MYLLRANDE VÅTMARKER Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Sammanfattning det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. myllrande våtmarker Få arter och naturtyper kopplade till våtmarker i EU:s art- och habitatdirektiv har gynnsam bevarandestatus utanför fjällområdet. Vegetationsförändringar sker som en följd av markavvattning, upphörd hävd och förändrade näringsförhållanden. Något färre arter är rödlistade, men samtidigt minskar bestånden eller utbredningen av andra våtmarksarter i södra Sverige. Skadade våtmarker har en minskad förmåga att leverera ekosystemtjänster och några bidrar med klimatpåverkan. Viss lagstiftning som påverkar våtmarker efterlevs dåligt. Flera styrmedel är bra men har otillräcklig finansiering, andra behöver förändras eller initieras. Skydd, skötsel, restaurering och hållbart nyttjande behöver prioriteras. Fortsatta klimatförändringar får stor effekt på våtmarker. Figur 21. Bevarandestatus för våtmarkstyper i olika regioner 2007 Procent 100 Dålig Otillräcklig 80 Gynnsam 60 40 20 0 Myrar alpin region Myrar boreal region Myrar kontinental region Våtmark alpin region Våtmark boreal region Våtmark kontinental region KÄLLA: SOHLMAN, A. (RED.) 2008. ARTER OCH NATURTYPER I HABITATDIREKTIVET – TILLSTÅNDET I SVERIGE 2007. ARTDATABANKEN SLU, UPPSALA Not: Till ”Myrar” hör olika typer av mossar och kärr (EU-nr: 7110-7320 och 91D0, exkl. 7120). Till ”Våtmark” hör övriga våtmarker, mest fuktiga gräsmarker samt sump- och svämskog (EU-nr: 1330, 1630, 2190, 4010, 6410, 6450, 9080, 91E0 och 91F0). Bevarandestatus för svenska våtmarkstyper i EU:s art- och habitatdirektiv följs upp vart sjätte år. Den senaste uppföljningen 2007 i biogeografiska regioner visar att tillståndet inte är tillräckligt bra för många våtmarkstyper. Det finns inga indikationer på att situationen skulle ha förändrats annat än marginellt sedan dess. 386 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Miljökvalitetsmålet – utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet I Sverige beräknas tre miljoner hektar våtmarker ha förstörts fullständigt av mänskliga aktiviteter genom historien. I den våtmarksinventering som genomfördes 1981–2005 bedömdes endast 20 procent av de resterande inventerade våtmarkerna vara opåverkade av människan. Hade även mindre våtmarker inventerats hade med stor sannolikhet andelen opåverkade varit ännu mindre. I odlingslandskapet har stora arealer försvunnit genom dränering och uppodling, i vissa regioner beräknas upp mot 90 procent av våtmarkerna ha förstörts.469 Skogsbruket har markavvattnat 1,5 miljoner hektar torvmark, varav 300 000 hektar förblivit skogliga impediment470 (ej produktiv mark). Negativt för Våtmarkernas naturtyper I den senaste svenska nationella rapporten enligt art- och habitatdirektivets artikel 17 från 2007 analyserades tillståndet i olika biogeografiska regioner. Det visade att myrarnas situation var bra i alpin region, men sämre i resten av landet. I kontinental region bedömdes endast agkärr ha gynnsam bevarandestatus och i boreal region bara trädklädd myr och agkärr. Situationen bedömdes som dålig för högmossar, källkärr och rikkärr i kontinental region och för palsmyrar i alpin region. Majoriteten av de våtmarker som ingår i direktivets gräsmarks- och skogstyper och som inte är myr bedömdes ha dålig bevarandestatus utanför fjällområdet. I boreal region finns undantagen lövsumpskog som har gynnsam bevarandestatus och svämlövskog med otillräcklig bevarandestatus. För många av de våtmarkstyper som rapporterats ha dålig bevarandestatus i vissa regioner rapporteras också en negativ utvecklingstrend i dessa regioner. I boreal region rapporterades en negativ trend för källkärr och rikkärr, vars nuvarande bevarandestatus klassas som otillräcklig. En positiv utvecklingstrend har endast rapporterats för Östersjöstrandängar i kontinental region och svämlövskog i boreal.471 Fortsatta klimatförändringar som påverkar nederbörd och temperatur, vilket är ett mycket troligt scenario, skulle ha en stark negativ påverkan på många våtmarkstypers utbredning, totalareal och vegetation. Palsmyr som är beroende av permafrost riskerar att försvinna som svensk naturtyp och kan vara borta från landet inom några få decennier. En stor andel av palsarna i Västerbottens län har redan kollapsat eftersom deras iskärna har smält. Svämskogar och svämängars 469 Naturvårdsverket, 2009. Våtmarksinventeringen – resultat från 25 års inventering. Rapport 5925 470 Hånell, B. 2006. Effektiv skogsskötsel på torvmarker. I: Strömgren, M. Växthuseffekt och skogsproduktion: hur ska vi hantera våra dikade skogsmarker. SLU, Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära 90. 471 ArtDatabanken, 2008. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 387 myllrande våtmarker totalareal kan minska om variationen i vattenflöden i vattendragen ändras och till exempel vårfloden blir mindre omfattande. Brist på is skulle minska erosionen längs vattendragen och ha en negativ inverkan på störningsberoende våtmarksvegetation i strandzonen. En höjning av havsytan skulle medföra att våtmarker dränks. Klimatscenarier visar också på möjligheten till torrare och varmare förhållanden samt sjunkande grundvattenytor i sydöstra Sverige, vilket skulle bidra till ökad igenväxning där. Scenarier för Övre Norrland och Sydvästsverige visar på ökad nederbörd vilket skulle kunna innebära försumpning och ökade våtmarksareal. Våtmarker i fjällen skulle troligen påverkas negativt av en temperaturhöjning, då torvbildningen där delvis bygger på låg temperatur.472 Våtmarkerna är hårt utsatta även globalt. I en sammanställning av EU-kommissionen hade mindre än 10 procent av de 56 rapporterade våtmarkenheterna gynnsam bevarandestatus och situationen klassades som dålig för cirka 55 procent. Flera länder anger problemen med våtmarkernas påverkade hydrologi som grundläggande i bedömningen. Våtmarkerna och framför allt myrarna hör till de naturtyper som påverkas mest av klimatförändringarna.473 En analys av EU:s landtäcke från Europiska miljöbyrån EEA 2010 visar att art- och habitatdirektivets myrtyper har minskat med nära 4 procent (107 044 hektar) under perioden 1990–2000.474 Våtmarkers Vegetation förändras En tydlig trend de senaste 50 åren är att mängden träd på myrarna har ökat475 och trenden verkar fortsätta. Under perioden 1985–2005 ökade virkesvolymen på svensk myrmark med i genomsnitt 75 procent. Arealen glest bevuxen myr har minskat och tät bevuxen myr har ökat med 55 procent.476 Orsakerna är främst markavvattning kombinerat med tillskott av näring som frigörs när torv bryts ned. De befintliga trädens vattenförbrukning bidrar också till bättre förutsättningar för ytterligare trädtillväxt. En annan faktor som bidrar till vegetationsförändringar och igenväxning är upphörd hävd. Ett antal våtmarkstyper behöver skötas för att de inte ska växa 472 Textavsnittet bygger på Centrum för biologisk mångfald, SLU 2007. Biologisk mångfald och klimatförändringar, Vad vet vi? Vad behöver vi veta? Vad kan vi göra? Underlagsrapport till klimat och sårbarhetsutredningen och Naturvårdsverket 2007. Myllrande våtmarker – underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. 473 Europeiska kommissionen, 2009. Sammanfattande rapport om bevarandestatus för livsmiljöer och arter i enlighet med artikel 17 i direktivet om bevarande av livsmiljöer. 474 European Environment Agency, 2010. Progress towards the European 2010 Biodiversity target. EEA Report 4/2009 475 Sandring, S. och Kempe, G. Mer skog på landets myrar. I: Naturvårdsverket, 2011. Skog & mark 2011. Om tillståndet i svensk landmiljö 476 Gunnarsson, U. Kempe, G. och Kellner, O. Mer träd på myrarna – igenväxning de senast 20 åren. Dalarnas län Rapport 2010:4 och Gävleborgs län Rapport 2010:3. 388 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 igen eller förlora arter som är gynnade eller beroende av hävd. Det gäller framför allt rikkärr, älvängar och fuktiga strandbeten samt kulturhistoriskt värdefulla damm- och silängar, liksom andra våtmarkstyper. I en undersökning i Uppsala län jämfördes uppgifter från databasen Svenska Marktäckedata (SMD) med lämpliga områden för våtmarksslåtter i våtmarksinventeringen från 1983–1984. Hälften av de lämpliga områdena från 1980-talet visade sig ha växt igen eller blivit vassbälten.477 Upphörd hävd är med stor sannolikhet skälen till den utvecklingen. Ökad näringstillgång på grund av kvävenedfall är ett annat problem som orsakar vegetationsförändringar. I Halland ökar ris och andra kärlväxter sin täckningsgrad på mossarna, medan vitmossor minskar sin täckningsgrad till fördel för skogsmossor och bar torv. Vitmossornas tillväxt hämmas nu av de högre kvävemängderna i den sydvästra delen av landet. Dessutom etablerar sig kärrväxter på mossar.478 För kvävenedfallet finns det en försiktig nedåtgående trend479 som beräknas fortsätta de närmaste tio åren.480 Den ackumulerade effekten kan ändå bli besvärlig och fortsätta att förändra vegetationen, även om nedfallet minskar. fortsatt hot mot många Arter Statusen för ett antal våtmarksarter rapporterades 2007 enligt art- och habitatdirektivets artikel 17. De fåtal arter som rapporterades för alpin region hade gynnsam bevarandestatus. Situationen för arterna i boreal och kontinental region var sämre, över 60 procent bedömdes ha dålig bevarandestatus. I de fall där det går att avläsa någon trend för arterna är denna oftast negativ eller neutral. En positiv trend rapporteras dock för några av groddjuren.481 Enligt 2010 års svenska rödlista var 427 arter som har sina viktigaste förekomster på myrmarker och sötvattensstränder rödlistade, vilket är en svag förbättring jämfört med 2005 års rödlista. Av de rödlistade arterna var 184 klassade som hotade jämfört med 209 arter 2005, även det en förbättring. Antalet rödlistade arter är dock fortfarande högt och det finns några arter kopplade till öppna myrar, till exempel orre, grönbena och ljungpipare, som gått kraftigt tillbaka i Sydsverige. Flera skulle ha blivit rödlistade om inte situationen var god för dem i Norrland.482 477 Marvin Martins, 2009. Biogaspotential hos våtmarksgräs. Uppsats Uppsala universitet. 478 Flodin & Gunnarsson, 2008. Vegetationsförändringar på mossar och kärr i Halland. SBT 102:2-3 (2008). 479 European Environment Agency, 2010. The European Environment – State and Outlook 2010 – Air pollution. 480 Andersson, C. et al. 2011. Halter och deposition av luftföroreningar – förändring över Sverige från 2010–2020 i bidrag från Sverige, Europa och internationell sjöfart. SMHI Meteorologi Nr 147, 2011. 481 ArtDatabanken, 2008. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007 482 ArtDatabanken, 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 389 myllrande våtmarker Många rikkärrsarter finns med på den svenska rödlistan och framför allt i södra Sverige har flera arter fått minskade förekomstområden. Skillnaden mellan delar av länen kan vara stor, i vissa minskar rikkärrsarterna och i andra ökar de beroende på var naturvården prioriterat restaurerings- och skötselåtgärder. Fåglars födosök och spel påverkas negativt av att våtmarker växer igen. Till exempel är brushane och storspov numera rödlistade. Enligt bedömningen i den senaste rödlistan är de flesta fågelarters populationer stabila (47 procent), men det är fler våtmarksfågelarter som haft en säker eller trolig minskning (30 procent) än som ökat (23 procent).483 Främmande arter är ett växande problem Främmande arter kan påverka våra våtmarker, men få undersökningar har kvantifierat i vilken grad. Det finns dock stora problem på lokal nivå. I flera av de sydsvenska länen har främmande växter etablerat sig med starka bestånd i våtmarker som rikkärr, högörtängar och fuktiga strandmiljöer. Där bidrar de till igenväxning och konkurrerar ut konkurrenssvaga arter. Situationen för oönskad spridning av främmande arter norr om den biologiska norrlandsgränsen är ännu bra, men kan försämras på grund av en förväntad ökad självspridning av contortatall i takt med att fler bestånd med contortatall når reproduktiv ålder.484 I några län avverkas contortatall aktivt där den finns i myrskyddsplanens områden.485 Mårdhunden är en annan främmande art, vars utbredning än så länge är begränsad och det vidtas åtgärder för att bekämpa arten. Lokalt kan mårdhund dock komma att påverka fåglar och groddjur i våtmarker486 på samma sätt som mink gör. Ett problem som förvärrats är spridning av främmande arter som sprider och/ eller orsakar sjukdomar. Askskottssjukan som nu finns inom hela askens svenska utbredningsområde slår ut delar av trädskiktet i drabbade asksumpskogar. Groddjur som är bärare av den patogena chytridsvampen har hittats på tre ställen vid stickprovskontroll 2010 i Sydsverige, men inga djur med symptom av sjukdomen har hittats. Ranavirus som också orsakar sjukdom hos groddjur finns nu etablerad i Danmark. Båda sjukdomarna har reducerat groddjurspopulationerna globalt. Det saknas särskild finansiering för att bekämpa främmande arter. För närvarande används naturreservatens skötselmedel för bekämpning i skyddade områden och vissa kommuner gör insatser på eget initiativ. Det saknas även några viktiga 483 ArtDatabanken, 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 484 Engelmark, 2011, Contortatall i Sverige – ett storskaligt ekologiskt experiment. Rön från Sveriges lantbruksuniversitet Nr 9, 2011. 485 Länsstyrelsen i Västernorrland 2011. Regional miljömålsuppföljning och Länsstyrelsen i Värmland, 2012. E-post i ärende NV-11577-11. 486 Kauhala, K. och Kowalczyk, R. Invasion of the raccoon dog Nyctereutes procyonoides in Europe: History of colonization, features behind its success, and threats to native fauna. Current Zoology 57 (5): 584−598. 390 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 styrdokument på nationell och regional nivå, till exempel är inte den nationella strategin för främmande arter och genotyper klar. Många län har inte möjlighet att prioritera arbetet med att detektera spridningsvägar och genomföra riskanalyser. Ny EU-lagstiftning kommer om några år, men det är inte klart om den i kombination med andra styrmedel är tillräcklig för att stävja problemen. Utan mer åtgärder kommer problemet med främmande arter att förvärras. Kulturhistoriska värden försvinner I landets södra och mellersta delar har våtmarkerna drabbats hårt av utdikningar och sjöregleringar. Av de naturliga och anlagda våtslåttermarkerna i Sverige finns bara obetydliga rester kvar. Dessa marker har ingen betydelse i dagens jordbruk och ytterst få hävdas. I Norrland finns en del våtslåttermarker kvar, men arealen minskar. Många kulturhistoriska spår, exempelvis anläggningar som reglerar vattenflödena i silängar, varken nyttjas eller underhålls längre vilket gör att de förfaller eller förstörs. Fornlämningar och arkeologiska föremål som finns i och i närheten av mossar och andra våtmarker hotas av storskalig maskinell torvbrytning. Liknande problem finns vid anläggande av nya skogsbilvägar, kopplade till ett alltmer intensifierat skogsbruk. Ekosystemtjänster kan förbättras Många våtmarker är påverkade eller förstörda av mänsklig aktivitet och det finns hot om ytterligare påverkan och förändringar. I och med det försämras våtmarkernas förmåga att leverera många viktiga ekosystemtjänster som på olika sätt är viktiga för oss människor. Våtmarkerna har en stor inverkan på kollagring och utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och kvävedioxid. Klimatförändringarna, med varmare förhållanden och högre koldioxidhalter i atmosfären, medför i sig dessutom att många våtmarker bidrar med större metangasutsläpp än de annars skulle göra, vilket skyndar på klimatförändringarna ytterligare.487 Skadade myrar beräknas stå för sex procent av de mänskligt orsakade utsläppen av koldioxid globalt, varav hälften beräknas komma från tropiska trädklädda myrar som förstörs.488 Vilken roll myrar spelar i klimatfrågan beror på sambanden mellan olika faktorer som: våtmarkstyp, näringsinnehåll, trädtäckningsgrad, omfattning av dikespåverkan och våtmarkens kol-kvävekvot samt vilket tidsperspektiv som tillämpas etc. Det råder oenighet om i vilken omfattning olika våtmarkstyper påverkar klimatet. För svenska förhållanden saknas beräkningar som beaktar de ovan uppräknade faktorerna och även beräkningar över hur stor potentialen är att minska en kli487 Ramsarkonventionen, 2002. Climate change and wetlands – Ramsar COP8 DOC.11. Information paper. www.ramsar.org. 488 Joosten, H. 2009. The Global Peatland CO2 Picture. Peatland status and drainage associated emissions in all countries of the World. Wetlands International, Ede, 10 p.+ tables. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 391 myllrande våtmarker matpåverkan orsakad av markavvattning. I och med att stora delar av de svenska fattigmyrarna är påverkade av dikningar bör deras förmåga att lagra mer kol vara reducerad eller ha upphört. Istället bryts torven i dessa myrar ned, vilket bidrar till att frigöra kol. En av de viktiga ekosystemtjänsterna från våtmarker är rening av vatten från näringsämnen, tungmetaller, växtskyddsmedel och partiklar. Behovet av rening av vatten beräknas öka, både för att täcka dagens behov men också för att klara av en eventuell framtida ökning av näringsämnen i vattendragen som en följd av regnigare klimat under vinterhalvåret.489 En studie visar att anlagda våtmarkers vattenreningsförmåga har förbättrats allt eftersom hur de placeras i landskapet och anläggs har utvecklats. Studien visar att våtmarksanläggning kan vara en mycket kostnadseffektiv åtgärd för att ta hand om gödande näringsämnen.490 Beräkningar baserade på modelleringar för anlagda våtmarker på totalt 4 135 hektar i södra Sverige visar att de avskiljer 140 ton kväve och 12 ton fosfor årligen.491 Alkärr kan bryta ned giftigt metylkvicksilver till mindre problematiska ämnen och den ekosystemtjänsten bör hanteras i landskapsplanering och skogsskötsel. Om alkärr bevaras och restaureras kan de användas för att minska mängden metylkvicksilver som når vattendrag, genom att bryta ned det som produceras i uppströmsliggande skog och näringsfattiga våtmarker.492 Översvämningsskydd är också en viktig ekosystemtjänst. Minskningen av våtmarksarealen i det storskaliga odlingslandskapet och markavvattningen i skogslandskapet inverkar dock negativt på våtmarkers möjligheter att bromsa upp och tillfälligt magasinera höga vattenflöden. De flesta våtmarker som anlagts ger inte ett så stort översvämningsskydd som de skulle kunna ha gett, men förmågan kan öka genom bättre utformning av var och hur nya våtmarker anläggs.493 Våtmarkerna fortsätter att leverera ekosystemtjänster i form av biologiska produkter. Skogklädda våtmarker som inte är impediment eller skyddade av någon form av områdesskydd levererar skog. Våtmarker bidrar även med produktion av hö, ensilage eller bete till jordbrukets tamdjur och rennäringen samt energi489 Centrum för biologisk mångfald, SLU 2007. Biologisk mångfald och klimatförändringar, Vad vet vi? Vad behöver vi veta? Vad kan vi göra? Underlagsrapport till klimat och sårbarhetsutredningen. 490 Weisner, S. och Thiere, G. Mindre fosfor och kväve från jordbrukslandskapet – Utvärdering av anlagda våtmarker inom miljö och landsbygdsprogrammet och det nya landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket rapport 2010:21. 491 Naturvårdsverket. 2009. Uppföljning av effekten av anlagda våtmarker i jordbrukslandskap. Belastning av kväve och fosfor. Rapport 6309. 492 Tjerngren, I. 2012. Redefining the Role of Wetlands as Methyl Mercury Sources. Insights from Wetlands Before and After Restoration Acta Universitatis agriculturae Sueciae 2012:3. 493 Jordbruksverket, 2010. Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat. Rapport 2010:27. 392 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 produktion. Produktionen av bär och svamp samt jaktbart vilt från våtmarker är inte allvarligt påverkad. Restaurering av kustnära våtmarker utförd med hänsyn till fiskreproduktion kan ge mycket goda resultat för rekryteringen av gädda, och troligen kan det även utnyttjas för att främja andra vårlekande arter som behöver grunda varma vatten under leken och tidig yngelperiod.494 Friluftsliv och rekreation är ytterligare en ekosystemtjänst. De flesta skyddade våtmarker som har ett högt besökstryck har information om områdets natur och anläggningar som till exempel parkeringsplats, fågeltorn och spångade vandringsleder för att underlätta för besökare. Några enstaka områden är handikappanpassade. Naturum finns i anslutning till flera av landets främsta fågelsjöar och flyttfågellokaler med våtmarker. Möjligheterna att bedriva friluftsliv i de skyddade områdena är alltså goda, även om vissa delar har tillträdesförbud under känsliga perioder för djurlivet. I vilken utsträckning den fysiska planeringen tar hänsyn till tätortsnära våtmarker som kan vara av intresse för friluftslivet är oklart, det gäller även bullersituationen. Fritidsbaserad illegal motortrafik i naturen bedöms öka, liksom den negativa inverkan dessa aktiviteter har på våtmarkerna. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet skydd, skötsel och Åtgärder för arter måste öka De åtgärder som befintliga styrmedel lett till är inte tillräckliga.495 Vid utgången av 2011 var 690 548 hektar våtmark (öppen myr) och 58 655 hektar sumpskog på myr samt totalt 20 399 hektar för övrig våtmark/hävdad våtmark/torvtäkt enligt definitioner i KNAS (Kontinuerlig naturtypskartering av skyddade områden) skyddade som nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, biotopskyddsområde eller kulturreservat.496 Sammanslaget motsvarar det cirka 17 procent av landets totalareal för dessa naturtyper. Våtmarker finns i flera av landets kulturreservat, men det är bara i ett område som våtmarkens kulturvärden är huvudsyftet med skyddet.497 För att ett områdesskydd ska vara ändamålsenligt krävs att området har relevant avgränsning, föreskrifter och skötsel. Enligt EU:s art- och habitatdirektiv ska Natura 2000-områden utpekas för våtmarksnaturtyper i direktivet. I dessa områden ska de våtmarker som ligger till grund för utpekandet skyddas från negativ påverkan genom verksamheter i eller 494 Fiskeriverket, 2011. Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön. Finfo 2011:1 495 Länsstyrelserna, 2011. Regionala redovisningar av situationen för områdesskydd. Miljömålsportalen januari 2012. 496 Naturvårdsverket, 2012. Redovisning av regeringsuppdrag M2012/71/Nm – Sveriges arbete med bevarande av biologisk mångfald utifrån bevarandemål för landmiljön. I ärende NV-00477-12. 497 Riksantikvarieämbetet, 2011. Kulturreservat – från norr till söder. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 393 myllrande våtmarker utanför Natura-området. All verksamhet som kan påverka bevarandestatusen negativt ska tillståndsprövas. Ett avslag i den prövningen som begränsar pågående markanvändning måste då ersättas av staten, vilket ofta resulterar i en reservatsbildning. Tillståndsprövning sker dock inte alltid till naturvärdenas fördel, vilket gör att verksamheter får tillstånd trots att de leder till negativ påverkan i Natura 2000-områden. Vid utgången av 2011 fanns 743 755 hektar öppna och trädklädda myrar, 9 774 hektar sväm- och strandskogar och 22 248 hektar hävdade ej torvbildande våtmarker utpekade som våtmarksnaturtyper i Natura 2000.498 Det motsvarar i snitt 20 procent av referensvärdena (önskvärd totalareal) för de aktuella våtmarkstyperna, men hur stor andelen är varierar stort mellan olika våtmarkstyper, från 1 till 100 procent.499 Sedan 1990-talets början har naturvården arbetat med att skydda myrarna i myrskyddsplanen. Vid utgången av 2011 återstod omkring 350 områden, totalt cirka 300 000 hektar, att skydda.500 I flera län har skyddsarbetet initierats för många av de återstående områdena. Genomförandet av myrskyddsplanen har i flera län lägre prioritet än skogsskyddet och därför är det troligen inte möjligt att till 2020 genomföra önskvärt skydd annat än i enstaka län.501 Vid utgången av 2011 var ungefär 60 procent av myrskyddsplanens areal med i Natura 2000.502 För att skyddet ska fungera krävs en bra skötselplan och att den genomförs. Skötselplanen behöver ta upp mål för områdets bevarandevärden, behov av restaureringsåtgärder för hydrologi och vegetation, behov av återkommande hävd och förvaltning av anläggningar. Numera hanterar de flesta nya skötselplaner dessa frågor, men äldre beslut och skötselplaner kan behöva revideras.503 En översiktlig analys av basinventeringens data om diken visar att det finns 58 mil diken som går genom skyddade myrar och att det i de skyddade områdena finns 12 mil diken på fastmark inom 20 meters avstånd från skyddade myrar.504 Alla skyddade myrar har dock inte inventerats med avseende på diken i basinventeringen, så den faktiska längden diken är större. Behovet av att restaurera våtmarkers hydrologi är således stort, även i skyddade områden. Skötseln av värdefulla kulturhistoriska 498 Naturvårdsverket 2012. Uttag ur Natura 2000-databasen, januari 2012, del av ärende NV-00039-12. 499 ArtDatabanken, 2008. Arter & naturtyper i habitatdirektivet – tillståndet i Sverige 2007 500 Naturvårdsverket, 2012. Uttag ur databaser och korskörningar mellan GIS-skikt, del av ärende NV-00039-12. 501 Länsstyrelserna, 2011. Regionala redovisningar av situationen för områdesskydd. Miljömålsportalen januari 2012. Naturvårdsverket 2012. Muntligt Bo Lundin. 502 Naturvårdsverket, 2012. Uttag ur databaser och korskörningar mellan olika GIS-skikt, del av ärende NV-00039-12. 503 Naturvårdsverket. Handböcker och avstämning med berörda handläggare. 504 Naturvårdsverket, 2012. Underlag i ärende NV-00039-12. 394 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 våtmarksmiljöer är eftersatt. I dagsläget är det bara toppobjekten som kan skötas på ett ändamålsenligt sätt.505 Det finns 18 fastställda åtgärdsprogram som berör våtmarker och 5 till håller på att tas fram. Medelstilldelningen till länens arbete med att genomföra åtgärdsprogrammen har mer än halverats sedan 2008. Länsstyrelserna anser att neddragningen är negativ, framför allt för satsningen på rikkärr.506 Vissa program har inte kunnat börja genomföras i några av länen på grund av neddragningen. mer behöver göras för att Förebygga negativ påverkan Våtmarkernas toppobjekt ska skyddas långsiktigt genom formellt och frivilligt områdesskydd. Utöver det finns ambitionen att den övriga lagstiftningen och god fysisk planering samt olika verksamhetsutövares planering av sin verksamhet inte ska påverka de värdefullaste våtmarkerna negativt. I övrigt ska mark- och vattenanvändning bedrivas på ett hållbart sätt. I stora drag kan sägas att många negativa påverkansfaktorer styrs bort från de värdefullaste våtmarkerna genom tillståndsprövningar, samråd och information. Det finns dock ett antal fall per år där resultatet blir det motsatta och bevarandevärden förstörs och påverkas av exploatering, illegal verksamhet, bristande hänsyn i markanvändningen och bristande hävd. Naturvårdsåtgärder som gynnar våtmarker genomförs också på frivillig basis av privatpersoner, företag och organisationer. De senaste årens landskapsinventeringar i programmet NILS (Nationell övervakning av landskapet i Sverige) visar att tio procent av myrarealen ligger inom 20 meter från närmaste dike. Sannolikt är vattenbalansen påverkad inom en ännu större andel av myrarealen än så.507 Nydikning har minskat avsevärt sedan regelverket skärptes i 1990-talets början, men det finns fortfarande problem med dikesrensning och skyddsdikning som utförs så att det i praktiken innebär en markavvattning. Omfattningen av det är dock okänd. Arealen som avses skyddsdikas i avverkningsanmälningar ökar, perioden 2006–2010 anmäldes i snitt 7 800 hektar per år, femårsperioden dessförinnan 2 500 hektar och innan dess 1 300 hektar. Under 2011 har 5 200 hektar anmälts.508 Önskemål om dikningsåtgärder bedöms öka i de delar av landet som får fuktigare klimat på grund av klimatförändringar. Anläggning av vägar för skogsbruket och vindkraftsanläggningar samt körskador från terrängkörning kan också ha en markavvattnande effekt och anspråken 505 Länsstyrelserna, 2011. Regionala redovisningar av situationen för områdesskydd. Miljömålsportalen januari 2012. 506 Länsstyrelserna, 2011. Regional miljömålsuppföljning. Miljömålsportalen. 507 Christensen, P., Glimskär, A., Hedblom, M. & Ringvall, A., 2008. Myrarnas areal och vegetation: skattningar från provytedata i NILS 2003–2007. Sveriges lantbruksuniversitet. 508 Skogsstyrelsen 2011. Skogsstyrelsens statistik över anmälda föryngringsavverkningar, tabell 6.19 anmäld areal skyddsdikning, kompletterad med e-post till Naturvårdsverket. NV-11577-11 för 2011. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 395 myllrande våtmarker kommer troligen att öka.509 Transporter och transportleder behöver därför utföras och förläggas på ställen så att de gör minimal skada. Årligen byggs omkring 170 mil skogsbilväg och under 2010 berörde omkring fem procent av de nytillkomna vägarna som Skogsstyrelsen hade kännedom om värdefulla våtmarker. Informations- och utbildningsinsatser har genomförts de senaste åren men insatserna återstår att utvärdera. Behovet av skogsbilvägar beräknas öka allt eftersom det blir mer sällsynt med tjälad mark som kan användas som vinterväg. Efterfrågan på nya vägar för nyetablering av vindkraftverk och kommunikationsmaster beräknas fortsätta.510 Det uppstår körskador orsakade av skogsbruket och rennäringen. Legal terrängkörning övergår till illegal körning när den orsakar skada. Flera samebyar har tagit fram planer för terrängkörning inom rennäringens ramar511, vilket kan leda till en förbättring av terrängkörningen i renskötselområdet, men det kan bli svårt att finansiera byggandet av de planerade lederna. Illegal terrängkörning sker också i form av fritidskörning och den bedöms öka. Det finns fall med illegal terrängkörning inklusive medvetna avsteg från givna tillstånd som har polisanmälts utan att leda till fällande dom och ibland inte ens till åtal. Inom skogsbruket medför en ökad efterfrågan på biobränsle i dag ett högre tryck på skogsråvara och trenden beräknas fortsätta. Det höga trycket innebär att naturvårdshänsynen i sumpskogar och kantzoner mot våtmarker och vattendrag har försämrats, på grund av större uttag kombinerat med uttag av grenar, toppar och stubbar.512 Skogsnäringen signalerar att man avser ta ett ökat ansvar när det gäller exempelvis planering och användandet av tekniska hjälpmedel för att minska markskador, framför allt i anslutning till vattendrag och våtmarker.513 Det finns dock fortfarande brister i hänsynen och resultat från Polytaxinventering visar att 15–30 procent av avverkningarna vid impediment (varav en stor del våtmarker), sjöar och vattendrag inte har fått omdömet full hänsyn.514 För att komma tillrätta med bristerna behövs därför också en effektivare tillsyn och tillämpningen av hänsynsföreskrifterna i 30 § skogsvårdslagen behöver öka. Inom jordbruket gäller att ju mer jordbruket rationaliseras och ju fler som lämnar landsbygden, desto svårare blir det att få tag i personer och företag som 509 510 511 512 Länsstyrelserna, 2011. Regional miljömålsuppföljning. Miljömålsportalen. Naturvårdsverket, 2010. Årlig uppföljning av miljömålen 2010. Miljömålsportalen. Länsstyrelserna 2011. Regionala redovisningar. Miljömålsportalen. Christensen, P., Glimskär, A., Hedblom, M. & Ringvall, A., 2008. Myrarnas areal och vegetation: skattningar från provytedata i NILS 2003–2007. Sveriges lantbruksuniversitet. 513 Skogsindustrierna, 2011. Uppföljning 2011: Levande skogar – Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden. 514 Skogsstyrelsen 2011. Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning – resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/1999–2009/2010. 396 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 vill åta sig att bedriva skötsel i våtmarker. Under 2011 har 7 200 hektar naturliga våta gräsmarker hävdats genom bete eller slåtter med stöd av miljöersättningar. Detta är en ökning jämfört tidigare år, men det återstår en del till att nå Jordbruksverkets mål på 11 300 hektar.515 Våtmarker utsätts också för kemisk påverkan. Det luftburna kvävenedfallet minskar sakta, men den ackumulerade gödande effekten kan innebära problem. Indikationer finns på att skogsgödsling ökar och om den är felaktigt utförd i tid och rum kan sådan gödsling ge negativa effekter på våtmarker, vilket gör samråd inför skogsgödsling viktigt. Våtmarkskalkning upphörde nästan helt efter 2004 i och med att de negativa effekterna på vegetation blivit kända, men omkalkning av redan kalkade områden sker.516 Sverige är en av de stora torvutvinnarna i ett internationellt perspektiv.517 Utvinningen liksom export och import har ökat betydligt sedan 1980-talets början, men en svag minskning av torvutvinningen kan ses för perioden 2006–2010.518 Det bedöms dock vara en tillfällig minskning, eftersom ett stort antal täktärenden är under behandling hos myndigheterna. Nya torvtäkter anläggs vanligtvis i lämpliga områden med låga naturvärden, men det finns undantag. Brytningen innebär en påtaglig risk för förstörelse av fornlämningar och arkeologiska föremål i och i anslutning till våtmarker, i första hand mossar. Tabell 9. Sammanställning över total svensk utvinning av torv samt export och import av torv per decennium under de senaste 30 åren. Alla uppgifter i kubikmeter. Period Utvinning odlingstorv Utvinning energitorv Torvexport Torvimport 1981–1990 6 248 000 15 110 000 1 321 000 1 119 000 1991–2000 10 139 000 24 076 000 2 389 000 4 000 000 2001–2010 14 253 000 22 840 000 5 150 000 11 974 000 Det är fortfarande några utvecklingssteg kvar innan våtmarkernas ekosystemtjänster och bevarandevärden samt arters spridningsförmåga beaktas i ett landskapsperspektiv i regionala och kommunala planer. Här finns en stor potential att skapa bättre grön infrastruktur och planera ekosystemtjänster för samhället. 515 Jordbruksverket, 2012. Årsredovisning 2011. 516 Naturvårdsverket, 2012. Koll med länen om situationen för våtmarkskalkning, ärende NV-11577-11. 517 US Geological Survey, Peat 2009 (Minerals Yearbook) 518 SCB och Energimyndigheten, 2011. Torv 2010: Produktion, användning, miljöeffekter. MI 25 SM 1101 FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 397 takten måste öka i återställning och Restaurering myllrande våtmarker Sedan några år finns en satsning för att öka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och minska övergödningsproblemen genom att anlägga våtmarker. Restaureringstakten är relativt låg, 2011 hade cirka 7 500 hektar av det gamla delmålet om 12 000 hektar anlagda våtmarker genomförts, men antalet ansökningar om att anlägga våtmark ökade något under 2011.519 De anlagda våtmarkerna som oftast skapats för vattenrening får dock inte alltid så god biologisk mångfald som de skulle kunna ha.520 Några arter kan också ha problem att sprida sig spontant till nyanlagda miljöer.521 Åtgärdsprogrammet för rikkärr har medfört att restaureringsåtgärder genomförts i cirka 100 områden under 2007–2010, röjning och hävd är den vanligaste åtgärden medan hydrologisk restaurering är mer sällsynt.522 Projektet Life to ad(d)mire inom EU:s miljöprogram LIFE gör en satsning på att restaurera hydrologin i några av Sveriges finaste våtmarksområden och berör totalt 37 Natura 2000-områden.523 Våtmarker längs vattendrag behöver restaureras i större omfattning än i dag. Kulturhistoriska anläggningar i våtmarker restaureras i mycket liten omfattning. Restaureringstakten för sumpskogar och skadade våtmarker i skogslandskapet är mycket låg, även där markavvattningen inte lett till någon förhöjd skogsproduktion. Endast ett fåtal markägare använder tillgängliga medel till hydrologisk restaurering.524 Restaurering av sumpskog skulle dessutom ofta ge goda effekter på vattenkvaliteten i närliggande vattendrag. Formas forskningsprogram Restore som fokuserat på ekologiska restaureringar i framför allt skog och vatten har försökt få fram data om skogsbolagens restaureringar, men med undantag av information om några få flaggskeppsområden har det varit svårt att få fram data om omfattningen av och karaktären på de restaureringar som bolagen genomför.525 519 Jordbruksverket 2012. Årsredovisning 2011. 520 Hassel, L. 2011. Biologisk mångfald i anlagda våtmarker – Resultat och metod. Jordbruksverkets rapport 2011:7. 521 Ekologgruppen, 2009. Aktiv etablering av sällsynta våtmarksarter i anlagda våtmarker och dammar. Jordbruksverket Försöks- och utvecklingsprojekt (FoU), Dnr 25-10989/07. 522 Naturvårdsverket 2012. Internt underlag från ÅGP-samordnaren i e-post. Ärende NV-11577-11. 523 Länsstyrelserna. Folder – Life to ad(d) mire. 524 Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, 2011. Muntligt på möte om Myllrande våtmarker 29 nov. 2011. 525 Borgström, S. 2012. Muntligt på möte om ”Restore” 16 januari 2012 på Naturvårdsverket. 398 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Den situation som 2007 såg relativt ljus ut är nu mer negativ. Våtmarksarbetet har prioriterats ned och de åtgärder som efterlystes 2006 har inte genomförts i önskvärd omfattning. Myndigheternas egna naturvårdsinsatser går långsamt och det är endast ett fåtal aktörer som vidtar åtgärder på frivillig väg utöver vad regelverket anger. Våtmarker med höga natur- eller kulturhistoriska värden skadas och hänsynen behöver förbättras. Det finns problem med förändrad hydrologi, kvävenedfall och klimatförändringar. Problem med främmande arter och illegal terrängkörning bedöms öka. Dessutom skulle potentialen för ekosystemtjänster kunna förbättras om våtmarkerna var i bättre skick och arealen större. Bedömningen av Myllrande våtmarker utgör inte något gränsfall utan är säker. Bedömningsfaktorer som väger tungt är: • miljötillståndet för naturtyper och arter • förmåga att leverera ekosystemtjänster • långsamt genomförandetempo av myndigheternas egna insatser och bristande hänsyn i skogsbruket • endast marginella restaureringar av våtmarker i skogslandskapet Problem som vägt lättare i bedömningen är främmande arter, vegetationsförändringar till följd av kvävenedfall och ökad illegal terrängkörning. Friluftsliv och rekreation har haft en låg inverkan på bedömningen. Hälsa har inte vägts in. Områden där förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet är bättre är restaureringsåtgärder i odlingslandskapet och möjligheterna att avstyra skador på de värdefullaste myrarna. I länsstyrelsernas regionala bedömningar är det två län som bedömer att miljökvalitetsmålet kan nås och tre att det är nära att nås, resterande län bedömer att det inte kommer att nås. Bland de län som är mer positiva finns flera sydsvenska län med få och små våtmarker. Det är långt kvar till att uppnå Myllrande våtmarker Fler naturtyper och arter behöver uppnå gynnsam bevarandestatus och antalet arter på Sveriges rödlista behöver minska. Av myrskyddsplanen återstår 300 000 hektar att skydda. Arbetet med skydd, skötsel, restaurering, främmande arter och avstyrning av illegal verksamhet behöver förstärkas. Det behövs en förbättring gällande klimatförändringar, kvävenedfall och miljöhänsyn inom näringarna. Sett till förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet finns flera administrativa styrmedel på plats, men många har otillräcklig finansiering och det saknas per- FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 399 myllrande våtmarker sonella resurser på myndigheterna för att genomföra olika åtgärder. Några myndigheter behöver också komplettera sin kompetens med till exempel hydrologer och hydrotekniker. Floran av styrmedel behöver kompletteras, främst med lämpliga styrmedel för restaurering av våtmarker i skogslandskapet. Några styrmedel behöver förbättras, bland annat lagstiftningen kring vattenverksamhet och att utesluta möjligheten att få elcertifikat för torv. Sist men inte minst behövs markoch vattenanvändningen bli hållbar och bedrivas med hänsyn till naturvärden och ekosystemtjänster. Miljövårdsberedningens förslag till Strategi för hållbar markanvändning och Strategi för en sammanhållen vattenpolitik är två kommande viktiga dokument vars slutliga utformning inför framtida riksdagsbeslut kommer ge förutsättningarna för om och hur snabbt miljökvalitetsmålet kan nås. För att nå Myllrande våtmarker krävs också att andra miljökvalitetsmål har nått eller är nära att nås. De viktigaste är Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Ett rikt djur- och växtliv, Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Ingen övergödning. Miljökvalitetsmålets delar – situation och utveckling I och med att några av miljökvalitetsmålets delar överlappar varandra innehållsmässigt görs här endast en kortfattad beskrivning utöver vad som redan beskrivits för miljökvalitetsmålet som helhet. Våtmarkers ekosystemtjänster Våtmarker levererar inte ekosystemtjänster i den omfattning de skulle kunna göra. De skulle kunna bidra med mer ekosystemtjänster genom olika restaureringsåtgärder. Flera styrmedel behöver förbättras och några saknas. Finansieringen för genomförande av åtgärder är otillräcklig. Våtmarkernas biologiska mångfald Det är bara enstaka våtmarkstyper som har gynnsam bevarandestatus utanför fjällområdet och för många försämras situationen. Vegetationsförändringar finns och de förväntas öka. Många våtmarksarter finns på rödlistan och problem med etablerade främmande arter förväntas öka. Kulturvärden förfaller och försvinner. Administrativa styrmedel finns, men resurserna för att genomföra åtgärder är inte tillräckliga. Det behövs en utökad hänsyn vid nyttjande av mark och vatten. Dessutom behöver fler naturliga blöta fodermarker hävdas med bete eller slåtter. 400 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Friluftsliv och rekreation De flesta skyddade våtmarkerna med ett högt besökstryck har information och anläggningar för besökare. I vilken utsträckning den kommunala fysiska planeringen tar hänsyn till tätortsnära våtmarker som kan vara av intresse för friluftslivet är oklart, liksom hur bullersituationen är. Större hänsyn till friluftslivet och bullerfrågor behöver tas i den fysiska planeringen. Hållbart nyttjande och hänsyn till våtmarker Påverkansfaktorer som kan vara negativa för våtmarker avstyrs ofta genom tillståndsprövningar, samråd och informationsinsatser. Dessa åtgärder för att skydda våtmarkernas värden lyckas dock inte alltid. Felaktigt utförd dikesrensning eller skyddsdikning och bristande miljöhänsyn i skogsbruket behöver upphöra. Befintliga styrmedel behöver förbättras och kompletteras. Användningen av mark och vatten behöver bli hållbar och hänsyn utöver lagstadgad miniminivå behöver öka i omfattning. Bevarande och skydd av värdefulla våtmarker Vid utgången av 2010 var 634 819 hektar våtmark och 26 294 hektar sumpskog på myr skyddat i nationalparker och naturreservat. Av myrskyddsplanen återstår totalt cirka 300 000 hektar i 350 områden att skydda. Mindre än hälften av den arealen är med i Natura 2000. Förutom områdesskyddet i sig behövs relevant skötsel och ibland restaurering, vilket inte kan genomföras annat än i liten skala på grund av resursbrist. Finansieringen för genomförande av åtgärder är inte tillräcklig. Restaurering, återskapande och nyanläggning av våtmarker Restaurering och anläggning genomförs i odlingslandskapet, men tempot är långsamt. Hittills har cirka 7 500 hektar våtmarker hunnit anläggas, vilket kan jämföras med det tidigare delmålet på 12 000 hektar. Handläggningen är resurskrävande och många markägare säger nej till åtgärder. Restaureringstakten för sumpskog och skadade våtmarker i skogslandskapet är mycket låg, även där markavvattningen inte har lett till någon förhöjd skogsproduktion. Restaureringsåtgärder behöver öka i omfattning. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 401 Kopplingar till generationsmålet myllrande våtmarker Myllrande våtmarker har kopplingar till generationsmålets alla strecksatser, men främst till ”biologisk mångfald” och ”ekosystemtjänster”. För att uppfylla strecksatserna behöver fler åtgärder genomföras. Strecksatsen om ”naturresurser” påverkas av i vilken omfattning våtmarker nyttjas hållbart och torv utvinns. Förmågan att leverera ekosystemtjänster har en viss inverkan på strecksatserna om ”kretslopp” (vattenrening och metallinlagring) och ”hälsa” (rekreation och lokalklimat). Kopplingen till strecksatsen om konsumtion är stark, den svenska konsumtionen påverkar våtmarker både i Sverige och utomlands, det gäller såväl varor som tjänster. Importerade livsmedel utgör en stor andel av Sveriges vattenfotavtryck utomlands, som nu är cirka 3 000 liter per dag och person.526 En minskad jordbruksproduktion i Sverige till förmån för importerade livsmedel innebär att ytterligare svenska våtmarker i odlingslandskapet kan lämnas att växa igen. Import av andra varor kan minska trycket på svenska våtmarker, samtidigt som det kan öka trycket i exportländerna beroende på hur produktionen är utformad och var den äger rum. Ett exportlands våtmarker kan påverkas negativt av sänkta grundvattenytor, markavvattning, giftanvändning m.m. till följd av svensk konsumtion. De negativa miljöeffekterna av produktionen av jätteräkor och bomull är två välkända exempel. Att minska torvförbrukningen är önskvärt för miljöpåverkan både i Sverige och i de länder vi importerar torv från. Det är också önskvärt att konsumtionen av importerade skogsprodukter kommer från ett hållbart skogsbruk vid våtmarker och i sumpskog. Importprodukter/-råvaror bidrar dessutom ofta till en större miljöpåverkan genom transporter, med undantag för det som är producerat nära Sveriges gränser. Våtmarker som har ett bevarandevärde som turistmål kan påverkas positivt av turismen förutsatt att de nyttas hållbart, men våtmarker kan även påverkas av för hårt besökstryck, störningar på djurlivet eller motoriserad turism. Även vattenanvändningen på turistorter kan påverka grundvattennivåer och vattenkvalitet, och i förlängningen påverka våtmarker negativt. 526 WWF, 2008. The Swedish Water Footprint. 402 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Analys av delmålen – varför gick det som det gick? DELMÅL : Strategi för skydd och skötsel (2005) En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar skall tas fram senast till år 2005. Delmålet uppnåddes i december 2005. En viktig drivkraft har varit att de myndigheter som deltog i arbetet har ansett det så viktigt att de prioriterat insatsen. Åtgärden har varit relativt lätt att genomföra på så sätt att den inte varit alltför kostsam och myndigheterna haft rådighet över dess utformning. Att ta fram ett dokument går också betydligt lättare än att de facto genomföra innehållet. DELMÅL : Myrskyddsplanen (2010) Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige skall ha ett långsiktigt skydd senast år 2010. Delmålet har inte nåtts eftersom resurserna för skyddsarbetet, (handläggning och markåtkomst), inte varit tillräckliga. Dessutom har skogsskyddet getts högre prioritet utifrån aktuell hotbild och hur mycket handläggningstid som behövs. Skyddet av våtmarker anses vara mer tidskrävande än skydd av skog, eftersom det ofta är en komplicerad markägarbild i myrområden och därmed många intressenter inblandade. Dessutom blir det ofta svåra ställningstaganden om skyddsnivån för ingående fastmarksskog samt svårare reservatsgränsfrågor i flikiga myrkomplex. Det är inte heller alltid som markägare delar myndigheternas syn på skyddsåtgärderna, vilket leder till långdragna förhandlingar och ibland överklaganden av beslut. Delmålet var inte för ambitiöst satt i förhållande till nationella och internationella ambitioner. DELMÅL : Skogsbilvägar (2006) Senast år 2006 skall skogsbilvägar inte byggas över våtmarker med höga natureller kulturvärden eller på annat sätt byggas så att dessa våtmarker påverkas negativt. Delmålet har inte nåtts men det finns en stor regional spridning. Svårast att nå målet är det i regioner som är rika på stora och flikiga våtmarker där skogsbilvägar antingen behöver dras över våtmarker eller dras i kostsamma långa omvägar för att virke ska kunna transporteras ut. Det finns inte ekonomiska möjligheter att förhindra skogsbilvägar i områden som inte ska skyddas genom formellt områdesskydd. Delmålet var inte för ambitiöst satt, även om det var svårt att nå. Att målet har funnits har i sig medfört att det funnits incitament att försöka undvika påverkan i våtmarker. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 403 DELMÅL : Våtmarker i odlingslandskapet (2010) I odlingslandskapet skall minst 12 000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010. myllrande våtmarker Delmålet har inte nåtts i tid. Det har funnits för lite personal till den resurskrävande handläggning som större hydrologiska restaureringar innebär. Sakanslagen har inte varit den begränsande faktorn, men många markägare har tyckt att ersättningen är för låg. Dessutom har det varit svårt att få alla berörda markägare i ett område att vilja genomföra åtgärden där länsstyrelsen bedömer är lämpligt. Eftersom åtgärderna bygger på frivillighet och markägarens intresse har det ibland inneburit att åtgärder genomförts där nyttan för biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte varit maximal, dessutom har placeringen inte alltid varit bra med hänsyn till befintliga natur- och kulturvärden. Allt eftersom restaureringsarbetet har fortskridit har metodik och resultat förbättrats. De flesta länen har även tagit fram program över lämpliga områden för restaurering. DELMÅL : Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) Åtgärdsprogram skall senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Delmålet är uppnått. En viktig drivkraft har varit att de myndigheter som deltog i arbetet har ansett det så viktigt att de prioriterade insatsen. Åtgärden har varit relativt lätt att genomföra på så sätt att den inte har varit alltför kostsam. Att ta fram ett antal program går dock betydligt lättare än att sedan genomföra innehållet. Bedömning av regionala delmål De nationella delmålen har i stor utsträckning funnits som regionala mål i länen. Att skydda våtmarker enligt myrskyddsplanen har gått för långsamt och endast två län bedömer att det målet kan nås. Nyanläggning av våtmarker sker i odlingslandskapet och en tredjedel av länen som hade målet har uppnått det. Målet om att skogsbilvägar ska anläggas utan att skada värdefulla våtmarker har uppnåtts av knappt hälften. Länen har även satt upp egna delmål utöver de regionaliserade nationella målen. Möjligheterna att nå dessa mål varierar efter ambitionsnivån. Hälften av länen har mål om åtgärdsprogram för hotade arter, som en tredjedel av dem har nått. Tretton län har lagt till egna mål och måluppfyllelsen varierar. 404 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 Områden för ytterligare insatser Det finns många möjligheter att förbättra miljötillståndet och förutsättningarna att nå Myllrande våtmarker. Detta avsnitt tar upp de viktigaste områdena för åtgärder. Öka biologisk mångfald och omfattningen av ekosystemtjänster Det finns ett stort behov av restaurering av våtmarker för att kunna nå miljökvalitetsmålets ambitioner för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Genom restaurering av näringsfattiga myrar kan även negativa klimateffekter minskas. Ju snabbare sådana restaureringar genomförs desto större blir inbromsningen av pågående klimatförändringar. Det beror på att åtgärderna stoppar den negativa spiralen av klimatpåverkan som skapas av dränering av våtmarker då klimatförändringarna i sig gör att våtmarker avger mer växthusgaser. Genom enkla hydrologiska åtgärder kan både vissa våtmarkstypers bevarandevärden och förmåga att vara kolsänkor gynnas. Restaureringar av våtmarker går också väl i linje med til�lägget till Kyotoprotokollet om ”Wetlands drainage and rewetting” 527, där Sverige under 2012 bör ta ställning till om det ska användas i den nationella klimatbokföringen. Ett antal våtmarkstyper behöver skötas för att de inte ska växa igen eller förlora arter som är gynnade eller beroende av hävd. Här kan det eventuellt finnas en möjlighet att öka uttaget av biobränslen för till exempel biogasproduktion i våtmarksområden som hotas av igenväxning eller har vuxit igen. Ekosystemtjänster som vattenrening, vattenflödesutjämning och fiskproduktion kan också öka genom åtgärder. Myndigheternas naturvårdsinsatser Sakanslag för verksamheter som områdesskydd, skötsel av skyddade områden och åtgärder för hotade arter har minskat rejält de senaste åren. Det beror dels på faktiska nedskärningar, dels på en regeländring 2011 som innebär att naturvården ska betala 25 procents påslag utöver marknadsvärdet på all mark som berörs av områdesskydd, vilket medfört att anslaget i praktiken har devalverats. Ett första steg för att få större naturvårdsnytta skulle kunna vara att ta bort eller minska påslaget, men även höjningar av anslagen måste till för att klara miljökvalitetsmålet. Flera län påtalar behovet av resurser för att kunna förvalta kulturhistoriska värden på ett korrekt sätt, dels behövs underhåll av kulturhistoriska anläggningar, dels hävd. 527 UNFCC, 2011. LULUCF beslut artikel 3 para 4 av Kyotoprotokollet. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 405 myllrande våtmarker Utveckling av styrmedel Överutnyttjade av mark och vatten som förstör möjligheten till ekosystemtjänster som vi är beroende av måste begränsas. Marknadsmisslyckanden, det vill säga där prissättningen på produkter inte inkluderar kostnader för produktionens miljöpåverkan, behöver åtgärdas och ekosystemtjänster värderas. Det är dags att kostnaderna för miljöpåverkan och adekvat miljöhänsyn till fullo bakas in i priset för de produkter som levereras av den bransch som orsakar skador på olika ekosystemtjänster och medför negativ miljöpåverkan. Mark- och vattenanvändningen behöver ta sitt miljöansvar fullt ut. Miljövårdberedningens utformning av förslag till Strategi för markanvändning och Strategi för en sammanhållen vattenpolitik är viktiga kommande dokument för möjligheten att kunna nå miljökvalitetsmålet. Lagstiftning med tillhörande regelverk Eftersom hydrologin är så viktig för våtmarker är det lämpligt att se till att regelverket knutet till hydrologi utreds och om möjligt ändras, så att det blir enklare att restaurera våtmarker utan att samtidigt riskera rättsäkerheten i förhållande till andra parter. Till exempel skulle regelverket kring huruvida anmälan eller tillståndsprövning krävs vid restaurering kunna baseras på andra faktorer än storlek på berörd yta. Det bör även utredas om det med generell lagstiftning går att släcka ut villkor om underhållsskyldighet i markavvattningsföretag som uppfyller vissa kriterier. Arbetet med omprövning av befintliga vattendomar bör öka i omfattning. Förutsättningarna för förbud mot dikesrensning i områden där det inte har lett till ökad skogsproduktion bör också utredas. Regelverket kring hydrologi behöver dessutom utredas utifrån andra samhällsintressen, till exempel klimatanpassning. Utvärderingar av nyligen genomförda styrmedelsändringar, bland annat prövningsregler för torvtäkt och föreskrifterna till Skogsvårdslagens hänsynsparagraf behöver också göras. Det är även önskvärt att implementera EU:s ambitioner kring att det inte får förekomma nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svensk lagstiftning. Jordbruksstöd Utformningen av framtida EU-stöd för jordbruket (CAP) är en mycket viktig faktor för att klara delar av skötselproblematiken i våtmarkerna. Det är viktigt att våtmarker som behöver hävd kan omfattas av EU-stöd i framtiden. För närvarande finns en problematik där små våtmarker och strandpartier som behöver hävdas hägnas bort från betesdriften, eftersom våtmarken inte kan klassas som jordbruksmark och få gårdsstöd. Den komplexa hanteringen av gällande regelverk för EU-stöd och föreslagna kompletteringar till detta kan också få negativa effekter 406 STEG PÅ VÄGEN – FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012 på en brukares vilja att teckna avtal om miljöstöd.528 EU:s miljöstöd bör kompletteras med riktade naturvårdssatsningar om det i framtiden visar sig att våtmarker i behov av hävd faller utanför stödsystemet. Myndigheternas anslag För att regelverk ska kunna fungera fullt ut behövs tillräckliga personella resurser på landets myndigheter. För närvarande finns tydliga brister i myndigheternas möjligheter att genomföra egna naturvårdsinsatser, handlägga naturvårdsärenden, ge information, utreda brott och ta upp åtal i domstol. Dessutom behöver myndigheternas sakanslag för områdesskydd, skötsel av skyddad natur, åtgärder för hotade arter och kulturhistoriska värden samt natur- och kulturvårdsåtgärder i skogsbruket öka väsentligt för att miljökvalitetsmålet ska uppnås. El- och energisektorn Ytterligare insatser som kan göras är att ta bort möjligheten att få elcertifikat för torv. Ett eventuellt framtida värmecertifikat bör inte heller kunna baseras på torv. Kunskapsläget Ett problem när det gäller möjligheterna att avstyra negativ påverkan på våtmarker är att kunskapsläget är för dåligt. Våtmarksinventeringen behöver kompletteras med mindre våtmarker och även uppdateras. Kunskapsläget om våtmarkers kulturvärden behöver också förbättras. 528 Naturvårdsverket 2011: Miljöeffekter av EU:s Jordbrukspolitik. Rapport 6661 och Yttrande om förslag till reform för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2013 i ärende NV-12837-11. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 407