1. No category

Välkommen till ITPA-3
Illinois Test of
Psycholinguistic Abilities
[email protected]
[email protected]
0533-164 20
070-2363200
www.saffleutvecklingsmodell.se
Säfflemodellen – för utveckling av hela
barnet
EMOTIONELL UTVECKLING
KULTURELL UTVECKLING
Kognitiv
utveckling
Sensomotorisk
utveckling
IDENTITET
Perceptuell
utveckling
Språklig
utveckling
SOCIAL UTVECKLING
“Det är svårt att
fånga en helhet.
Helheten kan
endast existera
och upplevas i
ett levande
samspel mellan
människor.”
4
Specifika inlärningssvårigheter
Utvecklingsrelaterade
• Uppmärksamhet
• Minne
• Perception
• Tänkande
• Språk
Skolrelaterade
• Läsning
• Stavning
• Skrivning
• Räkning
Diskrepanskriteriet
A) En signifikant skillnad i utvecklingen av olika
psykologiska beteenden som:
•
•
•
•
•
•
Uppmärksamhet
Diskrimination
Språk
Minne
Visuomotorisk förmåga
Spatiala relationer
B) Skillnader mellan utvecklingsområden och
skolprestationer.
Exklusionskriteriet
Inlärningssvårigheterna ska inte bero på
psykisk utvecklingsstörning, auditiva eller
visuella handikapp, emotionella faktorer
eller brist på inlärningstillfällen.
Specialundervisningskriteriet
Barn med specifika inlärningssvårigheter
behöver speciella metoder avpassade för
just hans eller hennes problem.
Screeningmetoder ska:
Identifiera de barn som har svårigheter av den
grad att det påverkar deras dagliga fungerande i
skolan.
När? Hur? Metoder?
1. Man ska kunna erbjuda undervisning/träning
som ska förhindra framtida handikapp.
2. Man ska kunna välja ut de ”rätta” för
behandling.
3. Screeningmetoden ska vara ekonomiskt
försvarbar.
ITPA-3 Användningsområden
1. att identifiera barn som befinner sig i
riskzonen för att misslyckas i skolan
2. att fastställa barns särskilda styrkor och
svagheter inom språkliga färdigheter
(intraindividuell)
3. att dokumentera barns språkliga
utveckling som ett resultat av
interventionsprogram
4. att använda inom forskning
10
Aktuella definitioner ICD-10
F81.0
F81.1
F81.2
F81.3
F81.8
F81.9
Specifik lässvårighet
Specifik stavningssvårighet
Specifik räknesvårighet
Blandad inlärningsstörning
Andra specificerade
inlärningsstörningar
Ospecificerad inlärningsstörning
12
Teorin bakom ITPA bygger på Osgoods teori
om kommunikation. Den gjorde det möjligt
att se en individs styrkor och svagheter i
termer av kanaler, processer och
organisatoriska nivåer. Där finns input och
output.
• Psykolingvistik eller språkpsykologi är
studiet av psykologiska och
neurobiologiska faktorer som möjliggör för
människor att utveckla, använda och
förstå språk.
• Psykolingvistik omfattar studiet av
fonetik, fonologi, morfologi, syntax och
semantik i både talade och skriftliga
sammanhang.
• ITPA har konstruerats för att vara i
överensstämmelse med denna definition
av psykolingvistik.
• ITPA – Illinois Test of Psycholinguistic
Abilities standardiserades i Sverige 1983
och kontrollnormerades 1999. ITPA har 13
deltest varav 8 är audiovokala med auditiv
input och muntliga svar. 5 deltest är
visuomotoriska med visuell input och
motoriska svar.
• En del av den amerikanska kritiken har
gällt tekniska aspekter.
• Namnet ansågs missledande eftersom ITPA
inte enbart mätte psykolingvistiska
förmågor då 5 deltest var visuomotoriska.
• I USA var inte normerna representativa för
befolkningen. Den kritiken finns inte mot
svenska ITPA
• I ITPA-3 mäter alla deltest någon aspekt
av språk. Därför finns det inga visuomotoriska, visuo-perceptuella deltest i
ITPA-3 såsom visuell reception, visuell
analogi, visuell helhet eller visuellt
sekvensminne.
• ITPA har förändrats och förbättrats på följande
punkter:
• Varje deltest i ITPA-3 mäter lingvistiska förmågor,
antingen muntligt eller skriftligt.
• Nya deltest har tillkommit som ska passa åldrarna 6-12
år.
• Vi har gjort en gigantisk svensk standardisering med
över 200 elever i varje årskurs.
• Normdata samlades in från Arjeplog i norr till Ystad i
söder, från Uddevalla i väster till Stockholm i öster. Vi
har således täckt hela Sverige med både glesbygd,
småstäder och storstad.
• Normerna gäller endast elever med
majoritetsspråk och testet är därför mycket
användbart på elever med minoritetsspråk.
• Vi har på nytt standardiserat de visuomotoriska deltesten från nuvarande ITPA för
att kunna avgöra om de språkliga bristerna
beror på språk eller intelligens. Det här är
välbekant för de som gått ITPA-kurs för
Bengt.
• ITPA-3 har skapats för att identifiera barn
med språkliga svårigheter – både muntligt
och skriftligt. Testpoängen kan också
användas som indikatorer på läs- och
skrivfärdigheter.
Testet kan användas för att:
• Se skillnader mellan muntligt och skriftligt
• Se skillnader mellan fonologi och ortografi
• Bedöma kognitiva funktioner och deras
relation till läs- och skrivutvecklingen.
• Värdera de specialpedagogiska insatserna
• Osgood fann att språkliga funktioner kan
organiseras i 3 nivåer: reflexiv nivå,
formnivå och innehållsnivå.
• Endast formnivå och innehållsnivå prövas i
ITPA-3
Organiseringsnivåer - Reflexiv nivå
• Sensorisk nivå som kopplar stimuli till
muskelrörelser. Funktionen på denna nivå
ändras inte på grund av erfarenhet utan
är reflexmässig till sin karaktär.
Organiseringsnivåer - Formnivå
• På den här nivån krävs det att man som
individ kan behålla och återkalla ickemeningsbärande symbolsekvenser.
Fonologi och grammatik, inklusive
morfologi och syntax, organiseras på den
här nivån. Inga deltest på den här nivån är
renodlat auditiva eller visuella utan
associativa till sin natur.
Organiseringsnivåer - Innehållsnivå
• Det är på den här nivån som man förstår
vad som sagts eller skrivits och även själv
kan uttrycka sig muntligt och skriftligt. På
den här nivån är ett deltest huvudsakligen
receptivt till sin natur – Meningssekvenser.
Språkliga processer - Receptiva processer
• Alla nivåer av bearbetning (både
meningsfull och icke meningsfull).
• Inkommande stimulus.
Språkliga processer - Expressiva processer
• Ge uttryck, språklig produktion.
Språkliga processer - Associativa processer
• Denna process lades till i modellen för att
representera de processer som förmedlar
mellan receptiv och expressiv
bearbetning.
• ”Fåglar är för himlen som fiskar är för…”
• Jmfr. upprepa ord.
Kanaler för språklig kommunikation
• Inåtgående kanaler:
• Auditiv
• Visuell
• Taktil
• Utåtgående kanaler:
• Vokal
• Motorisk
PROCESSER
Receptiva
Associativa
Expressiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
R
E
F
L
E
X
I
V
N
I
V
Å
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Deltest
Nivå
• Aud anal
Innehålls
• Ordförråd
Innehålls
• Gram.helhet Formnivå
• Synt.mening Formnivå
• Segmentsub Formnivå
• Rimsekvens Formnivå
Process
Kanal
Associativ
AV
Associativ
AV
Recept-Expressiv AV
Associativ
AV
Associativ
AV
Associativ
AV
Meningssekv Innehålls Reception Visuell
Skriva ord Innehålls Associativ VisMot
Avkodning Formnivå Recep-expr VisVok
Nonsensord Formnivå Recep-expr Visvok
Stavn.Sakn bokstäverFormnivå
(Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot
• Stavn. Ljud-bokstav
Formnivå
(Receptiv)-Expressiv (Audio)-mot
•
•
•
•
Testadministration
• Ordna de yttre förhållandena så att de
inte stör testningen. Sätt en lapp på
dörren UPPTAGET – STÖR EJ.
• Barnet får inte vara trött under
testningen. Testledaren inleder varje
testning med lite småprat
De givna anvisningarna ska följas. Trots att
man följer anvisningar kan man vara
naturlig. Vikten av att få god kontakt med
barnet och hålla det motiverat genom en
uppriktigt vänlig och förstående attityd kan
inte nog framhållas. Uppmuntra barnet ofta
både muntligt och mimiskt. Undvik
schablonuppmuntran.
Det finns övningsuppgifter till alla deltest.
Övningsuppgifterna kan repeteras, modifieras
eller förklaras efter behov.
När det gäller övningsuppgifterna ska
testledare alltid bekräfta svaren vilket inte
görs på testuppgifterna.
Även om man inte kommenterar testsvaren kan
man ändå förstås ge uppmuntran och beröm
och på andra sätt hålla barnet motiverat.
• Deltesten ska ges i den ordning de står i
protokollshäftet.
• Ta paus när skolan tar rast. Dessutom kan
man förstås lägga in minipauser. Tänk på,
att om Du påbörjat ett deltest måste du
avsluta det innan barnet får ta rast.
Beskrivning av deltesten i ITPA-3
Det finns ett lärarhäfte, ett elevhäfte och
en CD. Barnet behöver penna och
suddgummi. Testledaren behöver ha
möjlighet att spela upp CD:n
1. Auditiv analogi
Analogi betyder likhet, överensstämmelse
Jag ska be Dig avsluta en mening
som låter så här: En pappa är stor, en
baby är…..
Bra Då tar vi ett exempel till: Isen är
kall, elden är…..
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
I testet bedöms muntligt resonemang,
hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig
kompetens
2. Ordförråd
Jag tänker på något och jag vill att Du ska
gissa vad det är. Först ger jag Dig en
ledtråd och sedan säger Du vad Du tror att
jag tänker på. T.ex. om jag säger SVANS så
kan Du säga katt eller hund eller något
annat djur med svans. Vi tar ett exempel:
Jag tänker på något som har en knapp. Vad
skulle det kunna vara? Just det……har
knappar. Vi tar ett exempel till: Jag tänker
på något som har fjädrar. Vad kan det vara?
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
I det här deltestet bedöms ordförråd och
språklig kompetens.
Ordförrådstest är ett av de viktigaste
måtten på intellektuell kapacitet och
framgång i skolans ämnen.
Genom att svaren är öppna blir ett stort
antal alternativ möjliga i motsats till den
svårare och mindre flexibla varianten att
låta barnet definiera ett ord. Här får man
även ett mått på barnets förmåga att förstå
relationer mellan ord.
3. Grammatisk helhet
• Avsluta den här meningen: En hund, två
……
• Vi tar en till: En säng, två ……
• Grundläggande vid värderingen ska vara
ursprungsordets grammatiska form. Inte
ordförståelse, inte synonymer, inte
associerade begrepp.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer morfologi och
förmåga att lyssna.
Testet bygger på att en individ som hör
delar av en överinlärd fras med automatik
kommer att fylla i den saknade delen. Det
kallas för närhetsprincipen.
4. Syntaktiska meningar
Du ska få höra några meningar och så vill
jag att Du upprepar dem precis som de sägs
även om meningarna låter tokiga. T.ex. om
jag säger ”Hundar spelar bordtennis” så ska
Du säga ”Hundar spelar bordtennis”. Då
försöker vi: ”Grisar hugger ved”. Bra. Då
tar vi några till: ”Hus kan flyga””
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer auditivt
sekvensminne för ord, muntlig
uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens.
Att låta barn repetera meningar är ett
tämligen vanligt sätt att bedöma deras
kognitiva och språkliga förmåga. Men för att
minnas långa meningar måste man förlita
sig på sin kunskap om deras syntax för att
underlätta meningsminnet.
5. Segmentsubtraktion
Nu ska Du säga vilket ord Du får om ett
visst LJUD tas bort ur ett ord. T.ex. Vilket
ord får Du om Du tar bort M från mer? Bra.
Nu tar vi ett exempel till: Vilket ord får Du
om Du tar bort S från satt?
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer fonologi och
fonologisk medvetenhet. Förmågan att
eliminera ljud från ord har samband med
läsförmåga även om intelligensfaktorn
kontrolleras.
6. Rimsekvenser
CD
Du ska få höra några ord som rimmar och
jag vill att Du upprepar dem. Hatt, katt. En
sekund mellan orden. Bra. Vi tar ett
exempel till: Bil, pil. Bra nu tar vi några
till.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer fonologi och
fonemiskt sekvensminne. En del barn har
svårt att återkalla fonologisk information
från minnet. Barnet måste komma ihåg dels
vad det hör och dessutom muntligt återge
den rimmade sekvensen av ord.
7. Meningssekvenser
Elevhäfte
Titta på det här exemplet. Du ser de tre
linjerna. Över linjerna finns tre meningar.
Läs högt för mig.
A. Jag går till skolan
B. Jag stiger upp
C. Jag klär på mig
Det blir ingen riktig mening i det. I vilken
ordning borde de stå för att det ska bli en
riktig ordning? Vilken mening borde komma
först? Och vilken borde komma sedan? Sätt
dem i rätt ordning genom att använda
bokstäverna som står framför varje mening.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer förståelse och
semantisk kompetens. Deltestet mäter en
komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna
göra logiska sammanhang. Studier med
Meningssekvenser visar på korrelationer på .
60 och .70 med läsförståelse. Andra studier
visar på klara skillnader mellan normala och
svaga läsare.
8. Skriva ord
Elevhäfte
Jag vill att Du ska läsa några ord och sedan
skriva ett ord som passar ihop med orden
Du läste. Vi börjar med det här exemplet:
Skriv ett ord som passar ihop med de här
orden: Exempel A. Bra nu tar vi några till.
Exempel B.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer läsförståelse,
stavning och semantisk kompetens.
Om man ska kunna skriva med mening och
innehåll och ett varierat språk måste man
ha både ett stort muntligt och skriftligt
ordförråd.
9. Avkodning
Elevhäfte
Jag vill att Du läser några ord högt för mig.
Läs det här så bra Du kan. Bra. Här kommer
några fler ord som jag vill att Du läser.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer avkodning och
ortografisk kompetens. De flesta orden är
ljudstridiga och kräver därför ortografisk
kunskap. I svenskan är det oftast ord med
sje, tje eller stumma fonem.
10. Nonsensord
Elevhäfte
Nu ska Du få läsa ord som inte har någon
mening s.k. nonsensord. Försök läsa orden
högt så bra Du kan. Vi tar ett exempel. Bra
vi tar ett exempel till.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma
om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa
nonsensord är en viktig indikator vid
lässvårigheter.
11.Stavning – saknade bokstäver
Elevhäfte
Nu ska jag säga ett ord och visa Dig ordet
där en eller flera bokstäver fattas. Du ska
skriva in de bokstäver som fattas i ordet. I
det första exemplet är det ordet in. Skriv
den bokstav som fattas. Ibland saknas det
bokstäver i början av ordet, ibland i mitten
och ibland i slutet av ordet. Vi tar ett
exempel till. Ordet är kan.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här deltestet bedömer stavning och
ortografisk kunskap. Man har här strävat
efter att minimera den fonologiska
kodningsstrategin.
12.Stavning ljud-bokstav
Elevhäfte. CD
Jag ska be Dig skriva några nonsensord där
det fattas en eller flera bokstäver. Ibland
får Du flera bokstäver och ibland måste Du
skriva hela ordet utan hjälp. Du får höra
ordet och så skriver Du dit de bokstäver
som fattas. T.ex Det här är da. Skriv den
eller de bokstäver som fattas. Bra. Vi tar
ett exempel till hib.
PROCESSER
Receptiva
I
N
N
E
H
Å
L
L
S
N
I
V
Å
Meningssekvenser (V)
Associativa
Receptiva-expressiva
Auditiv analogi
(AV)
Ordförråd
(AV)
Skriva ord
(VM)
_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
F
O
R
M
N
I
V
Å
Syntaktiska
meningar (AV)
Grammatisk
helhet (AV)
Segmentsubtr. (AV)
Avkodning (VV)
Rimsekvenser
(AV)
Nonsensord (VV)
Stavning sakn.
bokstäver (A)M
Stavning ljudBokstav (A)M
Det här testet bedömer ljudenlig stavning
och stavning av regelbundna ord.
79
ITPA Dag 3
•
•
•
•
•
•
•
9.00-15.30
Rättning och reflektion (samtliga deltest)
Räkna ut ålder
Omvandla råpoäng till standardpoäng
Exempel
Delskalor
Utredningsprocess
97
Administration
• Hur gick det?
• Vad var särskilt svårt?
• Vad gick särskilt bra?
• Vad tänker du fortsätta med?
• Vad behöver du utveckla?
98
1. Auditiv analogi
I testet bedöms muntligt resonemang,
hörförståelse, uttrycksförmåga och språklig
kompetens.
Administration?
Rättning?
Fundering?
99
2. Ordförråd
I det här deltestet bedöms ordförråd och
språklig kompetens.
Ordförrådstest är ett av de viktigaste
måtten på intellektuell kapacitet och
framgång i skolans ämnen.
Administration?
Rättning?
Fundering?
100
3. Grammatisk helhet
Det här deltestet bedömer morfologi och
förmåga att lyssna.
Administration?
Rättning?
Fundering?
101
4. Syntaktiska meningar
Det här deltestet bedömer auditivt
sekvensminne för ord, muntlig
uttrycksförmåga och syntaktisk kompetens.
Administration?
Rättning?
Fundering?
102
5. Segmentsubtraktion
Det här deltestet bedömer fonologi och
fonologisk medvetenhet. Förmågan att
eliminera ljud från ord har samband med
läsförmåga även om intelligensfaktorn
kontrolleras. Administration?
Rättning?
Fundering?
103
6. Rimsekvenser
Det här deltestet bedömer fonologi och
fonemiskt sekvensminne. En del barn har
svårt att återkalla fonologisk information
från minnet.
Administration?
Rättning?
Fundering?
104
7. Meningssekvenser
Det här deltestet bedömer förståelse och
semantisk kompetens. Deltestet mäter en
komplex lässkicklighet med bl.a. att kunna
göra logiska sammanhang.
Administration?
Rättning?
Fundering?
105
8. Skriva ord
Det här deltestet bedömer läsförståelse,
stavning och semantisk kompetens.
Om man ska kunna skriva med mening och
innehåll och ett varierat språk måste man
ha både ett stort muntligt och skriftligt
ordförråd.
Administration?
Rättning?
Fundering?
106
9. Avkodning
Det här deltestet bedömer avkodning och
ortografisk kompetens. De flesta orden är
ljudstridiga och kräver därför ortografisk
kunskap.
Administration?
Rättning?
Fundering?
107
10. Nonsensord
Att läsa nonsensord är ett sätt att bedöma
om barnet har en säker fonemgrafemkoppling. Svårigheter med att läsa
nonsensord är en viktig indikator vid
lässvårigheter.
Administration?
Rättning?
Fundering?
108
11. Stavning - saknade
bokstäver
Det här deltestet bedömer stavning och
ortografisk kunskap. Man har här strävat
efter att minimera den fonologiska
kodningsstrategin.
Administration?
Rättning?
Fundering?
109
12. Stavning ljud - bokstav
Det här testet bedömer ljudenlig stavning
och stavning av regelbundna ord.
Administration?
Rättning?
Fundering?
110
Räkna ut barnets ålder
• Datum - Födelsedatum = Ålder
• 14 02 23
• -03 09 29
111
• Summera all råpoäng
• För in den på sid 15.
112
Fyll i Percentil och Std. poäng
• Hitta rätt tabell i manualens Appendix A
• För in percentil och std. poäng.
113
Sammansatta skalor
• För in standardpoängen per deltest
114
Sammansatta skalor
• Summera standardpoängen
115
Sammansatta skalor
• Använd appendix B i manualen för att
omvandla std. poäng till kvot
116
Sammansatta skalor
• Använd tabell C2 i manualens Appendix C
för att omvandla kvot till stanine
117
Mått
• Kvot?
• Percentil?
• Stanine?
118
119
ITPA-3 Profil
120
Tolkning
• Total skala - vilken språklig nivå ligger
eleven på?
• Muntlig/skriftlig - finns det en differens
mellan skalorna?
• Styrkor
• Utvecklingsområden
• Svårigheter - funderingar
121
GLOBALA MÅTT
• Generell språkförmåga
• Muntlig uttrycksförmåga
• Skriftspråklig förmåga
Generell språkförmåga
Den här skalan får man genom att addera
standardpoängen på de 12 deltesten i
ITPA-3. Det är för de flesta barn är det
bästa enskilda måttet på språklig förmåga
eftersom det speglar de flesta muntliga och
skriftliga förmågor.
Muntlig uttrycksförmåga
Den här skalan får man genom att addera
standardpoängen på de 6 deltest som mäter
olika aspekter av muntligt språk. Här ingår
semantiska, grammatiska och fonologiska
aspekter.
Skriftspråklig förmåga
Den här skalan får man genom att addera
standardpoängen för de 6 deltest som mäter
olika aspekter av skriftligt språk. Här ingår
semantiska, grafofonemiska och
ortografiska aspekter. Alla deltest som
innehåller grafem av något slag i läsning,
skrivning eller stavning finns i den här
skalan.
I ITPA-3 kan barnen delas in i fyra grupper.
1. Alla elever som ligger över eller
genomsnittligt både muntligt och skriftligt
tillhör denna grupp. Deras MSK, Muntliga
språkkvot, och deras SSK , Skriftliga
språkkvot, ligger båda på 90 eller däröver.
Den här gruppen bör innehålla:
språkligt kompetenta elever
bör vara den största gruppen
innehålla fler flickor än pojkar
ha högsta andel majoritetsspråkiga
elever
• lägst procent elever med inlärningssvårigheter och högst andel begåvade
barn.
•
•
•
•
2. Alla elever som ligger under medel både
muntligt och skriftligt hör till denna grupp.
Deras MSK och SSK ligger båda under 90.
Den här gruppen torde innehålla:
• elever som har språkliga brister
• procentuellt fler pojkar än flickor
• en större andel elever med
minoritetsspråklig bakgrund
• störst andel elever med
inlärningssvårigheter.
3. Alla elever som ligger på eller över 90 på
MSK och under 90 på SSK hänförs till den här
gruppen.
Skillnaden mellan MSK och SSK ska vara
minst 7 poäng för att vara statistiskt
signifikant på .05 nivån
Den här gruppen torde innehålla:
elever med bra muntlig förmåga men med
brister i det skriftliga. Även om de talar och
förstår svenska språket bra så torde de ha
problem med läsning, stavning och skrivning.
Ungefär 10 % av eleverna torde återfinnas här
• fler pojkar än flickor
• en stor andel elever med inlärningssvårigheter.
4. Alla elever som ligger på eller över 90 i
SSK och under 90 på MSK. Även här måste
skillnaden vara minst 7 poäng.
• Den här gruppen torde innehålla elever som
presterar bra skriftligt men dåligt muntligt.
De kan läsa och skriva på medelnivå men
kan inte prata eller förstå svenska bra.
• Vi förväntar oss därför att den här gruppen
är den minsta
• att här finns fler flickor än pojkar
• störst andel elever med minoritetsspråk-lig
bakgrund.
SPECIFIKA MÅTT
•
•
•
•
•
•
•
•
Semantiska deltest.
Grammatiska deltest
Fonologiska deltest
Förståelsedeltest
Avkodning
Stavning
Visuellt symbolprocessande
Auditivt symbolprocessande
Semantiska deltest
I den här skalan ingår Auditiv analogi och
Ordförråd, två deltest som prövar förståelse
och användning av språk på ett meningsfullt
sätt.
Grammatiska deltest
De två deltest som ingår i den här skalan är
Grammatisk helhet och Syntaktiska
meningar, som prövar morfologi och syntax.
Fonologiska deltest
De två deltest som bildar den här skalan är
Segmentsubtraktion, där delar av ett ord
tas bort, och Rimsekvenser, där man ska
komma ihåg ord som rimmar med varandra.
Förståelsedeltest
Resultatet av de två deltest som mäter
förmågan att läsa och förstå skrivna
meningar, Meningssekvenser, och uttrycka
sig skriftligt, Skriva ord, bildar den här
skalan.
Avkodning
Avkodning och Nonsensord är de två deltest
som bildar det här måttet.
Stavning
Stavningen prövas med deltesten Stavningsaknade bokstäver och Stavning ljudbokstav.
Visuellt symbolprocessande
De två deltest som bildar det här måttet är
Avkodning och Stavning – saknade bokstäver.
Här prövas uttal och stavning av ord som
kräver ortografisk kunskap.
Auditivt symbolprocessande
De två deltest som bildar det här måttet är
Nonsensord och Stavning ljud-bokstav.
143
Utredningsprocess
• Frågeställning, frågeställning,
frågeställning
• Information
• Testning
• Analys
• Återgivning - Åtgärder
• Handledning/uppföljning
144
FRÅGOR?
145
Tack!
[email protected]
Kursintyg
146