Inledning
STUDERANDE PÅ VIRTU KANALEN – PLANERING, FÖRVERKLIGANDE OCH UTVÄRDERING AV STUDERANDES AKTIVITETER MED ÄLDRE DELTAGARE VID YRKESHÖGSKOLAN NOVIA. Bodil Julin, Marina Grunér, Ann-Maj Johansson & Minna Syrjäläinen-Lindberg ABSTRAKT: Vid Yrkeshögskolan Novia är studerande och lektorer involverade i att utveckla en ny servicemodell i samarbete med andra partner i VIRTU projektet. Servicemodellen förverkligas på distans på VIRTU kanalen och YH Novia ansvarar för den svenskspråkiga verksamheten i Åboland. I servicemodellen ingår som en del studerandes aktiviteter. Syftet med denna artikel är att beskriva hur studerande planerar, genomför och utvärderar aktiviteter med de äldre deltagarna på VIRTU kanalen. Inledning Vid Yrkeshögskolan Novia är studerande och lektorer involverade i att utveckla en ny servicemodell i samarbete med andra partner i VIRTU projektet. Studerandes deltagande och arbete i projektet följer Yrkeshögskolan Novias, Avdelningen för vård och det sociala området i Åbo, riktlinjer i läroplanen, i vilken ett mångprofessionellt-, utvecklingsinriktat och resursförstärkande synsätt samt beaktandet av hållbar utveckling poängteras. Projektarbetet är integrerat i studerandes kurser. Studerande genomför svenskspråkiga aktiviteter på VIRTU kanalen två gånger i veckan. Aktiviteterna handlar om hälsa, minnesträning, fysiska övningar, kultur och dagsaktuella teman samt andligt existentiella program. Målsättningen för aktiviteterna är att stödja de äldre så att de bättre klarar vardagen samt öka deras livskvalitet genom social interaktion och ökad trygghet i hemmet. En handledande lektor är alltid på plats 1 under aktiviteten som examinator. Syftet med denna artikel är att beskriva hur studerande planerar, genomför och utvärderar aktiviteter på VIRTU kanalen. Över 100 studerande har medverkat i projektet Hittills har över 100 studerande från YH Novia medverkat med aktiviteter på VIRTU kanalen. Från programmet för vård har drygt 50 blivande sjukskötare och från programmet för socialt arbete har ett 40 tal blivande socionomer hållit aktiviteter. Dessutom har c 20 studerande till samhällspedagoger och hälsovårdare medverkat med andra typer av aktiviteter. Studerande kommer att fortsätta hålla svenskspråkiga aktiviteter på VIRTU kanalen projekttiden till slut. De äldre deltagarna Målgruppen, de äldre deltagarna är svenskspråkiga hemmaboende äldre och närståendevårdare från Åbolands skärgård. Eftersom deltagandet i VIRTU kanalen är frivilligt kan gruppstorleken i programmen variera från ingen deltagare till åtta deltagare och studerande behöver förbereda sig för detta. Studerandes aktiviteter på VIRTU kanalen Studerandes uppgift är att planera, förverkliga och utvärdera en aktivitet för en grupp äldre deltagare. Aktiviteten förverkligas på distans och studerandes uppgift är att stödja de äldre genom att tillvarata och stärka de äldres egna resurser. Äldres hälsa ses som en process där de äldre ges möjlighet att ta ökad kontroll över hälsodeterminanterna för att kunna främja sin egen hälsa. Metoden som utvecklats och används i aktiviteterna på VIRTU kanalen omfattar tre delar; synen på äldre, samtalstekniken och ett tema om äldres hälsa. Tillsammans bildar dessa tre delar den resursförstärkande metoden som studerande använder när de förverkligar sin aktivitet (se Figur 1). 2 Förhållningssätt till de äldre Mötet med de äldre Tema •Resilience •Empowerment •Salutogenes • Pedagogisk metod •Kunskap om äldres hälsa Figur 1. Den resursförstärkande metoden som används på VIRTU kanalen. Salutogenes, resiliens och empowerment som förhållningssätt till de äldre Studerande väljer utgående från eget intresse och inlärningsbehov ett eller flere av nedan beskrivna förhållningssätt till de äldre som de fördjupar sig i inför aktiviteten, salutogenes, resliens och / eller empowerment. Enligt Antonovskys (1991) avses med salutogenes ett förhållningssätt till livet, där känslan av sammanhang har samband med god hälsa och välbefinnande. Ett salutogent perspektiv fokuserar på det som främjar mognad och utveckling hos individer, grupper och nätverk. Känslan av sammanhang består av tre komponenter. Meningsfullhet, som är en motivations eller emotionell komponent. Begriplighet, som är en kognitiv komponent och hanterbarhet som beskriver den äldre som en aktör i sitt liv som kan påverka omständigheterna. Alla, även de äldre utsätts för fysiska, psykiska eller sociala påfrestningar som varierar i livets olika skeden. Generella motståndsresurser (t.ex. självkänsla, intelligens, sociala relationer, arv, sund livsföring, tro, religion och meningsfull sysselsättning) hjälper de äldre att begripa och hantera påfrestningarna (Gassne 2008). 3 Resiliens beskrivs som en dynamisk egenskap som påverkas av sociala, kulturella och andliga faktorer och som används för att förstå hur en äldre person klarar av motgångar. Genom att t.ex. främja meningsfullheten i den äldres tillvaro klarar äldre av motgångar bättre. Under aktiviteter på VIRTU kanalen kan studerande utgå från resiliens och koncentrera sig på faktorer tillsammans med den äldre som stärker de äldres välmående och hälsa. (Alex 2010, McAllister & McKinnon 2009). Med empowerment avses i detta sammanhang den äldres förmåga att ta kontroll över sitt liv genom ökad kunskap och lärande. Empowerment kan ses som ett förhållningssätt, som en metod och som ett resultat. Målet är inte att påverka de äldres beteende utan studerandes uppgift blir att ställa kunskap, färdigheter och de äldres egna resurser till deras förfogande så att de behåller sin autonomi och fattar självständiga beslut. Empowerment tar vara på de äldres resurser, styrkor och möjligheter och är ett positivt synsätt som fokuserar mera på lösningar än problem. (Funell & Andersson 2003, Kuokkanen & Leino-Kilpi 2000) Tillämpning av pedagogiska metoder i mötet med de äldre Studerande vid utbildningsprogrammet för vård använder under sina aktiviteter på VIRTU kanalen en tillämpning av metoderna professionell vägledning beskriven av Hägg och Kuoppa (2007) samt vägledande samtal enligt Kostenius och Lindqvist (2009). I detta sammanhang används termen professionell handledning som riktas till en grupp äldre personer. Metoden har som avsikt att hjälpa studerande att strukturera, lyssna, ställa frågor och leda samtal i grupp med äldre personer. Öppenhet i dessa möten är en förutsättning för att de kan vara gynnsamma. Det är frågan om hur studerande kan ta de äldres perspektiv. En mängd av råd hur äldre lever ett hälsosamt liv kan visa sig att ha motsatt effekt när det gäller äldres hälsofrämjande beteende. Inom det sociala området är programmens utgångspunkt för studerande professionell kommunikation och samverkande grupphandledning. Professionell kommunikation är baserad på yrkets grundläggande värderingar. Professionens yrkesetiska mål är att möta de äldres behov, beakta individualiteten, främja jämlikhet och respekt samt bidra till att äldre människor använder sina egna resurser (Dysthe 2010). En grundidé inom socialpedagogiken är att människan utvecklas i sociala sammanhang, i gemenskap med andra och i växelverkan i grupper. Interaktion sker i möten av alla slag och handlar om 4 samspel, kommunikation och det att människor på något sätt förhåller sig till varandra. Vid kommunikation sker växelverkan, ett utbyte där uppfattningar om oss själva och andra formas. (Svensson et al 2008). Det socialpedagogiska arbetet med äldre syftar bl.a. till att stöda de äldres aktivitet, sociala kontakter, sinnestillstånd och intellekt. Studerande grundar sig på socialpedagogiska principer och väljer salutogenes, reciliens eller empowerment som förhållningssätt till de äldre. Som handledare fungerar studerande också som entusiasmerare. Entusiasmerare är en katalysator som uppmanar, uppmuntrar och motiverar de äldre deltagarna att delta samt att dra nytta av sina upplevelser. Entusiasmeraren skapar de yttre ramarna för möten och hjälper äldre att skapa nya kontakter, så att de tillsammans kan utveckla vardagen. (Eriksson & Markström 2000) Aktiviteten inleds med att studerandena hälsar deltagarna välkommen, presenterar sig själva och berättar kort hur programmet skall förverkligas. Därefter kartlägger sjukskötarstuderande de äldre deltagarnas situation gällande aktuellt tema och anpassar sitt språk och tempo efter deltagarna. Alla äldre deltagare har rätt att bli respekterade och bemötta individuellt. Studerande tar inte ställning till de äldre deltagarnas uttalanden utan ger utrymme och möjlighet för alla äldre deltagare att komma fram med sina tankar och åsikter. Studerande kan gärna ställa öppna frågor som börjar med hur, när, vad och vilka för att sätta igång diskussionen. Studerandes uppdrag är att vidga deltagarnas perspektiv genom att informera, visa, berätta eller diskutera med de äldre. Optimalt kan en diskussion med tanke på de äldre deltagarnas främjande av egna resurser och egenvård föras, men det är inte studerandes uppgift att producera lösningar för enskilda deltagare. För socionomstuderandes del följer förverkligandet den pedagogiska uppläggningen av en gruppaktivitet (uppvärmning, aktivitet och delgivning). Slutligen sammanfattar och avslutar studerande programmet och för en kort feedbacks diskussion tillsammans med de äldre deltagarna i programmet. Val av tema Studerande väljer ett tema för aktiviteten som är relevant med hänseende till äldres hälsa och välmående t.ex. minnesträning, eller äldres funktionsförmåga och fysiska övningar, eller kultur och dagsaktuella teman eller andligt-existentiella frågor. Målsättningen är att tillämpa resursförstärkande principer genom att betona 5 upprätthållandet och främjandet av deltagarnas funktionsförmåga och egenvård. (Kurki 2008). Studerandes arbetsprocess För att studerandes arbetsprocess skall löpa väl startar den med information om VIRTU projektet och ett besök i studion. Studerande får även virtuellt bekanta sig med en eller flere av de äldre deltagarna på VIRTU kanalen. Studerande utarbetar därefter en skriftlig handledningsplan, enskilt eller i par för en aktivitet på VIRTU kanalen. Studerande får grupphandledning i form av workshop där studerande övar sina färdigheter inför aktiviteten. Temat som valts för aktiviteten godkänns av handledande lektor i workshoppen, som även godkänner planen. Arbetsprocessen finns beskriven i utförandeplanen för kursen i respektive utbildningsprogram. Skriftlig plan för aktiviteten på VIRTU kanalen Studerande skriver parvis en plan för aktivivteten utgående från det egna utbildningsprogrammets kurspecifika instruktioner. Studerande använder minst två vetenskapliga artiklar och minst fem relevanta andra källor i handledningsplanen. Planen skrivs enligt Yrkeshögskolan Novias skrivanvisningar och skall innehålla följande: Inledning med motivering av temaval och metod, tillämpning samt motivering av val av förhållningssätt, tillämpning av pedagogiska metoder, målbeskrivning (studerande/de äldre/tema/metod), beskrivning av centrala delar av temat samt en detaljerad tidsplan för förverkligandet. Planen skall vara godkänd för framförande av handledande lektor innan aktiviteten hålls. Bedömningskriterier för planen är att studerande visar kunskap i att kunna tillämpa vård- eller socialpedagogisk teori i planeringen av handledning för en VIRTU aktivitet och kunskap i att tillämpa programmets handledningsstruktur. Förverkligandet och utvärdering av programmet Studerande genomför aktiviteter på VIRTU kanalen två gånger i veckan. Varje aktivitet räcker 45 min. Aktiviteterna handlar om hälsa, minnesträning, fysiska övningar, kultur och dagsaktuella teman samt andligt existentiella teman. Målsättningen för aktiviteterna 6 är att stödja de äldre så att de bättre klarar vardagen samt öka deras livskvalitet genom social interaktion och ökad trygghet i hemmet. En handledande lektor (helst samma som i workshoppen) är på plats i studion under aktiviteten som examinator. Bedömningskriterier för aktiviteten är professionellt förhållningssätt i handledningssituationen utgående från handledningsplanen. Efter aktiviteten gör studerande en individuell skriftlig utvärdering av helheten i relation till planen. Utvärderingen omfattar följande frågor: Hur programmet förverkligades som helhet, hur studerande uppnått sina mål, studerandes roll som handledare och egen inlärning. Avslutning Studerandes utvärderar sin egen inlärning i VIRTU projektet som god. Att få öva handledning i autentiska situationer är krävande men lärorikt. Studerande beskriver att de behöver komma väl förberedda till aktiviteterna och att de lär sig mycket av samtalen med de äldre deltagarna. De beskriver att deras egna attityder till äldre personer förändras till positivare gentemot äldre när de får träffa deltagarna på VIRTU kanalen. Studerande kommer att hålla svenskspråkiga aktiviteter på VIRTU kanalen projekttiden till slut. 7 Källor: Alex, L. (2010). Resilience among very old men and women. Journal of research in Nursing 15, (5) 419 – 431. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur. Dysthe, O. (red.) (2010). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur. Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken – relationer, samspel och etik inom sociialt arbete, vård och omsorg. Liber. Eriksson, L. & Markström, A-M. (2000). Den svårfångade socialpedagogiken. Studentlitteratur. Funell, M. & Anderson, R. (2003). Patient empowerment: A Look Back, A Look Ahead. The diabetes Educator 29, 454 – 462. Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lunds universitet. Hägg, K. & Kuoppa, S. M. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap. Studentlitteratur. Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2009). Hälsovägledning. Från tanke till handling. Studentlitteraur. Kuokkanen, L. & Leino-Kilpi, H. (2000). Power and empowerment in nursing, three theoretical approaches. Journal of advanced Nursing 31 (1), 235 – 241. Kurki, L. (2008). Innostava vanhuus. Finn Lectura. McAllister, M. & McKinnon, J. (2009). The importance of teaching and learning resilience in the health disciplines. Nurse Education Today, 29 (4), 371 – 379. 8 Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme, Utmaningar i socialt arbete. Natur och kultur. 9
© Copyright 2024