Ett frihetligt skattesystem

Ett frihetligt
skattesystem
r
o
n
o
r
r
o
k
n
o
r
0
k
0
1 100
Tack till Erik Bengtzboe, Alexander Boman,
Martin Bucht, Björn Dahlén, Erik Gestrinius,
Caspian Rehbinder och Niklas Wykman för
värdefulla diskussioner och/eller kommentarer.
Eventuella fel är författarens egna.
Moderata Ungdomsförbundet
December 2012
Författare:
Jacob Lundberg
Omslag och layout:
Jonas Lovéus
Moderata Ungdomsförbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | [email protected]
muf.se
Sammanfattning
Rapporten föreslår en skattereform motsvarande en sänkning av skattetrycket från 45
procent till 38 procent av ekonomin. Om skatteintäkterna bara tillåts öka i takt med inflationen kan reformen genomföras under en
sexårsperiod.
Inkomstskatten föreslås bli platt genom att den
statliga inkomstskatten avskaffas. Det skulle
göra utbildning och arbetsdelning mer lönsamt.
Momsen föreslås bli enhetlig eftersom staten
inte bör favorisera viss konsumtion. På punktskatteområdet föreslås att energiskatten
avskaffas, att koldioxidskatten blir enhetlig och
sätts till priset på EU:s utsläppsrätter och att
bensinskatten sänks.
Slutligen föreslås att all kapitalbeskattning –
exempelvis bolagsskatten och kapitalinkomstskatten – avskaffas. Detta eftersom att den
som väljer att skjuta upp sin konsumtion inte
bör betala högre skatt.
3
Ar
Ko
be
m
ts
g s mu
giv
ka
na
ar
tt
lsk
av
20
gif
at
t3
te
+
r3
2
5
%
%
1
at
li
Kapital
St
t
at
% tsk
20 ms
o
tt
ka nk
ss ali
ag apit
K
30
Konsumtion
M
O
M
S
6,
12
,2
5
%
%
I figur 1 visas de tre huvudsakliga skattebaserna: arbete, kapital och konsumtion. Pilarna
indikerar hur resurserna rör sig: allt välstånd
kommer från början från arbete. För att flytta
resurser över tid kan man spara, det vill säga
investera i kapital. I slutändan är dock konsumtion syftet med all ekonomisk aktivitet.
Arbete
l
Bo
Skatter är ett ständigt aktuellt ämne. Debatten hakar dock ofta upp sig på detaljer och enskildheter. I denna rapport tas ett principiellt
grepp på hela skattesystemet: Hur blir skatterna så rättvisa som möjligt? Hur minimerar
man skatternas snedvridande inverkan så att
den samhällsekonomiska skadan blir så liten
som möjligt? Rapportens principiella underbyggnad är liberalism och nationalekonomisk teori. Förhoppningen är att bidra till en djupare
skattedebatt.
%
Inledning
Rapporten går igenom de tre skattebaserna
var för sig. Dessutom diskuteras punktskatter
på miljöskadliga aktiviteter och alkohol. I slutet
presenteras ett reformförslag som visar hur
skattesänkningarna kan fasas in över några år
utan nedskärningar.
Skatter är ett komplicerat område. Det är därför nödvändigt med avgränsningar. I denna rapport behandlas bara de principiellt och ekonomiskt viktigaste skatterna. Beskattningen av
bidrag och skillnaden mellan bidrag och arbete
berörs inte, eftersom staten alltid kan välja att
exempelvis direkt sänka bidragen i stället för
att höja skatten på bidrag. Slutligen ges här en
förenklad bild av nationalekonomiska teorier.
Det finns inte utrymme att ta upp alla komplikationer som kan uppstå och alla invändningar som kan finnas.
Alla slutsatser är författarens egna.
4
Figur 1. Schema över ekonomin med de viktigaste skatterna.
Skatter på arbete
Beskattningen av arbetsinkomster består i
Sverige i huvudsak av den kommunala inkomstskatten, som uppgår till cirka 30 procent av
lönen. Dessutom finns en statlig inkomstskatt
på 20 procent på inkomster över 416 000 kr
per år. På de allra högsta inkomsterna (över
587 000 kr per år) betalas ytterligare en skatt
på fem procent. Dessa fem procent kallas värnskatt. Den statliga inkomstskatten är huvudorsaken till att det svenska skattesystemet är
progressivt, vilket betyder att skattesatsen är
högre i procent på högre löner. Detta är tydligt
i figur 2.
60%
rn
Vä
om
nk
ai
lig
n
at
te
St
at
sk
50%
n
te
at
sk
st
40%
30%
20%
10%
0%
0
350000
700000
Figur 2. Marginalskatt (skatt på sist intjänade hundralappen) i
procent för olika årsinkomster. Exklusive arbetsgivaravgifter och
moms.
60%
Det finns goda skäl för att införa platt skatt i
Sverige genom att avskaffa den statliga inkomstskatten. (För att skatten ska bli platt för
bör dessutom jobbskatteavdraget och grundavdraget förenklas så att deras storlek i förlängningen är samma för alla skattebetalare,
oberoende av inkomst.) Den statliga inkomstskatten är i praktiken en straffskatt på den som
utbildat sig länge och ansträngt sig i arbetslivet.
Sverige är det land som har högst marginalskatt på höga inkomster i världen. 1
Om arbetsgivaravgifter och moms räknas in får
en höginkomsttagare bara behålla 26 av 100
extra intjänade kronor. 74 kronor går i skatt. 2
Höga marginalskatter är skadligt för ekonomin
främst eftersom arbetsdelning blir mindre lönsamt. Om två höginkomsttagare, exempelvis en
revisor och en advokat, vill byta tjänster med
varandra måste advokaten vara mer än fyra
gånger mer produktiv på juridiska tjänster än
på revisionstjänster och vice versa – givet att
den totala marginalskatten är 75 procent.
Om exempelvis advokaten bara är dubbelt så
produktiv som revisorn på juridiska tjänster
och revisorn är dubbelt så produktiv som advokaten på revisionstjänster, kommer ingen arbetsdelning att äga rum fastän båda hade tjänat
på det. I stället kommer advokaten att sköta
sin egen deklaration och revisorn kommer
att skriva sitt eget testamente. Det hade varit
samhällsekonomiskt effektivt om båda specialisterat sig på det de är bra på, men skatten gör
att arbetsdelningen inte är lönsam.3
50%
40%
30%
20%
10%
0%
I stället för progressiv skatt kan man ha platt
skatt, som innebär att skattesatsen är samma
för alla skattebetalare. En platt skatt kan kombineras med ett grundavdrag, vilket betyder
att de första kronorna man tjänar är skattefria. Därefter betalar man full skatt på beloppet
som överstiger grundavdraget. Många länder i
Östeuropa och före detta Sovjetunionen har
infört platt inkomstskatt under 2000-talet med
gott resultat.
0
350000
700000
Figur 3. Föreslagen marginalskatt på arbetsinkomster.
KPMG (2011)
Flood & Manuchery (2012), s. 15
3
Henrekson (1998), s. 146
1
2
5
För värnskatten (de sista fem procenten av
den statliga inkomstskatten) är argumenten
för ett avskaffande särskilt starka. Ruta 1 visar
att experterna i det närmaste är eniga om att
värnskatten bör slopas eftersom dess snedvridande effekt är så hög att ett avskaffande
skulle vara självfinansierande. Det beror på att
höginkomsttagare skulle arbeta mer om deras
marginalskatt sänktes. Denna arbetsutbudseffekt är så stor att skattesänkningen finansierar
sig själv.
Förutom att det i allmänhet är eftersträvansvärt att sänka de högsta marginalskatterna
finns det särskilda skäl för att ha just platt skatt.
Ett argument för platt skatt är att personer
kan vilja fördela sitt arbete olika mellan åren.
Om inkomstskatten är progressiv betalar en
person som jobbar mycket ett år för att sedan
resa jorden runt nästa år mer skatt än någon
som jobbar lika mycket men fördelat över två
år (se ruta 2). En platt skatt skulle ta bort denna
orättvisa, förutsatt att allas årsinkomst överstiger grundavdraget. Ett liknande resonemang
gäller för makar. Ett progressivt skattesystem
missgynnar makar som väljer att turas om att
arbeta i stället för att båda arbeta samtidigt.
Ett annat argument för platt skatt är att det är
enkelt att förstå och administrera. Det skulle
också bli mindre krångel med skattejämkning
eftersom alla vet hur hög skattesats man kommer att ha. Risken för restskatt skulle alltså bli
lägre.
”Värnskatten bör avskaffas. Även med konservativa antaganden när det gäller skattebetalarnas
reaktioner på skattesatser, är det sannolikt att värnskatten orsakar en nettoförlust för
statsinkomsterna.” 4
”[E]tt avskaffande av värnskatten [är] sannolikt den förändring av inkomstskatterna som
skulle ge den största samhällsekonomiska effektivitetsvinsten. Den skulle leda till fler arbetade
timmar och förstärka drivkrafterna att utbilda sig.” 5
”Våra överslagskalkyler tyder på att ett slopande av värnskatten sannolikt har små effekter
på skatteintäkterna.” 6
”… för rimliga antaganden på hur känsligt arbetsutbudet är för den grupp med så pass
höga inkomster så skulle ett avskaffande av värnskatten leda till oförändrade eller ökade
skatteintäkter.” 7
Ruta 1. Expertutlåtanden om värnskatten.
Sørensen (2010). Se även Altenberg (2011)
Finanspolitiska rådet (2011), s. 20
6
Holmlund & Söderström (2008)
7
Finansdepartementet (2011), s. 143
4
5
6
Exempel 1: Emma
Inkomst år 1: 400 000. Skatt: 250 000
Inkomst år 2: 0. Skatt: 0
Exempel 2: Fatima
Inkomst år 1: 200 000. Skatt: 100 000
Inkomst år 2: 200 000. Skatt: 100 000
Låt oss föreställa oss ett progressivt skattesystem där inkomstskatten är 50 procent
upp till 200 000 och därefter 75 procent.
Emma jobbar dubbelt i ett år för att spara
ihop pengar till en resa. Hon betalar 50
procents skatt på sina första 200 000 och
75 procents skatt på den del av inkomsten
som överstiger 200 000. Skatten på nästa
200 000 blir därför 150 000.Total skatt blir
100 000 + 150 000 = 250 000.
Fatima jobbar som vanligt och tjänar
200 000 per år. Hon drabbas alltså inte
av den högre skattesatsen på 75 procent
utan betalar 100 000 per år i skatt, totalt
200 000 över de två åren.
Varför ska Emma straffbeskattas för att
hon väljer att koncentrera sina inkomster
till ett år och därmed ha hög inkomst just
det året?
Ruta 2. Hur progressiv skatt slår olika beroende på hur arbete
fördelas mellan åren.
Ett problem med arbetsbeskattningen i Sverige är att en av de största skatterna – arbetsgivaravgiften – närmast är osynlig. Det är en
skatt på drygt 30 procent av lönen före skatt
(bruttolönen) som arbetsgivaren betalar in.
Men eftersom arbetsgivaravgiften inte syns på
de flestas lönebesked underskattar många hur
stor deras skattebörda är.
Begreppet lön som det används i vardagen är
därför en social konstruktion i ordets rätta
bemärkelse. Löntagaren får bruttolön minus
kommunalskatt utbetalt på sitt konto, medan
arbetsgivarens kostnad är bruttolön plus arbetsgivaravgift. Själva bruttolönen existerar
bara på papper och är inte en relevant siffra
för någon. Därför vore det rimligt att döpa om
arbetsgivaravgiften till löneskatt – så att det är
tydligt att den är en skatt – och göra den synlig
på lönebeskedet.
Förslag:
•
Den statliga inkomstskatten avskaffas
•
Grundavdraget och
jobbskatteavdraget förenklas
•
Arbetsgivaravgiften döps om till
löneskatt
7
Skatter på konsumtion
När man diskuterar konsumtionsskatter är det
viktigt att komma ihåg att skatter på konsumtion i grunden är samma sak som skatter på
arbete. Anledningen är att man arbetar för att
kunna konsumera, antingen omedelbart eller i
framtiden. 8
Ett exempel kan illustrera det: Peter tjänar 100
kr per timme. För det vill han köpa chipspåsar,
som kostar 20 kr. Staten kan nu välja mellan
att beskatta antingen arbete eller konsumtion.
Den kan införa en inkomstskatt på 20 procent,
vilket skulle dra in 20 kr. Peter kan då köpa fyra
chipspåsar för sin återstående inkomst. Eller så
kan staten införa en skatt på 5 kr per påse.
Chipspåsarna skulle då kosta 25 kr och Peter
kan köpa fyra stycken. Statens skatteinkomster
är fortfarande 20 kr. Vi ser alltså att det inte
skulle spela någon roll om beskattningen ligger
på arbete eller på konsumtion. Peter bryr sig
om vad han kan köpa för sin lön, inte pengarna
i sig.
Den verkliga världen är mer komplicerad än
exemplet ovan. Exempelvis gör möjligheten
att handla eller arbeta utomlands att det kan
vara klokt att sprida beskattningen över både
arbete och konsumtion, i stället för att lägga
beskattningen på en av skattebaserna.
Momsen (mervärdesskatten) är en skatt på
konsumtion som betalas i varje led av produktionen. Varje producent betalar skatt på det
mervärde som man skapat. I slutändan betalas
dock momsen av hushållen eftersom producenterna skickar vidare kostnaden till slutkonsumenten. I dag finns tre momssatser: 6, 12 och
25 procent.Tanken med 1991 års skattereform
var att momsen skulle vara samma på alla varor
men intressegrupper har varit framgångsrika i
att driva igenom lägre moms för just sin sektor. Därför har exempelvis mat och böcker fått
lägre momssats.
De flesta ekonomer är i dag överens om att
momsen bör vara enhetlig. Det finns liten
8
9
8
Salanié (2003), s. 188
Atkinson & Stiglitz (1976)
anledning att gynna konsumtion av vissa varor
framför andra. När det finns olika momssatser uppstår också gränsdragningsproblem. Om
politikerna har fördelningspolitiska mål med
exempelvis en nedsatt matmoms nås dessa
bättre med skatte- och bidragssystemen än
genom att subventionera vissa varugrupper. 9
Därför bör dagens momssatser ersättas med
en enda momssats. Om reformen ska vara intäktsneutral blir den nya momsen ungefär 20
procent.
Förslag:
•
Momsen görs enhetlig
Punktskatter
Punktskatter tas ut på varor som staten vill
minska konsumtionen av, typiskt sett av miljöeller folkhälsoskäl. De intäktsmässigt största
punktskatterna finns på energi- och miljöområdet.
Skatter (eller utsläppsrätter) är i regel det
mest effektiva sättet att åtgärda ett miljöproblem. Anledningen till att man vill ha en skatt
är att personen som köper en vara inte tar
miljökostnaden i beaktande – miljöpåverkan
är en negativ externalitet. Om staten inför en
skatt som motsvarar miljökostnaden tvingas
konsumenterna ta hänsyn till miljöeffekterna
och samhällsekonomisk effektivitet uppnås.
Dagens miljöskatter är dock långt ifrån att korrekt spegla miljöpåverkan.
I Sverige finns exempelvis en energiskatt
som måste betalas oavsett hur energin producerades. Svenska elkonsumenter tvingas
därför betala stora summor i skatt trots att
elproduktionen nästan helt består av vattenkraft och kärnkraft och därför har mycket
liten miljöpåverkan. Energiskatten bör därför
avskaffas.
Sverige var ett av de första länder som införde
en koldioxidskatt. Det bör finnas en koldioxidskatt eftersom koldioxidutsläppen annars hade
varit för stora. Då varje ton koldioxid gör lika
mycket skada oavsett vem som släpper ut det
bör skatten vara enhetlig. I dag har vissa sektorer lägre koldioxidskatt.
Nivån på skatten har baserats mer på politiska
än på vetenskapliga hänsyn. Koldioxidskatten är i dag 1 080 kr per ton koldioxid. Forskningen pekar på en total global kostnad av
klimatförändringarna på kring 10–20 dollar per
ton, motsvarande 70–140 kr. Nordhaus (2011)
kommer exempelvis fram till en koldioxidkostnad på 90 kr per ton, och Tol (2008) finner
att litteraturen i snitt landar mellan motsvarande 40 och 340 kr per ton. USA:s regering
använder värdet 21 dollar (140 kr) per ton
för sina samhällskostnadsberäkningar.10 Det är
också i den här regionen som priset på EU:s
utsläppsrätter har hållit sig de senaste åren –
ungefär 15 euro (130 kr) per ton koldioxid.
Det står därför klart att koldioxidskatten är
för hög i förhållande till samhällskostnaden.
På sikt bör alla koldioxidutsläpp omfattas av
EU:s utsläppshandel. Fram till att detta har
skett bör alla koldioxidutsläpp som inte ingår
i utsläppshandeln beskattas enhetligt och med
en skatt som motsvarar den globala samhällskostnaden. Priset på utsläppsrätter är ett rimligt utgångsvärde.
Bilismens samhällskostnader inkluderar koldioxidutsläppen, men också övrig miljöpåverkan
och trafikolyckor. Dessa kostnader uppgår totalt till cirka 10 miljarder kronor (se ruta 3).
Dessutom spenderar staten 22 miljarder kronor på att bygga och underhålla vägar, en kostnad som bilisterna rimligtvis bör bära. I idealfallet bör bilisterna betala för vägarna genom
vägavgifter, men i brist på sådana är bensinskatten ett bra sätt att finansiera vägar. Bilismens
totala samhällskostnad kan därför uppskattas
till cirka 32 miljarder kronor. Bilisterna betalar samtidigt cirka 38 miljarder i skatt genom
bensinskatt, fordonsskatt, trängselskatt och
skatt på trafikförsäkringar. Här finns alltså en
överbeskattning som bör åtgärdas genom att
sänka bensinskatten med 27 procent, motsvarande 1,80 kr per liter. Då skulle skatteintäkterna motsvara samhällskostnaden.
Kostnader för vägar
Trafikolyckor
Koldioxidutsläpp
Övrig miljöpåverkan
(partiklar, svaveldioxid,
marknära ozon,
kväveoxider)
Total samhällskostnad
22 200 000 000
3 400 000 000 11
2 400 000 000 12
4 200 000 000 13
32 200 000 000
Ruta 3. Bilismens externa samhällskostnader
Greenstone m.fl. (2011)
MSB (2008), uppräknat med inflationen
18 miljoner ton värderade med priset på EU:s utsläppsrätter.
13
Trafikanalys (2011) anger 5 öre per fordonskilometer. Med 80 miljarder fordonskilometer och antagande om konstant marginalkostnad
fås beloppet efter inflationsjustering. Trafikanalys uppger att bilismen är underbeskattad men det beror på att de använder för hög
koldioxidkostnad.
10
11
12
9
Förutom miljöskatter är alkohol- och tobaksskatterna de viktigaste punktskatterna.
Många resonerar att alkoholskatten existerar
av samma skäl som miljöskatterna: att fånga de
externa kostnader (rattfylleri, slagsmål, sjukskrivningar med mera) som alkoholen orsakar
och se till att dessa syns på prislappen. Detta
resonemang är dock ett feltänk. Det finns ingen automatik i att alkoholen orsakar samhällsproblem på samma sätt som koldioxidutsläpp
orsakar klimatförändringar. Alkoholproblemen
beror på enskilda individers val. Alla som dricker alkohol bör inte bestraffas för att några missköter sig. Ett liknande resonemang gäller tobaksskatten: eftersom individer inte har valt att
omfattas av den skattefinansierade sjukvården
kan man inte kräva att de ska betala för att deras rökande ökar belastningen på vården. Därför bör alkohol- och tobaksskatterna egentligen avskaffas helt på sikt.
Givet att det finns en politisk vilja att hålla
nere alkoholkonsumtionen är dock punktskatter det mest effektiva sättet att göra detta. Det
är mer angeläget att reformera andra aspekter
av alkohol- och tobaksregleringen (exempelvis Systembolagets monopol) än att ta bort
skatterna. Därför är förslaget endast att sänka
alkoholskatten till EU-snittet för att motverka
smuggling.
Det bör noteras att om punktskatterna fångar en samhällskostnad bör även denna kostnad beläggas med moms. Det är alltså principiellt korrekt att exempelvis bensinskatten är
momsbelagd.
10
Förslag:
•
Energiskatten avskaffas
•
Bensinskatten sänks
•
Koldioxidskatten görs enhetlig och
sätts till priset på EU:s utsläppsrätter
•
Alkoholskatten sänks till EU-snittet
Skatter på kapital
I Sverige betalas skatt på kapital främst genom
bolagsskatten (skatt på företagens vinster) och
reavinstskatten (skatt på kapitalvinster när en
tillgång säljs till ett högre pris än den köptes
för). Skatt betalas också på företagens aktieutdelningar till hushållen, samt på räntor på bankkonton och liknande.
Som noterades ovan är konsumtion syftet
med all ekonomisk aktivitet. Sparande är därför bara ett sätt att flytta konsumtion i tid. Det
man sparar läggs till ens kapital. Skatt på kapital
är därmed en skatt på sparande.
Som en grundläggande princip bör kapital
inte beskattas. För att se detta kan vi göra en
liknelse med resonemanget om konsumtionsskatter ovan. Där konstaterades att momsen
bör vara enhetlig: äpplen och päron bör beskattas lika. Samma resonemang kan appliceras
på äpplen i år och äpplen nästa år. Om kapital beskattas måste den som föredrar äpplen
nästa år betala mer skatt än den som föredrar
äpplen i år. Anta att ett äpple kostar 110 kr och
att räntan är 10 procent. Ett äpple i år kostar
då 110 kr och ett äpple nästa år kostar 100
kr, sett från dagens tidshorisont. Det beror på
att en person kan spara 100 kr i år, inkassera
räntan och nästa år ha råd att köpa ett äpple.
Om det däremot finns en kapitalinkomstskatt
på 30 procent stiger priset på nästa års äpple
(sett från i dag) till 103 kr. Så mycket måste en
konsument lägga undan i år för att kunna köpa
ett äpple nästa år. Personen får 10 kr i ränta
men betalar 3 kr i skatt – räntan efter skatt
är alltså 7 kr. Vi ser därför att skatten snedvrider valet mellan att konsumera äpplen i år
eller att konsumera äpplen nästa år. Av denna
anledning bör all beskattning läggas på arbete
och konsumtion och inte på kapital. Då betalar
alla samma procentsats i skatt oavsett när de
väljer att konsumera.
All beskattning hamnar i slutändan på arbete.
Frågan är då om man ska beskatta allt arbete
lika eller om man ska ha olika beskattning be-
roende på vad man använder arbetsinkomsterna till. Ska den som arbetar och sparar betala
mer skatt i procent än den som arbetar och
konsumerar?
Som ruta 4 illustrerar innebär kapitalbeskattning att den som väljer att konsumera i
framtiden får betala mer skatt än den som
konsumerar i dag. Det är orättvist och samhällsekonomiskt ineffektivt.
Slösa
tjänar och konsumerar
betalar moms
procent skatt
100 kr
20 kr
20 %
Spara
tjänar och sparar
får ränta
betalar kapitalinkomstskatt
konsumerar
betalar moms
total skatt
total inkomst
procent skatt
100 kr
20 kr
30 %
6 kr
114 kr
(= 100 + 20 – 6)
23 kr
29 kr
(= 6 + 23)
120 kr
(= 100 + 20)
24 %
Ruta 4. Spara betalar mer skatt än Slösa om man har kapitalbeskattning.
Slutligen bör stämpelskatten som tas ut vid
köp och pantsättning av fastigheter avskaffas.
Den är onödigt snedvridande och innebär att
den som byter bostad ofta måste betala mer
i skatt.
Förslag:
•
Bolagsskatten avskaffas
•
Kapitalinkomstskatten avskaffas
•
Stämpelskatten avskaffas
11
Förslag på skattereform
För att konkretisera de förslag som lagts fram
i denna rapport visas här ett förslag på skattereform där de föreslagna skatteförändringarna fasas in över några år. Förslaget är att den
offentliga sektorns inkomster bara tillåts öka
i takt med inflationen efter 2012. Skatteintäkterna fryses alltså på en nivå strax under 1
600 miljarder kronor i 2012 års penningvärde,
vilket illustreras av figur 4. Eftersom ekonomin
växer kommer skattetrycket då att minska
kontinuerligt. Då kan alla de skattesänkningar
som föreslås i denna rapport genomföras över
en sexårsperiod.
Reform Andel av BNP
Avskaffad statlig inkomstskatt Enhetlig moms
Avskaffad bolagsskatt
Avskaffad kapitalinkomstskatt
Avskaffad stämpelskatt
Lägre alkoholskatt
Avskaffad energiskatt
Lägre bensinskatt
Lägre koldioxidskatt
Summa
1,3 %
0%
2,8 %
1,0 %
0,2 %
0,1 %
0,8 %
0,1 %
0,6 %
7,0 %
Ruta 5. Sammanfattning av skatteförändringar
I beräkningarna görs antagandet att BNPtillväxten blir som regeringens prognos fram
till 2016 och därefter 2,5 procent per år. Det
antas alltså att alla de föreslagna skatteförändringarna inte får någon inverkan på tillväxten
alls. Detta är ett extremt konservativt och
orealistiskt antagande. Om utbildning och investeringar blev mer lönsamt i Sverige skulle
den ekonomiska tillväxten bli högre. Skattesänkningarna skulle därför vara helt eller delvis
självfinansierande. Dessa beräkningar visar hur
lång tid det skulle ta att fasa in skattesänkningar motsvarande 7 procent av BNP under antagandena att BNP-tillväxten är opåverkad och
att dessa skatters andel av BNP är konstant
över tid.
12
I år är skattetrycket 45 procent. Om skatteintäkterna bara tillåts öka i takt med inflationen kommer skattetrycket att falla med ungefär en procentenhet per år (se figur 5). År
2018 kommer skattetrycket att ha fallit med
sju procentenheter till 38 procent. Reformerna
i ruta 5 kan alltså genomföras under perioden
2013–2018.
I räkneexemplet visas att skattetrycket skulle
fortsätta att falla och nå 32 procent av BNP
2025. Det är något över nivån i Schweiz och
Japan, två av världens mest välfungerande
länder. Under denna andra fas av skattesänkningar kan man genomföra reformer som riktar sig till bredare grupper, som till exempel
höjt grundavdrag eller lägre marginalskatt på
arbetsinkomster. Dessa skattesänkningar skulle
vara lika stora som reformerna i ruta 5. Anledningen till att avskaffad kapitalbeskattning och
lägre skatt på höga inkomster prioriteras är att
dessa skatter gör den största samhällsekonomiska skadan. På sikt tjänar hela samhället på
ett mer effektivt skattesystem.
2000
1500
1000
500
0
2007
2010
2013
2016
2019
2022
Figur 4. Den offentliga sektorns skatteinkomster historiskt (2007–
2012) och i detta förslag (2013–2025). Miljarder kronor i 2012 års
penningvärde.
2025
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2007
2010
2013
2016
2019
2022
2025
Figur 5. Skattetryck (skatteintäkter som andel av ekonomin) historiskt (2007–2012) och i detta förslag (2013–2025).
13
Referenser
Altenberg, Per (2011), ”De nya moderaterna och hunden som inte skällde”, blogginlägg 29 juni <http://libereko.se/blog/de-nya-moderaterna-ochhunden-som-inte-skallde>
Atkinson, Anthony B. & Stiglitz, Joseph E. (1976), ”The Design of Tax Structure: Direct versus Indirect Taxation”, Journal of Public Economics 6
Ekonomifakta (2012), ”Marginalskatt i Sverige och internationellt” <http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skatt-pa-arbete/Marginalskatt/>
Finansdepartementet (2011), Långtidsutredningen 2011. SOU 2011:11 <http://www.regeringen.se/content/1/c6/16/02/48/0e37f98b.pdf>
Finanspolitiska rådet (2011), Svensk finanspolitik: Finanspolitiska rådets rapport 2011
Flood, Lennart & Manuchery, Chiya (2012), Ger sänkta arbetsgivaravgifter högre sysselsättning, Fores studie 2012:5
Greenstone, Michael, Kopits, Elizabeth & Wolverton, Ann (2011), “Estimating the Social Cost of Carbon for Use in U.S. Federal Rulemakings: A
Summary and Interpretation”, MIT Department of Economics working paper 11-04 <http://18.7.29.232/bitstream/handle/1721.1/71554/Greenstone11-04.pdf?sequence=1>
Henrekson, Magnus (1998), ”En ond cirkel för tjänstesektorn”, Arbetsmarknad & Arbetsliv 4 (2) <http://www.ifn.se/wfiles/reprints/xreprint471.pdf>
Holmlund Bertil & Söderström Martin (2008), ”Hur påverkas inkomsterna av skatteförändringar?”, rapport 2008:28. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering <http://www.ifau.se/Upload/pdf/se/2008/r08-28.pdf>
KPMG (2011), KPMG’s Individual Income Tax and Social Security Rate Survey 2011 <http://www.kpmg.com/se/sv/kunskap-utbildning/nyheter-publikationer/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/documents/press20110929.pdf>
MSB (2008), Samhällets kostnader för vägtrafikolyckor: Beräkningar <https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25603.pdf>
Nordhaus, William (2011), “Estimates of the Social Cost of Carbon: Background and Results from the Rice-2011 Model”, Cowles Foundation discussion paper 1826 <http://dido.econ.yale.edu/P/cd/d18a/d1826.pdf>
Salanié, Bernard (2003), The Economics of Taxation. Cambridge, Mass.: MIT Press
Sørensen, Peter Birch (2010), Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi
2010:4. Stockholm: Regeringskansliet <http://www.econ.ku.dk/pbs/Dokumentfiler/Comments%20(English)/Swedish%2520tax%2520policy.PBS.pdf>
Tol, Richard (2008), ”The Social Cost of Carbon: Trends, Outliers and Catastrophes”, Economics: The Open-Access, Open-Assessment E-Journal
2 <http://dspace.cigilibrary.org/jspui/bitstream/123456789/28253/1/The%20Social%20Cost%20of%20Carbon%20-Trends%20Outliers%20and%20
Catastrophes.pdf?1>
Trafikanalys (2011), ”Internalisering av trafikens externa effekter – nya beräkningar för väg och järnväg”, PM 2011:6 <http://trafa.se/PageDocuments/
Internalisering_av_trafikens_externa_effekter_-_nya_beraekningar_foer_vaeg_och_jaernvaeg.pdf>
14
15
Moderata Ungdomsförbundet | Stora Nygatan 30, Stockholm | [email protected]
muf.se