1. No category

Materialet till denna skrift är framtagen till Gammalkils Hembygdförenings
torpvandring 2012 av Margaretha Olofsson.
Bildurval och redigering är gjorda av Mariann och Lennart Löfgren.
Bilderna är hämtade från föreningens hemsida. De kommer ursprungligen
från Östergötlands museum, Rune Wikells bok Längs Östgötska Bygdevägar del II
och föreningens egna samlingar.
Kartorna är hämtade från Lantmäteriets Historiska kartor och
Riksantikvarieämbetet.
© Copyright textmaterialet Gammalkils Hembygdsförening
Fagerhult
En liten beskrivning av Fagerhult från 1500-talet till storskiftet
Fagerhults skatterusthåll är huvudgården. Den finns före 1545.
Vid storskiftet 1813-1815 delas Fagerhults skatterusthålls marker och
Källgården, Norrgården och Södergården byggs upp.
Fantorp ligger på skatterusthållets ägor. Nybyggaren Jon bor där 1568.
Från 1640 är Fantorp 1/4 mantal cronohemman.
Fläkterbo är ett torp på Fagerhults ägor, ca: 1680 är det Ryttartorp 107.
Kilebo är ett torp på Fagerhults ägor på 1600-talet. Från 1860 är Kileboen
gård på 1/8 mantal.
Giölstorp/Gölsgård finns som torp/backstuga på 1728 års karta.
Sjöfällan, Asplund, Bergsäter, Henriksberg, Högstorp, Sörstugan,
Rapphäll, Pettersborg, Åfällan och Sörhult hör till de nämnda gårdarna.
1
Fagerhult 1728
2
Fagerhult enligt Riksantikvarieämbetet
3
Fagerhult skatterusthåll no 107
I skattelängden för Gammalkil finns 1545 Anders Boudsson i Fagerhult
och skattebonden Hemming Haraldsson1568 – 1573. Hans son Harald
Hemmingsson avlider där 1641 vid 98 års ålder. Vid Älvsborgs lösen
1571 skattar Harald 3 mark och 6 öre för sina 3 kor, 5 får och ett halvt
lispund koppar. 1617 är Harald sexman (en av s ex förtroendemän i
socknen).
Haralds son näste Hemming Haraldsson är enl. skattelängder bonde i
Fagerhult 1627 – 1657. Med hustrun Elin flyttar han sedan till Fläkterbo,
där Hemming avlider 1683 och hustru Elin fyra år senare. Joen
Hemmingsson son i fjärde generationen efterträder Hemming och finns
för Fagerhult i mantalslängden 1657-1685.
Bönderna avlöser sedan varandra. 1728 ”ett helt hemman skatte- o
rustnings under Wifolka kompani som possideras (ofrälse ägare)” och
brukas av Sven Matsson i Fettjestad, vilket år äganderätten övergår till
Sven Matsson är osäkert, då han dör 1749 brukas gården i perioder av
Svens arvingar.
Efter storskifte 1813-1815 delas Fagerhult i tre gårdar på några av Svens
Matssons arvingar:
Petter Persson, Kapperstad ärvde östra hustomten kallad Norrgården
Anders Bengtsson, Fagerhult ärvde västra hustomten kallad Källgården
Daniel Olofsson, Brånstad ärvde Fantorp.
Daniels brorsdöttrar ärver södra Fagerhult. Brita Cajsa Andersdotter är
gift i Stora Skonberga och Anna Lisa Andersdotter är gift med Anders
Persson från Krångestad. De senare bor i Rusthållet, ursprungsgården,
1835-1854 då de flyttar till Ånnebo.
Efter vägbron mellan Källgården och Åfällan finns rester av en kvarnplats
för en såg- och mjölkvarn. Den finns utmärkt redan på 1728 års karta.
Den gamla häradsvägen strålar vid Pisseforsen samman med vägen från
Byttebo och Trappan i V.Harg. Brofästena finns kvar. Förr var här en
samlingsplats för bygdens ungdomar. Bäcken har inte längre något
vattenfall som vid 1900-talets början. Vägen fortsatte sedan förbi Kilebo
till Södergården och anslöt där till gamla Ulrikavägen.
I Rune Wikells “Längs Östgötska Bygdevägar 2” berättar Lisa i Kilebo
från sin barndoms bygd.
4
Källgården
Anders Bengtsson och Anna Olofsdotter gifter sig 1798. Anders är född
i Högstorp och Anna i Fagerhult. Anna är barnbarn till nämdemannen Sven
Matsson. De bor först på Fagerhult Rusthåll, gården är enligt kartorna
belägen ungefär där Norrgården ligger i dag. Källgården byggs efter
storskiftet och Anders och Anna flyttar dit med sin familj ca 1820.
Maja Kristina Larsdotter från Björkhult gifter sig 1826 med Johan
Hjelm ”Betjänt på Duseborg 25 år gammal”. De bosätter sig i Ullstorp,
Nykil. C:a 1845 köper Johan Hjelm både Källgården och Norrgården i
Fagerhult. Sonen Carl Johan Hjelm brukar gården från 1850 till 1867 då
han med familjen flyttar till Bergsäter. Fadern Johan Hjelm flyttar då till
Källgården från Norrgården och bor här till 1877, då han dör av slag.
Hustrun Maja Stina Larsdotter bor som undantagshjon till sin död 1891.
Ägare och brukare växlar senare ganska ofta.
5
Norrgården
Markerna för denna gård ägs av änkan Ingrid Olofsdotter i Kapperstad.
Hon är syster till Anna Olofsdotter i Källgården, gården brukas från 1835
av byordningsmannen Nils Larsson född i Björkhult gift med Stina, dotter
till Anders Bengtsson, Källgården. Stina dör 1839 och Nils gifter om sig
med Maja Lena Wahlqvist från Nykil. 1846 flyttar de till Gölstorp som
ägs av svågern Johan Hjelm. Johan Hjelm äger Norrgården från 1845 och
flyttar från Ullstorp i Nykil 1851 med sin familj till Norrgården,troligen
har då denna gård byggts upp av Hjelm.
1869 arrenderar Hjelm ut Norrgården och flyttar till Källgården. Sonen
Anders Wilhelm äger 9/32 av Norrgården och är bosatt här med familjen
1880-1891 då de flyttar till Linköping.
1896 köps Norrgården av Albert Olsson i Fettjestad Storgård och brukas
och bebos av arrendatorer. 1908 byggs en ny ladugård. C:a 1945 köps
Norrgården av auktionisten Nils Andersson.
6
Södergården
Enligt husförhörslängden avsöndras Södergården från Fantorp ca 1850.
Huvudbyggnaden är troligen byggd ca 1855. Anders Andersson yngste
sonen till Anders Bengtsson får i första äktenskapet med Karin
Andersdotter från Kuggarp 3 barn i Källgården. Då fjärde barnet föds
1857 dör mor och son i Södergården. Han gifter om sig 1861 med Brita
Maja Jaensson från Kaga. De brukar Södergården till 1865 då familjen
flyttar till torpet Högstorp .
Efter endast två år på Kilebo köper Anders Magnus Jacobsson född i
Östra Tollstad med hustrun Brita Abrahamsdotter från V.Harg
Södergården av Anders Andersson. Familjen bor kvar till 1890 men har
några år tidigare sålt gården till ingenjör A. Th. Calén. 1935 köper Axel
Sjöberg i Fettjestad Ågård Södergården.
7
Fantorp/Fallsberg
Nybyggaren Jon finns med i 1568 års skattelängd. Vid Älvsborgs lösen
1571 skattar torparen Jonn 4 mark för 2 kor, 12 svin och ett halvt lispund
koppar. Han efterträds av torparen Måns ca 1600-1635. Inge efterträder
Måns men avlider redan 1642.
Fantorp, som var uppodlat på Fagerhults skatteägor, tillhör 1649 Johan
Matthie (kappelan, d.1652 i Pernå, Finland). Det inlöstes redan 1685 från
förste innehavarens arvingar för att bilda augment till Fagerhults rusthåll
(N 107 av Vifolka kompani).
Anders Persson Ekebäcken, Stillinge ägor och Sigrid Nilsdotter
Skiestad gifter sig 1670 och bosätter sig och brukar Fantorp i nästan 40 år.
De får 10 barn.
Sommartinget 1700: ”Cronans länsman Jonas Bergener, anklagar
åtskilliga bönder i Valkebo härad, för det de försummat Drabante skutsen
den 18 maj, vid Bankebergs krog, så han måste fara till bygden efter
hästar. Anders i Fantorp föreger, att han de dagarna skjutsade deras
ryttare bort, men utan bevis, varit stor i mun och sagt sig hon hedel, innan
han går åstad. Böte 3 mkr.smt.”
Kronobönderna avlöser varandra. Erik Hansson 1710-1720, änkan
Kerstin Bengtsdotter bor kvar i Fantorp till sin död 1745 då sonen Bengt
Eriksson tagit vid.
Lars Carlsson och Ingeborg Olofsdotter kommer från Västra Harg
1784. De flyttar efter 20 år till torpet Hästhagen. Ingeborg har då fött 8
barn 5 har avlidit i späd ålder.
1800 skattas för 5 fönster på Fantorps huvudbyggnad.
Sven Matsson äger kronoskatterusthållet Fantorp. Det övergår sedan till
hans arvingar.
Efter storskiftet ärver Daniel Olofsson i Brånstad, bror till Sven Matssons
änka.
Nils Nilsson tillträder 1805 och står som ägare 1840. Han och hustrun
Maja Lisa Persdotter kommer båda från V.Harg, sonen Anders Nilsson
tar över efter fadern. Både Nils, sonen Anders och ett barnbarn dör 1850 i
olika lungsjukdommar. Anders Persson i Ånnebo är sedan ägare under en
längre tid, medan brukarna avlöser varandra.
1875 bygger Lars Johan Larsson ny huvudbyggnad i Fantorp, den gamla
stugan blev undantagsstuga. Vid laga skifte 1882 står ”Fantorp numera
benämnd Fallsberg”. Sonsonen Folke Larsson äger fortfarande Fallsberg
på 1950-talet.
8
9
Fläkterbo soldattorp nr 107
Torparen Nils dör fattig 1634 på Fläkterbo.
Det finns en Hemming med hustru Elin under samma period på både
Fagerhult och Fläkterbo, vilket kan tyckas något underligt.
5 juli 1635 döps Britta från Fläkterbo. Dopvittnen är Hemming i
Fagerhult, Jon i Björkhult, hustrun i Kibbelsbo och pigan i Ånnebo.
Hemmings son Joen från Fläkterbo döps 15 december1644. De flyttar
troligen till Slaka 1646. ”Hemming Haraldsson krävde 3 mars 1651 vid
Kinda häradsting några lod silver av hustru Maria i Viprössle i arv efter
hennes förre make.”
Bonden Hemming Haraldsson i Fagerhult med hustru Elin flyttar 1660
till Fläkterbo. Han avlider 1683 och hon 1687, 82 resp 89 år gamla.
Ryttaren Per Larsson gifter sig 1687 med Anna Persdotter på
Fläkterbo.
I de militära rullorna 1699 är enkan Margareta Ulfsbergs arvingar
rusthållare för Fagerhults skattehemman, Fantorp kronohemman och
Brånstad. Ryttaren Nils Jönsson rider under perioden 1691-1704. Hustrun
Maria Svensdotter får tre barn 1696, 1699 och 1702.
Hösttinget 1714: ”Ryttmästare Välborne Herr Samuel Duse på Vinäs har
instämt förrige Trädgårdsmästaren därstädes, nuvarande torparen Lars
Andersson i Fläckterbo på Fagerhulta ägor för att det han sistlidne
pingstedag emellan ottesången och högmässan uti Herr Ryttmästarens
frånvaro uppbrutit dess kyrkostol i Gammalkils kyrka uti koret och sig där
satt, varföre behörig bot på honom sökes jämte härav förorsakade
rättegångs omkostningar.
Lars är sjuk och ej tillstädes, utan dess hustru Ingeborg Larsdotter.
Nämdeman Per Larsson i Skiestad, som berättar att Lars tagit i dörren på
stolen och ryckt några gånger, vilket när klockare Nils Månsson det sett,
så gick han till och hjälpte Lars upp i stolen, på det ej något gny därav
skulle ske…Ryttmästaren begär dom och expense räkning till 8 daler 20
smt.
Resolutio: Såsom rätten befinner, att svaranden haver i många år varit
trädgårdsmästare vid säteriet Vinäs och under den tiden suttit i stolen uti
koret, denne gången då han där satt icke någon förargelse av honom i
församlingen skett och klockaren hjälpt honom. …För denna gången ej
någon plikt pålägga, men finner skäligt att Lars erlägger till Herr Duse
rättegångsexpenser 5 daler 14 smt.”
Ryttarna avlöser varandra under denna för Sverige oroliga period.
Ryttaren Olof Wikström antagen1719-1744 gifter sig 1720 med Elin
10
Hindriksdotter född i Ulfsberg. En av de tre döttrarna gifter sig med en
ryttare för Kättestad. Per en av fyra söner antas till ryttare för Fläkterbo.
Denne ryttare Per Wikström född 1724 gav först huvudbry. I födelsebok
och senare husförhörslängd finns namn på fyra hustrur och gav intryck av
att det var två olika ryttare på Fläkterbo med samma namn.
Bouppteckningen 13 oktober1800 visar att en och samma Per är far till alla
barnen.
Sonen Henrik Wikström tar över efter fadern titeln är nu livgrenadier. En
av döttrarna Maria Henriksdotter gifter sig med Magnus från Östra
Tollstad, som blir livgrenadier på Fläkterbo och får tillnamnet Wikström.
Efter 130 år med olika familjer Wikström tillträder livgrenadier Gustav
Djerv 1856.
11
Kilebotorpet
Pers son Jonas föds 1638 på Kilebotorpet.
Nils är far till Per 1641, Lars 1643, Nils 1647 och Anna 1650 födda på
torpet.
Jöns är far till tre söner och en dotter 1652 – 1663, men under perioden är
inte han utan hustru Karin Månsdotter mantalsskriven för Kilebo.
I mantalslängden 1685 Fagerhults ägor: Per Håkansson och hustru,
fattigfolk, sönerna Anders och Per födda på Kilebotorpet.
1731 föds Karin, Nils Andersson och Elin Jönsdotter andra dotter. De
får ytterligare tre barn innan torparen Nils avlider 1740. Elin gifter om sig
först 1746 med Jonas Danielsson. De får en dotter Elisabet 1748. Elisabet
gifter sig 1773 med drängen Sven Andersson från Storgården, Fettjestad.
Sven blir livgrenadier på Snår och de flyttar dit 1778.
Jacob Johansson från Malexander gifter sig 1777 med
trädgårdsmästardottern Anna Catharina Alexandersdotter från St.
Kolaryd. De bor en kort tid på Gluggen i Krångestad innan de blir torpare
på Kilebo. De får 7 flickor och 3 pojkar, åtta av dem lever då pappa Jacob
dör av slag 61 år. Anna Cajsa gifter om sig 1809 och familjen flyttar till
Nykil.
1861 utgör Kilebo 1/8 mantal och ägs av hemmansägaren Anders
Persson f. 1828 i Östra Tollstad och hustrun Charlotta Wilhelmina
Cedervall f. 1829 dotter till mjölnaren på Duseborg.
1885 ägs gården av Lars Johan Larsson i Fallsberg och brukas av sonen
Lars Axel Larsson från 1899.
12
13
Giölstorp/Gölsgård, Fagerhults Källgård
På 1728-års karta finns stugan Gölstorp. 1741 dör Lars Samuelsson i
Giölstorp.
Avskedade corporal Olof Wikström med hustru Elin Hindriksdotter,
Fläkterbo lever sina sista 10 år i Giölstorp. De avlider 1764.
Fram till 1800 är det troligtvis en backstuga med små familjer från Östra
Tollstad eller V.Harg som bor en kortare tid.
Johan Svensson och Anna Persdotter kommer från Hästhagen 1796 och
dit flyttar de tillbaka 1801. Sonen Peter Johansson blir senare i livet
orgeltrampare. Torparna avlöser varandra, de stannar endast 3-4 år.
Fredrik Gustavsson född i Torpa med hustrun Stina Nilsdotter född i
Marbäck med dottern Gustava, 14 år och sonen Nils Gustav, 7 år,
kommer från Ulrika 1819. Makarna lever resten av sitt liv i Gölstorp.
Dottern Gustava gifter sig 1838 med Jonas Jonsson Willen från Viby. De
får en dotter Maja Stina1840. De bor kvar tills de dör. Jonas 1862 och
Gustava 1878.
Nils Larsson med hustrun Maja Lena Wahlqvist flyttar hit från
Norrgården 1846. Han brukar torpet till 1851, då familjen flyttar till
Linköping, där han var lantbrukare och arrenderade mark av staden.
I en skrift om Sv.Missionsförbundets bildande står om ”Larssons på
Gärdet.” Innan Lutherska Missionshuset i Linköping togs i bruk 1876
samlades den lilla missionsförsamlingen först i hemmen sedan på
Djurgårdsgatan 4. Tre hem är kända från de första åren som
samlingspunkter nämligen ”Larssons på Gärdet”, ”läsarnas
gästgivaregård” och ”åkare Malms hem på Djurgårdsgatan 8”.
Ur husförhörslängder har utrönts att Nils Larsson, som bodde i
Barnhemsgatan 6 var född 1806 i Gammalkil och gift 1840 med Maja
Lena Wahlqvist, som var född 1816 i Nykil. Deras son organisten och
folkskoleläraren Anders Fredrik Nilsson, flyttade till Kimstad 1865.
Larsson dog 1877 medan hans hustru levde till 1896. Hon var djupt
religiös och förestod under en tid Lutherska barnhemmet, vilket 1885
överläts av Domkyrkoförsamlingen till Sundbergska stiftelsen för värnlösa
barn, sedan Larssons änka 1884 ”avsagt sig dispositionsrätten över tomten
och byggnaderna.” Åtskilligt tyder på, att Lutherska Barnhemmet, i likhet
med barnhemmet i Västerlösa, drevs av missionsföreningen. Här skedde
det i Larssons namn.
Gölstorp var från 1852-1887 förpantningstorp. Det återgår då till
stamfastigheten och ägs av sterbhuset.
Förpantningstorparen Carl Pettersson kommer 1868 från St. Broby. Han
14
gifter sig 1876 med Johanna Matilda Nero från Vikingstad. Han bygger
en ny mangårdsbyggnad: 1 våning med vindsvåning 2 rum och kök med
förstuga. De ändrar namn på torpet till Gölsgård. Läs om Petter i Gölsgård
på hemsidan eller i ”Längs Östgötska Bygdevägar” av R. Wikell.
15
Sjöfällan, Källgården
Torparen Anders Peter Andersson och hustru Anna Cajsa
Andersdotter född i Källgården kommer 1837 från Fornåsa med en son
till en nybyggd stuga. Sonen Nils Peter gifter sig 1878 med Sofia
Svensdotter från Nykil. Dottern Anna dör i scharlakansfeber vid 9 års
ålder. Sonen Carl Oskar Nilsson lärde till skomakare och hade skomakeri
i Sjöfällan. Han bor kvar till sin död 1953. Hans hustru hette Ida hon var
född 1890 och gick bort 1969. De hade döttrarna Astrid, Alice och
Gunborg.
16
Asplund, Källgården
Asplund var bebott 1840-1926. Det låg på västra sidan av vägen mellan
Fläkterbo och Norrgården.
Gustav Danielsson f.1808 i Duseborg gifter sig 1830 med Maja Greta
Andersdotter f.1805 i Fagerhult. 1836 –1838 är Gustav brukare av
Källgården. Troligen byggs Asplund åt dem. De får fem barn. 1841 föds
deras yngsta barn Maja Stina i Asplund. Gustav och hustrun Maja Greta
dör på Asplund 1875 resp. 1876.
1877 kommer målaren Anders Peter Lundqvist med hustru Johanna
Andersdotter och fem barn från Häggebo. 1884 flyttar familjen till
Amerika
Emilia Augusta Hjelm är Johan Hjelms yngsta dotter f.1847 i Nykil.
Familjen kommer till Fagerhult 1850 och äger både Norrgård och
Källgård. Emilia har arvslott i båda gårdarna från Källgården en liten stuga
Asplund och från Norrgården Ljungsberg vid Ånnebo. 1885 bosätter sig
Emilia i Asplund, som bestod av ett rum och kök och låg inom synhåll från
Norrgården.
Gjötterberg berättar: "Hon var lång och smal och på äldre dagar vresig.
Hon lär ha haft en kavaljer i tretton år men förblev ogift. Torkade
dörr-handtaget om en karl varit inne i stugan. I början hade hon två kor
men lät med tiden stället förfalla, då låg allt för fäfot. Hon var skicklig att
väva och brukade vandra omkring i trakten och sälja sina alster. Mot den
som inte köpte visade hon sitt misshag."
Omkring 1903 skulle ett kärr, kallat Norrgårdsmader, dikas ut. Sex
tunnland av kärret tillhörde Emilie och hon tillät inte att dike grävdes
genom hennes ägor. Hon vägrade att gå till sammanträdet då utdikningen
behandlades och trodde att utdikningen då inte skulle bli av. Majoriteten
var för och utdikningen blev beslutad. Kostnaden för Emilies del bestreds
t.v. av nämdemannen J.A. Olsson i Fettjestad Storgård. Han förde process
mot Emilie och auktion hölls på Ljungsberg för att få kostnaderna täckta.
Emilie dör 1926 sjuttionio år gammal. Stugan rivs senare.
(Hänvisning till RAÄ)
17
Bergsäter, Norrgården
Torpet byggs 1828 och torpare Anders Johansson f. 1791 i Ulrika och
hustrun Maja Persdotter f. 1787 i Fagerhult flyttar hit från Källgården.
De har då tre pojkar och tre flickor, på Bergsäter föds Inga Lena 1829.
Flera av barnen flyttar till Nykil under 1840-talet. 1851 tilldelas Anders
hushållningssällskapets belöning för sitt arbete, vid en högtid i
Gammalkils kyrka. Han avlider i Bergsäter 1866 då har han varit änkling i
ca 10 år.
1867 flyttar Carl Johan Hjelm och hans Lotta från Källgården till
Bergsäter. Båda avled 1913 86 resp 85 år gamla. De hade sju barn två
döttrar dog som spädbarn och yngste sonen endast 8 år. De tre döttrarna
emigrerade till Amerika. Sonen Alfred fick barn med en knektdotter och
då lagade Lotta att han kom iväg till Amerika han också. Han återvände
efter 20 år och bosatte sig på torpet.
Från Eddy Gjötterbergs intervju med 78 åriga Carl Hurtig i Grindstugan:
"Jag var tio-tolv år hjälpte Kalle Hjelm med att såga i skogen". På vintern
när snön låg meterdjup traskade Hurtig i Kalles fotspår. Kalle fick 90 öre
famnen och skulle ge Hurtig 25 öre därav. De sågade ungefär en famn
(3m) om dagen.
Kalle var livad för att dra historier. När de gick förbi Bôlberget
(Bålberget), som reser sig nästan lodrätt vid Ulrikavägen snett emot
Björkhult, berättade Kalle att han en gång hade sett ”e fin kake” (hålkaka)
utlagd vid Berget. Han tänkte först ta den men tvekade, det kunde vara
något trolltyg. Då hörde han en röst inifrån Berget: ”Slå en kringelkrok på
na så duger ho te äte!” Pojken Hurtig frågade förvånat: ”Men va e
kringelkrok för nåt?” Kalle svarade kort: ”Dä va däsamme som mat i guss
namn!” Efter det var Hurtig länge lite rädd för Bålberget.
18
Henriksberg/Ljungsberg, Fagerhults Norrgård
Livgrenadieränkan Maja Eriksdotter flyttar tillsammans med sonen
Petter Henriksson och dennes familj 1837 från Fläkterbo till det
nybyggda torpet Henriksberg. Peter dör 1839. Hustrun Anna
Månsdotter gifter om sig och familjen flyttar 1845 till V.Harg.
Änkan Maja Eriksdotter avlider 1857 och sonson Per Magnus Wikström
med hustru Anna Persdotter och fyra söner kommer från Fläkterbo.
Ytterligare en son och en dotter föds, 1861 flyttare familjen till
Simonstorp.
Skräddaren Sven Petter Andersson, St Ulfsberg och Maja Stina
Gustavsdotter, Källgården gifter sig 1861. De får fem söner och fem
döttrar, tre av dessa emigrerar till Amerika.
Henriksberg bryts ut från Fagerhults Norrgård vid laga skifte 1886 och
kallas Ljungsberg,
1916 köper Johan August Augustsson Ljungsberg av Albert Olsson,
Fettjestad Storgård.
19
Högstorp, Fagerhults Södergård
Torparen Johan Jönsson med hustru Anna Stina Jacobsdotter båda
födda i Nykil flyttar från Kilebo 1857 till nybyggda, närbelägna Högstorp.
De får bara några år på torpet ca 50 år gamla avlider båda 1862 resp 1863.
Efter att ha sålt Södergården flyttar Anders Andersson med familj 1865
till Högstorp. 1871 flyttar de till nybyggda Åfällan.
Nils Johan Olofsson med hustru Sara Johansdotter tar vid som
förpantningstorpare. De kommer från Sörstugan. De bor kvar livet ut som
s.k. inhyseshjon sedan en ny familj flyttat in.
Efter 1938 finns ingen bofast på Högstorp.
20
Sörstugan, Fagerhult Södergård
Torparen Nils Johan Olofsson med familj flyttar 1851 från Sörhult till
närbelägna nybyggda Sörstugan, även Jöns Börjesson som är inhyst hos
familjen flyttar med. Han dör efter ett år. Efter 20 år flyttar Nils och
hustrun Sara Maria till Högstorp då förpantningstorp.
I tio år mellan 1887 och 1897 brukar Gustav Adolf Andersson och Anna
Maria Svensdotter Sörstugan. Fyra söner och en dotter föds i stugan.
1890 köper Niklas Persson i Humlarp i Nykil torpet. Han dör 1895 och
hans änka Karolina Isaksdotter flyttar tre år senare till Sörstugan. Sonen
Frans Oskar Niklasson gifter sig 1896 i Ulrika. 1907 flyttar han med
hustrun Emma Rask och fyra döttrar till farmor och en son föds. 1911
flyttar de till Kuggarp fyra år senare säljer Karolina.
Från 1917 står Sörstugan som lägenhet och hyresgästerna avlöser
varandra.
21
Rapphäll/Hästhagen
På storskifteskartan från 1813 finns nordost om Fantorp torpet Rapphäll.
Det ligger i ett område som kallas Hästhagen. Min slutsats är att det är
samma torp.
Torparen Per Eriksson dör 1745 i Hästhagen och samma år dör änkan
Kerstin Eriksdotter.
Avskedade ryttaren Per Kullberg med hustru Elin Olofsdotter f. 1695 i
Ånnebo och dottern Cajsa bor i Hästhagen 1756 enl husförhörslängden.
1771 kommer skomakaren Carl Persson med hustru Britta Jönsdotter
och sonen Peter från Skiestad , året därpå föds sonen Jöns i Rapphellet.
Torparen Jonas Svenssons son Peter är född i Hästhagen 1794. Han blir
orgeltrampare i vuxen ålder. Efter några år i Giölstorp föds sonen
Johannes 1801 i Rapphåll, Fagerhult.
Johannes Nilsson med hustru Stina Jonsdotter och fem barn är de sist
boende i Hästhagen där ytterligare två barn föds Gustav 1828 och Brita
Stina 1832. Johannes dör i Hästhagen 1845 och Stina 1851.
22
Pettersborg, Fagerhult
Denna stuga finns under en kort tid i husförhörslängden till Kilebo
1765 flyttar f.d. ryttaren Per Danielsson Kinbom och hustrun Elin
Persdotter från Fagerhults Rusthåll till stugan Pettersborg. Per dör i
stugan 1791.
Jonas Andersson och Beata Andersdotter får en dotter Anna i
Petersborg 1793.
Avskedade livgrenadier Peter Lilja och hustru Elin Persdotter kommer
från Ulrika 1792 sonen Jonas är mantalsskriven 1799-1801 och dottern
Maja Stina 1807-1808. Peter och Elin får en dotter Helena i Petersborg
1795, då är Elin 45 år. Elin dör 1821 och Peter 1828, han är då 87 år båda
dör av ålderdomsbräcklighet.
Åfällan, Kilebo
Anders Andersson och Brita Maja Jaensdotter är de först boende. De
flyttar hit från Högstorp 1871. Det är Anders fjärde ev. femte boende inom
Fagerhults by. Har Källgården byggts innan 1820 så föds han där annars
på ursprungsgården. Med sin familj flyttar han till den nybyggda
Södergården. Efter femton år flyttar de till torpet Högstorp och efter
ytterligare sex år till nybyggda Åfällan. Brita Maja dör vid 50 års ålder i
kopporna. En dotter bor kvar hemma till 1884, då hon flyttar till Ånnebo.
Sina fem sista år lever Anders ensam men dottern är ju inte så långt borta.
Skomakaren Karl Otto Johansson född i Sörhult flyttar från Högstorp till
Åfällan efter Anders Anderssons död 1889. Han gifter sig 1895 med
Karolina Fredriksson, hon har en dotter. Efter ett år föds Gunhild
Elisabet. De flyttar senare till V.Harg.
Anders Jacobsson som brukat Södergården under 35 år bor med hustrun
på sin ålderdom i Åfällan. Hustrun avlider 1902 och Anders 1913.
23
Sörhult, Fagerhult
1824 står Sörhult som nybygge i husförhörslängden. Där bor torparen
Jöns Börjesson med makan Margareta Svensdotter inflyttade med två
söner från Ulrika 1814. Margareta dör 1833, då flyttar en änka Anna Lisa
Månsdotter med två döttrar födda på Kuggarp till Sörhult. Jöns Börjesson
bor inhyses hos torparen Nils Johan Olofsson med hustrun Sara Maria
Johansdotter från 1845 då de kommer från Västra Harg. 1851 flyttar de
till Sörstugan.
Från 1857 är Sörhult förpantningstorp. Petter Olofsson med familj
kommer från Kullen, Broby. Petter avlider efter kort tid i bröstsjukdom och
änkan Maja Stina Hemmingsdotter gifter om sig med Per Gustav
Nilsson från Tidersrum. Han reser till Amerika 1869 och lämnar familjen.
Barnen har då lämnat hemmet. Hon delar stugan med olika personer tills
hon 1876 flyttar till Rappestad.
Avskedade livgrenadier Jacob Peter Häll och Sofia Albertina Bjur från
Västra Harg med tre barn flyttar 1877 till Sörhult. Han avlider 1901 och
Sofia 1910.
De sist boende är Gustav Andersson och Hulda Albertina
Andersdotter de flyttar med fyra söner och en dotter in 1906 från Östra
Tollstad. De lämnar efter fyra år för Vreta Kloster.
24