Årsredovisning 2012 Årsredovisning 2013 Vellinge.se Innehåll 3-10 Inledning 3 Årsredovisningens olika avsnitt 4 Kommunalrådet har ordet 5 Året som gått 6 Så använde vi skattepengarna 7 Organisation 53-64 54 Ekonomi och personal förvaltningsberättelse del 2 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 54 Årets resultat 54 Balanskrav 55 Kostnads- och intäktsutveckling 55 Driftredovisning 57 Skatter och utjämningssystem 57 Investeringsredovisning Styrning och kontroll förvaltningsberättelse del 1 58 Likviditet 58 Skuldsättning 12 God ekonomisk hushållning 58 Soliditet 12 Kommunens styrning 58 Pensionsåtagande/-medelsförvaltning 13 Kommunövergripande styrkort 2013 59 Borgensåtagnade 15 Intern kontroll 59 Känslighetsanalys 7 Kommunens samlade verksamhet 7 Kommunens organisation 10 11-16 Förtjust i Vellinge Medborgarservice 59 18 En dag i Vellinge kommun 60 19 Politisk verksamhet 20 Infrastruktur, skydd m.m. 24 Fritid och Kultur 26 Pedagogisk verksamhet 31 Vård och Omsorg 34 Individ- och familjeomsorg 37 Gemensam verksamhet 39 Affärsverksamhet 41 Kommunala bolag 43 Medborgarundersökning 2012 17-44 45-52 Vellinge och omvärlden Sammanfattning utifrån finansiell analys Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling 60 Sammanställd redovisning 60 Årets resultat 60 Finansnetto 61 Investeringar 61 Låneskuld och likviditet 61 Soliditet 62 Personal 62 Personalstruktur 62 Personalkostnader 62 Personalomsättning 63 Sjukfrånvaro Samhällsekonomisk utveckling 63 Pensionsavgångar 47 Befolkningsutveckling 63 Rekryteringsläget 47 Bostadsbyggande 64 Löneöversyn 48 Näringsliv 64 Kompetensutveckling 48 Arbetsmarknad 48 Pendling 49 Miljöarbete 46 65-83 Året i siffror 66 Fem år i sammandrag 67 Resultaträkning 67 Kassaflödesanalys 68 Balansräkning 69 Driftredovisning 70 Investeringsredovisning 72 Noter 77 Balansräkningsenheter 81 Redovisningsprinciper 82 Ordförklaringar 83 Revisionsberättelse Bärnstenen på omslagsbilden kommer från Bärnstensmuseet i Kämpinge, en av Vellinge kommuns stoltheter. Museet drivs av Leif Brost, en eldsjäl för bärnstenen som man ser i alla väder leta bärnsten längs de vackra Östersjöstränderna i Ljunghusen, Kämpinge och Falsterbo. Bärnstenen, vars ursprung är kåda, har samlats och bearbetats sedan stenåldern. Östersjöbärnstenen härrör från 30–50 miljoner år gamla träd av släktet pinus eller araucaria. Att kådan har härdat till bärnsten beror på att lättflyktiga föreningar i bärnstenen dunstat bort. På detta sätt har över 200 bärnstenssorter från olika träd och tidsperioder kommit till. Foto: Anna Maria Liljestrand. 2 Innehåll Foto: Lars Bygdemark Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Årsredovisningens olika avsnitt Målgrupper Vellinge kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till kommunens medborgare samt andra externa intressenter såsom kreditgivare, andra offentliga myndigheter samt leverantörer. Årsredovisningen har, med utgångspunkt med underlag från nämnder och förvaltning, producerats av SERKON i Vellinge AB på uppdrag av ekonomidirektör Åke Grönvall. Inledning I det första avsnittet beskrivs årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas viktiga händelser 2013 och vad som medborgarna får för sina skattepengar. Slutligen redogörs för kommunens organisation och en beskrivning av förändringsarbetet ”Förtjust i Vellinge”. Året i siffror Först i avsnittet finns en översikt i siffror över de fem senaste åren. Därefter redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Utfallet av drift- och investeringsbudget, noter (förklaringsposter) samt resultat/ ekonomisk ställning för kommunens balansräkningsenheter redovisas också här. Slutligen finns en beskrivning av gällande redovisningsprinciper samt förklaringar till vissa ekonomiska termer. Revisionsberättelse Sist i årsredovisningen finns revisionsberättelsen för 2013. Foto: Nils-Arvid Andersson Styrning och kontroll Detta avsnitt innehåller del 1 av förvaltningsberättelsen, som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisningen. I detta avsnitt redovisas måluppfyllelse för det kommunövergripande styrkortet, en bedömning av hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning samt en beskrivning av årets interna kontrollarbete. Medborgarservice Under respektive verksamhet finns en redovisning över vilken service kommunens verksamheter och bolag under året har levererat till medborgarna. Här beskrivs bl.a. årets händelser, utbud av verksamhet samt måluppfyllelse. Slutligen redovisas resultatet av SCB:s medborgarundersökning 2012. Vellinge och omvärlden Utvecklingen i Vellinge påverkas också av utvecklingen i omvärlden. I detta avsnitt finns ur Vellinge kommuns perspektiv en beskrivning av nuläge och utveckling för samhällsekonomi, befolkning, bostadsbyggande, näringsliv, arbetsmarknad och pendling. Avsnittet avslutas med en beskrivning av hur det lokala miljöarbetet bedrivs inom kommunen. Ekonomi och personal Detta avsnitt innehåller del 2 av förvaltningsberättelsen. Här beskrivs kommunens och kommunkoncernens resultat, ekonomiska ställning och utveckling. Vidare lämnas en redovisning av kommunens egna personalresurser. Årsredovisningens olika avsnitt 3 En kommun som växer Kommunalrådet har ordet Så har då ännu ett år gått och 2013 kan nu läggas till handlingarna. Än en gång har Vellinge kommun levererat ett bra resultat både vad gäller ekonomi och verksamhet. Jag är imponerad över vad vår organisation åstadkommer varje dag med begränsade resurser. Ett stort tack till er alla för en utomordentlig insats! Som många säkert vet är detta mitt sista bokslut som kommunstyrelsens ordförande. Efter att ha haft heltidsuppdrag som politiker i mer än 20 års tid, är det nu dags för nya krafter att ta vid. Det har varit en mycket stimulerande och intressant period där väldigt mycket har hänt och jag är glad över att få ha varit en del av en så professionell organisation. För andra gången kommer vi att använda vårt överskott till att delfinansiera utbyggnaden av Trelleborgsbanan. Det är naturligtvis olyckligt att Trafikverket har så dålig ordning på sina projekt att vi kan drabbas av så stora fördyringar. Vi har dock inte så mycket att välja på: projektet är påbörjat och det är mycket angeläget att det slutförs i tid. Så därför väljer vi att satsa ytterligare 36 Mkr ur vårt resultat för att utbyggnaden ska bli av. Min uppfattning är att vi nu går mot ljusare tider och då menar jag inte våren/sommaren. Nej, jag är övertygad om att den ekonomiska situationen är på väg att bli bättre och det behövs efter några magra år. Det betyder inte att vi inte har några utmaningar, tvärtom! På sikt har vi utmaningen med en åldrande befolkning som vi och alla andra kommuner behöver hantera. Hur ska verksamheten för våra äldre fungera? Vem ska driva den? Hur ska den finansieras? Dessa och andra frågor kräver svar för att skingra den osäkerhet som nu råder. På lite kortare sikt tror jag att vi själva är lite av en utmaning. Hela vår organisation, både den politiska - och tjänstemannaförvaltningen har mycket höga ambitioner. Vi har också inställningen att allt ska lösas nu, inget ska behöva vänta. Detta innebär att vi alltid har många projekt på gång samtidigt, så många att vi ibland riskerar att trötta ut oss. Vi upplever en frustration över att vi inte hinner med så mycket som vi vill. Här måste vi bli bättre på att prioritera, att inse att vi inte hinner eller klarar av allting med en gång. Vi måste acceptera att vissa saker behöver ta lite längre tid. Det behöver inta alltid vara negativt, ibland är det bra att vi hinner tänka igenom saker flera gånger. Avslutningsvis vill jag tacka för alla de år då jag fått förmånen att arbeta på heltid i vår organisation. Det är år jag ser tillbaka på med stor glädje och viss stolthet. En del uppdrag hoppas jag kunna behålla, så vi kommer säkert att ses i olika sammanhang. Med hopp om att vi alla kan se fram mot en härlig vår! Lars-Ingvar Ljungman Kommunstyrelsens ordförande Foto: Annika Lundh 4 Kommunalrådet har ordet Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto: Annika Lundh Året som gått Bland de händelser som inträffat 2013 kan särskilt nämnas: • Befolkningen i Vellinge kommun ökade under året 2013 med 192 personer och uppgick totalt till 33 807 personer. • Vellinge kommun har fått högsta möjliga rating av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s. Vellinge kommun får betyget AAA. • Fortsatt hög placering (nummer två) som bästa näringslivs kommun enligt Svenskt Näringslivs kommunranking. • En bredbandstrategi har tagits fram och beslutats i Kommunfullmäktige i september och ett kommunalt bredbandsbolag har etablerats under hösten. Målet är att 2014 ha ett bredbandsnät på plats i kommunen. • Arbetet med utbyggnad i V Ingelstad och Ö Grevie fortgår avseende pågatågsstationer, stationsmiljöer, planskildheter, nya gator och vägar samt bostäder. • Centrumutvecklingsprojekt har startats för förnyelse av centrum i Skanör, Höllviken och Vellinge. Både kommunen och Vellingebostäder AB har anställt särskild personal för ändamålet. Kommunfullmäktige har beslutat att avsätta 5 Mkr för projektet. • Kommunfullmäktige beslutade den 23 oktober om en avsiktsförklaring mellan Vellinge kommun och Sjöfartsverket avseende Falsterbokanalprojektet. Under 2014 ska detaljplanearbetet påbörjas samt ett förslag på projektorganisation och en kalkyl för projektarbetet tas fram. • Handlingsplan har tagits fram för skydd mot stigande havsnivåer med åtgärdsplaner 2015–2025, 2050 och 2100. Uppdraget är att söka erforderliga tillstånd/miljödom för genomförande av åtgärder på kort sikt. • Översiktsplan för Vellinge kommun 2010 med utblick mot 2050 har antagits. • Lokala miljömålsprogrammet håller på att förnyas. • Årligen mäter SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hur trygga och säkra Sveriges kommuner är i en öppen jämförelse. I år har Vellinge gått upp till åttonde plats (plats 13 år 2012). • Näst bästa skolkommun i landet enligt Lärarförbundets ranking. • Vellinge kom på tiondeplats i SKL:s skolranking för grundskolan 2012. • Uppförande av ny förskola i Arrie pågår. Beräknas vara färdig september 2014. • Ombyggnation av V Ingelstad skola och fritidsgård pågår. Färdigställs under våren 2014. • Utbildningsnämnden har beslutat inrätta karriärtjänster inom skolan och har beviljats statsbidrag motsvarande tio förstelärare. • Satsningarna på skolans digitalisering fortsätter och under året ska 1:1-konceptet för årskurs 7–9 eleverna slutföras. • Under våren genomfördes en utredning gällande framtida skolorganisation i Skanör och Falsterbo. • Vellinge kommun fick i maj en andra placering i kategorin årets skolmatskommun av White Guide Junior. Stora Hammar skola blev 3:a och Ängdala skolor 5:a i kategorin årets skolrestaurang. • Projektet med OB-förskola på Herrestorps förskola ska utvärderas under hösten. • Renoveringen av Sandeplanskolan har färdigställts och kostnaderna uppgår till 30 Mkr. • På Skanörs bibliotek har det införts en turistbyråfilial som bemannats under sommartid. • Ett förändringsarbete angående Falsterbo Strandbads användningsområde har påbörjats. • Planering och projektering pågår för ett nytt vård- och omsorgsboende och LSS-boende på Kronodalsområdet. • Projektering är klar för ombyggnad av Ljungklockan till korttidsboende för barn och ungdom, vilket kommer att medföra att Bäckahästen kan byggas om till LSS-boende. • En utredning av LOV inom hemtjänst och en utredning av ersättningsmodell för personer med mycket stora omsorgsbehov har gjorts. • En aktivitetspeng har införts till personer över 75 år. Detta Året som gått 5 för att starta upp ett långsiktigt preventivt och hälsofrämjande arbete. • Nytt gruppboende med 9 boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn har färdigställts i Falsterbo under hösten. • Inom individ- och familjeomsorgen har ökning skett av antalet barn- och ungdomsutredningar. • VA-plan och dagvattenutredning har tagits fram och är under politisk beredning. • Överklaganden har lämnats till länsrätten för laglighetsprövning gällande: - Kf §79 Beslut om bildandet av Vesab. Den överklagande parten har begärt inhibition av beslutet som avvisats av länsrätten vilket överklagats till kammarrätten i Göteborg, som avvisat överklagandet. - Kf §80 Budget 2014 avseende låneram till Vesab. - Kf §98 avseende borgensåtagande för Solblommans renovering. - Ks §102 avseende byggnation av kallbadhus i Skanörs hamn. En kommun med känsla för ekonomi! Så använde vi skattepengarna es k na si Andel intäkter i % av totala intäkter Andel intäkter i % av totala intäkter Övriga intäkter 18% Finansiella intäkter 2% Skatt 80% 6 Så använde vi skattepengarna ol a Fr G i 10 t id em G ,0 at o e 8k or ch ns , r Sk am ku pa at l r t ve ur te ke r r ut 6, jä , rä ksa 54 m dd m kr ni ng nin het g ss s 5, ys tjä 7 In n di t em st 1kr vid , n 4, -o et 51 ch to kr fa 4, m L 6 Ö iljeo SS 3k P vri M ol r m iljö it is g s 3,9 oc k v utb org 0k ild r e h n 2, st rks ad am ing 91k sb 1, r h yg et 8 gn 1, 9kr ad 32 0, kr 93 kr 0k r ,9 ol a/ fri ti Fö rs k Äl G ym ds he m 17 dr eo m so rg ol a G ru nd sk 15 ,9 23 ,7 8k 0k r r 100 kr i skatt till kommunen användes under 2013 så här: Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Organisation Kommunens samlade verksamhet • Avtal upprättats mellan kommunen och producenten. Med undantag för den politiska verksamheten bedrivs all verksamhet i Vellinge kommun till 46 procent av uppdragsföretag, friskolor inräknat samt 25 procent ”egen regi-företag”, d.v.s. egen verksamhet som finansieras via ”pengsystem”. Knappt 28 procent utgör ”övrig kommunal verksamhet”, som inkluderar såväl verksamhet som bedrivs av Vellinge kommun som köp av verksamhet från annan kommun. Cirka en halv procent finansieras via kommunala bidrag till föreningar. • Kommunen har huvudansvaret för att tjänsterna erbjuds Med kommunens samlade verksamhet avses den verksamhet kommunen bedriver i kommunkoncernen och i uppdragsföretag. Den kommunala koncernen utgörs av den kommunala förvaltningsorganisationen och kommunens koncernföretag. Ett uppdragsföretag är annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen 3:18 och 3:19 överlämnat ”vården” av en kommunal angelägenhet. Överlämnandet kan ske genom upphandling enligt Lag om offentlig upphandling, Lag om valfrihetssystem eller på annat sätt. Bland uppdragsföretagen ingår bl.a. kommunala entreprenader, d.v.s. företag som helt ägs av annan juridisk person än kommunen. För att en kommunal entreprenad ska föreligga gäller att: kommunmedborgarna. • Verksamheten skulle annars ha utförts i egen regi. Till kommunala entreprenader räknas inte verksamhet som köps av annan kommun. Detsamma gäller friskolor, eftersom de tillkommer genom avtal med staten. I organisationsbilden nedan visas kommunens samlade verksamhet med den andel av verksamheten under respektive nämnd som utförs av uppdragsföretag inklusive friskolor. Kommunens organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter. Fullmäktiges uppgift är framförallt att besluta om: - Nämndernas organisation och verksamhetsform. - Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar samt val av revisorer. - Mål och inriktning för verksamheten. - Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunens samlade verksamhet Valberedning KOMMUNFULLMÄKTIGE Valnämnd Revision Överförmyndare Utbildningsnämnd Nämnd gemensam medborgarservice Kommunstyrelse Miljö- och Byggnadsnämnd Omsorgsnämnd Uppdragsföretag 40% Uppdragsföretag 48% Uppdragsföretag 46% Uppdragsföretag 3% Uppdragsföretag 60% Organisation 7 Foto: Nils-Arvid Andersson Mandatfördelningen i kommunfullmäktige framgår av följande tabell: 19921994 19951998 19992002 20032006 20072010 20112014 Moderaterna 30 30 34 33 35 28 Centerpartiet 4 4 2 1 1 0 Folkpartiet 4 3 2 4 4 8 Kristdemokraterna 1 1 2 2 2 1 Miljöpartiet 1 1 1 1 0 2 Socialdemokraterna 8 10 7 7 6 5 Vänsterpartiet 0 0 0 0 0 0 Sverigedemokraterna 0 0 0 0 0 3 SPI 1 - 1 1 1 - Nya listan - - - - - 4 Beslut om ändrad politisk nämndorganisation fattades under 2010. Målet med organisationsförändringen var bl.a. att skapa bättre och utökad medborgarservice. Den politiska organisationen består idag av följande nämnder: • Kommunstyrelsen, verkställer ärenden från kommunfullmäktige och leder och samordnar förvaltningen, samt har uppsikt över nämndernas verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för tillväxt-, planerings- och näringslivsfrågor, samt för verksamheten inom balansräkningsenheterna Fastighet och Mark och exploatering. Vidare har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar i kommunen för ekonomi-, HR-, IT- och intern kontrollfrågor. Den egna driften av kommunens egen verksamhet (skolor, bibliotek, badhus etc) sorterar också under kommunstyrelsen. • Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk verksamhet. • Nämnden för gemensam medborgarservice tar hand om gemensam service för gator, parker, vatten och avlopp, kultur och fritid, renhållning, räddningstjänst kollektivtrafik samt färdtjänst. • Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för miljö- och livsmedelstillsyn samt bygglovshantering. • Omsorgsnämnden ansvarar för vård- och omsorgsfrågor, individoch familjeomsorg och kommunens arbetsmarknadsåtgärder. • Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och tillfredställande sätt. Vidare granskas om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som finns inom nämnderna är tillräcklig. • Valnämnden är lokal valmyndighet och fullgör kommunens uppgifter enligt bestämmelserna i Vallag och Folkomröstningslag. • Överförmyndaren har tillsyn över förmyndare, goda män och förvaltare. 8 Organisation Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Vellinge kommun har en sammanhållen förvaltningsorganisation, där kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för all personal inom kommunorganisationen. Även för personal i den verksamhet som sköts i egen regi. En utvecklad förvaltningsorganisationen trädde i kraft den 1 oktober 2013. Mer fokus kommer nu att läggas på tillväxtfrågorna. En särskild tillväxtavdelning har därför tillskapats under kommundirektören. Tillväxtavdelningen ska även hantera frågor som rör näringsliv och turism samt.ex.ploatering. Organisationsförändringen hade också till syfte att skapa en mer sammanhållen kärnverksamhet som återspeglar den politiska organisationen. Övrig verksamhet i kommunen sorterar nu under verksamhetsdirektören. Fokus för verksamhetsdirektören är att följa upp att kommunförvaltningen utför verksamhet i enlighet med de mål och planer som nämnderna beslutat om. Vidare att det sker en utveckling av verksamheten. I den kommunala koncernen ingår också de helägda kommunala bolagen Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB och Vellinge Stadsnät AB. Kommunens organisation ser idag ut enligt nedan. Organisationsöversikt Revision Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Plan Exploatering Näringsliv Turism Kommundirektör Ekonomi Vellinge Koncern AB Vellingebostäder AB Vellinge Exploaterings AB Stab IT Fastighet Säkerhet Kommunikation Upphandling Vellinge Direkt HR Verksamhetscontrolling Bolagsfrågor Ägarfrågor Vellinge Stadsnät AB Verksamhetsdirektör Nämndservice Avdelning Utbildning Avdelning Miljö och Bygg Avdelning Medborgarservice Avdelning Omsorg Utbildningsnämnd Miljö- och Byggnadsnämnd Nämnden för gemensam medborgarservice Omsorgsnämnd Produktionsutskottet Organisation 9 Förtjust i Vellinge Utvecklingsprogrammet ”Förtjust i Vellinge” har som syfte att skapa en spänstig organisation som är robust över tiden. Samtliga medarbetare ska känna att de har gemensamt uppdrag som utgår ifrån Vellinge kommuns värdegrund. ”Förtjust i Vellinge” har drivits i sex delprojekt. Dessa är 1. Vision och värdegrund 2. Ny budgetprocess 3. Arbetsformer, roller och ansvar 4. Varumärkes-, kommunikationsstrategi och grafisk manual 5. Hållbart ledarskap 6. Implementering av IT-strategin Delprojekten är nu genomförda och resultatet av programmet integrerat i det dagliga arbetet inom kommunen. Nästa steg är att ytterligare målgruppsanpassa kommunens tjänster och erbjudanden. Det är ett ständigt pågående arbete att anpassa förvaltningsorganisationen till nya krav och behov från kommuninvånarna. Under 2014 ska en ny styr- och planeringsprocess samt nytt beslutstödssystem implementeras. Foto: Annika Lundh 10 Organisation Vellinge kommuns årsredovisning 2013kommuns | Förvaltningsberättelse del 1 Vellinge årsredovisning 2013 Styrning och kontroll Foto: Annika Lundh Vellinge.se Styrning och kontroll 11 God ekonomisk hushållning Den kommunala verksamheten ska enligt Kommunallagen bedrivas med god ekonomisk hushållning i såväl ett kortsom ett långsiktigt perspektiv. Kommunerna ska därför ange finansiella mål och mål för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Det finansiella perspektivet tar sikte på kommunens finansiella ställning och utveckling. En utgångspunkt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär bl.a. att de löpande intäkterna ska täcka de löpande kostnaderna och att resultatet sett över tiden ska vara positivt. Ett underskott i ett årsbokslut ska återställas under de tre närmast följande räkenskapsåren. Ett sätt att utvärdera det finansiella perspektivet är att jämföra kommunens verksamhetskostnader med andra kommuner. Enligt ekonomisk statistik från Statistiska Centralbyrån, framgår att Vellinges verksamhetskostnader för år 2012 var 18,9 procent lägre än genomsnittet för riket och 10,2 procent lägre än genomsnittet för länet. Av kostnaderna för nio jämförda verksamhetsblock, så är kostnaden i Vellinge lägre än det vägda medelvärdet i riket för fem av dessa och jämfört med länet för sex av dessa. Jämförda kostnader är ej justerade p.g.a. olikheter i kommunernas struktur. Jämförelse andra kommuner 2012 (kr/inv.) Verksamhetsområde Politisk verksamhet Vellinge Riket*) Länet*) 602 812 692 Infrastruktur och skydd 3 186 4 287 3 928 Fritidsverksamhet 2 405 1 481 1 420 Kulturverksamhet 1 016 1 105 1 079 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 8 713 7 183 7 662 Utbildning 16 844 16 181 15 488 Äldre och funktionshindrade 10 618 19 353 15 719 1 301 3 282 3 123 284 1 760 972 44 969 55 453 50 083 Individ- och familjeomsorg Särskilt riktade insatser Summa egentlig verksamhet *) Vägt medelvärde Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Verksamhetsmålen ska vara tydliga och mätbara och målen ska anges med utgångspunkt från befintliga ekonomiska resurser. Verksamhetsmål och finansiella mål hänger alltså ihop för att god ekonomisk hushållning skall uppnås. I lagen anges inte hur kommunerna skall utforma god ekonomisk hushållning. Varje kommun förväntas med utgångspunkt från sina förutsättningar finna formerna för hur lagens ramverk skall tillämpas. I årsredovisningens förvaltningsberättelse skall finnas en utvärdering av om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. Vellinge har beslutat att 12 Styrning och kontroll balanserad styrning är den styrmodell som skall användas i kommunen för att beskriva god ekonomisk hushållning. Kommunens styrning Med anledning av bl.a. ny vision och förändrad politisk- och tjänstemannaorganisation, så har kommunens styrmodell reviderats inför 2013. Den politiska styrningen (vad) har även i fortsättningen skett genom styrkort. Däremot har förvaltningsstyrningen (hur) skett med hjälp av verksamhetsplanen. Denna har ersatt styrkorten på avdelnings- och verksamhetsnivå. Styrkort finns 2013 på två nivåer 1. Kommunövergripande nivå 2. Kommunstyrelse- och nämndnivå Framgångsfaktorerna i det kommunövergripande styrkortet kommer från de nyckelord som finns i kommunens vision. Målen i det kommunövergripande styrkortet, vilka har koppling till visionen, är långsiktiga inriktningsmål. I det kommunövergripande styrkortet definieras mätmetoder för de olika målen. Måluppfyllelsen på kommunövergripande nivå bedöms med utgångspunkt från att resultaten av genomförda mätningar förbättras över tiden. Kopplat till målen i det kommunövergripande styrkortet har det 2013 funnits uppdrag till Kommunstyrelse och nämnder. I dessa klargörs vad som ska göras för att Kommunstyrelsen och nämnderna ska kunna bidra till måluppfyllelsen i det kommunövergripande styrkortet. På kommunstyrelse- och nämndnivå kan målen vara på ett eller flera års sikt. Förutom mål som bryts ned från det kommunövergripande styrkortet, kan även egna verksamhetsmål här förekomma. Dessa har i så fall koppling till framgångsfaktorer i nämndernas egna planer. En bedömning görs i årsredovisningen av måluppfyllelsen för målen i det kommunövergripande styrkortet. Måluppfyllelsen i kommunstyrelsens och nämndernas styrkort ”summeras” då ihop. Tanken är, att uppnådd måluppfyllelse i dessa styrkort ska leda till förbättrade mätvärden för målen i det kommunövergripande styrkortet. Ett gott resultat uppnås då en hög grad av måluppfyllelse föreligger. Detta är också en indikation på god ekonomisk hushållning. I verksamhetsplanen konkretiseras sedan styrkortsmålen i insatser, vilka har till syfte att styra kommunförvaltningens arbete mot måluppfyllelse av styrkortsmålen. Insatser som berör egen regienheternas arbete omvandlas till styrkortsmål för dessa. Hur målen ska nås konkretiseras i en aktivitetsplan för varje mål. Inför 2014 har styrmodellen ytterligare förfinats. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Kommunövergripande styrkort 2013 Nedan lämnas en bild per 2013-12-31 över måluppfyllelsen för inriktningsmålen i det kommunövergripande styrkortet. Bedömningen av måluppfyllelsen bygger på förändringen mellan de två senaste mätningarna. Resultatet för vissa mätningar 2013 är i dagläget ej känt, utan publicering sker senare under 2014. Uppföljning av måluppfyllelse kommer framöver löpande att kunna följas i kommunens nya beslutstödssystem. = uppnått mål Framgångsfaktor Boendemiljö Demokrati genom inflytande Trygghet = ej uppnått mål Inriktningsmål Mätmetod Förklaring till mätmetod Mätresultat Verka för en god boendemiljö Nöjd-Region-Index, faktorn ”Bostäder” Medborgarnas bedömning av bostadssituationen i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Kommunen har förbättrat sig i de tre senaste undersökningarna, och deltar igen under 2014. 2012: 62 En positiv befolkningsökning på 1 % per år sett över tiden (5 år) SCB:s befolkningsstatistik Förändring av invånarantalet utifrån folkbokföringsstatistik. Under perioden 2009-2013 har befolkningen ökat med totalt 2,9 % eller 0,6 % årligen. 2009–2013 Verka för en förbättrad medborgardialog Nöjd-InflytandeIndex, faktorn ”Helheten” Medborgarnas bedömning av möjligheterna till inflytande i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Kommunen förbättrade sig något i den senaste undersökningen, och deltar igen under 2014. 2012: 46 Alla som bor eller vistas i kommunen ska känna sig trygga i livets olika skeenden Nöjd-Region-Index, faktorn ”Trygghet” Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Kommunen bedöms vara trygg (jmf. Skåne län 56, riket 60). 2012: 72 Polisens trygghetsindex Medborgarnas upplevda trygghet med ett värde för den totala problembilden på skalan 0-6 (desto lägre, desto tryggare).Vellinge upplevs fortsatt vara en trygg kommun. Ny mätning görs under 2014. 2013: 1,21 Svenskt näringslivs kommunranking Ranking av det lokala företagsklimatet. Baserat på två tredjedelar enkätsvar från företagare samt en tredjedel statistik över strukturella faktorer.Vellinge har näst bäst företagsklimat i landet. Ny mätning under 2014. 2013: 2 SKL:s Öppna jämförelser Företagsklimat, faktorn ”Totalt” Servicemätning av kommunernas myndighetsutövning gentemot företag.Vellinge deltog inte i 2011 och 2013 års mätningar. 2013: - Skolverket Andelen (%) elever i åk 9 som är behöriga till ett eller flera nationella gymnasieprogram. Andelen behöriga ökar. 2012/13: 97,6 Genomsnittligt meritvärdet för elever i årskurs 9. Meritvärdet ökar med drygt 10 poäng mellan 2012 och 2013. 2012/13: 237,3 Resultat för nationella prov i matematik och svenska (åk 3,6,9) samt engelska (åk 6,9). Andel (%) som uppnått kravnivån i samtliga delprov (åk 3,6), respektive genomsnittlig betygspoäng (åk 9). Ökning har skett inom samtliga mätområden. Resultatet i kolumnen till höger är en snittsiffra. 2012/13: 92,49 Nöjd-RegionIndex, faktorn ”Utbildningsmöjligheter” Medborgarnas bedömning av utbildningsmöjligheterna i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Kommunen deltar igen under 2014. 2012: 70 SKL:s Öppna jämförelser Kommunens ranking utifrån ett antal kunskapsindikatorer för grundskolan.Vellinge tappar 7 placeringar jämfört med föregående år. Ny ranking görs under 2014. 2013: 10 Bli den mest företagarvänliga kommunen i landet Företagarvänlig kommun ”Andel behöriga till gymnasiet” Skolverket En skola på mycket hög nationell nivå ”Betyg/meritvärde” Skolverket ”Resultat i nationella prov” Utbildning En skola som lär för livet Måluppfyllelse 2010: 60 + 0,6 %/år 2010: 44 2010: 72 2012: 1,24 2012: 3 2011: - 2011/12: 96,4 2011/12: 227,5 2011/12: 87,41 2010: 71 2012: 3 Styrning och kontroll 13 Framgångsfaktor Omsorg Fritid och kultur Personal Inriktningsmål En omsorg anpassad till brukarens behov och förutsättningar Ett brett utbud av aktiviteter Verka för att motiverad och kvalificerad personal arbetar inom kommunalt finansierad verksamhet i Vellinge kommun Mätmetod Förklaring till mätmetod Mätresultat Socialstyrelsens brukarbedömning för hemtjänsten, faktorn ”Helhetssyn” Socialstyrelsens enkätundersökning till brukare 65 år – w med hemtjänst. Procentuell andel som angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med hjälpen de erhåller.Vellinge bibehåller en hög nivå i 2013 års undersökning. 2013: 92 Socialstyrelsens brukarbedömning för särskilt boende, faktorn ”Helhetssyn” Socialstyrelsens enkätundersökning till personer 65 år – w i särskilt boende. Procentuell andel som angett att de är ganska nöjda eller mycket nöjda med hjälpen de erhåller.Vellinge förbättrar sig i 2013 års undersökning. 2013: 83 Nöjd-MedborgarIndex, faktorn ”Äldreomsorg” Medborgarnas bedömning av äldreomsorgen i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Vellinge förbättrar sig något i 2012 års undersökning. Kommunen deltar igen under 2014. 2012: 59 Nöjd-MeborgarIndex, faktorn ”Stöd till utsatta personer” Medborgarnas bedömning av kommunens stöd till utsatta personer enligt SCB:s Medborgarundersökning. 2012: 52 Nöjd-RegionIndex, faktorn ”Fritidsmöjligheter” Medborgarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen enligt SCB:s Medborgarundersökning. Bl.a. möjligheten att utöva idrotter samt tillgången på olika evenemang. 2012: 65 Nöjd-MedborgarIndex, faktorn ”Kultur” Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet enligt SCB:s Medborgarundersökning. Bl.a. avseende biblioteksverksamheten samt teater- och konsertutbudet. 2012: 61 Nöjd-MedarbetarIndex Kommunens medarbetarundersökning. Desto högre betyg, desto bättre. Förbättrat resultat 2012 jämfört med tidigare undersökning. Ny medarbetarundersökning genomförs under 2014. 2012: 3,76 Personalens utbildningsnivå (Skolverket, Socialstyrelsen) Skolverkets statistik över andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Omräknat till (%) av heltidstjänster. Mätt per den15 oktober. 2012: 89 2012: 92 2012: 77 2010: 58 2010: 51 Viss förbättring mellan 2010 och 2012. Kommunen deltar igen under 2014. 2010: 61 2010: 57 2010: 3,64 2011: 92 Uppgifter för utbildningsnivå inom äldreomsorg finns ej tillgänglig. Skatt 14 Styrning och kontroll Resultatet ska uppgå till minst 1 % av skatteintäkterna, sett över tiden (5 år) Resultatet i % i förhållande till skatteintäkterna Det samlade resultatet exklusive extraordinära poster för åren 2009–2013 ställs i relation till de samlade skatteintäkterna, netto för samma tidsperiod. Det faktiska resultatet uppgår till 221 Mkr, d.v.s. 3,4 procent av skatteintäkterna, netto. 2013: 3,4 % Resultat 0 i budget 2013 Resultat i bokslut 2013 Redovisat resultat i bokslut. 2013: +6,5 Mkr Oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet Uttagen kommunalskatt per skattekrona Kommunen har oförändrad utdebitering sedan 2006. 2013: 18,50 2012: 2,1 % Måluppfyllelse Foto: Leif Johansson För 18 av de 24 beslutade mätmetoderna uppnås måluppfyllelse, d.v.s. att mätvärdena har förbättrats över tiden. För fyra uppnås måluppfyllelsen ej och för två har det ej varit möjligt att mäta. Kommunstyrelsen anser, att då måluppfyllelsegraden vid mättillfället 2013-12-31 uppgår till 75 procent, så har god ekonomisk hushållning uppnåtts. Det konkreta arbetet med att uppnå inriktningsmålen sker ute i nämndernas verksamhet. De övergripande inriktningssmålen har därför i nämndernas styrkort omvandlats till uppföljningsbara mål i nämndernas styrkort. Arbetet under året med att uppnå måluppfyllelse hos nämnderna, redovisas i respektive nämnds årsredovisning. Vissa verksamhetsmål finns också redovisade under respektive verksamhet i avsnittet ”Medborgarservice”. I tabell nedan visas måluppfyllelsen för samtliga mål i nämndernas styrkort 2013. Nämnd Vid tertialuppföljningen per 30 april, i delårsrapporten per 31 augusti och i årsredovisningen har styrkort, verksamhet och ekonomi följts upp. Dessutom har interna kontrollplaner för kommunstyrelsen (både en kommunövergripande plan och en plan för kommunstyrelsens verksamhetsområde) och nämnderna beslutats under året. Inom kommunstyrelsens verksamhetsområde har följande granskningar gjorts under året: Uppfyllda mål Måluppfyllelse i% Kommunstyrelsen 7 6 86 Nämnden för gemensam medborgarservice 9 6 67 Omsorgsnämnden Kommunstyrelsen har enligt kommunallagen det samlade och övergripande ansvaret för den interna kontrollen i kommunen. Varje nämnd har dock det yttersta ansvaret för intern kontroll inom sina verksamhetsområden. • Anmälan av delegeringsbeslut. Antal mål Miljö- och byggnadsnämnden Intern kontroll 10 9 90 7 5 71 Utbildningsnämnden 10 6 60 Totalt 43 32 74 Rutinerna kring anmälan av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen och nämnderna har granskats. • Kvalitetsprojekt inom fritids- och kulturverksamheten. Sju ekonomiska och elva kvalitetsnyckeltal har valts ut. Vellinges prestationer har sedan jämförts med sju andra kommuner samt genomsnittet för Skånes och Sveriges kommuner. • Genomgång av kommunens attestreglemente med tillhörande tillämpningsanvisningar och rutiner. • Förstudie – Rutiner och hantering av bensinkort. • Utbetalning av verksamhetsbidrag till fristående huvudmän inom förskola och grundskola fungerar. Styrning och kontroll 15 Inom utbildningsnämndens verksamhetsområde har följande intern kontroll gjorts under året: Inom miljö- och byggnadsnämndens ansvarsområde har följande områden granskats: • Framtagande av IKT-rutiner i skolan. • Bygglov: Kvalitetssäkring av rutiner i bygglovsärenden och debi- • Processkartläggning av vikarietillsättningen inom skola, fritidshem och förskola i syfte att identifiera styrkor och svagheter. • Uppföljning av likabehandlingsplaner och rutiner för åtgärder och rapportering av kränkande behandling till huvudman. Inom omsorgsnämndens verksamhetsområde har den interna kontrollen omfattat följande områden: • Kontroll av förekomsten av genomförandeplaner i vård- och omsorgsboenden. • Kontroll av personalbemanning genom flygande bemanningskontroller på vård- och omsorgsboenden. • Kontroll av förekomsten av genomförandeplaner i alla pågående insatser inom individ- och familjeomsorgen. • Kontroll av att familjehemsutredningar under 2013 är genomförda enligt gällande rutin. Nämnden för gemensam medborgarservice har under året bedrivit följande intern kontrollarbete: • Kontroll av rutin för uppföljning av skötselnivå rörande grönytor och gator. • Kontroll av rutin för uppföljning av skötsel av väggrenar. • Kontroll av rutin för skötsel och underhåll av idrottsanläggningar och ytor. • Uppföljning av köptrohet mot upphandlad leverantör av media. • Kontroll av rutin för uppföljning av skötselnivå avseende pumpstationer och anläggningar • Kontroll av rutin för uppföljning av ledningsnätets funktion. • Kontroll av rutin för uppföljning av kommunikationsprocesser inom avfallshantering. 16 Styrning och kontroll tering av avgifter enligt taxa. • Bygglov: Handläggningstid. • Livsmedelslagen: Uppföljning av beslut om föreläggande. • Livsmedelslagen: Uppföljning mot kontrollplan av antal utförda inspektioner. • Livsmedelslagen: Säker kontroll avseende checklistors aktualitet. • Miljöbalken: Beslutskvalitet. Sex ärenden har granskats inom olika tillsynsområden. • Bostadsanpassningsbidrag: Uppföljning av beslut och handläggningstid. • Nybyggnadkartor: Handläggningstid Redovisade granskningar har under året avrapporterats till respektive nämnd. Granskningarna har delgivits berörda och ett arbete pågår med att åtgärda de noterade brister som framkommit i granskningarna. En samlad rapport över intern kontrollarbetet 2013 i kommunen har lämnats från ekonomidirektören till kommunstyrelsen den 16 januari 2014. Den samlade bedömningen är, att den interna kontrollen i kommunens verksamhet är tillräcklig. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Medborgarservice Foto: Annika Lundh Medborgarservice 17 En dag i Vellinge kommun … föds 1 barn … flyttar 5 personer till kommunen och 4 personer från kommunen … går 8 100 personer till sitt jobb … inpendlar 3 400 och utpendlar 10 600 personer kommunen … lämnas 1 900 barn på förskola … går 4 100 elever i grundskolan och 1 400 i gymnasiet … utförs ca 540 hemtjänsttimmar … klipps 2 000 kvm gräs av kommunens entreprenörer … hanteras 51 ton avfall … förbrukas 7 900 kbm vatten … inkommer 2 ansökningar om bygglov … besöker 300 personer Vanningen … görs 700 lån på kommunens bibliotek Foto: Leif Johansson: 18 En dag i Vellinge kommun Vellinge kommuns årsredovisning 2013 En kommun med stabilitet och visioner Politisk verksamhet ”Bästa möjliga livskvalité – för dig!” ”Låg skatt ger dig ökade möjligheter att själv bestämma vad du vill använda dina pengar till. Din frihet blir större.” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Årets händelser • Kommunstyrelsen och övriga nämnder har arbetat fram renhållning, räddningstjänst, kollektivtrafik, färdtjänst). Omsorgsnämnden svarar för vård- och omsorgsfrågor samt individ- och familjeomsorg utom själva driften av verksamheterna. Utbildningsnämnden svarar för all pedagogisk verksamhet utom själva driften av verksamheten. politiska planer för åren 2014–2015. • Kommunstyrelsen har beslutat att ta fram en utvecklingsstrategi för Vellinge kommun innehållande strategi för - Bostadsförsörjning - Utveckling av centrum och handelsplaner - Varumärkesutveckling - Utveckling av företagsklimatet - Att på ett ännu bättre sätt ta hand om våra ungdomar vad gäller sysselsättning • Det har under året genomförts ett antal medborgardialoger på olika orter i kommunen. Kvalitet Resultat av det politiska arbetet i kommunen mäts bl.a. genom SCB:s ”Medborgarundersökning”. I 2012 års undersökning ökade index jämfört med 2010 för de tre huvudområdena Nöjd-Region-Index (NRI), Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och Nöjd-Inflytande-Index (NII). Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass. Av de som svarade i undersökningen kan 81 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Vårt erbjudande Mål och måluppfyllelse Politisk verksamhet innefattar den verksamhet (inkl. stödverksamhet och stöd till politiska partier) som bedrivs i kommunfullmäktige, kommunens styrelser/nämnder/utskott och hos revisionen och överförmyndaren. Kommunfullmäktiges kommunövergripande mål anges i det kommunövergripande styrkortet. Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ, består av 51 ledamöter som utses vid allmänna val vart fjärde år. Kommunstyrelsen har 13 ledamöter, bereder och verkställer ärenden till kommunfullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter samt har uppsikt över nämndernas verksamhet. Under kommunstyrelsen finns förutom ett arbetsutskott, följande utskott: Valnämndens mål är att i genomförandet av val och folkomröstningar ge god service. Revisionen ska genom en effektiv revision samt deltagande i förändrings- och utvecklingsarbetet medverka till en effektiv kommunal verksamhet. Överförmyndaren ska ge en bra service åt de kommuninvånare som är i behov av nämndens tjänster. Lagbestämmelser och uppkommen praxis ska följas. Kommunstyrelsens och övriga nämnders verksamhetsmål beslutas av respektive nämnd och finns samlade i ett styrkort för varje nämnd. • Beredning för fysisk planering. Framtid • Utskott för frågor kring verksamhet som bedrivs i egen regi Val till EU-parlamentet ska genomföras den 25 maj 2014. Senare under året, den 14 september, ska också allmänna val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige genomföras. (produktionsutskottet). Valnämnden är lokal valmyndighet och ska fullgöra uppgifter enligt Vallagen och Folkomröstningslagen. Revisionen prövar om verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare prövas om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig. Överförmyndarverksamheten ska utöva en god tillsyn över legala förmyndares (föräldrar) och förordnade gode mäns och förvaltares förvaltning av underårigas respektive myndlingars egendom. Miljö- och byggnadsnämnden handlägger ärenden som rör miljö- och hälsoskydd, plan- och byggärenden samt bygglov. Nämnden för gemensam medborgarservice har hand om all gemensam service (gator, vatten och avlopp, kultur och fritid, Ekonomi Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 0,7 0,8 1,1 0,7 Kostnader 20,5 19,1 20,7 22,9 Driftnetto 19,8 18,3 19,6 22,2 Kostn/inv (kr) 591 544 580 650 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,7 Mkr Intäkter Överskottet på 2,6 Mkr beror till största delen på att kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov ej utnyttjats fullt ut 1,0 Mkr, lägre kostnader för förtroendevalda 0,5 Mkr samt ej tillsatt tjänst som kanslichef 0,5 Mkr. Politisk verksamhet 19 En vacker och tr ygg kommun Infrastruktur, skydd m.m. ”Genom noggrann och genomtänkt samhällsplanering sker fortsatt utbyggnad så att vi bevarar det värdefulla och unika i vår miljö.” ”Vi skapar goda förutsättningar för ett framgångsrikt företagande. Vår ambition är att vara den mest företagarvänliga kommunen i landet.” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Miljö och stadsbyggnad Årets händelser • Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050 har antagits. • Detaljplaner har antagits för bostäder främst i Skanör, Vellinge och Gessie samt för pågatågsstation och bostäder i Östra Grevie och V Ingelstad. • I samverkan med Trafikverket upprättas väg- och järnvägsplaner för ombyggnaden av Trelleborgsbanan. • Ett centrumutvecklingsprojekt har påbörjats för förnyelse av centrum i Skanör, Höllviken och Vellinge.Trädpolicy för marklov för trädfällning och ny taxa för trädfällning har utarbetats. • Ny infart till Vellinge centrum planeras. Planläggning och exploatering ska ske med hänsyn till den enskilde människans frihet. Den ska vidare främja en samhällsutveckling med goda levnadsförhållanden och en långsiktigt hållbar livsmiljö för medborgarna idag och för kommande generationer. Kvalitet Kvalitetskraven i verksamheten kopplas huvudsakligen till handläggningstid samt kravet på korrekta beslut som inte upphävs efter överklagande. Utveckling av rutiner sker kontinuerligt för att förbättra dessa båda delar. Mål och måluppfyllelse Styrkortet för Miljö och byggnadsnämnden anger bl.a. följande verksamhetsmål: Mål: Initiera kulturmiljövårdsprogram och upprätta naturvårdsplan. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Förberedande studier för att upprätta projektplan för kulturmiljöprogram ska påbörjas 2014. Arbetet med naturvårdsplanen fortskrider. • De lokala miljömålen har förnyats. • Program för energieffektivisering har antagits och ett Energioch klimatprogram har upprättats. • Framtagande av ett kulturmiljöprogram har initierats. Vårt erbjudande Medborgarna kommer främst i kontakt med denna verksamhet när det gäller bygglov och tillsyn av verksamheter, både när det gäller byggnation och miljö. Kommunens agerarande sker bl.a. utifrån Plan- och bygglagen och Miljöbalken. När ärendena handläggs tas hänsyn till den enskilda människans frihet, främjande av samhällsutvecklingen och en god långsiktig livsmiljö. Mål: Alla nämndens åtaganden i åtgärdsprogrammet för kom- munens miljömål ska vara påbörjade. Översyn av miljömålen. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Nya miljömål är under antagande. Med stöd av dessa ska arbetet med ett åtgärdsprogram påbörjas under våren 2014. Mål: Betryggande miljötillsyn och livsmedelskontroll. Uppfylla tillsynsplanen, nivåer och prioritering. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Tillsynsplan/kontrollplan för miljötillsyn och livsmedelskontroll har uppfyllts under året. Miljöstrategiskt arbete ska medverka till ett hållbart samhälle genom framsynt planering och genomarbetad tillståndsgivning som är rättvis och rättssäker. Mål: Minst 80 procent av överklagade beslut fastställs i första Verksamheten ska också främja en god byggnadskultur och boendemiljö med god tillgänglighet såväl i det offentliga rummet som i den enskilda bostaden. Arbetet ska främja människors hälsa och miljön, natur- och kulturområden ska skyddas och resurssnålt byggande ska säkerställas. 79 procent av antalet överklagade bygglovsärenden har fastställts i första instans. Samma siffra som 2012. I kommunens planverksamhet ingår att upprätta översikts- och detaljplaner samt utredningar och program för utveckling av bostäder, service, verksamheter, rekreationsområden, infrastruktur, skydd mot stigande havsnivå m.m. Detta ska ske i samspel med natur- och kulturvärden så att en attraktiv och konkurrenskraftig miljö uppnås. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! 20 Infrastruktur, skydd m.m. instans. Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Mål: Snabb handläggning av bygglov. Med ett genomsnitt för beslutat bygglov på 8 veckor (2 veckor lägre än lagkrav). Årets genomsnittliga handläggningstid är 4,8 veckor, klart under lagkravet. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Framtid Exploateringsverksamhet Den höga befolkningstillväxten som förväntas i Öresundsregionen fram till mitten av 2000-talet kommer att leda till ett fortsatt högt bebyggelsetryck i Vellinge kommun. Detta ställer stora krav på planering för att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling, så att kommunens attraktivitet och konkurrenskraft som boendemiljö bevaras. Syftet med exploateringsverksamheten är att utveckla kommunägd mark för bostäder, företagande etc. För detta genomförs projekteringar, entreprenader, markanvisningar m.m. För att möjliggöra ytterligare utbyggnader och möta effekter av klimatförändringar krävs fokus på planering för utbyggnad av kommunal service, spårtrafik, vägnät, ledningsnät samt skydd mot en stigande havsnivå. Kommunens roll som drivande i samhällsbyggnadsprocessen accentueras. Efterfrågan på bostäder inom kommunen förväntas bestå. Intresset för de östra kommundelarna ökar på sikt med persontågstrafiken. Kvalitet Utveckling av exploateringsavtal och projekteringsunderlag är ett pågående arbete för att garantera att i planer avsedda kvaliteter genomförs. Framtid Under planperioden kommer utbyggnad av V Ingelstad att fortsätta. Utbyggnaden i V Ingelstad är kopplad till att persontågstrafik kommer att startas på Trelleborgsbanan med stationer i V Ingelstad och Östra Grevie. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Antagna detaljplaner 8 10 7 12 Lagakraftvunna detaljplaner 6 13 4 12 Inkomna miljöärenden 908 898 849 1 000 Inkomna bygglov 873 839 879 800 Överklagade ärenden 36 51 38 45 - Varav bygglov 36 51 29 40 Antal Till stor del handlar exploateringsverksamheten även om att styra exploatering på privat mark inom kommunen, företrädesvis genom exploateringsavtal mellan kommunen och privata aktörer. Detaljplaneuppdragen ligger kvar på en i förhållande till kommunstorleken hög nivå. Under året har planläggning m m för pågatågstrafik krävt mycket resurser. Mark och Exploatering Årets händelser • Utbyggnad genom finplaneringen inom Skanörs Vångar • Försäljning av SPA-tomten i Ljunghusen. • Upprättande av exploateringsavtal avseende Östra Grevie och Prästgårdsparken m m. • Utbyggnad av Trelleborgsbanan. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 84 78 80 80 3 3 4 4 Mark, förvaltning, ha 467 467 489 467 Markreserv, ha 157 170 178 170 Antal Arrenden Exploateringsavtal Kommunens markinnehav kommer att variera under tiden och detta kommer bl.a. att visa sig i antal kvm markreserv. Teknisk verksamhet och Räddningstjänst Årets händelser • Utbyggnad har skett av gång- och cykelväg vid Kungstorpsvägen i Höllviken. • Arbetet med införandet av nya hastighetsgränser enligt fastighetsplanen fortsätter. Under året har förändringar genomförts i Höllviken. • Nytt avtal om elleverans innebär att endast förnybar el används inom verksamheten. Omställning till användning av energieffektiv LED-belysning har också påbörjats. • Falsterbobryggan har genomgått en omfattande renovering, Vårt erbjudande och i oktober lämnade Mark- och miljödomstolen tillstånd för Balansräkningsenhet Mark och Exploatering innehåller två verksamhetsgrenar: byggnation av badbrygga i Kämpinge. Förvaltning av mark Förvaltningen har två delar; arealmässigt består den huvudsakligen av mark för bestående verksamheter som golfklubbar, föreningar, förordnandeområden etc. Den mindre, men viktigaste delen, utgörs av förvaltning av markreserven. Denna äger kommunen för att utveckla till annan verksamhet som bostäder, företagande etc. • Till räddningstjänstverksamheten har en ny släckbil levererats till Vellingestationen, och den tredje (av sammanlagt fyra) FIPbilar (första insatsperson). Vårt erbjudande I verksamheten ingår att förvalta allmän platsmark; gator, vägar, gång- och cykelvägar, stränder, lekplatser, torg, parker och övriga grönområden. Ansvar för kollektivtrafiken, Skanörs hamn och räddningstjänsten ingår också. Medborgarna ska på ett kostnadseffektivt sätt erbjudas att vistas Infrastruktur, skydd m.m. 21 Foto: Bertil Göransson: i ett bekvämt, säkert, miljöanpassat och estetiskt tilltalande trafikrum. Vidare ska skapas välkomnande, gemensamma utemiljöer och mötesplatser med olika karaktärer, samt erbjuda attraktiva naturupplevelser som är tillgängliga för alla. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Enkätundersökningen ”Kritik på Teknik”, som genomförs vart tredje år, har genomförts under våren 2013. Resultaten för de olika områdena varierar, men är genomsnittligt en marginell förbättring. Kvalitet Verksamheten arbetar kontinuerligt med att hålla en god skötselnivå av hårdgjorda ytor, grönytor och stränder. Bortsett från räddningstjänstverksamheten bedrivs skötsel och underhåll genom att funktionsentreprenader upphandlas från externa entreprenörer. Arbetssättet innebär att kommunen ställer krav på vilken skötselkvalitet som skall uppnås. Därefter överlåts till entreprenörerna att avgöra hur de ska arbeta för att nå ställda krav. En viktig del av arbetet är att i samverkan med entreprenörerna analysera tillsynsrapporter samt inkomna felanmälningar 8 (23) och synpunkter från allmänheten. Under 2013 utökades uppföljningen av driftsentreprenaderna med egna kontrollrundor enligt upprättade rutiner avseende skötsel av grönytor och vägar samt renhållning. Mål och måluppfyllelse I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges följande verksamhetsmål för teknisk verksamhet: Mål: Infrastrukturen ska uppnå en högre skötselstandard för vägar, stränder och grönområden. 22 Infrastruktur, skydd m.m. Mål: Öka känslan av trygghet genom belysning på allmän platsmark. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Målet har beaktats vid genomförda upphandlingar av driftentreprenad av gatubelysningen och upphandling av reinvesteringar i befintliga belysningsanläggningar. Framtid Verksamheten verkar för att uppnå långsiktiga, hållbara lösningar som ger trygga och nöjda medborgare livskvalitet och valmöjligheter. Arbetet med att upprusta och energieffektivisera belysningsanläggningarna är utmaningar både ur prioriterings- och kompetensmässig synvinkel, då anläggningarna generellt sett är i dåligt skick samt att den tekniska utvecklingen inom detta område går snabbt. Framöver förväntas stora tillkommande ytor som medför att skötselkostnaderna för gatu- och grönytedrift, snöröjning och renhållning ökar. Exempel på aktuella områden är Skanörs vångar, Ö Höllviken, Ö Grevie och V Ingelstad. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Verksamhetsmått/nyckeltal Kvalitet Teknisk verksamhet I Svenskt Näringslivs kommunranking mäts kommunernas arbete med näringslivsfrågor. Vellinge förbättrade 2013 sin placering från en tredje plats till en andra plats. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Klippt gräs 721 741 732 729 Mål och måluppfyllelse Buskage 237 239 234 238 I kommunstyrelsens styrkort anges följande verksamhetsmål: Asfaltvägar 119 120 123 121 Grusvägar 9 9 9 9 Gång- cykelväg, asfalt 54 57 58 58 Gång- cykelväg, grus 58 59 59 60 Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Brandutryckningar 61 60 62 50 Trafikolyckor 48 40 41 50 Sjukvårdslarm 37 75 87 60 Övriga insatser 126 125 88 120 61 70 40 60 Kvm tusental Räddningstjänst Antal Mål: Genomföra de prioriterade åtgärderna i samverkan med näringslivet enligt framtaget åtgärdsprogram för ökad nöjdhet. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Arbetet har fortsatt med att genomföra handlingsprogrammet. Mål: En risk- och sårbarhetsanalys ska genomföras. Tillsyner Övrig infrastruktur Turism, näringslivs- och EU-verksamhet samt krisberedskap/ säkerhet. Årets händelser Måluppfyllelse: Målet är uppnått! En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har beslutats. Framtid Inom näringslivs- och turismområdena behöver ett fördjupat samarbete utvecklas med företagsnätverken med syfte att förbättra det lokala företagsklimatet, stimulera en ökad produktion och konsumtion av lokala varor och tjänster samt att utveckla nya turistattraktioner. Ekonomi – totalt infrastruktur Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 25,2 24,2 24,5 20,8 Kostnader 104,0 102,4 102,9 103,0 Driftnetto 78,8 78,2 78,4 82,2 Kostn/inv (kr) 2 352 2 326 2 319 2 407 Investeringar 17,8 21,6 30,7 45,9 Mkr • Fortsatt genomförande av handlingsprogram för förbättring av den kommunala servicen till näringslivet. • Projektanställning av en projektledare för centrumutveckling av kommunens tre huvudorter. Initiering av samverkansprocesser mellan näringsliv, fastighetsägare och kommunen. • Söderslättssamarbetet inom turismutveckling kompletteras med fördjupad samverkan inom Malmö-Lund regionen. Intäkter • En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har antagits och expedierats till Länsstyrelsen. • Risk- och sårbarhetsanalyser med tillhörande planer har färdigställts för ”Ofarbar bro över Falsterbokanalen” och för ”Falsterbo Horse Show-veckan”. Vårt erbjudande I verksamheten ingår att arbeta för strategisk hållbar näringslivsoch turismutveckling, EU-samordning samt internationella kontakter. En viktig del i detta arbete är att skapa förutsättningar för ett vitalt och livskraftigt lokalt/regionalt näringsliv. Detta sker i dialog med företagarföreningar och enskilda företagare. En stor del av företagandet är knutet till besöks- och servicenäringen. Det är viktigt att kommunen skapar levande delregionala centrum så att företag vill etablera sig i våra olika tätorter. I verksamheten ingår också att ansvara för hanteringen av samhälleliga krissituationer. Verksamhet infrastruktur visar totalt ett överskott mot budget på 3,8 Mkr. Verksamheten inom balansräkningsenhet Mark och exploatering genererar ett överskott på 2,5 Mkr, vilket beror på intäkter från avslut av exploateringsområden. Anslaget för näringslivs- och centrumutveckling ger också ett överskott med 1,2 Mkr. Dessa medel kommer att överföras till 2014. Årets investeringar redovisar överskott med 15 Mkr mot budget. Överskottet hänför sig till budgeterade men ej genomförda investeringsprojekt för den tekniska verksamheten. flera av investeringsprojekten under planering/ projektering och beräknas utföras under kommande år. Som exempel kan nämnas invallning Skanör Falsterbo samt belysning. Av årets investeringsutgift avser 17,7 Mkr markförvärv. Det största av dessa är Lilla Hammar 1:22 m fl med 16,8 Mkr. Andra större projekt har varit ombyggnad av Kungstorpsvägen med 4,4 Mkr, belysningsarmatur 2,8 Mkr samt brandbil Vellinge med 2,3 Mkr. Infrastruktur, skydd m.m. 23 En kommun med aktiv kultur Fritid och kultur ”Ett brett utbud av olika aktiviteter och en fantastisk natur garanterar att din fritid och rekreation blir något utöver det vanliga” Ur ”Vision för Vellinge kommun” rikt utbud av kulturaktiviteter för alla åldrar arrangeras under året av både föreningar, entreprenörer och kommunen. För äldre på vård- och omsorgsboenden genomförs särskilda ”kultur i vården” aktiviteter. Årets händelser Kvalitet • Ombyggnad av fyra omklädningsrum i Gyahallen har slutförts Undersökningar av kundnöjdheten inom fritids- och kulturverksamheterna genomförs regelbundet för att identifiera förbättringsområden avseende service och tillgänglighet. Resultatet av undersökningarna ligger till grund för förbättringsåtgärder. under året. • Ett förändringsarbete avseende Strandbaden har påbörjats. • Förberedelse har gjorts för att införa en ny biblioteksportal, som innebär en utökning av bibliotekens digitala tjänster. ”Sjösättning” görs under 2014. • På Skanörs bibliotek har startats upp en turistbyråfilial som bemannas under sommartid. Mål och måluppfyllelse I Nämnden för gemensam medborgarservices styrkort anges följande verksamhetsmål för Fritid och Kultur: Vårt erbjudande Kommunens idrottsanläggningar används flitigt av det ideella föreningslivet. Vanningen är öppet för allmänheten och hemvist för simklubben. Badet har en tydlig friskvårdssatsning med bad, massage, sjukgymnastik och styrketräning. Vanningen har blivit ansvarig enhet för kommunens vattensäkerhet. Badenheten på Månstorps Ängar erbjuder en simbassäng i kommunens östra delar. Den är öppen för allmänheten men används även till babysim, vattengympa samt rehab för äldrevården. För ungdomar fungerar fritidsgårdarna som mötesplatser där olika aktiviteter erbjuds. Under kvällar och nätter finns en aktiv fältgrupp i kommunen. Kontantbidrag ges till föreningar i form av lokalt aktivitetsstöd och administrations- och instruktörsbidrag. Även andra organisationer som t.ex. Falsterbo Horse Show, Fotevikens Maritima Centrum och Falsterbonäsets Museiförening får bidrag till sina verksamheter. Kommunens största bidrag till det ideella föreningslivet är tillgången till idrottssanläggningarna, där ungdomsföreningarna erbjuds att nyttja idrottslokalerna avgiftsfritt. Folkbiblioteken i kommunen är en unik mötesplats. Biblioteken vänder sig till alla åldrar och erbjuder besökare hög service i form av ett brett och varierat utbud av olika medier, information, aktiviteter och kvalificerad personal. Kulturskolan erbjuder ett större och bredare utbud av aktiviteter inom kulturområdet. Den är en frivillig verksamhet som vänder sig till de som går i grund- och gymnasieskola. Falsterbo konsthall visar årligen ca tio utställningar. Två konstpedagoger bedriver en unik handledande och uppsökande verksamhet i förskolan och på vård- och omsorgsboenden. Årligen genomförs den populära sandskulpturtävlingen. En årlig kulturgaranti finns för 3-, 6-, 9-, 12- och 15-åringar. Ett 24 Fritid och kultur Mål: Öka tillgänglighet och service inom kultur- och fritidsverk- samheten utifrån ett medborgarperspektiv. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Med anledning av resultatet av genomförda enkätundersökningar har förbättringsåtgärder i verksamheten genomförts. Foto: Nils-Arvid Andersson Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto: Leif Johansson Ekonomi Mål: Ha ett brett utbud som attraherar lika många flickor som pojkar. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Intäkter 10,9 10,8 11,6 12,3 Kostnader 97,3 107,7 109 106,7 Driftnetto 86,4 96,9 97,4 94,4 2 578 2 883 2881 2 765 0,6 21,2 3,3 4,7 Mkr Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Inom fritidsverksamheten är det en jämn fördelning mellan könen i föreningarnas verksamhet som bedrivs i kommunens lokaler. På Kulturskolans kurser är det fler flickor än pojkar. Olika åtgärder kommer att göras för att öka antalet pojkar i verksamheten. Kostn/inv (kr) Investeringar Framtid En fritidsplan bör utarbetas för fritidsverksamheten. Teknikutvecklingen är viktig för att för att erbjuda medborgarna en bättre service. Exempelvis kan bättre service på biblioteken erbjudas låntagarna på kvällar och helger om ett inpasseringssystem som inte är avhängigt av bemanning kan användas. Att tillgängliggöra bland annat entré, trösklar och toalett på konsthallen skulle bidra till större användarvänlighet än det är idag. Årets investeringsutgifter uppgår till 3,3 Mkr vilket är 1,4 Mkr lägre än budget. Det största investeringsprojektet under året är ombyggnaden av omklädningsrum i Gyahallen på 2.5 Mkr. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Besökare Vanningen 95 81 101 105 Besökare bibliotek 370 345 378 375 Utlån 248 214 255 255 2 4 4 Antal, tusental Utlån E-böcker Besök på webben (bibl) 37 47 48 34 Besök på konsthall 14 19 16 17 Guidade visningar konsthall, antal 65 82 112 90 618 610 700 700 Musikskolan, antal elever Fritid- och kulturverksamheten redovisar ett underskott på 3,0 Mkr. Kostnaderna för skötsel- och underhållsentreprenaden av fritidsanläggningar blev 2,4 Mkr lägre än budgeterat efter gjord upphandling. På Strandbaden blev underskottet 2,3 Mkr och på ridanläggningarna blev underskottet 0,7 Mkr. Kommunens åtagande i samband med Falsterbo Horse Show visar ett underskott med 0,9 Mkr. Fritid och kultur 25 En kommun med fokus på kunskap och valfrihet Pedagogisk verksamhet ”Det är viktigt att våra barn får en bra start i livet. Därför satsar vi på en skola i toppklass, en skola som lär för livet.” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Årets händelser • Utbildningsplan för 2014–2015 har antagits av kommunfullmäktige. • Följande byggprojekt har genomförts under året: - Renovering av Sandeplanskolan har färdigställts. - Skolgården på Ljungenskolan har färdigställts. - Nybyggnationen av en ny förskola i Arrie har påbörjats. - Projekteringen av om- och tillbyggnad av Herrestorps skolan har påbörjats. • Utbildningsnämnden har under hösten inrättat åtta förstelärartjänster inom grund- och gymnasieskolan. • Satsningarna på skolans digitalisering fortsätter och under året har 1:1 för åk 7–9 eleverna genomförts. Samtliga pedagoger i åk 4–9 får tillgång till utbildning genom Skola 2025 för att implementera 1:1 satsningen samt utbildningsnämndens IKT-plan. • Den nya lärportalen Vklass har implementerats på samtliga skolor. • Skolledare och lärspridare från samtliga kommunala skolor har deltagit i TänkOM utbildning som fokuserar på kunskapssyn, pedagogik och ett omdefinierat lärande. • Fritidspedagoger från samtliga enheter har deltagit i utbildningen offensiva fritidshem med fokus på hur verksamheten kan utvecklas såväl vad gäller innehåll och metoder. • Kartläggning av befintliga behörigheter och lärarkompetenser har genomförts inför kravet på lärarlegitimation 2015. • Kompetensutvecklingsinsatser inom betygssättning med fokus på formativ bedömning har fortsatt under året. • Samtliga kommunala förskolor och grundskolor har kvalitetsgranskats av externa granskare under året. • Vellinge kommun fick i maj en andra placering i kategorin årets skolmats-kommun av White Guide Junior. • Ernst & Young genomförde under våren en utredning gällande framtida skolorganisation i Skanör och Falsterbo. • Vellinge kommun deltar, tillsammans med ytterligare 41 kommuner, i SKLs matematik projekt ”Pisa 2015”. Under året Under 2012 och 2013 pågår ett projekt som erbjuder barnomsorg på obekväma tider. Verksamheten är förlagd till en kommunal förskola i Vellinge tätort. Detta projekt har utvärderats hösten 2013 och förlängts under 2014. Kommunen har tolv grundskolor, varav sju i kommunal regi. Förskoleklass för sexåringar och fritidshem 6–12 år är integrerade i samtliga grundskolor. Alla skolor, utom en, har en organisation som erbjuder skolgång på samma skola för åldrarna 6–16 år, en integrering som har flera pedagogiska fördelar. Kommunen har även särskoleverksamhet med grundsärskola. Gymnasiestudier kan ske antingen vid kommunens egen gymnasieskola eller andra gymnasieskolor i Skåne, såväl kommunala som fristående. Elever i särskola har möjlighet till gymnasiestudier i Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar kommunala eller fristående skolor utanför kommunen. Vuxenutbildning erbjuder studier på såväl grundskole- som gym260 nasienivå samt möjligheter att delta i kurser i andra kommuner. 250 Inom vuxenutbildningen i Vellinge finns även Svenska för 240 invandrare (SFI) och Särskild utbildning för vuxna. 230 220 Kvalitet 210 Med hjälp av bland 2009 annat kvalitetssäkringsverktyget Qualis 2008 2010 2011 2012 2013 genomförs det systematiska kvalitetsarbetet tillsammans med Flickor Pojkar styrkort och riktade uppföljningar inom både kommunal och fristående verksamhet. Det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för det planerade och framtida skolutvecklingsarbetet. Utbildningsnämnden fastställde i april en reviderad rutin för uppföljning inom utbildningsområdet. Kunskapsresultat Det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 läsåret 2012/2013 var 239,6. Detta är en kraftig förbättring jämfört med föregående år då meritvärdet var 228, 9. Genomsnittet i riket 2013 var 212,41. Därmed redovisar Vellinge en betydligt högre ökning av meritvärdet än genomsnittet i riket. Meritvärde åk9 Vellinge/Riket Meritvärde åk9 Vellinge/Riket ska operativa mål för matematikundervisningen utformas. • Utbildningsnämnden beslutade i slutet av året att förlänga projektet med OB-förskola tom 2014-12-31 i avvaktan på att 240 möjligheterna att erbjuda även nattomsorg utreds ytterligare. 230 220 Vårt erbjudande Barnomsorgen omfattar förskola 1–5 år, pedagogisk omsorg/ familjedaghem 1–5 år och allmän förskola 3–5 år. I verksamheten ingår även skolbarnsomsorg i form av fritidshem 6–12 år. Kommunen har totalt 24 förskolor varav 19 drivs i fristående regi. Syftet med verksamheten är att erbjuda en pedagogisk verksamhet som stimulerar och uppmuntrar barnets utveckling och lärande. 210 210 2009 2010 Vellinge 2011 2012 2013 Riket Flickorna forsätter att uppvisa ett högre meritvärde än pojkarna. 1 26 Pedagogisk verksamhet 2008 Skolverkets hemsida 2013-08-30 Vellinge kommuns årsredovisning 2013 I 2013 års2 jämförelser rankades Vellinge kommun på tionde plats. Detta är en försämring jämfört med 20123 då Vellinge kom på tredje plats. Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar Meritvärde åk9 Flickor/Pojkar 260 Rankingen sker i relation till andra kommuners resultat. Detta innebär att även om Vellinge kommun har förbättrat sitt resultat inom något område kan rankingen försämras om andra kommuner har förbättrat sig mer. På motsvarande sätt kan ett försämrat resultat leda till en bättre ranking om andra kommuner försämrat sig mer. 250 240 230 220 210 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Pojkar Flickor Resultaten av de nationella proven i årskurs 3 har förbättrats jämfört med föregående år. Andelen godkända elever per delprov ligger runt 90 % i matematik och 95 % i svenska. I likhet med föregående år visar Vellinge kommun sämre resultat vad gäller andelen elever som uppnått godkänt på samtliga delprov i respektive ämne. Resultatet är drygt 70 % i matematik och 80 % i svenska. I matematik uppnår pojkar och flickor i stort samma kunskapsresultat men i svenska når 85 % av flickorna godkänt på samtliga delprov jämfört med 72 % av pojkarna. Mellan 2012 och 2013 har Vellinge kommun tappat i ranking inom samtliga kriterier utom två, andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen samt andelen elever som nått minst G i ämnesproven i åk 9 i svenska. Det kriterium där Vellinge kommun har tappat mest i ranking är avvikelsen från det modellberäknade värdet (SALSA) vad gäller andelen elever som nått målen i samtliga ämnen. Vidare har Vellinge en låg ranking vad gäller resultaten för de nationella proven i årskurs 3. Då jämförelsen avser resultatet från 2012 är det första året dessa kriterier är med i rankingen varför en jämförelse med tidigare år inte är möjlig. Meritvärde åk9 Vellinge/Riket Provbetyg svenska NP6 och NP9 240 NP6230 220 210 210 Flickor Totalsumma 30% 20% 2008 10% 0 NP9 Pojkar 40% 2009 2010 2011 Vellinge A B 2012 2013 Riket C Flickor D E Pojkar F G Totalsumma 40% 30% I och med övergången till Qualis enkätverktyg från och med läsåret 2013/2014 kommer Vellinge kommun ha möjlighet att rapportera in elevers upplevelser till SKLs öppna jämförelser för grundskolan. Uppföljningen består av sju enkätfrågor till eleverna i årskurserna 5 och 8. Resultatet ska rapporteras in under sommaren 2014. Jämförelse med andra kommuner kommer att göras i SKLs öppna jämförelser 20154. Tillsyn fristående förskolor Vellinge kommun har tillsynsansvaret för de fristående förskolor som bedriver verksamhet inom kommunen. Ett led i detta arbeta är att årligen genomföra verksamhetsbesök på förskolorna. 20% 10% 0 Brukarenkäter Enkätundersökningar genomförs årligen för föräldrar med barn i förskola och/eller grundskola i kommunal och fristående regi. Från och med 2013 kommer Qualis-enkäter att användas för samtliga enheter. Enkäterna genomfördes under november och december. A B C D E F G Denna trend fortsätter i både årskurs 6 och 9 där en betydligt högre del av flickorna når högre betyg på de nationella proven i svenska. Denna utveckling syns inte i matematik och engelska, där uppnår pojkar och flickor i stort samma kunskapsresultat. Öppna jämförelser SKLs öppna jämförelser för grundskolan gör det möjligt för Vellinge kommun att jämföra sin kvalitet med övriga kommuner. Inför 2013 har det utarbetats nya rutiner för tillsyn av de fristående förskolorna. Det har tagits fram ett standardiserats tillsynsprotokoll med fokus på läroplanens målområden. Efter genomförd tillsyn upprättas ett tillsynsbeslut för varje enhet. I beslutet framgår eventuella brister med hänvisning till gällande lagrum samt vilka ingripande Vellinge kommun tillämpar. Tillsynsbesluten rapporteras till utbildningsnämnden löpande enligt gällande rutiner för delegeringsbeslut. 2 Avser läsåret 2011/2012 3 Avser läsåret 2010/2011 4 Öppna jämförelser 2015 avser läsåret 2013/2014 Pedagogisk verksamhet 27 Ordinarie tillsyn har genomförts vid samtliga förskolor under året. Vidare har det även genomförts en riktad tillsyn mot Villa Lundia Montessoriförskola. De vanligast förekommande bristerna utifrån de genomförda tillsynerna är: • Rutiner för systematiskt kvalitetsarbetet • Pedagogisk dokumentation av barnets utveckling och lärande • Rutiner och metoder för att stödja barn utveckling i såväl sitt modersmål som i svenska språket. I oktober anordnade utbildningsavdelningen en utbildningsdag i systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsverktyget Qualis för de fristående förskolorna. En sammanställning av resultatet från tillsynen av de fristående förskolorna samt en handlingsplan för ökad kvaliteten och måluppfyllelsen av förskolans läroplan redovisades för utbildningsnämnden vid årets slut. Kundvalsmodell Den kundvalsmodell som möjliggör för barn/elever och vårdnadshavare att välja förskola och skola reviderades inför inskrivningen av barn i förskoleklass hösten 2013. Mål och måluppfyllelse I Utbildningsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål för pedagogisk verksamhet: Mål: ”Ditt skolval” som säkerställer att barnomsorg och skola Mål: Formulera operativa mål för ökad måluppfyllelse för eleverna i matematik. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Operativa mål har formulerats. Mål: Andelen elever i årskurs 5 och 8 som i SKLs ”Öppna jämförelser” svarar att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära mer ska överstiga rikssnittet. Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Någon nationell jämförelse för årskurs 5 och 8 var ej möjlig att göra för läsåret 2012/2013. Blir möjligt först för läsåret 2013/2014. Mål: Varje grundskola ska genomföra minst ett projekt där omdefi- nierat lärande (SAMR nivå 3) sker med hjälp av digitala verktyg. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Projekt har genomförts på samtliga skolor. Mål: Öka andelen lärare i grund- och gymnasieskolan som har ämnesbehörighet i det/de ämnen de undervisar i. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Ämnesbehörigheten har ökat. Mål: Premiera duktiga pedagoger. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Duktiga pedagoger premieras med hjälp av framtagna riktlinjer och kriterier för individuell lönesättning inom skolans verksamheter. erbjuds nära hemmet ska utvärderas och vid behov revideras. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Utvärdering och revidering är genomförd. Mål: Förbättrade resultat i föräldraenkät förskola och grundskola. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Enkätresultaten har förbättrats. Mål: Andelen elever i årskurs 5 och 8 som svarar att de känner sig trygga i skolan i SKLs ”Öppna jämförelser” ska överstiga rikssnittet. Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Någon nationell jämförelse för årskurs 5 och 8 var ej möjlig att göra för läsåret 2012/2013. Blir möjligt först för läsåret 2013/2014. Mål: Ökad måluppfyllelse vad gäller elevers resultat. 100 % av grundskoleeleverna är behöriga till gymnasiet. Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Elevernas måluppfyllelse har ökat vad gäller nationella prov, meritvärde samt gymnasiebehörighet. Däremot uppnås inte målet på 100 % behörighet. 28 Pedagogisk verksamhet Framtid Från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som nyanställs ha legitimation för att få bedöma och sätta betyg. Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation fullt ut för alla med undantag för särskolan där kravet inte införs förrän 2018. Införande av lärarlegitimation och nya behörighetskrav för pedagoger kommer att medföra krav på ökade kompetensutvecklingsinsatser. Utbildning för grundläggande lärarbehörighet sker genom studier finansierade av den enskilde. Skärpta krav avseende behörighet och legitimationsinförandet kommer att på sikt öka utmaningen gällande personalförsörjning. Vissa kategorier av ämneslärare kommer framöver att vara svåra att rekrytera. Läsåret 2013/2014 har Malmö högskola utlokaliserat en handledarutbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng till Vellinge. 25 lärare har antagits till utbildningen. Fortsatt satsning inom området informations- och kommunikationsteknik kommer att ske de kommande åren. 1:1 satsningen ska utvidgas och även omfatta årskurserna 4–6 år 2015. Handlingsplanen för grundskoleelevernas IKT- Vellinge kommuns årsredovisning 2013 kompetens utgör ett viktigt styrinstrument i detta arbete. 2014 planerar Skolinspektionen genomföra regelbunden tillsyn inom samtliga skolformer i Vellinge kommun. Inom skolmåltiden ska andelen ekologisk och klimatanpassad mat öka ytterligare och skolrestaurangerna ska enligt den pedagogiska planen arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling. Personalen ska erbjudas kompetensutveckling för ökad kunskap inom området. Vellinge kommun har erhållit projektmedel från Region Skåne till projektet ”100 % ekologiskt”. Vellinge kommun är en av de deltagande kommunerna i IFOUS (innovation, forskning och utveckling i skolan) forskning om digitaliseringen i skolan. Forskningen ska bland annat undersöka hur IKT verktygen påverkar lärandet samt hur kan pedagogiken förändras och utvecklas med hjälp av verktygen. Vellinge kommun deltar i SKLs matematiksatsning PISA 2015 som syftar till att öka elevernas måluppfyllelse i matematik. Hösten 2013 formulerade styrgruppen operativa mål för att öka andelen elever med högsta betyg i matematik samt minska andelen med lägst betyg. Arbetet med att utöka samarbetet med socialtjänsten har påbörjats och elevhälsochefen träffar socialtjänsten regelbundet. Ett exempel på samverkan är karläggningen av nyanlända. Framtida lokalbehov Lokalbehov avseende förskola och skola varierar mycket i kommunens olika delar. Befolkningsutvecklingen över tid pekar på ett ökat lokalbehov i kommunens norra och östra delar. Både Herrestorpsskolan och Södervångskolan har i dagsläget fler elever än lokalerna är dimensionerade för. En utbyggnad av Herrestorpsskolan är nödvändigt för att möta det ökade elevantalet. I kommunens norra del kommer behovet av platser i förskolan att öka. Nya förskolor planeras i både Arrie och Månstorp. Vad gäller skolplatser och skollokaler Falsterbo/Skanör så uppvisas ett lokalöverskott, totalt sett. Utbildningsnämnden gav under våren Ernst & Young i uppdrag att utreda skolorganisationen i Skanör/Falsterbo samt ge förslag på långsiktiga lösningar. Detta har resulterat i att Skanör-Falsterbo Montessoriskola från och med läsåret 2013/2014 bedriver delar av sin verksamhet på både Tångvalla skolan och Skanörs skola. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 1 971 1 943 1 883 1 919 47 42 34 47 1 901 2 020 2 058 1 892 460 489 473 457 3 971 4 014 4 065 4 150 Grundsärskola 28 26 25 28 Gymnasieskola 1 471 1 449 1 403 1 402 17 18 21 22 221 207 218 211 TOTALT 10 087 10 208 10 180 10 128 Egen regi 6 545 6 006 5 782 5 626 Andel i % 65 59 57 56 3 542 4 202 4 398 4 502 35 41 43 44 Prestation Förskola Pedagogisk omsorg/ familjedaghem * Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasie-särskola Vuxen-utbildning Annan regi Andel i % *) Inkl. vårdnadsbidrag Utfallet för antalet barn och elever för 2013 är 10 180 st. Jämfört med 2012 är detta en minskning med 28 barn/elever. Jämfört med budget är antalet barn/elever 52 fler än budgeterat. Ökningen jämfört med budget är framförallt inom fritidshem som redovisar en ökning med 166 barn. Precis som i bokslut 2012 beror ökningen på att inskrivningsgraden på fritidshem har ökat samt att barnantalet i årskursena f-6 har ökat. Förskola minskar med 36 barn jämfört med budget och minskningen sker framförallt i ålderskategorin 4–5 år. Pedagogisk omsorg/familjedaghem minskar med 11 barn jämfört med budget. Antalet familjer som tar ut vårdnadsbidrag minskar också med 2 jämfört med de budgeterade 10. Grundskolans antal elever minskar 2013 med 85 jämfört med budget. Större delen av minskningen är i annan regi. Även grundsärskolan minskar med blygsamma 3 elever jämfört med budget. Höllviken, visar ett platsöverskott i både förskola och skola. Utbildningsnämnden har därför sagt upp hyresavtalet av Stora Hammars gamla förskola samt Sandeplansskolans C-byggnad från och med årsskiftet 2013/2014. En utmaning framöver är att dels skapa ett robust och träffsäkert planeringsunderlag för skol-/förskoleutbyggnad över tid dels kunna möta både demografiska svackor och demografiska toppar på ett tillräckligt snabbt och adekvat sätt, så att kvalitén upprätthålls trots snabba volymförändringar. Pedagogisk verksamhet 29 Foto: Marie Grönwold Nedan visas ett diagram över förändringen över fem år. Överskottet kan i huvudsak förklaras av lägre utbetald ersättning för prestationer/ verksamhetsbidrag än budgeterat med 14,9 Mkr. Detta trots en ökning jämfört med planerat av antal barn/elever. Antalet barn/elever i ”billigare” verksamhet (fritidshem) har blivit fler, medan antal barn i ”dyrare” verksamhet (förskola och grundskola) har blivit färre. Barn och Elever Barn och elever 12000 10000 8000 Kostnader utöver budget för läraravtalet 2012 med 7,3 Mkr, har med anledning av lägre kostnader för ”skolpeng” kunnat finansieras inom befintlig budgetram. 6000 4000 2000 Egen regi Annan regi Totalt 2009 2010 2011 2012 2013 7109 2802 9911 6836 3118 9954 6545 3542 10087 6006 4202 10208 5782 4398 10180 Totalt ökar antalet barn och elever med 269 över fem år, vilket motsvarar 2,7 %. Andelen i annan regi ökar från 28 % 2009 till 43 % 2013. Ekonomi Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 84,8 80,4 79,9 72,4 Kostnader 796,9 838,5 849,6 860,8 Driftnetto 712,1 758,1 769,7 788,4 Kostn/inv (kr) 21 250 22 552 22 767 23 089 Investeringar 117,7 19,8 59,7 81,9 Mkr Intäkter Jämfört mot budget redovisar pedagogisk verksamhet totalt ett överskott på 18,7 Mkr. 30 Pedagogisk verksamhet Ersättning för lokalhyra/kapitalkostnader genererar också ett överskott med 5,5 Mkr. Detta med anledning av framflyttade ombyggnationer/ renoveringar. Kommunens pedagogiska verksamheter i egen regi redovisar under året ett överskott på 4,3 Mkr. Dessa medel överförs för nyttjande under kommande år. Årets investeringsutgift uppgår till 59,7 Mkr, vilket är drygt 22 Mkr under budget. De största investeringsprojekten under året är ombyggnad av Sandeplanskolan 23,9 Mkr, Ljungenskolans utemiljö 7,9 Mkr samt ny förskola Arrie 8,7 Mkr. Reglering markkostnad för Stora Hammars nya skola uppgår till 12,6 Mkr. Ej utnyttjade investeringsmedel 2013 avser främst påbörjad förskola i Arrie (färdigställs hösten 2014) samt planerad ej påbörjad ny förskola i V Ingelstad. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 En kommun med omsorg Vård och omsorg ”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans med dig utforma detta efter ditt behov och dina förutsättningar.” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Årets händelser 2013 • Planering och projektering för ett nytt vård- och omsorgsboende på Kronodalsområdet. • Planering av LSS-gruppboende på Bäckahästen och för ytterligare lägenheter LSS på Kronodalsområdet. • En utredning av LOV inom hemtjänst har genomförts, då Humana Omsorg har sagt upp sitt avtal som utförare av hemtjänst i LOV. • En utredning av ersättningsmodell för personer med mycket stora omsorgsbehov har gjorts. • En aktivitetscheck, till personer över 75 år som inte bor på vård- och omsorgsboende, för att starta upp ett långsiktigt preventivt och hälsofrämjande arbete, har introducerats. • Samarbetsprojekt mellan kommunen, primärvården och slutenvården, Ledningskraft, för att förbättra vården för de mest sjuka äldre. • Utredning av inomhusmiljön på Månstorps ängar, då personal, anhöriga och boende upplever problem. • Planering av ombyggnad av Ljungklockan till korttids/fritids och en separat lägenhet för LSS korttidsvistelse för vuxna. Interimistisk korttidsvistelse vuxna LSS på Ljungklockan, en helg i månaden fr.o.m. okt 2013. • Uppstart av träffpunktsverksamhet på Kornet för personer med missbruksproblematik som inte kan delta i ordinarie daglig verksamhet. • Driftsupphandlingar för Månstorps ängar, Postiljonen, Postgården, St Knut/Aspen och tre LSS gruppbostäder. Vårt erbjudande Vård- och omsorgsverksamheten består av äldreomsorg, LSS-verksamhet och socialpsykiatri. Inom äldreomsorgen erbjuds insatser i hemmet, på vård- och omsorgsboende för de som inte längre kan bo hemma, stöd i form av avlösning på korttidsboende eller i hemmet, dagverksamhet för personer med demenssjukdom, hemsjukvård, rehabiliteringsinsatser samt hjälpmedel. Även anhörigstöd finns tillgängligt i kommunen. Kommunen har sex vård- och omsorgsboenden med totalt 212 platser, varav 24 platser i korttids-/växelvård. Ca 730 personer får varje månad insatser i hemmet, allt från serviceinsatser och trygghetslarm till omfattande omvårdnad och vård i livets slutskede. Inom LSS-verksamheten erbjuder kommunen bostad med särskild service för vuxna, daglig verksamhet, korttidsvistelse och korttidstillsyn för barn, personlig assistans, ledsagare, avlösning och anhörigstöd. Kommunen har tre LSS-boenden med totalt 18 platser varav en korttidsplats. Inom socialpsykiatrin erbjuds arbete med stöd samt daglig sysselsättning, social rehabilitering för personer med psykisk funktionsnedsättning och boendestöd för personer i ordinärt boende. Lillgården är ett vård- och omsorgsboende, med 16 lägenheter, för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det bedrivs även anhörigstöd inom socialpsykiatrin. Vård- och omsorgsverksamheten bedrivs till stor del på entreprenad. Inom äldreomsorgen, drivs insatser i hemmet samt alla vård- och omsorgsboenden, i annan regi. Inom LSS-verksamheten drivs alla bostäder med särskild service för vuxna på entreprenad. Daglig verksamhet LSS, ledsagning, avlösning och personlig assistans ligger i kundval och övrig LSS-verksamhet drivs i egen regi. Socialpsykiatrin drivs i egen regi. Valfrihetssystem finns idag inom hemtjänst och delegerad hemsjukvård, dagverksamhet för personer med demenssjukdom och inom LSS-insatserna, daglig verksamhet, ledsagning, avlösning och personlig assistans. Kommunen ansvarar också för att transporter för personer med funktionshinder, d.v.s. färdtjänst, erbjuds kommuninvånarna. Kvalitet En heltäckande brukarundersökning i äldreomsorgen har gjorts av SCB för år 2013. Enligt undersökningen menar 96 % av omsorgstagarna på vård- och omsorgsboendena att de alltid eller oftast blir väl bemötta av personalen. Undersökningen visar också att information om förändringar behöver förbättras då endast 49 % av omsorgstagarna anser sig bli informerade vid tillfälliga förändringar. Sammantaget uppger 88 % av omsorgstagarna att de är nöjda med sitt äldreboende. Inom hemtjänsten är 93 % av brukarna nöjda och tycker att personalen tar hänsyn till önskemål om hur hjälpen ska utföras. Ett förbättringsområde är information om var brukarna kan vända sig för att framföra klagomål och synpunkter då endast 69 % uppger att de vet var de ska vända sig. 92 % uppger att de sammantaget är mycket nöjda med hemtjänsten. För att säkerställa bemanningen på vård- och omsorgsboendena har tre oanmälda tillsynsbesök gjorts under året. Resultaten är goda. Kommunen har under året deltagit i SKLs ledningskraft och nätverksarbete för en kvalitetssäkrad välfärd. Den legitimerade personalen har under året arbetat aktivt med kvalitetsregister såsom senior alert, palliativa registeret och BPSD. IT-stöd till kvalitetsledningssystemet har upphandlats under 2013 och kommer att tas i bruk 2014. Vård och omsorg 31 Mål och måluppfyllelse I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål för vård- och omsorg: Mål: Introducera aktivitetspeng för att stimulera till aktivering, socialt och/eller fysiskt, för personer över 75 år som bor i ordinärt boende. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Aktivitetschecken används i hög utsträckning av målgruppen och finns som en e-tjänst. Mål: 100 % av brukare med insatser ska ha en uppdaterad och anpassad genomförandeplan. Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Målet om att det för nya brukare ska finnas en påbörjad genomförandeplan inom 14 dagar som är klar inom en månad uppnås inte helt. Handlingsplan för att nå målet 2014 kommer att utarbetas i samråd med entreprenörerna. Mål: 85 % av alla som arbetar inom vård och omsorg ska ha en formell och adekvat utbildning för uppdraget. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Måluppfyllelse har konstaterats vid s k ”flygande bemanningskontroller” ute hos entreprenörerna. Bemanningskontroller kommer framöver att genomföras tre gånger per år. Framtid Nationellt perspektiv Fortsatta stora krav på att leverera uppgifter, statistik, hantera olika register samt att anpassa verksamhetssystemen till nationella uppföljningar. Vellinge kommun kommer att fortsätta samarbetet med primärvården och slutenvården i Ledningskraft för att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Då nytt metodinstrument ÄBIC (äldres behov i centrum) för biståndshandläggning har tagits fram nationellt kommer detta att implementeras i kommunen under år 2014–2015. Samarbetsprojekt för implementering av nationell patientöversikt (NPÖ) pågår i Skåne. Vellinge kommun kommer att vara delaktig i införandet av NPÖ. Lokalt perspektiv Då endast en utförare finns i LOV hemtjänst har omsorgsavdelningen i uppdrag att utreda framtida driftsformer. I uppdraget ingår även att föreslå driftsform för leg sjuksköterskor. Implementeringsarbete av ICF (International Classification of Functioning), i journalhanteringssystem, för leg personal. Arbetet med planering och projektering av Kronodalsgårdens vård- och omsorgsboende, trygghetslägenheter och bostäder anpassade till LSS målgrupper. 32 Vård och omsorg Tillbyggnad av St Knuts vård- och omsorgsboende för ytterligare vård- och omsorgsplatser. Som en konsekvens av intern kontroll som gjorts avseende myndighetsutövning LSS finns behov av ytterligare två LSSgruppbostäder. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Antal vårdtagare totalt i ordinärt boende 784 784 731 825 -varav med enbart larm 255 243 230 270 Antal byggstenstimmar inom hemtjänst 181 000 191 000 196 000 208 000 Prestation, antal 54 68 78 100 Antal platser i vård- och omsorgsboende inkl korttidsvård 212 212 212 212 Antal köpta dygn i vårdoch omsorgs boende utanför kommunen 5 929 6 075 3 265 2 920 24 27 24 32 Antal utförda timmar inom ledsagarservice LSS 9 673 11 157 10 300 11 100 Antal utförda timmar inom avlösarservice LSS 2 537 2 160 2 350 3 192 Antal dygn i korttidsvistelse LSS 1 840 1 594 1 290 1 800 Antal dagar i korttidstillsyn LSS 1 650 1 289 1 669 1 400 Antal personer i daglig verksamhet LSS 58 58 59 58 Antal platser i gruppbostad LSS inkl korttidsvård 18 18 18 18 Antal vårdtagare i särskilt boende 14 15 16 16 Antal vårdtagare i ordinärt boende 14 18 18 23 Antal deltagare i daglig verk-samhet enl SoL och övriga 32 34 37 35 Beläggningsgrad inom korttidsvård (%) Antal personer i dagverksamhet SoL Socialpsykiatrin Antalet personer som har hemtjänstinsatser är lägre än utfallet 2012 medan antalet byggstenstimmar har ökat. Detta indikerar på en ökad vårdtyngd för de personer som har insatser. Beläggningsgraden på korttidsplatserna under 2013 var 78 %. Alla korttidslägenheter har inte kunnat nyttjas på Månstorps ängar på grund av inomhusmiljön. Antalet externt köpta dygn på vård- och omsorgsboende har minskat sedan utfall 2012. Inom psykiatri och somatik är det nu tre brukare som får sin vård och omsorg i annan kommun. Behovet av externa korttidsplatser har varierat under året. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto: Annika Lundh I slutet av året var behovet 12 korttidsplatser. Det beror dels på problem med inomhusmiljön på Månstorps ängar samt att kommunen har brist på platser inom vård- och omsorgsboende. Färre personer med demenssjukdom har deltagit i dagverksamhet än budgeterat. Antalet utförda timmar inom verksamheten ledsagarservice LSS är har minskat med 8 % sedan utfallet 2012. Samtidigt har avlösarservice LSS ökat med 9 %. Antalet dygn i korttidsvistelse LSS (miljöombyte för personer med funktionshinder samtidigt som deras anhöriga får tillfälle till avlösning) har minskat med 20 % sedan utfallet 2012. Tre stycken brukare med omfattande insatsbeslut har avslutat sin korttidsvistelse efter sommaren. Antalet dagar i korttidstillsyn LSS (barn och ungdomar över 12 år med funktionshinder som behöver tillsyn före och efter skoldagen samt under lov- och studiedagar) har ökat med 30 % sedan utfallet 2012. Fyra stycken brukare med omfattande insatsbeslut har börjat på korttidstillsyn under hösten. Daglig verksamhet LSS är utlagt i LOV (lagen om valfrihet) vilket innebär att brukarna kan välja mellan egen och annan regi. Av de totalt 59 deltagarna har elva valt annan regi. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 41,4 42,6 42,8 41,9 Kostnader 335,0 348,1 367,7 366,1 Driftnetto 293,6 305,5 324,9 324,2 Kostn/inv (kr) 8 762 9 088 9 610 9 495 5,4 0,2 1,2 1,2 Investeringar Bostadsanpassningsbidrag (ökat antal ansökningar) och färdtjänst redovisar underskott mot budget med 2,1 Mkr respektive 3,0 Mkr. Underskottet inom färdtjänsten förklaras av beslut i kommunfullmäktige om kommunalt övertagande av färdtjänsten från Skånetrafiken. Skånetrafiken har fått kompenseras för framtida uteblivna intäkter. Vissa projekteringskostnader (Kronodalsgården och Ljungklockan) och inköp av trygghetslarm utgör årets investeringar. Ekonomi Intäkter I Vård- och omsorgsverksamheten har uppkommit ett överskott på 4,4 Mkr. Inom vård- och omsorgsboende redovisas totalt ett överskott med 1,6 Mkr. Detta förklaras främst av färre köp av externa permanenta platser. Hemtjänsten uppvisar ett överskott på 5,9 Mkr vilket beror på att antalet brukare är lägre än budgeterat vilket har medfört att antalet byggstenstimmar inte har ökat i den takt som planerades inför 2013. Antalet brukare som har personlig assistans ökar kraftigt vilket medför ett underskott på 4,1 Mkr inom LSS-verksamheten. Problematiken med inomhusklimatet på Månstorps ängar har inneburit att ett ersättningsanspråk på hyresvärden VEXAB på 3,4 Mkr kvarstår. Detta avser merkostnader för köp av externa platser samt kommande hälsoundersökningar. Ersättningsanspråket är inte upptaget i 2013 års redovisning. Antalet brukare inom socialpsykiatrin i ordinärt boende med boendestöd ligger på samman antal, som bokslutet 2012. Däremot ökar prestationerna per brukare. Mkr Verksamheten redovisar ett årsutfall på 324,9 Mkr, vilket i stort ligger i nivå med budgeten. Det finns dock differenser i resultat inom och mellan de olika verksamhetsområdena. Vård och omsorg 33 En kommun med barnens behov i centrum Individ- och familjeomsorg ”Behöver du samhällets stöd finns vi där för att tillsammans med dig utforma detta efter ditt behov och dina förutsättningar.” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Årets händelser Arbetsmarknad Enheten Rehab (AMER) genomför särskilt riktade arbetsmarknadspolitiska insatser. De erbjuder insatser för personer som är långtidsarbetslösa och/eller har speciella behov och som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom erbjuds feriepraktik för skolungdomar • Kraftig ökning av antalet öppnade barn- och ungdomsutredningar Kvalitet • Införande av evidensbaserade bedömningsinstrument vid våld i Alla barn och ungdomsärenden kvalitetssäkras genom att kommunen är licensierad BBIC-kommun. BBIC (Barnets Behov I Centrum) syftar bl.a. till att utveckla och kvalitetssäkra barnavårdsutredningar och uppföljning av insatser, samt att göra barnet och dess familj mer delaktiga i utredningar och insatser. nära relationer • Uppstart av Familjeteamet – råd, stöd och behandling i barnoch ungdomsärenden • Nytt boende för ensamkommande barn i Falsterbo • Planering av FINSAM – finansiell samverkan för arbetsrehabilitering Vårt erbjudande Individ- och familjeomsorgen (IFO) handlägger ärenden enligt sociallagstiftningen och erbjuder socialt stöd, vård och behandling till barn och vuxna. Försörjningsstöd och hushållsekonomisk rådgivning samt tillsyn och handläggning av ärenden enligt Alkohollagen, Tobakslagen och Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel ingår också i arbetsuppgifterna. Som bedömningsinstrument vid våld i nära relationer används Signs of Safety och FREDA. Den genomsnittliga måluppfyllelsen vid strukturerade öppenvårdsinsatser för barn och ungdomar är 3,63 på skala 1–5, vilket är ett gott resultat. Av de barn och unga som genomgått strukturerad öppenvård är 87 procent ej aktuella två år efter avslutad insats. Genomsnittlig hjälptid inom försörjningsstödet är 6 månader vilket är samma hjälptid som för 2012. Av alla försörjnings- Foto: Annika Lundh 34 Individ- och familjeomsorg Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Drogprojekt har genomförts på Sundsgymnasiet. Parallellt med detta har bedrivits ett drogförebyggande arbete på grundskolorna. Mål: Förkorta den genomsnittliga handläggningstiden för serveringstillstånd. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Handläggningstiden har 2013 förkortats med 9,2 arbetsdagar, från 20,0 till 10,8. Framtid En fortsatt hög arbetslöshet kommer att innebära påfrestningar för enskilda, familjer, barn och ungdomar. Behovet av sociala insatser inom alla områden bedöms fortsätta att öka. Kvalitetskraven från lagstiftare och tillsynsmyndighet kommer fortsatt att skärpas. Kvalitetssäkring genom BBIC, ASI, Signs of Safety och FREDA är exempel på evidensbaserade metoder och bedömningsinstrument som redan införts. Ytterligare evidensbaserad metodutveckling kommer att krävas för att möta ökade kvalitetskrav framöver. Kommunen har sedan 2010 tagit emot ett 30-tal ensamkommande barn. Från 2014 finns det ny lagstiftning som gör det möjligt för Migrationsverket att anvisa ensamkommande barn till kommuner oberoende av avtal. Detta innebär att kommunens mottagning kan komma att öka. Foto: Annika Lundh stödstagare är 66 procent är ej aktuella efter två år vilket är ett bra resultat med tanke på nuvarande arbetsmarknadssituation. En standardiserad kartläggningsintervju enligt ASI (Addiction Severity Index) erbjuds inom missbruks- och beroendevården. Återaktualiseringsfrekvens inom missbruks- och beroendevården är 10 procent. Externa HVB (Hem För Vård och Boende), konsulentstödda familjehem och öppenvårdsverksamhet kvalitetssäkras genom gemensam upphandling. Intern kontroll görs av genomförandeplaner och familjehemsutredningar. Ledningssystem finns för systematiskt kvalitetsarbete. Mål och måluppfyllelse I Omsorgsnämndens styrkort anges följande verksamhetsmål för individ- och familjeomsorg: Mål: Genomföra drogförebyggande projekt i samverkan för ett förbättrat resultat avseende narkotikaanvändning på gymnasiet vid drogundersökning 2014. Egen bostad är en förutsättning för rehabilitering och integration i samhället. Dagens bostadsmarknad försvårar normaliseringen för utsatta personer. Det finns ett stort och ökande behov av lägenheter. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 135 107 104 125 HVB, dagar 2 287 3 294 4 068 3 500 Familjehem, dagar 6 591 7 594 7 059 6 600 10 499 9 076 8 883 10 500 HVB, dagar 3 129 1 546 1 371 2 500 Öppenvård, dagar 1 103 600 852 1 600 Prestation Försörjningsstöd Antal hushåll Barn- och ungdomsvård Strukturerad öppenvård, dagar Vuxenvård Antal hushåll med försörjningsstöd är i stort sett oförändrat jämfört med 2012. Organisatoriska förändringar och metodutveckling bidrar till att hålla nere antalet hushåll trots att arbetslösheten är högre än förra året. En svag arbetsmarknad försvårar en snabb återgång till självförsörjning och hjälptiderna är i snitt en halv månad längre än 2012. AMER och arbete med stöd kommer att samorganiseras för att effektivisera arbetsreha- Individ- och familjeomsorg 35 biliteringen. FINSAM för rehabilitering i samverkan mellan kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa beräknas komma igång under våren 2014. HVB-dagarna (hem för vård och boende) för barn och ungdom har ökat ganska kraftigt jämfört med föregående år. Anledningen är ökade behov av placeringar för utredning, behandling och skolhem. Antalet ärenden är fler men ändå relativt få, vilket gör det svårt att bedöma om detta är en kort- eller långsiktig trend. I familjehemsvård har det rekordstora antalet öppnade utredningar under året inte resulterat i det ökade antal placeringar som förutspåtts under året. Antalet öppenvårdsdagar sjönk i samband med uppstarten av Familjeteamet. Under året har trenden sedan varit klart uppåtgående och det totala antalet öppenvårdsdagar är i stort sett oförändrat jämfört med 2012. Vårddagarna för vuxna HVB-placeringar har minskat något sedan 2012. Organisationsförändring och metodutveckling har inneburit att behovet av placeringar minskat. Antalet öppenvårdsdagar för vuxna har ökat ganska kraftigt sedan 2012. Ökningen består främst av kvinnofridsärenden. Ekonomi Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Intäkter 11,3 12,9 14,0 15,0 Kostnader 53,1 52,3 57,3 59,6 Driftnetto 41,8 39,4 43,3 44,6 1 247 1 172 1 281 1 306 1,4 0,0 0,0 0,0 Mkr Kostn/inv (kr) Investeringar Av överskottet inom individ- och familjeomsorgen på 1,3 Mkr, så svarar försörjningsstödet för 1,0 Mkr. Foto: Nils-Arvid Andersson 36 Individ- och familjeomsorg Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Effektiv kommun Gemensam verksamhet Kommunövergripande verksamhet Årets händelser • Fokus har legat på att implementera arbetssättet i organisatio- helhetsintryck av organisationen. Helhetsintrycket var att våra medarbetare ser Vellinge kommun som en bra arbetsgivare och kan rekommendera andra att arbeta här. nen i enlighet med projektet ”Förtjust i Vellinge”. • Styr- och budgetprocesserna fortsätter att utvecklas, och ett nytt beslutsstödsystem har tagits fram och presenteras under våren 2014. • Inom HR-området har bl.a. ledarutvecklingsprogrammet genom- Polisens trygghetsundersökning Trygghetsmätningen för 2013 gav det hittills lägsta (bästa) värdet sedan mätningarna startade. Värdet 2013 blev 1,21 vilket kan jämföras med 2012 års värde 1,24 och 2011 års värde 1,58. förts för två grupper: biträdande rektorer och rektorsassistenter. • Processerna för rekrytering, medarbetarsamtal och arbetsmiljö har förtydligats och finns tillgängliga för alla medarbetare på arbetsnätet. • Under året beslutades om en bredbandsstrategi och ett bred- SKLs ”Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet” Årligen mäter SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) hur trygga och säkra Sveriges kommuner är i en öppen jämförelse. I år har Vellinge gått upp till åttonde plats (plats 13 år 2012). bandsbolag, Vellinge Stadsnät AB, bildades. • Alla kommunala förskolor och skolor byggdes ut med trådlöst nätverk under våren, för att ge bra förutsättningar inför skoldatorsatsningen. Mål och måluppfyllelse I Kommunstyrelseförvaltningens styrkort anges följande verksamhetsmål: • En ny servicekanal, e-tjänster, infördes för medborgaran i september. Vid årets slut fanns 10 stycken e-tjänster och utbyggnaden av e-tjänster fortsätter. • Arbetet har fortsatt med att implementera den beslutade grafiska profilen, och att stärka kommunens varumärke genom att utveckla arbetet med kommunens pressrum. • Kommunikationsplaner har skapats för alla kommunikationskanaler, med särskilda planer för utvalda aktiviteter. Vårt erbjudande I den gemensamma verksamheten ingår den verksamhet som hanterar personal- och arbetsgivarfrågor (HR), ekonomi, IT och information/kommunikation. Förutom strategiska frågor ingår här även övergripande frågor om tillväxt, utveckling, kvalitet, intern kontroll och upphandling. Även driften av kommunhuset och kommunens riskhantering och säkerhetsfrågor ingår som en del i denna verksamhet. Kvalitet Resultaten från följande kvalitetsundersökningar är intressanta att lyfta fram SCB:s Medborgarundersökning, Nöjd-Inflytande-Index (NII) Medborgarundersökningen genomfördes 2012. Nöjd-InflytandeIndex ökade då med 2 enheter jämfört med 2010 (från 44 till 46). Det var främst betygsindexen för Påverkan och Förtroende som hade ökat. Vellinge betygsindes låg också betydligt över snittet för de 120 kommuner som deltog i undersökningen. Medarbetarundersökning (NMI) Även medarbetarundesökningen genomfördes under 2012. Nöjdmedarbetarindex för genomförd undersökning höjdes då (på en femgradig skala) från 3,64 år 2010 till 3,76 år 2012. De områden som utmärkte sig mest positivt var ledarskap och Mål: Bredbandsstrategi ska tas fram. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Det har beslutats om en bredbandsstrategi och åtgärder enligt denna, bl.a. bildande av ett bredbandsbolag, har börjat genomföras. Mål: Synkronisera en nyutvecklad modell för kommunens och bolagens gemensamma utvecklingsinsatser för den fysiska utvecklingen i kommunen. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Projektdirektiv för en utvecklingsstrategi för åren 2020–2025 har framtagits och lämnats till kommunstyrelsen för beslut. Mål: Ta fram en metod för att följa upp att personal anställs med formell och reell kompetens samt förmågan att omsätta värdegrunden i praktiken Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Metod har framtagits. Framtid Att anpassa förvaltningsorganisationen till nya krav och behov från kommuninvånarna och skapa nya arbetsprocesser för detta, är en ständigt pågående process. Ett viktigt led i denna process är det förändringsarbete som har bedrivits i projektet ”Förtjust i Vellinge”. Det kommer i framtiden att vara en stor utmaning att vara en attraktiv arbetsgivare på arbetsmarknaden. Konkurrensen om arbetskraften kommer att öka ytterligare och tillgången till rätt utbildad personal kommer att minska. Det är därför viktigt att Vellinge kommun blir det självklara valet och att de arbeten som finns inom vår sektor blir eftertraktade. Gemensam verksamhet 37 Vellinge Stadsnät AB ska se till att den framtagna bredbandsstrategin genomförs. Bredbandssatsning är inte bara viktig för kommunens verksamheter utan även för att skapa attraktionskraft till exploatering, näringsliv och centrumutveckling. För att effektivisera medborgarnas dialog och ärendehantering har Vellinge.se utvecklats med e-tjänster. Detta utvecklingsarbete kommer att fortsätta. Kommunikation är allas ansvar. Därför behöver kommunikationsarbetet utvecklas för att få fler medarbetare att se kommunikation som en naturlig och nödvändig del i verksamheten. Sociala medier och andra nya kommunikationskanaler medför nya utmaningar för organisationen. Medborgare och media ställer allt större krav på delaktighet, snabbhet och insyn som måste bemötas. Verksamheten fastighet Årets händelser • Ombyggnation av Västra Ingelstads skola och fritidsgård. • Uppförande av ny förskola i Arrie startad. • Ombyggnad Sandeplanskolan. • Ombyggnad av Ljungenskolans utemiljö och parkeringsplats. • Ombyggnad omklädningsrum Gyahallen. • Kommunstyrelsen fastställde under året styrprinciper för fastighetsförvaltningen. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Ett regelverk för internhyror ”Allmänna bestämmelser för internhyror” har tagits fram och överlämnats till kommunstyrelsen för beslut. Framtid Planering för vård och omsorgsboende på Kronodalsområdet i Höllviken. Om- och tillbyggnad Herrestorpsskolan i Vellinge. Ny räddningsstation i Skanör och Höllviken samt ny förskola i Västra Ingelstad. Verksamhetsmått/nyckeltal Prestation Yta, tusen kvm Intäkter, kr/kvm Kostnader, kr/kvm Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 155 163 163 164 1 058 1 091 1 113 1 127 971 1 040 965 985 Ekonomi – totalt gemensam verksamhet Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Intäkter 233,8 253,8 260,2 263,9 Kostnader 290,2 317,4 321,5 320,9 Driftnetto 56,4 63,6 57,0 1669 12,4 Mkr Vårt erbjudande Kostn/inv (kr) 1 683 1 892 61,3 1 813 Ändamålsenliga lokaler erbjuds till de kommunala verksamheterna, med bra kvalité och till rimlig kostnad. Lokalresursplan tas fram i dialog med verksamheterna för att förutse framtida lokalbehov. Investeringar 14,8 6,8 6,5 Balansräkningsenhet Fastighet (BR Fastighet) uppdrar åt Vellingebostäder AB att förvalta kommunens bebyggda verksamhetsfastigheter. BR Fastighet beställer även om-, tilloch nybyggnadsprojekt som Vellingebostäder AB är projektledare för. Kvalitet Fastigheterna ska förvaltas så att värdet på dessa bibehålls. Det innebär en förvaltning med bra kvalité avseende energihushållning, kostnadseffektivt underhåll och daglig skötsel. Planerat underhåll ska utföras i nödvändig omfattning och styras av en långsiktig underhållsplan. Den dagliga verksamheten som bedrivs i lokalerna ska uppleva en bra servicenivå avseende skötsel, bemötande och felavhjälpning. Kommunens lokalförsörjning och lokalanvändning dokumenteras och följs upp i en lokalresursplan. Mål och måluppfyllelse I Kommunstyrelsen styrkort anges följande verksamhetsmål för BR Fastighet: Mål: Implementera beslutade styrprinciper och rutiner för kommunens fastighetsförvaltning. 38 Gemensam verksamhet Gemensam verksamhet visar totalt ett underskott mot budget på 4,3 Mkr. Balansräkningsenhet Fastighet redovisar ett överskott mot budget på 0,6 Mkr. Övrig gemensam verksamhet visar däremot ett underskott mot budget på 4,9 Mkr. Detta beror bl.a. på högre kostnader för semesterlöneskulden med 1,9 Mkr, beslutade avgångsvederlag med 2,8 Mkr samt högre kostnader inom IT-verksamheten med 1,2 Mkr (bl.a. för införande av trådlöst nätverk). Överskott redovisas dock för personalhälsovården med 1,8 Mkr. Av årets investeringar på 6,5 Mkr så utgörs de största projekten av inventarier kommuncafé 1,0 Mkr, utbyggnad trådlöst nätverk 2,1 Mkr, ny datalagringsmiljö 1,7 Mkr samt utbyggnad för anslutning av anläggningar på Näset till gas 0,6 Mkr. Överskottet på 5,0 Mkr för gaskonvertering ombudgeteras till 2014. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 En ren kommun med mycket vatten Affärsverksamhet Vatten och avlopp Årets händelser • Spillvattenledning Räng-Kungstorp har slutförts. • Spillvattenledning Skanör-Höllviken har anlagts och tas i bruk februari 2014. • VA-plan har tagits fram och färdigställs våren 2014. • Dagvattenutredning har slutförts. Vårt erbjudande VA-verksamheten skall med hög servicegrad på ett kostnadseffektivt, driftsäkert, hälsosamt och miljövänligt sätt leverera dricksvatten samt bortleda spillvatten och dagvatten så att det inte medför olägenheter för medborgarna och samhället. Genom den dagvattenutredning som nu har färdigställts, identifieras lösningar för att kommunen ska vara väl förberedd att möta klimatförändringar under den kommande 100-årsperioden. Förslagen i utredningen har resulterat i att förprojekteringsarbete för vissa prioriterade åtgärder har påbörjats under året. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Milj kbm 2,8 3,0 2,9 3,0 Vattenledning km 411 411 432 412 Milj kbm 2,1 2,0 2,0 2,3 Avloppsledning km 525 526 517 530 Prestation Vatten Avlopp En ny beräkning har gjorts 2013 av antal km vatten- och avloppsledning. Därför är inte 2013 års siffror helt jämförbara med 2011 och 2012. Avfall Årets händelser • Andelen separat insamlat matavfall har ökat. Kvalitet • Underjordiska sopbehållare vid Skanörs vångar har införts. Det sker löpande ett arbete med att säkerställa driften av såväl dricksvattendistribution som avloppsbortledning. Flöden följs upp dygns- och månadsvis i syfte att finna punkter för utläckage av vatten och inläckage i spillvattenledningar. Prover på dricksvattenkvaliteten tas löpande i 15 punkter varannan vecka. Uppföljning av driftsentreprenörers och övriga upphandlade entreprenörers arbete sker kontinuerligt. • Provtagning har påbörjats enligt kontrollprogram vid den ned- Mål och måluppfyllelse I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges följande verksamhetsmål för BR VA: Mål: Ta fram modeller för att lösa dagvattenhanteringen. Måluppfyllelse: Målet är uppnått! Modeller och kostnadsberäkningar för att lösa dagvattenhanteringen inom kommunen är framtagna. Utredningen sträcker sig i ett tidsperspektiv om 100 år. För de mest prioriterade åtgärderna har detaljprojektering påbörjats. Framtid Spillvattenledningen Räng-Kungstorp är slutförd och ledningen Skanör-Höllviken är under slutförande. Det framtida arbetet kommer att till stor del styras av slutsatserna i dagvattenutredning respektive VA-plan. Arbetet med driftsäkerhet kommer att fortgå och utvecklas. Särskilt viktigt anses detta vara avseende dricksvatten, såväl som kvalitets- som distributionsmässigt. Den kanske största framtidsutmaningen är att påbörja arbetet med att omsätta dagvattenutredningens slutsatser i praktiken. lagda deponin i Höllviken. Vårt erbjudande Hushållsavfall ska hanteras genom insamling med hög tillgänglighet, samt ges stora möjligheter till enkelt aktivt avlämnande. Det ska löna sig att sortera effektivt och rätt för att därigenom minska miljöpåverkan. Hushållsavfallet återvinns därefter huvudsakligen genom energiåtervinning eller materialåtervinning. Insamling av matavfall, restavfall och trädgårdsavfall utförs som fastighetsnära hämtning, medan övrigt hushållsavfall tas emot vid Lilla Hammars återvinningscentral. Insamling av olika typer av producentansvarsavfall, t.ex. elavfall samt förpacknings- och tidningsavfall, är rent lagtekniskt sett undantaget från Balansräkningsenhet Avfalls (BR Avfalls) insamlingsansvar. Insamling av dessa avfallsslag utförs istället av olika materialbolag, som BR Avfall har ett nära samarbete med. Under 2012 infördes ett nytt insamlingssystem där rest- och matavfall sorteras separat. Kommuninvånarna har snabbt anammat det nya insamlingssystemet och resultaten av insamlat matavfall är bra, både avseende kvalitet och insamlad mängd. Under 2014 kommer riktade insatser mot livsmedelsbutiker att genomföras, för att på så sätt ytterligare öka mängden insamlat matavfall och därigenom minska mängden restavfall. För att minska mängden farligt avfall i restavfallskärl, har tre livsmedelsbutiker i kommunen försetts med ”Samlaren”, ett specialanpassat mottagningssystem för ett effektivt och säkert mottagande av farligt avfall. Syftet är att kommuninvånarna i samband med dagligvaruinköp t.ex. ska kunna lämna förbru- Affärsverksamhet 39 kade glöd- och lågenergilampor, småbatterier, sprayburkar, färgpatroner och olika typer av småelektronik. Återvinningscentral: Mål och måluppfyllelse I Nämnden för gemensam medborgarservice styrkort anges följande verksamhetsmål för BR Avfall: 110 100 99 110 Brännbart 57 54 54 53 Grovavfall 19 14 14 15 Inert grovavfall 68 67 67 65 Trädgårdsavfall Mål: Andelen insamlat matavfall ska uppgå till minst 50 %, Matavfall har samlats in fr.o.m. den 1 april 2012. vilket motsvarar 50 kg per person och år. Ekonomi – totalt – affärsverksamhet Måluppfyllelse: Målet ej uppnått! Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Intäkter 82,2 87,9 93,9 89,4 Kostnader 81,9 95,4 90,4 89,2 Resultat +0,3 -7,5 +4,7 -1,0 Kostn/inv (kr) -9 223 -139 29 Investeringar 9,4 29,4 37,9 35,0 Utfallet blev 44 kg per person. Kvaliteten på det insamlade matavfallet har dock varit mycket bra, vilket är av yttersta vikt när matavfallet sedermera återvinns som biogas och biogödsel. För att ytterligare öka insamlingsnivån krävs riktade insatser främst mot boende i lägenheter, där insamlingsnivån generellt är låg. Mkr Framtid Målet i den nuvarande avfallsplanen avseende minst 35 % utsortering av matavfall kommer att nås under programperioden som sträcker sig till 2015. På det nationella planet finns det mål som talar om minst 50 % utsortering av allt matavfall till 2018, vilket blir en utmanande arbetsuppgift. En annan utmaning är att verka för ökad materialåtervinning av förpacknings- och tidningsavfall, och därigenom även minska mängden restavfall. Vellinge kommun har ställt sig positiv till att inleda dialog om fördjupad samverkan avseende avfallshantering med SYSAV. Förutsättningarna för denna dialog är dock att merparten av SYSAV-kommunerna ställer sig positiva till ett sådant samarbete. Den proposition angående framtida hantering av förpackningsoch tidningsavfall, som Regeringen förväntades lägga fram under våren 2013, är försenad och det är i dagsläget oklart hur detta fortlöper. I nuläget ansvarar förpacknings- och tidningsproducenterna för denna insamling, men det ansvaret kan komma att överföras till kommunerna. Om en sådan förändring, eller något annat förändringsalternativ blir aktuellt, kommer detta att medföra omfattande strukturella förändringar av kommunens avfallsverksamhet. I dagsläget är det dock svårt att spekulera i vilka ekonomiska konsekvenser en sådan förändring kan komma att få. Verksamhetsmått/nyckeltal Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Restavfall 311 245 222 270 Matavfall 5 28 44 60 Grovavfall 1,2 1,1 1,1 0,6 Trädgårdsavfall 33 46 48 35 Prestation, kg per person Fastighetsnära: 40 Affärsverksamhet Affärsverksamheten redovisar totalt ett positivt resultat på 4,7 Mkr. Balansräkningsenhet Vatten och avlopp står för 1,6 Mkr av överskottet och Balansräkningsenhet Avfall för 3,1 Mkr. BR VA:s kostnader blev 6,4 Mkr lägre jämfört med år 2012. I bokslut 2012 är det redovisat 3,8 Mkr i regresskrav från tidigare års översvämningar. Dessa kostnader uppgick till 0,4 Mkr år 2013. Intäkterna i form av VA-avgifter blev 1,2 Mkr högre jämfört med år 2012. Överskottet inom Balansräkningsenhet Avfall kan härledas till både högre intäkter för avfallsavgifterna, lägre kostnader för hämtningsentreprenaden samt tippavgifterna till SYSAV. Av årets investeringsutgifter på 37,9 Mkr, så avser 36,1 Mkr Vatten och avlopp och 1,8 Mkr Avfall (inköp av kärl för matavfall). Investeringarna på VA-sidan består av flera olika projekt, där projektet överföringsledning Höllviken-Skanör/ Falsterbo är det största på 20,0 Mkr. Övriga större projekt är Sydvattenanslutningen med 2,1 Mkr, VA-försörjning landsbygden med 4,9 Mkr samt förstärkning av spillvattenledning i Höllviken respektive Räng Kungstorp med 4,4 Mkr. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Kommunala bolag Koncernen Vellinge kommun • Ett hem för ensamkommande flyktingbarn med nio boende- I koncernen Vellinge ingår Vellinge kommun, Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB och fr.o.m. den 1 september 2013 Vellinge Stadsnät AB. • Åtta st tvättstugor har totalrenoverats och ett par miljöhus platser i Kv Fädriften har blivit klart i november 2013. har färdigställts. • Större fönsterbyten på Fädriften genomförs och är klart i Vellinge Koncern AB februari 2014. Kommunen äger via sitt helägda dotterbolag Vellinge Koncern AB 100 procent av aktierna i Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB (VEXAB) och Vellinge Stadsnät AB. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 0 0 0 -6,2 -4,0 -1,4 154,4 156,2 168,4 Eget kapital 9,7 9,7 10,9 Soliditet i % 6 6 6 Mkr Omsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Vellingebostäder AB • Ett energisparprojekt genomförs i hela fastighetsbeståndet. Vårt erbjudande Vellingebostäder AB är ett allmännyttigt bostadsföretag. Bolaget förvaltar, förvärvar, exploaterar och försäljer mark och byggnader inom Vellinge kommun. Bolaget äger och förvaltar huvudsakligen fastigheter för boende. Dessutom förvaltar bolaget Vellinge kommuns och Vellinge Exploaterings AB:s bebyggda fastigheter. Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en attraktiv kommun med god boende- och livsmiljö med hög kvalitet. Bolagets verksamhet är därmed en viktig del av Vellinge kommuns vision. Årets händelser Framtid • På Vellinge 99:137, tidigare Kv Svalan, har 12 st bostäder med Bolaget har påbörjat planen för nyproduktion av hyresrätter på polistomten i Vellinge (Norrevångsgatan 2) och inflyttning planeras under 2015. hyresrätter blivit inflyttningsklara i februari 2013. • På Skanör 13:93, Skanörs Vångar har 30 bostäder med hyresrätter blivit inflyttningsklara i juni 2013. Foto: Annika Andersson Kommunala bolag 41 Bolagets verksamhet skall utgå från det kommunala ändamålet och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en attraktiv kommun med god näringslivs-, boende- och livsmiljö med hög kvalitet. Framtiden Planering för ett trygghetsboende pågår vad gäller f.d. Lindesskolan i Vellinge. Detaljplanarbete för Skanörs centrum pågår där Vellinge Exploaterings AB äger ett antal fastigheter. Samarbetet sker mellan Vellinge kommun och bolaget. Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 62,4 64,5 66,2 7,4 8,9 7,7 408,5 398,6 406,4 Eget kapital 49,4 56,0 62,0 Soliditet i % 12 14 15 Uthyrningsgrad i % 99 99 99,5 Mkr Omsättning Foto: Anna Södergren Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 65,2 69,6 75,5 0,9 0,9 2,5 225,4 283,2 317,1 32,5 35,4 41,5 Soliditet i % 14 13 13 Uthyrningsgrad i % 98 99 99,5 Antal anställda 14 13 16 Mkr Omsättning, Mkr Resultat efter finansiella poster, Mkr Balansomslutning, Mkr Eget kapital, Mkr Vellinge Exploaterings AB Årets händelser • Om- och tillbyggnaden av kommunhuset färdigställdes hösten 2013. • Månstorps Ängar drabbades av problem med inomhusklimatet under 2011. Åtgärder har vidtagits och var klart sommaren 2012. Nya problem har uppstått 2013. Kostnad för utredning, hyresförluster samt renovering uppskattas till drygt 2,5 Mkr. Ansvarsfrågan är inte klarlagd. Vellinge kommun har som hyresgäst ställt ett skriftligt krav på totalt 3,4 Mkr. Detta belopp Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Vellinge Stadsnät AB Årets händelser • Bolaget bildades i september 2013 och styrelse har utsetts och VD har tillsatts. • Koncessionen som kommunikationsoperatör har tilldelats iTUX Communication AB. • Schakt- och fiberentreprenaden har upphandlats som ramavtal och tilldelats Eltel network AB. Projektering pågår och byggstart beräknas till mars 2014. • Bolaget bistår Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB i upphandlingen av fastighetsnät för sina byggnader. Vårt erbjudande Vellinge Stadsnät AB skall förse Vellinge kommuns verksamheter, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB med fiberkabel för bredbandskommunikation. Bolaget har också Vellinge kommuns uppdrag att uppnå Regeringens bredbandsmål att 90 % av invånare och företag skall ha tillgång till minst 100Mbit/s år 2020, och därmed medverka till att utveckla Vellinge kommun till en attraktiv kommun för de boende och företagen. redovisas som ansvarsförbindelse i årsredovisningen. • Ett energisparprojekt genomförs i hela fastighetsbeståndet. Vårt erbjudande Vellinge Exploaterings AB förvaltar, förvärvar, exploaterar och försäljer mark och byggnader inom Vellinge kommun. Bolaget äger och förvaltar huvudsakligen industrilokaler och andra kommersiella lokaler samt bostäder med inriktning till äldre och funktionsnedsatta. 42 Kommunala bolag Övrigt Då Vellinge Stadsnät AB bildades den 1 september 2013 och har förlängt första redovisningsår till 2014-12-31, så redovisas inga bokslutssiffror per 2013-12-31. En bedömning av bolagets ekonomiska status per 2013-12-31 har dock tagits med i den sammanställda redovisningen. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Medborgarundersökning 2012 Om undersökningen Vellinge kommun genomför med 2–3 års mellanrum en ”Medborgarundersökning” med hjälp av Statistiska Centralbyrån. Under hösten 2012 genomfördes undersökningen för fjärde gången. Tidigare undersökningar har genomförts 2005, 2007 och 2010. Av landets 290 kommuner deltog 120 i 2012 års undersökning. Medborgarundersökningen är en attitydundersökning som mäter människors uppfattning om en viss företeelse oberoende av om de själva är berörda eller ej. Den ska därför inte förväxlas med en brukarundersökning. Resultatet av de inkomna postenkätsvaren från ett urval på 1 000 personer i åldersintervallet 18–84, analyseras enligt analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI). NKI är, i detta fall, ett mått på verksamheten sett ur ett medborgarperspektiv och syftar till att ge en helhetsbild samt att identifiera ett antal prioriteringsområden att arbeta med för en ökad nöjdhet hos kommuninvånarna. Generellt kan följande slutsatser dras av Medborgarundersökningens resultat: • Vellinge har inom samtliga faktorer något högre resultat än föregående mätning. Mätningarna 2005 och 2007 ha de dock högre resultat än årets. • Helhetsbetyget inom respektive indexområde är betydligt högre för Vellinge än för andra kommuner i samma storleksklass. • 81 procent kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. • Ju äldre medborgare, desto nöjdare. • Kvinnor generellt lite nöjdare än män. • Bott längre i kommunen – mindre nöjd. Foto: Annika Lundh Medborgarundersökningen består av tre delar med var sitt helhetsbetyg: Nöjd-Region-Index (NRI) – mäter kommunen som en plats att leva och bo på. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) – mäter uppfattningen om kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index (NII) – mäter kommuninvånarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. Helhetsbetyget för respektive del redovisas efter avslutad undersökning som ett betygsindex med ett värde mellan 0 och 100 enligt principen; desto högre, desto bättre. Resultat 2012 Höstens undersökning medförde en svarsfrekvens på 56 procent (53 procent – 2010). Lägst svarsfrekvens bland urvalsgrupperna registreras för medborgare i åldersintervallet ”18–24 år” med 35 procent, medan högst svarsprocent finns i åldersintervallet ”65–74 år” med 73 procent. Av de tillfrågade kvinnorna valde 59 procent att besvara enkäten medan motsvarande siffra för de tillfrågade männen blev 52 procent. Vellinge kommun erhöll följande resultat i undersökningen 2012 för de tre indexen (2010 års betyg inom parentes): Nöjd-Region-Index (NRI): 73 (72) Nöjd-Medborgar-Index (NMI): 61 (60) Nöjd-Inflytande-Index (NII): 46 (44) Ett förbättrat helhetsbetyg redovisas 2012 inom samtliga tre delar jämfört med 2010 års mätning. Mätningarna 2005 och 2007 hade dock bättre resultat än 2012 års resultat. Medborgarundersökning 2012 43 Foto: Annika Lundh Nöjd-medborgar-index (NMI) Undersökningsdel Nöjd-Medborgar-Index (NMI) mäter kommuninvånarnas uppfattning och tycke om kommunens verksamheter och hur väl dessa motsvarar kommuninvånarnas förväntningar. Vellinge uppnår ett statistiskt säkerställt NMI på 61. Vellinges NMI-värde är sju punkter över de 120 deltagande kommunernas genomsnitt på 54. För indexet Bemötande och Tillgänglighet, vilket omfattar frågor beträffande service, bemötande och tillgänglighet avseende kommunens tjänstemän, högre chefer samt övrig personal, får Vellinge ett indexvärde på 61 jämfört med riksgenomsnittet på 56. Högst betygsindex får verksamhetsfaktorerna Vatten och avlopp (77), Räddningstjänsten (72) och Renhållning och sophämtning (71) medan Gator och vägar (57), Gång- och cykelvägar (56) och Stöd för utsatta personer (52) däremot får sämre omdömen. Jämfört med 2010 års undersökning har störst förbättring skett för verksamhetsfaktorerna Grundskola (67 mot 61) och Miljöarbete (62 mot 50). Glädjande är att ingen verksamhetsfaktor försämrats. Nöjd-region-index (NRI) Undersökningsdel Nöjd-Region-Index (NRI) innehåller frågor som berör kommunen som en plats att leva och bo på. NRI består av faktorerna: •Trygghet •Utbildningsmöjligheter •Kommunikationer • Kommersiellt utbud •Arbetsmöjligheter •Fritidsmöjligheter •Bostäder • Samt indexet ”Rekommendation” Vellinge når ett statistiskt säkerställt NRI på 73, vilket är högst i landet och 13 punkter över det sammanlagda genomsnittet för de 120 kommuner vilka deltog i 2012 års undersökning. Högst betygsindex erhåller Vellinge för faktorerna Rekommendation (81), Kommunikationer (74) och Trygghet (72). Arbetsmöjligheter (63) och Bostäder (62) får däremot lägst betygsindex. Jämfört med genomsnittet för övriga deltagande kommuner når Vellinge ett högre betygsindex inom samtliga faktorer. Störst ökning mot förra undersökningen ses för faktorerna Kommunikationer och Fritidsmöjligheter (båda med sju punkter) medan Arbetsmöjligheter minskat med en punkt. Enligt SCB bör insatser inom faktorerna Bostäder och Fritidsmöjligheter ges högst prioritet då de har hög effekt och därmed förväntas ha högst påverkan på helhetsbetyget NRI vid framtida undersökningar. Främst unga medborgare är missnöjda med bostadsutbudet. Om möjligt bör även Kommunikationer och Trygghet proriteras. 44 Medborgarundersökning 2012 Enligt SCB bör insatser inom Idrott- och motionsanläggningar, Miljöarbete, Kultur och Stöd för utsatta personer prioriteras om en förbättring av NMI ska uppnås. Om möjligt bör även Grund-skola, Vatten och avlopp samt Renhållning prioriteras. Nöjd-inflytande-index (NII) Undersökningsdel Nöjd-Inflytande-Index (NII) berör kommuninvånarnas möjlighet till inflytande på kommunens verksamheter och beslut. NII är uppdelat i faktorerna Information, Kontakt, Förtroende och Påverkan. Vellinge uppnår ett NII på 46 och ligger därmed sju punkter över rikssnittet. I jämförelse med övriga 120 deltagande kommuner uppvisar Vellinge högre indexvärden inom samtliga faktorer: Påverkan (46 mot 39), Förtroende (53 mot 44) samt Kontakt (52 mot 49). Störst skillnad ses för faktorn Information där Vellinge når hela elva punkter (64 mot 53) högre än riksgenomsnittet. Sedan 2010 års medborgarundersökning ökar faktorerna Förtroende (53 mot 52) och Påverkan (46 mot 43) medan Kontakt och Information ligger kvar på samma nivå. Områden som enligt SCB förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NII och därmed bör prioriteras är framförallt faktorerna Påverkan och Förtroende. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Vellinge och omvärlden Foto: Nils-Arvid Andersson Vellinge och omvärlden 45 Samhällsekonomisk utveckling Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen sammanfattas i cirkulär 2014:06 från februari 2014. ”Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin under slutet av fjolåret. Utvecklingen väntas bli fortsatt stark i år. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent att jämföra med 0,9 procent i fjol. Bedömningen är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre i år. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även närings livets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från vikande till ökade lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i relativt snabb takt. Hushållens sparande har under två års tid legat på en mycket hög nivå. Det förutsetts att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis förbättras. Nedgången i arbetslösheten blir dock på ett års sikt begränsad. Den beräknas att sjunka från 8,0 procent 2013 till 7,7 procent 2014 för att gradvis sjunka till 6,6 procent 2017. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att understiga 3 procent och inflationen mätt som KPIX (dvs KPI exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent 2014 för att sedan öka till 1,9 procent 2017. Nedan visas prognos för skatteunderlagsutvecklingen. Prognos skatteunderlagsutveckling %-förändring 2013 2014 2015 2016 2017 SKL feb 2014 3,5 3,1 4,3 5,2 4,8 Källa: SKL:s cirkulär 14:06 Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Sammantaget växer antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin med närmare 4 procent mellan 2014 och 2017. Foto: Leif Johansson 46 Vellinge och omvärlden 46 Vellinge och omvärlden Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Befolkningsutveckling Under 2013 ökar Vellinge kommuns befolkning med 192 personer och uppgår vid årets slut till 33 807 invånare. Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet att ha ”En positiv befolkningsökning på 1 procent sett över tiden (5 år)”. De senaste fem åren ökar befolkningen med 964 personer från 32 843 till 33 807. Befolkningsökningen är totalt 2,9 procent med en genomsnittlig årlig ökning på ca 0,6 procent. Andelen i åldersgruppen 25–64 år är 48 procent av befolkningen. Den är något högre, 51 procent i både Skåne och riket. Befolkningsförändringar 2012 2013 Förändring Inflyttade 1 695 1 769 + 74 Utflyttade 1 563 1 616 - 53 Inflyttningsnetto + 132 +153 + 21 Födda 256 310 + 54 Döda 283 271 + 12 Födelsenetto -27 + 39 + 66 Årets befolkningsökning på 192 personer består av ett flyttningsnetto på + 153 (+ 132) personer och ett födelsenetto på + 39 (-27) personer. Flyttningsnettot gentemot utlandet är + 58, medan flyttningsnettot gentemot övriga kommuner i Sverige är + 95. Åldersstruktur Befolkning i olika åldersgrupper 2012–2013 2012 2013 Förändring 272 323 51 1–5 år 2033 1 987 - 46 6–12 år 3 281 3 317 36 13–15 år 1 295 1 288 -7 16–18 år 1 420 1 373 - 47 19–24 år 2 046 2 055 9 25–44 år 7 006 6 889 - 117 45–64 år 9 096 9 182 86 65–79 år 5 673 5 889 216 80– år 1 493 1 504 11 Totalt 33 615 33 807 + 192 0 år Andelen barn och ungdomar (0–18 år) utgör knappt 25 procent av befolkningen. Vellinge kommun har en hög andel 0–18-åringar vid jämförelser med Skåne där åldersgruppen utgör 22 procent, och riket som helhet där åldersgruppen utgör 21 procent. Åldersgruppen 19–24 år utgör 6 procent av befolkningen vilket är något lägre än genomsnittet. Både i Skåne och i riket utgör den 8 procent av befolkningen. Pensionärerna (65 år och äldre) utgör 22 procent av befolkningen vilket ska jämföras med 19 procent i Skåne och riket. Den närmaste 15-årsperioden beräknas kommunens befolkning öka med ungefär 5 600 personer. Den genomsnittliga årliga ökningen blir 370 personer. Befolkningsprognosen bygger till stor del på antaganden om bostadsbyggandet i kommunen, men även på antaganden om födelsetal samt inflyttning och utflyttning. Den förväntade befolkningsutvecklingen är starkt beroende av att prognosen över bostadsbyggandet förverkligas. Bostadsbyggande Under året har färdigställts 113 (63) bostadshus, varav 109 (62) enbostads- och 4 (1) flerbostadshus. Byggnation av 51 (79) bostadshus, varav 51 (76) enbostads- och 0 (3) flerbostadshus, har påbörjats. Sedan kommunsammanslagningen 1974 har befolkningen ökat från drygt 18 000 invånare till närmare 34 000 invånare. En ökning med ca 400 personer om året. Huvuddelen av ökningen har skett på Falsterbonäset. Med hänsyn till den ökade konkurrensen om marken på Näset samt för att kunna bibehålla en god boendemiljö och upprätthålla bra kommunal service, bedöms i framtiden en större andel av befolkningstillväxten ske i Vellinge-Hököpinge och i de östra kommundelarna. För att stödja detta erfordras infrastrukturutbyggnader bl. a. i form av persontågstrafik på Trelleborgsbanan. Det framtida förväntade bostadsbyggandet har en stark koncentration under åren 2015–2020. Osäkerhetsfaktorerna i prognosberäkningarna ökar med tiden. Under åren 2013–2016 planeras en byggnation av 849 nya bostäder i kommunen, fördelade över åren enligt följande: År Mellan 2012 och 2013 minskar befolkningen under 45 år med 121 personer, medan befolkningen från 45 år och uppåt ökar med 313 personer. Från 65 år och uppåt är ökningen 227 personer. Noterbart är, att under den senaste 5-årsperioden så har befolkningen under 45 år minskat med 738 personer medan befolkningen 45 år och uppåt ökat med 1 702 personer. Från 65 år och uppåt är ökningen hela 1 440 personer. Antal 2013 119 2014 103 2015 305 2016 322 Vellinge och omvärlden 47 Vellinge och omvärlden 47 Näringsliv Pendling I Vellinge kommun finns ca 4 350 registrerade företag. Av dessa har ca 2 900 ingen anställd. Den dominerande företagskategorin är serviceföretag med 1 956 företag, framför allt inom fastighets- och företagstjänster. Handelsbranschen med 703 företag är också välrepresenterad i form av agentur- och import/ exportföretag. Inom fastighetsverksamhet finns 379 företag. Även jordbruks-(295) och byggföretag (315) är stora branscher. Besöksnäringen omsätter 278 Mkr per år och sysselsätter ca 219 personer (2012 års statistik). Många bosatta i Vellinge kommun arbetspendlar, främst till Lund, Malmö och Trelleborg. Näringslivet är organiserat i tre företagarföreningar: Vellinge Falsterbonäsets Företagagrupp, GRID – ”Nätverk för kvinnliga företagare bosatta och verksamma i Vellinge kommun” samt Företagarna Vellinge. Dessutom finns ett antal nätverk som verkar för gemensamma intressen. Kommunen har som mål i det kommunövergripande styrkortet att ”Bli den mest företagsvänliga kommunen i landet i Svenskt näringslivs kommunranking”. Vellinge kommun kom på andra plats av totalt 290 kommuner i 2013 års ranking. Arbetsmarknad Enligt statistik från arbetsförmedlingen i åldersgruppen 16–64 år var i snitt 492 personer arbetslösa under 2013. Jämfört med 2012 är detta en ökning med 33 personer. Andelen arbetslösa uppgår till 2,5 procent, vilket är en ökning med 0,2 procent. Totalt deltog i snitt 311 personer i åldern 16–64 år i arbetsmarknadspolitiska program under 2013. Jämfört med föregående år är detta en ökning med 15 personer. Andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 1,6 procent, en ökning med 0,1 procent. Det totala obalanstalet (andelen personer som är arbetslösa och som ingår i arbetsmarknadspolitiska program) uppgår till 4,1 procent, jämfört med 3,8 procent 2012. Bland ungdomar i åldern 18–24 år var i snitt 96 personer (86 personer 2012) arbetslösa under 2013. Andelen arbetslösa uppgår till 3,8 procent, vilket är en ökning med 0,3 procent. Totalt medverkar 111 ungdomar (105 personer under 2012) i arbetsmarknadspolitiska program. Andelen ungdomar i arbetsmarknadspolitiska program uppgår till 4,4 procent, en ökning med 0,1 procent. Det genomsnittliga obalanstalet för ungdomar 18–24 år under 2013 är 8,2 procent, 0,4 procent högre än under 2012. Statistik Arbetslösa I program snitt 2013 Obalans totalt Samtliga 16–64 år 2,5 % 1,6 % 4,1 % Ungdomar 18–24 år 3,8 % 4,4 % 8,2 % 48 Vellinge och omvärlden Till kommun Antal (2012) + / - föregående år Malmö 7145 – 31 Lund 868 + 38 Trelleborg 651 –4 Stockholm 313 + 54 Burlöv 227 –9 Svedala 218 – 17 Helsingborg 135 + 10 Övriga 1 030 + 43 Totalt 10 587 + 84 Statistiken omfattar i princip endast pendling inom landet då den bygger på uppgifter om var en person är folkbokförd (= svenska kommuner) och var denna person arbetar (= svenska företag/arbetsplatser). Därmed är inte den för Vellinges befolkning betydande utpendlingen till Danmark inräknad i statistiken ovan. Inpendlarna är fördelade på följande orter: Till kommun Malmö Antal (2012) + / - föregående år 1 615 + 54 Trelleborg 835 + 56 Svedala 158 +8 Lund 147 + 11 Skurup 65 + 11 Lomma 61 +1 Övriga 512 - 37 Totalt 3 393 + 148 Utpendlingen 2012 var 10 587 personer och inpendlingen 3 393 personer. Detta ger en nettopendling på -7 194 personer. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto: Annika Lundh Lokalt miljöarbete ”I Vellinge är det bra att bo och leva. Vi har bland annat Sveriges absolut finaste natur och boendemiljö” Ur ”Vision för Vellinge kommun” Redan i miljöbalkens första paragraf fastslås att syftet med lagen är ”att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl”. Denna insikt delas i stor utsträckning av åtminstone 85 % av Vellinge kommuns invånare som på frågan ”Varför vi bor eller flyttat till Vellinge kommun?” värderade naturen högst. Lokala miljömål ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Så lyder Generationsmålet – ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma livsmiljöer och rika naturupplevelser. Regering och riksdag har i bred enighet lagt fast grunderna för det framtida svenska arbetet för en god miljö. Målet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås inom en generation. Lokalt miljömålsarbete 49 Sveriges kommuner har på lokal nivå ett ansvar för att verka för en god livsmiljö för människor, djur och natur. I egenskap av tillsynsmyndighet bär kommunen huvudansvaret för miljön inom dess geografiska område. De flesta kommuner arbetar aktivt med miljöåtgärder utifrån de nationellt formulerade miljökvalitetsmålen, likaså gör Vellinge kommun. Målen syftar bl.a. till att gynna människors hälsa, bibehålla naturens mångfald, främja hushållning med naturresurser samt värna om ekosystemets reproduktionsförmåga. Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för regionala anpassningar av de nationella miljömålen till skånska förhållanden. En ambition är att miljömålsarbetet ska bli mer åtgärdsinriktat. Länsstyrelsen har därför tagit fram ett nytt åtgärdsprogram, Skånska åtgärder för miljömålen, 2012 – 2016. Programmet anger de viktigaste åtgärderna som behöver vidtas för att de skånska miljömålen ska uppnås och för en hållbar utveckling i länet. Kommunfullmäktige antog 2008 lokala miljömål för Vellinge kommun. Till dessa antogs ett åtgärdsprogram 2009. Under 2013 har det arbetats med Lokala miljömål 2014, som är en revidering av de tidigare antagna målen, och som antogs den 29 januari 2014 av Kommunfullmäktige. De utgår från de 16 nationella miljökvalitetsmålen, men koncentreras till de mål som Vellinge i nuläget fokuserar på. Många av miljökvalitetsmålen berör varandra på olika sätt varför även de övriga målen påverkas positivt även om fokus inte ligger på dem. Fem miljökvalitetsmål har valts ut: • Begränsad klimatpåverkan • Giftfri miljö • Ingen övergödning • God bebyggd miljö • Ett rikt växt- och djurliv Inom dessa fem miljökvalitetsmål har övergripande mål tagits fram och under dessa ett antal delmål. Målen är av övergripande karaktär för de områden som i nuläget ska prioriteras i miljömålsarbetet. Utifrån dessa mål kommer ett lokalt åtgärdsprogram att tas fram under 2014 med de åtgärder som krävs för att Foto: Annika Lundh 50 Lokalt miljömålsarbete målen ska uppnås. De nya skånska åtgärderna som ska anpassas till lokala förutsättningar kommer också att ingå i Vellinges åtgärdsprogram. Naturvårdsprogram Vellinge kommun arbetar med att ta fram ett naturvårdsprogram för kommunen som syftar till att bidra till att det nationella miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” uppfylls. Miljömålet definieras: ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd”. Foto: Nils-Arvid Andersson Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Arbetet delfinansieras genom statsbidrag, LONA-bidrag (Lokal naturvårdssatsning) och bedrivs i samråd med flera lokala naturvårdsföreningar, delar av förvaltningen, samt politiker. Naturvårdsprogrammet och en konkret åtgärdsplan beräknas antas under våren 2015. Naturvårdsprogrammet och åtgärds planen ska bli strategiskt inriktade, med ställningstaganden och åtgärder som ska bidra till att uppfylla medborgarnas och lagstiftningens krav på att Vellinge kommun tar ansvar för att förvalta naturen väl. Arbetet i projektet ska utgöra underlag för beslut på politisk nivå och riktlinjer för tjänstemännens arbete. Naturvårdsprogrammet ska också vara en lättillgänglig faktabok och inspirera till kunskapsinhämtning och eftertanke för alla invånare och besökare i kommunen. Energi I mars månad antog kommunfullmäktige Program för energi effektivisering 2010–2020. I programmet redovisas mål och åtgärder i syfte att minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi inom kommunens egen verksamhet. Mål och åtgärder har fastställts för kommunens egna transporter, fastigheter och allmänna belysning (park- och gatubelysning). Målen till år 2020 omfattar bl.a. att • Andelen miljöfordon i kommunorganisationens personbilsflotta ska vara 100 % • Andelen förnybar energi i kommunorganisationens personbilsflotta ska utgöra minst 80 % • Andelen tjänsteresor utanför kommunen med privat bil som inte är miljöfordon ska vara 0 % • Den totala energianvändningen, exkl. hushållsel, per m2 i bostäder ska vara som mest 120 kWh/m2 •Den totala energianvändningen, inkl. verksamhetsel, per m2 i lokaler ska vara som mest 140 kWh/m2 • Andelen förnybar energi i kommunägda fastigheter ska utgöra minst 75 % • Den totala energianvändningen per ljuskälla i den allmänna belysningsanläggningen ska understiga 240 kWh/år • Samtliga kvicksilverlampor ska vara utfasade Lokalt miljömålsarbete 51 Foto: Nils-Arvid Andersson Samtidigt som mål och åtgärder för energibesparing inom kommunens egen verksamhet har antagits har det under året arbetats med att formulera en ny energiplan för hela kommunen. Detta ”Energi- och klimatprogram” har under året varit ute på remiss i samtliga nämnder och förväntas antas under år 2014. Som ett resultat av satsningen på energibesparing och minskad klimatpåverkan har Vellinge kommun slutit ett nytt elavtal under året. Det nya avtalet innebär bl.a. att andelen förnybart producerad el som används i kommunens fastigheter och den allmänna belysningsanläggningen numera är 100 procent. Sydvästra Skånes vattenråd Under 2013 bildade Vellinge kommun, tillsammans med Trelleborg och Skurup, Sydvästra Skånes vattenråd. I vattenrådet kommer också markägare, företag, organisationer och enskilda, som har intresse i områdets vattenmiljöer att bli medlemmar. Denna samverkan kommer att ge bättre möjligheter att ta tillvara den lokala kunskapen och engagemanget för att kunna möta behoven av samordnad planering, vattenkontroll och vattenvårdsåtgärder. Skolornas miljöarbete I kommunens skolor har hållbar utveckling varit i centrum för arbetet i barngrupper, i undervisning och i flera skolutvecklingsprojekt under året. Inom ekologisk mat har Vellinge tagit en tätposition och andelen ekologiska livsmedel ökar succesivt. Det är skolorna i Vellinge kommun som står för inköpen och 52 Lokalt miljömålsarbete projektet ”100 procent ekologiskt – javisst är det möjligt!” har lett till flera viktiga insatser på området. Till projektet har Vellinge kommun erhållit 250 tkr från Region Skånes miljövårdsfond. Under året har 18 politiker, tjänstemän, kockar, skolledare m.fl. besökt Nürnberg för deltagande i Europas största ekologiska matmässa. Även ”Organic Denmark” har besökts och genom ett samarbete med SYSAV och Hushållningssällskapet kring matsvinn har flera aktiviteter genomförts med barn och pedagoger för att minska matsvinnet. Skolorna har tillsammans med näringsidkare och Naturskyddsföreningen deltagit i en matmässa på Ängavallen där eleverna bl.a. tävlade med ekologiska recept och serverade 350 portioner soppa för att sätta fokus på den goda skolmaten. Våren 2013 fick Vellinge kommun en hedrande andra plats i White Guide juniors ranking av skolmatskommuner och både Ängdalaskolan och Stora Hammars skola placerade sig bland de fem bästa skolorna i landet. Miljöpris Vellinge kommuns miljöpris 2013 gick till Britt-Elise Björnhov som under många år varit aktiv i Falsterbonäsets naturvårdsförening. Hon har bland annat samordnat och lett arbetet med naturoch kulturslingan i Falsterbo stadspark, arbetat med den årliga ekologiska marknaden samt varit drivande i miljöarbetet i skolorna. Dessutom har Britt-Elise som skicklig naturfotograf beskrivit och dokumenterat kommunens natur- och kulturmiljöer. Vellinge kommuns årsredovisning 2013kommuns | Förvaltningsberättelse 2 Vellinge årsredovisning del 2013 Ekonomi och personal Foto: Marie Grönvold Ekonomi och personal 53 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling (siffror inom parentes avser föregående år) Årets resultat I årets resultat på 6,5 Mkr ingår extraordinära kostnader med 36 Mkr för medfinansiering avseende kapacitetsförstärkning av Trelleborgsbanan. Detta innebär att kommunen ökar sin medfinansiering i projektet till totalt 106 Mkr inklusive i bokslut 2010 upptagna 70 Mkr. I resultatet ingår det en återbetalning av AFA försäkringspremier för åren 2005 och 2006 med 16,5 Mkr samt ett positivt finansnetto på 10,1 Mkr. Resultaträkning Bokslut Verksamhetens nettokostnader varav avskrivningar 2012 2013 2013 -1378,8 12,9 -1357,5 -68,3 1389,9 44,3 -34,2 42,5 12,9 -36,0 6,5 1339,3 Finansiella intäkter 28,5 Finansiella kostnader -29,3 Resultat före extraordinära kostnader Extraordinära kostnader Årets resultat Budget -1325,6 -66,3 Skatteintäkter, netto Bokslut -66,0 1387,1 30,5 -42,0 -3,2 -3,2 Verksamhetens nettokostnader (inklusive avskrivningar) är 21,3 Mkr lägre än budget och skatteintäkter, netto är 2,8 Mkr lägre än budget. Finansnettot (finansiella intäkter och kostnader) är sammantaget 21,6 Mkr bättre än budget p.g.a. lägre räntekostnader än budgeterat samt realisationsvinster inom pensionsmedelsförvaltningen. Ett finansiellt mål är att ”Resultatet skall uppgå till minst 2 procent Resultat i % av skatteintäkter, netto av skatteintäkterna netto, sett över tiden (5 år)”. Resultat i % av skatteintäkter, netto Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2013 får reservering till resultatutjämningsreserven göras om kommunens finansiella mål är uppnådda. Detta kan göras med ett maximalt belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Maximalt 5 procent av skatteintäkterna, netto får reserveras i resultatutjämningsreserven. Det motsvarar för Vellinge 74 Mkr i 2013 års nivå. Årets resultat uppfyller balanskravet. Nedan görs avstämning mot lagstadgad balanskravsutredning: Mkr Årets resultat Realisationsvinster Medfinansiering Trelleborgsbanan 10 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0 -5 0 -10 09 09 5,5 5,5 0,0 2,0 10 10 1,0 2,0 0,0 1,0 1111 2012 2013 12,9 6,5 -1,7 -20,4 Avgår 15 5,8 55,8 5 Det lagstadgade balanskravet innebär, att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de tre kommande åren. Tillägg Resultat i % av skatteintäkter, netto 10 Fr.o.m. budget 2014 har målet ändrats till att ”Resultatet skall uppgå till minst 1 procent av skatteintäkterna netto, sett över tiden (5 år)”. Balanskrav Resultatet före extraordinära kostnader är +42,5 Mkr. Avvikelsen mot budget är +45,7 Mkr och resultatförändringen jämfört med föregående år är +29,6 Mkr. Mkr (3,4 procent av skatteintäkterna, netto). Detta är 91 Mkr bättre än målsättningen. Målet är uppnått. 3,1 11,2 22,1 Medel till resultatutjämningsreserv - 3,1 Medel från resultatutjämningsreserv - - 0,5 Årets balanskravsresultat 11,2 22,1 1212 1313 Resultat exkl. extraord. kostn. Resultat exkl. extraord. kostn. Finansmål Finansmål Resultat Resultat Det samlade resultatet för åren 2009–2013 ska enligt kommunens finansiella mål uppgå till 130 Mkr. Det faktiska resultatet uppgår till 115 Mkr (1,8 procent av skatteintäkterna, netto). Exklusive extraordinära kostnader uppgår resultatet till 221 Mkr 54 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 36,0 Kommunfullmäktige har i Kf §79/13 beslutat om att 13,0 Mkr av resultaten för 2010–2012 ska reserveras i resultatutjämningsreserven som ingående balans 2013. Någon ytterligare reservering föreslås inte för 2013. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Kostnads- och intäktsutveckling En viktig förutsättning för att leva upp till Kommunallagens krav om en god ekonomisk hushållning, är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Verksamhetens kostnader ökar under året med 35 Mkr eller 2,3 procent och verksamhetens intäkter ökar med 5 Mkr eller 1,8 procent. Nettokostnadsandelen i förhållande till skatteintäkter framgår av tabellen nedan. Nettokostnadsutveckling i % 2009 Verksamheten/ skatteintäkter Avskrivningarna/ skatteintäkter Finansnettot/ skatteintäkter Värdeförändringar/ skatteintäkter Nettokostnader/ skatteintäkter 2010 2011 2012 2013 92,4 90,3 92,3 94,0 92,8 6,0 4,3 4,4 5,0 4,9 -0,4 0,0 1,2 0,1 -0,7 -3,8 0,0 0,0 0,0 0,0 94,2 94,6 97,9 99,1 97,0 Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar tar i anspråk 97,7 (99,0) procent av skatteintäkterna, 1,3 procent mindre än 2012. Inklusive finansnettot blir denna siffra 97,0 (99,1) procent, en minskning med 2,1 procent jämfört med 2012. 8 6 4 2 0 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 8 6 4 2 2009 0 2010 2011 2012 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Nettokostnader Skatteintäkter Under åren 2009–2013 ökar nettokostnaderna med 15,7 procent Nettokostnader Skatteintäkter (184 Mkr) och skatteintäkterna netto med 19,5 procent (227 Mkr). Av diagrammen nedan framgår hur olika externa kostnads-/ intäktsslag förändras i förhållande till de totala externa kostnadernaKOSTNADSSLAG och intäkterna. 2013 jämfört med 2012 Kostnadsslag 2013 jämfört med 2012 Räntekostn 2% (2%) Skatteutjämning 8% (8%) Material 4% (5%) Personal inkl. pensioner 30% (30%) Bidrag 2% (2%) Tjänster 9% (9%) Köp av verksamhet 45% (44%) ”Köp av verksamhet” ökar med 60 Mkr och andelen ökar med 1 procent till 45 procent. Kostnaden för ”egen personal (inklusive pensioner)” ökar med 22 Mkr och uppgår till oförändrat 30 procent. Andelen ”Material” minskar med 1 procent till 4 procent. INTÄKTSSLAG 2013 jämfört med 2012 Intäktsslag 2013 jämfört med 2012 Övrigt 2% (2%) Hyror 3% (3%) Skatt 81% (81%) Avgifter 7% (7%) Fin int 2% (2%) Bidrag 5% (5%) Andelen av intäktsslagen är oförändrade jämfört med föregående år. Driftredovisning Nämnders och styrelsers verksamheters resultat (Mkr) sammanfattas enligt följande: Bokslut 2012 Kommunstyrelse m fl Miljö- och byggnadsnämnd Nämnd för gemensam medborgarservice Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Åtgärdsplan 2013 Summa skattefinansierad verksamhet BR-enheter Pensioner Arbetsgivaravgifter/ arbetsmarknadsförsäkringar Intern ränta mm Verksamhetens nettokostnader -92,6 -9,7 -171,0 Bokslut Budget 2013 2013 -107,5 -104,7 -8,2 -10,7 -168,6 -172,6 -757,6 -337,6 -776,1 -357,2 -1368,5 1,0 -35,0 23,5 -1421,3 31,4 -42,8 22,8 -790,6 -361,7 5,2 -1431,4 22,6 -31,0 10,0 53,4 52,4 51,0 -1325,6 -1357,5 -1378,8 Den skattefinansierade verksamhetens nettokostnader ökar med 53 Mkr eller 3,9 procent och redovisar överskott mot budget med 10 Mkr. Nämnderna redovisar över-/underskott mot budget med Mkr Kommunstyrelse +2,8 Miljö- och byggnadsnämnd -2,5 Nämnd för gemensam medborgarservice Utbildningsnämnd -4,0 +14,5 Omsorgsnämnd +4,5 Ej genomförd åtgärdsplan 2013 -5,2 Kommunstyrelsens totala överskott 2013 är 2,8 Mkr, varav egna produktionsenheter redovisar ett överskott på 5,2 Mkr. Kommunstyrelsens egen verksamhet uppvisar ett underskott på 2,4 Mkr vilket till största delen utgörs av högre semesterlöneskuld på 1,9 Mkr, beslutade avgångsvederlag med 2,8 Mkr samt Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 55 högre kostnader inom IT-verksamheten med 1,2 Mkr för bl.a. införande av trådlöst nätverk. Överskotten finns inom personalhälsovården med 1,8 Mkr samt Näringsliv- och centrumutveckling med 1,2 Mkr. De prestationsfinansierade enheternas utgående ackumulerade resultat ökar med 1,7 Mkr från 11,9 Mkr till 13,6 Mkr, med utgångspunkt från årets resultat inklusive beslutade justeringar. Miljö- och byggnadsnämndens underskott på 2,5 Mkr beror till största delen på ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag, 2,1 Mkr. Underskottet på 4,0 Mkr inom Nämnden för gemensam medborgarservice förklaras av att kommunen har kompenserat Skånetrafiken för uteblivna intäkter med 2,8 Mkr i o m kommunens beslut om ett övertagande av huvudmannaskapet för färdtjänsten från Skånetrafiken. Kostnaderna för vinterväghållning har överskridit budget med 0,8 Mkr då kostnaderna var höga i början på året. Kostnaderna för skötsel- och underhållsentreprenaden av fritidsanläggningar blev 2,4 Mkr lägre än budgeterat efter gjord upphandling. På Strandbaden blev underskottet 2,3 Mkr och på ridanläggningarna blev underskottet 0,7 Mkr. Utbildningsnämndens överskott på 14,5 Mkr kan i huvudsak förklaras av lägre ersättning för prestationer/verksamhetsbidrag än planerat motsvarande 14,9 Mkr. Ersättning för lokalhyra/ kapitalkostnader redovisar överskott med 5,5 Mkr beroende med anledning av framflyttade ombyggnationer/renoveringar. Läraravtalet 2012 finansieras genom färre prestationer med högre skolpeng, vilket innebär ca 7,0 Mkr. Foto: Annika Lundh Omsorgsnämnden redovisar totalt ett överskott på 4,5 Mkr. Inom vård- och omsorgsboende redovisas totalt ett överskott med 1,6 Mkr. Detta förklaras främst av färre köp av externa permanenta platser. Hemtjänsten uppvisar ett överskott på 5,9 Mkr vilket beror på att antalet brukare är lägre än budgeterat vilket har medfört att antalet byggstenstimmar inte har ökat i den takt som planerades inför 2013. Antalet brukare som har personlig assistans ökar kraftigt vilket medför ett underskott på 4,1 Mkr inom LSS-verksamheten. Inom individ- och familjeomsorgen svarar försörjningsstöd för ett överskott på 1,0 Mkr. Pensioner redovisar underskott mot budget med 11,8 Mkr och ökar netto från 2012 till 2013 med 7,8 Mkr. Det är huvudsakligen pensionsutbetalningar och förändring av pensionsavsättning som ökar mot budget medan kostnaderna för försäkringspremier över 7,5 basbelopp blivit lägre då Vellinge under 2013 nyttjat befintliga medel från överskottsfonden hos KPA pension. Lägre arbetsgivaravgifter för anställda under 26 år och över 65 år innebär lägre kostnader med 3,8 Mkr. Lägre kostnader för avtalsgrupp- och avgiftsbefrielseförsäkringen innebär 2,5 Mkr. Beslut om återbetalning av AFA försäkringspremier avseende Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL) och Avgiftsbefrielseförsäkringen för år 2005 och 2006 har resulterat i 16,5 Mkr i intäkter 2013. Balansräkningsenheterna redovisar netto +8,8 Mkr bättre resultat än budgeterat. Överskott redovisas med: Mkr Mark och exploatering +2,5 Fastighet +0,6 Vatten och avlopp +1,6 Avfall +4,1 Överskottet inom balansräkningsenhet Mark och exploatering på 2,5 Mkr hänförs till intäkter från avslut av exploateringsområdena Q8 Höllviken, Östra Grevie tegelbruksområdet, Räng Sand f.d. strutsfarmen och Gässlingekroken. I den pågående exploateringen på Skanör vångar har en tvist uppstått mellan kommunen och markentreprenören. Tvisten är föremål för rättslig prövning. Då storleken på det tvistade beloppet är oklart, har det ej beaktats i redovisningen. Balansräkningsenhet Fastighet redovisar ett överskott på 0,6 Mkr. Under 2013 har det gjorts arbetsmiljöåtgärder på V Ingelstad skola motsvarande 2,5 Mkr varav, enligt särskilt beslut, 2,0 Mkr finansieras inom budgeterat resultat istället för eget kapital. Ventilationsoch saneringsåtgärder på framför allt Ljungenskolan, Södervångskolan och Skanör skola överskrider budgeten med 3,4 Mkr. Avvikelserna för ökade reparationskostnader med 1,5 Mkr samt ovanstående ventilations- och saneringsåtgärder finansieras inom budgeterat resultat. Ovanstående underhållsåtgärder har inneburit att andra planerade underhållsåtgärder har skjutits på framtiden och inte utförts i planerad omfattning. Balansräkningsenhet Vatten och avlopps resultat är ett överskott 56 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling Vellinge kommuns årsredovisning 2013 på 1,6 Mkr. Kostnaderna blev 6,4 Mkr lägre jämfört med år 2012. I bokslut 2012 är det redovisat 3,8 Mkr i regresskrav från tidigare års översvämningar. Dessa kostnader uppgick till 0,4 Mkr år 2013. Intäkterna i form av VA-avgifter blev 1,2 Mkr högre jämfört med år 2012. Balansräkningsenhet Avfall redovisar ett överskott på 4,1 Mkr. Överskottet kan härledas till både högre intäkter för avfallsavgifterna och lägre kostnader för hämtningsentreprenaden och tippavgifterna till SYSAV. nettoinvesteringarna samt andelen egenfinansiering (årets resultat + avskrivningar) för respektive år. För perioden uppgår den totala egenfinansieringen till totalt 388 Mkr d.v.s. 56 % och därmed lånefinansieringen till 301 Mkr d.v.s. 44 %. NETTOINVESTERINGAR 2009-2013 NETTOINVESTERINGAR 2009-2013 Nettoinvesteringar 2009–2013 mkr mkr 200 200 167 167 160 142 142 160 142 142 120 120 Skatter och utjämningssystem 80 80 Skatteintäkterna, netto uppgår totalt till 1 390 (1 339) Mkr och ökar mellan 2012 och 2013 med 51 Mkr eller 3,8 procent. I skatteintäkterna ingår prognos för slutavräkning 2013 med -8 Mkr. 40 40 Av diagrammet nedan framgår hur utjämningssystemet utvecklats under perioden 2009–2013. Kostnaderna till skatteutjämningen minskar under perioden 2009–2013 med 34 Mkr. SKATTEUTJÄMNING 2009 - 2013 Skatteutjämning 2009–2013 100 48 50 59 15 13 0 -81 -69 -103 2009 2010 2011 2012 2013 Netto -57 Kommunal Fastighetsavgift Kostnadsutjämning Inkomstutjämning -100 -69 -76 LSS-utjämning -50 -16 Regleringsavgifts/bidr. -9 Den kommunala fastighetsavgiften står för 11 Mkr av minskningen och avgifterna till kostnadsutjämningen för 22 Mkr. Anledningen till det sistnämnda är att åldersstrukturen i Vellinge närmat sig den genomsnittliga åldersstrukturen i riket. Även regleringsbidraget minskar kostnaderna till utjämningen med 31 Mkr. En konsekvens av den genomförda LSS-utjämningen är att kostnaderna under perioden ökat med 23 Mkr. Även kostnaderna för inkomstutjämningen har ökat med 7 Mkr. Skattesatsen för Vellinge kommun är 18,50 kr/skkr 2013. Utdebiteringen har varit oförändrad sedan 2006. Den totala kommunala skattesatsen (inklusive regionen men exklusive kyrkan) uppgår till 28,89 kr/skkr. Vellinge har 2013 den lägsta totala kommunalskatten i riket. 0 0 67% 67% 51% 51% 99 99 80% 80% 39% 39% 09 10 11 09 10 11 Nettoinvesteringar Nettoinvesteringar 139 139 53% 53% 12 13 12 13 Egenfinansierade inv. Egenfinansierade inv. Större investeringsobjekt 2013 (över 2 Mkr) är: Mkr Ombyggnad Sandeplanskolan 23,9 Överföringsledn Höllviken-Skanör/Falsterbo 20,0 Markförvärv, Höllviken Lilla Hammar 1:22 m fl 16,7 Markreglering Stora Hammar nya skola 12,6 Påbörjad nyproduktion förskola Arrie 8,7 Ljungenskolan utemiljö 7,9 VA-försörjning landsbygden 4,9 Förstärkning spillvatten Höllviken Räng Kungstorp 4,4 Kungstorpsvägen ombyggnad 4,1 Belysning 2,8 Brandbil Vellinge 2,3 I budgeten uppgår investeringarna till 182 Mkr. Årets investeringsverksamhet redovisar en avvikelse mot budget på 43 (77) Mkr. Störst avvikelser är inom följande nämnder/ balansräkningsenheter: Mkr Nämnd för gemensam medborgarservice +15,6 BR Fastighet +30,5 I Nämnden för gemensam medborgarservice avvikelse mot budget, 16 Mkr, är flera av investeringsprojekten under planering/ projektering och beräknas utföras under kommande år. Som exempel kan nämnas invallning Skanör Falsterbo samt belysning. I BR Fastighets avvikelse mot budget, 31 Mkr, ingår påbörjad uppförande av ny förskola i Arrie vilken beräknas vara klar hösten 2014 samt ej påbörjad ny för skola i V Ingelstad. Konvertering av gas på Näset pågår och kommer att vara klara under år 2014. Ombudgetering av investeringar till 2013 uppgår till 46,2 Mkr varav: Mkr Investeringsredovisning Nämnd för gemensam medborgarservice 14,8 Nettoinvesteringarna uppgår till 139 Mkr 2013 och totalt för perioden 2009–2013 till 689 Mkr. I följande diagram redovisas BR Fastighet 27,6 BR Vatten och avlopp 3,8 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 57 Likviditet beroende på nyupplåning med 100 Mkr. Den totala låneskulden för koncernen ökar från 34 032 kr till 38 276 kr per invånare. Likvida medel uppgår vid årsskiftet till 166 Mkr, en ökning med 115 Mkr jämfört med föregående år. Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten klassificeras som långfristiga periodiserade intäkter och uppgår till 42,6 (38,2) Mkr medan investeringsbidragen uppgår till 7,2 (4,7) Mkr. Årets likviditetsökning förklaras av kassaflödesanalysen. Den löpande verksamheten har tillfört kassaflödet 155 Mkr. Investeringsverksamheten belastar kassaflödet med 129 Mkr. Genom ökad långfristig upplåning har finansieringsverksamheten tillfört kassaflödet med 89 Mkr. Sammantaget förklarar detta likviditetsökningen med 115 Mkr. Räntekostnaderna på kommunens samlade låneskuld uppgår till 23 Mkr, vilket är detsamma som föregående år. Kommunens räntevinst, som uppstår vid utlåningen till bolagen och som sker på marknadsmässiga villkor, uppgår till 3,6 Mkr. Kommunens och dess bolags löpande betalningar hanteras via kommunens koncernbank. Av kommunens likvida medel vid årsskiftet på 166 Mkr avser 44 Mkr bolagen varav Vellinge Stadsnät AB 10 Mkr. Kreditrisken, d.v.s. att kommunen i framtiden inte kan tillgodose sitt kapitalbehov för investeringar, är liten. Soliditet Soliditeten visar betalningsförmågan på lång sikt och hur stor del av de totala tillgångarna som finansieras med egna medel. Ju högre soliditeten är desto starkare är kommunens ekonomi. Förändringar i soliditeten beror på investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Skuldsättning Finanspolicyn som kommunfullmäktige antog i juni 2011 innebär att all upplåning till de kommunala bolagen Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB skall ske via kommunens internbank. Prissättningen på utlåningen från kommunen skall vara baserad på marknadsmässiga villkor och vara transparent för låntagaren. Den nya finanspolicyn får till effekt en ökad balansomslutning med lägre soliditet för kommunen motsvarande ca 12 (13) procent. Kommunen har löst in samtliga externa lån inom kommunkoncernen (med undantag av de lån på 144 Mkr som Vellinge Koncern AB har externt för att finansiera förvärvet från Vellinge kommun av aktierna i Vellinge Exploaterings AB och Vellingebostäder AB). Soliditeten uppgår 2013 till 43 (47) procent. Exklusive uppSOLIDITET 2009- 2013 låningen till kommunala bolag via koncernbanken uppgår soliditeten till 55 (60) procent. SOLIDITET 2009- 2013 SOLIDITET 2009- 2013 SOLIDITET 2009- 2013 Vid årets slut uppgår kommunens totala externa låneskuld till 1 150 (1 000) Mkr, vilken har finansierats genom fyra kommunobligationer. Av total låneskuld avser 620 (570) Mkr upplåning för Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB. Bolagen nyttjar 586 Mkr i lån resterande 34 Mkr är bolagens likviditet. Den totala skuldsättningsgraden (ingår även avsättningar) är den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital. Den ökar från 53,1 procent till 57,1 procent på grund av att kommunen tagit över finansieringen av bolagens upplåningsbehov. Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad 2009 2010 2011 2012 2013 36,3 42,0 52,4 53,1 57,1 Med full skuldföring av pensionsförpliktelser är soliditeten 23 (25) procent. 70 SOLIDITET 2009–2013 70 70 6470 60 60 50 50 40 3440 30 30 20 20 09 64 34 60 58 32 58 32 50 54 40 48 30 25 20 25 25 09 09 10 10 11 SoliditetSoliditet 2,2 5,6 3,0 1,8 3,4 kortfristig skuldsättningsgrad 17,0 15,8 12,3 17,7 21,1 långfristig skuldsättningsgrad 17,1 20,6 37,1 33,6 32,6 avsättningsgrad Medfinansiering till Trelleborgsbanan ingår i avsättningar med 36 Mkr 2013, vilket förklarar ökningen till 3,4 (1,8) procent 2013. Upptagen avsättning är föranledd av att Trafikverket aviserat att projektet blir dyrare än beräknat. Under avsättningar ingår även 6,9 Mkr för deponier/avfall. Den totala skuldsättningsgraden (exklusive avsättningar) ökar med 2,4 procent till 53,7 (51,3) procent. Kommunens låneskuld för egen verksamhet ökar från 12 494 kr till 15 677 kr per invånare 58 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 58 54 56 55 4832 44 43 25 60 60 54 47 48 25 25 0925 10 11 24 1023 Soliditet11 exkl. kom bolag 12 Soliditet bolag 13 Soliditet 11 12 exkl.12kom 13 SoliditetSoliditet exkl. kom bolag exkl. kom bolagSoliditet varav 64 60 58 50 60 60 40 34 54 47 47 30 34 48 32 20 64 Soliditet inkl.pensionsförpl. Soliditet inkl.pensionsförpl. Pensionsåtagande/-medelsförvaltning SoliditetSoliditet inkl.pensionsförpl. inkl.pensionsförpl. Det totala pensionsåtagandet uppgår till 612 (585) Mkr, varav 51 (38) Mkr redovisas som skuld i balansräkningen. Avsättning för pensionsåtagande ökar i balansräkningen med 13 (15) Mkr, beroende på redovisningsprinciper avseende redovisning av pensionsåtagande för förtroendevalda som följer Rådet för Kommunalekonomisk Redovisningsrekommendation. Åtagandet har tidigare redovisats inom linjen till balansräkningen. Pensionsåtagandet har tidigare redovisats i årsredovisningen i en särskild not och godkänts av Kommunfullmäktige. De förtroendevaldas intjänade pensionsförmåner följer det av 47 56 44 25 24 12 13 Vellinge kommuns årsredovisning 2013 PENSIONSKAPITAL i inför förhållande till TOTALA PENSIONSKommunfullmäktige varje mandatperiod beslutat FÖRPLIKTELSER ”Reglemente för ersättning till förtroendevalda”. Pensionsförpliktelser inom linjen i balansräkningen ökar med 14 mkr 600 Mkr. Ökningen är framförallt hänförbar till diskonteringsränta. PENSIONSKAPITAL i förhållande till sänkt TOTALA PENSIONS500 FÖRPLIKTELSER 400 Pensionskapital i förhållande till totala pensionsförpliktelser 300 200 100 0 Känslighetsanalys I tabellen nedan redovisas hur olika förändringar under ett år kan påverka kommunens finansiella situation (Mkr) Kostnad/Intäkt Händelseförändring 5,1 Entreprenader med 1 procent mkr 600 500 2013 Löner med 1 procent 68% 79% 69% 76% 76% 40% 400 år 300 950601 091231 101231 111231 121231 131231 200 79% 69% 76% 82% 68% 100 40% 0 år 950601 091231 101231 111231 121231 131231 Totala pensionsförpliktelser Pensionskapital 8,0 Finansiella intäkter med 1 procent 11,2 Finansiella kostnader med 1 procent 11,5 Bruttokostnader med 1 procent 16,1 Utdebitering med 1 kr 79,2 Sammanfattning utifrån finansiell analys Vellinge kommuns finansiella ställning och utveckling kan beskrivas och sammanfattas i nedanstående fyra aspekter: Resultat • Enligt finansiellt mål skall årets resultat uppgå till 2 procent av Marknadsvärdet på pensionsmedelsförvaltningen är vid årsskiftet 505 (446) Mkr. Marknadsvärdet överstiger det bokförda med 59 Mkr. Totala pensionsförpliktelser Pensionskapital Pensionsmedelsförvaltningens marknadsvärde täcker till 82 (76) procent kommunens totala pensionsåtagande. I pensionsmedelsförvaltningen är 54,6 Mkr placerade inom egen förvaltning på räntebärande konto i Vellinge koncernbank för att bl.a. skapa ett motsvarande mindre behov av extern upplåning med ett förbättrat räntenetto för kommunen. 56 44 24 13 skatteintäkterna netto sett över tiden (5 år). Målet uppnås. • Resultatmålet 2013 var att resultatet skulle vara minst 0. Utfallet blev 6,5 Mkr och därmed uppnås det finansiella målet. • Målet att ha oförändrad skatt genom en effektiv verksamhet med hög kvalitet uppnås då utdebiteringen är oförändrad mellan 2012 och 2013. Kapacitet • Soliditeten minskar från 47 till 43 procent (inkl. full skuldföring av kommunens pensionsåtagande minskar soliditeten från 25 Avkastningen på pensionsmedelsförvaltningen uppgår till 27,9 (14,8) Mkr. Av årets avkastning på 27,9 Mkr avser 18,9 Mkr realisationsvinster vid byte av aktiefonder. till 23 procent). Om effekten av den nya finanspolicyn beaktas uppgår soliditeten till ca 55 procent jämfört med 60 procent förra året. • Skuldsättningsgraden, som är spegelbilden av soliditeten, ökar Borgensåtagande Borgensåtagandena för de helägda bolagen har avvecklats i takt med att befintliga lån överförts till koncernbanken. De lån som Vellinge Koncern AB tagit för att finansiera förvärvet av aktier i de båda dotterbolagen från Vellinge kommun kommer att ligga kvar externt och borgen kvarstå. Kommunen är vid årsskiftet i borgen för 233 (232) Mkr. Huvuddelen, 62 (62) procent av åtagandet, avser kommunens bolag Vellinge Koncern AB. Under året har kommunfullmäktige också beslutat om att utöka borgensåtagandet för Sydvatten från 39 Mkr till 60 Mkr. Vid årsskiftet är 39,9 Mkr utnyttjat. Kommunfullmäktige har också beslutat om borgensåtagande för Calupa förvaltning AB avseende ombyggnation av Solblommans förskola med maximalt 10 Mkr. från 53 till 57 procent. • Kommunalskatten är lägst både i länet och riket. Risk • Finansiella nettotillgångar, består huvudsakligen av kommunens pensionsmedel. Marknadsvärdet överstiger vid årsskiftet det bokförda med 59 Mkr. Finansiell policy har fastställts av kommunfullmäktige 2011. • Totala pensionsåtagandet täcks till 82 procent av befintligt pensionsmedelskapital. En ökning från 76 procent 2012. • Borgensåtagandet är i stort oförändrat under året med 233 Mkr. Till 62 procent gäller åtagandet Vellinge Koncern AB. Kontroll • Budgetföljsamheten är stor. • Prognossäkerheten är hög. Kommunens ekonomiska ställning och utveckling 59 Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling (siffror inom parentes avser föregående år) Foto: Annika Lundh Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att få en samlad bild av kommunens åtagande oberoende av om verksamheten bedrivs i kommunens eller i de kommunala bolagens regi. I ”Koncernen Vellinge kommun” ingår Vellinge kommun, Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB, Vellinge Exploaterings AB (VEXAB) och fr.o.m. 2013-09-01 Vellinge Stadsnät AB. Koncernen omsätter, mätt i verksamhetskostnader 1 639,0 Mkr, varav 98 procent avser kommunens verksamhet. Nyckeltal Mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 1 498,5 1 599,6 1 639,0 34,4 21,0 52,8 Balansomslutning 2 744,5 2 622,5 2 881,9 Eget kapital 1 106,3 1 120,2 1 173,0 Soliditet, % 40 43 41 1 334 1 310 1 344 Verksamhetens kostnader Årets resultat* Antal anställda * Årets resultat efter finansiella poster Årets resultat Kommunkoncernens resultat för 2013 är efter finansiella poster 52,8 (21,0) Mkr. Av resultatet svarar kommunen för 42,5 (12,9) Mkr och bolagen för 10,3 (8,1) Mkr. Resultatförändringen jämfört med föregående år är + 31,8 Mkr. Denna beror främst på ett förbättrat resultat för kommunen 2013 jämfört med 2012. Årets resultat * Mkr Bokslut 2011 Bokslut 2012 Bokslut 2013 Vellinge kommun 26,6 12,9 42,5 Vellinge Koncern AB -6,2 -4,0 -0,2 Vellingebostäder AB 0,9 0,9 3,6 Vellinge Exploaterings AB 7,4 8,9 6,0 -0,7 Vellinge Stadsnät AB Justeringar för interna mellanhavanden Totalt Kommunkoncernen 5,7 2,3 1,6 34,4 21,0 52,8 * Årets resultat efter finansiella poster Finansnetto Finansnettot uppgår till -5 (-17) Mkr 2013. Orsaken till förbättringen på 12 Mkr jämfört med 2012, kan hänföras till reavinster vid byte av fonder i kommunens pensionsmedelsförvaltning. 60 Kommunens ekonomiska ställning och utveckling Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto:Lars Bygdemark Investeringar Nettoinvesteringarna uppgår till 205 (172) Mkr, vilket är 33 Mkr högre än 2012. Av årets investeringsvolym har 139 Mkr (68 %) utförts i kommunens regi, medan resterande 66 Mkr (32 %) avser bolagen. Låneskuld och likviditet All upplåning till de kommunala bolagen sker via kommunens internbank. Kommunen har, med undantag av 144 Mkr som Vellinge Koncern AB har lånat upp externt för förvärv av aktierna i Vellingebostäder AB och VEXAB, löst in samtliga externa lån inom kommunkoncernen. Koncernens totala skulder har under året ökat med 204 Mkr, och uppgår vid årsskiftet till 1 651 (1 457) Mkr. Långfristiga skulder står för 9 Mkr av ökningen och kortfristiga skulder för resterande 195 Mkr. Av den totala låneskulden på 1 294 (1 144) Mkr hänför sig 730 (696) Mkr eller 56 (61) % till de kommunala bolagen. Likvida medel har under året ökat från 51 Mkr till 166 Mkr, en ökning med 115 Mkr. Soliditet Soliditeten uppgår i bokslutet till 41 procent, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Kommunkoncernens egna kapital har ökat med 7 Mkr under året, medan balansomslutningen på tillgångssidan ökar med hela 260 Mkr. Ökningen av balansomslutningen på tillgångssidan förklarar också årets soliditetsminskning. Om samtliga pensionsförpliktelser räknas som långfristiga skulder uppgår soliditeten till 20 (22) procent. Kommunkoncernens ekonomiska ställning och utveckling 61 Personal (siffror inom parentes avser föregående år) I denna redovisning lämnas uppgifter avseende kommunens egen personal. Genomsnittsåldern för tillsvidareanställda är 45,1 (46,0) år. För kvinnor 45,8 (46,3) år, för män 43,2 (45,1) år. Personalstruktur Personalkostnader Antal anställda 2009–2013 2009 2010 2011 2012 2013 1 380 1 364 1 320 1 297 1327 andel kvinnor (%) 75 74 72 71 andel män (%) 25 26 28 29 Antal anställda Kommunens totala personalkostnader 2009–2013 2009 2010 2011 2012 2013 71 Totala personalkostnader 547 524 525 513 517 29 varav löner personal Mkr 368 353 350 344 349 Antalet anställda ökar under året med 30 personer eller 2,3 procent. För perioden 2009-2013 är minskningen 53 personer eller 3,8 procent. varav ersättningar förtroendevalda 7 7 7 7 7 varav arbetsgivaravgifter 115 112 108 105 107 Av kommunens anställda vid årsskiftet är 1056 (1 035) tillsvidareanställda och 271 (262) visstidsanställda. I procenttal motsvarar dessa siffror 80 (80) respektive 20 (20). varav pensionskostnader 57 52 60 57 54 Foto: Nils-Arvid Andersson Pensionskostnaderna är 54 Mkr, varav 25 Mkr (25 Mkr) avser direkta pensionsutbetalningar till tidigare anställda. Knappt 16 Mkr (16 Mkr) är avsättningar till den individuella delen i tjänstepensionen. För de delar av tjänstepensionen som är säkrade via försäkringar, pension för inkomstdelar över 7,5 basbelopp och efterlevandepensionsförmåner, betalas 2 Mkr ( 4 Mkr) i premier. På utbetalda pensioner och avsättningar till tjänstepension betalas knappt 11 Mkr (12 Mkr) i särskild löneskatt. Totalt minskar pensionskostnaderna under året med 3 Mkr vilket till viss del kan förklaras av att en del av kostnaderna finansierats genom återbetalning från överskottsfonden hos KPA. Personalomsättning Personalomsättningen bland de tillsvidareanställda ökar jämfört med föregående år och uppgår till 10,7 (8,5) procent. 161 (130) personer har nyanställts på tillsvidareanställningar under året. Totalt har drygt 142 (152) tillsvidareanställda slutat sin anställning i kommunen under året. I åldersgruppen 60 år och däröver har 29 (33) personer slutat, medan 15 (1) personer i åldersgruppen nyanställts. Majoriteten av dessa nyanställningar som gjorts avser familjehem och kontaktpersoner. Personalomsättningen kommer förmodligen att öka i framtiden. Dels på grund av det ökande antalet pensionsavgångar, men framför allt kommer personalomsättningen att vara betydligt högre hos den personal kommunen kommer att rekrytera för att ersätta pensionsavgångarna. Utmärkande för en sådan personalstruktur som kommunen har, d.v.s. hög medelålder och lång anställningstid, är en mycket låg personalomsättning. I den takt kommunen nyrekryterar kommer omsättningen bland dessa att öka, eftersom nyanställda och rekrytering av yngre generellt sett medför en förhållandevis hög personalomsättning. 62 Personal Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 2009–2013 (%) 2009 2010 2011 2012 2013 Sjukfrånvaro 4,31 4,09 4,24 4,22 3,51 -Andel långtidssjukfrånvaro 46,6 40,13 40,36 45,34 39,24 Den totala sjukfrånvaron minskar under perioden 2009–2013 från 4,31 procent till 3,51 procent och långtidssjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron från 46,6 procent till 39,24 procent. Verksamheterna arbetar aktivt, tillsammans med företagshälsovården, med analyser, handlingsplaner och rehabiliteringsåtgärder för att få ned framförallt långtidssjukfrånvaron samt för att förebygga sjukfrånvaro. Ett stöd i arbetet är att vid sjukanmälan, som sker till företagshälsovårdens tjänst sjuk- och friskanmälan, ges sjukvårdsupplysning av legitimerad sjuksköterska. I nedanstående tabell redovisas sjukfrånvaron i form av sju nyckeltal i enlighet med gällande lagstiftning. 2012 (%) 2013 4,22 3,51 45,34 39,24 3. Sjukfrånvaro för kvinnor 4,91 3,84 4. Sjukfrånvaro för män 2,15 2,58 5. Sjukfrånvaro för 29 år eller yngre 3,40 1,96 6. Sjukfrånvaro 30-49 3,65 3,24 7. Sjukfrånvaro 50 år eller äldre 5,09 4,31 1. Total sjukfrånvaro 2. Andel långtidssjukfrånvaro Följande definitioner gäller för de sju nyckeltalen: 1. Total sjukfrånvaro Sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar) Total sjukfrånvarotid 3-7. Summa sjukfrånvarotid för respektive grupp Sammanlagd ordinarie arbetstid för respektive grupp Pensionsavgångar Under 2013 är antalet pensionsavgångar 24 (28). Antalet tillsvidareanställda i åldrarna 61–65 år uppgår till 97 (100) personer och det är cirka 20 per år som uppnår 65 år. Pensionsavgångarna bedöms därför att bli relativt begränsade. Antalet kan dock komma att variera under åren beroende på om fler anställda nyttjar rätten att avgå med pension före 65 år. Detta innebär att de tar ut sin pension temporärt d.v.s. hela den intjänade pensionsrätten utbetalas under begränsad tid, fram till 65 år. De yrkesgrupper, där de största pensionsavgångarna kommer att ske under de närmsta tio åren, är förskollärare och lärare. Det positiva rekryteringsläget fortsätter under året. Allt tyder dock på att denna förbättring endast är av tillfällig natur och att rekryteringsvårigheterna kommer att öka kraftigt under de kommande åren. Foto: Annika Lundh Rekryteringsläget Personal 63 Vid en inventering av utannonserade tjänster framkommer det att det finns vissa rekryteringssvårigheter i bland annat pedagogiska yrkesgrupper. Detta stämmer överens med SCB´s mätningar i Arbetskraftsbarometern 2013. Det framkommer också att antalet sökande inom yrken där vi kräver adekvat yrkeserfarenhet har minskat. Obalansen på arbetsmarknaden kommer att bli allt mer påtaglig, med ett förhållandevis stort antal arbetslösa samtidigt som det kommer att finnas en stor brist på arbetskraft. Bland annat med den utbildningsbakgrund kommunen har behov av. Till detta medverkar att i princip samtliga kommuner och landsting befinner sig i samma situation, med hög medelålder bland de anställda, stora avgångar och stort nyrekryteringsbehov. Stora insatser måste under de kommande åren genomföras. Dels för att göra arbete inom den kommunala sektorn attraktivt så att ungdomar söker sig till adekvata utbildningar, dels för att göra Vellinge kommun till den mest attraktiva arbetsgivaren i regionen. Löneöversyn Löneöversynen är en av våra viktigaste processer som arbetsgivare. Detta har vi tagit fasta på och under 2013 påbörjades ett arbete med att skapa trygghet, tydlighet och struktur som underlättar att förstå helheten och delarna i löneavtalen. För att få detta har vi skapat tydliga dialogvägar med chefer, politik och de fackliga organisationerna. Utfallet av årets löneöversyn uppgick, efter en extra satsning på pedagogerna, till 2,75 %. Kompetensutveckling Under 2013 har samtliga befintliga chefer genomgått vårt interna ledarprogram. Detta program fortsätter 2014. Olika utvecklingsinsatser i form av utbildning och föreläsningar som riktat sig till både medarbetare och chefer har gjorts för att kunna möta upp och förebygga ohälsa, ex hot- och våld och mindfulness. Ergonomiutbildningar inom köken har genomförts. Cheferna har erbjudits en halvdags föreläsning om att möta psykisk ohälsa. Foto: Annika Lundh 64 Personal Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Året i siffror Foto: Chevy Hansson Året i siffror 65 Fem år i sammandrag 2009 2010 2011 2012 2013 Antal invånare 31/12 33 162 33 303 33 510 33 615 33 807 Skattesats kommunen 18,50 18,50 18,50 18,50 18,50 Skattesats landstinget 10,39 10,39 10,39 10,39 10,39 – Vellinge-Månstorp 0,24/1,33 0,22/1,33 0,22/1,33 0,22/1,33 0,22/1,33 – Höllviken 0,11/0,87 0,11/0,87 0,13/0,89 0,13/0,89 0,13/0,89 – Skanör-Falsterbo 0,19/1,18 0,21/1,20 0,21/1,20 0,21/1,20 0,21/1,20 69,3 70,0 26,6 12,9 42,5 5,8 5,5 2,0 1,0 3,1 1 181,0 1 211,1 1 265,5 1325,6 1357,5 0,6 2,5 4,5 4,7 2,4 1 199,4 1 280,1 1 308,1 1 339,3 1 389,9 3,1 6,7 2,2 2,4 3,8 50,9 1,0 -16,0 -0,8 10,1 45 730 47 918 38 988 51 126 53 717 8 284 11 026 16 977 12 494 15 677 24 600 27 250 30 337 34 032 38 276 – kr/invånare 34 576 34 429 35 010 35 074 35 067 – kommunen, Mkr 1 146,6 1 146,6 1 173,2 1 179,0 1 185,5 – koncernen, Mkr 1 071,5 1 071,9 1 106,3 1 120,2 1 137,0 Soliditet (eget kapital i % av totalt kapital) 64 58 48 47 43 – med full skuldföring av pensionsåtagande 34 32 25 25 23 Begravningsavgift/total begravnings- och kyrkoavgift: RESULTATRÄKNING Resultat före extraordinära poster, Mkr – I % av skatteintäkter netto Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar – I Mkr – I % från föregående år Skatteintäkter netto – I Mkr – I % från föregående år Finansnetto, Mkr BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar, kr/invånare Låneskuld kommunens egen verksamhet, kr/invånare Låneskuld koncernen, kr/invånare Eget kapital 47 43 40 43 40 17 794 17 425 12 256 6 890 6 877 142 142 167 99 139 Personalkostnader, Mkr 547 524 525 513 517 Varav pensionskostnader 57 52 60 57 54 – koncernen (redovisad) Borgensåtagande, kr/invånare KASSAFLÖDESANALYS Nettoinvesteringar, Mkr PERSONAL 66 Fem år i sammandrag Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Resultaträkning Mkr Not Sammanställd redovisning 2012 Sammanställd redovisning 2013 Kommunen 2012 Kommunen 2013 Budget 2013 Verksamhetens intäkter (1) 384,4 395,8 313,0 318,5 295,5 Verksamhetens kostnader (2) -1 599,6 -1 639,0 -1 572,3 -1 607,7 -1 608,3 -86,2 -89,9 -66,3 -68,3 -66,0 -1 301,4 -1 333,1 -1 325,6 -1 357,5 -1 378,8 Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (3) 1 403,3 1 458,9 1 403,3 1 458,9 1 459,0 Generella statsbidrag och utjämning (4) -64,0 -69,0 -64,0 -69,0 -71,9 Finansiella intäkter (5) 15,5 29,4 28,5 44,3 30,5 Finansiella kostnader (6) -32,6 -34,0 -29,3 -34,2 -42,0 0,2 0,6 42,5 -3,2 Skattekostnader Resultat före extraordinära poster 21,0 Extraordinära kostnader (7) Årets resultat (8) 52,8 12,9 -36,0 -36,0 21,0 16,8 12,9 6,5 -3,2 Kassaflödesanalys Mkr Not Sammanställd redovisning 2012 Sammanställd redovisning 2013 21,0 16,8 12,9 6,5 (23) 81,0 135,7 61,7 114,4 102,0 152,5 74,6 120,9 Kommunen 2012 Kommunen 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 86,6 25,4 114,2 24,5 Ökning/minskning pensionsmedelsförvaltning -14,7 -27,8 -14,7 -27,8 Ökning/minskning kortfristiga skulder -50,8 36,9 -60,7 37,9 123,1 187,0 113,4 155,5 (24) -172,2 -204,9 -99,0 -139,3 7,5 1,7 7,4 1,7 (24) 1,6 8,2 1,6 8,2 -163,1 -195,0 -90,0 -129,4 126,7 150,0 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Inbetalda investeringsbidrag och anläggningsavgifter Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning/minskning lån Ökning/minskning av lån hos kommunala företag Ökning/minskning långfristiga fordringar Ökning/minskning utlåning till kommunala företag Kassaflöde från finansieringsverksamheten 126,7 150,0 -183,9 0,0 0,0 0,0 -5,8 -26,7 -5,8 -26,7 0,0 0,0 -247,3 -34,1 -63,0 123,3 -126,4 89,2 -33,0 0,0 -33,0 0,0 -136,0 115,3 -136,0 115,3 187,0 51,0 187,0 51,0 51,0 166,3 51,0 166,3 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Resultaträkning, kassaflödesanalys 67 Balansräkning Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Kommunen Kommunen Not 2012 2013 2012 2013 Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar (9) 1 901,1 2 014,2 1 243,3 1 311,8 (10) 59,3 61,2 58,7 60,9 Värdepapper, andelar, bostadsrätter (11) 28,8 28,8 28,8 28,8 Långfristig lånefordran kommunala företag (13) 380,0 380,0 Övriga långfristiga fordringar (14) 7,8 34,5 7,8 34,5 1 997,0 2 138,7 1 718,6 1 816,0 417,7 445,5 417,7 445,5 171,7 205,8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Pensionsmedelsförvaltning (12) Kortfristig lånefordran kommunala företag (13) Övriga kortfristiga fordringar (15) Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 156,8 131,4 151,4 126,9 51,0 166,3 51,0 166,3 625,5 743,2 791,8 944,5 2 622,5 2 881,9 2 510,4 2 760,5 21,0 16,8 12,9 6,5 - 13,0 - 13,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv (16) Övrigt eget kapital (16) 1 099,2 1 107,2 1 166,1 1 166,0 1 120,2 1 137,0 1 179,0 1 185,5 (12,21) 37,8 50,8 37,8 50,8 (17) 7,1 42,9 7,1 42,9 44,9 93,7 44,9 93,7 899,8 Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (18,19) 938,9 947,8 842,9 Kortfristiga skulder (20) 518,5 703,4 443,6 581,5 Summa skulder 1 457,4 1 651,2 1 286,5 1 481,3 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR SKULDER 2 622,5 2 881,9 2 510,4 2 760,5 0,0 0,0 Inga Inga 546,7 561,4 546,7 561,4 1,8 3,5 0,0 0,0 87,6 88,5 231,6 232,5 43 39 47 43 Panter och ansvarsförbindelser Ställda panter Pensionsförpliktelser (12,21) Övriga ansvarsförbindelser Borgensåtaganden Soliditet i % 68 Balansräkning (22) Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Driftredovisning per nämnd/verksamhet Mkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Intäkter Kostnader Netto -12,0 -7,0 -1,7 -70,7 -91,4 0,9 6,0 0,2 79,1 86,2 -13,8 -15,3 -2,6 -164,4 -196,1 -12,9 -9,3 -2,4 -85,3 -109,9 -15,4 -10,6 -1,1 -80,4 -107,5 PRODUKTION Infrastruktur, skydd m.m. Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Gemensam verksamhet SUMMA 0,8 -0,1 -2,6 1,6 0,3 -1,2 -1,2 14,0 51,9 453,6 58,5 9,3 4,3 591,6 -13,7 -52,5 -449,3 -57,8 -8,8 -4,3 -586,4 0,3 -0,6 4,3 0,7 0,5 0,0 5,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m. Vård och omsorg SUMMA -1,6 -4,1 -4,0 -9,7 0,0 9,3 0,0 9,3 -1,6 -13,9 -4,5 -20,0 -1,6 -4,6 -4,5 -10,7 -1,6 -4,2 -2,4 -8,2 NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m. Fritid och kultur Vård och omsorg SUMMA -0,6 -68,1 -95,1 -7,2 -171,0 0,2 3,5 4,2 0,0 7,9 -1,0 -71,0 -98,6 -9,9 -180,5 -0,8 -67,5 -94,4 -9,9 -172,6 -0,8 -67,6 -93,3 -6,9 -168,6 UTBILDNINGSNÄMND Politisk verksamhet Pedagogisk verksamhet SUMMA -2,1 -755,5 -757,6 0,0 48,6 48,6 -2,1 -822,6 -824,7 -2,1 -774,0 -776,1 -2,2 -788,4 -790,6 OMSORGSNÄMND Politisk verksamhet Vård och omsorg Individ- och familjeomsorg Särskilt riktade insatser SUMMA -2,0 -295,9 -33,7 -6,0 -337,6 0,0 41,8 10,8 0,0 52,6 -2,2 -353,0 -48,4 -6,2 -409,8 -2,2 -311,2 -37,6 -6,2 -357,2 -2,2 -314,9 -38,4 -6,2 -361,7 KOMMUNFULLMÄKTIGE, REVISION, KOMMUNSTYRELSE M.FL. Politisk verksamhet Infrastruktur, skydd m.m. Fritid och kultur Gemensam verksamhet SUMMA Åtgärdsplan 2013 SUMMA SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET BALANSRÄKNINGSENHETER Mark och exploatering Fastighet Vatten och avlopp Avfall SUMMA BR-ENHETER PENSIONER ARBETSGIVARAVGIFTER/ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR INTERN RÄNTA M.M. VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 5,2 -1 368,5 796,2 -2 217,5 -1 421,3 -1 431,4 0,2 8,3 -6,0 -1,5 1,0 5,1 180,9 59,9 34,0 279,9 -2,4 -156,9 -58,3 -30,9 -248,5 2,7 24,0 1,6 3,1 31,4 0,2 23,4 0,0 -1,0 22,6 -35,0 23,5 53,4 0,0 16,5 -0,5 -42,8 6,3 52,9 -42,8 22,8 52,4 -31,0 10,0 51,0 -1 325,6 1 092,1 -2 449,6 -1 357,5 -1 378,8 Driftredovisning 69 Investeringsredovisning Utfall Budget Totalbudget Total utgift Budget- 2013 2013 t.o.m.2013 t.o.m.2013 avvikelse 0,0 0,7 0,7 0,0 0,7 17,7 17,8 17,8 17,7 0,1 RFID-inköp Vellinge bibliotek 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Vanningen gaspanna/solf Etapp 4 0,0 0,9 2,7 1,8 0,9 Omb Vanningen nya lokaler 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,1 Gyahallen ombyggn omkl 2,5 2,4 2,5 2,7 -0,2 Kämpingehallen ny éntre 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,1 3,1 0,0 0,0 3,1 -3,1 NÄMND/PROJEKT Mkr KOMMUNSTYRELSE Politisk verksamhet Medel till förfogande Infrastruktur Markinköp Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Sandeplan, inventarier St Hammars ny skola inkl café 12,6 0,0 167,3 188,0 -20,7 Sandeplanskolan ombyggnad 23,9 23,8 30,0 30,1 -0,1 Ljungenskolan tillbyggn förråd 0,4 0,4 0,8 0,8 0,0 Ljungenskolan utemiljö 7,9 5,0 5,0 7,9 -2,9 Arrie ny fsk 8,7 19,8 20,0 8,9 11,1 Månstorp ny fsk 0,0 19,5 20,0 0,5 19,5 V Ing skola ombyggnad 1,5 4,3 4,3 1,5 2,8 Villa Lundia omb kök 0,7 0,7 5,5 5,5 0,0 Omb kök 0,1 6,0 6,0 0,1 5,9 Tångvalla utemiljö 0,4 0,4 0,4 1,2 -0,8 Utemiljö skolor/förskolor 0,4 2,0 2,0 0,4 1,6 Kronodalsgården, projektering för om- och tillbyggnad 0,4 0,7 1,0 0,7 0,3 Ljungklockan omb LSS bostäder 0,4 0,0 0,0 0,4 -0,4 Inventarier, Kommuncafé 1,0 0,6 0,6 1,0 -0,4 Ny växel 0,4 0,0 1,0 3,2 -2,2 IT-utrustning 0,0 4,0 4,0 0,0 4,0 Fjärracces och assethantering 0,4 0,0 0,0 0,4 -0,4 Utbyggnad trådlöst nätverk 2,1 0,0 0,0 2,1 -2,1 Ny datalagringsmiljö 1,7 0,0 0,0 1,7 -1,7 E-arkivering, centralt system 0,0 2,2 2,2 0,0 2,2 Gessie byakrog 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Gaskonvertering 0,6 5,6 18,7 13,7 5,0 87,5 116,9 312,6 293,7 18,9 Vård och omsorg Gemensam verksamhet SUMMA MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Infrastruktur Mät-instrument MBK 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3 SUMMA 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3 70 Investeringsredovisning Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Utfall Budget Totalbudget Total utgift Budget- 2013 2013 t.o.m. 2013 t.o.m. 2013 avvikelse Medel till förfogande 0,0 3,0 3,0 0,0 3,0 Ny belysning 0,2 0,0 0,0 0,2 -0,2 Belysnings GC-väg Vellinge-Höllviken, Höllviken-Gessie, Falsterbo 0,3 0,0 0,0 0,3 -0,3 Kungstorpsv ombyggnad 4,1 4,0 4,0 4,1 -0,1 Rödhakegatans lekplats 1,3 1,0 1,0 1,5 -0,5 Invallning Skanör/Falsterbo 0,0 4,8 4,8 0,0 4,8 Belysning 2,8 5,2 5,2 2,8 2,4 GC-väg Lillhagens ridhus 0,0 1,5 1,5 0,0 1,5 Brandbil Vellinge 2,3 2,7 4,0 3,5 0,5 FIP-bil 0,5 0,5 0,5 0,5 0,0 Indragning vatten Hovbacken 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 Nyckehålsparken Höllviken 0,0 0,0 0,0 0,2 -0,2 Börjesgången 0,1 1,4 1,5 0,2 1,3 Brygga Falsterbo 1,1 1,5 1,5 1,1 0,4 Dämme i slusan 0,0 1,0 1,0 0,0 1,0 Stortrappsvägen trafikåtg 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 Falsterbo kyrka entré 0,0 0,4 0,4 0,0 0,4 Clemensagerväg östra delen 0,0 0,3 0,3 0,0 0,3 Ny ljusamatur Vångaplan 0,3 0,3 0,3 0,3 0,0 Traktor Skanörs ridhus 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 Konstinköp 0,1 0,9 0,9 0,1 0,8 Medel till förfogande 0,0 2,0 2,0 0,0 2,0 Sydvattenanslutningen 2,1 0,0 0,0 2,1 -2,1 Reservkraftverk 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,1 Staket vattenverk 0,1 0,0 0,0 0,1 -0,1 Dricksvattenöversyn 0,2 0,0 0,0 0,2 -0,2 Ny vattenledning Höllviken, Gränsvägen 0,8 0,0 0,0 0,8 -0,8 VA-försörjning landsbygden 4,9 3,8 3,8 4,9 -1,1 Ombyggnad pumpstationer 1,0 1,0 1,0 1,0 0,0 Servisledningar 0,9 1,0 1,0 0,9 0,1 Dagvattenledning V Ingelstad 1,2 1,6 1,6 1,4 0,2 NÄMND/PROJEKT Mkr NÄMND FÖR GEMENSAM MEDBORGARSERVICE Infrastruktur Fritid och kultur Affärsverksamhet 20,0 15,8 16,5 20,8 -4,3 Förstärkning spillvatten 0,3 2,8 2,8 0,3 2,5 Förstärkning spillvatten Höllviken Räng Kungstorp 4,4 4,7 10,0 9,7 0,3 Kronodal förstärkning spillvatten 0,0 1,5 1,5 0,0 1,5 VA-plan framtagande 0,1 0,8 0,8 0,1 0,7 Inköp av kärl för matavfall 1,8 0,0 0,0 1,8 -1,8 51,4 64,1 71,5 59,4 12,1 Inköp av trygghetslarm/passagesystem 0,4 0,5 0,5 0,4 0,1 SUMMA 0,4 0,5 0,5 0,4 0,1 TOTALT 139,3 181,8 384,9 353,5 31,4 Överföringsledning Höllviken-Skanör/Falsterbo SUMMA OMSORGSNÄMND Vård och omsorg Investeringsredovisning 71 Noter Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisning Interna poster Summa externa intäkter Not 5 Finansiella intäkter Sammanställd redovisning 2012 2013 2012 2013 1 078,2 1 092,1 1 078,2 1 092,1 -765,2 -773,6 -765,2 -773,6 313,0 318,5 313,0 318,5 313,0 318,5 71,4 77,3 384,4 395,8 Koncernexterna intäkter Summa verksamhetens intäkter Kommunen -jämförelsestörande post AFA försäkringspremier för år 2007-2008 för 2012 och 2005-2006 för 2013 -realisationsvinster på anläggningstillgångar 16,9 16,5 16,9 16,5 1,8 1,5 1,7 1,5 Not 2 Verksamhetens kostnader Sammanställd redovisning 2012 2013 2012 2013 2 381,3 2 337,5 2 381,3 2 337,5 Kommunen -765,2 -773,6 -765,2 -773,6 Summa externa kostnader 1 572,3 1 607,7 1 572,3 1 607,7 Koncernexterna kostnader 27,3 31,3 Summa verksamhetens kostnader 1 599,6 1 639,0 1 572,3 1 607,7 Interna poster I verksamhetens kostnader ingår lokalhyror enligt löpande avtal. 2013 uppgick dessa till 34,4 (33,5) Mkr, varav 32,3 (32,1) Mkr inom kommunkoncernen Not 3 Skatteintäkter Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 1 388,0 1 466,3 1 388,0 1 466,3 2013 Avkastning pensionsmedelsförvaltning 14,8 27,9 14,8 27,9 Ränteintäkter på utlån kom bolag 0,0 0,0 11,6 15,0 Ränta på likvida medel 0,0 0,0 1,5 0,5 Övrigt 15,1 -8,2 15,1 -8,2 0,2 0,8 0,2 0,8 1403,3 1458,9 1403,3 1 458,9 0,7 1,5 0,6 0,9 15,5 29,4 28,5 44,3 Not 6 Finansiella kostnader Sammanställd redovisning 2012 2013 Slutavräkningsdifferens föregående år Summa 2012 2013 18,9 24,3 11,9 19,1 Ränta, koncernkonto och checkräkning 10,9 3,5 10,8 3,5 Aktieägartillskott koncernföretag 0,0 0,0 3,5 5,4 Ränta, pensionsavsättning 2,0 5,2 2,0 5,2 Övrigt Summa 0,8 1,0 1,1 1,0 32,6 34,0 29,3 34,2 Not 7 Extraordinära kostnader Sammanställd redovisning 2012 2013 Utökad medfinansiering av kapacitetsförstärkning av Trelleborgsbanan (Ksau §35/14) för att möjliggöra regionaltågstrafik i enlighet med tidigare avtal och beslut KF§51/10 Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 -65,9 -76,0 -65,9 -76,0 5,0 13,4 5,0 13,4 16,5 15,3 16,5 15,3 -74,1 -80,5 -74,1 -80,5 54,5 58,8 54,5 58,8 -64,0 -69,0 -64,0 -69,0 Nationellt utjämningssystem Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift Summa 72 Noter Kommunen 2012 36,0 2013 36,0 Kommunen Årets resultat enligt resultaträkning 2012 2013 12,9 6,5 -1,7 -1,5 Avgår Reavinster vid försäljning anläggningstillgångar materiella -18,9 Reavinster vid byte av aktiefonder inom pensionsmedelsförvaltningen Not 4 Generella statsbidrag, utjämning och kommunal fastighetsavgift Inkomstutjämning Kommunen Ränta, anläggningslån Skatteavräkningsintäkter Preliminär slutavräkning innevarande år Kommunen Not 8 Balanskravsutredning Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt 2012 Summa varav Kostnader enligt driftredovisning Sammanställd redovisning 2012 2013 Tillägg 36,0 Medfinansiering Trelleborgsbanan 11,2 22,1 Medel till resultatutjämningsreserv - - Medel från resultatutjämningsreserv - - 11,2 22,1 - - 11,2 22,1 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat från tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Not 9 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Sammanställd redovisning 2012 2013 Not 11 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Kommunen 2012 2013 Bokfört värde 50,1 67,9 50,1 67,9 Verksamhetsfastigheter 1 181,1 1 173,7 912,6 882,6 Mark för verksamhetsfastigheter 28,7 31,9 10,5 13,7 162,1 175,6 162,1 175,6 1,9 1,9 1,9 1,9 60,7 59,0 60,7 59,0 4,5 4,5 4,5 4,5 271,6 345,6 0,2 0,2 Markreserv Fastigheter för affärsverksamhet Mark för fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Mark för publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Mark för fastigheter för annan verksamhet Pågående ny-, till och ombyggnad Summa 29,5 30,2 0,0 0,0 110,9 123,9 40,6 106,4 1 901,1 2 014,2 1 243,3 1 311,8 Summa fastigheter och anläggningar 3 173,1 2 008,1 2 121,2 -1 093,9 -1 159,7 -764,8 -809,4 Bokfört värde 31/12 1 901,1 2 014,2 1 243,3 1 311,8 Ingående värde 1 838,7 1 901,1 1 235,4 1 243,3 143,1 190,3 69,5 124,7 -5,8 -11,4 -5,6 -11,6 -75,5 -65,8 -55,9 -44,6 1 901,1 2 014,2 1 243,3 1 311,8 Ackumulerad avskrivning Årets investeringar Årets utrangeringar/ försäljningar Avskrivningar Utgående värde Kommunen 2012 2013 Aktier i helägda bolag 0,0 0,0 0,2 0,2 Aktier i övriga bolag 28,6 28,6 28,4 28,4 0,2 0,2 0,2 0,2 28,8 28,8 28,8 28,8 Bostadsrätter Summa Not 12 Pensioner Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 Avsättning för pensioner Avsatt till pensioner per 01-01 * 40,3 37,8 40,3 37,8 Skuldförändring netto * -4,5 7,8 -4,5 7,8 2,0 5,2 2,0 5,2 37,8 50,8 37,8 50,8 546,7 561,4 546,7 561,4 530,3 560,7 530,3 560,7 16,4 0,7 16,4 0,7 584,5 612,2 584,5 612,2 Aktier 211,7 222,6 211,7 222,6 Räntebärande värdepapper 152,8 168,3 152,8 168,3 Ränteuppräkning * Avsatt till pensioner per 12-31 Ansvarsförbindelser varav -pensionsförmåner intjänade t.o.m.1997* -förtroendevalda 1 (2) 2 994,4 Anskaffningsvärde Sammanställd redovisning 2012 2013 Summa pensionsavsättningar/ förpliktelser Pensionsmedelsförvaltning Egen placering Summa 53,2 54,6 53,2 54,6 417,7 445,5 417,7 445,5 Marknadsvärde 504,8 (445,6) Mkr, varav aktier 283,1 (227,0) Mkr och räntebärande värdepapper 221,7 (218,6) Mkr. Pensionsmedlens användning Not 10 Maskiner och inventarier Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 Förvaltning 445,6 504,8 445,6 504,8 Återlånade medel 138,9 107,4 138,9 107,4 Pensionsåtagande 584,5 612,2 584,5 612,2 260,3 274,4 241,4 255,3 -200,6 -212,5 -182,7 -194,4 Bokfört värde 31/12 59,3 61,2 58,7 60,9 Avsättning * -2,5 41,6 59,3 40,3 58,7 7,9 -2,5 Ingående värde 7,9 Utbetalningar * 32,1 29,0 14,6 28,9 14,5 31,6 32,1 Årets investeringar 31,6 Avgiftsbestämd del * 20,4 20,4 0,0 -0,2 0,0 -0,2 20,6 20,6 Försäkringspremier * Anskaffningsvärde 31/12 Ackumulerade avskrivningar Årets utrangeringar/försäljningar Avskrivningar Utgående värde -10,9 -12,5 -10,5 -12,1 59,3 61,2 58,7 60,9 Dessa avser samtliga Vellinges pensionsförpliktelser såväl före som efter 1998. Årets pensionskostnad Summa 7,2 2,9 7,2 2,9 57,2 63,0 57,2 63,0 * Inklusive särskild löneskatt (24,26%) Noter 73 Not 13 Lånefordran kommunala företag Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 0,0 -7,1 0,0 Sammanställd redovisning 2012 2013 2012 2013 Överfört till avsättning för deponier Avfall 0,0 0,0 160,0 160,0 Avsättning resultatutjämningsreserv -Vellinge Exploaterings AB 0,0 0,0 220,0 220,0 Summa 0,0 0,0 380,0 380,0 -Vellingebostäder AB 0,0 0,0 65,1 95,7 Eget kapital hänförbart till balansräkningsenheter -Vellinge Exploaterings AB 0,0 0,0 106,6 102,0 BR Mark och exploatering 82,3 85,0 82,3 85,0 -Koncernkonto (Vellinge Koncern AB) 0,0 0,0 0,0 8,1 BR Fastighet 68,0 92,0 68,0 92,0 BR VA -6,0 -4,4 -6,0 -4,4 Summa 0,0 Långfristig lånefordran -Vellingebostäder AB Övrigt eget kapital justerat Kortfristig lånefordran 0,0 205,8 171,7 2012 2013 1,8 1,5 1,8 1,5 Förskottering Trelleborgsbanan 6,0 33,0 6,0 33,0 Summa 7,8 34,5 7,8 34,5 Kommunen Not 15 Kortfristiga fordringar Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 Fakturafordringar 10,1 12,7 9,9 13,0 Kommunalskatt 39,6 18,0 15,9 26,2 39,6 Kommunal fastighetsavgift 15,9 26,2 Statsbidragsfordringar 3,1 5,7 2,9 4,9 3,1 Ensamkommande barn 5,7 2,9 4,9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 25,0 28,9 24,0 26,4 Momsfordran 15,1 10,5 4,9 19,8 1,3 3,4 131,4 11,0 10,5 4,9 19,8 1,3 1,1 126,9 Detaljplaner Exploateringsverksamhet 5,0 30,4 Skattekonto 3,1 Diverse kortfristiga fordringar 1,7 Summa 156,8 5,0 30,4 3,1 1,6 151,4 5,9 2,8 5,9 147,1 178,5 Pedagogisk 9,6 11,3 9,6 11,3 Vård och omsorg 2,3 2,3 2,3 2,3 11,9 13,6 11,9 13,6 Överföring konjunkturstöd 17,0 17,0 17,0 17,0 Ombudgetering V Ingelstad 2,0 Övrigt ombudgeterat anslagsfinansierad verksamhet 2,7 Kommunen 2012 2013 13,0 - 13,0 Årets reservering till RUR - - - - Utgående reservering till RUR - 13,0 - 13,0 Ingående balans övrigt eget kapital 1 106,3 1 099,2 1 173,2 1 166,1 Överfört årets resultat föregående år 74 Noter Summa Övrigt öronmärkt eget kapital 21,0 12,9 2,0 1,2 2,7 5,0 Centrumutveckling 1,2 5,0 Not 17 Övriga avsättningar Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 33,0 0,0 33,0 0,0 36,0 Avsatt för medfinansiering Trelleborgsbanan Redovisat värde vid årets början Nya avsättningar Ianspråkstagna avsättningar Utgående avsättning - 36,0 - -33,0 0,0 -33,0 0,0 0,0 36,0 0,0 36,0 - 7,1 - 7,1 Avsatt för deponier Nya avsättningar Sammanställd redovisning 2012 2013 - 1 166,0 178,5 Redovisat värde vid årets början Not 16 Eget kapital Ingående reservering RUR (åren 2010-2012) 1 107,2 1 166,1 Eget kapital hänförbart till över-/ underskott inom prestationsfinansierad verksamhet Sammanställd redovisning 2012 2013 18,0 1 099,2 -13,0 2,8 Summa BR Utlämnade anslagstäckta lån -13,0 147,1 BR Avfall Not 14 Övriga långfristiga fordringar -7,1 Ianspråkstagna avsättningar Utgående avsättning 7,1 7,1 - -0,2 - -0,2 7,1 6,9 7,1 6,9 Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Foto: Annika Lundh Not 19 Långfristiga periodiserade intäkter Not 18 Låneskulder Sammanställd redovisning 2012 2013 Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 Kommunen 2012 2013 Kreditgivare VA-anläggningsavgifter 41,2 46,6 41,2 46,6 Swedbank 96,0 96,0 0,0 0,0 Periodiserad anläggningsavgift VA -3,0 -4,0 -3,0 -4,0 SEB 48,0 48,0 0,0 0,0 Summa VA-anläggningsavgifter 38,2 42,6 38,2 42,6 5,2 8,0 5,2 8,0 -0,5 -0,8 -0,5 -0,8 4,7 7,2 4,7 7,2 42,9 49,8 42,9 49,8 -VA-anläggningsavgifter 49 49 49 49 -gator och vägar 30 30 30 30 7 7 7 7 1 000,0 1 150,0 1 000,0 1 150,0 1 144,0 1 294,0 1 000,0 1 150,0 varav kortfristig del 248,0 396,0 200,0 300,0 varav långfristig del 896,0 898,0 800,0 850,0 Kommunobligation Summa Därav under året koncernföretagens utnyttjande 448,3 564,2 448,3 564,2 -Vellinge Koncern AB 144,0 152,1 0,0 8,1 255,7 225,1 -Vellinge Exploaterings AB Summa varav likvida medel Löptid t.o.m. 5 år Genomsnittlig upplåningsränta (%) Periodiserat investeringsbidrag Summa investeringsbidrag Summa förutbetalda intäkter Återstående antal år (vägt snitt) -Kommunen -Vellingebostäder AB Investeringsbidrag 225,1 255,7 326,6 322,0 326,6 322,0 1 144,0 1 294,0 1 000,0 1 150,0 51,0 166,3 51,0 166,3 1 000,0 1 150,0 2,38 2,23 Tilläggsupplysning. Kommunens finanspolicy reviderades senast 2011. Policyn reglerar finansverksamheten, varmed avses upplåning, utlåning, borgen, likviditetshantering/betalningar, kortfristiga placeringar och förvaltning av pensionsmedel.Varje helägt bolag inom kommunkoncernen ska utarbeta en finanspolicy för sin verksamhet inom ramen för den av fullmäktige antagna finanspolicyn. -övriga investeringsbidrag Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna pensionskostnader Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalens källskatter och löneavdrag Sammanställd redovisning 2012 2013 Kommunen 2012 2013 110,6 92,6 95,2 67,3 15,8 20,5 15,8 20,5 119,8 169,9 104,1 156,4 7,7 7,3 7,7 7,3 248,0 396,0 200,0 300,0 Hälsorådet 4,0 4,0 4,0 4,0 Civil beredskap 4,9 5,0 4,9 5,0 Vård och omsorg 4,5 4,1 4,5 4,1 Ensamkommande flyktingbarn 0,1 0,0 0,1 0,0 Aktieägartillskott - - 3,6 5,4 Vellinge Koncern AB - - 2,0 0,0 Vellinge Stadsnät AB - - 0,0 9,5 0,1 2,0 0,1 2,0 Kortfristiga låneskulder Momsskuld Diverse kortfristiga skulder Summa 3,0 2,0 1,6 0,0 518,5 703,4 443,6 581,5 Noter 75 Not 22 Borgensåtagande Not 21 Upplysning om pensionsförpliktelser Sammanställd redovisning 2012 2013 Sammanställd redovisning Kommunen 2012 Ingående avsättning 0,0 2013 0,0 144,0 2013 144,0 Bostadsrättsföreningar 28,4 22,6 28,4 22,6 Sydvatten 2012 2013 Vellinge Koncern AB Pensionsförpliktelser, avsättning 40,3 37,8 40,3 37,8 -Överfört från ansvarsförbindelse 15,2 15,2 -Justering av ingående avsättning efter ny beräkning KPA -4,6 -4,6 Ny ingående avsättning efter justering 48,4 48,4 Kommunen 2012 32,4 39,9 32,4 39,9 Kommunalt förlustansvar, 40 % av låneskulden för egna hem 1,2 1,0 1,2 1,0 Sysav 3,5 3,7 3,5 3,7 Föreningar mm 22,1 21,3 22,1 21,3 Summa 87,6 88,5 231,6 232,5 Nya förpliktelser under året -Nyintjänad pension 0,2 0,9 0,2 0,9 -Ränte- och basbeloppsuppräkningar 1,6 1,2 1,6 1,2 -Arbetstagare som pensioneras 0,0 0,0 0,0 0,0 -Sänkning av diskonteringsränta 0,0 3,0 0,0 Not 23 Justering för ej likviditetspåverkande poster Sammanställd redovisning 2012 Kommunen 2013 89,9 2012 66,3 2013 68,3 Av- och nedskrivningar 86,2 3,0 Avsättningar -2,5 -0,2 48,8 -0,3 -2,5 Intäktsföring av förutbetalda investeringsbidrag -0,2 48,8 -0,3 -Övrigt -0,7 0,0 -0,7 0,0 Årets pensionsutbetalningar -3,1 -3,1 -3,1 -3,1 Intäktsföring anläggningsavgifter -0,9 -1,0 -0,9 -1,0 Övriga ej likviditetspåverkande poster 0,2 -0,2 0,7 0,1 Reavinster -1,8 -1,5 -1,7 -1,5 Summa 81,0 135,7 61,7 114,4 Förändring av löneskatt -0,5 0,4 -0,5 0,4 Utgående avsättning 37,8 50,8 37,8 50,8 Pensionsförpliktelser, ansvarsförbindelse Ingående ansvarsförbindelse 551,2 -Överfört till avsättning -Justering av ingående ansvarsförbindelse efter ny beräkning KPA 546,7 551,2 546,7 -15,2 -15,2 -0,7 -0,7 530,8 530,8 Nya förpliktelser under året 20,9 12,7 20,9 12,7 -Sänkning av diskonteringsränta 0,0 34,2 0,0 34,2 -Bromsen 0,0 0,0 0,0 0,0 -Aktualisering -0,3 -0,2 -0,3 -0,2 -Övrigt -1,9 0,2 -1,9 0,2 -22,3 -22,3 -22,3 -22,3 -0,9 6,0 -0,9 6,0 546,7 561,4 546,7 561,4 Pensionsutbetalningar Förändring av löneskatt Utgående förpliktelse Förpliktelsen har minskats genom att försäkring tecknats för efterlevandeskydd och anställda med årslön över 7,5 basbelopp Överföringen av 15,2 Mkr mellan ansvarsförbindelse och avsättning härleds av att förtroendevald aviserat sin avgång och därmed enligt RKR:s rek. 2,1 bokförs den utgående skulden som avsättning istället för som tidigare inom linjen. Aktualiseringsgrad % 76 Noter Sammanställd redovisning 94 95 94 95 Inkomster enligt redovisning Avgår Årets anläggningsavgifter, periodiseras Årets investeringsbidrag, periodiseras Summa Kommunen 2013 204,9 2012 172,2 99,0 2013 139,3 -1,6 -8,2 -1,6 -8,2 1,6 5,5 1,6 5,5 0,0 2,7 0,0 2,7 172,2 204,9 99,0 139,3 2012 Utgifter enligt redovisning Ny ingående ansvarsförbindelse efter justering -Ränte- och basbeloppsuppräkningar Not 24 Nettoinvesteringar ÖVRIGA UPPLYSNINGAR Förvaltade stiftelser Enligt stiftelselagen ingår redovisningen av stiftelser ej i kommunens resultatoch balansräkning. Den 31 december 2013 förvaltade kommunen 5 stiftelser vars egna kapital uppgår till: Social samfond 288 2013 286 Skolans samfond Fond för allmänna kommunala ändamål 90 148 95 156 Vellinge Gymnasieskolas stipendiefond Skanör-Falsterbo Hantverksförening 663 15 678 16 1 204 1 231 2012 Summa Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Balansräkningsenhet mark och exploatering RESULTATRÄKNING Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Bokslut Bokslut 2012 2013 3,0 5,1 -2,0 -2,0 0,0 0,0 1,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 0,1 -0,9 0,0 -0,4 ÅRETS RESULTAT 0,2 2,7 BALANSRÄKNING Not Bokslut Bokslut Mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Koncernkonto Fordringar Exploateringsverksamhet Summa omsättningstillgångar (2) (1) SUMMA TILLGÅNGAR 2012 2013 49,0 49,0 66,7 66,7 8,5 0,1 30,4 39,0 25,7 2,1 19,8 47,6 88,0 114,3 82,3 0,2 82,3 85,0 2,7 85,0 0,8 0,0 5,0 5,8 9,3 0,0 20,0 29,3 88,0 114,3 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Eget kapital Varav årets resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Exploateringsverksamhet Långfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL (1) Not 1 Exploateringsprojekt tkr Proj nr E022 E011 E023 E003 E026 E014 E024 E027 E028 E029 E030 E032 E033 E034 E035 E036 E037 E038 Exploateringsprojekt Kanalprojektet Henrikdalsvägen Skanörs Vångar Gässlingekroken Räng Sand fd Strutsfarmen Q8 Höllviken Ö Grevie Tegelbruksområdet Industriområde SV Vellinge del 2 V Ingelstad 6:1 m.fl. St Hammar skola Eskilstorp 8:1, Ryttaregatan Falsterbo 2:1, f.d. stationsområde Herrestorp 3:2 Kronodalsgården Vellinge 99:27, Norrevångsgatan Hököpinge 23:50 Trelleborgsbanan fordr Trafikverket Ö Grevie norra delen E039 Skanör Centrum Summa Bokslut Bokslut 2012 2013 748 849 4 361 4 361 -44 491 -34 572 -1 828 0 277 0 -316 0 -300 0 21 974 16 162 22 188 14 764 27 601 15 882 90 96 -224 140 20 40 22 22 320 360 0 276 0 355 0 650 0 400 30 441 19 785 Not 2 Markreserv tkr Obj nr 0200 0201 0202 0203 0205 0210 0211 0214 0216 0217 0220 0221 0223 0224 0225 0227 0228 0229 0232 0237 0238 0242 0243 0253 0256 0259 0260 0261 0264 0267 0268 0269 0273 0278 0279 0280 0281 0288 0289 0295 0298 0299 Bokslut Bokslut Markreserv Ve 68:3 Kommungården Ö Grevie 9:40 Hv 19:54 (3:77, 7:78, 4:109) Hv 19:54 Kioskbyggnad Kämpinge 9:313 (3:102) Koloniomr Vårdcentralen Koloniomr Sk-Fbo församling Ingelstad 32:11 Åkarpsgården Ve 39:21, 40:67 m fl Ingelstad 6:1 Ö Grevie 3:45, 9:12 Hv 23:7 (Kämpinge 10:1 kyrkan, Ängdala skola) Råbockav Fbo 4:186, 4:187 Nyckelh Hv 7:180, 19:54 Arrie 14:1 Hv 20:9 Hv 7:118 (Kämpinge 2:139) Hv 8:22 Bröddarp 1:12 m fl Eskilstorp 14:89 affärstomt Hv 20:136, St H 24:191 Skanörs vångar 12:5, 12:11 Hv 21:9, 21:11 (till 21:10) Falsterbo 4:178 Hököpinge 23:50 (från kommunstyrelsen) Ve 59:35, 59:36 Fbo 4:163 Del Räng 10:1 V Kanalvägen V Ingelstad 3:5 (från kommunstyrelsen) V Ingelstad 24:13 (från kommunstyrelsen) Vellinge 99:21 (från kommunstyrelsen) Del av Gessie 12:5 Skanör 5:17 Höllviken 16:89 Skanör 11:11 Höllviken 16:90 Skanör 13:20 Skanör 13:21 Vellinge 8:3, Agneshill Ingelstad 5:37 Lilla Hammar 1:22, 4:3, 5:2, Hv 8:30 SUMMA 2012 54 190 114 27 595 69 47 52 2 076 329 327 213 1 288 2013 54 190 114 19 595 69 47 52 2 076 329 327 213 1 288 26 1 294 33 301 139 914 626 23 32 53 0 1 900 428 2 510 389 1 824 21 1 012 190 4 776 1 1 1 459 1 4 061 4 061 17 500 26 1 294 33 301 139 914 626 23 32 53 0 1 900 428 2 510 389 1 824 21 1 012 190 4 776 1 1 1 459 1 4 061 4 061 17 500 985 16 750 66 683 48 956 Balansräkningsenhet mark och exploatering 77 Balansräkningsenhet fastighet RESULTATRÄKNING, Not Bokslut Bokslut 2013 Mkr 2012 Verksamhetens intäkter 177,3 180,9 -87,5 -76,4 -41,9 -41,7 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat (1) 47,9 62,8 0,0 0,0 -39,6 -38,8 8,3 24,0 Not 1 Verksamhetens kostnader Mkr Bokslut kr/m2 2013 kr/m2 Lokalhyra -2,2 -13 -2,4 -15 Försäkringar -1,1 -7 -1,1 -7 Administration -3,8 -23 -5,3 -33 Fastighetsskatt -0,1 -1 -0,1 -1 Driftskostnader -29,5 -181 -27,2 -167 Utemiljö -7,1 -44 -6,5 -40 Fastighetsskötsel -7,0 -43 -7,7 -47 -5,8 -36 -7,5 -46 Periodiskt underhåll -23,3 -143 -7,7 -47 Energisparåtgärder -1,9 -12 0,0 0 Sanerings- och ventilationsågärder -0,9 -6 -6,3 -39 Övrig projektering/ ombyggnad -4,8 -29 -4,6 -28 -87,5 -537 -76,4 -469 Reparationer BALANSRÄKNING Mkr Bokslut Bokslut 2012 2013 928,5 948,1 Maskiner och inventarier 2,1 1,8 Bostadsrätter 0,2 0,2 930,8 950,1 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Summa anläggningstillgångar Summa Energisparåtgärder avser av KS särskilt beslut på Vanningen KASSAFLÖDESANALYS Omsättningstillgångar Fordringar 4,9 4,9 Koncernkonto 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 4,9 4,9 935,7 955,0 SUMMA TILLGÅNGAR Bokslut 2012 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Bokslut Bokslut 2012 2013 8,3 24,0 Justering för ej likviditetspåverkande poster 1) 42,5 41,7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 50,8 65,7 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 16,2 0,0 -36,9 6,3 30,1 72,0 Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat 70,0 94,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 8,3 24,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 70,0 94,0 -33,5 -61,0 Avsättningar 0,0 0,0 Försäljning av anläggningstillgångar 0,0 0,0 Summa avsättningar 0,0 0,0 Inbetalda investeringsbidrag 0,0 0,7 -33,5 -60,3 817,5 810,8 0,0 0,7 Kortfristiga skulder 28,4 34,7 13,0 30,0 Koncernkonto 19,8 14,8 Amorteringar av långfristiga skulder -36,9 -36,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -23,9 -6,7 Årets kassaflöde -27,3 5,0 7,5 -19,8 -19,8 -14,8 41,9 41,7 0,6 0,0 42,5 41,7 Eget kapital Varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Nettoinvesteringar Skulder Långfristiga skulder Långfristiga periodiserade intäkter Kassaflöde från investeringsverksamheten (lån från finansförvaltningen) Summa skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Investeringsverksamheten 865,7 935,7 861,0 955,0 Finansieringsverksamheten Långfristig upplåning Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Summa 78 Balansräkningsenhet fastighet Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Balansräkningsenhet vatten och avlopp RESULTATRÄKNING Not Mkr Verksamhetens intäkter Bokslut Bokslut Not 1 2012 2013 Mkr 58,4 59,6 Verksamhetens kostnader -51,0 -44,2 Avskrivningar -6,6 -6,9 Verksamhetens nettoresultat 0,8 Finansiella intäkter Verksamhetens kostnader (1) Administration Bokslut Bokslut 2012 2013 -5,3 -0,1 -5,9 -20,0 -16,8 -1,5 0,0 -51,0 -44,2 Distribution av vatten -20,3 8,5 Distribution av spillvatten -23,6 0,3 0,3 Beredskapshöjande åtgärder Finansiella kostnader -7,1 -7,2 Årets resultat -6,0 1,6 Distribution av dagvattenavlopp Summa Bokslut Bokslut KASSAFLÖDESANALYS BALANSRÄKNING Mkr Bokslut Bokslut 2012 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier Bostadsrätter Summa anläggningstillgångar 170,6 199,8 0,2 0,1 26,7 26,7 197,5 226,6 7,7 6,9 Koncernkonto 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 7,7 6,9 205,2 233,5 SUMMA TILLGÅNGAR Mkr 2012 2013 -6,0 Den löpande verksamheten Justering för ej likviditetspåverkande poster 1) 7,7 1,6 5,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1,7 7,5 -1,5 Årets resultat Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,3 0,8 5,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 0,5 13,3 -18,7 0,0 -35,4 0,0 -18,7 -35,4 Investeringsverksamheten Omsättningstillgångar Fordringar -1,7 Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Långfristig upplåning 10,0 SKULDER OCH EGET KAPITAL Anläggningsavgifter 1,6 Eget kapital Amorteringar av långfristiga skulder -6,7 30,0 4,8 -6,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 4,9 28,1 -13,3 2,8 6,0 -12,5 -12,5 -6,5 6,6 6,9 -1,0 0,0 5,9 Eget kapital Varav årets resultat Summa eget kapital -6,0 -4,4 0,0 1,6 -6,0 -4,4 144,5 167,8 Långfristiga periodiserade intäkter 38,2 42,6 Kortfristiga skulder 16,0 21,0 0,0 0,0 12,5 6,5 Summa skulder 211,2 237,9 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 205,2 233,5 Skuld till VA-kollektivet Koncernkonto Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Skulder Långfristiga skulder Årets kassaflöde 1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för långfristiga periodiserade intäkter -0,9 Återföring överuttag VA-avgift 2,0 Summa 7,7 (lån från finansförvaltningen) Foto: Nils-Arvid Andersson Balansräkningsenhet vatten och avlopp 79 Balansräkningsenhet avfall Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2013 Mkr Bokslut 2012 29,1 34,0 TILLGÅNGAR 2013 -29,6 -29,2 Anläggningstillgångar Avskrivningar -1,1 -1,7 Maskiner och inventarier 9,6 9,7 Verksamhetens nettoresultat -1,6 3,1 Summa anläggningstillgångar 9,6 9,7 Finansiella intäkter 0,1 0,0 Omsättningstillgångar Finansiella kostnader 0,0 0,0 Fordringar 1,9 2,0 -1,5 3,1 Koncernkonto 8,0 7,7 Summa omsättningstillgångar 9,9 9,7 19,5 19,4 Bokslut Bokslut Verksamhetens kostnader 2012 2013 Hämtning 2,8 5,9 RESULTATRÄKNING Not Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (1) Årets resultat Not 1 Mkr BALANSRÄKNING SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL -15,7 -15,3 Tippavgifter Sysav -7,1 -6,9 Eget kapital Återvinningsåtgärder -4,0 -3,7 Varav årets resultat -1,5 3,1 Diverse -1,9 -2,2 Summa eget kapital 2,8 5,9 Slamtömning -0,8 -1,1 Deponier -0,1 0,0 Summa -29,6 -29,2 Avsättningar 7,1 6,9 Summa avsättningar 7,1 6,9 Bokslut Bokslut 2012 2013 Kortfristiga skulder 9,6 6,6 Summa skulder 9,6 6,6 -1,5 3,1 19,5 19,4 1,1 1,5 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital -0,4 4,6 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 0,0 -0,1 Ökning/minskning kortfristiga skulder 0,0 -3,0 -0,4 1,5 -10,7 -1,8 0,0 0,0 -10,7 -1,8 Långfristig upplåning 0,0 0,0 Amorteringar av långfristiga skulder 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 -11,1 -0,3 17,3 8,0 8,0 7,7 1,1 1,7 KASSAFLÖDESANALYS Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster 1) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Nettoinvesteringar Försäljning av anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 1) Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar -0,2 Justering för avsättning deponier Summa 80 Balansräkningsenhet avfall 1,1 1,5 Eget kapital Avsättningar Skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Foto: Annika Lundh Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Redovisningsprinciper Övergripande principer Den kommunala redovisningslagen stadgar bland annat att den kommunala bokföringen och redovisningen skall fullgöras i enlighet med god redovisningssed. God redovisningssed bestäms och utvecklas genom nya och förändrade rekommendationer och lagar eller genom att ny praxis på annat sätt uppstår. I praktiken kan innebörden av god redovisningssed idag lite förenklat sägas vara att tillämpa principerna om fortvarighet, öppenhet och försiktighet. Fortvarighetsprincipen. Redovisningsenheten förutsätts finnas kvar inom en relevant överskådlig framtid. Detta innebär att det är väsentligt vid redovisning att kunna jämföra över tiden. Av fortvarighetsprincipen följer också principen om matchning, vilken innebär att inkomster och utgifter som hör ihop redo visas under samma räkenskapsår. Principen om öppenhet. Redovisningsinformation skall förmedlas på ett så öppet och lättillgängligt sätt som möjligt. Olika intressenters krav att redovisningen skall vara användbar som ett beslutsunderlag kräver också förståelighet, relevans och tillförlitlighet. Försiktighetsprincipen. Tillgångar och intäkter får inte övervärderas medan skulder och kostnader inte får undervärderas. Försiktighetsprincipen innebär också att förväntade vinster aldrig får föregripas i redovisningen medan det motsatta gäller för befarade förluster. Tillämpning Vellinge kommun följer den kommunala redovisningslagen och tillämpar de rekommendationer som lämnats för kommunal redovisning. Detta innebär bland annat att erforderliga periodiseringar skett så att kostnader och intäkter bokförts på det år varan är levererad och tjänsten utförd. Kommunens finansiella leasingavtal har en löptid på högst tre år och redovisas som operationell leasing. Foto: Annika Lundh pensionsåtagande bygger på de förutsättningar som anges i RIPS07. Fr.o.m. 2013 redovisas KP i resultaträkningen som en minskad kostnad. Värdet på anläggningstillgångar minskas årligen i takt med ålder och förslitning. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider/RKR:s skrift om avskrivningar. Avskrivning påbörjas då en anläggning/utrustning tas i bruk. Särskilt avsatta pensionsmedel, som förvaltas självständigt av externa kapitalförvaltare i enlighet med kommunens finansiella policy, redovisas som omsättningstillgång. Då syftet med förvaltningen är riskspridning tillämpas kollektiv värdering till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet (marknadsvärdet) på bokslutsdagen. Sammanställd redovisning Anläggningsavgifter inom VA-verksamheten periodiseras fr.o.m. 2007 under 50 år. Investeringsbidrag periodiseras fr.o.m. 2010 i enlighet med nyttjandeperioden för respektive investeringsobjekt. Årsredovisningarna för kommunens aktiebolag har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. I balansräkningen klassificeras både anläggningsavgifter och investeringsbidrag fr.o.m. 2011 som långfristiga skulder. Koncernbalansräkningen har upprättats enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att kommunens bokförda värde på aktier i Vellinge Koncern AB eliminerats mot dotterbolagets egna kapital vid förvärvstillfället. Pensionsåtaganden bokförs enligt blandmodellen, vilket bl.a. innebär att pensioner intjänade före 1998 inte tas upp som avsättning utan redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner intjänade efter 1998-01-01 redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Vidare utbetalas den intjänade avgiftsbestämda ålderspensionen till arbetstagarna medan den förmånsbestämda delen samt efterlevandeskyddet försäkras bort och resterande del skuldbokförs. Pensionsåtagandena inkluderar även löneskatt. Beräkningen av kommunens Koncerninterna kostnader, intäkter, fordringar och skulder har eliminerats. Avskrivning har skett med 1 procent på bostads fastigheter och 2,5 procent på lokaler. Uppskjuten skatt 22,0 procent redovisas på obeskattade reserver i bolagen som övrig avsättning. Redovisningsprinciper 81 Ordförklaringar Anläggningslån Lån som upptas för att finansiera investeringar. Nettokostnad Skillnaden mellan kostnader och intäkter. Anläggningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas längre Omsättningstillgångar Tillgångar avsedda att innehas kortare tid än ett år. tid än ett år. Avgiftsfinansieringsgrad Avgifter i procent av verksamhetens Personalomkostnad Omkostnader för personal (arbetsgivar bruttokostnader. avgifter, kompletteringspension och löneskatt). Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggnings Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och hur det tillgångar. uppkommit. Balanskrav Enligt Kommunallagen skall budgeten i normalfallet Resultatutjämningsreserv (RUR) Från och med den 1 januari upprättas så att intäkterna exkl realisationsvinster överstiger kostnaderna. Vid synnerliga skäl kan budget i obalans upprättas. Större omstruktureringskostnader och stark finansiell ställning nämns i lagens förarbeten som exempel på synnerliga skäl. Om kostnaderna för visst räkenskapsår överstiger intäkterna skall det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste tre åren. 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, och därigenom möta konjunkturvariationer. Balansräkning Visar vilka tillgångar, skulder och eget kapital kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också säga att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder och eget kapital). Bokslut Avslutande av samtliga konton i bokföringen. Delårsrapport Redovisning/bokslut upprättas per 31 augusti för verksamheten från räkenskapsårets början. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finan- siella kostnader. Inkomst En extern ekonomisk händelse som ökar kommunens finansiella resurser. Intern ränta Kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det kapital som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnad De interna kostnader i form av avskrivning och intern ränta som påförs de förvaltningar som nyttjar anläggningstillgångar i sin verksamhet. Kassaflödesanalys Visar hur kommunen fått in pengar och hur de har använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Skillnaden mellan tillförda och använda medel ger förändringen av likvida medel. Kortfristiga skulder Skulder som förfaller inom ett år från bokslutsdagen. Likviditet Visar betalningsberedskapen på kort sikt. Långfristiga skulder Skulder som förfaller mer än ett år efter bokslutsdagen. 82 Ordförklaringar Sammanställd redovisning Består av en resultat- och balans- räkning och kassaflödesanalys i vilka kommunen och de kommunägda bolagen betraktas som en ekonomisk enhet. Skattekrona Räkneenhet som tillämpas vid beräkning av skatteunderlaget för kommunalskatt. En skattekrona motsvarar 100 kronor beskattningsbar inkomst. Skatteunderlag Totalsumman av kommunmedlemmarnas beskattningsbara inkomster. Skuldsättningsgrad Andelen totala skulder/totala tillgångar. Soliditet Andelen eget kapital/totala tillgångar. Utgift En extern ekonomisk händelse som minskar kommunens finansiella resurser. Vellinge kommuns årsredovisning 2013 Revisionsberättelse för år 2013 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse och nämnder och genom utsedd lekmannarevisor verksamheten i kommunens företag Vellinge Koncern AB,Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och s återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontrollkontroll och redovisning och räkenskaper och pröva samt omattverksamheten pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med bedrivits enligtfullmäktiges fullmäktigesuppdrag. uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen revisionsreglemente. Granskningen har har genomförts genomförts medmed denden inriktning inriktning ochoch omfattning omfattning somsom behövs behövs för att för ge attrimlig ge grund grund rimlig för bedömning för bedömning och ansvarsprövning. och ansvarsprövning som redovisas i bilagan ”Redogörelse för revisionen år 2013” och i under året avlämnade revisionsrapporter. Granskningen har haft den inriktning och omfattning samt givit det resultat som redovisas i bilagan ”Redogörelse för bedömer Vi revisionen sammantaget år 2012” och att i under styrelse åretoch avlämnade nämnder revisionsrapporter. i Vellinge kommun i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer sammantaget att styrelse och nämnder i Vellinge kommun har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt Vi bedömer och frånatt ekonomisk räkenskaperna synpunkt i allttillfredsställande väsentligt är rättvisande. sätt. Räkenskaperna Vi bedömer att bedöms styrelsens i alltoch väsentligt nämndernas vara rättvisande. interna kontroll ha varit tillräcklig. Vi bedömer Styrelsens ochatt nämndernas resultatet interna enligt årsredovisningen kontroll bedömsärhaförenligt varit tillräcklig. med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är i huvudsak förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmåltillstyrker Vi som fullmäktigt att fullmäktige uppställt. beviljar ansvarsfrihet för styrelse och nämnder samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ledamöterna i styrelse och nämnder ansvarsfrihet. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2013 godkänns. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för 2012 godkänns. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Vellinge 2014-04-08 Bertil NilssonPer Larsson Ordförande1:e vice ordf. Göran Wettbo Bo-Göran Olsson 2:e vice ordf Ulrika Gustavsson Kommunrevisionen. Foto: Annika Lundh Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Redogörelse för revisionen år 2013 Revisionsrapporter avlämnade under året Granskningsrapporter för Vellinge Koncern AB, Vellingebostäder AB och Vellinge Exploaterings AB Revisionsberättelse 83 Grafisk form och original Guideline Varumärkesbyggarna Malmö/Identitet. Illustration Alexander Murath. Vellinge kommun 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 POST Årsredovisning 2012 Vellinge.se
© Copyright 2025