Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010 Reserapport från SIKT´s studieresa till Helsingfors maj 2010 SIKT´s styrelse försöker årligen träffas vid en kombinerad studie och styrelsemötesresa och i år begav sig styrelsen till Helsingfors för att få en inblick i den elektiva laparoskopiska kolorektalenheten vid Helsingfors Universitets Centralsjukhus. Gabriel Sandblom, LG Larsson, Johanna Österberg, Johan Pollack Mattias Egberth och Arthur Jänes Vår värd vid besöket var Doc. Tom Scheinin och hans kollega Monika Carpelan-Holmström som vid enheten utför ca 280 laparoskopiska kolorektalingrepp årligen. Fördelade enligt nedan. 282 laparoskopiska ingrepp: 83 högersidiga hemikolektomier 121 vänstersidiga hemikolektmier 11 kolektomier 30 anteriora resektioner eller lap abdominoperineala resektioner (Holms teknik) 37 rektopexier (anterior rectocolposacropexi = op a.m. D´Hoore) 29 7 9 6 7 öppna resektioner: högersidiga vänstersidiga kolektomier ant resektioner/abdominoperineala Laparoskopisk kolorektalkirurgi har ju senaste åren fått ett uppsving i Sverige och drivs numera seriöst vid flera enheter. Stort ansvar för metodens spridning och utveckling har tagits av Ulf Kressner Danderyds sjukhus och Stefan Skullman Skövde. Johan Pollack kolorektalkirurg från Danderyd och nyinvald i SIKT´s styrelse var vår expert i gruppen och här följer några reflektioner från besöket. 1(4) Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010 ’ Monika o Tom Sjukhuset är beläget centralt i Helsingfors och andas arkitektoniskt gammal sanatoriemiljö. På den vårdavdelning vi besökte fanns 12 vårdplatser som var avdelade med draperier. Förmodligen ganska orolig miljö nattetid men patienterna verkade ta det med ro. Datajournal skulle införas till personalens stora oro o här ser ni exteriör o interiörbilder. Vårdavdelningen Paviljongen Lite om vårdrutiner Patienterna fick epidural o KAD som man behöll något dygn och växlade sedan till Paracetamol i tablettform. Man hade ingen speciell kost postoperativt utan patienten fick om dom mådde bra direkt börja äta ”köttbullar o potatis”. Make it simple ! Såren täcktes första dygnet med förband som sedan avlägsnades på avdelningen dagen efter operationen. Man såg inga problem med sårinfektioner och var av uppfattningen att denna rutin allmänt underlättade för patienten t.ex. vid duschning. Den genomsnittliga vårdtiden för en lapkolon var ca 2-3 dagar. Återbesök efter 4 veckor. Vid anastomosläckage åtgärdades detta vid enheten. Man anlade vid låga främre avlastande loopileostomier och dessa lades ner efter 3 veckor. Även här förekom förstås anastomosläckage och en lite ovanlig rutin som hade införts var saturationsmätning vid proximalt delade tarmänden peroperativt med ”öronprobe” där man eftersträvade mellan 80-90 % syremättnad se filmen nedan. Rutinen användes nu mest som ett test för att få en uppfattning om förhållandet sämre saturation kontra anastomosläckage. Några stora växlar på denna rutin hade man inte dragit. 2(4) Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010 Saturationsmätning vid proximalt delad tarm Operationer Vi fick ta del av två ingrepp dels en laparoskopisk främre rektopexi med nät pga prolaps samt en laparoskopisk sigmoideumresektion. Här följer några klipp från operationerna. mms://wwwv1.orebroll.se/kir/rektokolposakropexi.wmv Man använde Olympus 5 mm videolaparoskop som gav en utomordentligt fin bild. Något som kanske skulle kunna användas vid laparoskopisk gastrik bypass men man bör nog vara försiktig då detta tydligen har testats vid en enhet i Sverige med förödande resultat för optiken som knickats pga den tunga bukväggen. Om man är medveten om denna risk borde 5 mm optiken fungera. 3(4) Reserapport från SIKT´s resa till Helsingfors maj 2010 mms://wwwv1.orebroll.se/kir/sigreshelsinki.wmv För bukaccessen användes vid sista operationen Ehticons excell port applicerad med visiportteknik på oinsufflerad buk vilket man ändå kan kommentera. Tekniken är troligen säker i tränade händer men det finns en ökad risk för kärlskador jmf med den säkra öppna tekniken. Vi har i Sverige i år haft två allvarliga tillbud där man använt visiport teknik vid access på patienter som planerades för gastrik bypass. I båda fallen punkterades större bukkärl med allvarliga konsekvenser som följd. Den öppna portsättningstekniken som beskrivits av Malmökollegorna minimerar risken för allvarliga skador på bukviscera och kärl. I USA rapporterades av FDA mellan 97 – 02 1300 fall med allvarliga punktionsskador varav 30 dödsfall (http://www.fda.gov/MedicalDevices/Safety/AlertsandNotices/ucm197339.htm ). Vår rekommendation är att man lär sig och lär ut den öppna portsättningstekniken. SIKT styrelsen avslutade resan med ett möte vid frukostbordet där vi planerade inför den kommande kirurgveckan i Göteborg som garanterat kommer att innehålla mycket matnyttiga föreläsningar men mer om detta senare. Vid pennan Lars-Göran Larsson Redaktör för SIKT 4(4)
© Copyright 2024