Ekologisk kompensation
- grönt ljus för exploatering?
Restaurering i marin miljö
3-4 februari 2015
Kristjan Laas och Lena Gipperth
Juridiska institutionen
Göteborgs universitet
www.gu.se/zorro
Photo: Eduardo Infante
Forskningsprogrammet ZORRO
Ekologiska, juridiska och ekonomiska aspekter
vid restaurering av ålgräsängar
Lena Gipperth och Per-Olav Moksnes
Scott Cole, Eduardo Infantes, Louise Karlsson, Kristjan Laas
Juridiska institutionen, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Göteborgs universitet
EnviroEconomics Sweden Consultancy, Östersund
www.gu.se/zorro
Specifika mål:
•
•
•
•
Undersöka ekologiska och legala orsaker till ålgräsets minskade
utbredning.
Utveckla kostnadseffektiva metoder för storskalig restaurering av
ålgräs.
Utvärdera ekologiska, legala och ekonomiska aspekter vid
restaurering och kompensationsåtgärder av ålgräs.
Utveckla en manual för restaurering av svenska ålgräsängar samt
förslag till ett bättre regelverk vid förvaltning av grunda
kustekosystem.
Finansieras av:
www.gu.se/zorro
EU ställer krav på förvaltningen av ålgräs
Havsmiljödirektivet (2008/56/EC)
• ”Uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön”
• ”skydda och bevara den marina miljön, förhindra att den försämras
eller, där det låter sig göras, återställa marina ekosystem i områden
där de har påverkats negativt”
Vattendirektivet (2000/60/EC)
• ”... skydda, förbättra och återställa alla ytvattenförekomster ... i syfte
att uppnå en god ytvattenstatus ...”
• ”... förebygga en försämring av statusen ...”
Habitatdirektivet (92/43EEG)
• ”... bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos
livsmiljöer samt arter ...”
www.gu.se/zorro
Förvaltningens förutsättningar
EU-direktiven
Stora
förluster av
ålgräs
Förvaltningen
Tryck på
ytterligare
exploatering
av våra kuster
www.gu.se/zorro
Skillnaden mellan ekologisk restaurering och
kompensationsrestaurering
Ekologisk restaurering
• Syftar till att förbättra miljöns status
• Historiska förluster
• En känd eller en mängd okända
aktörer som orsakat förlusten
• Finansieras av verksamhetsutövaren eller annan
Kompensationsrestaurering
• Syftar till att kompensera för
”oundvikliga” framtida förluster i miljön
• Direkt relaterad till viss verksamhet
• Finansieras av den som orsakar
förlusten
www.gu.se/zorro
I genomsnitt ca 60 % minskning sedan 1980-talet
www.gu.se/zorro
Sverige har en skyldighet att restaurera ålgräshabitat
www.gu.se/zorro
Inte tillåtet att försämra ytterligare genom nya
eller förändrade verksamheter …
www.gu.se/zorro
Är kompensation en möjlighet?
www.gu.se/zorro
Genom överkompensation skulle vi kunna få
tillbaks mer än vad som förstörs …..
www.gu.se/zorro
Då skulle vi kunna återskapa ålgräshabitat ….
www.gu.se/zorro
… men vad händer om vi inte lyckas med
kompensationsrestaureringen …?
Vem bär ansvaret?
www.gu.se/zorro
Men vem ska betala för restaureringen …?
www.gu.se/zorro
Rättsliga verktyg för att genomdriva restaurering
• Åtgärdsprogram – länsstyrelsen (HaV och berörda kommuner)
ska genomföra restaureringsåtgärder för ålgräs i Västerhavet.
• Särskilda statliga anslag
• Tillsyn – kräver resurser och preciserade adressater
• BAT – finns en gräns för hur omfattande krav som kan ställas
(2 kap. MB)
• 10 kap. MB – föroreningsskada
 den svenska lagstiftningen dysfunktionell för att hantera
restaurering
www.gu.se/zorro
Kompensationsrestaurering i Sverige
Krav på kompensationsrestaurering får eller ska ställas
om
• Skador på fisk (11 kap 8 § MB)
• Om miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. 2 § p.1 är
överskriden (2 kap 7 § MB)
• Vid tillstånd till intrång i Natura 2000 (7 kap. 29 § MB)
• I skälig utsträckning vid dispens eller upphävande av
naturreservat (7 kap. 7 §)
• Om restaurering inte är möjlig eller dröjer (10 kap. 5 §)
• Intrång i allmänna intressen (16 kap. 9 § MB)
www.gu.se/zorro
Kompensationsrestaurering
Exempel:
• Hälleviksstrand:
icke-vetenskapliga metoder
• Wallhamn:
avgift istället för kompensation
www.gu.se/zorro
Kompensationsrestaurering i Sverige
• Obligatoriskt krav att kompensera för förluster endast om
– skador på fisket
– vissa miljökvalitetsnormer är överskridna och verksamhet ska
tillåtas
– skador inom naturreservat eller
– vid tillstånd för intrång i Natura 2000
• Kompenserar endast för vissa ekosystemtjänster
• Miljökvalitetsnormernas rättskraft svag
• Oklart om, hur och när kompensationen ska ske
• Brist på kunskap om ekosystemet och dess värden
 Ytterligare försämring kan vara tillåten!
www.gu.se/zorro
Kompensationsrestaurering i USA
• Obligatoriska och tydliga kompensationskrav för vissa typer av
verksamheter som påverkar vattenmiljöer
– övergripande bestämmelser i Clean Water Act,
– ”förordning” som styr myndigheter och
– mycket detaljerade bestämmelser (t.ex. avseende ålgräs) i
vissa delstater
• Begränsnings-trappan
1. Undvika
2. Minimera
3. Kompensera
• Utvecklad praxis (tydliga krav och uppföljning)
www.gu.se/zorro
Slutsatser
• Den svenska lagstiftningen måste anpassas för att kunna
hantera direktivens krav på restaurering och icke-försämring
• Kompensationsrestaurering är en sista utväg för att undvika
förluster
• Behov av
• detaljerade regler för kompensationsrestaurering
• vägledning för domstolar och förvaltning
• mer praxis
• Underskatta inte värdet av befintligt skydd
• Utnyttja möjligheterna till förebyggande skydd
www.gu.se/zorro
TACK!
www.gu.se/zorro
www.gu.se/zorro
•
•
•
•
Ecosystems don’t obey legal rules.
Rules need to be directed towards human activities,
but must be based on what the ecosystem can take.
The legal sphere needs scientific knowledge about the
ecosystem.
• How can this knowledge be fitted into the existing legal
framework?
• A clash of principles
Ecosystem requirements
’Old’ Legal principles
Adaptivity
Forseeability
Caution
Proportionality
Effectivity
Legitimacy/Fairness
www.gu.se/zorro
Eelgrass loss and
coastal development
Marinas
Piers
60% lost since the 1980s
Causes: Eutrophication +
overfishing
www.gu.se/zorro
Management problems
• Lack of knowledge of the true value of eelgrass and
scientific mitigation methods in the courts
• Only focus on one ecosystem service (fisheries
fee) results in too small demands on developers
• Approval of poorly designed compensation
measures
• Lack of case law for existing compensation
regulations results in continuing use of fisheries fee
regulation
• Lack of policies and guidelines for courts and
managers
www.gu.se/zorro
Kristjan Laas
Miljörätt
Louise Eriander
Marin ekologi
Eduardo Infantes
Marin ekologi
Per-Olav Moksnes
Marin ekologi
Lena Gipperth
Miljörätt
Scott Cole
Miljöekonomi
www.gu.se/zorro