Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010
Reserapport från SIKT´s studieresa till Helsingfors maj 2010
SIKT´s styrelse försöker årligen träffas vid en kombinerad studie och styrelsemötesresa och i
år begav sig styrelsen till Helsingfors för att få en inblick i den elektiva laparoskopiska
kolorektalenheten vid Helsingfors Universitets Centralsjukhus.
Gabriel Sandblom, LG Larsson, Johanna Österberg, Johan Pollack
Mattias Egberth och Arthur Jänes
Vår värd vid besöket var Doc. Tom Scheinin och hans kollega Monika Carpelan-Holmström
som vid enheten utför ca 280 laparoskopiska kolorektalingrepp årligen. Fördelade enligt
nedan.
282 laparoskopiska ingrepp:
83 högersidiga hemikolektomier
121 vänstersidiga hemikolektmier
11 kolektomier
30 anteriora resektioner eller lap abdominoperineala resektioner (Holms teknik)
37 rektopexier (anterior rectocolposacropexi = op a.m. D´Hoore)
29
7
9
6
7
öppna resektioner:
högersidiga
vänstersidiga
kolektomier
ant resektioner/abdominoperineala
Laparoskopisk kolorektalkirurgi har ju senaste åren fått ett uppsving i Sverige och drivs
numera seriöst vid flera enheter. Stort ansvar för metodens spridning och utveckling har tagits
av Ulf Kressner Danderyds sjukhus och Stefan Skullman Skövde. Johan Pollack
kolorektalkirurg från Danderyd och nyinvald i SIKT´s styrelse var vår expert i gruppen och
här följer några reflektioner från besöket.
1(4)
Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010
’
Monika o Tom
Sjukhuset är beläget centralt i Helsingfors och andas arkitektoniskt gammal sanatoriemiljö. På
den vårdavdelning vi besökte fanns 12 vårdplatser som var avdelade med draperier.
Förmodligen ganska orolig miljö nattetid men patienterna verkade ta det med ro. Datajournal
skulle införas till personalens stora oro o här ser ni exteriör o interiörbilder.
Vårdavdelningen
Paviljongen
Lite om vårdrutiner
Patienterna fick epidural o KAD som man behöll något dygn och växlade sedan till
Paracetamol i tablettform. Man hade ingen speciell kost postoperativt utan patienten fick om
dom mådde bra direkt börja äta ”köttbullar o potatis”. Make it simple ! Såren täcktes första
dygnet med förband som sedan avlägsnades på avdelningen dagen efter operationen. Man såg
inga problem med sårinfektioner och var av uppfattningen att denna rutin allmänt underlättade
för patienten t.ex. vid duschning. Den genomsnittliga vårdtiden för en lapkolon var ca 2-3
dagar. Återbesök efter 4 veckor. Vid anastomosläckage åtgärdades detta vid enheten. Man
anlade vid låga främre avlastande loopileostomier och dessa lades ner efter 3 veckor. Även
här förekom förstås anastomosläckage och en lite ovanlig rutin som hade införts var
saturationsmätning vid proximalt delade tarmänden peroperativt med ”öronprobe” där man
eftersträvade mellan 80-90 % syremättnad se filmen nedan. Rutinen användes nu mest som
ett test för att få en uppfattning om förhållandet sämre saturation kontra anastomosläckage.
Några stora växlar på denna rutin hade man inte dragit.
2(4)
Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010
Saturationsmätning vid proximalt delad tarm
Operationer
Vi fick ta del av två ingrepp dels en laparoskopisk främre rektopexi med nät pga prolaps samt
en laparoskopisk sigmoideumresektion. Här följer några klipp från operationerna.
mms://wwwv1.orebroll.se/kir/rektokolposakropexi.wmv
Man använde Olympus 5 mm videolaparoskop som gav en utomordentligt fin bild. Något som
kanske skulle kunna användas vid laparoskopisk gastrik bypass men man bör nog vara
försiktig då detta tydligen har testats vid en enhet i Sverige med förödande resultat för optiken
som knickats pga den tunga bukväggen. Om man är medveten om denna risk borde 5 mm
optiken fungera.
3(4)
Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010
mms://wwwv1.orebroll.se/kir/sigreshelsinki.wmv
För bukaccessen användes vid sista operationen Ehticons excell port applicerad med
visiportteknik på oinsufflerad buk vilket man ändå kan kommentera. Tekniken är troligen
säker i tränade händer men det finns en ökad risk för kärlskador jmf med den säkra öppna
tekniken. Vi har i Sverige i år haft två allvarliga tillbud där man använt visiport teknik vid
access på patienter som planerades för gastrik bypass. I båda fallen punkterades större bukkärl
med allvarliga konsekvenser som följd. Den öppna portsättningstekniken som beskrivits av
Malmökollegorna minimerar risken för allvarliga skador på bukviscera och kärl. I USA
rapporterades av FDA mellan 97 – 02 1300 fall med allvarliga punktionsskador varav 30
dödsfall (http://www.fda.gov/MedicalDevices/Safety/AlertsandNotices/ucm197339.htm ).
Vår rekommendation är att man lär sig och lär ut den öppna portsättningstekniken.
SIKT styrelsen avslutade resan med ett möte vid frukostbordet där vi planerade inför den
kommande kirurgveckan i Göteborg som garanterat kommer att innehålla mycket matnyttiga
föreläsningar men mer om detta senare.
Vid pennan
Lars-Göran Larsson
Redaktör för SIKT
4(4)