1. No category

Stadsanalys av Kungsladugård
Älvsborgs
Kungsladugård 1872
Strukturerande element
Lilienbergs stadsplan 1915 och dess förverkligande 1920-1930
Högsbo och kommunikationer
byggs ut 1950-1970
Bostadsbristen och egnahemsrörelsen
Första årtiondena på 1900-talet rådde stor
bostadsbrist och trångboddhet.
Egnahemsrörelsen hade sin grund i brist
på bra bostäder för en växande arbetsklass.
Staten stödde med lån till byggandet.
Slottskogsgatan
Gammal väg genom området.
Göta älv
Bas för fiske- och sjöfartsnäringen.
Varven och fisket ger arbete åt invånarna i
stadsdelen och är orsaken till att området
blir bebyggt. Gräns norrut för stadsdelen.
Vägtrafikledernas utbyggnad
1967 öppnades hela Högsboleden. Vägen
skiljer av Kungsladugård från Högsbo.
Dag Hammarskjöldsleden byggdes 1969
med motorvägstandard. Den separerar
Slottskogen från Änggården. På kartan är
dessa motorleder samt anslutningsvägar
från Kungsladugård markerade.
Lilienbergs stadsplan
Albert Lilienberg var förste stadsingenjör
i Göteborg och utformade stadsplanen för
Kungsladugård. Planen är inspirerad av Camillo Sittes idéer om vindlande gator, varierade stadsrum med både öppna och slutna
vyer samt hänsyn till platsens topografi och
växtlighet.
Trafiklederna ger omfattande matartrafik
i stadsdelen. Dessutom skapar lederna
och anslutningsvägarna kraftiga barriäreffekter.
Höjder
Gråberget, Godhemsberget och Klinten
påverkar den framtida bebyggelsens utbredning. Betesmark breder ut sig emellan - ursprungligen tillhörande Älvsborgs fästning.
Huvudgatorna
De strukturerande gatorna i stadsdelen
är Kungsladugårdsgatan, Mariagatan
och Älvsborgsgatan. Alla tre gatorna har
likartade sektioner med spårväg i mitten
och träd på båda sidor om gatan.
Slottskogen
Ursprungligen kungens jaktmarker. Skänktes till staden som parkmark på 1880-talet.
Den begränsar bebyggelsens utbredning
österut och är ett viktigt rekreationsområde.
Sockengränsen
Gräns mot Västra Frölunda socken.
Platserna
Mariaplan och Älvsborgsplan är de tydliga
platsbildningarna. Älvsborgsplan tillsammans med Kungsladugårdsskolan skapar
ett tydligt fondmotiv för Älvsborgsgatan.
Topografi
Gatorna i Lilienbergs stadsplan är anpassade
efter de topografiska förutsättningarna.
Spårvägen
1924 förlängdes spårvägen från Mariaplan
till Klintens väg där spårvagnen vände.
1934 förlängdes den ytterligare till Högsbogatans, med ny vändplats.
Utbyggnaden av Högsbo
Högsbotorp, som gränsar söderut mot
Kungsladugård, byggdes på 1950-talet.
Skivhusen närmast Marklandsgatan byggdes på 1960-talet. Gränsen mellan stadsdelarna är skarp avseende skala, struktur och
social sammansättning.
Spårtrafikens förändring
1962-1963 byggdes spårvägen ut mellan
Linnéplatsen och Axel Dahlströms torg.
Denna bana bands samman med befintliga
spår från Kungsladugård vid Marklandsgatan.
Säröbanan förband Slottskogen med Askim
och Särö. Banan lades ned 1965.
Thomas Höjemo, Ida Sellstedt, Anna Starck, CTH-A2 2006
Stadsanalys av Kungsladugård
Thomas Höjemo, Ida Sellstedt, Anna Starck, CTH-A2 2006
Sektioner över gaturum
Homogena områden
2
1
2
1
3
3
4 5
4
5
Strukturerande för platsen idag
3
1. Landshövdingehus (19101940, flertalet 1920-35)
318 hus, främst i storkvarter,
men även några fristående
längor. Förgårdar mot gatan.
20-talsklassicism- eller funkisfasader. Hyresrätt.
2. Slottskogskolonin (1915)
Små, färglada kolonistugor
i trä. Spröjsade fönster,
snickarglädje, grindar och
staket.
6
Slottsskogen
Klinten
Sektioner skala 1:400
1. Sektion Stilla Gatan och landshövdingehus med gård
Svaleboskogen
7
8
2. Sektion Kålgårdsgatan
Fondmotiv
Den aktuella tomten utgörs till största delen av en trädbevuxen
kulle. Kullen utgör ett fondmotiv sett både från Kungsladugårdsgatan och från Margretebergsgatan. Ny bebyggelse kan
utnyttjas för att skapa en tydligare fondverkan.
3. Egnahem (ca 1920- 1945)
Villor, flera gjordes som tvåfamiljshus med en lägenhet per
våningsplan. Även flera parhus. 20-talshusen är i trä, med
spröjsade fönser och vackra entréer, ibland med kolonner.
De senare husen, byggda på 40-talet, är i funkisstil. Spröjsen
borta, fasaderna är ljusa, putsade.
Grönstruktur
Kullen uppfattas av vissa i dag som en liten park.
Kungsladugård är mycket lummigt med villaträdgårdar och
innergårdar. Området är välförsörjt med grönytor då det ligger
mellan rekreationsområdena Slottsskogen och Svaleboskogen/
Klinten. Som park är kullen inte representativ för planeringsidealet i Kungsladugård: antingen bebyggelse samt trädgård
eller en väldefinierad park.
3. Sektion Fågelfängaregatan
4. Sektion Kungsladugårdsgatan
4. Radhus längs Kungsladugårdsgatan (1923)
13 st färgglada radhuslängor, ursprungligen var alla i trä,
en förgård mot gatan, större gård på baksidan.
Vackra entréer och dekorativa detaljer som fönsterluckor
och överljusfönster. Två våningar, sadeltak med tegel och
små takkupor.
5. Villor (1960-tal)
Likadana villor längs Sundhagsgatan i gult tegel. En
balkong löper längs hela
gatufasaden. Gul mur mot
gatan blir en låg gatuvägg
och markerar gränsen
mellan allmänt och privat.
6. Lamellhus (1943)
Två våningar med källare,
små lägenheter 1-2rok,
senare inklädda med gul
eller vit plåt. Bostadsrätt.
5. Sektion Kungsladugårdsgatan efter rondellen
Gaturummen i Kungsladugård är av två huvudtyper. Den
ena är smala vindlande gator där siktlinjen ständigt bryts,
exempel Fågelfängaregatan. Den andra är breda stråk,
ofta med spårvagnsspår och långa siktlinjer mot fondmotiv. Ett exempel är Kungsladugårdsgatan.
7. Lamellhus (1940-tal)
Vi går upp lite i skala. Tre våningar, sadeltak, gult tegel,
ibland säckskurat. Burspråk här och var. Hyresrätt.
8. Höghus i Högsbo (1960-tal)
Högsbogatan skär av Högsbo från Kungsladugård.
Skalförändringen bidrar till den tydliga gränsen.
En problematisk trafiksituation
Framför kullen finns en korsning som behöver förbättras.
Fotgängare
Övergångsställena är inte
placerade där det känns
naturligt att korsa gatan.
Därför går många rakt över
rondellen.
Spårvägen
Idag är korsningen en rondell eftersom biltrafikanterna behöver god sikt när de
svänger över spåren.
Cykelbanor
Cykelbanorna är smala
och dåligt utmärkta. Detta
märks särskilt på Margretebergsgatan men även på
Kungsladugårdsgatan.
Breda bilvägar ger hög fart
Kungsladugårdsgatan och
Margretebergsgatan är
mycket breda, vilket
inbjuder till hög hastighet
för bilförarna.