Män som dödar kvinnor de har barn med
- förövarna och barnen som drabbas
Henrik Lysell
Doktorand, Läkare
Karolinska Institutet
of violence in childhood and during adult life and
althy volunteers were assessed with the KIVSto study the ability of the Karolinska Interpersonal
uring exposure to violence and expressed vio”V(KIVS)
i kantobli
bätultimate
tre påsuicide in
Violence Scale
predict
behavior in childhood (between 6–14 years ofsuicide attempters.
n till suicide
rdaattempters
de
and during adult life (15 years or older). The Method: bar
A total of 161mö
and
Durkee Hostility Inventory (BDHI), “Urge to
95 healthy volunteers
were
assessed with the KIVS
ma
r
mm
nä
or”
r
fe
of
en
rn
Ba
ut hostility” subscale from the Hostility and measuring exposure to violence and expressed vioDN 2013-01-03
ction of kv
Hostility
Questionnaire
and
s
r mörda(HDHQ),
inno
lent behavior in childhood (between 6–14 years of
arly Experience
Questionnaire (EEQ) were age) and during adult life (15 years or older). The
Aftonbladet
mot kvinnor i
dödliga våldet up
ng av detfollowed
Många barn vars mammor mördats av
riga granskniwere
for validation.
fleråpatients
AftonbladetsAll
Buss-Durkee
Hostility
Inventory (BDHI), “Urge to
rört upp
och
svek
ällets
samh
jat
avslö
gång
en
ännu
har
ige
Sver
papp
orna
forts
ätter stå under mannens
l
Weig
tin
Kers
om och from
ause of death
and
a minimum
ofEdbl
4 years
dagarna har Kristina
senaste
känslor. De
act
out
hostility”
subscale
from
the Hostility and
ma
mam
s
vårdnad, visar Afto
n dera
nbladets
beskrivit situationen för de barn som lämnas kvar seda
ing in the
study.
skning. Questionnaire
Många barn upplever
dödats av en närstående, i många fall barnets far.
Direction ofgran
Hostility
(HDHQ),
and
att
sam
hället sviker dem, men så skulle
esults: Five
patients who committed suicide
svikit
som har
the
Early
Experience
Questionnaire (EEQ) were
Många av dessa barn har fått se hur det samhälle
det inte behöva vara, menar Rädda
s mödrar också sviker uppgiften att ge stöd
dera
da
skyd
att
plikt
sin
n 4 years
had significantly higher scores in used for validation.
Allefter
patients
were
followed
up
barnen som
efter katastrofen.
lyser nya
rutin
er.
epp.
vergr
rättsö
och
rati
byråk
s,
halan
nonc
rat
skild
har a child, in expressed vioArtikelserienas
sure to violence
for
cause of –death
and
a minimum
4 years from
För oss som
jobbar
Kommunernas insatser beskrivs som ett lotteri.
med våldsutsatta of
barn är detta
och
om
Edbl
som
är,
Det
.
barn
om 179
lar detin
ingen nyhet, men vi har ingen så systematisk
2000 handand
n åradult,
behavior as
an
KIVS
total
score
Seda
entering
in
the
study.
är ett
Det
fall.
ka
ensta
inte
t,
blade
Afton
s
agen
samm
gård
i
anställning sedan tidigare om barn som får
Weigl skrev
pared to pågå
survivors.
Suicide
roblem. attempters scored
mamma mördad av pappa eller styvpappa. Från de barn
ende samhällsp
Results: viFive
patients who committed suicide
enkla
träffar i behandling får vi ofta höra att mordet är en
Varje fall är en tragedi. Den kan inte göras ogjord, men
ficantly higher
compared
healthy
effekterna.volunteers
lindra
fruktan
der skulle kunnato
svärt significantly
tragisk final på mångahigher
politiska åtgär
år av
within 4 years
had
scores in
våldsexponering, säger Rädda barnens psykolog Anna
of the 4 KIVS
subscales. There were significant
garantera ett
.
Edblom och Weigl listade i går fem punkter för att
exposure toNorlén
violence
as a child, in expressed viomördats.
ma
mam
s
dera
att
av
bats
drab
som
barn
till
stöd
e
bättr
lations between
the subscales measuringomexnadenbehavior
vård
Menas
detan
handl
ar inte bara
lent
adult,
and
om in
mordKIVS
För det första måste lagen skärpas så att frågan
utan barntotal
som score
nell
natio
en
vs
behö
a
andr
bevittn
det
ar
Förviolent behavior during
misshandel eller själva utsätts för det. Enligt
matiskt prövas.of
re to andauto
expression
v.
ens beho
compared
to
survivors.
Suicide
scored
enkäte
r som utförts bevittn
ar drygtattempters
200.000 barn i
handlingsplan med en checklista för att skydda barn
g hjälpplan
sikti
lång
egen
en
få
barn
Sverig
varje
e
missha
ver
ndel
behö
i
e
hemm
tredj
et
regelbundet och med viss
det
fe cycle. För
BDHI,
Urge to act out hostility,brott
and
r.
soffe
significantly
higher
compared
to healthy
volunteers
överla
ppning utsätts
lika många själva
och för det fjärde måste vi erkänna att barnen är
för det. Sällan
är
barnen
till de mördade kvinnorna okända för
validated the KIVS.
in 3 of the 4myndi
KIVS
There were significant
ghetersubscales.
na.
onclusions: Exposure to violence in childhood
correlations between the subscales measuring exiolent behavior in adulthood are risk factorsposure to and expression of violent behavior during
2013-01-08
Problemets omfattning
Det dödliga våldet har
minskat sedan 1990
Senaste fem åren 83 fall/år
Dödligt våld i Sverige 2002–2014
Låg förekomst jämfört med
andra länder
Brå 2015
Problemets omfattning
Dödligt våld i Sverige 2002–2014
Kvinnor som dödas av nuvarande/fd partner
Brå 2014 / Brå 2015
Morden i Dalby
Inget tidigare känt våld mot partner
Man utan tidigare kontakt med psykiatrin
Syfte
Identifiera riskfaktorer för dödligt våld mot kvinnor
Undersöka påverkan på barnen som
berövas sin moder (och fader)
Registerforskning
Möjligt tack vare personnummer
Unikt möjlighet att studera ovanliga händelser
Identifikation
Flergenerationsregistret
Dödsorsaksregistret
Mördad
kvinna
Barn
Datum
Partner
Lagfördaregistret
Dödsorsakregistret
Lagföring
Suicid
Metod
Fall
Kontroller
1973
2009
Psykiatrisk diagnos
Våldsbrott
Metod, forts
Kvinnomord
Matchning på ålder och kön
Kontroller
Homicid
Metod, forts
Kvinnomord
ORKvinnomord
Kontroller
Homicid
ORHomicid
Metod, forts
Kvinnomord
diff.
Homicid
Specifika riskfaktorer
Riskfaktorer - förövare
Tabell kan ej visas pga rättighetsskäl
Lysell et. al. Opublicerat material
Riskfaktorer - förövare
Kvinnomord
Mord
N=261
N=3,439
Allvarlig psykisk störning
5.9 (3.3–10.6)
4.3 (3.6–5.2)
Tidigare våldsbrott
4.4 (2.7–7.2)
15.3 (13.8–17.1)
Missbruk
0.4 (0.2–1.0)
4.3 (3.7–5.1)
Självmordsförsök
1.9 (0.8–4.3)
3.4 (2.7–4.3)
Multivariat modell, Odds Kvoter med 95% Konfidensintervall
Resultaten justerade för utbildningsnivå, annat födelseland än Sverige samt alla ingående variabler
Typmannen
Typmannen är 39 år
Tillsammans med kvinna 35 år
Har två barn
Född i Sverige
Ingen missbruksdiagnos
Ingen psykiatrisk diagnos
Ej tidigare dömd för något brott
Grundskola som högsta slutförda utbildning
Barnens prognos
NEW RESEARCH
Psychiatric Morbidity, Violent Crime,
and Suicide Among Children and
Adolescents Exposed to Parental Death
Holly C. Wilcox, Ph.D., Satoko J. Kuramoto, M.H.S., Paul Lichtenstein,
Niklas Långström, M.D., Ph.D., David A. Brent, M.D., Bo Runeson, M.D.,
Vid förlust av förälder i självmord
- ökad risk för eget självmord
-
Ph.D.,
Ph.D
Objective: This retrospective cohort study examined the risk for suicide, psychiatric hospitalization, and violent criminal convictions among offspring of parents who died from suicide,
accidents, and other causes. Method: Population-based data from multiple Swedish national
registers were linked from 1969 to 2004. Participants were 44,397 offspring of suicide
decedents, 41,467 offspring of accident decedents, 417,365 offspring of parents who died by
other causes, and 3,807,867 offspring of alive parents. We estimated risk by mode of parental
death (suicide, accident, other) and offspring age at parental death (childhood, adolescence,
young adulthood). Results: Offspring of suicide decedents were at greater risk for suicide
than offspring of alive parents (incidence rate ratio [IRR] ! 1.9; 95% confidence interval [CI]
! 1.4 to 2.5), whereas offspring of accident decedents and other parental death were not at
increased risk (p " .001). The risk for offspring suicide differed by the developmental period
during which parental suicide occurred. Child and adolescent offspring of suicide decedents
were at threefold greater risk for suicide (IRR ! 3.0; 95% CI ! 1.7 to 5.3; IRR ! 3.1, 95% CI !
2.1 to 4.6, respectively). Young adults were not at increased risk for suicide (IRR ! 1.3; 95% CI
! 0.9 to 1.9). Offspring of suicide decedents had an especially high risk of hospitalization for
suicide attempt, depressive, psychotic, and personality disorders. Child survivors of parental
suicide were at particularly high risk for hospitalization for drug disorders and psychosis. All
offspring who experienced parental death, regardless of mode or age, were at increased risk
for violent criminal convictions. Conclusions: Mode of parental death and offspring age at
parental death are associated with offspring long-term risk for suicide and hospitalization for
specific psychiatric disorders. J. Am. Acad. Child Adolesc. Psychiatry, 2010;49(5):
514 –523. Key Words: suicide, epidemiology, family, mental disorders, impulsive behavior
ökad risk för eget självmord
E
ach year 7,000 to 12,000 children in the
United States lose a parent to suicide.1 Few,
if any, life events are more stressful for a
young person than parental death.2 Offspring of
suicide decedents, especially children and adolescents, may be particularly vulnerable to psychiatric morbidity, suicidal behavior, and psychosocial problems.3-8 However, prior studies
have limitations such as small sample sizes, use
of referred samples, lack of or inappropriate
control groups, and short follow-up periods.
Thus, we lack information about the long-term
This article can be used to obtain continuing medical education
(CME) category 1 credit at jaacap.org.
514
www.jaacap.org
psychiatric and psychosocial outcomes of offspring of suicide decedents and other causes of
parental death.
Cerel et al.1 recommended “larger studies of
child survivors with particular attention to developmental differences.” Brent et al.9 found that
youth who lost a parent, especially through suicide, were more vulnerable to depression and
alcohol and drug abuse than nonbereaved controls up to 21 months after parental death. There
were, however, no differences between offspring
of suicide and accident decedents. It is unknown
whether longer-term differences (longer than 21
months) in risk for depression, or other adverse
outcomes, exist between offspring by mode of
parental death and by offspring age at the time of
parental death.
JOURNAL
OF THE
AMERICAN ACADEMY OF CHILD & ADOLESCENT PSYCHIATRY
VOLUME 49 NUMBER 5 MAY 2010
Våld föder våld
Association mellan våld som barn och våld som vuxen
Våld föder våld mot den egna personen
Association mellan våldsexponering och självmordsförsök
within 4 years had significantly higher scores in
exposure to violence as a child, in expressed violent behavior as an adult, and in KIVS total score
compared to survivors. Suicide attempters scored
significantly higher compared to healthy volunteers
in 3 of the 4 KIVS subscales. There were significant
correlations between the subscales measuring exposure to and expression of violent behavior during
the life cycle. BDHI, Urge to act out hostility, and birth cohort
Table 6. Childhood
Violence
EEQExposure
validatedtothe
KIVS. and Predictors of a
others and th
Suicide in Patients Who Completed Suicide Within 4 Years
Conclusions: Exposure
to violence in childhooding at the ag
Predictor
χ2
P Value Odds Ratio
and violent behavior in adulthood are risk factors
Exposure to violence as child
4
.045
2.3
suicidal beha
for
completed
suicide
in
suicide
attempters.
BehavComorbid substance abuse diagnosis
0.5
.49
0.7
ioraldisorder
dysregulation
to before age of
Comorbid personality
diagnosisof aggression
0.1
.99 is important
1.0
Gender
.066 is a0.3
(female)new volved in bul
assess in clinical work.3.4
The KIVS
valuable
aχ2 = 8.6, P = .079.
tool for case detection and long-term clinical sui- represent an
4
recent resear
cide prevention.
Jokinen et. al. J Clin Psychiatry 2010;71(8):1025–1032
milial transm
© Copyright
2010
Physicians
Postgraduate of
Press, Inc.
Table 7. Violence Expressed
as an
Adult
and Predictors
behavior in s
a
Suicide in Patients Who Completed Suicide Within 4 Years
Greater li
2
Predictor
χ
P Value Odds Ratio
suicide attem
28, 2009; accepted
March
ExpressedSubmitted:
violence as December
adult
5.5
.019 16,
3.72010
29 and is a
ies,
(doi:10.4088/JCP.09m05944blu).
Comorbid substance abuse diagnosis
1.8
.18
0.3
Corresponding
author:
Jussi Jokinen,
of Clinical
Comorbid
personality disorder
diagnosis
0.7 MD,
.40PhD, Department
0.6
higher medi
Våld och risk för självmord
University
Gender Neuroscience/Psychiatry, Karolinska
2.9 Institutet,
.096 Karolinska
0.4 (female)
Identifikation av barnen
Barn
Partner
Mördad
kvinna
Lagförd
Självmord
Metod
1973
Barn
Kontrollbarn
2009
Resultat
Knappt 500 barn
Medianålder 14 år
De som berövas båda föräldrarna (förövaren tar sitt liv) är äldre
0.5% har psykiatrisk diagnos innan händelsen
Barnens prognos, uppdelat
Tabell kan ej visas pga rättighetsskäl
Lysell et. al. Opublicerat material
Barnens prognos
- Tre gånger ökad risk för allvarlig psykisk störning, inkl. missbruk
- Tre gånger ökad risk för självmordsförsök
- Fyra gånger ökad risk för självmord
- Tre gånger ökad risk för att dömas för våldsbrott
Justerat för föräldrars psykiska ohälsa, självmordsförsök och våldsbrott och barnens ev. historia av
psykisk ohälsa, självmordsförsök och våldsamhet.
Confounding
Gula fingrar
Lungcancer
Rökning
Confounding
Position i syskonskaran
Moderns ålder
Trisomi 21
Confounding
Berövats sin moder
Psykisk sjukdom
Faktor x
Filicid
När föräldrar
dödar sina barn
Andrea Yates
Rusty Yates åker till jobbet 08:50 20/6
2001
Mellan 09:00 och 09:45 dränker Andrea
barnen i badkaret och lägger dem
därefter på sängen utom den äldste som
ligger kvar i badkaret.
09:48 ringer polisen, ber dem komma.
09:56 ringer maken, ber honom komma hem.
Förklarar för polis att hon är en dålig mor.
Andrea Yates, tidslinje
2000
1999
Suicidförsök
med tabletter
4:e barnet föds
Önskan om att
bli gravid
Suicidförsök
med kniv
Inneliggande
Antidepressiva
Antipsykotika
Gravid
2001
Andreas pappa
dör
5:e barnet föds
Fyller badkaret
med vatten
Filicidförövare
Antalet
fall
Moder
Fader
20
16
12
8
4
0
0
2
4
6
8
10 12 14 16
0
2
4
6
8
10 12 14
ts
e
16
fr der
f
O ål
Varför dödar man sitt barn
Altruism, med eller utan psykos
Akut psykos
Olyckshändelse
Oönskat barn
Hämnd gentemot partner
Resnick.)American)Journal)of)Psychiatry)1969;)126:325?34)
Varför dödar man sitt barn
Psykisk störning
Missbruk
Våldsbenägenhet
Stresskänslighet
Förälder
Barn
- frustration
- krav
Missbildning
Neurologiska handikapp
ADHD/Autism
Riskfaktorer - barn
Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014
Varför dödar man sitt barn
Psykisk störning
Missbruk
Våldsbenägenhet
Stresskänslighet
Förälder
Barn
- frustration
- krav
Missbildning
Neurologiska handikapp
ADHD/Autism
Riskfaktorer - förövare
Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014
Riskfaktorer - förövare
Lysell et. al. Journal of Clinical Psychiatry 2014
Sammanfattning filicid
Heterogent våldsuttryck.
Män och kvinnor har förmodligen olika
riskfaktorer
Olika riskfaktorer beroende på barnets
ålder
Riskfaktorer för förövare av filicid skiljer sig mot förövare
av filicid-suicid
Slutsatser
Svårt att identifiera förövare av dödligt våld i en nära relation
Barnen som lämnas kvar har behov av insatser
När det finns självmordsrisk och barn i familjen - fråga om barnen