Årsredovisning 2013

Årsredovisning 2012
Årsredovisning 2013
Vellinge.se
Innehåll
3-10
Inledning
3
Årsredovisningens olika avsnitt
4
Kommunalrådet har ordet
5
Året som gått
6
Så använde vi skattepengarna
7
Organisation
53-64
54
Ekonomi och personal
förvaltningsberättelse del 2
Kommunens ekonomiska ställning och
utveckling
54
Årets resultat
54
Balanskrav
55
Kostnads- och intäktsutveckling
55
Driftredovisning
57
Skatter och utjämningssystem
57
Investeringsredovisning
Styrning och kontroll
förvaltningsberättelse del 1
58
Likviditet
58
Skuldsättning
12
God ekonomisk hushållning
58
Soliditet
12
Kommunens styrning
58
Pensionsåtagande/-medelsförvaltning
13
Kommunövergripande styrkort 2013
59
Borgensåtagnade
15
Intern kontroll
59
Känslighetsanalys
7
Kommunens samlade verksamhet
7
Kommunens organisation
10
11-16
Förtjust i Vellinge
Medborgarservice
59
18
En dag i Vellinge kommun
60
19
Politisk verksamhet
20
Infrastruktur, skydd m.m.
24
Fritid och Kultur
26
Pedagogisk verksamhet
31
Vård och Omsorg
34
Individ- och familjeomsorg
37
Gemensam verksamhet
39
Affärsverksamhet
41
Kommunala bolag
43
Medborgarundersökning 2012
17-44
45-52
Vellinge och omvärlden
Sammanfattning utifrån finansiell analys
Kommunkoncernens ekonomiska
ställning och utveckling
60
Sammanställd redovisning
60
Årets resultat
60
Finansnetto
61
Investeringar
61
Låneskuld och likviditet
61
Soliditet
62
Personal
62
Personalstruktur
62
Personalkostnader
62
Personalomsättning
63
Sjukfrånvaro
Samhällsekonomisk utveckling
63
Pensionsavgångar
47
Befolkningsutveckling
63
Rekryteringsläget
47
Bostadsbyggande
64
Löneöversyn
48
Näringsliv
64
Kompetensutveckling
48
Arbetsmarknad
48
Pendling
49
Miljöarbete
46
65-83
Året i siffror
66
Fem år i sammandrag
67
Resultaträkning
67
Kassaflödesanalys
68
Balansräkning
69
Driftredovisning
70
Investeringsredovisning
72
Noter
77
Balansräkningsenheter
81
Redovisningsprinciper
82
Ordförklaringar
83
Revisionsberättelse
Bärnstenen på omslagsbilden kommer från Bärnstensmuseet i Kämpinge, en av Vellinge kommuns stoltheter. Museet drivs av Leif Brost,
en eldsjäl för bärnstenen som man ser i alla väder leta bärnsten längs de vackra Östersjöstränderna i Ljunghusen, Kämpinge och
Falsterbo. Bärnstenen, vars ursprung är kåda, har samlats och bearbetats sedan stenåldern. Östersjöbärnstenen härrör från 30–50
miljoner år gamla träd av släktet pinus eller araucaria. Att kådan har härdat till bärnsten beror på att lättflyktiga föreningar i bärnstenen
dunstat bort. På detta sätt har över 200 bärnstenssorter från olika träd och tidsperioder kommit till. Foto: Anna Maria Liljestrand.
2 Innehåll
Foto: Lars Bygdemark
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Årsredovisningens olika avsnitt
Målgrupper
Vellinge kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till
kommunens medborgare samt andra externa intressenter såsom
kreditgivare, andra offentliga myndigheter samt leverantörer.
Årsredovisningen har, med utgångspunkt med underlag från
nämnder och förvaltning, producerats av SERKON i Vellinge
AB på uppdrag av ekonomidirektör Åke Grönvall.
Inledning
I det första avsnittet beskrivs årsredovisningens struktur och
därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det
gångna året. Vidare redovisas viktiga händelser 2013 och vad
som medborgarna får för sina skattepengar. Slutligen redogörs
för kommunens organisation och en beskrivning av förändringsarbetet ”Förtjust i Vellinge”.
Året i siffror
Först i avsnittet finns en översikt i siffror över de fem senaste
åren. Därefter redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska
ställningen vid årets slut (balansräkning). Utfallet av drift- och
investeringsbudget, noter (förklaringsposter) samt resultat/
ekonomisk ställning för kommunens balansräkningsenheter
redovisas också här. Slutligen finns en beskrivning av gällande
redovisningsprinciper samt förklaringar till vissa ekonomiska
termer.
Revisionsberättelse
Sist i årsredovisningen finns revisionsberättelsen för 2013.
Foto: Nils-Arvid Andersson
Styrning och kontroll
Detta avsnitt innehåller del 1 av förvaltningsberättelsen, som
enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas
i årsredovisningen. I detta avsnitt redovisas måluppfyllelse för
det kommunövergripande styrkortet, en bedömning av hur
kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning samt
en beskrivning av årets interna kontrollarbete.
Medborgarservice
Under respektive verksamhet finns en redovisning över vilken
service kommunens verksamheter och bolag under året har
levererat till medborgarna. Här beskrivs bl.a. årets händelser,
utbud av verksamhet samt måluppfyllelse. Slutligen redovisas
resultatet av SCB:s medborgarundersökning 2012.
Vellinge och omvärlden
Utvecklingen i Vellinge påverkas också av utvecklingen i
omvärlden. I detta avsnitt finns ur Vellinge kommuns perspektiv en beskrivning av nuläge och utveckling för samhällsekonomi, befolkning, bostadsbyggande, näringsliv, arbetsmarknad
och pendling. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hur det
lokala miljöarbetet bedrivs inom kommunen.
Ekonomi och personal
Detta avsnitt innehåller del 2 av förvaltningsberättelsen. Här
beskrivs kommunens och kommunkoncernens resultat,
ekonomiska ställning och utveckling. Vidare lämnas en redovisning av kommunens egna personalresurser.
Årsredovisningens olika avsnitt 3
En kommun som växer
Kommunalrådet har ordet
Så har då ännu ett år gått och 2013 kan nu läggas till handlingarna.
Än en gång har Vellinge kommun levererat ett bra resultat både
vad gäller ekonomi och verksamhet. Jag är imponerad över vad
vår organisation åstadkommer varje dag med begränsade
resurser. Ett stort tack till er alla för en utomordentlig insats!
Som många säkert vet är detta mitt sista bokslut som kommunstyrelsens ordförande. Efter att ha haft heltidsuppdrag som
politiker i mer än 20 års tid, är det nu dags för nya krafter att ta
vid. Det har varit en mycket stimulerande och intressant period
där väldigt mycket har hänt och jag är glad över att få ha varit en
del av en så professionell organisation.
För andra gången kommer vi att använda vårt överskott till att
delfinansiera utbyggnaden av Trelleborgsbanan. Det är naturligtvis olyckligt att Trafikverket har så dålig ordning på sina
projekt att vi kan drabbas av så stora fördyringar. Vi har dock
inte så mycket att välja på: projektet är påbörjat och det är
mycket angeläget att det slutförs i tid. Så därför väljer vi att satsa
ytterligare 36 Mkr ur vårt resultat för att utbyggnaden ska bli av.
Min uppfattning är att vi nu går mot ljusare tider och då menar
jag inte våren/sommaren. Nej, jag är övertygad om att den
ekonomiska situationen är på väg att bli bättre och det behövs
efter några magra år.
Det betyder inte att vi inte har några utmaningar, tvärtom! På
sikt har vi utmaningen med en åldrande befolkning som vi och
alla andra kommuner behöver hantera. Hur ska verksamheten
för våra äldre fungera? Vem ska driva den? Hur ska den
finansieras? Dessa och andra frågor kräver svar för att skingra
den osäkerhet som nu råder.
På lite kortare sikt tror jag att vi själva är lite av en utmaning.
Hela vår organisation, både den politiska - och tjänstemannaförvaltningen har mycket höga ambitioner. Vi har också
inställningen att allt ska lösas nu, inget ska behöva vänta. Detta
innebär att vi alltid har många projekt på gång samtidigt, så
många att vi ibland riskerar att trötta ut oss. Vi upplever en
frustration över att vi inte hinner med så mycket som vi vill.
Här måste vi bli bättre på att prioritera, att inse att vi inte hinner
eller klarar av allting med en gång. Vi måste acceptera att vissa
saker behöver ta lite längre tid. Det behöver inta alltid vara
negativt, ibland är det bra att vi hinner tänka igenom saker
flera gånger.
Avslutningsvis vill jag tacka för alla de år då jag fått förmånen
att arbeta på heltid i vår organisation. Det är år jag ser tillbaka
på med stor glädje och viss stolthet. En del uppdrag hoppas jag
kunna behålla, så vi kommer säkert att ses i olika sammanhang.
Med hopp om att vi alla kan se fram mot en härlig vår!
Lars-Ingvar Ljungman
Kommunstyrelsens ordförande
Foto: Annika Lundh
4 Kommunalrådet har ordet
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto: Annika Lundh
Året som gått
Bland de händelser som inträffat 2013 kan särskilt nämnas:
• Befolkningen i Vellinge kommun ökade under året 2013
med 192 personer och uppgick totalt till 33 807 personer.
• Vellinge kommun har fått högsta möjliga rating av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Vellinge kommun får
betyget AAA.
• Fortsatt hög placering (nummer två) som bästa näringslivs
kommun enligt Svenskt Näringslivs kommunranking.
• En bredbandstrategi har tagits fram och beslutats i
Kommunfullmäktige i september och ett kommunalt
bredbandsbolag har etablerats under hösten. Målet är att
2014 ha ett bredbandsnät på plats i kommunen.
• Arbetet med utbyggnad i V Ingelstad och Ö Grevie fortgår
avseende pågatågsstationer, stationsmiljöer, planskildheter,
nya gator och vägar samt bostäder.
• Centrumutvecklingsprojekt har startats för förnyelse av
centrum i Skanör, Höllviken och Vellinge. Både kommunen
och Vellingebostäder AB har anställt särskild personal för
ändamålet. Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 5 Mkr
för projektet.
• Kommunfullmäktige beslutade den 23 oktober om en
avsiktsförklaring mellan Vellinge kommun och Sjöfartsverket
avseende Falsterbokanalprojektet. Under 2014 ska detaljplanearbetet påbörjas samt ett förslag på projektorganisation
och en kalkyl för projektarbetet tas fram.
• Handlingsplan har tagits fram för skydd mot stigande
havsnivåer med åtgärdsplaner 2015–2025, 2050 och 2100.
Uppdraget är att söka erforderliga tillstånd/miljödom för
genomförande av åtgärder på kort sikt.
• Översiktsplan för Vellinge kommun 2010 med utblick mot
2050 har antagits.
• Lokala miljömålsprogrammet håller på att förnyas.
• Årligen mäter SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hur
trygga och säkra Sveriges kommuner är i en öppen jämförelse. I
år har Vellinge gått upp till åttonde plats (plats 13 år 2012).
• Näst bästa skolkommun i landet enligt Lärarförbundets ranking.
• Vellinge kom på tiondeplats i SKL:s skolranking för
grundskolan 2012.
• Uppförande av ny förskola i Arrie pågår. Beräknas vara
färdig september 2014.
• Ombyggnation av V Ingelstad skola och fritidsgård pågår.
Färdigställs under våren 2014.
• Utbildningsnämnden har beslutat inrätta karriärtjänster inom
skolan och har beviljats statsbidrag motsvarande tio förstelärare.
• Satsningarna på skolans digitalisering fortsätter och under
året ska 1:1-konceptet för årskurs 7–9 eleverna slutföras.
• Under våren genomfördes en utredning gällande framtida
skolorganisation i Skanör och Falsterbo.
• Vellinge kommun fick i maj en andra placering i kategorin
årets skolmatskommun av White Guide Junior. Stora
Hammar skola blev 3:a och Ängdala skolor 5:a i kategorin
årets skolrestaurang.
• Projektet med OB-förskola på Herrestorps förskola ska
utvärderas under hösten.
• Renoveringen av Sandeplanskolan har färdigställts och
kostnaderna uppgår till 30 Mkr.
• På Skanörs bibliotek har det införts en turistbyråfilial som
bemannats under sommartid.
• Ett förändringsarbete angående Falsterbo Strandbads
användningsområde har påbörjats.
• Planering och projektering pågår för ett nytt vård- och
omsorgsboende och LSS-boende på Kronodalsområdet.
• Projektering är klar för ombyggnad av Ljungklockan till
korttidsboende för barn och ungdom, vilket kommer att
medföra att Bäckahästen kan byggas om till LSS-boende.
• En utredning av LOV inom hemtjänst och en utredning av
ersättningsmodell för personer med mycket stora omsorgsbehov har gjorts.
• En aktivitetspeng har införts till personer över 75 år. Detta
Året som gått 5
för att starta upp ett långsiktigt preventivt och hälsofrämjande arbete.
• Nytt gruppboende med 9 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn har
färdigställts i Falsterbo under hösten.
• Inom individ- och familjeomsorgen har ökning skett av
antalet barn- och ungdomsutredningar.
• VA-plan och dagvattenutredning har tagits fram och är under
politisk beredning.
• Överklaganden har lämnats till länsrätten för laglighetsprövning gällande:
- Kf §79 Beslut om bildandet av Vesab. Den överklagande
parten har begärt inhibition av beslutet som avvisats av länsrätten vilket överklagats till kammarrätten i Göteborg, som
avvisat överklagandet.
- Kf §80 Budget 2014 avseende låneram till Vesab.
- Kf §98 avseende borgensåtagande för Solblommans
renovering.
- Ks §102 avseende byggnation av kallbadhus i Skanörs hamn.
En kommun med känsla för ekonomi!
Så använde vi skattepengarna
es
k
na
si
Andel intäkter i % av totala intäkter
Andel intäkter i % av totala intäkter
Övriga intäkter 18%
Finansiella intäkter 2%
Skatt 80%
6 Så använde vi skattepengarna
ol
a
Fr
G
i
10
t id
em
G
,0
at
o
e
8k
or
ch
ns
,
r
Sk
am
ku
pa
at
l
r
t
ve
ur
te ke
r
r
ut
6,
jä , rä ksa
54
m
dd
m
kr
ni
ng nin het
g
ss
s
5,
ys tjä
7
In
n
di
t
em st 1kr
vid
, n 4,
-o
et 51
ch
to
kr
fa
4,
m
L
6
Ö iljeo SS 3k
P
vri
M ol
r
m
iljö it is
g
s 3,9
oc k v utb org 0k
ild
r
e
h
n 2,
st rks
ad am ing 91k
sb
1, r
h
yg et
8
gn 1, 9kr
ad 32
0, kr
93
kr
0k
r
,9
ol
a/
fri
ti
Fö
rs
k
Äl
G
ym
ds
he
m
17
dr
eo
m
so
rg
ol
a
G
ru
nd
sk
15
,9
23
,7
8k
0k
r
r
100 kr i skatt till kommunen användes under 2013 så här:
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Organisation
Kommunens samlade verksamhet
• Avtal upprättats mellan kommunen och producenten.
Med undantag för den politiska verksamheten bedrivs all
verksamhet i Vellinge kommun till 46 procent av uppdragsföretag, friskolor inräknat samt 25 procent ”egen regi-företag”, d.v.s.
egen verksamhet som finansieras via ”pengsystem”. Knappt
28 procent utgör ”övrig kommunal verksamhet”, som
inkluderar såväl verksamhet som bedrivs av Vellinge kommun
som köp av verksamhet från annan kommun. Cirka en halv
procent finansieras via kommunala bidrag till föreningar.
• Kommunen har huvudansvaret för att tjänsterna erbjuds
Med kommunens samlade verksamhet avses den verksamhet
kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag.
Den kommunala koncernen utgörs av den kommunala förvaltningsorganisationen och kommunens koncernföretag. Ett
uppdragsföretag är annan juridisk person till vilken kommunen
med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat ”vården” av en kommunal angelägenhet. Överlämnandet kan ske
genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag
om valfrihetssystem eller på annat sätt.
Bland uppdragsföretagen ingår bl.a. kommunala entreprenader,
d.v.s. företag som helt ägs av annan juridisk person än kommunen. För att en kommunal entreprenad ska föreligga gäller att:
kommunmedborgarna.
• Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi.
Till kommunala entreprenader räknas inte verksamhet som
köps av annan kommun. Detsamma gäller friskolor, eftersom
de tillkommer genom avtal med staten.
I organisationsbilden nedan visas kommunens samlade
verksamhet med den andel av verksamheten under respektive
nämnd som utförs av uppdragsföretag inklusive friskolor.
Kommunens organisation
Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ
och består av 51 ledamöter. Fullmäktiges uppgift är framförallt
att besluta om:
- Nämndernas organisation och verksamhetsform.
- Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar
samt val av revisorer.
- Mål och inriktning för verksamheten.
- Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor.
Kommunens samlade verksamhet
Valberedning
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Valnämnd
Revision
Överförmyndare
Utbildningsnämnd
Nämnd gemensam
medborgarservice
Kommunstyrelse
Miljö- och Byggnadsnämnd
Omsorgsnämnd
Uppdragsföretag
40%
Uppdragsföretag
48%
Uppdragsföretag
46%
Uppdragsföretag
3%
Uppdragsföretag
60%
Organisation 7
Foto: Nils-Arvid Andersson
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige framgår av
följande tabell:
19921994
19951998
19992002
20032006
20072010
20112014
Moderaterna
30
30
34
33
35
28
Centerpartiet
4
4
2
1
1
0
Folkpartiet
4
3
2
4
4
8
Kristdemokraterna
1
1
2
2
2
1
Miljöpartiet
1
1
1
1
0
2
Socialdemokraterna
8
10
7
7
6
5
Vänsterpartiet
0
0
0
0
0
0
Sverigedemokraterna
0
0
0
0
0
3
SPI
1
-
1
1
1
-
Nya listan
-
-
-
-
-
4
Beslut om ändrad politisk nämndorganisation fattades under
2010. Målet med organisationsförändringen var bl.a. att skapa
bättre och utökad medborgarservice. Den politiska organisationen består idag av följande nämnder:
• Kommunstyrelsen, verkställer ärenden från kommunfullmäktige
och leder och samordnar förvaltningen, samt har uppsikt över
nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för
tillväxt-, planerings- och näringslivsfrågor, samt för verksamheten inom balansräkningsenheterna Fastighet och Mark och
exploatering. Vidare har kommunstyrelsen ett övergripande
ansvar i kommunen för ekonomi-, HR-, IT- och intern kontrollfrågor. Den egna driften av kommunens egen verksamhet (skolor,
bibliotek, badhus etc) sorterar också under kommunstyrelsen.
• Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk verksamhet.
• Nämnden för gemensam medborgarservice tar hand om gemensam
service för gator, parker, vatten och avlopp, kultur och fritid,
renhållning, räddningstjänst kollektivtrafik samt färdtjänst.
• Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för miljö- och livsmedelstillsyn samt bygglovshantering.
• Omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsfrågor, individoch familjeomsorg och kommunens arbetsmarknadsåtgärder.
• Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt
och tillfredställande sätt. Vidare granskas om räkenskaperna är
rättvisande och om den kontroll som finns inom nämnderna är
tillräcklig.
• Valnämnden är lokal valmyndighet och fullgör kommunens uppgifter enligt bestämmelserna i Vallag och Folkomröstningslag.
• Överförmyndaren har tillsyn över förmyndare, goda män och
förvaltare.
8 Organisation
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Vellinge kommun har en sammanhållen förvaltningsorganisation, där kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för all
personal inom kommunorganisationen. Även för personal i
den verksamhet som sköts i egen regi.
En utvecklad förvaltningsorganisationen trädde i kraft den
1 oktober 2013. Mer fokus kommer nu att läggas på tillväxtfrågorna. En särskild tillväxtavdelning har därför tillskapats
under kommundirektören. Tillväxtavdelningen ska även hantera
frågor som rör näringsliv och turism samt.ex.ploatering.
Organisationsförändringen hade också till syfte att skapa en mer
sammanhållen kärnverksamhet som återspeglar den politiska
organisationen. Övrig verksamhet i kommunen sorterar nu
under verksamhetsdirektören. Fokus för verksamhetsdirektören
är att följa upp att kommunförvaltningen utför verksamhet i
enlighet med de mål och planer som nämnderna beslutat om.
Vidare att det sker en utveckling av verksamheten.
I den kommunala koncernen ingår också de helägda kommunala bolagen Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB,
Vellinge Exploaterings AB och Vellinge Stadsnät AB.
Kommunens organisation ser idag ut enligt nedan.
Organisationsöversikt
Revision
Valnämnd
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Kommunstyrelse
Plan
Exploatering
Näringsliv
Turism
Kommundirektör
Ekonomi
Vellinge
Koncern AB
Vellingebostäder AB
Vellinge
Exploaterings AB
Stab
IT
Fastighet
Säkerhet
Kommunikation
Upphandling
Vellinge Direkt
HR
Verksamhetscontrolling
Bolagsfrågor
Ägarfrågor
Vellinge Stadsnät AB
Verksamhetsdirektör
Nämndservice
Avdelning
Utbildning
Avdelning
Miljö och Bygg
Avdelning
Medborgarservice
Avdelning
Omsorg
Utbildningsnämnd
Miljö- och
Byggnadsnämnd
Nämnden för
gemensam
medborgarservice
Omsorgsnämnd
Produktionsutskottet
Organisation 9
Förtjust i Vellinge
Utvecklingsprogrammet ”Förtjust i Vellinge” har som syfte att
skapa en spänstig organisation som är robust över tiden.
Samtliga medarbetare ska känna att de har gemensamt uppdrag
som utgår ifrån Vellinge kommuns värdegrund.
”Förtjust i Vellinge” har drivits i sex delprojekt. Dessa är
1. Vision och värdegrund
2. Ny budgetprocess
3. Arbetsformer, roller och ansvar
4. Varumärkes-, kommunikationsstrategi och grafisk manual
5. Hållbart ledarskap
6. Implementering av IT-strategin
Delprojekten är nu genomförda och resultatet av programmet
integrerat i det dagliga arbetet inom kommunen. Nästa steg är
att ytterligare målgruppsanpassa kommunens tjänster och
erbjudanden.
Det är ett ständigt pågående arbete att anpassa förvaltningsorganisationen till nya krav och behov från kommuninvånarna.
Under 2014 ska en ny styr- och planeringsprocess samt nytt
beslutstödssystem implementeras.
Foto: Annika Lundh
10 Organisation
Vellinge kommuns årsredovisning
2013kommuns
| Förvaltningsberättelse
del 1
Vellinge
årsredovisning 2013
Styrning och kontroll
Foto: Annika Lundh
Vellinge.se
Styrning och kontroll 11
God ekonomisk hushållning
Den kommunala verksamheten ska enligt Kommunallagen
bedrivas med god ekonomisk hushållning i såväl ett kortsom ett långsiktigt perspektiv. Kommunerna ska därför ange
finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse
för god ekonomisk hushållning.
Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella
ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den
konsumerar. Detta innebär bl.a. att de löpande intäkterna ska
täcka de löpande kostnaderna och att resultatet sett över tiden
ska vara positivt. Ett underskott i ett årsbokslut ska återställas
under de tre närmast följande räkenskapsåren.
Ett sätt att utvärdera det finansiella perspektivet är att jämföra
kommunens verksamhetskostnader med andra kommuner.
Enligt ekonomisk statistik från Statistiska Centralbyrån, framgår
att Vellinges verksamhetskostnader för år 2012 var 18,9 procent
lägre än genomsnittet för riket och 10,2 procent lägre än
genomsnittet för länet. Av kostnaderna för nio jämförda
verksamhetsblock, så är kostnaden i Vellinge lägre än det vägda
medelvärdet i riket för fem av dessa och jämfört med länet för
sex av dessa. Jämförda kostnader är ej justerade p.g.a. olikheter i
kommunernas struktur.
Jämförelse andra kommuner 2012 (kr/inv.)
Verksamhetsområde
Politisk verksamhet
Vellinge
Riket*)
Länet*)
602
812
692
Infrastruktur och skydd
3 186
4 287
3 928
Fritidsverksamhet
2 405
1 481
1 420
Kulturverksamhet
1 016
1 105
1 079
Förskoleverksamhet och
skolbarnomsorg
8 713
7 183
7 662
Utbildning
16 844
16 181
15 488
Äldre och funktionshindrade
10 618
19 353
15 719
1 301
3 282
3 123
284
1 760
972
44 969
55 453
50 083
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
Summa egentlig verksamhet
*) Vägt medelvärde
Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att
bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen ska vara tydliga och mätbara
och målen ska anges med utgångspunkt från befintliga
ekonomiska resurser.
Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att
god ekonomisk hushållning skall uppnås.
I lagen anges inte hur kommunerna skall utforma god
ekonomisk hushållning. Varje kommun förväntas med utgångspunkt från sina förutsättningar finna formerna för hur lagens
ramverk skall tillämpas. I årsredovisningens förvaltningsberättelse skall finnas en utvärdering av om målen för god
ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vellinge har beslutat att
12 Styrning och kontroll
balanserad styrning är den styrmodell som skall användas i
kommunen för att beskriva god ekonomisk hushållning.
Kommunens styrning
Med anledning av bl.a. ny vision och förändrad politisk- och
tjänstemannaorganisation, så har kommunens styrmodell
reviderats inför 2013. Den politiska styrningen (vad) har även i
fortsättningen skett genom styrkort. Däremot har förvaltningsstyrningen (hur) skett med hjälp av verksamhetsplanen. Denna har
ersatt styrkorten på avdelnings- och verksamhetsnivå.
Styrkort finns 2013 på två nivåer
1. Kommunövergripande nivå
2. Kommunstyrelse- och nämndnivå
Framgångsfaktorerna i det kommunövergripande styrkortet
kommer från de nyckelord som finns i kommunens vision.
Målen i det kommunövergripande styrkortet, vilka har koppling
till visionen, är långsiktiga inriktningsmål. I det kommunövergripande styrkortet definieras mätmetoder för de olika målen.
Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med
utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar
förbättras över tiden.
Kopplat till målen i det kommunövergripande styrkortet har det
2013 funnits uppdrag till Kommunstyrelse och nämnder. I
dessa klargörs vad som ska göras för att Kommunstyrelsen och
nämnderna ska kunna bidra till måluppfyllelsen i det kommunövergripande styrkortet.
På kommunstyrelse- och nämndnivå kan målen vara på ett eller
flera års sikt. Förutom mål som bryts ned från det kommunövergripande styrkortet, kan även egna verksamhetsmål här
förekomma. Dessa har i så fall koppling till framgångsfaktorer
i nämndernas egna planer.
En bedömning görs i årsredovisningen av måluppfyllelsen för
målen i det kommunövergripande styrkortet. Måluppfyllelsen i
kommunstyrelsens och nämndernas styrkort ”summeras” då
ihop. Tanken är, att uppnådd måluppfyllelse i dessa styrkort ska
leda till förbättrade mätvärden för målen i det kommunövergripande styrkortet. Ett gott resultat uppnås då en hög grad av
måluppfyllelse föreligger. Detta är också en indikation på god
ekonomisk hushållning.
I verksamhetsplanen konkretiseras sedan styrkortsmålen i
insatser, vilka har till syfte att styra kommunförvaltningens
arbete mot måluppfyllelse av styrkortsmålen.
Insatser som berör egen regienheternas arbete omvandlas till
styrkortsmål för dessa. Hur målen ska nås konkretiseras i en
aktivitetsplan för varje mål.
Inför 2014 har styrmodellen ytterligare förfinats.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Kommunövergripande styrkort 2013
Nedan lämnas en bild per 2013-12-31 över måluppfyllelsen för inriktningsmålen i det kommunövergripande styrkortet.
Bedömningen av måluppfyllelsen bygger på förändringen mellan de två senaste mätningarna. Resultatet för vissa mätningar 2013
är i dagläget ej känt, utan publicering sker senare under 2014. Uppföljning av måluppfyllelse kommer framöver löpande att kunna
följas i kommunens nya beslutstödssystem.
= uppnått mål
Framgångsfaktor
Boendemiljö
Demokrati
genom
inflytande
Trygghet
= ej uppnått mål
Inriktningsmål
Mätmetod
Förklaring till mätmetod
Mätresultat
Verka för en god
boendemiljö
Nöjd-Region-Index,
faktorn ”Bostäder”
Medborgarnas bedömning av bostadssituationen i
kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning.
Kommunen har förbättrat sig i de tre senaste
undersökningarna, och deltar igen under 2014.
2012: 62
En positiv
befolkningsökning på
1 % per år sett över
tiden (5 år)
SCB:s
befolkningsstatistik
Förändring av invånarantalet utifrån
folkbokföringsstatistik. Under perioden 2009-2013
har befolkningen ökat med totalt 2,9 % eller 0,6 %
årligen.
2009–2013
Verka för en
förbättrad
medborgardialog
Nöjd-InflytandeIndex, faktorn
”Helheten”
Medborgarnas bedömning av möjligheterna
till inflytande i kommunen enligt SCB:s
Medborgarundersökning. Kommunen förbättrade
sig något i den senaste undersökningen, och deltar
igen under 2014.
2012: 46
Alla som bor eller
vistas i kommunen
ska känna sig trygga i
livets olika skeenden
Nöjd-Region-Index,
faktorn ”Trygghet”
Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i
kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning.
Kommunen bedöms vara trygg (jmf. Skåne län 56,
riket 60).
2012: 72
Polisens
trygghetsindex
Medborgarnas upplevda trygghet med ett värde för
den totala problembilden på skalan 0-6 (desto lägre,
desto tryggare).Vellinge upplevs fortsatt vara en
trygg kommun. Ny mätning görs under 2014.
2013: 1,21
Svenskt näringslivs
kommunranking
Ranking av det lokala företagsklimatet. Baserat på
två tredjedelar enkätsvar från företagare samt en
tredjedel statistik över strukturella faktorer.Vellinge
har näst bäst företagsklimat i landet. Ny mätning
under 2014.
2013: 2
SKL:s Öppna
jämförelser
Företagsklimat,
faktorn ”Totalt”
Servicemätning av kommunernas
myndighetsutövning gentemot företag.Vellinge
deltog inte i 2011 och 2013 års mätningar.
2013: -
Skolverket
Andelen (%) elever i åk 9 som är behöriga till ett
eller flera nationella gymnasieprogram. Andelen
behöriga ökar.
2012/13: 97,6
Genomsnittligt meritvärdet för elever i årskurs 9.
Meritvärdet ökar med drygt 10 poäng mellan 2012
och 2013.
2012/13:
237,3
Resultat för nationella prov i matematik och
svenska (åk 3,6,9) samt engelska (åk 6,9). Andel (%)
som uppnått kravnivån i samtliga delprov (åk 3,6),
respektive genomsnittlig betygspoäng (åk 9). Ökning
har skett inom samtliga mätområden. Resultatet i
kolumnen till höger är en snittsiffra.
2012/13:
92,49
Nöjd-RegionIndex, faktorn
”Utbildningsmöjligheter”
Medborgarnas bedömning av utbildningsmöjligheterna i kommunen enligt SCB:s
Medborgarundersökning. Kommunen deltar igen
under 2014.
2012: 70
SKL:s Öppna
jämförelser
Kommunens ranking utifrån ett antal
kunskapsindikatorer för grundskolan.Vellinge tappar
7 placeringar jämfört med föregående år.
Ny ranking görs under 2014.
2013: 10
Bli den mest
företagarvänliga
kommunen i landet
Företagarvänlig
kommun
”Andel behöriga till
gymnasiet”
Skolverket
En skola på mycket
hög nationell nivå
”Betyg/meritvärde”
Skolverket
”Resultat i
nationella prov”
Utbildning
En skola som lär för
livet
Måluppfyllelse
2010: 60
+ 0,6 %/år
2010: 44
2010: 72
2012: 1,24
2012: 3
2011: -
2011/12: 96,4
2011/12:
227,5
2011/12:
87,41
2010: 71
2012: 3
Styrning och kontroll 13
Framgångsfaktor
Omsorg
Fritid och kultur
Personal
Inriktningsmål
En omsorg anpassad
till brukarens behov
och förutsättningar
Ett brett utbud av
aktiviteter
Verka för att
motiverad och
kvalificerad
personal arbetar
inom kommunalt
finansierad
verksamhet i Vellinge
kommun
Mätmetod
Förklaring till mätmetod
Mätresultat
Socialstyrelsens
brukarbedömning
för hemtjänsten,
faktorn
”Helhetssyn”
Socialstyrelsens enkätundersökning till brukare
65 år – w med hemtjänst. Procentuell andel som
angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda
med hjälpen de erhåller.Vellinge bibehåller en hög
nivå i 2013 års undersökning.
2013: 92
Socialstyrelsens
brukarbedömning
för särskilt
boende, faktorn
”Helhetssyn”
Socialstyrelsens enkätundersökning till personer
65 år – w i särskilt boende. Procentuell andel som
angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda
med hjälpen de erhåller.Vellinge förbättrar sig i
2013 års undersökning.
2013: 83
Nöjd-MedborgarIndex, faktorn
”Äldreomsorg”
Medborgarnas bedömning av äldreomsorgen i
kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning.
Vellinge förbättrar sig något i 2012 års
undersökning. Kommunen deltar igen under 2014.
2012: 59
Nöjd-MeborgarIndex, faktorn
”Stöd till utsatta
personer”
Medborgarnas bedömning av kommunens
stöd till utsatta personer enligt SCB:s
Medborgarundersökning.
2012: 52
Nöjd-RegionIndex, faktorn
”Fritidsmöjligheter”
Medborgarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i
kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning.
Bl.a. möjligheten att utöva idrotter samt tillgången
på olika evenemang.
2012: 65
Nöjd-MedborgarIndex, faktorn
”Kultur”
Medborgarnas bedömning av kommunens
kulturverksamhet enligt SCB:s Medborgarundersökning. Bl.a. avseende
biblioteksverksamheten samt teater- och
konsertutbudet.
2012: 61
Nöjd-MedarbetarIndex
Kommunens medarbetarundersökning. Desto
högre betyg, desto bättre. Förbättrat resultat
2012 jämfört med tidigare undersökning. Ny
medarbetarundersökning genomförs under 2014.
2012: 3,76
Personalens
utbildningsnivå
(Skolverket,
Socialstyrelsen)
Skolverkets statistik över andelen lärare med
pedagogisk högskoleexamen. Omräknat till (%) av
heltidstjänster. Mätt per den15 oktober.
2012: 89
2012: 92
2012: 77
2010: 58
2010: 51
Viss förbättring mellan 2010 och 2012. Kommunen
deltar igen under 2014.
2010: 61
2010: 57
2010: 3,64
2011: 92
Uppgifter för utbildningsnivå inom äldreomsorg
finns ej tillgänglig.
Skatt
14 Styrning och kontroll
Resultatet ska uppgå
till minst 1 % av
skatteintäkterna, sett
över tiden (5 år)
Resultatet i % i
förhållande till
skatteintäkterna
Det samlade resultatet exklusive extraordinära
poster för åren 2009–2013 ställs i relation till
de samlade skatteintäkterna, netto för samma
tidsperiod. Det faktiska resultatet uppgår till 221
Mkr, d.v.s. 3,4 procent av skatteintäkterna, netto.
2013: 3,4 %
Resultat 0 i budget
2013
Resultat i bokslut
2013
Redovisat resultat i bokslut.
2013:
+6,5 Mkr
Oförändrad skatt
genom en effektiv
verksamhet med hög
kvalitet
Uttagen
kommunalskatt per
skattekrona
Kommunen har oförändrad utdebitering sedan
2006.
2013: 18,50
2012: 2,1 %
Måluppfyllelse
Foto: Leif Johansson
För 18 av de 24 beslutade mätmetoderna uppnås måluppfyllelse,
d.v.s. att mätvärdena har förbättrats över tiden. För fyra uppnås
måluppfyllelsen ej och för två har det ej varit möjligt att mäta.
Kommunstyrelsen anser, att då måluppfyllelsegraden vid
mättillfället 2013-12-31 uppgår till 75 procent, så har god
ekonomisk hushållning uppnåtts.
Det konkreta arbetet med att uppnå inriktningsmålen sker ute i
nämndernas verksamhet. De övergripande inriktningssmålen har
därför i nämndernas styrkort omvandlats till uppföljningsbara
mål i nämndernas styrkort. Arbetet under året med att uppnå
måluppfyllelse hos nämnderna, redovisas i respektive nämnds
årsredovisning. Vissa verksamhetsmål finns också redovisade
under respektive verksamhet i avsnittet ”Medborgarservice”.
I tabell nedan visas måluppfyllelsen för samtliga mål i
nämndernas styrkort 2013.
Nämnd
Vid tertialuppföljningen per 30 april, i delårsrapporten per 31
augusti och i årsredovisningen har styrkort, verksamhet och
ekonomi följts upp. Dessutom har interna kontrollplaner för
kommunstyrelsen (både en kommunövergripande plan och en
plan för kommunstyrelsens verksamhetsområde) och
nämnderna beslutats under året.
Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde har följande
granskningar gjorts under året:
Uppfyllda
mål
Måluppfyllelse
i%
Kommunstyrelsen
7
6
86
Nämnden för gemensam
medborgarservice
9
6
67
Omsorgsnämnden
Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen det samlade och
övergripande ansvaret för den interna kontrollen i kommunen.
Varje nämnd har dock det yttersta ansvaret för intern kontroll
inom sina verksamhetsområden.
• Anmälan av delegeringsbeslut.
Antal
mål
Miljö- och byggnadsnämnden
Intern kontroll
10
9
90
7
5
71
Utbildningsnämnden
10
6
60
Totalt
43
32
74
Rutinerna kring anmälan av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen och nämnderna har granskats.
• Kvalitetsprojekt inom fritids- och kulturverksamheten. Sju
ekonomiska och elva kvalitetsnyckeltal har valts ut. Vellinges
prestationer har sedan jämförts med sju andra kommuner samt
genomsnittet för Skånes och Sveriges kommuner.
• Genomgång av kommunens attestreglemente med tillhörande
tillämpningsanvisningar och rutiner.
• Förstudie – Rutiner och hantering av bensinkort.
• Utbetalning av verksamhetsbidrag till fristående huvudmän inom
förskola och grundskola fungerar.
Styrning och kontroll 15
Inom utbildningsnämndens verksamhetsområde har följande intern
kontroll gjorts under året:
Inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde har följande
områden granskats:
• Framtagande av IKT-rutiner i skolan.
• Bygglov: Kvalitetssäkring av rutiner i bygglovsärenden och debi-
• Processkartläggning av vikarietillsättningen inom skola, fritidshem
och förskola i syfte att identifiera styrkor och svagheter.
• Uppföljning av likabehandlingsplaner och rutiner för åtgärder och
rapportering av kränkande behandling till huvudman.
Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har den interna
kontrollen omfattat följande områden:
• Kontroll av förekomsten av genomförandeplaner i vård- och
omsorgsboenden.
• Kontroll av personalbemanning genom flygande bemanningskontroller på vård- och omsorgsboenden.
• Kontroll av förekomsten av genomförandeplaner i alla pågående
insatser inom individ- och familjeomsorgen.
• Kontroll av att familjehemsutredningar under 2013 är genomförda enligt gällande rutin.
Nämnden för gemensam medborgarservice har under året bedrivit
följande intern kontrollarbete:
• Kontroll av rutin för uppföljning av skötselnivå rörande grönytor
och gator.
• Kontroll av rutin för uppföljning av skötsel av väggrenar.
• Kontroll av rutin för skötsel och underhåll av idrottsanläggningar och ytor.
• Uppföljning av köptrohet mot upphandlad leverantör av media.
• Kontroll av rutin för uppföljning av skötselnivå avseende pumpstationer och anläggningar
• Kontroll av rutin för uppföljning av ledningsnätets funktion.
• Kontroll av rutin för uppföljning av kommunikationsprocesser
inom avfallshantering.
16 Styrning och kontroll
tering av avgifter enligt taxa.
• Bygglov: Handläggningstid.
• Livsmedelslagen: Uppföljning av beslut om föreläggande.
• Livsmedelslagen: Uppföljning mot kontrollplan av antal utförda
inspektioner.
• Livsmedelslagen: Säker kontroll avseende checklistors aktualitet.
• Miljöbalken: Beslutskvalitet. Sex ärenden har granskats inom
olika tillsynsområden.
• Bostadsanpassningsbidrag: Uppföljning av beslut och
handläggningstid.
• Nybyggnadkartor: Handläggningstid
Redovisade granskningar har under året avrapporterats till
respektive nämnd. Granskningarna har delgivits berörda och ett
arbete pågår med att åtgärda de noterade brister som framkommit i granskningarna.
En samlad rapport över intern kontrollarbetet 2013 i
kommunen har lämnats från ekonomidirektören till kommunstyrelsen den 16 januari 2014. Den samlade bedömningen är, att
den interna kontrollen i kommunens verksamhet är tillräcklig.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Medborgarservice
Foto: Annika Lundh
Medborgarservice 17
En dag i Vellinge kommun
… föds 1 barn
… flyttar 5 personer till kommunen och 4 personer från
kommunen
… går 8 100 personer till sitt jobb
… inpendlar 3 400 och utpendlar 10 600 personer kommunen
… lämnas 1 900 barn på förskola
… går 4 100 elever i grundskolan och 1 400 i gymnasiet
… utförs ca 540 hemtjänsttimmar
… klipps 2 000 kvm gräs av kommunens entreprenörer
… hanteras 51 ton avfall
… förbrukas 7 900 kbm vatten
… inkommer 2 ansökningar om bygglov
… besöker 300 personer Vanningen
… görs 700 lån på kommunens bibliotek
Foto: Leif Johansson:
18 En dag i Vellinge kommun
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
En kommun med stabilitet och visioner
Politisk verksamhet
”Bästa möjliga livskvalité – för dig!”
”Låg skatt ger dig ökade möjligheter att själv bestämma vad
du vill använda dina pengar till. Din frihet blir större.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• Kommunstyrelsen och övriga nämnder har arbetat fram
renhållning, räddningstjänst, kollektivtrafik, färdtjänst).
Omsorgsnämnden svarar för vård- och omsorgsfrågor samt
individ- och familjeomsorg utom själva driften av verksamheterna.
Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk verksamhet utom
själva driften av verksamheten.
politiska planer för åren 2014–2015.
• Kommunstyrelsen har beslutat att ta fram en utvecklingsstrategi
för Vellinge kommun innehållande strategi för
- Bostadsförsörjning
- Utveckling av centrum och handelsplaner
- Varumärkesutveckling
- Utveckling av företagsklimatet
- Att på ett ännu bättre sätt ta hand om våra ungdomar vad
gäller sysselsättning
• Det har under året genomförts ett antal medborgardialoger på
olika orter i kommunen.
Kvalitet
Resultat av det politiska arbetet i kommunen mäts bl.a. genom
SCB:s ”Medborgarundersökning”. I 2012 års undersökning
ökade index jämfört med 2010 för de tre huvudområdena
Nöjd-Region-Index (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och
Nöjd-Inflytande-Index (NII).
Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre
för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass. Av
de som svarade i undersökningen kan 81 procent starkt
rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen.
Vårt erbjudande
Mål och måluppfyllelse
Politisk verksamhet innefattar den verksamhet (inkl. stödverksamhet och stöd till politiska partier) som bedrivs i kommunfullmäktige, kommunens styrelser/nämnder/utskott och hos
revisionen och överförmyndaren.
Kommunfullmäktiges kommunövergripande mål anges i det
kommunövergripande styrkortet.
Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ,
består av 51 ledamöter som utses vid allmänna val vart fjärde år.
Kommunstyrelsen har 13 ledamöter, bereder och verkställer
ärenden till kommunfullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över
nämndernas verksamhet.
Under kommunstyrelsen finns förutom ett arbetsutskott,
följande utskott:
Valnämndens mål är att i genomförandet av val och folkomröstningar ge god service. Revisionen ska genom en effektiv
revision samt deltagande i förändrings- och utvecklingsarbetet
medverka till en effektiv kommunal verksamhet.
Överförmyndaren ska ge en bra service åt de kommuninvånare
som är i behov av nämndens tjänster. Lagbestämmelser och
uppkommen praxis ska följas.
Kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhetsmål beslutas
av respektive nämnd och finns samlade i ett styrkort för varje nämnd.
• Beredning för fysisk planering.
Framtid
• Utskott för frågor kring verksamhet som bedrivs i egen regi
Val till EU-parlamentet ska genomföras den 25 maj 2014.
Senare under året, den 14 september, ska också allmänna val till
riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige genomföras.
(produktionsutskottet).
Valnämnden är lokal valmyndighet och ska fullgöra uppgifter
enligt Vallagen och Folkomröstningslagen.
Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vidare prövas om räkenskaperna är rättvisande och om den
kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig.
Överförmyndarverksamheten ska utöva en god tillsyn över legala
förmyndares (föräldrar) och förordnade gode mäns och förvaltares förvaltning av underårigas respektive myndlingars egendom.
Miljö- och byggnadsnämnden handlägger ärenden som rör
miljö- och hälsoskydd, plan- och byggärenden samt bygglov.
Nämnden för gemensam medborgarservice har hand om all
gemensam service (gator, vatten och avlopp, kultur och fritid,
Ekonomi
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
0,7
0,8
1,1
0,7
Kostnader
20,5
19,1
20,7
22,9
Driftnetto
19,8
18,3
19,6
22,2
Kostn/inv (kr)
591
544
580
650
Investeringar
0,0
0,0
0,0
0,7
Mkr
Intäkter
Överskottet på 2,6 Mkr beror till största delen på att kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov ej utnyttjats fullt ut 1,0
Mkr, lägre kostnader för förtroendevalda 0,5 Mkr samt ej tillsatt
tjänst som kanslichef 0,5 Mkr.
Politisk verksamhet 19
En vacker och tr ygg kommun
Infrastruktur, skydd m.m.
”Genom noggrann och genomtänkt samhällsplanering sker
fortsatt utbyggnad så att vi bevarar det värdefulla och unika i
vår miljö.”
”Vi skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt
företagande. Vår ambition är att vara den mest företagarvänliga kommunen i landet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Miljö och stadsbyggnad
Årets händelser
• Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 har antagits.
• Detaljplaner har antagits för bostäder främst i Skanör, Vellinge
och Gessie samt för pågatågsstation och bostäder i Östra
Grevie och V Ingelstad.
• I samverkan med Trafikverket upprättas väg- och järnvägsplaner
för ombyggnaden av Trelleborgsbanan.
• Ett centrumutvecklingsprojekt har påbörjats för förnyelse av
centrum i Skanör, Höllviken och Vellinge.Trädpolicy för marklov
för trädfällning och ny taxa för trädfällning har utarbetats.
• Ny infart till Vellinge centrum planeras.
Planläggning och exploatering ska ske med hänsyn till den
enskilde människans frihet. Den ska vidare främja en samhällsutveckling med goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar
livsmiljö för medborgarna idag och för kommande generationer.
Kvalitet
Kvalitetskraven i verksamheten kopplas huvudsakligen till
handläggningstid samt kravet på korrekta beslut som inte
upphävs efter överklagande. Utveckling av rutiner sker
kontinuerligt för att förbättra dessa båda delar.
Mål och måluppfyllelse
Styrkortet för Miljö och byggnadsnämnden anger bl.a. följande
verksamhetsmål:
Mål: Initiera kulturmiljövårdsprogram och upprätta naturvårdsplan.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Förberedande studier för att upprätta projektplan för kulturmiljöprogram ska påbörjas 2014. Arbetet med naturvårdsplanen
fortskrider.
• De lokala miljömålen har förnyats.
• Program för energieffektivisering har antagits och ett Energioch klimatprogram har upprättats.
• Framtagande av ett kulturmiljöprogram har initierats.
Vårt erbjudande
Medborgarna kommer främst i kontakt med denna verksamhet
när det gäller bygglov och tillsyn av verksamheter, både när det
gäller byggnation och miljö. Kommunens agerarande sker bl.a.
utifrån Plan- och bygglagen och Miljöbalken.
När ärendena handläggs tas hänsyn till den enskilda människans
frihet, främjande av samhällsutvecklingen och en god långsiktig
livsmiljö.
Mål: Alla nämndens åtaganden i åtgärdsprogrammet för kom-
munens miljömål ska vara påbörjade. Översyn av miljömålen.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Nya miljömål är under antagande. Med stöd av dessa ska arbetet
med ett åtgärdsprogram påbörjas under våren 2014.
Mål: Betryggande miljötillsyn och livsmedelskontroll. Uppfylla
tillsynsplanen, nivåer och prioritering.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Tillsynsplan/kontrollplan för miljötillsyn och livsmedelskontroll
har uppfyllts under året.
Miljöstrategiskt arbete ska medverka till ett hållbart samhälle
genom framsynt planering och genomarbetad tillståndsgivning
som är rättvis och rättssäker.
Mål: Minst 80 procent av överklagade beslut fastställs i första
Verksamheten ska också främja en god byggnadskultur och
boendemiljö med god tillgänglighet såväl i det offentliga
rummet som i den enskilda bostaden. Arbetet ska främja
människors hälsa och miljön, natur- och kulturområden ska
skyddas och resurssnålt byggande ska säkerställas.
79 procent av antalet överklagade bygglovsärenden har fastställts i första instans. Samma siffra som 2012.
I kommunens planverksamhet ingår att upprätta översikts- och
detaljplaner samt utredningar och program för utveckling av
bostäder, service, verksamheter, rekreationsområden, infrastruktur, skydd mot stigande havsnivå m.m. Detta ska ske i
samspel med natur- och kulturvärden så att en attraktiv och
konkurrenskraftig miljö uppnås.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
20 Infrastruktur, skydd m.m.
instans.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Mål: Snabb handläggning av bygglov. Med ett genomsnitt för
beslutat bygglov på 8 veckor (2 veckor lägre än lagkrav).
Årets genomsnittliga handläggningstid är 4,8 veckor, klart under
lagkravet.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Framtid
Exploateringsverksamhet
Den höga befolkningstillväxten som förväntas i Öresundsregionen fram till mitten av 2000-talet kommer att leda till ett fortsatt
högt bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Detta ställer stora
krav på planering för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling,
så att kommunens attraktivitet och konkurrenskraft som
boendemiljö bevaras.
Syftet med exploateringsverksamheten är att utveckla kommunägd mark för bostäder, företagande etc. För detta genomförs
projekteringar, entreprenader, markanvisningar m.m.
För att möjliggöra ytterligare utbyggnader och möta effekter av
klimatförändringar krävs fokus på planering för utbyggnad av
kommunal service, spårtrafik, vägnät, ledningsnät samt skydd
mot en stigande havsnivå. Kommunens roll som drivande i
samhällsbyggnadsprocessen accentueras.
Efterfrågan på bostäder inom kommunen förväntas bestå.
Intresset för de östra kommundelarna ökar på sikt med
persontågstrafiken.
Kvalitet
Utveckling av exploateringsavtal och projekteringsunderlag är
ett pågående arbete för att garantera att i planer avsedda
kvaliteter genomförs.
Framtid
Under planperioden kommer utbyggnad av V Ingelstad att
fortsätta. Utbyggnaden i V Ingelstad är kopplad till att persontågstrafik kommer att startas på Trelleborgsbanan med stationer
i V Ingelstad och Östra Grevie.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Antagna detaljplaner
8
10
7
12
Lagakraftvunna detaljplaner
6
13
4
12
Inkomna miljöärenden
908
898
849
1 000
Inkomna bygglov
873
839
879
800
Överklagade ärenden
36
51
38
45
- Varav bygglov
36
51
29
40
Antal
Till stor del handlar exploateringsverksamheten även om att styra
exploatering på privat mark inom kommunen, företrädesvis
genom exploateringsavtal mellan kommunen och privata aktörer.
Detaljplaneuppdragen ligger kvar på en i förhållande till
kommunstorleken hög nivå. Under året har planläggning m m
för pågatågstrafik krävt mycket resurser.
Mark och Exploatering
Årets händelser
• Utbyggnad genom finplaneringen inom Skanörs Vångar
• Försäljning av SPA-tomten i Ljunghusen.
• Upprättande av exploateringsavtal avseende Östra Grevie och
Prästgårdsparken m m.
• Utbyggnad av Trelleborgsbanan.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
84
78
80
80
3
3
4
4
Mark, förvaltning, ha
467
467
489
467
Markreserv, ha
157
170
178
170
Antal
Arrenden
Exploateringsavtal
Kommunens markinnehav kommer att variera under tiden och
detta kommer bl.a. att visa sig i antal kvm markreserv.
Teknisk verksamhet och Räddningstjänst
Årets händelser
• Utbyggnad har skett av gång- och cykelväg vid Kungstorpsvägen i
Höllviken.
• Arbetet med införandet av nya hastighetsgränser enligt fastighetsplanen fortsätter. Under året har förändringar genomförts i Höllviken.
• Nytt avtal om elleverans innebär att endast förnybar el används
inom verksamheten. Omställning till användning av energieffektiv LED-belysning har också påbörjats.
• Falsterbobryggan har genomgått en omfattande renovering,
Vårt erbjudande
och i oktober lämnade Mark- och miljödomstolen tillstånd för
Balansräkningsenhet Mark och Exploatering innehåller två
verksamhetsgrenar:
byggnation av badbrygga i Kämpinge.
Förvaltning av mark
Förvaltningen har två delar; arealmässigt består den huvudsakligen av mark för bestående verksamheter som golfklubbar,
föreningar, förordnandeområden etc. Den mindre, men
viktigaste delen, utgörs av förvaltning av markreserven. Denna
äger kommunen för att utveckla till annan verksamhet som
bostäder, företagande etc.
• Till räddningstjänstverksamheten har en ny släckbil levererats
till Vellingestationen, och den tredje (av sammanlagt fyra) FIPbilar (första insatsperson).
Vårt erbjudande
I verksamheten ingår att förvalta allmän platsmark; gator, vägar,
gång- och cykelvägar, stränder, lekplatser, torg, parker och
övriga grönområden. Ansvar för kollektivtrafiken, Skanörs
hamn och räddningstjänsten ingår också.
Medborgarna ska på ett kostnadseffektivt sätt erbjudas att vistas
Infrastruktur, skydd m.m. 21
Foto: Bertil Göransson:
i ett bekvämt, säkert, miljöanpassat och estetiskt tilltalande
trafikrum. Vidare ska skapas välkomnande, gemensamma
utemiljöer och mötesplatser med olika karaktärer, samt erbjuda
attraktiva naturupplevelser som är tillgängliga för alla.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Enkätundersökningen ”Kritik på Teknik”, som genomförs vart
tredje år, har genomförts under våren 2013. Resultaten för de
olika områdena varierar, men är genomsnittligt en marginell
förbättring.
Kvalitet
Verksamheten arbetar kontinuerligt med att hålla en god
skötselnivå av hårdgjorda ytor, grönytor och stränder. Bortsett
från räddningstjänstverksamheten bedrivs skötsel och underhåll
genom att funktionsentreprenader upphandlas från externa
entreprenörer. Arbetssättet innebär att kommunen ställer krav
på vilken skötselkvalitet som skall uppnås. Därefter överlåts till
entreprenörerna att avgöra hur de ska arbeta för att nå ställda
krav. En viktig del av arbetet är att i samverkan med entreprenörerna analysera tillsynsrapporter samt inkomna felanmälningar 8 (23) och synpunkter från allmänheten. Under 2013
utökades uppföljningen av driftsentreprenaderna med egna
kontrollrundor enligt upprättade rutiner avseende skötsel av
grönytor och vägar samt renhållning.
Mål och måluppfyllelse
I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges
följande verksamhetsmål för teknisk verksamhet:
Mål: Infrastrukturen ska uppnå en högre skötselstandard för
vägar, stränder och grönområden.
22 Infrastruktur, skydd m.m.
Mål: Öka känslan av trygghet genom belysning på allmän
platsmark.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Målet har beaktats vid genomförda upphandlingar av driftentreprenad av gatubelysningen och upphandling av reinvesteringar i befintliga belysningsanläggningar.
Framtid
Verksamheten verkar för att uppnå långsiktiga, hållbara
lösningar som ger trygga och nöjda medborgare livskvalitet
och valmöjligheter.
Arbetet med att upprusta och energieffektivisera belysningsanläggningarna är utmaningar både ur prioriterings- och
kompetensmässig synvinkel, då anläggningarna generellt sett är
i dåligt skick samt att den tekniska utvecklingen inom detta
område går snabbt.
Framöver förväntas stora tillkommande ytor som medför att
skötselkostnaderna för gatu- och grönytedrift, snöröjning och
renhållning ökar. Exempel på aktuella områden är Skanörs
vångar, Ö Höllviken, Ö Grevie och V Ingelstad.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Verksamhetsmått/nyckeltal
Kvalitet
Teknisk verksamhet
I Svenskt Näringslivs kommunranking mäts kommunernas
arbete med näringslivsfrågor. Vellinge förbättrade 2013 sin
placering från en tredje plats till en andra plats.
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Klippt gräs
721
741
732
729
Mål och måluppfyllelse
Buskage
237
239
234
238
I kommunstyrelsens styrkort anges följande verksamhetsmål:
Asfaltvägar
119
120
123
121
Grusvägar
9
9
9
9
Gång- cykelväg, asfalt
54
57
58
58
Gång- cykelväg, grus
58
59
59
60
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Brandutryckningar
61
60
62
50
Trafikolyckor
48
40
41
50
Sjukvårdslarm
37
75
87
60
Övriga insatser
126
125
88
120
61
70
40
60
Kvm tusental
Räddningstjänst
Antal
Mål: Genomföra de prioriterade åtgärderna i samverkan med
näringslivet enligt framtaget åtgärdsprogram för ökad nöjdhet.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Arbetet har fortsatt med att genomföra handlingsprogrammet.
Mål: En risk- och sårbarhetsanalys ska genomföras.
Tillsyner
Övrig infrastruktur
Turism, näringslivs- och EU-verksamhet samt krisberedskap/
säkerhet.
Årets händelser
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har
beslutats.
Framtid
Inom näringslivs- och turismområdena behöver ett fördjupat
samarbete utvecklas med företagsnätverken med syfte att
förbättra det lokala företagsklimatet, stimulera en ökad produktion och konsumtion av lokala varor och tjänster samt att
utveckla nya turistattraktioner.
Ekonomi – totalt infrastruktur
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
25,2
24,2
24,5
20,8
Kostnader
104,0
102,4
102,9
103,0
Driftnetto
78,8
78,2
78,4
82,2
Kostn/inv (kr)
2 352
2 326
2 319
2 407
Investeringar
17,8
21,6
30,7
45,9
Mkr
• Fortsatt genomförande av handlingsprogram för förbättring av
den kommunala servicen till näringslivet.
• Projektanställning av en projektledare för centrumutveckling av
kommunens tre huvudorter. Initiering av samverkansprocesser
mellan näringsliv, fastighetsägare och kommunen.
• Söderslättssamarbetet inom turismutveckling kompletteras med
fördjupad samverkan inom Malmö-Lund regionen.
Intäkter
• En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har antagits
och expedierats till Länsstyrelsen.
• Risk- och sårbarhetsanalyser med tillhörande planer har
färdigställts för ”Ofarbar bro över Falsterbokanalen” och för
”Falsterbo Horse Show-veckan”.
Vårt erbjudande
I verksamheten ingår att arbeta för strategisk hållbar näringslivsoch turismutveckling, EU-samordning samt internationella
kontakter. En viktig del i detta arbete är att skapa förutsättningar
för ett vitalt och livskraftigt lokalt/regionalt näringsliv. Detta
sker i dialog med företagarföreningar och enskilda företagare.
En stor del av företagandet är knutet till besöks- och servicenäringen. Det är viktigt att kommunen skapar levande delregionala centrum så att företag vill etablera sig i våra olika tätorter.
I verksamheten ingår också att ansvara för hanteringen av
samhälleliga krissituationer.
Verksamhet infrastruktur visar totalt ett överskott mot budget
på 3,8 Mkr. Verksamheten inom balansräkningsenhet Mark och
exploatering genererar ett överskott på 2,5 Mkr, vilket beror på
intäkter från avslut av exploateringsområden. Anslaget för
näringslivs- och centrumutveckling ger också ett överskott med
1,2 Mkr. Dessa medel kommer att överföras till 2014.
Årets investeringar redovisar överskott med 15 Mkr mot
budget. Överskottet hänför sig till budgeterade men ej genomförda investeringsprojekt för den tekniska verksamheten. flera
av investeringsprojekten under planering/ projektering och
beräknas utföras under kommande år. Som exempel kan
nämnas invallning Skanör Falsterbo samt belysning. Av årets
investeringsutgift avser 17,7 Mkr markförvärv. Det största av
dessa är Lilla Hammar 1:22 m fl med 16,8 Mkr. Andra större
projekt har varit ombyggnad av Kungstorpsvägen med 4,4 Mkr,
belysningsarmatur 2,8 Mkr samt brandbil Vellinge med 2,3 Mkr.
Infrastruktur, skydd m.m. 23
En kommun med aktiv kultur
Fritid och kultur
”Ett brett utbud av olika aktiviteter och en fantastisk natur
garanterar att din fritid och rekreation blir något
utöver det vanliga”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
rikt utbud av kulturaktiviteter för alla åldrar arrangeras under
året av både föreningar, entreprenörer och kommunen. För
äldre på vård- och omsorgsboenden genomförs särskilda
”kultur i vården” aktiviteter.
Årets händelser
Kvalitet
• Ombyggnad av fyra omklädningsrum i Gyahallen har slutförts
Undersökningar av kundnöjdheten inom fritids- och kulturverksamheterna genomförs regelbundet för att identifiera
förbättringsområden avseende service och tillgänglighet.
Resultatet av undersökningarna ligger till grund för förbättringsåtgärder.
under året.
• Ett förändringsarbete avseende Strandbaden har påbörjats.
• Förberedelse har gjorts för att införa en ny biblioteksportal,
som innebär en utökning av bibliotekens digitala tjänster.
”Sjösättning” görs under 2014.
• På Skanörs bibliotek har startats upp en turistbyråfilial som
bemannas under sommartid.
Mål och måluppfyllelse
I Nämnden för gemensam medborgarservices styrkort anges
följande verksamhetsmål för Fritid och Kultur:
Vårt erbjudande
Kommunens idrottsanläggningar används flitigt av det ideella
föreningslivet. Vanningen är öppet för allmänheten och hemvist
för simklubben. Badet har en tydlig friskvårdssatsning med bad,
massage, sjukgymnastik och styrketräning. Vanningen har blivit
ansvarig enhet för kommunens vattensäkerhet. Badenheten på
Månstorps Ängar erbjuder en simbassäng i kommunens östra
delar. Den är öppen för allmänheten men används även till
babysim, vattengympa samt rehab för äldrevården.
För ungdomar fungerar fritidsgårdarna som mötesplatser där
olika aktiviteter erbjuds. Under kvällar och nätter finns en aktiv
fältgrupp i kommunen.
Kontantbidrag ges till föreningar i form av lokalt aktivitetsstöd
och administrations- och instruktörsbidrag. Även andra
organisationer som t.ex. Falsterbo Horse Show, Fotevikens
Maritima Centrum och Falsterbonäsets Museiförening får
bidrag till sina verksamheter.
Kommunens största bidrag till det ideella föreningslivet är
tillgången till idrottssanläggningarna, där ungdomsföreningarna
erbjuds att nyttja idrottslokalerna avgiftsfritt.
Folkbiblioteken i kommunen är en unik mötesplats. Biblioteken
vänder sig till alla åldrar och erbjuder besökare hög service i
form av ett brett och varierat utbud av olika medier, information, aktiviteter och kvalificerad personal.
Kulturskolan erbjuder ett större och bredare utbud av aktiviteter inom kulturområdet. Den är en frivillig verksamhet som
vänder sig till de som går i grund- och gymnasieskola.
Falsterbo konsthall visar årligen ca tio utställningar. Två
konstpedagoger bedriver en unik handledande och uppsökande
verksamhet i förskolan och på vård- och omsorgsboenden.
Årligen genomförs den populära sandskulpturtävlingen.
En årlig kulturgaranti finns för 3-, 6-, 9-, 12- och 15-åringar. Ett
24 Fritid och kultur
Mål: Öka tillgänglighet och service inom kultur- och fritidsverk-
samheten utifrån ett medborgarperspektiv.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Med anledning av resultatet av genomförda enkätundersökningar har förbättringsåtgärder i verksamheten genomförts.
Foto: Nils-Arvid Andersson
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto: Leif Johansson
Ekonomi
Mål: Ha ett brett utbud som attraherar lika många flickor som
pojkar.
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Intäkter
10,9
10,8
11,6
12,3
Kostnader
97,3
107,7
109
106,7
Driftnetto
86,4
96,9
97,4
94,4
2 578
2 883
2881
2 765
0,6
21,2
3,3
4,7
Mkr
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Inom fritidsverksamheten är det en jämn fördelning mellan
könen i föreningarnas verksamhet som bedrivs i kommunens
lokaler. På Kulturskolans kurser är det fler flickor än pojkar.
Olika åtgärder kommer att göras för att öka antalet pojkar i
verksamheten.
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Framtid
En fritidsplan bör utarbetas för fritidsverksamheten.
Teknikutvecklingen är viktig för att för att erbjuda medborgarna
en bättre service. Exempelvis kan bättre service på biblioteken
erbjudas låntagarna på kvällar och helger om ett inpasseringssystem som inte är avhängigt av bemanning kan användas.
Att tillgängliggöra bland annat entré, trösklar och toalett på
konsthallen skulle bidra till större användarvänlighet än det är idag.
Årets investeringsutgifter uppgår till 3,3 Mkr vilket är 1,4 Mkr
lägre än budget. Det största investeringsprojektet under året är
ombyggnaden av omklädningsrum i Gyahallen på 2.5 Mkr.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Besökare Vanningen
95
81
101
105
Besökare bibliotek
370
345
378
375
Utlån
248
214
255
255
2
4
4
Antal, tusental
Utlån E-böcker
Besök på webben (bibl)
37
47
48
34
Besök på konsthall
14
19
16
17
Guidade visningar konsthall,
antal
65
82
112
90
618
610
700
700
Musikskolan, antal elever
Fritid- och kulturverksamheten redovisar ett underskott på 3,0
Mkr. Kostnaderna för skötsel- och underhållsentreprenaden av
fritidsanläggningar blev 2,4 Mkr lägre än budgeterat efter gjord
upphandling. På Strandbaden blev underskottet 2,3 Mkr och på
ridanläggningarna blev underskottet 0,7 Mkr. Kommunens
åtagande i samband med Falsterbo Horse Show visar ett
underskott med 0,9 Mkr.
Fritid och kultur 25
En kommun med fokus på kunskap och valfrihet
Pedagogisk verksamhet
”Det är viktigt att våra barn får en bra start i livet. Därför
satsar vi på en skola i toppklass, en skola som lär för livet.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
• Utbildningsplan för 2014–2015 har antagits av kommunfullmäktige.
• Följande byggprojekt har genomförts under året:
- Renovering av Sandeplanskolan har färdigställts.
- Skolgården på Ljungenskolan har färdigställts.
- Nybyggnationen av en ny förskola i Arrie har påbörjats.
- Projekteringen av om- och tillbyggnad av Herrestorps skolan
har påbörjats.
• Utbildningsnämnden har under hösten inrättat åtta förstelärartjänster inom grund- och gymnasieskolan.
• Satsningarna på skolans digitalisering fortsätter och under året
har 1:1 för åk 7–9 eleverna genomförts. Samtliga pedagoger i åk
4–9 får tillgång till utbildning genom Skola 2025 för att implementera 1:1 satsningen samt utbildningsnämndens IKT-plan.
• Den nya lärportalen Vklass har implementerats på samtliga skolor.
• Skolledare och lärspridare från samtliga kommunala skolor har
deltagit i TänkOM utbildning som fokuserar på kunskapssyn,
pedagogik och ett omdefinierat lärande.
• Fritidspedagoger från samtliga enheter har deltagit i
utbildningen offensiva fritidshem med fokus på hur verksamheten kan utvecklas såväl vad gäller innehåll och metoder.
• Kartläggning av befintliga behörigheter och lärarkompetenser
har genomförts inför kravet på lärarlegitimation 2015.
• Kompetensutvecklingsinsatser inom betygssättning med fokus på
formativ bedömning har fortsatt under året.
• Samtliga kommunala förskolor och grundskolor har kvalitetsgranskats av externa granskare under året.
• Vellinge kommun fick i maj en andra placering i kategorin årets
skolmats-kommun av White Guide Junior.
• Ernst & Young genomförde under våren en utredning gällande
framtida skolorganisation i Skanör och Falsterbo.
• Vellinge kommun deltar, tillsammans med ytterligare 41
kommuner, i SKLs matematik projekt ”Pisa 2015”. Under året
Under 2012 och 2013 pågår ett projekt som erbjuder barnomsorg
på obekväma tider. Verksamheten är förlagd till en kommunal
förskola i Vellinge tätort. Detta projekt har utvärderats hösten
2013 och förlängts under 2014.
Kommunen har tolv grundskolor, varav sju i kommunal regi.
Förskoleklass för sexåringar och fritidshem 6–12 år är integrerade
i samtliga grundskolor. Alla skolor, utom en, har en organisation
som erbjuder skolgång på samma skola för åldrarna 6–16 år, en
integrering som har flera pedagogiska fördelar.
Kommunen har även särskoleverksamhet med grundsärskola.
Gymnasiestudier kan ske antingen vid kommunens egen gymnasieskola eller andra gymnasieskolor i Skåne, såväl kommunala som
fristående. Elever i särskola har möjlighet till gymnasiestudier i
Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar
kommunala eller fristående skolor utanför kommunen.
Vuxenutbildning erbjuder studier på såväl grundskole- som gym260
nasienivå samt möjligheter att delta i kurser i andra kommuner.
250
Inom
vuxenutbildningen i Vellinge finns även Svenska för
240
invandrare
(SFI) och Särskild utbildning för vuxna.
230
220
Kvalitet
210
Med hjälp av
bland 2009
annat kvalitetssäkringsverktyget
Qualis
2008
2010
2011
2012
2013
genomförs det systematiska
kvalitetsarbetet
tillsammans med
Flickor
Pojkar
styrkort och riktade uppföljningar inom både kommunal och
fristående verksamhet. Det systematiska kvalitetsarbetet ligger
till grund för det planerade och framtida skolutvecklingsarbetet.
Utbildningsnämnden fastställde i april en reviderad rutin för
uppföljning inom utbildningsområdet.
Kunskapsresultat
Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 läsåret 2012/2013 var
239,6. Detta är en kraftig förbättring jämfört med föregående år
då meritvärdet var 228, 9. Genomsnittet i riket 2013 var 212,41.
Därmed redovisar Vellinge en betydligt högre ökning av meritvärdet än genomsnittet i riket.
Meritvärde åk9 Vellinge/Riket
Meritvärde åk9 Vellinge/Riket
ska operativa mål för matematikundervisningen utformas.
• Utbildningsnämnden beslutade i slutet av året att förlänga
projektet med OB-förskola tom 2014-12-31 i avvaktan på att
240
möjligheterna att erbjuda även nattomsorg utreds ytterligare.
230
220
Vårt erbjudande
Barnomsorgen omfattar förskola 1–5 år, pedagogisk omsorg/
familjedaghem 1–5 år och allmän förskola 3–5 år. I verksamheten ingår även skolbarnsomsorg i form av fritidshem 6–12 år.
Kommunen har totalt 24 förskolor varav 19 drivs i fristående
regi. Syftet med verksamheten är att erbjuda en pedagogisk
verksamhet som stimulerar och uppmuntrar barnets utveckling
och lärande.
210
210
2009
2010
Vellinge
2011
2012
2013
Riket
Flickorna forsätter att uppvisa ett högre meritvärde än pojkarna.
1
26 Pedagogisk verksamhet
2008
Skolverkets hemsida 2013-08-30
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
I 2013 års2 jämförelser rankades Vellinge kommun på tionde
plats. Detta är en försämring jämfört med 20123 då Vellinge
kom på tredje plats.
Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar
Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar
260
Rankingen sker i relation till andra kommuners resultat. Detta
innebär att även om Vellinge kommun har förbättrat sitt resultat
inom något område kan rankingen försämras om andra
kommuner har förbättrat sig mer. På motsvarande sätt kan ett
försämrat resultat leda till en bättre ranking om andra kommuner försämrat sig mer.
250
240
230
220
210
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Pojkar
Flickor
Resultaten av de nationella proven i årskurs 3 har förbättrats
jämfört med föregående år. Andelen godkända elever per
delprov ligger runt 90 % i matematik och 95 % i svenska. I
likhet med föregående år visar Vellinge kommun sämre resultat
vad gäller andelen elever som uppnått godkänt på samtliga
delprov i respektive ämne. Resultatet är drygt 70 % i matematik
och 80 % i svenska. I matematik uppnår pojkar och flickor i stort
samma kunskapsresultat men i svenska når 85 % av flickorna
godkänt på samtliga delprov jämfört med 72 % av pojkarna.
Mellan 2012 och 2013 har Vellinge kommun tappat i ranking
inom samtliga kriterier utom två, andelen lärare med pedagogisk
högskoleexamen samt andelen elever som nått minst G i
ämnesproven i åk 9 i svenska.
Det kriterium där Vellinge kommun har tappat mest i ranking är
avvikelsen från det modellberäknade värdet (SALSA) vad gäller
andelen elever som nått målen i samtliga ämnen. Vidare har
Vellinge en låg ranking vad gäller resultaten för de nationella
proven i årskurs 3. Då jämförelsen avser resultatet från 2012 är
det första året dessa kriterier är med i rankingen varför en
jämförelse med tidigare år inte är möjlig.
Meritvärde åk9 Vellinge/Riket
Provbetyg svenska NP6 och NP9
240
NP6230
220
210
210
Flickor
Totalsumma
30%
20%
2008
10%
0
NP9
Pojkar
40%
2009
2010
2011
Vellinge
A
B
2012
2013
Riket
C
Flickor
D
E
Pojkar
F
G
Totalsumma
40%
30%
I och med övergången till Qualis enkätverktyg från och med
läsåret 2013/2014 kommer Vellinge kommun ha möjlighet att
rapportera in elevers upplevelser till SKLs öppna jämförelser
för grundskolan. Uppföljningen består av sju enkätfrågor till
eleverna i årskurserna 5 och 8. Resultatet ska rapporteras in
under sommaren 2014. Jämförelse med andra kommuner
kommer att göras i SKLs öppna jämförelser 20154.
Tillsyn fristående förskolor
Vellinge kommun har tillsynsansvaret för de fristående förskolor som bedriver verksamhet inom kommunen. Ett led i detta
arbeta är att årligen genomföra verksamhetsbesök på förskolorna.
20%
10%
0
Brukarenkäter
Enkätundersökningar genomförs årligen för föräldrar med barn
i förskola och/eller grundskola i kommunal och fristående regi.
Från och med 2013 kommer Qualis-enkäter att användas för
samtliga enheter. Enkäterna genomfördes under november och
december.
A
B
C
D
E
F
G
Denna trend fortsätter i både årskurs 6 och 9 där en betydligt högre
del av flickorna når högre betyg på de nationella proven i svenska.
Denna utveckling syns inte i matematik och engelska, där
uppnår pojkar och flickor i stort samma kunskapsresultat.
Öppna jämförelser
SKLs öppna jämförelser för grundskolan gör det möjligt för
Vellinge kommun att jämföra sin kvalitet med övriga kommuner.
Inför 2013 har det utarbetats nya rutiner för tillsyn av de
fristående förskolorna. Det har tagits fram ett standardiserats
tillsynsprotokoll med fokus på läroplanens målområden. Efter
genomförd tillsyn upprättas ett tillsynsbeslut för varje enhet. I
beslutet framgår eventuella brister med hänvisning till gällande
lagrum samt vilka ingripande Vellinge kommun tillämpar.
Tillsynsbesluten rapporteras till utbildningsnämnden löpande
enligt gällande rutiner för delegeringsbeslut.
2
Avser läsåret 2011/2012
3
Avser läsåret 2010/2011
4
Öppna jämförelser 2015 avser läsåret 2013/2014
Pedagogisk verksamhet 27
Ordinarie tillsyn har genomförts vid samtliga förskolor under
året. Vidare har det även genomförts en riktad tillsyn mot Villa
Lundia Montessoriförskola.
De vanligast förekommande bristerna utifrån de genomförda
tillsynerna är:
• Rutiner för systematiskt kvalitetsarbetet
• Pedagogisk dokumentation av barnets utveckling och lärande
• Rutiner och metoder för att stödja barn utveckling i såväl sitt
modersmål som i svenska språket.
I oktober anordnade utbildningsavdelningen en utbildningsdag i
systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsverktyget Qualis för de
fristående förskolorna.
En sammanställning av resultatet från tillsynen av de fristående
förskolorna samt en handlingsplan för ökad kvaliteten och
måluppfyllelsen av förskolans läroplan redovisades för utbildningsnämnden vid årets slut.
Kundvalsmodell
Den kundvalsmodell som möjliggör för barn/elever och
vårdnadshavare att välja förskola och skola reviderades inför
inskrivningen av barn i förskoleklass hösten 2013.
Mål och måluppfyllelse
I Utbildningsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för pedagogisk verksamhet:
Mål: ”Ditt skolval” som säkerställer att barnomsorg och skola
Mål: Formulera operativa mål för ökad måluppfyllelse för
eleverna i matematik.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Operativa mål har formulerats.
Mål: Andelen elever i årskurs 5 och 8 som i SKLs ”Öppna
jämförelser” svarar att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får
lust att lära mer ska överstiga rikssnittet.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Någon nationell jämförelse för årskurs 5 och 8 var ej möjlig att
göra för läsåret 2012/2013. Blir möjligt först för läsåret
2013/2014.
Mål: Varje grundskola ska genomföra minst ett projekt där omdefi-
nierat lärande (SAMR nivå 3) sker med hjälp av digitala verktyg.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Projekt har genomförts på samtliga skolor.
Mål: Öka andelen lärare i grund- och gymnasieskolan som har
ämnesbehörighet i det/de ämnen de undervisar i.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Ämnesbehörigheten har ökat.
Mål: Premiera duktiga pedagoger.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Duktiga pedagoger premieras med hjälp av framtagna riktlinjer och
kriterier för individuell lönesättning inom skolans verksamheter.
erbjuds nära hemmet ska utvärderas och vid behov revideras.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Utvärdering och revidering är genomförd.
Mål: Förbättrade resultat i föräldraenkät förskola och grundskola.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Enkätresultaten har förbättrats.
Mål: Andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar att de känner sig
trygga i skolan i SKLs ”Öppna jämförelser” ska överstiga rikssnittet.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Någon nationell jämförelse för årskurs 5 och 8 var ej möjlig att
göra för läsåret 2012/2013. Blir möjligt först för läsåret
2013/2014.
Mål: Ökad måluppfyllelse vad gäller elevers resultat. 100 % av
grundskoleeleverna är behöriga till gymnasiet.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Elevernas måluppfyllelse har ökat vad gäller nationella prov,
meritvärde samt gymnasiebehörighet. Däremot uppnås inte
målet på 100 % behörighet.
28 Pedagogisk verksamhet
Framtid
Från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som
nyanställs ha legitimation för att få bedöma och sätta betyg.
Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation fullt ut för alla
med undantag för särskolan där kravet inte införs förrän 2018.
Införande av lärarlegitimation och nya behörighetskrav för
pedagoger kommer att medföra krav på ökade kompetensutvecklingsinsatser.
Utbildning för grundläggande lärarbehörighet sker genom
studier finansierade av den enskilde.
Skärpta krav avseende behörighet och legitimationsinförandet
kommer att på sikt öka utmaningen gällande personalförsörjning. Vissa kategorier av ämneslärare kommer framöver att vara
svåra att rekrytera.
Läsåret 2013/2014 har Malmö högskola utlokaliserat en
handledarutbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng till
Vellinge. 25 lärare har antagits till utbildningen.
Fortsatt satsning inom området informations- och
kommunikationsteknik kommer att ske de kommande åren.
1:1 satsningen ska utvidgas och även omfatta årskurserna 4–6 år
2015. Handlingsplanen för grundskoleelevernas IKT-
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
kompetens utgör ett viktigt styrinstrument i detta arbete.
2014 planerar Skolinspektionen genomföra regelbunden tillsyn
inom samtliga skolformer i Vellinge kommun.
Inom skolmåltiden ska andelen ekologisk och klimatanpassad
mat öka ytterligare och skolrestaurangerna ska enligt den
pedagogiska planen arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling. Personalen ska erbjudas kompetensutveckling för ökad
kunskap inom området. Vellinge kommun har erhållit projektmedel från Region Skåne till projektet ”100 % ekologiskt”.
Vellinge kommun är en av de deltagande kommunerna i IFOUS
(innovation, forskning och utveckling i skolan) forskning om
digitaliseringen i skolan. Forskningen ska bland annat undersöka hur IKT verktygen påverkar lärandet samt hur kan
pedagogiken förändras och utvecklas med hjälp av verktygen.
Vellinge kommun deltar i SKLs matematiksatsning PISA 2015
som syftar till att öka elevernas måluppfyllelse i matematik.
Hösten 2013 formulerade styrgruppen operativa mål för att öka
andelen elever med högsta betyg i matematik samt minska
andelen med lägst betyg.
Arbetet med att utöka samarbetet med socialtjänsten har
påbörjats och elevhälsochefen träffar socialtjänsten regelbundet.
Ett exempel på samverkan är karläggningen av nyanlända.
Framtida lokalbehov
Lokalbehov avseende förskola och skola varierar mycket i
kommunens olika delar. Befolkningsutvecklingen över tid pekar
på ett ökat lokalbehov i kommunens norra och östra delar.
Både Herrestorpsskolan och Södervångskolan har i dagsläget fler
elever än lokalerna är dimensionerade för. En utbyggnad av
Herrestorpsskolan är nödvändigt för att möta det ökade elevantalet.
I kommunens norra del kommer behovet av platser i förskolan
att öka. Nya förskolor planeras i både Arrie och Månstorp.
Vad gäller skolplatser och skollokaler Falsterbo/Skanör så
uppvisas ett lokalöverskott, totalt sett. Utbildningsnämnden gav
under våren Ernst & Young i uppdrag att utreda skolorganisationen i Skanör/Falsterbo samt ge förslag på långsiktiga
lösningar. Detta har resulterat i att Skanör-Falsterbo Montessoriskola från och med läsåret 2013/2014 bedriver delar av sin
verksamhet på både Tångvalla skolan och Skanörs skola.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
1 971
1 943
1 883
1 919
47
42
34
47
1 901
2 020
2 058
1 892
460
489
473
457
3 971
4 014
4 065
4 150
Grundsärskola
28
26
25
28
Gymnasieskola
1 471
1 449
1 403
1 402
17
18
21
22
221
207
218
211
TOTALT
10 087
10 208
10 180
10 128
Egen regi
6 545
6 006
5 782
5 626
Andel i %
65
59
57
56
3 542
4 202
4 398
4 502
35
41
43
44
Prestation
Förskola
Pedagogisk omsorg/
familjedaghem *
Fritidshem
Förskoleklass
Grundskola
Gymnasie-särskola
Vuxen-utbildning
Annan regi
Andel i %
*) Inkl. vårdnadsbidrag
Utfallet för antalet barn och elever för 2013 är 10 180 st.
Jämfört med 2012 är detta en minskning med 28 barn/elever.
Jämfört med budget är antalet barn/elever 52 fler än budgeterat.
Ökningen jämfört med budget är framförallt inom fritidshem
som redovisar en ökning med 166 barn. Precis som i bokslut
2012 beror ökningen på att inskrivningsgraden på fritidshem
har ökat samt att barnantalet i årskursena f-6 har ökat.
Förskola minskar med 36 barn jämfört med budget och
minskningen sker framförallt i ålderskategorin 4–5 år. Pedagogisk omsorg/familjedaghem minskar med 11 barn jämfört med
budget. Antalet familjer som tar ut vårdnadsbidrag minskar
också med 2 jämfört med de budgeterade 10.
Grundskolans antal elever minskar 2013 med 85 jämfört med
budget. Större delen av minskningen är i annan regi. Även
grundsärskolan minskar med blygsamma 3 elever jämfört
med budget.
Höllviken, visar ett platsöverskott i både förskola och skola.
Utbildningsnämnden har därför sagt upp hyresavtalet av Stora
Hammars gamla förskola samt Sandeplansskolans C-byggnad
från och med årsskiftet 2013/2014.
En utmaning framöver är att dels skapa ett robust och träffsäkert planeringsunderlag för skol-/förskoleutbyggnad över tid
dels kunna möta både demografiska svackor och demografiska
toppar på ett tillräckligt snabbt och adekvat sätt, så att kvalitén
upprätthålls trots snabba volymförändringar.
Pedagogisk verksamhet 29
Foto: Marie Grönwold
Nedan visas ett diagram över förändringen över fem år.
Överskottet kan i huvudsak förklaras av lägre utbetald ersättning för prestationer/ verksamhetsbidrag än budgeterat med
14,9 Mkr. Detta trots en ökning jämfört med planerat av antal
barn/elever. Antalet barn/elever i ”billigare” verksamhet
(fritidshem) har blivit fler, medan antal barn i ”dyrare” verksamhet (förskola och grundskola) har blivit färre.
Barn och Elever
Barn och elever
12000
10000
8000
Kostnader utöver budget för läraravtalet 2012 med 7,3 Mkr, har
med anledning av lägre kostnader för ”skolpeng” kunnat
finansieras inom befintlig budgetram.
6000
4000
2000
Egen regi
Annan regi
Totalt
2009
2010
2011
2012
2013
7109
2802
9911
6836
3118
9954
6545
3542
10087
6006
4202
10208
5782
4398
10180
Totalt ökar antalet barn och elever med 269 över fem år, vilket
motsvarar 2,7 %. Andelen i annan regi ökar från 28 % 2009 till
43 % 2013.
Ekonomi
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
84,8
80,4
79,9
72,4
Kostnader
796,9
838,5
849,6
860,8
Driftnetto
712,1
758,1
769,7
788,4
Kostn/inv (kr)
21 250
22 552
22 767
23 089
Investeringar
117,7
19,8
59,7
81,9
Mkr
Intäkter
Jämfört mot budget redovisar pedagogisk verksamhet totalt ett
överskott på 18,7 Mkr.
30 Pedagogisk verksamhet
Ersättning för lokalhyra/kapitalkostnader genererar också ett
överskott med 5,5 Mkr. Detta med anledning av framflyttade
ombyggnationer/ renoveringar.
Kommunens pedagogiska verksamheter i egen regi redovisar
under året ett överskott på 4,3 Mkr. Dessa medel överförs för
nyttjande under kommande år.
Årets investeringsutgift uppgår till 59,7 Mkr, vilket är drygt 22
Mkr under budget. De största investeringsprojekten under året
är ombyggnad av Sandeplanskolan 23,9 Mkr, Ljungenskolans
utemiljö 7,9 Mkr samt ny förskola Arrie 8,7 Mkr. Reglering
markkostnad för Stora Hammars nya skola uppgår till 12,6 Mkr.
Ej utnyttjade investeringsmedel 2013 avser främst påbörjad
förskola i Arrie (färdigställs hösten 2014) samt planerad ej
påbörjad ny förskola i V Ingelstad.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
En kommun med omsorg
Vård och omsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans
med dig utforma detta efter ditt behov och dina
förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser 2013
• Planering och projektering för ett nytt vård- och omsorgsboende på Kronodalsområdet.
• Planering av LSS-gruppboende på Bäckahästen och för ytterligare lägenheter LSS på Kronodalsområdet.
• En utredning av LOV inom hemtjänst har genomförts, då
Humana Omsorg har sagt upp sitt avtal som utförare av
hemtjänst i LOV.
• En utredning av ersättningsmodell för personer med mycket
stora omsorgsbehov har gjorts.
• En aktivitetscheck, till personer över 75 år som inte bor på
vård- och omsorgsboende, för att starta upp ett långsiktigt
preventivt och hälsofrämjande arbete, har introducerats.
• Samarbetsprojekt mellan kommunen, primärvården och slutenvården, Ledningskraft, för att förbättra vården för de mest sjuka äldre.
• Utredning av inomhusmiljön på Månstorps ängar, då personal,
anhöriga och boende upplever problem.
• Planering av ombyggnad av Ljungklockan till korttids/fritids och
en separat lägenhet för LSS korttidsvistelse för vuxna. Interimistisk korttidsvistelse vuxna LSS på Ljungklockan, en helg i
månaden fr.o.m. okt 2013.
• Uppstart av träffpunktsverksamhet på Kornet för personer
med missbruksproblematik som inte kan delta i ordinarie daglig
verksamhet.
• Driftsupphandlingar för Månstorps ängar, Postiljonen,
Postgården, St Knut/Aspen och tre LSS gruppbostäder.
Vårt erbjudande
Vård- och omsorgsverksamheten består av äldreomsorg,
LSS-verksamhet och socialpsykiatri. Inom äldreomsorgen
erbjuds insatser i hemmet, på vård- och omsorgsboende för de
som inte längre kan bo hemma, stöd i form av avlösning på
korttidsboende eller i hemmet, dagverksamhet för personer
med demenssjukdom, hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser samt
hjälpmedel. Även anhörigstöd finns tillgängligt i kommunen.
Kommunen har sex vård- och omsorgsboenden med totalt 212
platser, varav 24 platser i korttids-/växelvård. Ca 730 personer
får varje månad insatser i hemmet, allt från serviceinsatser och
trygghetslarm till omfattande omvårdnad och vård i livets slutskede.
Inom LSS-verksamheten erbjuder kommunen bostad med
särskild service för vuxna, daglig verksamhet, korttidsvistelse
och korttidstillsyn för barn, personlig assistans, ledsagare,
avlösning och anhörigstöd. Kommunen har tre LSS-boenden
med totalt 18 platser varav en korttidsplats.
Inom socialpsykiatrin erbjuds arbete med stöd samt daglig
sysselsättning, social rehabilitering för personer med psykisk
funktionsnedsättning och boendestöd för personer i ordinärt
boende. Lillgården är ett vård- och omsorgsboende, med 16
lägenheter, för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Det bedrivs även anhörigstöd inom socialpsykiatrin.
Vård- och omsorgsverksamheten bedrivs till stor del på
entreprenad. Inom äldreomsorgen, drivs insatser i hemmet samt
alla vård- och omsorgsboenden, i annan regi. Inom LSS-verksamheten drivs alla bostäder med särskild service för vuxna på
entreprenad. Daglig verksamhet LSS, ledsagning, avlösning och
personlig assistans ligger i kundval och övrig LSS-verksamhet
drivs i egen regi. Socialpsykiatrin drivs i egen regi.
Valfrihetssystem finns idag inom hemtjänst och delegerad
hemsjukvård, dagverksamhet för personer med demenssjukdom
och inom LSS-insatserna, daglig verksamhet, ledsagning,
avlösning och personlig assistans.
Kommunen ansvarar också för att transporter för personer med
funktionshinder, d.v.s. färdtjänst, erbjuds kommuninvånarna.
Kvalitet
En heltäckande brukarundersökning i äldreomsorgen har gjorts
av SCB för år 2013.
Enligt undersökningen menar 96 % av omsorgstagarna på
vård- och omsorgsboendena att de alltid eller oftast blir väl
bemötta av personalen. Undersökningen visar också att
information om förändringar behöver förbättras då endast
49 % av omsorgstagarna anser sig bli informerade vid tillfälliga
förändringar. Sammantaget uppger 88 % av omsorgstagarna att
de är nöjda med sitt äldreboende.
Inom hemtjänsten är 93 % av brukarna nöjda och tycker att
personalen tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen ska utföras.
Ett förbättringsområde är information om var brukarna kan
vända sig för att framföra klagomål och synpunkter då endast
69 % uppger att de vet var de ska vända sig. 92 % uppger att de
sammantaget är mycket nöjda med hemtjänsten.
För att säkerställa bemanningen på vård- och omsorgsboendena
har tre oanmälda tillsynsbesök gjorts under året. Resultaten är goda.
Kommunen har under året deltagit i SKLs ledningskraft och
nätverksarbete för en kvalitetssäkrad välfärd.
Den legitimerade personalen har under året arbetat aktivt med
kvalitetsregister såsom senior alert, palliativa registeret och BPSD.
IT-stöd till kvalitetsledningssystemet har upphandlats under
2013 och kommer att tas i bruk 2014.
Vård och omsorg 31
Mål och måluppfyllelse
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för vård- och omsorg:
Mål: Introducera aktivitetspeng för att stimulera till aktivering,
socialt och/eller fysiskt, för personer över 75 år som bor i
ordinärt boende.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Aktivitetschecken används i hög utsträckning av målgruppen
och finns som en e-tjänst.
Mål: 100 % av brukare med insatser ska ha en uppdaterad och
anpassad genomförandeplan.
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Målet om att det för nya brukare ska finnas en påbörjad
genomförandeplan inom 14 dagar som är klar inom en månad
uppnås inte helt. Handlingsplan för att nå målet 2014 kommer
att utarbetas i samråd med entreprenörerna.
Mål: 85 % av alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha en
formell och adekvat utbildning för uppdraget.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Måluppfyllelse har konstaterats vid s k ”flygande bemanningskontroller” ute hos entreprenörerna. Bemanningskontroller
kommer framöver att genomföras tre gånger per år.
Framtid
Nationellt perspektiv
Fortsatta stora krav på att leverera uppgifter, statistik, hantera
olika register samt att anpassa verksamhetssystemen till
nationella uppföljningar.
Vellinge kommun kommer att fortsätta samarbetet med
primärvården och slutenvården i Ledningskraft för att utveckla
vården och omsorgen om de mest sjuka äldre.
Då nytt metodinstrument ÄBIC (äldres behov i centrum) för
biståndshandläggning har tagits fram nationellt kommer detta
att implementeras i kommunen under år 2014–2015.
Samarbetsprojekt för implementering av nationell patientöversikt (NPÖ) pågår i Skåne. Vellinge kommun kommer att vara
delaktig i införandet av NPÖ.
Lokalt perspektiv
Då endast en utförare finns i LOV hemtjänst har omsorgsavdelningen i uppdrag att utreda framtida driftsformer. I
uppdraget ingår även att föreslå driftsform för leg sjuksköterskor.
Implementeringsarbete av ICF (International Classification of
Functioning), i journalhanteringssystem, för leg personal.
Arbetet med planering och projektering av Kronodalsgårdens
vård- och omsorgsboende, trygghetslägenheter och bostäder
anpassade till LSS målgrupper.
32 Vård och omsorg
Tillbyggnad av St Knuts vård- och omsorgsboende för ytterligare vård- och omsorgsplatser.
Som en konsekvens av intern kontroll som gjorts avseende
myndighetsutövning LSS finns behov av ytterligare två LSSgruppbostäder.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Antal vårdtagare totalt i
ordinärt boende
784
784
731
825
-varav med enbart larm
255
243
230
270
Antal byggstenstimmar
inom hemtjänst
181 000
191 000 196 000
208 000
Prestation, antal
54
68
78
100
Antal platser i vård- och
omsorgsboende inkl
korttidsvård
212
212
212
212
Antal köpta dygn i vårdoch omsorgs boende
utanför kommunen
5 929
6 075
3 265
2 920
24
27
24
32
Antal utförda timmar inom
ledsagarservice LSS
9 673
11 157
10 300
11 100
Antal utförda timmar inom
avlösarservice LSS
2 537
2 160
2 350
3 192
Antal dygn i korttidsvistelse LSS
1 840
1 594
1 290
1 800
Antal dagar i korttidstillsyn LSS
1 650
1 289
1 669
1 400
Antal personer i daglig
verksamhet LSS
58
58
59
58
Antal platser i gruppbostad
LSS inkl korttidsvård
18
18
18
18
Antal vårdtagare i särskilt
boende
14
15
16
16
Antal vårdtagare i ordinärt
boende
14
18
18
23
Antal deltagare i daglig
verk-samhet enl SoL och
övriga
32
34
37
35
Beläggningsgrad inom
korttidsvård (%)
Antal personer i
dagverksamhet SoL
Socialpsykiatrin
Antalet personer som har hemtjänstinsatser är lägre än utfallet
2012 medan antalet byggstenstimmar har ökat. Detta indikerar
på en ökad vårdtyngd för de personer som har insatser.
Beläggningsgraden på korttidsplatserna under 2013 var 78 %.
Alla korttidslägenheter har inte kunnat nyttjas på Månstorps
ängar på grund av inomhusmiljön.
Antalet externt köpta dygn på vård- och omsorgsboende har
minskat sedan utfall 2012. Inom psykiatri och somatik är det nu
tre brukare som får sin vård och omsorg i annan kommun.
Behovet av externa korttidsplatser har varierat under året.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto: Annika Lundh
I slutet av året var behovet 12 korttidsplatser. Det beror dels på
problem med inomhusmiljön på Månstorps ängar samt att
kommunen har brist på platser inom vård- och omsorgsboende.
Färre personer med demenssjukdom har deltagit i dagverksamhet än budgeterat.
Antalet utförda timmar inom verksamheten ledsagarservice LSS
är har minskat med 8 % sedan utfallet 2012. Samtidigt har
avlösarservice LSS ökat med 9 %.
Antalet dygn i korttidsvistelse LSS (miljöombyte för personer
med funktionshinder samtidigt som deras anhöriga får tillfälle
till avlösning) har minskat med 20 % sedan utfallet 2012. Tre
stycken brukare med omfattande insatsbeslut har avslutat sin
korttidsvistelse efter sommaren.
Antalet dagar i korttidstillsyn LSS (barn och ungdomar över
12 år med funktionshinder som behöver tillsyn före och efter
skoldagen samt under lov- och studiedagar) har ökat med 30 %
sedan utfallet 2012. Fyra stycken brukare med omfattande
insatsbeslut har börjat på korttidstillsyn under hösten.
Daglig verksamhet LSS är utlagt i LOV (lagen om valfrihet)
vilket innebär att brukarna kan välja mellan egen och annan
regi. Av de totalt 59 deltagarna har elva valt annan regi.
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
41,4
42,6
42,8
41,9
Kostnader
335,0
348,1
367,7
366,1
Driftnetto
293,6
305,5
324,9
324,2
Kostn/inv (kr)
8 762
9 088
9 610
9 495
5,4
0,2
1,2
1,2
Investeringar
Bostadsanpassningsbidrag (ökat antal ansökningar)
och färdtjänst redovisar underskott mot budget med 2,1 Mkr
respektive 3,0 Mkr. Underskottet inom färdtjänsten förklaras av
beslut i kommunfullmäktige om kommunalt övertagande av
färdtjänsten från Skånetrafiken. Skånetrafiken har fått kompenseras för framtida uteblivna intäkter.
Vissa projekteringskostnader (Kronodalsgården och Ljungklockan) och inköp av trygghetslarm utgör årets investeringar.
Ekonomi
Intäkter
I Vård- och omsorgsverksamheten har uppkommit ett överskott
på 4,4 Mkr. Inom vård- och omsorgsboende redovisas totalt ett
överskott med 1,6 Mkr. Detta förklaras främst av färre köp av
externa permanenta platser. Hemtjänsten uppvisar ett överskott
på 5,9 Mkr vilket beror på att antalet brukare är lägre än
budgeterat vilket har medfört att antalet byggstenstimmar inte
har ökat i den takt som planerades inför 2013. Antalet brukare
som har personlig assistans ökar kraftigt vilket medför ett
underskott på 4,1 Mkr inom LSS-verksamheten.
Problematiken med inomhusklimatet på Månstorps ängar har
inneburit att ett ersättningsanspråk på hyresvärden VEXAB på
3,4 Mkr kvarstår. Detta avser merkostnader för köp av externa
platser samt kommande hälsoundersökningar. Ersättningsanspråket är inte upptaget i 2013 års redovisning.
Antalet brukare inom socialpsykiatrin i ordinärt boende med
boendestöd ligger på samman antal, som bokslutet 2012.
Däremot ökar prestationerna per brukare.
Mkr
Verksamheten redovisar ett årsutfall på 324,9 Mkr, vilket i stort
ligger i nivå med budgeten. Det finns dock differenser i resultat
inom och mellan de olika verksamhetsområdena.
Vård och omsorg 33
En kommun med barnens behov i centrum
Individ- och familjeomsorg
”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans
med dig utforma detta efter ditt behov och dina
förutsättningar.”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Årets händelser
Arbetsmarknad Enheten Rehab (AMER) genomför särskilt
riktade arbetsmarknadspolitiska insatser. De erbjuder insatser
för personer som är långtidsarbetslösa och/eller har speciella
behov och som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom
erbjuds feriepraktik för skolungdomar
• Kraftig ökning av antalet öppnade barn- och ungdomsutredningar
Kvalitet
• Införande av evidensbaserade bedömningsinstrument vid våld i
Alla barn och ungdomsärenden kvalitetssäkras genom att
kommunen är licensierad BBIC-kommun. BBIC (Barnets
Behov I Centrum) syftar bl.a. till att utveckla och kvalitetssäkra
barnavårdsutredningar och uppföljning av insatser, samt att
göra barnet och dess familj mer delaktiga i utredningar
och insatser.
nära relationer
• Uppstart av Familjeteamet – råd, stöd och behandling i barnoch ungdomsärenden
• Nytt boende för ensamkommande barn i Falsterbo
• Planering av FINSAM – finansiell samverkan för arbetsrehabilitering
Vårt erbjudande
Individ- och familjeomsorgen (IFO) handlägger ärenden enligt
sociallagstiftningen och erbjuder socialt stöd, vård och behandling till barn och vuxna.
Försörjningsstöd och hushållsekonomisk rådgivning samt tillsyn
och handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen
och Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel ingår
också i arbetsuppgifterna.
Som bedömningsinstrument vid våld i nära relationer används
Signs of Safety och FREDA.
Den genomsnittliga måluppfyllelsen vid strukturerade öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar är 3,63 på skala 1–5, vilket
är ett gott resultat. Av de barn och unga som genomgått
strukturerad öppenvård är 87 procent ej aktuella två år efter
avslutad insats.
Genomsnittlig hjälptid inom försörjningsstödet är 6 månader
vilket är samma hjälptid som för 2012. Av alla försörjnings-
Foto: Annika Lundh
34 Individ- och familjeomsorg
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Drogprojekt har genomförts på Sundsgymnasiet. Parallellt med
detta har bedrivits ett drogförebyggande arbete på grundskolorna.
Mål: Förkorta den genomsnittliga handläggningstiden för
serveringstillstånd.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Handläggningstiden har 2013 förkortats med 9,2 arbetsdagar,
från 20,0 till 10,8.
Framtid
En fortsatt hög arbetslöshet kommer att innebära påfrestningar
för enskilda, familjer, barn och ungdomar. Behovet av sociala
insatser inom alla områden bedöms fortsätta att öka.
Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer
fortsatt att skärpas. Kvalitetssäkring genom BBIC, ASI, Signs
of Safety och FREDA är exempel på evidensbaserade metoder
och bedömningsinstrument som redan införts. Ytterligare
evidensbaserad metodutveckling kommer att krävas för att möta
ökade kvalitetskrav framöver.
Kommunen har sedan 2010 tagit emot ett 30-tal ensamkommande barn. Från 2014 finns det ny lagstiftning som gör det
möjligt för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn
till kommuner oberoende av avtal. Detta innebär att kommunens mottagning kan komma att öka.
Foto: Annika Lundh
stödstagare är 66 procent är ej aktuella efter två år vilket är ett
bra resultat med tanke på nuvarande arbetsmarknadssituation.
En standardiserad kartläggningsintervju enligt ASI (Addiction
Severity Index) erbjuds inom missbruks- och beroendevården.
Återaktualiseringsfrekvens inom missbruks- och beroendevården är 10 procent.
Externa HVB (Hem För Vård och Boende), konsulentstödda
familjehem och öppenvårdsverksamhet kvalitetssäkras genom
gemensam upphandling.
Intern kontroll görs av genomförandeplaner och familjehemsutredningar.
Ledningssystem finns för systematiskt kvalitetsarbete.
Mål och måluppfyllelse
I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål
för individ- och familjeomsorg:
Mål: Genomföra drogförebyggande projekt i samverkan för ett
förbättrat resultat avseende narkotikaanvändning på gymnasiet
vid drogundersökning 2014.
Egen bostad är en förutsättning för rehabilitering och integration i samhället. Dagens bostadsmarknad försvårar normaliseringen för utsatta personer. Det finns ett stort och ökande
behov av lägenheter.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
135
107
104
125
HVB, dagar
2 287
3 294
4 068
3 500
Familjehem, dagar
6 591
7 594
7 059
6 600
10 499
9 076
8 883
10 500
HVB, dagar
3 129
1 546
1 371
2 500
Öppenvård, dagar
1 103
600
852
1 600
Prestation
Försörjningsstöd
Antal hushåll
Barn- och ungdomsvård
Strukturerad öppenvård,
dagar
Vuxenvård
Antal hushåll med försörjningsstöd är i stort sett oförändrat
jämfört med 2012. Organisatoriska förändringar och metodutveckling bidrar till att hålla nere antalet hushåll trots att
arbetslösheten är högre än förra året. En svag arbetsmarknad
försvårar en snabb återgång till självförsörjning och hjälptiderna
är i snitt en halv månad längre än 2012. AMER och arbete med
stöd kommer att samorganiseras för att effektivisera arbetsreha-
Individ- och familjeomsorg 35
biliteringen. FINSAM för rehabilitering i samverkan mellan
kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa
beräknas komma igång under våren 2014.
HVB-dagarna (hem för vård och boende) för barn och ungdom
har ökat ganska kraftigt jämfört med föregående år. Anledningen är ökade behov av placeringar för utredning, behandling och
skolhem. Antalet ärenden är fler men ändå relativt få, vilket gör
det svårt att bedöma om detta är en kort- eller långsiktig trend.
I familjehemsvård har det rekordstora antalet öppnade utredningar under året inte resulterat i det ökade antal placeringar
som förutspåtts under året.
Antalet öppenvårdsdagar sjönk i samband med uppstarten av
Familjeteamet. Under året har trenden sedan varit klart uppåtgående och det totala antalet öppenvårdsdagar är i stort sett
oförändrat jämfört med 2012.
Vårddagarna för vuxna HVB-placeringar har minskat något
sedan 2012. Organisationsförändring och metodutveckling har
inneburit att behovet av placeringar minskat.
Antalet öppenvårdsdagar för vuxna har ökat ganska kraftigt
sedan 2012. Ökningen består främst av kvinnofridsärenden.
Ekonomi
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Intäkter
11,3
12,9
14,0
15,0
Kostnader
53,1
52,3
57,3
59,6
Driftnetto
41,8
39,4
43,3
44,6
1 247
1 172
1 281
1 306
1,4
0,0
0,0
0,0
Mkr
Kostn/inv (kr)
Investeringar
Av överskottet inom individ- och familjeomsorgen på 1,3 Mkr,
så svarar försörjningsstödet för 1,0 Mkr.
Foto: Nils-Arvid Andersson
36 Individ- och familjeomsorg
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Effektiv kommun
Gemensam verksamhet
Kommunövergripande verksamhet
Årets händelser
• Fokus har legat på att implementera arbetssättet i organisatio-
helhetsintryck av organisationen. Helhetsintrycket var att våra
medarbetare ser Vellinge kommun som en bra arbetsgivare och
kan rekommendera andra att arbeta här.
nen i enlighet med projektet ”Förtjust i Vellinge”.
• Styr- och budgetprocesserna fortsätter att utvecklas, och ett
nytt beslutsstödsystem har tagits fram och presenteras under
våren 2014.
• Inom HR-området har bl.a. ledarutvecklingsprogrammet genom-
Polisens trygghetsundersökning
Trygghetsmätningen för 2013 gav det hittills lägsta (bästa)
värdet sedan mätningarna startade. Värdet 2013 blev 1,21 vilket
kan jämföras med 2012 års värde 1,24 och 2011 års värde 1,58.
förts för två grupper: biträdande rektorer och rektorsassistenter.
• Processerna för rekrytering, medarbetarsamtal och arbetsmiljö
har förtydligats och finns tillgängliga för alla medarbetare på
arbetsnätet.
• Under året beslutades om en bredbandsstrategi och ett bred-
SKLs ”Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet”
Årligen mäter SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hur
trygga och säkra Sveriges kommuner är i en öppen jämförelse.
I år har Vellinge gått upp till åttonde plats (plats 13 år 2012).
bandsbolag, Vellinge Stadsnät AB, bildades.
• Alla kommunala förskolor och skolor byggdes ut med trådlöst
nätverk under våren, för att ge bra förutsättningar inför skoldatorsatsningen.
Mål och måluppfyllelse
I Kommunstyrelseförvaltningens styrkort anges följande
verksamhetsmål:
• En ny servicekanal, e-tjänster, infördes för medborgaran i
september. Vid årets slut fanns 10 stycken e-tjänster och utbyggnaden av e-tjänster fortsätter.
• Arbetet har fortsatt med att implementera den beslutade
grafiska profilen, och att stärka kommunens varumärke genom
att utveckla arbetet med kommunens pressrum.
• Kommunikationsplaner har skapats för alla kommunikationskanaler, med särskilda planer för utvalda aktiviteter.
Vårt erbjudande
I den gemensamma verksamheten ingår den verksamhet som
hanterar personal- och arbetsgivarfrågor (HR), ekonomi, IT och
information/kommunikation. Förutom strategiska frågor ingår
här även övergripande frågor om tillväxt, utveckling, kvalitet,
intern kontroll och upphandling. Även driften av kommunhuset
och kommunens riskhantering och säkerhetsfrågor ingår som en
del i denna verksamhet.
Kvalitet
Resultaten från följande kvalitetsundersökningar är intressanta
att lyfta fram
SCB:s Medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Index (NII)
Medborgarundersökningen genomfördes 2012. Nöjd-InflytandeIndex ökade då med 2 enheter jämfört med 2010 (från 44 till
46). Det var främst betygsindexen för Påverkan och Förtroende
som hade ökat. Vellinge betygsindes låg också betydligt över
snittet för de 120 kommuner som deltog i undersökningen.
Medarbetarundersökning (NMI)
Även medarbetarundesökningen genomfördes under 2012.
Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning höjdes då
(på en femgradig skala) från 3,64 år 2010 till 3,76 år 2012. De
områden som utmärkte sig mest positivt var ledarskap och
Mål: Bredbandsstrategi ska tas fram.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Det har beslutats om en bredbandsstrategi och åtgärder enligt
denna, bl.a. bildande av ett bredbandsbolag, har börjat genomföras.
Mål: Synkronisera en nyutvecklad modell för kommunens och
bolagens gemensamma utvecklingsinsatser för den fysiska
utvecklingen i kommunen.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Projektdirektiv för en utvecklingsstrategi för åren 2020–2025
har framtagits och lämnats till kommunstyrelsen för beslut.
Mål: Ta fram en metod för att följa upp att personal anställs
med formell och reell kompetens samt förmågan att omsätta
värdegrunden i praktiken
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Metod har framtagits.
Framtid
Att anpassa förvaltningsorganisationen till nya krav och behov
från kommuninvånarna och skapa nya arbetsprocesser för detta,
är en ständigt pågående process. Ett viktigt led i denna process
är det förändringsarbete som har bedrivits i projektet
”Förtjust i Vellinge”.
Det kommer i framtiden att vara en stor utmaning att vara en
attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Konkurrensen om
arbetskraften kommer att öka ytterligare och tillgången till rätt
utbildad personal kommer att minska. Det är därför viktigt att
Vellinge kommun blir det självklara valet och att de arbeten som
finns inom vår sektor blir eftertraktade.
Gemensam verksamhet 37
Vellinge Stadsnät AB ska se till att den framtagna bredbandsstrategin genomförs. Bredbandssatsning är inte bara viktig för
kommunens verksamheter utan även för att skapa attraktionskraft
till exploatering, näringsliv och centrumutveckling.
För att effektivisera medborgarnas dialog och ärendehantering har
Vellinge.se utvecklats med e-tjänster. Detta utvecklingsarbete
kommer att fortsätta.
Kommunikation är allas ansvar. Därför behöver kommunikationsarbetet utvecklas för att få fler medarbetare att se kommunikation
som en naturlig och nödvändig del i verksamheten. Sociala medier
och andra nya kommunikationskanaler medför nya utmaningar för
organisationen. Medborgare och media ställer allt större krav på
delaktighet, snabbhet och insyn som måste bemötas.
Verksamheten fastighet
Årets händelser
• Ombyggnation av Västra Ingelstads skola och fritidsgård.
• Uppförande av ny förskola i Arrie startad.
• Ombyggnad Sandeplanskolan.
• Ombyggnad av Ljungenskolans utemiljö och parkeringsplats.
• Ombyggnad omklädningsrum Gyahallen.
• Kommunstyrelsen fastställde under året styrprinciper för
fastighetsförvaltningen.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Ett regelverk för internhyror ”Allmänna bestämmelser för
internhyror” har tagits fram och överlämnats till kommunstyrelsen för beslut.
Framtid
Planering för vård och omsorgsboende på Kronodalsområdet i
Höllviken. Om- och tillbyggnad Herrestorpsskolan i Vellinge.
Ny räddningsstation i Skanör och Höllviken samt ny förskola i
Västra Ingelstad.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Prestation
Yta, tusen kvm
Intäkter, kr/kvm
Kostnader, kr/kvm
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
155
163
163
164
1 058
1 091
1 113
1 127
971
1 040
965
985
Ekonomi – totalt gemensam verksamhet
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Intäkter
233,8
253,8
260,2
263,9
Kostnader
290,2
317,4
321,5
320,9
Driftnetto
56,4
63,6
57,0
1669
12,4
Mkr
Vårt erbjudande
Kostn/inv (kr)
1 683
1 892
61,3
1 813
Ändamålsenliga lokaler erbjuds till de kommunala verksamheterna, med bra kvalité och till rimlig kostnad. Lokalresursplan
tas fram i dialog med verksamheterna för att förutse framtida
lokalbehov.
Investeringar
14,8
6,8
6,5
Balansräkningsenhet Fastighet (BR Fastighet) uppdrar åt
Vellingebostäder AB att förvalta kommunens bebyggda
verksamhetsfastigheter. BR Fastighet beställer även om-, tilloch nybyggnadsprojekt som Vellingebostäder AB är projektledare för.
Kvalitet
Fastigheterna ska förvaltas så att värdet på dessa bibehålls. Det
innebär en förvaltning med bra kvalité avseende energihushållning, kostnadseffektivt underhåll och daglig skötsel. Planerat
underhåll ska utföras i nödvändig omfattning och styras av en
långsiktig underhållsplan. Den dagliga verksamheten som
bedrivs i lokalerna ska uppleva en bra servicenivå avseende
skötsel, bemötande och felavhjälpning.
Kommunens lokalförsörjning och lokalanvändning dokumenteras och följs upp i en lokalresursplan.
Mål och måluppfyllelse
I Kommunstyrelsen styrkort anges följande verksamhetsmål för
BR Fastighet:
Mål: Implementera beslutade styrprinciper och rutiner för
kommunens fastighetsförvaltning.
38 Gemensam verksamhet
Gemensam verksamhet visar totalt ett underskott mot budget
på 4,3 Mkr.
Balansräkningsenhet Fastighet redovisar ett överskott mot
budget på 0,6 Mkr. Övrig gemensam verksamhet visar däremot
ett underskott mot budget på 4,9 Mkr. Detta beror bl.a. på
högre kostnader för semesterlöneskulden med 1,9 Mkr,
beslutade avgångsvederlag med 2,8 Mkr samt högre kostnader
inom IT-verksamheten med 1,2 Mkr (bl.a. för införande av
trådlöst nätverk). Överskott redovisas dock för personalhälsovården med 1,8 Mkr.
Av årets investeringar på 6,5 Mkr så utgörs de största projekten
av inventarier kommuncafé 1,0 Mkr, utbyggnad trådlöst nätverk
2,1 Mkr, ny datalagringsmiljö 1,7 Mkr samt utbyggnad för
anslutning av anläggningar på Näset till gas 0,6 Mkr. Överskottet
på 5,0 Mkr för gaskonvertering ombudgeteras till 2014.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
En ren kommun med mycket vatten
Affärsverksamhet
Vatten och avlopp
Årets händelser
• Spillvattenledning Räng-Kungstorp har slutförts.
• Spillvattenledning Skanör-Höllviken har anlagts och tas i bruk
februari 2014.
• VA-plan har tagits fram och färdigställs våren 2014.
• Dagvattenutredning har slutförts.
Vårt erbjudande
VA-verksamheten skall med hög servicegrad på ett kostnadseffektivt, driftsäkert, hälsosamt och miljövänligt sätt leverera
dricksvatten samt bortleda spillvatten och dagvatten så att det
inte medför olägenheter för medborgarna och samhället.
Genom den dagvattenutredning som nu har färdigställts,
identifieras lösningar för att kommunen ska vara väl förberedd
att möta klimatförändringar under den kommande 100-årsperioden. Förslagen i utredningen har resulterat i att förprojekteringsarbete för vissa prioriterade åtgärder har påbörjats under året.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Milj kbm
2,8
3,0
2,9
3,0
Vattenledning km
411
411
432
412
Milj kbm
2,1
2,0
2,0
2,3
Avloppsledning km
525
526
517
530
Prestation
Vatten
Avlopp
En ny beräkning har gjorts 2013 av antal km vatten- och
avloppsledning. Därför är inte 2013 års siffror helt jämförbara
med 2011 och 2012.
Avfall
Årets händelser
• Andelen separat insamlat matavfall har ökat.
Kvalitet
• Underjordiska sopbehållare vid Skanörs vångar har införts.
Det sker löpande ett arbete med att säkerställa driften av såväl
dricksvattendistribution som avloppsbortledning. Flöden följs
upp dygns- och månadsvis i syfte att finna punkter för utläckage
av vatten och inläckage i spillvattenledningar. Prover på
dricksvattenkvaliteten tas löpande i 15 punkter varannan vecka.
Uppföljning av driftsentreprenörers och övriga upphandlade
entreprenörers arbete sker kontinuerligt.
• Provtagning har påbörjats enligt kontrollprogram vid den ned-
Mål och måluppfyllelse
I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges
följande verksamhetsmål för BR VA:
Mål: Ta fram modeller för att lösa dagvattenhanteringen.
Måluppfyllelse: Målet är uppnått!
Modeller och kostnadsberäkningar för att lösa dagvattenhanteringen inom kommunen är framtagna. Utredningen
sträcker sig i ett tidsperspektiv om 100 år. För de mest
prioriterade åtgärderna har detaljprojektering påbörjats.
Framtid
Spillvattenledningen Räng-Kungstorp är slutförd och ledningen
Skanör-Höllviken är under slutförande. Det framtida arbetet
kommer att till stor del styras av slutsatserna i dagvattenutredning respektive VA-plan. Arbetet med driftsäkerhet kommer att
fortgå och utvecklas. Särskilt viktigt anses detta vara avseende
dricksvatten, såväl som kvalitets- som distributionsmässigt.
Den kanske största framtidsutmaningen är att påbörja arbetet
med att omsätta dagvattenutredningens slutsatser i praktiken.
lagda deponin i Höllviken.
Vårt erbjudande
Hushållsavfall ska hanteras genom insamling med hög tillgänglighet, samt ges stora möjligheter till enkelt aktivt avlämnande.
Det ska löna sig att sortera effektivt och rätt för att därigenom
minska miljöpåverkan. Hushållsavfallet återvinns därefter
huvudsakligen genom energiåtervinning eller materialåtervinning. Insamling av matavfall, restavfall och trädgårdsavfall
utförs som fastighetsnära hämtning, medan övrigt hushållsavfall
tas emot vid Lilla Hammars återvinningscentral. Insamling av
olika typer av producentansvarsavfall, t.ex. elavfall samt
förpacknings- och tidningsavfall, är rent lagtekniskt sett
undantaget från Balansräkningsenhet Avfalls (BR Avfalls)
insamlingsansvar. Insamling av dessa avfallsslag utförs istället av
olika materialbolag, som BR Avfall har ett nära samarbete med.
Under 2012 infördes ett nytt insamlingssystem där rest- och
matavfall sorteras separat. Kommuninvånarna har snabbt
anammat det nya insamlingssystemet och resultaten av insamlat
matavfall är bra, både avseende kvalitet och insamlad mängd.
Under 2014 kommer riktade insatser mot livsmedelsbutiker att
genomföras, för att på så sätt ytterligare öka mängden insamlat
matavfall och därigenom minska mängden restavfall.
För att minska mängden farligt avfall i restavfallskärl, har tre
livsmedelsbutiker i kommunen försetts med ”Samlaren”, ett
specialanpassat mottagningssystem för ett effektivt och säkert
mottagande av farligt avfall. Syftet är att kommuninvånarna i
samband med dagligvaruinköp t.ex. ska kunna lämna förbru-
Affärsverksamhet 39
kade glöd- och lågenergilampor, småbatterier, sprayburkar,
färgpatroner och olika typer av småelektronik.
Återvinningscentral:
Mål och måluppfyllelse
I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges
följande verksamhetsmål för BR Avfall:
110
100
99
110
Brännbart
57
54
54
53
Grovavfall
19
14
14
15
Inert grovavfall
68
67
67
65
Trädgårdsavfall
Mål: Andelen insamlat matavfall ska uppgå till minst 50 %,
Matavfall har samlats in fr.o.m. den 1 april 2012.
vilket motsvarar 50 kg per person och år.
Ekonomi – totalt – affärsverksamhet
Måluppfyllelse: Målet ej uppnått!
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Intäkter
82,2
87,9
93,9
89,4
Kostnader
81,9
95,4
90,4
89,2
Resultat
+0,3
-7,5
+4,7
-1,0
Kostn/inv (kr)
-9
223
-139
29
Investeringar
9,4
29,4
37,9
35,0
Utfallet blev 44 kg per person. Kvaliteten på det insamlade
matavfallet har dock varit mycket bra, vilket är av yttersta vikt
när matavfallet sedermera återvinns som biogas och biogödsel.
För att ytterligare öka insamlingsnivån krävs riktade insatser främst
mot boende i lägenheter, där insamlingsnivån generellt är låg.
Mkr
Framtid
Målet i den nuvarande avfallsplanen avseende minst 35 %
utsortering av matavfall kommer att nås under programperioden som sträcker sig till 2015. På det nationella planet finns det
mål som talar om minst 50 % utsortering av allt matavfall till
2018, vilket blir en utmanande arbetsuppgift. En annan utmaning
är att verka för ökad materialåtervinning av förpacknings- och
tidningsavfall, och därigenom även minska mängden restavfall.
Vellinge kommun har ställt sig positiv till att inleda dialog om
fördjupad samverkan avseende avfallshantering med SYSAV.
Förutsättningarna för denna dialog är dock att merparten av
SYSAV-kommunerna ställer sig positiva till ett sådant samarbete.
Den proposition angående framtida hantering av förpackningsoch tidningsavfall, som Regeringen förväntades lägga fram
under våren 2013, är försenad och det är i dagsläget oklart hur
detta fortlöper. I nuläget ansvarar förpacknings- och tidningsproducenterna för denna insamling, men det ansvaret kan
komma att överföras till kommunerna. Om en sådan förändring, eller något annat förändringsalternativ blir aktuellt,
kommer detta att medföra omfattande strukturella förändringar
av kommunens avfallsverksamhet. I dagsläget är det dock svårt
att spekulera i vilka ekonomiska konsekvenser en sådan
förändring kan komma att få.
Verksamhetsmått/nyckeltal
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2013
Restavfall
311
245
222
270
Matavfall
5
28
44
60
Grovavfall
1,2
1,1
1,1
0,6
Trädgårdsavfall
33
46
48
35
Prestation, kg per
person
Fastighetsnära:
40 Affärsverksamhet
Affärsverksamheten redovisar totalt ett positivt resultat på 4,7
Mkr. Balansräkningsenhet Vatten och avlopp står för 1,6 Mkr
av överskottet och Balansräkningsenhet Avfall för 3,1 Mkr.
BR VA:s kostnader blev 6,4 Mkr lägre jämfört med år 2012.
I bokslut 2012 är det redovisat 3,8 Mkr i regresskrav från
tidigare års översvämningar. Dessa kostnader uppgick till 0,4
Mkr år 2013. Intäkterna i form av VA-avgifter blev 1,2 Mkr
högre jämfört med år 2012.
Överskottet inom Balansräkningsenhet Avfall kan härledas till
både högre intäkter för avfallsavgifterna, lägre kostnader för
hämtningsentreprenaden samt tippavgifterna till SYSAV.
Av årets investeringsutgifter på 37,9 Mkr, så avser 36,1 Mkr
Vatten och avlopp och 1,8 Mkr Avfall (inköp av kärl för
matavfall). Investeringarna på VA-sidan består av flera olika
projekt, där projektet överföringsledning Höllviken-Skanör/
Falsterbo är det största på 20,0 Mkr. Övriga större projekt är
Sydvattenanslutningen med 2,1 Mkr, VA-försörjning landsbygden med 4,9 Mkr samt förstärkning av spillvattenledning i
Höllviken respektive Räng Kungstorp med 4,4 Mkr. Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Kommunala bolag
Koncernen Vellinge kommun
• Ett hem för ensamkommande flyktingbarn med nio boende-
I koncernen Vellinge ingår Vellinge kommun, Vellinge Koncern
AB, Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB och fr.o.m.
den 1 september 2013 Vellinge Stadsnät AB.
• Åtta st tvättstugor har totalrenoverats och ett par miljöhus
platser i Kv Fädriften har blivit klart i november 2013.
har färdigställts.
• Större fönsterbyten på Fädriften genomförs och är klart i
Vellinge Koncern AB
februari 2014.
Kommunen äger via sitt helägda dotterbolag Vellinge Koncern
AB 100 procent av aktierna i Vellingebostäder AB, Vellinge
Exploaterings AB (VEXAB) och Vellinge Stadsnät AB.
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
0
0
0
-6,2
-4,0
-1,4
154,4
156,2
168,4
Eget kapital
9,7
9,7
10,9
Soliditet i %
6
6
6
Mkr
Omsättning
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Vellingebostäder AB
• Ett energisparprojekt genomförs i hela fastighetsbeståndet.
Vårt erbjudande
Vellingebostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag. Bolaget
förvaltar, förvärvar, exploaterar och försäljer mark och byggnader inom Vellinge kommun. Bolaget äger och förvaltar huvudsakligen fastigheter för boende. Dessutom förvaltar bolaget
Vellinge kommuns och Vellinge Exploaterings AB:s
bebyggda fastigheter.
Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet
och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en
attraktiv kommun med god boende- och livsmiljö med hög
kvalitet. Bolagets verksamhet är därmed en viktig del av Vellinge
kommuns vision.
Årets händelser
Framtid
• På Vellinge 99:137, tidigare Kv Svalan, har 12 st bostäder med
Bolaget har påbörjat planen för nyproduktion av hyresrätter på
polistomten i Vellinge (Norrevångsgatan 2) och inflyttning
planeras under 2015.
hyresrätter blivit inflyttningsklara i februari 2013.
• På Skanör 13:93, Skanörs Vångar har 30 bostäder med hyresrätter blivit inflyttningsklara i juni 2013.
Foto: Annika Andersson
Kommunala bolag 41
Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet
och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en
attraktiv kommun med god näringslivs-, boende- och livsmiljö
med hög kvalitet.
Framtiden
Planering för ett trygghetsboende pågår vad gäller f.d. Lindesskolan i Vellinge.
Detaljplanarbete för Skanörs centrum pågår där Vellinge
Exploaterings AB äger ett antal fastigheter. Samarbetet sker
mellan Vellinge kommun och bolaget.
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
62,4
64,5
66,2
7,4
8,9
7,7
408,5
398,6
406,4
Eget kapital
49,4
56,0
62,0
Soliditet i %
12
14
15
Uthyrningsgrad i %
99
99
99,5
Mkr
Omsättning
Foto: Anna Södergren
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
65,2
69,6
75,5
0,9
0,9
2,5
225,4
283,2
317,1
32,5
35,4
41,5
Soliditet i %
14
13
13
Uthyrningsgrad i %
98
99
99,5
Antal anställda
14
13
16
Mkr
Omsättning, Mkr
Resultat efter finansiella
poster, Mkr
Balansomslutning, Mkr
Eget kapital, Mkr
Vellinge Exploaterings AB
Årets händelser
• Om- och tillbyggnaden av kommunhuset färdigställdes
hösten 2013.
• Månstorps Ängar drabbades av problem med inomhusklimatet
under 2011. Åtgärder har vidtagits och var klart sommaren
2012. Nya problem har uppstått 2013. Kostnad för utredning,
hyresförluster samt renovering uppskattas till drygt 2,5 Mkr.
Ansvarsfrågan är inte klarlagd. Vellinge kommun har som
hyresgäst ställt ett skriftligt krav på totalt 3,4 Mkr. Detta belopp
Resultat efter finansiella
poster
Balansomslutning
Vellinge Stadsnät AB
Årets händelser
• Bolaget bildades i september 2013 och styrelse har utsetts och
VD har tillsatts.
• Koncessionen som kommunikationsoperatör har tilldelats iTUX
Communication AB.
• Schakt- och fiberentreprenaden har upphandlats som ramavtal
och tilldelats Eltel network AB. Projektering pågår och byggstart
beräknas till mars 2014.
• Bolaget bistår Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB
i upphandlingen av fastighetsnät för sina byggnader.
Vårt erbjudande
Vellinge Stadsnät AB skall förse Vellinge kommuns verksamheter, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB med
fiberkabel för bredbandskommunikation. Bolaget har också
Vellinge kommuns uppdrag att uppnå Regeringens bredbandsmål att 90 % av invånare och företag skall ha tillgång till minst
100Mbit/s år 2020, och därmed medverka till att utveckla Vellinge
kommun till en attraktiv kommun för de boende och företagen.
redovisas som ansvarsförbindelse i årsredovisningen.
• Ett energisparprojekt genomförs i hela fastighetsbeståndet.
Vårt erbjudande
Vellinge Exploaterings AB förvaltar, förvärvar, exploaterar och
försäljer mark och byggnader inom Vellinge kommun. Bolaget
äger och förvaltar huvudsakligen industrilokaler och andra
kommersiella lokaler samt bostäder med inriktning till äldre och
funktionsnedsatta.
42 Kommunala bolag
Övrigt
Då Vellinge Stadsnät AB bildades den 1 september 2013 och
har förlängt första redovisningsår till 2014-12-31, så redovisas
inga bokslutssiffror per 2013-12-31. En bedömning av bolagets
ekonomiska status per 2013-12-31 har dock tagits med i den
sammanställda redovisningen.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Medborgarundersökning 2012
Om undersökningen
Vellinge kommun genomför med 2–3 års mellanrum en
”Medborgarundersökning” med hjälp av Statistiska Centralbyrån.
Under hösten 2012 genomfördes undersökningen för fjärde
gången. Tidigare undersökningar har genomförts 2005, 2007
och 2010. Av landets 290 kommuner deltog 120 i 2012 års
undersökning.
Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som
mäter människors uppfattning om en viss företeelse oberoende
av om de själva är berörda eller ej. Den ska därför inte förväxlas
med en brukarundersökning. Resultatet av de inkomna postenkätsvaren från ett urval på 1 000 personer i åldersintervallet
18–84, analyseras enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index
(NKI). NKI är, i detta fall, ett mått på verksamheten sett ur ett
medborgarperspektiv och syftar till att ge en helhetsbild samt
att identifiera ett antal prioriteringsområden att arbeta med för
en ökad nöjdhet hos kommuninvånarna.
Generellt kan följande slutsatser dras av Medborgarundersökningens resultat:
• Vellinge har inom samtliga faktorer något högre resultat än föregående mätning. Mätningarna 2005 och 2007 ha de dock högre
resultat än årets.
• Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre
för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass.
• 81 procent kan starkt rekommendera vänner och bekanta att
flytta till kommunen.
• Ju äldre medborgare, desto nöjdare.
• Kvinnor generellt lite nöjdare än män.
• Bott längre i kommunen – mindre nöjd.
Foto: Annika Lundh
Medborgarundersökningen består av tre delar med var sitt
helhetsbetyg:
Nöjd-Region-Index (NRI) – mäter kommunen som en plats att
leva och bo på.
Nöjd-Medborgar-Index (NMI) – mäter uppfattningen om
kommunens verksamheter.
Nöjd-Inflytande-Index (NII) – mäter kommuninvånarnas
inflytande på kommunala beslut och verksamheter.
Helhetsbetyget för respektive del redovisas efter avslutad undersökning som ett betygsindex med ett värde mellan 0 och 100
enligt principen; desto högre, desto bättre.
Resultat 2012
Höstens undersökning medförde en svarsfrekvens på 56
procent (53 procent – 2010). Lägst svarsfrekvens bland
urvalsgrupperna registreras för medborgare i åldersintervallet
”18–24 år” med 35 procent, medan högst svarsprocent finns i
åldersintervallet ”65–74 år” med 73 procent. Av de tillfrågade
kvinnorna valde 59 procent att besvara enkäten medan motsvarande siffra för de tillfrågade männen blev 52 procent.
Vellinge kommun erhöll följande resultat i undersökningen
2012 för de tre indexen (2010 års betyg inom parentes):
Nöjd-Region-Index (NRI): 73 (72)
Nöjd-Medborgar-Index (NMI): 61 (60)
Nöjd-Inflytande-Index (NII): 46 (44)
Ett förbättrat helhetsbetyg redovisas 2012 inom samtliga tre
delar jämfört med 2010 års mätning. Mätningarna 2005 och
2007 hade dock bättre resultat än 2012 års resultat.
Medborgarundersökning 2012 43
Foto: Annika Lundh
Nöjd-medborgar-index (NMI)
Undersökningsdel Nöjd-Medborgar-Index (NMI) mäter
kommuninvånarnas uppfattning och tycke om kommunens
verksamheter och hur väl dessa motsvarar kommuninvånarnas
förväntningar. Vellinge uppnår ett statistiskt säkerställt NMI på
61. Vellinges NMI-värde är sju punkter över de 120 deltagande
kommunernas genomsnitt på 54.
För indexet Bemötande och Tillgänglighet, vilket omfattar
frågor beträffande service, bemötande och tillgänglighet
avseende kommunens tjänstemän, högre chefer samt övrig
personal, får Vellinge ett indexvärde på 61 jämfört med
riksgenomsnittet på 56.
Högst betygsindex får verksamhetsfaktorerna Vatten och
avlopp (77), Räddningstjänsten (72) och Renhållning och
sophämtning (71) medan Gator och vägar (57), Gång- och
cykelvägar (56) och Stöd för utsatta personer (52) däremot får
sämre omdömen.
Jämfört med 2010 års undersökning har störst förbättring skett
för verksamhetsfaktorerna Grundskola (67 mot 61) och
Miljöarbete (62 mot 50). Glädjande är att ingen verksamhetsfaktor försämrats.
Nöjd-region-index (NRI)
Undersökningsdel Nöjd-Region-Index (NRI) innehåller frågor
som berör kommunen som en plats att leva och bo på. NRI
består av faktorerna:
•Trygghet
•Utbildningsmöjligheter
•Kommunikationer
• Kommersiellt utbud
•Arbetsmöjligheter
•Fritidsmöjligheter
•Bostäder
• Samt indexet ”Rekommendation”
Vellinge når ett statistiskt säkerställt NRI på 73, vilket är högst i
landet och 13 punkter över det sammanlagda genomsnittet för
de 120 kommuner vilka deltog i 2012 års undersökning.
Högst betygsindex erhåller Vellinge för faktorerna Rekommendation (81), Kommunikationer (74) och Trygghet (72). Arbetsmöjligheter (63) och Bostäder (62) får däremot lägst betygsindex. Jämfört med genomsnittet för övriga deltagande kommuner
når Vellinge ett högre betygsindex inom samtliga faktorer.
Störst ökning mot förra undersökningen ses för faktorerna
Kommunikationer och Fritidsmöjligheter (båda med sju
punkter) medan Arbetsmöjligheter minskat med en punkt.
Enligt SCB bör insatser inom faktorerna Bostäder och Fritidsmöjligheter ges högst prioritet då de har hög effekt och därmed
förväntas ha högst påverkan på helhetsbetyget NRI vid framtida
undersökningar. Främst unga medborgare är missnöjda med
bostadsutbudet. Om möjligt bör även Kommunikationer och
Trygghet proriteras.
44 Medborgarundersökning 2012
Enligt SCB bör insatser inom Idrott- och motionsanläggningar,
Miljöarbete, Kultur och Stöd för utsatta personer prioriteras om
en förbättring av NMI ska uppnås. Om möjligt bör även
Grund-skola, Vatten och avlopp samt Renhållning prioriteras.
Nöjd-inflytande-index (NII)
Undersökningsdel Nöjd-Inflytande-Index (NII) berör kommuninvånarnas möjlighet till inflytande på kommunens verksamheter och beslut. NII är uppdelat i faktorerna Information,
Kontakt, Förtroende och Påverkan. Vellinge uppnår ett NII på
46 och ligger därmed sju punkter över rikssnittet.
I jämförelse med övriga 120 deltagande kommuner uppvisar
Vellinge högre indexvärden inom samtliga faktorer: Påverkan
(46 mot 39), Förtroende (53 mot 44) samt Kontakt (52 mot 49).
Störst skillnad ses för faktorn Information där Vellinge når hela
elva punkter (64 mot 53) högre än riksgenomsnittet.
Sedan 2010 års medborgarundersökning ökar faktorerna
Förtroende (53 mot 52) och Påverkan (46 mot 43) medan
Kontakt och Information ligger kvar på samma nivå.
Områden som enligt SCB förväntas ha stor påverkan på
helhetsbetyget NII och därmed bör prioriteras är framförallt
faktorerna Påverkan och Förtroende.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Vellinge och omvärlden
Foto: Nils-Arvid Andersson
Vellinge och omvärlden 45
Samhällsekonomisk utveckling
Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av den
samhällsekonomiska utvecklingen sammanfattas i cirkulär
2014:06 från februari 2014.
”Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i
den svenska ekonomin under slutet av fjolåret. Utvecklingen
väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk
BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol.
Bedömningen är att framförallt exporten och investeringarna
utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i vår omvärld
innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även närings­
livets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske
också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från vikande
till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också
till att förstärka efterfrågan.
Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt
snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på
en mycket hög nivå. Det förutsetts att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet
efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i
den svenska ekonomin.
Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på
den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i
arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Den beräknas
att sjunka från 8,0 procent 2013 till 7,7 procent 2014 för att
gradvis sjunka till 6,6 procent 2017. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen.
Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och
inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens
räntekostnader) håller sig runt 1 procent 2014 för att sedan öka
till 1,9 procent 2017. Nedan visas prognos för skatteunderlagsutvecklingen.
Prognos skatteunderlagsutveckling
%-förändring
2013
2014
2015
2016
2017
SKL feb 2014
3,5
3,1
4,3
5,2
4,8
Källa: SKL:s cirkulär 14:06
Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den
svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och 2017.
Foto: Leif Johansson
46 Vellinge och omvärlden
46 Vellinge och omvärlden
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Befolkningsutveckling
Under 2013 ökar Vellinge kommuns befolkning med 192
personer och uppgår vid årets slut till 33 807 invånare.
Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet
att ha ”En positiv befolkningsökning på 1 procent sett över tiden
(5 år)”. De senaste fem åren ökar befolkningen med 964 personer
från 32 843 till 33 807. Befolkningsökningen är totalt 2,9 procent
med en genomsnittlig årlig ökning på ca 0,6 procent.
Andelen i åldersgruppen 25–64 år är 48 procent av befolkningen.
Den är något högre, 51 procent i både Skåne och riket.
Befolkningsförändringar
2012
2013
Förändring
Inflyttade
1 695
1 769
+ 74
Utflyttade
1 563
1 616
- 53
Inflyttningsnetto
+ 132
+153
+ 21
Födda
256
310
+ 54
Döda
283
271
+ 12
Födelsenetto
-27
+ 39
+ 66
Årets befolkningsökning på 192 personer består av ett flyttningsnetto på + 153 (+ 132) personer och ett födelsenetto på + 39
(-27) personer. Flyttningsnettot gentemot utlandet är + 58, medan
flyttningsnettot gentemot övriga kommuner i Sverige är + 95.
Åldersstruktur
Befolkning i olika åldersgrupper 2012–2013
2012
2013
Förändring
272
323
51
1–5 år
2033
1 987
- 46
6–12 år
3 281
3 317
36
13–15 år
1 295
1 288
-7
16–18 år
1 420
1 373
- 47
19–24 år
2 046
2 055
9
25–44 år
7 006
6 889
- 117
45–64 år
9 096
9 182
86
65–79 år
5 673
5 889
216
80– år
1 493
1 504
11
Totalt
33 615
33 807
+ 192
0 år
Andelen barn och ungdomar (0–18 år) utgör knappt 25 procent
av befolkningen. Vellinge kommun har en hög andel 0–18-åringar
vid jämförelser med Skåne där åldersgruppen utgör 22 procent,
och riket som helhet där åldersgruppen utgör 21 procent.
Åldersgruppen 19–24 år utgör 6 procent av befolkningen vilket
är något lägre än genomsnittet. Både i Skåne och i riket utgör den
8 procent av befolkningen.
Pensionärerna (65 år och äldre) utgör 22 procent av befolkningen vilket ska jämföras med 19 procent i Skåne och riket.
Den närmaste 15-årsperioden beräknas kommunens befolkning
öka med ungefär 5 600 personer. Den genomsnittliga årliga
ökningen blir 370 personer. Befolkningsprognosen bygger till
stor del på antaganden om bostadsbyggandet i kommunen, men
även på antaganden om födelsetal samt inflyttning och utflyttning. Den förväntade befolkningsutvecklingen är starkt
beroende av att prognosen över bostadsbyggandet förverkligas.
Bostadsbyggande
Under året har färdigställts 113 (63) bostadshus, varav 109 (62)
enbostads- och 4 (1) flerbostadshus. Byggnation av 51 (79)
bostadshus, varav 51 (76) enbostads- och 0 (3) flerbostadshus,
har påbörjats.
Sedan kommunsammanslagningen 1974 har befolkningen ökat
från drygt 18 000 invånare till närmare 34 000 invånare. En
ökning med ca 400 personer om året. Huvuddelen av ökningen
har skett på Falsterbonäset.
Med hänsyn till den ökade konkurrensen om marken på Näset
samt för att kunna bibehålla en god boendemiljö och upprätthålla bra kommunal service, bedöms i framtiden en större andel
av befolkningstillväxten ske i Vellinge-Hököpinge och i de östra
kommundelarna. För att stödja detta erfordras infrastrukturutbyggnader bl. a. i form av persontågstrafik på Trelleborgsbanan.
Det framtida förväntade bostadsbyggandet har en stark
koncentration under åren 2015–2020. Osäkerhetsfaktorerna i
prognosberäkningarna ökar med tiden. Under åren 2013–2016
planeras en byggnation av 849 nya bostäder i kommunen,
fördelade över åren enligt följande:
År
Mellan 2012 och 2013 minskar befolkningen under 45 år med
121 personer, medan befolkningen från 45 år och uppåt ökar med
313 personer. Från 65 år och uppåt är ökningen 227 personer.
Noterbart är, att under den senaste 5-årsperioden så har
befolkningen under 45 år minskat med 738 personer medan
befolkningen 45 år och uppåt ökat med 1 702 personer. Från 65
år och uppåt är ökningen hela 1 440 personer.
Antal
2013
119
2014
103
2015
305
2016
322
Vellinge och omvärlden 47
Vellinge och omvärlden 47
Näringsliv
Pendling
I Vellinge kommun finns ca 4 350 registrerade företag. Av dessa
har ca 2 900 ingen anställd. Den dominerande företagskategorin
är serviceföretag med 1 956 företag, framför allt inom fastighets- och företagstjänster. Handelsbranschen med 703 företag
är också välrepresenterad i form av agentur- och import/
exportföretag. Inom fastighetsverksamhet finns 379 företag.
Även jordbruks-(295) och byggföretag (315) är stora branscher.
Besöksnäringen omsätter 278 Mkr per år och sysselsätter ca 219
personer (2012 års statistik).
Många bosatta i Vellinge kommun arbetspendlar, främst till
Lund, Malmö och Trelleborg.
Näringslivet är organiserat i tre företagarföreningar: Vellinge
Falsterbonäsets Företagagrupp, GRID – ”Nätverk för kvinnliga
företagare bosatta och verksamma i Vellinge kommun” samt
Företagarna Vellinge. Dessutom finns ett antal nätverk som
verkar för gemensamma intressen.
Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet
att ”Bli den mest företagsvänliga kommunen i landet i Svenskt
näringslivs kommunranking”. Vellinge kommun kom på andra
plats av totalt 290 kommuner i 2013 års ranking.
Arbetsmarknad
Enligt statistik från arbetsförmedlingen i åldersgruppen 16–64
år var i snitt 492 personer arbetslösa under 2013. Jämfört med
2012 är detta en ökning med 33 personer. Andelen arbetslösa
uppgår till 2,5 procent, vilket är en ökning med 0,2 procent.
Totalt deltog i snitt 311 personer i åldern 16–64 år i arbetsmarknadspolitiska program under 2013. Jämfört med föregående år
är detta en ökning med 15 personer. Andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 1,6 procent, en ökning
med 0,1 procent.
Det totala obalanstalet (andelen personer som är arbetslösa och
som ingår i arbetsmarknadspolitiska program) uppgår till 4,1
procent, jämfört med 3,8 procent 2012.
Bland ungdomar i åldern 18–24 år var i snitt 96 personer (86
personer 2012) arbetslösa under 2013. Andelen arbetslösa
uppgår till 3,8 procent, vilket är en ökning med 0,3 procent.
Totalt medverkar 111 ungdomar (105 personer under 2012)
i arbetsmarknadspolitiska program. Andelen ungdomar i
arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 4,4 procent, en
ökning med 0,1 procent.
Det genomsnittliga obalanstalet för ungdomar 18–24 år under
2013 är 8,2 procent, 0,4 procent högre än under 2012.
Statistik
Arbetslösa
I program
snitt 2013
Obalans
totalt
Samtliga
16–64 år
2,5 %
1,6 %
4,1 %
Ungdomar
18–24 år
3,8 %
4,4 %
8,2 %
48 Vellinge och omvärlden
Till kommun
Antal (2012)
+ / - föregående år
Malmö
7145
– 31
Lund
868
+ 38
Trelleborg
651
–4
Stockholm
313
+ 54
Burlöv
227
–9
Svedala
218
– 17
Helsingborg
135
+ 10
Övriga
1 030
+ 43
Totalt
10 587
+ 84
Statistiken omfattar i princip endast pendling inom landet då
den bygger på uppgifter om var en person är folkbokförd (=
svenska kommuner) och var denna person arbetar (= svenska
företag/arbetsplatser). Därmed är inte den för Vellinges
befolkning betydande utpendlingen till Danmark inräknad i
statistiken ovan.
Inpendlarna är fördelade på följande orter:
Till kommun
Malmö
Antal (2012)
+ / - föregående år
1 615
+ 54
Trelleborg
835
+ 56
Svedala
158
+8
Lund
147
+ 11
Skurup
65
+ 11
Lomma
61
+1
Övriga
512
- 37
Totalt
3 393
+ 148
Utpendlingen 2012 var 10 587 personer och inpendlingen 3 393
personer. Detta ger en nettopendling på -7 194 personer.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto: Annika Lundh
Lokalt miljöarbete
”I Vellinge är det bra att bo och leva. Vi har bland annat
Sveriges absolut finaste natur och boendemiljö”
Ur ”Vision för Vellinge kommun”
Redan i miljöbalkens första paragraf fastslås att syftet med
lagen är ”att främja en hållbar utveckling som innebär att
nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en
hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten
att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att
förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att
förvalta naturen väl”. Denna insikt delas i stor utsträckning av
åtminstone 85 % av Vellinge kommuns invånare som på frågan
”Varför vi bor eller flyttat till Vellinge kommun?” värderade
naturen högst.
Lokala miljömål
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att
orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Så lyder Generationsmålet – ett löfte till framtida generationer
om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser.
Regering och riksdag har i bred enighet lagt fast grunderna för
det framtida svenska arbetet för en god miljö. Målet innebär
att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås
inom en generation.
Lokalt miljömålsarbete 49
Sveriges kommuner har på lokal nivå ett ansvar för att verka för
en god livsmiljö för människor, djur och natur. I egenskap av
tillsynsmyndighet bär kommunen huvudansvaret för miljön
inom dess geografiska område. De flesta kommuner arbetar
aktivt med miljöåtgärder utifrån de nationellt formulerade
miljökvalitetsmålen, likaså gör Vellinge kommun. Målen syftar
bl.a. till att gynna människors hälsa, bibehålla naturens mångfald, främja hushållning med naturresurser samt värna om
ekosystemets reproduktionsförmåga.
Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionala
anpassningar av de nationella miljömålen till skånska förhållanden. En ambition är att miljömålsarbetet ska bli mer åtgärdsinriktat. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett nytt åtgärdsprogram, Skånska åtgärder för miljömålen, 2012 – 2016.
Programmet anger de viktigaste åtgärderna som behöver vidtas
för att de skånska miljömålen ska uppnås och för en hållbar
utveckling i länet.
Kommunfullmäktige antog 2008 lokala miljömål för Vellinge
kommun. Till dessa antogs ett åtgärdsprogram 2009. Under
2013 har det arbetats med Lokala miljömål 2014, som är en
revidering av de tidigare antagna målen, och som antogs den 29
januari 2014 av Kommunfullmäktige. De utgår från de 16
nationella miljökvalitetsmålen, men koncentreras till de mål som
Vellinge i nuläget fokuserar på. Många av miljökvalitetsmålen
berör varandra på olika sätt varför även de övriga målen
påverkas positivt även om fokus inte ligger på dem. Fem
miljökvalitetsmål har valts ut:
• Begränsad klimatpåverkan
• Giftfri miljö
• Ingen övergödning
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
Inom dessa fem miljökvalitetsmål har övergripande mål tagits
fram och under dessa ett antal delmål. Målen är av övergripande
karaktär för de områden som i nuläget ska prioriteras i miljömålsarbetet. Utifrån dessa mål kommer ett lokalt åtgärdsprogram att tas fram under 2014 med de åtgärder som krävs för att
Foto: Annika Lundh
50 Lokalt miljömålsarbete
målen ska uppnås. De nya skånska åtgärderna som ska anpassas
till lokala förutsättningar kommer också att ingå i Vellinges
åtgärdsprogram.
Naturvårdsprogram
Vellinge kommun arbetar med att ta fram ett naturvårdsprogram för kommunen som syftar till att bidra till att det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” uppfylls.
Miljömålet definieras: ”Den biologiska mångfalden ska bevaras
och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras
funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i
långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation.
Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med
rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och
välfärd”.
Foto: Nils-Arvid Andersson
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Arbetet delfinansieras genom statsbidrag, LONA-bidrag (Lokal
naturvårdssatsning) och bedrivs i samråd med flera lokala
naturvårdsföreningar, delar av förvaltningen, samt politiker.
Naturvårdsprogrammet och en konkret åtgärdsplan beräknas
antas under våren 2015. Naturvårdsprogrammet och åtgärds­
planen ska bli strategiskt inriktade, med ställningstaganden och
åtgärder som ska bidra till att uppfylla medborgarnas och
lagstiftningens krav på att Vellinge kommun tar ansvar för att
förvalta naturen väl. Arbetet i projektet ska utgöra underlag för
beslut på politisk nivå och riktlinjer för tjänstemännens arbete.
Naturvårdsprogrammet ska också vara en lättillgänglig faktabok
och inspirera till kunskapsinhämtning och eftertanke för alla
invånare och besökare i kommunen.
Energi
I mars månad antog kommunfullmäktige Program för energi­
effektivisering 2010–2020. I programmet redovisas mål och
åtgärder i syfte att minska energianvändningen och öka andelen
förnybar energi inom kommunens egen verksamhet. Mål och
åtgärder har fastställts för kommunens egna transporter,
fastigheter och allmänna belysning (park- och gatubelysning).
Målen till år 2020 omfattar bl.a. att
• Andelen miljöfordon i kommunorganisationens personbilsflotta
ska vara 100 %
• Andelen förnybar energi i kommunorganisationens personbilsflotta ska utgöra minst 80 %
• Andelen tjänsteresor utanför kommunen med privat bil som
inte är miljöfordon ska vara 0 %
• Den totala energianvändningen, exkl. hushållsel, per m2 i bostäder ska vara som mest 120 kWh/m2
•Den totala energianvändningen, inkl. verksamhetsel, per m2 i
lokaler ska vara som mest 140 kWh/m2
• Andelen förnybar energi i kommunägda fastigheter ska utgöra
minst 75 %
• Den totala energianvändningen per ljuskälla i den allmänna
belysningsanläggningen ska understiga 240 kWh/år
• Samtliga kvicksilverlampor ska vara utfasade
Lokalt miljömålsarbete 51
Foto: Nils-Arvid Andersson
Samtidigt som mål och åtgärder för energibesparing inom
kommunens egen verksamhet har antagits har det under året
arbetats med att formulera en ny energiplan för hela kommunen. Detta ”Energi- och klimatprogram” har under året varit ute
på remiss i samtliga nämnder och förväntas antas under år 2014.
Som ett resultat av satsningen på energibesparing och minskad
klimatpåverkan har Vellinge kommun slutit ett nytt elavtal under
året. Det nya avtalet innebär bl.a. att andelen förnybart producerad el som används i kommunens fastigheter och den allmänna
belysningsanläggningen numera är 100 procent.
Sydvästra Skånes vattenråd
Under 2013 bildade Vellinge kommun, tillsammans med
Trelleborg och Skurup, Sydvästra Skånes vattenråd. I vatten­rådet
kommer också markägare, företag, organisationer och enskilda,
som har intresse i områdets vattenmiljöer att bli medlemmar.
Denna samverkan kommer att ge bättre möjlig­heter att ta
tillvara den lokala kunskapen och engagemanget för att kunna
möta behoven av samordnad planering, vattenkontroll och
vattenvårdsåtgärder.
Skolornas miljöarbete
I kommunens skolor har hållbar utveckling varit i centrum för
arbetet i barngrupper, i undervisning och i flera skolutvecklingsprojekt under året. Inom ekologisk mat har Vellinge tagit en
tätposition och andelen ekologiska livsmedel ökar succesivt.
Det är skolorna i Vellinge kommun som står för inköpen och
52 Lokalt miljömålsarbete
projektet ”100 procent ekologiskt – javisst är det möjligt!” har
lett till flera viktiga insatser på området. Till projektet har
Vellinge kommun erhållit 250 tkr från Region Skånes miljövårdsfond.
Under året har 18 politiker, tjänstemän, kockar, skolledare m.fl.
besökt Nürnberg för deltagande i Europas största ekologiska
matmässa. Även ”Organic Denmark” har besökts och genom ett
samarbete med SYSAV och Hushållningssällskapet kring matsvinn
har flera aktiviteter genomförts med barn och pedagoger för att
minska matsvinnet. Skolorna har tillsammans med näringsidkare
och Naturskyddsföreningen deltagit i en matmässa på Ängavallen
där eleverna bl.a. tävlade med ekologiska recept och serverade 350
portioner soppa för att sätta fokus på den goda skolmaten. Våren
2013 fick Vellinge kommun en hedrande andra plats i White Guide
juniors ranking av skolmatskommuner och både Ängdalaskolan
och Stora Hammars skola placerade sig bland de fem bästa
skolorna i landet.
Miljöpris
Vellinge kommuns miljöpris 2013 gick till Britt-Elise Björnhov
som under många år varit aktiv i Falsterbonäsets naturvårdsförening. Hon har bland annat samordnat och lett arbetet med naturoch kulturslingan i Falsterbo stadspark, arbetat med den årliga
ekologiska marknaden samt varit drivande i miljöarbetet i skolorna.
Dessutom har Britt-Elise som skicklig naturfotograf beskrivit och
dokumenterat kommunens natur- och kulturmiljöer.
Vellinge kommuns årsredovisning
2013kommuns
| Förvaltningsberättelse
2
Vellinge
årsredovisning del
2013
Ekonomi och personal
Foto: Marie Grönvold
Ekonomi och personal 53
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
(siffror inom parentes avser föregående år)
Årets resultat
I årets resultat på 6,5 Mkr ingår extraordinära kostnader med
36 Mkr för medfinansiering avseende kapacitetsförstärkning av
Trelleborgsbanan. Detta innebär att kommunen ökar sin medfinansiering i projektet till totalt 106 Mkr inklusive i bokslut 2010
upptagna 70 Mkr.
I resultatet ingår det en återbetalning av AFA försäkringspremier
för åren 2005 och 2006 med 16,5 Mkr samt ett positivt finansnetto på 10,1 Mkr.
Resultaträkning
Bokslut
Verksamhetens nettokostnader
varav avskrivningar
2012
2013
2013
-1378,8
12,9
-1357,5
-68,3
1389,9
44,3
-34,2
42,5
12,9
-36,0
6,5
1339,3
Finansiella intäkter
28,5
Finansiella kostnader
-29,3
Resultat före extraordinära
kostnader
Extraordinära kostnader
Årets resultat
Budget
-1325,6
-66,3
Skatteintäkter, netto
Bokslut
-66,0
1387,1
30,5
-42,0
-3,2
-3,2
Verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar) är 21,3 Mkr
lägre än budget och skatteintäkter, netto är 2,8 Mkr lägre än budget.
Finansnettot (finansiella intäkter och kostnader) är sammantaget 21,6
Mkr bättre än budget p.g.a. lägre räntekostnader än budgeterat samt
realisationsvinster inom pensionsmedelsförvaltningen.
Ett finansiellt mål är att ”Resultatet skall uppgå till minst 2 procent
Resultat i % av skatteintäkter, netto
av skatteintäkterna
netto, sett över
tiden (5 år)”.
Resultat i % av skatteintäkter,
netto
Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en
möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett
positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna
reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en
konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer.
Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2013 får reservering till
resultatutjämningsreserven göras om kommunens finansiella
mål är uppnådda. Detta kan göras med ett maximalt belopp
som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat
eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som
överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt
generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.
Maximalt 5 procent av skatteintäkterna, netto får reserveras i
resultatutjämningsreserven. Det motsvarar för Vellinge 74 Mkr i
2013 års nivå.
Årets resultat uppfyller balanskravet. Nedan görs avstämning
mot lagstadgad balanskravsutredning:
Mkr
Årets resultat
Realisationsvinster
Medfinansiering Trelleborgsbanan
10
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
0
-5
0
-10
09 09
5,5
5,5
0,0
2,0
10 10
1,0
2,0
0,0
1,0
1111
2012
2013
12,9
6,5
-1,7
-20,4
Avgår
15
5,8
55,8
5
Det lagstadgade balanskravet innebär, att kommunens intäkter
måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande åren.
Tillägg
Resultat i % av skatteintäkter, netto
10
Fr.o.m. budget 2014 har målet ändrats till att ”Resultatet skall
uppgå till minst 1 procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden
(5 år)”.
Balanskrav
Resultatet före extraordinära kostnader är +42,5 Mkr. Avvikelsen mot budget är +45,7 Mkr och resultatförändringen
jämfört med föregående år är +29,6 Mkr.
Mkr
(3,4 procent av skatteintäkterna, netto). Detta är 91 Mkr bättre än
målsättningen. Målet är uppnått.
3,1
11,2
22,1
Medel till resultatutjämningsreserv
-
3,1
Medel från resultatutjämningsreserv
-
-
0,5
Årets balanskravsresultat
11,2
22,1
1212
1313
Resultat
exkl.
extraord.
kostn.
Resultat
exkl.
extraord.
kostn. Finansmål
Finansmål
Resultat
Resultat
Det samlade resultatet för åren 2009–2013 ska enligt kommunens
finansiella mål uppgå till 130 Mkr. Det faktiska resultatet uppgår
till 115 Mkr (1,8 procent av skatteintäkterna, netto).
Exklusive extraordinära kostnader uppgår resultatet till 221 Mkr
54 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
36,0
Kommunfullmäktige har i Kf §79/13 beslutat om att 13,0 Mkr
av resultaten för 2010–2012 ska reserveras i resultatutjämningsreserven som ingående balans 2013. Någon ytterligare
reservering föreslås inte för 2013.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Kostnads- och intäktsutveckling
En viktig förutsättning för att leva upp till Kommunallagens krav
om en god ekonomisk hushållning, är att det finns balans mellan
löpande intäkter och kostnader.
Verksamhetens kostnader ökar under året med 35 Mkr eller 2,3 procent och verksamhetens intäkter ökar med 5 Mkr eller 1,8 procent.
Nettokostnadsandelen i förhållande till skatteintäkter framgår av
tabellen nedan.
Nettokostnadsutveckling i %
2009
Verksamheten/
skatteintäkter
Avskrivningarna/
skatteintäkter
Finansnettot/
skatteintäkter
Värdeförändringar/
skatteintäkter
Nettokostnader/
skatteintäkter
2010
2011
2012
2013
92,4
90,3
92,3
94,0
92,8
6,0
4,3
4,4
5,0
4,9
-0,4
0,0
1,2
0,1
-0,7
-3,8
0,0
0,0
0,0
0,0
94,2
94,6
97,9
99,1
97,0
Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar tar i
anspråk 97,7 (99,0) procent av skatteintäkterna, 1,3 procent
mindre än 2012. Inklusive finansnettot blir denna siffra 97,0 (99,1)
procent, en minskning med 2,1 procent jämfört med 2012.
8
6
4
2
0
Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling
8
6
4
2 2009
0
2010
2011
2012
2013
2009
2010
2011
2012
2013
Nettokostnader
Skatteintäkter
Under åren 2009–2013 ökar nettokostnaderna med 15,7 procent
Nettokostnader
Skatteintäkter
(184 Mkr) och skatteintäkterna netto med 19,5 procent (227 Mkr).
Av diagrammen nedan framgår hur olika externa kostnads-/
intäktsslag förändras i förhållande till de totala externa kostnadernaKOSTNADSSLAG
och intäkterna. 2013 jämfört med 2012
Kostnadsslag 2013 jämfört med 2012
Räntekostn
2% (2%)
Skatteutjämning
8% (8%)
Material
4% (5%)
Personal inkl. pensioner
30% (30%)
Bidrag
2% (2%)
Tjänster
9% (9%)
Köp av
verksamhet
45% (44%)
”Köp av verksamhet” ökar med 60 Mkr och andelen ökar med 1
procent till 45 procent. Kostnaden för ”egen personal (inklusive
pensioner)” ökar med 22 Mkr och uppgår till oförändrat 30
procent.
Andelen ”Material”
minskar
med 1 procent till 4 procent.
INTÄKTSSLAG
2013 jämfört
med 2012
Intäktsslag 2013 jämfört med 2012
Övrigt
2% (2%)
Hyror
3% (3%)
Skatt
81% (81%)
Avgifter
7% (7%)
Fin int
2% (2%)
Bidrag
5% (5%)
Andelen av intäktsslagen är oförändrade jämfört med föregående år.
Driftredovisning
Nämnders och styrelsers verksamheters resultat (Mkr)
sammanfattas enligt följande:
Bokslut
2012
Kommunstyrelse m fl
Miljö- och byggnadsnämnd
Nämnd för gemensam
medborgarservice
Utbildningsnämnd
Omsorgsnämnd
Åtgärdsplan 2013
Summa skattefinansierad verksamhet
BR-enheter
Pensioner
Arbetsgivaravgifter/
arbetsmarknadsförsäkringar
Intern ränta mm
Verksamhetens
nettokostnader
-92,6
-9,7
-171,0
Bokslut Budget
2013
2013
-107,5
-104,7
-8,2
-10,7
-168,6
-172,6
-757,6
-337,6
-776,1
-357,2
-1368,5
1,0
-35,0
23,5
-1421,3
31,4
-42,8
22,8
-790,6
-361,7
5,2
-1431,4
22,6
-31,0
10,0
53,4
52,4
51,0
-1325,6
-1357,5
-1378,8
Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader ökar med
53 Mkr eller 3,9 procent och redovisar överskott mot budget med
10 Mkr.
Nämnderna redovisar över-/underskott mot budget med
Mkr
Kommunstyrelse
+2,8
Miljö- och byggnadsnämnd
-2,5
Nämnd för gemensam medborgarservice
Utbildningsnämnd
-4,0
+14,5
Omsorgsnämnd
+4,5
Ej genomförd åtgärdsplan 2013
-5,2
Kommunstyrelsens totala överskott 2013 är 2,8 Mkr, varav
egna produktionsenheter redovisar ett överskott på 5,2 Mkr.
Kommunstyrelsens egen verksamhet uppvisar ett underskott på
2,4 Mkr vilket till största delen utgörs av högre semesterlöneskuld på 1,9 Mkr, beslutade avgångsvederlag med 2,8 Mkr samt
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 55
högre kostnader inom IT-verksamheten med 1,2 Mkr för bl.a.
införande av trådlöst nätverk. Överskotten finns inom personalhälsovården med 1,8 Mkr samt Näringsliv- och centrumutveckling med 1,2 Mkr.
De prestationsfinansierade enheternas utgående ackumulerade
resultat ökar med 1,7 Mkr från 11,9 Mkr till 13,6 Mkr, med
utgångspunkt från årets resultat inklusive beslutade justeringar.
Miljö- och byggnadsnämndens underskott på 2,5 Mkr beror till
största delen på ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag,
2,1 Mkr.
Underskottet på 4,0 Mkr inom Nämnden för gemensam medborgarservice förklaras av att kommunen har kompenserat
Skånetrafiken för uteblivna intäkter med 2,8 Mkr i o m kommunens beslut om ett övertagande av huvudmannaskapet för
färdtjänsten från Skånetrafiken. Kostnaderna för vinterväghållning har överskridit budget med 0,8 Mkr då kostnaderna var höga
i början på året. Kostnaderna för skötsel- och underhållsentreprenaden av fritidsanläggningar blev 2,4 Mkr lägre än budgeterat efter
gjord upphandling. På Strandbaden blev underskottet 2,3 Mkr och
på ridanläggningarna blev underskottet 0,7 Mkr.
Utbildningsnämndens överskott på 14,5 Mkr kan i huvudsak
förklaras av lägre ersättning för prestationer/verksamhetsbidrag
än planerat motsvarande 14,9 Mkr. Ersättning för lokalhyra/
kapitalkostnader redovisar överskott med 5,5 Mkr beroende med
anledning av framflyttade ombyggnationer/renoveringar.
Läraravtalet 2012 finansieras genom färre prestationer med högre
skolpeng, vilket innebär ca 7,0 Mkr.
Foto: Annika Lundh
Omsorgsnämnden redovisar totalt ett överskott på 4,5 Mkr. Inom
vård- och omsorgsboende redovisas totalt ett överskott med 1,6
Mkr. Detta förklaras främst av färre köp av externa permanenta
platser. Hemtjänsten uppvisar ett överskott på 5,9 Mkr vilket beror
på att antalet brukare är lägre än budgeterat vilket har medfört att
antalet byggstenstimmar inte har ökat i den takt som planerades
inför 2013. Antalet brukare som har personlig assistans ökar
kraftigt vilket medför ett underskott på 4,1 Mkr inom LSS-verksamheten. Inom individ- och familjeomsorgen svarar försörjningsstöd för ett överskott på 1,0 Mkr.
Pensioner redovisar underskott mot budget med 11,8 Mkr och
ökar netto från 2012 till 2013 med 7,8 Mkr. Det är huvudsakligen
pensionsutbetalningar och förändring av pensionsavsättning som
ökar mot budget medan kostnaderna för försäkringspremier över
7,5 basbelopp blivit lägre då Vellinge under 2013 nyttjat befintliga
medel från överskottsfonden hos KPA pension.
Lägre arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år och över 65 år
innebär lägre kostnader med 3,8 Mkr. Lägre kostnader för
avtalsgrupp- och avgiftsbefrielseförsäkringen innebär 2,5 Mkr.
Beslut om återbetalning av AFA försäkringspremier avseende
Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2005 och 2006 har resulterat i 16,5 Mkr i
intäkter 2013.
Balansräkningsenheterna redovisar netto +8,8 Mkr bättre resultat
än budgeterat. Överskott redovisas med:
Mkr
Mark och exploatering
+2,5
Fastighet
+0,6
Vatten och avlopp
+1,6
Avfall
+4,1
Överskottet inom balansräkningsenhet Mark och exploatering på
2,5 Mkr hänförs till intäkter från avslut av exploateringsområdena
Q8 Höllviken, Östra Grevie tegelbruksområdet, Räng Sand f.d.
strutsfarmen och Gässlingekroken.
I den pågående exploateringen på Skanör vångar har en tvist
uppstått mellan kommunen och markentreprenören. Tvisten är
föremål för rättslig prövning. Då storleken på det tvistade
beloppet är oklart, har det ej beaktats i redovisningen.
Balansräkningsenhet Fastighet redovisar ett överskott på 0,6 Mkr.
Under 2013 har det gjorts arbetsmiljöåtgärder på V Ingelstad skola
motsvarande 2,5 Mkr varav, enligt särskilt beslut, 2,0 Mkr finansieras inom budgeterat resultat istället för eget kapital. Ventilationsoch saneringsåtgärder på framför allt Ljungenskolan, Södervångskolan och Skanör skola överskrider budgeten med 3,4 Mkr.
Avvikelserna för ökade reparationskostnader med 1,5 Mkr samt
ovanstående ventilations- och saneringsåtgärder finansieras inom
budgeterat resultat. Ovanstående underhållsåtgärder har inneburit
att andra planerade underhållsåtgärder har skjutits på framtiden
och inte utförts i planerad omfattning.
Balansräkningsenhet Vatten och avlopps resultat är ett överskott
56 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
på 1,6 Mkr. Kostnaderna blev 6,4 Mkr lägre jämfört med år 2012.
I bokslut 2012 är det redovisat 3,8 Mkr i regresskrav från tidigare
års översvämningar. Dessa kostnader uppgick till 0,4 Mkr år 2013.
Intäkterna i form av VA-avgifter blev 1,2 Mkr högre jämfört
med år 2012.
Balansräkningsenhet Avfall redovisar ett överskott på 4,1 Mkr.
Överskottet kan härledas till både högre intäkter för avfallsavgifterna och lägre kostnader för hämtningsentreprenaden och
tippavgifterna till SYSAV.
nettoinvesteringarna samt andelen egenfinansiering (årets resultat
+ avskrivningar) för respektive år. För perioden uppgår den totala
egenfinansieringen till totalt 388 Mkr d.v.s. 56 % och därmed
lånefinansieringen till 301 Mkr d.v.s. 44 %.
NETTOINVESTERINGAR 2009-2013
NETTOINVESTERINGAR
2009-2013
Nettoinvesteringar
2009–2013
mkr
mkr
200
200
167
167
160
142
142
160
142
142
120
120
Skatter och utjämningssystem
80
80
Skatteintäkterna, netto uppgår totalt till 1 390 (1 339) Mkr och
ökar mellan 2012 och 2013 med 51 Mkr eller 3,8 procent. I
skatteintäkterna ingår prognos för slutavräkning 2013 med -8 Mkr.
40
40
Av diagrammet nedan framgår hur utjämningssystemet utvecklats
under perioden 2009–2013.
Kostnaderna till skatteutjämningen minskar under perioden
2009–2013 med 34 Mkr.
SKATTEUTJÄMNING 2009 - 2013
Skatteutjämning 2009–2013
100
48
50
59
15
13
0
-81
-69
-103
2009
2010
2011
2012
2013
Netto
-57
Kommunal
Fastighetsavgift
Kostnadsutjämning
Inkomstutjämning
-100
-69 -76
LSS-utjämning
-50
-16
Regleringsavgifts/bidr.
-9
Den kommunala fastighetsavgiften står för 11 Mkr av minskningen och avgifterna till kostnadsutjämningen för 22 Mkr. Anledningen till det sistnämnda är att åldersstrukturen i Vellinge närmat
sig den genomsnittliga åldersstrukturen i riket. Även regleringsbidraget minskar kostnaderna till utjämningen med 31 Mkr.
En konsekvens av den genomförda LSS-utjämningen är att
kostnaderna under perioden ökat med 23 Mkr. Även kostnaderna
för inkomstutjämningen har ökat med 7 Mkr.
Skattesatsen för Vellinge kommun är 18,50 kr/skkr 2013.
Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 2006. Den totala
kommunala skattesatsen (inklusive regionen men exklusive
kyrkan) uppgår till 28,89 kr/skkr. Vellinge har 2013 den lägsta
totala kommunalskatten i riket.
0
0
67%
67%
51%
51%
99
99
80%
80%
39%
39%
09
10
11
09
10
11
Nettoinvesteringar
Nettoinvesteringar
139
139
53%
53%
12
13
12
13
Egenfinansierade inv.
Egenfinansierade inv.
Större investeringsobjekt 2013 (över 2 Mkr) är:
Mkr
Ombyggnad Sandeplanskolan
23,9
Överföringsledn Höllviken-Skanör/Falsterbo
20,0
Markförvärv, Höllviken Lilla Hammar 1:22 m fl
16,7
Markreglering Stora Hammar nya skola
12,6
Påbörjad nyproduktion förskola Arrie
8,7
Ljungenskolan utemiljö
7,9
VA-försörjning landsbygden
4,9
Förstärkning spillvatten Höllviken Räng Kungstorp
4,4
Kungstorpsvägen ombyggnad
4,1
Belysning
2,8
Brandbil Vellinge
2,3
I budgeten uppgår investeringarna till 182 Mkr. Årets investeringsverksamhet redovisar en avvikelse mot budget på 43
(77) Mkr. Störst avvikelser är inom följande nämnder/
balansräkningsenheter:
Mkr
Nämnd för gemensam medborgarservice
+15,6
BR Fastighet
+30,5
I Nämnden för gemensam medborgarservice avvikelse mot
budget, 16 Mkr, är flera av investeringsprojekten under planering/
projektering och beräknas utföras under kommande år. Som
exempel kan nämnas invallning Skanör Falsterbo samt belysning.
I BR Fastighets avvikelse mot budget, 31 Mkr, ingår påbörjad
uppförande av ny förskola i Arrie vilken beräknas vara klar hösten
2014 samt ej påbörjad ny för skola i V Ingelstad. Konvertering av
gas på Näset pågår och kommer att vara klara under år 2014.
Ombudgetering av investeringar till 2013 uppgår till 46,2 Mkr varav:
Mkr
Investeringsredovisning
Nämnd för gemensam medborgarservice
14,8
Nettoinvesteringarna uppgår till 139 Mkr 2013 och totalt för
perioden 2009–2013 till 689 Mkr. I följande diagram redovisas
BR Fastighet
27,6
BR Vatten och avlopp
3,8
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 57
Likviditet
beroende på nyupplåning med 100 Mkr. Den totala låneskulden
för koncernen ökar från 34 032 kr till 38 276 kr per invånare.
Likvida medel uppgår vid årsskiftet till 166 Mkr, en ökning med
115 Mkr jämfört med föregående år.
Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten klassificeras som
långfristiga periodiserade intäkter och uppgår till 42,6 (38,2) Mkr
medan investeringsbidragen uppgår till 7,2 (4,7) Mkr.
Årets likviditetsökning förklaras av kassaflödesanalysen. Den
löpande verksamheten har tillfört kassaflödet 155 Mkr. Investeringsverksamheten belastar kassaflödet med 129 Mkr. Genom
ökad långfristig upplåning har finansieringsverksamheten tillfört
kassaflödet med 89 Mkr. Sammantaget förklarar detta likviditetsökningen med 115 Mkr.
Räntekostnaderna på kommunens samlade låneskuld uppgår till
23 Mkr, vilket är detsamma som föregående år. Kommunens
räntevinst, som uppstår vid utlåningen till bolagen och som sker
på marknadsmässiga villkor, uppgår till 3,6 Mkr.
Kommunens och dess bolags löpande betalningar hanteras via
kommunens koncernbank. Av kommunens likvida medel vid
årsskiftet på 166 Mkr avser 44 Mkr bolagen varav Vellinge
Stadsnät AB 10 Mkr.
Kreditrisken, d.v.s. att kommunen i framtiden inte kan tillgodose
sitt kapitalbehov för investeringar, är liten.
Soliditet
Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och hur stor del
av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Ju högre
soliditeten är desto starkare är kommunens ekonomi. Förändringar i soliditeten beror på investeringstakt, nyupplåning, andra
skuldförändringar och det ekonomiska resultatet.
Skuldsättning
Finanspolicyn som kommunfullmäktige antog i juni 2011 innebär
att all upplåning till de kommunala bolagen Vellingebostäder AB
och Vellinge Exploaterings AB skall ske via kommunens internbank.
Prissättningen på utlåningen från kommunen skall vara baserad på
marknadsmässiga villkor och vara transparent för låntagaren.
Den nya finanspolicyn får till effekt en ökad balansomslutning med
lägre soliditet för kommunen motsvarande ca 12 (13) procent.
Kommunen har löst in samtliga externa lån inom kommunkoncernen (med undantag av de lån på 144 Mkr som Vellinge Koncern
AB har externt för att finansiera förvärvet från Vellinge kommun
av aktierna i Vellinge Exploaterings AB och Vellingebostäder AB).
Soliditeten uppgår 2013 till 43 (47) procent. Exklusive uppSOLIDITET 2009- 2013
låningen till kommunala bolag via koncernbanken
uppgår
soliditeten till 55 (60) procent. SOLIDITET 2009- 2013
SOLIDITET
2009- 2013
SOLIDITET
2009- 2013
Vid årets slut uppgår kommunens totala externa låneskuld till
1 150 (1 000) Mkr, vilken har finansierats genom fyra kommunobligationer. Av total låneskuld avser 620 (570) Mkr upplåning för
Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB. Bolagen
nyttjar 586 Mkr i lån resterande 34 Mkr är bolagens likviditet.
Den totala skuldsättningsgraden (ingår även avsättningar) är den
del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital.
Den ökar från 53,1 procent till 57,1 procent på grund av att
kommunen tagit över finansieringen av bolagens upplåningsbehov.
Skuldsättningsgrad %
Total skuldsättningsgrad
2009
2010
2011
2012
2013
36,3
42,0
52,4
53,1
57,1
Med full skuldföring av pensionsförpliktelser är soliditeten 23 (25)
procent.
70
SOLIDITET 2009–2013
70
70
6470
60
60
50
50
40
3440
30
30
20
20
09
64
34
60
58
32
58
32
50
54
40
48
30
25
20
25
25
09
09
10
10
11
SoliditetSoliditet
2,2
5,6
3,0
1,8
3,4
kortfristig skuldsättningsgrad
17,0
15,8
12,3
17,7
21,1
långfristig skuldsättningsgrad
17,1
20,6
37,1
33,6
32,6
avsättningsgrad
Medfinansiering till Trelleborgsbanan ingår i avsättningar med 36
Mkr 2013, vilket förklarar ökningen till 3,4 (1,8) procent 2013.
Upptagen avsättning är föranledd av att Trafikverket aviserat att
projektet blir dyrare än beräknat.
Under avsättningar ingår även 6,9 Mkr för deponier/avfall.
Den totala skuldsättningsgraden (exklusive avsättningar) ökar med
2,4 procent till 53,7 (51,3) procent. Kommunens låneskuld för
egen verksamhet ökar från 12 494 kr till 15 677 kr per invånare
58 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
58
54
56
55
4832
44
43
25
60
60 54
47 48
25
25
0925
10
11
24 1023
Soliditet11
exkl. kom bolag
12
Soliditet
bolag 13
Soliditet
11
12 exkl.12kom
13
SoliditetSoliditet
exkl. kom
bolag
exkl.
kom bolagSoliditet
varav
64
60
58
50
60
60
40 34
54
47
47
30
34
48
32
20
64
Soliditet inkl.pensionsförpl.
Soliditet inkl.pensionsförpl.
Pensionsåtagande/-medelsförvaltning
SoliditetSoliditet
inkl.pensionsförpl.
inkl.pensionsförpl.
Det totala pensionsåtagandet uppgår till 612 (585) Mkr, varav
51 (38) Mkr redovisas som skuld i balansräkningen.
Avsättning för pensionsåtagande ökar i balansräkningen med 13
(15) Mkr, beroende på redovisningsprinciper avseende redovisning
av pensionsåtagande för förtroendevalda som följer Rådet för
Kommunalekonomisk Redovisningsrekommendation. Åtagandet
har tidigare redovisats inom linjen till balansräkningen.
Pensionsåtagandet har tidigare redovisats i årsredovisningen i en
särskild not och godkänts av Kommunfullmäktige.
De förtroendevaldas intjänade pensionsförmåner följer det av
47
56
44
25
24
12
13
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
PENSIONSKAPITAL i inför
förhållande
till TOTALA PENSIONSKommunfullmäktige
varje mandatperiod
beslutat
FÖRPLIKTELSER
”Reglemente för ersättning till förtroendevalda”.
Pensionsförpliktelser
inom linjen i balansräkningen ökar med 14
mkr
600
Mkr. Ökningen
är framförallt
hänförbar till
diskonteringsränta.
PENSIONSKAPITAL
i förhållande
till sänkt
TOTALA
PENSIONS500
FÖRPLIKTELSER
400 Pensionskapital i förhållande till totala pensionsförpliktelser
300
200
100
0
Känslighetsanalys
I tabellen nedan redovisas hur olika förändringar under ett år
kan påverka kommunens finansiella situation (Mkr)
Kostnad/Intäkt
Händelseförändring
5,1
Entreprenader med 1 procent
mkr
600
500
2013
Löner med 1 procent
68%
79%
69%
76%
76%
40%
400
år
300
950601 091231 101231 111231 121231 131231
200
79%
69%
76%
82%
68%
100
40%
0
år
950601 091231 101231 111231 121231 131231
Totala pensionsförpliktelser
Pensionskapital
8,0
Finansiella intäkter med 1 procent
11,2
Finansiella kostnader med 1 procent
11,5
Bruttokostnader med 1 procent
16,1
Utdebitering med 1 kr
79,2
Sammanfattning utifrån finansiell analys
Vellinge kommuns finansiella ställning och utveckling kan
beskrivas och sammanfattas i nedanstående fyra aspekter:
Resultat
• Enligt finansiellt mål skall årets resultat uppgå till 2 procent av
Marknadsvärdet på pensionsmedelsförvaltningen är vid årsskiftet
505 (446) Mkr. Marknadsvärdet överstiger det bokförda med 59 Mkr.
Totala pensionsförpliktelser
Pensionskapital
Pensionsmedelsförvaltningens
marknadsvärde täcker
till 82 (76)
procent kommunens totala pensionsåtagande.
I pensionsmedelsförvaltningen är 54,6 Mkr placerade inom egen
förvaltning på räntebärande konto i Vellinge koncernbank för att
bl.a. skapa ett motsvarande mindre behov av extern upplåning
med ett förbättrat räntenetto för kommunen.
56
44
24
13
skatteintäkterna netto sett över tiden (5 år). Målet uppnås.
• Resultatmålet 2013 var att resultatet skulle vara minst 0. Utfallet blev 6,5 Mkr och därmed uppnås det finansiella målet.
• Målet att ha oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet
med hög kvalitet uppnås då utdebiteringen är oförändrad
mellan 2012 och 2013.
Kapacitet
• Soliditeten minskar från 47 till 43 procent (inkl. full skuldföring
av kommunens pensionsåtagande minskar soliditeten från 25
Avkastningen på pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 27,9
(14,8) Mkr. Av årets avkastning på 27,9 Mkr avser 18,9 Mkr
realisationsvinster vid byte av aktiefonder.
till 23 procent). Om effekten av den nya finanspolicyn beaktas
uppgår soliditeten till ca 55 procent jämfört med 60 procent
förra året.
• Skuldsättningsgraden, som är spegelbilden av soliditeten, ökar
Borgensåtagande
Borgensåtagandena för de helägda bolagen har avvecklats i takt
med att befintliga lån överförts till koncernbanken. De lån som
Vellinge Koncern AB tagit för att finansiera förvärvet av aktier i
de båda dotterbolagen från Vellinge kommun kommer att ligga
kvar externt och borgen kvarstå.
Kommunen är vid årsskiftet i borgen för 233 (232) Mkr. Huvuddelen, 62 (62) procent av åtagandet, avser kommunens bolag
Vellinge Koncern AB.
Under året har kommunfullmäktige också beslutat om att utöka
borgensåtagandet för Sydvatten från 39 Mkr till 60 Mkr. Vid
årsskiftet är 39,9 Mkr utnyttjat.
Kommunfullmäktige har också beslutat om borgensåtagande för
Calupa förvaltning AB avseende ombyggnation av Solblommans
förskola med maximalt 10 Mkr.
från 53 till 57 procent.
• Kommunalskatten är lägst både i länet och riket.
Risk
• Finansiella nettotillgångar, består huvudsakligen av kommunens
pensionsmedel. Marknadsvärdet överstiger vid årsskiftet det
bokförda med 59 Mkr. Finansiell policy har fastställts av
kommunfullmäktige 2011.
• Totala pensionsåtagandet täcks till 82 procent av befintligt
pensionsmedelskapital. En ökning från 76 procent 2012.
• Borgensåtagandet är i stort oförändrat under året med 233 Mkr.
Till 62 procent gäller åtagandet Vellinge Koncern AB.
Kontroll
• Budgetföljsamheten är stor.
• Prognossäkerheten är hög.
Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 59
Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling
(siffror inom parentes avser föregående år)
Foto: Annika Lundh
Sammanställd redovisning
Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en samlad
bild av kommunens åtagande oberoende av om verksamheten
bedrivs i kommunens eller i de kommunala bolagens regi.
I ”Koncernen Vellinge kommun” ingår Vellinge kommun,
Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB (VEXAB) och fr.o.m. 2013-09-01 Vellinge Stadsnät
AB. Koncernen omsätter, mätt i verksamhetskostnader 1 639,0
Mkr, varav 98 procent avser kommunens verksamhet.
Nyckeltal
Mkr
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
1 498,5
1 599,6
1 639,0
34,4
21,0
52,8
Balansomslutning
2 744,5
2 622,5
2 881,9
Eget kapital
1 106,3
1 120,2
1 173,0
Soliditet, %
40
43
41
1 334
1 310
1 344
Verksamhetens kostnader
Årets resultat*
Antal anställda
* Årets resultat efter finansiella poster
Årets resultat
Kommunkoncernens resultat för 2013 är efter finansiella poster
52,8 (21,0) Mkr. Av resultatet svarar kommunen för 42,5 (12,9)
Mkr och bolagen för 10,3 (8,1) Mkr. Resultatförändringen
jämfört med föregående år är + 31,8 Mkr. Denna beror främst
på ett förbättrat resultat för kommunen 2013 jämfört med 2012.
Årets resultat *
Mkr
Bokslut
2011
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Vellinge kommun
26,6
12,9
42,5
Vellinge Koncern AB
-6,2
-4,0
-0,2
Vellingebostäder AB
0,9
0,9
3,6
Vellinge Exploaterings AB
7,4
8,9
6,0
-0,7
Vellinge Stadsnät AB
Justeringar för interna mellanhavanden
Totalt Kommunkoncernen
5,7
2,3
1,6
34,4
21,0
52,8
* Årets resultat efter finansiella poster
Finansnetto
Finansnettot uppgår till -5 (-17) Mkr 2013. Orsaken till förbättringen på 12 Mkr jämfört med 2012, kan hänföras till reavinster
vid byte av fonder i kommunens pensionsmedelsförvaltning.
60 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto:Lars Bygdemark
Investeringar
Nettoinvesteringarna uppgår till 205 (172) Mkr, vilket är 33 Mkr
högre än 2012. Av årets investeringsvolym har 139 Mkr (68 %)
utförts i kommunens regi, medan resterande 66 Mkr (32 %)
avser bolagen.
Låneskuld och likviditet
All upplåning till de kommunala bolagen sker via kommunens
internbank. Kommunen har, med undantag av 144 Mkr som
Vellinge Koncern AB har lånat upp externt för förvärv av
aktierna i Vellingebostäder AB och VEXAB, löst in samtliga
externa lån inom kommunkoncernen.
Koncernens totala skulder har under året ökat med 204 Mkr,
och uppgår vid årsskiftet till 1 651 (1 457) Mkr. Långfristiga
skulder står för 9 Mkr av ökningen och kortfristiga skulder för
resterande 195 Mkr.
Av den totala låneskulden på 1 294 (1 144) Mkr hänför sig 730
(696) Mkr eller 56 (61) % till de kommunala bolagen.
Likvida medel har under året ökat från 51 Mkr till 166 Mkr, en
ökning med 115 Mkr.
Soliditet
Soliditeten uppgår i bokslutet till 41 procent, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år.
Kommunkoncernens egna kapital har ökat med 7 Mkr under
året, medan balansomslutningen på tillgångssidan ökar med hela
260 Mkr. Ökningen av balansomslutningen på tillgångssidan
förklarar också årets soliditetsminskning.
Om samtliga pensionsförpliktelser räknas som långfristiga
skulder uppgår soliditeten till 20 (22) procent.
Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling 61
Personal
(siffror inom parentes avser föregående år)
I denna redovisning lämnas uppgifter avseende kommunens
egen personal.
Genomsnittsåldern för tillsvidareanställda är 45,1 (46,0) år. För
kvinnor 45,8 (46,3) år, för män 43,2 (45,1) år.
Personalstruktur
Personalkostnader
Antal anställda 2009–2013
2009
2010
2011
2012
2013
1 380
1 364
1 320
1 297
1327
andel kvinnor (%)
75
74
72
71
andel män (%)
25
26
28
29
Antal anställda
Kommunens totala personalkostnader 2009–2013
2009
2010
2011
2012
2013
71
Totala
personalkostnader
547
524
525
513
517
29
varav löner personal
Mkr
368
353
350
344
349
Antalet anställda ökar under året med 30 personer eller 2,3
procent. För perioden 2009-2013 är minskningen 53 personer
eller 3,8 procent.
varav ersättningar
förtroendevalda
7
7
7
7
7
varav
arbetsgivaravgifter
115
112
108
105
107
Av kommunens anställda vid årsskiftet är 1056 (1 035) tillsvidareanställda och 271 (262) visstidsanställda. I procenttal
motsvarar dessa siffror 80 (80) respektive 20 (20).
varav
pensionskostnader
57
52
60
57
54
Foto: Nils-Arvid Andersson
Pensionskostnaderna är 54 Mkr, varav 25 Mkr (25 Mkr) avser
direkta pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Knappt 16
Mkr (16 Mkr) är avsättningar till den individuella delen i tjänstepensionen. För de delar av tjänstepensionen som är säkrade via
försäkringar, pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp och
efterlevandepensionsförmåner, betalas 2 Mkr ( 4 Mkr) i premier.
På utbetalda pensioner och avsättningar till tjänstepension betalas
knappt 11 Mkr (12 Mkr) i särskild löne­skatt. Totalt minskar
pensionskostnaderna under året med 3 Mkr vilket till viss del kan
förklaras av att en del av kostnaderna finansierats genom
återbetalning från överskottsfonden hos KPA.
Personalomsättning
Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda ökar jämfört
med föregående år och uppgår till 10,7 (8,5) procent. 161 (130)
personer har nyanställts på tillsvidareanställningar under året.
Totalt har drygt 142 (152) tillsvidareanställda slutat sin anställning i kommunen under året. I åldersgruppen 60 år och däröver
har 29 (33) personer slutat, medan 15 (1) personer i åldersgruppen nyanställts. Majoriteten av dessa nyanställningar som
gjorts avser familjehem och kontaktpersoner.
Personalomsättningen kommer förmodligen att öka i framtiden.
Dels på grund av det ökande antalet pensionsavgångar, men
framför allt kommer personalomsättningen att vara betydligt
högre hos den personal kommunen kommer att rekrytera för
att ersätta pensionsavgångarna. Utmärkande för en sådan personalstruktur som kommunen har, d.v.s. hög medelålder och lång
anställningstid, är en mycket låg personalomsättning. I den takt
kommunen nyrekryterar kommer omsättningen bland dessa att
öka, eftersom nyanställda och rekrytering av yngre generellt sett
medför en förhållandevis hög personalomsättning.
62 Personal
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Sjukfrånvaro
Total sjukfrånvaro 2009–2013 (%)
2009
2010
2011
2012
2013
Sjukfrånvaro
4,31
4,09
4,24
4,22
3,51
-Andel långtidssjukfrånvaro
46,6
40,13
40,36
45,34
39,24
Den totala sjukfrånvaron minskar under perioden 2009–2013
från 4,31 procent till 3,51 procent och långtidssjukfrånvarons
andel av den totala sjukfrånvaron från 46,6 procent till 39,24
procent. Verksamheterna arbetar aktivt, tillsammans med
företagshälsovården, med analyser, handlingsplaner och
rehabiliteringsåtgärder för att få ned framförallt långtidssjukfrånvaron samt för att förebygga sjukfrånvaro. Ett stöd i
arbetet är att vid sjukanmälan, som sker till företagshälsovårdens tjänst sjuk- och friskanmälan, ges sjukvårdsupplysning av
legitimerad sjuksköterska.
I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i form av sju
nyckeltal i enlighet med gällande lagstiftning.
2012
(%)
2013
4,22
3,51
45,34
39,24
3. Sjukfrånvaro för kvinnor
4,91
3,84
4. Sjukfrånvaro för män
2,15
2,58
5. Sjukfrånvaro för 29 år eller yngre
3,40
1,96
6. Sjukfrånvaro 30-49
3,65
3,24
7. Sjukfrånvaro 50 år eller äldre
5,09
4,31
1. Total sjukfrånvaro
2. Andel långtidssjukfrånvaro
Följande definitioner gäller för de sju nyckeltalen:
1.
Total sjukfrånvaro
Sammanlagd ordinarie arbetstid
2.
Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)
Total sjukfrånvarotid
3-7.
Summa sjukfrånvarotid för respektive grupp
Sammanlagd ordinarie arbetstid för respektive grupp
Pensionsavgångar
Under 2013 är antalet pensionsavgångar 24 (28). Antalet tillsvidareanställda i åldrarna 61–65 år uppgår till 97 (100) personer och det
är cirka 20 per år som uppnår 65 år. Pensionsavgångarna be­döms
därför att bli relativt begränsade. Antalet kan dock komma att
variera under åren beroende på om fler anställda nyttjar rätten att
avgå med pension före 65 år. Detta innebär att de tar ut sin
pension temporärt d.v.s. hela den intjänade pensionsrätten
utbetalas under begränsad tid, fram till 65 år. De yrkesgrupper, där
de största pensionsavgångarna kommer att ske under de närmsta
tio åren, är förskollärare och lärare.
Det positiva rekryteringsläget fortsätter under året. Allt tyder dock
på att denna förbättring endast är av tillfällig natur och att
rekrytering­­­­svårigheterna kommer att öka kraftigt under de
kommande åren.
Foto: Annika Lundh
Rekryteringsläget
Personal 63
Vid en inventering av utannonserade tjänster framkommer det
att det finns vissa rekryteringssvårigheter i bland annat pedagogiska yrkesgrupper. Detta stämmer överens med SCB´s
mätningar i Arbetskraftsbarometern 2013. Det framkommer
också att antalet sökande inom yrken där vi kräver adekvat
yrkeserfarenhet har minskat.
Obalansen på arbetsmarknaden kommer att bli allt mer påtaglig,
med ett förhållandevis stort antal arbetslösa samtidigt som det
kommer att finnas en stor brist på arbetskraft. Bland annat med
den utbildningsbakgrund kommunen har behov av. Till detta
medverkar att i princip samtliga kommuner och landsting
befinner sig i samma situation, med hög medelålder bland de
anställda, stora avgångar och stort nyrekryteringsbehov. Stora
insatser måste under de kommande åren genomföras. Dels för
att göra arbete inom den kommunala sektorn attraktivt så att
ungdomar söker sig till adekvata utbildningar, dels för att
göra Vellinge kommun till den mest attraktiva arbetsgivaren
i regionen.
Löneöversyn
Löneöversynen är en av våra viktigaste processer som arbetsgivare.
Detta har vi tagit fasta på och under 2013 påbörjades ett arbete
med att skapa trygghet, tydlighet och struktur som underlättar att
förstå helheten och delarna i löneavtalen. För att få detta har vi
skapat tydliga dialogvägar med chefer, politik och de fackliga
organisationerna.
Utfallet av årets löneöversyn uppgick, efter en extra satsning på
pedagogerna, till 2,75 %.
Kompetensutveckling
Under 2013 har samtliga befintliga chefer genomgått vårt interna
ledarprogram. Detta program fortsätter 2014. Olika utvecklingsinsatser i form av utbildning och föreläsningar som riktat sig till
både medarbetare och chefer har gjorts för att kunna möta upp
och förebygga ohälsa, ex hot- och våld och mindfulness.
Ergonomiutbildningar inom köken har genomförts. Cheferna har
erbjudits en halvdags föreläsning om att möta psykisk ohälsa.
Foto: Annika Lundh
64 Personal
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Året i siffror
Foto: Chevy Hansson
Året i siffror 65
Fem år i sammandrag
2009
2010
2011
2012
2013
Antal invånare 31/12
33 162
33 303
33 510
33 615
33 807
Skattesats kommunen
18,50
18,50
18,50
18,50
18,50
Skattesats landstinget
10,39
10,39
10,39
10,39
10,39
– Vellinge-Månstorp
0,24/1,33
0,22/1,33
0,22/1,33
0,22/1,33
0,22/1,33
– Höllviken
0,11/0,87
0,11/0,87
0,13/0,89
0,13/0,89
0,13/0,89
– Skanör-Falsterbo
0,19/1,18
0,21/1,20
0,21/1,20
0,21/1,20
0,21/1,20
69,3
70,0
26,6
12,9
42,5
5,8
5,5
2,0
1,0
3,1
1 181,0
1 211,1
1 265,5
1325,6
1357,5
0,6
2,5
4,5
4,7
2,4
1 199,4
1 280,1
1 308,1
1 339,3
1 389,9
3,1
6,7
2,2
2,4
3,8
50,9
1,0
-16,0
-0,8
10,1
45 730
47 918
38 988
51 126
53 717
8 284
11 026
16 977
12 494
15 677
24 600
27 250
30 337
34 032
38 276
– kr/invånare
34 576
34 429
35 010
35 074
35 067
– kommunen, Mkr
1 146,6
1 146,6
1 173,2
1 179,0
1 185,5
– koncernen, Mkr
1 071,5
1 071,9
1 106,3
1 120,2
1 137,0
Soliditet (eget kapital i % av totalt kapital)
64
58
48
47
43
– med full skuldföring av pensionsåtagande
34
32
25
25
23
Begravningsavgift/total begravnings- och kyrkoavgift:
RESULTATRÄKNING
Resultat före extraordinära poster, Mkr
– I % av skatteintäkter netto
Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar
– I Mkr
– I % från föregående år
Skatteintäkter netto
– I Mkr
– I % från föregående år
Finansnetto, Mkr
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar, kr/invånare
Låneskuld kommunens egen verksamhet, kr/invånare
Låneskuld koncernen, kr/invånare
Eget kapital
47
43
40
43
40
17 794
17 425
12 256
6 890
6 877
142
142
167
99
139
Personalkostnader, Mkr
547
524
525
513
517
Varav pensionskostnader
57
52
60
57
54
– koncernen (redovisad)
Borgensåtagande, kr/invånare
KASSAFLÖDESANALYS
Nettoinvesteringar, Mkr
PERSONAL
66 Fem år i sammandrag
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Resultaträkning
Mkr
Not
Sammanställd
redovisning
2012
Sammanställd
redovisning
2013
Kommunen
2012
Kommunen
2013
Budget
2013
Verksamhetens intäkter
(1)
384,4
395,8
313,0
318,5
295,5
Verksamhetens kostnader
(2)
-1 599,6
-1 639,0
-1 572,3
-1 607,7
-1 608,3
-86,2
-89,9
-66,3
-68,3
-66,0
-1 301,4
-1 333,1
-1 325,6
-1 357,5
-1 378,8
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
(3)
1 403,3
1 458,9
1 403,3
1 458,9
1 459,0
Generella statsbidrag och utjämning
(4)
-64,0
-69,0
-64,0
-69,0
-71,9
Finansiella intäkter
(5)
15,5
29,4
28,5
44,3
30,5
Finansiella kostnader
(6)
-32,6
-34,0
-29,3
-34,2
-42,0
0,2
0,6
42,5
-3,2
Skattekostnader
Resultat före extraordinära poster
21,0
Extraordinära kostnader
(7)
Årets resultat
(8)
52,8
12,9
-36,0
-36,0
21,0
16,8
12,9
6,5
-3,2
Kassaflödesanalys
Mkr
Not
Sammanställd
redovisning
2012
Sammanställd
redovisning
2013
21,0
16,8
12,9
6,5
(23)
81,0
135,7
61,7
114,4
102,0
152,5
74,6
120,9
Kommunen
2012
Kommunen
2013
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital
86,6
25,4
114,2
24,5
Ökning/minskning pensionsmedelsförvaltning
-14,7
-27,8
-14,7
-27,8
Ökning/minskning kortfristiga skulder
-50,8
36,9
-60,7
37,9
123,1
187,0
113,4
155,5
(24)
-172,2
-204,9
-99,0
-139,3
7,5
1,7
7,4
1,7
(24)
1,6
8,2
1,6
8,2
-163,1
-195,0
-90,0
-129,4
126,7
150,0
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Kassaflöde från den löpande verksamheten
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investering i materiella anläggningstillångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
Inbetalda investeringsbidrag och anläggningsavgifter
Kassaflöde från investeringsverksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Ökning/minskning lån
Ökning/minskning av lån hos kommunala företag
Ökning/minskning långfristiga fordringar
Ökning/minskning utlåning till kommunala företag
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
126,7
150,0
-183,9
0,0
0,0
0,0
-5,8
-26,7
-5,8
-26,7
0,0
0,0
-247,3
-34,1
-63,0
123,3
-126,4
89,2
-33,0
0,0
-33,0
0,0
-136,0
115,3
-136,0
115,3
187,0
51,0
187,0
51,0
51,0
166,3
51,0
166,3
UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Resultaträkning, kassaflödesanalys 67
Balansräkning
Sammanställd
redovisning
Sammanställd
redovisning
Kommunen
Kommunen
Not
2012
2013
2012
2013
Mkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
(9)
1 901,1
2 014,2
1 243,3
1 311,8
(10)
59,3
61,2
58,7
60,9
Värdepapper, andelar, bostadsrätter
(11)
28,8
28,8
28,8
28,8
Långfristig lånefordran kommunala företag
(13)
380,0
380,0
Övriga långfristiga fordringar
(14)
7,8
34,5
7,8
34,5
1 997,0
2 138,7
1 718,6
1 816,0
417,7
445,5
417,7
445,5
171,7
205,8
Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Maskiner och inventarier
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Pensionsmedelsförvaltning
(12)
Kortfristig lånefordran kommunala företag
(13)
Övriga kortfristiga fordringar
(15)
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
156,8
131,4
151,4
126,9
51,0
166,3
51,0
166,3
625,5
743,2
791,8
944,5
2 622,5
2 881,9
2 510,4
2 760,5
21,0
16,8
12,9
6,5
-
13,0
-
13,0
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Årets resultat
Resultatutjämningsreserv
(16)
Övrigt eget kapital
(16)
1 099,2
1 107,2
1 166,1
1 166,0
1 120,2
1 137,0
1 179,0
1 185,5
(12,21)
37,8
50,8
37,8
50,8
(17)
7,1
42,9
7,1
42,9
44,9
93,7
44,9
93,7
899,8
Summa eget kapital
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
Övriga avsättningar
Summa avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
(18,19)
938,9
947,8
842,9
Kortfristiga skulder
(20)
518,5
703,4
443,6
581,5
Summa skulder
1 457,4
1 651,2
1 286,5
1 481,3
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
SKULDER
2 622,5
2 881,9
2 510,4
2 760,5
0,0
0,0
Inga
Inga
546,7
561,4
546,7
561,4
1,8
3,5
0,0
0,0
87,6
88,5
231,6
232,5
43
39
47
43
Panter och ansvarsförbindelser
Ställda panter
Pensionsförpliktelser
(12,21)
Övriga ansvarsförbindelser
Borgensåtaganden
Soliditet i %
68 Balansräkning
(22)
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Driftredovisning per nämnd/verksamhet
Mkr
Bokslut
2012
Bokslut 2013
Budget
2013
Intäkter
Kostnader
Netto
-12,0
-7,0
-1,7
-70,7
-91,4
0,9
6,0
0,2
79,1
86,2
-13,8
-15,3
-2,6
-164,4
-196,1
-12,9
-9,3
-2,4
-85,3
-109,9
-15,4
-10,6
-1,1
-80,4
-107,5
PRODUKTION
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Vård och omsorg
Särskilt riktade insatser
Gemensam verksamhet
SUMMA
0,8
-0,1
-2,6
1,6
0,3
-1,2
-1,2
14,0
51,9
453,6
58,5
9,3
4,3
591,6
-13,7
-52,5
-449,3
-57,8
-8,8
-4,3
-586,4
0,3
-0,6
4,3
0,7
0,5
0,0
5,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Vård och omsorg
SUMMA
-1,6
-4,1
-4,0
-9,7
0,0
9,3
0,0
9,3
-1,6
-13,9
-4,5
-20,0
-1,6
-4,6
-4,5
-10,7
-1,6
-4,2
-2,4
-8,2
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Vård och omsorg
SUMMA
-0,6
-68,1
-95,1
-7,2
-171,0
0,2
3,5
4,2
0,0
7,9
-1,0
-71,0
-98,6
-9,9
-180,5
-0,8
-67,5
-94,4
-9,9
-172,6
-0,8
-67,6
-93,3
-6,9
-168,6
UTBILDNINGSNÄMND
Politisk verksamhet
Pedagogisk verksamhet
SUMMA
-2,1
-755,5
-757,6
0,0
48,6
48,6
-2,1
-822,6
-824,7
-2,1
-774,0
-776,1
-2,2
-788,4
-790,6
OMSORGSNÄMND
Politisk verksamhet
Vård och omsorg
Individ- och familjeomsorg
Särskilt riktade insatser
SUMMA
-2,0
-295,9
-33,7
-6,0
-337,6
0,0
41,8
10,8
0,0
52,6
-2,2
-353,0
-48,4
-6,2
-409,8
-2,2
-311,2
-37,6
-6,2
-357,2
-2,2
-314,9
-38,4
-6,2
-361,7
KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION, KOMMUNSTYRELSE M.FL.
Politisk verksamhet
Infrastruktur, skydd m.m.
Fritid och kultur
Gemensam verksamhet
SUMMA
Åtgärdsplan 2013
SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
BALANSRÄKNINGSENHETER
Mark och exploatering
Fastighet
Vatten och avlopp
Avfall
SUMMA BR-ENHETER
PENSIONER
ARBETSGIVARAVGIFTER/ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR
INTERN RÄNTA M.M.
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER
5,2
-1 368,5
796,2
-2 217,5
-1 421,3
-1 431,4
0,2
8,3
-6,0
-1,5
1,0
5,1
180,9
59,9
34,0
279,9
-2,4
-156,9
-58,3
-30,9
-248,5
2,7
24,0
1,6
3,1
31,4
0,2
23,4
0,0
-1,0
22,6
-35,0
23,5
53,4
0,0
16,5
-0,5
-42,8
6,3
52,9
-42,8
22,8
52,4
-31,0
10,0
51,0
-1 325,6
1 092,1
-2 449,6
-1 357,5
-1 378,8
Driftredovisning 69
Investeringsredovisning
Utfall
Budget
Totalbudget
Total utgift
Budget-
2013
2013
t.o.m.2013
t.o.m.2013
avvikelse
0,0
0,7
0,7
0,0
0,7
17,7
17,8
17,8
17,7
0,1
RFID-inköp Vellinge bibliotek
0,1
0,1
0,1
0,1
0,0
Vanningen gaspanna/solf Etapp 4
0,0
0,9
2,7
1,8
0,9
Omb Vanningen nya lokaler
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
Gyahallen ombyggn omkl
2,5
2,4
2,5
2,7
-0,2
Kämpingehallen ny éntre
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
3,1
0,0
0,0
3,1
-3,1
NÄMND/PROJEKT
Mkr
KOMMUNSTYRELSE
Politisk verksamhet
Medel till förfogande
Infrastruktur
Markinköp
Fritid och kultur
Pedagogisk verksamhet
Sandeplan, inventarier
St Hammars ny skola inkl café
12,6
0,0
167,3
188,0
-20,7
Sandeplanskolan ombyggnad
23,9
23,8
30,0
30,1
-0,1
Ljungenskolan tillbyggn förråd
0,4
0,4
0,8
0,8
0,0
Ljungenskolan utemiljö
7,9
5,0
5,0
7,9
-2,9
Arrie ny fsk
8,7
19,8
20,0
8,9
11,1
Månstorp ny fsk
0,0
19,5
20,0
0,5
19,5
V Ing skola ombyggnad
1,5
4,3
4,3
1,5
2,8
Villa Lundia omb kök
0,7
0,7
5,5
5,5
0,0
Omb kök
0,1
6,0
6,0
0,1
5,9
Tångvalla utemiljö
0,4
0,4
0,4
1,2
-0,8
Utemiljö skolor/förskolor
0,4
2,0
2,0
0,4
1,6
Kronodalsgården, projektering för om- och tillbyggnad
0,4
0,7
1,0
0,7
0,3
Ljungklockan omb LSS bostäder
0,4
0,0
0,0
0,4
-0,4
Inventarier, Kommuncafé
1,0
0,6
0,6
1,0
-0,4
Ny växel
0,4
0,0
1,0
3,2
-2,2
IT-utrustning
0,0
4,0
4,0
0,0
4,0
Fjärracces och assethantering
0,4
0,0
0,0
0,4
-0,4
Utbyggnad trådlöst nätverk
2,1
0,0
0,0
2,1
-2,1
Ny datalagringsmiljö
1,7
0,0
0,0
1,7
-1,7
E-arkivering, centralt system
0,0
2,2
2,2
0,0
2,2
Gessie byakrog
0,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Gaskonvertering
0,6
5,6
18,7
13,7
5,0
87,5
116,9
312,6
293,7
18,9
Vård och omsorg
Gemensam verksamhet
SUMMA
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND
Infrastruktur
Mät-instrument MBK
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
SUMMA
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
70 Investeringsredovisning
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Utfall
Budget
Totalbudget
Total utgift
Budget-
2013
2013
t.o.m. 2013
t.o.m. 2013
avvikelse
Medel till förfogande
0,0
3,0
3,0
0,0
3,0
Ny belysning
0,2
0,0
0,0
0,2
-0,2
Belysnings GC-väg Vellinge-Höllviken, Höllviken-Gessie, Falsterbo
0,3
0,0
0,0
0,3
-0,3
Kungstorpsv ombyggnad
4,1
4,0
4,0
4,1
-0,1
Rödhakegatans lekplats
1,3
1,0
1,0
1,5
-0,5
Invallning Skanör/Falsterbo
0,0
4,8
4,8
0,0
4,8
Belysning
2,8
5,2
5,2
2,8
2,4
GC-väg Lillhagens ridhus
0,0
1,5
1,5
0,0
1,5
Brandbil Vellinge
2,3
2,7
4,0
3,5
0,5
FIP-bil
0,5
0,5
0,5
0,5
0,0
Indragning vatten Hovbacken
0,3
0,3
0,3
0,3
0,0
Nyckehålsparken Höllviken
0,0
0,0
0,0
0,2
-0,2
Börjesgången
0,1
1,4
1,5
0,2
1,3
Brygga Falsterbo
1,1
1,5
1,5
1,1
0,4
Dämme i slusan
0,0
1,0
1,0
0,0
1,0
Stortrappsvägen trafikåtg
0,0
0,2
0,2
0,0
0,2
Falsterbo kyrka entré
0,0
0,4
0,4
0,0
0,4
Clemensagerväg östra delen
0,0
0,3
0,3
0,0
0,3
Ny ljusamatur Vångaplan
0,3
0,3
0,3
0,3
0,0
Traktor Skanörs ridhus
0,1
0,1
0,1
0,1
0,0
Konstinköp
0,1
0,9
0,9
0,1
0,8
Medel till förfogande
0,0
2,0
2,0
0,0
2,0
Sydvattenanslutningen
2,1
0,0
0,0
2,1
-2,1
Reservkraftverk
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
Staket vattenverk
0,1
0,0
0,0
0,1
-0,1
Dricksvattenöversyn
0,2
0,0
0,0
0,2
-0,2
Ny vattenledning Höllviken, Gränsvägen
0,8
0,0
0,0
0,8
-0,8
VA-försörjning landsbygden
4,9
3,8
3,8
4,9
-1,1
Ombyggnad pumpstationer
1,0
1,0
1,0
1,0
0,0
Servisledningar
0,9
1,0
1,0
0,9
0,1
Dagvattenledning V Ingelstad
1,2
1,6
1,6
1,4
0,2
NÄMND/PROJEKT
Mkr
NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE
Infrastruktur
Fritid och kultur
Affärsverksamhet
20,0
15,8
16,5
20,8
-4,3
Förstärkning spillvatten
0,3
2,8
2,8
0,3
2,5
Förstärkning spillvatten Höllviken Räng Kungstorp
4,4
4,7
10,0
9,7
0,3
Kronodal förstärkning spillvatten
0,0
1,5
1,5
0,0
1,5
VA-plan framtagande
0,1
0,8
0,8
0,1
0,7
Inköp av kärl för matavfall
1,8
0,0
0,0
1,8
-1,8
51,4
64,1
71,5
59,4
12,1
Inköp av trygghetslarm/passagesystem
0,4
0,5
0,5
0,4
0,1
SUMMA
0,4
0,5
0,5
0,4
0,1
TOTALT
139,3
181,8
384,9
353,5
31,4
Överföringsledning Höllviken-Skanör/Falsterbo
SUMMA
OMSORGSNÄMND
Vård och omsorg
Investeringsredovisning 71
Noter Mkr
Not 1 Verksamhetens intäkter
Intäkter enligt driftredovisning
Interna poster
Summa externa intäkter
Not 5 Finansiella intäkter
Sammanställd
redovisning
2012
2013
2012
2013
1 078,2
1 092,1
1 078,2
1 092,1
-765,2
-773,6
-765,2
-773,6
313,0
318,5
313,0
318,5
313,0
318,5
71,4
77,3
384,4
395,8
Koncernexterna intäkter
Summa verksamhetens
intäkter
Kommunen
-jämförelsestörande post
AFA försäkringspremier för
år 2007-2008 för 2012 och
2005-2006 för 2013
-realisationsvinster på
anläggningstillgångar
16,9
16,5
16,9
16,5
1,8
1,5
1,7
1,5
Not 2 Verksamhetens kostnader
Sammanställd
redovisning
2012
2013
2012
2013
2 381,3
2 337,5
2 381,3
2 337,5
Kommunen
-765,2
-773,6
-765,2
-773,6
Summa externa kostnader
1 572,3
1 607,7
1 572,3
1 607,7
Koncernexterna kostnader
27,3
31,3
Summa verksamhetens
kostnader
1 599,6
1 639,0
1 572,3
1 607,7
Interna poster
I verksamhetens kostnader ingår lokalhyror enligt löpande avtal. 2013 uppgick
dessa till 34,4 (33,5) Mkr, varav 32,3 (32,1) Mkr inom kommunkoncernen
Not 3 Skatteintäkter
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
1 388,0
1 466,3
1 388,0
1 466,3
2013
Avkastning
pensionsmedelsförvaltning
14,8
27,9
14,8
27,9
Ränteintäkter på utlån kom
bolag
0,0
0,0
11,6
15,0
Ränta på likvida medel
0,0
0,0
1,5
0,5
Övrigt
15,1
-8,2
15,1
-8,2
0,2
0,8
0,2
0,8
1403,3
1458,9
1403,3
1 458,9
0,7
1,5
0,6
0,9
15,5
29,4
28,5
44,3
Not 6 Finansiella kostnader
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Slutavräkningsdifferens
föregående år
Summa
2012
2013
18,9
24,3
11,9
19,1
Ränta, koncernkonto och
checkräkning
10,9
3,5
10,8
3,5
Aktieägartillskott
koncernföretag
0,0
0,0
3,5
5,4
Ränta, pensionsavsättning
2,0
5,2
2,0
5,2
Övrigt
Summa
0,8
1,0
1,1
1,0
32,6
34,0
29,3
34,2
Not 7 Extraordinära kostnader
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Utökad medfinansiering av
kapacitetsförstärkning av
Trelleborgsbanan (Ksau
§35/14) för att möjliggöra
regionaltågstrafik i enlighet med
tidigare avtal och beslut KF§51/10
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
-65,9
-76,0
-65,9
-76,0
5,0
13,4
5,0
13,4
16,5
15,3
16,5
15,3
-74,1
-80,5
-74,1
-80,5
54,5
58,8
54,5
58,8
-64,0
-69,0
-64,0
-69,0
Nationellt utjämningssystem
Kostnadsutjämning
Regleringsbidrag/-avgift
LSS-utjämning
Kommunal fastighetsavgift
Summa
72 Noter
Kommunen
2012
36,0
2013
36,0
Kommunen
Årets resultat enligt resultaträkning
2012
2013
12,9
6,5
-1,7
-1,5
Avgår
Reavinster vid försäljning anläggningstillgångar
materiella
-18,9
Reavinster vid byte av aktiefonder inom pensionsmedelsförvaltningen
Not 4 Generella statsbidrag, utjämning och kommunal
fastighetsavgift
Inkomstutjämning
Kommunen
Ränta, anläggningslån
Skatteavräkningsintäkter
Preliminär slutavräkning
innevarande år
Kommunen
Not 8 Balanskravsutredning
Skatteintäkter
Preliminär kommunalskatt
2012
Summa
varav
Kostnader enligt
driftredovisning
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Tillägg
36,0
Medfinansiering Trelleborgsbanan
11,2
22,1
Medel till resultatutjämningsreserv
-
-
Medel från resultatutjämningsreserv
-
-
11,2
22,1
-
-
11,2
22,1
0,0
0,0
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Årets balanskravsresultat
Balanskravsresultat från tidigare år
Summa
Balanskravsresultat att reglera
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Not 11 Värdepapper, andelar, bostadsrätter
Kommunen
2012
2013
Bokfört värde
50,1
67,9
50,1
67,9
Verksamhetsfastigheter
1 181,1
1 173,7
912,6
882,6
Mark för
verksamhetsfastigheter
28,7
31,9
10,5
13,7
162,1
175,6
162,1
175,6
1,9
1,9
1,9
1,9
60,7
59,0
60,7
59,0
4,5
4,5
4,5
4,5
271,6
345,6
0,2
0,2
Markreserv
Fastigheter för
affärsverksamhet
Mark för fastigheter för
affärsverksamhet
Publika fastigheter
Mark för publika
fastigheter
Fastigheter för annan
verksamhet
Mark för fastigheter för
annan verksamhet
Pågående ny-, till och
ombyggnad
Summa
29,5
30,2
0,0
0,0
110,9
123,9
40,6
106,4
1 901,1
2 014,2
1 243,3
1 311,8
Summa fastigheter och
anläggningar
3 173,1
2 008,1
2 121,2
-1 093,9
-1 159,7
-764,8
-809,4
Bokfört värde 31/12
1 901,1
2 014,2
1 243,3
1 311,8
Ingående värde
1 838,7
1 901,1
1 235,4
1 243,3
143,1
190,3
69,5
124,7
-5,8
-11,4
-5,6
-11,6
-75,5
-65,8
-55,9
-44,6
1 901,1
2 014,2
1 243,3
1 311,8
Ackumulerad avskrivning
Årets investeringar
Årets utrangeringar/
försäljningar
Avskrivningar
Utgående värde
Kommunen
2012
2013
Aktier i helägda bolag
0,0
0,0
0,2
0,2
Aktier i övriga bolag
28,6
28,6
28,4
28,4
0,2
0,2
0,2
0,2
28,8
28,8
28,8
28,8
Bostadsrätter
Summa
Not 12 Pensioner
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
Avsättning för pensioner
Avsatt till pensioner per 01-01 *
40,3
37,8
40,3
37,8
Skuldförändring netto *
-4,5
7,8
-4,5
7,8
2,0
5,2
2,0
5,2
37,8
50,8
37,8
50,8
546,7
561,4
546,7
561,4
530,3
560,7
530,3
560,7
16,4
0,7
16,4
0,7
584,5
612,2
584,5
612,2
Aktier
211,7
222,6
211,7
222,6
Räntebärande värdepapper
152,8
168,3
152,8
168,3
Ränteuppräkning *
Avsatt till pensioner per 12-31
Ansvarsförbindelser
varav
-pensionsförmåner intjänade
t.o.m.1997*
-förtroendevalda 1 (2)
2 994,4
Anskaffningsvärde
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Summa pensionsavsättningar/
förpliktelser
Pensionsmedelsförvaltning
Egen placering
Summa
53,2
54,6
53,2
54,6
417,7
445,5
417,7
445,5
Marknadsvärde 504,8 (445,6) Mkr, varav aktier 283,1 (227,0) Mkr och
räntebärande värdepapper 221,7 (218,6) Mkr.
Pensionsmedlens användning
Not 10 Maskiner och inventarier
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
Förvaltning
445,6
504,8
445,6
504,8
Återlånade medel
138,9
107,4
138,9
107,4
Pensionsåtagande
584,5
612,2
584,5
612,2
260,3
274,4
241,4
255,3
-200,6
-212,5
-182,7
-194,4
Bokfört värde 31/12
59,3
61,2
58,7
60,9
Avsättning *
-2,5
41,6
59,3
40,3
58,7
7,9
-2,5
Ingående värde
7,9
Utbetalningar *
32,1
29,0
14,6
28,9
14,5
31,6
32,1
Årets investeringar
31,6
Avgiftsbestämd del *
20,4
20,4
0,0
-0,2
0,0
-0,2
20,6
20,6
Försäkringspremier *
Anskaffningsvärde 31/12
Ackumulerade
avskrivningar
Årets utrangeringar/försäljningar
Avskrivningar
Utgående värde
-10,9
-12,5
-10,5
-12,1
59,3
61,2
58,7
60,9
Dessa avser samtliga Vellinges pensionsförpliktelser såväl före som efter
1998.
Årets pensionskostnad
Summa
7,2
2,9
7,2
2,9
57,2
63,0
57,2
63,0
* Inklusive särskild löneskatt (24,26%)
Noter 73
Not 13 Lånefordran kommunala företag
Kommunen
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
0,0
-7,1
0,0
Sammanställd
redovisning
2012
2013
2012
2013
Överfört till avsättning för
deponier Avfall
0,0
0,0
160,0
160,0
Avsättning
resultatutjämningsreserv
-Vellinge Exploaterings AB
0,0
0,0
220,0
220,0
Summa
0,0
0,0
380,0
380,0
-Vellingebostäder AB
0,0
0,0
65,1
95,7
Eget kapital hänförbart till
balansräkningsenheter
-Vellinge Exploaterings AB
0,0
0,0
106,6
102,0
BR Mark och exploatering
82,3
85,0
82,3
85,0
-Koncernkonto (Vellinge
Koncern AB)
0,0
0,0
0,0
8,1
BR Fastighet
68,0
92,0
68,0
92,0
BR VA
-6,0
-4,4
-6,0
-4,4
Summa
0,0
Långfristig lånefordran
-Vellingebostäder AB
Övrigt eget kapital
justerat
Kortfristig lånefordran
0,0
205,8
171,7
2012
2013
1,8
1,5
1,8
1,5
Förskottering Trelleborgsbanan
6,0
33,0
6,0
33,0
Summa
7,8
34,5
7,8
34,5
Kommunen
Not 15 Kortfristiga fordringar
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
Fakturafordringar
10,1
12,7
9,9
13,0
Kommunalskatt
39,6
18,0
15,9
26,2
39,6
Kommunal fastighetsavgift
15,9
26,2
Statsbidragsfordringar
3,1
5,7
2,9
4,9
3,1
Ensamkommande barn
5,7
2,9
4,9
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter
25,0
28,9
24,0
26,4
Momsfordran
15,1
10,5
4,9
19,8
1,3
3,4
131,4
11,0
10,5
4,9
19,8
1,3
1,1
126,9
Detaljplaner
Exploateringsverksamhet
5,0
30,4
Skattekonto
3,1
Diverse kortfristiga fordringar
1,7
Summa
156,8
5,0
30,4
3,1
1,6
151,4
5,9
2,8
5,9
147,1
178,5
Pedagogisk
9,6
11,3
9,6
11,3
Vård och omsorg
2,3
2,3
2,3
2,3
11,9
13,6
11,9
13,6
Överföring konjunkturstöd
17,0
17,0
17,0
17,0
Ombudgetering V Ingelstad
2,0
Övrigt ombudgeterat
anslagsfinansierad verksamhet
2,7
Kommunen
2012
2013
13,0
-
13,0
Årets reservering till RUR
-
-
-
-
Utgående reservering
till RUR
-
13,0
-
13,0
Ingående balans övrigt eget
kapital
1 106,3
1 099,2
1 173,2
1 166,1
Överfört årets resultat
föregående år
74 Noter
Summa
Övrigt öronmärkt eget kapital
21,0
12,9
2,0
1,2
2,7
5,0
Centrumutveckling
1,2
5,0
Not 17 Övriga avsättningar
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
33,0
0,0
33,0
0,0
36,0
Avsatt för medfinansiering
Trelleborgsbanan
Redovisat värde vid årets
början
Nya avsättningar
Ianspråkstagna avsättningar
Utgående avsättning
-
36,0
-
-33,0
0,0
-33,0
0,0
0,0
36,0
0,0
36,0
-
7,1
-
7,1
Avsatt för deponier
Nya avsättningar
Sammanställd
redovisning
2012
2013
-
1 166,0
178,5
Redovisat värde vid årets
början
Not 16 Eget kapital
Ingående reservering RUR
(åren 2010-2012)
1 107,2 1 166,1
Eget kapital hänförbart till över-/
underskott inom prestationsfinansierad verksamhet
Sammanställd
redovisning
2012
2013
18,0
1 099,2
-13,0
2,8
Summa BR
Utlämnade anslagstäckta lån
-13,0
147,1
BR Avfall
Not 14 Övriga långfristiga fordringar
-7,1
Ianspråkstagna avsättningar
Utgående avsättning
7,1
7,1
-
-0,2
-
-0,2
7,1
6,9
7,1
6,9
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Foto: Annika Lundh
Not 19 Långfristiga periodiserade intäkter
Not 18 Låneskulder
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
Kommunen
2012
2013
Kreditgivare
VA-anläggningsavgifter
41,2
46,6
41,2
46,6
Swedbank
96,0
96,0
0,0
0,0
Periodiserad anläggningsavgift VA
-3,0
-4,0
-3,0
-4,0
SEB
48,0
48,0
0,0
0,0
Summa VA-anläggningsavgifter
38,2
42,6
38,2
42,6
5,2
8,0
5,2
8,0
-0,5
-0,8
-0,5
-0,8
4,7
7,2
4,7
7,2
42,9
49,8
42,9
49,8
-VA-anläggningsavgifter
49
49
49
49
-gator och vägar
30
30
30
30
7
7
7
7
1 000,0
1 150,0
1 000,0
1 150,0
1 144,0
1 294,0
1 000,0
1 150,0
varav kortfristig del
248,0
396,0
200,0
300,0
varav långfristig del
896,0
898,0
800,0
850,0
Kommunobligation
Summa
Därav under året
koncernföretagens utnyttjande
448,3
564,2
448,3
564,2
-Vellinge Koncern AB
144,0
152,1
0,0
8,1
255,7
225,1
-Vellinge Exploaterings AB
Summa
varav likvida medel
Löptid t.o.m. 5 år
Genomsnittlig upplåningsränta
(%)
Periodiserat investeringsbidrag
Summa investeringsbidrag
Summa förutbetalda intäkter
Återstående antal år (vägt snitt)
-Kommunen
-Vellingebostäder AB
Investeringsbidrag
225,1
255,7
326,6
322,0
326,6
322,0
1 144,0
1 294,0
1 000,0
1 150,0
51,0
166,3
51,0
166,3
1 000,0
1 150,0
2,38
2,23
Tilläggsupplysning. Kommunens finanspolicy reviderades senast 2011. Policyn
reglerar finansverksamheten, varmed avses upplåning, utlåning, borgen,
likviditetshantering/betalningar, kortfristiga placeringar och förvaltning av
pensionsmedel.Varje helägt bolag inom kommunkoncernen ska utarbeta en
finanspolicy för sin verksamhet inom ramen för den av fullmäktige antagna
finanspolicyn.
-övriga investeringsbidrag
Not 20 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Upplupna pensionskostnader
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Personalens källskatter och
löneavdrag
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Kommunen
2012
2013
110,6
92,6
95,2
67,3
15,8
20,5
15,8
20,5
119,8
169,9
104,1
156,4
7,7
7,3
7,7
7,3
248,0
396,0
200,0
300,0
Hälsorådet
4,0
4,0
4,0
4,0
Civil beredskap
4,9
5,0
4,9
5,0
Vård och omsorg
4,5
4,1
4,5
4,1
Ensamkommande flyktingbarn
0,1
0,0
0,1
0,0
Aktieägartillskott
-
-
3,6
5,4
Vellinge Koncern AB
-
-
2,0
0,0
Vellinge Stadsnät AB
-
-
0,0
9,5
0,1
2,0
0,1
2,0
Kortfristiga låneskulder
Momsskuld
Diverse kortfristiga skulder
Summa
3,0
2,0
1,6
0,0
518,5
703,4
443,6
581,5
Noter 75
Not 22 Borgensåtagande
Not 21 Upplysning om pensionsförpliktelser
Sammanställd
redovisning
2012
2013
Sammanställd
redovisning
Kommunen
2012
Ingående avsättning
0,0
2013
0,0
144,0
2013
144,0
Bostadsrättsföreningar
28,4
22,6
28,4
22,6
Sydvatten
2012
2013
Vellinge Koncern AB
Pensionsförpliktelser,
avsättning
40,3
37,8
40,3
37,8
-Överfört från
ansvarsförbindelse
15,2
15,2
-Justering av ingående avsättning efter ny beräkning KPA
-4,6
-4,6
Ny ingående avsättning
efter justering
48,4
48,4
Kommunen
2012
32,4
39,9
32,4
39,9
Kommunalt förlustansvar, 40 %
av låneskulden för egna hem
1,2
1,0
1,2
1,0
Sysav
3,5
3,7
3,5
3,7
Föreningar mm
22,1
21,3
22,1
21,3
Summa
87,6
88,5
231,6
232,5
Nya förpliktelser under året
-Nyintjänad pension
0,2
0,9
0,2
0,9
-Ränte- och
basbeloppsuppräkningar
1,6
1,2
1,6
1,2
-Arbetstagare som
pensioneras
0,0
0,0
0,0
0,0
-Sänkning av
diskonteringsränta
0,0
3,0
0,0
Not 23 Justering för ej likviditetspåverkande poster
Sammanställd
redovisning
2012
Kommunen
2013
89,9
2012
66,3
2013
68,3
Av- och nedskrivningar
86,2
3,0
Avsättningar
-2,5
-0,2
48,8
-0,3
-2,5
Intäktsföring av förutbetalda
investeringsbidrag
-0,2
48,8
-0,3
-Övrigt
-0,7
0,0
-0,7
0,0
Årets pensionsutbetalningar
-3,1
-3,1
-3,1
-3,1
Intäktsföring anläggningsavgifter
-0,9
-1,0
-0,9
-1,0
Övriga ej likviditetspåverkande
poster
0,2
-0,2
0,7
0,1
Reavinster
-1,8
-1,5
-1,7
-1,5
Summa
81,0
135,7
61,7
114,4
Förändring av löneskatt
-0,5
0,4
-0,5
0,4
Utgående avsättning
37,8
50,8
37,8
50,8
Pensionsförpliktelser,
ansvarsförbindelse
Ingående
ansvarsförbindelse
551,2
-Överfört till avsättning
-Justering av ingående
ansvarsförbindelse efter ny
beräkning KPA
546,7
551,2
546,7
-15,2
-15,2
-0,7
-0,7
530,8
530,8
Nya förpliktelser under året
20,9
12,7
20,9
12,7
-Sänkning av
diskonteringsränta
0,0
34,2
0,0
34,2
-Bromsen
0,0
0,0
0,0
0,0
-Aktualisering
-0,3
-0,2
-0,3
-0,2
-Övrigt
-1,9
0,2
-1,9
0,2
-22,3
-22,3
-22,3
-22,3
-0,9
6,0
-0,9
6,0
546,7
561,4
546,7
561,4
Pensionsutbetalningar
Förändring av löneskatt
Utgående förpliktelse
Förpliktelsen har minskats genom att försäkring tecknats för
efterlevandeskydd och anställda med årslön över 7,5 basbelopp
Överföringen av 15,2 Mkr mellan ansvarsförbindelse och avsättning
härleds av att förtroendevald aviserat sin avgång och därmed enligt RKR:s
rek. 2,1 bokförs den utgående skulden som avsättning istället för som
tidigare inom linjen.
Aktualiseringsgrad %
76 Noter
Sammanställd
redovisning
94
95
94
95
Inkomster enligt redovisning
Avgår
Årets anläggningsavgifter,
periodiseras
Årets investeringsbidrag,
periodiseras
Summa
Kommunen
2013
204,9
2012
172,2
99,0
2013
139,3
-1,6
-8,2
-1,6
-8,2
1,6
5,5
1,6
5,5
0,0
2,7
0,0
2,7
172,2
204,9
99,0
139,3
2012
Utgifter enligt redovisning
Ny ingående ansvarsförbindelse efter justering
-Ränte- och
basbeloppsuppräkningar
Not 24 Nettoinvesteringar
ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Förvaltade stiftelser
Enligt stiftelselagen ingår redovisningen av stiftelser ej i kommunens resultatoch balansräkning. Den 31 december 2013 förvaltade kommunen 5 stiftelser
vars egna kapital uppgår till:
Social samfond
288
2013
286
Skolans samfond
Fond för allmänna kommunala ändamål
90
148
95
156
Vellinge Gymnasieskolas stipendiefond
Skanör-Falsterbo Hantverksförening
663
15
678
16
1 204
1 231
2012
Summa
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Balansräkningsenhet mark och exploatering
RESULTATRÄKNING
Mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Bokslut Bokslut
2012
2013
3,0
5,1
-2,0
-2,0
0,0
0,0
1,0
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
0,1
-0,9
0,0
-0,4
ÅRETS RESULTAT
0,2
2,7
BALANSRÄKNING
Not Bokslut Bokslut
Mkr
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Mark
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Koncernkonto
Fordringar
Exploateringsverksamhet
Summa omsättningstillgångar
(2)
(1)
SUMMA TILLGÅNGAR
2012
2013
49,0
49,0
66,7
66,7
8,5
0,1
30,4
39,0
25,7
2,1
19,8
47,6
88,0
114,3
82,3
0,2
82,3
85,0
2,7
85,0
0,8
0,0
5,0
5,8
9,3
0,0
20,0
29,3
88,0
114,3
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Eget kapital
Varav årets resultat
Summa eget kapital
Skulder
Kortfristiga skulder
Exploateringsverksamhet
Långfristiga skulder
Summa skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
(1)
Not 1 Exploateringsprojekt tkr
Proj
nr
E022
E011
E023
E003
E026
E014
E024
E027
E028
E029
E030
E032
E033
E034
E035
E036
E037
E038
Exploateringsprojekt
Kanalprojektet
Henrikdalsvägen
Skanörs Vångar
Gässlingekroken
Räng Sand fd Strutsfarmen
Q8 Höllviken
Ö Grevie Tegelbruksområdet
Industriområde SV Vellinge del 2
V Ingelstad 6:1 m.fl.
St Hammar skola
Eskilstorp 8:1, Ryttaregatan
Falsterbo 2:1, f.d. stationsområde
Herrestorp 3:2
Kronodalsgården
Vellinge 99:27, Norrevångsgatan
Hököpinge 23:50
Trelleborgsbanan fordr Trafikverket
Ö Grevie norra delen
E039 Skanör Centrum
Summa
Bokslut Bokslut
2012
2013
748
849
4 361
4 361
-44 491 -34 572
-1 828
0
277
0
-316
0
-300
0
21 974 16 162
22 188 14 764
27 601 15 882
90
96
-224
140
20
40
22
22
320
360
0
276
0
355
0
650
0
400
30 441
19 785
Not 2 Markreserv tkr
Obj
nr
0200
0201
0202
0203
0205
0210
0211
0214
0216
0217
0220
0221
0223
0224
0225
0227
0228
0229
0232
0237
0238
0242
0243
0253
0256
0259
0260
0261
0264
0267
0268
0269
0273
0278
0279
0280
0281
0288
0289
0295
0298
0299
Bokslut Bokslut
Markreserv
Ve 68:3 Kommungården
Ö Grevie 9:40
Hv 19:54 (3:77, 7:78, 4:109)
Hv 19:54 Kioskbyggnad
Kämpinge 9:313 (3:102)
Koloniomr Vårdcentralen
Koloniomr Sk-Fbo församling
Ingelstad 32:11
Åkarpsgården
Ve 39:21, 40:67 m fl
Ingelstad 6:1
Ö Grevie 3:45, 9:12
Hv 23:7 (Kämpinge 10:1 kyrkan, Ängdala
skola)
Råbockav Fbo 4:186, 4:187
Nyckelh Hv 7:180, 19:54
Arrie 14:1
Hv 20:9
Hv 7:118 (Kämpinge 2:139)
Hv 8:22
Bröddarp 1:12 m fl
Eskilstorp 14:89 affärstomt
Hv 20:136, St H 24:191
Skanörs vångar 12:5, 12:11
Hv 21:9, 21:11 (till 21:10)
Falsterbo 4:178
Hököpinge 23:50 (från kommunstyrelsen)
Ve 59:35, 59:36
Fbo 4:163
Del Räng 10:1 V Kanalvägen
V Ingelstad 3:5 (från kommunstyrelsen)
V Ingelstad 24:13 (från kommunstyrelsen)
Vellinge 99:21 (från kommunstyrelsen)
Del av Gessie 12:5
Skanör 5:17
Höllviken 16:89
Skanör 11:11
Höllviken 16:90
Skanör 13:20
Skanör 13:21
Vellinge 8:3, Agneshill
Ingelstad 5:37
Lilla Hammar 1:22, 4:3, 5:2, Hv 8:30
SUMMA
2012
54
190
114
27
595
69
47
52
2 076
329
327
213
1 288
2013
54
190
114
19
595
69
47
52
2 076
329
327
213
1 288
26
1 294
33
301
139
914
626
23
32
53
0
1 900
428
2 510
389
1 824
21
1 012
190
4 776
1
1
1 459
1
4 061
4 061
17 500
26
1 294
33
301
139
914
626
23
32
53
0
1 900
428
2 510
389
1 824
21
1 012
190
4 776
1
1
1 459
1
4 061
4 061
17 500
985
16 750
66 683
48 956
Balansräkningsenhet mark och exploatering 77
Balansräkningsenhet fastighet
RESULTATRÄKNING,
Not
Bokslut Bokslut
2013
Mkr
2012
Verksamhetens intäkter
177,3
180,9
-87,5
-76,4
-41,9
-41,7
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettoresultat
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Årets resultat
(1)
47,9
62,8
0,0
0,0
-39,6
-38,8
8,3
24,0
Not 1 Verksamhetens kostnader
Mkr
Bokslut
kr/m2
2013
kr/m2
Lokalhyra
-2,2
-13
-2,4
-15
Försäkringar
-1,1
-7
-1,1
-7
Administration
-3,8
-23
-5,3
-33
Fastighetsskatt
-0,1
-1
-0,1
-1
Driftskostnader
-29,5
-181
-27,2
-167
Utemiljö
-7,1
-44
-6,5
-40
Fastighetsskötsel
-7,0
-43
-7,7
-47
-5,8
-36
-7,5
-46
Periodiskt underhåll
-23,3
-143
-7,7
-47
Energisparåtgärder
-1,9
-12
0,0
0
Sanerings- och
ventilationsågärder
-0,9
-6
-6,3
-39
Övrig projektering/
ombyggnad
-4,8
-29
-4,6
-28
-87,5
-537
-76,4
-469
Reparationer
BALANSRÄKNING
Mkr
Bokslut Bokslut
2012
2013
928,5
948,1
Maskiner och inventarier
2,1
1,8
Bostadsrätter
0,2
0,2
930,8
950,1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Fastigheter och anläggningar
Summa anläggningstillgångar
Summa
Energisparåtgärder avser av KS särskilt beslut på Vanningen
KASSAFLÖDESANALYS
Omsättningstillgångar
Fordringar
4,9
4,9
Koncernkonto
0,0
0,0
Summa omsättningstillgångar
4,9
4,9
935,7
955,0
SUMMA TILLGÅNGAR
Bokslut
2012
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Eget kapital
Bokslut Bokslut
2012
2013
8,3
24,0
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
42,5
41,7
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
50,8
65,7
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
16,2
0,0
-36,9
6,3
30,1
72,0
Mkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
70,0
94,0
Ökning/minskning kortfristiga skulder
8,3
24,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
70,0
94,0
-33,5
-61,0
Avsättningar
0,0
0,0
Försäljning av anläggningstillgångar
0,0
0,0
Summa avsättningar
0,0
0,0
Inbetalda investeringsbidrag
0,0
0,7
-33,5
-60,3
817,5
810,8
0,0
0,7
Kortfristiga skulder
28,4
34,7
13,0
30,0
Koncernkonto
19,8
14,8
Amorteringar av långfristiga skulder
-36,9
-36,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-23,9
-6,7
Årets kassaflöde
-27,3
5,0
7,5
-19,8
-19,8
-14,8
41,9
41,7
0,6
0,0
42,5
41,7
Eget kapital
Varav årets resultat
Summa eget kapital
Avsättningar
Nettoinvesteringar
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga periodiserade intäkter
Kassaflöde från investeringsverksamheten
(lån från finansförvaltningen)
Summa skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
Investeringsverksamheten
865,7
935,7
861,0
955,0
Finansieringsverksamheten
Långfristig upplåning
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Summa
78 Balansräkningsenhet fastighet
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Balansräkningsenhet vatten och avlopp
RESULTATRÄKNING
Not
Mkr
Verksamhetens intäkter
Bokslut
Bokslut
Not 1
2012
2013
Mkr
58,4
59,6
Verksamhetens kostnader
-51,0
-44,2
Avskrivningar
-6,6
-6,9
Verksamhetens nettoresultat
0,8
Finansiella intäkter
Verksamhetens kostnader
(1)
Administration
Bokslut
Bokslut
2012
2013
-5,3
-0,1
-5,9
-20,0
-16,8
-1,5
0,0
-51,0
-44,2
Distribution av vatten
-20,3
8,5
Distribution av spillvatten
-23,6
0,3
0,3
Beredskapshöjande åtgärder
Finansiella kostnader
-7,1
-7,2
Årets resultat
-6,0
1,6
Distribution av dagvattenavlopp
Summa
Bokslut Bokslut
KASSAFLÖDESANALYS
BALANSRÄKNING
Mkr
Bokslut Bokslut
2012
2013
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Fastigheter och anläggningar
Maskiner och inventarier
Bostadsrätter
Summa anläggningstillgångar
170,6
199,8
0,2
0,1
26,7
26,7
197,5
226,6
7,7
6,9
Koncernkonto
0,0
0,0
Summa omsättningstillgångar
7,7
6,9
205,2
233,5
SUMMA TILLGÅNGAR
Mkr
2012
2013
-6,0
Den löpande verksamheten
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
7,7
1,6
5,9
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
1,7
7,5
-1,5
Årets resultat
Ökning/minskning kortfristiga skulder
0,3
0,8
5,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten
0,5
13,3
-18,7
0,0
-35,4
0,0
-18,7
-35,4
Investeringsverksamheten
Omsättningstillgångar
Fordringar
-1,7
Nettoinvesteringar
Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Långfristig upplåning
10,0
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Anläggningsavgifter
1,6
Eget kapital
Amorteringar av långfristiga skulder
-6,7
30,0
4,8
-6,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
4,9
28,1
-13,3
2,8
6,0
-12,5
-12,5
-6,5
6,6
6,9
-1,0
0,0
5,9
Eget kapital
Varav årets resultat
Summa eget kapital
-6,0
-4,4
0,0
1,6
-6,0
-4,4
144,5
167,8
Långfristiga periodiserade intäkter
38,2
42,6
Kortfristiga skulder
16,0
21,0
0,0
0,0
12,5
6,5
Summa skulder
211,2
237,9
SUMMA SKULDER OCH EGET
KAPITAL
205,2
233,5
Skuld till VA-kollektivet
Koncernkonto
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
Skulder
Långfristiga skulder
Årets kassaflöde
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
Justering för långfristiga periodiserade intäkter
-0,9
Återföring överuttag VA-avgift
2,0
Summa
7,7
(lån från finansförvaltningen)
Foto: Nils-Arvid Andersson
Balansräkningsenhet vatten och avlopp 79
Balansräkningsenhet avfall
Bokslut
Bokslut
Bokslut
2012
2013
Mkr
Bokslut
2012
29,1
34,0
TILLGÅNGAR
2013
-29,6
-29,2
Anläggningstillgångar
Avskrivningar
-1,1
-1,7
Maskiner och inventarier
9,6
9,7
Verksamhetens nettoresultat
-1,6
3,1
Summa anläggningstillgångar
9,6
9,7
Finansiella intäkter
0,1
0,0
Omsättningstillgångar
Finansiella kostnader
0,0
0,0
Fordringar
1,9
2,0
-1,5
3,1
Koncernkonto
8,0
7,7
Summa omsättningstillgångar
9,9
9,7
19,5
19,4
Bokslut
Bokslut
Verksamhetens kostnader
2012
2013
Hämtning
2,8
5,9
RESULTATRÄKNING
Not
Mkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
(1)
Årets resultat
Not 1
Mkr
BALANSRÄKNING
SUMMA TILLGÅNGAR
SKULDER OCH EGET KAPITAL
-15,7
-15,3
Tippavgifter Sysav
-7,1
-6,9
Eget kapital
Återvinningsåtgärder
-4,0
-3,7
Varav årets resultat
-1,5
3,1
Diverse
-1,9
-2,2
Summa eget kapital
2,8
5,9
Slamtömning
-0,8
-1,1
Deponier
-0,1
0,0
Summa
-29,6
-29,2
Avsättningar
7,1
6,9
Summa avsättningar
7,1
6,9
Bokslut
Bokslut
2012
2013
Kortfristiga skulder
9,6
6,6
Summa skulder
9,6
6,6
-1,5
3,1
19,5
19,4
1,1
1,5
Medel från verksamheten före förändring
av rörelsekapital
-0,4
4,6
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
0,0
-0,1
Ökning/minskning kortfristiga skulder
0,0
-3,0
-0,4
1,5
-10,7
-1,8
0,0
0,0
-10,7
-1,8
Långfristig upplåning
0,0
0,0
Amorteringar av långfristiga skulder
0,0
0,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
0,0
0,0
-11,1
-0,3
17,3
8,0
8,0
7,7
1,1
1,7
KASSAFLÖDESANALYS
Mkr
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Justering för ej likviditetspåverkande poster 1)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Nettoinvesteringar
Försäljning av anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster
Justering för av- och nedskrivningar
-0,2
Justering för avsättning deponier
Summa
80 Balansräkningsenhet avfall
1,1
1,5
Eget kapital
Avsättningar
Skulder
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
Foto: Annika Lundh
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Redovisningsprinciper
Övergripande principer
Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att den
kommunala bokföringen och redovisningen skall fullgöras i
enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed
bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis på annat sätt
uppstår. I praktiken kan innebörden av god redovisningssed
idag lite förenklat sägas vara att tillämpa principerna om
fortvarighet, öppenhet och försiktighet.
Fortvarighetsprincipen. Redovisningsenheten förutsätts finnas kvar
inom en relevant överskådlig framtid. Detta innebär att det är
väsentligt vid redovisning att kunna jämföra över tiden. Av
fortvarighetsprincipen följer också principen om matchning,
vilken innebär att inkomster och utgifter som hör ihop redo­
visas under samma räkenskapsår.
Principen om öppenhet. Redovisningsinformation skall förmedlas
på ett så öppet och lättillgängligt sätt som möjligt. Olika
intressenters krav att redovisningen skall vara användbar som
ett beslutsunderlag kräver också förståelighet, relevans
och tillförlitlighet.
Försiktighetsprincipen. Tillgångar och intäkter får inte övervärderas
medan skulder och kostnader inte får undervärderas. Försiktighetsprincipen innebär också att förväntade vinster aldrig får
föregripas i redovisningen medan det motsatta gäller för
befarade förluster.
Tillämpning
Vellinge kommun följer den kommunala redovisningslagen och
tillämpar de rekommendationer som lämnats för kommunal
redovisning. Detta innebär bland annat att erforderliga periodiseringar skett så att kostnader och intäkter bokförts på det år
varan är levererad och tjänsten utförd.
Kommunens finansiella leasingavtal har en löptid på högst tre
år och redovisas som operationell leasing.
Foto: Annika Lundh
pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i
RIPS07. Fr.o.m. 2013 redovisas KP i resultaträkningen som en
minskad kostnad.
Värdet på anläggningstillgångar minskas årligen i takt med ålder
och förslitning. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs
efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss
vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider/RKR:s
skrift om avskrivningar. Avskrivning påbörjas då en anläggning/utrustning tas i bruk.
Särskilt avsatta pensionsmedel, som förvaltas självständigt av
externa kapitalförvaltare i enlighet med kommunens finansiella
policy, redovisas som omsättningstillgång. Då syftet med
förvaltningen är riskspridning tillämpas kollektiv värdering till
det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet
(marknadsvärdet) på bokslutsdagen.
Sammanställd redovisning
Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten periodiseras fr.o.m.
2007 under 50 år. Investeringsbidrag periodiseras fr.o.m. 2010
i enlighet med nyttjandeperioden för respektive investerings­objekt.
Årsredovisningarna för kommunens aktiebolag har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens
allmänna råd.
I balansräkningen klassificeras både anläggningsavgifter och
investeringsbidrag fr.o.m. 2011 som långfristiga skulder.
Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att kommunens bokförda värde på
aktier i Vellinge Koncern AB eliminerats mot dotterbolagets
egna kapital vid förvärvstillfället.
Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket bl.a.
innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som
avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen.
Pensionsförmåner intjänade efter 1998-01-01 redovisas som en
kostnad i resultaträkningen. Vidare utbetalas den intjänade
avgiftsbestämda ålderspensionen till arbetstagarna medan den
förmånsbestämda delen samt efterlevandeskyddet försäkras
bort och resterande del skuldbokförs. Pensionsåtagandena
inkluderar även löneskatt. Beräkningen av kommunens
Koncerninterna kostnader, intäkter, fordringar och skulder har
eliminerats. Avskrivning har skett med 1 procent på bostads­
fastigheter och 2,5 procent på lokaler.
Uppskjuten skatt 22,0 procent redovisas på obeskattade
reserver i bolagen som övrig avsättning.
Redovisningsprinciper 81
Ordförklaringar
Anläggningslån Lån som upptas för att finansiera investeringar.
Nettokostnad Skillnaden mellan kostnader och intäkter.
Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas längre
Omsättningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas kortare
tid än ett år.
tid än ett år.
Avgiftsfinansieringsgrad Avgifter i procent av verksamhetens
Personalomkostnad Omkostnader för personal (arbetsgivar­
bruttokostnader.
avgifter, kompletteringspension och löneskatt).
Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggnings­
Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och hur det
tillgångar.
uppkommit.
Balanskrav Enligt Kommunallagen skall budgeten i normalfallet
Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari
upprättas så att intäkterna exkl realisationsvinster överstiger
kostnaderna. Vid synnerliga skäl kan budget i obalans upprättas.
Större omstruktureringskostnader och stark finansiell ställning
nämns i lagens förarbeten som exempel på synnerliga skäl. Om
kostnaderna för visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall
det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet
enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren.
2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa
betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för
att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom
möta konjunkturvariationer.
Balansräkning Visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital
kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den
visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats
fram (skulder och eget kapital).
Bokslut Avslutande av samtliga konton i bokföringen.
Delårsrapport Redovisning/bokslut upprättas per 31 augusti
för verksamheten från räkenskapsårets början.
Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och
skulder.
Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finan-
siella kostnader.
Inkomst En extern ekonomisk händelse som ökar kommunens
finansiella resurser.
Intern ränta Kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det
kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet.
Kapitalkostnad De interna kostnader i form av avskrivning
och intern ränta som påförs de förvaltningar som nyttjar
anläggningstillgångar i sin verksamhet.
Kassaflödesanalys Visar hur kommunen fått in pengar och hur
de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar
till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och
intäkter. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger
förändringen av likvida medel.
Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från
bokslutsdagen.
Likviditet Visar betalningsberedskapen på kort sikt.
Långfristiga skulder Skulder som förfaller mer än ett år efter
bokslutsdagen.
82 Ordförklaringar
Sammanställd redovisning Består av en resultat- och balans-
räkning och kassaflödesanalys i vilka kommunen och de
kommunägda bolagen betraktas som en ekonomisk enhet.
Skattekrona Räkneenhet som tillämpas vid beräkning av
skatteunderlaget för kommunalskatt. En skattekrona motsvarar
100 kronor beskattningsbar inkomst.
Skatteunderlag Totalsumman av kommunmedlemmarnas
beskattningsbara inkomster.
Skuldsättningsgrad Andelen totala skulder/totala tillgångar.
Soliditet Andelen eget kapital/totala tillgångar.
Utgift En extern ekonomisk händelse som minskar
­kommunens finansiella resurser.
Vellinge kommuns årsredovisning 2013
Revisionsberättelse för år 2013
Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder och genom
utsedd lekmannarevisor verksamheten i kommunens företag Vellinge Koncern AB,Vellingebostäder AB och Vellinge
Exploaterings AB.
Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt
de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och
s
återredovisning till fullmäktige.
Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern
kontrollkontroll
och redovisning
och räkenskaper
och pröva
samt
omattverksamheten
pröva om verksamheten
bedrivits i
enlighet med
bedrivits
enligtfullmäktiges
fullmäktigesuppdrag.
uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen
revisionsreglemente.
Granskningen
har har
genomförts
genomförts
medmed
denden
inriktning
inriktning
ochoch
omfattning
omfattning
somsom
behövs
behövs
för att
för ge
attrimlig
ge
grund grund
rimlig
för bedömning
för bedömning
och ansvarsprövning.
och ansvarsprövning som redovisas i bilagan ”Redogörelse för revisionen år 2013”
och i under året avlämnade revisionsrapporter.
Granskningen har haft den inriktning och omfattning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Redogörelse
för bedömer
Vi
revisionen sammantaget
år 2012” och att
i under
styrelse
åretoch
avlämnade
nämnder
revisionsrapporter.
i Vellinge kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten
på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.
Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Vellinge kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt
Vi
bedömer
och frånatt
ekonomisk
räkenskaperna
synpunkt
i allttillfredsställande
väsentligt är rättvisande.
sätt.
Räkenskaperna
Vi
bedömer att
bedöms
styrelsens
i alltoch
väsentligt
nämndernas
vara rättvisande.
interna kontroll ha varit tillräcklig.
Vi bedömer
Styrelsens
ochatt
nämndernas
resultatet interna
enligt årsredovisningen
kontroll bedömsärhaförenligt
varit tillräcklig.
med de finansiella mål och verksamhetsmål som
fullmäktige uppställt.
Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är i huvudsak förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmåltillstyrker
Vi
som fullmäktigt
att fullmäktige
uppställt. beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda
ledamöterna i dessa organ.
Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2013 godkänns.
Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2012 godkänns.
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter.
Vellinge 2014-04-08
Bertil NilssonPer Larsson
Ordförande1:e
vice ordf.
Göran Wettbo Bo-Göran Olsson
2:e
vice ordf
Ulrika Gustavsson
Kommunrevisionen. Foto: Annika Lundh
Till revisionsberättelsen hör bilagorna:
Redogörelse för revisionen år 2013
Revisionsrapporter avlämnade under året
Granskningsrapporter för Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB
Revisionsberättelse 83
Grafisk form och original Guideline Varumärkesbyggarna Malmö/Identitet. Illustration Alexander Murath.
Vellinge kommun
235 81 Vellinge
BESÖK Norrevångsgatan 3
TELEFON 040-42 50 00
POST
Årsredovisning 2012
Vellinge.se