1. No category

Näsby kyrkogård
Frövi, Näsby socken, Lindesbergs kommun, Västmanland
Restaurering av grindar, staket och gravvårdar
av gjutjärn 2012
Charlott Torgén
Rapport 2012:17
Engelbrektsgatan 3
Box 314, 701 46 ÖREBRO
Tel. 019-602 87 00
www.olm.se
2
INLEDNING ................................................................................................................ 5
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................................... 5
ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING ................................................................................. 6
Kyrkoanläggningen ............................................................................................................ 6
FÖRE ÅTGÄRD ......................................................................................................... 8
Exempel på olika skador .................................................................................................. 10
UTFÖRDA ÅTGÄRDER ........................................................................................... 11
Gjutjärnskors .................................................................................................................... 11
Smidda kors ...................................................................................................................... 11
Tersmedens grav .............................................................................................................. 11
Gravhällar av gjutjärn ....................................................................................................... 12
Järngrindar ........................................................................................................................ 12
FOTOPROTOKOLL ................................................................................................. 13
3
4
Inledning
År 2010 beviljades Näsby församling tillstånd från Länsstyrelsen, dnr: 433-04637-2010, att
restaurera grindar, staket samt gravvårdar av gjutjärn på kyrkogården vid Näsby kyrka. För
arbetena erhöll församlingen kyrkoantikvarisk ersättning från Västerås stift.
Arbetena påbörjades i slutet av juli och slutfördes under oktober 2012. Det utfördes av Linde
Byggmaskiner AB. Arbetena har följts av antikvarisk medverkande från Örebro läns museum.
Utgångspunkten för arbetena har varit de antikvariska anvisningar som lämnats av Örjan
Hedhman, antikvarisk medverkande, inför arbetena.
Vid slutbesiktningen 2012-10-31 var arbetena färdigställda. Arbetena godkändes ur
antikvarisk synvinkel.
Administrativa uppgifter
Diarienummer:
Länsstyrelsens diarienummer:
Entreprenörer:
Antikvarisk medverkande:
Utförandeperiod:
Besiktningar:
Slutbesiktning:
Registrerade bilder:
2010.230.139
433-04637-2010
Linde Byggmaskiner AB
Örjan Hedhman och Charlott Torgén, Örebro läns museum
juli-oktober 2012
2012-07-19; 2012-09-05
2012-10-31
OLM_2012_12_1-46, Örjan Hedhman
OLM_2012_12_47-103, Charlott Torgén
Bilder: Gravvård efter åtgärd, Bergström 1926, OLM_2012_12_63; Efter åtgärder, grindar i norr,
OLM_2012_93; Under arbetets gång, Tersmeden 1909, OLM_2012_12_56; Efter åtgärder, Liander 1874,
OLM_2012_12_60.
5
Översiktlig beskrivning
Näsby kyrka är belägen i utkanten av Frövi tätort vars utveckling tog fart när järnvägen drogs
fram under senare delen av 1800-talet. Delar av socknen, som består både av ett småbrutet
jordbrukslandskap och av skogsbygd, har legat under Hinsebergs herrgård, ett gods känt
sedan 1400-talet. Under långa perioder innehade Hinseberg också Frövi bruk, anlagt på 1600talet som järnbruk men som är sedan slutet av 1800-talet pappersbruk, Frövifors bruk.
Miljön kring kyrkan innehåller flera byggnader med kyrklig anknytning. Direkt söder om
kyrkan ligger en äldre prästgård samt några av de byggnader, som förr ingick i en
prästgårdsanläggning. Här finns även kyrkskola och arrendatorsbostället med sina
ekonomibyggnader samt ett nyare församlingshem.
Kyrkoanläggningen
Kyrkan är placerad på en höjd. Kyrkogården utgörs dels av en äldre del närmast kyrkan, dels
av flackare och yngre partier i väster vilka utgör senare utvidgningar. Kyrkogården omges av
en stödmur i norr och delvis i öster samt av en kallmurad stenmur i söder. Det finns fyra
entréer till kyrkogården, en öster om kyrkan med grindstolpar i huggen natursten som kröns
med kulor samt tre i norr som leder in på kyrkogården med grindstolpar av natursten och
järngrindar. Från den östra entrén löper en grusgång på var sida om kyrkan för att mötas igen
vid kyrkans västra entré. Övriga avsatser och utvidgningar har enkla gångsystem med
asfaltsbeläggning. Partiet närmast kyrkan i väster har alléer planterade längs med de
asfalterade gångarna. Väster om
kyrkan finns några större
gravanläggningar över tidigare
ägare till Hinseberg samt en
minnesvård över offren för
Estoniakatastrofen. Norr om
kyrkan finns den Dahlmanska
gravkammaren som är den enda
i Örebro län av denna typ.
Den Dahlmanska gravkammaren.
Näsby kyrka är en nyromansk kyrka med korsformad plan med torn i väster, absid i öster och
en lägre sakristia vid norra korsarmen. Troligtvis fanns här en stenkyrka under medeltiden
vars ålder och utseende är obekant. Ett torn uppfördes 1668. 1729 renoverades kyrkans tak,
torn och vapenhus. Kyrkan blev efter hand för liten och utvidgades med korsarmar under
1790-talet. Vid mitten av 1800-talet var kyrkan fortfarande för liten och bristfällig. Man
beslöt då att riva den gamla kyrkan och uppföra en ny. Man behöll korsarmarna från 1790
som var i gott skick och rev det äldre långhuset och tornet. Ritningarna för den nya kyrkan
utarbetades av arkitekt Carl Lundmark, Örebro och kyrkan stod färdig för invigning 1861.
Kyrkan uppfördes i nyromansk stil med korsformad plan med torn i väster, absid i öster och
sakristia placerad bakom ett korskrank i absidrundeln. Inredningen var målad i vit ”perlfärg”
6
med förgyllningar. Kyrkan har fortfarande en välbevarad exteriör i nyromansk stil. Interiört
har kyrkorummet förändrats under årens lopp, men den ursprungliga inredningen finns kvar
och är viktiga delar i kyrkorummets gestaltning. Den fick dock en förändrad färgsättning i
samband med en större renovering 1953, efter förslag av K. Martin Westerberg. Ytterligare en
större renovering präglar dagens kyrkorum och utfördes, ledd av ark. Jerk Alton, under 198889. Karaktärsskapande för kyrkorummet är även de vägg- och glasmålningar i koret utförda
1919 av Einar Forseth.
7
Före åtgärd
På kyrkogården fanns flera gravvårdar av gjutjärn, några av
smitt järn, ett järnstaket kring en gravvård samt fyra par grindar
av järn, in till kyrkogården. Tre par av dessa användes dock
inte utan förvarades i en ekonomibyggnad. Såväl grindar som
gravvårdar och staket hade rostangrepp, undantaget ett par kors.
Några även påväxt av mossa och lavar. Några av korsen var av
då de helt enkelt rostat sönder på grund av att de var fastsatta
genom att de stuckits ner i marken.
Exempel på gravvård av gjutjärn, före åtgärd.
Inför arbetena träffades representant för Näsby församling,
entreprenör samt antikvarisk medverkande för att gå igenom
arbetena. Antikvarisk medverkande rådgjorde därefter via
telefon med Studio Västsvensk konservering i Göteborg om hur
man på bästa sätt rengör gravvårdar av gjutjärn samt smidda
kors, staket och grindar. Därefter skrevs antikvariska
anvisningar för arbetena, vika har följts.
Exempel på gravvård av järn, före åtgärd.
Den Dahlmanska graven, norr om kyrkan
beståendes av stora gjutna järnhällar. Då de är
”liggande” blir de kraftigt utsatta för väder
och vind och var i behov av underhåll.
Tre par av grindarna förvarades i en
intilliggande ekonomibyggnad. De var dock
något rostangripna.
8
Järnstaket med många detaljer varav några
kraftigt rostangripna, bland annat den sköld
som syns i mitten av staketet. Tersmeden
1909. Se även nedan under Exempel på olika
skador.
Ett av de gjutjärnskors som finns på
kyrkogården. De var i behov av rengöring
från rost, mossa och lavar.
9
Exempel på olika skador
Mossa och lavar binder fukt som på sikt ger
rostskador.
Rostangripen yta på ett av järnkorsen.
Rostangrepp i anslutning till inskriptionsplatta. Vid
plattan samlas fukt och bidrar till rostangreppet.
Skölden på Tersmedens grav var kraftigt
rostangripen.
De båda bilderna visar rostangrepp där vatten
samlats eller blir ”stående” en stund.
10
Utförda åtgärder
Gjutjärnskors
Korsen rengjordes med främst stålborste. I de antikvariska anvisningarna var en
rengöringsrondell av typ ”Dronco” förordad. Enligt entreprenören ”tog” dock denna skiva
mer än en stålborste. Därför användes i huvudsak stålborste. På partier som var svåra att
komma åt har man använt sig av sandblästring. En metod som enligt entreprenören är
skonsam och inte skadar materialet. Målet med rengöringen var att avlägsna all rost samt
mossa och alger, dvs inte ta bort all färg. Befintliga färgskikt utgör en del av gravvårdarnas
historia. Enligt entreprenören är det viktigt att få en förhållandevis ren yta. Då fäster färgen
bättre och sitter därmed längre.
Några av korsen var kraftigt rostangripna vid basen, dvs på den biten av korset som var
nedstucken i jorden. På dessa kors har man svetsat fast nytt järn. Formen på järnet skilde sig
åt lite mellan de olika korsen men biten som skarvades på gjordes så lika den befintliga som
möjligt.
Inskriptionsplattor som varit möjliga att skruva bort har skruvats bort. I andra fall har de
tejpats för för att inte skadas. Skruvar har i vissa fall ersatts eller kompletterats med nya men
lika de befintliga. I något fall där plattan var fastsatt med ståltråd har den fästs tillbaka med ny
tråd på lika sätt.
Korsen rostskyddsbehandlades och målades med svart färg, Jotun.
Smidda kors
Dessa kors har i högre grad blästrats då det var svårt att komma åt och göra rent. I övrigt har
de rengjorts och målats på samma sätt som gjutjärnskorsen.
Ett av korsen var målade med en silverfärgad färg, kallgarv eller silverfärg. I anvisningarna
förordades att det skulle målas svart då det fanns spår av svart färg under den silverfärgade.
Ett tydligt exempel på hur viktigt det är att spara befintliga färgskikt. I detta fall skulle man
dock ur antikvarisk synvinkel med fördel kunnat välja att bibehålla den silverfärgade kulören.
Det är inte ovanligt att gravvårdar i form av gjutjärnskors och smidda kors är målade i silver
eller vitt. Ett tecken på förändrade modeideal eller kanske helt enkelt ett uttryck för olika
tycke och smak. Att låta korset fortsättningsvis få vara silverfärgat hade visat på den variation
som faktiskt finns.
Tersmedens grav
Graven omgärdas av ett järnstaket med smidd dekor. Det var delvis kraftigt rostangripet. För
att komma åt att göra rent överallt blästrades staketet. Staketet var fäst i ett fundament av
rektangulära stenar som fogats samman till en ram med hjälp av järnkramlor. Dessa kramlor
var kraftigt rostangripna då det här lätt samlats vatten. Även kramlorna rengjordes. Sprintarna
på gångjärnen byttes då de var kraftigt rostangripna. De byttes mot nya lika de befintliga, men
de befintliga var ej de ursprungliga utan även de bytta någon gång, enligt entreprenören.
Vapnet på grinden i staketet var mycket kraftigt rostangripen. Vapnet bestod av en krönt
sköld, där skölden bestod av en ram av smalt fyrkantsjärn med en övre och en nedre del
11
infogad i ramen. Den övre delen bestod av en plåt som horisontellt ”veckats” för att ges ett
dekorativt utseende och på den fanns en dekor i form av tre stiliserade franska liljor. Det var
främst den nedre delen som var rostangripen, på vissa ställen så kraftigt att det var hål i
plåten. Det visade sig att den delvis var gjord i två stycken, dvs två spegelvända plåtar som
fogats samman så att den var lika åt båda håll. Mellan plåtarna har det troligtvis samlats
kondens som under årens lopp orsakat dagens rostskador. De nedre partierna på skölden, på
båda sidor, var i så dåligt skick att nya delar var tvunget att tillverkas. Dessa delar bestod av
en plåt med en dekor i form av små upphöjningar/bulor i rader. På vapnet satt sedan band av
plåt samt tre små hammare i järn. Även banden var mycket kraftigt rostangripna. Under
arbetets gång fördes diskussioner om hur de nya delarna till skölden skulle tillverkas och
utformas för att dels bli lika de befintliga delarna men även för att om möjligt undvika
problemet med kondens. Nya delar lika de befintliga tillverkades i plåt. För att skapa de små
upphöjningarna/bulorna specialtillverkades ett litet verktyg och upphöjningarna knackades
sedan fram för hand. På plåten fästes sedan nya band, lika de befintliga, genom att de löddes
fast. Hamrarna nitades. Efter att banden och hammarna fästs på plåten fogades de två sidorna
samman genom att de svetsades ihop. För att minska eller förhindra problemet med kondens
och eventuell rostbildning fylldes mellanrummet med linolja. Delen fästes sedan i ramen
genom att den punktsvetsades fast. Möjligen har utförandet här blivit något annorlunda än det
befintliga men genom att svetsa samman de två plåtarna, få ett helt tätt utrymme som fyllts
med linolja kommer skölden förhoppningsvis att klara sig bättre. Den övre delen av skölden
hade mindre skador i form av små rosthål. Dessa lagades genom att hålen löddes samman
med tenn och sedan slipades ner för att få en yta lika befintligt utförande.
Staket med vapen rengjordes sedan och målades lika gravvårdarna av gjutjärn.
Gravhällar av gjutjärn
Dessa gravvårdar har en liggande placering vilket gör att de blir extra utsatta för till exempel
vatten från såväl regn som snö. På dessa fanns lite algpåväxt samt minde rostangrepp.
Hällarna rengjordes genom att de endast skurades med rotborste och rengöringsmedel. De
ströks sedan med varm rå linolja. Endast en strykning han genomföras innan vädret blev för
kallt. En fördel hade varit att bestryka hällarna med linolja under sommarmånaderna då
hällarna blivit naturligt uppvärmda av solen. Vid slutbesiktningen var det tydligt att
strykningen med linolja gett hällarna ett skydd då det tidigare regnat och vattnet pärlade sig på
ytan. Det fanns dock mindre partier där det var synligt att oljan inte utgjorde ett fullgott
skydd. Det vore därför lämpligt att under sommaren 2014 åter bestryka dem med linolja och
då helst en solig varm dag så att oljan tränger in så mycket som möjligt. Ett kontinuerligt
underhåll av hällarna därefter som innebär att de skuras och oljas vartannat år vore lämpligt.
Intervallet kan kanske variera. Det syns tydligt när det behövs. Då blir ytan matt och vattnet
inte pärlar sig längre.
Järngrindar
Grindarna rengjordes på samma sätt som Tersmedens grav
12
Fotoprotokoll
Acc.nr. OLM_2012_12_103
Objekt: Kyrkogården vid Näsby kyrka
Ort: Frövi
Gata/kvarter/fastighet:
Stad:
Socken: Näsby socken
Kommun: Lindesbergs kommun
Län: T
År: 2012
Motiv: Restaurering av grindar, staket och gravvårdar av gjutjärn på kyrkogården vid Näsby
kyrka.
1-4: Gravvård före restaurering, Werner 1919
5-7: Gravvård före restaurering, Johansson 1924
8-11: Gravvård före restaurering, Bergström 1926
12-14: Gravvård före restaurering, Liander 1874
15: Gravvård före restaurering, Swederius 1833
16-19: Gravvård före restaurering, Dalman 1734
20-21: Gravvård före restaurering, Humble 1866
22: Gravvård före restaurering
23-24: Gravvård före restaurering, Leitström 1918
25-26: Gravvård före restaurering, Thiselius 1930
27: Gravvård före restaurering, Dagertun 1979. Åtgärdades inte.
28-29: Gravvård före restaurering, Johansson
30: Gravvård före restaurering, åtgärdades inte.
31-32: Gravvård före restaurering, Gustafsson 1944
33-34: Gravvård före restaurering, Olsson 1941
35-36: Gravvård före restaurering, Lundgren 1962
37: Gravvård före restaurering, Bergström 1948
38-44: Gravvård före restaurering, Tersmeden 1909
45-46: Grindar, 3 par, före restaurering
47-50: Under arbetets gång. Bakom inskriptionsplattan samlas smuts vilket bidrar till
rostangrepp på gravvården. Olsson 1941
51: Järnkramlor som binder samman stenramen, före åtgärder. Tersmeden 1909
52-53: Gravvård före restaurering, Rolf 1945
54-58: Under arbetets gång, Tersmeden 1909
59-60: Efter åtgärder, Liander 1874
61: Efter åtgärder, Swederius 1833
62-63: Efter åtgärder, Bergström 1926
64: Efter åtgärder, Johansson 1924
65: Efter åtgärder, Werner 1919
66: Efter åtgärder
67-68: Efter åtgärder, Humble 1866
69-70: Efter åtgärder, Leitström 1918
71: Efter åtgärder, Thiselius 1930
72: Efter åtgärder, Gustafsson 1944
13
73: Efter åtgärder, Rolf 1945
74: Efter åtgärder, Larsson
75: Efter åtgärder, Kvick 1949
76-77: Efter åtgärder, Olsson 1941
78: Efter åtgärder, Bergström 1948
79: Efter åtgärder, Lundgren 1962
80: Grindar, 3 par, efter restaurering
81: Efter åtgärder, Andersdotter 1857
82-90: Efter åtgärder, Tersmeden 1909
91: Efter åtgärder, Johansson
92: Dagertun 1979, åtgärdades inte.
93: Åtgärdades inte
94-96: Efter åtgärder, grindar i norr
97: Efter åtgärder, Tersmeden 1909
98-102: Efter åtgärder, Dalman1734
103: Efter åtgärder, Johansson 1924
Foto:
1-46: Örjan Hedhman, Örebro läns museum
47-103: Charlott Torgén, Örebro läns museum
Övrigt:
Diarienr. 2010.230.139
14