Variera flytgödselgivan efter P-AL
GRANSKAD KUNSKAP FRÅN 2 . 2 0 13 HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE APRIL Variera flytgödselgiva efter markens fosfortal... Effektiv agra vått vernalisering kr/ton 4 500 4 250 4 000 Lockpriser på börsen 3 750 3 500 11 14 17 20 23 Sverige Helsäd slår ut tveksam majs ...och fyll upp med kväve Solceller på taket Skribenter i detta nummer: Katarina Berlin Thorell, Frans Johnson, Rikard Andersson, Gunilla Berg, Erik Jönsson, Anders Adholm, Joakim Karlsson, Thilda Håkansson, Nils Helmersson, Carl Blackert, Gunnel Hansson, Per Ståhl, Linda af Geijersstam, Magnus Melin, Anders Pålsson, Pauliina Jonsson, Nils Yngveson, Daniel Hedeås, Emma Hjelm, Patrick Petersson 27 30 33 36 39 Matif 42 Arvensis 02 • 2013 Styr N och P punkt för punkt Varför kompromissa? Med relativt enkla medel kan du sprida stallgödseln varierat på fält med skiftande fosfortal för att optimera skörden. Med mineralgödselkväve kompletterat med en omvänd styrfil får du N och P anpassat punkt för punkt. Stallgödsel innehåller precis som ett NPKhandelsgödselmedel en given mängd kväve, fosfor och kalium och passar därmed markvärdena på ett ytterst fåtal punkter på fältet. På fält där fosforvärdena varierar mycket kan varierad stallgödselspridning åtminstone göra att två näringsämnen anpassas punkt för punkt, exempelvis fosfor och kväve. Mer stallgödsel läggs i de punkter där fosforvärdena är låga och vice versa. Mineralgödselkväve kompletteras med en omvänd styrfil och jämnar därmed ut den varierade stallgödselgivan när det gäller kväve. På så sätt kan skördarna öka och arealen utnyttjas optimalt, menar Lars Wijkmark på Växa i Halland som har lång erfarenhet av precisionsodling och att tillverka styrfiler. Optimera fosforn I Sverige har vi en fosforregel som inne- bär att maximalt 22 kilo fosfor i snitt får spridas per hektar som ett femårssnitt. På en enskild punkt är det tillåtet att ligga betydligt högre än så, det är snittet på spridningsarealen som gäller under femårsperioden. Här kan vi utnyttja varierad stallgödselspridning och långsiktigt öka skördarna genom att fokusera fosforspridningen på bitar med lägre fosfortal. Samtidigt finns det stora djurgårdar, som är tillståndsprövade av länsstyrelsen, där fosforgödsling är helt förbjuden på marker med fosforklass fem och därmed inte kvalar in som spridningsareal. Då är det medeltalet av punkterna på skiftet som gäller. Med varierad stallgödselspridning kan man lätt köra stallgödsel endast på de punkter som ligger under klass fem alternativt hålla nere fosforgödslingen på dessa punkter. Kanske kan dessa bitar då på sikt fungera som spridningsareal. – Från myndighetshåll ser man positivt på en sådan utveckling så kanske kan tillstånden hos länsstyrelsen skrivas annorlunda i framtiden, säger Wijkmark. Två styrfiler I figuren med P-Al-tal ser vi ett skifte där P-Al varierar mellan 2,4 (klass II) och 9,9 (klass IV) på ett fält med vårraps. När styr- P-Al varierar mellan klass II och IV Flytgödselgivan skiljer 16 ton per hektar ! filen görs delas skiftet upp i ett rutnät med 24*24 meter där varje ruta ges en fosforgiva utifrån den snittgiva man bestämt till fältet, se kartan med flytgödselgivorna. Man utgår här från en flytgödselanalys med 0,6 kilo P per ton när styrfilen görs. I detta fall varierar flytgödselgivan mellan 15 och 31 ton (9-19 kg P) per hektar beroende på P-Al. För att komplettera så att kvävegivan blir likstor över fältet görs en omvänd styrfil för komplettering av handelsgödselkväve, se kartan med N27-gödslingen. Med ett kväveinnehåll på 2,7 kilo N (efter spridningsförluster) per ton flytgödsel varierade kvävetillförseln mellan 40 och 84 kilo per hektar. För att nå upp i en total kvävegiva på 130 kilo till vårrapsen varierade styrfilen med handelsgödselkväve mellan 45 och 90 kilo kväve per hektar. Krångla inte till det Egentligen passar all flytande stallgödsel att sprida varierat även om det ofta är på svingårdarna vi tjänar mest på att jämna ut fosfortalen. – Man kan även variera gödselgivan med avseende på kalium, menar Lars. Detta är fortfarande på idéstadiet men det finns gårdar med obalans i grovfodrets kaliuminnehåll. Ett för högt kaliumvärde Arvensis 02 • 2013 Text: Emma Hjelm, HIR Malmöhus [email protected] ger problem i fodret medan ett för lågt kaliumvärde i fodret riskerar att sänka grovfoderskörden. – Kombinationen N-sensor och stallgödsel är inte så vanlig som den kunde vara, anser Wijkmark. Men de som faktiskt prövar att komplettera varierad stallgödselspridning med N-sensor exempelvis till höstvetet blir ofta väldigt nöjda. Samtidigt behöver man inte krångla till det hela. Ett koncept där stallgödselgivan varieras utifrån markens fosforvärde som kompletteras med en omvänd kvävegödsling är nog så intressant. Krav och kostnad För att kunna variera stallgödselspridningen utefter en styrfil krävs en gödseltunna som är utrustad för varierad spridning. Om gödseltunnan är utrustad för att sprida varierat och en dator som kan hantera styrfiler och gps-signaler finns i traktorn krävs en programvara till autostyrning som kostar kring 7 000 kronor. Datorn i traktorn måste kunna hantera och sammanföra styrfil och gps-koordinat för att kunna informera spridarens terminal om vilken stallgödselgiva som ska läggas i respektive ruta. Är traktorn utrustad för autostyrning finns detta redan. Behöver man förutom programvaran komplettera med en dator får man istället räkna med 20 000 kronor. För att utrusta gödseltunnan med en flödesmätare och en terminal för att kunna sprida varierat får man räkna med en kostnad på mellan 35 000 och 40 000 kronor. I sammanhanget där en stor flytgödseltunna kostar 1,8 miljoner kronor ter sig dock kostnaderna som små. Strategin redan i planen När man gör sin växtodlingsplanering sätter man ofta in en gödselgiva i snitt för fältet trots att vi har tillgång till ett markkarteringsvärde per hektar. – Jag anser att vi behöver en modernare typ av gödslingsplanering där diskussionen om vilka fält som är värda att variera tas och där styrfiler också används i planen. Det är fullt möjligt i de växtodlingsprogram som finns på marknaden, poängterar Lars. Utnyttja gärna Greppa Näringens precisionsodlingsmodul som ett första steg. Där diskuteras variationer i markkartan men även lönsamheten i en N-sensorkörning och man tittar på kvävebehovsvariation utifrån satellittagna biomassakartor. ! Steg för steg för varierad stallgödselspridning: 1. Bestäm vilken parameter i markkartan du ska styra stallgödselspridningen efter, exempelvis fosfor. 2. Bestäm hur mycket flytgödsel/och eller fosfor som ska spridas i snitt på varje skifte. 3. Gör styrfiler (kontakta växtodlingsrådgivare om du vill ha hjälp). En styrfil behövs utifrån fosforbehovet om stallgödselkörningen ska göras utifrån P-Al. En omvänd styrfil för kvävegödsling behövs om en fast kvävegiva ska läggas. 4. Komplettera eventuellt kvävegödsling med N-sensor. 5. Följ upp resultaten med skördekartering och ta dig tid att analysera den. Följ på sikt upp med markkarteringar. Kväve kompletteras med N27 Med varierad flytgödselspridning kan markvärdena jämnas ut och avkastningen optimeras. Utifrån en P-Al-karta med fosforvärden från klass II till IV skapas en styrfil där kartan delas upp i ett rutmönster. En varierad flytgödselgiva som bygger på Jordbruksverkets fosforrekommendationer landar på givor mellan 15 och 31 ton per hektar. För att ge vårrapsen en total kvävegiva på 130 kilo per hektar görs en omvänd styrfil där N27 varierar.
© Copyright 2025