''[L{DAR SICKNESS": Innehåll: sid 1. Om strålningsskador på höga frekvenser (Major Bråimming, CIFRAS)FRAS) -,r- 2. Radarn på väa nygfiitt tir direkt livsfarligl (Kapten Sven Törngren, -"- 4. "Radarsjukan" (Torsten Gussing). -"- 5. ERIIIB- ur historiskt perspektiv (Rune Erlandsson, cvA) 6. "Den ftirdröjda radarsjukan" (Göteborgsundersökningen) -"- 7, Göteborgsundersökningen (Internet) -1'- 9. Microwave Sickness (Lucinda Gran0 -rr- -"- 12. Polsk militär (Stanislaw Szmigielski) -rr- 20. Kortvågs- och mikrovågsbehandling (Socialdepartementet) -- 2L Mer om strålningsrisker r-mrrr 1959: Major Brämming O --rrrr C/FRAS (Flygvapnets Radarskola) Om strålningsskador på höga frekvenser strålEn del amerikanska facktidskrifter har under senare år behandlat riskema ftir tagit nu man har ningsskador fran högfrekventa såindare med höga effekter. I Sverige upp problemet, bland annat i några artiklar i Elteknik' gd.rro* probiemen har aktuatiserats i samband med militiira högeffektradaranläggningar åir äet också militåiren som satt igang undersökning$ ftir att kunna siikerstäla till, om radärpersonalens håilsa. Att det rör sig om attvartiga saker kunde man ana sig radarantenn man låiste tidningarna under hösten 1957. Några meter framfiir en p.g.a. att han arbetade en tekniker. Efter några minuter maste han bege sig &irifrån magkraftiga även inte mådde bra. Han lorsökte ett par ggr. till, men nu tillstötte småirtor. Småirtorna tilltog, så han lorslades snabbt till nåirmaste sjukhus, opererades flera gånger, men kundJ inte räddas till livet utan dog 1l dagar senare. Ett annat exempel har chefen fiir Flygvapnets Radarskola (FRAS)* berättat om. Vid experiment med upoi k*-"n l0OW-såindare på omkring 300 MHz, strax ovanftir på att apans åuvud ta livet är,, up* efter c:a fem minuters bestrålning. Detta beror loopp"tt absorberar en viss del av stråLlningen som den blir utsatt fiir, och en temperaturtrtijning kommer till stånd. Om temperaturhöjningen åir ftir stor kan inte kroppen ) vätskeffllda organ avleda våirmen tillräckligt snabbt i all synnerhet om det rör sig om såsom ögon. hjiima och mage. att medicinska undersökningar har visat att strålMajor kroppens vävnader; nin"g, mellan 100-- och 1000 MHz absorberas till uppåt 40 % av forekommer många inte det dåir uu.ärptiorren sker huvudsakligen i de inre vävnaderna till 100 o/o och kiinselnerver. Mellan 1000- och 3000 MHz absorberas åinda upp uppåt 4Uo/o, huvudsakligen sker det i de inre vävnadema. Över 3000 MHz absorberas inte åir så vilket Äen pa deisa frekvenser sker absorptionen i de yttre vävnadem4 farligi, då forekomsten av kåinselnerver åir stor i huden (idig varning vid uppvåirm- @dare ning). neå'a" I grads uppvåirmning t.ex. ur radarstatiot *å "n (i max-loben). från antennen av kroppen betraktas som kritiskt och kan astadkommas 500 kW pulseffekt, om man en låingre tid står 33 meter annat I U.S.A. har den militåira ledningen utf?irdat kraftiga siikerhetsfiireskrifter. Bland Några paslagen' får arbeten på antenner och vågledare aldrig ske med siindaren svenska bestänrnelser i den väeen hal fumu inte utf?irdats. * Elteknik december lgsg,Major Bråimming: Militiira synpunkter på håilsofarlig mikrovågsstrålning. 1957 Z Kapten Sven Törngren FRAS (Flygvapnets Radarskola) ttExressentt: Radarn på våra flygfåilt är direkt livsfarlig ? Kritiskt femton meter från antenn. Luftfartstsyrelsen cirkulärvarnar. Av ARVID RLINDBERG Här är en varning fiir er som arbetar på flygf?ilt,eller som tillfiilligt besöker flygplatser. Gå atdrig fiir nära radarantennerna på stationerna. 1957 avled en aderit ansk teknikei av brännskador från en radarstråle. Svåra skador har uppstått på per:soner som befunnit sig 0-15 meter från radarantennen i fiir radarstrålens riktning. Nu varnar Luftfartsstyrelsen i en cirkulärskrivelse har i utlandet, man medan radarstrålarna. Vi vef inte mvcket om dem i Sverise ' säkerhetsför.r man fiirsökI På Flygvapnets Radarskola (FRAS) i Hägernäs utanfiir stockholm har skapa såikerintressJra myndighetema att göra en grundlig utredning ftir att kunna hetsf?ireskrifter. Hitills har det inte resulterat i någon åtgärd från myndigheternas sida. fol"t rci"t dödsfall har intiiffat i-sverige av radarstrålning. Men med _de stiindigt ftir att något tikäde effekterna pätyaradaranläggningar börjar man nu allvarligt fiukta kan komma att intr?iJfa. Kapten Sven Tömgren, Flygvapnets Radarskola, säger till Expressen: _ Beklagligt om radarstrålarnas Det ar beklashst att vi inte har en ordentlig forslndng i Inom Flygvapnet utf?irdats. v*k"i"s*l USA o"n i fiot*a har såikerhetsforeskrifter äGiffirtr personal som arbetar framfiir radaranläggningarna varnade. Våra tekniker, soå ofta tir uppe i radarmasterna fiir underhållsarbeten, fär inte vistas framfiir själva strålen. Vi vet så mycket som att de skador som uppstar på miinniskan åir en sorts upgstår skadas briinnskador. Inre organ som saknar nerver fiir "varning" då hög våirme på 0-15 och fijrstörs. nn mainiska som befinner sig framfiir en stor radaranläggning effekterna meter kan skadas till döds. Det har inträffat utomlands. Med de allt högre på moderna radarstationer måste det bestiimt varnas ftir riskerna. Vi t ot att man iust nu hiäller på med omllattande utredningar om saken i USA. Forskning krävs Man vet att den "effekttiithet" som radarstrålarna utsåinder inte ffu överskrida två kan hundradels watt (20mW) per kvadratcentimeter kroppsyta' Gör ltt det kroppstemperaturen överskrida den låimpliga och skadeverkningar påbörj as' tfrten Oet heta åir ett oerhört omfattande problem att lösa och kräver ingående sig forskning. Som exempel kan nåimnas att en person inom riskzonen kan klara beroendJpå hans "ytterlager" - dvs klädemas beskaffenhet och kroppens fettlager. niir Flygplan med radarstatioier ombord åir i regel ofarliga. De har en liten effekt och d" ;iår parkerade på marken skickas som regel radarstrålarna ut över på marken stående personers huvudeneller i Samma ar forhållandet med fartygens radaranläggningar i mastenla. Till sjöss luften ffi dessa anläggningar ofarliga. Så ripken-ffir rådarskador ligger nu i murkttationernas fasta anläggningarVi far hoppas att vi fär ordentlig forskning inom de här problemen innan någon allvarlig olycka inträffar. Effekten hos anläggningarna ökas mycket snabbt och därmed även riskerna for skador. 19 45 : 'rRr{DARSJUKAN'' L2. Radar i Sverige (Av Torsten Gussing) Författare: Torsten Gussing, 199l-12-10 12.2 "Radarsjukan" L945 blev den under våren 1945 började jag kåinna en tilltagande trötthet. Sommaren och svår yrsel' nästan outh?irdlig. g" i"oön vaknade 3ag mäA våldsam huvudvärk fick sjukanmåila mig. 1. 1 , r^- ,^r^ in på Uitt tittsiana fotUatraier ittte. Medicinsk sakkunskap konsulterades' Jag lades ett lm. professor Antoni, neurologispecial_ist, utftirde men kunde inte finna något organiskt fel. Jag fick mediciner, ffi Jag Ingen litterasom inte hjåilpte. Man började misstiinka strålning från radarantennema' pä o^mrådet. Förfrågningar giordes i England och USA utan resultat' t* f-r* Området var hemligstämPlat. konstaterades på Mätningar giordes på radarstationenla. Ett kraftigt strålningsfiilt halva våglängd, observatörens plats. Om en metallstång, avstämd till radarstationens gnistor ut ur långa cm d v s 0,7 m, hö}ls framfor observatörens huvud, sprutade ca 5 stångens iindar. mycket på ,ragon månad insjuknade min nåirmaste man, som också arbetat Vi fick så småningom radarstationerna. Han fick samma symptom och sjukskrevs' föt t"ktttkdt' Bt*at* u\otlont *td nA.rtiArtliiostgöring. Vi b"nard" ".tattttittn upptasen' håinvisning till en ftirordnins av åI 1927. diir radarsj$ka.ej fanns som tjåinstgjort på man, 50-tat Inom ytterligare samband mellan radarstationema, med sailrma symptom. Man faststiillde ett sjukdomen och radarstrålning. var då smaningom erhölls information fran England och USA, att radarstrålning efterfarlig och att personal endast fick tjåinstgörä i "ttim*"spass på fiirmiddag och middag vid våra radarstationer1946' l"g l*äiitae och erhöll fiirflyttning till Centrala Flygverkstaden i Arboga hösten jag i huvudsak besviirsfri' Vtitt tit-trtaod ftirbåittrad", ,,r"""tti't t och efter 5 år var ft"i ffi Ystad 199l-12-10 T. G. "tt ERIIIB - ur historiskt perspektiv: Rune Erlandsson CVA ttRadarsjukant' syndrom som under ERIIIB-tiden berikades den medicinska terminologin med ett nytt gick under beniimningen "radarsjukan". Sjotao-"n drabbadån del av ä"tr p.oottal som dagligen eller under liingre perioder visade sig sysslade med eller tj?instgjorde just iå ekoradiostation EzuIIB' Symptomen i form av huvudvärk, yrsel, trötthet m m' Till en början stiillde man sig skeptisk till att åkomman kunde ha nagot som helst var svårt att finna samband med radar och någän rimlig ftirklaring till sjukdomen på omeftersom nägra organiska fet inte tunOe spåras. Någon medicinsk litteratur rådet fanns ittt" o.tt inte heller erfarenhet fran liknande områden. Näf allt fler personer började insjukna och alla med samma sjukdomssymptom btirjade man slutligen misståinka- radarstrålningen. Mätningar foretogs ftir alt och i konstatera eventuell ftirekomst av radiofrekvent strålning runt stationen om strålning synnerhet på platser dåir personalen normalt vistades. Misstanken inte stationen, runt strålning besannades. Mätningarna visade på kraftigt koncentrerad även men minst på operatöreri plats. Huvuddelen av strålningen kom fiian antennen andraå"fr"to i apparätstativen stråIade. Den roterande HF-kopplingen var oskåirmad och bidrog till stråtningen vid operatörsplatsen' sjukdomen och Så smfuriigom kundeäan meå sakerhät fastställa sarnbqndet mellan och USA att England både ckså bekrziftelse fran naroa*g och att restriktioner maste vidtas for vistelse inom strålffit ningsomradet. Naön möjlighet att med rimliga medel avskåirma strålningen fanns inte p g a kunde dock ,tuäorr"rr, lonstruktion. I de i triibyggnader fast installerade stationerna strålningen från antennen reduceras något genom att man beklädde byggnadens innertak med aluminiumfolie. r981-1989: "flen fötdröi da Radarsi ukan " --o-Dagens Nyheter 27 aPril 1989" Götebo resu nde rsiikninsen ; Radarvågor kan skada nervsystemet Av HANS PETERSON DN : s Göteborgsredaktion Arbete vid radaranläggningar kan ge skador på centrala nervsystemet. I)et visar en undersökning som en grupp Göteborgsforskare gi ort. Vi sina arbeten utsatts ftir starka radarvågor. jåimftirbar ryggmärgsvätskan som vi i en har undersökt en grupp måin som i Nio av hetton (7}%)trar niriinAringar i från kontroligrup p barafirnnit hos en ay iio (10%), sä*er doc-e1t Yngve Hamnerius institutiänen-flor teknisk elektron$sik på Chalmers tekniska högskola' psykiska. De bägge grupperna har jåimfiirts ur al[a tiinkbara aspekter, medicinska och Starka vågor skilt sig åt - hos påfallande många av dem som arbetat vid militiiraradaranlägg.tiogur har forskama funnit ett speciellt protein i ryggmärgsvätskans celler. Mäivad ä"orru fiiriindring beror på eller har for betydelse iir forskarna åinnu inte på På en enda punkt har grupperna det klara med. parailellt har vi utsatt kaniner fiir stark mikrovågsbestrålning. Med en viss ftirdröjning har vi kunnat konstatera hjåirnskador hos kaninerna. Efter tre månader har skadoma varit smä efter nio större, säger Yngve Hamnerius' Även hos kaninema har vi funnit speciella proteiner, men det åir svårt att dra några slutsatser av det, måinniskor och kaniner iir genetiskt olika. f'tirdr6ioing"n mellan mikrovågspåverkan och de konstaterade skadorna iir intressant på eftersorn dän har sin parallelt tr-os de radararbetare som forst började klaga huvudvärfto kortvariga blackouter och koncentrationssvackor. Radarreparatörer fick överlåikare Lennart Persson på neurologiska kliniken på Sahlgrenska 60-talen sjukhuset ftir fiirsta gången kontakt med ett grupp miin som under 50- och 1gg1 arbetat med att reparera militZira radaranläggrungar' likartade 20-30 år efter arbetet vid radaranläggningarna klagade männen över besvär, besvär som tydde på skador på det centrala newsystemet. g*pp under ledning av iennart Perison beslutade dä attundersöka vilka effekter mikrovågor hade På nervsYstemet. forsta slutsats: personer som utsatts lor radarvågor Gruppen-hade nuiommitiitt "tt ,rppt'ir* oftare iin andra en mycket speciell fiirändring på ryggmärgsvätskan. i" Magnetfiilt har Men vad som orsakat loriindringen åir svårt att säga. Förutom starka mikrovågor pulserande de som arbetat vid radaranlaggningarna också utsatts for mycket starka magnetiska f?ilt, tusen gånger starkare åin högstrålande bildskiirmars' Vi iet idag interiktig hur-farliga magnetftilt kan var4 säger Yngve Hamnerius. på 50- o"h 60-tul"tt iada" helt andra siikerhetsbestiimmelser åin idag. Risken åir liten att någon idag utsätts fttr lika starka radarvågor som de fem måin som ftiranlett Göteborgsundersökningen. 1 989 : Nilsson ("Göteborgsundersökningen") Nilsson et al. (1939) selected l7 ndar mechanics and engineers from _military or technical personnel in western Sweden who probably were exposed to moderate The high levels of ppR, and l2unexposed or minimally exposed persons as controls. The 111ä* ages of the exposed and control groups were 5?, and 5l years, respectively. exposure the of subjects *"r" .*u-ined by a neurologist without folellowledge histories. Standard psychollgical tests were done, including verbal, foeigal'^ spatial, perception, ild *Jr*ry, tö exclude other causes of organic brain dysfunction' t*"rty*i* of the subjetts were interviewed by a psychiatrist for rating of various possibie symptoms, also without foreknowledge of the exposure histories. Twenty-five of the subjects agreed to a lumbar puncture and withdrawal of a sample fluid (-CSf). Thot" samples were examined by cytologic analysis and of ".årorpinat iocusing before'and after absorption chromatography of serum proteins. isoelectric 8 one samples of cSF from 4 cynomolgous monkeys were examined for comparison: power average mWcm' *ooi"y had been exposed to pulsed 2.45-GHz RFR at 10 d.ay, and density (sAR stated tä ae z.o-+-.s wkg) on L2 consecutive days for 4 hours v similarly anothår monkey for only 2 hours a day. The third monkey had been exposed to 2.45-GH z CW RFR for 4 hours a day, and the fourth was not exposed to RFR' ascertain subjects were interviewed by a specialist in occupational medicine, to their prwious working tasks anå poJsible accidental exposure to electromagnetic All well as radiation. Their."porio", to various microwave frequencies was estimated, as their exposures to loweifrequencies and to other factors that could have affected solvents' organic nervous systems, such as electrical accidents and axe The authors noted 11a1the most cpmmon radar frequencv bands used in sw.eden at 10 penetratiol of 1.3" 3. and l0 GHz. mey atro teåarked that because the depth only frequencies below about 5 GHz were likely to be radar able to physically cause damage io the central nervous system (CNl)' The short-durati,on pulses (0.1-10 ps) with repetition frequencies of transmitteri "-iti"a radar to 100-1000 pps, which yielded average powers of a few watts for navigational several kiiowaus for air surveillance radar. The RFR levels near some transmitters were measgred. The results indicated very low leakage levels. With the maenetron transcovers removed. however. as is often done bv engineers when adjusting the @iilimeters, @s). Also found for some of the older fansmitters were ses feedine the magnetron. In the one case cited by , stated to be about a thousand times higher than the levels in front of video display terminals. in the There were no significant differences between exposed and control groups in found were abnormalities neurologic examiåtions. Also, no clinically significant the bloöd tests, and no impairment in psychological performance was observed. control Subjective psychiatric symptoms were more common in the exposed than the groups the two for group. No inäiviAud söores were given, but the means and SDs On ivere 7.1 * 4.7 and 4.g * 4.S,respectively, stated to be a nonsignificant difference. group' exposure in the the other hand, objective dementia signs were less prevalent The cytologic and chemical analyses of the CSF showed no significant differences betweån exlosed and control groups. Isoelectric focusing of the CSF after absorption origin, chromatogräphy of serum proieins-yielded patterns of proteins mainly of CNS 13 exposed in bands ietåtea to the isoålectric point (pI) of each protein. Nine of the subjects versus 1 of the 12 controls had an abnormal protein band with pls in the 1."o!. 4.4-4.Sra signilicant difference (p=0.01, F'isher's exact test). There were also abnörmal proteins at 5 higher pls, but those differences between groups were nonsignificant. The CSF of the monkey exposed to the pulsed 2.45-GHz RFR for 4 hours a day also showed a protein band at a pI of 4.5, but only a faint band was seen for the monkey similarly &posed to the CW npn. The band at 4.5 pI was absent or faint for the a day. unexposed monkey and for the monkey exposed to the pulsed RFR for 2 hours Those results tea tfre auttrors to surmise that the effec* o at the sarne frequenc)'. power densitv. and duration. However, ffiR 9 protein the authors also remarked that the nature and clinical significance of those differences are unclear. The lack of quantitative information on the emission measurements from the as well as transmitter, *å of specific data for the exposed and control individuals, and apparatus other details in this paper (such as detaili regardrng the exposure credence to methodology used in ttre monkey experiments) renders it diffrcult to lend either the positive or negative findings of this study' lg48-1958: Microwave Sickness Copyright (c) 1996 by Lucinda Grant All Rights Reserved Part 1 Soviet Studies In published an overview of human 1960 the Academv of Medical Sciences USSR research called The Bioloeical Action of Ultrahigh X'requencies uencies above 300 MHz).While the identiftine effects of {JHF (historicall urra *i*ut acceoted us "orrlre of various EMF frequencies at lower intensities have not niolösical effects found the acceptance and attention here that soviet and East EuroDean -"i""tists dedicate S) in this country and faces us With the acknowledeemgnt of elestrical sens new radiation stqndards of the FCC. ial attention uencies.tt h"r b"." ptid t" t U Th" i"t"ttitv "f Th.i, stodier it't this book *" otimarilt conc"tn d *ith ** f O ,"W1"-2. "ff""ts below l0mWlcm?,. U.S. On August 6,1gg6,the Federal Communications Commission (FCC) adopted radiatiJn standards for transmitters operating in the 300 kHz to 100 GHz frequency range as required by the Telecommunications Act of 1996.1 This transmission includes both radio and microwave frequencies for wireless phone and satellite communications systems. .*ä. 10 For the general public, the exposure limit for the 1500 MHz - 100,000 MHz (micro-wäve) range is lmWcm2; for the 300 MHz - 1500 MHz range, the limit is calculated as a function of the frequency, not to- exceed "*por*. lmWcm2. These exposure limits become important as we explore health effects research of Soviet and East European scientists. The human studies of workers exposed to UHF axe most revealing. ln one study (Sadchikova), 525 workers (men and women) exposed to UHF on the job were divided into three categories depending upon their level of exposure. The majority of them had been employed ln that capacity at least four years. A medical evaluation of each worker found a higher incidence of similar symptoms among each group correlating with that group's exposure level. Among workers overall, the most common symptoms they mentioned were headache, fatigue' extreme irritabilify, and sleepiness at workSanitarv Reeulations in Work The final article within the book. called *ith G.*t"t"^ of Cerrtimeter Waves" (Centi otrtlines tlhese reeulations ap aporoved bv the Chief Ståte Sanitar.v Inspector of the IJSSR" Y . Zhrdanov. on November 26" 1958: MHz\\ t'Hygienic Standardso' The intensitv of irradiation at places where Workers with generators 9f cgntimeter not exceed the following maximum permissible valuep: rf i" tn" case of irradiation durins the entire workins dav-no more than 0.01m watts/cm2 (10 microwatts/cm2): th"o to'o hoot* o"" o'o"kion d""-oo i"i"diutioo fo" oo b) i" th" -"r" "f more than 0.1m watts/cm2 (100 microwatts/cm2)l ffiuld -ot ") i" th" of ir ""t"f m wtttsrcmZ th"n -"* p "t "te "blisat""v ffiation ftOOO mic"owatt limit for public exposure 24-hours dail]'for their lifetime.) Over tlhe years. the Soviets medically evaluated more than 1000 microwave i,orkersEeulations were in place b), lg5g requiring radiation workrs be given at t"*t *t" *"""t m,eaicA exam to asse i[ness t]hat was aggravated b]r radiation exposure at work were allowed a leave of absence or a work trans r, The occupationall microwave standard of .01 mWcm2 was tl[re dail]' limit fbr exno,sedl Soviet workers. The Soviet public's radiation exposure li4it was .001 mMm2" In contrast ihe new U.S. public's radiation expqsure limit.u8der the Commission (FCC) standards of August 1996 is 1 ffins mWcm2. The Soviets were more conservative in their standards assessmenti if,iv comsiderediariables such as pre-existins health problems which,q.ould increase a nerson's risli of develoning non-thermal radiation-induced illness ild allowed a safetv marein within their standards to reduce this risk 11 ?art2 (.milliwatt The 1958 Soviet occupationat radiation standald of .01 mwcmz e 300 MHz - 30GHz was based on a safi uare centimeter) for the freguenc f."t", t"fi th"ir standard was one-1enth of the radiation intensity at thich "f knffi to occurä that time (1 mwcm2 exrosurg ."-"t""rr lrow fitr,* **" clinical medlical evaluations of microwave workers be[an and occupational Diseasel in 948' at the Moscow rnsffine issisted in development of thq 1958 ntr te*ttt of t *f.t" f"rt- of 10). Soviet occupational radiation standards. were Pre-employment medical evaluations of prospective radiation workers to order requireä ty u* under a 1957 Order of the Minister of Health - ussR "...in prevent occupational diseases. " Accordins to this order and added sussestions from the Moscow Institute' erF. glaucq4f4' gardiovascqla-4 Lnillries" etc' frequencv (300 MHz.: 1000 were considered uffihigh coull elaferbate thqse co4gtions' MHz) eenerators at the Moscow lnstitute of Labor iivgi""" *d occupational Diseases reported that the fl9"p.:f.*icrowave-exposed *äik ., who began employment after i960 were not clinically healthy after.the prein force. emptoym"nt -"äi"ul evaluation law and the 1958 radiation standards were that possibility Proposed reasons why the workers were unhealthy focused on the the the 1958 radiation ,tuod-dt, which were still in force, were inadequate or that work. of the typical health problems were due to intermittent radiation exposure exposure Soviet rtodi.r had previously determined that intermittent radiation when exposure' radiation was more biologically damaging than continuous enerry and exposure time were the same. @osprg The difference between the 1958 Soviet radiation standards and the U.S. stan4ards of that time was eGlainedl bv one Soviet researcher as simplv that the U.S. än protection from the thermal fteating) effect' recent letter from the U'S' Environmental Ägency (EpA) rt"t"s that the current U.S. FCC radiation standards are FCC also solely bäsed on considerations regarding a thermal effect. The current TelePhone Bell by ublic eioosure level of 1 mWcm2 was recommended e['s calculations considered environmental tht heating effect (air movement, temperature, and th"t .""td "rti"bt* humidity) as well as physical work. Their guidelines were to avoid radiation exceeding lb mWcm2, only occasionally become exposed to levels "*pot*ät beiween l-10 mWim2, and allow unlimited exposure only at radiation levels below 1 mW/smz. ffion i"o.*.