Solceller – Solen är ju gratis! Photovoltaic cells – The sun
KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kungliga Tekniska Högskolan Solceller – Solen är ju gratis! En undersökning av huruvida solceller är ett fördelaktigt energisystem med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter Photovoltaic cells – The sun does not cost! A study about whether photovoltaic cells are an advantageous energy system with respect to economical and technical aspects Examensarbete för kandidatexamen AF101X Byggvetenskap 2012 05 10 Hussein Al-Haddad ([email protected]) Hamad Amin ([email protected]) Handledare Folke Björk, KTH Byggvetenskap Nyckelord Solceller, el, ekonomisk lönsamhet Sammanfattning Denna uppsats är ett kandidatarbete i samhällsbyggnad (motsvarande 15 HP) och är skrivet under våren 2012 vid kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Kandidatarbetet baseras på att konstruera och dimensionera ett hus utifrån ett bygg- och installationstekniskt perspektiv. Huset är beläget på en förutbestämd tomt i Malmö i Sverige. Tanken vid konstruerandet av huset är att det skall vara lämpligt att använda för en vanlig svensk familj bestående av fyra familjemedlemmar. Huset är konstruerat på ett modernt sätt med avseende på lättillgänglighet och handikappanpassning. De installationer som berörs är värme, ventilation, sanitet och el. Konstruktionsberäkningar och materialval har även behandlats. Vidare har en fördjupning gjorts inom området solceller, undersökningen har i syfte att klargöra huruvida solceller är ett bra energisystem för huset med avseende på tekniska och ekonomiska aspekter. Resultatet av denna undersökning visar att solceller har en verkningsgrad på 14 % och generarar ett överskott av el under sommaren, under våren täcker solcellerna drygt halva elbehovet för huset. Däremot fås lite el av solcellerna under höst och vinter. Solcellssystemet är ganska enkelt att installera och kräver ingen större underhållsinsats. Däremot är systemet kostsamt då investeringskostnaden uppgår till drygt 227 000 kr. Den årliga elbesparing är 6700 kr men investeringen blir lönsam först efter 18 år. Abstract This report is a result of a bachelor thesis at the school of Architecture and the Built environment (corresponding to 15 HP) and is written during spring 2012 at the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm. The Bachelor's essay is based on the design and dimensioning of a house which is located at a predetermined site in Malmo, Sweden. The idea is to construct a house that is appropriate to use for an average Swedish family of four family members. The house is designed in a modern way with respect to ease of access and disabled facilities. The installation that have been considered are heating, ventilation, sanitation and electricity. Construction calculations and material selection are also discussed. Furthermore, a study about photovoltaic cells has been done. The purpose of the study is to decide whether photovoltaic cells are an advantageous energy system to the house with respect to economical and technical aspects. The result of the study shows that solar cells has an efficiency of 14% and gives a surplus of electricity during the summer, the cells gives more than half the need of electricity during the spring. However, the production of electricity is low during autumn and winter. 2 The system of the photovoltaic cells is fairly easy to install, and dose not require maintenance, however the system is expensive because the cost of investment is more than 227 000 kr. The annual saving is about 6700 kr but the investment will be profitable only after 18 years. Innehållsförteckning 1. Inledning................................................................................................................................................5 1.1 Bakgrund ..........................................................................................................................................5 1.2 Syfte och frågeställning...................................................................................................................5 1.3 Metodik .............................................................................................................................................6 2. Huset ......................................................................................................................................................7 2.1 Fastigheten och omvärldsbegränsningar .....................................................................................7 2.2 Planlösning .......................................................................................................................................8 2.3 Materialval ................................................................................................................................... …8 2.3.1 Metod .......................................................................................................................................8 2.3.2 Taktäckning............................................................................................................................. 10 2.3.3 Fasad ....................................................................................................................................... 12 2.3.4 Invändigt golvmaterial i vardagsrum ……………............................................................14 2.3.5 Invändigt golvmaterial i badrummet....................................................................................16 3. Solceller ............................................................................................................................................... 19 3.1 Hur fungerar solceller.................................................................................................................... 19 3.2 Solcellens funktion – djupgående beskrivning......................................................................... 19 3.3 Olika typer av solceller................................................................................................................. 20 3.4 Användning av solceller i Sverige............................................................................................... 21 4 Utnyttjandet av solenergin.............................................................................................................. 22 4.1 Globalstrålning.............................................................................................................................. 22 4.2 Solinstrålningen med avseende på vårt hus............................................................................... 22 5. Konstruktionen ....................................................................................................................................25 5.1. Stomme............................................................................................................................................ 25 5.2 Taket..................................................................................................................................................25 5.3 Väggarna...........................................................................................................................................25 5.4 Grundläggning..................................................................................................................................26 5.5 Bjälklag...............................................................................................................................................26 5.6 Fönster...............................................................................................................................................26 5.7 Lastberäkningar.................................................................................................................................26 6 Installationer ………............................................................................................................................28 6.1 Sanitet ............................................................................................................................................... 28 6.2 Värme ................................................................................................................................................28 6.3 Ventilation ........................................................................................................................................29 6.4 El ........................................................................................................................................................30 6.5 Solceller ............................................................................................................................................ 32 7. Effekt- och energibehov ....................................................................................................................35 7.1 Husets effekt- och energibehov....................................................................................................35 7.2 Energi- och elpris beräkningar på solceller.................................................................................36 8. Bedömning av kostnader ..................................................................................................................44 8.1 Ekonomisk lönsamhetskalkyl för solceller..................................................................................44 8.2 Kostnadskalkyl för huset............................................................................................................... 49 9 Diskussion och slutsats.....................................................................................................................50 10 Förslag på framtida arbeten.......................................................................................................... 51 11. Källförteckning ................................................................................................................................. 52 3 12. Bilagor ................................................................................................................................................. 55 12.1 Bilaga A – Materialval...................................................................................................................55 12.1.1 – Bilaga A1 – Utvändigt takmaterial...................................................................... 55 12.1.2 – Bilaga A2 – Utvändigt fasadmaterial ................................................................ 57 12.1.3 – Bilaga A3 – Invändigt golvmaterial i vardagsrum............................................ 59 12.1.4 – Bilaga A4 – Invändigt golvmaterial i badrum................................................. 61 12.2 Bilaga B – U-värden och köldbryggor ............................................................................... 63 12.2.1 – Bilaga B1 – U-värdesberäkningar................................................................... …63 12.2.2 – Bilaga B2 – Köldbryggor.....................................................................................66 12.3 Bilaga C – Ventilation .........................................................................................................69 12.4 Bilaga D – Effektbehov ........................................................................................................73 12.5 Bilaga E – Energibehov........................................................................................................ 86 12.6 Bilaga F – Sanitet................................................................................................................... 87 12.7 Bilaga G –Golvvärme .........................................................................................................92 12.6 Bilaga H– Lastberäkningar................................................................................................... 97 12.6 Bilaga I – Konstruktionsberäkningar ................................................................................ 101 12.6 Bilaga J – Konstnadskalkyl .................................................................................................115 13. Ritningsbilaga ........................................................................................................................... 128 14. Källförteckning – Bilagor ......................................................................................................... 150 4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Kandidatarbetet baseras på att konstruera ett hus på en förutbestämd tomt belägen i Malmö i Sverige. Huset ska konstrueras och utformas i enlighet med boverkets byggregler och normer. Den skall även uppfylla svenska byggkrav avseende säkerhet, inomhusklimat och miljö. Vid utformningen av huset skall ett flertal installationer behandlas däribland värme, ventilation och sanitet. Installationernas placering och utformning skall följa ovanskrivna krav och skall motiveras väl. Nu för tiden har solceller blivit ett allt mer effektivt energisystem även för det enskilda hushållet, systemet är känt för att vara ekonomiskt, bekvämt och miljövänligt. Eftersom solceller har blivit en mer användningsbar energikälla så är det av intresse att undersöka ämnet närmar 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med detta kandidatarbete är att införskaffa kunskaper och färdigheter inom byggandet och dimensioneringen av hus. Arbetet har också i syfte att ge en verklighetstrogen insyn i hur projektering och planering av hus och dess ingående komponenter går till, detta betraktas som en viktig och betydelsefull kunskap. Syftet med fördjupningsdelen inom området solceller är att skapa större förståelse för hur systemet fungerar och vilka för och nackdelar som finns. Ämnet kommer främst att behandlas utifrån två perspektiv, dels ekonomiskt- och dels tekniskt perspektiv. Vad beträffar det ekonomiska perspektivet kommer följande frågorställningar behandlas: • • Hur mycket är investerings- , drift och underhållskostnaderna för systemet? Är systemet ekonomiskt lönsamt för huset? Gällande tekniska aspekter kommer följande frågor att behandlas: • • • Hur mycket energi kan utvinnas av solceller och vad ska den användas till? Hur mycket av husets elbehov täcks av solcellerna under de olika årstiderna? Hur sker installationen av solceller och hur påverkas byggkonstruktionen ? Målet med fördjupningsdelen är att undersöka huruvida solceller är en fördelaktig energikälla till huset. 5 1.3 Metodik Genom att använda tidigare kunskaper som har införskaffats under vår utbildning på KTH och genom kunskapsinhämtning under kursens gång ska projekteringen och dimensioneringen av huset göras. Kurskompendium, föreläsningsmaterial, artiklar och böcker ligger till grund för detta arbete. Vad gäller fördjupningsdelen skall en beskrivning av solcellernas funktion och användning genomföras för att ge inblick i systemet samt en bra bas att utgå ifrån vid behandlingen av problemställningen. Undersökningen baseras på böcker, elektroniska källor och intervjuer. Genom dessa källor skall ekonomiska och tekniska aspekter avseende solceller behandlas och besvaras. Med hjälp av berörda lärare kursen ska hjälp och handledning bidra till att effektivisera och förbättra arbetet. 6 2. Huset 2.1 Fastigheten och omvärldsbegränsningar Tomten skall bebyggas och lokaliseras i Malmö, huset har en area på ungefär 125 m2 och ligger på 36 meters höjd över havet. Huset har placerats där den gör på grund av att markytan inte lutar där, därmed blir det enklare både vid dimensioneringen av huset och i utförandet av byggandet. En lutande markyta skulle ge högre kostnader vid byggandet och det skulle dessutom vara svårare att bygga. Huset har även placerats nära naturområdet för att ge lugnare miljö och trivsel, den bidrar även till en vackrare utsikt. Nära tomten finns även en väg vilket underlättar transport till och från huset. Figur 1. Visar läget på huset i tomten Följande data gäller för huset: • • • • Husets bruksarea som är boarea är ungefär 125 m2 vilket också är den så kallade tempererade arean. Huset har ingen biarea såsom garage eller pannrum Byggnadshöjden är 2.6 m Tomtens area är på ungefär 3410 m2 7 2.2 Planlösning Huset är en enplansvilla med totalt 4 rum, badrum, klädvård, hall och kök. Den är tänkt att användas av en vanlig svensk familj bestående av fyra familjemedlemmar. Målet med planlösningen är att skapa ett modernt hus med mycket ljusinsläpp, samt att huset ska underlätta de boendes vardag, det ska alltså vara lätt att röra sig i huset mellan de olika rummen. Till exempel har vardagsrummet och köket placerats mot den östra sidan. Detta för att få ljus i vardagsrum och kök där familjemedlemmar ofta vistas. Vid planritningen har kök och vardagsrum öppen planlösning, detta skall ge en trevligare och finare miljö i huset då familjemedlemmarna ofta vistas där. Vid placeringen av sovrummen har det beaktats att det inte ska vara morgonsol i rummen och således har de lokaliserats på den vänstra sidan. Det har även tagits hänsyn till att huset ska vara funktions anpassat, till exempel är entrén anpassad även för rullstolsbundna, den är lagom stor och är placerad nära toaletten. Dessutom är dörrarna lagom breda för att det ska bli lätt att ta sig in med rullstol. Genom den placering som har gjorts på allrummet så går det lätt att ta sig till de andra rummen i huset via allrummet (ex sovrum, klädvård, toalett), allrummet är på så sätt funktionellt. Rummen som kräver vatten såsom klädvård, badrum och kök har placerats på en sida av huset, syftet är att effektivisera dragningarna av VVS-installationer. Detta är även för att begränsa spridningen vid eventuell vattenläckage från rören. För ritning av planlösning se bilaga 13 2.3 Materialval 2.3.1 Metod Boverkets byggregler har utgjort grunden för valet av byggmaterial till huset. Viktiga egenskaper som har tagits med i valet av material är bland annat investeringskostnader, underhållsbehov, miljöpåverkan och brandsäkerhet. Materialen skall bedömas med poäng som är baserade på kriterier som har satts upp. De olika kriterierna ska ha olika vikt beroende på hur viktiga de är för valet, sedan ska de viktade poängen adderas för varje material och materialet som har högst betyg ska väljas till huset. 8 Valet av de egenskaper som skall tas med vid undersökningen baseras på de föreskrifter som finns i boverkets byggregler: • Investeringkostnad I BBR 2:2, står det: ”Allmänt råd Byggherren får välja de material och tekniska lösningar som är ekonomiskt rimliga och praktiska att sköta så länge lagens krav på ekonomiskt rimlig livslängd uppfylls.” Investeringskostnaden kommer att ges ett högt viktat betyg, detta eftersom det är oftast betydelsefull för köparen och kan ha en avgörande betydselse vid valet av material. • Underhåll 14 § ” Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras” Ovanstående utdrag från boverkets BBR visar att det är viktigt att byggnadsverket ska underhållas och vara i god skikt, taket, fasaden och golvet är en del av byggnadsverket och därför gäller denna punkt för dessa byggnadsdelar. • Beständighet ”4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet” Det är viktigt att byggnadsdelen är beständig, det finns olika typer av angrepp såsom mekaniska och kemiska. Dessa skall undersökas för att bedöma en byggnadsdels beständighet. Vad avser beständighet är också vattentäta skikt viktiga, i boverkets föreskrifter 6:5331 står det: ”Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.” • Miljö 9 I BBR 6:11 står det: ”Material och byggprodukter som används i en byggnad ska inte i sig eller genom sin behandling påverka inomhusmiljön eller byggnadens närmiljö negativt då funktionskraven i dessa regler uppfylls” Att ta hänsyn till miljön är alltså viktigt, de flesta material som finns bedöms som säkra vad gäller inomhus och utomhus miljön, därför kommer främst tillverkningsprocessen för dessa material att granskas med avseende på hur det inverkar på miljön. • Brandsäkerhet ”Material som i byggnadsdelar och fast inredning ska ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelar på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas.” Brandegenskaper är alltså viktiga att ta hänsyn till, speciellt vad gäller taket och fasaden eftersom dessa byggnadsdelar har större chans att utsättas för brand än till exempel golvet. Förutom ovannämnda egenskaper skall andra egenskaper som upplevs som viktiga att undersökas. Till exempel egentyngd, komfort och estetik. 2.3.2 Taktäckning I BBR 5:62 står det angående taktäckning: ”Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. (BFS 2011:26). Allmänt råd Viss brandspridning kan tillåtas på småhus och andra byggnader inom ett bostadsområde utanför koncentrerad centrumbebyggelse samt på friliggande byggnader. Taktäckning på ett brännbart underlag kan då även utföras med brännbart material. Materialet bör då vara i BROOF (t2) (klass T). Sådan taktäckning kan även användas på byggnader inom en koncentrerad centrumbebyggelse, om byggnaden har ett vindsbjälklag i lägst klass REI 60 med obrännbar värmeisolering och vinden inte kan utnyttjas för förvaring eller dylikt” Detta visar att brandsäkerhet är en viktig egenskap för taktäckningen och därför ges den ett högt viktat betyg. Taket på huset har en lutning på 25 grader och möjliggör placering av takpannor. De potentiella tackmaterialen som har valts är tegeltakpanna, betongtakpanna och plåttak av stål. Valet av dessa 10 material grundar sig på att dessa är vanligt förekommande och skulle kunna passa till den typen av hus som ska projekteras i Malmö. Dessutom var grundtaken att använda något av ovannämnda material, och därmed föll det naturligt att undersöka just dessa. De egenskaper som kommer att undersökas är: • • • • • • • Investeringskostnad Egentyngd Underhållsbehov Miljöbedömning Beständighet Estetik Brandsäkerhet - Kommentar till viktning: Det viktade betyget för varje material ska tas fram för att sedan göra en jämförelse och bestämma det material som är mest lämpligt att använda till taket. Värden för viktnigen är 0.1 – 0.2 – 0.3, där 0.1 anses vara mindre viktigt, 0.2 är ganska viktig och 0.3 är mycket viktig. Investeringskostnaden, miljöbedömning, brandsäkerhet och beständigheten anses vara av stor vikt för valet av takmaterial och därför har dessa fått högsta viktningsvärdet 0.3. Egentyngd och underhållsbehov är ganska viktiga och får därmed viktningen 0.2. Att taket är estetiskt tilltalande anses vara mindre viktigt då det finns andra kriterier som är av större vikt och därför ges den lägst viktningsvärde. Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer om betygsättning och val av mateial se bilaga A1. Tegelpannor Investeringskostn. Egentyngd Underhållsbehov Miljöbedömning Beständighet Estetik Bransäkerhet Vikt 0.3 0.2 0.2 0.3 0.3 0.1 0.3 Betyg 3 3 5 4 5 4 5 Viktat betyg 0.9 0.6 1 1.2 1.5 0.4 1.5 Summa: 7.1 11 Betongpannor Investeringskostn. Egentyngd Underhållsbehov Miljöbedömning Beständighet Estetik Brandsäkerhet Vikt 0.3 0.2 0.2 0.3 0.3 0.1 0.3 Betyg 5 2 5 4 5 4 5 Viktat betyg 1.5 0.4 1 1.2 1.5 0.4 1.5 Summa: Takplåt(stål) Investeringskostn. Egentyngd Underhållsbehov Miljöbedömning Beständighet Estetik Brandsäkerhet 7.5 Vikt 0.3 0.2 0.2 0.3 0.3 0.1 0.3 Betyg 3 5 3 2 3 3 5 Viktat betyg 0.9 1 0.6 0.6 0.9 0.3 1.5 Summa: 5.8 De viktade värdena visar att betongtakpannor fick högst betyg (7.5), därmed ska det användas som tacktäckningsmaterial till huset. Det vanligast förekommande betontakpannan är av typen ”Jönåkerpanna”. Den som väljs som tacktäckningsmaterial till huset är tvåkupig och orangefärgad. (monier.se) 2.3.3 Fasad I BBR står det under kapitel 5 5:6 Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller 5:63 Yttervägg och fönster ”Fasadbeklädnader får vid brand inte utveckla värme och rök i sådan omfattning att utrymning och brandsläckning försvåras eller så att stor risk för skador uppstår för personer som vistas i 12 närheten. Allmänt råd Fasadbeklädnader bör vara av svårantändligt material eller uppfylla kraven för klass D-s2,d0 (klass III). (BFS 2002:19).” Ovanstående utdrag visar att brandsäkerhet är en viktig egenskap för fasadmaterialet. Dessutom kommer de andra viktiga egenskaperna som gällde för taket att även undersökas för fasaden. Som fasadmaterial ska en jämförelse göras mellan tre olika material: Tegel, trä och betong. Valet av just dessa material beror på att det är de mest använda material för ett småhus och således skulle de passa bra till vårt hus. De egenskaper som ska tas hänsyn till vid val av fasadmaterial är: • • • • • • • Investeringskostnad Brandsäkerhet Miljö Underhållsbehov Densitet Beständighet Estetik - Kommentar till viktning: Systemet för viktning är densamma som för takmaterial, brandsäkerhet anses vara väldigt viktig och får 0.3 i viktningsvärde. Detsamma gäller investeringskostnad, miljöbedömning och beständighet. Densitet anses vara ganska viktig och får 0.2 i viktningsvärde. Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer om betygsättning och val av mateial se bilaga A2 Betongfasad Investeringskostn. Brandsäkerhet Miljöbedömning Underhållsbehov Densitet Beständighet Estetik Vikt 0.3 0.3 0.3 0.2 0.2 0.3 0.1 Betyg 3 5 2 5 4 3 2 Viktat betyg 0.9 1.5 0.6 1 0.8 0.9 0.2 Summa: 5.9 13 Tegelfasad Investeringskostn. Brandsäkerhet Miljöbedömning Underhållsbehov Densitet Beständighet Estetik Vikt 0.3 0.3 0.3 0.2 0.2 0.3 0.1 Betyg 3 5 3 4 3 3 4 Viktat betyg 0.9 1.5 0.9 0.8 0.6 0.9 0.4 Summa: Träfasad Investeringskostn. Brandsäkerhet Miljöbedömning Underhållsbehov Densitet Beständighet Estetik 5.7 Vikt 0.3 0.3 0.3 0.2 0.2 0.3 0.1 Betyg 5 3 5 3 2 2 5 Viktat betyg 1.5 0.9 1.5 0.6 0.4 0.6 0.5 Summa: 6 Träfasaden fick högst betyg och blir därmed vårt val. Fasaden skall bestå av ytterpaneler av trä med måtten 21*195 mm. Panelbrädorna kommer att monteras stående. De längsgående skarvarna täcks med lockpanel eller lockläkt. Före montering så bör fasadbeklädnaden ytbehandlas med grundolja, grundfärg och färdigfärg. Vid monteringen gäller det också att säkerställa luftning bakom panelen. (byggmax.com) 2.3.4 Invändigt golvmaterial i vardagsrum, sovrum och hall I BBR kap 5:2 står det under ”Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar”: ”Golvbeläggning A1fl, A2fl, Bfl, Cfl, Dfl, Efl (obrännbart golv och klass G). Klassen A1fl är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. 14 Klasserna A2fl, Bfl, Cfl, Dfl kombineras alltid med någon av följande tilläggsklasser: – s1 golvmaterialet får avge en begränsad mängd med brandgaser. – s2 inget krav på begränsad produktion av brandgaser. Klassen Efl är den lägsta klassen och kombineras inte med någon tilläggsklass. (BFS 2002:19). Allmänt råd Exempel på klassbeteckningar: A1fl (obrännbart golv), Cfl-s1 (klass G), Dfl-s1 (klass G). (BFS 2002:19).” För valet av golvmaterial till vardagsrum, sovrum och hall ska en jämförelse mellan träparkett, marmor och laminat göras. Vårt hus har en öppen planlösning mellan kök och vardagsrum, därför anses två skilda material mellan kök och vardagsrum var ej estetiskt tilltalande. Det är mycket viktigt att golvmaterialet inte är fuktkänslig, vilket även ett krav som ställs i BBR. Dessutom bör golvet vara estetisk tilltalande då den omfattar stora delar av huset, men även bekvämligheten är en viktig del av valet av golvmaterial. Utöver dessa krav bör materialet vara relativt billigt. De faktorer som kommer att tas hänsyn till i samband med valet av golvmaterial är följande: • Investeringskostnad Underhållsvänlighet Miljöbedömning Estetisk Komfort - Kommentar till viktning: • • • • Alla egenskaper ges samma viktningsvärde, komforten anses vara ganska viktig och ges värdet 0.2. Nedanstående tabeller visar resultatet av undersökninge, för utförligare detaljer se bilaga A3 Träparkett Investeringskostn. Underhållsbehov Miljöbedömning Estetik Komfort Vikt 0.3 0.2 0.3 0.1 0.2 Betyg 4 3 4 5 5 Viktat betyg 1.2 0.6 1.2 0.5 1 Summa: 4.6 15 Marmor Investeringskostn. Underhållsbehov Miljöbedömning Estetik Komfort Vikt Betyg Viktat betyg 0.3 0.2 0.3 0.1 0.2 1 4 5 5 5 0.3 0.8 1.5 0.5 1 Summa: Laminat Investeringskostn. Underhållsbehov Miljöbedömning Estetik Komfort 4.1 Vikt 0.3 0.2 0.3 0.1 0.2 Betyg 3 4 4 5 4 Viktat betyg 1.2 0.8 1.2 0.5 0.8 Summa: 4.5 Det kan konstateras från ovanstående viktade värden att träparkett fick högsta betyg (4.6) och därav kommer detta väljas som golvmaterial till vardagsrum, kök och hall. Den parkett som väljs av typen ”Ek lackad 4-stav”, den är 14 mm i tjocklek och ytskiktet består av ek. Den har genomgått sju lager ytbehandling. Plankorna är består av tre lager äkta trä som är limmade tillsammans. Färgen på parketten är brun. (byggmax.com) 2.3.5 Invändigt golvmaterial i badrummet Enligt BBR 6:5331 står det angående vattentäta skikt: ” Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt” 16 Kravet för vattentäta skikt uppfylls för plastgolv marmor och klinker, därför ska en jämförelse göras mellan dessa material. I värdeanalysen har fem viktiga egenskaper beaktats, dessa är: • • • • • Investeringskostnad Bekvämlighet Miljöbedömning Beständighet Estetik Vad avser bekvämlighet menas att golvet inte ska upplevas för hårt eller kallt när man går på det. - Kommentar till viktning: Vid viktning ges investeringskostnad, miljöpåverkan och beständighet högst viktningsvärde, medan bekvämlighet får näst högst viktningsvärde då denna egenskap anses vara ganska betydelsefull. Estetik är minst viktigt och får det lägsta värdet. Resultatet av undersökningen visas här nedan, för utförligare detaljer se bilaga A4 Plastgolv Investeringskostn. Bekvämlighet Miljöbedömning Beständighet Estetik Vikt 0.3 0.2 0.3 0.3 0.1 Betyg 5 5 4 3 2 Viktat betyg 1.5 1 1.2 0.9 0.2 Summa: Marmor Investeringskostn. Bekvämlighet Miljöbedömning Beständighet Estetik 4.8 Vikt 0.3 0.2 0.3 0.3 0.1 Betyg 1 2 5 4 5 Viktat betyg 0.3 0.4 1.5 1.2 0.5 Summa: 3.9 17 Klinker Investeringskostn. Bekvämlighet Miljöbedömning Beständighet Estetik Vikt 0.3 0.2 0.3 0.3 0.1 Betyg 2 2 5 4 4 Viktat betyg 0.6 0.4 1.5 1.2 0.4 Summa: 4.1 Plastgolv fick höst betyg och blir därmed vårt val. Det plastgolv som väljs är av typen ”Forbo Våtrumsgolv Aqualon Orient”. Den har en tjocklek på 2 mm och en bredd på 2m. Slitlängden är på 0.35 mm. Den kan anslutas till golvbrunnar och dessutom har plastgolvet ytbehandlats för att ge extra stegsäkerhet. (golvshop.se) 18 3 Solceller 3.1 Hur fungerar solceller Solenergi omvandlas till elektrisk energi utan att varken bränsle eller rörliga delar behövs. Dessutom är energisystemet miljövänligt eftersom det inte avger några utsläpp. När solens strålar träffar solcellen så skapas en elektrisk spänning mellan cellernas fram- och baksida, denna spänning leder till att solcellens elektroner drivs i en bestämd riktning, vilket ger upphov till elektrisk energi. Framsidan av solcellen har ett metalliskt nät som har i uppgift att samla in strömmen men samtidigt släppa igenom ljus. Baksidan av cellen är täckt med ett ledande metallskikt, med hjälp av ledningar som är anslutna till både fram-och baksidan på cellen så tas strömmen ut från cellen. (Energimyndigheten, 2005) 3.2 Solcellens funktion – djupgående beskrivning Solcellen består av en halvledardiod som i sin tur är uppbyggd av en tunn skiva bestående av halvledamaterial. På varje sida av halvledarmaterialet finns en elektrisk kontakt som är utformad på så vis att ljus kan tränga in dessa. Halvledarmaterialet är uppdelad i två olika delar med olika ledningstyper som kallas n-typ och p-typ. Mellan de olika ledningstyperna skapas ett elektriskfält. Fältet har i uppgift att driva över elektroner till n-sidan då solljus har absorberats i halvledarmaterialet och elektroner har frigjorts. Samtidigt bildas ett underskott av elektroner på psidan, som därmed blir positiv laddad. Denna elektronförskjutning gör i sin tur att det uppstår en elektrisk spänning mellan halvledarmaterialen, och därefter erhålls elektriskspänning. (Nationalencyklopedin, 2012) 19 Figur 2. Illustration över hur elektrisk spänning erhålls En solcell alstrar en elektrisk spänning som endast motsvarar en halv volt. Det är just därför som flera solceller seriekopplas till en solcellsmodul, på så sätt fås önskad spänning, solceller sammansatta till en monteringsfärdig enhet kallas alltså för solcellsmodul och är den viktigaste delen i ett solcellssystem. Solcellerna som är i modulen inkapslas så att de blir beständiga mot bland annat väder och vind. På baksidan av modulen monteras kablage för elektrisk anslutning. Glaskanten omges oftast av en aluminiumram med monteringshål. Materialet i modulen väljs på så sätt att livslängden blir större än 20 år. (Ekvall, 2005) De solceller som är mest användbara i marknaden idag har en verkningsgrad på 13 %, vilket innebär att 13 % av solenergin som når solcellen omvandlas till el, medan resterande del av infallande solljus omvandlas till värme. För att kunna producera så mycket el som möjligt bör solcellerna placeras på så sätt att så mycket solljus som möjligt når solcellerna. En solcellsanläggning ger en effekt på 1 kW då den är placerad rakt mot söder med en lutning på 30-50 grader, den årliga produktionen av el motsvarar då 850 kWh och anläggningen upptar endast en yta på ungefär 8 m2. (Energimyndigheten, 2012) 3.3 Olika typer av solceller Det finns olika typer av solceller och de tillverkas i flera varianter, oftast används kisel som råvara. De mest använda solcellerna tillverkas av kiselskivor och är 10x10 till 15x15 cm. Dessa skivor kan bestå av en- eller flerkristallint kisel. Verkningsgraden denna typ av solcell som består av skivbaserade kiselceller är 12–15 %. Solceller tillverkade med enkristallint kisel har den typiska mångfasetterande blåa färgen medan enkristallint kisel är enfärgade och är oftast svarta eller blåa.9 Tunnfilmsmoduler är en annan typ av solceller, tillverkningen av dessa solceller sker genom att en hel modul beläggs med en tunn film av det aktiva solcellsmaterialet, detta ger således lägre energiåtgång, men däremot är verkningsgraden lägre för denna typ av solceller i jämförelse med kristallina kiselsolceller, verkningsgraden ligger på 7-11 %. 11 Utseendemässigt är tunnfilmsmoduler homogena och har vanligtvis en mörk färg. Solcellsmoduler har en teknisk 20 livslängd på ungefär 25 år. (Sidén, 2009) Nedan visas bilder på de tre olika solcellstyperna: Figur 3. Solcell av flerkristallin kisel Figur 4. Enkristallint kisel Figur 5. Tunnfilmsmoduler 3.4 Användning av solceller i Sverige Solcellsindustri är en starkt växande bransch, under de senaste tio åren har denna industri växt globalt med en ökning på hela 40 % per år. Världsomsättningen för denna industri är på ungefär 100 miljarder kronor och har tusentals anställda som jobbar inom denna industri. (Malm, Uppsala universitet 2007) Användning av solceller i Sverige är begränsad eftersom den är beroende av antalet soltimmar som inte är så många under året, speciellt under de mörkaste månaderna. Solceller i Sverige används främst till, båtar, husvagnar och sommarstugor som inte är anslutna till elnätet. Men användningen av solceller på byggnader ökat, det var främst under 1990-talet som användningen började öka på grund av teknikens framgång, men det beror också på stödinsatser i bl.a. Japan och Tyskland. I Sverige har det sedan 2005 antagit ett statligt stöd till solcellsinstallationer på offentliga byggnader, vilket har gynnat solcellsmarkanden. Det är länsstyrelserna och boverket som har i uppgift att administrera stödsystemet som innebär att den som äger anläggningen får 70 % av projektkostnaden som stöd, gränsen för stödet sträcker sig upp till fem miljoner kronor per byggnad. (Sidén, 2009) 21 Figur 6. Kårhuset i Malmö – Anläggning med solceller 4 Utnyttjandet av solenergin 4.1 Globalstrålning Som det tidigare har poängterats har de solceller som används på marknaden idag en verkningsgrad på 13 %. Mängden solstrålning som träffar en yta kallas för globalstrålning. Globalstrålningen avser summan av strålningen från solen, men den omfattar även övriga så kallade diffusa strålningar från himlavalvet som reflekteras av moln och atmosfärsmolekyler. Instrumentet som mäter solstrålningen registerarar mätdata som kallas för globals irradians. Global irradians mäts som den infallande strålningseffekten per ytenhet, vilket anges i W/m². Solinstrålningen över en period erhålls genom integration över tid, tidsperioden kan exempelvis vara timme, dygn, månad eller år. Enheten anges i kWh/ m². eller MJ/ m² för månads och årsvärden. Den årliga globalstrålningen har ökat med mer än 5 % i Sverige sedan i mitten av 1980-talet fram till 2005, denna ökning gäller i stort sett över hela Europa. Faktorerna som påverkar den globala solstrålningen är bland annat solhöjden och molnigheten, minskad molnighet gör att solinstrålningen ökar. Figur 7. Globalstrålning för hela år sedan 1983 i Sverige, den svarta linjen visar en ökning av solinstrålningen. 4.2 Solinstrålningen med avseende på vårt hus 22 Den globala strålningen ökar i Sverige och dessutom är den högst i de södra delarna av landet. Detta medför att vårt hus som är beläget i Malmö har tillsynes de optimala förutsättningarna för utnyttja solinstrålningen. Här nedan visas en karta på den globala instrålningen under ett år i Sverige, kartan visar att solinstrålningen är som högst i söder där Malmö är belägen. (SMHI 2012) Figur 8. Solinstrålning under ett år i Sverige Typiska månader har valts som representerar de fyra olika årstiderna är, juni, oktober, april och december. Årstid Månad Sommar Höst Vinter Vår Juni Oktober December April Globalstrålning (kWh/m2) 170 45 10 115 23 Solcellerna ska täcka hela taket förutom husets gavel. Valet av denna placering grundar sig på att solstrålarna fångas bäst när solcellerna placeras på taket. Solcellerna kommer att placeras 0.5 m ifrån varje kant, detta för att underlätta installation och underhåll (Nordqvist, 2012). Solcellerna kommer då att ha en längd på 13 m och bredden på 1.52 m på varje tak sida, detta ger således en total area på: 2 * (13 * 1.52) = 39.5 m2. Solcellerna bör ha en lutning där solstrålarna infaller vinkelrät mot modulerna, detta kan åstadkommas genom en lutning som ligger mellan 35-50 grader. Lutningen på solcellsmodulerna till vårt hus har valts till 37 grader, denna lutning ger maximal årlig elproduktion från solen, se nedanstående figur. Figur 9. Den blåa kurvan visar att maximal årlig elproduktion nås vid ca 37 grader Solcellerna som har valts är av typen polykristallin solcellmodul av Sunset, dessa har en verkningsgrad på ca 14%. Valet av denna typ av beror på att den är prisvärd och ger hög strömstyrka. Den ger dessutom bra skydd mot fukt och UV-stabilitet. Måttet på varje solcellsmodul är 985x458x40 mm (conrad, 2012) Solcellssystemet till huset ska vara nätanslutet, orsaken till det är att det kan fås ett statligt bidrag för nätanslutna solcellssystem. Bidraget är på maximalt 45 % av investeringskostnader och gäller för alla typer av nätanslutna solceller, alltså även för privat personer. Dessutom kan den överproducerade elen (t.e.x. under sommarmånaderna) distribueras till elnätet och på så sätt kvittas den mot elkonsumtionen (energimyndigheten, 2007) . När solceller ansluts till nätet krävs ingen lagring av den producerade elen, det som däremot är nödvändigt är växelriktare som omvandlar likströmmen till växelström, den har också skyddsfunktioner. Det behövs heller ingen batterilagring för nätanslutna solceller om de producerar mindre än 15 % av den totala elektriska energi som används på nätet. Detta kommer inte att sker förräns om ett eller två decennier fram i tiden. Då måste även en förändring ske av nätets sätt att fungera. Solceller på taken till småhus är de vanligaste typerna av nätanslutna system och är väldigt vanliga i industriländer (Green, 2002) 24 5. Konstruktionen 5.1.Stomme Stommen av huset består av de bärande ytterväggarna som i huvudsak består av träreglar 170 x45 mm och med cc på 600mm, vissa innerväggar utgör även stommen, dessa består också av träreglar men är något mindre i tjocklek än de bärande ytterväggarna (se bilaga 13). Takstolar av trä utgör också stommen. Valet av trä som byggnadsmaterial för stommen baseras på materialundersökningen ovan. Trä är också ett flexibelt byggmaterial, det går till exempel att ha stenfasad på trähus om så önskas. 5.2 Taket Takkonstruktionen kommer att bestå av takstolar i trä med ett centrumavstånd på 1200 mm. Ovanför takstolarna ska råspont sättas och på den ska underlagspapp placeras. Takets yta består av betongtakpannor av typen ”Jönåkerpanna”, pannan är slät och estetiskt tilltalande, dessutom är energiförbrukning lägre vid tillverkning av betongtakpannor än pannor gjorda av tegel, vilket har konstaterats genom undersökningen av materialvalen. Taket har också en klimatskyddande funktion och är monterad på bärläckt som i sin tur ligger på ströläckt med underliggande takpapp. Pappens funktion är att förhindra att vatten tränger in i konstruktionen, hängrännan är monterad under takpappen för att förhindra att fukt tränger in under plåten (se bilaga 13). Takstolarna har en lutning på 25 grader, detta gör att utrymmet blir tillräckligt för att inreda vinden. Takstolarna kan då få den vanliga formen d.v.s. den består av raka över- och underarmstränger och diagonaler i mitten vilket gör att takstolen har formen av ett W. Mellan takstolarna ska en ångspärr av typen PE-folie placeras. På utsidan ska gipsskivor läggas och de skall utgöra innertaket. Vinden ska isoleras med minerallull med en tjocklek på 360 mm. 5.3 Väggarna Ytterväggarna i huset utgör en del av stommen, dessa är 0.38 m i tjocklek och består av luftspalt, träreglar 45 x 170 mm och minerallull som isoleringsmaterial med en tjocklek på 45mm. För skydd mot brand ska det finnas gipsskiva på insidan av väggen. Väggarna har till uppgift att bära bjälklag och takstolarna och föra ner lasterna. Vid monteringen av ytterväggarna ska de stående reglarna ställas upp. Efter det monteras gipsskivan, fasadskivan och lockpanelen. Mellan reglarna ska isolering placeras på så sätt att den 25 ligger tätt intill gipsskivan. Utanför detta läggs ångspärren som är av typen PE-folie. Sedan skall el- och vatten rör placeras i väggen och därefter ska de liggande reglerna sättas fast i de stående och isoleringen kommer läggas mellan de liggande reglerna (se bilaga 13) Det finns även innerväggar som har en bärande funktion och dessa är 0.1 m vilket är mindre än ytterväggarna. De består också av träreglarna 45x70 mm och mineralull som isolering, på vardera sida av innerväggen skall gipsskivor placeras för skydd mot brand. 5.4 Grundläggning Eftersom markförutsättningarna är bra kan platta på mark användas som grundläggningsmetod, dessutom är denna metod lämplig att använda för små hus. Platta på mark är enkel och välisolerad grundläggningsmetod samt beständig mot fukt. Plattan är gjord i betong och har en tjocklek på 300 mm. För att förhindra att fukt tränger upp i plattan bör ett kapillärbrytande skikt finnas under plattan. Det ska åstadkommas genom att ha lättklinker nere i grunden, dräneringsrör kommer placeras i lättklinkern för att föra bort vattnet, det är av vikt att dräneringsröret placeras nedanför plattans lägsta punkt för att säkerställa att vattnet inte kommer i kontakt med plattan och att den leds bort från huset (se bilaga 13). 5.5 Bjälklag Bjälklaget kommer att utgöras av takstolarna och den isolering som finns mellan dem. Bjälklaget ska ha en bärande och avskiljande funktion, den ska bära vertikala laster men även överföra horisontella laster ner till huset stabila komponenter såsom vägg och golv. Dessutom måste bjälklaget ha tillräcklig styvhet för att på så vis förhindra att obehag i form av svikt och svängningar uppkommer. I husets gavel ska en inspektions lucka upprättas, anledningen är dels att ge möjlighet att inspektera vindsutrymmet och dels att underlätta service och kontroll av FTX-systemet som kommer att placeras där. 5.6 Fönster Fönsterna i huset är stora för att släppa in så mycket solljus som möjligt, de är av typen treglasfönster för att de har lägre U-värde än äldre tvåglasfönster, vilket innebär att värmen hålls kvar bättre och att risken för kallras och drag minskar. 5.7 Lastberäkningar 26 Beräkningar av husets laster finns i bilaga H. Här följer en sammanfattning på resultatet av beräkningarna: Q egen (kN) Q tak Takbjälklag + takbeklädnad takisolering = 173 kN Q golv Trä(parkett) + betong = 605.71 kN Q väggar Ytterväggar + innerväggar = 32 kN + Försummats: Installationer, icke bärande innerväggar, fönster och dörrar. Q egen Q tak + Q golv + Q väggar = 810 kN Q nyttig (kN) Bunden nyttig last: Qk = 0,5 kN/m2 Fri nyttig last: Qh = 1,5 kN/m2 (𝜓 = 1) (𝜓 = 0,33) Reduktionsfaktor = 0,7. Husets area= 124.49 m2. Q nyttig (kN) Q nyttig = (0,7(0,5+1,5*0,33) * 124.49 = 86,7 kN Q snö (kN) Dimensionerad snölast: Q snö: Sk = 𝜇 * S0 = 1,3 * 2,0 = 2,6 kN/m2 Q snö = Sk * takets area = 2,6 * 194.06 = = 504 kN 27 Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö = 1401 kN 6 Installationer 6.1 Sanitet Rum som behöver tillgång till tapp-och spillvatten ledningar är: Kök, badrum, och klädvård. I vårt hus har det valts att placera vattenkrävande apparater såsom tvättmaskin och diskmaskin i en sida av huset , detta för att det ska bli enklare att dra vattenledningar från och till huset och dessutom blir inte ledningarna så långa. Värmeväxlaren kommer att placeras i klädvården vilket är bra med avseende på längden av vattenledningarna. Genom att ledningarnas längd blir kortare kommer detta medföra mindre energiförluster av varmvattnet och även mindre installationskostnader. Vatten och avloppssystemet är kopplad till det kommunala systemet i Malmö. Det kommunala servisledningen ligger på ett djup på 2m och ca 7 m från huset. Tillgängligt tryck i kommunens ledning är 550 kPa vilket beräknas med. Metodiken för uppkopplingen av rören beträffande vatten och avloppssytemet baseras på rör i rör metoden.Alltså ett inre rör för vatten och ett yttre skyddsrör. Rördragningen i våtrummet är ett känsligt område, då risken för att konstruktionen skadas är ganska stort i detta avseende. Rördragning får inte ske i väggar vid badkaret och minst en meter utanför detta. Dessutom får rördragning inte ske under hela badrumsgolvet. Detta har vi tagit hänsyn till vid dimensionering av rören och placeringen av badkaret exempelvis. Det är viktigt att både kall och varmvattenrören isoleras väl, detta för att unvika bland annat att kallvattenrören blir uppvärmda av golvvärmeslingorna som, då båda går under bjälklaget. För dimensioneringen av rören har kopparrör valts, valet grundar sig på att kopparör är av hög kvalitet, tillskillnad från plaströr så avger inte dessa rör giftiga gaser vid bränder. Placeringen av spillvattenrör och vattenledningsrör framgår av bilaga F. 6.2 Värme Huset har vattenburen golvvärme som uppvärmningssystem. Fördelen med systemet är att man får ett varmt och behagligt golv, samtidigt som innertemperaturen sänks något. Andra fördelar är att den har lång livslängd, är korrosionsfri och prisvärd (alltombostad, 2012). Golvvärmen består av slingor som skall finnas i golvspånskivor ovanför betongplattan och under invändigt 28 golvmaterial (bilaga 13) Slingorna ska dras genom hela den uppvärmda delen av huset. De varmare rören skall placeras nära fönstren eftersom det är som kallast där. Som golvvärmec har ”Upnor golvvärmesystem 17” valts för att den ger möjlighet att sänka energiförbrukningen och det fås en jämn temperaturfördelning i rummen. Som värmesystem har fjärvärme valts till huset där golvvärmen är kopplad, detta eftersom denna typ av värmesystem är miljövänlig och billig. Systemet är också säkert och tar liten plats i huset, vilket är fördelaktigt. Ur ett ekonomiskt perspektiv är fjärrvärme ett bra värmesystem, detta eftersom installation-och driftkostnader är relativt låga och fjärvärmesystemet bidrar även till att öka husets värde (energimyndigheten, 2011). Fjärrvärmecentralen som har valts är av typen Mini Eco från alfalaval, där dragningen av rören sker i plattan Som varmvattenberedare väljs ”NIBE COMPACT”, den har en effekt på 3000 W, valet av denna beredare beror på att den har bra skydd mot korrosion och är utformad för att passa in i hemmiljön (nibe, 2012). Enligt boverkets byggregler 2011 ska byggnadens specifika energianvändning ligga under 90 kwh per m2, vilket detta hus klarar, energibehovet för huset är 87.5 kwh per m2. (se bilaga D). 6.3 Ventilation Syftet med ventilation är att bortföra förorenad luft från en byggnad som exempelvis orsakas av matlagning och möbler samt tillföra ny luft till byggnaden. Det finns olika typer av ventilationssystem bland annat självdrag, frånluftssystem och FTX-system. Som ventilationssystem har det valts ett FTX-system till huset, alltså från- och tilluftsventilation med återvinning. Valet av detta system beror på att huset får bra inomhusklimat och även minskad energianvändning. Dessutom är systemet oberoende av väderleken och kräver inte höga underhållskostnader (energimyndigheten, 2012). Det är viktigt att placera FTX-aggregatet på ett sådant sätt att underhållning och rensning blir enkel, detta är ett krav i BBR, I 6:254 under rubriken installationer står det: ”Ventilationsinstallationer ska vara placerade och utformade så att de är åtkomliga för underhåll och rensning. Huvud- och samlingskanaler ska ha fasta mätuttag för flödesmätning” För att uppfylla detta skall aggregatet befinna sig i taket och skall kunna nås genom inspektionsluckan som finns i husets gavel, på så sätt blir den lätt åtkomplig för underhåll och rengöring. Ventilationsrören ska isoleras med kondensstrumpa på 315x30mm, detta för att förhindra att kondens uppstår. Aggregatet som har valts är av typen REGO-600HE-EC med maximal luftmängd på 140 l/s och med en värmeåtervinningsgrad på upp till 89 %. Elanslutningen för detta aggregat är med stickpropp i vägguttag, 230 V och 10 A säkring 29 Figur 10. Aggregatet som skall användas REGO-600HE-EC Valet av just detta aggregat beror på att den är tystlåten och användarvänlig samt att den är flexibel för inspektion. Det går lätt att installera aggregatet och den är lättstyrd. En stor fördel är dess maximala återvinningsgrad i förhållande till dess minimala energiförbrukning. Den kan också placeras på vindsutrymmen och även andra ställen oavsett om det är kallt eller varmt. (luftbutiken, 2012) Ventilationskanalerna i huset kommer att ha olika dimensioner beroende på flödena, fördelningskanalerna kommer ha dimensionerna 80-120 mm medan kanalerna närmast tilluftsdonen och frånluftsdonen ska ha dimensionen 60-80 mm. Tilluft-och frånluftskanaler ska placeras i takets nedre del. I sovrum, vardagsrum, hall och allrum ska tilluftskanaler dras, i de övriga rummen ska frånluftkanaler placeras. Vad gäller placeringen av tilluftsdonen kommer de att placeras där tilluftkanaler finns och lika så för frånsluftsdonen, de ska fästas i taket. Som tilluftsdon används ”Tilluftsdon VST 100” från luftbutiken, valet av denna don beror på att den är relativ billig och har en reglerbar inställning av luftflödet, dessutom kan den monteras både i tak och vägg. Som frånluftsdon har ”Frånluftsdon 100” valts, den har stort strypområde och enkel att injustera. Utöver detta har donen låg ljudnivå vid höga tryckfall och dess lackerade färg ger en smutsavvisande yta. För beräkningar av ventilationsbehov och för dragningar av från- och tilluftkanaler (se bilaga C och 13) 6.4 El Beräkning av husets effektbehov: Enhet Effektbehov, P (W) Spisplatta med ugn 5000 FTX-aggregat Diskmaskin 191 2000 30 Tvättmaskin 3000 Torktumlare 2000 Varmvattenberedare 3000 Kyl 2000 Frys 2000 P =19191 W P =19191 W Reduktionsfaktorn är: 0.7 ger Ptot = 0.7 * 19191 = 13433.7 W Valet av huvudsäkring utgås från beräkning av strömmen enligt följande formel: P = U * I * √3 , där U = 400 V vilket ger I = P / U *√3 = 19.4 A Huvudsäkringen väljs därför till 20 A Antalet eluttag i varje rum skall beräknas, beräkningen utgår från de regler som finns tillskriva i boken ”Elinstallationer i byggnader - Uttag och andra anslutningspunkter ”. Antalet uttag ska vara L/4 enligt boken, där L är rummets vägglängd. Följande erhålls Rum Vardagsrum Kök Sovrum 1 Sovrum 2 Hall WC Allrum Klädvård L /4 4.7 3.3 2.66 2.67 2 2 3.42 3.24 Antal uttag 5 3 3 3 2 2 3 3 Antalet eluttag har avrundats efter beräkning av L/4. 31 Det ska finnas minst en anslutningspunkt i varje rum och om arean överstiger 15 m2 ska det finnas ytterligare en för varje nytt tiotal kvadratmeter. I vårt hus innebär det att det skall finnas minst en anslutningspunkt i sovrummen, hallen, klädvården och allrummet. I vardagsrum och kök ska det finnas mer än en anslutningspunkt då arean överstiger 15 m2. Toaletten ska ha en egen separat anslutningspunkt. Gruppfördelning: Grupp 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Anslutet Frys Kyl Tvättmaskin Vardagsrum & kök Spis Sovrum 1, 2 och allrum Diskmaskin Klädvård och WC Torktumlare Fas 1-fas 1-fas 1-fas 1-fas 3-fas 1-fas Ledning (mm2) 1.5 1.5 1.5 1.5 2.5 1.5 Säkring (A) 10 10 10 10 16 10 1-fas 1-fas 1-fas 1.5 1.5 1.5 10 10 10 För dragningar av elkablar se bilaga 13 6.5 solceller Då solcellerna ska placeras på taket får inga hinder vara ivägen för solljuset, grenar och annat som skymmer solljuset bör klippas. Vid installation av solcellerna är det viktigt att underlagret är stabilt. Takpannorna som är i ett dåligt skikt bör bytas ut eftersom solcellerna kommer att vara monterade under lång tid. Det gäller att placera fästen på taken och säkra de med rostfria bultar (Nordquist, 2012). 32 Figur 11. Fästen till solcellssystemet Därefter ska skivor av metall placeras på fästerna, dessa fungerar som” hållare” , på dem kommer solcellsmodulerna att fästas. Det är av vikt att beakta att modulerna blir varma vilket kan leda till oönskad uppvärmning av byggnaden. För att undvika detta måste det finnas en luftspalt bakom modulerna som ventilerar bort värmen. Luftspalten bidrar också till att öka systemets prestande eftersom stigande temperaturer gör att solcellernas verkningsgrad minskar. Efter att solcellsmodulerna är fästa ska de vridas så att en vinkel på 37 grader fås, denna vinkel är den optimala för huset (se figur ). Figur 12. Metallskivor placeras i fästerna Figur 13 solcellsmoduler fästs och ska roteras till önskad vinkel Det gäller nu att montera alla kablar och ledningar för systemet på rätt sätt. Spänningar som alstras från modulerna kan vara så höga att de kan leda till allvarliga skador eller döda den oförsiktige, de kan även leda till stor brandfara. Därför måste elinstallationen för seriekopplade moduler utföras av en tränad elektriker. Vidare gäller det att säkerställa tätskikten då kabeldragningar innebär håltagningar i byggnaden, det är viktigt för att undvika läckage. Solcellsmoduler seriekopplas i strängar, strängarna parallellkopplas i sin tur till en kopplingslåda, från kopplingslådan dras kablarna till växelriktaren via en DC-brytare . Denna har som funktion att bryta strömmen vilket kan behövas vid service av växelriktaren. Brytaren bör placeras i nära av växelriktaren för att göra det enklare att frånskilja växelriktaren. Växelriktaren har som uppgift att filtrera strömmen innan den matas vidare, den minimerar övertoner och producerar ström i så ren form som möjligt. Den har också en funktion som gör att effekten av strömmen kan maximeras, funktionen kallas ”maximum power point tracker”. Det gäller att placera växelriktaren så nära modulerna som möjligt för att undvika resistvia förlusten av strömmen. Systemet kopplas därefter från växelriktaren till byggnadens elcentral via en ACbrytare och en elmätare. AC-brytaren gör att växelriktaren kan frånskiljas från nätets spänning, vilket kan behövas vid service och underhåll. Elmätaren ger kontroll över systemets elproduktion. (Installationsguiden, 2011) 33 Figur 14. Växelriktare Nedanstående CAD-ritning visar var de olika solcellskomponenterna ska placeras i huset och hur de är kopplade med varandra: Figur 15. Ritning visande apparater och kopplingarna mellan de för vårt hus Eftersom växelriktaren bör placeras nära solcellsmodulerna kommer den att placeras på vinden, på så sätt blir avståndet kort mellan den och modulerna. DC-brytaren bör vara nära växelriktaren och kommer också att vara i vinden. Förutom detta kommer även kopplingslådan och ACbrytaren att placeras där. Varför dessa apparater placeras i vinden beror också på att de inte 34 behöver användas så ofta, bara vid underhåll och service. Däremot placeras elmätaren och elcentralen i hallen, detta eftersom elmätaren är en viktig komponent i solcellsystemet som ofta används för att kontrollera hur mycket el som systemet producerar. Elcentralen är placerad i hallen eftersom den är viktig för husets elförsörjning och brukar användas mer än de övriga apparaterna (t.ex. vid byte av säkringar eller propp). Från elcentralen går elen till husets elsystem eller till elnätet om det produceras ett överskott av elen. Solcellsystemet är enkelt att sköta och kräver igen större underhållsinsats. För att kontrollera status för systemet räcker det med att kontrollera växelriktaren. Ibland kan det krävas skottning av snön på vintern. För rengöring av modulerna räcker det oftast med vanligt regn, men ibland kanske regnet inte lyckas rengöra modulerna eller så kan det finnas estetiska motiv för rengöring. Då bör man rengöra modulerna på egen hand och då gäller det att vara försiktig så att inte modulglasen tar skada (Nordquist, 2012) 7 Effekt- och energibehov 7.1 Husets effekt- och energibehov Husets totala energibehov ligger på 87,5 kWh/m2 * år vilket klarar boverkets krav som ligger på 90 kWh/m2 * år för en annan typ av uppvärmningsystem än elvärme, i vårt fall är det fjärrvärme. Vid beräkningen av energibehovet har summan av energibehov på grund av värmeförluster QF beaktats, och dessutom behovet för tappvarmvatten som ligger på 30 kwh/år (bilaga E) Effektbehovet för uppvärmning är den värmeeffekt som behövs för att få en inomhustemperatur som är behaglig vid lägsta dimensionerande utomhustemperatur. Vid beräkningen har hänsyn tagits till läckflödesförluster, transmissionsförluster och ventilationsflödesförluster. Köldbryggornas inverkan är även beräknad. Husets har ett totalt effektbehov på 1.825 kW. Effektbehovet har beräknats separat för varje rum i huset. Rum Effektbehov (W) Sovrum 1 -156.641 Sovrum 2 -147.662 Vardagsrum och kök -828.24 Allrum -148.252 35 Klädvård -261.795 Badrum -85.479 Hall -197.856 Det sammanlagda effektbehovet för alla rum: Φtot = - 1.825 kW För utförliga beräkningar på effektbehov (bilaga D). 7.2 Energi- och elpris beräkningar på solceller Nedanstående tabell visar globalstrålningen under de olika årstiderna och den effektiva energin som kan utnyttjas under varje årstid av solcellerna (SMHI, 2012). Den effektiva energin är beräknad genom att multiplicera globalstrålningen med solcellsystemets area, sedan divideras resultatet med antalet dagar i månaden, och tillslut multipliceras det erhållna resultatet med verkningsgraden som är 0.14. Då fås effektiv energi i kWh per dygn. Årstid Månad Globalstrålning (kWh/m2) Sommar Höst Vinter Vår Juni Oktober December April 170 45 10 115 Effektiv energi (verkningsgrad 14%) (kWh per dygn) 31 8 2 21 Ovanstående data visar att juni månad ger mest effektiv energi vilket beror på de långa solskenstimmarna under månaden. Juni: De apparater som tas med i undersökningen är sådana som är viktiga och som vanligtvis används dagligen, tillexempel kylskåp, frys, TV, dator m.m. Andra apparater som också drar el såsom 36 tvättmaskin, torktumlare, strykjärn, damsugare m.m. tas inte med eftersom dessa inte används dagligen utan oftast bara någon gång i veckan. Driftiden för de olika apparaterna uppskattas, under juni antas att TV- och data användningen är mindre än under de mörka månaderna. Det antas också att lampor och lysrör är tända under ett mindre antal timmar eftersom det är ljust en längre tid under juni. För juni månad är effektbehovet av utvalada apparater enligt följande: Apparater Antagen drifttid (timmar) per dygn Effekt (kW) Kylskåp Frys Diskmaskin Spisplatta Ugn Spisfläkt Mikrovågsugn Vattenkokare Kaffebryggare Plasma tv Dator påslagen Dator standby Laddare Lågenergilampor (totalt 6 st) antar hälften tända Lysrör (4 st) FTX-aggregat Varmvattenberedare 24 24 1 2 2 2 1 0.2 0.5 3 3 21 1.5 3 0.1 0.12 1.4 1.5 1.5 0.2 1.5 1.5 0.8 0.3 0.125 0.015 0.005 0.011 Effektbehov: kWh per dygn = Effekt * drifttimmar per dygn 2.4 2.88 1.4 3 3 0.4 1.5 0.3 0.4 0.9 0.375 0.315 0.0075 0.099 3 24 24 0.043 0.235 0.3 0.516 5.64 7.2 Totalt: 30.3 kWh per dygn 37 Energin per dygn som solcellerna bidrar med räcker till försörjningen av ovanstående apparaturer. Det fås även ett litet överskott. Energiöverskottet blir således: 31 – 30.3 = + 0.7 kWh per dygn i juni månad EL-pris under juni Elpriset enligt Fortum är 1.20 kr per kWh, behovet under juni per dag för ovanstående apparater är 30.3 kwh, elpriset per dag blir således: 30.3 * 1.20 = 36 kr per dag, för hela månaden blir det: 36 * 30 = 1080 kr per månad. Eftersom solcellerna ger ett överskott på energi under juni besparas alltså 1080 kr denna månad. Vi antar att det som gäller för juni avseende globalastrålningen och elbehovet gäller för övriga sommarmånaderna (juli och augusti). Under sommarmånaderna blir alltså den totala besparingen: 3 * 1080 = 3240 kr Energiöverskottet under juni Energiöverskott kan distribueras till elnätet och då kan nettodebitering fås, den överproducerade elen kan kvittas mot elkonsumtionen. Överskottet var 0.7 kWh per dag under juni, Under hela månaden blir överskottet 0.7* 30 = 21 kWh Överskottet av energi antas gälla för de övriga tre sommarmånaderna, detta ger en total besparing på = 1.2 * 21 * 3 = 76 kr Under de tre sommarmånaderna fås ytterligare en besparing på 76 kr. Oktober: 38 För oktober månad är effektbehovet av utvalda apparater enligt följande: Apparater Antagen drifttid (timmar) per dygn Effekt (kW) Kylskåp Frys Diskmaskin spisplatta Ugn Spisfläkt Mikrovågsugn vattenkokare kaffebryggare Plasma tv Dator påslagen Dator standby Laddare Lågenergilampor (totalt 6 st) antar hälften tända Lysrör (4 st) FTX-aggregat Varmvattenberedare 24 24 1 2 2 2 1 0.2 0.5 5 6 18 1.5 8 0.1 0.12 1.4 1.5 1.5 0.2 1.5 1.5 0.8 0.3 0.125 0.015 0.005 0.011 Effektbehov: kWh per dygn = Effekt * drifttimmar per dygn 2.4 2.88 1.4 3 3 0.4 1.5 0.3 0.4 1.5 0.75 0.27 0.0075 0.264 8 24 24 0.043 0.235 0.3 1.376 5.64 7.2 Totalt: 32.29 kWh per dygn Energiunderskottet blir således: 8 – 32.29 = - 24.29 kWh per dygn i oktober månad EL-pris under oktober Behovet per dag för ovanstående apparater under oktober är 32.29 kWh, elpriset per dag blir således: 32.29 * 1.20 = 39 kr per dag, för hela månaden blir det: 39* 31 = 1209 kr per månad. Vi 39 antar att elbehovet är densamma under övriga höstmånaderna (September och november). Totala priset på de tre månaderna blir således: 1209 * 3= 3627 kr Bidrag från solceller ger: 8 * 1.20 * 31 = 298 kr under oktober. Vi antar att globalstrålningen och under oktober gäller också för de övriga höstmånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 298 = 894 kr under de tre månaderna. Det som skall betalas under tre månader blir = 3627 – 894 = 2733 kr. skottet b December: För december månad fås ett effektbehov av utvalada apparater enligt följande: Apparater Antagen drifttid (timmar) per dygn Effekt (kW) Kylskåp Frys Diskmaskin spisplatta Ugn Spisfläkt Mikrovågsugn vattenkokare kaffebryggare Plasma tv Dator påslagen Dator standby Laddare Lågenergilampor (totalt 6 st) antar hälften tända Lysrör (4 st) 24 24 1 2 2 2 1 0.2 0.5 4 5 19 1.5 9 0.1 0.12 1.4 1.5 1.5 0.2 1.5 1.5 0.8 0.3 0.125 0.015 0.005 0.011 Effektbehov: kWh per dygn = Effekt * drifttimmar per dygn 2.4 2.88 1.4 3 3 0.4 1.5 0.3 0.4 1.2 0.625 0.285 0.0075 0.297 9 0.043 1.548 0.235 0.3 5.64 7.2 FTX-aggregat 24 Varmvattenberedare 24 40 Totalt: 32.08 kWh per dygn Energiunderskottet blir således: 2 – 32.08 = - 30.08 kWh per dygn i december månad EL-pris under december: Behovet per dag för ovanstående apparater under december är 32.08 kWh, elpriset per dag blir således: 32.08 * 1.20 = 38 kr per dag, för hela månaden blir det: 38 * 31 = 1178 kr. Vi antar att elbehovet är densamma under övriga vintermånaderna (januari och februari). Totala priset på de tre månaderna blir således: 1178 * 3= 3534 kr Vi antar att globalstrålningen är densamma för övriga vintermånaderna, Bidrag från solceller ger: 2 * 1.20 * 31 = 74 kr under december. Vi antar att globalstrålningen och under december gäller också för de övriga vintermånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 74 = 223 kr under de tre månaderna. Det som skall betalas under tre månader blir = 3534 – 223 = 3311 kr April: För april månad fås ett energiförsörjningsbehov av utvalada apparater enligt följande: Apparater Antagen drifttid (timmar) per dygn Effekt (kW) Kylskåp Frys Diskmaskin Spisplatta 24 24 1 2 0.1 0.12 1.4 1.5 41 Effektbehov: kWh per dygn = Effekt * drifttimmar per dygn 2.4 2.88 1.4 3 Ugn Spisfläkt Mikrovågsugn Vattenkokare Kaffebryggare Plasma tv Dator påslagen Dator standby Laddare Lågenergilampor (totalt 6 st) antar hälften tända Lysrör (4 st) 2 2 1 0.2 0.5 4 5 19 1.5 6 1.5 0.2 1.5 1.5 0.8 0.3 0.125 0.015 0.005 0.011 3 0.4 1.5 0.3 0.4 1.2 0.625 0.285 0.0075 0.198 6 0.043 1.032 FTX-aggregat 24 0.235 5.64 0.3 7.2 Varmvattenberedare 24 Totalt: 31.47 kWh per dygn Energiunderskottet blir således: 21– 31.47 = -10.47 kWh per dygn i april månad EL-pris under april: Behovet per dag för ovanstående apparater under april är 31.47 kWh, elpriset per dag blir således: 19.23 * 1.20 = 38 kr per dag, för hela månaden blir det: 38 * 30 = 1140 kr per månad. Vi antar att elbehovet är densamma under övriga vårmånaderna (mars och maj). Totala priset på de tre månaderna blir således: 1140 * 3= 3420 kr Bidrag från solceller ger: 21 * 1.20 * 30 = 756 kr under april. Vi antar att globalstrålningen är densamma för de övriga vårmånaderna. Besparingen blir alltså: 3 * 756= 2268 kr Det som skall betalas under tre månader blir = 3420 – 2268 = 1152 kr. skottet Jämförelse eleffektbehov och el från solen 42 Enligt ovanstående text och beräkningar är den genererade elen av solcellerna och eleffektbehovet för varje dag under respektive årstid enligt följande: Årstid Eleffektbehov (kWh per dygn) 30.3 32.29 32.08 31.47 Sommar Höst Vinter Vår Genererad el av solcellerna (kWh per dygn) 31 8 2 21 För att åskådliggöra förhållandet tydligare har ett diagram ritats med värderna ovan. kWh/dygn 35 30 25 20 Eleffektbehov Genererad el av solcellerna 15 10 5 0 Sommar Höst Vinter Vår Figur 16. Diagram visande förhållandet mellan elbehov och genererad el av solcellerna Års besparingen som solcellerna bidra med: Årstid BBesparing (kr) 43 Årstid Sommar Höst Vinter Vår 3240 894 223 2268 Den överproducerade elen ger en besparing på: Årstid Sommar EElfff21– 19.23 = + 1.77 76 Överproducerad el Besparing (kr) Total års besparing: 6701 kr kWh per dygn i april m Solcellerna bidrar alltså med en års besparing på 6701 kr per år. Det som ska betalas för elen under året blir: 2733(höst.) + 3311(vinter.) + 1152 (vår) – 76 (överpr.el.) = 7120 kr Det skall nu undersökas huruvida det är lönsamt med solceller. Investeringskostnader och underhållskostnader ska tas med i beräkningen. 8 Bedömning av kostnader 8.1 Ekonomisk lönsamhetskalkyl för solceller Solcellsmodulen som skall användas till huset har en area på 0.985 x 0.458 = 0.451 m2. Som tidigare poängterats skall den totala arean av solcellsmodulerna vara 39.52 m2 . Detta innebär att det behövs: 39.52/0.451 = 88 st. En solcellsmodul kostar 4 295 kr. Alltså blir den totala kostnaden 4 295 * 88 = 377 960 kr. Regeringen har sedan flera år tillbaka beslutat att utdela ett bidrag på 45 % för solcellsanläggningar. Detta leder till en investeringskostnad på: 377 960 * 0.55 = 207 878 kr (energimyndigheten, 2012). Utöver detta uppkommer kostnader för solcellstillbehör, till exempel växelriktare, AC/DC Nedanstående tabell visar den totala kostnaden för att uppföra solceller på taket. brytare , kopplingslåda och kablar. Dessutom skall monteringskostnader tas med i beräkningen. Solceller Kostnad (kr) Källa Investeringskostnad solcellsmoduler (med 207 878 Conrad.se / 44 statligt bidrag) energimyndigheten.se Växelriktare 15000 Conrad.se Kopplingslåda 578 Conrad.se AC-brytare 68 Conrad.se DC-brytare 78 Conrad.se El-mätare 196 Elbutik.se Solcellskablar (16m) 270 Solarlab.se Installationskostnad 3800 Conrad.se Den totala kostnaden för solceller uppgår till 227868 kr Solceller är i princip underhållsfria, rengöring av solcellsmodulerna är inte nödvändig ur en energiproduktionssynpunkt. Regn räcker oftast för att rengöra modulerna. På vintern kan det krävas snöskottning. Eftersom solcellerna inte kräver någon större underhållsinsats tas inte några underhållskostnader med i kalkylen. Solceller kräver inte heller någon kostnad för drift. (Installationsguiden, 2012) Vi har att: Total kostnad solceller: 227868 kr Besparing: 6701 kr / år Det gäller att undersöka hur elpriserna kommer att förändras med åren. För att ta reda på detta används statistik från statisktiska centralbyrån (SCB). 1-årsavtal är den vanligaste typen av elavtal för fast pris och därför är det just den som tas med i beräkningarna (energirådgivning. 2012). Följande tabell är tagen från SCB och visar elprisförändringen under de senaste 7 åren: 45 Figur 17. Elpriser Eftersom vårt hus använder fjärvärme är det raden med ”Villa utan elvärme” som är intressant. Den genomsnittliga elpris förändringen skall beräknas utifrån ovanstående tabell. År 2005-2006 Elprisökning/minskning (%) 29 2006-2007 14 2007-2008 23 2008-2009 0.6 2009-2010 -8 2010-2011 20 2011-2012 -21 Totalt: +57.6 Den genomsnittliga elprisförändringen sedan år 2005 är 57.6 / 7 = + 8.2 % per år Förutom stigande elpriser gäller det att ta hänsyn till hur penningvärdet förändras. Tillexempel är besparingen som solcellerna ger år 10 efter installationen (inräknat stigande elpriser) = 6701 * 46 (1.082)10 = 14737 kr, dessa pengar måste dock omräknas till dagens penningvärde för att sedan jämföra efter hur många år som investeringen blir lönsam. Riksbankens mål för penningpolitiken är att hålla en inflation på 2 %. Därför kommer detta värde att användas vid omräkningen till dagens penningvärde För att beräkna den totala besparingen efter 10 år används geometrisk summa formel: S = b * ((1+r)n-1 ) / ( r) Där S är den totala summa, r är ökningen av priset i procent per år, n är antal år och b är års besparingen: Efter 10 år är den totala besparingen: S = 6701 * ((1+0.082)11-1 / (0.082) = 1729721 kr Detta värde är mindre än kostnaden för solceller som var: 227868 kr Efter 15 år är den totala besparingen: S = 6701 * ((1+0.082)16-1 / (0.082) = 266523 kr Detta värde är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens penningsvärde ? 266523 / (1.02)15 = 198031 kr 198031 (besparing) < 227868 kr (invest) -Investeringen är inte lönsam efter 15 år- Efter 16 år är den totala besparingen: S = 6701 * ((1+0.082)17-1 / (0.082) = 288378 kr Värdet är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens penningsvärde ? 288378 / (1.02)16 = 210068 kr 210068 kr (besparing) < 227868 kr (invest) -Investeringen är inte lönsam efter 16 år 47 Efter 17 år är den totala besparingen: S = 6701 * ((1+0.082)18-1 / (0.082) = 312025 kr Värdet är större än investeringskostnaden men hur mycket är pengarna värda i dagens penningsvärde ? 312025 / (1.02)17 = 222837 kr 222837 kr (besparing) < 227868 kr (invest) -Investeringen är inte lönsam efter 17 år - Efter 18 år är den totala besparingen: S = 6701 * ((1+0.082)19-1 / (0.082) = 337611 kr Värdet är större än investeringskostnaden, omräknat i dagens penningvärdet skulle pengarna vara värda: 337611/ (1.02)18 = 236382 kr 236382 kr (besparing) > 227868 kr (invest) -Investeringen är lönsam efter 18 år - 48 8.2 Kostnadskalkyl för huset I konstnadskalkylen har hänsyn tagits till både material- och arbetskostnader. Husets olika konstruktionsdelar har behandlats var för sig för att ge en noggrann och detaljerad bild över hur mycket som varje byggnadsdel kostar att uppföra. De källor som ligger till grund för beräkningen av materialkostnader är främst byggvarukedjor såsom byggmax och Beijer. Valet baserars på att dessa källor ger en verklighetstrogen uppfattning om kostnaderna, och dessutom är dessa kostnader aktuella och därför ansågs det lämpligare att använda dessa källor än till exempel sektionsfakta. Däremot vad avser arbetskostnader har sektionsfakta utgjort grunden av beräkningarna, detta eftersom denna källa ger en bra och detaljerad information över hur lång tid det tar att uppföra en viss åtgärd och vad det kostar i timmen. I kostnadskalkylen har tidsåtgången beräknats för varenda del av konstruktionen och för alla installationer, sedan har den sammanlagda tiden multiplicerats med arbetslönen. Vidare har kostnaden för solceller beräknats, de faktorer som har tagits med i beräkningen är investeringskostnad, tillbehör och monteringskostnad. Den totala kostnaden för solceller är 227868 kr. Den totala kostnaden som krävs för att uppföra huset med alla konstruktionsdelar och installationer har beräknats till 1 060 700 kr. Kostnaden innefattar både material och arbetskostnader. Drift och underhållskostnader har inte tagits med i kalkylen, eftersom det är svårt att avgöra hur ofta olika installationer behöver underhållas och vad det kommer att kosta. Driftkostnaderna är beroende på hur ofta familjemedlammarna använder olika installationer och vilka typer av avtal som de har valt att teckna. För utförliga kostnadskalkyl beräkningar se bilaga J 49 9 Diskussion och slutsatser Resultatet av undersökningen visar att användningen av solceller har ökat i Sverige under de senaste åren, detta beror till stor del på att solcellsmodulerna har blivit billigare men även på det statliga stödet som står för 45 % av investeringskostnaden. Detta är något som upplevs som positivt eftersom solceller är en miljövänlig energikälla. Undersökningen visar även att solceller är ett relativt enkelt uppbyggt system som inte kräver många komponenter, dessutom är installationen inte särskilt besvärande och påverkar inte byggnadens inre eller yttre utformning. Det enda som påverkas är taket där installationen läggs och vissa håltagningar som är nödvändiga för kabeldragningen. Systemet är också enkelt att kontrollera genom växelriktaren och elmätaren som visar hur mycket el som produceras. Vad avser underhåll så krävs nästan ingen underhåll, vanligt regn räcker för rengöring men ibland kan snöskottning krävas på vintern. Resultatet av den tekniska undersökningen visar alltså att solceller är ett fördelaktigt energisystem för huset på många sätt, det är relativt enkelt att montera och kontrollera. Det kräver också sällan underhåll. Den generar el i överskott på sommaren, på våren täcker den mer än halva elbehovet. Däremot är produktionen låg på höst och vinter till följd av de korta solskenstimmarna. Det som dock kan tyckas vara negativt avseende systemet tekniskt är att verkningsgraden är låg för solcellerna. Den ligger på ungefär 14 % vilket medför alldeles för lite elproduktion under de mörkaste månaderna. Detta upplevs som något som skulle kunna förbättras. Om solcellernas verkningsgrad ökade skulle betydligt mer el kunna erhållas och det skulle bidra i sin tur till att systemet blir mer ekonomiskt lönsamt. Att öka systemets verkningsgrad verkar alltså vara den utmaning som solcellstillverkare bör ta sig an då detta skulle medföra avsevärda förbättringar både tekniskt och ekonomiskt. En annan teknisk nackdel tycks vara att kabeldragningar och ledningar för systemet är komplicerade att genomföra på egen hand, därför bör en elektriker genomföra detta arbete eftersom det kan annars innebära risk för den som monterar. För att kunna utnyttja solenergin optimalt bör det undersökas vilken vinkel som modulerna ska ges för att utnyttjandet skall bli optimalt, detta kan också vara en teknisk svårighet avseende solceller. Vad beträffar det ekonomiska perspektivet är solceller en dyr investering. Det statliga stödet på 45 % medför att investeringskostnaden är ungefär 227 000 kr, detta uppfattas som dyrt trots det statliga stödet. Vad som däremot är positivt är att systemet kräver nästan inga drift- eller underhållskostnader. Den årliga besparingen av elkostnader som fås av systemet är på 6700 kr, vilket kan tyckas vara mycket pengar. Men det är viktigt att ha i åtanke att investeringskostnaden är på 227 000 kr vilket i sin tur medför att investeringen av solceller blir först lönsam efter 18 år. 50 Detta upplevs som en lång tid, visserligen håller modulerna i 25 år men investeringen är inte lönsam förrän efter lång tid. Att investeringen blir lönsam efter så många år visar också hur viktigt det är med det statliga bidraget, utan den kanske solceller skulle beräknas bli lönsamma efter mer än 25 år (d.v.s. mer än deras tekniska livslängd) och då skulle inte systemet anses vara lönsamt. Vad som skulle kunna förbättras är att staten ökar sitt bidrag, det skulle säkerligen leda till att fler skulle köpa solceller då de blir billigare, eller så kanske staten kan öka sitt bidrag för större solcellsanläggningar, vilket skulle leda till att investeringen bli lönsammare. Det är också av vikt att komma ihåg att modulerna har blivit allt mer billigare under de senaste åren, om detta fortsätter i framtiden kommer det att bli mer lönsamt med solceller. En annan viktig detalj är att solcellsanläggningen skulle kunna medföra en ökning av värdet på huset. Om detta tas med i beräkningen skulle kanske systemet vara betydligt mer lönsammare än vad som har beräknats i investeringskalkylen. Felkällor beträffande den genomförda undersökningen skulle kunna vara att elproduktionen under de olika årstiderna inte riktigt stämmer med verkligheten, detta eftersom vid undersökningen har en typisk månad för varje årstid valts och sedan har antagandet gjorts att globalstrålningen och elbehovet är densamma för övriga månaderna som har samma årstid. Detta stämmer givetvis inte helt med verkligheten då till exempel globalstrålningen är något högre under september än oktober. För att få en mer verklighetstrogen bild hade det behövts göras en beräkning för varje månad för både elbehov och globalstrålning. Detta är dock väldigt tidskrävande och den genomförda metoden i arbetet bygger på rimliga uppskattningar och antaganden. En annan felkälla i undersökningen skulle kunna vara att elbehovet för huset har uppskattas utan hänsyn till att familjemedlemmarna kanske har mycket resveckor under året vilket resulterar i en ökning av besparingen. Värt att poängtera är att denna undersökning baseras på förhållanderna som råder i Malmö avseende globalstrålningen och därav gäller främst slutsatserna för huset i Malmö, i andra delar av Sverige skulle antagligen slutsatserna vara annorlunda. 10 Förslag på framtida arbeten • I vårt arbete har polykristallina solceller behandlas, ett framtida arbete skulle kunna undersöka skillnaden mellan olika typer av solceller ur ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Till exempel skillnaden mellan polykristallina, enkristallina och tunnfilmsmoduler. • Hur en effektivisering av solcellernas verkningsgrad kan åstadkommas för maximal utvinning av el. • Hur solceller kan samverka med solfångare för att på så vis kunna försörja en stor del av husets energibehov och bidra till ekonomisk besparing 51 • • Globalstrålningen varierar runt om i landet, en undersökning skulle kunna baseras på en jämförelse mellan hur mycket el som solceller ger i södra respektive norra Sverige och huruvida systemet är fördelaktigt i dessa platser. Politiska styrmedel som skulle kunna främja användandet av solceller 11. Källförteckning Tryckta källor: Ekvall, Mats, 2005. ”Energifakta boken ”, upplaga 1:2, Elanders tryckeri. Grafström,J, 2009. ”Elteknik. kompendium i elteknik” Green, Mats, 2002. ”Solceller- från soljus till elektricitet, upplaga 1:1. Svensk översättning Boström, Lillemor. Samuelson och Nordhaus tryckeri. Mundt, E. Göran Malmström, T.(2008). Installationsteknik. ”Kompendium i installationsteknik” Siden, Göran, 2009. ”Förnybar energi”. Upplaga 1:1, studentlitteratur AB, Lund. - Föreläsningsmaterial och övningsmaterial Elektroniska källor: Energimyndigheten, 2005. ”Fakta om solceller” http://energimyndigheten.se/Statistik/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ , hämtad 201202-14 Energimyndigheten, 2007. ”Informationsbroschyr om att producera el med hjälp av solceller” http://webbshop.cm.se/System/TemplateView.aspx?p=Energimyndigheten&view=default&cat =/Broschyrer&id=d46642acec4248b69c583df16a95021f , hämtad 2012-02-16 Energimyndigheten, 2007. ”Installationsguiden”. www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf , hämtad 2012-04-30 52 Energimyndigheten och Boverket, 2005. ”Solceller i byggnader – nya möjligheter” http://www.swerea.se/DocumentsEnig/Solceller%20i%20byggnader%20%20nya%20m%C3%B6jligheter.pdf,, hämtad 2012-02-12 Conrad, 2012. ”Solceller - kostnad” www.conrad.se/solceller, hämtad 2012-04-30 Installationsguiden. ”Montering solceller” www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf?...sv hämtad 2012-04-16 Luftbutiken, 2012. ”FTX-aggregat - Rego”, http://www.luftbutiken.se/86_luftmiljo , hämtad 2012-04-30 Malm, Ulf Uppsala universitet 2007. ”Solceller i Sverige och världen”, http://www.svensksolenergi.se/uploaded/pdf/solceller07.pdf , hämtad 2012-02-14 Nationalencyklopedin, 2012. ”Fakta - Solceller”, http://www.ne.se/lang/solcell, hämtad 2012-02-16 Riksbanken, 2012. ”Penningpolitik”, http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/ , hämtad 201205-08 SMHI, 2012. ”klimatdata”, http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14 Statistiska centralbyrån, 2012. ”Elpriser och avtal för olika typkunder”, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____85471.aspx , hämtad 2012-05-03 Upnor, 2012. ”Golvvärme” http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme.aspx, hämtad 2012-04-16 Älvdalens kommun, 2007. ”Fakta solceller” http://www.alvdalen.se/sv/Miljo/Energiradgivning/Sol2/Solceller/, hämtad 2012-02-21 53 Föreläsningsmaterial och övningsmaterial på bilda Intervjuer: Nordquist, Tobbias (solcellsexpert). Telefonintervju, 2012-03-18. Tfn: 08-400 267 41 Sjöström, Peter, (solcellsexpert). Mailkonversation, 2012-03-20 Tfn: 031-83 67 51 Figurer Energimyndigheten, 2005. ”Fakta om solceller” http://energimyndigheten.se/Statistik/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ , hämtad 201202-14 Energimyndigheten, 2007. ” Solceller” http://energimyndigheten.se/Statistik/Energikallor/Sol--/Fakta-om-solceller/ , hämtad 201202-14 SMHI, 2012. ”klimatdata”, http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14 SMHI, 2012. ”Globalstrålning”, http://www.smhi.se/globalstrålning/meteorologi/stralning hämtad 2012-02-14 Statistiska centralbyrån, 2012. ”Elpriser och avtal för olika typkunder”, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____85471.aspx , hämtad 2012-05-03 Upnor, 2012. ”Golvvärme” 54 http://www.uponor.se/solutions/vvs-for-hus-och-hem/golvvarme.aspx, hämtad 2012-04-16 Installationsguiden. ”Montering solceller” www.solelprogrammet.se/Global/installationsguide_solceller.pdf?...sv hämtad 2012-04-16 - Övrigt Egna CAD-ritningar 12 Bilagor 12.1 Bilaga A – Materialval 12.1.1 – Bilaga A1 - Utvändigt takmaterial Taket på huset har en lutning på 25 grader och möjliggör placering av takpannor. De potentiella tackmaterialen som har valts är tegeltakpanna, betongtakpanna och plåttak av stål. Valet av dessa material grundar sig på att dessa är vanligt förekommande och skulle kunna passa till den typen av hus som ska projekteras i Malmö. Dessutom var grundtaken att använda något av ovannämnda material, och därmed föll det naturligt att undersöka just dessa. - Kommentar till viktning: Det viktade betyget för varje material ska tas fram för att sedan göra en jämförelse och bestämma det material som är mest lämpligt att använda till taket. Värden för viktnigen är 0.1 – 0.2 – 0.3, där 0.1 anses vara mindre viktigt, 0.2 är ganska viktig och 0.3 är mycket viktig. Tabellen nedan visar investeringskostnaden för tre olika takmaterialen: Investeringskostnad Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) kr/m2 226 150 217 Källa Betyg 3 5 3 Källa Betyg ”Priser-taktäckning” ”Priser-taktäckning” ”Priser-taktäckning” Egentyngden för de olika materialen visas nedan: Egentyngd kg/m2 55 Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) 29.7 35 5.76 monier.se, 2012 monier.se, 2012 monier.se, 2012 3 2 5 Underhållsbehov Lågt Lågt Medel monier.se, 2012 monier.se, 2012 Egen bedömning Källa Betyg 5 5 3 Underhållsbehov: Underhållsbehov Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) Tegel- och betongtakpannor kräver generellt ingen större underhållsinsats, de håller under lång tid men ibland kan enstaka pannor ha spruckit på grund av yttre påverkan och behöver därmed bytas ut. Takplåt behöver oljas eller målas om efter en viss period, på så sätt kräver detta takmaterial mer underhåll till skillnad från de övriga ovannämnda takmaterialen. Miljöbedömning: Miljöbedömning Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) Miljöpåverkan Medel Medel Hög Källa Sundahus,2012 Sundahus,2012 Sundahus,2012 Betyg 4 4 2 Tegeltakpannor kräver högre energi vid tillverkning än betongtakpannor men de sistnämnda innehåller cement som kan vara miljöproblematisk. Vad gäller takplåt framgår det att tillverkningsprocessen för materialet kräver hög energi och därför har dess miljöpåverkan bedömts som hög. Beständighet: Beständighet Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) Vanligt angrepp Mekanisk Mekanisk Kemisk Källa monier.se, 2012 monier.se, 2012 monier.se, 2012 56 Betyg 5 5 3 Tegel-och takpannor är enligt ”monier.se” väldigt beständiga och det vanligaste angreppet på dessa är mekaniskt angrepp, till skillnad mot takplåt där det mest vanliga angreppet är kemiskt angreppet. Vår bedömning är att det är mindre farligt med mekanisk påverkan för takmaterialet än kemisk påverkan, vid mekanisk påverkan kan till exempel vissa pannor bytas ut men vid kemisk påverkan drabbas en större del av tacktäckningsmaterialet. Estetik: Estetik Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) Källa Egen bedömning Egen bedömning Egen bedömning Betyg 4 4 3 Huruvida takmaterialen är estetiskt tilltalande baseras på egen bedömning, tegel- och betongtakpannor anses vara lika till utseende och fick därmed samma betyg. Takplåten bedömdes som mindre estetiskt tilltalande och därav det lägre betyget. Brandsäkerhet Tegelpannor Betongpannor Takplåt(stål) Säkerhet Väldigt hög Väldigt hög Väldigt hög Källa Betyg 5 5 5 Källa Betyg 3 tegelinformation.se viivilla.se begroup.com 12.1.2 – Bilaga A2 - Utvändigt fasadmaterial Fasad Investeringskostnad Betongfasad kr/m2 3830 Tegelfasad 3160 Träfasad 2320 ”Bygganalys lilla prisbok” ”Bygganalys lilla prisbok” ”Bygganalys lilla prisbok” Brandsäkerhet: 57 3 5 Brandsäkerhet Betongfasad Tegelfasad Träfasad Säkerhet Väldigt hög Väldigt hög Medel Källa viivilla.se tegelinformation.se traguiden.se Betyg 5 5 3 Betong och tegel har väldigt hög säkerhet mot brand. Trä kan idag göras brandsäkert men det finns dock risk att en brand kan sprida sig på grund av hålrum i träkonstruktionen, och därför får trä ett lägre betyg. Miljöbedömning: Miljöbedömning Betongfasad Tegelfasad Träfasad Miljöpåverkan Ganska hög Medel Väldigt liten Källa Sundahus,2012 Sundahus,2012 Sundahus,2012 Betyg 2 3 5 Trä har en väldigt liten miljöpåverkan eftersom närmiljön påverkas inte så mycket, speciellt i Sverige då det finns mycket träd, tillverkningsprocessen kräver heller ingen hög energiförbrukning. Vad avser tegel så påverkar den närmiljön genom att leruttaget drabbar kulturlandskapet, dock är inte tillverkningen av tegel dålig för miljön. Betong har både påverkan på närmiljön och tillverkningen kräver även hög energiförbrukning, och därför får betong lägst värde. Underhållsbehov: Underhållsbehov Betongfasad Tegelfasad Träfasad Underhållsbehov Väldigt lågt Ganska lågt Medel Källa viivilla.se viivilla.se viivilla.se Betyg 5 4 3 Betong är i princip underhållsfri, vad gäller tegelfasaden krävs inga större underhållsinsatser, med åren kan det dock behövas fyllning i murbruket mellan tegelblocken. Trä kräver något större underhåll i form av målning och rengöring för att få bort mögel och alger. Densiteten skall undersökas, då detta är en viktig faktor för fasadens stablitet och täthet. Ju högre densitet desto mer stabil är fasaden och därför är det bra med hög densitet, speciellt då fasaden utgör husets yttre skal och skall stå emot olika typer av angrepp. Densiteten för de olika materialen visas nedan: 58 Densitet Betongfasad Tegelfasad Träfasad kg/m3 2300 1720 500 Källa Betyg 4 3 2 Källa Betyg 3 3 2 Byggfysik komp. Byggfysik komp. Byggfysik komp. Beständighet: Beständighet Betongfasad Tegelfasad Träfasad Vanligt angrepp Mekaniskt Biologiskt Biologiskt(Högre) viivilla.se viivilla.se viivilla.se De mest förekommande angrepp på tegel och trä är alger och mögel, trä har större risk att påverkas av sådana angrepp än tegel och därav det lägre betyget. Det mest förekommande angreppet på betong är mekanisk påverkan och risken bedöms som medel. Estetik: Estetik Betongfasad Tegelfasad Träfasad Källa Egen bedömning Egen bedömning Egen bedömning Betyg 2 4 5 Betongfasaden anses inte vara särskilt estetiskt tilltalande, däremot ger både tegel- och träfasaden ett vackert utseende på huset och får höga betyg. 12.1.3 – Bilaga A3 - Invändigt golvmaterial i vardagsrum, sovrum och hall Investeringskostnad Träparkett (Ask) kr/m2 475 Marmor 2200 Laminat (Walnut) 279 Källa ”Bygganalys lilla prisbok” ”Bygganalys lilla prisbok” Bytgolv.nu 59 Betyg 4 1 5 Underhållsbehov Träparkett (Ask) Marmor Laminat (Walnut) Underhållsbehov Lågt Väldigt lågt Lågt Källa Bytgolv.nu Stenbolaget.se Bytgolv.nu Betyg 3 4 3 Det kan konstateras att underhållsbehovet för dessa material är lågt med hänsyn till att golv i allmänhet behöver mindre underhåll, men träparkett och laminat behöver oljas så småningom medan marmor inte behöver underhåll alls i princip. Det enda man bör tänka på är att, i samband med rengöring av marmor bör man inte använda sura vätskor för rengöring. Då detta skadar de ingående materialen. Miljöbedömning Träparkett (Ask) Marmor Laminat (Walnut) Miljöpåverkan Medel Lågt Medel Källa Sundahus,2012 Sundahus,2012 Sundahus,2012 Betyg 4 5 4 I samband med produktion av trägolv har man skärpt kraven på exempelvis användningen av formaldehyd. Man har på senare år strikta krav på vilka produkter och komponenter som kan användas vid tillverkning av trägolv och hur man förbättrar produkterna. Generellt kräver framställning av naturstensprodukter väldigt lite kemikalier, vilket ger marmor högsta betyg i det avseendet. Estetik Träparkett (Ask) Marmor Laminat (Walnut) Källa Egen bedömning Egen bedömning Egen bedömning Betyg 5 5 4 Om man jämför vad som är mest tilltalande beträffande valet av dessa golvmaterial kommer marmor att vara förstahandsval, det ger en lyxig känsla, med klass och kvalitet. Men valet mellan träparkett och laminat är väldigt svårt därav betyget, båda har genuint intryck på golvet. Vad avser komforten skall två aspekter undersökas, dels hårdhet och dels värmebehaglighet. Huset använder sig av golvvärme och det är således viktigt att golvet upplevs som värmebehagligt. Komfort Träparkett (Ask) Marmor Laminat (Walnut) Hårdhet/värmebehaglighet Mjuk/värmebehaglig Varierande/Hög Mjuk/Hög 60 Källa Bytgolv.nu Stenbolaget.se Bytgolv.nu Betyg 5 4 4 De aspekter som man bör ta hänsyn till vid val av golvmaterial är att hårdare material är i allmänhet inte lika bekväma att gå på jämfört med mjukare golv. Sedan tenderar saker och ting att gå sönder om dessa tappas på ett hårt golv än mjukare. Marmor uppfattas som kall på vintern och varm på sommaren, vilket är en nackdel. Därför får marmor ett lägre betyg på grund av dess varierande hårdhet. 12.1.4 – Bilaga A4 - Invändigt golvmaterial i Badrum Investeringskostnad Plastgolv kr/m2 280 Marmor 2200 klinker 1100 Källa ”Bygganalys lilla prisbok” ”Bygganalys lilla prisbok” ”Bygganalys lilla prisbok” Betyg 5 1 2 Bekvämlighet: Bekvämlighet Plastgolv Marmor klinker Hårdhet/kyla Mjukt/varmt Hårt/kallt Hårt/kallt Källa Ö-golv, 2012 Ö-golv, 2012 Ö-golv, 2012 Betyg 5 2 2 Här har hänsyn tagits till hur behagligt det upplevs att gå på ett golv barfota, dessutom skall golvet vara mjukt att gå på. Fördelar med mjukt golv är att man inte gör sig lika illa då man råkar ramla. Ett varmt och behagligt golv är att föredra och därför ges den högst betyg. Miljöbedömning: Miljöbedömning Plastgolv Marmor klinker Mijöpåverkan Ganska lågt Lågt Lågt Källa Sundahus,2012 Sundahus,2012 Sundahus,2012 Betyg 4 5 5 Klinker är tillverkat av lera och är biologiskt nedbrytbart. Dessutom har den väldigt liten påverkan på miljön och därav det höga betyget. Marmor tillverkas av naturstensprodukter och 61 har också minimal inverkan på miljön. Tillverkningen av plast är inte energikrävande däremot tillsätts olika kemikalier vid tillverkningen och därför får plast lägre betyg än de två övriga materialen. Beständighet: Beständighet Plastgolv Marmor klinker Vanligt angrepp Källa Mekaniska/kemiska Tarkett.se, 2012 Kemiska (syror) Stenbolaget.se Dinbryggare.se,2012 Kemiska Betyg 3 4 4 Vad gäller beständighet har fokus främst varit på att ta reda på vilka angrepp som golvmaterialen utsätts för. Plastgolv är känsligt mot mekanisk inverkan i form av tunga möbler och installationer, det kan lämna avtryck i golvet. Dessutom är plastgolv känsligt mot vissa typer av lösningsmedel. Klinker är hårdare än plast och således mindre känsligt för mekanisk inverkan, däremot är fogarna känsliga om de utsätts för syror. Vad gäller marmor så påverkas den av syror som kan lämna märken efter sig, dock påverkas inte golvets hållfasthet av syrorna. Eftersom plastgolv påverkas både av mekaniska och kemiska angrepp har den fått lägre betyg än de två övriga materialen. Estetik: Estetik Plastgolv Marmor klinker Källa Egen Bedömning Egen Bedömning Egen Bedömning Betyg 2 5 4 Huruvida de olika golvmaterialen är estetiskt tilltalande baseras på egen bedömning. Marmor anses vara vackrast och får därmed högst betyg. 62 12.2 Bilaga B - U-värden och köldbryggor 12.2.1 – Bilaga B1- U-värdes beräkningar Vägg Skikten är ordnade från utomhus till inomhus. R=d/Λ (Λ-värden är tagna från kompendiet ”Lectures on buildings physics”) Skikt Tjocklek d (mm) Λ (w/mk) R (m2*k/w) 0.04 Från utomhus Panel/luftspalt 74 Mineralull 58 Gips 9 *Mineralull/träregel 170 Plastfolie 0.20 Mineralull 45 0.2 0.036 1.611 0.04 0.0437 *(beräknat) 3.89 0.02 63 0.036 Träskiva 13 Gips (inomhus) 13 0.04 1.25 0.325 0.06 Till inomhus 0.13 Total tjocklek på väggen = 380 mm. Rtot.vägg= 7.566 m2*k/w *Beräkning av mineralull/träregels värmekonduktivitet med Λ-värdesmetoden 170*45 reglar cc 600mm: Λ = (2 *a * Λm.ull + b* Λträ ) / (2*a + b) a= 0.170 /6 = 0.28 b= 0.045 Λviktad = (2*0.28*0.036 + 0.045*0.14 )/ (2*0.28 + 0.045) = 0.0437 W/mk Rtot = Rse + Rpanel/luftspalt + Rm.ull + Rgipsute + Rm.ull/träregel + Rplastfolie + Rm.ull + Rträskiva + Rgipinne + Rsi = 7.566 m2*k/w Uvägg = 1 / Rtot.vägg = 1 / 7.566 = 0.1322 w/m2*k Tak Skikt Tjocklek d (mm) Λ (w/mk) 64 R (m2*k/w) 0.04 Från utomhus Mineralull 360 0.036 Mineralull/träregel 170 *0.0437 (beräknat) Gips 10 3.89 0.04 9 0.13 Inomhus Total tjocklek= 539 mm Rtot.taket = 14.1 m2*k/w Utak = 1 / Rtot.taket = 1/14.1 = 0.0709 w/m2*k Golvet Skikt Tjocklek d (mm) Λ (w/mk) Från utomhus R (m2*k/w) 0.04 Cellplast 240 0.036 Betong 180 1.7 65 6.67 0.11 Trägolv 12 0.06 Inomhus 0.13 Total tjocklek= 432 mm Rtot.golv = 7.01 m2*k/w Ugolv = 1 / Rtot.golv = 1/7.01 =0.143 w/m2*k 12.2.2 – Bilaga B2- Köldbryggor Köldbrygga: Av vägg och bjälklag. Vi har att: Ti = 20 C Te = -18 C Φ - beräkning för vägg: Uvägg = 0.1322 w/m2*k Hvägg = 1 m Φvägg beräknas med hjälp av programmet ”Comsol” 66 Φvägg = 5.0236 W/m Φ - beräkning för golv: Ugolv = 0.143 w/m2*k 67 Φgolv beräknas med programmet ”Comsol”: Φgolv = 5.434 W/m 68 Totala värdet mellan anslutning: Φtot = 22.144 w/m Beräkning av köldbryggan Φtot = Φvägg + Φgolv + Φköldbryggan 22.144 = 5.0236 + 5.434 + Φköldbryggan Φköldbryggan = 11.6864 w/m Φköldbryggan / 38K = 0.29216 w/mK = Ψ Det största värmeläckaget har vi i anslutning vägg och bjälklag. Men värmeläckage finns på väldigt många olika ställen i konstruktionen. Till exempel i anlutning mellan tak och vägg. 12.3 Bilaga C – Ventilation 69 BBR-följs vid dimensionering av ventilationen 1) 0.35 l/s m2 Luftflödet för varje rum = arean för rummet * 0.35 Rum Area (m2) Luftflöde (l/s) Sovrum 1 11.3 3.96 Sovrum 2 10.4 3.64 Vardagsrum 42.3 14.80 Allrum 16.6 5.81 Hall 8.5 2.98 Kök 20.3 7.11 Badrum 5.2 1.82 Klädvård 10.3 3.61 Totalt = 43.73 2) Tilluftsflöde Area (m2) Rum Antal sovplats Sovrum 1 1 4 Sovrum 2 2 8 Vardagsrum 0 42.3 14.80 Allrum 0 16.6 5.81 70 Luftflöde (l/s) Hall 0 8.5 2.98 Totalt = 35.59 3) Frånluft Rum Luftflöde (l/s) Badrum 10 Kök 10 Klädvård 12 Totalt = 32 Det dimensionerade luftflödet är 43.73 l/s = 0.04373 m3 /s MT = 0.04373 * 1.2 = 0.052476 kg/s. Frånluften värms i en värmeväxlare som har en verkningsgrad på 82 %, alltså n = 82 % Tilluft: Nr: Ansl.nr Inner diamter Flöde Längd Hastighhet (m3/s) 0.002975 0.01778 0.02578 0.03159 0.03559 (m) 2.54 2.53 0.88 2.03 0.45 (m/s) 1.05 2.26 2.44 2.79 1.78 0.02758 0.03159 0.03559 0.01778 1.54 1.02 1.54 0.98 3.28 2.79 3.14 2.28 1 2 3 4 5 6 10 12 12 16 (m) 0.06 0.10 0.12 0.12 0.16 6 7 8 9 10 12 12 12 0.10 0.12 0.12 0.10 R R*L (Pa) 0.6615 3.06 3.57 4.67 1.88 (Pa/m) 2.4 0.8 0.7 0.8 0.3 (Pa) 6.1 2.02 0.62 1.6 0.135 6.46 4.67 5.94 3.1 2.5 1 1.2 0.75 3.85 1.02 1.84 0.735 𝜌∗𝑉2 2 *Donet justeras så att ett tryckfall på 50 Pa erhålls över donet. Frånluft: 71 Z Tryckfölust ∆𝑝 50+1.71*3.06 3.57*1.05 4.67*0 1.88*0 10*1.88 (Pa) 55.2 3.75 0 0 18.8 (Pa) 61.3 5.77 0.62 1.6 19.1 4.67*0 5.94*0 3.1*0.85 3.1*1.8 0 0 2.64 5.58 3.85 1.02 4.48 6.32 ∑ζ ∑𝑃𝑎 61.3 67.1 67.72 69.3 88.42 3.85 4.87 9.35 15.7 Nr: Ansl.nr Inner diamter Flöde Längd Hastighhet (m3/s) 0.014 0.024 0.036 (m) 4.88 1.69 6.67 (m/s) 2.78 3.1 1.8 0.024 0.036 0.72 0.72 2.12 3.18 1 2 3 8 10 16 (m) 0.08 0.10 0.16 4 5 12 12 0.12 0.12 R R*L (Pa) 4.63 5.77 1.9 (Pa/m) 2 2.1 0.3 (Pa) 9.8 3.5 2 2.70 6.1 2.1 0.3 1.5 0.22 𝜌∗𝑉2 2 *Donet justeras så att ett tryckfall på 80 Pa erhålls över donet. Z Tryckfölust ∆𝑝 80+0.25*5.77 1.9*0.5 10*1.9 (Pa) 81.4 0.95 19 (Pa) 91.2 4.45 21 6.1*0.2 6.1*0.6 1.22 3.66 2.72 3.88 ∑ζ Den dimensionerande flödet ger en maximaltryck på ca 480 kPa, vilket i sin tur ger en effektförbrukning på ca 121 W enligt nedensteånde figur. Det totala tryckförlusten för den dimensionerande sträckan är 205 Pa. Vi ser att valet av FTX-systemet är lämplig för vårt hus enligt ovanstående diagram. 72 ∑𝑃𝑎 91.2 95.65 116.7 2.72 6.6 Spårgasmätning: Area på huset: 125 m2 Volym: 325 m3 Dimensionerandeflöde: 157.3 m3/h Luftomsättning: 157.3/325 = 0.48 oms/h K - Kj = e K0 – Kj –n * t K0 = 0 då spårgas normalt inte finns i uteluften Kj = 500 ppm K = K0 * e –n * t Mätningen ska göras för: t 1 = 0.5 h t 2 = 1 h t 3 = 2 h K 1 = 393 ppm K 2 = 309 ppm K 3 = 191 ppm 12.4 Bilaga D - Effektbehov Ventilation Pluft = 1.2 kg / m3 Cluft = 1000 J/kg* k Vflöde = 43.37 l/s (Dimensionerande) Δt = Te – Ti = -18 -20 = - 38K 73 Φvent = Vflöde * P * C * Δt* (1- n) Φ1 = 43.37 * 1000 * 1.2 * (-38) * (1-0.82) = - 374.717 W Läckluftflöde Atemp = husets bredd * husets längd = 9.78 * 12.73 = 124.4994 m2 Höjden på huset, h = 2.6 m Vläckluft = 0.01 * (1/hr) * h * Atemp = 0.01 * 1000/3600 * 2.6 * 124.4994 = 0.899 l/S Φläckluft = Vläckluft * p * c * Δt Φ2 = 0.899 * 1.2 * 1000 * (-38) = - 43.152 W Köldbryggor h=2.6 m , L =12.73m , B= 9.78 m Längd för köldbryggor: Husknutar: Lk1= 4 *(2*h) = 20.8 m Bjälklagskant: väggen Lk2 = 2*(L+B) = 45.02 m Golv och vägg anslutning Lk3 = 2*(L+B) = 45.02 m Vägg och tak anslutning: Lk4 = 2 * (L+B) = 45.02 m Enligt isolerguiden har ett välisolerat hus följande köldbryggor: Husknut: Ψhusknut = 0.035 w/m*k Bjälklagskant i väggen: Ψbjälklagskant = 0.025 w/m*k Golv och vägg anslutning: Ψgolv och vägg = 0.139 w/m*k Vägg och tak anslutning: Ψväggtak = 0.02 w/m*k 74 Φköldbrygga = (Te – Ti) * (Ψ * Lkx) = -29.12 -45.02 W -250.3 -36.02 Φ3= ∑ Φköldbrygga = -360.46 w Transmission Afönster.tot = 15.625 m2 Adörr (yttre) = 2.794 m2 --------------------------Avägg = h*2*(L+B) – Afönster – Adörr = 98.633 m2 Adörr = 2.794 m2 Atak = 9.78 * 12.73 = 124.499 m2 Agolv = 124.499 m2 Afönster = 15.625 m2 Uvägg = 0.1322 w/m*k Utak = 0.0709 w/m*k Ugolv = 0.143 w/m*k *Ufönster = 1.2 w/m*k *Udörr = 1.3 w/m*k * = värderna är tabellvärden 75 Φtransmission för varje byggnadsdel beräknas genom : Φtransmission = (Te-Ti) * U * A Insättning i formeln ger: Φvägg = -521.571 w ΦYtterdörr = -145.288 w ΦFönster = - 750 w ΦTak = - 353.082 w ΦGolv = - 712.140 w Φ4 = ∑ Φtransmission = - 2486.209 w Inre värmeproduktion: Följande värden är hämtade från fortum Människor: E1 = 4 * 110 = 440 w = 0.440 kw Tvätt och tork = 1000 kwh = 0.1142 kw Disk = 350 kwh = 0.0399 kw Elektriska apparater = 850 kwh = 0.097 kw Kyl, frys, sval: 1000 kwh = 0.1142 kw Matlagning = 800 kwh = 0.0913 kw Belysning = 1000 kwh = 0.1142 kw Φ5 = ∑ Φvärmeproduktion = 1010 w 76 Totalt: - 374.717 Φ= -43.152 Ventilation W Läckluftflöde -360.46 Köldbryggor -2486.209 Transmission 1010 Värmeproduktion Φtot = ∑ Φ = -2254.538 W Per kvadratmeter = Φtot / Atemp = -18.108 w/m2 Vägg: 98.434 0.132 Fönster: 15.625 1.2 Dörr: 2.794 Golv: 124.5 0.143 Tak: 124.5 0.0709 = A (m2 ) 1.3 77 = U (w/m2 k) Förlustfaktor för huset: ∑ U * A = 62.006 w/K Effektbehov för de olika rummen skall beräknas: Sovrum1: Längd på väggen L = 2.79 m Takhöjd = h = 2.6 m Afönster = 1.5 m2 Agolv = 11.3 m2 Atak = 11.3 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 1 = nk Väggarea: L* h – Afönster = 2.79 * 2.6 – 1.5 = 5.754 m2 Te= - 18 C Ti = 20 C -30.381 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = -72 -32.318 Vägg W Fönster Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = h * nk = 2.6 * 1 = 2.6 Bjälklagskant: Lk2 = 2.79 m 78 Golv och vägg anslutning: Lk3 = 2.79 m -3.64 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx -2.79 = Knutpunkt W -15.512 Bjälklagskant Golv och vägg anslutning Φ1 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 156.641 w Effektbehov för sovrum 1 = - 156.641 w --------------------------------------------------Sovrum2: Längd på väggen L = 2.56 m Takhöjd = 2.6 m Afönster = 1.5 m2 Agolv = 10.4 m2 Atak = 10.4 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 0 = nk Väggarea: L * h – Afönster = 2.56 * 2.6 – 1.5 = 5.156 m2 -29.1244 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = -72 -29.744 Vägg W Fönster Golv 79 Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = 0 Bjälklagskant: Lk2 = 2.56 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 2.56 m 0 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = -2.56 Knutpunkt W -14.2336 Bjälklagskant Vägg och golv anslutning Φ2 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 147.662 w Effektbehovet för sovrum 2 = - 147.662 w Vardagsrum och kök Längd på väggen: L = (7.27 + 4.25 + 4.25 +1.25 + 1.15) = 18.17 m Takhöjd: h = 2.6 m Afönster = 1.5 * 1.5 + 1.5*2.55 = 6.075 m2 Agolv = 42.3 + 20.3 = 62.6 m2 80 Atak = 62.6 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 2 = nk Väggarea = L * h – Afönster = 18.17 * 2.6 – 6.075 = 41.167 m2 -206.66 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 291.6 Vägg W - 179.036 Fönster Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = h * nk = 2.6 * 2 = 5.2 Bjälklagskant: Lk2 = 7.17 + 9.78 + 4.95 = 21.9 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 21.9 m -7.28 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = - 21.9 -121.764 Knutpunkt W Bjälklagskant Golv och vägg anslutning Φ3 = ∑ ΦU + ∑ Φk = - 828.24 w Effektbehovet för vardagsrum och kök = - 828.24 w ------------------------------------------------------------------ Allrum Längd på väggen: L = 2.85m 81 Takhöjd, h =2.6 m Afönster = 1.005 m2 Agolv = 16.6 m2 Atak = 62.6 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 0 = nk Väggarea = L * h – Afönster = 2.85 * 2.6 – 1.005 = 6.405 m2 -33.8184 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 48.24 Vägg W -47.476 Fönster Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = 0 Bjälklagskant: Lk2 = 2.85 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 2.85 m 0 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = - 2.85 knutpunkt W -15.846 bjälklagskant vägg och golv anslutning Φ4 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -148.252 w Effektbehovet för allrummet = -148.252 w Klädvård Längd på väggen: L=2.88 + 3.56 = 6.44 m Takhöjd, h = 2.6 82 Afönster = 1.53 * 1.5 = 2.295 m2 Agolv = 10.3 m2 Atak = 10.3 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 1 = nk Väggarea = L * h – Afönster =14.449 m2 -76.291 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = - 110.16 Vägg W -29.458 Fönster Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = h * 1 = 2.6 * 1 = 2.6 Bjälklagskant: Lk2 = 6.44 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 6.44 m -3.64 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = -6.44 Knutpunkt w Bjälklagskant -35.806 Golv och vägg anslutning Φ4 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -261.795 w Effektbehovet för klädvården = -261.795 w ------------------------------------------------------Badrum Längd på väggen: L=1.9 m Takhöjd, h = 2.6 m 83 Afönster = 0.5 * 1.5 = 0.75 m2 Agolv = 5.2 m2 Atak = 5.2 m2 Antal ytterdörrar = 0 Antal knutpunkter = 0= nk Väggarea = L * h – Afönster = 1.9 * 2.6 -0.75 = 4.19 m2 -22.123 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = -36 Vägg W -14.872 Fönster Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = 0 Bjälklagskant: Lk2 = 1.9 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 1.9 m 0 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = -1.9 Knutpunkt W -10.564 Bjälklagskant Golv och vägg anslutning Φ6 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -85.479 w Effektbehovet för badrummet = -85.479 w -----------------------------------------------------Hall Längd på väggen: L= 2.12 m Takhöjd, h=2.6 m 84 Adörr= 2.794 m2 Agolv = 8.5 m2 Atak = 8.5 m2 Antal ytterdörrar = 1 Antal knutpunkter = 1= nk Väggarea = L * h – Adörr= 2.12 * 2.6 – 2.794 = 2.718 m2 ΦU = (Te-Ti) * Ux * A = -14.351 Vägg -145.288 W dörr (ytter) -24.31 Golv Köldbryggelängder: Knutpunkt: Lk1 = 0 Bjälklagskant: Lk2 = 2.12 m Golv och vägg anslutning: Lk3 = 2.12 m 0 Φk = (Te-Ti) * Ψ * Lkx = -2.12 -11.787 Knutpunkt W Bjälklagskant Golv och vägg anslutning Φ6 = ∑ ΦU + ∑ Φk = -197.856 w Effektbehovet för hallen = -197.856 w ------------------------------------------------- Nedanstående tabell sammanfattar de beräknade effektbehoven för varje rum: Rum Effektbehov (W) 85 Sovrum 1 -156.641 Sovrum 2 -147.662 Vardagsrum och kök -828.24 Allrum -148.252 Klädvård -261.795 Badrum -85.479 Hall -197.856 Det sammanlagda effektbehovet för alla rum: Φtot = - 1.825 kW 12.5 Bilaga E - Energibehov Eftersom huset är tilläggsisolerat antas att total luftflöde är 0.08 oms/h Volymen för huset = b * L * h = 9.78 * 12.73 *2.6 = 323.698 m3 Ti = 20 C Huset ligger i Malmö, tabellvärde ger att t = 8 C 86 Gratis värmetillskott från sol, människor och vatten = 5 C Skorr = 66500 timmar/år (tabellvärde) Cp = 1000 J / kgK MT = 0.052476 kg/s Mu = (0.08*323*1.2)/(3600) = 0.00861 kg/s (1.2 är luftdensiteten och 3600 är antalet sekunder på en timme) Totala energin för huset är summan av energibehov på grund av värmeförluster QF inklusive energibehov för tappvarmvatten Qvv = 30 kwh/år för tappvarmvatten. Q = ((∑ UA + ∑ Ψ*L + Mu * cp + MT * cp (1-0.82)) *Skorr + Qvv * A ∑ U*A = 62.006 w/k (beräknad tidigare) ∑ Ψ*L = ((12.73 * 2 + 9.78*2) * 0.29216)*2 + 8.78 * 0.29216 + (1.27 * 0.2912) = 29.2408 vägg, golv fönster ytterdörr Insättning av kända värden i formeln: Q = ((∑ UA + ∑ Ψ*L + Mu * cp + MT * cp (1-0.82)) *Skorr + Qvv * A ger: Q = (62.006 + 292408 + (0.00861 * 1000) + (0.052476 * 1000 * (1-0.82))) * 66500 + 30*124.49 = 10898.631 kwh/ år Q = 10898.631 / A = 10898.631 / 124.49 = 87.546 kWh/år *m2 Energibehovet uppfyller boverkets krav som är på 90 kWh/år *m2 för en annan typ av uppvärmningssystem än elvärme, i vårt fall fjärrvärme. 12.6 Bilaga F – Sanitet Dimensionering av tappvattenledningar grundar sig på kompendiet, ” Dimensionering av tapp ,spill- och dagvattenledningar”. Rörtypen som har valts till dimensioneringen är Cu-rör. Kallvatten 87 Varmvatten Ledningsnr. Tappställe 0 1 2 3 4 5 6 7 Inloppsled. Tvättställ Ledningsnr. Tappställe 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Tvättställ Bad Tvättställ Servis Tvättställ Tvättmaskin Tvättställ Vattenklosett Bad Tvättställ Diskmaskin Följande datta gäller för tappvatten: Kallvatten Varmvatten Normflöde (l/s) Dimension (mm) 0.7 22X1 Normflöde (l/s) Dimension (mm) 0.7 22X1 88 Normflöde (l/s) 0.9 0.2 0.7 0.2 0.5 0.3 0.2 0.2 Typ av ledning Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Dimension (mm) 32X2.9 15X1 12X1 15X1 12X1 15X1 12X1 15X1 Normflöde (l/s) 1.4 0.2 1.2 0.2 1.0 0.2 0.8 0.1 0.7 0.3 0.4 0.2 0.2 0.2 Typ av ledning Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Fördelning Koppling Dimension (mm) 32X2.9 15X1 18X1 15X1 18X1 15X1 18X1 12X1 18X1 15X1 18X1 15X1 18X1 15X1 Det kan konstateras att normflödena för kall och varmvatten överstiger 0.7 l/s men dimensionering görs inte för högre normflöden än 0.7 l/s Man antar att höjdskillnaden är 6 m från badkarsblandaren till kommunens servisledning. Sedan antas att ledningen måste dras 10 m i marken mellan kommunens ledning och fjärrvärmecentralen. Trycket i kommunens ledning antas vara 550 kPa. Trycket över blandaren som är av typen FM Mattson 9000E är enligt nedanstående figur lika med 220 kPa Tryckfall över badkarsblandaren Tryckfallet som förorsakas av höjdskillnaden beräknas enligt följande formel: P=ρ*g*h Tryckfall som orsakas av höjdskillnaden: Ledning Typ Läng(m) Dimension(mm) Sannoliktflöde(l/s) Hastighet(m/s) R(Pa/m) R*L (Pa) 32X2.9 0.52 2.4 2600 13000 18X1 0.48 5 22500 35775 0 Servis 5 2 Samling 1.59 89 4 6 8 Samling Samling Samling 1.62 0.57 1.22 18X1 18X1 18X1 0.45 0.41 0.40 5.1 3.57 3.28 18000 10000 8000 29160 5700 9760 10 Samling 3.7 18X1 0.35 1.9 2000 7400 12 13 Samling Diskmaskin 2.1 0.54 18X1 15X1 0.15 0.15 1 1.5 700 2600 1470 1404 Summa: 103 669 Pa Följande tabell används för att ta reda på hastigheten och trycket per meter (R) : Strecket visar avläsning av hastighet och tryck per meter för servisledn. Badkarsblandaren utsätts för ett tryck på: 550 – ( 103.669+60) =386.3 kPa Strypning ges av: 386.3 – 220 = 166.3 kPa 90 Dimensionering av spillvattenlednigar. Spillvattenledning Ledningsnr. Tappställe 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Servisledn. Tvättställ Golvbrunn Tvättställ Tvättmaskin Vattenklosett Badkar Tvättställ Diskmaskin Normflöde (l/s) 7.5 0.6 6.9 1.8 5.1 0.6 4.5 0.6 3.9 1.8 2.1 0.9 1.2 0.6 0.6 0.6 Typ av ledning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Samling Anslutning Dimension (mm) 150 40 150 75 150 40 100 40 100 100 100 75 100 40 100 40 Dimensionering av luftledning till servisledning: Den dimesionernande utomhustemperaturen i malmö är – 18 ºC enlingt: θ u dim = EUT(1) + 4 ºC = -22 + 4 = -18 ºC. Den summerade normalflödet är > 5 l/s därför fås dimensionen till 75 mm. Servisledningen för spillvattnet har en sannoliktnormalflöde på 1.9 l/s, med dimnensionen 75 mm vilket ger en ungefärlig fall på 12 ‰. De övriga ledningarna har en ungefärlig fall på 10 ‰. Spillvattenstam Flöde (l/s) 7.5 Dimension (mm) 100 91 Alltså, servisledning för spillvattnet: Summa normflöde (l/s) 7.5 Sannolikt normalflöde (l/s) 1.9 Fall (‰ ) Dimension (mm) 10 100 Area (m2) 70.8 Regnintensistet (l/s*m2) 0.013 Flöde (l/s) 0.9204 Dagvattenavrinning på taket: Yta Taket Dimensionen på dagvattenavrinningen är på 75 mm och ett fall på minst 12 ‰. 12.7 Bilaga G – Golvvärme Som fjärrvärmecentral har typen Mini Eco valts med RSK nr- 680 28 68 från Alfalaval. cp för vatten antas vara: 4200 Temperaturfall beräknas till: ΔT = 5 °C Rum Effekt Q (W) M= Q/cp*ΔT (kg/s) Sovrum 1 Sovrum 2 Vardag.r o kök Allrum Klädvård Badrum Hall 157 148 828 148 262 85 198 ∑1826 0.0075 0.007 0.04 0.007 0.013 0.004 0.0094 ∑0.0879 Största tryckfallet inte får överstiga 100 Pa/m och med största flödet på 0.04 kg/s ger dimensionen DN 15 ett innerdiameter på ca 21.3 mm. Nedanstående diagram är hämtad från Upnors handbok för ”Upnor golvvärmesystem 17” 92 Tryckfallsnomogram för golvärmesystemet Vad avser slinglängden för de olika rummen så beräknas den genom programmet ” quickplanner”, följande länk används: http://quickplanner.danfoss.com/Main.aspx , temperaturen i rummen antas vara 20 grader och cc för slingorna är 300 mm. Följande värden har erhållits: 93 Största tryckfall för vardagsrum och kök: Största massflöde Densitet vatten Största volymflöde 0.04 kg/s 1000 kg/m3 0.04 l/s Tryckfallet för röret i vardagsrum och kök är 0.04 kPa/m enligt figur och en hastighet på 0.21 m/s. Detta ger minsta tryckfallet längst bort i röret: 0.04 * 104 = 4. 16 kPa Rum Slinglängd (m) Sovrum 1 Sovrum 2 Vardag.r o kök Allrum Klädvård Badrum Hall 38 35 104 55 34 17 28 Enligt ovanstående tabell har vardagsrum och kök den längsta sträckan på rörslingorna. De har en längd på 104 m.I vardagrum och kök erhålls ett flöde på 0.04 kg/s, vilket är det största flödet i huset. Alltså behöver reglerventilen vridas 2 varv enligt figur. 94 Totaleffekt: 1826 W: Temperaturfall 5 ° Cp vattenm 4200 Detta ger oss ett flöde i fjärrvärmecentralen på : M= 0.087 kg/s Efter avläsning i nomodiagrammet med ett flöde på 0.087 kg/s och ett tryck på 50 Pa/m får fjärrvärmecentralen DN 20 vilket ger ett innerdiameter på 26.9 mm ungefär. 95 Tryckfall i röret mellan fjärrvärmecentralen och golvvärmeutdelaren. Sträcka Nr Längd Effekt Flöde (m) (W) (kg/s) Ansl.nr DN Inner.d Hastighet (mm) (m/s) 𝜌∗𝑉2 2 (Pa) R R*L (Pa/m) (Pa) ∑ ζ ∑ζ * 𝜌∗𝑉 Summa tryckförluster 2 1 8.8 1826 0.087 20 26.9 0.25 0.03 50 440 6 2 (Pa) (Pa) 0.18 440.18 Tryckdifferensen som fjärrvärmecentralen klara är 1 Mpa vilket klara med råge trycket som röret utsätts för i vårt fall. Pumpen ska alltså klara av ett total tryck på: 4.16 + 0.44 = 4.6 kPa 96 12.8 Bilaga H – Lastberäkningar Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö Egentyngden av huset beräknas först: Beräkning av Q egen: Q egen = Q tak + Q golv + Q väggar Beräkning av Qtak: Qtak = Qtakbeklädnad + Qinnertakbeklädnad + Qtakisolering + Qtakstolar Qtakbeklädnad = Takets area * Qbetongtakpannor = 194.096*0.35 = 67.933 kN Qinnertakbeklädnad (gips) = Takets area * tjocklek * densitet * 9.81 = = 194.096 * 0.013 * 2.96 * 9.81 = 73.269 kN Volym mineralullsisolering: husets area * tjocklek på lösull = 124.49 * 0.36 = 44.8 m3 Qtakisolering = 0.3 kN/m3 * 44.8 m3 = 13.44 kN Qtakstolar: Centrumavståndet är på 1.2 m Längd / cc = 14/1.2 = 12 st takstolar Summa meter takstol=(hypotenusan (2st) + bredden på huset + meter takstolsträ) * 12 Se figur Detta ger: (11.516 + 10.82 + 7.43) * 12 = 357.192 m Tjocklek på takstolsträ 45 mm Bredd = 220 mm 97 Total volym = 357.192 * 0.045 * 0.220 = 3.536 m3 Densitet på trätakstolar (furu) = 520 kg/m3 Q takstolar = 520 * 3.536 * 9.81 = 18.03 kN Qtak = Qtakbeklädnad + Qinnertakbeklädnad + Qtakisolering + Qtakstolar = 173 kN Beräkning av Qgolv Qgolv = Qträ(parkett) + Qbetong Cellpasten försummas Qparkett (0.014 m tjocklek) = golvarea * densitet * tjocklek = 124.49 * 5 * 0.014 = 8.71 kN Qbetong: Golvarea * densitet * tjocklek = 124.49 * 24 * 0.200 = 597 kN Qtot.golv = 605.71 kN Beräkning av Qytter.väggar Qytter.väggar = Qträ + Qmineralull + Qträreglar Gips och plastfolie försummas Arean vägg = 98.633 m3 (utan dörr och fönster) tjocklek vägg= 0.042 m Qträ = 98.633 m2 * 0.042m * 4.5 kN/m3 = 18.6 kN Qmineralull = 98.633 m2 * 0.058 m * 0.3 kN/m3 = 1.7 kN Qträreglar: L = Omkrets – fönster – dörrar = 38.6 m Vi har cc = 600 mm Dimension: (170 * 45mm ) Densitet : 500 kg/ m3 Horisontella 2st =( 2 * 38.6 * 0.170 * 0.045 * 500 * 9.82 )/ 1000 = 2.90 kN Vertikala: 98 38.6 /0.6 = 65 träreglar 65 (2.6 *0.145 * 0.045) * 5 = 5.5 kN Qträreglar = 2.90 + 5.5 = 8.4 kN Qytter.väggar = Qträ + Qmineralull + Qträreglar = 28.7 kN Beräkning av Q Bärande innerväggar Qinnerväggar = Qmineralull + Qträreglar Gips försummas QMineralull = 3.1226 m3 * 0.3 kN/m3 = 0.936 kN QTräreglar: Centrum avståndet (cc) = 600 mm Dimension (170 * 45mm) Densitet 500 kg/m3 Horisontella 2st = (2 * 12.01 * 0.170 * 0.045 * 500 * 9.81) / 1000 = 0.90 kN (12.01 är längden på de bärande innerväggarna) Vertikala: 12.01 / 0.6 = 20 st träreglar 20 * (2.6 * 0.145 * 0.045) * 5 = 1.6965 kN Qträreglar = 1.6965 + 0.90 = 2.597 kN Qinnerväggar = Qmineralull + Qträreglar = 3.53 kN Qvägg = Qytterväggar + Qinnerväggar = 32 kN Q egen: = Qtak + Qgolv + Qvägg = 810 kN 99 Beräkning av Q nyttig: Husets area är: 124.49 m2 Eftersom arean är större än 45 m2 är reduktionsfaktorn 0,7 (fås ur tabell) Bunden last = 0,5 kN/m2 (𝝍 =1) Fri last = 1,5 kN/m2 (𝝍 = 0,33) P P Q nyttig = (0,7(0,5+1,5*0,33) * 124.49 = = 86,70 kN Q nyttig: = 86,70 kN Beräkning av Q snö: Sk = 𝝁 * S0 S0 = 2,0 kN/m2 (från BKR 2003 sid 64) 𝝁 = 𝟏, 𝟑 (𝐅𝐨𝐫𝐦𝐟𝐚𝐤𝐭𝐨𝐫𝐧) Sk = 𝝁 * S0 = 1,3 * 2,0 = 2,6 kN/m2 Q snö = Sk * takets area = 2,6 * 194.06 = 504 kN Q snö = 504 kN Q tot = Q egen + Q nyttig + Q snö = 810 + 86,70 + 504 = 1401 kN 100 12.9 Bilaga I – Konstruktionsberäkningar 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 12.10 Bilaga J – Kostnadskalkyl Materialkostnad - tak Material Pris Behov Kostnad Källa Takpannor(Jönåkerpanna) 6.62 kr/st Ska täcka 70.56 m2 Behövs: 8.9 st/m2 Totalt: 628 st 4157 kr Beijer.se Råspont (22*120 mm) 10 kr/m ”En skiva” råspont har bredden 0.12 m. Takets bredd på ena sidan är 13.53. 13.53/ 0.12 = 113 st som får plats på varje sida av taket. 113 * 2.52 (takets längd) = 285 m 2 taksidor = 285 * 2 = 570 m totalt 5700 kr byggmax.com Mineralull (tjocklek 58mm) 37.50 kr/m2 Ska täcka 70.56 m2 2646 Beijer.se Underlagspapp 26.80 kr/m2 Ska täcka 70.56 m2 1891 kr byggmax.com Takstolar (cc 1.2 m) 1500 kr/st 12 st (se bilaga för beräkning) 18000 kr takstolar.nu Innertak (Gipskivor) 32,87kr/m² 124 m2 4075 kr byggmax.com 115 Total material kostnad för taket = 36469 kr Arbetskostnad – tak Material Betongtakpannor Råspont Mineralull Underlagspapp Takstolar Gipskivor Behov ( m2) 70.56 m2 70.56 m2 70.56 70.56 357 m 124 Tid (h/m2) 0.16 0.18 0.1 0.07 0.07 h/m 0.2 Tidsåtgång (h) 11.29 12.70 7.05 4.94 25 24.8 Tiden att utföra de olika byggnadsåtgärderna är hämtad från sektionsfaktan. Total tidsåtgång: 85.78 h Enligt sektionsfakta är kostnaden för tak 175 kr/h. Arbetskostnaden för taket blir således: 85.78 * 175 = 15011.5 kr Totalkostnad tak = materialkostnad + arbetskostnad = 36469 + 15011.5 = 51480.5 kr 116 Materialkostnad - yttervägg Material Pris Behov Lager från utomhus Arean av husets kortsidor utan fönstren: 53 m2 Arean av husets långsidor utan fönster och dörr: 57 m2 Total arean: 110 m2 Kostna d Källa Träpanel inkl målning 630 kr/m2 Ska täcka 110 m2 69300 kr Bygganalys Mineralull (tjocklek 58mm) 37.50 kr/m2 Ska täcka 110 m2 4125 kr beijerbygg.se Ska täcka 110 m2 6270 kr beijerbygg.se 10 / 0.17 = 647 st 18118 kr byggmax.co m Gipsskiva (tjocklek 9 mm) Träreglar 170 x 45 mm 2 57 kr/m 28 kr/m (en regel med L = 1 m och b = 0.17 m har arean 0.17m2 och kostar 28) Plastfolie (tjocklek 0.2 5.91 kr/ m2 Ska täcka 110 m2 117 650 kr beijerbygg.se m) Ska täcka 110 m2 4125 kr 37:80 kr/m2 Ska täcka 110 m2 4158 kr 33 kr/m2 Ska täcka 110 m2 3630 kr Mineralull (tjocklek 45 mm) 37.50 kr/m2 Träskiva (tjocklek 13mm) Gipsskiva (tjocklek 13 mm) beijerbygg.se beijerbygg.se beijerbygg.se Till inomhus Total material kostnad för ytterväggen = 110376 kr Arbetskostnad – yttervägg Material Träpanel Mineralull Gipsskiva Träreglar Plastfolie Mineralull Behov ( m2) 110 110 110 647 m 110 110 Tid (h/m2) 0.35 0.09 0.13 0.09 h/m 0.05 0.09 118 Tidsåtgång (h) 38.5 9.9 14.3 58.23 5.5 9.9 Träskiva Gipsskiva 110 110 0.2 0.13 22 14.3 Total tidsåtgång: 172.63 h Enligt sektionsfakta är kostnaden för yttervägg 175 kr/h. Arbetskostnaden för ytterväggen blir således: 172.63 * 175 = 30210.25 kr Totalkostnad yttervägg = materialkostnad + arbetskostnad = 110376 + 30210.25 =140586.25 kr 119 Materialkostnad – innervägg Material Pris Behov Den totala arean av innerväggarna är: 74 m2 Kostnad Källa Träpanel inkl målning 630 kr / m2 Ska täcka 74 m2 46620kr Bygganalys Gipsskiva (tjocklek 9 mm) 57 kr/m2 Ska täcka 74 m2 4218 kr beijerbygg.se Träreglar 45 * 70 mm 13 kr/m 74 / 0.07 = 1057 st 13741kr byggmax.co m 37.50 kr/m2 Ska täcka 74 m2 2775 kr beijerbygg.se 57 kr/m2 4218 kr beijerbygg.se (en regel med L = 1 m och b = 0.07 m har arean 0.07m2 och kostar 28) Mineralull (tjocklek 45 mm) Gipsskiva (tjocklek 9 mm) Ska täcka 74 m2 120 Total material kostnad för innerväggen = 71572 kr Arbetskostnad – innervägg Material Träpanel Gipsskiva Träreglar Mineralull Gipsskiva Behov ( m2) 74 74 1057 m 74 74 Tid (h/m2) 0.3 0.13 0.07 h/m 0.08 0.13 Tidsåtgång (h) 22.2 9.62 74 5.92 9.62 Total tidsåtgång: 121.36 h Enligt sektionsfakta är kostnaden för innervägg 175 kr/h. Arbetskostnaden för innerväggen blir således: = 121.36 * 175 = 21238 kr Totalkostnad innervägg = materialkostnad + arbetskostnad = 71572 + 21238 = 92810 kr 121 Materialkostnad – Golv Material Pris Behov Kostnad Källa Betongplatta 900 kr/m2 Ska täcka 146 m2 131400 Sektionsfakta Lättklinker 135 kr/m2 Ska täcka 146 m2 19710 kr alltimark.se Dräneringsrör 30 kr/m 15 m 450 kr byggmax.com Cellplast 100 kr/ m2 124 m2 12400 kr byggmax.com Parkett 170 kr/ m2 119 m2 (ska täcka allt förutom 20230 kr WC) byggmax.com Plastgolv 219 kr/ m2 Ska täcka 5.2 m2 (WC) mattlandet.se 1139 kr Total material kostnad för golvet = 185329 kr Arbetskostnad - Golv Material Betongplatta Lättklinker Dräneringsrör Cellplast Parkett Plastgolv Behov ( m2) 146 146 146 146 119 5.2 Tid (h/m2) 0.22 0.15 0.25 0.06 0.2 0.15 Total tidsåtgång: 123.86 h 122 Tidsåtgång (h) 32.12 21.9 36.5 8.76 23.8 0.78 Enligt sektionsfakta är kostnaden för golvet 175 kr/h Arbetskostnaden för golvet blir således: =123.86 * 175 = 21675.5 Totalkostnad golv = materialkostnad + arbetskostnad = 185329 + 21675.5 = 207004.5 kr Materialkostnad – Fönster och dörr Material Pris Behov Kostnad Källa Fönster (3 glas-fönster) 3195 kr/st 7 st 22365 kr Bauhaus.se Ytterdörr 6170 kr/st 1 st 6170 kr bygglagret.se Innerdörr 3921 kr/st 7 st 27447 kr bygglagret.se Total materialkostnad = 55982 kr Arbetskostnad – Fönster och dörr Material Fönster (3 glas-fönster) Behov ( st) 7 Tid (h/st) 2.51 Tidsåtgång (h) 17.57 Ytterdörr 1 3.64 3.64 Innerdörr 7 2.6 18.2 Total tidsåtgång: 39.41 h 123 Enligt sektionsfakta är kostnaden för dörr och fönster 175 kr/h Arbetskostnaden blir således: = 6896.75 kr Totalkostnad fönster och dörr = materialkostnad + arbetskostnad = 55982 + 6896.75 = 62878.75 kr Investeringskostnad – installationer/apparater Installationer /apparater Pris Behov Kostnad Källa Golvvärme 800 kr/m2 124 m2 99200 kr byggmentor.se FTX-aggregat 23 250 kr 1 st 23250 kr luftbutiken.se Ventilationsrör 31.4 kr/m 21 m 659 kr conrad.se Varmvattenberedare 10 000kr 1 st 6660 kr vvs-butiken.nu Spillvattenrör 38.17 kr/m 16 m 611 kr byggmax.com Tappvattenrör (varm och kall) 36 kr/m 25 m 900 kr vvs-klimat.se 2598 kr/st 1 st 2598 kr Sektionsfakta 2204 kr/st 2 st 4408 kr Sektionsfakta 359 kr/st 1 st 359 kr Sektionsfakta 5621 kr /st 1 st 5621 kr Sektionsfakta 2893 kr /st 1 st 2893 kr Sektionsfakta 2378 kr/st 1 st 2378 kr Sektionsfakta 1588 kr Sektionsfakta WC-stol Tvättställ Golvbrunn Badkar Badskarsblandare Duschblandare Badrumsutrustning Spis 6500 kr/st 1 st 6500 kr Elgiganten Kyl och frys 10700 kr/st 1 st 10700 kr Elgiganten 124 Diskmaskin 6000 kr/st 1 st 6000 kr Elgiganten Tvättmaskin 4500 kr/st 1 st 4500 kr Elgiganten Torktumlare 4000 kr/st 1 st 4000 kr Elgiganten 17381 kr Sektionsfakta Kök 15080 kr Sektionsfakta WC 1434 kr Sektionsfakta Klädvård 7659 kr Sektionsfakta Sovrum 1 3479 kr Sektionsfakta Sovrum 2 3479 kr Sektionsfakta Allrum 3479 kr Sektionsfakta Vardagrum 4901 kr Sektionsfakta Hall (med elcenral) 4117 kr Sektionsfakta Skåpinrede i kök El-installationer: Total investeringskostnad för installationer och apparater = 243834 kr 125 Arbetskostnad – installationer och apparater Installation/apparater Golvärme FTX-aggregat Ventilationsrör Varmvattenberedare Spillvattenrör Tappvattenrör WC-stol Tvättställ Golvbrunn Badkar Badkarsblandare Duschblandare Badrumsutrustning Spis Kyl och frys Diskmaskin Tvättmaskin Torktumlare Skåpinrede i kök El-kök El-WC El-klädvård El-Sovrum 1 El-Sovrum 2 Behov 124 m2 Tid 0.4 h /m2 5.8 h 1.33 h 2.3 h 2.92 h/m 2.92 h/m 1.05 1.65 0.25 1.8 1.2 1.2 1.55 1 1.2 0.30 0.30 0.30 17.23 16 m 25 m El-Allrum El-Vardagsrum El-Hall Tidsåtgång (h) 49.6 5.8 1.33 2.3 46.72 73 1.05 1.65 0.25 1.8 1.2 1.2 1.55 1 1.2 0.30 0.30 0.30 17.23 10.88 1.27 6.03 3.69 3.69 3.69 4.94 5.11 Total tid för apparater och installationer (utan el-installationer) = 207.78 h Enligt sektionsfakta är kostnaden för dessa typer av installationer = 139 kr/h Total arbetsksotnad för apparater och installationer = 207.78 * 139 = 28881.42 kr Total tid för el-installering i de olika rummen = 39.3 h 126 Enligt sektionsfakta är kostnaden för el-installationer = 135.29 kr/h Total arbetskostnad för el = 39.3 * 135.29 = 5316.9 kr Total arbetskostnad för dessa installationer och apparater = 28881.42 + 5316.9 = 34198.72 kr Totalkostnad för installationer och apparater = investeringskostnad + arbetskostnad = 243834 + 34198.72 = 278032.72 Material och arbetskostnad - Solceller Solceller Kostnad (kr) Källa Investeringskostnad solcellsmoduler (med statligt bidrag) 207 878 Conrad.se / energimyndigheten.se Växelriktare 15000 Conrad.se Kopplingslåda 578 Conrad.se AC-brytare 68 Conrad.se DC-brytare 78 Conrad.se El-mätare 196 Elbutik.se Solcellskablar (16m) 270 Solarlab.se Installationskostnad 3800 Energimyndigheten.se Total kostnad solceller: 227868 kr Den totala kostnaden som krävs för att uppföra huset beräknas genom att addera summan av husets alla konstruktionsdelar och installationer: 51480.5 + 140586.25+ 92810 + 207044.5 + 62878.75 + 278032.72 + 227868 = 1 060 700kr 127 13 Ritningsbilaga • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Planlösning Fasad mot väst och öst Fasad mot norr och syd Sektionsritning norr Bärande väggar Hörn Vägg och mellanbjälklag Vägg och bjälklag Fönster Takås Takfot Solceller Ventilation Tappvatten Spillvatten Principskiss på sanitet Golvvärme Principskiss på golvvärme El Tele 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 14 Källförteckning – Bilagor • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Alfalaval, 2011. ”Fjärrvärme central – Mini eco”, http://local.alfalaval.com , hämtad 2012-03-15 Alltimark, 2008. ”Kostnad lättklinker” http://www.alltimark.se , hämtad 2012-04-25 Bauhaus, 2012. ”Fönster-kostnad” http://www.bauhaus.se , hämtad 2012-04-26 Begroup, 2009. ”Takplåt - stål”, http://www.begroup.com., hämtad 2012-04-21 Beijer, 2012. ”Mineralull”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-25 Beijer, 2012. ”Gipsksiva”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26 Beijer, 2012. ”Träskiva”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26 Beijer, 2012. ”Plastfolie”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-26 Beijer, 2012. ”Träpanel”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-28 Beijer, 2012. ”Träregel”, http://www.beijer.se, hämtad 2012-04-28 Bygganalys lilla prisbok, 2012. ”Investeringskostnad”, hämtad 2012-04-20 Bygglagret, 2011. ”Ytter- och innerdörr” http://www.bygglaget.se, hämtad 2012-04-25 Byggmax, 2012. ”Träregel” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-21 Byggmax, 2012. ”Råspont” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-21 Byggmax, 2012. ”Underlagspapp” http://www.byggmax.com , hämtad 2012-04-22 Byggmentor, 2012. ”Golvvärme”, http://www.byggmentor.se , hämtad 2012-04-27 Bytgolv, 2010. ”Laminat (walnut)”, http://www.bytagolv.nu , hämtad 2012-04-27 Conrad, 2012. ”Solceller och tillbehör” http://www.conrad.se , hämtad 2012-05-05 Dinbryggare, 2009 ”Klinker”, http://www.dinbryggare.se hämtad 2012-04-26 Elgiganten, 2010. ”Elekrolux kylskåp ER385220X”, http://www.elgiganten.se , hämtad 2012-05-01 Elgiganten, 2010. ” Cylinda Spis S 454 E”, http://www.elgiganten.se , hämtad 2012-05-01 Elgiganten, 2010. ”Candy frysskåp”, http://www.elgiganten.se , hämtad 2012-05-01 Elgiganten, 2010. ”Tvättmaskin LG Tvättmaskin F1491QDP”, http://www.elgiganten.se hämtad 2012-05-01 Energimyndigheten, 2006. ”Solceller- statligt bidrag för stöd” www.energimyndigheten.se , hämtad 2012-05-02 Fmattson, 2012. ”Badkarsblandare http://www.fmattson.se hämtad 2012-03-19 Johannesson, Gudni, 2011. ”Lectures on buildings physics”. Kompendium ”Dimensionering av tapp ,spill- och dagvattenledningar”, utdelat material. Luftbutiken, 2012. ”FTX-aggregat – REGO 600HE-EC”, 2012-04-29 Mattlandet, 2011. ”Plastgolv”, hämtad 2012-04-29 Monier, 2011. ”Jönåkerpanna”, http://www.monier.se , hämtad 2012-04-25 Quickplanner. 2012. ”Beräkning av värmeslinglängder”http://quickplanner.danfoss.com/Main.aspx, hämtad 2012-03-14 Rinkabyrör, 2012. ”Upnor golvvärmesystem 17”. Hämtad 2012-04-4 149 • • • • Sektionsfakta, 2010-2011. Wikelles sektionsfakta – VVS, teknisk-ekonomisk sammanställning av VVS-installationer. Mölnlycke: Elanders Sektionsfakta, 2009-2010. Wikelles sektionsfakta – El, teknisk-ekonomisk sammanställning av Elanläggningar. Mölnlycke: Elanders Sektionsfakta, 2010-2011. Wikelles sektionsfakta – Byggdelar, teknisk-ekonomisk sammanställning av byggdelar. Mölnlycke: Elanders Sunda hus, 2008c ” Röd tegel” http://www.sundahus.se, Sunda hus, 2009 ”Marmor- Miljö” http://www.sundahus.se, hämtad 2012-04-26 Sunda hus, 2009 ”Byggträ, obehandlat, http://www.sundahus.se, hämtad 2012-04-22 Sunda hus, 2010 ”klinker, glaserad svensk”, http://www.sundahus.se, hämtad 2012-0426 Sunda hus, 2010 ”betong - miljö och behandling”, http://www.sundahus.se, hämtad 2012-04-28 Sunda hus, ”Laminat” http://www.sundahus.se, hämtad 2012-05-01 Stenbolaget, 2012. ”Marmor” http://www.stenbolaget.se , hämtad 2012-04-26 Tarkett, 2011.”Plastgolv” http://www.tarkett.se, hämtad 2012-04-26 Tegelinformation, 2008. ”Underhåll av tegelsten”, http://www.tegelinformation.se, hämtad 2012-03-28 Träguiden, 2008. ”Underhåll för träfasaderkostnadsexempel”, http://www.traguiden.se, hämtad 2012-05-02 Viivilla, 2009. ”Fasader”, http://www.viivilla.se , hämtad 2012-04-25 VVS-klimt, 2012. ”Tappvattenrör” http://www.vvs-klimat.se , hämtad 2012-04-26 Ö-golv, 2012. ”Att välja rätt golv” www.ostgotagolv.se , hämtad 2012-04-26 • Övrigt • • • • • • • • • • • • Använda program är ”Comsol 4.2a with matlab” och även ”AutoCAD 2011” 150
© Copyright 2024