1. No category

Facit till fr˚
agorna i handledningen till akustisk analys av tal
med programmet Praat
Susanne Sch¨otz
Humanistlaboratoriet, Lunds universitet
[email protected]
15 augusti 2011
¨
1. Vad kallas de tv˚
a diagram som visas i editf¨onstret? Overst:
V˚
agdiagram, Nederst: Spektrogram
2. Hur l˚
ang (i tid) ¨
ar ljudfilen? (avrunda till 2 decimaler): ≈ 3,27 sekunder.
3. Hur l˚
ang duration har ordet sirap? (2 decimaler): 1,43 (eller ca 1,5) sekunder.
4. Klicka p˚
a sel-knappen. Vad h¨
ander? Programmet zoomar in p˚
a markeringen (i detta fallet p˚
a ordet sirap).
5. Klicka p˚
a all-knappen. Vad h¨
ander? Programmet zoomar ut igen (hela ljudfilen syns i edit-f¨onstret).
6. Vad visar (vilka fysiska dimensioner - som t.ex.tid - finns i) spektrogrammet?
Tid (horisontellt), frekvens (vertikalt) och ljudstyrka/intensitet, (sv¨artningsgrad, jfr. amplitud i v˚
agdiagrammet).
7. Vilka ¨
ar dimensionerna i ett v˚
agdiagram?
Tid (horisontellt) och amplitud (vertikalt).
8. Vad ¨
ar det som syns mycket tydligt i ett spektrogram, men inte i ett v˚
agdiagram?
Frekvens (dvs. energins f¨
ordelning p˚
a olika frekvenser).
9. Vad best˚
ar [r] av f¨
or finstruktur och vad beror det p˚
a?
En eller flera faser med oregelbunden finstruktur p˚
a 30-40 ms varvade med vokalliknande pulser (lodr¨
at
strimmighet). Den lodr¨
ata strimmigheten beror p˚
a tungspetsens vibrationer. Den oregelbundna finstrukturen
beror p˚
a bakgrundsbrus. Om inspelningen gjorts i en tystare milj¨o hade dessa faser ist¨allet varit tysta (eller
n¨
astan tysta).
10. Vilken (om n˚
agon) finstruktur har den tysta fasen innan pulsen i [p]? Varf¨or det?
Ja, svagt brus som beror p˚
a bakgrundsbrus vid inspelningen.
vokaltyp
[@]-typen
[i]-typen
[a]-typen
[u]-typen
Tabell 1: Facit till vokaltyper i svenskan
beskrivning
vokal
j¨
amna avst˚
and mellan F1 , F2 och F3
stort avst˚
and mellan F1 och F2 , med l˚
ag F1 och h¨og F2
mindre avst˚
and mellan F1 och F2 n¨ara 1000 Hz
mindre avst˚
and mellan F1 och F2 p˚
a l¨agre frekvensniv˚
a
i tabell 1
[ø]
[i:]
[A:]
[u:]
vokal i tabell 2
[ø:]
[e:]
[a]
[o:]
11. F¨
ors¨
ok f¨
orklara varf¨
or spegelv¨
ant ljud ofta l˚
ater m¨arkligt!
M˚
anga aspekter av tal ¨
ar dynamiska. Vissa fonem ser ej likadant ut hela tiden, t.ex. klusiler (tyst fas + explo¨
sion + aspiration) och diftonger. Aven
prosodiska drag som intonation (melodi) och betoning ¨ar dynamiska.
J¨
amf¨
or t.ex. vokall¨
angd och vokalkvalitet i minimala ordpar som banan (frukt) – banan (bil- eller t˚
agbanan)
och trumpet (bl˚
asinstrument) – trumpet (vresigt, surt).
1
12. F¨
ors¨
ok f¨
orklara skillnader eller likheter mellan de b˚
ada m¨atv¨ardena!
De ¨
ar samma sak! F0 = f¨
orsta deltonen (grundtonen).
13. Hur skiljer sig smalbandsspektrogram fr˚
an bredbandsspektrogram till utseendet?
I smalbandsspektrogram syns alla deltonerna, i bredbandsspektrogram syns formanterna.
14. Vad visar smalbandsspektrogram mer noga ¨an bredbandsspektrogram?
Frekvens (och d¨
arf¨
or syns deltonerna tydligt)
15. Och vad visar bredbandsspektrogram mer noga ¨an smalbandsspektrogram?
Tid (och d¨
arf¨
or syns formanterna tydligt)
Tabell 2: Facit till finstruktur i n˚
agra svenska konsonanter.
[k]
lodr¨
at strimmighet
oregelbunden finstruktur
pulsenergi
(avsaknad av r˚
amaterial)
(x)
x
x
[d]
x
[f]
[n]
x
[l]
x
x
x
x
[r]/[K]
x
x
(x) (x)
[v]
x
(x)
x
16. Hur skiljer sig finstrukturen mellan tonl¨
osa klusiler som [t] och nasaler som [n]?
Tonl¨
osa klusiler best˚
ar av tyst fas (avsaknad av r˚
amaterial eller m¨ojligen oregelbunden finstruktur om det finns
bakgrundsbrus i inspelningen), pulsenergi (klusilexplosionen) och ev. oregelbunden finstruktur (aspiration),
medan nasaler bara best˚
ar av lodr¨
at strimmighet.
17. Hur skiljer sig finstrukturen mellan tonande klusiler som [d] och lateraler som [l]?
Tonande klusiler best˚
ar ev. av lodr¨
at strimmighet i b¨orjan, av tyst fas (avsaknad av r˚
amaterial eller m¨
ojligen
oregelbunden finstruktur om det finns bakgrundsbrus i inspelningen), pulsenergi (klusilexplosionen) och – om
de st˚
ar i slutet av en fras – ibland ev av oregelbunden finstruktur (aspiration), medan lateraler bara best˚
ar
av lodr¨
at strimmighet.
¨ ditt v-ljud [v] en tonande frikativa eller en approximant? Hur skiljer den sig fr˚
18. Ar
an [f]?
Oavsett om ditt [v] ¨
ar en tonande frikativa (best˚
ar av b˚
ade oregelbunden finstruktur och lodr¨at strimmighet)
eller en approximant (best˚
ar endast av lodr¨at strimmighet) s˚
a skiljer det sig fr˚
an tonl¨osa frikativor som [f]
genom att [v] alltid ¨
ar tonande och allts˚
a best˚
ar av lodr¨at strimmighet, vilket ju tonl¨osa frikativor saknar.
¨ ditt r-ljud ([r]/[K]) en tremulant (vibrant), frikativa eller approximant? Motivera ditt svar!
19. Ar
Vibrantiska r-ljud best˚
ar av en eller flera tysta (eller n¨astan tysta) faser p˚
a 30-40 ms varvade med vokalliknande pulser (lodr¨
at strimmighet), tonande frikativor best˚
ar av b˚
ade lodr¨at strimmighet och oregelbunden
finstruktur, och approximanter best˚
ar bara av lodr¨at strimmighet
20. Hur ser man i spektrogram om ett ljud ¨ar tonande eller tonl¨ost?
Tonande ljud best˚
ar av lodr¨
at strimmighet. Dessutom har de en stark (= h¨og sv¨artningsgrad) f¨orsta formant
(F1). Detta g¨
aller ¨
aven tonande klusiler. Tonl¨osa ljud best˚
ar av oregelbunden finstruktur och en svag F1 (¨
aven
tonl¨
osa klusiler).
21. Beskriv med egna ord den akustiska skillnaden mellan [a] och [n]! Sker o¨verg˚
angen mellan ljuden mer abrupt
eller mer successivt?
[a]: H¨
og F1 (≈1000 Hz) + starka formanter. F2 p˚
a ca 1500 Hz.
[n]: L˚
ag F1 (≈300 Hz) + svagare F2 –F4 (F2 p˚
a ¨over 2000 Hz).
22. Beskriv den akustiska skillnaden mellan tonl¨osa klusiler och tonl¨osa frikativor!
Klusiler: tyst fas + puls + ev. aspiration (oregelbunden finstruktur) Frikativor: Oregelbunden finstruktur
23. I vilka ord f¨
orekommer mycket aspiration? I t˚
a och lott.
24. I vilka ord saknas aspiration n¨
astan helt? I st˚
a och l˚
ata.
2