaste parametern för att stoppa
löslighet och rörlighet hos metal�lerna. Det har också visat sig att olika
alkaliska material har olika effekt beroende på om de innehåller alkalinitet i form av karbonat eller i form av
hydroxid.
För injekteringsförsöken visade det
sig att tiden det tog för vattnet att passera tunnan hade större påverkan på
resultatet än vilken typ av alkaliskt
material som användes samt andelen
alkaliskt material.
System med flygaska visade sig här
vara speciellt effektiva förmodligen
på grund av deras förmåga att bilda
svårgenomträngliga skikt, vilket ökade kontakttiden.
Sammantaget kan man säga att det
är möjligt att använda olika alkaliska
restprodukter för att åtgärda miljöproblem från gamla gruvavfallsdeponier.
Det är dock viktigt att man väljer alkaliska material som lämpar sig för den
aktuella situationen och att de alkaliska materialens lämplighet alltid bör
studeras i laboratorieskala innan man
gör fullskaliga åtgärder i fält.
Alkalisk
restprodukt
Surt
gruvvatten
Supportmaterial
Skiljevägg
Alkalisk
restprodukt
Gruvavfall
Dräneringslager
Injektering
Utlopp
Filter
Injektering provas på Bergskrafts testfält
Vid några av Lottas försök på testfältet har så kallad simulerad injektering
provats. Vid försöken har alkaliska
restprodukter varvats med syragenererande metallrikt gruvavfall.
Resultaten har varit lovande och det
har därför beslutats att försöken med
simulerad injektering skall kompletteras med försök att utföra verklig injektering i kubikmeter skala.
Försöken ger praktiska erfarenheter
och möjlighet att bedöma eventuella
ytterligare behov av teknikutveckling.
De ger också underlag för bedömning
2
av metodens ekonomiska och miljömässiga fördelar/effekter vid efterbehandling av förorenad gruv- och industrimark.
Resultaten av dessa försök kommer
att redovisas i slutrapport och så småningom även i vetenskapliga artiklar.
Kommuner och län ansluter till Bergskraft 11•13
Som berättats i tidigare nyhetsbrev
så förbereder Ljusnarsbergs kommun
ett nytt Bergskraftprojekt för perioden
2011 tom 2013.
Erbjudandet fokuserar bland annat på
Bergsbrukets nuvarande och historiska betydelse, den outnyttjade potentialen i berggrunden, samt förekomsten
av Bergsbruksrelaterade objekt vilka
klassificerats som förorenad mark i de
enskilda kommunerna.
Det nya projektet planeras för en totalbudget om ca 18-24 MSEK över tre år.
Eftersom hela Bergslagen har förutsättningar och behov av bergsbrukets
verksamheter dimensioneras projektet för samarbete med näringslivet i
hela regionen.
I skrivande stund saknas beslut från
ett antal kommuner och län. Men positiva tjänstemannaförslag eller beslut
om deltagande finns från Askersund,
Ljusnarsberg, Kumla, Ludvika, Hällefors, Norberg, Filipstad, Lindesberg,
Örebro, Filipstad, Arbetsförmedlingen
i Fagersta och Lindesberg samt Regionförbundet Örebro.
Kort projektsammanfattning:
”Bergslagen” som historisk, ekonomisk och socialt definierad region har
uppstått som ett direkt resultat av den
rika tillgången på mineral och metaller.
Dessa mineraliska råvaror
om de sedan 1950-talet
betydelse, varit basen för
samhällsutveckling sedan
den.
har, även
minskat i
regionens
vikingati-
Trots att Bergslagen är en av Europas
mineral- och metallrikaste regioner
finns det i dag endast ett fåtal verksamheter där dessa resurser nyttjas
för att skapa lokal, regional och nationell tillväxt.
Potentialen nyttjas inte fullt ut vilket
gör att det idag finns få Bergsbruksrelaterade arbetstillfällen:
• i direkt anslutning till utvinningen
(dvs i gruvor och stenbrott),
• i primär förädling av råvaran (anrikning, smältverk och förädling)
• i efterbehandling av förorenad gruvoch industrimark
• inom relaterad industriell produktion
(maskiner och utrustning för branschen)
• inom kringverksamheter såsom
underhåll, transporter, service etc
På grund av bristande teknik hade
dessutom det tidigare Bergsbruket låg
utvinningsgrad vilket gör att de historiska deponierna innehåller mycket
metaller som både är ett miljöhot men
också en outnyttjad resurs för tillväxt.
Under de senaste fem åren har Bergslagens mineraliska naturresurser
successivt åter uppmärksammats.
Samhället är dock inte fullt ut medvetet
om hur tillväxtpotentialen i Bergsbruket skulle kunna aktiveras och nyttjas
på ett optimalt sätt. Man har inte heller
en tydlig bild av hur denna utveckling
skulle påverka t ex samhällets infrastruktur och kompetensförsörjning.
Ett innovativt strategiskt nätverk har
genom tidigare Bergskraftsprojekt
byggts upp runt Bergslagens näringsliv inom Bergsbruk, Bergsbruksrelaterat miljöarbete, offentliga och akademiska aktörer. Med detta innovativa
strategiska nätverk som bas byggs
det nya projektet Bergskraft 11•13
med verksamhet inom tre samverkande insatsområden:
A) Bergsbruk
B ) Bergsbruksrelaterat Miljöarbete
(BrMiljö)
C)Bergslagsregional Utvecklingsoch Aktivitetsplan (BUSA) för relaterat näringsliv inom Bergslagen.
Syfte med Bergskraft 11•13
Ett bättre nyttjande av regionens mineraliska råvaror skapar förutsättningar för ett rikt bergsbruksrelaterat näringsliv och därmed tillväxt i en region
som är hårt drabbad av arbetslöshet,
”nedmontering” av lokalsamhällen och
utflyttning.
Huvudmål: Hållbar Bergsbruksrelaterad tillväxt i Bergslagen i samarbete
med näringsliv inom Bergsbruk och
relaterad Miljöteknik.
och Bergsbruksrelaterat Miljöarbete.
Planen utgår från regionens förutsättningar med syftet att långsiktigt utveckla och nyttja våra tillgångar.
Delmål A: Nya arbetstillfällen skapas
och gamla bevaras genom beslut om
2 nya gruvor senast 2016.
Projektet skall arbeta för en hållbar
och långsiktig Bergsbruksrelaterad
tillväxt i regionen i samarbete med näringsliv inom Bergsbruk och relaterad
miljöteknik samt samhället representerat av organisationer som är involverade i samhällsbyggandet.
Delmål B: Nya arbetstillfällen i Bergsbruks - och BrMiljö relaterade företag
och FoU-miljöer inom anläggnings-,
tillverknings- och kunskapssektorerna.
De effekter som förväntas av projektet som helhet är nya arbetstillfällen,
ökade investeringar, nytt kapital, kompetensförstärkningar inom näringsliv, akademi och offentlighet samt en
Bergslagsgemensam utvecklings-, strategi- och aktivitetsplan för långsiktig och
hållbar utveckling inom Bergsbruk och
Bergsbruksrelaterat Miljöarbete.
Delmål C: En Bergslagsgemensam
utvecklings-, strategi- och aktivitetsplan för hållbar tillväxt inom Bergsbruk
3
Gruvavfall i fokus i projektet ”Min-Novations”
Min-Novations är ett projekt med 12
partners i sex Östersjöländer inom
EU-finansierade Baltic Sea Region
Program: Polen, Tyskland, Norge,
Sverige, Estland och Finland.
Leadpartner för projektet är AGH-University i Krakow, Polen.
Total budget för det treåriga projektet är 3 769 200€ (ca 36 MSEK). De
svenska parterna, Regionförbundet
Örebro i samarbete med Bergskraft
Bergslagen Ekonomisk Förening och
Örebro Universitet, Människa-TeknikMiljö (MTM, forskningscentrum), har
en kostnadsbudget på 253 000€ och
494 500€ respektive.
Runt Östersjön finns idag Europas
största producenter av metaller, mineraler och mineralbaserade produkter.
Av de metaller som produceras i
EU27-området så produceras hela
69% av allt koppar, 60% av allt bly,
42% av allt zink, 91% av allt järn, 53%
av allt guld och 91% av allt silver i de
tre länderna Sverige, Polen och Finland.
Dessutom har man i Estland, Polen
och Tyskland en mycket stor brytning
av oljehaltiga skiffrar och kol. Utvinningen av dessa råvaror skapar stora
mängder metallhaltigt avfall och har
pågått under mycket lång tid.
Speciellt de äldre historiska deponierna utgör en dold råvaruresurs och
utgör samtidigt ett stort miljöproblem
eftersom den stora mängden metaller
i avfallsdeponierna lakas ut och skapar stora lokala och regionala miljöproblem.
De tekniska och ekonomiska möjligheterna att bättre utvinna dessa råvaror har successivt förbättrats. Det
finns i dag en tillväxtpotential för små
och medelstora företag som utvinner
råvaror ur deponier samtidigt som de
minskar den framtida miljöbelastningen.
Projektet Min-Novations skall bygga
upp ett regionalt och internationellt
nätverk mellan universitet, forskningsaktörer och de små- medelstora företag som är verksamma inom denna
utvinning av råvaror från gruvverksamheten i Östersjöregionen.
Företagen i nätverket skall erbjudas
möjlighet och teknisk/vetenskaplig
hjälp att använda den nya tekniken för
att uppnå ett bättre råvaruutnyttjande,
en förbättrad lönsamhet samt ett bättre miljömässigt resultat.
Regionförbundet Örebros roll i projektet är att i samarbete med Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening
etablera ett regionalt nätverk mellan
företag och övriga berörda aktörer i
regionen. Nätverket kan sedan länkas
4
till övriga deltagares nätverk runt om
Östersjön.
Bergskraft Bergslagen Ekonomisk
Förening har en lång erfarenhet av
det berörda näringslivet. På uppdrag
av Regionförbundet kommer Bergskraft att i samarbete med Örebro Universitet kartlägga och vidareutveckla
nya tekniska lösningarna för ett utökat
bättre metallutbyte och en minskad
framtida miljöbelastning.
Genom projektet sker ett kontinuerligt
erfarenhets- och teknikutbyte mellan
de 12 parterna i de sex deltagande
länderna. På så sätt kommer kunskap
att kunna spridas till de små och medelstora företagen med verksamheter
relaterade till den här typen av råvaruutvinning ur gruvavfallsdeponier.
Företag i regionen som är intresserade av att delta i projektet ombeds
kontakta:
Regionförbundet Örebro
Matz Rydsjö
[email protected]
Örebro Universitet
Professor Bert Allard
[email protected]
eller
Bergskraft Bergslagen Ekonomisk
Förening, Stefan Sädbom
[email protected]
Avslutning på Bergskrafts skolprojekt
Elever på Kyrkbacksskolan har utfört
försök med neutralisering och stabilisering av gruvavfall sedan hösten
2009.
Som avslutning på skolprojektet ska
eleverna få åka på studiebesök till
kalkindustrin Nordkalk i Köping den
29 november.
Under dagen väntar en spännande
rundtur i fabriken med titt på den stora
roterugnen där kalken bränns och besök i kontrollrummet där hela processen följs.
Eleverna kommer även att få se de
stora högarna med restprodukter som
bildas under processen. Två av materialen som används i skolexperimenten kommer från just Nordkalk: filterkalk och kalkgranuler.
Efter lunch kommer det att bli frågestund samt prisutdelning i tävlingen
om bästa laborationsrapport.
I rapporterna beskrivs bakgrund och
syfte med skolexperimenten samt resultat från mätningarna. Där ska även
finnas med en liten diskussion och
slutsats. Rapporterna har bedömts
med avseende på utförande, originalitet och resultatsammanställning.
Tävlingen sponsras av Nordkalk i Köping. Juryn har bestått av Pär Odén,
Nordkalk, Mattias Bäckström, Örebro universitet samt Stefan Sädbom,
Bergskraft Bergslagen.
Bergskraft Bergslagen deltog på Promotionbåten
För åttonde året i rad arrangerade Örebro Promotion ett av Sveriges största
evenemang för företag, offentliga aktörer och NGOs i Örebro län och omgivning.Och Bergskraft var naturligtvis med. Dels presenterades resultat av projektet, dels söktes kontakter med organisationer och företag som har intresse
av att utveckla sin relation till Bergsbruk.
Bergskrafts
Ekonomisk Förenings
medlemmar ökar
Bergskraft Bergslagen Ekonomisk
Förening välkomnar Nordkalk och
Skinnskattebergs kommun som nya
medlemmar!
Förening är öppen för såväl fysisk
som juridisk person och bedriver aktiviteter/ verksamheter som syftar till
att främja hållbar utveckling och tillväxt i Bergslagen med utgångspunkt
i Bergsbruk och miljöteknik och som
främjar medlemmarnas ekonomiska
intressen.
Föreningen har också ett bolag med
sex personer anställda vilka utför uppdrag åt medlemmarna och externa
kunder. Bland aktuella uppdrag kan
nämnas arbete med provberedning
och analysering, utbildning och utredningar.
Nyfiken på föreningen?
Kontakta sekreteraren via e-mail:
[email protected]
BQ - Bergskrafts kvinnliga
nätverk samverkar med
andra kvinnliga nätverk
Under våren och sommaren har
Bergskrafts kvinnonätverk diskuterat
samverkan med andra kvinnliga nätverk.
Resultatet av diskussionerna är en
workshop med gruvbesök vid Dannemora den 26 november.
Workshopen är ett samarrangemang
mellan Bergskrafts kvinnliga nätverk,
RAW Material Group, Dannemora
Magnetit och förhoppningsvis Länsstyrelsen i Örebro län.
En separat inbjudan med program
skickas inom kort ut inom nätverket.
Hör av dig till Gunilla Pöchhacker om
du tror att det finns några fler som är
intresserade av samverkan och som
idag inte får våra inbjudningar
E-post: [email protected]
5
Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening deltar i förstudie om slaggdeponier
Jernkontoretdriver genom Tripple
Steelix och Bergskraft Bergslagen
Ekonomisk Förening förstudien ”Nya
metoder för att återställa deponier
(”SlaggBerg”).
”SlaggBerg” är ett utvecklingsprojekt
med Jernkontoret som huvudman.
Projektet administreras av Triple Steelix, har huvudsaklig finansiering från
Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Västmanland, Region Örebro samt EUs
strukturfond mål 2. Den tekniska delen genomförs av Bergskraft Bergslagen AB och Örebro Universitet.
Bergslagen har ett stort antal deponier
från historisk stål- och metalltillverkning. Dessa utgör potentiella miljöhot,
och förhindrar marken från att bebyggas eller användas för andra ändamål. Detsamma gäller andra områden
i världen som under längre tid haft tillverkning av stål och metaller.
Redan idag arbetas det på många håll
med att ta vara på metallrester ur äldre deponier.
Metallutbytet är dock i allmänhet lågt.
Verksamheten begränsas också av att
arbetet riskerar att orsaka ökat läckage av tungmetaller och andra föroreningar till omgivningen.
”SlaggBerg” har som mål att öka metallutbytet genom att utnyttja teknik
och arbetsmetoder som idag inte används i detta sammanhang.
Projektet kommer att omfatta inventering och tester av sådan teknik i samarbete med teknikägare och aktörer
från andra branscher. Projektet kommer även att undersöka de tekniska
och ekonomiska förutsättningarna för
att återvinna andra deponirester än
metaller.
Projektet kommer att testa och införa
ny teknik som minskar läckage från
deponier. Även här kommer tekniköverföring från andra branscher att ske.
Målet är dels att minska risken för
långsiktig miljöpåverkan, och dels att
minska risken för läckage vid arbete
på deponin.
för att arbeta både i Sverige och utomlands.
Vid ett första möte i oktober med deponiägare och entreprenörer samlades 20 externa deltagare. Längre fram
kommer möten med slaggproducenter, miljöansvariga och andra aktörer
att genomföras.
Företag i regionen som är intresserade av att delta i projektet ombeds
kontakta:
Projektledare Ulf Holmberg,
Tripple Steelix
[email protected]
Därmed kommer man att öka möjligheten att grundligt bearbeta en deponi
även i känsliga områden.
Hans Forsling,
Hammarbacken Konsult
[email protected]
Projektet omfattar även en kartläggning av Bergslagens deponier. Avsikten är att skapa en bedömningsgrund
för vilka deponier som kan bearbetas
på kommersiell grund och vilka deponier som det av miljöskäl är angeläget
att åtgärda.
Stefan Sädbom
[email protected]
I projektet ska företag och forskare engageras så att en bred kompetensbas
inom olika relevanta områden skapas.
Ett centralt mål är att det ur samarbetet
skapas en regional företagsgrupp som
med hög kompetens och avancerad
teknik blir tillräckligt konkurrenskraftig
6
eller
Mattias Bäckström
[email protected]
Bergskraft Bergslagens finansiärer