Riksmötesprotokoll 2001
Riksmöte 2001 Protokoll Sveriges roll- och koniktspelsförbund Falun 23 - 25 mars 2001 ”Varelse vid hyperboeriskt hav” av Henrik Pettersson. Innehållsförteckning 3-12 13-16 17 18 19-21 22-27 28 29-33 34-49 50 51 52-54 55-81 82-95 Protokollet Bilaga 1: Röstlängd Bilaga 2: Dagordning Bilaga 3: Påverkanstorg Bilaga 4: Verksamhetsberättelse 2000 Bilaga 5: Ekonomisk berättelse 2000 Bilaga 6: Revisionsberättelse 2000 Bilaga 7: Avregistreringshotade föreningar Bilaga 8: Motioner Bilaga 9: Verksamhetsplan 2001 Bilaga 10: Budget 2001 Bilaga 11: Övriga frågor Bilaga 12: Handlingar från påverkanstorget Bilaga 13: Den alternativa verksamhetsplanen 3(96) Protokoll fört vid ordinarie riksmöte i Sveriges roll- och koniktspelsförbund i Falun 2001-03-25 1. Mötets öppnande Förbundsordförande Karl Nissfeldt förklarade mötet öppnat. 2. Fastställande av röstlängd Röstlängden fastställdes. Det beslutades att röstlängden justeras löpande under mötet. Se bilaga 1. 3. Mötets behörighet Ett antal möteshandlingar skickades av misstag ut en vecka senare än stadgan föreskriver. Detta drabbade 22 ombud och cirka 20 reserver. Dessa kontaktades omgående som misstaget upptäcktes. Det var också så att kallelserna till ombuden och reserver skickades ut först med möteshandlingarna. När ombud/reserv var postmottagare i en förening har endast en möteshandling skickats ut. Kansliet ska meddelas så att dessa fel och brister inte upprepas. Det beslutades att förklara mötet behörigt. 4. Val av mötesordförande Carl-Niclas Larsson och Leif Holmberg valdes till mötesordförande respektive vice mötesordförande. 5. Val av mötessekreterare Tommy Runesson och Christer Pettersson valdes till mötessekreterare och vice mötessekreterare. 6. Val av rösträknare Daggi Elehu, Elina Kaarto och Magnus Nordlinder, alla från Svenska Scoutförbundet, valdes till rösträknare. Dessa åkte hem till söndagen. På söndagen valdes David Gustavsson, Anna Westerling och Jon Nilsson till rösträknare. 7. Val av justerare Kristoffer Andsten och Andreas Nyström valdes till ordinarie justerare. Anna Westerling och Mats Bergström valdes till reserver för dessa. 8. Adjungeringar Alla personer som inte enligt stadgarna har yttranderätt adjungerades. 9. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes. Se bilaga 2. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 4(96) 10. Påverkanstorg Det beslutades att mötet ska genomföras som påverkanstorg. Det beslutades att fastställa principer för hur påverkanstorget och beslutsplenum ska genomföras. Se bilaga 3. Det beslutades att fördela påverkanspunkter och inytandepunktsansvariga. Det beslutades en redaktionsgrupp bestående av Nils Eliasson (arbetsledare), Daggi Elehu, Elina Kaarto, Magnus Nordlinder, Kriss Andsten, Emma Wieslander, David Gustavsson, C-N Larsson, Leif Holmberg och Anders Hultman. Reservation av Karl Bergström och Andreas Bjärnemalm ”Då det är min fasta och fulla övertygelse att mötesformen ”påverkanstorg”, inte bara är oproduktiv och orättvis, utan även odemokratisk och är därför i förlängningen stadgevidrig, önskar jag reservera mig mot beslutet att använda denna mötesform under riksmötet 2001.” 11. Anmälan av övriga frågor Övriga frågor anmäls under hela riksmötet. Det beslutades enhälligt att en fråga om ett stadgetillägg efter §45 ska upptas som övrig fråga (23.11). 12. Verksamhetsberättelse Mötet påpekade följande: * I stycket om värdegrund ändras en lydelse till ”Under året har ett förslag på värdegrund utarbetats i samråd med distrikten”. * Stycket om att Hanna varit heltidsarvoderad distriktsrådgivare stryks, för det har skett 2001. * Under stycket om arbetsutskottet ska läggas till att ”Fredrik Bonander har haft ett övergripande arbetsledaransvar”. * En del språkliga ändringar gjordes också. Detta diskuterades också. * I stycket om Sveroks IT-grupp står det Simon Vidberg, men han heter Simon Rydberg. * Kanslisternas löner diskuterades. * SiT diskuterades. Det beslutades att lägga den justerade verksamhetsberättelsen till handlingarna. Se bilaga 4. 13. Ekonomisk berättelse Den ekonomiska berättelsen lades till handlingarna. Resultat- och balansräkning fastställdes. Se bilaga 5. 14. Revisionsberättelse Revisionsberättelse lades till handlingarna. Se bilaga 6. 15. Ansvarsfrihet för 2000 Styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2000. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 5(96) 16. Avregistreringar De beslutades att föreningar som inte rapporterat vare sig verksamhet under 1999 eller 2000 blir avregistrerade under förutsättning att de inte senast 31 augusti 2001 kommer in med rapport om medlemmar eller verksamhet. Se bilaga 7. 17. Motioner som påverkar verksamhetsplanen Alla motioner nns i bilaga 8. I bilaga 12 åternns även alla yrkanden och kommentarer som togs fram under påverkanstorget. 17.1 Motion om Operation Frispel Det beslutades Att 1 Riksmötet uppdrar förbundsstyrelsen att initiera Operation Frispel. Att 2 350.000 kr avsätts ur budget 2001 för Operation Frispel. Att 3 operation frispel, istället för att presentera nya föreningar för förbundet, distrikten och i viss mån för varandra, ska operation frispel handla om att förbundet ska hjälpa distriktens föreningar att samarbeta och kommunicera mer med varandra, och ordna träffar där distriktets föreningar kan bygga nätverk och utbyta idéer. Att 4 de anslagna 350 000 SEK + eventuella extra medel sökta från Ungdomsstyrelsen fördelas mellan Sveroks alla distrikt med en intention att projekt frispel ska genomföras på distriktsnivå. Att 5 de distrikt som inte anser sig kunna uppnå projektets mål ska kunna använda pengarna till organisationsbyggande verksamhet. Att-sats 3-5 är kompletteringar av att-sats 1-2. 17.2 Motion om Slagen Det beslutades Att 2 140 000 kr budgeteras för resultatenheten distrikt Att 3 beskrivningen av projektet förändras i enlighet med motiveringen ”Slagen är en viktig mötesplats för aktiva på riks- och distriktsnivå där idéer och samverkan diskuteras, kompetens utbyts och vissa utbildningar hålls. Distrikten har efterfrågat en allmän höjning av kvalitén på slagen och styrelsen kan inte annat än att hålla med om att kvaliteten bör höjas. Styrelsen vill under det kommande året satsa än mer på distriktsarbetet. En av delarna är att skjuta in mer resurser till slagen. De distriktsaktiva ska erbjudas utbildningar av högre kvalitet, intressanta föredragshållare och möten i vettiga lokaler. Slagen bör också utformas för att öka och konkretisera samarbetet mellan distrikten. Vi menar att en kvalitetshöjning av slagen är en viktig del i att öka och förbättra distriktens slagkraftighet och verksamhet.” Förbundsstyrelsens bakgrundsformulering innehåller inget om samarbetet mellan distrikten och det behöver verkligen bli bättre. Slagen är det naturliga forumet för det. 17.3 Motion om nationell spelvecka Det beslutades Att 1 Sverok utlyser en nationell spelvecka enligt ovanstående beskrivning söndagen den 7:e oktober till lördagen den 13:e oktober 2001. Att 2 115 000 kr budgeteras för nationell spelvecka 2001. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 6(96) 17.4 Motion om PR-satsning Det beslutades Att 2 Sverok satsar så stor del av de avsatta PR-pengarna som möjligt på medlemsvärvning, med inriktning främst på de yngre. Att 3 PR/marknadsföringsposten i budgeten sätts till 300.000 kr. Att 4 huvuddelen av PR/marknadsföringsposten i budgeten används för utåtriktad marknadsföring. Att 5 motionsställaren bakom motionen ”Extern marknadsföring” ändras från ”Sverok Västra Götalands styrelse” till ”Sverok Västra Götaland”. 17.5 Motion om kommunikation i Sverok Det beslutades Att 5 mötet uppdrar åt styrelsen att seriöst undersöka och överväga möjligheterna att publicera ”Boken om Sveroks verksamheter” och distribuera den samma så att den får vidast möjliga spridning. En möjlig satsning kan vara att försöka få ut den till lärare och fritidsgårdar. Ursprungsförslaget togs upp under punkt 22.18. 17.6 Motion om kommunikatör Det beslutades Att 4 ordförandens arvodering villkoras av en arbetsbeskrivning Att 5 en del av denna ska vara att axla ansvarigutgivareansvaret fullt ut och därmed delta i alla de medier Sverok står för. Att 6 en del ska vara att agera kommunikatör i betydelsen ”Vara länk” mellan olika aktörer inom förbundet Att 7 en del ska vara att ansvara för att förbundet representeras externt. 18. Övriga frågor som påverkar verksamhetsplanen Inga hade lämnats in. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 7(96) 19. Verksamhetsplan 2001 Det beslutades Att 1 verksamhetsplanen fastställs. Att 8 Uppdra förbundsstyrelsen att utreda det är möjligt att minska kostnaderna för kansliadministrationen. Att 9 Punkten ”Internationellt utbyte” med formuleringen ”Under året ska arrangemangspaketet med Knutpunkt 2002 genomföras. Sverok ska givetvis vara delaktig i detta viktiga nationella evenemang för att främja det internationella utbytet.” läggs till i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen fastställdes. Se bilaga 9. I bilaga 12 åternns även alla yrkanden och kommentarer som togs fram under påverkanstorget. Den alternativa verksamhetsplanen nns i bilaga 13. Kort om beslutset: Efter försöksvotering blev att-sats 1 huvudförslag. Efter ytterligare försöksvotering slogs först att-sats 2 ut, sedan att-sats 4-6 och att-sats 3 ställdes mot huvudförslaget. Det beslutades genom sluten omröstning att bifalla att-sats 1 med röstsiffrorna 42 mot 36. 2 blanka röster lämnades in. Reservation mot verksamhetsplanen av Niklas Bendelius, Mattias Bjärnemalm, David Gustavsson, Marcin Kucharski, Magnus Pennebrink, Johan Strömquist, Henrik Summanen, Stefan Ullgren Vi reserverar oss mot den antagna verksamhetsplanen. Detta gör vi utifrån vår övertygelse att den på två punkter strider mot de principer vi anser bör vägleda förbundets arbete. Kompetenshöjning Den kompetenshöjning som verksamhetsplanen omfattar motsvarar inte förbundets centrala syfte. Det är inte förbundets syfte att bedriva bildningsverksamhet och den kompetenshöjning som åsyftas anser reservanterna är såväl omotiverad som ett slöseri med förbundets resurser. Lön och arvoderingar Vi anser att den lönepolitik och syn på arvoderingar som synts under det gångna verksamhetsåret inte på ett tillbörligt sätt motverkas i den antagna verksamhetsplanen. Detta strider mot reservanternas centrala värderingar för hur vi ser på förbundets utveckling. Det är vår åsikt att denna personal- och arvoderingspolitik hämmar det ideella engagemang som bör vara grunden för all sverokverksamhet. Baserat på dessa två principiella övertygelser vill därför reservanterna inlämna denna reservation och därmed avsvära sig ansvaret för de konsekvenser som vi anser att verksamhetsplanen riskerar att resultera i. 20. Fastställande av avgifter Avgift för 2001 fastställdes till 0 kr. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 8(96) 21. Fastställande av budget Det beslutades Att 1 fastställa budgeten för 2001. Att 2 budgetposten ”valberedning” ökas från 10.000 till 20.000. Att 3 posten Knutpunkt läggs till Budgeten och tilldelas 30000. Att 5 pengarna tas från det egna kapitalet. Den justerade budgeten fastställdes. Se bilaga 10. 22. Övriga motioner Alla motioner nns i bilaga 8. I bilaga 12 åternns även alla yrkanden och kommentarer som togs fram under påverkanstorget. 22.1 Stadgeändring om valbarhet i §55 Det beslutades med två tredjedels majoritet Att 1 55§ ändras till ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. Blir personen vald till ombud eller ersätter ombud i era valkretsar hamnar personen i den valkrets där den fått störst andel röster. Vid lika andel får slumpen avgöra. Person kan på riksmötet endast vara ombud eller ersättare för ombud i en (1) valkrets.”. Mötet beslutade att omedelbart justera denna stadgeändring. 22.2 Stadgeändring i §55 Det beslutades att avslå motionen. 22.3 Stadgeändring om antal ombud i §57 Det beslutades med två tredjedels majoritet Att 1 §57 andra meningen ändras från ”Medlemsförening kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen.” till ”Medlemsförening kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen plus tre”. Mötet beslutade att omedelbart justera denna stadgeändring. 22.4 Stadgetillägg i §45 Det beslutades med två tredjedels majoritet Att 1 paragrafen ”Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet.” infogas efter §45. Mötet beslutade att omedelbart justera denna stadgeändring. 22.5 Stadgeändring i §46, §57 och §67 Det beslutades med två tredjedels majoritet Att 1 ändra ordet ”lotten” i §46, §57 och §67 till ”slumpen”. Mötet beslutade att omedelbart justera denna stadgeändring. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 9(96) 22.6 Motion om förbundets vision Det beslutades Att 1 bifalla ovan beskrivet förslag till vision så som förbundets vision. Att 2 man åren 2003 och 2005 stämmer av hur uppfyllandet av visionen fortlöper, inte bara centralt utan även så att visionen nått till den enskilde medlemmen. 22.7 Motion om värdegrund Det beslutades Att 5 motionen om värdegrund, omarbetas av förbundsstyrelsen och att de sänder värdegrunden på remiss till intresserade distrikt, För att sedan låta en distriktssträff ge sitt betänkande till nästa årsmöte. 22.8 Motion om utredning kring organisationens rollfördelning Det beslutades att 3 förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utarbetar varje distrikts enskilda roll i Sverok. att 4 det ges utrymme för detta på de kommande SLAG:en. att 5 man dessutom utreder vilken organisation vi vill ha. 22.9 Motion om ekonomisk grundgaranti Det beslutades Att 2 distrikten garanteras tillgångar på 100 000 kr. Att 3 200 000 kr budgeteras för en ekonomisk grundgaranti i budgeten. 22.10 Riksmötets placering 2002 Det beslutades Att 2 riksmötet 2002 förläggs till Hässleholm. 22.11 Motion om övertagande av världen Motionen var tillbakadragen. 22.12 Motion om Zworks färg Det beslutades att bordlägga frågan. 22.13 Motion om dagordning och röstningssystem Det beslutades att avslå motionen. 22.14 Motion om tärningsslag Det beslutades att bordlägga frågan. 22.15 Motion om hjälp till distrikten Det beslutades Att 1 Riksmötet uppdrar åt riksstyrelsen att fastställa i vilken utsträckning distrikten kan ta del av resursen Rikskansliet. Att 2 denieringen sker i samråd med samtliga distrikt. 22.16 Motion om extern marknadsföring Motionen togs upp i samband med motion 17.4. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 10(96) 22.17 Motion om förbundstidning Det beslutades Att 2 avsätta 480.000 kr i budgeten för 2001 till förbundstidning. Kort om beslutet: Det beslutades att bifalla att-sats 2 som rekommendation, samt avslå att-sats 1 (34-32). 22.18 Motion om Sveroks nya tidning och Codex... Det beslutades att 12 resultatet från påverkanstorget används som en rekommendation om hur en eventuell förbundstidning och/eller webportal bör se ut. att 13 riksmötet uppdrar åt styrelsen att fatta specika beslut om distribution, budget, etc. att 14 riksmötet inte fattar specika beslut (se ovan) i frågan. att 15 Sverok skall kunna samarbeta/stödja kommersiella aktörer under framtagningsprocessen av förbundstidningen, utan att detta skall utgöra ett ideologiskt problem. att 16 tidningen främst skall vara riktad mot förbundets medlemmar. att 17 det skall vara en förbundstidning. att 19 ett samarbete av det i 22.18 föreslagna slaget är etiskt försvarbart förutsatt att förbundsstyrelsen nner att det går att genomföra med rimlig konkurrensneutralitet. att 20 riksmötet ger styrelsen befogenhet att välja en tidningsredaktion samt välja bästa och mest prisvärda distributionen som når längst. Styrelsen ges befogenhet att förhandla fram ett bra avtal med Codex, med motion 22.18 som grund. Följande att-satser bifölls genom att de ansågs ingå i andra att-satser Att 7 655 000 kr budgeteras för ”kommunikation i Sverok”. Att 8 riksmötet anger riktlinjer för inriktning och form för ”kommunikation i Sverok”. Att 9 riksmötet delegerar förbundsstyrelsen att besluta kring de praktiska frågorna i enlighet med Riksmötets rekommendation. Olle Johansson förklarade jäv, eftersom han är delägare i Portal publishing. Olle Sahlin förklarade jäv, eftersom han står för ett av förslagen. Kort om beslutet: Det var rösträkning om att-sats 15, 16, 17 (bifall med röster 31-29). 23. Kvarvarande övriga frågor Alla övriga frågor nns i bilaga 11. I bilaga 12 åternns även alla kommentarer som togs fram under påverkanstorget. 23.2 Styrdokument för SiT Det beslutades med två tredjedelars majoritet Att 1 snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsuppgifter. Att 2 snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsrutiner. Att 3 frågan antas i sin helhet. 23.3 Nätkommunikation Det beslutades med två tredjedelars majoritet Att 1 SiT ska försöka tillfredställa så många riksmötesdelegaters nätkommunikationspreferenser som möjligt. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 11(96) 23.4 Nystartad Det beslutades att avslå den övriga frågan. 23.7 Mötesregler Det beslutades med två tredjedelars majoritet att 2 kansliet ser över de mötesregler som tillhandahållits inför riksmötet 2001 och omarbetar dessa till en mer komplett form med klarare format. 23.8 Mötesteknik på Sveroks Riksmöte 2002 Det beslutades att avslå den övriga frågan. 23.9 Arrangemang kring Riksmöte Det beslutades att avslå den övriga frågan. 23.10 Skamvrå Det beslutades att avslå den övriga frågan. 23.11 Stadgeändring Det beslutades med två tredjedelars majoritet att 1 §69 i stadgan skall lyda ”Revisorerna granskar förbundets räkenskaper samt handlingar och upprättar en revisionsberättelse och lämnar i denna ett förslag till beslut i fråga om ansvarsfrihet för den avgående förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall nnas Riksmötet skriftligen tillhanda.” 24. Val av förbundsstyrelse Det beslutades Att 1 Välja Hanna Jonsson till förbundsordförande. Att 2 Välja Magnus Alm, Michael Bjurshagen, Fredrik Bonander, Björn Flintberg, Moa Hartman, Peter Johnels, Björn von Knorring, Marcin Kucharski, Petra Malmgren, Jon Nilsson och Andreas Nystöm. Kort om beslutet: Det beslutades i sluten omröstning (48 mot 12 röster, (7 blanka)) att bifalla att-sats 1 och 2, samt avslå att-sats 3. Protest av Johnny Hjorter, Andreas Bjärnemalm, Magnus Pennebrink, Marcin Kucharski och David Gustavsson. Vi vill protestera mot presidiets sätt att hantera frågan om val av styrelse. Då sluten omröstning var begärd och genomförd ställde presidiet det vinnande förslaget mot avslag genom acklamation. Detta anser vi tar bort stora delar av poängen med sluten omröstning. 25. Val av valberedare Det beslutades Att 4 välja Dan Sivnert, Emma Wieslander, Andreas Brodin, Magnus Pennebrink och Love Ersare. Kort om beslutet. Det beslutades till att börja med att riva upp beslutet om påverkanstorg på punkten. Därefter avslogs att-sats 1. I och med att förslaget avslogs kunde nya personer nomineras med stöd av de nyantagna stadgarna. Det beslutades i sluten omröstning att bifalla att-sats 4 (22 röster) och avslå att-sats 2 (21 röster), 3 (11 röster) 5, (0 röster) och 6 (0 röster). 5 Blanka röster lämnades in. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 26. Val av två revisorer med varsin personlig ersättare Det beslutades Att 1 Välja Anders Hultman med personlig ersättare Nils Eliasson till ideell revisor. Att 2 Välja Irene Jägerhök med personlig ersättare Arne Gunnarsson till godkänd revisor. 27. Ordet fritt Många sade många saker, men då sekreterarna höll på att förstå några tidigare beslut blev nästan inget antecknat. Karl Bergström klagade på riksmötet. Jon Heinpalu frågar hur stor andel som var på sitt första riksmöte, och det var cirka en fjärdedel, men å andra sidan hade många redan åkt. I fredags var det mer. Hanna Jonsson tackar för förtroendet att bli ordförande. Peter Olausson hälsar alla välkomna till Nedre Norrlands distriktsårsmöte. Vill också att man ska föregå med gott exempel. Edvin Sjöberg bjuder in alla ombud till medeltidsveckan. Kristoffer Andsten håller med om att det varit problem på riksmötet, men att det är sådant vi kan leva med. Cilla deMander vill tacka Leif och Carl-Niclas och senare också oss sekreterare. Johan Strömqvist kommer på Nedre Norrlands distriktsårsmöte. Han hyllar också allt fantastiskt ideellt arbete i förbundet, distrikten och att året varit enormt och inspirerande. Lina Urbansdottir berättar att det var ett jättebra möte, eftersom man kunde vara där fast man inte var van att vara på möten. Carl Cramér ansåg att påverkanstorget var ett slag för demokratin, men vill inte ge något betyg ännu. Andreas Bjärnemalm berättar att SkuD har årsmöte på lördag och tackar för en trevlig helg. Olle Sahlin påminner om mötet i Stockholm om Knutpunkt 1 april. Jon Heinpalu beordrar kanslisterna att göra ett bra jobb även detta år. Christer ”Chrisp” Pettersson uppmanade alla att åka på konvent och lajv under året. Gärna besöka LinCon som både har konvent och lajv. Emma vill att det ska nnas dagis på konventen och bannade de konvent som lovade det förra året, men inte levererade. Kasper gjorde sina första Sverokuttalanden! Det lät som om han gurglade ungefär Sverok. Mikrofonen var dock egentligen roligare än att säga något. 28. Mötets avslutande Mötesordförande Carl-Niclas Larsson förklarade mötet avslutat. vid ordförandeklubban, Carl-Niclas Larsson Leif Holmberg vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 17(96) Bilaga 2 Dagordningen 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 10.1. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 17.1. 17.2. 17.3. 17.4. 17.5. 17.6. 17.7. 18. 19. 20. 21. 22. 22.1. 22.2. 22.3. 22.4. 22.5. 22.6. 22.7. 22.8. 22.9. 22.10. 22.11. 22.12. 22.13. 22.14. 22.15. 22.16. 22.17. 22.18. 23. 24. 25. 26. 27. 28. Mötets öppnande Fastställande av röstlängd Mötets beslutsmässighet Val av mötesordförande Val av mötessekreterare Val av rösträknare Val av justerare Adjungeringar Fastställande av dagordning Beslut om mötesform Beslut om mötesregler Anmälan av övriga frågor Verksamhetsberättelse Ekonomisk berättelse Revisorernas berättelse Frågan om ansvarsfrihet Avregistreringar Motioner som påverkar verksamhetsplanen Motion om operation frispel Motion om slagen Motion om nationell spelvecka Motion om PR-satsning Motion om kommunikation i Sverok Motion om kommunikatör Övriga Frågor som påverkar verksamhetsplanen Övriga frågor som påverkar verksamhetsplanen Fastställande av verksamhetsplan Fastställande av avgifter Fastställande av budget Övriga motioner Stadgeändring om valbarhet i §55 Stadgeändring i §55 Stadgeändring om antal ombud §57 Stadgetillägg i §45 Stadgeändring i §46, §57 och §67 Motion om förbundets vision Motion om värdegrund Motion kring organisationens rollfördelning Motion om ekonomisk grundgaranti Riksmötets placering 2002 Motion om övertagandet av världen Motion om Zworks färg Motion om dagordning och röstningssystem Motion om tärningsslag Motion om hjälp till till distrikten Motion om extern marknadsföring Motion om förbundstidning Motion om Sveroks nya tidning Kvarvarande övriga frågor Val av förbundsstyrelse Val av valberedare Val av två revisorer med varsin personlig ersättare Ordet fritt Mötets avslutande vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 18(96) Bilaga 3 Påverkanstorg Yrkanden Yrkanden ställs på påverkanstorget vid den punkt som behandlar förslaget. Yrkanden i en fråga kan lämnas in till dess att punkten stänger. Yrkanden lämnas på speciellt utformad yrkandeblankett. Yrkanden ska formuleras som att-satser. Motiveringar kan lämnas på yrkandelappen. Motiveringar kommer med i redaktionsutskottets beslutstödsdokument. Yrkanden lämnas till den inytandepunktsansvarige. Kommentarer/uttalanden/yttranden Kommentarer/uttalanden/yttranden lämnas på avsedd blankett. Kommentarer/uttalanden/yttranden kommer med i redaktionsutskottets beslutstödsdokument. Redaktionsutskott Redaktionsutskottet sammanställer alla handlingar från inytandepunkterna till ett beslutstödsdokument. Inytandepunktansvarig ansvarar för att rapportera och överlämna alla handlingar till redaktionsutskottet. Beslut Yrkande eller yrkanden med mest stöd tas direkt upp till beslut i plenum. Inytandeansvarig och mötesordförande bedömer vilka förslag som har mest stöd. Alla yrkanden kan resas av ombud. Inytandepunktsansvariga (Ifpa) Ifpa ansvarar för diskussionen vid en inytandepunkt. Ifpas främsta uppgifter är att ta hand om yrkanden, moderera debatten och underlätta jämkningar. Stadgan Rätten till uttalanden på riksmöte tolkas som att rätt att inkomma med Kommentarer/uttalanden/yttranden som tas med i redaktionsutskottets beslutsdokument. Miniplenum Mötesordförande beslutar om miniplenum. Tillägg till ursprungsförslaget -Kommentarer/yttranden/uttalanden får lämnas in till respektive påverkansstånd fram till kl 20.00 på lördagen -Det ska vara möjligt att stryka sina kommentarer/yttranden/uttalanden under mötet på söndagen. -Förslagställarena ska ha möjlighet att motivera sina yrkanden. Motiveringarna ska vara tidsbegränsade till max 1 minut. Denna tidsbegränsning kan förkortas om stämmopresidiumet nner så lämpligt. -Slutresultatet av varje åsiktspunkt anslås så snart som möjligt på någon plats och är tillgängliga för genomläsning innan materialet delas ut på söndagen Avslagna yrkanden -att man kan lämna in ett yrkande upptill en timma efter att inytandepunkten har stängt. -att man kan lämna in ett yrkande fram till 20.30 på lördagen. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 19(96) Bilaga 4 Verksamhetsberättelse 2000 För att berätta för medlemmar, myndigheter och andra intresserade om vad som hänt i förbundet under året och för att visa upp statestik, skriver förbundsstyrelsen en verksamhetsberättelse. Det normala beslutet, efter eventuella ändringar och tillägg, är att verksamhetsberättelsen läggs till handlingarna. Verksamhetsberättelsen Sveroks centrala verksamhet har under det senaste året präglats av intern utveckling. Förbundsstyrelsen har arbetat med att fundera mycket över Sveroks framtid. Det är viktigt eftersom vi måste vässa klorna inför de motgångar och utmaningar som framtiden har i sitt sköte. De senaste årens interna arbete har också lett till att marknadsföringsarbete har eftersatt. Det syns nu i form av minskat medlemsantal. Med en vass organisation och medvetna satsningar ska vi tillsammans vända den trenden. Visionsarbete Förbundsstyrelsen har under det gångna året lagt ner stort arbete för att formulera en vision för Sverok för de närmaste åren. Meningen med visionen är att den ska ange en framtida inriktning och kurs för förbundet. För ändamålet har det hållits två visionsmöten där förbundsstyrelsen har arbetat med att diskutera och formulera visionen. En vision för det fortlöpande arbetet är viktigt för att få en färdriktning och mål med verksamheten. Saknar man färdriktning är det lätt hänt att man bara koncentrerar sig på dagens problem och glömmer att lyfta blicken mot horisonten. Värdegrund Under året framkom önskemål angående ett fastställande av förbundets värdegrund. Styrelsen beslutade tillmötesgå önskemålet. Ett förslag till värdegrund har författats och utvecklats i samråd med distrikten. Vadå demokrati? Projektet ”Vadå demokrati?” genomfördes och avslutades under året. Slutrapport framlades för styrelsen, presenterades för distrikten på Skrevslaget och distribuerades inom förbundet och till myndigheter. Resultatet av projektet har tillvaratagits dels genom Slagens fortlevnad, dels vid styrelsens arbete med framtidsfrågor. Studieförbund Arbetet med att bedriva studieverksamhet har fortsatt på två fronter; dels genom förhandlingar och påverkan av folkbildningsrådet för att få starta ett eget studieförbund, dels genom fortsatt samarbete med Studiefrämjandet. Förbundets riksmöte Sveroks ordinarie riksmöte hölls i Norrköping helgen den 24-26 mars år 2000. Till mötet kom enligt röstlängden 75 ombud framröstade av Sveroks medlemsföreningar. I riksmötesombudsvalet var valdeltagandet ca 24%. Förbundsstyrelsen Under verksamhetsåret har styrelsen bestått av förbundsordförande Karl Nissfeldt - Lidköping vice ordförande Nils Eliasson - Stockholm ekonomiansvarig Jon Heinpalu - Jönköping protokollansvarig Fredrik Bonander - Örebro ledamot Hanna Jonsson - Uppsala ledamot Magnus Mattisson - Malmö, ledamot Magnus Alm - Göteborg ledamot Björn von Knorring - Uppsala ledamot Petra Malmgren - Linköping ledamot Michael Bjurshagen - Stockholm ledamot Carl Heath - Göteborg. Under året ingick även ledamoten Johnny Särkää - Stockholm som avgick ur styrelsen på grund av personliga skäl. Under året har Karl Nissfeldt varit heltidsarvoderad som förbundsordförande. Förbundsordförandes arbetsuppgifter har varit att samordna och leda styrelsearbetet samt utarbeta och förankra styrelsens visionsarbete. Styrelsen har haft sammanlagt sju (7) protokollförda styrelsesammanträden samt två visionsmöten. Styrelsen har utarbetat en ny protokollstandard. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 20(96) Hanna Jonsson har dessutom jobbat som distriktsrådgivare för att hjälpa och stötta distrikten. Mycket ideellt jobb har lagts ner av många enskilda personer, bland annat medlemmarna i SiT som både hjälpt styrelsen och kansliet med det kontinuerliga ITarbetet och jobbat med att utveckla hemsidorna och hålla epostlistorna igång. Arbetsutskottet Arbetsutskottet, AU, har bestått av Karl Nissfeldt, Björn von Knorring, Jon Heinpalu och Fredrik Bonander. Arbetsutskottet har under året haft ett protokollfört möte. Utskottets uppgift var att övervaka ekonomin med löpande uppföljning, arbetsleda kansliet samt att sköta beslut av administrativ karaktär. AU har bedrivit löneförhandlingar med de två kanslisterna och tecknat ett nytt löneavtal med dessa. Fredrik Bonander har haft det övergripande arbetsledaransvaret. AU har dessutom varit ordförande behjälplig och varit med och tagit beslut i olika frågor mellan styrelsemötena. Sveroks IT-grupp (SiT) Sveroks IT-grupp har bestått av Staffan Ericsson, Kriss Andsten, Peter Balkeståhl, Jonathan Rullman, Simon Rydberg och Viktor Klang. Under året har Sveroks IT-grupp jobbat med att renovera förbundets hemsida och nya sidor lanserades i samband med riksmötet 2000. Förutom rent underhållsarbete har SiT arbetat med att färdigställa Janus, förbundets nya Internetserver. Janus inköptes efter riksmötet 2000 och har under året varit under uppbyggnad. Arbetet med Janus har varit inriktat på att göra servern så underhållsfri som möjligt för att frigöra tid för utveckling. Under året har SiTs arbete förlöpt mycket väl och stora framsteg har skett, dock har målet att dubblera besöksantalet på hemsidorna inte uppnåtts. Förbundstidning och informatör Under året bytte Sverok redaktör för förbundstidningen Sverox från Anders Blixt till Karin Persson. Det gavs ut fem ordinarie nummer av Sveroks förbundstidning Sverox. Ett av dessa gjordes med Anders Blixt som chefredaktör och fyra med Karin Persson. De fyra senaste numren producerades av företaget Jumsi. I oktober upphörde kontraktet mellan Sverok och Jumsi på Jumsis egen begäran. Sverox skickades ut till alla föreningar, ett antal prenumererade bibliotek, andra instanser samt privatpersoner. För att kompensera den brist på information som bortfallet av Sverox innebar anställdes från och med 1:a november en informatör, Mikael Enmalm, för att sköta informationen inom förbundet och analysera hur den ska kunna förbättras. Distriktsarbetet Årets upplägg för distriktsarbetet har skett i form av en distriktsrådgivare som tillsammans med intresserade från styrelsen har stått i kontakt med distrikten i form av besök, hjälp inför möten och framförallt hållt i planerande och anordnande av Slagen. Då distrikten efterfrågat klargöranden rörande deras roll i förbundets organisation har diskussioner runt detta förts. Viss analys av distriktssituationen har påbörjats och kommer fortsättas under kommande år. I övrigt ser det relativt ljust ut på distriktsfronten. Alla distrikt utom ett kommer att ha aktiva och engagerade styrelser och de esta har sökt landstingsbidrag. Det har under året genomförts tre Slag (distriktsträffar) och ett har blev inställt. Slagen har syftat till att ge de distriktsaktiva intern utbildning och möjlighet att träffa andra distriktsaktiva från andra distrikt och andra delar av landet. Styrelsen har försökt att föra över mer ansvar för slagen på distrikten. Detta har varit ett led i de distriktsaktivas önskan om en högre kvalitet på Slagen. Det har gett blandat resultat. Rikskansliet Förbundets rikskansli ligger i Linköping. Kansliet har två anställda, utvecklingschef, Lars ”Molle” Johansson och kanslichef Christer ”Chrisp” Pettersson, som sköter förbundets centrala administration. Under året har kansliet haft en praktikant, Oscar Ubeda Segmar samt en vikarie Mikael Andersson. Bland annat sköter rikskansliet antagning av föreningar, bidragsansökningar, kontohantering, betalningar och bokföring. Kansliet är också serviceorgan för förbundsstyrelsen och hjälper distrikten att samla uppgifter för landstingsansökningarna. Förbundet Sverok hade under verksamhetsåret 1398 föreningar. Av dessa rapporterade 838 föreningar att de hade 16 207 medlemmar. Av de 838 föreningarna sökte 536 bidrag för totalt 57512 hittills rapporterade sammankomster. Under våren kommer antalet sammankomster för år 2000 att öka då föreningarna fortfarande kan söka för dem fram till halvårsskiftet 2001. Förbundet gav föreningarna sammankomstbidrag om 15 kr per sammankomst, medlemsbidrag om 15 kr per medlem i åldern 7-25 år, samt bidrag till aktiv förening om 350 kr till de föreningar som hade minst tio sammankomster. Förbundet är organiserat i åtta självstyrande distrikt. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 21(96) Statistik 2000 Medlemsantal 2000 (2001-01-15) alla varav kvinnor 0-6 år 18 9 7-15 år 2979 282 16-19 år 6959 1098 20-24 år 4070 680 25 år 479 68 26+ år 1386 262 summa 15891 2399 summa 7-25 år 14488 Medlemsantal 1999 alla varav kvinnor 20 10 3278 326 9018 1367 4884 759 548 76 1816 370 19564 2908 17728 Statistiken bygger på 818 rapporterande föreningar 2000 och 960 rapporterandeföreningar 1999. Andelen kvinnor har ökat från 14,6% till 15,1%. Andelen ungdomar (7-25 år) är 91,2%, vilket är en liten minskning. Antal föreningar Vi har ansträngt oss extra i år för att få in nedläggningsrapporter från föreningar som inte hört av sig på länge. Om några år ska vi antagligen ha ett säkrare antal. 1999: 1456 nyantagna +292 avregistrerade: -357 2000: 1391 I slutet av 2000 var 240 föreningar avregistreringshotade, det vill säga hade inte rapporterat verksamhet eller medlemmar sedan 1998. Sammankomster 505 föreningar hade sökt för 54129 sammankomster. 485 föreningar var aktiva, det vill säga sökte för minst 10 sammankomster. Valdeltagande i riksmötesvalet alla ej blanka 1999: 8% 8% 2000: 24% 14% 2001: 16% 10% Såväl 2000-01 var andelen blankröster cirka 40%, det vill säga röstande valdeltagande var 14% respektive 10%. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 22(96) Bilaga 5 Ekonomisk berättelse Nu har Sverok för första gången på en lång tid haft en period av positivt balanserade resultat, vi har mycket pengar och har inte gjort åt dem. Årets resultat är framförallt beroende på en hel del ökade intäkter, att kontraktet gällande Sverox sades upp i förtid, färre bidragsansökningar samt att vi budgeterade för direktavskrivningar som ej genomfördes. Bidragsansökningarnas låga utfall beror på att färre föreningar än beräknat sökte bidrag för aktiv förening samt medlemsbidraget, bidraget för sammankomster har hamnat på i stort sett samma nivå som tidigare år. Bokföringsarbetet ligger nu helt och fullt på kansliets ansvar och rutinerna där har givit en god kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Vi har en löpande rapportering och avstämning gentemot styrelsen. Överlag så kan man säga att Sveroks ekonomi funnit fast grund efter en lång stunds famlande i vattnet. Nu ska vi bara lära oss att yga. Värt att kommentera: Förbundstidning och informatör Efter det att kontraktet med Karin Perssons företag Jumsi gått ut valde förbundsstyrelsen att anställa en Informatör. Under 2000 belastade denna kostnad resultatenheten Övrigt. Vi vill också belysa att det periodiserade resultatet för förbundstidning höll sig inom budget. Ekonomifunktioner Att resultatenheten Ekonomifunktioner gick under budget så pass kraftigt som den gjorde beror på att diverse avskrivningar som budgeterades på den yttades ut till respektive resultatenhet som de faktiskt berörde. Det rör sig om strax över 93 000 kr. Övrigt Inom resultatenheten Övrigt bokfördes bland annat informatören, småföretagarstöd och samt köpet av Vikingspel. Under övrigt har också nedskrivningar av fordringar på cirka 115.000 kr hamnat. Det är på uppmaning av vår revisor som så skett, det betyder inte att vi kommer efterskänka någon fordran. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 23(96) Budget och utfall 2000 Budget 2000 Utfall 2000 Intäkter Statsbidrag ungdomsstyrelsen Ränte intäkter 4 608 000 kr 4 588 000 kr 20 000 kr 4 400 000 kr 4 388 000 kr 12 000 kr Kostnader Aktivitetsbidrag Medlemsbidrag 2 130 000 kr 1 800 000 kr 330 000 kr 1 486 000 kr 1 426 000 kr 60 000 kr Verksamhet i förbundet Riksmöte Distrikt och utbildning Internationella projekt Internet Marknadsföring Pressbevakning 392 000 kr 178 000 kr 50 000 kr 20 000 kr 40 000 kr 90 000 kr 14 000 kr 310 000 kr 171 000 kr 32 000 kr 1 000 kr 32 000 kr 60 000 kr 14 000 kr Föreningsmedlemskap Kostnader Intäkter -15 000 kr 16 000 kr 31 000 kr -6 000 kr 20 000 kr 26 000 kr Kommersiella kontakter Kostnader Intäkter 0 kr 5 000 kr 5 000 kr Förbundstidning Kostnader Intäkter 711 000 kr 821 000 kr 110 000 kr 597 000 kr 647 000 kr 50 000 kr Styrelse och arbetgrupper Förbundsordförande Styrelse med arbetgrupper Valberedning 409 000 kr 263 000 kr 136 000 kr 10 000 kr 430 000 kr 287 000 kr 141 000 kr 2 000 kr Ekonomifunktioner 155 000 kr 65 000 kr Kansli Personal Löpande kanslikostnader Investeringar på kansliet 877 000 kr 555 000 kr 210 000 kr 112 000 kr 876 000 kr 573 000 kr 303 000 kr Vadå demokrati Kostnader Intäkter 50 000 kr 200 000 kr 150 000 kr 50 000 kr 201 000 kr 151 000 kr 30 000 kr 147 000 kr Övrigt Nedskrivning av långsiktiga fodringar Årets resultat 113575kr -131 000 kr vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare 445 000 kr justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 24(96) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 25(96) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 26(96) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 27(96) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 28(96) Bilaga 6 Revisionsberättelse vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 29(96) Bilaga 7 Avregistreringshotade föreningar 2001 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 08, Bogdan Paul Dunitrescu, 08-88 65 78, Stockholm 3T6, Thorild & Yngve Selén, 018-34 16 50, Uppsala 45 små bofferjävlar, Marcus Coffell, 08-520 381 02, Nynäshamn Akademien, Jonatan Bergström, 08-25 16 55, Stockholm Allium Sativum, Mathias Andersson, 033-13 51 61, Borås Amnesia, Olle Råde, 031-16 97 86, Göteborg Army of Darkness, Pär Hagström, 0270-28 70 57, Söderhamn ASTRAKA, Jonas S Karlsson, 031-19 08 01, Härryda Avesta Bjurfors RF, Greger Lundqvist, 0226-512 27, Avesta Bacchus Förlustelse Falang, c/o Teatern , 0501-187 78 (Per Thörn), Mariestad Baggershus spelsällskap, Erik Sartz, 08-39 34 66, sommartid: 08-765 36 68, Stockholm Baldanaes, Jerker Hansson, 0278-155 43, Bollnäs Balrog, Johan Arkert, 08-85 04 19, Solna Big Mäc Roleplaying Inc, Arvid Hedin, 031-29 14 98, Göteborg Binary Bullshit Society, Per-Johan Nilsson, 044-701 72, Kristianstad Black Dragon, Robert Jensen Hag, 026-60 21 78, Gävle Black Dwarf, Sebastian Tienhaara, 0520-335 41, Trollhättan Black Hand RS, Andreas Olsson, 0325-765 59, Tranemo Black Ronin, Jimmy Koitzsch, 08-654 45 55, Stockholm Blekinge Liveförening, Torgny Carlsson, , Karlshamn Bollnäs Data & Spelförening, Jonas Hedmo, 0278-416 07, Bollnäs Bygden Tremalkin, Leif Landén, 042-18 11 38, Åre Bäste Drängarnas SK, Nisse Tärnqvist, 0451-608 18, Hässleholm Camarilla Stockholm, Peter Dyrssén, 08-24 82 10, Stockholm Claymore, Per Holmgren, 0935-101 82, Vännäs Computer Für Alle, Daniel Johansson, 040-16 16 74, Malmö Cool Gamers, Marcus Erlandsson, 0491-506 27, Högsby CyberDogz, Mattias Axelsson, 0524-130 34, Munkedal Cyberstorm, Jonas Persson, 0500-41 53 30, Skövde Dalabergs Spelförening, Joakim Ringblom, 018-46 03 95, Uddevalla Dalens Rollspels Förening, Sebastian Flodin, 08-649 42 45, Stockholm Dark Unicorn, Daniel Tapay, 08-777 89 52, 070-446 60 03, Haninge De Alea, Michael Grehnik, 040-22 31 47, Malmö De blodsugande gurkbastarderna, Jesper Blid, , Nyköping de Krigiska Alvernas Kalla Torpeder Undsätter de Skadade, Erik Winn, 031-88 62 62, Härryda De Legendariska / Memento Mori, Henrik Sjölin, 0380-191 80, Nässjö De Sabranska Riddarna, Kenneth Fors, 090-18 12 52, Umeå Demonernas Furstar, Tobias Eliasson, 0320-311 63, Mark DF Surfarna, Anwar Shlaimon, 036-14 54 16, Jönköping Dice of Destiny, Marcus Majewski, 0457-144 18, Hässleholm Don Showalter, Mikael Svensson, 013-16 03 02, Linköping Draco Ruber, Sven Ryglert, 0486-210 42, Torsås Dragon Claw, Mikael Sundblad, 08-618 23 05, Stockholm Draken, Pelle Thapper, 0470-139 84, Växjö Drakens Brödraskap, Daniel Billner, 0290-506 79, Sandviken Draupner, Olof Dahlberg, 08-647 43 41, 070-632 03 90, Stockholm Dreamlords, Malin Ohlsson, 0457-219 81 (Mikael Schwander), Ronneby Dungeon RP, Gustaf Lindström, 013-15 86 10, Linköping Encarta Silencium, Petter Rapp, 019-29 10 77, Lekeberg Endorn, Bengt Strand, 0457-107 01, Ronneby ENGROK, Magnus Hedén, 0431-196 24, Ängelholm Enskede Lajvsällskap, Paul Weingarten, 08-659 20 05 / 08-648 74 04, Stockholm vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 30(96) 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 Falkenbergs Roll- och Lajvsällskap, Jörgen Andréasson, 0346-836 20, Falkenberg Fantasea, Emil Jensen, 060-10 25 10, Sundsvall Fantasia, Staffan Backman, 0550-194 64, Kristinehamn Fantazy, Jens Lindvall, 031-29 41 06, Göteborg Fëa Livia, Box 15117 , , Sollentuna FERK, Fredrik Söderberg, 08-540 625 72, Österåker Friends of Yoda, Leonard And, 0490-505 06, Västervik Frukt och Grönt, Samir Belarbi, 08-645 84 84, Stockholm Furubys Warhammer klubb, Carl Svensson, 0470-77 32 01, Växjö Föreningen DalCon, Cristoffer Wiker, 0243-805 24, Borlänge Föreningen GothCon, Henrik Holmgren, , Göteborg Föreningen Omni Gamers, Fredrik Reuterberg, 031-52 77 55, Göteborg G&B Ume, Conny Gustafsson, 090-18 94 26, Umeå Game Boys, Sebastian Jensen, 08-669 93 62, Stockholm Gate Keepers, Pontus Torbjörnsson, 0490-154 06, Västervik Germ Warfare And Fireballs, Henrik Filipsson, 0500-43 58 85, Skövde Gollum Game Society, Jonas Gustafsson, 0150-142 98, Katrineholm Gotvik, Andreas Karlsson, 031-20 93 14, Göteborg Gripen, Jonas Erlandsson, ?, Karlskrona Gudarnas Gunstlingar, Felix Haglund, 08-80 13 16, Stockholm GUGA, Mattias Gustafsson, 0325-603 32, Tranemo Gävle War Goats!, Oscar Norling, 026-19 58 37, Gävle Hampus-Iverts Spelpals, Björn Johansson, 0521-400 32, Vänersborg Harplinge Haverdal DF, Tobias Tandrup, 035-501 89, Halmstad Heimdal, Niklas Hjalmarsson, 08-765 08 12, Lidingö Heimr Heljar - De enda, Marcus Letterlöf, 08-718 22 48, Nacka Holmagärde rollspel & brädspelsförening, Mathias Ahlgren, 0340-858 51, Varberg Holmgangers, David Olofsson, 090-19 93 96 , Umeå Holmsunds R&KSF, Daniel Renström, 090-19 81 68, Umeå Härjarna, Erik Leionhielm, 08-716 22 96, Nacka Härnösands Spelsällskap, Mattias Eriksson, 0611-227 64, Härnösand In Auras Ominatus, Carl Henrik Ek, 08-612 11 71, Hjo Ingenmansland, Daniel Vik, 070-582 46 09, Stockholm Ishi Gajal, Wilhelm Raab, 08-590 836 02, Täby Jag och mitt spel, Erik Malm, 031-26 72 98, Göteborg KF Ballista, Johan Lindqvist, , Sandviken KoniktSpelsKlubben I Linköping, Lars O. Johansson, 070-716 24 29, Linköping Kraaks Hushåll, Simona Klintberg, 0498-28 42 42, Gotland KREVAD, Ola Lindgren, 031-28 16 74, Göteborg Krixhammaren, Oskar Andersson, 013-15 74 68, Linköping Krokvågs Paintball Game, Jonas Olsson, 0696-211 33, Ragunda Kulturklubben Kamraterna, Urban Nilsson c/o Waltman, 031-778 48 71, Falkenberg Kurian, Gustaf Ullberg, 08-758 90 96, Danderyd Kättbo Gävunda Data, Anders Engberg, 0250-630 51, Mora Könan and the barbarians, Henrik Jeppsson, 021-14 13 24, Västerås LAIR, Anders Berg, 046-14 34 61, Lund Leksandsskrået, Petter Bergqvist, , Leksand LF Griparna, Christopher Norman, 08-767 85 54, Lidingö LF Gripen, Andreas Hammarberg, 08-646 02 28, Sandviken Light of Darkness, Marcus Alm, 0503-135 77, Hjo Likström, Björn Larsson, 0455-805 11, Karlskrona LLL 40kon, Per Svensson, 070-517 66 91, 013-21 30 23, Linköping LS Rovriddaren, Viggo Lundberg, 0501-420 72, Götene Mariefreds Spelförening, Carl-Johan Crafoord, 0159-107 87, Strängnäs Master of the Dungeon, Andreaz Zettergren, 0240-715 03, Smedjebacken Masters of the Unicorn, Thomas Aronsson, 0380-182 78, Ydre vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 31(96) 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 Medelpads Paintballsällskap, Krister Bogstag, 060-12 61 67, Sundsvall Medusas Avkommor, Johan Munkestam, 08-761 61 06, Stockholm Methuselah SF, Peter Sturesson, 0532-128 93, Åmål Millenium, Johan Hårstad, 0586-72 53 51 / 070-588 62 76, Karlskoga Mithril, Evelina Forssell, 08-715 18 60, Säter Moheds Datorklubb, Fredrik Olsson, 0270-42 82 48, Söderhamn Mondain Imagination, Glen Axelsson, ?, Skellefteå MRF Excalibur, Daniel Forsberg, 0392-362 06, Mullsjö Nexus, Leif Lundgren, 08-711 40 08, Huddinge Nexus, Tommy Ebbeståhl, 0940-260 29, Vilhelmina Noname, Jonatan Knutsson, 08-37 21 19, Stockholm Octagonen, Marcus Tagel, 08-711 90 34, Huddinge ODF, Patrik Andersson, 0491-82392, Oskarshamn Odödligt Orakel, Tomas Lagerström, 019-12 14 47, Örebro OKLAR, Eva Jonsson c/o Ulla Jonsson, 018-14 04 22, Uppsala Olympiaskolans Rollspelsförening, Anders Sebring, 023-653 24, Helsingborg Orions Väktare, Mårten Holst, , Malmö Otteys förening, Lars Ottey, 013-14 35 26, Linköping Peking Olers, John Pylad, 011-12 25 38, Norrköping Pirayaklubben, Joakim Eriksson, 0920-560 05, Luleå Pirayaklubben, Åke Sundberg, 0660-534 47, Örnsköldsvik Plastic Inc, Alexander af Jägersvärd, 031-96 17 34, Öckerö PSI, Mikael Sundblad, 08-618 23 05, stockholm Queens Champions, Michael Kagerén, 08-740 48 20, Botkyrka Ragmen, Anders Wikström, 08-19 25 84, Stockholm Ragnarök, Christian Wallander, 0152-453 21, Strängnäs RAIST, , 0620-172 72 (Magnus Bodin), Sollefteå Rallyz Rollspelsförening, Andreas Åhs, , Mölndal Raven, Ronny Jensen, 0413-613 57, 073-989 08 96, Eslöv RF EisenFaust, Örjan Lundström, , Södertälje RF Illusionisterna - Lansens fränder, Nicklas Isaksson, 0346-940 89, Falkenberg RF Razor, Erling Wicklund, , Örebro RF Strengnensis, , 070-232 57 71, Strängnäs Rigor Mortis, Dennis Öberg, 08-550 869 57, Södertälje Roll on, Pihelgas Valdeko c/o Rahmat, 08-35 66 26, Sollentuna Rolling Dragons, Martin Rosberg, 031-26 79 95, Partille RSFLSPP, Johan Högfeldt, 08-83 84 94, Solna RSK Palantiri, Alexander Wingård, 0225-103 84, Hedemora Röda Gillet, Knut-Georg Sukuvara, 08-471 98 25, Stockholm Sad Dragon RPC, Tommy Runesson, 070-697 61 63, 0122-157 57, Finspång Sala spel å el sällskap, Jerker Karlsson, 0224-141 51, Sala Scandza, Stig Larsson, 0591-137 52, Hällefors SCCGA, Johan Lundin, 08-590 337 23, Stockholm Scream, Ted Forsman, 031-29 73 59, Göteborg Screaming Orc Gaming Society, Mikael Carlsson, 08-520 149 79, Nynäshamn SF Asarna, Ola Bengtsson, 040-29 39 03, Malmö SF Crimson Mist, Mats Lisstrand, 08-776 04 45, Haninge SF Cyberbuffel, Carl-Johan Omert, 013-14 34 26, Linköping SF Hybris, Jan Arenö, 054-83 39 10, Karlstad SF Löken, Jonny Green, 0570-175 64 (Anders Andersson), Arvika SF Perpetual Twilight, Anton Lindqvist, 08-654 91 56, Stockholm SF Piraten, Mattias Sjöbring, , Lund SF Ragnarök, Eilert Bertilsson, 0340-388 16, Varberg SF Sedernas Bevarande, Patrik Cassersten, 08-647 67 66, Stockholm SF Silfvereken, Lars Lundh c/o Andersson, ?, Karlskoga SF Skallen, Ivan Milles, 08-649 20 11, Stockholm vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 32(96) 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 SF Swampmolnets Tjänare, Ronny Hedin, 0474-713 86, Uppvidinge SF Warpigs, Kalle Norin, 0525-319 25, Tanum SF Von Dufva, Rasmus Linge, 013-10 32 23, Linköping SF Yggdrasil, Anders Menzinsky, 08-560 319 78, Ekerö Shadowplayers, Jonas Persson, 0220-173 29, Hallstahammar Shockwave, Tore Olbert, 031-29 45 16, Göteborg Silverborgens Spelgille, Henrik Bengtsson, 046-14 92 82, Kävlinge Silverklingan, Daniel Sundgren, 016-51 28 25, Eskilstuna Skuggdans, Karl Johansson, 0522-798 73, Uddevalla Slavar Under Sverok, Mikael Hedberg, 08-604 90 78, Stockholm SLORP, , 08-591 126 81, Sigtuna SNUFF, Jonas Ringström, 040-30 65 53, Trelleborg SnöKon, Nils Ängqvist, , Umeå Snövit och dom sju lönnmördarna, Per Stenlund, 0960-216 79, Arvidsjaur Spelföreningen Overlords, Lars Edholm, 0563-232 81, Hagfors Spelgillet den brända ankan, Magnus Håkansson-Westman, 031-30 55 70, 031-27 60 40, Göteborg Starwars.se, David Harris, 08-751 51 83, Stockholm Starwing Jugend, Niklas Szeplaky, 0611-107 95, Härnösand Stenungsunds Lajv- och Paintballförening, Peter Dahlin, 0303-816 38, Stenungsund Stockholms romersk-historiska sällskap, Stefan Olsson, 08-98 24 68, Stockholm Storyteller’s Inn Göteborg, Anna Lejsund, 031-12 71 31, 070-516 28 03, Göteborg Svarta Drakens Klan, Samuel Sandelin, 0121-320 20, Norrköping Svarta Gillet, Patrik Rydén, 08-25 32 10, Stockholm Svenska Isfolksföreningen, Anna Karlsen, 08-93 43 42, 070-693 61 83, Stockholm Sörens Vänner, Henrik Dentz c/o Romanus, 040-97 36 34, Malmö Tempelherrarna, Magnus de Laval, ?, Mölndal Tentakler & Knipklor, Moa Lavander, 0911-10258, Piteå The African Domino Guild, Mia Köhler, 018-55 08 67, Uppsala The Alliance, Johan Henricsson, 040-96 13 19, Malmö The Ancient Ones, Johan Hast, 08-20 05 09, Stockholm The Bubble Dragon´s Cave, Victor Fahlén, 013-14 04 38, Linköping The Dark Society (på skånska), Marcus Svensson, 046-991 79, Lund The Fellowship of the Rusty Ring, Andreas Livchitz, 08-733 13 03, Sundbyberg The Forgotten Storytellers, Nicklas Fritz, 026-18 60 56, 0740-50 63 91, Gävle The good ole boys, Anders Hallberg, 033-10 81 98, Borås The Guild of the Cucumber, Patrik Eriksson, 070-481 53 69, Östersund The Joys of Avalon, Evalena Lundell, 08-715 06 40, Stockholm The Lance, Jonatan Rugarn, 013-529 01, Linköping The Lunnatics, Hans Josefsson, 0303-191 53, Kungälv The Nightingale Gamers Guild, Mattias Bergsman, 026-985 18, Gävle Thou Shalt Not Kill, Mattias Sennehed, 013-720 85, Linköping Tir Aina Gold, Hans Knutsson, 040-93 72 19, Lund Tomtar o Troll i Vikaskogen, Lars Uddstrand, 08-520 353 56, Nynäshamn Tomtens trälar, Johan Stahre, 031-96 24 22, Öckerö Torekovs Roll- och Strategispelsförening, John Kollberg, 0431-36 44 44, Båstad Trevor´s Basement, Jan Heinonen, 0171-581 67, Håbo TUKTA, Jonatan Lindström, 019-12 13 65, Örebro Turbo Brigaden, Thomas Wikstrand, 023-154 04 (Anders Ekman), Falun Tärningens Paladiner, Anthony Lenagh, 0431-705 27, Båstad Tärningens slavar, Stephan Lindberg, 070-817 33 10, Mjölby Ulricehamns LF, Holger Jakobsson, , Ulricehamn Umbra, Jonas Meisters, 08-99 16 75, Stockholm Universums Härskare, Johan Segolsson, , Nacka Untold Legends, Martin Kurnik, 08-664 01 98, Stockholm Uppsala Liveförening Lunden, Håkan Bruce, 018-42 55 36, Uppsala Uranus Megahettz, Magnus Benzein, 08-511 778 79, Vallentuna vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 33(96) 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 Utgårds väktare, Viktor Janson, 08-540 675 19, Österåker Vales Vänner, Martin Kihlström, 070-577 77 34, Lilla Edet Wellpapp, Marcus Åberg, 040-49 02 09, Malmö Westervik Gamers, Anders Örbom, 0490-101 03, Västervik Whap!, Fredrik Johansson, 070-941 23 87, Malmö Vicotniks Anhängare, Peter Bindzau, 08-96 68 53, Sollentuna Vimmerby Spelsällskap, Ted Larsson, 0492-320 79, Vimmerby Virex, Mats Johan Jönsson, 08-87 74 74, Stockholm VIRUS, Gustav Svärd, 031-29 13 84, Göteborg [wml], Thomas Jönsson, 070-624 64 76, Lund WOLF, Frans Söderman, 08-541 328 54, Waxholm Voodoo People, Mikael Rönnberg, 011 18 65 65, Norrköping World Wide Warriors, Thobias Romu, 060-58 54 43, Sundsvall Zzzesars Trälar, Magnus Flyckt, 08-17 83 76, Stockholm Öh ötta på´rej!, Tomas Karlsson, 0512-405 53, Vara vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 34(96) Bilaga 8 Motioner 17. Motioner som påverkar verksamhetsplanen 17.1 Motion om Operation Frispel av förbundsstyrelsen I dagens Sverok nns en stark tradition att låta all verksamhet ske i föreningarna. Det är bra, men det glöms lätt att många föreningar faktiskt kan behöva hjälp i början. Detta tillsammans med de idéer som nns kring utbildning och ett bättre utnyttjande av den kunskap som faktiskt nns inom förbundet visar på att det är dags att göra något för att fylla ut de luckor som nns. Vision Alla medlemmar ska ha möjlighet att genom förbundet öka sina kunskaper i hobbyrelaterade ämnen och färdigheter. All utbildning drivs och genomförs av föreningarna. Distrikten står för resurser och samordning. Projektet syftar till att lära föreningarna att själva driva sin kursverksamhet i distriktens regi. Bakgrund Det nns många former av utbildning. Formell utbildning är sådan som sker i skolan mellan lärare och elever. Icke-formell utbildning är sådan som sker utanför skolan t ex arbetsmarknadskurser, folkbildning i studiecirklar och organiserad utbildning i föreningslivet (t ex distriktsslag och centrala utbildningar). Informell utbildning är sådan som sker i föreningarna egna studiecirklar och på de esta föreningsträffar och sammankomster. Det vi menar med utbildning i Sverok handlar om informell utbildning. Informell utbildning i Sverok bedrivs redan i Sverok i form av paviljongsömnad, gurmålning, nätverksspel och en lång rad andra sätt. Nu är det dags att lära föreningarna skaffa resurser till all denna utbildning och samtidigt stärka föreningarnas utbyte med varandra. Det har under många riksmöten funnits önskemål om utbildning i olika former. Även under slagen (”distriktsföreträdarträffarna”) har dylika efterfrågningar uppkommit. Så gott som varenda förening har något område de är experter inom. Att inte utnyttja detta bättre är både dumt och tråkigt… Genom Operation Frispel låter man föreningarna komma i kontakt med varandra och sår förhoppningsvis lite frön till utveckling av framtida kontakter. Några distrikt har redan idag kommit igång med något man kan likna föreningsträffar, där föreningarna träffas och lär sig av varandra. Meningen är att alla distrikt ska komma igång och driva liknande verksamhet. Då alla distrikt inte har samma förutsättningar behövs en projektanställd som drar igång verksamheten. Aktivare föreningar kommer att bidra till aktivare distrikt, vilket i längden leder till att distrikten själva kan driva verksamheten. Beskrivning av projektet Projektet kommer att tillsammans med intresserade distrikt anordna utbildningshelger, främst för nya föreningar. Dessa bjuds på resor, mat och trevligt umgänge med andra aktiva. Kurserna kommer att beröra ämnen såsom enkel föreningsadministration, olika bidrag och hur man påverkar Sverok. Respektive distrikt kan passa på att berätta om sin verksamhet och organisation. Föreläsare med stor kunskap inom specialområden kan inbjudas för att leda vissa kurser. Tyngdpunkten under kurserna ska dock ligga på kontaktskapande och uppbyggande av en känsla och gemenskap för Sverok och hobbyn. Den projektanställde kommer att utbildas och sedan planera spelträffarna. Dessa utformas sedan regionalt tillsammans med distrikten så de passar respektive distrikt. Pedagogiskt material kommer att tas fram till stöd för föreningarna. Projektet ska också hjälpa distrikten att få igång rutiner kring spelträffarna och kursbidragshanteringen. För att locka föreningarna att deltaga betalas ett engångsbidrag på 500 kronor ut. Även resorna dit, uppehälle och mat ingår. Mål Nya föreningar välkomnas i förbundet genom en spelträff, där medlemmarna i olika föreningar möts, spelar spel och umgås samt lär sig hur man driver kursverksamhet, fyller i blanketter och grundläggande föreningsliv under roliga former. Meningen är att föreningarna ska bli aktivare, bilda nätverk, lära sig och ha kul tillsammans. Givetvis är distrikten med som en naturlig del i denna verksamhet genom att bidra med resurser, kunskap och samordning. Det är distrikten som formellt står för kurserna men föreningarna som själva genomför dem. Mätbara mål: 320 medlemmar från 160 föreningar kommer att delta på åtta kurser fördelade på de åtta olika distrikten. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 35(96) Ekonomi Operation Frispel Kursdel Resor Ledarresor Lokaler Bidrag Material Mat 155.000 25.000 52.000 80.000 45.000 70.000 resor för kurs deltagare resor för kurs ledare etc. åtta kurser á 6500 kr 500 kr till 160 föreningar Kursmaterial och utdelnings material Catering, kvällsmackor etc. Personal Lön Arb.giv.avg Resor Utbildning Arbetsplats Utvärdering Admin Övrigt Summa 145.000 48.000 35.000 35.000 30.000 10.000 10.000 10.000 750.000 Ett år, normal Sveroklön Resor och traktamenten Datorer, telefon, tre års avskrivning Utvärdering och rapport Papper Hälsa och annat Projektet nansieras av Sverok med 350.000 och Ungdomsstyrelsen med 400.000. Dessa medel söks genom Ungdomsstyrelsens pott för organisationsutveckling. Förbundsstyrelsen yrkar: -att Riksmötet uppdrar förbundsstyrelsen att initiera Operation Frispel. -att 350.000 kr avsätts ur budget 2001 för Operation Frispel. 17.2 Motion om Slagen av förbundsstyrelsen Slagen är en viktig mötesplats för aktiva på riks- och distriktsnivå där idéer och samverkan diskuteras, kompetens utbyts och vissa utbildningar hålls. Distrikten har efterfrågat en allmän höjning av kvalitén på Slagen och styrelsen kan inte annat än att hålla med om att kvaliteten bör höjas. Styrelsen vill under det kommande året satsa än mer på distriktsarbetet. En av delarna är att skjuta in mer resurser till Slagen. De distriktsaktiva ska erbjudas utbildningar av högre kvalitet, intressanta föredragshållare och möten i vettiga lokaler. Dessutom ska mer resurser och energi läggas på kontaktskapande aktiviteter mellan distrikten. Vi menar att en kvalitetshöjning av Slagen är en viktig del i att öka och förbättra distriktens slagkraftighet och verksamhet. Förbundsstyrelsen yrkar -att 140 000 kr budgeteras för resultatenheten distrikt. 17.3 Motion om nationell spelvecka av förbundsstyrelsen. Sverok har under era år fört en tämligen anonym tillvaro, både internt gentemot medlemmarna men också externt mot media och utomstående. För att åskådliggöra detta, engagera föreningarna och öka engagemanget inom förbundet vore det effektfullt och givande att anordna en nationell spelvecka. Vi vill genom bidrag uppmuntra föreningar att deltaga och själva vara med i arrangerandet av den nationella spelveckan. Det vi vill uppnå är: · Aktivera föreningar och ge dem incitament att anordna aktiviteter som visar upp hobbyn. Oavsett om föreningarna väljer att satsa stort och hålla publika aktiviteter eller inte ska statistik samlas in för senare mediaarbete. · Öka våra möjligheter att synliggöra hobbyn både på lokalt och nationellt plan. Det kommer att lyckas eftersom vi ger media ett lättfattligt mål att fokusera på och rapportera om. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 36(96) · Ökade möjligheter att värva nya medlemmar då uppmärksamheten i media ökar och föreningarna får möjlighet att genom olika aktiviteter på lokalt plan intressera presumtiva medlemmar och ge dessa en insyn i vår verksamhet. För att få ut den nationella spelveckan i media så krävs det stora ansträngningar. Pressmeddelanden som utannonserar spelveckan till de lokaltidningar där aktiva föreningar nns under våren gör att vi får en förberedelse i media om spelveckan. När veckan är över går vi ut till media med information och pressmeddelanden om hur mycket spel det spelades under veckan. Även distrikten kan givetvis kopplas in i den mån de har resurser, vilja och engagemang att göra aktiviteter. Antingen egna aktiviteter eller ihop med föreningarna. Tiden för spelveckan är tänkt att vara första söndagen i oktober till och med lördagen därefter. Det är valt med tanke på att höstterminen har hunnit sätta igång men att alla de aktiviteter som ofta sker i början av läsåret också är över. Dessutom så krockar veckan inte avsevärt med riksdags- och kommunval de år de sker. Förbundsstyrelsen yrkar Att Sverok utlyser en nationell spelvecka enligt ovanstående beskrivning söndagen den 7:e oktober till lördagen den 13:e september 2001. Att 115 000 kr budgeteras för nationell spelvecka 2001. 17.4 Motion om PR-satsning av förbundsstyrelsen På senare tid har förbundet fört en tämligen anonym tillvaro, vi har inte varit särskilt synliga på mässor, konvent eller lajv. Som bekant har också Sveroks medlemsantal minskat de senaste åren och bristen på PR är med all sannolikhet en av orsakerna. Då Sverok under 2001 ska fokusera på bland annat kommunikation och PR krävs mer resurser till detta fokusområde. Det är inom tre delområden som styrelsen vill satsa mer medel: · Mötesplatser · Press · Promotionmaterial Inom området mötesplatser handlar det om att genomföra aktiva PR-insatser på konvent, lajv och intressanta mässor. Inom området press vill vi jobba för att få in er artiklar i tidningar, vilket innebär gratis reklam. I tidningar, intressanta för Sveroks målgrupp, nns även en tanke att komplettera med annonser. Vidare ska pressmeddelanden om större händelser och arrangemang inom förbundet skickas ut för att göra förbundet mer synligt i media. Inom området promotionmaterial vill styrelsen skapa mer material att marknadsföra förbundet med, både mot medlemmar och utomstående. Det kan exempelvis handla om infokit till spelbutikerna, Sverok-pins, afscher, gnuggistatueringar eller zworkformat godis. Förbundsstyrelsen yrkar att 150 000 kr budgeteras för PR. 17.5 Motion om kommunikation i Sverok av förbundsstyrelsen Sedan riksmötet 1997 har Sverok haft en förbundstidning vid namn Sverox. När man startade upp den hade man ett ertal mål som man ville att förbundstidningen skulle uppfylla. Sverox var menad att: vara informationspridande uppmuntra till debatt inom förbundet skapa gemenkapskänsla fylla ett allmänt behov av en svensk speltidning vara representativ vid kontakt med omgivande samhälle vara medlemsvärvande genom att visa upp vår hobby lyfta fram olika hobbygrenar och locka folk att pröva andra delar av förbundets verksamhet än de som man normalt ägnar sig åt. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 37(96) Efter ett turbulent år 2000 står vi just nu utan förbundstidning. Styrelsen har tagit det oväntade avbrottet i utgivningen till att fundera över de mål som Sverok ville uppfylla 1997 och om Sverox lyckats uppfylla de målen eller om det uppkommit andra sätt att genomföra det vi vill. Innan vi diskuterar vilka kanaler vi vill använda för att uppnå målen måste vi veta vilka målen är. Därför kommer ärendet delas upp i två delar. Målet med den första delen är att reektera över de behov förbundets medlemmar har av Sverok. Vill förbundets medlemmar ha information och i så fall vilken sorts information? Vill förbundet stödja gemenskapskänslan inom Sverok? Vill förbundet ha en intern debatt? Ska Sverok understödja lokal medlemsvärvning? Vill medlemmarna ha spel, scenarion eller spelrelaterat material? Behövs alla av ovanstående punkter överhuvudtaget? Finns det några av dessa som är viktigare än andra? Finns det andra mål som vi vill uppfylla som inte täcks av ovanstående? Vilka är det i så fall? Vissa frågeställningar av sekundär natur bör besvaras samtidigt med denna punkt, som hur ska information spridas i förbundet? Hur ska gemenskapskänslan inom förbundet befrämjas? Hur ska debatten föras inom förbundet? Under andra delen av diskussionen är frågan hur man bäst uppnår de mål som formulerades tidigare. Här nns ett ertal medium att välja mellan, såsom tidskrift, böneutropare, fanzin, folder, webbplats eller utskick och hur sådana ska vara utformade. Styrelsens mening är att diskussionen inte ska handla om detaljfrågor och enskilda konkreta förslag. Förbundsstyrelsen yrkar Att 655 000 kr budgeteras för ”kommunikation i Sverok”. Att riksmötet anger riktlinjer för inriktning och form för ”kommunikation i Sverok”. Att riksmötet delegerar förbundsstyrelsen att besluta kring de praktiska frågorna i enlighet med Riksmötets rekommendation. 17.6 Motion om kommunikatör av förbundsstyrelsen Ett av de största problemen som Sverok lider av är det bristfälliga informationsödet inom förbundet. Det har både konstaterats i Vadå Demokrati? och tydligt visat sig gång på gång inom förbundet. Trots att det ofta konstaterats att vi är dåliga på att nå ut med information har vi ännu inte lyckats. Det är dags för en rejäl satsning på att förbättra detta. Under hösten 2000 och våren 2001 har Sverok haft en visstidsanställd informatör, vars uppgifter har varit att utreda och utveckla förbundets informationsstrukturer samt att fylla ut den informationslucka som uppkom i och med Sverox bortfall. De erfarenheter vi hittills har fått av den anställningen har varit goda och vi vill nu fortsätta. Vi vill dock i framtiden förändra den nuvarande tjänsten samt kalla tjänsten kommunikatör. Vi har många gånger under de senaste åren försökt lösa Sveroks informationsproblem med hjälp av olika ideella satsningar, men ingen har lyckats tillfredsställande. Därför vill vi nu testa med en arvoderad styrelseledamot. Vi tror att detta kan lösa många av problemen samtidigt som det inte på samma sätt som tillsvidareanställningar ökar Sveroks administration och fasta kostnader. En arvoderad medlem av styrelsen har även friare händer att (precis som ordföranden) uttala sig i media. En kommunikatör ska aktivt verka för att kommunikation och informationsutbyte förenklas och faktiskt genomförs. Kommunikatören ska främst ansvara för att bygga upp och underhålla informationsstrukturen inom förbundet. Då vi 2001 har som en av våra två inriktningar att arbeta med kommunikation och PR så nns det många uppgifter som kommunikatören ska och kan utföra. Dess viktigaste arbetsuppgift kommer vara att: - Ansvara för Sveroks kontakt med allmänhet och media genom bland annat pressmeddelanden. Det arbetet kommer att göras i samarbete med förbundsordföranden. - Förbereda och tillsammans med ideella genomföra satsningar på konvent, lajv och mässor. - Framställa häften i stil med ”Vad är Sverok”, ”Starta en spelförening” och annat informationsmaterial som i nuvarande läge är väldigt eftersatt då ingen har tid att göra det. Förbundsstyrelsen yrkar Att Sverok arvoderar en kommunikatör. Att 155 000 kr budgeteras för kommunikatör. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 38(96) 22. Övriga motioner Stadgeförändringar kräver två tredjedelars majoritet för att kunna bifallas. 22.1 Stadgeändring om valbarhet inom valkretsarna i riksmötesombudsvalet i §55 Av förbundsstyrelsen Bakgrund För att vara valbar i en valkrets (län) i Sverok måste man, enligt §55, bo i valkretsen. På senaste riksmötet gjordes en stadgetolkning så att man med ”boende” menar att det räcker att personen anser sig som boende i valkretsen, med tillägget att den som vill bli vald, innan riksmötesombudsvalet, meddelar valförrättarna i vilken valkrets han eller hon kandiderar. Detta innebär vissa problem. Grundproblemet är att många personer blir nominerade först i samband med att valsedlarna skickas in från föreningarna och alltså inte har möjlighet att innan valet berätta i vilken valkrets de kandiderar i. Stadgarna ger inget stöd att en person som nomineras på valsedeln ej skulle vara valbar. Med detta resonemang blir det ett dilemma att om man har varit duktig och kandiderat i en valkrets och sedan får röster i en annan valkrets skulle man alltså inte kunna bli vald i den andra valkretsen, medan de som inte kandiderade alls kan bestämma när valresultatet är klart, vilket dessutom enligt tolkningen inte skulle vara tillåtet. Det betyder att det kan vara taktiskt att inte kandidera i något län, vilket i praktiken sätter nomineringssystemet ur spel. I praktiken kan alltså en person bli vald i era valkretsar och sedan välja vilken han eller hon vill bli vald i. Det är märkligt att fokus på valresultatet ligger på den som kan väljas hellre än den som väljer, det vill säga föreningen. Därför anser förbundsstyrelsen att begränsningen om var man är valbar inte ska ligga på var man bor utan på vilka föreningarna i valkretsen vill rösta på. En lycklig bieffekt av detta gör också att det blir enklare att kontrollera om den som blivit vald verkligen får räknas som vald. Vilka möjliga problem uppstår i och med detta synsätt? Normalt inga problem alls - valet kommer att fungera precis som idag. Dock behöver man tolkningsregler för det specialfall som kan uppstå, nämligen hur man ska hantera läget att en person får röster i era valkretsar. Detta problem måste man egentligen, som nämndes tidigare, lösa även idag. Förbundsstyrelsen vill lösa det på enklaste sätt genom att man faktiskt kan bli vald i era valkretsar enligt samma regler som gäller idag, men att man givetvis bara kan ställa upp i en valkrets. Blir personen vald till ombud eller ersätter ombud i era valkretsar hamnar personen i den valkrets där han eller hon i valkretsen får störst andel av de i valkretsen avgivna rösterna. Vid lika andel får slumpen avgöra. Ordlista: nominerad = föreslagen. kandidera = ställa upp i val. Förbundsstyrelsen yrkar Att 55§ ändras till ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. Blir personen vald till ombud eller ersätter ombud i era valkretsar hamnar personen i den valkrets där den fått störst andel röster. Vid lika andel får slumpen avgöra. Person kan på riksmötet endast vara ombud eller ersättare för ombud i en (1) valkrets.”. 22.2 Stadgeändring i §55 Av Anders Hultman och Nils Eliasson Bakgrund Vi anser att alla förbundets föreningsmedlemmar ska kunna väljas till ombud i riksmötesombudsvalet. Idag nns det undantag från den regeln. Detta vill vi korrigera. Detta är en ren principfråga. Ändringen innebär att även förbundsstyrelseledamöter, revisorer och anställda är valbara som ombud till riksmötet. Vi yrkar Att ändra §55 ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud för valkrets är föreningsmedlem boende i valkretsen. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. Person kan endast kandidera i en (1) valkrets.” till ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud för valkrets är föreningsmedlem boende i valkretsen. Person kan endast kandidera i en (1) valkrets.” vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 39(96) Förbundsstyrelsens kommentar: Det nns en tradition inom förbundet att de personer med mest inytande/makt inte ska kunna bli riksmötesombud. Anledningen är förstås att begränsa dessa personers makt. Ett bifall innebär att dessa personer kan få än mer makt. Dessutom uppstår det lättare jävsituationer, exempelvis vid beslut om ansvarsfrihet. 22.3 Stadgeändring om antal ombud föreningarna får rösta på i riksmötesvalet i §57 Av förbundsstyrelsen Det nns ingen bra anledning till att en förening i riksmötesvalet bara får rösta på exakt det antal personer som det nns ombudsplatser till riksmötet. Tvärtom innebär denna begränsning att föreningen inte är med och påverkar vilka ersättare det blir om någon av de som är ordinarie ombud inte kan komma till riksmötet. I valkretsar med dåligt valdeltagande eller där föreningarna är överens om vilka de vill välja blir det inte heller några ersättare om någon av ombuden inte kan komma till riksmötet. Av den anledningen föreslår förbundsstyrelsen att föreningarna kan rösta på upp till tre extra personer utöver det antal ombud som ska utses i valkretsen. Förbundsstyrelsen yrkar Att §57 andra meningen ändras från ”Medlemsförening kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen.” till ”Medlemsförening kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen plus tre”. 22.4 Stadgetillägg i §45 Av förbundsstyrelsen Bakgrund Vid en genomgång av stadgan upptäcktes avsaknad av koppling mellan nominering till stadgemässigt val (§45) och valbarhet. Det visade sig att en paragraf har fallit bort av misstag under stadgerevisionen. För att korrigera detta föreslår vi att den tilltänkta paragrafen sätts in i stadgan. Förbundsstyrelsen yrkar Att paragrafen ”Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet.” infogas efter §45. 22.5 Stadgeändring i §46, §57 och §67 Av förbundsstyrelsen Vi är inte en lotteriförening, tvärtemot är vi en spelförening. Vi anser därför att vi borde byta ut ordet lott mot slump i stadgarna. Begreppen är ungefär lika luddiga, men slump klingar bättre i samband med vår hobby. Förbundsstyrelsen yrkar Att ändra ordet ”lotten” i §46, §57 och §67 till ”slumpen”. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 40(96) 22.6 Motion om förbundets vision Av förbundsstyrelsen Sveroks medlemmar reglerar styrelsens arbete genom verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen är därför ett strategiskt dokument som styr förbundsstyrelsens arbetsinriktning under det närmaste året. Som långsiktigt strategiskt dokument är verksamhetsplanen ett trubbigt instrument eftersom verksamhetsplanen endast gäller ett år i taget. För att införa ett explicit långsiktigt strategiskt tänkande i förbundet föreslår därför förbundsstyrelsen riksmötet att antaga följande förslag till vision så som förbundets vision. Förslag till Vision: Sverok - det sagolika förbundet Sverok ska till 2006 bli ett kreativt, trivsamt och välkänt förbund där samarbete och framtidsoptimism frodas. På den politiska arenan ska Sverok spela en viktig roll, och våra åsikter efterfrågas. Förslag till övergripande mål: Sverok - Det fungerande förbundet. Sverok ska till år 2006 skapa och ge stöd åt era olika former av mötesplatser. Dessa forum syftar till att utveckla såväl hobbyn som Sveroks organisation. Sveroks distrikt ska nå den nivå där de självständigt upprätthåller verksamhet och grundläggande administration. Sverok ska ha en väl fungerande utbildningsverksamhet för distrikts- och föreningsaktiva. Förbundet ska även bedriva löpande studieverksamhet inom det egna studieförbundet. Sverok - medlemmarnas förbund Sverok ska år 2006 vara förbundet där alla medlemmar trivs och är delaktiga i den häftiga gemenskapen. För att öka förståelsen ska alla medlemmar uppmuntras att upptäcka varandras intressen. Sverok - Det synliga förbundet. Sverok ska till år 2006 ha blivit så välkänt att vi är det självklara valet för alla som spelar spel. På mässor och andra liknande evenemang syns förbundet. Sverok ska bli så välkänt att förbundet är en naturlig del i Sveriges föreningsliv. Hos myndigheter och kommuner har tjänstemän såväl som politiker god kunskap i Sveroks verksamheter och vilken nytta vi gör. Sverok - Det inytelserika förbundet. Sverok ska till år 2006 bygga upp ett inytande så att våra åsikter och erfarenheter beaktas, i för Sverok, relevant politik och debatt. Sverok ska verka för en enklare och mer rättvis fördelning av resurser riktade till kultur-, utbildnings- och fritidsaktiviteter. Förbundsstyrelsen yrkar Att bifalla ovan beskrivet förslag till vision så som förbundets vision. 22.7 Motion om värdegrund Av förbundsstyrelsen Tanken med en värdegrund är att den skall fungera som en grund för all aktivitet inom förbundet. Istället för godtyckligt förfarande så har vi i och med en värdegrund en fast utgångspunkt för all vår aktivitet. Det som förts in i värdegrunden är redan en naturlig del av all verksamhet. Men det är bra både för oss själva och för demokratin inom förbundet att faktiskt också skriva ner de värden som nns. Det nns två primära syften att uppfylla: Den kommer att vara grunden för all verksamhet som Sverok driver samt den möjliggör påverkan på annars informella och ospecicerade värden. Värdegrund för Sverok Bakgrund Värdegrunden visar vilka etiska och moraliska värderingar förbundet har. Värdegrunden uppfyller två syften. Den är grunden till all verksamhet som Sverok bedriver, samt den möjliggör påverkan på annars informella och ospecicerade värden. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 41(96) Demokratin Demokratin är en naturlig och självklar del av Sverok. I förbundet har demokratin inte något egenvärde i sig. Sverok anser istället att demokratin bara har ett värde när den tillämpas. Praktisk demokrati är därför ledordet. Med begreppet demokrati menar vi öppenhet, lika värde och frihet. Öppenhet Verksamheten i förbundet är öppen för alla medlemmar och allmänhet. Likavärdesprincipen Likavärdesprincipen bygger på att alla, oavsett ålder, kön, kulturell bakgrund eller hobbyintresse har samma möjligheter att påverka förbundet och att medverka i verksamheten. Frihet I Sverok är frihet och oberoende viktiga ledord. Varje förening och distrikt har själva rätten att bestämma över sin verksamhet och sina tillgångar. I förbundet får inget teknokratstyre förekomma. Detta innebär tolerans och högt till tak, där medlemmarna har möjlighet att testa nya och annorlunda idéer. Organisationen Sverok som organisation har inget egenvärde i sig, det är verksamheten som är av betydelse. Med detta menas att i den stund förbundet blir meningslöst så ska det heller inte nnas till. Grunden till allt engagemang är att det är roligt och givande att engagera sig. Enkelhet Sverok är enkelt. Enkelheten innebär att man lätt kan engagera sig och att det är lätt att påverka. Flexibilitet Sverok är uppbyggt på ett sådant sätt att förändring och utveckling uppmuntras. Rättvisa Förbundet strävar efter rättvisa så väl inom som utom förbundet. Med detta menar vi att alla, oavsett ålder, kön, kulturell bakgrund eller hobbyintresse ska bli behandlade på samma sätt. Svensk lag All verksamhet i förbundet sker självklart i enlighet med svensk lag. Obunden Förbundet är religiöst och partipolitiskt oberoende. Det betyder att vi inte tar ställning för frågor som ligger utanför vårt intresseområde. I de frågor där vi påverkar politiskt ska det tydligt visas att vi driver egen sakpolitik. Förbundsstyrelsen yrkar Att bifalla ovan beskrivet förslag till värdegrund så som förbundets värdegrund. 22.8 Motion om utredning kring organisationens rollfördelning Av förbundsstyrelsen Inom en organisation nns era nivåer som alla har olika roller att uppfylla. Sverok har idag tre nivåer; en riks-, en distrikts- och en lokalnivå. Idag existerar ingen uttalad rollfördelning inom förbundet. Rollfördelningen inom Sveroks organisation är inte en gång för alla given. I Sverok har den aldrig existerat i en nedskriven och medvetandegjord form. För att tydliggöra och klargöra rollfördelningen inom förbundet vill styrelsen genomföra en utredning i frågan. Resultatet ska presenteras på Mittslaget 2001. Förbundsstyrelsen yrkar Att uppdra till förbundsstyrelsen att tillsätta en utredning kring Sveroks organisations rollfördelning. Att resultatet av utredningen presenteras och diskuteras på Mittslaget 2001. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 42(96) 22.9 Motion om ekonomisk grundgaranti Av förbundsstyrelsen Bakgrund I förbundet har det inte varit ovanligt med distrikt som inte fungerar. Det har saknats en aktiv styrelse och pengar att bedriva verksamhet med. I denna situation är det lätt att hamna i en ond cirkel. Att inte ha några pengar och ingen möjlighet till verksamhet gör att styrelsen tröttnar. Distriktet får ingen kontinuitet, och att söka landstingsbidrag är en mångårig process som blir väldigt svår att komma igång med. Förbundsstyrelsen vill på grund av ovanstående införa en ekonomisk grundgaranti. Denna skulle innebära att förbundet, då ett distrikts tillgångar understiger 100 000 kronor, bidrar med den summa som behövs för att säkerställa att distriktet har tillgångar på 100 000 kronor. Den ekonomiska grundgarantin ska betraktas som ett lån till dess att distriktets pengar är redovisade. Det är meningen att grundgarantin skall nnas kvar tills alla distrikt fungerar och uppbär egna bidrag. Förbundsstyrelsen yrkar Att 200 000 kr budgeteras för en ekonomisk grundgaranti i budgeten. 22.10 Riksmötets placering 2002 Av förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen föreslår att Riksmötet 2002 ska hållas i Skövde. Motivering Stadens mest kända person är utan tvekan Helena den halta och lytta, en för tiden betydande upprorsstiftare, som 1163 på tunet försökte uppvigla befolkningen till uppror mot den kungen. En full ryss missförstod situationen och dräpte Helena, vilket resulterade i ett dråpligt slut på upproret. Senare visade det sig att vid Helenas grav kunde lytta personer bli helade. Påven Gregorius III (den lytte) uppmärksammade detta och kanoniserade 1223 i en bulla S:t Helena som kom att bli stadens och de lyttas skyddshelgon. Skövde är känt som Sveriges Chicago tack vare sin höga brottslighet. En känd begivenhet i Skövde är de våldsamma rasister och skinheads som vid passande tillfällen bränner kors på en höjd i närheten av staden. En annan känd begivenhet är den exklusiva klubben ”Blue Rose”. Staden är en viktig industristad med vackra grå betongbyggnader och smäckra nakna stålkonstruktioner. Viktiga industrier är Kryck- och käppfakturiet, ABB samt Volvo Construction Equipment. Stadens lasarett är internationellt känt för sin forskning kring handikapp i form av klumpfot. Stadens Regimente är P6 som är mest kända för att ha kört fel i Bosnien. Det nuvarande regementet föregicks av Västgöta Fotfolk som är mest kända för att ha gått fel i slagen vid Lund 1680. Skövde har också en högskola vilken satsar på naturvetenskap, teknik och IT. Högskolan har växt fort och utgör idag ett tydligt alternativ till studier i Göteborg. Skövde strategiska placering är även den intressant att taga i beaktande. Med tåg tar det endast två timmar från Stockholm, från Göteborg tar det ynka en timme. Den strategiska placeringen mellan Vänern och Vättern spelar också en viktig roll i Sveriges försvar. Några få mil västerut från Skövde ligger Såtenäs Flygottilj där Gripen har sin stora bas. Vidare ligger Karlsborg några få mil österut. Karlsborg var länge Kungadömet Sveriges ort dit huvudstaden skulle yttas om Stockholm skulle sköljas ut i Östersjön. Tilläggas bör att Skara Sommarland ligger två mil västerut från Skövde. Attraktioner såsom Fritt Fall, Hot Dog och Bungy Jump kan där kittla den våghalsiges maggrop. Förbundsstyrelsen anser att Skövde är en bra ort som bör bevistas av ett riksmöte. Därför föreslår styrelsen Skövde som riksmötesort för 2002. Förbundsstyrelsen yrkar Att riksmötet föreslår förbundsstyrelsen att verka för att Riksmötet 2002 ska förläggas till Skövde. 22.11 Motion om övertagande av världen Av förbundsstyrelsen Sverok har länge haft en tradition av spel som går ut på att ta över världen. Det har varit allt ifrån diverse strategispel och kortspel till lajv och rollspelscenarion. Vad många inte insett är att allt detta enbart har varit en förberedande fas för det riktiga målet; Sveroks världsherravälde. Styrelsen anser nu att det är tid att ta det sista steget i den process som inleddes på allvar i december 1988 då förbundet bildades. Eftersom Sverok redan för era år sedan insåg fördelarna med IT så har styrelsen inriktat sitt arbete på att övertagandet ska ske vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 43(96) med hjälp av internet. Eftersom de esta av Sveroks medlemmar dessutom är medvetna om den kraft som nns i en text skriven av någon exempellöst ond varelse (t ex Cthulhu eller förbundsstyrelsen) så nner styrelsen det naturligt att kombinera dessa två. Rent praktiskt så anser styrelsen att det mest optimala sättet att ta över världen att lägga upp en sida på nätet i anslutning till Sveroks hemsida där våra tjänare kan bekänna sin tro och livsåskådning. Det ska göras genom ett från deras sida accepterande av texten: ”Jag accepterar Sveroks oinskränkta och totala herravälde över världen. Jag upplåter helhjärtat hela min själ, min kropp och mitt sinne till Sverok. Jag accepterar att detta avtal endast kan brytas, ändras och/eller tolkas av Sverok.” Eftersom vi dessutom insett att om man med hjälp av Internet ska ta över världen så är snabbhet och tillväxt nyckelorden (vi tackar här Sveroks före detta ordförande Jonas Birgersson för denna insikt). Det är därför styrelsens åsikt att en snabb expansion är av nöden. Det är därför viktigt att snabbt lägga upp sidor med samma text fast på olika språk, så att än er blir mottagliga för Budskapet. Under det första året bör därför expansionsplanerna inriktas mot de som talar svenska, engelska, tyska, franska och spanska. Den långsiktiga planen är att vi inom fem år har själar och tjänare i alla av jordens kontinenter. Med anledning av ovanstående yrkar förbundsstyrelsen Att Sverok påbörjar sitt fullständiga övertagande av världen. Att Budskapet förs ut med hjälp av webben. Att expansionen inleds med att rikta sig mot de som talar svenska, engelska, tyska, franska och spanska. 22.12 Motion om Zworks färg Av Per Bergman Sverok har nu funnits under många år och fått en rad olika symboler och kännetecken som blivit synonyma med förbundet. Bland dessa märks de välbekanta tärningarna , det stirrande Illuminatiögat och naturligtvis jag, allas eran märkliga Zwork. Jag uppträder ofta i olika texter där jag antingen bara är kuriosa och utfyllnad eller verkligen fyller en funktion genom att graskt belysa den tillhörande texten. Genom dessa iögonfallande uppdykanden har ni lärt känna mig. Att jag är mångsidig och allsysslare framgår tydligt då man ser mig avbildad med allt från ämbetsperuk och dommarklubba till bazooka och ”full metal jacket”hjälm. Ibland är jag arg, ibland panikslagen, rädd, ledsen eller väldigt, väldigt glad. Ni har sett mig ur många vinklar och nog har ni alla en speciell relation till er mångarmade främling i form av mig. Men en fråga som länge varit höljd i dunkel är vilken färg som jag egentligen har. Hittills har min kropp alltid burit den färg som pappret där jag avbildats, men jag kan nu offentligt gå ut med svaret på den gåta som så länge gäckat förbundsmedlemmarna. Jag är gul. Zwork är gul. Gul som solen, som de välsmakande apelsinerna, som det värdefulla guldet, ja, helt enkelt gul som det myigaste av alla distrikt. Gul som Sverok Svealand. Jag yrkar därför Att årsmötet tar ett beslut på att jag, Zwork, är gul. Att årsmötet lägger detta till handlingarna. Att Zwork i framtiden, om möjligt, avtecknas som gul. Att motionen beviljas i sin helhet Förbundsstyrelsens kommentar Zwork är grön. Det kan man beskåda i nummer 10 av Sverox då tecknaren Henrik Pettersson avbildade honom i färg efter en debatt om hans färg i förgående nummer. Visst är gult nt och mysigt men att besluta att Zworks färg är gul vore lika befängt som att besluta att Göran Persson är smal som en sticka. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 44(96) 22.13 Motion om dagordning och röstningssystem Av Joel Nordgren Motion till riksmöte 2001 Jag yrkar Att Styrelsen en månad innan styrelsemöten skall lägga upp dagordningen på förbundets hemsida. Ett forum skapas efter dagordningen så att medlemmarna, i god demokratisk anda, kan kommentera de olika förslagen. Eventuellt skulle det även kunna beslutas. Att ett röstningssystem med rådgivande funktion skapas. Förbundsstyrelsens kommentar Möteshandlingarna är inte färdiga så långt i förväg utan brukar sammanställas tidigast en vecka före respektive förbundsstyrelsesammanträde. Det har i år vid ett par tillfällen hänt att möteshandlingarna publicerats på hemsidan när de sammanställts. 22.14 Motion om tärningsslag Av Jonatan Rullman Sverok har länge haft årsmöten, men aldrig slagit någon tärning på dem. Eftersom vi trots allt är ett spelförbund men en hel del spelverksamhet så anser jag att årsmötet borde öppnas med att mötesordföranden slår en T12 för att se vilken månad på förgående år som varit den bästa. Att det ska vara en T12 förklaras ju lätt genom att det nns tolv månader på året samt att tolv är jämt delbart med såväl 1, 2, 3, 6, som 12. En T12 är dessutom snygg! Därför yrkar jag Att varje årsmöte inleds med att mötets ordförande slår en tärning. Att tärningen ska vara en T12:a Att resultatet antecknas i mötesprotokollet som årets bästa månad. Förbundsstyrelsens kommentarer Det är givetvis svårt att överblicka de stora och omfattande konsekvenserna som ett dylikt förslag skulle innebära för Sveroks fortlevnad och framtida överlevnad. Man bör också ta i beaktande att om motionen går igenom kan siffran som är mellan sju och nio vara ett av resultaten. Alla riksmötesombud ombedes att ägna extra tankemöda åt detta innan man bestämmer sig för hur man ska rösta i frågan. 22.15 Motion om hjälp till distrikten Av Sverok Västra Götalands styrelse Flera av Sveroks åtta distrikt har haft problem med att upprätthålla sin grundläggande verksamhet främst på grund av relativt enkla administrativa problem. Dessa anser vi att Sverok Riks till viss del skulle kunna avhjälpa. Sverok som organisation har en stor resurs i sitt centrala kansli i Linköping. Tyvärr vet inte distrikten i vilken grad de kan använda denna resurs då några ramar för detta aldrig denierats. Exempelvis skulle Rikskansliet kunna bistå vid större massutskick så som de vid distriktens årsmöten. Därför yrkar vi Att Riksmötet uppdrar åt riksstyrelsen stt fastställa i vilken utsträckning distrikten kan ta del av resursen Rikskansliet. Att denieringen sker i samråd med samtliga distrikt. Förbundsstyrelsens kommentarer Rikskansliet har i dagsläget arbetsuppgifter som väl fyller upp arbetstiden hos de anställda och de är ofta tvungna att prioritera bland uppgifter. Dessutom hjälper Rikskansliet redan distrikten med bland annat insamlandet av uppgifter för landstingsbidragen. En denition av vad Rikskansliet kan göra för distrikten måste i så fall följas av riktlinjer för vilka av de övriga arbetsuppgifterna som ska prioriteras bort. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 45(96) 22.16 Motion om extern marknadsföring Av Sverok Västra Götalands styrelse Under de senaste åren har Sveroks medlemsantal drastiskt minskat från toppnotteringen på 25.000 medlemmar ner till 19.000, en minskning med 6.000 medlemmar eller 25% på bara några år! Reaktionerna på detta från riksstyrelsen har upplevts som nästintill obentliga och därför tog Sverok VG (Västra Götaland) initiativ till projektet Kontakt 2000. Projektet genomfördes tillsammans med ertalet andra distrikt samt med ekonomisk täckning från Sverok Riks. Syftet med projektet var att informera Sveriges unga datorspelare om Sveroks existens genom annonser i ledande datortidningar. Arbetet har redan startat med att sammanställa material för kommande kampanjer som ska visa upp samtliga verksamheter inom Sverok. Sverok Riks har även fått fullständiga rättigheter att använda den nu publicerade datortidningsannonsen. Denna togs fram helt ideellt och vi anser att det nns gott om kompetens inom förbundet för att ta fram ännu mer material. Vi tror att en aktiv utåtriktad medlemsvärvning är nödvändig för att vända den negativa medlemsutvecklingen samt öka intresset för förbundet. Därför yrkar vi Att PR/marknadsföringsposten i budgeten sätts till 300.000 kr. Att huvuddelen av PR/marknadsförings-posten i budgeten används för utåtriktad marknadsföring. Att riksmötet bifaller motionen i sin helhet. Förbundsstyrelsens kommentarer Att lägga 150 000 kr till på marknadsföring är förstås en prioriteringsfråga. Styrelsen har valt att prioritera annat i sitt förslag till budget. Att tänka på är att vi under 2000 inte lyckades fylla marknadsföringsposten trots att vi satsade mycket pengar in i Kontakt 2000. Något som inte ens var budgeterat. För att lyckas med marknadsföring så måste det nnas någon som gör det egentliga arbetet. Det har vi problem med inom Sverok. Förvisso kan de esta av pengarna satsas på annonser i relevanta tidningar, men då ska man ha det i åtanke när man prioriterar. 22.17 Motion om förbundstidning Av Olle Sahlin och Martin Brodén Bakgrund Vi anser att det är av yttersta vikt att Sverok värnar om sina möjligheter att ha ett förbundsorgan som kan spegla sina medlemmar, dels genom att skapa och upprätthålla den vi-känsla vi gärna ser hos våra medlemmar, men också för att kunna ge en rättvis bild av vårt förbund och den hobby vi representerar för utomstående. Våra medlemmar identierar sig genom sin hobby. Således måste ett sådant organ spegla både hobbyn samt dess medlemmar. Rent konkret innebär detta att vi menar att informationsorganet bör innehålla både mångfald och djup. Dessutom söker vi kontinuitet och bredd. De båda försök som hittills gjorts till en förbundstidning har båda misslyckats med att tillfredsställande uppnå allt detta samtidigt. Vi har jobbat med ideella och kommersiella hobbyrelaterade publikationer tidigare. Vi anser att det viktigaste är att riksmötet erkänner att behovet av förbundstidning eller alternativ lösning nns, men då vi ser en öppning erbjuder vi också det vi anser vara en bra publikation. Vi anser att vårt förslag har bärkraft men detta är naturligtvis upp till riksmötet själva att avgöra. Kärnan i vårt förslag är kommunikationen med medlemmarna, således är vi redan nu öppna för kritik. Vi anser att förbundet skall ha en informationskanal som inte är eller har en kommersiell koppling, tvärtom anser vi det vara av yttersta vikt att förbundet äger sin egen tidning både såväl i namn som i tryckta tidningsexemplar. I vårt förslag ingår fyra nummer á 120.000 kr numret (exklusive reklamintäkter), därav summan 480.000 kr. En rimlig framtidsutsikt för nettokostnaden för tidningsproduktionen (inklusive framtida reklamintäkter) är 600.000 kr per år för 6 nummer. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 46(96) Budget för förbundstidning Producerad av Martin Brodén och Olle Sahlin Kostnadsfördelning (inklusive moms) Tryck Diverse Distribution Produktion Totalt per nummer 5 000 5 000 10 000 80 000 120 000 Totalt första år (4 nummer) 480 000 Uppskattning för år 2 (6 nummer) 600 000* * Det är rimligt att tro att efter några nummer drar in ungefär 20.000 kr per nummer i reklamintäkter. Detta är dock inte medräknat i första årets budgetförslag, då vi tror att det tar tid att bygga upp kontinuerlig relation med presumtiva reklamkunder. Tryck För 25.000 kr får vi ett tryck motsvarade nuvarande Fëa Livias, men med lika många färgsidor som tidigare Sverox. Sidantal: 36-40 sidor. Upplaga: 2500 ex. Diverse Diverseposten inkluderar förbrukningsmaterial, resekostnader, registreringsavgifter och annat löst som inte redan ingår i tryck, produktion och distribution. Här ingår dels utgifter som knyts direkt till ett visst nummer och dels utgifter som sprids ut över samtliga nummer på ett år. Distribution Distributionskostnaden är en uppskattning som bygger på att det kommer att kosta cirka 4 kr i porto och packning av varje tidning, inklusive kuvertering. I och med att tidningen trycks i Danmark an den inte postas därifrån, men kan antagligen kuverteras eller stoppas i påse. Produktion Produktionskostnaden är beräknad på det faktum att det tar cirka en och en halv månad i total arbetstid att färdigställa varje nummer för en redaktion på två personer. Det redaktionella arbetet står för större delen av produktionskostnaden, vilket innebär planering, kontakt med skribenter/illustratörer, redigering, layout och en viss mängd rent redaktionella texter. I produktionskostnaden ingår sociala avgifter på 30 procent och moms på 6 respektive 25 procent. Ersättningen är beräknad på en månadslön på cirka 20.000 kr. Lön 30.000 (20.000 x 1,5) Egenavgifter 30% +9.000 Moms 25% på ovanstående +9.750 Totalt 48.750 Resterande 30.000 kr i produktionsbudgeten är ersättning till skribenter och illustratörer (här är momsen 6%, vilket innebär cirka 1.500 kr). I den mån redaktionen själv skriver artiklar tas arvode för detta ur den här delen av budgeten. Frilansersättningen hamnar på runt 1.000 kr per sida, vilket ger ungefär samma ersättningsnivå som för det redaktionella arbetet (eller cirka 800 kr inklusive löneskatt per sida, vilket motsvarar 10 öre per tecken). Beräkningen utgår från att man betalar för cirka 30-34 sidor i en 36-40-sidig tidning. Frågor om budgeten Frågor kan i första hand besvaras av Olle Sahlin, som enklast nås på: tfn: 08-717 73 88 eller 073-951 80 45 epost: [email protected] vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 47(96) Vi yrkar Att uppdra år förbundsstyrelsen att teckna kontrakt med Martin Brodén och Olle Sahlin för produktion av förbundstidning i enlighet med den bifogade specikationen. Att avsätta 480.000 kr i budgeten för 2001 till förbundstidning. Förbundsstyrelsens kommentar I det förslag på budget som styrelsen lagt fram nns det ekonomiska utrymme som båda dessa förslag kräver (se Information och Tidning i budgeten). I motionen från Ola Nilsson, Codex, är slutsumman för Sverok oklar, i och med att inga fasta siffror för Codex självkostnadspris nns. Styrelsen önskar att en principiell diskussion kring informationen i Sverok förs innan riksmötet tar ställning till dessa motionerna. (Se även motion 22.18) 22.18 Motion om Sveroks nya tidning och Codex, samtryck, samdistribution & prenumerationer Av Ola Nilsson Vad är Codex? Codex är en speltidning. Codex står på tre ben, vi skriver om Hobbyspel (gursslagsspel, rollspel, samlarkortspel och liknande), Data-spel (och då framför allt tuffare spel som Diablo 2, Baldursgate 2, strategispel o dyl) samt Film (främst tuffa sf, fantasy och skräckrullar). Vi skriver även lite om Serier och Musik. Codex kommer ut sex gånger per år, har en upplaga på 25.000 ex, 100 sidor i 4-färg. När det gäller innehåll skriver vi om de spel som är populära och som folk vill läsa om. Vi tar ibland upp udda spel eller företeelser som vi tror att läsarna vill veta mer om. Det är läsarna som avgör vad som i slutändan står i tidningen. Vi har bra kontakter med alla svenska aktörer inom hobbyspel, tex RiotMinds, Rävspel, Cell, Outer limit games och Neogames. Vi har även påbörjat kontakter med utländsk företag som White Wolf, Games Workshop, Decipher, m. Vi har redan bra kontakter med Wizards of the Coast. Målet är att ha en bra mix av alla typer av hobbyspel. Andra synergier o Codex har en fungerande redaktion och Sveroks nya tidning kommer antagligen ha sin redaktion. Ett visst utbyte av idéer, artikeluppslag och tankar kan nog vara rimligt. Sverok får gärna vid en samverkan ha inytande på Codex innehåll, tex genom att ha en redaktionsmedlem närvarande. o Codex har anställda layoutare som kan hjälpa till med layout och design av Sveroks nya tidning. På så sätt minskar dessutom kostnaden för Sverok. o Sveroks informatör eller Sveroks nya tidnings chefredaktör kan medverka vid Codex redaktionsmöten. Sverok ska inte stötta kommersiell aktör Sverok skall hitta en lösning som ger Sverok de bästa fördelarna. Finns det era kommersiella tidningar som önskar ordna samdistribuering åt Sveroks nya tidning och även ordna fram lägre tryckkostnader, så bör dessa kommersiella tidningar var för sig framlägga erbjudanden till Sverok. Sverok ska inte starta egen kommersiell konkurrerande tidning Sverok skall helst inte konkurrera med andra kommersiella tidningar på det att detta tvingar andra tidningar att läggas ned. Sverok kan konkurrera på helt andra villkor än vanliga tidningar, och det medför att Sverok kan slå ut andra tidningar. Hur länge binder sig Sverok till denna tryck och distributionslösning? Sverok kan när som helst avbryta samarbetet kring distribution, samtryck och prenumerationer. Däremot måste viss framförhållning nnas så avtalet kan tidigast brytas efter nästkommande numret. Alltså, önskar Sverok bryta avtalet ges ett ytterligare nummer ut och sedan avbryts samarbetet. Vi önskar annars en mer långsiktig samverkan, på minst ett år i taget. Hur mycket kan Sveroks nya tidning innehålla? Hur mycket tunnare är då 16 sidor? Codex använder sig av en rätt fullspäckad mall och det får plats drygt 8.000 tecken på varje sida. Det är mer än 120.000 tecken. Och jag tror nästan det är lika mycket textmängd som Sverox har idag (jämför med de nummer Karin, fd chefred., gav ut). Åtta sidor ger mer än 60.000 tecken, vilket är rätt mycket det också. Codex varande och långsiktighet vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 48(96) Codex har en stabil ägare i och med Portal Sales & Marketing AB. Detta grundar för ett långsiktigt perspektiv. Codex har en egen redaktion på 5 människor, plus ett frilansarregister på drygt 100 skribenter, illustratörer, webbredaktörer och andra. Vi har också en kompetent webbredaktion på www.rollspel.nu med Olle Johansson som webbchef. Vi har egen lokal, datorer och program. Vi har en egen säljare i Stockholm. Codex har drivits i mer än ett år, och kan visa på en kontinuerlig utgivning. Codex, Sveroks nya tidning och reklam Codex är till del reklamnansierad tidning. De villkor som vi erbjuder Sverok innebär dock den begränsningen att all kommersiell annonsering måste gå via Codex. Däremot kan Sveroks nya tidning innehålla reklam för ideella föreningar, klubbar och organisationer, under förutsättning att dessa annonser är gratis! Förslaget innebär att Sverok nya tidning plastas in tillsammans med Codex som separat egen tidning. Sverok nya tidning når därmed mångdubbelt er nya potentiella Sverokmedlemmar. Sverok förbinder sig att prenumerera på Codex till ett förmånligt pris åt sina medlemmar. Bästa möjliga pris Räkneexempel 25.000 ex, 90 g Gothic Silk, klammerhäftad broschyr Tryck 16 sid 4-färg 16 sid sv/v 8 sid 4-färg 8 sid sv/v Kostnad/nr 35.100 kr 26.700 kr 19.250 kr 15.400 kr 6 x år 210.600 kr 160.200 kr 115.500 kr 92.400 kr Insortering 2.500 kr 2.500 kr 2.500 kr 2.500 kr Totalt per år 213.100 kr 162.700 kr 118.000 kr 94.900 kr Pris per ex 1,4 kr/st 1,07 kr/st 0,77 kr/st 0,62 kr/st Prisuppgifterna har vi fått av ZetterQvist tryckeri AB i Göteborg. Tryckpriserna gäller endast vid samtidigt tryck av Codex. Priset kan ändras beroende på om papperspriset förändras. Insortering av Nya Sverox är bedömt till 10 öre/st, men är troligen något lägre. Undertecknad yrkar Att Sverok skapar en helt egen tidning. Codex och Sveroks nya tidning har olika ägare och var och en äger sin egen tidning. Codex ägs av Portal Publishing AB och Sveroks nya tidning ägs av Sverok. Självklart har Sverok full kontroll över sin tidnings innehåll och utformning. Sveroks nya tidning är helt separerad från Codex. Den häftast inte in i Codex utan läggs in separat. Att Sverok samtrycker Sveroks nya tidning med Codex i samma upplaga som Codex för att uppnå ekonomiska fördelar. I och med att Codex och Sveroks nya tidning samtryckts måste dead-lines hållas, annars blir tidningarna försenade och aktörer som tex Interpress får därmed inte tidningen i tid vilket medför extra kostnader. Se bifogade offerter för tryckpriser från ZetterQvist tryckeri AB i Göteborg. Dessa gäller endast vid samtidigt tryck av Codex. Att Sverok samdistribuerar sin nya tidning med Codex för att nå en större spridning. Codex ges ut 6 gånger varje år och detsamma måste gälla Sveroks nya tidning. Totalt trycks 25.000 ex av nya Codex och alla dessa exemplar kommer att spridas via nedan kanaler. o Interpress till pressbyråkiosker och butiker. o Pressstop gruppen till deras tidningsspecialistbutiker. o Grand Ocean till dataspelsbutiker, seriebutiker, m. o Via Portal till butiker som säljer Magic, Dungeons & Dragons, StarWars och andra Wizards of the Coast produkter. o Trendus, stor leksaksdistributör till leksaksmarknaden. o Vuttex games till rollspelsbutiker. o Camelot distribution till rollspelsbutiker. o Via spelkedjor som Software Express och Tradition, m. o Via vissa nyckelbutiker som SF bokhandeln, Absolut Spel, Collectors Point, Spelbiten, m. o Till butiker som saluför Warhammer och Warhammer 40K. o Dataspelsbutiker. o Vi håller just nu på att förhandla med era större videobutikskedjor om att dessa skall ta in Codex. o Prenumeranter. o Annonsörer. o Frilansare och andra som bidrager till Codex. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 49(96) Att Sverok prenumererar på Codex till självkostnadspris, dvs kostnader för porto, adressering, och hantering skall täckas. Vi skickar ut Codex och Sveroks nya tidning inplastade till era medlemmar och/eller föreningar. Ni väljer hur många som skall skickas ut till. Det kan vara allt från enbart era föreningar till varje enskild medlem. Sverok tar fram adresser digitalt till tryckeriet som trycker adressetiketter eller inkjet-adresserar varje tidning. Codex är posttidning, och idag kostar ett utskick med B-post 1,51 kr/st plus 6,57 kr/kg. Lägsta pris är 2,01 kr/st. Inkjet-adressering kostar ca 12 öre per tidning. Att Sverok nya tidning inte innehåller kommersiella annonser, men däremot får Sverok nya tidning innehålla ideella annonser. Att förbundsstyrelsen tar fram ett avtal med Portal Publishing AB som reglerar ovanstående punkter. Möjlighet nns att förhandla varje enskild punkt till det att båda parter är nöjda. Förbundsstyrelsens kommentar I det förslag på budget som styrelsen lagt fram nns det ekonomiska utrymme som båda dessa förslag kräver (se Information och Tidning i budgeten). I motionen från Ola Nilsson, Codex, är slutsumman för Sverok oklar, i och med att inga fasta siffror för Codex självkostnadspris nns. Styrelsen önskar att en principiell diskussion kring informationen i Sverok förs innan riksmötet tar ställning till dessa motionerna. (Se även motion 22.16) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 50(96) Bilaga 9 Verksamhetsplan 2001 Verksamheten under 2001 skall i huvudsak inriktas på att höja och utveckla den kompetens som nns inom förbundet, förbättra kommunikationen samt ökade satsningar på PR-verksamhet, såväl inom som utanför förbundet. Detta görs genom utveckling och förbättring av redan existerande forum men även i form av nya satsningar. Kompetenshöjning Under 2001 ska Sverok arbeta med att höja den allmänna kompetensen. Tonvikten ska ligga på aktiva inom distrikt och föreningar. Vidare kommer Sverok utreda de generella principerna för rollfördelningen inom förbundet. · Operation Frispel · Slagen Kommunikation och PR Under 2001 ska Sverok verka för ökad kommunikation i hela förbundet samt öka Sveroks synlighet, både i den egna målgruppen och mot allmänheten och i massmedier. · Nationell Spelvecka · PR-satsning · Kommunikation i Sverok Internationellt utbyte Under året ska arrangemangspaketet med Knutpunkt 2002 genomföras. Sverok ska givetvis vara delaktig i detta viktiga nationella evenemang för att främja det internationella utbytet. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 51(96) Bilaga 10 Budget 2001 Intäkter Statsbidrag Ränteintäkter Småföretagarstöd 5 508 000 kr 8 000 kr 43 000 kr Summa intäkter 5 559 000 kr Kostnader Bidrag 2 243 000 kr Organisation och administration Riksmöte 256 000 kr Styrelse med arbetsgrupper Arvoderingar Löpande kostnader Valberedning 216 000 kr 215 000 kr 20 000 kr Kansli Personal Löpande kostnader 782 000 kr 261 000 kr Internet Internationellt Föreningsmedlemsskap Ekonomifunktioner Summa 68 000 kr 30 000 kr 16 000 kr 70 000 kr 1 934 000 kr Organisationsutveckling Distrikt/Slag Ekonomisk grundgaranti Frispel Summa 140 000 kr 200 000 kr 350 000 kr 690 000 kr Kommunikation och PR Information och tidning Medlemsvärvning och PR Nationell spelvecka Summa 655 000 kr 300 000 kr 113 000 kr 1 068 000 kr Övrigt 30 000 kr Summa kostnader 5 965 000 kr Resultat Sverok -406 000 kr vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 52(96) Bilaga 11 Övriga frågor 23.1 Övrig fråga om Epostlista eller nätforum inför nästa riksmöte Av Jonne Berndtsson Jag tycker det skulle vara bra om diskutionerna inför nästa riksmöte hålls på ett forum på SVEROKs hemsida istället för med hjälp av en epost-lista eftersom jag upplever det som enklare att få en överblick på vad som sagts och vem som sagt det eftersom man kan se alla inlägg uppstälda i ett schema och dessutom lättare kan välja vad man vill läsa eller inte. Jag yrkar därför -att diskutionerna inför nästa riksmöte ska föras på ett forum SVEROKs hemsida där de som skulle varit med på epostlistan kan skriva inlägg och vem som helst kan läsa inläggen och ej på en epostlista. 23.2 Övrig fråga om SiTs styrning Av Kim Carlquist och Andreas Nyström Mot bakgrund till svårigheterna att få klarhet och insikt i SiTs arbete och ansvarsområden uppdrar vi förbundsstyrelsen i samråd med SiT -att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsuppgifter. -att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsrutiner. -att frågan antas i sin helhet. ???? Övrig fråga om mötesregler Av Karl Bergström Bakgrund De mötesregler som tillhandahållits till riksmötet 2001 är visserligen av god kvalitet men innehåller luckor och saknar klart format. Förbundets stadgar saknar klara direktiv för mötesregler under riksmötet Jag yrkar -att en ny paragraf läggs till stadgan (§ 37, med justering): ”Riksmötet innehar rätten att besluta om sina egna mötesregler. Sekretariatet är skyldigt att tillhandahålla ett förslag till mötesregler.” -att kansliet ser över de mötesregler som tillhandahållits inför riksmötet 2001 och omarbetar dessa till en mer komplett form med klarare format. 23.1 Övrig fråga om epostlista eller nätforum inför nästa riksmöte (Tillbakadraget yrkande) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 53(96) Jonne Berndtsson yrkar 23.1 att diskussionerna inför nästa riksmöte ska föras på ett forum på Sveroks hemsida där de som skulle varit med på epostlistan kan skriva inlägg och vem som helst kan läsa inläggen och ej på en epostlista. Motivering: Jag tycker det skulle vara bra om diskussionerna inför nästa riksmöte hålls på ett forum på Sveroks hemsida istället för med hjälp av en epostlista eftersom jag upplever det som enklare att få en överblivk på vad som sagts och vem som sagt det eftersom man kan se alla inlägg uppställda i ett schema och dessutom lättare kan välja vad man vill läsa eller inte. 23.2 Övrig fråga om SiTs styrning ”Mot bakgrund av svårigheterna att få klarhet och insikt i SiT’s arbete och ansvarsomåden uppdrar vi FS i samråd med SiT” Kim Carlquist och Andreas Nyström yrkar 23.2 a att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsuppgifter. att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsrutiner. att frågan antas i sin helhet. 23.3 Övrig fråga om nätkommunikation inför riksmöte Kriss Andsten, Peppe Bergqvist, Håkan Marklund och Jonne Berndtsson yrkar 23.3 A att SiT ska försöka tillfredställa så många riksmötesdelegaters nätkommunikationspreferenser som möjligt. Motivering: Att låsa till ett visst media kan vara dumt. Målet bör istället vara att göra debatten tillgänglig för alla. Detta var tyvärr inte möjligt p.g.a. tidsbrist inför RM 2001. Så blir inte fallet 2002. 23.4 Övrig fråga angående denierande av termen nystartad Janne Berndtsson och Andreas Hallqvist yrkar 23.4 A att mötet denierar termen ”nystartad” i samband med introduktionskurser skall betyda förening som inte tidigare varit med på mer än en introduktionskurs arangerad av Sverok. Motivering: För att föreningarna ska få möjlighet att träffa andra utan att starta om föreningen. 23.5 Övrig fråga om Frispel (Tillbakadraget yrkande) Jonne Berndtsson yrkar 23.5 A att Sverok med begreppet nystartad förening ska mena förening som deltagit på färre än fyra (4) träffar i operation Frispels regi. Motivering: För att alla föreningar ska få möjlighet att delta i Operation Frispels träffar och därmed utöka sitt kontaktnät och lära känna andra föreningar. 23.6 Övrig fråga Martin Dahl och Petra Sahlin yrkar 23.6 A att en sammanfattning av de diskussioner som förts på riksmöteslistan/forumet inför riksmötet sammanställs i skriftlig form och nns att tillgå vid riksmötets början. Motivering: Många intressanta och givande diskussioner och synpunkter förs fram på riksmöteslistan/forum. Alla är dock inte tid/möjligheter att följa dessa. Yrkandet visar därför på en möjlighet att ”gratis” få ett extra förarbete inför riksmötet. 23.7 Ny stadga för mötesregler vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 54(96) Karl Bergström yrkar att en ny paragraf läggs till stadgan (§37, med justering): ”Riksmötet innehar rätten att besluta om sina egna mötesregler. Sekretariatet är skyldigt att tillhandahålla ett förslag till mötesregler.” att kansliet ser över de mötesregler som tillhandahållits inför Riksmötet 2001 och omarbetar dessa till en mer komplett form med klarare format. Motivering: De mötesregler som tillhandahållits till Riksmötet 2001 är visserligen av god kvalitet men innehåller luckor och saknar klart format. Förbundets stadgar saknar klara direktiv för mötesregler under riksmötet. 23.8 Mötesteknik på Sveroks Riksmöte 2002 Peter Hägglund yrkar att Riksmötet 2002 använder plenum framför påverkanstorg. Motivering: Med risk för att likna en ”konservativ riksmötesdinosaurie” så vill jag hellre rekommendera Riksmötet 2002 att använda plenum framför påverkanstorg. Jag har nu provat båda mötesformer och plenum fungerar bättre. 23.9 Arrangemang kring Riksmöte Albin Rangefelt och Andreas Myrgren yrkar att någon typ av rollspelande eller lajvande skall arrangeras i anslutning till Riksmötet. Motivering: För att vi är ett rollspelsförbund och för att göra Riksmötena lite mindre formella. 23.10 Skamvrå Krister Sundelin yrkar och Carl Cramér yrkar att Riksmötet ger förbundsstyrelsen bakläxa. att Riksmötet utser en skamvrå. att förbundsstyrelsen ställer sig i utsedd skamvrå. Motivering: Förbundsstyrelsen har uppenbarligen inte gjort sin hemläxa. Åtskilliga felaktigheter nns i förbundsstyrelsen motivering. Att Skövde rar sitt 601:a år år 2002 är bara en av felaktigheterna. 23.11 Övrig fråga / stadgeändring Anders Hultman yrkar att §69 i stadgan skall lyda ”Revisorerna granskar förbundets räkenskaper samt handlingar och upprättar en revisionsberättelse och lämnar i denna ett förslag till beslut i fråga om ansvarsfrihet för den avgående FS. Revisionsberättelsen skall nnas Riksmötet skriftligen tilldanda.” vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 55(96) Bilaga 12 Underlag för Riksmötet 2001 Redaktionsutskottets samanfattning Alea Iacta Est Detta är det underlag som producerades under tiden mellan sista inytandepunktens stängning på lördagen och riksmötets öppnande på söndagen. Formen är behållen så när som på att det står lite kopaktare än i originalhandlingarna. Detta stod på sista sidan: Redaktionsutskottet vill tacka sig själva, och förväntar sig detsamma från er. Dessutom är cymbal nattens ord. Inga j-vla D12 här inte... Det nns dessutom en person med XP 12 i risograph. Fast han är ett mähä. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 56(96) 17.1 Motion operation frispel: Förbundsstyrelsen yrkar 17.1 A att riksmötet uppdrar förbundsstyrelsen att initiera Operation Frispel att 350 000 kr avsätts i budgeten för operation frispel 004 Jonne Berndtsson yrkar: 17.1 B att operation frispel, istället för att presenterera nya föreningar för förbundet, distrikten och i viss mån för varandra, ska operation frispel handla om att förbundet ska hjälpa distriktens föreningar att samarbete och kommunisera mer med varandra, och ordna träffar där distriktets föreningar kan bygga nätverk och utbyta idéer. Motivering: Mitt förslag ger bättre samarbete mellan föreningar och bygger nätverk som kan användas till samarrangemang och gemensamma spelträffar. 114 Tomas Karlsson yrkar: 17.1 C att de anslagna 350 000 SEK + eventuella extra medel sökta från Ungdomsstyrelsen fördelas mellan SVEROKs alla distrikt med en intention att projekt frispel ska genomföras på distriktsnivå. att de distrikt som inte anser sig kunna uppnå projektets mål ska kunna använda pengarna till organisationsbyggande verksamhet. Motivering: Förbundsstyrelsens motion är ogenomtänkt och förvirrande. Dessutom anser jag att den går förbi hela distriktsorganisationen. Min tanke är att initiativet ska tas av distrikten i den mån de anser sig redo. 049 Dennis Rundqvist och 050 Erik Rönnblom yrkar: 17.1 D att bifalla den bifogade budgeten på 260 000 kr för operation frispel, se bilaga X Övriga kommentarer: 020 Johnny Permeklev: Sverok betsår av många små föreningar. En majoritet får aldrig vetskap om varandra. För dem är en sådan här satsning värdefull för att: Det ger ett nätverk av likasinnade på lokal nivå. De får ökad kunskap om vad SVEROK kan göra föe dem. Genom denna typ av sammankomst kan olika intressegrupper få en gemensam grund ex. ”liveare”, ”brädspelare” och dataspelare. (typ ledarskapsutbildning) Tillbakadraget yrkande: Övrig fråga om Frispel Jonne Berndtsson yrkar: att Sverok med begreppet nystartad förening ska mena förening som deltagit på färre än fyra (4) träffar i operation Frispels regi. Motivering: För att alla föreningar ska få möjlighet att delta i Operation Frispels träffar och därmed utöka sitt kontaktnät och lära känna andra föreningar. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 57(96) 17.2 Motion om Slagen Förbundsstyrelsen yrkar 17.2 A att 140 000 kr budgeteras för resultatenheten distrikt. Mats Bergström yrkar: 17.2 B att 140 000 kr budgeteras för resultatenheten distrikt. Motivering: ”Slagen är en viktig mötesplats för aktiva på riks- och distriktsnivå där idéer och samverkan diskuteras, kompetens utbyts och vissa utbildningar hålls. Distrikten har efterfrågat en allmän höjning av kvalitén på slagen och styrelsen kan inte annat än att hålla med om att kvaliteten bör höjas. Styrelsen vill under det kommande året satsa än mer på distriktsarbetet. En av delarna är att skjuta in mer resurser till slagen. De distriktsaktiva ska erbjudas utbildningar av högre kvalitet, intressanta föredragshållare och möten i vettiga lokaler. Slagen bör också utformas för att öka och konkretisera samarbetet mellan distrikten. Vi menar att en kvalitetshöjning av slagen är en viktig del i att öka och förbättra distriktens slagkraftighet och verksamhet.” Förbundsstyrelsens bakgrundsformulering innehåller inget om samarbetet mellan distrikten och det behöver verkligen bli bättre. Slagen är det naturliga forumet för det. 17.3: Motion om nationell spelvecka Förbundsstyrelsen yrkar 17.3 A att Sverok utlyser en nationell spelvecka enligt ovanstående beskrivning söndagen den 7:e oktober till lördagen den 13:e september 2001. Ida Urbanddottir, Ulrica Lysén, Karl Lampinen och Nichlas Mauritzon yrkar 17.3 B att Sveroks under riksmöten insamlade tärningar då urnan är full överlämnas till Sveriges monark, så att denne har sin livsförbrukning av tärningar säkrad. att tärningarna överlämnas i samband med den nationella spelveckan. Motivering: Vi har ination på tärningar i förbundet och kungen behöver er. Dessutom vill vi uppmärksamma den nationella spelvecka och främja spelandet i Svea rike. Övriga kommentar: Anna Lundström: Det här är den absolut bästa enskilda idé som FS har presenterat under det här året Joanna R : Är det inte bättre att satsa resurserna på något redan existerande projekkt tex. konvent och bjuda in media dit i stället för att dra igång ännu ett projekt. Det är enligt mig klart med fördelaktigt att använda gamla resurser på ett nytt sätt, än att ge sig ut på ny mark. Mark som inte alls behöver visa sig vara fruktbar utan bara dyr. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 58(96) 17.4 Motion om PR-satsning Förbundsstyrelsen yrkar 17.4 A att 150.000 kronor budgeteras för PR Motivering: Se handlingarna Jon Karlsson yrkar 17.4 B att Sverok satsar så stor del av de avsatta PR-pengarna som möjligt på medlemsvärvning, med inriktning främst på de yngre. Motivering: Det är livsviktigt att hela tiden fortsätta medlemsvärvningen, inte så mycket för att öka i antal medlemmar som för att behålla ”ungdomligheten” i förbundet. Det vore dumt att förlora en hel generation potentiella sverokaktiva för att vi just nu är ”lagom många”… Övriga kommentarer PO Nilsson: Jag anser att det har högre prioritet att marknadsföra oss mot ickemedlemmar i syfte att värva medlemmar och främja förbundet och hobbyns återväxt. Jon Nilsson: Sverok måste få tag i fjortonåringarna som spelar spel men inte vet vad sverok är. Hur gör vi det? Tidningsannonser? Webbreklam? Konventturnéer av styrelsen? Nationell spelvecka? Allt!!! Ola Nilsson: Ta kontakt med Codex om artiklar om Sverok i Codex. Även annonsering. Allt enligt motion 17.4. Det är fullt möjligtkatt fräva artiklar om Sverok! Om alla Sveroks aspekter. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 59(96) 17.5 Kommunikation i Sverok Förbundsstyrelsen yrkar 17.5 A att 655.000 kronor budgeteras för ”kommunikation i Sverok”. att riksmötet anger riktlinjer för inriktning och form för ”kommunikation i Sverok”. att riksmötet delegerar förbundsstyrelsen att beslut kring de praktiska frågorna i enlighet med riksmötets rekommendation. Motivering: Se handlingarna Jonne Berndtsson yrkar 17.5 B att förbundet ska hjälpa de olika distrikten att arrangera Slag för distriktets föreningar där dessa kan träffas och knyta kontakter. Motivering: Förbundet har arrangerat Slag för distrikten och vet man måste tänka på. Träffarna kommer att ge mer samarbete vilket är ett av målen i motionen om förbundets vision. Carl Kramér yrkar 17.5 C att mötet uppdrar åt styrelsen att seriöst undersöka och överväga möjligheterna att publicera ”Boken om Sveroks verksamheter” och distribuera den samma så att den får vidast möjliga spridning. En möjlig satsning kan vara att försöka få ut den till lärare och fritidsgårdar. Motivering: Vi Må tro att vår verksamhet är känd men en bok man kan sätta i händerna på oroliga och eller kunskapssökande personer är mycket värdefull. Nu när materialet nns vore det slöseri med tid, engagemang och pengar att inte använda det. Övriga kommentarer: Olle Sahlin: Kommunikation i fyra nivåer 1. Vilken info ska kommunicers 2. Hur ska den spridas? (Papper, nät brevduva? Formatet, helt enkelt) 3. Vem ska sammanställa den? 4. Vem ska den spridas till? Det här är en förenkling men det centrala är att en fråga på en högre nivå måste besvaras innan man kan leta sig nedåt. Exempel: Motion 22.17 är relevant först om vi får ett beslut om papperstidning på nivå 2. Motion 22.18 kan besvaras om det nns en redaktion för en papperstidning. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 60(96) 17.6 Motion om kommunikatör Förbundsstyrelsen yrkar 17.6 A att Sverok arvoderar en kommunikatör att 155.000 kronor budgeteras för kommunikatör Motivering: Se handlingarna Niklas Bendelius yrkar 17.6 B att ”En arvoderad medlem av styrelsen har även friare händer att (…) uttala sig i media” ersätts med: ”En arvoderad stryelsemedlem som kommunikatör får, liksom ordföranden, helt andra möjligheter att föra förbundets talan i media än vad en person som inte är vald får.” Motivering: Ursprunglig formulering kan lätt missuppfattas som att arvoderade styrelsemedlemmar har större rätt att uttrycka sig i media än andra ickearvoderade styrelsemedlemmar. Så är ju som bekant inte fallet. Emma Wieslander och Susanne Gräslund yrkar 17.6 C att ordförandens arvodering vilkoras av en arbetsbeskrivning att en del av denna ska vara att axla ansvarigutgivareansvaret fullt ut och därmed delta i alla de medier Sverok står för. att en del ska vara att agera kommunikatör i betydelsen ”Vara länk” mellan olika aktörer inom förbundet att en del ska vara att ansvara för att förbundet representeras externt. Motivering: Detta är självklara arbetsuppgifter för en ordförande i Sverok och är det som är så tidskrävande med posten att en arvodering är motiverad. Kriss Andsten och Niklas Bendelius yrkar 17.6 D att motionen 17.6 avslås i sin helhet Motivering: En engagerad och driftig styrelse kan på ideell basis, på egen hand eller med hjälp av andra ideella inom förbundet, lösa de problem som konstaterats inom Sverok. Övriga kommentarer: Susanne Gräslund (042): Tidigare har förbundsstyrelsen och framför allt den arvoderade ordföranden stått för mycket av den interna kommunikationen inom Sverok. Jag anser att det är där kommunikations – och informationsansvaret bör ligga och att det framför allt är det som motiverar att förbundsordföranden ska vara arvoderad. En kommunikatör blir därmed onödig. En aktiv förbundsstyrelse tillsammans med en bra förbundstidning är vad Sverok bör ha. Anonym: Kommunikatörens arbete skulle lika gärna och kanske till och med med större glöd kunna utföras genom ideellt arbete, av förbundsstyrelsen och andra. Att avsätta 155000 kronor till en onödig post känns ganska onödigt. Maria Markenroth: I ett så stort förbund som Sverok har ordföranden förmodligen tillräckligt att göra. Jag tror att det nns ett stort behov av en informatör/kommunikatör för att informationen inom förbundet ska fungera. 18. Inga övriga frågor vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 61(96) 19: Verksamhetsplan 19 A Förbundsstyrelsens verksamhetsplan - Förbundsstyrlsen Förbundsstyrelsen yrkar att verksamhetsplanen (enligt 19 A. Red anm.) fastställs. 19 B Den alternativa verksamhetsplanen - Johan Strömquist & Co. Förslagsställarna yrkar att verksamhetsplanen (enligt 19 B. Red anm.) fastställs. 19 B.1 Den alternativa verksamhetsplanen, med ett par ändringar - Helena Ängebrink Frågan (”Budgeten fastslås enligt bifogat förslag (Alternativa verksamhetsplanens budget med ett par ändringar”) tas upp under budget i stället för verksamhetsplan. Motiveringen är däremot relevant och återges här: Motivering: Vi behöver såväl ett fungerande kansli som en representativ förbundstidning. Fast lina för spelservrar kommer bara en liten del av förbundets medlemmar till del. Kommentar från någon som inte vet vad han (i ordets mest feminina och/eller könsneutrala bemärkelse) heter: Jag är övertygad om att dagens kansli är värt sina pengar. Det är ingen ideologisk skillnad att ge 10000 i lön eller 30000 i lön. Det som är intressant är om det lönar sig för förbundet. Ett ungefär lika stort Sverok 1994 ck då 1,2 miljoner och nu 5,6 miljoner. Jag tror inte att det är någon slump. Jag tror att vår slimma organisation är en av anledningarna. Jag tror att den kompetens vi besitter är en annan. Denna kvalité kostar, men är klart värd den. 1994 ck förbundet cirka 1 miljon kr för att ha kul för. I år nns det 4,5 miljoner. Jag är övertygad om att Sverok vinner på att ha ett kansli och en central administration. Som i dag, d.v.s. Rösta alltså för att ha kvar kansliet. Kommentar från Joakim Nordin samt Mats Bergström: Tankegången med samarbete mellan föreningar och ökat ideellt samarbete är helt rätt. Men Den här verksamhetsplanen saknar beskrivning för hur detta skall genomföras och därigenom faller möjligheten att genomföra det de vill. Detta känns inte riktigt genomtänkt utan snarare ganska tomt. Kommentar från Karl Nissfeldt: Från Vadå Demokrati? Sverok bör: Projekt internutbildning Sverok bör initiera ett projekt riktat mot distrikten men i synnerhet mot föreningarna. Projektet ska riktas in på att genom distrikten utbilda nyblivna föreningar i föreningsteknik, för att öka livslängden av Sverokföreningar. När en förning bildas erbjuds ett par personer ut styrelsen att gratis åka på en utbildning, arrangerad av distriktet, för att lära sig grundläggande föreningstekniska principer, såsom hur man är ordförande, hur man genomför ett årsmöte etc. Dessa utbildningar nansieras med hjälp av delvis projektpengar, men även de utbildningsbidrag distrikten har via landstingen. Föreningen ska förhoppningsvis även få lite pengar till sitt konto som ”morot” för att gå med i utbildningen. Genom att erbjuda samtliga föreningar möjlighet till utbildning uppfyller Sverok inte bara ungdomsstyrelsens mål bättre. Föreningarna lär sig nödvändiga kunskaper för att leva vidare och Sverokmedvetenheten ökar. Distrikten lär känna alla nya föreningar och kontakten som idag är mycket bristfällig mellan distrikt och förening stärks betydligt. Utbildningen ska hållas i de distrikt som idag har möjlighet att hantera sådan verksamhet och senare spridas till de andra distrikten i takt med att rutiner och kunskap utvecklas. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 62(96) Kommentar från Staffan Ericsson: Vadå Demokrati? är en icke komplett utredning. Kommentar från Christer ”Chrisp” Pettersson: Budgeten till kansliet är inte hållbar. Ska den fungera får eventuella nya kanslieter lönen 7000 kr/månad. Kommentar från Love Ersare: I stället för en insatsgrupp bör man lägga resurser på att engagera distrikten i de olika projekten. 19 C Den alternativa alternativa verksamhetsplanen - Dennis Rundquist och Erik Lönnblom ”Alternativ till alternativ verksamhetsplan, baserad på alternativ verksamhetsplan och budget av Johan Strömquist m. .” (Är alltså förändringar till 19 B) Det är förslagsställarnas mening att nedanstående fyra att-satser skall beslutas om i klump. Den som behandlar operation frispel kommer i stället att tas upp under motionen med samma namn (17.1) att punkt 3.6 (central administration) utgår i sin helhet. att Punkterna 3.4 (insatsgruppen) och 3.5 (mässor) slås samman till punkten ”Insatsgrupp och mässor” där raderna om budgeterad kostnad är lika med 290 000 kronor. att bifalla nedanstående ändringar till förbundets budget. (För helhetens skull återges 17.1’s att-sats här. Den kommer dock inte tas beslut om på denna punkt) Att: Förbundsstyrelsens motion ”Frispel” bifalles med en budget på 260 000 kronor) Samt att besluta om nedanstående oberoende av de ovanstående: att Uppdra förbundsstyrelsen att utreda det är möjligt att minska kostnaderna för kansliadministrationen. Notering: Budgeten är inte en del av verksamhetsplanen per se. Den står medtagen här för helhetens skull, men kommer att behandlas under punkt 21 i dagordningen. Ändringar i förslag till förbundets budget Central administration: 776 000 Ekonomisk grundgaranti: 200 000 Förbundstidninge: 150 000 Insatsgrupp och mässor: 290 000 Frispel: 260 000 Summa: -300 000 (samma som nuvarande (refererar till 19 B. Red anm.) budget) 19 D Tilläggsyrkande till valfri verksamhetsplan: Internationellt utbyte Emma Wieslander & Susanne Gräslund yrkar att Punkten ”Internationellt utbyte” med formuleringen ”Under året ska arrangemangspaketet med Knutpunkt 2002 genomföras. Sverok ska givetvis vara delaktig i detta viktiga nationella evenemang för att främja det internationella utbytet.” läggs till i verksamhetsplanen. Motivering: Knutpunkt kommer år 2002 att hållas i Sverige för andra gången. Det bör vara i en verklig mening nationell organisation som anordnar det. Detta kostar pengar och annat stöd. Nationella evenemang bör stödjas på nationell nivå.” 19 E Tilläggsyrkande till Alternativa samt Alternativa alternativa verksamhetsplanen - Hanna Jonsson att punkt 3.7.1 (Förbundsdatabasen) utgår i sin helhet. 20. Fastställande av avgifter Se handlingarna. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 63(96) 21. Budget Förbundsstyrelsen yrkar att budgeten fastställs Albin Rangefelt och 010 Andreas Myrgren yrkar 21. A att budgetposten ”förbundstidning eller motsvarande” sätts till 700000. att posten ”föreningskontakt” stryks, och i möjlig mån integreras i ”förbundstidning eller motsvarande” Motivering: Förbundstidningen är i många fall den enda kontakten mellan SVEROK och enskillda föreningar, och bör därför prioriteras. Verksamheten under ”föreningskontakt” kan i många fall integreras i Förbundstidningen och i de fall det t.ex. gäller direkt information om mässor/aktiviteter bör denna verksamhet hamna i budgeten för just detta arrangemang. Dan Sivnent, Staffan Ericsson och Tomas Karlson yrkar: 21. B att budgetposten ”valberedning” ökas från 10.000 till 20.000. Motivering: 10.tkr = 1 möte. Sverige är stort. 20.tkr = bättre styrelse Helena Ängebrink yrkar: 21. C att budgeten fastslås enligt bifogat förslag (Alternativa verskamhetsplanens budget med ett par ändringar). Motivering: Vi behöver såväl ett fungerande kansli som en representativ förbundstidning. Fast lina för spelservrar kommer bara en liten del av förbundets medlemmar till del. Emma Wieslander och SusanneGräslund yrkar: 21. D att posten Knutpunkt läggs till Budgeten och tilldelas 30000. att pengarna tas från PR-posten att pengarna tas från det egna kapitalet. Motivering: Knutpunkt behöver inte bara stöd. Det behöver dessutom ekonomiskt stöd som inte främst ska komma från distrikten då det är av nationell karaktär. Pengarna kan tas från PR eller eget kapital. Yrkandena står mot varandra och vi förordar från det egna kapitalet. 22.1 Stadgeändring om valbarhet inom valkretsarna i riksmötesombudsvalet i §55 Förbundsstyrelsen yrkar 22.1 A att §55 ändras till ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i FS, antälld eller revisor i förbundet. Blir personen vald till ombud eller ersätter ombud i era valkretsar hamnar personen i den valkrets där den fått störst andel röster. Vid lika andel får slumpen avgöra. Person kan på riksmötet endast vara ombud eller ersättare för ombud för ombud i en (1) valkrets.” Övriga kommentarer: Martin Brodén: Motionen är tämligen komplex. Det är min förhoppning att den inte avslås enbart för att ombuden inte satt in sig i vad förändringen av stadgan innebär. Alternativet är ett yrkande som bekräftar att det är mantalsskrivning som gäller vid riksmötesval, och om ett sådant yrkande dyker upp bör det också ställas mot denna motion. Riksmötet bör dock inse och erkänna att nuvarande ummiga situation med ”boende” inte är en acceptabel situation. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 64(96) 22.2 Stadgeändring i §55 Anders Hultman och Nils Eliasson yrkar 22.2 A att ändra §55 ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud för valkrets är föreningsmedlem boende i valkretsen. Valbar är inte medlem i FS, anställd eller revisor i förbundet Person kan endast kandidera i en (1) valkrets.” till ”Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud för valkrets är föreningsmedlem boende i valkretsen. Person kan endast kandidera i en (1) valkrets.” Peter Olausson yrkar 22.2 B att stadgeändring avslås i sin helhet. Motivering: Risken för jäv ökar. Dessa personer har redan stor makt, det finns inga anledningar att öka denna. Kommentarer: Förbundsstytrelsen: Det nns en tradition inom förbundet att de personer med mest inytande/makt inte ska kunna bli riksmötesombud. Anledningen är förstås att begränsa dessa personers makt. Ett bifall innebär att dessa personer kan få än mer makt. Dessutom uppstår det lättare jävsituationer, exempelvis vid beslut om ansvarsfrihet. 22.3 Stadgeändring om antal ombud föreningarna får rösta på i riskmötesvalet i §57 Förbundsstyrelsen yrkar 22.3 A att §57 andra meningen ändras från ”Medlemsförening kan rösta på upp till samma santal personer som antal mandat i valkretsen” till ”Medlemsföreningen kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen plus tre (3)” 22.4 Stadgetillägg i §45 Förbundsstyrelsen yrkar 22.4 A att paragrafen ”Riksmötet väljet förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet.” infogas efter §45 Staffan Ericsson yrkar 22.4 b att Sista meningen i §45 stryks Motivering: Riksmötet och riksmötet ska valfrihet att välja vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 65(96) 22.5 Stadgeändring i §§46, 57 och 67 Förbundsstyrelsen yrkar 22.5 A att andra ordet ”lotten” i §§46, 57 och 67 till ”slumpen”. Övriga kommentarer: Nummer 002 (Jerry Strand): Det var på tiden. En ren självklarhet enligt mig. Förändrandet av ordval innebär en mer lättförstålig text. Maria M: Orden ”lott” och ”slump”är inte utbytbara – betyder två rätt olika saker. ”Låta lotten avgöra” (el dyl) är ett vedertaget begrepp i föreningsstadgar. Ordet ”slump” låter mer som att saken får bero. Jerry Strand: Man skulle ju faktiskt skriva ner en prydlig denition av ordet ”slumpen” så att inga missförstånd skall uppstå. Peppe , 125: Och ska vi då även diskutera fram vilken sorts slump som ska användas? Tärning, vem som somnar först eller? Jag vill inte vara med på den diskussionen. En denition av ”slump” vore på sin plats. Jerry Strind: Exempel på hur ”slumpen ” kan användas för att avgöra en fråga: En (1) sexsidig tärning (exempelvis yatzytärning) väljs av de närvarande. Den ”tests” sedan för att kontrollera att ”fusk-tärning” ej används. Tärningen slås efter att de olika frågorna tilldelats en eller era av den sex-sidiga tärningens sidor och utfallet bestämmer hur tärningens sidor och utfallet bestämmer hur det ska beslutas i frågan. På tal om ingenting . Fusk kan förekomma i lotterier också. 22.6: Motion om förbundets vision Förbundsstyrelsen yrkar 22.6 A att bifalla ovan beskrivet förslag till vision så som förbundets vision. (Ovan refererar till det förslag som läggs fram i möteshandlingarna) Henrik Hedberg yrkar 22.6 B att manåren 2003 och 2005 stämmer av hur uppfyllandet av visionen fortlöper, inte bara centralt utan även så att visionen nått till den enskilde medlemmen. Motivering: Då ser man i god tid om något fungerar mindre bra, om målbilden ändrats, och var man ska lägga mer kraft. Peter Olausson yrkar 22.6 C att sista stycket under förslag till övergripande mål ”Sverok skall ha en väl fungerande utbildningsverksamhet ... bedriva studieverksamget inom det egna studieförbundet” stryks. Motivering: Vi skall inte bedriva utbildning. Vi skall spela spel. Kommentarer: Nummer 19, den namnlöse: Varför skräms folk av ordet ”utbildning”? Det kan till exempel innebära spelledarkurser, sminkkurser, bågbyggarkurser... vilket är helt förenligt med att ”spela spel”. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 66(96) 22.7 Motion om förbundets värdegrund Förbundsstyrelsen yrkar 22.7 A att bifalla ovanstående förslag till värdegrund såsom förbundets värdegrund. (Ovan refererar till det förslag som läggs fram i möteshandlingarna) Martin Dahl, Love Ersare, Karl Lampinen och Förbundsstyrelsen yrkar 22.7 B att stycket med överskriften ”svensk lag ” avlägsnas ur SVEROKs värdegrund Förbundsstyrelsen yrkar 22.7 C att stycket i värdegrunden med rubriken demokrati ändras till ”SVEROK anser att demokrati har ett värde, när den tillämpas. Praktisk demokrati är därför ledordet” Motivering: Styrelsen jämkar sig med Gabriel W (Om denna godtar ny formulering) ny lydelse blir mer slagkraftig och får ett tydligare fokus. Yrkanden som måste väckas för att behandlas: Karl Lampinen, Ulrica Lysén, Nichlas Mauritzon, IdaUrbandottir, Elias Ekström och Niklas Bendelius yrkar 22.7 D att denna sats förs in SVEROKs värdegrund: ”Ideellt arbete och engagemang ska vara SVEROKs grundpelare såsom varandes ett ideellt förbund”. Denna sats ska ha rubriken ”Ideellt engagemang”. Motivering: Denna princip är outtalad men så självklar inom SVEROK att den bör skrivas in i värdegrunden. Magnus Pennebrink och Anna Lundström yrkar att 22.7 E att motionen om värdegrund, omarbetas av förbundsstyrelsen och att de sänder värdegrunden på remiss till intresserade distrikt, För att sedan låta en distriktssträff ge sitt betänkande till nästa årsmöte. Motivering: Jag anser att förbundsstyrelsen har missuppfattat uppgiften de ck på skrevslaget av distrikten, samt inte tagit del av kritiken som har kommit fram. Mats Bergström och Oskar Åslund yrkar 22.7 F att motionen avslås Motivering: Vi vill inte ha någon värdegrund och absolut inte en som ser ut så här. Tillbakadraget yrkande av Emma Wieslander att ”med begreppet demokrati” omformuleras så att det inkluderar ”dvs att alla medlemmar ska kunna påverka förbundet” Motivering: Det vore ju synd om vi förändrade betdelsen att det inte överensstämmer med gängse betydelse. Övriga Kommentarer: Gabriel Widing och Mats Bergström: Stryk denitionen av demokrati. Den är felaktig. Henrik Hedberg: Den föreslagna värdegrunden är ingenting annat än grundläggande och självklara samhälleliga värdereingar. Jag vill se ett mer vägledande dokument. ”Jon”: Stycket om svensk lag är eventuellt meningslöst vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 67(96) 22.8 Motion om utredning kring organisationens rollfördelning Förbundsstyrelsen yrkar 22.8 A att uppdra till förbundsstyrelsen att tillsätta en utredning kring Sveroks organisations rollfördelning. att resultatet av utredningen presenteras och diskuteras på Mittslaget 2001. Peter Madsen yrkar 22.8 B att förbundsstyrelsen i samarbete med distrikten utarbetar varje distrikts enskilda roll i Sverok. att det ges utrymme för detta på de kommande SLAG:en. Motivering: Distrikten har helt olika behov och roller att spela i Sverok. Detta kan endast distrikten identiera och framgångsrikt utföra. Förbundsstyrelsen har kunskapen att hjälpa föreningarna. Mats Bergström yrkar 22.8 C att man dessutom utreder vilken organisation vi vill ha. Motivering: Just nu är inte strukturen känd ens för alla inom förbundet. Vilken struktur vill vi ha? Vill vi exempelvis ha distrikt och hur skall dessa och förbundet centralt hänga ihop, om de skall hänga ihop? Staffan Ericsson yrkar 22.8 D att förbundsstyrelsen uppdras att anlita utomstående utredare för att undersöka förbundskansliet och för att komma med förslag på effektiviseringar. Dennis Rundqvist och Erik Lönnblom yrkar 22.8 E att uppdra förbundsstyrelsen att utreda hur vida det är möjligt att minska kostnaderna för kansliadministrationen. Övriga kommentarer: Magnus Pennbrink: Jag anser att det inte behövs någon utredning om rollfördelning mellan distrikt och förbundsstyrelse. På Inslaget kan distrikt och förbundsstyrelsen prata igenom den aktuella rollfördelningen. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 68(96) 22.9 Motion om ekonomisk grundgaranti Förbundsstyrelsen yrkar 22.9 A att 200 000 kr budgeteras för ekonomisk grundgaranti i budgeten Martin Dahl och Karl Lampinen yrkar 22.9 B att distrikten garanteras tillgångar på 100 000 kr. att 200 000 kr budgeteras för en ekonomisk grundgaranti i budgeten. Motivering: I det nuvarande utförandet fastställs endast det budgeterade beloppet. I yrkandets bakgrund anges summan till 100 000 kr. Vi önskar att detta belopp formaliseras i yrkandet. Love ersare yrkar 22.9 C att varje distrikt garanteras tillgångar på 140 000 kr. att 350 000 budgeteras för detta ändamål. Motivering: Många styrelser har kvar problem att söka bidrag pga gamla styrelser som misskött detta. Vissa landsting är lättare att söka bidrag ifrån än andra och alla bör ha samma möjligheter. Många föreningar har engagemang men saknar resurser. Jag anser att det behövs 140 000 kr istället för 100 000 kr. Övriga kommentarer: Pär-Ola Nilsson och Anders Torin: Det skulle vara bättre att t.ex. skicka hjälp i form av kompetent personal, kanske en tillfälligt anställd, en ALU-arbetare eller en förtroendevald som berättar hur ekonomin skall skötas. Utan denna hjälp så kommer distrikt i problem gång på gång att behöva hjälp. Först efter hjälp med hur ekonomin skall skötas lönar det sig att dela ut pengar. 22.10 Riksmötets placering 2002 Jon Nilsson, Anders Torin, Pär-Ola Nilsson, Jon Karlsson, Dan Sivnert, Tomas Karlsson, Staffan Ericsson, Andreas Brodin, Anna Lundström, Marcin Kucharski och David Gustavsson yrkar 22.10 A att Riksmötet föreslår förbundsstyrelsen att verka för att Riksmötet 2002 skall förläggas till Halmstad. Motivering: Halmstad är lätt tillgängligt via tåg, motorväg och yg. Halmstad har ett ertal utmärkta möteslokaler och boendemöjligheter. Halmstad är en ”Sverokintesiv” stad med många aktiva föreningar, positivt inställd kommun, era lajv med mera. Kristoffer Norrgran, Rolf Larsson och Andreas Bjärnemalm yrkar 22.10 B att riksmötet 2002 förläggs till Hässleholm. Motivering: Hässleholm är en ort med mycket goda kommunikationer. Inom fem minuters gångväg från järnvägsstationen nns möjlighet att hålla riksmötet samlat med möteslokal, sovplatser och restaurang i en och samma byggnad (stadshotellet). Möjligheter nns till att hyra en biosalong till samkväm (tre minuter från stadshotellet) Stort utbud av matställen och uteställen inom tio minuters gångväg. Riksmöteslokalen kommer att ligga centralt Det mobila kansliet och FS kommer att ha tillgång till en föreningslokal innan, under och efter mötets gång. Många år sedan Rikmötet hölls i södra Sverige. Senast var 1993 i Lund Alternativa möteslokaler nns inom fem minuters gångväg från Centrum Kansli och FS har tillgång att ta hjälp av två starkt engagerade föreningar med säte i Hässleholm Busshämtning till och från Kristianstads yplats kan anordnas till en kostnad under 1500 kronor En behaglig temperatur och inga backar Ett färdigt kostnadsförslag nns (ca. 235 000 kr) Aldrig hållits i SKud sedan Riksmötet slutade hållas på konvent vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 69(96) Förbundsstyrelsen och Krister Sundelin yrkar 22.10 C att riksmötet föreslår förbundsstyrelsen att verka för att Riksmötet 2002 skall förläggas Skövde. Cilla de Mander, Anna-Karin Linder och Martin Broden yrkar 22.10 D att riksmötet uppdrar åt förbundsstyrelsen att verka för att riksmötet 2002 hålls i Malmö. Motivering: Det är tio år sedan RM var i Skåne och det har aldrig hållits i Malmö, som är Sveriges tredje största stad. Dennis Jansson yrkar 22.10 E att Riksmötet föreslår förbundsstyrelsen att verka för att riksmötet 2002 skall förläggas till Eskilstuna. Motivering: Södermanland är ett område i Sverok som är mycket inaktivt och en sådan stor ”händelse” kanske skulle ge ett uppsving för området. Övriga kommentarer: Martin Broden: Statistik: Om man räknar med nuvarande distriktsgränser retroaktivt, har Stockholm, Skud, VG, Svealand och Gävledala haft riksmöten två gånger var, Ost tre gånger och NN en gång. Om vi förutsätter att norrlandsdistrikten idag inte längre är rimligt att arrangera riksmöten i, kan man konstatera att det enda distrikt det vore olämpligt att arrangera riksmöten i är Ost. Titta då på när senaste riksmöte hölls i respektive distrikt: Gälvedala – Falun 2001 VG – Borås 1998 Svealand – Örebro 1997 Stockholm – Stockholm 1996 Skud – Lund 1993 Således borde det vara Skuds tur. Ida Urbandottir, Ulrika Lysen, Karl Lampinen och Niklas Maurizon: Min åsikt är att riksmötet med fördel kan förläggas till en kursgård eller ett konferenshotell, eftersom alla kan bo på samma ställe, boende och mötet hamnar närmare varandra, och man förhoppningsvis får en större känsla av samhörighet. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 70(96) 22.11 Övertagande av världen Förbundsstyrelsen yrkar 22.11 att motionen är tillbakadragen och måste därför väckas för att behandlas. Förbundsstyrelsen yrkar 22.11A att Sverok påbörjar sitt fullständiga övertagande av världen att budskapet förs ut med hjälp av webben. att expansionen inleds med att rikta sig mot de som talar svenska, engelska, tyska, franska och spanska. Motivering: Se ovan Carl Kramér yrkar 22.11 B att det antecknas i protokollet att mötet ogillar styrelsens ovarsamma skämtade i en offentlig handling. Motivering: Styrelsen ger inte ett seriöst intryck och detta skadar förbundets anseende. Peter Madsen och Andreas Bjärnemalm yrkar 22.11 C att motionen avslås Motivering: Måste jag förklara? Övriga kommentarer: Kristoffer Norrgran: Varför ta över något som vi redan äger? Bara det att världen inte vet om det! 22.12 Motion om Zworks färg Andreas Hallqvist yrkar 22.12 A att att mötet beslutar att Zwork inte har en (1) färg, utan byter färg beroende på omständigheter. anledning och metod till detta färgbyte får fortsätta höljas i dunkel. Motivering: Zwork har av diverse personer observerats i färg han har haft otaliga olika färger. Bl.a. möteshandlingarna avbildar honom som orange. Det har spekulerats i transparens och färglöshet samt Zworks eventuella släkt. Dock har ingen riktig lösning kommit. Per Bergman yrkar 22.12 B att årsmötet tar ett beslut på att jag Zwork är gul. att årsmötet lägger detta till handlingarna att Zwork i framtiden, om möjligt, avtecknas som gult. att motionen beviljas i sin helhet. Motivering: Se ovan Jerry Strand yrkar 22.12 C att mötet beslutar att Zworks färg är ingen och alla. Zwork är alltså transparent, bortsett från konturerna som är svarta. Zwork antar alltså den färg som underlaget har, bortsätt från de svarta konturerna. att Bortsett från den gång Zwork målade om huset till grönt har han/hon/den/det alltid avbildats transparent. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 71(96) Elina Kaarto och Daggi Elehu 22.12 D att Zwork ska vara genomskinlig utan kantlinjer. Motivering: Då blir han automatiskt färgad som pappret han trycks på!!!! J Daniel Roos yrkar 22.12 E att Zworks färg givetvis är Brandgul!!! Motivering: Det får honom/henne att på ett naturligt sätt fånga uppmärksamhet, ge kontrast till och framhäva sina kroppsuttryck och inte minst för att det på ett charmerande sätt matchar sveroks logga. Marcin Kucharski och David Gustavsson yrkar 22.12 F att Zworks färg inte är grön och inte röd Zwork är död! Motivering: Det är dags att skaffa en ny grask prof. Karl Bergström yrkar 22.12 G att förbundet uppmärksammar att Zwork hittat hem till sina vänner vilket naturligtvis innebär att han inte kan gurera i förbundssamanhang längre. att Zwork hälsar ”Tack för tiden som varit! Tyvärr kan jag inte komma på besök, maskhålet är numera stängt!” Övriga kommentarer: Elina Kaarto: Annars kan ju tecknaren få välja!!! 22.13 Motion om dagordning och röstningssystem Joel Nordgren yrkar 22.13 A att styrelsen en månad innan styrelsemöten skall lägga upp dagordningen på förbundets hemsida. Ett forum skapas efter dagordningen så att medlemmarna, i god demokratisk anda, kan kommentera de olika förslagen. Eventuellt skulle de även kunna beslutas. att ett röstningssystem med rådgivande funktion skapas. Kommentarer på yrkanden: Förbundsstyrelsen: Möteshandlingarna är inte färdiga så långt i förväg utan brukar sammanställas tidigast en vecka före respektive förbundsstyrelsesammanträde. Det har i år vid ett par tillfällen hänt att möteshandlingarna publicerats när de sammanställts. Jerry Strand: Är det så bra att personer som inte är lika insatta i frågorna som förbundsstyrelsen har rösträtt i frågor som kommer att tas upp på styrelsemöten? Då kan ju ”felaktiga” beslut tas av personer som egentligen inte vet vad det handlar om. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 72(96) 22.14 Motion om tärningsslag Jonatan Rullman yrkar 22.14 A att varje årsmöte inleds med att mötets ordföranden slår en tärning. att tärningen ska vara en T12.a att resultatet antecknas i mötesprotokollet som årets bästa månad. Motivering: Se handlingarna Magnus Pennebrink yrkar 22.14 B att andra attsatsen skall ändras till: tärningen ska vara en T7:a och att: tredje attsatsen ska lyda att resultatet antecknas i mötesprotokollet som årets bästa veckodag. Motivering: Jag vill se en T7:a. Förtydligande: 1 = måndag, 2 = tisdag och så vidare. Andreas Bjärnemalm yrkar 22.14 C att motionen avslås Motivering: Trams! 22.15 Motion om hjälp till distrikten Sverok Västra Götalands yrkar 22.15 A att Riksmötet uppdrar åt riksstyrelsen att fastställa i vilken utsträckning distrikten kan ta del av resursen Rikskansliet. att denieringen sker i samråd med samtliga distrikt. Carl Cramér yrkar 22.15 B att arbetsuppgifter överförs till distrikten, tillsammans med resurser att utföra dem. De distrikt som saknar resurser skall kunna neka. att initiativ från distrikten på verksamhet de kan driva stöds. att distrikten ges möjligheten att agera informatörer gentemot medlemmarna som entreprenörer agerande på förbundets vägnar. Motivering: Distrikten kan inte få en meningsfull roll i Sverok om de inte får konkreta uppgifter att lösa samt att medlemmar och föreningar ser att de kan lösa dessa uppgifter. Kommentarer på yrkanden: Förbundsstyrelsen: Rikskansliet har i dagsläget arbetsuppgifter som väl uppfyller arbetstiden hos de anställda och de är ofta tvungna att prioritera bland uppgifter. Dessutom hjälper rikskansliet redan distrikten med bland annat av insamlandet av uppgifter för landstingsbidragen. En denition av vad rikskansliet kan gör för distrikten måste i så fall följas av riktlinjer för vilken av de övriga arbetsuppgifterna som skall prioriteras bort. Sverok Västra Götalands styrelse: Denna motion har felaktigt förändrats efter inlämnandet. Det är allvarligt att ändra i en inkommen motion och vi förväntar oss en förklaring samt att detta fel uppmärksammas före beslut. I möteshandlingarna uppges att motionsställarna skulle vara Sverok Västra Götalands styrelse när den i själva verket lagts av distriktet Sverok Västra Götaland. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 73(96) 22.16 Extern marknadsföring Sverok Västra Götalands styrelse yrkar 22.16 A att PR/Marknadsföringsposten i budgeten sätts till 300.000 kronor att huvuddelen av PR/Marknadsföringsposten i budgeten används för utåtriktad marknadsföring. att riksmötet bifaller motionen i sin helhet Motivering: Se ovan Sverok västra Götalands styrelse och förbundsstyrelsen yrkar 22.16 B att Sverok västra Götalands styrelse och förbundsstyrelsen att motionsställaren bakom motionen ”Extern marknadsföring” ändras från ”Sverok Västra Götalands styrelse” till ”Sverok Västra Götaland”. Motivering: Denna motion har felaktigt förändrats efter inlämnandet. Det är allvarligt att ändra i en inkommen motion och vi förväntar oss en förklaring och att detta fel uppmärksammas före beslut. Övriga kommentarer: Albin Raugefelt (009) och Andreas Myrgren (003): De extra pengarna till fördubblingen av PR-budgeten i motion 22.16 skulle istället kunna satsas på en förbättrad förbundstidning, en tidning som sedan skulle kunna användas i extern marknadsföring. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 74(96) 22.17, 22.18 Motion om förbundstidning Martin Broden och Olle Sahlin yrkar 22.17 att Att uppdra åt förbundsstyrelsen att teckna kontrakt med Martin Broden och Olle Sahlin för produktion av förbundstidning i enlighet med den bifogade specikationen. att avsätta 480 000 kr i budgeten för 2001 till förbundstidning. Ola Nilsson yrkar 22.18 att Sverok skapar en helt egen tidning. Codex och Sveroks nya tidning har olika ägare och var och en äger sin egen tid- ning. Codex ägs av Portal Publishing AB och Sveroks nya tidning ägs av Sverok. Självklart har Sverok full kontroll över sin tidnings innehåll och utformning. Sveroks nya tidning är helt separerad från Codex. Den häftast inte in i Codex utan läggs in separat. att Sverok samtrycker Sveroks nya tidning med Codex i samma upplaga som Codex för att uppnå ekonomiska fördelar.I och med att Codex och Sveroks nya tidning samtryckts måste dead-lines hållas, annars blir tidningarna försenade och aktörer som tex Interpress får därmed inte tidningen i tid vilket medför extra kostnader. Se bifogade offerter för tryckpriser från ZetterQvist tryckeri AB i Göteborg. Dessa gäller endast vid samtidigt tryck av Codex. att Sverok samdistribuerar sin nya tidning med Codex för att nå en större spridning. Codex ges ut 6 gånger varje år och det- samma måste gälla Sveroks nya tidning. Totalt trycks 25.000 ex av nya Codex och alla dessa exemplar kommer att spridas via nedan kanaler. o Interpress till pressbyråkiosker och butiker. o Pressstop gruppen till deras tidningsspecialistbutiker. o Grand Ocean till dataspelsbutiker, seriebutiker,m. o Via Portal till butiker som säljer Magic, Dungeons & Dragons, StarWars och andra Wizards of the Coast produkter. o Trendus, stor leksaksdistributör till leksaksmarknaden. o Vuttex games till rollspelsbutiker. o Camelot distribution till rollspelsbutiker. o Via spelkedjor som Software Express och Tradition,m. o Via vissa nyckelbutiker som SF bokhandeln, Absolut Spel, Collectors Point, Spel- biten,m.•26 o Till butiker som saluför Warhammer och Warhammer 40K. o Dataspelsbutiker. o Vi håller just nu på att förhandla med era större videobutikskedjor om att dessa skall ta in Codex. o Prenumeranter. o Annonsörer. o Frilansare och andra som bidrager till Codex. att Sverok prenumererar på Codex till självkostnadspris,dvs kostnader för porto, adressering,och hantering skall täckas. Vi skickar ut Codex och Sveroks nya tid- ning inplastade till era medlemmar och/ eller föreningar.Ni väljer hur många som skall skickas ut till.Det kan vara allt från enbart era föreningar till varje enskild medlem. Sverok tar fram adresser digi- talt till tryckeriet som trycker adresseti- ketter eller inkjet-adresserar varje tidning. Codex är posttidning, och idag kostar ett utskick med B-post 1,51 kr/st plus 6,57 kr/kg.Lägsta pris är 2,01 kr/st.Inkjetadressering kostar ca 12 öre per tidning. att Sverok nya tidning inte innehåller kommersiella annonser, men däremot får Sverok nya tidning innehålla ideella annonser. att förbundsstyrelsen tar fram ett avtal med Portal Publishing AB som reglerar ovan- stående punkter.Möjlighet nns att för- handla varje enskild punkt till det att båda parter är nöjda. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 75(96) Staffan Ericsson yrkar 22.18 A att förbundstidningen budgeteras noll (0) kronor, istället läggs pengarna på att höja medlemsbidrag. Motivering: Jag tror föreningarna tar ett högre bidrag än en halvintressant förbundstidning. Det handlar om 20-30 kr per medlem. Albin Raugefelt och Andreas Myrgren yrkar 22.18 B att budgetposten ”information och tidning” sätts till 800 000 kr. Motivering: Förbundstidningen är i många fall den enda länken mellan Sverok och enskilda föreningar, och bör därför prioriteras starkt. Projektet skall inte falla på grund av brist på ekonomiska medel när förbundet ändå har så stark ekonomi. Dock: bara för att 800 000 är budgeterade så behöver man ju inte göra av med alla pengar, pengarna skall bara inte få vara den begränsande faktorn. Förbundsstyrelsen, Daniel Roos, Maria Markenroth, Mats Bergström, Oscar Ubeda Segmar och Peter Madsen yrkar 22.18 C att resultatet från påverkanstorget används som en rekommendation om hur en eventuell förbundstidning och/eller webportal bör se ut. att riksmötet uppdrar år styrelsen att fatta specika beslut om distribution, budget, etc. att riksmötet inte fattar specika beslut (se ovan) i frågan. Motivering: Eftersom bara ett förslag till produktion av förbundstidning inkommit till riksmötet nns det för få alternativ för att kunna fatta ett vettigt beslut i frågan. Då är det bättre att mer generellt diskutera utformning och inriktning. Albin Raugefelt och Andreas Myrgren yrkar 22.18 D att Sverok skall kunna samarbeta/stödja kommersiella aktörer under framtagningsprocessen av förbundstidningen, utan att detta skall utgöra ett ideologiskt problem. att tidningen främst skall vara riktad mot förbundets medlemmar. att det skall vara en förbundstidning. Motivering: Om samarbete med kommersiella aktörer utgör det bästa alternativet, så skall detta inte vara ett problem. Vidare så kan tidningen givetvis även användas för extern marknadsföring/medlemsvärvning, men först och främst bör det vara en förbundstidning. Helena Ängebrink och Cilla de Mander yrkar 22.18 E att motion 22.18 (Codex) avslås i sin helhet. Motivering: Sverok bör inte lägga resurser på samdistribution med en tidning som inte riktar sig till alla föreningar i förbundet. Sverok skall inte ge någon kommersiell aktör en särställning. Förbundstidningens frihet att bedriva granskande journalistik får inte hämmas av hänsyn gentemot Codex annonsörer. Codex förslag innebär att Sverok skulle frånsäga sig rätten att publicera betalannonser. Det innebär dels ett inkomstbortfall. Dels kan vissa kommersiella annonser som inte passar i Codex vara till nytta för medlemmarna. Det vore olyckligt att tvingas avstå från den informationskanalen. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 76(96) Oscar Ubeda Segmar yrkar att ett samarbete av det i 22.18 föreslagna slaget är etiskt försvarbart förutsatt att förbundsstyrelsen nner att det går att genomföra med rimlig konkurrensneutralitet. Ola Nilsson yrkar att riksmötet ger styrelsen befogenhet att välja en tidningsredaktion samt välja bästa och mest prisvärda distributionen som når längst. Styrelsen ges befogenhet att förhandla fram ett bra avtal med Codex, med motion 22.18 som grund. Motivering: För få tidningsförslag just nu. Sverok måste nå ut till många er potentiella medlemmar. Kommentarer: Okänd: ”Både en aktiv nät och traditionell papperskommunikation har sina fördelar. Jag ser därför ingen anledning till att enbart satsa på ett koncept. Av samma anledning ska en sådan kommunikation inte utesluta eller favorisera någon specik målgrupp eller hobbygren inom SVEROK.” 078 Krister Sundelin: ”Den etiska debatten kring Sverox/Codex måste faktiskt underordnas debatten om SVEROKs informationsanvar till medlemmarna. Kravet att alla kommersiella aktörer ska gynnas på lika villkor är dessutom enkelt löst genom förhandling med en eventuell samarbetspartner. Enligt min åsikt måste SVEROKs ansvar, att till ett rimligt pris informera och underrätta medlemsföreningarna, vägas mot ideologiska/ideella ansvar.” Riksmötet bör fatta ett principbeslut om huruvida SVEROK ska ha en en förbundstidning samt ett beslut om att FS i så fall får i uppdrag att sluta de avtal som behövs för att förbundstidningen ska komma ut. Detaljer om eventuella avtal bör lämnas åt FS att besluta och genomföra. Okänd Det är emot Sveroks ideologi att nansiellt eller på annat sätt främja enstaka utvalda kommersiella aktörer inom hobbyn. Ola Nilsson: Angående yrkande nummer 10. (Yrkandet är tillbakadraget) #1 Codex innehåll kan förändras så att t.e.x lajv tas med. Sveroks egna tidning bör vidare innehålla sådant SVEROK tycker är viktigt. #2 Det nns inga motsvarande aktörer! Om sådant dyker upp nns valmöjligheter. A. Genast byda distr/tryck med codex. B. Erbjuda även andra tidningar att på samma villkor som Codex tryckval distr. Förbundstidningen. #3 Sveroks egna förbundstidning skall ej påverkas av Codex annonsörer SVEROK bestämmer sjävla. #4 SVEROK avsäger sig kommerisella annonser, men får rejält i utbyte (lägre tryckkostnad, distribution, gratis Codex, högre upplaga) vilket också har ett stort värde. #4 Alla kommersiella annonser är välkomna i Codex! Annonsavtalet bör i detalj regleras av SVEROKs styrelse. Ola Nilsson och Krister Sundelin: Förtydligande av motion 22.18 Motionen är inte ett avtal, utan snarare ett exempel på hur ett avtal kan se ut. Detaljer i avtal får utarbetas av SVEROKs förbundsstyrelse och samarbetspartner. Sidantalet i förbundstidninge utgörs av SVEROK. SVEROK kan närsomhelst backa ur. SVEROK bestämmer helt över sin tidning och innehåll. SVEROK äger sin egen tidning. SVEROK ges möjlighet att påverka innehåll i CODEX. SVEROKs förbundstidning är EJ begränas i sidantal. SVEROK missar annonsintäkter, men kompenseras i form av billigt tryck, enorm upplaga, dra distribution och gratis Codex till sina medlemmar. SVEROK har möjlighet att erbjuda samma antal till andra tidningar om sådana dyker upp. Codex får på så sätt ingen särskild status som gynnad kommersiell aktör. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 77(96) Ola & Codex: Hur länge binder sig Sverok till denna tryck och distributionslösning? Sverok kan när som helst avbryta samarbetet kring distribution,samtryck och prenumerationer.Däremot måste viss framförhållning nnas så avtalet kan tidigast brytas efter nästkommande numret.Alltså,önskar Sverok bryta avtalet ges ett ytterligare nummer ut och sedan avbryts samarbetet.Vi önskar annars en mer långsiktig samverkan,på minst ett år i taget. Hur mycket kan Sveroks nya tidning innehålla? Hur mycket tunnare är då 16 sidor?Codex använder sig av en rätt fullspäckad mall och det får plats drygt 8.000 tecken på varje sida. Det är mer än 120.000 tecken.Och jag tror nästan det är lika mycket textmängd som Sverox har idag (jämför med de nummer Karin,fd chefred.,gav ut).Åtta sidor ger mer än 60.000 tecken,vilket är rätt mycket det också. Codex varande och långsiktighet Codex har en stabil ägare i och med Portal Sales &Marketing AB.Detta grundar för ett långsiktigt perspektiv.Codex har en egen redaktion på 5 människor,plus ett frilansarregister på drygt 100 skribenter,illustratörer, webbredaktörer och andra.Vi har också en kompetent webbredaktion på www.rollspel.nu med Olle Johansson som webbchef.Vi har egen lokal,datorer och program.Vi har en egen säljare i Stockholm.Codex har drivits i mer än ett år,och kan visa på en kontinuerlig utgivning. Codex,Sveroks nya tidning och reklam Codex är till del reklamnansierad tidning. De villkor som vi erbjuder Sverok innebär dock den begränsningen att all kommersiell annonsering måste gå via Codex.Däremot kan Sveroks nya tidning innehålla reklam för ideella föreningar,klubbar och organisationer,under förutsättning att dessa annonser är gratis! Bästa möjliga pris (denna ruta hör till motion 22.18 om Codex) 25.000 ex,90 g Gothic Silk,klammerhäftad broschyr 6 x år Insortering Totalt per år Pris per ex 210.600 kr 2.500 kr 213.100 kr 1,4 kr/st 160.200 kr 2.500 kr 162.700 kr 1,07 kr/st 115.500 kr 2.500 kr 118.000 kr 0,77 kr/st 92.400 kr 2.500 kr 94.900 kr 0,62 kr/st Prisuppgifterna har vi fått av ZetterQvist tryckeri AB i Göteborg.Tryckpriserna gäller endast vid samtidigt tryck av Codex.Priset kan ändras beroende på om papperspriset förändras. Insortering av Nya Sverox är bedömt till 10 öre/st,men är troligen något lägre. Förslaget innebär att Sverok nya tidning plastas in tillsammans med Codex som separat egen tidning.Sverok nya tidning når därmed mångdubbelt er nya potentiella Sverokmedlemmar. Sverok förbinder sig att prenumerera på Codex till ett förmånligt pris åt sina medlemmar. Undertecknad yrkar Att Sverok skapar en helt egen tidning. Codex och Sveroks nya tidning har olika ägare och var och en äger sin egen tidning.Codex ägs av Portal Publishing AB och Sveroks nya tidning ägs av Sverok. Självklart har Sverok full kontroll över sin tidnings innehåll och utformning. Sveroks nya tidning är helt separerad från Codex.Den häftast inte in i Codex utan läggs in separat. Att Sverok samtrycker Sveroks nya tidning med Codex i samma upplaga som Codex för att uppnå ekonomiska fördelar. I och med att Codex och Sveroks nya tidning samtryckts måste deadlines hållas, annars blir tidningarna försenade och aktörer som tex Interpress får därmed inte tidningen i tid vilket medför extra kostnader.Se bifogade offerter för tryckpriser från ZetterQvist tryckeri AB i Göteborg. Dessa gäller endast vid samtidigt tryck av Codex. Att Sverok samdistribuerar sin nya tidning med Codex för att nå en större spridning. Codex ges ut 6 gånger varje år och detsamma måste gälla Sveroks nya tidning. Totalt trycks 25.000 ex av nya Codex och alla dessa exemplar kommer att spridas via nedan kanaler. o Interpress till pressbyråkiosker och butiker. o Pressstop gruppen till deras tidningsspecialistbutiker. o Grand Ocean till dataspelsbutiker,seriebutiker,m. o Via Portal till butiker som säljer Magic, Dungeons &Dragons,StarWars och andra Wizards of the Coast produkter. o Trendus,stor leksaksdistributör till leksaksmarknaden. o Vuttex games till rollspelsbutiker. o Camelot distribution till rollspelsbutiker. o Via spelkedjor som Software Express och Tradition,m. o Via vissa nyckelbutiker som SF bokhandeln,Absolut Spel,Collectors Point,Spelbiten,m.•26 o Till butiker som saluför Warhammer och Warhammer 40K. o Dataspelsbutiker. o Vi håller just nu på att förhandla med era större videobutikskedjor om att dessa skall ta in Codex. o Prenumeranter. o Annonsörer. o Frilansare och andra som bidrager till Codex. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 78(96) Att Sverok prenumererar på Codex till självkostnadspris,dvs kostnader för porto, adressering,och hantering skall täckas. Vi skickar ut Codex och Sveroks nya tidning inplastade till era medlemmar och/eller föreningar.Ni väljer hur många som skall skickas ut till.Det kan vara allt från enbart era föreningar till varje enskild medlem.Sverok tar fram adresser digitalt till tryckeriet som trycker adressetiketter eller inkjet-adresserar varje tidning. Codex är posttidning,och idag kostar ett utskick med B-post 1,51 kr/st plus 6,57 kr/kg.Lägsta pris är 2,01 kr/st.Inkjet-adressering kostar ca 12 öre per tidning. Att Sverok nya tidning inte innehåller kommersiella annonser,men däremot får Sverok nya tidning innehålla ideella annonser. Att förbundsstyrelsen tar fram ett avtal med Portal Publishing AB som reglerar ovanstående punkter.Möjlighet nns att förhandla varje enskild punkt till det att båda parter är nöjda. Förbundsstyrelsens kommentar I det förslag på budget som styrelsen lagt fram nns det ekonomiska utrymme som båda dessa förslag kräver (se Information och Tidning i budgeten).I motionen från Ola Nilsson, Codex,är slutsumman för Sverok oklar,i och med att inga fasta siffror för Codex självkostnadspris nns. Styrelsen önskar att en principiell diskus- sion kring informationen i Sverok förs innan riksmötet tar ställning till dessa motionerna. (Se även motion 22.16) 23.1 Övrig fråga om epostlista eller nätforum inför nästa riksmöte (Tillbakadraget yrkande) Jonne Berndtsson yrkar 23.1 att diskussionerna inför nästa riksmöte ska föras på ett forum på Sveroks hemsida där de som skulle varit med på epostlistan kan skriva inlägg och vem som helst kan läsa inläggen och ej på en epostlista. Motivering: Jag tycker det skulle vara bra om diskussionerna inför nästa riksmöte hålls på ett forum på Sveroks hemsida istället för med hjälp av en epostlista eftersom jag upplever det som enklare att få en överblivk på vad som sagts och vem som sagt det eftersom man kan se alla inlägg uppställda i ett schema och dessutom lättare kan välja vad man vill läsa eller inte. 23.2 Övrig fråga om SiTs styrning ”Mot bakgrund av svårigheterna att få klarhet och insikt i SiT’s arbete och ansvarsomåden uppdrar vi FS i samråd med SiT” Kim Carlquist och Andreas Nyström yrkar 23.2 a att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsuppgifter. att snarast utforma ett styrdokument som beskriver SiTs arbetsrutiner. att frågan antas i sin helhet. 23.3 Övrig fråga om nätkommunikation inför riksmöte Kriss Andsten, Peppe Bergqvist, Håkan Marklund och Jonne Berndtsson yrkar 23.3 A att SiT ska försöka tillfredställa så många riksmötesdelegaters nätkommunikationspreferenser som möjligt. Motivering: Att låsa till ett visst media kan vara dumt. Målet bör istället vara att göra debatten tillgänglig för alla. Detta var tyvärr inte möjligt p.g.a. tidsbrist inför RM 2001. Så blir inte fallet 2002. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 79(96) 23.4 Övrig fråga angående denierande av termen nystartad Janne Berndtsson och Andreas Hallqvist yrkar 23.4 A att mötet denierar termen ”nystartad” i samband med introduktionskurser skall betyda förening som inte tidigare varit med på mer än en introduktionskurs arangerad av Sverok. Motivering: För att föreningarna ska få möjlighet att träffa andra utan att starta om föreningen. 23.5 Övrig fråga om Frispel (Tillbakadraget yrkande) Jonne Berndtsson yrkar 23.5 A att Sverok med begreppet nystartad förening ska mena förening som deltagit på färre än fyra (4) träffar i operation Frispels regi. Motivering: För att alla föreningar ska få möjlighet att delta i Operation Frispels träffar och därmed utöka sitt kontaktnät och lära känna andra föreningar. 23.6 Övrig fråga Martin Dahl och Petra Sahlin yrkar 23.6 A att en sammanfattning av de diskussioner som förts på riksmöteslistan/forumet inför riksmötet sammanställs i skriftlig form och nns att tillgå vid riksmötets början. Motivering: Många intressanta och givande diskussioner och synpunkter förs fram på riksmöteslistan/forum. Alla är dock inte tid/möjligheter att följa dessa. Yrkandet visar därför på en möjlighet att ”gratis” få ett extra förarbete inför riksmötet. 23.7 Ny stadga för mötesregler Karl Bergström yrkar att en ny paragraf läggs till stadgan (§37, med justering): ”Riksmötet innehar rätten att besluta om sina egna mötesregler. Sekretariatet är skyldigt att tillhandahålla ett förslag till mötesregler.” att kansliet ser över de mötesregler som tillhandahållits inför Riksmötet 2001 och omarbetar dessa till en mer komplett form med klarare format. Motivering: De mötesregler som tillhandahållits till Riksmötet 2001 är visserligen av god kvalitet men innehåller luckor och saknar klart format. Förbundets stadgar saknar klara direktiv för mötesregler under riksmötet. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 80(96) 23.8 Mötesteknik på Sveroks Riksmöte 2002 Peter Hägglund yrkar att Riksmötet 2002 använder plenum framför påverkanstorg. Motivering: Med risk för att likna en ”konservativ riksmötesdinosaurie” så vill jag hellre rekommendera Riksmötet 2002 att använda plenum framför påverkanstorg. Jag har nu provat båda mötesformer och plenum fungerar bättre. 23.9 Arrangemang kring Riksmöte Albin Rangefelt och Andreas Myrgren yrkar att någon typ av rollspelande eller lajvande skall arrangeras i anslutning till Riksmötet. Motivering: För att vi är ett rollspelsförbund och för att göra Riksmötena lite mindre formella. 23.10 Skamvrå Krister Sundelin yrkar och Carl Cramér yrkar att Riksmötet ger förbundsstyrelsen bakläxa. att Riksmötet utser en skamvrå. att förbundsstyrelsen ställer sig i utsedd skamvrå. Motivering: Förbundsstyrelsen har uppenbarligen inte gjort sin hemläxa. Åtskilliga felaktigheter nns i förbundsstyrelsen motivering. Att Skövde rar sitt 601:a år år 2002 är bara en av felaktigheterna. 23.11 Övrig fråga / stadgeändring Anders Hultman yrkar att §69 i stadgan skall lyda ”Revisorerna granskar förbundets räkenskaper samt handlingar och upprättar en revisionsberättelse och lämnar i denna ett förslag till beslut i fråga om ansvarsfrihet för den avgående FS. Revisionsberättelsen skall nnas Riksmötet skriftligen tilldanda.” vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 81(96) 24 Val av förbundsstyrelse Valberedningens förslag till val av förbundsstyrelse: Hanna Jonsson, ordförande Magnus Alm, distrikt Michael Bjurshagen, resurs Fredrik Bonander, ekonomi Björn Flintberg, näringsliv Moa Hartman, KAG/lajv Peter Johnels, SIT Björn von Knorring, uppföljning Marcin Kucharski, vice ordf/PR Petra Malmgren, sekreterare/distrikt Jon Nilsson, ekonomi Andreas Nyström, mötesordförande 24 B Förslag till förbundsstyrelse av Anna-Karin Linder: Magnus Alm Fredrik Bonander Mikael Enmalm Moa Hartman Peter Johnets Björn von Knorring Marcin Kucharski Petra Malmgren Jon Nilsson Andreas Nyström Björn Flintberg Hanna Johnson (Ordförande) Övriga kommentarer: Oscar Ubeda Segmar och Elina Kaarto: Det är dåligt att Magnus Mattisson inte blivit tillfrågad om han velat bli omvald! 25 Val av valberedare Valberedningens förslag till val av valberedning: Andreas Brodin Johan Röklander Staffan Ericsson Tomas Karlsson Dan Sivnert 26 Val av två revisorer med varsin personlig ersättare Valberedningens förslag till revisorer Irene Jägerhök, Aukt. revisor Arne Gunnarsson, Aukt. revisor ers. Anders Hultman, Ideell revisor Nils Eliasson, Ideell revisor ers. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 82(96) Bilaga 13 Den alternativa verksamhetsplanen Skillnaden mot originalet är att detaljnivån var samlat i ett appendix. Texten som nns här är kopierad från www.verksamhetsplan.nu, där länkarna till appendix ersatts med texterna som de pekade på. VP:2001 En alternativ verksamhetsplan för Sverok Alternativ är bra. Det är många gånger i valet mellan uppfattningar som vi denierar oss själva och vår omgivning. I Sverok är alternativen och möjligheterna oändliga. Det är bara vår fantasi och erfarenhet som sätter begränsningarna. På dessa sidor nner du alternativ. Det är en lite annorlinda syn på Sverok oich vad Sverok skall göra än den du fått ta del av via riksmöteshandlingarna. Vi som står bakom detta alternativ tror att det är bättre. Döm själv. Bakom denna plan står Kriss Andsten, David Gustavsson, Jonny Hjorter, Marcin Kucharski och Johan Strömquist. Följande personer har bidragit till arbetet med verksamhetsplanen genom kommentarer och idéer: Niklas Bendelius, Kim Carlqvist, Martin Dahl, Mia Kreuger, Karl Lampinen, Petra Sahlin och Karin Tidbeck. Alla dessa personer har varit distriktsaktiva under det gångna året och alla utom Mia Kreuger och Karin Tidbeck är valda representanter och kommer att närvara på riksmötet. Förslag till verksamhetsplan för Sverok, Sveriges Roll- och Koniktspelsförbund år 2001 Den övergripande målsättningen med detta förslag är att göra Sverok till ett starkare och mer sammanhängande förbund. Målsättningen bygger på tre principiella friheter som Sverok som förbund bör arbeta mot att på bästa möjliga sätt erbjuda sina medlemmar. 1 Sveroks tre friheter Friheten att skapa Friheten att mötas Friheten till delaktighet 1.1 Friheten att skapa Sverok som förbund nns för att ge sina medlemsföreningar och deras medlemmar ökade möjligheter att utöva sin hobby och använda sin kreativitet. Denna frihet handlar om att det är Sveroks uppgift att på bästa sätt tillmötesgå sina medlemsföreningars behov och utrymme till kreativt utövande av sin hobby. 1.2 Friheten att mötas Sverok som förbund är en mötesplats för föreningar och individer. I mötet uppstår såväl samförstånd som konikter. Mötet är en central del av Sverok. Sverok skall på bästa sätt möta såväl föreningars som individers behov av att mötas, diskutera och utbyta erfarenheter under de former som passar individerna bäst. 1.3 Friheten till delaktighet Sverok som demokratisk organisation skall sträva efter att skapa en känsla av delaktighet hos sina medlemmar. Denna frihet handlar om alla medlemmars lika rätt att yttra sig och påverka. Den handlar om Sveroks strävan att få medlemmar och föreningar att känna sig behövda och meningsfulla. Den handlar om praktisk och trovärdig demokrati. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 83(96) 2 Tre ben att stå på Grundläggande för all Sveroks verksamhet är stödet till föreningarna. Bortsett från det rena ekonomiska stödet utgår stöd för att möta föreningarnas och deras medlemmars förverkligande av de tre friheterna. För att på bästa sätt sträva efter att tillgodose dessa följer verksamheten under år 2001 tre ledstjärnor: forumtanken, medlemsvärvning samt distriktsstöd. 2.1 Forumtanken Forumtanken bygger på mötet som ett mål såväl som ett medel att tillgodose de övriga två friheterna. Sverok bygger sin hela organisatoriska form på forumtanken och tanken om informella såväl som formella nätverk. Människor träffas och skapar, människor träffas och deltar. Roll- och koniktspelshobbyn är i mycket hög grad beroende av sina fora. Det främsta uttrycket för detta inom Sverok är sättet vi anpassat föreningsformen efter oss. Andra tydliga konkreta uttryck för detta är bl.a. de konvent som nns runt om i landet, de lajv som arrangeras och de stora LAN-träffar som anordnas. Att roll- och koniktspelshobbyn inte skulle överleva utan mötet är ganska uppenbart. Det krävs era för att spela. Forumtanken pekar på vikten av dessa fora och på att förbundet som helhet måste arbeta för att på ett konstruktivt sätt stötta såväl bentliga fora som startandet av nya. Den visar också på vikten av att stötta föreningarnas samarbetssträvanden och vilja att mötas. 2.2 Medlemsvärvning Medlemskap i Sverok är något som kan bidra till den enskilda individens utveckling. Därtill är givetvis era medlemmar positivt för förbundet självt. Ju er vi är desto större blir möjligheterna att tillgodose medlemmars och föreningars behov inspiration, kontakt och delaktighet. Därför är det av stor vikt att förbundet tar ett stort ansvar i framförandet av förbundets kärnbudskap och att förbundsstyrelsen ger ett ansikte åt dessa. Förbundet har en mycket god potential att växa och den skall vi dra nytta av. Då Sverok under en erårsperiod tappat en stor del av sina medlemmar är det dags att göra en ordentlig satsning på medlemsvärvning. Målsättningen är er föreningar för att så många som möjligt skall komma i kontakt med förbundets organisation. En annan drivkraft är även att få mer livskraftiga föreningar med en delad värdegemenskap och gemensamma mål. Medlemsvärvningen gör ett ökat intag av föreningar möjligt medan eftersträvandet av de andra ledstjärnorna bygger värde och gemenskap för föreningar och medlemmar. 2.3 Distriktsstöd Distrikten är paraplyorganisationer för respektive regions medlemsföreningar. I egenskap av detta är distrikten några av de främsta mötesplatser förbundets föreningar har. De är kraftfulla verktyg för föreningarna att påverka och samarbeta. Distrikten och de ideella krafter som är engagerade där är av avgörande betydelse för förbundets framtid. Distriktens styrelser och arbetsgrupper har bättre möjligheter än riksförbundets att stå i direkt kontakt med de regionala föreningarna. Att få en positiv samverkan mellan distrikt och förbund är därför av avgörande betydelse såväl för förmedlandet av opinioner som för att den politik som riksförbundet är intresserad av att bedriva skall få ett brett genomslag. Att stötta distrikten och försöka nna vägar att hjälpa dem lösa såväl praktiska som mer organisatoriska, politiska eller värderelaterade problem är av stor vikt för förbundet. Detta speglas därför såväl i verksamhetsplan som budget. 3 Konkret De tre ledstjärnor som återgivits ovan är av naturliga skäl högst beroende av varandra. De konkreta satsningar som verksamhetsplanen presenterar nedan är därför inte placerade direkt under någon särskild huvudgrupp. De allra esta berör två eller ibland alla tre av huvudmålen. 3.1 Grask prol Förbundet har under hela sin livstid haft problem att formulera en konsekvent grask prol. En grask prol innebär en samlad och konsekvent form för all skriftlig eller grask korrespondens och kommunikation som förbundet använder. En grask prol är en mall för hur förbundet utrycker sig graskt. Den skall användas för att ge ett sammanhållet och smakfullt intryck av förbundet och måste utnyttjas konsekvent och medvetet för att på bästa sätt förmedla förbundets nyckelbudskap. Den graska prolen omfattar såväl logotype som val av typsnitt, papper eller bakgrundsfärger. Den sätter också regler för hur dessa element används tillsammans på exempelvis brevpapper, utskick, informationsmaterial, etc. En av styrelsens första uppgifter under året är att se till att en dylik tas fram. Till den graska prolen skall ett lämpligt dokument som beskriver prolens användningsområden samt bakomliggande tanke nnas så att de personer som vill använda förbundets prol skall kunna göra detta i enlighet med skaparens grundtanke. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 84(96) 3.1.1 Grask Prol Syftet med att ta fram en grask prol för förbundet är tredelat: att göra informationen från förbundet tydligare, att få ett större genomslag vid marknadsföring och medlemsvärvning, samt att effektivisera framställningen av olika typer av informations- och marknadsföringsmaterial. Den graska prolen skall vara tillämpbar för såväl interna dokument, protokoll, och korrespondens som för utåtriktad marknadsföring och medlemsvärvning. Genomförande Den graska prolen är ett sätt att ta ett integrerat grepp om förbundets skriftliga och graska kommunikation. Genom att de utskick, annonser och broschyrer som förbundet tar fram följer en och samma tanke och form, ger man ökade möjligheter till förståelse och genomslag av förbundets kärnbudskap. Den graska prolen måste mot bakgrund av detta vara tämligen enkel i sitt genomförande för att kunna användas inom alla dessa områden. Förhoppningen är att den graska prolen gör det lätt att omedelbart känna igen den information som förbundet producerar. Budgeterad kostnad: 0 kr 3.2 Annonsering Den marknadsföring som förbundet skall företa sig under året är till den absolut största delen inriktad på att få bentliga spelare som inte är föreningsaktiva att gå med eller bilda en förening i Sverok. Med annonser avses alltså annonser i tidningar, tidskrifter och andra media som når just denna grupp. Budskapet skall vara av ett sådant slag att det lockar målgruppen samtidigt som det förmedlar förbundets grundläggande värderingar på ett positivt sätt. 3.2.1 Annonsering Syftet med annonseringen är: Att göra Sverok synligt för hobbyutövare som inte är med i Sverok Att få personer utanför hobbyn intresserade av hobbyn och därigenom intresserade av Sverok Utöver dessa två primära mål ger annonseringen oss också möjlighet att visa upp Sverok som organisation. Detta ska uppnås genom att genomföra två större kampanjer under året med annonser i fem olika tidningar. Utformning Kampanjerna skall rikta sig till främst hobbyutövande ungdomar i åldrarna mellan 12 och 20, men hänsyn bör också tas till de som inte kommit i kontakt med hobbyn. För att få en någorlunda balans mellan dessa två målgrupper bör annonser gå ut i såväl hobbytidningar som mer allmänna ungdomstidningar. Media Möjliga hobbytidningar kan vara Codex, PC Gamer, Spel för alla, White Dwarf samt diverse lajvtidningar. Möjliga ungdomstidningar/övriga tidningar kan vara Chili, Veckorevyn, Ny Teknik, Silikon samt en rad serietidningar och magasin. Budskap Reklamkampanjernas utformning skall överensstämma med Sveroks övriga graska prol. Reklamkampanjen bör också sammanfalla med större arrangemang. Dessutom måste satsningen fokusera på att förmedla förbundets kärnbudskap på ett positivt sätt. Med detta avses såväl den text som de bilder som används i annonserna. Fokus i den bild av förbundet som förmedlas bör riktas på den gemenskap, delaktighet och de möjligheter att skapa något eget som förbundet erbjuder sina medlemmar. Fokus bör inte ligga på lättklädda damer eller lättförtjänta pengar. Budgeterad kostnad: 150 000 kr 3.3 Informationsmaterial Under året skall ett nytt informationsmaterial tas fram. Materialet som skall omfatta bl.a. beskrivningar av förbundets hobbygrenar samt vad det innebär att starta och driva en egen förening, skall vara skrivet på ett sådant sätt att det är tillgängligt för en mycket bred publik. Dock skall fokus ligga på den målgrupp som förbundet kan tänka sig är intresserad av vad föreningslivet inom Sverok har att erbjuda. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 85(96) 3.3.1 Informationsmaterial Sverok länge har saknat ett enhetligt paket för mässor, konvent och liknande aktiviteter där vi har en chans att proliera oss. För att åtgärda det så följande framställas: Banderoller Häften om verksamhet inom Sverok och hobbyn Monterinredning och kringmaterial Banderoller Ett litet antal banderoller skall tas fram för användning på mässor eller liknande arrangemang. Sverok Västra Götaland har påbörjat detta arbete för riksförbundets räkning. Informationshäften De informationshäften som tas fram ska vara skrivna på ett sätt som är lättbegripligt för en utomstående, samt vara vinklade mot målgruppen - yngre spelare). Häftena täcker följande områden: Lajv Rollspel Figurspel Brädspel Datorspel Kortspel Konvent Sverok Vidare skall ett informationsmaterial tas fram som skall rikta sig speciellt till icke sverokanslutna hobbyutövare för att uppmuntra dessa att bilda egna föreningar. Detta skall bestå i ett häfte som både beskriver Sverok och vår hobby samt innehåller nödvändig information om hur man startar en förening. Detta material skall bland annat distribueras genom olika spelbutiker. Till varje häfte skall det även nnas en motsvarande hemsida där information ur förbundsdatabasen presenteras på ett smidigt och för användaren lokalt sätt. Användaren ska kunna gå in på www.sverok.se/rollspel, fylla i sitt postnummer och få upp en lista över föreningar som sysslar med rollspel och bedriver verksamhet i närheten. Distrikten ska kunna blanda sig in i de lokala hemsidorna till den grad de vill, allt från inte alls till hundraprocentigt. Monterinredning och kringmaterial Fler infoväggar, afscher, ygblad, glasmontrar, jackor med tryck och liknande. Diverse, kort och gott. Budgeterad kostnad: 170 000 kr 3.4 Insatsgruppen Under ett vanligt sverokår arrangeras en mängd evenemang av större art. Det arrangeras såväl konvent som lajv och mässor som attraherar en stor mängd människor ur Sveroks direkta målgrupp. Sveroks engagemang kring dylika aktiviteter har historiskt präglats av ett litet bord med foldrar om förbundet överhuvudtaget varit närvarande. Insatsgruppen är ett sätt att lyfta Sveroks närvaro vid dylika arrangemang. Insatsgruppen är en grupp bestående av ett tjugotal individer från landets och hobbyns alla hörn. Deras uppgift är att se till så att Sveroks närvaro blir såväl uppmärksammad som uppskattad på de arrangemang förbundet väljer att närvara. Insatsgruppen kommer att arbeta med såväl planeringen som genomförandet av mässmontrar, spelarrangemang och praktiskt knåp på plats för att underlätta arrangörernas arbete. Förbundsstyrelsen skall nnas representerad i gruppen för att ge förbundet ett ansikte och för att stabilisera den planering som lätt varierar i en föränderlig grupp. 3.4.1 Insatsgruppen vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 86(96) Syftet med insatsgruppen är: Att öka medlemsvärvningen och bildandet av föreningar Att skapa ett ökat förtroende och en ökad gemenskap för och inom förbundet Detta skall uppnås genom arrangerandet av konkreta aktiviteter på mässor, konvent och liknande arrangemang. Utformning Insatsgruppen består av engagerade, kompetenta och händiga personer från hela Sverige och hela hobbyn. Ca 20 personer bör vara ett riktmärke för större evenemang. Gruppens sammansättning kan och bör variera över tiden. I gruppen nns förbundsstyrelsen representerad för att garantera att gruppens tidiga planering kan löpa under hela verksamhetsåret. Gruppen skall såväl hantera planeringen som genomförandet av arrangemang och aktiviteter på de evenemang gruppen anser är av betydelse för förbundet. Detta betyder att tämligen skilda kompetenser och kunskaper kommer att krävas för att gruppen skall kunna fungera tillfredsställande under året. Det är dock av vikt att gruppen får en status som informellt nätverk för att skapa en stor rörlighet och arbetsfrihet inom gruppen. För att få en lokal förankring och en så stor uppslutning kring förbundets insatser som möjligt skall insatsgruppen ta hjälp av lokala föreningar och förmågor. En mässa i Umeå för att ta ett exempel, skall naturligtvis ta hjälp av föreningar och medlemmar från Umeå. Uppgifter Gruppens primära uppgifter delas upp i planering och genomförande. Planering Planeringsdelen av gruppens arbete bygger på att fyra typer av dokument, skriftliga eller muntliga beroende på situation, skall tas fram: Beskrivning - Beskrivningen av ett arrangemang består av såväl målsättning som en praktisk beskrivning av vad som skall genomföras. Tidsplan - En tidsplan med relevant information om när ett projekts olika delar skall vara genomförda. Ansvarsfördelning - En plan över vem som ansvarar för vad inom ett visst arrangemang. Budget - En kostnads- och eventuell intäktsuppskattning för de saker arrangemanget omfattar för gruppens räkning. Dessa dokument är att se som de enda styrmedel gruppen behöver för att på ett tillfredsställande sätt kunna uppfylla sitt syfte. Genomförandet Genomförandet kommer naturligtvis att variera kraftigt såväl över tiden som med den geograska plats som arrangemanget hålls på. Ledstjärnor för genomförandet är hjälpsamhet, tillmötesgående och kompetens. Genomförandet skall skötas på ett sådant sätt att Sveroks insats ses som ett bidrag på platsen. Denna del skall fokusera mot de övergripande målen och under såväl planering som genomförande måste fokus ligga på medlemsvärvning i första rummet, med betoning på uppstartandet av nya föreningar. Resurser och verktyg Insatsgruppen har till sitt förfogande framför allt sitt engagemang och sina egna kunskaper och erfarenheter. Gruppen är en representant för kraften hos det ideella engagemanget. Utöver denna utgångspunkt kan gruppen tänkas ha ett antal materiella resurser till sitt förfogande. Dessa resurser är i mycket hög grad redan bentliga och nns till förfogande för förbundet och dess medlemmar. Gruppens nyttjande av dem är främst ett resultat av att resurserna konsoliderats och synliggjorts samt att de används på ett aktivt och koncentrerat vis. Informationsmaterial - Sverok kommer tidigt under året att producera ett omfattande informations- och marknadsföringsmaterial. Detta kommer naturligtvis gruppen använda sig av för att sprida förbundets budskap. Nätverksutrustning - För att kunna rikta sig direkt till datorspelsgenerationen och för att kunna skapa synergieffekter utöver gruppens övriga existens, har gruppen ett antal spelservrar till sitt förfogande. Dessa köps in under början på året och används för att prolera förbundet som ett datorspelarnas förbund på såväl mässor som konvent och stora lan arrangemang. Under den tid utrustningen inte används på arrangemang kommer den att stå uppställd på en fast lina. Den föreslagna budgeten är vad som krävs vid ett moderat utnyttjande av servrarna. Det innefattar uppställningsplats och bandbredd. Om utnyttjandet är lågt så blir utfallet betydligt mindre. Blir det å andra sidan extremt högt så ökar kostnaden. Centralt är att vi får ett avtal där vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 87(96) utnyttjandegraden styr priset. Bärbar dator - Gruppen har tillgång till ett ertal bärbara datorer av vilka förbundet står för en begagnad och resten ägs och lånas av privatpersoner. Möjlighet till mobila uppkopplingar på plats på mässor och liknande kommer att ges genom privata initiativ. Detta ger möjlighet att sprida information om gruppens och förbundets verksamhet över internet i realtid. Digitala kameror - Genom förbund, distrikt och privatpersoner har gruppen tillgång till digitala kameror för att dokumentera gruppens insatser. Lokaler - Gruppen kommer givetvis kunna utnyttja de kanslilokaler som nns runt om i stora delar av landet. I de delar sådana saknas nns många gånger en vilja och positiv syn på att upplåta en säng eller två för uttröttade gruppmedlemmar. Detta kommer i hög grad bidra till ökade kommunikationer och en ökad känsla av gemenskap inom förbundet. Det är möjligt att fortsätta rada tillgängliga resurser i form av distriktstidningar, informella nätverk och liknande, men poängen är inte att visa allt vad gruppen har till sitt förfogande, utan snarare att visa att det nns resurser som idag inte utnyttjas i den grad de faktiskt kan. Insatsgruppen är ett sätt att få ökad utväxling av tillgängliga resurser. Den blir på så sätt en synliggörare för möjligheter som många gånger inte uppfattas. Konkreta insatser Här följer konkreta exempel på arrangemang och insatser där gruppen skulle kunna tillföra ett mervärde såväl till arrangemanget som till förbundet i form av medlemmar och aktiviteter. DreamHack 2001 DreamHack är Sveriges största ”demo party” och datorspelsmöte. Det motsvarar med lätthet ett enormt konvent för datorspelare. År 2000 hade evenemanget närmare 4000 besökare. Evenemanget har funnits i många år men intresset från Sverok har varit svalt. Insatsgruppens bidrag på platsen skulle kunna bestå i att arrangera ett par turneringar i något av de populärare datorspelen. Gruppen kan bistå arrangörerna med engagerad och kompetent arbetskraft. Om bara en bråkdel av besökarna ansluter sig till förbundet bör detta ses som ett gyllene tillfälle för Sverok att synas utanför de traditionella hobbyområdena. Vid förfrågan har arrangörerna ställt sig positiva till ett framtida samarbete. Under riksmötet kommer Martin Öjes, en av DreamHacks två huvudarrangörer, att nnas på plats under fredag kväll om någon har frågor kring detta. Nime (Datormässa Göteborg) En stor mässa för datorspelstillverkare, hårdvarutillverkare, speldistributörer och datorspelare, som kommer hållas i Göteborg i september. Mässan riktar sig både till branschfolk och vanliga spelare. Insatsgruppens bidrag skulle bestå i att visa upp Sverok för datorbranschen samt informera allmänheten om våran verksamhet. Genom en närvaro på en så stor mässa kommer Sverok både kunna knyta kontakter med spelindustrin och öka allmänhetens kännedom om organisationen. Konvent Konventen är viktiga arrangemang inom Sverok och drar årligen tusentals besökare, många av dessa besökare är inte sverokmedlemmar. Insatsgruppens bidrag på plats skulle kunna bestå i att arrangera olika turneringar i exempelvis datorspel. Gruppen kan bistå arrangörerna med engagerad och kompetent arbetskraft. Gruppen skulle även kunna ge stöd och information till personer som planerar att gå med i Sverok. Vidare kan insatsgruppen hålla i minimässor på konventens områden där olika typer av spel kan demonstreras i syfte att visa upp vad hobbyn har att erbjuda. Samtidigt med detta erbjuds besökarna att prova på dessa olika spel. För att locka personer som inte känner till hobbyn bör denna del vara gratis för besökarna. Budgeterad kostnad: 150 000 kr + 200 000 kr (för fast lina) vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 88(96) 3.5 Mässor Sverok har historiskt sett varit mycket duktiga på att arrangera mässmontrar och få tillgång till informationskanaler som varit få förunnade. Denna egenskap kan dock utnyttjas i betydligt högre grad än vad som varit fallet under de senaste åren. Genom mässarrangemang får förbundet en naturlig kanal såväl till den målgrupp vi vill rikta oss, som till lärare, beslutsfattare och kontaktpersoner för andra organisationer. Under 2001 skall förbundet vara aktivt och synligt på ett ertal arrangerade mässor. Till sin hjälp har förbundet insatsgruppen och deras tillgångar, men för mässor krävs många gånger punktinsatser, för ändamålet framtaget informationsmaterial och liknande. Mässor är även ett naturligt sätt för förbundsstyrelsen att göra sig synlig för medlemmar och allmänhet. 3.5.1 Mässor Syftet för Sverok att närvara på mässor och olika sorters större arrangemang är framför allt baserat på två målsättningar: att kort och gott värva medlemmar och starta föreningar, samt att informera såväl insatta som allmänhet om Sverok som förbund och hobbyn i stort. Detta uppnås genom ett aktivt deltagande av förbundsstyrelse, distrikt och föreningar på relevanta arrangemang med relevanta målgrupper. Målgrupper Sverok bör rikta sig till samma grupp på mässorna som man riktar sig till i sin annonsering och i sitt informationsmaterial. Det material som produceras för ändamålet måste främst riktas till ungdomar i ålder 12-20. Det nns naturligtvis av värvningsskäl anledning att rikta sig även till andra målgrupper för specika insatser. En ökad medvetenhet hos beslutsfattare, lärare och föräldrar om hobbyns fördelar och Sveroks bidrag till samhället och ett kreativt fritidsliv, kommer att underlätta vidare medlemsvärvning på de platser förbundet har en naturlig anledning att synas. Det ger också ökade möjligheter till spontana förfrågningar till Sverok om deltagande på mässor, arrangemang eller liknande. Sverok måste därför vara uppmärksam och bevaka mässor som är relevanta för förbundet ur många perspektiv. Genomförande Varje mässa är unik och måste betraktas med den utgångspunkten. En genomtänkt plan för Sveroks engagemang på plats är nödvändig för varje enskilt arrangemang. Varför skall Sverok vara närvarande? Hur skall Sverok prolera sig mot arrangemangets deltagare? Vad vill förbundet uppnå på just detta arrangemang? Svaret på dessa frågor kommer att avgöra såväl hur Sverok skall synas på platsen som resultatet av Sveroks deltagande. Till sin hjälp har förbundsstyrelsen insatsgruppen som står beskriven på annan plats i verksamhetsplanen. Budgeterad kostnad: 100 000 kr 3.6 Central administration Sveroks modell baserar sig i hög grad på sin centrala administration. Förbundets kansli administrerar bidrag för alla förbundets föreningar. På köpet hanterar de också distriktens medlemsregister och avlastar därmed distrikten från en annars besvärlig börda. Den centrala administrationen inom Sverok är den enda del av förbundet som är beroende av kontinuitet i ordets klassiska bemärkelse. Den centrala administrationen är den som möjliggör unga, exibla styrelser på distriktsnivå. Detta gör naturligtvis att dessa delar av förbundet är mycket viktiga för förbundets fortlevnad. De uppgifter som måste ligga här rent praktiskt är dock tämligen få och små. Att administrera bidragsansökningar, register och ta emot samtal är blott en liten del av de saker som förbundets kansli idag arbetar med. En omotiverat stor del av kansliets arbetsuppgifter går åt till helt andra saker som förvisso är bra i sig men som inte faller inom den centrala administrationen och därmed endera borde skötas någon annanstans eller prioriteras bort. Kansliet skall under året därför rationaliseras. Styrelsen skall ta fram en ny modell för hur den centrala administrationen skall skötas och därefter genomföra denna i enlighet med föreslagen budget. Under några av de nedanstående punkterna nns riktlinjer för hur delar av denna process skall se ut. 3.6.1 Central administration Vad är central administration? Med central administration menas den löpande administration som mer eller mindre är existensminimum för förbundet. Den omfattar framför allt bidragshantering, föreningsregistrering och kontaktcentral. Denna administration bör utgå från förbundskansliet i allt väsentligt. Under andra punkter i denna verksamhetsplan åternns punkter som hjälper till i rationaliseringsprocesvid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 89(96) sen av dessa punkter. Utöver detta gör idag kansliet en mängd olika sysslor som inte hör hemma inom den centrala administrationen utan som bör och kan skötas av förbundsstyrelsen eller andra instanser inom organisationen. Syfte Syftet med rationaliseringen av Sveroks administration är tredelad: att förbundet skall utnyttja sitt kapital på ett bättre och effektivare sätt, att förtydliga de arbetsuppgifter som skall skötas av anställda och arvoderade, samt att få en mer representativ och ideellt betonad arbetsfördelning inom förbundet. Detta åstadkoms genom att sätta en tydlig gräns för vad den centrala administrationen får kosta, uppdraga åt förbundsstyrelsen att ta fram en plan för förbundets centrala administration inom ramen för budgeten, samt att en tydligare arbetsfördelning mellan kansli och förbundsstyrelse görs. Den ideella ledstjärnan En ledstjärna för Sverok bör vara att ideellt arbete står i första rummet och premieras och uppmuntras. Anställningar eller arvoderingar bör inte vara en metod för att lösa konkreta problem när helst de uppstår. Istället bör det ideella engagemanget i så hög grad som möjligt användas och anställda endast komma på fråga i absoluta nödfall. Med utgångspunkt från detta har vi valt att ge förbundsstyrelsen tämligen fria tyglar för att lösa de konkreta problem som denierats under central administration. Detta innebär att ”personal” döpts om till just ”central administration” i budgeten. Tanken är att det är upp till förbundsstyrelsen att nna vägar att ta hand om den centrala administrationen under året och att posten ”personal” i alltför hög grad stirrar sig blind på historia och bentliga lösningar. Det är inte av intresse för förbundet att ha anställda. Däremot är det av intresse att förbundets centrala administration fungerar på ett bra sätt. Anställda är ett alternativ så länge kostnaden för dessa inte blir absurd. Tak för de administrativa kostnaderna Sverok som förbund bör fokusera på att hålla sin administration och dess kostnader så låga som möjligt. Denna verksamhetsplan uppskattar, med utgångspunkt från tidigare löneberäkningar, att ett kostnadstak på ca 500.000 kr är rimligt för den centrala administrationen. Detta är att jämföra med förbundsstyrelsens föreslagna 782.000 kr i personalkostnader. Posten ”arvoderingar” under ”styrelse” har också minskats från 371.000 kr till 259.000 kr för att spegla bortrationaliseringen av den föreslagna kommunikatören. Arbetsbeskrivningar Förbundsstyrelsen måste även under detta år dra upp arbetsbeskrivningar med eventuella anställda under året. Dessa arbetsbeskrivningar skall på ett tydligt sätt tala om vad den anställda skall göra. De skall naturligtvis överensstämma med beskrivningen av den centrala administrationen ovan. För att förtydliga innebär detta att eventuella anställda skall arbeta med de specika saker som denierats under central administration och ingenting annat. De anställda skall säkerställa att förbundet registrerar och antar föreningar, att bidrag söks och betalas ut samt att förbundet har en central kontaktpunkt i form av ett kansli med regelbundna öppettider. Detta är de tre primära saker som arbetsbeskrivningarna skall fokusera på. Det är också utefter dessa arbetsuppgifter som eventuell lönesättning skall göras. Alla andra uppgifter är sekundära och bör anses som mer eller mindre frivilliga och har ingenting med lönesättningen att göra. Tydligare arbetsfördelning Dessa arbetsbeskrivningar gör att en hel del saker inte kommer att genomföras om inte en medveten fördelning av det bentliga kansliets arbetsuppgifter görs. Förbundsstyrelsen måste axla utvecklingsansvaret, föreningar och distrikt måste efter bästa förmåga och vilja ta på sig ett delansvar för underhåll och uppdatering av förbundets databas, förbundets utsedda representanter måste stå för myndighetskontakt. En tydlig specikation av det bentliga kansliets arbetsuppgifter måste göras för att förbundsstyrelsen skall kunna få en bättre överblick över vilka arbetsuppgifter som helt måste prioriteras bort och vilka som kan fördelas på andra inom organisationen. Budgeterad kostnad: 500 000 kr vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 90(96) 3.7 Förbundsdatabasen Förbundets administrativa hjärta – databasen – skall så snart som möjligt nnas tillgänglig för administration över Internet. En ny databas med en mer exibel struktur än den bentliga skall tas fram av SiT (Sveroks it-grupp) i samråd med förbundsstyrelsen och kansliet. Varje förening skall ha tillgång till sina egna data och därmed få möjlighet att ur databasen skapa egna matriklar samt uppdatera när så är nödvändigt. Även distrikten skall ha tillgång till databasutdrag för regionens föreningar för administration och i rent informationssyfte. Detta är ett led i organisationens rationaliseringsprocess. Målet är att så många föreningar som möjligt skall administrera sig själva. Om det råder oklarhet kan distrikt eller förbund ta kontakt med respektive förening och uppdatera själva. Ansvaret för databasen ligger fortfarande centralt men möjligheten för föreningar och distrikt att själva administrera databasen kommer att leda till en avlastning för förbundskansliet. 3.7.1 Förbundsdatabasen Syftet med denna punkt är att ytta en så stor del som möjligt av det administrativa ansvaret över förbundets databas till de som faktiskt sitter på informationen. Syftet kan delas in i två primära punkter: att minska arbetsbelastningen på kansliet, samt att öka tillförlitligheten på data i databasen. Den nya förbundsdatabasen skall fungera enligt ett paradigm som tillåter att så många som möjligt kan ändra den information som faller under deras område. Enklare uttryckt, föreningarna ska kunna ändra sina egna uppgifter i databasen och distrikten ska kunna få fram data inom snävare ramar än i dag. Det eliminerar till stor del en administrativ askhals - många kan redigera ”sina” uppgifter i stället för att rikskansliet ska behöva göra alla ändringar. Den andra fördelen är att betydligt er kan ta del av datan och deniera sina egna administrativa ramar - alla distriktsaktiva ska till exempel kunna få fram data över sitt eget distrikt (men inte nödvändigtvis alla andra distrikt) till skillnad från i dag. För att möjliggöra detta så yttas databasen från kansliet till Janus och ligger tillgänglig i första hand via WWW. Lösningar för ofineaccess (utan internet) undersöks i skrivande stund. Det är möjligt, men det gäller att inte måla in sig i ett hörn. Det ska även gå att per automatik få fram betydligt mer data än i dagsläget. Periodiska mail med nya föreningar till distrikten, mail till föreningar som inte rapporterat in på ett tag, etc. Budgeterad kostnad: 0 kr 3.8 Organisationsutveckling Det är naturligtvis förbundsstyrelsen som vald av riksmötet ansvarar för att ta fram nya mål och planer för förbundet. Organisationens utveckling sköts av förbundets styrelse. En del i rationaliseringsprocessen är att förbundsstyrelsen axlar detta ansvar fullt ut under året. Detta innebär att tjänsten ”Utvecklingschef” eller till innehållet liknande anställningar inte kommer att nnas under året. I utvecklingsprocessen är ledordet inspirerat ledarskap. Förbundsstyrelsens vilja att utveckla förbundet måste vara synlig på ett positivt sätt. Den personliga kontakten mellan förbundsstyrelse och medlemmar är av avgörande betydelse för organisationens framtid. Att styrelsen som helhet syns och verkar för organisationens bästa är centralt för att ett ökat och starkt förtroende för förbundsstyrelsen skall nnas. 3.8.1 Organisationsutveckling Det nns naturligtvis ett antal olika syften med att Sverok är ständigt föränderligt och hela tiden utvecklas och anpassas efter den tid och det samhälle förbundet verkar. Anledningarna bakom att det är förbundsstyrelsen som driver denna utveckling direkt är dock främst två: Förbundet representerar en ideell model och förbundets utveckling bygger på ideellt engagemang. Förbundsstyrelsens utveckling av förbundet skall spegla detta. Förbundsstyrelsen är i förlängningen en representation av förbundets föreningars vilja. Det är denna vilja och ingen annan som skall utveckla förbundet. Därför måste förbundets utveckling ske genom de som är valda för uppgiften. Genomförande Med tron på det ideella engagemanget som ledstjärna måste förbundsstyrelsen nna vägar att motivera det arbete som driver Sveroks utveckling. Motivation i ideella sammanhang bygger av förklarliga skäl inte på ersättning utan på helt andra principer. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 91(96) Att motivera och inspirera är i ideella sammanhang två mycket närbesläktade begrepp. Förbundsstyrelsen måste vara en förebild för förbundet, distrikten och föreningarna. Man måste verka utifrån de premisser som råder hela vägen ner på föreningsnivå för att få ett så starkt förtroende som möjligt. Man måste helt enkelt leva som man lär. Det ideella engagemanget är Sveroks starkaste resurs och förbundsstyrelsens viktigaste uppgift är att sporra det till de höjder som faktiskt kan uppnås. Inspiration är naturligtvis ingenting som bara kommer ygande. Att inspirerar innebär att ha ett budskap, en vilja till förbättring. Inspirerar gör man i mötet. Öga mot öga. Det är av största vikt att förbundsstyrelsen själv representerar förbundet mot dess medlemmar och distrikt. Genom att visa engagemang, genom att ta del av skilda åsikter och genom att skapa utrymme för deltagande och aktiv påverkan från medlemmarna skapar förbundsstyrelsen såväl förtroende som inspiration. Känslan av att kunna påverka är den starkaste inspirationen av alla. Dessa är egentligen de enda förslag vi vill ge den tillträdande förbundsstyrelsen i denna fråga. Organisationens utveckling ligger i förbundsstyrelsens knä och denna punkt talar främst om varför så måste vara fallet och hur förbundsstyrelsen bör agera utifrån detta. Budgeterad kostnad: 0 kr 3.9 Myndighetskontakt Förbundsstyrelsen skall under året fortsätta sina kontakter med myndigheter och samarbetsorganisationer. Målsättningen är att skapa en ökad förståelse för förbundets modell för ideellt engagemang och för hur ungdomar engagerar sig i föreningslivet. Om denna modell användes av er organisationer skulle detta med största sannolikhet resultera i ett effektivare utnyttjande av samhällets resurser och ett större engagemang från ungdomshåll. Myndighetskontakten ansvarar förbundsstyrelsen för. Det är styrelsen som via utsedda representanter ur styrelsen skall representera förbundet i dessa frågor. Det nns tre anledningar till detta: Den första är att förbundets modell baseras på ideellt engagemang och på att dra fram och exponera möjligheterna i det ideella deltagandet. Det är därför viktigt att det är just på ideell basis förbundets myndighets- och utåtriktade kontakt byggs i så stor utsträckning som möjligt. Vi skall leva som vi lär. Den andra anledningen är att riksmötet väljer riksstyrelsen att representera dem. I dessa frågor blir det därför av största vikt att det är just de valda representanterna som står som förbundets ansikte utåt gentemot myndigheter och samarbetspartners. Den tredje anledningen är slutligen att förbundets kansli i så stor utsträckning som möjligt skall kunna koncentrera sig på den centrala administrationen. Denna får inte begränsas eller prioriteras ned på grund av allt för vida arbetsbeskrivningar. Budgeterad kostnad: 0 kr 3.10 Ekonomisk grundgaranti Distrikten är fristående paraplyorganisationer för föreningarna inom respektive distrikts geograska gränser. Distrikten har goda förutsättningar att nå ut till och skapa delaktighet bland regionens föreningar, något som kan vara svårt för förbundet. Det är därför av största vikt att förbundet stödjer och uppmuntrar den verksamhet som distrikten bedriver. Basstödet är en sådan uppmuntran. Basstödet är ett grundläggande ekonomiskt stöd till de distrikt som endera saknar landstingsbidrag eller som får mycket låga sådana. Stödet är förutsättningslöst och kan användas på det sätt som det distriktets föreningar anser bäst. Stödet nns för att uppmuntra distriktsstyrelser och föreningar till ett vidare engagemang och för att ge distrikten ökade möjligheter att nå ut till sina medlemsföreningar. 3.10.1 Ekonomisk grundgaranti Syftet med den ekonomiska grundgarantin är att ge de distrikt som idag saknar tillräckliga intäkter för att kunna bedriva adekvat och relevant distriktsverksamhet för sina medlemsföreningar, skall få det. Genomförande Grundgarantin är ett förutsättningslöst bidrag som utgår till distrikt för att säkerställa en ekonomisk grundnivå. Den exakta storleken av bidraget varierar med distriktets intäkter. Tanken är att stödet skall garantera en viss intäktsnivå under ett år. Exakt vad denna nivå ligger på beror naturligtvis på hur bra de enskilda distriktens ekonomi ser ut och i vilken grad de erhåller stöd från sina respektive landsting. En rimlig uppskattning säger att grundnivån landar någonstans mellan 150.000 och 200.000 vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 92(96) kr. Det är en tillräcklig nivå för att kunna bedriva grundläggande distriktsverksamhet. Vilken verksamhet som bedrivs för dessa pengar är helt upp till distrikten och deras medlemsföreningar. Budgeterad kostnad: 300 000 kr 3.11 Resestöd för distrikten Då Sverige är ett mycket avlångt land kan avstånden ibland bli avskräckande. Inte främst för att de är så långa utan snarare för att det kostar så mycket att färdas över dem och att det tar sådan förskräcklig tid. Avstånden är ett av Sveroks största problem. Resestödet är ett sätt att jämna över detta problem. Resestödet nns för att underlätta det utbyte som spontant sker i mötet mellan människor. Sveroks distriktsstyrelser måste resa väldiga avstånd, inte bara för att träffa varandra utan faktiskt även om de bara vill träffa kollegorna i den egna styrelsen. Resestödet är en pott med pengar som kan användas av distrikten för att nansiera interna såväl som nationella resor i distriktens och förbundets tjänst. Budgeterad kostnad: 150 000 kr 3.12 Mötesstöd för distrikten Mötesstödet har tidigare gått under posten SLAG och har historiskt handlat om en pott pengar som förbundsstyrelsen arrangerat distriktsträffar för. Tanken med det mer generella mötesstödet går i linje med förbundsstyrelsens tankar att ytta över ansvaret för distriktsträffarna på distrikten. Mötesstödet är ett ekonomiskt stöd som ett distrikt kan söka för att arrangera en träff med representanter från minst tre distriktsstyrelser. Tanken grundar sig på antagandet att det är svårt att delegera ansvar utan att även avsätta tydliga resurser för ändamålet. Stödet skall användas primärt för lokalkostnader, eventuella kurskostnader och kostnader för informationsmaterial, samt för mat under träffen. Resekostnader för träffen går in under resestödet. Budgeterad kostnad: 150 000 kr 3.13 Föreningskontakt För att skapa ett mer sammanhängande förbund och för att ge medlemmarna en ökad känsla av tillhörighet och samhörighet krävs framför allt kontakt. Förbundets primära kontaktväg går via förbundets databas och kontaktregister. Genom telefonsamtal skapas personlig kontakt mellan förbundet och medlemmarna. Genom brev och utskick skapas en påminnelse om Sveroks existens och tillgänglighet. Tanken är att det under året skall komma ett antal periodiska utskick med information från och om förbundet och hobbyn. Dessa skall kryddas med relevant och genomtänkt marknadsföring i form av saker som påminner föreningarna om förbundets stöd över en längre tid. 3.13.1 Föreningskontakt Syftet med denna punkt är: att skapa en ökad känsla av tillhörighet hos föreningarna och deras medlemmar, att göra förbundets information mer lättillgänglig, samt att marknadsföra förbundet mot dess medlemmar Detta åstadkoms genom såväl telefonkontakt som genom ett antal periodiska utskick till föreningarna (icke inräknat en eventuell förbundstidning). Genomförande I den medlemsvärvningsprocess som förbundet föreslås inleda är det av största vikt att inte bentliga föreningar och medlemmar glöms bort. Förbundet nns för sina medlemmar och det är av största vikt att förbundet strävar efter att skapa en samhörighet mellan förbundets medlemmar och arbetar för att medlemmarna skall känna sig delaktiga i organisationen och hobbyn. Sverok har under året ett antal bentliga periodiska utskick utöver förbundstidningen. Dessa utskick skall utökas till såväl antalet som innehållet. Tanken är att det material som når föreningarna skall vara beständigt och användbart över tiden. Fokus bör ligga på enkelhet och att de ting som föreningarna får är praktiska och användbara över en längre tid. Exempel kan vara tärningar eller liknande. vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 93(96) De sex ton av spelet Viking som kansliet inhyser i ett för ändamålet hyrt utrymme bör distribueras, åtminstone i skälig utsträckning. Varje förening i förbundet skulle kunna tänkas få ett av dessa spel sända till sig. Naturligtvis passar man då på att sticka med extra information. Ett utställningskit som underlättar för föreningar att värva medlemmar kan sammanställas för att distribueras till intresserade föreningar. Detta görs lätt med utgångspunkt från bentligt informationsmaterial och marknadsförs via utskick och hemsida. Naturligtvis bör även förbundets informationsmaterial även komma de bentliga föreningarna tillhanda då tämligen många av förbundets föreningar inte har tillgång till erfarenhet eller kunskap om de hobbygrenar man inte sysslar med själv. I denna typ av utskick kan man även tänka sig att någon typ av specikt internt marknadsförings- och informationsmaterial tas fram. Budgeterad kostnad: 200 000 kr 4. Budget 2001 vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 94(96) Intäkter Statsbidrag Ränteintäkter Småföretagarstöd 5 508 000 kr 8 000 kr 43 000 kr Summa intäkter 5 559 000 kr Kostnader Bidrag 2 243 000 kr Organisation och administration Riksmöte 256 000 kr Styrelse med arbetsgrupper Arvoderingar Löpande kostnader Valberedning 259 000 kr 200 000 kr 10 000 kr Kansli Central administration Löpande kostnader 500 000 kr 261 000 kr Internet Föreningsmedlemsskap Ekonomifunktioner Summa 68 000 kr 16 000 kr 70 000 kr 1 640 000 kr Distriktsstöd Ekonomisk grundgaranti Resestöd Mötesstöd Summa 300 000 kr 150 000 kr 150 000 kr 600 000 kr Medlemsvärvning och Pr Förbundstidning eller motsvarande Annonsering Informationsmaterial Insatsgruppen Fast lina för spelservrar Mässor 426 000 kr 150 000 kr 170 000 kr 150 000 kr 200 000 kr 100 000 kr Föreningskontakt Summa Övrigt Summa kostnader Resultat Sverok 150 000 kr 1 346 000 kr 30 000 kr 5 859 000 kr -300 000 kr 5 Appendix - Så här läser du verksamhetsplanen 5.1 Förklaringarna vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare 95(96) Att skriva en verksamhetsplan för ett förbund som Sverok är ett digert arbete. Denna verksamhetsplan med tillhörande budget har utvecklats under många månader men det är först sedan riksmöteshandlingarna kom ut som de tankar planen bygger på satts i pränt. Vi har vid författandet haft en ledstjärna som vi följt på gott och ont - information är bra. Detta betyder att själva verksamhetsplanen är ett ganska omfattande dokument på drygt fyra A4-sidor. Det betyder också att vi valt att lägga förklaringar och exempel under i princip alla konkreta förslag vi förespråkar. Dessa förklaringar och förslag är att betrakta som fristående från verksamhetsplanen. Det är inte vår intention att verksamhetsplanen skall omfatta dessa konkreta exempel, utan exemplen nns där för att förtydliga, reda ut tvetydigheter och också fungera som en källa till inspiration för förbundsstyrelse och engagerade. Naturligtvis fyller de också syftet att visa på den verklighetsbild och -förankring som initiativtagarna menar att verksamhetsplanen representerar. De högtugna visioner och idéer verksamhetsplan och budget talar om är fullt genomförbara. Det visar våra exempel. Det nns dock ytterligare en poäng med förfarandet. Vi är inte intresserade av att detaljstyra förbundet genom verksamhetsplanen. Därför kommer inga av de förslag som placerats under ”förklaringar” att klubbas på riksmötet om de inte väcks separat. Det är upp till förbundsstyrelsen att välja vilka sätt de skall uppnå verksamhetsplanen på. Exemplen i förklaringarna är bara exempel på att det går. 5.2 Läsligheten Den stora informationsmängd detta betyder för läsaren har gjort att vi valt webben som medium att föra ut verksamhetsplanen. Den innehållsförteckning du åternner på vänster sida är ett hjälpmedel för dig att manövrera dig fram på sidan. Den är också ett hjälpmedel för dig att nna just den information du behöver och, kanske framför allt, sålla bort den information du inte är intresserad av. Punkterna 1-3 är verksamhetsplanen. Under punkten 3 ligger förklaringarna under tredje nivåns rubriker. Verksamhetsplanen omfattar alltså punkterna 1,2 och 3 minus förklaringarna (3.3.1, 3.4.1, 3.5.1, 3.6.1, 3.7.1, 3.8.1, 3.9.1, 3.10.1, 3.11.1, 3.12.1). vid protokollet, Tommy Runesson mötessekreterare justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Kristoffer Andsten justerare Andreas Nyström justerare Riksmötet är Sveriges roll- och koniktspelsförbunds, Sveroks, högsta beslutande möte. Till riksmötet kommer 101 ombud. Föreningarna i respektive län har röstat fram ombuden. Ombuden är de som har rösträtt på mötet, och de kan besluta om precis vad som helst i förbundet. Sverok är ett riksförbundet som har som syfte att genom organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja intresset för sällskapsspel som social verksamhet, med tonvikt på roll- och koniktspel. Förbundet består av cirka 1400 föreningar spridda över hela landet. Dessa föreningar har tillsammans runt 19 000 medlemmar, de allra esta i åldern 7-25 år.
© Copyright 2024