Gravid fˆr fˆrsta gÂngen
Carolina Gäbel m.fl. Gravid för första gången 2013 Graviditet, förlossning och den nya familjen Vad händer under graviditeten? Hur får jag en bra start på amningen? Hur är den första tiden som förälder? Få svar och hitta goda råd. Denna bok tillhör: Barnet väntas den: Vid anvndning av 2D-mobilkoder och sms tillkommer dina vanliga kostnader fr sms och dataverfring. Dessa betalas via mobilrkningen. NOR DI MILJØMÆR SK ING KN Friskrivningsklausul: SCA Hygiene Products A/S och samtliga medarbetare till denna bok har p alla stt anstrngt sig fr att informationen i boken skall framstllas s riktigt och noggrant som mjligt. Trots det kan fretaget och frfattarna inte hllas ansvariga fr ngon handling eller ngot beslut som r taget med utgngspunkt i bokens text. Informationen i boken terges av SCA Hygiene Products AB och br inte erstta rd eller behandling frn professionell och utbildad lkare, barnmorska eller sjukskterska. Endast boken br ej anvndas fr att p egen hand stlla diagnos eller pbrja behandling. Om du eller ditt barn lider av hlsoproblem eller om du misstnker att din graviditet inte utvecklas normalt, skall du alltid rdfrga en barnmorska eller lkare och be om kompletterande rd och underskningar, Blandede Kilder Produktgruppe fra velforvaltede skove og andre kontrollerede kilder www.fsc.org Cert no. SW-COC-001221 © 1996 Forrest Stewardship Council 006 541 Tryksag Utgivare: SCA Hygiene Products AB 8:e utgvan Redigering avslutad 121001 Foto: Lennart Nilsson (Foto frn ÒEtt barn blir tillÓ Bonniers 2003) Christina Voigt Piotr & Co. Susanne Mertz Jonna Fuglsang Keldsen Nikolai Linares Mike Nybroe Boken r tryckt p Multioffset, som r helt klorfri och godknd fr FSC mrkning. Forest Stewardship Council r en internationell mrking fr hllbart skogsbruk. Tryckt p Scanprint A/S, ett Svanenmrkt tryckeri, licens 541 006 CO2-neutralisering SCA Hygiene Products AB har neutraliserat CO2- utslppet vid produktionen av denna trycksak. Dokumentation fr neutraliseringen kan rekvireras genom att kontakta SCA Hygiene Products AB. SCA Hygiene Products AB 405 03 Gteborg Telefon 031-746 00 00 ISBN-nummer 978-87-85080-46-2 Redaktion och bearbetning: Carolina Gbel Barnmorska Informationskonsult Ulla Rode Sjukskterska Informationschef Faktakonsulter: Annika Fagerquist Barnmorska Bstad Ann Olsson Chefsbarnmorska Danderyd, Stockholm Birgitta Klang BVC-skterska Mama Mia, Stockholm Mats Berggren Frelsare och frldraskaps- och jmstlldhetskonsult Stockholm Elisabeth Kylberg Nutritionist, docent Amningsforskare Hgskolan Skvde Lars Ladfors Frlossningslkare, docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Gteborg Tone Ahlborg Barnmorska Fil Dr i folkhlsovetenskap, lektor vid Barnmorskeprogrammet Sahlgrenska akademin Gteborgs universitet versttning och svensk textbearbetning: Annika Fagerquist GRAVIDITETEN Graviditeten 7 P vg att bli pappa eller medfrlder 8 Barnmorskebesk 12 Prover och underskningar 14 Fosterrrelser 20 Barnets utveckling 21 Graviditeten vecka fr vecka 22 Att vnta barn och graviditetsfrndringar 41 Tvillingar 48 Komplicerad graviditet 49 Infektionssjukdomar 53 Levnadsstt under graviditeten 55 Graviditet och motion 56 Mat under graviditeten 57 Samliv och frldraskap 64 Att bli frlder 66 Frberedelser infr att fda barn 69 FÖRLOSSNINGEN DEN NYA FAMILJEN UPPLYSNINGAR Att fda 72 Den nya familjen 107 Skordsregister 158 Igngsttning av frlossningen 76 Bli dig sjlv igen 110 Litteratur 162 Frlossningssmrta 77 I form efter frlossningen 113 Cd- och dvd-tips 164 Frlossningsfrberedelser 78 Amning 114 Lnkar 164 Smrtlindring 80 Amningsproblem 123 Telefonnummer 166 Frlossningen 83 Flaskmatning 129 Frlossningsstllningar 87 Det nyfdda barnet 130 Frlossningens frlopp 88 Introduktion till fast fda 137 Nr frlossningen inte blir som ni tnkt er Spdbarnets sktsel 138 94 Barnets utveckling 144 vervakning av barnet 99 Det nya livet hemma 152 Mor- och farfrldrar 157 Tidig kontakt och anknytning Den frsta underskningen av det nyfdda barnet 102 104 Grattis till er som skall bli föräldrar Carolina Gbel, barnmorska, informationskonsult Vill du hellre lsa boken i din smartphone/surfplatta kan du gra det genom att scanna denna QR-koden (se sid. 166) 6 Ni har ett helt nytt liv och en spnnande tid att se fram emot. En graviditet skapar inte bara ett barn, den skapar ocks frldrar. Att bli mamma och pappa fr frsta gngen r en omtumlande och livsavgrande hndelse. Ni kommer att f flja utvecklingen hos en ny liten mnniska och ni kommer under lng tid att vara de viktigaste personerna i ert barns liv. Familjer ser olika ut och barn kan man f p ßera stt. Ngra har blivit spontant gravida, ngra har ftt hjlp eller vntar adoptivbarn. Oavsett om ni lever tillsammans i par, samknade, srknade, i utvidgade familjer eller lever ensamma r min frhoppning att boken ska komma till bde nytta och gldje. Beroende p vem som lser kan ni sjlva behva omformulera ngot fr att tilltalet ska passa just Er. Boken r tnkt att vara en lttillgnglig uppslagsbok under graviditet och spdbarnstid. Den r skriven av lkare, barnmorskor, sjukskterskor, psykologer och frldrar med specialkompetens och tar upp vad som hnder under graviditeten och den nrmaste tiden efter barnets fdelse. Hr Þnns ocks plats fr personliga anteckningar. Kanske kan den hr boken med tiden innehlla de frsta skrivna raderna om ert barn. Det kan vara roligt att ha kvar anteckningar frn graviditeten och tiden kring frlossningen. Tillsammans kan ni uppleva kvinnans fysiska frndringar och dela tankar och frestllningar kring ert barn som snart skall fdas och bli en stor och sjlvklar del av ert liv. Att bda r delaktiga i det som sker under kvinnans graviditet och under barnets frsta tid kan strka er i frldraskapet och p sikt ven er relation. Dela tankar, knslor, frvntningar och eventuell oro. Livet med sm barn handlar bde om att planera fr framtiden och att ta vl hand om nuet. Har du ftt rtt bok? Vi vet att det r stor skillnad att vnta sitt frsta barn eller vara gravid igen drfr har vi skrivit tv olika bcker. Se p titeln att du har ftt boken som passar just dig. Ni kan lsa mer p libero.se Graviditeten Graviditetstestet r positivt Graviditeten En graviditet syftar inte bara till att skapa ett barn. Den skapar ocks en mamma och en pappa/medfrlder. Fr kvinnan r graviditeten bde en biologisk och psykologisk omstllning. Det r en nio mnader lng utveckling av kropp och sjl. Fr de ßesta r det till god hjlp att ha kontakt med barnmorskor, lkare och andra som arbetar med gravida och fdande kvinnor och deras familjer. Graviditetstest Den frsta graviditetssignalen brukar vara att menstruationen uteblir. Du kan dessutom m illa, knna spnning och smrta i brsten och ibland en uttalad trtthet. Genom ett urinprov kan du f ett snabbt och skert svar. Knner du dig nd osker kan du f hjlp p md- ravrdscentralen eller p ngon annan vrdinrttning. Graviditetstestet blir positivt nr det befruktade gget ntt livmodern och fst i livmoderslemhinnan. Hrifrn utvecklas moderkakan som producerar de hormoner som kommer ut i kvinnans blod och drefter via hennes njurar utsndras i urinen. Redan ett par dagar efter utebliven mens gr det att mta. Skulle du f en negativ reaktion fast du r vertygad om att du r gravid eller om du har haft mycket oregelbunden mens, br du gra om testet efter en till tv veckor. Utfrs provet fr tidigt kan resultatet bli att det visar ÓfalsktÓ negativt fast du r gravid. Mödravårdscentral Nr du fr ett positivt besked kan du ringa till nrmaste mdravrdscentral och bestlla tid fr inskrivning. Barnmor- skemottagningar Þnns i primrvrdens regi, de kan ocks vara privata. Hr bedrivs kostnadsfri mdravrd fr er som vntar barn. Under graviditeten erbjuds kontroller enligt ett nationellt basprogram. Dr ingr cirka tta till tio besk hos barnmorskan, lkarbesk efter behov, frivillig ultraljudsunderskning och mjligheter att delta i frldragrupper om ni vntar ert frsta barn. Mdravrden har samarbete med bland annat specialistmdravrden p kvinnokliniken och med barnavrdscentralen. De ßesta har ocks nrhet till psykolog, kurator, socialsekreterare, sjukgymnast och till ppna frskolan. Mlet med mdravrdsprogrammet r att du som gravid kvinna skall f m bra under din graviditet och att ditt barn skall f fdas friskt utan komplikationer. Barnmorskan blir ofta en stor resurs och trygghet under graviditeten. Hit kan ni som blivande frldrar komma fr kontroller, underskningar, med frgor och funderingar. Hur fder man och hur gr det till nr man ammar? Hur kommer det att bli mellan oss nr vi blir frldrar, kommer vrt samliv att fungera? Hur blir vi som frldrar? Det r ngra frgor ni som blivande frlder kan stlla er. Att f trffa andra par i samma situation, brukar ocks vara givande och leder inte sllan till att nya mer varaktiga kontakter skapas. 7 Graviditeten På väg att bli pappa eller medförälder Texten i detta kapitel r ursprungligen skrivet av Svend Aage Madsen, chefspsykolog p Rigshospitalet, Kpenhamn, men reviderat ur ett svenskt perspektiv av Mats Berggren, frelser och arbetar med frldraskaps- och jmstlldhetsfrgor Att bli frlder r en stor och omvlvande frndring i livet speciellt nr det r frsta barnet. Man fr flja utvecklingen hos en ny mnniska och kommer mycket lnge att vara en av de viktigaste personerna i sitt barns liv. P vg att bli pappa 8 Det r kvinnan som blir gravid, men som pappa eller medfrlder r du ocks p vg att bli frlder. Fr den som str bredvid kan det ibland vara svrt, i brjan, att ta till sig. Ngra blir glada och stolta p en gng, medan andra behver lngre tid p sig att frst och reagera. Ingen blir oberrd, och fr de allra ßesta r det ett omtumlande besked att f Ð du ska bli frlder. Det r en period som prglas av mnga nya tankar och knslor. ven om det fysiska sker i kvinnans kropp, har du som medfrlder mjligheten att vara med i hndelsefrloppet redan frn starten. Du kan vara med p barnmorskemottagningen, det ger ofta en kad knsla av delaktighet och frstelse. Pappors nrvaro har aldrig varit strre och ßer och ßer frstr att frldraskap inte kommer utav sig sjlv, utan att det krver prioriteringar och engagemang. Ett tidigt engagemang lgger en god grund fr att ni tillsammans skall g in i frldraskapet p ett krleksfullt och jmstllt stt och en del upplever att deras egna behov kommer i skymundan. Drfr r det bra att du r beredd p det och du inte drar dig fr att ge uttryck fr dina tankar och funderingar, bde negativa och positiva. Man kan som frlder bli verrumplad av alla starka knslor nr man ftt barn. Vanligtvis har man sett fram emot att f barn och knner stor gldje, men livet kan ocks knnas kaotiskt i brjan. Kommunikation och ppenhet mellan frldrarna underlttar samspelet i familjen s att alla kan m bra och utvecklas efter sina frutsttningar. libero.se I samband med att man fr barn r det vanligt att fundera ver sin egen barndom. Om man lever i en relation kan det vara bra att prata om vilka frvntningar man har p varandra som frldrar, hur man ser p frldraskapet och vad som knns viktigt fr att familjen ska fungera p ett bra stt. Ingen kan i frvg veta hur livet med barn kommer att bli. De frestllningar man kanske har innan man fr barn, kan ligga mer eller mindre lngt frn verkligheten. S smningom brukar man hitta sin nya plats i tillvaron tillsammans med barnet och andra i dess nrhet. Moderna män är pionjärer Att mn r med idag kring barnets fdelse r numera mer och mer sjlvklart, men historiskt sett ganska ovanligt. Det r frsteligt att det tar tid fr mnnen att komma underfund med sina behov i sammanhanget och vad de br nska sig och krva av personalen p barnmorskemottagningen innan barnet r ftt, under sjlva frlossningen och tiden efter. De mn som idag blir pappor kanske inte har en sjlvklar och bra egen frebild. Mjligen var deras egna pappor med under sjlva frlossningen. Dock r det troligaste att de eftert tergick till att vara traditionella pappor i den meningen att de knappast utnyttjade ngon frldraledighet eller tog del i det lilla barnets sktsel. Sannolikt var det mamman som tog huvudansvaret hemma och lmnade och hmtade p frskolan. Idag har det blivit allt mer sjlvklart, ocks fr mnnen, att man delar p Graviditeten samvaron med barnen och p sysslorna i vardagen. Fortfarande kan det vara hgst olika hur mannen och kvinnan vljer att dela p arbete och tid hemma med barnet. Men trots allt; aldrig tidigare har s mnga mn varit tillsammans med sina smbarn och spdbarn. De utnyttjar i allt hgre grad sin mjlighet till frldraledighet och prioriterar p ett helt annat stt n vad tidigare generationer gjorde. Man skulle kunna sga att dagens moderna pappor fortfarande r pionjrer. Pappa/medfrlder under frlossningen Du r oerhrt viktig fr din kvinna under frlossningen. Du r hennes trygghet och std. Det kan knnas svrt att se sin kvinna ha s ont och det r ltt att knna sig hjlpls och handfallen. Prata med barnmorskan som kan visa dig hur du som pappa kan hjlpa till En frlossning kan ta lng tid. Belningen kommer nr ni tillsammans fr dela upplevelsen kring ert barns fdelse. Du kan ocks knna en stark oro fr henne och det lilla barnet. Kommer det att g bra? Orkar hon? Klarar vi detta tillsammans? r barnet friskt? Det krver tlamod och koncentration. Kom ihg att hur liten och spd din kvinna n r, s har naturen utrustat de allra ßesta med de krafter och den frmga som behvs fr att fda ett barn. Hjlp henne att lita p sig sjlv och p sin kropp. Packa en ordentlig matsck, du behver ocks ta. De ßesta frlossningsavdelningar har lttare mat till frsljning. Finns det mjlighet s g ut och f lite frisk luft mellan varven. Visste ni att: Egna anteckningar ¥ 2010 fddes det strax under 116 000 barn i Sverige ¥ mdrars genomsnittslder i Sverige r cirka 29 r. Den r hgre i storstderna n p landsbygden ¥ medelldern fr mn som blev pappor fr frsta gngen var vid samma tid 31,5 r ¥ kvinnor i Sverige fder i genomsnitt 1,8 barn var, mn 1,6. Det betyder att det Þnns ßer pappor n mammor ¥ drygt tre av fyra barnfamiljer bestr av tv sammanboende frldrar med barn. 15% bestr av ensamstende mammor med barn och 8 % av ensamstende pappor med barn ¥ andelen tvillingfrlossningar har sjunkit under de senaste ren ¥ genomsnittsvikten fr nyfdda barn r 3527 gram ¥ 16,8% av alla frlossningar utfrs i dag med kejsarsnitt. Under den senaste 10-rsperioden har det skett en kning frn cirka 11% ¥ 5,9% fder barn innan fullgngna vecka 37 ¥ 3,2% av alla nyfdda vger mindre n 2500 gram. Endast 0,6% vger under 1500 gram Klla : Statistiska Centralbyrn. Socialstyrelsen regnbagsfamiljer.se 9 Graviditeten Trots att alla mn idag uppmuntras att vara delaktiga under frlossningen s r det inte sjlvklart fr alla. Ngra f mn vljer att Þnnas i nrheten, men utanfr frlossningsrummet. Kanske ngon annan nra familjemedlem eller vn istllet kan vara vid den fdande kvinnans sida. Det mste vara upp till kvinnan som ska fda att bestmma hur hon vill ha det. Det betyder inte att du som frlder fr en smre relation till ert barn eller att du Pappa och hans nyfdda barn 10 inte blir en lika bra frlder om du inte r med p frlossningen. Det viktiga r att den person som r med under frlossningen kan ge den fdande kvinnan det std hon behver, bde fysiskt och psykiskt. Det leder mnga gnger till en frlossning med frre ingrepp och behovet av smrtlindring minskar sannolikt ocks. Ni har skert olika frvntningar och var och en av er har sitt stt att frbereda frldraskapet p. Gr klart fr varandra i god tid hur ni tnker och hur ni vill ha det. Det r mnga mn som berttar att deras kvinna reagerar p ett helt annat stt n vad de hade vntat sig, det r helt normalt. Att den fdande kvinnan knner tillit och trygghet med den som r nra henne nr hon fder r viktigt. Det gr att hon kan slappna av bttre och koncentrera sig p att fda. Frga personalen och ta till er information och rd. Tillsammans inÞnner sig ofta en knsla av att ni alla r ett team som gr allt fr att det ska bli en s bra upplevelse som mjligt. Fdande kvinnor mste g in i sig sjlva fr att fokusera p att fda barn. Men hon har fortfarande behov att ditt std, din nrvaro och uppmuntran. Det hnder att kvinnan upplever att hon r p vg att tappa kontrollen nr vrkarna r som mest smrtsamma. En del kvinnor verskrider grnser som de normalt har och det mste hon f frstelse fr. Somliga fr styrka av att reagera s annorlunda, andra mr dligt av sitt beteende. Barnmorskorna vet att kvinnor kan reagera p olika stt. Pappor och spädbarn Underskningar som gjorts ver ßera generationer visar att mn r lika kapabla som kvinnor att ta huvudansvaret fr barnet nda frn fdseln. Bda frldrarna har samma mjligheter att knyta an till barnet och det gr ingen skillnad fr barnets vem som r den nrmaste frldern. Man har ocks sett att mn som innan barnet fddes inte trodde att de skulle kunna relatera till ett spdbarn nd direkt stllt in sig p relationen till det lilla barnet. Inlevelsefrmgan och knsligheten fr spdbarnets behov kan bli lika stark som fr mamman. Om pappor fr lika mycket tid tillsammans med spdbarnet som mamman kan de knyta an till spdbarn p samma stt och i samma utstrckning. Modern forskning visar att det inte Þnns ngra egentliga skillnader i hur mammor och pappor umgs med det lilla barnet, tminstone inga skillnader som pverkar barnets grundlggande behov. Att tala samma språk Mn och kvinnor umgs med spdbarnet p ungefr samma stt. Men det Þnns skillnader i hur man talar om barnet och om sin relation till barnet. Fre barnet r ftt r det vanligaste att kvinnor frestller sig det lilla spda barnet. Mn dremot, ser i hgre grad ett lite strre barn framfr sig. Ett inte lika hjlplst barn som man kan leka med och gra saker tillsammans med. Efter fdelsen har kvinnan oftast lttare att beskriva den nra samvaron med Graviditeten barnet. Mannen pratar om leken; det fysiska och det spnnande. Om hur han och barnet upplever saker tillsammans. Olika fokus och skilda tankebanor kan skapa ofrstelse infr den andre och drmed konßikter. Det underlttar ofta om paret, helst redan fre barnet fds, kan prata igenom sitt frhllande, sina tankar om att bli frlder och respektive syn p jmstlldhet. Att diskutera frdelning av ansvar och hur man skall dela upp frldraledigheten r bra att g igenom. Ocks hur man tnker nr det gller prioritering av barn, familj, arbete, intressen, egen tid och s vidare. Vad r viktigast under de kommande 18 ren? Man br i alla fall frbereda sig sjlv och varandra p att det kommer att bli ndvndigt att ta upp dessa frgor och att man skall ge sig och sin partner tid nr det blir verkligt och aktuellt. Att bli pappa betyder mycket fr mannens utveckling s vl som fr kvinnans. Mn har precis som kvinnan frmga till ansvarstagande, krlek till barnet, anknytning och inlevelse. Han kan skapa lika starka band till sitt barn som mamman. Fr de ßesta mn r faderskapet en hndelse och process som strker hans manliga identitet och som berikar hans liv p alla plan. Fram till i dag har mannens roll som pappa gradvis frndrats. Fr den yngre generationen pappor r det p ett annat stt, n det var bara fr 20 r sedan, i hgre grad en sjlvklarhet att dela lika bde p samvaro med barnet svl med hushllsarbete som i arbetslivet.Den historiska utvecklingen fram till idag ger pappan mjligheten att redan frn brjan skapa livslnga band till sitt barn. Egna anteckningar Jämställda föräldrar Att vara jmstlld frlder innebr s mycket mer n att gra samma saker, p samma stt eller vid samma tid. Att utg frn barnet och barnets behov r en bra grund nr ni tillsammans formar ert frldraskap. Ni r olika som mnniskor och skapar er egen relation till barnet utefter det.Gr det som knns rtt just fr er. Dela upplevelser och prata om frvntningar s kar frstelsen hos varandra och ni kommer nrmre varandra som familj. Visste ni att: Antal gifterml under det frsta halvret 2009 var 19 754 st. och sedan den nya ktenskapslagen trdde i kraft den frsta maj 2009 hade 121 kvinnor och 53 mn, som inte tidigare var registrerade partners, ingtt samknat ktenskap enl statistik frn augusti samma r. Klla: statistiska centralbyrn 11 Graviditeten Barnmorskebesök P mdravrden lgger man upp en journal. Barnmorskan frgar om din hlsa, om hur du mr och du fr sjlv stlla alla de frgor du har behov av att f svar p. Man gr ocks olika kontroller fr att se att graviditeten fortlper vl. Ni som frldrar trffar er barnmorska cirka tta till 10 gnger under graviditeten. Det sker enligt det s kallade basprogrammet under frutsttning att du r frisk och graviditeten r utan komplikationer. Skulle ngot hnda som krver ttare besk avgrs det av barnmorskan och lkaren tillsammans med dig. Frsta barnmorskebesket 12 Inskrivningen ungefär i graviditetsveckan 9-11 Ni fr fr frsta gngen komma och mta den barnmorska som frhoppningsvis kommer att flja er under hela graviditeten. Det r bra om ni kommer tillsammans. Det ger barnmorskan mjligheter att stlla frgor och f svar frn bda samtidigt. Man gr man upp en plan fr hur kommande underskningar och kontroller kommer se ut. Om kvinnan behver trffa en lkare bokar man en tid fr det. Barnmorskan tar de frsta kontrollerna som r blodtryck, vikt, urinprov och blodprov. Efter det frsta besket kan det drja nda till graviditetsvecka 25 innan ni ses fr nsta kontroll. Det kan knns avlgset och vcker kanske oro, men glm inte att du nr som helst kan ta kontakt med din barnmorska om ni har frgor och funderingar. Det r viktigt att ni kan knna er trygga med er barnmorska. Mödravårdsjournal I mrdavrdsjournalen dokumenteras uppgifter om den blivande mammans hlsa. Syftet r att barnmorskan vill bilda sig en uppfattning om din hlsa och vardag nu nr du skall genomg stora frndringar. Det r viktigt att f veta om du haft eller har ngon sjukdom som kan vara av betydelse fr dig eller ditt barn. Har du ngot problem som kan gra graviditeten mer komplicerad eller krva noggrannare vervakning? Man antecknar om det Þnns rftliga sjukdomar i familjen, hur du lever och hur du r van att skta din hlsa. Barnmorskan frgar dig hur din livssituation ser ut. Fungerar din vardag? Finns det problem i bostaden eller p arbetsplatsen. Man noterar om det Þnns allergier eller verknslighet mot lkemedel. Instllningen till tobak och alkohol diskuteras. Det r mycket att prata om. Vad ni som blivande frldrarna sjlva tnker och vill frga om styr ocks samtalet. Ni erbjuds ven information om fosterdiagnostik. Journalen fljer dig under hela graviditeten. Barnmorskan fyller i nya uppgifter vid varje besk. Det kan vara din vikt, ditt blod- och sockervrde och hur fort barnets hjrta slr. Man mter magen Graviditeten fr att f en uppfattning om att barnet vxer som det skall. Dessa mtt frs in p en kurva i journalen. Allt som hnder med dig och barnet noteras i den hr journalen som sedan fljer med dig in till frlossningsavdelningen nr det r dags att fda. P de ßesta hll frs i dag mdravrdsjournalerna p datorn. I vissa fall r man sammankopplad med sitt lokala sjukhus. Om du tnker fda dr behver du inte ta med dig din journal. Kosten En sak som de ßesta nygravida kvinnor oroar sig fr r kosten. Skaffa dig kunskap s behver du inte knna dig orolig eller osker. Hos barnmorskan kan du f alla rd du behver. Det Þnns ocks bra information att hmta p Livsmedelsverkets hemsida slv.se. Dr ger man ut allmnna rd fr till gravida. Ls ocks mer i kapitlet Mat under graviditeten. Scanna koden och ls mer p Livsmedelsverket. Egna anteckningar Se sid. 166 Ett nytt liv vxer dr inne slv.se 13 Graviditeten Ultraljud Prover och undersökningar Hb-värdet Hb, hemoglobinet, r blodets frgmne. Det Þnns inne i den rda blodkroppen och transporterar syre frn lungorna ut till kroppens alla celler. Nr blodvolymen kar under graviditeten spds blodet ut. D sjunker Hb-vrdet. Fr att bilda hemoglobin behver kroppen jrn som tas upp frn maten i tarmen. Under graviditeten fr du rekommendation frn din barnmorska, om eller nr du ska brja med jrntillskott. Sjunker HB-vrdet fr mycket kan man knna sig trtt och svag, bli yr eller f ont i musklerna. Jrnbrist kan ocks leda till huvudvrk, kad infektionsknslighet och i vissa fall nedstmdhet. 14 Blodgrupp Blodgrupperingen tas i brjan av graviditeten. Vi mnniskor har olika typer av blodgrupper. Det s kallade AB0-systemet med eller utan rhesusfaktorn r det mest knda. Om du inte har denna faktor i ditt blod r du rh-negativ. Fr du barn med en man som r rh-positiv kan barnet rva denna faktor av sin far. Om s sker och om ditt och barnets blod blandas, vilket ofta sker vid en frlossning, startar din kropp en produktion av mnen vars syfte r att bryta ner denna frmmande faktor. Vid kommande graviditeter kan dessa antikroppar passera moderkakan och ta sig in i det nya barnets blodcirkulation. Om det barnet ocks r rh-positivt angrips dess blodkroppar vilket leder till att barnet kan bli svrt sjukt. Nu fr tiden ger man alla Rh-negativa mammor som ftt ett Rh-positivt barn en injektion med anti-D, ett slags vaccin fr att frhindra eventuell Rh-immunisering vid en eventuell kommande graviditet. Det grs inom 72 timmar efter frlossningen. Ert barns blodgrupp kontrolleras med ett blodprov frn navelstrngen i samband med frlossningen. Tack vare att vi i dag har en s noggrann kontroll av Rh-negativa mammor Þnns denna ovanliga graviditetskomplikation i stort sett inte lngre. Att blda i samband med frlossningen r en komplikation som av och till frekommer. Fr att snabbt kunna tgrda blodfrlusten kan man ibland vara tvungen att erstta den med en blodtransfusion. Drfr r det ocks viktigt att i frvg knna till vilken blodgrupp du har. Blodsockervärdet Din kropp kan ha svrare att bryta ner socker nr du r gravid. Drfr r det viktigt att knna till om du har diabetes i slkten och om dina blodsockervrden r normala. Det kan avgra om du r i riskzonen fr att utveckla graviditetsdiabetes. Blodsockervrdet testas fyra till fem gnger under din graviditet. Skulle du ha fr hga blodsockervrden r det extra viktigt att ta rtt och att minska p sockerintaget. Det kan vara ett tecken p graviditetsdiabetes. Ligger blodsockret ver ett visst vrde grs drfr en noggrannare underskning, en glukosbelastning, fr att kon- Graviditeten trollera din frmga att bryta ner socker. I vissa landsting grs denna underskning rutinmssigt p alla gravida kvinnor. Urinprov Du fr regelbundet lmna urinprov hos din barnmorska. Man undersker om det Þnns ggvita i urinen. ggvita i urinen kan vara ett tecken p begynnande preeclampsi/havandeskapsfrgiftning. tid vger barnet mellan 3000-4000 gram, livmodern 1000 gram, moderkakan 500700 gram, fostervattnet 1000 gram, den bundna vtskan i kroppen 1500 gram och den kade blodvolymen 1500 gram. Allt som allt runt 10 kg. Drutver tillkommer minst ett par kilo underhudsfett vilket behvs som dep infr frlossning och amning. Det r vad sjlva graviditeten vger. Egna anteckningar Blodtrycket Blodtrycket kontrolleras vid varje besk p mdravrdscentralen. Blodtrycket brukar vara lgt i tidig graviditet och stiger ofta ngot under senare delen av graviditeten. Ett normalt blodtryck kan vara allt frn 90/60 upp till 140/90. Att f hgt blodtryck nr man r gravid kan vara vergende. Kvarstr det efter frlossningen r det i frsta hand inte en graviditetskomplikation. I vissa fall kan det med eller utan ggvita i urinen vara tecken p en begynnande preeclampsi och d fr du komma p lite ttare kontroller. Vikten Det r normalt att g upp mellan 10 och15 kg under en graviditet. I dagens viktÞxerade samhlle och med de kvinnoideal vi har kan det fr kvinnan vara svrt att acceptera en viktuppgng som ngot positivt, ven om barnet r nskat och graviditeten efterlngtad. I fullgngen P vgen libero.se 15 Graviditeten Ultraljudsbild i graviditetsvecka 13 Ultraljudsundersökning Ultraljud, r hgfrekventa ljudvgor som skickas genom bukvggen in i livmodern. Ibland, srskilt i tidig graviditet, kan underskningen gras vaginalt, frn slidan. Underskningen ger bilder av livmodern, barnet, fostervattnet, moderkakan och navelstrngen. Denna teknik har anvnts i nstan ett halvt sekel och den utvecklas stndigt. Den ger mjligheter att underska det ofdda barnet inne i livmodern. P senare tid har det diskuterats om ultraljud r skadligt fr fostret och det lilla ofdda barnet. 16 3D-ultraljud i graviditetsvecka 32 Rekommendationer från Strålsäkerhetsmyndigheten Strlskerhetsmyndigheten gr bedmningen att foster endast ska exponeras fr ultraljud nr det Þnns ett medicinskt syfte. Man ska enligt frsiktighetsprincipen inte spela in Þlmer, ta bilder eller bestmma fostrets kn av andra skl n d det r medicinskt motiverat. stralsakerhetsmyndigheten.se Ultraljudsbild i graviditetsvecka 13 De nackdelar som brukar nmnas ligger p ett etiskt plan. Blivande frldrar kan stllas infr mycket svra val om underskningen visar misstankar om allvarlig fosterskada. Samtidigt r det naturligtvis en lttnad och en trygghet att f veta att den visar normala frhllanden. Alla avvikelser gr inte att upptcka med ultraljud. Det Þnns ven frndringar vars betydelse r svra att bedma och ovissheten kan d knnas besvrlig fr frldrarna. Finner man misstanke om avvikelser kompletterar man alltid med en utvidgad fosterdiagnostik. I dag kan man med den senaste ultraljudsutrustningen producera tredimensionella bilder av barnet i magen. Ibland har man nytta av denna extra underskning fr att f ytterligare information. Graviditeten Det finns olika typer av ultraljudsundersökningar: ¥ Ultraljud i tidig graviditet mellan vecka 7 och 15 syftar till att bekrfta graviditeten, se om hjrtat slr och om graviditetslngden stmmer med sista menstruationsdatum. Man ser ocks om det r mer n ett barn ¥ Datum fr frvntad frlossning faststlls utifrn barnets storlek vid ultraljudsunderskning fre vecka 20 ¥ Rutinultraljud utfrs runt graviditetsvecka 18-19 och r en rutinunderskning som erbjuds till alla.Barnet undersks systematiskt frn topp till t. De mest vitala organen; hjrnan och hjrtat undersks. Ryggraden kontrolleras och man undersker inre organ s som urinvgar, njurar och magtarmkanal. Ibland gr det att rkna Þngrar och tr. Fostervattnets mngd och moderkakans lge kontrolleras. Inte frrn nu kan man med skerhet se alla vitala organ.Frst nu gr det att faststlla exakt hur gammalt barnet r. Datum fr frvntad frlossning kan komma att korrigeras t ena eller andra hllet. Ibland r det mjligt att urskilja barnets kn vid rutinultraljudet. Efter dessa veckor utvecklas alla barn olika, ngra blir strre och andra mindre. Det r som det skall vara, vi mnniskor r inte lika. Att faststlla rtt lder p barnet r viktigt fr att graviditetskontrollerna framver skall kunna bedmas p ett riktigt stt ¥ Tillvxtkontroller av barnet grs ibland under graviditeten. Misstnker man att barnet inte vxer som det skall uppskattar man dess vikt utifrn graviditetsvecka och genom mtningar av barnets kropp. Likas kontrolleras fostervattenmngd och blodßdet i navelstrngen mellan moderkaka och barn. Alla dessa underskningar kompletterar barnmorskans mtning av livmoderns tillvxt ¥ KUB str fr Kombinerat Ultraljud och Blodprov och utfrs i vecka 11-14. Vid ultraljudsunderskningen mts barnets nackspalt, underhudens och hudens tjocklek i nacken. Detta mtt kombineras med resultatet frn ett blodprov dr halten av ett graviditetsoch moderkaksprov mts. Sannolikheten fr Downs Syndrom berknas och granskas av speciellt utbildade lkare och barnmorskor. Resultatet av KUB-testet r enbart en sannolikhetsbedmning. Om man vill ha ett skert besked om eventuell kromosomfrndring hos barnet mste man gra ett fostervattens- eller moderkaksprov. Alla kvinnor erbjuds inte en KUB-test. nskar man underskas fr man diskutera det med sin barnmorska. Alternativet r att man sker sig till ngon privat klinik som utfr provtagningen libero.se Kromosomundersökningar I vissa fall erbjuds ni som blivande frldrar ett fostervattens- eller moderkaksprov. Orsaker kan vara rftlig belastning, eller att du tidigare ftt ett barn med kromosomavvikelse eller KUB-testet visat p en kad sannolikhet fr kromosomavvikelse. Hr kan man bland annat upptcka de avvikelser som leder till att barnet fr Downs syndrom. P mnga platser tillmpas kvinnans lder, t. ex. >35 eller >37 r som kriterium. Sjlvklart kan man avst frn de underskningar som erbjuds. Fostervattenprov Fostervattenprov grs vanligen i graviditetsvecka 15. Efter kontroll med ultraljud fr att lokalisera var det lilla barnet ligger och var moderkakan fster, sticker man med en tunn nl genom huden in till scken dr fostervattnet Þnns. Man suger upp lite vtska och skickar provet fr underskning av celler frn barnet. I mnga fall har man resultatet av underskningen redan efter en vecka, men det kan ibland ta upp till 3-4 veckor innan svaret kommer. Moderkaksprov – chorionvillibiopsi Det hr testet kan gras redan i graviditetsvecka 10-11. Man tar ut en liten bit av moderkakan som man sedan analyserar. Det gr att odla fram barnets kromosomer precis som med fostervattenprovet. Rutinerna fr vilket man vljer skiljer sig t mellan olika kliniker. 17 Graviditeten Beräknat förlossningsdatum Det Þnns olika metoder att rkna ut graviditetens lngd och drmed f ett datum nr barnet frvntas fdas. Graviditeten r i genomsnitt cirka 266 dagar eller 38 veckor frn befruktningstillfllet. Eftersom det oftast inte gr att sga exakt nr gglossningen gde rum rknar man frn sista mens frsta dag. I praktiken r du allts inte gravid de frsta tv veckorna som i de ßesta fall r frn mens frsta dag fram till gglossningen. Graviditetens lngd kan rknas ut p fljande stt: ¥ Genom att titta p en kalendersnurra, som ofta barnmorskorna anvnder, fr att f fram ett datum vid inskrivningstillfllet ¥ Sista mens frsta dag + sju dagar Ð tre mnader. I genomsnitt r det frn sista mens frsta dag till fdelsen 280 dagar eller 40 veckor. Man fr fram ett preliminrt datum ¥ Genom ett tidigt ultraljud dr man mter mttet frn huvudet ner till svanskotan, eventuellt mttet mellan tinningarna ¥ Ultraljudsunderskningenfre vecka 20 ger ett mer exakt besked om nr barnet kommer att vara fullgnget och frdigt att fdas. Det har betydelse fr att kunna flja graviditeten p riktiga premisser och om du gr ver tiden eller fr vrkar fr tidigt. Fder 18 du mellan graviditetsvecka 37 och 42 fder du i fullgngen tid, inte fr tidigt men inte heller fr sent. Det r viktigt att pongtera att den utrknade dagen r den mest troliga frlossningsdagen, men att fda frn vecka 37 till vecka 42 r lika normalt Pojke eller flicka I svl ggcell som sdescell Þnns det 23 kromosompar. I det befruktade gget har dessa smlt samman till 46 kromosompar. I dessa Þnns vra arvsanlag. Alla ggceller r utrustade med en X-kromosom. Ungefr hlften av alla sdesceller har en X- kromosom och den andra hlften en Y-kromosom. Om en sdescell med en Y-kromosom trffar gget med sin X-kromosom kommer det befruktade gget att ha kombinationen XY i det kromosompar som bestmmer knet. Det blir en pojke. Trffar gget en sdescell med en X-kromosom blir kombinationen i det befruktade gget XX och det blir en ßicka. Barnets kn bestms sledes i befruktningsgonblicket och det r sdescellen frn mannen som avgr om det blir en ßicka eller en pojke. Under de frsta 10 graviditetsveckorna r utvecklingen fr ßickor och pojkar den samma. Drefter kommer de knsspeciÞka skillnaderna successivt att framtrda. Ett helt skert besked om barnets kn sker genom kromosomanalys. Myt eller sanning Det r naturligt och spnnande att frestlla sig barnet som snart skall fdas. Ni har skert frestllningar om vad det r fr en liten krabat, hur den ser ut och vilket kn barnet har. Det r barnets hemlighet fram till fdelsen och det r naturligtvis spnnande att inte veta nr man lngtar, undrar och gr sig frestllningar om sitt lilla barn. Inte bara ni sjlva utan ocks omgivningen; vnner och frldrar kommer skert med sm kommentarer och tror sig se tecken p om det skall bli en ßicka eller en pojke. Den mytomspunna hemlighetsfullheten har alltid ftt mnniskor att leta efter svar. Man tror sig veta utifrn vissa speciÞka tecken och signaler. Numera vljer mnga att ta reda p knet,d den allt bttre ultraljudstekniken gjort det mjligt att f ett skrare svar nr man passerat cirka vecka 18. Vid minsta tveksamhet eller om ni som par inte r verens om att ta reda p knet kan det vara klokt att avst. Graviditeten Namnförslag: Att komma verens om ett namn kan ta sin tid Namn De ßesta fr inte veta vilket kn barnet har frrn det fds. Trots ovetskapen r det kul att fundera p olika namnfrslag, bde till ßickor och pojkar. Skriv grna ner de olika namnen och vem det var som kom med frslagen. I efterhand kan det vara roliga sm anteckningar att g tillbaka till. Vanligaste pojknamnen 2011: William Lukas Oskar Hugo Elias Oliver Liam Alexander Viktor Emil Vanligaste flicknamnen 2011: Alice Maja Julia Elsa Linnea Ella Ebba Molly Wilma Emma libero.se 19 Graviditeten Du fr alltid komma in fr en extra underskning om du knner oro ver ditt barns rrelsemnster. D grs bland annat en CTG-kontroll och en ultraljudsunderskning. Barnmorskan lyssnar efter hjrtljud Fosterrörelser Redan frn vecka 16-17 kan du knna rrelser frn ditt lilla barn. Det brukar vara en omtumlande upplevelse att knna att barnet lever och rr sig. De frsta mycket svaga rrelserna kan upplevas som en ltt kittling. Som omfderska knner du dem oftast lite tidigare eftersom du den hr gngen vet hur de knns. r det frsta gngen kan det ta ngra gnger innan du frstr att det verkligen r barnet som rr sig. Har du en moderkaka som sitter i livmoderns framvgg knner du antagligen fosterrrelser lite senare. P ultraljudsunderskningen i graviditetsvecka 18 fr du ocks veta var moderkakan sitter. I brjan kan det vara allt frn ngra timmars mellanrum upp till ßera dagar mellan gngerna d du knner barnet. Rrelserna frndras under graviditeten. De r i brjan mycket 20 svaga och oregelbundna. Frn mitten av graviditeten blir de kraftigare och mer regelbundna, du kan f riktiga ÓkickarÓ av ditt barn. Barnets rytm blir tydligare, du kan uppfatta nr ditt barn vilar och nr det r aktivt. Barnet vxer i livmodern och det blir trngre och trngre. I sen graviditet begrnsas barnets mjlighet till rrelse och du upplever kanske att barnet inte sparkar som tidigare. Istllet rr sig barnet genom att strcka p sig och vnda sig frn sida till sida. Du har som blivande mamma en tydlig bild av hur ditt barn lever och vxer inne i livmodern. CTG – Cardiotokografi En registrering av barnets hjrtslag och en samtidig registrering av aktiviteten i livmodern grs med en cardiotokograf eller en s kallad CTG-apparat. En dosa placeras p kvinnans mage, rakt ver det stlle dr barnets hjrta hrs bst. Den andra dosan placerar man ngonstans ver livmodern. Dessa dosor vidarebefordrar information till sjlva apparaten som p en skrm eller p ett papper ritar ut resultatet. Underskningen ger en snabb uppfattning om hur barnet mr, hur lnga eventuella sammandragningar r, och hur ofta de i s fall kommer. CTG anvnds framfr allt under sjlva frlossningen men ibland grs kontroller ocks under graviditeten. Datum för första gången du märker att barnet rör sig: .......................................................... Om du märker en förändring av ditt barns rörelsemönster ska du alltid kontakta förlossningen för rådgivning Graviditeten Barnets utveckling Graviditeten vecka för vecka Hr kan ni flja barnet vecka fr vecka. Ni kan se ungefr hur stort ert barn r och hur mycket det vger. Fram till mitten av graviditeten r alla barn ungefr lika stora, efter det sker utvecklingen mer individuellt. Det varierar frn kvinna till kvinna hur stort barn hon kommer att fda. Om barnet vger tre eller fyra kilo nr det fds, spelar ingen roll. Bda r lika normalviktiga. Det gr p ett tidigt stadium att mta det lilla barnets lder med hjlp av ultraljud. Man mter bland annat ÓsitthjdenÓ (crown-rump-length=CRL) mellan huvudets hgsta punkt och svanskotan. Lite senare mter man avstndet vid huvudets bredaste mtt. Lgger man till mttet p lrbenet fr man en god uppfattning om hur stort barnet r och drmed hur lnge du har varit gravid/ barnets lder. En graviditet delas in i tre olika delar, frsta, andra och tredje trimestern, som vardera r tre mnader lnga. Under den frsta trimestern kallas de frsta tta veckorna fr embryonalperioden. Hr Egna anteckningar Pappa lyssnar efter hjrtljud sker bildning och anlggning av alla de strukturer som r ndvndiga fr utvecklingen till en livsduglig individ. Vi vljer att kalla det vntade barnet fr ett barn genom hela graviditeten, ven om det Þnns mnga som kallar det ett foster, speciellt under de frsta mnaderna. Du kan anvnda datumrubrikerna till att skriva in din egen graviditetsvecka. P libero.se kan du ladda ned en applikation och f veta mer om ditt barns utveckling. Scanna koden och ladda ner Liberos graviditetsapplikation. Se sid. 166 libero.se 21 Graviditeten Graviditetsvecka 5 Graviditeten vecka för vecka Vecka 2-3 Datum: .................. De ßesta kvinnor utvecklar ett befruktningsdugligt gg varje mnad. Mannen kan dremot producera miljarder sdesceller under samma tid. Varje utlsning kan innehlla upp till 500 miljoner spermier. Av dessa har ungefr var tionde spermie de rtta frutsttningarna fr att n fram till gget och befrukta det. gget mognar i en av ggstockens ggblsor. Nr denna brister kastas gget ut och fngas upp av ggledartratten. I ggledaren lgger sig gget redo i vntan p att bli befruktat. I denna nringsrika milj kan gget leva ungefr tv dygn. Om det inte sker ngon befruktning fortstter gget ner i livmodern fr att frsvinna ut genom livmoderhalsen och slidan. 22 Ultraljud i graviditetsvecka 5 Spermierna kan behålla sin förmåga att befrukta ett ägg i upp till fem dygn Det finns kvinnor som säger att de kände när de blev befruktade, kan det vara möjligt? Det tar allt frn en halvtimme till tv dygn fr en spermie att n fram till gget. Fr att underltta den strapatsrika frden, frndras slemmet i livmodern till att bli mer genomslppligt just kring gglossningen. Till en brjan kan det vara mnga spermier som sida vid sida kmpar med att trnga igenom det skyddande, nringsrika hljet som omger gget. Nr den frsta spermien trnger igenom skalet och tar sig in i sjlva gget sker befruktningen. Spermien skakar p kort tid av sig ÒsvansenÓ, dess huvud vxer till och r snart lika stort som ggets krna. De bda krnorna letar sig mot varandra och smlter samman till en enhet. Processen leder fram till att ett nytt liv kan ta sin brjan. En ny mnniska skapas. Vecka 3 Datum: .................. Det befruktade gget stannar kvar i ggledarens yttre del ngra dygn. Det delar sig om och om igen. Efter ett par dygn har fyra celler bildats, efter ytterligare ett dygn tta och s vidare. P graviditetens fjrde dag liknar det befruktade gget ett mullbr eller ett bjrnbr och kallas ÓmorulaÓ. Det r stort som ett knappnlshuvud och 32 celler har bildats. En del av cellerna har till uppgift att utveckla sjlva embryot, en del till moderkakan. Morulan suger upp vtska och liknar snart en liten bubbla. P graviditetens femte dag passerar det befruktade gget ner till livmodern. Frden tar ngra timmar. Hr Þnns det betydligt mer plats och livmodern r vl frberedd med en vl vardguiden.com Graviditeten utvecklad slemhinna fr det befruktade gget att landa i. Det innehller nu cirka 100 celler. Frn gglossningen fram till detta gonblick har det tagit ungefr en vecka. Tv hlrum bildas. I amnionhlan skall barnet utvecklas och vxa. Ur den nringsrika gulscken bildas bland annat blodet. Tre cellager, groddblad, vxer fram. I dessa fr cellerna nu sina speciella uppgifter och bestmda organ kommer att utvecklas ur vart och ett av dem. Moderkakan har bildats och dess rtter grver sig allt djupare ner i livmoderslemhinnans nringsrika mull. Hrifrn produceras hormonet progesteron och koncentrationen stiger nu snabbt i blodet hos den gravida kvinnan. Progesteronet har till uppgift att hlla kvar graviditeten i livmodern. Nr man r gravid hjs kroppstemperaturen en aning. Vecka 4 Datum: ................. 0,5 mm. gget r fst i livmoderslemhinnan och fr sin nring frn den blodkrlsrika omgivningen. Runt gget utvecklas moderkakan. En del kvinnor fr en sparsam bldning i samband med att gget fster i livmoderslemhinnan, det r helt ofarligt. De olika fosteranlagen bildas, formas och lgger sig p rtt plats. De allra frsta nervcellerna och ryggraden brjar anlggas. Vissa celler bildar anlag till mag- tarmkanalen och lungor. Andra till hud, muskler och blodkrl. Kanske r du redan nu trttare n du brukar vara eller knner dig illamende? Moderkakan Egna anteckningar Moderkakan kommer att transportera nring, syre och vatten till barnet under hela graviditeten. Frn mamman fr barnet vrdefulla antikroppar som kommer att skydda mot vissa sjukdomar de frsta mnaderna efter fdseln. Kom ihg att ocks nikotin, alkohol och lkemedel i sin fulla koncentration passerar till det vxande barnet. Moderkakan producerar kontinuerligt de hormoner som behvs fr att graviditeten och barnet skall utvecklas och mogna. Den fr bort avfallsprodukter och hjlper till att rena barnets blod. Moderkakan r tckt av hinnor som bildar den sck i vilken barnet s smningom kommer att simma omkring i. Hinnorna hller fostervattnet p plats och frhindrar att barnet blir uttorkat och tilltryckt. Det r fosterhinnorna som producerar fostervatten. Barnet dricker och kissar ut fostervattnet om och om igen. Vecka 5 Datum: .................. 24 dagar och 4 mm. Nu anar du skert att du r gravid, om inte annat s fr att mensen inte har kommit som frvntat. En del kvinnor knner av brstspnningar och graviditetstestet r med all sannolikhet positivt. Somliga knner vid den hr tiden en ovanlig metallsmak i munnen. De ßesta kvinnor kissar oftare n de brukar gra. Orsaken r dels att det r en strre blodgenomstrmning i omrdet kring livmodern, dels att den vxande livmodern trycker mot urinblsan. Det libero.se 23 Graviditeten r helt normalt att knna sig vldigt trtt och kanske lite extra hungrig. Mellan det blivande barnet och livmodern Þnns moderkakan med sitt grenverk av blodkrl. Armanlagen sticker ut frn kroppen som sm, sm knoppar. Ryggraden anlggs och hjrnanlaget r delat i tv halvor. Mellan kotorna i ryggraden letar sig nervbuntar ut frn ryggmrgen. Dessa letar sig sedan ut till hela kroppen. Nu kommer det snart att visa sig om det blir en ßicka eller pojke. gget r till hundra procent kvinnligt s beroende p spermien som befruktat gget avgrs om utvecklingen skall g mot en ßicka eller en pojke. Om det r en sdescell med en y-kromosom som trffat gget frst kommer testosteron nu att brja fristtas i hga halter. D blir det en pojke. Du kan nr som helst ringa till mdravrden dr du bor. Barnmorskorna svarar p alla frgor och fredrar du att f hjlp med att gra ett graviditetstest, kan du gra det hr. Eventuellt kan du redan nu boka tid fr ett inskrivningssamtal lite lngre fram. Vecka 6 Datum: ................. 0,5 cm i sitthjd. Vikten r cirka 1 gram. Gr du i hemlighet och glder dig ver din graviditet? Redan nu kanske du knner dig som ett med det lilla liv du br p och har en stark nskan att beskydda det. Mr du illa p morgnarna? Smakar inte kaffet lika gott lngre? Mnga kvinnor fr halsbrnna och brsten kan knnas mma och spnda. Trttheten och illamendet bestr antagligen. Du kan vara mer trg i magen n vanligt. Det tar lngre tid fr maten att passera ner genom tarmarna och det gr att man Vecka 5 Barnets längd: Vecka 8 Barnets längd: Vecka 12 Barnets längd: Vecka 16 Barnets längd: Vecka 20 Barnets längd: 4 mm 15 mm 55 mm 16 cm 25 cm 24 Graviditeten fr mer gaser i magen. Det r vanligt att knna sig uppblst. Kanske knner du dig hungrig hela tiden. Allt detta och hur du kan lindra eventuella obehag kan du lsa mer om lngre fram i boken. Anvnd skordsregistret i slutet av boken. Nu gr det att urskilja gon, mun och nsa p barnet. Mnniskoembryots mnskliga drag framtrder allt mer. Utvecklingen r oerhrt intensiv dessa veckor och knsligheten fr negativ pverkan som allra strst. Alkohol, nikotin och andra droger r alltid skadliga men extra mycket under den hr fosterutvecklingstiden. Vissa sjukdomar och olika miljgifter kan ocks vara direkt skadliga fr en fortsatt normal utveckling. Det Þnns anlag till lungor och lever. Brjan p det som skall bli armar och ben sticker ut frn kroppen som sm vingar. Armarnas skelett vxer fram. I den hr veckan r ocks ronanlagen synliga. Vecka 7 Datum: ................. Cirka 1 cm lngt. Av och till kan du knna dig yr och krtlarna p dina brstvrtor blir tydligare. nnu kan ingen se p dig att du vntar barn men De ßesta gravida kvinnor knner frndringar i kroppen. Det nya lilla livet i din mage vxer med 1 mm varje dag och p en vecka har det frdubblat sin lngd. Dess hjrta slr och pumpar blod ut i vvnaderna till den lilla kroppen vars huvud nu gr att urskilja. Det gr tydligt att se strukturerna i barnets ansikte. Skelettet bestr i brjan av brosk men nu brjar frndringen som kommer att fortstta tills barnet r ungefr 20 r. 8 veckor Handen har samma form som en paddel. Barnet r nstan genomskinligt. Det gr att urskilja huvudet och svansen, likas hjrtat, ryggraden och det som skall bli Þngrar i hnderna. Underhuden har inte bildats n men bindvven som r brjan till hud r p vg. gonen utvecklas men n Þnns inga gonlock. I det som skall bli hjrnan r det en intensiv aktivitet redan nu. Olika delar av den primitiva hjrnan brjar f sina egna speciÞka funktioner och kopplingar mellan nervcellerna utvecklas fortlpande. I slutet av den hr veckan r ditt blivande barn stort som en rta. Med ultraljud gr det att mta lngden och att registrera hjrtslagen. Det gr ocks att se om du vntar mer n ett barn. Vecka 8 Datum: .................. Cirka 1,5 cm lngt. Vikten r cirka 2 gram. Kanske knner du sug efter att ta vissa speciella saker? En del kvinnor upplever att det som brukar smaka gott inte lngre gr det. Vissa tidigare angenma dofter kanske du pltsligt inte str ut med libero.se lngre. Det r inte s konstigt om du knner av sm stick och en frnimmelse av ngot som liknar svag mensvrk lngst ner i magen. Den vxande livmodern r nu stor som en apelsin och tnjer p de band, ligament den r frankrad i. Det vore konstigare att inte knna ngonting alls nr livmodern blir strre och tar allt mer utrymme i ansprk. En liten bldning under graviditetens frsta tredjedel behver inte betyda att du r p vg att f missfall. Det r relativt vanligt. r du osker eller har tilltagande smrtor i samband med att bldningen hller i sig eller kar br du dremot ta kontakt med sjukvrden. Det blivande barnet liknar allt mer en liten mnniska i miniatyr. Huvudet r i proportion fortfarande stort i frhllande till verkroppen och mycket strre n underkroppen. Kroppen rtar upp sig allt mer och brjan p det som skall bli armar, ben och ftter syns tydligt. Det r full aktivitet i livmodern. Barnet rr sig hela tiden och vilar bara korta stunder t gngen. Rrel- 25 Graviditeten 12 veckor Ð en fot seimpulserna frn hjrnan nr nu nda ut i armar och ben. Dessa signaler skickas via nervsystemet ut till musklerna och ger dem instruktioner om hur de skall bete sig. Omvnt gr det ocks information tillbaka frn kroppens mer perifera delar. Att barnet nu kan rra sig r betydelsefullt infr den vidare utvecklingen av muskler och leder. Sinnesorganen anlggs. Moderkakan r sjlvfrsrjande p hormoner och anlag Þnns nu till de viktigaste inre organen. Hjrtat slr regelbundet. Vecka 9 Datum: .................. 2-3 cm lngt. Stor som en rosenknopp. Din blodvolym kar. Du blder kanske lite mer frn tandkttet nr du borstar tnderna och du fr lttare nsblod. Det beror p att genombldningen kar i alla slemhinnor. Kanske har du mindre lust till sex? Det r inte ovanligt men det r bra att veta att sex inte skadar graviditeten. En del kvinnor kan i stllet uppleva en kad lust nr de r gravida. Det hr brukar vara 26 en omvlvande tid fr bde den blivande mamman och pappan. Att du som kvinna kan uppleva att du svnger mer i humret n du annars brukar gra r vanligt. Det r fr de ßesta bde starka knslor och ett virrvarr av tankar som avlser varandra och behver bearbetas. Det kan vara en pfrestande period innan allt faller p plats igen. Det r naturligtvis ocks pfrestande att m illa och vara mycket trtt hela dagarna. Hll ut. Fr de allra ßesta brukar det slppa nr du kommer till vecka 12. Barnets hud r mindre genomskinlig. Det gr att se nsborrarnas hl och nervsystemet mognar allt mer. Flest nervceller bildas p den plats dr hjrnan utvecklas, cirka 100 000/minut. Barnets inre knsorgan brjar utvecklas. Moderkakan vxer i takt med barnet. Att den fungerar utan problem r helt avgrande fr barnets fortsatta utveckling och tillvxt. Den fungerar bde som nrings- och syretransportr. I navelstrngen lper tre blodkrl; tv artrer och en ven.Moderkakan reglerar hormonniverna s att en konstant hg niv av progesteron Þnns i cirkulationen. Det gr att livmodervggens muskulatur frblir avspnd och mjuk. Mot slutet av graviditeten, i tid fr frlossningen, sjunker progesteronmngden i blodet och det fr med sig att livmodermusklerna kan dra ihop sig. Vecka 10 Datum: ................. I graviditetsvecka 10 brjar fosterperioden som varar nda fram till frlossningen. Det r 56 dagar efter befruktningen. Alla organ Þnns p plats men r nnu mycket omogna. De skall fram till fullgngen tid mogna i takt med att barnet vxer. Hjrtat som slagit sedan graviditetsvecka fem r fullt utvecklat. Mnga av hjrnans och nervsystemets funktioner r redan frdiga. Skldkrteln brjar fristta hormonet thyroxin som r viktigt fr cellernas energiomsttning. Lngden p barnet r ungefr 3 cm och vikten 15 gram. Det r en frdubbling sedan vecka sju. P Þngrar och tr syns antydan till leder och naglar. Knsorganen utvecklas. Barnet ßyter omkring i en vtskefylld hinnsck. Det simmar i ett lagom tempererat och saltat vatten. Barnet kan bilda sm mngder urin, p s vis produceras hela tiden nytt fostervatten. Innerrat bildas, men ngra ljud kan inte barnet uppfatta frrn senare. Smaklkarna utvecklas och gonen drar sig framt fr att Þnna sin plats. De kan uppfatta ljus men nnu inte blinka. Du lever med din graviditet dag och natt. Kanske sover du smre n du brukar. Det r helt normalt om du behver g upp och kissa en och ßera gnger per natt. Klderna spnner antagligen runt magen men nnu rcker det troligen med att knppa upp en eller ett par knappar. Vecka 11 Datum: ................. Barnet r cirka 4,5 cm lngt. Hjrtat slr med 140-150 slag/minut. Det behvs fr att tillfredstlla den lilla kroppens stora behov av allt den behver fr att kunna vxa och utvecklas. Nu r barnets huvud Graviditeten lika stort som resten av kroppen. Levern r frhllandevis stor, den fyller nstan hela bukhlan. Redan nu har den en viktig uppgift att ta hand om och fra ut avfallsmnen. Barnets testiklar eller ggstockar r p plats och man kan ana de yttre knsorganen. Barnet kan ppna sin mun och tungan r frdigutvecklad. Har du mtt illa i tidig graviditet brjar det kanske att avta nu? Mnga r knsligare n vanligt och humret kan fortfarande pendla upp och ner. Dels beror det p hormonerna, dels kan trtthet och funderingar kring framtiden ta mycket energi. Var uppmrksam p hur du lever. Att du ter en god och nringsrik kost r av stor betydelse fr hur du mr. Ocks att du rr p dig och gr vad du kan fr att strka din kropp. Vecka 12 Datum: ................. Barnet r ungefr 5,5 cm lngt och vger 25 gram. Det rr sig mycket i livmodern utan att du mrker det. Det Þnns redan 60 ml fostervatten i livmodern. Hjrnan r i en viktig utvecklingsperiod. Barnet har gonlock och tandanlagen r p vg. Det gr inte att se vilket kn barnet har vid en ultraljudsunderskning ven om knsorganen brjat utvecklas. Man kan bara ana skillnaden p ßicke- och gossebarn d knsorganen r helt frdiga. Om du ligger ner kanske du kan knna livmoderns kant strax ovanfr blygdbenet? Kan du fortfarande ha dina vanliga klder? De ßesta har vid den hr tidpunkten varit p sitt frsta inskrivningsbesk hos barnmorskan. 12 veckor 13 veckor Vecka 13 Datum: ................. Nu r det ett fullt utvecklat om n mycket litet barn som vxer i din livmoder. Alla organ r anlagda och har brjat fungera. Nu terstr tv tredjedelar av graviditeten. Under denna tid skall barnet vxa och alla organ skall mogna fullt ut. Barnet skall frbereda sig fr ett liv utanfr livmodern. Den lilla kroppen blir allt stadigare. Delar av brosket brjar ersttas av ben och barnet rr sig mer och mer fr varje dag som gr. P ultraljudsunderskningen kan man se hur hnderna sker sig mot munnen och hur armar och ben bjs och strcks. Sm pojkar bildar manligt knshormon och hos ßickorna Þnns det miljoner av primitiva gganlag i de omogna ggstockarna. Barnets gon r fortfarande slutna och svettkrtlarna r frdigbildade. Det gr att ana de linjer p Þngertopparna som senare blir ert barns speciella Þngeravtryck. Nu gr du in i den andra tredjedelen, trimestern, av graviditeten. Mnga libero.se upplever att de gr in i en lugnare period. Det kan vara lugnande att veta att den strsta missfallsrisken r frbi. Lyssna till din kropp och hitta en bra balans mellan aktivitet och vila. Vanligt arbete och fysisk aktivitet r inte skadligt alls men tnk p att inte utstta dig fr ondig stress och se till att du fr sova ordentligt. Om du har mjlighet, gr det redan nu till en god vana att ta en liten vilopaus mitt p dagen. Vecka 14 Datum: ................. Barnet r cirka 8-8.5 cm lngt. Det lilla barnet r inne i en intensiv tillvxtfas som strcker sig fram till vecka 22. Den blir allt starkare och dess rrelser allt mer mlmedvetna. Nu orkar barnet hlla upp sitt huvud en liten stund, Dess hand kan gripa, om n lite fumligt och foten kan sparka. Benen r lngre n armarna och en del barn har hr p huvudet. Fostervattnet nybildas hela tiden fram till fullgngen tid. 27 Graviditeten 15 veckor Du r frhoppningsvis inte lika trtt och illamendet har troligen slppt helt. Din livmoder nr en bit ovanfr blygdbenet. Din kropp fortstter att frndras. Magen blir allt strre, du blir lttare andfdd och din puls slr lite fortare n den annars brukar gra. De ßesta kvinnor upplever trots det att de brjar m riktigt bra nu nr de har vant sig vid graviditeten och alla nya hormoner. Du kanske har brjan till den mrka pigmentrand p magen som kallas linea nigra? ven om du inte tidigare haft ett sug p viss mat s kan det komma perioder nr du fr en stark lngtan efter vissa saker. Bli inte frvnad om du pltsligt bara mste ta till exempel saltgurka, lakrits eller bruna bnor fast du aldrig tidigare tyckt om just det. Mnga kvinnor fr en lngtan efter mer eller mindre konstiga saker. Du har skert hrt talas om kvinnor som ftt lngtan efterde mest konstiga sakerna. 28 16 veckor Vecka 15 Datum: ................. Har ditt barn anlag fr mrkt hr, r det nu som det mrka pigmentet brjar produceras. gonbrynen vxer ut. Lillhjrnan och ryggmrgen r anlagda. Den tunna huden r tckt av det frglsa lagunohret som troligtvis Þnns dr fr att hlla kvar fosterfettet p barnets hud. Det frsvinner frst i slutet av graviditeten. Genom den skra huden kan man se sm, tunna blodkrl. Kalcium lagras fr att skelettet och dess benmrg behver det fr sin utveckling. Barnet kan hicka och gr andningsrrelser med brstkorgen. Ditt hjrta har kat sin kapacitet. Frklaringen r den kande blodvolymen. En del kvinnor kan uppleva hjrtklappning vilket r helt ofarligt. De vrsta trngningarna efter att ofta g och kissa har antagligen slppt. Livmodern vxer och utvecklas i frsta hand uppt vilket innebr att trycket nedt brukar ltta. Vecka 16 Datum: ................. Barnet r ungefr 14-15 cm lngt och vger ungefr 100 gram. Muskler och ben bildas, likas naglarna. Barnet har gonbryn och man anar ansiktsdragen. Det kan suga p tummen och svlja. Mngden fostervatten kar fr varje dag och barnet har allt mer rrelsefrihet. En del barn fr hicka nr de dricker fostervatten. Det kan knnas i hela magen, speciellt nr barnet blir strre lngre fram i graviditeten. Det tmmer sin urinblsa ungefr tre gnger i timmen. Fostervattnet r sterilt och omstts p ngra timmar. Huden skyddas av fosterfettet. Ansiktet har ftt sm hr och hela kroppen tcks av ett Þnt dun. Runt vecka 16 blir de frsta Þnare, s kallade lagunohren, ngot grvre och tydligare. Hrstrna fr sin frg. Barnet rynkar pannan och huvudets diameter r ungefr 30 mm. Det lilla, mycket omogna barnet rr sig hela tiden. Ligamenten som hller livmodern p plats stramar ibland. Det kan upplevas som en huggande eller stickande smrta i sidorna vid hftiga rrelser eller om du nyser eller skrattar. Du kanske svettas mer n du brukar gra. Vecka 17 Datum: ................. Barnet mter cirka 18 cm mellan huvud och ftter. Vikten r 90-120 gram. Knsorganen r utvecklade. Kroppen r tunn. Armar och ben r tunna och det mesta av skelettet bestr fortfarande av brosk som r mjukt och bjligt. Barnet saknar nstan helt underhudsfett. gonlock tcker gonen och de kommer inte att ppnas Graviditeten frrn i vecka 26. Barnet upplever sin omgivning och kan reagera p det som hnder p utsidan av magen. Det kan rycka till vid pltsligt hga ljud men lugnar sig oftast vid ett rytmiskt gungande. Barnet har n s lnge stor rrelsefrihet inne i hinnscken. Barnet vger mer n moderkakan och nu brjar det deÞnitivt synas att du r gravid. Hjrnans utveckling r intensiv under den andra trimestern. Den skyddas av lst sammansatta skallben. Dessa sluter sig s smningom men fontanellerna, de stora mjuka ytorna mellan skallbenen, kan Þnnas kvar till dess att barnet r tv r. Magen vxer och livmodervggen tnjs ut allt mer. Kanske knner du vid den hr tiden de frsta rrelserna frn ditt lilla barn? Blir du frkyld kan det vara svrare att bli av med besvren n vad du r van vid. Fr du problem med nstppa kan det hjlpa att anvnda nsspray med koksalt. Anvnd vanliga nsdroppar med viss frsiktighet. Visserligen gr de andningsvgarna fria fr en stund, men de irriterar ocks slemhinnan s att den snabbare blir svullen p nytt. Vecka 18 Datum: ................. Barnet vger cirka 150 gram. Barnet r knsligt fr ljus och det kan gra grimaser och reagerar p ljud och sttar. r du frstfderska kan du troligen uppfatta de frsta rrelserna frn barnet, men det kan ocks drja ytterligare ett par veckor. Det beror bde p hur barnet ligger, var moderkakan r placerad och om du ger dig tid till att knna efter. I brjan kan du uppleva det som att det bubblar till i magen. Mnga beskriver det som att det ÓßaddrarÓ. Nr det inte lngre gr att ta fel p vad det r du knner kommer du frst att du har knt av barnets allt starkare rrelser en tid. Knslan av att barnet verkligen r en sjlvstndig individ och att du r dess mamma inÞnner sig allt oftare. Det r ofta en harmonisk period och mnga upplever att hret, huden och gonen fr en ny spnst och glans. Det r ungefr i vecka 18 ni erbjuds ett rutinmssigt ultraljud. Vecka 19 Datum: ................. Lngden r ungefr 18 cm frn huvud till stjrt. Vikten cirka 260 gram. Livet i livmodern r stillsamt men inte ljudlst. Mellan vecka 18 och 20 utvecklas barnets hrsel. Det blir medvetet om ljuden i dess omgivning. Det hr blod som strmmar genom krl och navelstrngen, sin mammas hjrtslag och tarmbubbel. Mammans rst nr ocks in i barnets tidiga medvetande. Det kan uppfatta vissa hga ljud som trnger igenom livmodervggen. Tandanlagen r tydliga och frn vecka 19 syns det att barnets Þngrar har ftt naglar. Du blir fortare andfdd nr du rr dig eller trnar och du orkar troligen inte lika mycket som du brukar. Det r naturligt eftersom du blir allt tyngre samtidigt som din blodvolym kar. Hjrtat fr jobba mer fr att pumpa runt blodet. Lyssna till din kropp och anpassa trningen s att den inte gr ont eller ger dig obehagsknslor. Att du hller kroppen i form r av stor betydelse, inte bara fr graviditeten libero.se i sig utan ocks infr den kommande frlossningen och smbarnsperioden. r du van att trna kan du med frdel fortstta under hela din graviditet. r du ovan rcker regelbundna promenader lngt. Kanske tycker du om att simma? Vistas du mycket i solen br du skydda din hud lite extra. Det r inte ovanligt med en viss typ av pigmentfrndringar som gr att du blir ßckvis solbrnd. Det kallas cloasma och r helt ofarligt, men det kan ta ngra r innan ßckarna i huden frsvinner helt. Stt dig med benen hgt eller lgg dig ner en stund fr att lindra belastningen p ledbanden. Det r dessutom bra fr dig att g ner i varv en stund mitt p dagen. Du orkar bttre och din allt tyngre kropp mr bra av en stunds vila. Vecka 20 Datum: ................. Du har nu kommit precis halvvgs i din graviditet. Ditt lilla barn r ungefr 20 cm lngt och vger runt 300 gram. Huvudets diameter r drygt 4 cm. Hjrnan r inne i en intensiv utvecklingsperiod. Flera miljoner nervceller behvs fr barnets motorik. Utvecklingen av nervbanorna resulterar i att barnet nu kan gra mer koordinerade rrelser, som att suga p tummen och svlja fostervatten. Det r en medfdd reßex som r viktig fr barnets verlevnad efter fdelsen. Det var sig infr den kommande amningen. Barnet simmar runt i nstan 0,5 liter fostervatten. Det svljer hlften av denna mngd varje dygn och frnyar mngden genom att kissa ut det igen. Flera olika hudlager 29 Graviditeten 20 veckor utvecklas och barnets hud tjocknar. Fosterfettet skyddar huden mot skavsr och hudsprickor. Barnets hjrta slr med mellan 110 och 160 slag/minut. Livmoderns vre kant nr till naveln. r du trtt kan en frklaring vara jrnbrist. De ßesta gravida behver ngon form av jrntillskott frn mitten av sin graviditet. Du har kat din blodvolym med nstan 50%. Dessutom r det allt strre barnets jrnbehov mer ptagligt under den andra hlften av graviditeten. Rdgr med din barnmorska. Vecka 21 Datum: ................. Barnet vxer och du knner ofta fosterrrelser vid den hr tidpunkten. Frn huvud till stjrt r lngden cirka 20 cm. Vikten runt 420 gram. Tarmarna har utvecklats s att nring kan tas upp frn det fostervatten barnet svljer. Fortfarande kommer frsts den stora merparten av all nring frn mamman via moderkakan, men en del passerar nu tarmsystemet fram till tjocktarmen. Den 30 21 veckor frsta avfringen brjar p s vis bildas i barnets tarm. Barnets lever och mjlte producerar blodceller och nu bidrar ocks benmrgen med tillverkningen. Barnet har bde gonbryn och gonfransar. Huvudhret brjar vxa ut. Livmodern tar allt mer utrymme i ansprk och pressar undan dina inre organ. Kanske fr du av och till halsbrnna och sura uppsttningar. Mjlkkrtlarna i brsten har mognat de senaste veckorna och bloddrorna blir tydligare. En del kvinnor upptcker att det redan under graviditeten kan komma lite mjlk frn brsten. Det r den frsta, mycket innehllsrika och feta mjlken som kallas fr rmjlk eller kolostrum. Den r ur nringssynpunkt viktig fr barnet nr det ammas de frsta gngerna, innan den riktiga mjlkproduktionen tagit fart. Det r helt normalt att brsten kan lcka lite mjlk redan nu. Det har ingen betydelse fr hur din amning och mjlkbildning senare kommer att fungera. Vecka 22 Datum: ................. Barnets sinnen mognar och utvecklas fr varje dag. Det knner med sina hnder ver ansiktet och kroppen. Smaklkarna p tungan utvecklas. gonlocken r fortfarande slutna. Du kanske upplever att barnet r mest aktivt nr du sjlv vilar. Det r vanligt att barnet vaggas till smns nr du rr dig. Nr barnet r ftt kanske ni upplever att barnet har kvar sin egen dygnsrytm. Det kan ta ett par mnader fr den nyfdda att anpassa sig och stlla om sig till er sovrytm. Barnet har nu lite hr och nackvirveln syns tydligt. Des hjrta slr ungefr dubbelt s fort som ditt. De sm ronen r mjuka men frdigformade och det hr allt mer av sin omgivning. Mnga menar att barnet har en fmga att minnas rster och speciella musikstycken om man spelar de ofta under graviditeten. Huden r fortfarande tunn och rdaktig p grund av de ytligt liggande blodkrlen och att det inte lagt p sig ngot underhudsfett n. Livmoderns vre kant nr en bit ovanfr naveln och det gr att se utanp magen nr barnet rr sig. De ßesta gravida mr bra vid den hr tiden och det kan knnas avlgset att brja planera fr sin frldraledighet. Men det kan vara klokt att tnka igenom sin situation. De ßesta kvinnor mr bra av att ta en paus innan barnet kommer och d r det viktigt att planera in den i tid. Kanske har du semester eller ngon annan ledighet du kan ta ut? Ls ocks vad Frskringskassan har fr regler vad gller barn och graviditet. Graviditeten Vecka 23 Datum: ................. Barnet vger runt 600 gram och r cirka 22 cm lng. Huvudets diameter r 50-60 mm. Lrbenet ungefr 4 cm. Hudens pigment bildas. Barnet gr andningsrrelser och lungorna bildar lungblsor. De r fyllda med fostervatten nda fram till fdseln d det pressas ut nr barnets brstkorg klms ihop i frlossningskanalen precis i fdelsegonblicket. Det r mer vanligt mot graviditetens sista veckor men en del kvinnor upplever redan nu hur livmodern av och till drar ihop sig. Dessa sammandragningar ses som ett tecken p att livmodern trnar sig infr det riktiga stora frlossningsarbetet. Samtidigt frbttras ocks blodcirkulationen till moderkakan vilket r gynnsamt fr barnet Du fr lttare den hr typen av sammandragningar om du varit extra aktiv, nr du trnat eller efter samlag. Det r inte farligt fr barnet som ligger vl skyddat inne i livmodern. Du kan fortfarande motionera men lyssna p kroppen och ta ßer vilopauser om sammandragningarna r besvrande. Vecka 24 Datum: ................. Scanna koden och anml dig in i Liberoklubben. Barnets lngd r runt 24 cm och vikten ungefr 700 Se sid. 166 gram. Nu, mer n halvvgs genom graviditeten brjar barnet allt mer likna ett nyftt barn. Allt det behver av vrme, fda och stimulans Þnns inom en omkrets p ett par decimeter i livmodern. Barnet reagerar p allt ßer Dopton vecka 20 sinnesintryck. Det knner, det upplever smak och hr ljud. gonen r fortfarande oftast slutna men det har brjat blinka med gonlocken. Barnets hrsel har utvecklats s att det kan lra knna de rster som pratar eller sjunger i dess nrhet, rster som det vid fdseln redan knner vl. Lungorna r fortfarande omogna men tillverkningen av ett mne som kallas surfactant startar. Det har till uppgift att hlla lungblsorna, alveolerna, i lungorna utspnda s att lungorna inte faller ihop och klibbar samman nr barnet fds och skall fylla sina lungor med luft. Dess rrelsebehov r stort och n s lnge Þnns det gott om plats. Om barnet skulle fdas nu har det chanser att verleva men kommer behva omfattande vrdinsatser p en s.k. neonatalavdelning. Det blir allt mer ptagligt att du snart skall bli mamma. Mnga planerar och frbereder sig mer aktivt fr barnets ankomst. r det en pojke eller en ßicka? libero.se Vilka namn tycker ni om? Hur kommer ert barn att se ut, kommer det att ha hr p huvudet, vem kommer det att likna? r det en lugn eller en aktiv krabat som vxer i din mage? Barnet fyller ut livmodern allt mer. Kanske kan du f tag om en liten fot nr barnet trycker ut den frn insidan? Stryker du med handen lngs barnet p magens utsida kanske det svarar dig genom att stanna upp och komma till ro om det tidigare varit aktivt eller vaket. Sover barnet kanske det svarar genom att rra sig eller ge dig en spark tillbaka. Vecka 25 Datum: ................. Barnet vger cirka 800 gram och r 27 cm lngt frn huvud till stjrt. Barnet har fullt funktionsdugliga hnder och Þngrarna har naglar. Dygnsrytmen r mer tydlig. Barnet har perioder d det r vaket och det sover p mer bestmda tider. Skelettet fortstter att hrdna. En del kvinnor kanske har lttare att 31 Graviditeten ngra dramatiska avvikelser uppt eller nedt. 26 veckor f kramper i vaderna? Kanske blir du ofta kissndig? Nu beror det p att livmoderns tyngd och barnet trycker ner p urinblsan. Gravida kvinnor fr lttare urinvgsinfektion n nr de inte vntar barn. Tillhr du dem som har haft terkommande urinvgsinfektioner br du vara extra uppmrksam p eventuella symptom som sveda och trngningar nr du kissar. Drick rikligt, grna vatten med citron eller tranbr i, fr att frebygga nya besvr. Runt vecka 25 gr de ßesta gravida kvinnor till barnmorskan fr en kontroll. Nu brjar mtningen av livmoderns tillvxt. Med ett mttband mter barnmorskan mttet mellan blygdbenet, symfysen och livmoderns vre kant, fundus. Det s kallade SF-mttet ritas in p en kurva. Normalvrdet ligger ungefr p 23 cm plus eller minus ngra centimeter vid den hr tidpunkten. Det spelar inte s stor roll hur just ditt mtt r. Det viktiga r att mttet fljer sin egen kurva utan 32 Vecka 26 Datum: ................. Barnet r cirka 32 cm lngt och vger ungefr 800-900 gram. Barnet har nu passerat en viktig grns. gonen ppnar och sluter sig. De reagerar sedan en tid tillbaka p ljus och mrker. Genom att rikta ett starkt ljus mot barnet har man kunnat se hur det lyfter hnderna fr att skydda sina gon. Hjrnan utvecklas mycket snabbt, nu fr hjrnbarken sina fror och vindlingar s att alla nervceller skall fr plats. Barnet har mer sammanhngande smnperioder, ibland stmmer de verens med dina egna. Navelstrngen kan ibland vara snodd runt barnet men dess rrelsefrihet pverkas trots det sllan. Navelstrngens korkskruvsliknande utseende gr den i viss mn eftergivlig. Den bestr av en tjock geleaktig substans som effektivt skyddar de tre blodkrlen som leder mellan moderkakan och barnet inne i navelstrngens mitt. Vecka 27 Datum: ................. Barnet r omkring 33 cm lngt och vger runt 1 kg. Dess ansikte har blivit lite rundare. Foten mter 4 cm, lrbenet 5 cm och huvudets diameter r nu 7 cm. Skulle barnet fdas i vecka 27 har det mer n 90% chans att verleva, det har allt som behvs fr ett liv utanfr livmodern. Nr du nu gr in i den sista tredjedelen av din graviditet terstr mognad och tillvxt. Barnet r fortfarande mycket magert d det inte har lagt p sig ngot underhuds- fett nnu. Huden r rd, tunn och tckt med fosterfett. gonen och gonlocken r fullt utvecklade. Barnets hrsel har frÞnats och det uppfattar mer nyanserat rster, musik och pltsligt hga ljud. Vid den hr tiden i graviditeten knner mnga kvinnor av alla mjliga slags besvr. Ryggproblem r vanligt frekommande. Den allt tyngre magen gr att det blir svrare att hlla ryggen rak. Fr att balansera sticker du antagligen ut hakan och svnger mer i korsryggen. Det gr att du ltt blir trtt, bde i nacke och i korsrygg. Tnk p din hllning nr du str upp. Vila genom att ligga ner en stund varje dag och lgg grna en kudde i svanken nr du sitter. Har du ont i ryggen br du vara frsiktig med att lyfta, speciellt tyngre saker. Mste du nd, s tnkt p att bja dina knn och lyfta nra kroppen. mma ryggmuskler brukar m bra av lite skn massage. Vecka 28 Datum: ................. Barnet r cirka 35 cm lngt och vger mer n 1 kg. Barnet vxer och stller allt hgre krav p mammas kropp. Kontakten blir intensivare och knns nrmare. Puffar du ltt p magen kan du ibland f en puff tillbaka. Det kan ocks sparka till som en reaktion p hga ljud, ven om fostervattnet dmpar ngot. Barnet kar i vikt med ungefr 27 gram/dag och det har brjat drmma. Man vet att det har utvecklat sin frmga att minnas. Lungorna mognar fr varje dag och andningsvningarna blir mer frekventa. Frn graviditetens sjunde mnad r Ett erbjudande till dig De följande sidorna är stängda … … eftersom de innehåller reklam. Vi tycker att det ska vara upp till dig om du vill läsa dem. Tips! Sidorna handlar om både dig och ditt barn och här gömmer sig massor av inspirerande råd, fina erbjudanden och användbara gåvor. Mycket nöje – när du öppnar dem … Mamma och barn leker Ett nytt liv växer i din mage! – och det gör kanske listan med frågor också? Carolina Gäbel Barnmorska – ger dig råd och kunskap om graviditeten och barnets första tid i Liberoklubbens mejlutskick. Libero är mest känt för Liberoblöjorna. Men Liberoklubben handlar mest om allt möjligt annat. Vi bildade Liberoklubben för att vi ville dela med oss av all erfarenhet som vi under åren fått från de tusentals gravida och föräldrar vi haft kontakt med. Vi har hunnit lära oss mycket om allt från graviditet och förlossningar till livet med barn. Mejl som är anpassade efter det som händer i din mage I Liberoklubben får du regelbundet mejl som handlar om mycket av det som är viktigt just nu – hur din kropp förändras, fostrets utveckling, kost och vitaminer, läkarundersökningar, besök hos barnmorskan, ditt nya liv och mycket mer! I takt med att magen växer upptar förlossningen en allt större del av dina tankar och därmed en allt större del av dina mejl från Libero. Och när barnet väl har fötts handlar mejlen bl.a. om amning, den nya föräldrarollen, barnets utveckling, sömn och mat. Läs mer och anmäl dig på libero.se – eller scanna koden nedan. Anmäl dig på libero.se Gåvor – vi firar er i Liberoklubben Som medlem får du gåvor, rabatter och gratisprover på blöjor Libero startväska – får ni på de flesta sjukhus när ert barn är fött UP&GO 1-årspaket – vi skickar det gratis till dig med posten Gåvopaketet är fyllt med fina saker till dig och barnet, t.ex. Liberoblöjor, Libero babyvårdsprodukter och leksaker. Innehållet i gåvopaketet kan variera. Paketet på bilden är ett exempel. Poäng som blir till lek I Liberoklubben har du möjlighet att samla poäng varje gång du köper blöjor eller babyvårdsprodukter från Libero. För poängen kan du välja gåvor som är utvalda enligt principen ”utveckling genom lek”. Poängshoppens gåvor och deras värde kan variera. Följ barnets utveckling i mobilen När slår hjärtat sitt första slag? När kan barnet se? När tar barnet sina första, stapplande steg? Med Liberoklubbens app kan du följa graviditeten och ditt barns utveckling – vecka för vecka och månad för månad. Den anpassas efter beräknat förlossningsdatum och passar därför perfekt till ditt barns utveckling. Hämta den gratis i App Store eller Google Play Butik. Sök på Liberoklubben. Den första kisstrålen! Många förlossnings- och BB-avdelningar har valt att använda Liberos blöjor. Det första man sätter på det nyfödda barnet är oftast en blöja. Mycket mer behöver barnet inte ha på sig den allra första tiden, när det ligger hud mot hud med mamma, eller pappa. M M Ö MÄ R K ILJ T Ö MÄ R K ILJ T Skonar naveln Ert barns första blöja är Svanenmärkt Den heter Libero Baby Soft och är speciellt framtagen för nyfödda. Svanenmärkningen ställer höga krav på miljö, hälsa, kvalitet och oberoende kontroller. Libero Baby Soft är extra mjuk mot barnets nya, känsliga hud. Blöjan är utformad så att den inte skaver mot naveln, som behöver få läka ifred de första veckorna. En Liberoblöja innehåller inte lotion, salva eller kräm – vi menar, att det är onödiga tillsatser i blöjor. En hjärtesak När du väljer Libero är du med och tar ställning Vi har ett ansvar gentemot våra barn att lämna över jorden till dem i så bra skick som möjligt. På Libero arbetar vi systematiskt med att minska våra blöjors miljöpåverkan, så att naturen skonas så långt det är möjligt. Det handlar om allt från råvarorna vi använder till hur blöjorna hanteras som avfall. Sedan 1987 har vi minskat utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser för våra vanliga blöjor med 49%. M Känner du skillnad på barnhud och vuxenhud? Kanske är det just nu du faktiskt har tid att lära dig mer om hur man sköter om huden på barnet du väntar. Spädbarnets hud är t.ex. mycket tunnare och mer sårbar. Lär dig mer om skillnaden mellan vuxenhud och barnhud i Liberoklubbens Hudskola. Liberos babyvårdsprodukter innehåller rapsolja och vårdande sockerbetsextrakt. Se hela sortimentet på libero.se eller scanna koden nedan. Våra rekommendationer för de första veckorna Ö MÄ R K ILJ T Vilka produkter behöver du när du är gravid? Det är helt normalt med extra flytningar under graviditeten. Libresse har utvecklat olika typer av trosskydd som är mjuka, formar sig efter kroppen och inte minst låter huden andas – perfekt till exempel när du är gravid. Glöm inte att ta hand om dig själv Både under graviditetens sista månader och efter förlossningen kan det hända att du har lätt urinläckage. Det är normalt, eftersom bäckenbotten har utsatts för en enorm belastning. Du kan träna bäckenbotten genom att göra knipövningar – läs mer om det i Liberoklubben eller längre fram i boken. Visste du ... … att TENA är tunnare än vanliga mensbindor? Innan bäckenbotten är i form igen har många användning av TENA bindor och trosskydd som har utvecklats speciellt för att absorbera urin. Det är stor skillnad på att använda TENA och en vanlig binda vid urinläckage. TENA absorberar mycket snabbare och betydligt mer än en vanlig binda och motverkar samtidigt urinlukt. Ett erbjudande till dig Här slutar de stängda sidorna Vi hoppas att du fick svar på några praktiska frågor om dig och ditt barn. Läs mer på libero.se Ett erbjudande till dig Viktig information till dig som ska bli pappa! Även om det är mamman som upplever graviditeten fysiskt och känner barnet växa har du som blivande pappa alla möjligheter att vara med på resan. Ju mer du engagerar dig i det som rör graviditeten och förlossningen, desto mer lär du dig och desto större betydelse får du. Det kan vara svårt att förhålla sig till partnerns reaktioner och behov, och det är inte ovanligt att blivande pappor känner sig förbisedda. Det är viktigt att prata mycket med varandra och sätta ord på känslorna. Oavsett om det gäller förväntningar, bekymmer eller glädjeämnen. Stötta varandra – ni är två som ska bli föräldrar. På libero.se kan du läsa mer om: • Hur du och din partner kan förbereda er inför barnets ankomst • Vad du kan göra för att hjälpa din partner under förlossningen • Dina reaktioner efter förlossningen • Den första tiden med det nyfödda barnet • Kontakten och anknytningen till barnet Ett erbjudande till dig Graviditeten barnets tillvxt framfr allt beroende av dess frmga att producera insulin. Insulinets uppgift r att gra det mjligt fr kroppens celler att ta upp socker som cirkulerar i blodet efter en mltid. Cellerna utnyttjar sockret som energi, antingen frbrnns det eller lagras. Inget fett behver d brytas ner och p s vis hjlper allts insulinet barnet att lgga p hullet under de sista graviditetsmnaderna. Mnga kvinnor upplever att de nu blir mer knsliga och fr humrsvngningar som de inte knner igen. Det r helt normalt. Situationen du beÞnner dig i r bde knslomssigt vervldigande och fysiskt belastande Ha verseende, skt om dig p bsta stt och bertta fr din partner om dina tankar och knslor. Det r en spnnande tid fr er bda och det r viktigt att ni gr varandra delaktiga i det som sker. Kanske knns det verkligare nu fr dig som snart skall bli pappa/medfrlder? Det r ptagligt att det r ett litet barn som rr sig dr inne och du kan skert knna hur barnet rr sig nr du hller handen mot din kvinnas mage. Vecka 29 Datum: ................. Barnet r runt 37 cm lngt och vger cirka 1,2 kg. Barnet kissar och dricker 0,5 liter fostervatten varje dag. Dess huvud r stort i frhllande till resten av kroppen och det r fortfarande magert utan underhudsfett. n kan det fritt ndra lge och sl kullerbyttor i mammas mage. Det r vanligt att barnet vid den hr tiden sparkar mycket men en del barn r mer stillsamma n andra. Om du r stressad eller upprrd reagerar barnet troligen p de stresshormoner som frigrs och cirkulerar ver till barnet via moderkakan. Prova att lugna barnet genom att ta ngra lugnande andetag och slappna av. Prata lugnande, stryk ver magen och rr dig mjukt s kommer de ßesta barn till ro igen. Precis som efter fdelsen. Det vxande barnet blir allt mer utrymmeskrvande och pressar dina inre organ t sidan. Livmodern trycker nedt mot de stora blodkrlen. En del kvinnor fr synligare, mer markerade blodkrl p benen och i ljumskarna. En del gravida fr derbrck eller hemorrojder. Ngra blir bara mer svullna i benen och i ftterna nr vtska frn de verbelastade blodkrlen trnger ut i vvnaderna. r det besvrligt kan det hjlpa att sitta en stund med benen i hglge. P apoteket Þnns srskilda stdstrumpor att kpa. De underlttar terßdet av blod frn benen. Egna anteckningar Vecka 30 Datum: ................. Nu r lngden runt 38 cm och vikten cirka 1,5 kg. Barnets hjrna utvecklas och vxer. Fr att f plats veckar den ihop sig allt mer och bildar dess karakteristiska vindlingar och ßikar. Barnets lungor r nstan helt utvecklade och det var p andningsrrelser genom att hja och snka brstkorgen. Kanske knner du att barnet hickar? Hos sm ßickor r klitoris frhllandevis stor och tcks nnu inte av blygdlpparna. libero.se 33 Graviditeten Antagligen har ni pbrjat eller kanske redan slutfrt ngon frldrafrberedande kurs. Det r ungefr tv mnader kvar till frlossningen och mtet med ert lilla barn nrmar sig fr varje dag som gr. Mnga kvinnor klagar ver en tilltagande trtthet. Var noga med att ta bra nringsrik mat, att sova ordentligt och se till att du hller koll p ditt blodvrde. Prioritera en stund ute i friska luften varje dag. Inaktivitet och nringsbrist p grund av en felaktig kost leder bara till nnu mer trtthet och krmpor i kroppen. En del kvinnor fr knningar av bckensmrtor. Der r en hormonell pverkan p alla fogar och leder, framfr allt bckenet. Det r helt naturligt och ndamlsenligt eftersom det ger frlossningskanalen strre mjlighet att vidgas ngot vid frlossningen. En del kvinnor upplever det som smrtsamt, de fr svrt att g och blygdbensfogen blir mycket m (se avsnittet om rygg- och bckensmrtor). Det brjar bli tyngre och du kan knna dig knslig och ha ltt fr att grta vilket inte alls r konstigt. Du gr in i den sista delen av graviditeten och det stller stora krav p dig, bde fysiskt och psykiskt. Vecka 31 Datum: ................. Barnet r 39 cm lngt och vger 1,6 kg. Det hnder mycket varje vecka. Barnet brjar lgga p sig underhudsfett och huden r mer rosa n rd. Det har fortfarande ganska stor rrelsefrihet inne i livmodern och har troligen inte lagt sig Vecka 24 Barnets längd: Vecka 28 Barnets längd: Vecka 32 Barnets längd: Vecka 36 Barnets längd: Vecka 40 Barnets längd: 30 cm 35 cm 40 cm 45 cm Ca. 50 cm 34 Graviditeten till rtta n, ven om det Þnns barn som redan nu lgger sig med huvudet ner i bckeningngen, dr frlossningskanalen brjar. Om din graviditet r normal och du r frisk fljer du skert det s kallade basprogrammet hos din barnmorska. D brukar det vara dags fr nnu en kontroll i graviditetsvecka 31. De ßesta kvinnor kan fortstta att arbeta som vanligt en tid till. Har du ett arbete som r extra tungt eller stressigt kan du frn och med nu f beviljat havandeskapspenning p hel- eller deltid. Det gller ocks om ditt arbete innebr anstrngande arbetsstllningar eller om du utstts fr miljgifter eller skadliga gaser. Handlggningstiden kan vara ganska lng s ansk till frskringskassan i god tid. Belastningen p rygg och leder kar fr varje vecka. Om du mste bra matkassar eller ngot annat tungt, frdela vikten mellan bda dina hnder s att du inte snedbelastar. En del kvinnor har vldigt ont av foglossning. Be barnmorskan eller sjukgymnasten om tips p vad du kan gra fr att lindra det onda. Det r inte ovanligt att sammandragningarna kar nu nr magen blir strre. Din kropp frbereder sig lngsamt men skert p att fda. Vecka 32 Datum: ................. Barnet r 40 cm och vger runt 1,7 kg. 32 veckor gammal och inlagringen av underhudsfett fortstter. Barnet skall g upp ungefr tv kilo p de resterande tta veckorna. Det r starkare och kan ge dig rejla kickar. Om barnet sparkar rakt p din urinblsa kan du till och med kissa p dig. Nu kommer den stora magens tid. Du behver mer vila, mat och dryck fr att orka och fr att barnet skall kunna vxa ordentligt. Hjrnan fortstter att utvecklas och vxa. Man vet att barnet vid den hr tiden har aktivitet i hjrnan bde nr det r vaket och nr det sover. Om det betyder att barnet drmmer har man dremot inte kunnat pvisa. P sm pojkar brjar testiklarna nu att g ner i pungen. Beroende p var ni bor i Sverige har ni troligen redan tagit stllning till var ni skall fda. P mnga hll Þnns ßer n ett alternativ. Det Þnns de som vill fda hemma. D r det viktigt att man i mycket god tid fr kontakt med ngon av de barnmorskor och lkare som arbetar med hemfrlossningar. Egna anteckningar Vecka 33 Datum: ................. Barnets vikt r runt 2 kg. Inlagringen av underhudsfett sker med cirka 250 gram/ vecka, musklerna utvecklas ocks. Lanugohren brjar frsvinna, huden sltas ut och r inte lngre s rynkig som tidigare. Dess frmga att reglera temperaturen har mognat. Barnet kan svettas, ngot mycket fr tidigt fdda barn inte kan. Barnets organ r nu frdigutvecklade s nr som p lungor och andningscentrum. Kanske kan du greppa om en liten fot? Barnet kan vid den hr tiden i graviditeten ha lagt sig med huvudet ner i bckeningngen. Brukar ditt barn hicka? fodahemma.org 35 Graviditeten Du kan knna hur hela magen rycker till och hur det upprepar sig. Efter den hr veckan kan barnets rrelsemnster ndra sig ngot som en fljd av att det blir allt trngre inne i livmodern. Livmodern fyller en stor del av din mage och det kan fr mnga vara svrt att f plats med en hel mltid t gngen. t lite och ofta i stllet. Har ni pratat om hur ni vill gra med frldraledigheten? Som gravid kan du ta ut frldraledighet/frldrapenning frn och med den 60:e dagen fre berknad frlossning. De ßesta mr vl av att f en liten tid fr sig sjlva och i lugn och ro f stlla om sig frn ett yrkesverksamt liv till livet som mamma och frlder. Vecka 34 Datum: ................. Barnet vger runt 2,2 kg och foten r 6-7 cm lng. Det Þnns en liter fostervatten i hinnscken. Barnet reagerar p sina frldrars rster. Sugreßexen r tydlig, en del barn suger p tummen. gonens pupiller kan vidgas och dras samman. En del forskare menar att barnet redan nu har en frmga att fokusera blicken. Det skiljer p ljus och mrker och uppfattar drmed dag och natt. Nu r magen s stor att din navel kanske buktar ut i stllet fr in. En del kvinnor har ftt en brun pigmentrand, linea nigra, mitt p magen frn naveln och ner till blygdbenet. Den bleknar efter frlossningen och frsvinner i de ßesta fall helt. Fr mnga kvinnor och mn knns tanken p sex och samlag vldigt avlgset och frmmande med den stora magen. 36 Andra, svl kvinnor som mn, fr en kad lust och njutning nr de r gravida. Pminn er om att sex inte alltid behver innebra samlag och att det Þnns andra stt att ha det sknt tillsammans p. Men samlag kan aldrig skada barnet. Det r heller inte farligt om du efter en orgasm fr sammandragningar eller en lite molande knsla, som diffus mensvrk. Det r vanligt med en del frvrkar vid den hr tiden i graviditeten. Vecka 35 Datum: ................. Barnet vger runt 2,5 kg. Lrbenet r ungefr 6 cm. Huden r tckt av ett tjockt lager fosterfett, vernix, som skyddar huden i fostervattnet. Navelstrngen r nstan 0,5 meter lng. Den r snurrad som en telefonsladd, elastisk och stark. Den allra sista delen av graviditeten nrmar sig. Hos frstfderskan har barnet oftast lagt sig med huvudet Þxerat ner i bckenet. Det kan vara en av anledningarna till att det inte rr sig p samma stt som tidigare. Det har inte lngre samma svngrum. Barnet kar i vikt med mellan 25 och 30 gram/dag och det brjar bli rejlt trngt. Mnga tycker att barnet har mer bestmda perioder, vanligen kvllstid, nr det r som livligast. Du kan knna dig trtt och ha ont i bde rygg och bcken. Magen brjar bli stor och tung. Det r inte s konstigt om du knner dig obekvm. Kanske oroar du dig fr att du gtt upp mycket i vikt. Det r inte s konstigt och det mesta r vtska som frsvinner av sig sjlv efter att du ftt. Sluta inte ta eller frsk hlla fodahemma.org igen. Du och ditt barn behver mycket nring s hr i slutet av graviditeten. Antagligen tnker du mycket p frlossningen. Hur skall det bli? Kommer jag att klara frlossningssmrtan? Frgor och tankar avlser varandra. Skriv grna ner dem, prata bde med din partner och med barnmorskan. De allra ßesta kvinnor brukar komma till en punkt nr man knner sig redo. Frbered er s gott ni kan och ta reda p s mycket som mjligt. Kunskap lugnar och ger strre trygghet. En trygg mamma fder lttare och genom att vara avspnd och fokuserad kan smrtupplevelsen i viss mn lindras. Vecka 36 Datum: ................. Barnet r cirka 45 cm lngt och vger mellan 2,5 och 2,7 kg. Barnets sugmuskler har blivit starkare och det har blivit rundare i hela ansiktet. En frdig individ gr sig redo att fdas. Nu r det bara slutspurten, den sista mnaden, kvar men redan nu gr det bra att fdas till ett liv utanfr livmodern. Barnet har trngt ner djupare i bckenet, magen har sjunkit och pltsligt blir det lttare att andas. Barnet lgger p sig ytterligare 1 kg under den sista mnaden. Belastningen p rygg och bcken kar, det r pfrestande fr ledband och muskler. Vid den hr tiden r det vanligt att man kan knna sig bde lite nedstmd och irriterad. Det r pfrestande att vara stor och tung och allt gr lngsammare n det brukar gra. Du blir andfdd fr minsta lilla och svettas mer n vanligt. Om du knner dig rastls och orolig s r det helt normalt. Graviditeten Egna anteckningar Barnmorskan mter livmoderns storlek Ð SF-mtt Mnga kvinnor sover oroligare, har mer halsbrnna och springer och kissar stup i kvarten, ven nattetid. Du brjar lngta efter att fda, och att f se och hlla om ditt barn p riktigt. Antagligen fantiserar ni mycket kring barnet som snart skall fdas och ni tnker kanske ocks p det stora ansvar som vntar er. Vecka 37 Datum: ................. Barnet vger cirka 2,8-3 kg. Nu r barnet fullgnget och redo att fdas. Frlossningen kan starta nr som helst, men mnga kvinnor fr vnta ytterligare ngra veckor innan det r dags. Barnet kar sin vikt med 200-250 gram/vecka och har mer n en liter fostervatten runt sig. Koordinationen r s utvecklad att barnet har frmga att gripa tag om saker med handens Þngrar. Den trnar infr ett liv utanfr livmodern genom att dra in och trycka ut fostervatten ur sina lungor. Den lagrar ocks nring som behvs fr att klara en anstrngande frlossning. De allra ßesta barn ligger med huvudet nedt, endast ett ftal ligger med stjrten frst. Om s r fallet erbjuds man vid den hr tiden ett frsk att vnda barnet. Du gr troligen p nnu en graviditetskontroll. r det ngot som fortfarande oroar dig infr frlossningen s prata med din barnmorska. ven om du skrivit ett brev med dina nskeml kring frlossningen r det vanligt att man ocks noterar vad du vill i journalen. Denna kommer personalen p frlossningsavdelningen senare att ta del av. De ßesta kvinnor knner av allt kraftigare sammandragningar i livmodern. Det r inte farligt utan en pminnelse om att snart startar frlossningen och mtet med barnet nrmar sig. Kanske har du slutat arbeta och inlett dina frsta veckor som frldraledig. Du kommer att m bra av att f r dig sjlv och att slppa arbetet helt. Du behver ocks lite tid att frbe- libero.se 37 Graviditeten reda fr barnets ankomst och gra de sista frberedelserna infr frlossningen och den stora omstllningen till att bli mamma. Nu kan du vila nr du behver det. t som tidigare bra mat, grna med extra kolhydrater s har du lite mer ork om frlossningen skulle starta. Vecka 38 Datum: ................. Vikten r oftast mer n 3 kg. Barnet rknas som fullgnget och mnga fder i den hr veckan. Det r barnet sjlv som bestmmer nr det r dags att fdas. Forskning visar att 3 Þnns programmerad i arvsanlaget. Det r nedrvt frn dig och din partner och har bestmts efter vad som r en normal graviditetslngd i just ert fall. Har du inte packat din vska som ska med till frlossningen r det hg tid att du gr det. Lt den st redo s att du inte behver tnka p om du ftt med dig allt nr frlossningen vl startar. Det r mycket barn i magen och moderkakan r mellan 20 och 25 cm i diameter. Den vger ungefr 0,5 kg och det r av stor betydelse att den fungerar fullt ut. Du kan knna hur barnet trycker och pressar nedt mot underlivet. Mnga barn sjunker nnu djupare ner. Ditt bcken r ngot vidgat och barnets skallben har frmgan att omforma sig fr att passa in i frlossningskanalen. Det kan vara svrt att hitta bekvma stllningar att sitta och ligga i. Magen r hela tiden Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka Barnmorskan undersker hur barnet ligger 38 36 40 32 28 24 20 12 i vgen. Du vntar p det frsta riktiga tecknet p att frlossningen startar. Vecka 39 Datum: ................. Det r brjar bli riktigt trngt i magen och barnet vxer och samlar energi infr kommande fdsel. Sover du oroligt och vaknar ofta? Vila under dagen. Tnk tanken att det r en frberedelse fr kommande amningsperiod dr du kommer att nattamma ßera gnger den frsta tiden. Du trffar din barnmorska varje vecka. Hon kontrollerar noga barnets lge och hur det sjunker ner i bckenet. Din kropp r snart redo att fda, livmoderhalsen mjukas upp och du vet vid det hr laget hur en frlossning kan starta. Mnga kvinnor upplever att de inte riktigt knner igen sig under de hr sista veckorna. Det r helt normalt om du knner dig labil och svnger mer i humret. Kanske r du mer intvnd, blir lttare irriterad och upplever att du inte fr ngonting alls gjort. Andra fr en pltslig ny energi och en lust att stda. Det r inte ovanligt att hggravida kvinnor stter i gng med storstdning av huset, med ett storbak eller med att laga massor av mat infr kommande behov. Antagligen r det en drift vi br med oss. Vi ÒboarÓ och ser om vrt hem som ett led i frberedelserna infr barnets ankomst. Vecka 40 Datum: ................. Nu r barnet ungefr 50 cm lngt och vger 3,5-4 kg. Barnet fyller ut hela din mage. Allt r klart. Frlossningen Graviditeten Egna anteckningar Tre gravida kvinnors magar nrmar sig, kanske har du redan ftt? Frvrkarna pverkar livmoderhalsen att mjukas upp och kortas av. nd r det inte konstigt om du fr vnta ytterligare en vecka eller tv p ditt barn. Glm inte att det r helt normalt att passera utsatt datum fr frlossningen. Det allra bsta fr bde dig och barnet r att kroppen hinner mogna fullt ut innan de frsta vrkarna kommer. Livmodertappen skall mjukas upp och dina bckenfogar hinner ocks mjukna lite till. 92% av alla barn som fds i Sverige gr det mellan vecka 37 och 42. Cirka 4% fds fre vecka 38. ven om det kan knnas hopplst tungt att passera sitt frlossningsdatum kan det vara en trst att veta att 90% av allt kvinnor som passerar vecka 40 har ftt sitt barn innan vecka 42 r ver. Nr frlossningen vl startar kommer du att frbruka ungefr 500 kalorier i timmen. Det kan vara nstan som ett maratonlopp att fda barn och det r en bra tanke att du skall frbereda dig fr ett sdant. Vila mycket, t bra och lagra kolhydrater s kommer du att orka bttre. Frbered dig vl och kom ihg att din kropp r skapt fr att fda. Mt den frsta vrken med mod, tillit och fokusera p din uppgift. Du har ngot stort och fantastiskt att se fram emot. Att fda r en sak, men det r frst eftert, nr barnet ntligen Þnns hos er, som det riktigt stora ventyret brjar. Nu r ni frldrar. Lycka till. Kllor: ÒEtt barn blir tillÓ Lennart Nilsson och Lars Hamberger Bonniers frlag 2006 ÒMammapraktikaÓ av Leni Sderberg, B Wahlstrms frlag 2003 libero.se 39 Graviditeten 40 Graviditeten Att vänta barn och graviditetsförändringar Att vnta barn innebr fr de ßesta en tid av bde fysiska, psykiska och sociala frndringar. Det r fr alla en period av stor omstllning. vervldigande lyckoknslor blandas med srbarhet och ibland negativa tankar. Redan tidigt i graviditeten tnker du skert p vilket ansvar det kommer att fra med sig. Vill jag verkligen ha ett barn och hur kommer jag att bli som frlder? Olika knslor bubblar fram oavsett om graviditeten r planerad eller inte och kommer vanligen vldigt snart efter att du ftt det positiva beskedet. Känslor och tankar Frberedelsetiden r lng innan det r dags fr frlossning och frldraskap. Nr det r dags att fda har tankar och knslor fr de ßesta hunnit mogna och du kommer att vara redo. Som vl r har du nio mnader p dig. En graviditet kan upplevas p s mnga olika stt. Frsk att knna efter vad som r bra fr dig. Nr mamman mr bra mr som regel barnet ocks bra. F inte skuldknslor om du inte kan tnka positivt hela tiden, det r fullt normalt. De ßesta gravida kan bertta om sina romantiska drmmar kring det vntade barnet. Dessa ljuva och lyckliga stunder kan tvrt ersttas med ngest och mardrmmar om att barnet skall vara skadat, sjukt, missbildat eller fdas med en CP-skada. Det r normalt att oroa sig. Tnk p att frvntningar och rdsla fr komplikationer r ocks ett uttryck fr omsorg och brjan p anknytning och krlek till barnet. Kanske brjar du fundera ver din egen barndom och hur dina frldrar var nr du vxte upp. Det r en viktig del av frberedelsen till det egna frldraskapet. Bde lyckliga och smrtsamma minnen kommer upp till ytan. Vi fr alla ett starkt behov av att f frstelse och att knna std frn dem som r vrt ursprung och tillhrighet nr vi sjlva skall g in i rollen som frlder. Av olika skl kan det ibland knnas s stort och komplicerat att man behver std fr att kunna komma vidare. Det kan hjlpa att ngon annan stter ord p ens tankar, s vga tala med andra som Þnns runt omkring dig. Det Þnns ocks professionell hjlp att f. Mdra- och barnhlsovrden har vanligtvis kurator och psykolog knuten till verksamheten. Din mage Mnga gravida blir klappade p magen av vlmenande familjemedlemmar, vnner och kollegor. Kanske upplever du att din mage blir allas egendom. En del gravida tycker om uppmrksamheten och delar grna med sig. Somliga bryr sig inte om det alls. Men det Þnns kvinnor som inte alls uppskattar att bli klappad p och kommenterad vart de n vnder sig. Omgivningen menar vl men frstr skert om du p ett vnligt stt sger ifrn. Myt En spetsig mage som pekar rakt ut r ett tecken p att barnet r en pojke. r du rundare om magen och blir bredare ver hfterna vntar du en ßicka. Sant eller falskt? Frr i tiden hvdade man det. Faktum r att gravida br sina barn p olika stt. Det kan variera frn graviditet till graviditet och frn kvinna till kvinna. Barnets kn kan inte pverka hur magen ser ut. Trötthet Mnga kvinnor knner en uttalad trtthet den frsta tiden. Att vara gravid tar kraft och energi. Se till att sova mer nr du knner att du behver det. Srskilt svrt brukar det vara att hlla sig uppe sent p kvllen. Det r inte ovanligt att man sover 12 timmar/natt i brjan. Illamående/kräkningar De frsta tre mnaderna r det mycket vanligt att knna illamende under olika delar av dygnet. Det r ltt att ta till sockerrika produkter fr att snabbt dmpa obehaget. Men det hjlper bttre att ta sm och tta mltider med lngsammare kolhydrater som hller blodsockernivn p en jmnare niv. Sdan mat kan vara grovt brd, msli, frukt, grnsaker, potatis, fullkornsris- och pasta. Undvik alltfr fet mat och drick rikligt med vatten. Kall mat gr oftast bttre att ta, troligen fr att den inte har s ptrngande lukt. Bli inte frvnad om du pltsligt fr lust att 41 Graviditeten ta mycket av det som du tidigare inte brukade uppskatta alls. Det kan ocks hnda att du fr avsmak fr det du i vanliga fall tycker om, ett vanligt exempel r kaffe. Det Þnns en del knep fr att hva illamendet. Ta det lugnt p morgonen och t ngot innan du stiger upp. Akupunktur, receptfria ksjuketabletter eller ett s kallat ksjukeband kan ocks dmpa illamendet. Fortstter illamendet efter de frsta tre mnaderna eller om du har stora besvr med krkningar s tala med din barnmorska. Det vxande barnet klarar pfrestningen men den blivande mamman kan bli bde fysiskt och psykiskt uttrttad. Ibland r det ndvndigt med medicinering. Om du krks r det viktigt att du r uppmrksam p att du fr behlla tillrckligt med vtska. Drick ofta och var observant p att du kissar ßera gnger om dagen. Humörsvängningar Att vnta sitt frsta barn innebr att du gr mot en helt ny fas i livet. Du skall bli mamma. En spnnande men oviss tid fljer. Det vcker naturligtvis mnga nya tankar till liv och knslomssigt kan det vara en berg och dalbana. Att vara gravid innebr ocks stora fysiska frndringar. Mnga kvinnor reagerar p den nya situationen med en kad knslighet. I brjan, speciellt innan du ftt ngon mage eller upplever barnet dr inne, kan det knnas extra svrt att frst och ta till sig vad som nu skall ske och hur framtiden kommer att te sig. 42 Det r allts naturligt och normalt att knna sig lite nedstmd vissa dagar. Oroa dig inte. Samtidigt kan du ha andra dagar nr du r s lyckligt uppfylld av din graviditet att du inte kan koncentrera dig p ngot annat. Det hr r en period d omgivningen behver vara extra frstende. Myter kring bröst och amning Mnga myter kan bidra till att skapa oskerhet. De kring amning r ßera: ¥ Min mor kunde inte amma s det kan jag nog inte heller ¥ Min mamma ammade bara i 4 veckor s jag rknar inte med att jag kan amma lngre ¥ Brstmjlk rcker inte som mat till barnet Ömma bröst Redan under de frsta graviditetsveckorna brjar brstkrtlarna utvecklas fr att kunna producera mjlk. De blir strre, spnner och mmar. Brstvrtan och vrtgrden kar i storlek och blir mrkare till frgen. Fr de ßesta avtar mheten efter de frsta tre mnaderna. Det r bra om du anvnder en stadig bh redan under graviditeten d de hormonella frndringarna av brsten som pverkar elasticiteten startar tidigt. I senare delen av graviditeten kan ofta lite mjlk pressas fram och det kan ocks lcka mjlk, srskilt nattetid. Men den riktiga mjlkproduktionen startar frst d barnet r ftt. Brstens storlek har ingen som helst betydelse fr mjlkproduktionen. Ont i magen Det r relativt vanligt att gravida kvinnor kan ha lite ont i magen under de frsta mnaderna. Det vore nstan konstigt om man inte knde ngonting nr magen vxer och strcker p sig. Oftast upplevs det som en vag och molande vrk, ungefr som mensont. Du kan knna den bde nedtill i magen och bak i ryggen. Det kan ocks hugga till i ljumskarna eller knnas som hll. Det beror p att den vxande livmodern drar i ledbandens fsten i bckenet s att det uppstr en ligamentsmrta. Det kan ocks bero p en begynnande foglossning (bckenuppluckring)/bckenuppluckring. Under senare delen av graviditeten beskriver mnga att de har en m punkt ngonstans p magen. Troligen r det fr att barnet har tryckt lnge p en punkt. Det kan ocks vara ofarliga knningar frn muskler eller ligament. Vanligen slpper det efter en tid och r ingenting att oroa sig fr. Kontakta alltid din barnmorska om du r orolig. Trängningar att kissa Behver du g och kissa ofta? Det r vldigt vanligt och r vrst i brjan och mot slutet av graviditeten. Under den frsta tredjedelen av graviditeten beror det p att livmodern fortfarande ligger lngt ner i magen dr den kar i storlek och trycker p urinblsan. Under den senare delen av graviditeten kan besvren ter- Graviditeten komma och anses d bero p att barnets tyngd trycker mot urinblsan. Vid mdravrdskontrollerna fr du lmna urinprov, bland annat fr att man skall kunna utesluta en urinvgsinfektion. Det r extra viktigt om du tidigare haft sdana besvr. Under graviditeten blir urinvgarna och njurbckenet mer vidgat. Dessutom gr den kade genombldningen och trycket frn den vxande livmodern att kvinnan fr svrare att tmma urinblsan ordentligt. Det blir drfr lttare fr bakterier att f fste och sprida sig uppt. En blskatarr sprider sig sedan ltt vidare upp till njurarna. Ofrivilligt urinlckage kan ocks intrffa. Kniptrningar r viktigt att komma igng med redan under graviditeten. Rdgr med din barnmorska om du r osker p om du gr rtt. Förstoppning Det r mycket vanligt att magen blir trgare under graviditeten. Det motverkas bst genom motion, Þberrik mat och rikligt med vatten. Exempel p mat som innehller mycket Þbrer r fullkornsbrd och pasta, rris, rotsaker (mortter, vitkl m.m.) grnsaker och frukt. t grna messmr, linfrn, katrinplommon, Þkon och annan torkad frukt. Det r srskilt viktigt att tnka p nr du ter jrntillskott, vilket inte allt fr sllan kan bidra till hrd mage. Åderbråck/hemorrojder Nr du r gravid kar risken fr att du skall drabbas av derbrck. Frmsta orsak r det kade trycket frn den vxande livmodern och ett frsmrat terßde av blod frn benen upp mot hjrtat i kombination med en strre blodvolym. rftlighet spelar ocks stor roll liksom vervikt och stende arbete. Med derbrck menas att bloddrorna p benen, ibland i underlivet och vid ndtarmen (hemorrojder) vidgas och kan orsaka klda, svullnad och vrk. ven om kvinnan har uttalade besvr under graviditeten brukar det inte vara ett problem vid sjlva frlossningen. Stdstrumpor kan knnas sknt att anvnda och r en effektiv tgrd. En stunds promenad och motion mildrar ocks besvren. Se till att du vilar med benen i hglge nr du har mjlighet. Mot hemorrojder Þnns receptfria salvor/ stolpiller. Hemorrojder gr oftast tillbaka helt efter frlossningen men derbrck p benen har en strre bengenhet att stanna kvar. Prata med din lkare om du fr stora problem. men det kan g bttre med hela apelsiner och grapefrukt. Mineralvatten lindrar ofta liksom stmandel och andra ntter. Det Þnns syraneutraliserande tabletter eller lsningar att kpa receptfritt p apoteket. Om du har problem med sura uppsttningar s frsk om det r mjligt att inte lgga dig ner strax efter att du tit och ha grna huvudndan av sngen ngot hgre nr du sover. Karpaltunnelsyndrom Nstan varannan gravid lider av domningar och smrtor i handen, speciellt i slutet av graviditeten. Det beror p att Halsbränna Kommer oftast under den senare delen av graviditeten. Hormonella frndringar fr med sig att den vre magmunnen, mellan matstrupen och magscken, inte alltid sluter helt ttt. Det gr att maginnehll lttare trycks upp mot matstrupen vilket ger en brnnande knsla nr sur magsaft kommer upp i halsen. Ett kat tryck frn det vxande barnet bidrar ocks till effekten. Undvik fet och starkt kryddad mat och t mindre portioner t gngen. Citrusjuicer kan ge halsbrnna En skn stund i soffan 43 Graviditeten Håll och vadkramper Mnga gravida fr pltsliga vadkramper mitt i natten vilket kan vara vldigt obehagligt. Bj upp foten s att du knner att det strcker i muskeln och hll den tryckt mot en vgg eller snggavel tills det slpper. Man vet inte varfr det hr hnder. Det r ocks vanligt med ÓhllÓ i sidan. Det kan komma pltsligt och gr ver om du stannar upp och vilar en liten stund. Akupunktur mot svullnad Svullna ftter medianusnerven kommer i klm pga kad vtskeansamling i kroppens vvnader. Behandling sker med skena och ibland akupunktur. Hos de ßesta frsvinner besvren av sig sjlva efter frlossningen. Det r en hormonpverkan och bleknar efter frlossningen. Du kan grna smrja in magen med en olja eller fet krm, bde fr egen del och fr barnets som fr lite massage inne i magen. Tandvård Alla slemhinnor blir mer blodfyllda under en graviditet. ven tandkttet pverkas och blir knsligare, det kan lttare blda och bli inßammerat. Om slemhinnorna i nsan svullnar leder det ofta till nstppa. D andas mnga mer genom munnen n genom nsan vilket leder till kad muntorrhet. Var drfr extra noga med tandborstningen och tnk p att inte ta stsaker eller smta mellan mltiderna. Gr grna ett extra besk hos tandlkare eller tandhygienist fr att underska din tandhlsa. Pigmentering Gravida fr en kad pigmentering och blir drfr lttare bruna nr de solar. Men du br sola frsiktigt. Det r vanligt att solbrnnan tar ojmnt och du kan f bruna ßckar bde p kroppen och i ansiktet s sola med mtta, ven i solarier. En del av dessa bruna ßckar kvarstannar efter frlossningen ven om de med tiden oftast frsvinner bort helt. Strimmor/strier på magen Mnga kvinnor fr blrda, ibland kliande, strimmor p mage, brst och lr. 44 Ökad blodmängd Din blodmngd kar frn ungefr fyra till sex liter och pulsen stiger frn cirka 70 vid graviditetens brjan till 80-85 mot slutet. Andningsfrekvensen kar ocks. Runt vecka 30 brukar det vara tydligt knnbart srskilt nr du gr i trappor eller r fysiskt aktiv p annat stt. Svullnad Hnder och ftter svullnar ofta under graviditeten. Du samlar p dig mer vtska, alla vvnader blir mer vtskefyllda och blodvolymen kar. Det brukar vara knnbart, speciellt efter en anstrngande dag d verskottet samlas runt underben och ftter. En normal svullnad som den hr brukar frsvinna till nsta morgon eller efter ett par timmars vila med ftterna hgt. Motionera regelbundet, anvnd stdstrumpor om det knns sknt och lgg upp benen hgt s fort du kommer t. Undvik att sitta med hngande ben. Blodbrist I brjan av graviditeten sjunker hemoglobinhalten (blodvrdet) drfr att vtskemngden i blodet kar. Det vxande barnet behver dessutom jrn. Drfr behver gravida kvinnor oftast ett jrntillskott. Det kan variera om och nr man som gravid ska brja med jrntabletter. Diskutera med din barnmorska om vad som gller fr dig. Graviditeten Rygg- och bäckensmärtor Nr magen vxer frndras din kroppshllning. Det blir jobbigare fr ryggen att hlla dig upprest och du mrker kanske att du sticker fram hakan nr du str och gr. Bli medveten om din hllning, gr det till en vana att gra gymnastik som strker musklerna i din rygg. Lgg dig ner och vila ibland, att slappna av i ryggmusklerna lindrar obehag, spnningar och smrtor. De ßesta gravida upplever att deras bcken blir knsligare och mer mt. Ngra fr ihllande smrtor. Prova med fljande rd eller be om en remiss till sjukgymnast som kan lra dig hur du p bsta stt avlastar ditt bcken och dina leder. Under graviditeten luckras ledbanden i bckenet upp under pverkan av hormonet relaxin. Det r naturens stt att frm bckenet att vidgas ngot och anpassa sig till barnet under frlossningen. Det kallas ibland, ngot missvisande, fr foglossning. Bckenuppluckring, beskriver mer korrekt vad det r frgan om. Det r lngt ifrn alla gravida kvinnor som fr ont men det stller strre krav p att de omkringliggande musklerna har styrka nog att Óhlla ihop digÓ. Resultatet blir att dina leder och ledband ltt blir veranstrngda. Det r viktigt att du behller en god hllning, frsk att variera mellan att g, st och sitta. Om du fr ont, s frsk att vila s mycket du kan. Undvik att hnga i bckenlederna, som att st med hela vikten p det ena benet och undvik att snedbelasta nr du gr. Anvnd bekvma skor. Det kan knnas sknt att dra t en sjal eller ett blte runt hfterna. Vill du prova ett mer avancerat blte, ett s kalllat SI-blte, kan du frga din barnmorska eller sjukgymnast. Bltet hjlper till att hlla ihop bckenet och kan gra att du kan g lngre strckor innan du fr ont. Om du kontaktar eller fr remiss till en sjukgymnast, kan du f instruktioner p speciÞka vningar som kar styrkan i musklerna som Òhller ihopÓ bckenet. Akupunktur kan vara effektivt som smrtlindring och mnga kvinnor tycker att vrme och massage av de spnda musklerna lindrar. Kyla kan ocks lindra. Mnga kvinnor med bckensmrta tycker att det gr bra att cykla och att g med stavar kan ocks vara ett alternativ som fungerar. Bckensmrta brukar frsvinna snabbt efter frlossningen. Det r bara ett ftal kvinnor som har kvar besvren ßera mnader efter frlossningen. Egna anteckningar Vila nr du har tid och ro 45 Graviditeten Om du skulle vara en av dem skall du ta kontakt med en sjukgymnast fr att f hjlp att trna upp musklerna. Sammandragningar Livmodern r en muskel som trnar sig infr frlossningen genom att den drar sig samman ibland. Det r normalt att magen blir hrd en stund fr att sedan mjukna igen. Dremot r det mycket individuellt hur man upplever dessa sammandragningar. Mnga kvinnor knner av dem i tidig graviditet, de kan debutera redan kring vecka 13. Ngra knner av dem genom hela graviditeten och andra frst mot slutet. Ibland kan de komma ttt och knnas obehagliga. Ofta blir det vrre mot slutet av dagen eller om du r stressad. Det r ocks vanligt att knna mer vid frstoppning eller efter orgasm. Det brukar inte vara farligt men det kan vara en signal att du skall ta det lite lugnare bde p jobbet och hemma. En urinvgsinfektion kan ibland vara orsaken till fr tidiga sammandragningar. Drfr r det alltid viktigt att lmna ett urinprov om du fr terkommande besvr. Prata med din barnmorska eller lkare om du har svrt att skilja mellan normala och onormala sammandragningar. Om de blir mer regelbundna eller om du samtidigt brjar blda br du ta omedelbar kontakt med sjukvrden. Klåda I den senare delen av graviditeten kan en intensiv klda p mage, handßator och 46 fotsulor uppkomma. Graviditetsklda kan orsakas av en leverpverkan och ger i sllsynta fall upphov till gulsot. Bde klda och gulfrgning frsvinner efter frlossningen. Det Þnns ocks andra mer sllsynta orsaker till graviditetsklda. Det hnder ocks att den vxande magen kliar, speciellt om huden blir torr. Att smrja med fet krm eller olja kan lindra. ven kylliniment (Þnns p apoteket) kan vara vrt att prva. Uttalad klda hos en gravid kvinna skall alltid bedmas av en specialistlkare. Flytningar Alla gravida fr mer ßytningar. Det r naturens stt att hlla miljn i slidan s ren som mjligt fram till dess att barnet skall fdas. Man kan knna av det mer av naturliga skl, eftersom slemhinnorna i slidan blir mer vtskefyllda under graviditeten. Det beror p att vvnaderna skall kunna tnja sig s smidigt och bra som mjligt nr det r dags fr frlossning. En frisk ßytning r transparent, vit eller svagt gulvit och luktar milt syrligt. Dlig lukt kan vara ett symptom p obalans i slidans normala bakterießora. Ibland behver det behandlas. Fr du klda r det oftast ett tecken p en svampinfektion. Det r lttare att f under en graviditet n annars eftersom svampsporer trivs mycket bra i den frndring som uppstr i slidan. Frga din barnmorska, det Þnns receptfria medel som du kan anvnda nr du r gravid. Har du ett knsligt underliv br du vara extra frsiktig nr tvttar dig. Undvik vanlig tvl. Bara vat- slutarokalinjen.org ten, eventuellt tillsammans med ngon lttßyt och barnolja r bde rengrande och kldstillande. Oro och rädsla Nr man r gravid r det normalt att knna spnning, oro och frvntan. Det r mnga stora frgor som sker svar. Vgar jag fda barn? Kommer jag att klara av att vara mamma/pappa, kommer mitt barn att vara friskt? Hur kommer vr parrelation att pverkas? Somliga har med sig en oro frn tiden innan de blev gravida, andra blir mer och mer oroliga under resans gng. Vga bertta om hur du knner. Det bsta du kan gra r att prata om din oro, grna med en terkommande samtalspartner. Ta kontakt med din barnmorska s hjlper hon dig vidare. Tobaksbruk Lt graviditeten bli en anledning fr alla i familjen att sluta rka. Rkning innebr stora risker d man utstter bde sig sjlv och ett vxande barn fr mycket skadliga mnen. Det lilla barnet fr dessutom i sig samma mngder nikotin och kolmonoxid som du som vuxen fr. Nr du som blivande mamma rker tas alla de skadliga mnena upp och frs ut i blodet och nr barnet via moderkakan och navelstrngen. Det giftiga mnet kolmonoxid trnger undan syret som normalt skall fsta p blodkropparna. Barnet syrestts allts smre. Frutom att barnet fr i sig hgre koncentration av de skadliga mnena n vad den rkande Graviditeten mamman fr, s stannar kolmonoxiden dessutom kvar mycket lngre hos barnet. Nikotin, som Þnns i bde snus och cigaretter pverkar blodkrlen i navelstrng och moderkaka att dra ihop sig. Det leder till att genombldningen och drmed transporten av bde syre och nring till barnet blir frsmrad. Drfr blir barn till rkande mammor ofta bde mindre och mtligare n de annars skulle vara. Nikotinet gr ven ver i brstmjlken och pverkar barnet negativt. Barn som har ngon frlder som rker fr oftare allergiska besvr och mer lngdragna infektioner. Rkning medfr ocks att risken fr pltslig spdbarnsdd kar. P mnga hll i landet Þnns mjligheter till hjlp fr att sluta rka. Frga din barnmorska eller lkare om du inte klarar att sluta p egen hand. De ßesta gravida vill sluta och sliter med dligt samvete. Prata om det och se till att din partner motiveras att sluta. P s stt kar chanserna att rkstoppet blir permanent och inte bara fr en kort tid nr barnet ligger i magen. Alkohol Det ofdda barnet r mycket knsligare fr alkohol n en vuxen. ven om moderkakan fungerar som en barrir fr att frhindra att skadliga mnen frn mammans blod passerar ver till barnet, stoppas inte allt som r farligt. Alkohol tränger igenom moderkaksbarriären. Koncentrationen i barnets blod blir alltså densamma som i mammans blod Man vet att alkohol kan ge skador p ofdda barn. Var grnsen gr fr skadligt drickande vet man dremot inte, drfr br ingen alkohol alls intas under graviditet. Alkohol pverkar bland annat barnets tillvxt och hjrnans celler negativt. Eftersom det lilla barnets lever r mycket omogen och har svrt att bryta ner alkoholen innebr det att barnet utstts fr alkoholruset under lngre tid n kvinnan. Att ha druckit alkohol enstaka gnger innan man frstr att man r gravid, innebr sannolikt ingen risk fr barnet. man inte sjlv bra s gr oftast inte det vxande barnet det heller. Tala alltid om fr din lkare eller apotekspersonalen att du r gravid s kan de hjlpa dig att vlja det bsta alternativet. Det gller ocks vid val av naturlkemedel. Har du mjlighet br du konsulterar din lkare i god tid infr graviditeten om du medicinerar regelbundet. Sluta aldrig med en medicin som r viktig fr dig utan att frst rdgra med din lkare. Läkemedel Nr du r gravid eller ammar r det viktigt att du alltid berttar det nr du har kontakt med lkare eller behver medicin. Nstan alla lkemedel passerar ver till moderkakan och kan pverka barnet men lngt ifrn alla r skadliga. Det r ibland ndvndigt att anvnda medicin fr att ta hand om sin egen hlsa. Mr Tveka aldrig att frga din barnmorska om rd alkoholkommitten.se 47 Graviditeten Tvillingar Tvillingar En graviditet kan innebra att det Þnns mer n ett barn i livmodern. Det vanligaste r d att man vntar tvillingar. Det r naturligtvis extra omtumlande att f beskedet att man vntar mer n ett barn.Det kan ocks knnas bekymmersamt. Finns det tvillingar i slkten kanske det inte knns lika frmmande. Helt naturligt s behver det blivande frldraparet lite mer tid och std fr att frbereda sig p att bli frldrar till tv p en gng. Det Þnns ibland speciella frldragrupper, bde fre och efter frlossningen som riktar sig till er som vntar tvillingar. Rdgr med er barnmorska. Att vnta tvillingar r trots allt relativt ovanligt. Under en period sg man en kning av frekomsten vilket berodde p att behandlingarna vid barnlshet blev s vanliga och effektiva. P senare 48 Ultraljud vecka 21 tid har man anpassat och frÞnat dessa behandlingsmetoder och drmed ser man nu ter en minskning i antalet tvillinggraviditeter i Sverige. Kvinnor som r lite ldre har ocks en strre bengenhet att f tvillingar. Det fds ungefr 1500 tvillingpar/r i Sverige. Graviditetssymptom som illamende och trtthet kan vara extra uttalat nr man vntar tv. Det r naturligtvis bra att tidigt f veta hur mnga barn man br p. Graviditeter med ßera barn blir mer anstrngande och risken fr olika komplikationer kar. Frutom att de normala graviditetsbesvren oftast blir mer uttalade kar ocks risken fr att barnen inte skall vxa s bra eller att de skall vxa olika mycket. Under hela graviditeten fr du drfr g p regelbundna ultraljudskontroller fr att mta tillvxten hos barnen. Dessutom undersks hur barnen ligger i frhllande till varandra. Man undersker tvillingklubben.se om de har var sin moderkaka eller en gemensam och om de vxer i separata hinnsckar eller delar p en. Risken att du skall fda fr tidigt kar. Det r svrt att under graviditeten veta om det r enggs- eller tvggstvillingar. Det senare r betydligt vanligare. Det r vanligt att den blivande tvillingmamman sjukskrivs en tid mot slutet av graviditeten. Om ingen komplikation tillstter kan de ßesta fda p vanligt stt men vid avvikande fosterlge eller annan komplikation s grs kejsarsnitt. Runt 50% av alla tvillingar fds med hjlp av kejsarsnitt. Vilket frlossningsstt som blir aktuellt avgrs individuellt. Naturligtvis har du mjlighet till samma smrtlindring som vid alla andra frlossningar. Om det blir ndvndigt med vrd p neonatalavdelning s lggs barnen in tillsammans. D r givetvis ni frldrar med och tar hand om era barn s mycket ni vill och kan. Graviditeten Komplicerad graviditet Missfall Oavsett orsak och graviditetslngd r missfall en svr upplevelse fr de som drabbas. Bde fysiskt och psykiskt. Det upplevs som att mista ett nskat barn. Kanske anklagar kvinnan sig sjlv fr ngot hon gjorde eller borde ha gjort. Det kan vara svrt fr omgivningen att frst smrtan och att det tar sin tid att bearbeta sorgen. Det r hgst individuellt hur man upplever frlusten. Det r bra att eftert prata med personalen p sjukhuset. Beroende p hur lngt in i graviditeten missfallet intrffar, kan ocks frgan om att f se barnet bli aktuell. En del avstr men de ßesta som gr det och som p s stt fr en mjlighet att ta farvl r oftast eftert vldigt tacksamma ver det. Det r vldigt olika hur snart inp ett missfall man orkar med att frska bli gravid p nytt. Ngra vill prova igen direkt, andra behver lite mer tid. Var omtnksamma mot varandra och lt det f ta den tid som ni behver. Omkring en fjrdedel av alla bekrftade graviditeter slutar med missfall. De allra ßesta sker fre utgngen av tolfte graviditetsveckan. Dessa ses vanligtvis som en naturlig avslutning p en graviditet dr ngot gtt fel under den frsta viktiga fosterutvecklingsperioden. Efter missfallet tar det drygt en mnad innan mensen terkommer. Du kan bli gravid igen nr du vill. Ett missfall innebr vanligtvis ingen risk fr att det skall hnda igen nsta gng. En liten grupp kvinnor kan drabbas av upprepade missfall. Detta br utredas hos specialistlkare. Hotande förtidsbörd Om ett barn fds mer n 21 dagar fre berknad tid s kallas det fr prematur (fr tidig) frlossning. Nr 23 graviditetsveckor har gtt Þnns det en chans att barnet kan verleva om det skulle fdas. Man vet inte alltid orsakerna till fr tidig fdsel men ngra anledningar r infektion i fosterhinnorna, havandeskapsfrgiftning, tvillingar/trillingar eller ngon medicinsk komplikation. Fr tidig och ovntad fdsel r en omtumlande hndelse. Som frldrar har man inte hunnit frbereda sig. har inte hunnit frbereda sig. Bilden av det vntade och efterlngtade barnet verensstmmer inte med det barn som faktiskt fds. Det kan knnas konßiktfyllt och tar ofta sin tid att bearbeta. Dessutom r oron stor att det omogna barnet skall m dligt och f problem med omstllningen till livet utanfr livmodern. Misstnker man att ert barn kanske kommer att fdas fr tidigt s r det bra om ni i frvg frbereder er vl i den mn det gr. Du fr komma till en lkare fr bedmning, likas om det Þnns misstanke p vattenavgng eller om det har kommit en frsk bldning. D undersker man om livmodertappen r pverkad och om den har brjat ppna sig. Man kontrollerar ocks att barnet mr bra. Sedan fr man ta stllning till vad som r lmpligt fr mor och barn. Ibland rekommenderas sjukskrivning och vila, ibland behvs sjukhusvrd. Om man misstnker att barnet kommer fdas fr tidigt brukar man erbjudas ett besk p neonatalavdelningen samt ett samtal med personalen dr. Nr vervakning och behandling p sjukhus r ndvndig frsker man nd alltid p bsta stt mjliggra en nra kontakt mellan barnet och frldrarna. Man efterstrvar att gra miljn runt barnet s naturlig och hemlik som mjligt. Efter 34 hela graviditetveckor gr man vanligen ingenting fr att frska stoppa frlossningen. Fr du kraftiga eller tta sammandragningar fre 37:e graviditetsveckan, eller bldning eller misstnker fostervattenlckage skall du alltid kontakta frlossningsavdelningen. Högt blodtryck/preeclampsi Om blodtrycket stiger kan det vara ett frsta tecken p det som kallas preeclampsi/havandeskapsfrgiftning. Det r en sjukdom som bara drabbar gravida kvinnor och som gr ver efter att barnet r ftt. Det kan ocks vara normalt att blodtrycket stiger ngot under graviditeten, speciellt under dess senare del. Det r sllsynt med preeclampsi fre vecka 28. Sjukdomen Þnns i mild och svr form. Det frsta tecknet r oftast blodtrycksstegring, drefter kommer ggvita i urinen. Det r inte alla kvinnor som knner sig sjuka. Symptom p preeclampsi kan vara huvudvrk, illamende, gonßimmer och/eller vrk i mellangrdet. 49 Graviditeten Om blodtrycket stiger skall kvinnans och barnets utveckling fljas extra noga. Sjukskrivning och vila r de frsta vanligaste tgrderna. Vid behov ger man blodtryckssnkande medicin och sjukhusvrd kan bli ndvndigt. Om sjukdomen utvecklar sig kan ocks barnet pverkas. Blodßdet i navelstrngen och moderkakans funktion kan frsmras, vilket kan leda till att barnet tillvxt pverkas negativt. Drfr r det viktigt att flja tillvxten regelbundet. Svr preeclampsi innebr ofta att frlossningen behver avslutas tidigare n berknat, bde fr mammans och barnets skull. Blödningar Trots en normal utveckling kan bldningar frekomma under hela graviditeten. Sm bldningar under de frsta mnaderna r ganska vanligt och oftast ofarligt men det kan ocks vara ett frsta tecken p ett missfall.Om du drabbas av en rikligare bldning i kombination med smrta, kontakta alltid sjukvrden. Efter tredje mnaden br det inte blda. Om det nd hnder, kan det vara en bldning som kommer frn livmodertappen. Genombldningen i livmoder och livmodertapp kar mycket under graviditeten och blir drfr mer lttbldande. Det r inte ovanligt att bldningar drfr kan uppst efter samlag eller efter att kvinnan varit trg i magen. Om moderkakan fster lngt ner mot modermunnen kan bldningar orsakas av strckningar i den vxande livmodern. Den hr typen av bldningar upphr nr livmodern vxt s 50 mycket att moderkakan vuxit uppt och bort frn den inre modermunnen. Sitter moderkakan dremot s den tcker ytan ver ppningen nedt kan bldningarna fortstta. Hr kan det, om graviditeten r lngt framskriden, bli ndvndigt att planera fr en frlossning med kejsarsnitt fre berknat frlossningsdatum. Det grs fr att undvika stora bldningar i samband med att vrkarbetet startar. Om du brjar blda skall du alltid kontakta din barnmorska eller sjukhuset. Graviditetsdiabetes Under graviditeten ndras mnesomsttningen och insulinbehovet kar. Blodsockret kontrolleras med ett stick i Þngret ungefr fem gnger under en graviditet. En del kvinnor kan f frhjda blodsockervrden och d grs en s kallad glukosbelastning. Det innebr att mamman fr dricka en sockerlsning p fastande mage och sedan kontrolleras blodsockerhalten efter ett par timmar. Om resultatet visar frhjda blodsockervrden kan det fr ßertalet kvinnor rcka med frndringar i kosten, men en del behver behandlas med insulin. Obehandlad graviditetsdiabetes innebr en kad risk fr bde mor och barn. Barnet fr d ofta en fdelsevikt som r mer n 4500 gram i fullgngen tid. Det r vanligare att komplikationer tillstter, bde under graviditeten och under frlossningen. Med god kontroll och behandling minimeras dessa risker. Vanligen tergr sockervrdena till det normala efter frlossningen men ngra kvinnor utvecklar bestende diabetes. En kad knslighet brukar kvarst fr samtliga och vid ny graviditet terkommer vanligen de hga sockervrdena. Riskfaktorer fr att utveckla graviditetsdiabetes r; om kvinnan tidigare haft graviditetsdiabetes eller ftt ett stort barn (>4500 gram) vervikt med en Body Mass Index (BMI) >30 r ocks en riskfaktor. Man noterar ocks om diabetes r vanligt frekommande i kvinnans nrmaste familj. Om du sedan tidigare redan har diabetes skall du kontrolleras med tta lkarbesk under hela graviditeten. Insulinbehovet frndras och doseringen behver anpassas drefter. Barnets utveckling och tillvxt kontrolleras med extra ultraljudsunderskningar. Det r en god id att ven efter frlossningen fortstta med den diabeteskost du tit under graviditeten. Tillväxtavvikelser Under hela graviditeten kontrollerar barnmorskan att livmodern vxer som den skall. Frn vecka 24 mter man barnets tillvxt. Det grs med ett mttband frn mammans blygdben upp till livmoderns hgsta punkt. Vrdet registreras p en kurva och ger bra information om att barnet vxer p ett normalt stt. Avvikelser uppt kan bero p rikligt med fostervatten eller ett stort barn. Avvikelser nedt kan bero p att barnet vxer lngsamt eller har ett fosterlge som gr mtningen osker. Fr att mer exakt kunna bedma tillvxt Graviditeten och fostervattenmngd nr man r osker grs en bedmning med ultraljud. Lngsam tillvxt kan bero p rkning, hgt blodtryck eller sjukdom hos mor eller barn. Om man konstaterar att barnet vxer fr lite ordineras alltid vila och helt rkstopp om mamman fortfarande rker. Drefter undersker man regelbundet barnets tillvxt, hjrtljud och blodßdet i navelstrngens krl. Fortsatta ttare mdravrdskontroller ingr ocks. Vid uttalade tillvxtavvikelser hnder det att frlossningen mste sttas igng tidigare. Övervikt Det Þnns en kad risk fr komplikationer under graviditeten om den gravida kvinnan r verviktig. Vid ett BMI som r mer n 30 (BMI= vikt / lngd x lngd) kar risken fr att du skall drabbas av: ¥ Graviditetsdiabetes ¥ Hgt blodtryck ¥ Blodpropp ¥ Preclampsi ¥ Komplikationer under frlossningen ¥ Kejsarsnitt ¥ Allt fr stor tillvxt av barnet ¥ Fosterdd Drfr r det mycket vrdefullt, bde fr den blivande mamman och fr barnet, om man s tidigt som mjligt kan gra en genomgng av tbeteende, kostvanor och fysisk aktivitet. Det kan vara svrt att bryta ett invant mnster och ndra p sina mat- och motionsvanor. Men en graviditet kan frhoppningsvis motivera dig att orka genomfra en frndring. Man avrder frn bantningskurer nr man r gravid men strvar efter att med goda levnadsvanor och en sund instllning till tande, nd frhindra att vikten kar fr mycket. Ngra kvinnor kan till och med minska i vikt nr de lgger om sina kostvanor. Mr man illa i brjan av graviditeten kan det ocks leda till att man inte gr upp i vikt som man kanske frvntar sig. Under frutsttning att du ter en nringsrik och varierad kost skall du inte oroa dig. Din kropp prioriterar barnet som frst och frmst fr sitt behov av nring tillgodosett. r den blivande mamman verviktig kontrolleras hon oftare n hon annars skulle ha gjort. Fr det mesta gr det inte att flja barnets tillvxt genom mtningar med mttband p mammans mage. Drfr blir vanligtvis antalet ultraljudsunderskningar, fr att uppskatta barnets vikt ßer n de annars skulle ha blivit. Detta r av betydelse, speciellt under graviditetens sista mnader, d verviktiga kvinnor oftare fder strre barn n normalviktiga. Risken fr komplikationer vid frlossningen kar. Tnk ocks p att en alltfr stor viktuppgng under graviditeten kan f stor betydelse fr vikten och hlsan senare i livet. Hos verviktiga kvinnor efterstrvar man ofta en viktuppgng som inte verskrider cirka fem till sju kg. med stigande lder. Trots det r mnga frstfderskor i Sverige ldre n 30 r. Antalet kvinnor som fder sitt frsta barn efter 40 rs lder har frdubblats sedan brjan p 80-talet. Graviditeter hos kvinnor som r ldre n 35 r kan medfra vissa risker ven om frloppet hos de ßesta r helt normalt. Riskerna r bland annat strre att f missfall och barn med kromosomavvikelser. Risken fr att barnet dr i mammans mage r hos 20-ringar 6 av 1000. Hos kvinnor i ldern 40-44 r r risken 11 av 1000. Hos kvinnor ver 45 r, 17 av 1000. Den blivande modern fr i hgre utstrckning allmnna graviditetskomplikationer som hgt blodtryck, diabetes, Ålder och graviditet Genomsnittsldern fr frstfderskor r i dag 29 r. Fruktsamheten avtar Blivande mamma libero.se 51 Graviditeten havandeskapsfrgiftning, blodpropp och andra sjukdomar. Dessutom kar risken fr frlossningskomplikationer. ldre kvinnor fder i strre utstrckning fr tidigt. Vrksvaghet r vanligare och risken r strre att frlossningen mste avslutas med ett kejsarsnitt. Magar kan se vldigt olika ut 52 Medicinsk behandling vid depression Anvndandet av antidepressiva mediciner har blivit allt vanligare. Fem till tta procent av den svenska befolkningen lider av ngon depressions- eller ngestsjukdom. Kvinnor r mer drabbade n mn och de som blir gravida har naturligtvis en del funderingar ver om det r lmpligt att medicinera nr man vntar barn. ven om lkemedlet passerar moderkakan och nr barnet, rder man inte kvinnor som vntar barn att sluta medicinera. Dremot br man alltid konsultera sin lkare och diskutera om man eventuellt br ndra dosering eller byta till en annan sort. Behandlingen har inletts av en speciell orsak och r viktig fr kvinnan. Biverkningarna som kan flja om man avbryter medicineringen r ofta vrre n de som eventuellt kan uppst om den blivande mamman fortstter med medicinen under graviditeten och amningsperioden. Man fr allt strre erfarenhet och kunskap kring antidepressiv behandling vid graviditet och amning. Socialstyrelsen avrder inte frn amning vid samtidig behandling med antidepressiva. Medicinering br ske med uppfljning av kvinnans lkare. Det r ocks viktigt att man under sin graviditet erbjuds mjligheter till kontakt med psykolog eller annan samtalsterapeut. Att f en mjlighet att stta ord p det som r svrt och jobbigt kan verka frebyggande s att kvinnans hlsa inte frvrras nr hon vntar barn. Att f tala om sina problem kan ocks leda till att du som drabbas p sikt hittar en vg till ett liv bort frn din sjukdom, utan mediciner. Efter frlossningen r det viktigt att f prata om sina upplevelser kring graviditeten och frlossningen, speciellt om den varit jobbig. Risken fr att utveckla en frlossningsdepression kan annars ka. Allergi och astma Om du behandlas fr astma r det viktigt att fortstta med medicineringen under graviditeten, men tala tidigt med din lkare. Kanske det r ngot preparat som skall ndras nu nr du r gravid. Om bda frldrarna har allergiska besvr r det bra att redan under graviditeten diskutera vad som kan gras fr att frebygga allergi hos ert vntade barn. Det viktigaste r att bda blivande frldrar slutar rka. Det r av strsta vikt bde under graviditeten och nr barnet r ftt. Att amma sitt barn ger ocks ett visst skydd mot astma, eksem och infektioner. Graviditeten Infektionssjukdomar Infektionssjukdomar som kan påverka graviditeten De ßesta bakterier och virus skadar inte barnet. Vanlig frkylning eller inßuensa (ven maginßuensa) r vanligen inte farligt. Frsk att undvika hg feber under ßera dagar och var extra noga med att f i dig vtska. Vid hg feber kan du ta febernedsttande tabletter med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Frga alltid din barnmorska eller lkare om du r osker. Röda Hund r en sllsynt virussjukdom som kan ge fosterskador om kvinnan smittas i brjan av graviditeten. Det kan leda till skador p hjrna, gon, ron och hjrta eller till missfall. Har du haft sjukdomen eller blivit vaccinerad r du skyddad och kan inte bli infekterad igen. Herpes r en virussjukdom som orsakar blsor och sm sr runt munnen och/eller i slidan och runt blygdlpparna. Sren frsvinner oftast efter en vecka men kan terkomma p samma stlle med korta eller lnga intervaller. Har du tidigare haft herpes brukar det inte vara ngot problem nr du blir gravid. Men fr du blsor mot slutet av graviditeten skall en lkare bedma vad som behver gras. Det Þnns ingen botande behandling men det Þnns lkemedel som kan skynda p utlkningen. Aktiv herpes p knsorga- nen vid frlossningen krver noggrann planering. Fr att undvika direktkontakt mellan barnet och det infekterade omrdet behver man ibland frlsa barnet med ett kejsarsnitt. Detta gller speciellt om herpes debuterar fr frsta gngen sent i graviditeten eller nr det Þnns rikligt med blsor i underlivet vid tidpunkten fr frlossning. HIV/Aids r en virussjukdom som angriper vrt immunfrsvar. Det r en allvarlig sjukdom som sprids via blod och sexuell kontakt. Den ger vanligen inga symptom den frsta tiden men kan leda till utvecklandet av aids, ett mycket allvarligt sjukdomstillstnd. Det Þnns i dag inget botemedel mot en hiv-infektion. Smitta kan fras ver till barnet frn mamman under graviditet. Vet kvinnan i frvg att hon br p hiv-virus eller om det upptcks i tidig graviditet kan man i dag genom behandling nstan helt frhindra smittspridning vidare till barnet. De bsta resultaten fr man genom att den smittade kvinnan fr behandling med s kallade ÓbromsmedicinerÓ under sin graviditet. Drefter sker frlossning med ett kejsarsnitt och sedan behandlas ocks barnet. Kvinnor med hiv fr inte amma*. Risken att barnet smittas blir med dessa tgrder endast 1%. Vid det frsta besket hos barnmorskan erbjuds alla kvinnor ett hiv-test. Toxoplasmos r en sjukdom som orsakas av en parasit och som kan ge feber och muskelvrk under ngra dagar. I sllsynta fall kan infektionen leda till missfall eller fosterskador. Smittan sprids frn vissa husdjur eller rtt ktt. Skaffa helst inte katt nr du r gravid. Har du katt sedan tidigare r det oftast ingen fara men lt ngon annan skta kattldan. Undvik ocks att ta rtt ktt, speciellt frn lamm och gris. Smaka inte heller p r kttfrs, och tvtta hnderna noga efter hanteringen. Sklj ocks grnsaker och frukt ordentligt. Det gr att ta prov fr att diagnostisera en pgende eller genomgngen infektion. Klamydia r en sexuellt verfrbar sjukdom som tyvrr r vanlig och dessutom kar bland yngre mn och kvinnor. Den ger inte alltid symptom, men skall behandlas. Har en gravid kvinna en obehandlad infektion vid frlossningen kan barnet smittas och f en goninfektion och i enstaka fall lunginßammation. Finns det minsta risk att du kan vara smittad med klamydia br du drfr testa dig p barnmorskemottagningen. Provet kan tas genom ett urinprov eller vid en gynekologisk underskning med ett prov frn livmoderhalsen. Behandlingen r antibiotika till dig och din partner i en vecka, drefter Þnns ingen smittorisk fr barnet. * Enligt freskrift frn Socialstyrelsen samt smittskyddslagen medscinet.se/infpreg 53 Graviditeten Syfilis r en sexuellt verfrbar sjukdom som r sllsynt i Sverige men p senare r har en kning noterats. Ett frsta symptom r sr p knsorganet som lker ut efter en tid. Drefter mrker man ingenting men sjukdomen kan spridas med blodet upp till hjrnan. Smitta kan spridas frn mor till barn. P barnmorskemottagningen erbjuds alla ett test fr att utesluta syÞlissmitta. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Gonorré r en ovanlig, sexuellt verfrbar sjukdom som kan orsaka ggledarinßammation. Det vanligaste symptomet r rikligt med gul ßytning frn slidan. Obehandlad infektion hos en gravid kvinna kan orsaka goninfektion hos barnet efter frlossningen. Den behandlas med antibiotika. Hepatit B r en virussjukdom som kan orsaka inßammation i levern och ge smittsam gulsot. Den smittar via blodet och kan verfras frn mor till barn. Sjukdomen r relativt ovanlig hr. Den vanligaste smittvgen r samlag eller via infekterade sprutor som anvnts vid narkotikamissbruk. 54 P mdravrdscentralen tas ett blodprov fr att utesluta hepatit B. Det erbjuds i dag alla gravida. Barnet som fds av en hepatit-B-infekterad mor fr vid fdseln ett vaccin som sedan ges vid tv upprepade tillfllen under det frsta levnadsret. Vaccinationen r sker, ger ett bra skydd och det r mycket ovanligt att ngot barn blir smittat om man fljer de freskrivna rutinerna. Barnet kan ammas ven om mamman har sjukdomen. Det Þnns ven andra typer av hepatit. Rdgr med din barnmorska och lkare om du har funderingar och kanske r orolig efter en utlandsresa. Det sker hela tiden forskning p omrdet, det r drfr bra att ta reda p vilka framsteg som gjorts sedan denna boks tryckning. Tuberkulos Tuberkulos/tbc r en av de mest spridda infektionssjukdomarna i vrlden ven om det r en ovanlig sjukdom hos oss. Den orsakas av en bakterie som vanligen angriper lungorna. Det frmsta symptomet r ger en lngvarig hosta. I dag undersks de kvinnor och barn som anses vara i riskzonen. Det kan vara efter lngre vistelse i lnder dr det Þnns mycket tbc eller efter kontakt med lungsjuka eller ngon familjemedlem som har infpreg.se eller har haft tbc. Tuberkulos behandlas med antibiotika. Tidigare vaccinerades alla barn mot tbc och det frs i dag diskussioner om man skall brja med det igen eftersom man p senare r noterat en viss kning av antalet sjukdomsfall, ven i Sverige. Grupp B streptokocker/GBS Streptokocker, grupp B (GBS) r en vanligt frekommande bakterie i slidan och i tarmen. Vanligtvis orsakar den inte ngra besvr men den kan ibland fras ver till barnet. Den kan, om bakteriemngden r tillrckligt hg, orsaka en allvarlig infektion hos barnet. Risken kar vid fr tidig frlossning, lngvarig vattenavgng eller feber hos mamman. Man bedmer att 30% alla gravida r brare av bakterien och att 70% av barnen som fds av dessa kvinnor fr bakterien frd till sig. Men man br komma ihg att de ßesta barn som fds av mdrar som har bakterien, trots det inte blir sjuka. Ta kontakt med din barnmorska eller lkare om du har frgor. Se ocks infpreg.se dr du kan lsa mer om infektioner. Graviditeten Levnadssätt under graviditeten Sjukskrivning De allra ßesta kan leva och arbeta som vanligt under graviditeten. Men ibland behver kvinnan ett avbrott fr att terhmta sig bde fr sin egen och fr barnets skull. Frsk planera framt s att du, din omgivning och din arbetsplats r frberedda p att vissa uppgifter kan bli tyngre att utfra. Det brukar g bra att lsa i de ßesta fall. Om det inte gr att anpassa Gravid p jobbet dina arbetsuppgifter och om du har tunga arbetsmoment kan du anska om havandeskapspenning hos Frskringskassan fr de sista tv mnaderna. Har du svrt att orka med dina graviditetssymptom eller om komplikationer tillstter, kan sjukskrivning bli aktuellt. Fr att p bsta stt planera fr att de sista veckorna inte skall bli s anstrngande r det bra att ta ut ngra av sina frldradagar. De kan tas ut som hel, halv eller fjrdedels dag. Det har man rtt att gra 60 dagar fre berknad frlossning. Prata med din barnmorska. Anskan om havandeskapspenning och uttag av frldradagarna grs hos Frskringskassan. Kom ihg att anska om ledighet i god tid. Scanna koden och ls mer p Frskringskassan. Se sid. 166 Resor/vaccinationer Under frutsttning att graviditeten frlper normalt Þnns det inga hinder att resa fram till cirka fyra veckor fre berknad frlossning. Efter det sger de ßesta ßygbolag nej. Vissa ßygbolag stter stopp fr gravida att resa nnu tidigare. En del krver att lkare skriftligen intygar att graviditeten r normal och okomplicerad. Att sitta still en lngre tid kan innebra en kad risk fr blodpropp, srskilt fr gravida. Frsk drfr att rra p dig s gott det gr under lnga resor och anvnd grna stdstrumpbyxor. Se ocks till att f i dig rikligt med vatten. Planerar du att ka utomlands och har frgor om vaccinationer s kontakta din barnmorska forsakringskassan.se i frsta hand. Vissa vaccinationer skall man bestmt undvika nr man r gravid men stelkramp och gammaglobulin gr bra att ta. Vid lngre resor och resor till tropiska lnder brukar det vara bst att konsultera en infektionslkare. Om du planerar en resa och behver vaccinera dig r det alltid viktigt att du informerar om din graviditet. Arbetsmiljö Det vanligaste r att man som gravid kan fortstta med det arbete man har. Men de som arbetar med tunga kemikalier som bly och lsningsmedel skall snarast byta arbetsuppgifter. Vid vissa arbetsfrhllanden har arbetsgivaren skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna fr den gravida kvinnan. Det kan vara om du har tunga, pfrestande arbetsmoment eller om du i ditt arbete kommer i kontakt med farliga mnen s som narkosgaser eller smittmnen. Nr det r svrt att lsa kan man bli omplacerad eller f havandeskapspenning de sista tv mnaderna fre frlossningen. Kom ihg att anskan om havandeskapspenning br gras i god tid. Tala grna med din barnmorska eller lkare om du r orolig fr hur ditt arbete pverkar dig och graviditeten. Arbete vid bildskrm har n s lnge inte visat ngon kad risk fr gravida och deras ofdda barn. Tala med din arbetsgivare eller fackfrening om hur rekommendationer och rutiner ser ut p just din arbetsplats. Ett gott rd r att planera fr en nedtrappning och en ledighet mnaden fre berknad frlossning. 55 Graviditeten bckenbotten och magen genom att gra knipvningar och sit-ups. Scanna koden och ls mer om bra vningar i graviditeten. Se sid. 166 Vattengymnastik Att vara gravid och trna i vatten blir mer och mer vanligt. Frdelen r att kroppen blir viktls och den gravida kan rra sig mer fritt utan att belasta varken rygg eller bcken. Vattengymnastik r sknt och skonsamt Graviditet och motion Det r bra fr dig och ditt barn att du hller din kropp i god form, bde fre, under och efter graviditeten. Om du redan innan graviditeten hll p med ngon motionsform kan du fortstta med det. Det ska inte knnas obehagligt, det r varken bra fr dig eller barnet. Det r ingen fara att bli utmattad efter hrd trning, bara du r van vid det sedan innan. Styrketrning gr bra, grna i sittande stllning, men undvik alltfr tunga vikter. Om du inte trnar, kan det vara en god id att komma igng med lite ltt trning. Frga din barnmorska om rd om du knner dig osker. Om du trnar kampsport, ridning, eller bollsport kan du vara uppmrksam p att du inte kan skydda ditt barn om du pltsligt blir utsatt fr ett hrt slag eller fall. Undvik hellre dessa sporter under graviditeten. Cykling, simning, vattengymnastik, yoga och promenader r skonsam trning under graviditeten. Lyssna till din kropp och knner du obehag ta det d lite lugnare. Tnk p att ngonting r bttre n ingenting. Det r mnga frdelar med att vara i god form under graviditeten: ¥ Minskar rygg- och bckensmrtor ¥ kar ditt humr och vlbeÞnnande ¥ Frebygger vervikt och minskar risken fr olika graviditetskomplikationer ¥ kar chanserna att fda snabbare och lttare ¥ Minskar risken fr olika frlossningskomplikationer Håll dig i form före förlossningen Nr man r gravid r man ofta trtt och m lite hr och dr. Det r ltt att bara lgga sig i soffan nr man kommer hem efter en hel dag borta. Om benen knns tunga r det sknt att lgga dem i hglge en stund. r du stel i ryggen kan det vara sknt att kuta och svanka ryggen. Det kan ocks vara en god id att trna St med lika vikt p bda benen 56 slv.se Graviditeten Mat under graviditeten Det r en gammal myt att du br ta fr tv nr du r gravid. Hur mycket du skall ta beror som alltid p hur mycket energi du gr av med. Nr du vntar barn behver du inte ka ditt tande med mer n 10%. Det r jmfrbart med en frukt och en grov smrgs (grna med kttplgg och en grnsak) tillsammans med ett glas mjlk om dagen. Scanna koden och ls mer p Livsmedelsverket. Se sid. 166 Nyttig mat t en vl balanserad kost nr du vntar barn. Frdelningen av proteiner, fett och kolhydrater br vara likadan som den var innan du blev gravid. Ditt lilla barn behver olika fettmnen, frmst till hjrnans utveckling. Det bsta r att ta en varierad kost. t under en vecka olika slags ktt, Þsk, grnsaker, brd och mjlkprodukter.En graviditet kan mnga gnger vara ett gyllene tillflle att tnka ver hur man lever, vad man ter och hur man skter sin hlsa. Se till att eventuellt nya goda vanor fljer med ocks efter att barnet r ftt. Kroppen prioriterar Egna anteckningar Råd från Livsmedelsverket: ¥ t mycket frukt och grnt, grna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och tv rejla portioner grnsaker ¥ Vlj grna nyckelhlsmrkta livsmedel ¥ t Þsk ofta, grna tre gnger i veckan ¥ Anvnd grna ßytande margarin eller olja i matlagningen ¥ t brd till varje mltid, grna fullkornsbrd ¥ t frukost, lunch, mellanml och middag varje dag Fortstt grna med de hr matvanorna ven nr du ammar. Goda vanor 57 Graviditeten hrd i magen av jrntillskott. Jrn tas upp bttre om du tar det tillsammans med C-vitamin. Jrn tas upp smre tillsammans med mjlk, kaffe eller te. Drfr r det bra att ta jrntabletterna mellan mltiderna och d grna tillsammans med en C-vitaminrik frukt. Tala med din barnmorska om du misstnker att du inte fr i dig det du behver. Det Þnns andra jrnkllor n ktt alltid i frsta hand att ge barnet vad det behver. Folsyra Flera studier har pvisat att risken fr att barnet skall drabbas av ryggmrgsbrck minskar om kvinnan redan fre hon blir gravid och tidigt i graviditeten tar extra doser av vitaminet folsyra. Det gr ingenting om du fortstter att ta extra folsyra, som Þnns vitamintabletter fr gravida, under hela graviditeten. Det rekommendas att man brjar ta folsyratillskott redan innan man planerar en graviditet och att man fortstter med det under hela graviditeten. Folsyra och folat r olika former av samma B-vitamin. Folat Þnns naturligt i mat. Folsyra r ett konstgjort framstllt folat som anvnds vid berikning och i kosttillskott. Folsyra r lttare fr kroppen att ta upp n folat. De bsta naturliga kllorna till folat r mrkgrna bladgrnsaker och olika slags kl, bnor, kikrter, linser, frukt och br. 58 Multivitamintabletter som r anpassade fr gravida och ammande kvinnor innehller extra folsyra i anpassad dos. Järn Nu rekommenderas jrn utifrn varje kvinnas blodvrde. Jrn r viktigt, fr du brist p jrn leder det till att blodvrdet (Hb) sjunker och att kroppen fr mindre syre. Du blir trttare, blir mer mottaglig fr infektioner och kan knna dig nedstmd. Andra symptom kan vara yrsel, hjrtklappning, huvudvrk och/eller ronsus. Speciellt jrnrikt r ktt. Mrka kttslag r mer jrnrika n ljusa. Grna saker, gg, leverpastej och tofu r exempel p andra kllor till jrn. Om du inte ter ktt r fullkornsprodukter, baljfrukter och grna grnsaker och torkad frukt goda jrnkllor. I hlsokostbutiken och i vissa livsmedelsbutiker kan du kpa jrnrika drycker. P apoteket Þnns ßera olika sorters jrntillskott i tablettform. Ibland kan man bli Kalk och skelett Ditt och ditt barns skelett innehller kalk. Du behver drfr f i dig rejlt med kalk (kalcium) under hela graviditeten. Oftast rcker det med mjlkprodukter som den enda kalkkllan. Tycker du inte om mjlk eller om du r allergisk gr det bra att tcka kalkbehovet p annat stt. Mnga gr med frestllningen om att man mste ta mjlkprodukter fr att m bra. Men du behver absolut inte oroa dig om du inte gr det. I alla tider har mnniskor ftt i sig kalk frn andra livsmedel. Olika grnsaker, ntter, frn, baljfrukter r ocks rikt p kalk. Ngra andra exempel r vitkl, grna bnor, sardiner, rkor, gg och svarta vinbr. Du kan erstta komjlk med soya-, havreeller rismjlk dr man tillsatt extra kalcium. Innehllet i dessa produkter r anpassat s det skall motsvara den mngd du fr i dig om du dricker vanlig mjlk. En del vljer att ta ett kalktillskott i tablettform. Det gr ocks bra. Beroende p hur din kost ser ut i vrigt Þnns ßera olika styrkor p de tabletter som Þnns ute p marknaden. Frga p apoteket eller i hlsokostaffren. Graviditeten Egna anteckningar Mnga olika sorters grna grnsaker Fr att skelettet skall hlla sig starkt behvs ocks utomhusvistelse och regelbunden motion balanserat med avslappning och vila. Skelettet bestr av mer n kalk och hur stark benstomme ditt barn fr beror p olika faktorer. Under moderlivet lagrar barnet vad den behver fr att bygga upp sitt skelett, det rcker dessutom lng tid efter att det r ftt. D-vitamin Fr att du ska kunna tillgodogra dig kalk p bsta stt behver du D-vitamin. Du fr D-vitamin genom att ta Þsk, men kroppen tillverkar ocks eget D-vitamin nr du vistas i solsken. Drfr har du inget behov av tillskott under den varma, soliga rstiden. Ju mrkare din hud r desto svrare har den att tillverka D-vitamin. r du verviktig kan det ocks betyda att du skulle m bra av ett tillskott. Det Þnns inga allmnna rekommendationer att du behver ta ngot t grovt brd och potatis, ris eller pasta varje dag extra tillskott nr du r gravid men r du osker s rdfrga din barnmorska. A-vitamin I sm mngder r A-vitamin livsndvndigt. Huvuddelen av A-vitamin frn kosten kommer frn t.ex. grnsaker och rotfrukter samt matfett, mjlk, Þl och ost. gg r en annan god vitamin A-klla. Intaget av A-vitamin frn kosten i Sverige tcker vl dagsbehovet, genomsnittsintaget ligger vl ver rekommenderat intag. A-vitaminbrist frekommer s gott som inte alls i Sverige idag. Undvika viss fda fr att inte riskera att det lilla barnet fr i sig fr mycket A-vitamin. Det Þnns hga doser i inlvsmat som lever och njure. Undvik ocks Þskleverolja (tran). ter du vitamintabletter r det viktigt att dessa innehller hgst ett milligram A-vitamin /dagsdos. I mortter Þnns det gott om A-vitamin. Du kan aldrig verdosera genom att ta fr mycket mortter. Avitaminet Þnns hr i form av betakaroten. slv.se 59 Graviditeten Vin och alkohol Alkohol r direkt skadligt fr ditt ofdda barn. Det lilla barnet fr i sig samma promillehalt som du fr nr du dricker vin, l eller sprit. Det Þnns inget ÓÞlterÓ mellan mor och barn. Eftersom man inte vet hur mycket en gravid kvinna skulle kunna dricka innan hennes barn blir skadat r den allmnna rekommendationen att helt avst frn alkohol nr man r gravid. Barn som fds med alkoholskador har ofta missbildningar, lg intelligens och r sm till vxten. Det Þnns andra kllor till kalk n mjlkprodukter Magnesium Mineralet magnesium har mnga funktioner i kroppen. Studier har visat att om man har besvr med vadkramper och oroliga ben och ger ett extra tillskott av magnesium, s minskar besvren hos en del. Magnesium Þnns i grna grnsaker, frn, ntter, baljfrukter och fullkornsprodukter. Mat till vegetarianer och veganer Vegetarianer som ter mjlkprodukter och gg har som regel inga problem att f i sig fullvrdig kost.Du fr protein frn mjlk, ost, gg, soyamjlk, tofu, kornprodukter, ntter och baljfrukter (linser, bnor mm.). Fullkornsprodukter, baljfrukter, grna grnsaker och torkad frukt r goda jrnkllor. Ofta behver man dock komplettera med extra jrntillskott. ter du inte mjlkprodukter br du vervga att ta ett tillskott av kalk. Folsyra 60 behver du i lika stor mngd som alla andra gravida. Rekommendationerna r ett extra intag av 400 mikrogram folsyra/dag fram till vecka 12 d man sett att detta skyddar barnet frn att drabbas av ryggmrgsbrck. Drefter rcker det med att vlja en kost som r rik p folsyra. Ls mer om folsyra p sid 58. r du vegan skall du ta tillskott av vitamin B12 under graviditet och amning. Kött Ktt r den viktigaste kllan till jrn i kosten. Du avrds frn att ta rtt ktt nr du r gravid eftersom det medfr en risk att f infektion med toxoplasmos. t drfr endast vl genomstekt ktt. Torkat, gravat eller kallrkt ktt, till exempel parmaskinka och salami gr bra att ta men, s frys det i tre dygn innan du ter det. Undvik vacuumfrpackat ktt som kan innehlla listeria. Ls mer om ktt p svenskkottinformation.se. Kaffe, te, cola och kakao Drick helst inte mer n tre koppar kaffe om dagen, d det r mycket koffeinrikt. Var dessutom sparsam med te, cola och kakao d dessa drycker ocks innehller tein eller koffein. Allt fr stora koffeinmngder har visat sig kunna pverka barnets benstomme och tillvxt. Det r inte heller det bsta fr din egen benstomme. Fisk Fisk r nyttigt. Det innehller en rad ndvndiga vitaminer och mineraler samt de goda omega-3-fettsyrorna. Dessa r speciellt viktiga fr hjrnans utveckling. Se till att du ter bde fet och mager Þsk som huvudml ngra gnger i veckan (200-300 gram). De ßesta vanliga Þsksorter kan du ta tv till tre gnger i veckan, ngra exempel: Graviditeten All odlad Þsk, alaska pollock, ansjovis, blmusslor, Þskbullar, Þskpinnar, ßundra/ skrubbskdda, hoki, hummer, kolja, krabba Ð det vita kttet, krftor, kummel, lax och laxÞskar, lutÞsk, makrill, pangasiusmal, pilgrimsmusslor, rkor, rdsptta, sardiner, sej, sik, sill, ven inlagd, tilapia, tonÞsk p burk, torsk Fisk som du helt br avst frn nr du r gravid eftersom de innehller hg dos skadliga miljfroreningar: Abborre, gdda, gs, haj, lake, rocka, stor hlleßundra (hippo-glossus hippoglossus), svrdÞsk, tonÞsk, frsk/fryst strmming, ven surstrmming, lax och ring frn stersjn, Vnern och Vttern, rding frn Vttern Sushi gr bra att ta enligt nya rn. Inga vetenskapliga studier har funnit ngon grund fr att gravida skall avst frn att ta denna rtt annat n om Þsksorten r ngon av de man generellt sett avrder frn. Risken fr att drabbas av smitta med listeriabakterien r vldigt lg om man ter r eller nygravad Þsk. Gravad och rkt Þsk gr ocks bra om den r nygjord eller nyfrpackad enligt Livsmedelsverket. Om du inte ter Þsk kan du ta Þskoljekapslar fr att se till att du fr i dig alla de Þna fetter, vitaminer och mineraler som kommer frn Þsken. Se till att kapslarna inte innehller Þskleverolja eller tran. Ls mer p livsmedelverkets hemsida slv.se. Snabbmat Det vi kallar fr snabbmat har ßera brister: Egna anteckningar ¥ Ett frhjt innehll av mttat fett ¥ Fr lite Þbrer ¥ Fr mycket socker ¥ Fr f vitaminer, mineraler och sprmnen Hamnar det nd en pizza eller en hamburgare p bordet kan du p ett enkelt stt berika mltiden genom att servera en blandad sallad till. Tar du dessutom en frukt eller gr en fruktsmoothie till dessert blir det en god kvalitetshjare fr din mltid. Ost Du kan ta hrdost precis som vanligt. Undvik mjuka och halvmjuka lagrade dessertostar och kittostar eftersom de kan innehlla opastriserad mjlk, ven i sm mngder. Bakterien listeria kan ge infektioner som r skadligt fr ditt barn. Drick heller inte opastriserad mjlk. Starka kryddor Du behver inte lta bli att ta starkt kryddad mat nr du r gravid. Vitlk och chili kan du lugnt ta. Ingenting tyder p att det lilla barnet i magen skulle m dligt av dessa kryddor. Allergi Drygt en tredjedel av alla svenska barn har ngon form av allergisk sjukdom. I mnga r har man letat efter orsaken libero.se 61 Graviditeten Proteiner: ktt á fgel á Þsk á gg á bnor á linser á naturell Þl Fett: kallpressad raps- och olivolja á solros- och sesamolja á och yoghurt á mjlk á hrdost á sojamjlk valntter, hasselntter, cashewntter och pinjentter á mandlar á avokado á oliver Protein Kolhydrater Fett Grönt Kolhydrater: fullkornspasta á fullkornsris á fullkornsbrd á Frukt och grönt: broccoli á kl á lk á vitlk á sallad á grt á bulgur á potatis á majs á torkad frukt spenat á squash á chili á tomat á rdisor á mortter á rdbetor á grna bnor á alla slags br och frukter till att det r s utbrett. men forskningsresultaten r inte entydiga. Bde livsstilsfaktorer och miljfaktorer verkar ha betydelse. Det innebr att det inte Þnns ngra enkla lsningar fr att undvika att barn drabbas av en allergisjukdom. Barn som ammas helt under de frsta fyra levnadsmnaderna har en minskad risk fr astma och eksem upp till fyra rs lder. 62 Oönskad viktuppgång ven om du tycker att du gr upp mycket i vikt s skall du inte banta nr du r gravid. En kropp som svlter beÞnner sig i stress och en stressad kropp lagrar fett. S t. Frdela mltiderna jmt ver dagen men undvik fr mycket mat p kvllen eftersom kroppen inte frbrnner lika bra d. Det r bra om du tnker ver dina mat- och motionsvanor. t frukost, lunch och middag. Utg frn tallriksmo- dellen och lgg till bra mellanml s fr du ett vl balanserat blodsocker ver hela dygnet. Ett svngande blodsocker fr dig fort att knna ett sug efter stsaker, gr dig trttare och leder lttare till att du gr upp i vikt. Vlj drfr i frsta hand brd och pasta som innehller fullkorn framfr vete eller brunt ris i stllet fr vitt. Det hller blodsockret p en jmnare niv. Hoppa Graviditeten inte ver mellanmlet och flj rekommendationerna i ÓtallriksmodellenÓ. Undvik socker och tomma kalorier som lsk och godis, som inte tillfr ngra nringsmnen. t istllet mer grnsaker fr att bli mtt. Andra ÓfetaÓ saker som ntter, mandlar, avokado och oliver behver du inte undvika. Tvrtom, de kan hjlpa dig att f en god mttnadsknsla s att du inte behver den dr kakan till kaffet eftert. De nyttiga vegetabiliska fetterna bidrar till en jmn blodsockerniv. Glm inte att det r hgst individuellt hur mycket man gr upp i vikt nr man vntar barn. Det du lgger p dig i vikt r sannolikt till strsta delen vtska som r helt normalt. En mindre del underhudsfett skall kroppen ocks lagra. Det behvs fr graviditeten, hormonerna och den kommande mjlkproduktionen. Sötsaker ger snabb energi Det r normalt att du r trttare n annars nr du r gravid och ammar. Det r ltt att ta till kakor, godis, choklad eller vitt brd fr att snabbt f upp blod- sockret. Den energin du fr av dessa livsmedel r s kortvarig att du snart blir lika trtt igen. Hitta i stllet andra goda och bttre lsningar, som lite blandade ntter eller torkad frukt. Egna anteckningar Fett Sammansttningen av det fett du ter r av stor betydelse fr hlsan.Du behver bde mtta och omttat fett, vilket innebr bde smr och margarin. Oljor s som rapsolja innehller omttat fett och r ven rikt omttat omega-3-fett, som behvs under graviditeten. Vlj grna margarin som r berikat med D-vitamin, d det behovet kar nr du r gravid. Detta gller srskilt fr vegetarianer. Ätstörningar Om du tidigare haft ngon form av tstrning (bulimi eller anorexi) s kan tankar p det terkomma nr du r gravid. Fr du problem p nytt s prata omgende med din barnmorska eller lkare. 63 Graviditeten Samliv och föräldraskap Relationen Nr ni bestmde er fr att skaffa barn hnde ngot nytt i ert frhllande. Frutom att vara ett krlekspar r ni nu blivande frldrar. Ni har stora frndringar att se fram emot och att frbereda er p. Nya tankar, knslor och frgor inÞnner sig: ¥ Hur blir vi som frldrar, hur blir jag och hur blir min partner? ¥ Hur kommer livet att frndras nr vi fr barn? ¥ Hur kommer det att pverka vr relation? Att leva tillsammans innebr fr de ßesta av oss gldje och bekymmer, samhrighet och slitningar. Nr ni vntar barn tillsammans r det ltt att de knslor ni har fr varandra frdjupas. Samhrigheten blir av naturliga skl starkare nr ni fantiserar kring ert barn och planerar fr den tid som kommer. Bde kvinnan och mannen har ett behov av att frbereda sig och behver mtas i tankarna kring den nya situationen. Graviditeten r en period som kan berika er relation p ett nytt och djupare plan men det r ocks en period dr sammanhllning och tolerans stts p prov. Gldje och mhet kan varvas med besvikelse, oskerhet och irritation. Srskilt svrt kan det vara att acceptera att den andra kan ha reaktioner och knslor som man inte sjlv har eller kan frst. Det faktum att kvinnan har den fysiska upplevelsen av graviditeten kan vara grunden till mnga olikheter. Oro Bda kanske bekymrar sig fr hur det Det r viktigt att prata med varandra 64 slv.se skall g att kombinera kommande frldraskap, arbete, intressen och umgnge med vnner. Att ha funderingar p hur ekonomin skall g ihop r inte heller ovanligt. I perioder kan ni knna oro fr hur det skall g med frlossningen. Kommer jag att klara smrtan? Kommer vi att f ett friskt barn? Alla dessa funderingar och reaktioner br man ta p strsta allvar och dela med varandra men ocks grna tillsammans med sin barnmorska p mdravrdcentralen. Dit r bda frldrarna vlkomna med sina egna tankar och frgor. Det är viktigt att visa förståelse och att respektera varandras reaktioner och funderingar Genom att gra det kan man sga att ni var er p samarbetet som r s viktigt nr ni nu skall bli frldrar tillsammans. Att vxa in i rollen som frlder tar tid. Det r ngot av det strsta och det mest fantastiska man kan gra som mnniska. Det kommer att pverka ert liv och er krleksrelation. Ni ska bli mamma och pappa men ocks frbli man och kvinna. Den gravida kvinnan har ofta ett behov av att f prata kring sin graviditet. Det r drfr viktigt att kunna dela tankar och knslor med sin partner. En del kvinnor r ensamma med sin graviditet, och d blir kontakten med vnner, slktingar, arbetskamrater och Graviditeten andra blivande frldrar extra viktig. Du funderar skert ver vilken slags frlder du kommer att bli. Hur din egen barndom var och hur dina frldrar var mot dig. Ska du bli som dem? Hur blir era egna frldrar som mor- respektive farfrldrar. Upplevelser och tankar frn den egna barndomen kommer ltt upp till ytan. Ditt stt att tnka och reagera beror p vad du br med dig frn denna tid. Minnen, knslor och erfarenheter frn barndomen kan vara de mest srbara och knsliga en mnniska br inom sig. Visa varandra respekt och omsorg nr ni pratar om hur ni knner och tnker. ven om det knns svrt r den bsta vgen till trst, nrhet, trygghet och krlek att vga vara ppna och rliga mot varandra. I vissa fall kan det vara svrt att klara alla knslor och tankar p egen hand. Dra er inte fr att ska hjlp var och en fr sig eller tillsammans om det behvs. En utomstende samtalspartner kan i vissa fall vara till god hjlp under en kortare eller lngre tid. Har man haft en svr barndom dr obearbetad sorg och ensamhet gr sig pmind kan man f god hjlp via mdravrdscentralen. De kan frmedla kontakt med psykolog eller annan samtalsutbildad personal. Sexualitet Det r naturligt att ni funderar ver hur sexuallivet kommer att bli nr ni fr barn. Kommer det att fortstta som det r nu eller blir det stora frndringar. Hur kommer vrt samliv att bli under graviditeten, kan vi ha samlag? Kommer vi att f tid till varandra nr barnet har kommit och vad hnder med sexlivet? Kvinnan Fr en del kvinnor kar lusten till samlag under graviditeten, andra fr nedsatt lust. Vissa kvinnor knner sig mer attraktiva. Den begynnande synliga graviditeten samt det spirande livet i magen kan ibland bidra till kad lust. Det kan ocks vara det motsatta. Det Þnns kvinnor som knner sig oattraktiva. Knslorna kan vxla mycket under en graviditet. Det r en stor pfrestning, bde psykiskt och fysiskt. Mnga kvinnor fr ett kat behov av att bli bekrftade. Det r viktigt att bli sedd som kvinna, sexuellt och knslomssigt av sin partner. Om allt r bra och graviditeten utvecklas normalt behver ni inte vara oroliga att samlag skall skada barnet. Barnet ligger vl skyddat inne i livmodern, omgivet av fostervatten. Ibland r magen i vgen nr ni lskar och det kan vara svrt att ligga p rygg. En del kvinnor blir yra och fr svimningsknslor nr magens tyngd trycker p de stora blodkrlen som fr blodet tillbaks till hjrtat och hjrnan. Testa d med andra stllningar. Om du fr bldningar eller smrtor efter samlag och orgasm r det bst att kontakta barnmorska eller lkare. Har ni tidigare haft problem med missfall, bldningar eller ftt fr tidigt s mste ni naturligtvis rdgra med er barnmorska. Mannen Mannens sexuella lust kan ocks frndras. En del mn knner en kad dragning till sin kvinna nr hon r gravid. Andra vill inte ha sex under graviditeten. De vill kanske visa sin kvinna mer mhet i stllet. Knslan av att vilja beskydda kvinnan och det ofdda barn kan vara stort under den hr tiden. Dessa knslor kan ibland bli starkare n sex och tr. Det r ltt att knna sig sidosatt nr kvinnans fokus r p graviditeten. Var ppen, tala om dina knslor och behov. Ge henne ocks berm ver hur Þn hon r. Sg att du r stolt ver henne. Prata med varandra om vad som knns bra och sknt. 65 Graviditeten Att bli förälder Att bli mamma Att bli mamma r omvlvande. r det frsta barnet har du pbrjat en resa du aldrig tidigare gjort och livet kommer att frndras p mnga plan. Fr mnga kvinnor brjar graviditeten med fysiska symtom, som trtthet och illamende, och kanske verskuggas gldje och frvntan av det. Kroppen frndras, brsten och magen vxer och efter en tid kan du knna barnets rrelser inne i din kropp. Lite senare blir det mjligt fr din partner att knna rrelserna utanp din mage och ibland r det frst d det brjar knnas verkligt. Dina reaktioner blir inte alltid som du tnkt dig och humret kan svnga upp och ned. Att bli mamma r en lngsam process i kropp och sjl. Dela dina tankar med din partner och dem som str dig nra. Du har just pbrjat din vg mot att bli frlder. Att bli pappa Att bli pappa r stort och speciellt. Du knner dig stolt och fylld av gldje men r kanske samtidigt orolig. Det kan fr mnga mn vara svrare n de trott. Att flja graviditeten mnad fr mnad och se hur ditt barn vxer r spnnande. Dela din kvinnas upplevelser men glm inte att bertta vad du sjlv knner. Flj grna med till mdravrdcentralen. Du kan uppleva att alla, inklusive barnmorskan och lkaren, riktar hela sin uppmrksamhet mot din kvinna eftersom det r hon som br p barnet. Det r en stor omstllning i livet ven fr dig som skall bli pappa fr frsta gngen. Frldrautbildningen r bra och viktig att delta i. Hr fr du tillsammans med andra en unik chans att frbereda dig fr din kommande frldraroll. En del mdravrds- och barnavrdcentraler har speciella pappagrupper som leds av specialutbildade mn. Vid dessa trffar Þnns mjligheter att tillsammans med andra Tala med varandra och dela med er av era tankar 66 mn i samma situation diskutera viktiga frgor. Det kan vara tankar om hur det skall g att kombinera arbete, karrir och familj. Kanske har du funderingar kring relationen, hur ert frhllande som man och kvinna kommer att pverkas. Ofta diskuteras vad som r typiskt manligt och kvinnlig. Papparollen nrmar sig och alla frgar sig skert hur man blir en s bra pappa som mjligt. Det r bra om du kan bertta om de tankar och frvntningar du har p din kommande papparoll. Du har skert frestllningar om hur det kommer att bli och hur du tnker dig er nya tillvaro tillsammans med barnet. Det r ert gemensamma ansvar att ta hand om relationen, bde innan och efter det att barnet r ftt. Sttta varandra och lgg ner all den tid som behvs fr att ni skall m bra tillsammans. Tala om sex och lust Vi vet idag att anknytningen till barnet brjar redan nr barnet r i mammas mage. Prata med och om barnet. Det som hnder d r att ni bekrftar barnets existens som en egen individ som snart skall fdas. Ni fr redan under graviditeten en relation till ert barn. Fantisera tillsammans om hur barnet ser ut och vem han eller hon kommer att likna mest. Det sgs att kvinnan oftast frestller sig det lilla spdbarnet. Den blivande pappan ser oftare sig sjlv bredvid ett lite ldre Graviditeten barn som han kan leka med och gra saker tillsammans med. Du som skall bli pappa knyter an och frbereder dig p ditt eget stt. Det kan vara att stlla i ordning en sng eller en vagga, ordna med barnklder eller att ka och bestlla en barnvagn. Alla dessa sm och stora frberedelser r de frsta stegen mot din relation till ert lilla barn. Du kanske redan har en klar bild av hur du vill vara som pappa. En man som snart sjlv skall bli far kan, precis som kvinnan, f ett behov av att vrdera och analysera sina egna frldrars roll och hur det har pverkat hans uppvxt. Prata med din kvinna, dina nrmaste slktingar och vnner. Om du knner ngon som precis blivit pappa kanske du kan prata med honom. Om han precis gtt igenom det som du fortfarande har framfr dig kan det vara bra fr er bda att samtala kring det ni upplever och gr igenom. I den hr texten talar vi om mamma och pappa. Ett blivande frldrapar kan ocks vara av samma kn. P MVC och BVC har man srskilda kunskaper om olika slags frldraskap. Det börjar närma sig förlossningen Den sista tiden av graviditeten kan upplevas som lng och utdragen. Gr din kvinna och knner efter hela tiden, trtt p att vara stor och tung? Har ni upplevt en del tjuvstarter dr ni trodde att det skulle bli frlossning och s kom det hela av sig och ni Þck ka hem igen? Det r inte ovanligt att en blivande frstfder- ska gr ver tiden, ibland lite mer n tv veckor efter utsatt frlossningsdatum. De veckorna knns ofta som mycket lnga. Det kan ocks vara en tid d sammanhllningen i parrelationen blir mer intensiv. Nr frlossningen startar r ett gott rd till dig som ska bli pappa/medfrlder att vara aktiv och delta.Ha kontakt med barnmorskan. Stll frgor och hll dig informerad. Din kvinna behver dig. Det bsta du kan gra r att hjlpa till, sttta och uppmuntra henne s mycket du kan. Om du deltar i frlossningsarbetet p ett mer aktivt stt strks knslan av ett intimt samarbete hela vgen till dess barnet kommer. Egna anteckningar Efter förlossningen Att se sitt barn fdas r en stark knslomssig upplevelse. Mnga mn kan inte hlla trarna tillbaka. Upplevelsen r omtumlande och knslan av stark samhrighet med barnet kan inÞnna sig p en gng eller s kommer den frst efter ngra dagar. Glm aldrig att du som pappa/partner r precis lika viktig fr ditt barn som mamman r och att ni som frldrar kompetterar varandra i frldraskapet p olika stt vid olika tidpunkter. Tiden nrmast inp frlossningen behver barnet och mamman vara nra varandra s mycket de kan, fr att amningen ska f den bsta starten. Den frsta tiden efter frlossningen behver ni lugn och ro fr att ni skall kunna lra knna varandra, alla tre tillsammans. Ta det lugnt och frsk att begrnsa besken. Fr att f igng amningen vipappor.se 67 Graviditeten har mor och barn ett stort behov av en rofylld milj, vila och ditt stora std. Avvakta med besk frn alla slktingar och vnner, s att ni fr vara i fred om ni behver det. Ta sjlv initiativ till att vara ensam med ditt barn och gr det p ditt stt. Det kan till exempel vara att ta en middagslur med barnet p magen eller att du gr upp och byter blja p natten. Du kan vara den som ger det lilla barnet en trygg famn efter amningsstunden. Kanske ni kan bada tillsammans. Det blir er alldeles speciella tid och det hr kan ni gra redan frn brjan. Det kanske gick fort fr er att bli frldrar men frldraskap tar tid att vnja sig vid. Det r hrligt och samtidigt otroligt arbetsamt fr de ßesta. Mnga kommer med goda och vlmenande rd men det r ni tre som tillsammans skall Þnna er egen rytm. Flj med till BVC (barnavrdcentralen) dr Þnns erfaren personal med stor kunskap. Utmattning och uthållighet Nr barnet grter och ni har frskt med allt (torr blja, matat, stoppat om, bytt klder, skiftat stllning, turats om mellan er frldrar, stoppat in nappen, rttat till snutteÞlten, kontrollerat tempen) s 68 tappa inte modet. Anvnd er fantasi och uthllighet. Ni kan aldrig skmma bort ert barn med fr mycket krlek, kontakt och omsorg. Trots det kan det ibland vara bttre att lgga ned barnet i sngen en stund, fr att se om det lugnar sig. Om inte Ð brja om frn brjan. Br grna barnet i en brsele, eller en brsjal fr bekvmare brande. Barn som blir burna grter mindre. Det brukar vara bra om du rr dig Ð g fram och tillbaka eller dansa Ð rrelsen verkar lugnande p barnet. Starka band Ett nra och starkt band till ditt barn fr du om du Þnns dr fr barnet. Det r ingenting som kommer av sig sjlv. Barnet mste f uppleva att du Þnns dr nr det behver trst, omsorg och nrhet. Kanske tycker du att det knns svrt att hlla i ett s litet barn i brjan. Tnk d p att det lilla barnet mr bra av s mycket kroppskontakt som mjligt. Hll barnet ttt, nra dig s kommer det att knna trygghet och f ett bra std. Det Þnns inte ngot rtt eller fel nr det gller kontakt med eller sktseln av barnet. Det lr sig fort att knna igen sina frldrars stt att gra olika saker p. Faderskapsregistrering /faderskapsbestämning Om ni inte r gifta skall barnets pappa godknna faderskapet. Det bsta r om ni ordnar med det innan frlossningen. Ta kontakt med familjerttsenheten dr ni bor. ven om du vljer att leva ensam med ditt barn r det viktigt att det Þnns registrerat vem som r pappa. Det kommer att bli betydelsefullt fr barnet i framtiden. Det r ocks viktigt nr det gller frsrjningsplikt, underhll och arvsrtt. Uppstr det en tvist om vem som r far till barnet kan man utfra en faderskapsbestmning. Den gr i dag att utfra genom ett salivprov som frst tas frn barnets och mammans mun. Samma prov tas vid tillflle ocks p mannen. Ibland utfrs provtagningen med ett blodprov i anslutning till frlossningen dr provet p barnet d kan tas frn navelstrngen. Fr att kunna gra det mste alla papper hos de sociala myndigheterna vara klara i frvg. Kvinnan skall sjlv se till att de kommer med till frlossningen. Graviditeten Förberedelser inför att föda barn Inför förlossning och föräldraskap Fr mnga r det frst nr de sjlva vntar barn som de intresserar sig fr och kommer i kontakt med sm barn. Vi har inte, p samma stt som man hade frr, en naturlig och nra kontakt mellan generationerna i hemmet. Drfr fyller frldrautbildningarna i dag en viktig roll. Mdrahlsovrden ordnar kurser fr blivande frldrar, frmst fr de som vntar sitt frsta barn. Hur de r utformade kan skilja sig t beroende p var i landet man bor. Det r oftast din barnmorska p mdravrdscentralen som leder kursen. Vljer du att g hos privatlkare eller p en privat barnmorskemottagning kan frldrautbildningen se ngot annorlunda ut. Yoga Det Þnns ocks privata frlossningsfrberedande kurser, framfr allt i storstadsregionerna dr utbudet kan vara stort. P mnga hll Þnns ocks yogakurser och speciell gymnastik eller vattengymnastik fr gravida. Fundera ver hur du och din partner behver frbereda er och om ni har ngra speciella tankar eller behov. P de ßesta kurser ger man deltagarna tillflle att tillsammans va andning och avslappning samt olika frlossnings- och vilostllningar. Psykoproßylaxmetoden hjlper dig att hantera vrkarbetet p ett sdant stt att du bde kan minska smrtupplevelsen och frkorta frlossningsarbetet. En del kurser fokuserar mest p psykoprofylax. Andra p mental trning och utbildning, vattenfrberedelse eller yoga. Ls mer om psykoprofylax p sidan 78. Frlossningsfrberedelser med rrelser i vatten har blivit allt vanligare. Frdelen r att den gravida kroppen viktlst kan rra sig p ett friare stt utan att du belastar rygg eller bcken. Frga din barnmorska om det Þnns ngon sdan verksamhet dr ni bor. Annars gr det att f tag p DVD som kanske kan ge dig inspiration till egen trning. Det r betydelsefullt att bde du och din partner gr p frldrautbildningen. Det kan Þnnas speciella grupper fr er som redan har barn och fr blivande tvillingeller kanske trillingfrldrar. En viktig del av frldrautbildningen och frlossningsfrberedelsen r att du ser till att din kropp r i god form infr frlossningen. Om du inte orkar g p vanlig motionsgymnastik, kanske fr att du aldrig har Frlossningsfrberedelse trnat tidigare, s r det en god id att g p Óvnta-barn-gymnastikÓ. Brja s tidigt du kan i graviditeten. Det r bra fr bde dig och barnet. Du kan minska mnga graviditetskrmpor som rygg- och bckensmrtor, urininkontinens, kramper och mycket annat med att motionera regelbundet. Kvinnor som r i god form fder ocks lttare och snabbare n kvinnor som har dlig styrka och kondition. En mötesplats för blivande föräldrar Ett annat ml med frldrautbildningen r att det skall vara en mtesplats fr blivande frldrar. Hr kan ni knyta nya kontakter med mnniskor som r i samma livssituation som ni r och som kanske ocks bor i samma omrde som ni gr. Ni fr under trffarna mjligheten att utbyta bde tankar och erfarenheter som rr livet, graviditeten, kommande frlossning och frldraskap. Mnga knyter varaktiga kontakter och kan f 69 Graviditeten vnner fr livet. Barnmorskan p mdravrdscentralen kommer att prata med er om de frvntningar du och din partner har infr frlossningen och frldraskapet. Det blir mnga tillfllen till att prata om omstllningen till att bli en barnfamilj. I frldrautbildningen ges ven information om kommande frlossning. Ni fr veta allt om den normala frlossningens frlopp. Ni fr ocks veta hur det gr till nr frlossningen mste avslutas med sugklocka, tng eller kejsarsnitt. P de ßesta mdravrdscentraler erbjuds de blivande frldrarna att se en frlossningsÞlm. Barnmorskan gr igenom olika smrtlindringsmetoder samt hur tiden efter frlossningen kan se ut. Amningen kommer inom kort att vara en stor och viktig del i vardagen, det r klokt att vara vl frberedd. Ibland kommer personal frn amningsmottagningen och informerar de blivande frldrarna. Sjukgymnasterna hller ibland i de viktiga avslappningsvningarna. Var vill du föda? Har du mjlighet att vlja vilket sjukhus du vill fda ditt barn p br du gra det i god tid. Gr ett besk p frlossningsavdelningen och BB, om det r mjligt fr att se om det r som ni tnkt er. Ta reda p s mycket som mjligt i frvg. Ocks vad som gller fr BB. Vilka fr komma p besk, Þnns det patienthotell eller familje-BB?P ngra f hll Þnns alternativet att vlja en privat frlossningsklinik. Har ni inte automatiskt kontakt med denna via er MVC, kan ni vnda er direkt till kliniken fr att f reda p vad som gller fr att f fda dr. Det r bra att i god tid ha packat den omtalade vskan som du skall ha med till frlossningen. Oro för att föda Det r helt normalt att oroa sig infr ngot som r oknt och nytt. Fundera ver vad just din oro str fr. Mnga undrar om de kommer att klara en frlossning, hur smrtan kommer knnas och om allt kommer g I barnvagnsbutiken 70 bra. Man kan oroa sig fr att g snder eller fr att det skall vara ngot fel p barnet. Man r rdd att tappa kontrollen p olika stt. Det r bra om du pminner dig om att vi, med vr moderna frlossningsvrd, i dag kan frebygga och klara av de ßesta frlossningar, ven nr komplikationer tillstter. Att mta varje fdande kvinna p hennes eget villkor och att tillfredstlla just hennes behov r en sjlvklarhet fr personalen p frlossningsenheterna runt om i landet. Det r viktigt att du fr rtt hjlp, std och eventuell smrtlindring fr att du skall kunna knna dig trygg och lugn nr du fder ditt barn. Strk dig med positiva tankar och bilder av hur det kommer att bli nr det r dags. Undvik att lyssna till andra kvinnors skrckhistorier och frlossningsberttelser. Det skapar ofta bara ondig oro. Du har nio mnader av frberedelser p dig. Under denna tid hinner de allra ßesta bli frdiga, ocks mentalt, tills den dagen kommer d vrkarna startar. Förlossningsrädsla Det Þnns ngra kvinnor som knner mer n en oro infr sin frlossning. De kan knna en ngestfylld skrck infr att fda. Ibland beror det p tidigare vergrepp eller traumatiska erfarenheter av sjukdom eller sjukhusvrd. Det kan yttra sig som fobier fr stick, blod, fr att d eller fr att frlora barnet. Deprimerade kvinnor eller kvinnor med panikngest eller en fysisk sjukdom kan oftare n andra f en stark frloss- Graviditeten ningsrdsla. Det gller ocks kvinnor som tidigare gtt igenom en ovanligt svr frlossning. P de ßesta sjukhus i Sverige Þnns det personal som r till fr just er med en svrtkomlig och ibland ofrklarlig rdsla att fda. Dessa enheter kallas bland annat fr Aurora, Klara, eller Matilda. I dessa team Þnns specialutbildade barnmorskor, lkare, psykologer och kuratorer. Du och din partner fr trffa samma barnmorska eller lkare vi upprepade tillfllen. Du fr tala om dina tankar och hur din rdsla knns och pverkar dig. Ni gr tillsammans igenom de bakomliggande orsakerna till rdslan och ni var p och talar om vad som kan intrffa under en frlossning. Mtet sker oftast p eller i nra anslutning till frlossningsavdelningen s att miljn och personalen dr skall bli s vlbekant och trygg som mjligt. Tillsammans upprttar ni en frlossningsplan dr det tydligt framgr hur du knner det, vad du nskar och tycker r viktigt. Allt dokumenteras i journalen och Þnns drefter tillgnglig fr all berrd personal. Mlet med den hr verksamheten r att samtliga kvinnor skall ha tillfrt sig all den kunskap, trygghet och inre styrka som krvs fr att med tillit fda sitt barn. Fr ett ftal kvinnor r nd ett planerat kejsarsnitt den enda lsningen. Ibland kan ocks ett lfte om en tidig ryggbedvning eller en planerad igngsttning av frlossningen p ett i frvg bestmt datum vara en lsning. Förslag på vad som är bra att packa ner: ¥ ID handling ¥ Har du en pappersjournal frn mdravrden skall du ta den med dig ¥ Hygiensaker ¥ Praktiska och skna klder inkl. en amnings-bh ¥ Vetekudde, egen musik och kamera eller Þlmkamera, kanske en bok eller tidning. Ibland har man mjlighet att koppla in en telefon till sitt rum dr de samtal ni ringer debiteras p er ordinarie telefonrkning ¥ Egna barnklder ¥ Ngot att ta och dricka till partnern och energirika mellanml till kvinnan. Mat och dryck fr du som fdande, men vanligtvis inte som anhrig Utrustning De ßesta av oss kper oftast alldeles fr mycket klder till det lilla barnet som vxer s fort. Det r roligt och det Þnns ett stort utbud av under barabarnklder. Men det nyfdda barnet har inte s stora behov. De ßesta kper i brjan storlek 50-56, som kan anvndas under en kortare tid. Drefter kper man storlek 60 eller 62 och de klderna kan barnet ha lite lngre. Kp mjuka klder av naturmaterial och undvik klder med metallknappar, svra ppningar vid halsen eller med hrda vassa smmar. Tvtta klderna innan de skall anvndas. Ett förslag på inköpslista: ® Bodies och mjuka byxor ® Sockor (se upp s de inte stramar) ® Mjuka Þltar att svepa om barnet ® Eventuellt ytterklder, beroende p rstid ® Solhatt, mssa och vantar (beroende p rstid) ® Bljor storlek 1 (2-4 kg) och 2 (3-6 kg) om ert barn vger ver 3700 g ® Plastad frott (att anvndas under lakanet om barnet skulle krkas eller kissa bredvid bljan) ® Tcke, kudde, lakan, pslakan och rngott ® Badlakan ® Sng eller vagga ® Frskinn (inte om ni har allergi) ® Sktbord eller sktunderlag ® Badbalja (handfatet kan anvndas i brjan) ® Sktvska ® Barnvagn ® Brsjal eller brsele ® Bilbarnstol: Ni kan hyra eller kpa en egen. Frskra er om att den r godknd och sker. Det nyfdda baret ska inte sitta ngon lngre stund i bilbarnstolen (babyskyddet) och mr fr ryggens skull bst av att bli transporterad liggande. Vill du lsa mer om barns skerhet i bil samt f frslag p bilbarnstol, g in p ntf.se. 71 Förlossningen Att föda Det r en stor upplevelse och kraftanstrngning att fda barn. Knslor och reaktioner som du kanske inte trodde att du bar inom dig kommer ltt fram. Alla individer r unika och det r ocks varje frlossning. Det viktigaste r att du tillsammans med din partner knner efter vad som r rtt fr er. Lita p dig sjlv och din kropp, var dig sjlv och tnk p att det hr r din frlossning. Det r ert barn som skall fdas. Förbered dig väl inför förlossningen De ßesta ser fram emot sin frlossning med spnning och frvntan men ocks med en viss oro. Att fda barn r en vldig naturkraft. Trna dig att tnka positivt och bli trygg med att du kan. va dig p att slappna av s att du inte spnner dig och hller igen fr mycket nr vrkarna tar i och brjar gra ont. Det r viktigt att kunna ge sig hn utan rdsla och du kommer lngt genom att frbereda dig vl. Brja med att skaffa dig kunskap. Sk information tillsammans med din partner eller den som skall vara med dig p frlossningen. Infr frlossningen br du vila och ladda dina batterier med mycket smn och nringsrik mat. Har du svrt att sova p natten, frsk att vila ngra timmar p dagen istllet. Frlossningen kan starta nr som helst under dygnets 24 timmar. Barnmorskan Genom frldrautbildningen fr du veta mycket och din barnmorska p mdra- 72 vrdscentralen Þnns till fr att kan svara p era frgor. Det r naturligtvis svrt att frestlla sig hur just du kommer att reagera p kraften och smrtan nr du skall fda. Men det hjlper att vara vl frberedd. Barnmorskan p frlossningen r ett viktigt std och den person som har huvudansvaret fr din frlossning. Hon arbetar oftast tillsammans med en underskterska och kanske trffar ni ocks en barnmorskestuderande som r dr fr att lra. Den normala, okomplicerade frlossningen skts helt av barnmorskan. Men det Þnns alltid en ansvarig frlossningslkare p avdelningen om det skulle tillstta komplikationer. Barnmorskan och underskterskan kan ha mer n en frlossning som de ansvarar fr samtidigt. Det r viktigt att du och din partner knner att ni har en trygg och bra relation till er barnmorska. Stll frgor, be dem frklara och be om rd och tips. ven d de har mycket att gra r det personalens uppgift och ambition att Þnnas till hands fr er nr ni behver dem. Ingen frga r fr dum eller ovsentlig. Mlsttningen r alltid att alla kvinnor som fder barn skall f med sig en s positiv upplevelse som mjligt. Tecken på att förlossningen närmar sig Under graviditeten har du kanske knt att livmodermuskeln ibland dragit sig samman. Magen har i s fall blivit hrd nr den har trnat sig infr det kommande stora vrkarbetet. Dessa sammandragningar har ocks hjlpt barnet att stlla in sig rtt. Under senare delen av graviditeten har de ßesta barn stllt in sig med huvudet nedt och mot slutet r det vanligt att det snker sig ner fr att slutligen Þxeras i bckenets vre del. Barnet ligger redo att fdas: ¥ Nu knns sammandragningarna starkare och kanske de brjar gra ont. Du kan ocks uppleva att din mage blir orolig, kanske fr du ls avfring. S smningom har du regelbundna vrkar som tilltar i styrka, hller i sig lngre och kommer med allt kortare mellanrum ¥ En liten bldning frekommer ofta nr livmodertappen mjuknar och brjar ppna sig. Kanske har du sett strimmor av blod blandat med ett segt slem i dina trosor eller nr du torkar dig efter ett toalettbesk. Det kan vara den s kallade ÓslemproppenÓ som har lossnat frn kanalen i livmodertappen. Vissa kvinnor upplever verkligen att ÓproppenÓ gr, andra mrker att det rinner mer och att det r segare, mer slemlikt n tidigare. Dessa ßytningar kan komma en tid fre eller strax innan frlossningen startar p allvar. Du kan samtidigt knna av molande mensliknande smrtor ver ljumskarna eller i ryggen ¥ Ibland startar frlossningen med att det brjar rinna fostervatten. Utan frvarning gr det spontant hl p hinnorna. Bara 10% av alla frlossningar startar p det hr sttet. Vrkarna brukar efter vattenavgng, i de ßesta fall, inte vara lngt borta Förlossningen Ring till förlossningsavdelningen: ¥ Vid regelbundet vrkarbete:Nr du som frstfderska har regelbundna vrkar med ungefr tre minuters intervall. Vrkarbetet skall helst ha pgtt ngra timmar. Kanske har det ocks kommit lite blodblandad mer slemmig ßytning, som i brjan av en mens. Det r ett tecken p att livmoderhalsen har pverkats av trycket i vrkarna. Det brjar ppna sig Det tar oftast mnga timmar fr frstfderskan att fda barn. Frn den frsta vrken eller frn dess att fostervattnet gr kan det ibland ta mer n 24 timmar ¥ Vid vattenavgng ¥ Vid bldning ¥ Om du r orolig eller osker ¥ Om du i senare delen av graviditeten upplever att barnet r mycket stillsamt eller om du inte knner ngra fosterrrelser Du kan naturligtvis vara orolig ver ngot annat som rr frlossningen eller din hlsa. Du kan dygnet runt ringa och prata med en barnmorska p frlossningen. Om det behvs fr du komma dit fr en underskning. Fr omfderskan gr hela frloppet vanligtvis snabbare. Du som tidigare ftt barn br ha regelbundna vrkar med 7-10 minuters mellanrum. Ibland kan frloppet och inledningen p frloss- ningen se helt annorlunda ut. Ring s fort du r osker. Har du ftt snabbt tidigare knner du skert att du vill ha en tidig kontakt med frlossningsavdelningen. Ring alltid till frlossningen innan du ker in, dels fr att f rd men ocks fr att meddela personalen att ni r p vg. Egna anteckningar Vattenavgång utan värkar i fullgången tid Det hnder att vattnet gr utan att vrkarna startar. P de ßesta hll och om allt r bra med mor och barn vntar man ngra dygn fr att kvinnan skall f en chans att spontant komma i gng i ett frlossningsarbete. Om vrkarbetet uteblir frsker man starta frlossningen med olika metoder och lkemedel. Eventuellt anvnder man sig av en kateter. En mjuk plastslang med en kuff (som en liten ballong) lngst fram, frs in frbi inre livmodermunnen. Drefter fylls denna med vatten. Kvinnan fr drefter vara uppe och g. Trycket frn den vtskefyllda ÓballongenÓ hjlper livmodern att ppna sig. Barnmorskan drar frsiktigt i katetern ungefr varje timme. Nr den trillar ut av sig sjlv vet man att det r ppet tre till fyra cm. r livmoderhalsen omogen och sluten kan man fra in ett hormongel lngt upp i slidan. Det hjlper till att frbereda livmodertappen och stimulerar ocks till sammandragningar. Rcker inte det fr du senare vrkstimulerande lkemedel fr att framkalla vrkar. Eventuellt startar man frlossningen med ett sdant dropp direkt. 73 Förlossningen För tidig förlossning /prematurfödsel Det hnder ibland att frlossningen startar fr tidigt. Prematur fdsel deÞnieras som frlossning fre 37 fullbordade graviditetsveckor. Mellan fem och sex procent av alla frlossningar sker i frtid. Man sger d att barnet fds underburet. Prematura barn vger oftast mindre n 2500 gram. Om ditt barn fds fre berknad tid behver det inte innebra ngon kad risk. Men ju tidigare barnet fds desto svrare har det att klara av omstllningen till livet utanfr livmodern. Fr du vrkar eller vattenavgng fr tidigt br du omgende kontakta frlossningsavdelningen. Det kan ibland vara ndvndigt att ge livmoderavslappnande medicin och att lgga in den gravida kvinnan fr observation. Med en doptone kan man lyssna p barnets hjrtljud 74 Snabba förlossningar I vissa familjer fder kvinnorna vldigt fort. Kanske du kan frga din egen mamma om hur hennes frlossning var. Det Þnns ofta likheter mellan mor och dotter. Det r ovanligt att en frstfderska inte hinner in till frlossningen. Knner du dig osker om nr du skall ka in, kan du alltid ringa och prata med en barnmorska p frlossningen. Hormondropp Oxytocin r ett viktigt hormon som p mnga stt r involverat bde i samband med frlossning och anknytning. Syntocinon r namnet p ett lkemedel som r en syntetisk form av hormonet. Det anvnds p frlossningsavdelningarna, som verksam substans vid vrkfrstrkande dropp. Man anvnder det ven fr att motverka bldning efter frlossningen. Idag fr runt hlften av alla kvinnor vrkfrstrkande dropp under frlossningen. Det kan ocks anvndas fr att stta igng frlossningen Ð se sidan 76. De riktlinjer man har fr bedmning av det man kallar fr ÓvrksvaghetÓ, varierar mellan olika kliniker. Dosen som ges r bl.a. beroende av hur kraftiga och tta vrkarna r och vilken effekt som uppns. Allt fr tta vrkar kan ha en negativ effekt p moderkakans funktion under frlossningen. Oxytocin pverkar bl.a. vrkarnas frekvens och styrka under frlossningen, bindningen mellan mor och barn, blodtrycket som sjunker, medverkar till livmoderns sammadragning efter frlossningen och utdrivningsreßexen vid amning. Kallas ven fr ett lugn-och-ro -/ÓvlbeÞnnandehormonÓ. Efter frlossningen har det visat sig att mamman sjlv producerar hga oxytocinniver. Har mamman ftt en epiduralbedvning (EDA) blir oxytocinpslaget mindre i samband med amning under de frsta tv dygnen, n om hon inte ftt EDA. Hud-mot-hudkontakt stimulerar oxytocinfristtningen. Drfr r det srskilt bra att barnet fr ligga hud mot hud p sin mammas brst efter frlossningen, eller s snart det r mjligt. Förlossningen Att ”gå över tiden” Det r normalt att fda mellan vecka 37 och 42. Ju nrmare berknad tid du kommer desto mer frvntansfull och otlig blir du skert. Det r tungt. Nu lngtar ni efter att f trffa ert lilla barn. D r det ltt att knna sig besviken och missmodig om inte frlossningen kommer igng p utsatt datum. Det r bara 4% som fder exakt den dagen de r berknade att fda. En av de strsta stressfaktorerna kan vara vlmenande slkt och vnner som dagligen ringer och frgar om Ódet har hnt ngotÓ eller Óknner du ngot nÓ. Kanske tycker du att det r jobbigt att svara p samma frgor dag efter dag. Det r ltt att frst men dina nrmaste r naturligtvis spnda och otliga. Om du gr mer n 14 dagar frbi berknat frlossningsdatum rknas du som verburen. D kontrolleras du av barnmorska och lkare p specialistmdravrden. Dr undersker man hur du och barnet mr. Man gr ett ultraljud och det krs en CTG-kurva fr att registrera barnets hjrtslag. Man kontrollerar om livmodertappen har mognat och brjat ppna sig. Drefter bestmmer ni tillsammans med lkaren vilken dag frlossningen senast skall startas om den inte kommer i gng av sig sjlv och hur kontrollerna fram till dess ser ut. Riktlinjerna fr dessa kan skilja sig ngot t beroende p var i landet du bor. Vad kan du gra sjlv fr stimulera till ett vrkarbete? Det Þnns inga knep eller huskurer som har ngon vetenskapligt bevisad effekt. Mycket har provats med mer eller mindre goda resultat. Avgrande r antagligen om din kropp r redo och om barnet r frdigt att fdas. Om ni nd vill frska sjlva: Egna anteckningar 75 Förlossningen Igångsättning av förlossningen Att stta igng frlossningen kan ta tid. Det r lngt ifrn alla som fder barn samma dag som man inleder igngsttningen. Man strvar dessutom efter att inte ingripa mer n ndvndigt d en naturlig start av frlossningsarbetet alltid r det bsta fr bde mor och barn. Ha tlamod. Det r bra att frstr sig med annat i vntan p det aktiva vrkarbetet. Eventuellt fr ni lmna frlossningsavdelningen en stund. Ni hinner kanske ta en promenad eller ta en god lunch innan det stter igng p allvar. Vem blir igångsatt? Olika anledningar r: ¥ verburenhet: att frlossningen inte har startat efter 42 fullgngna veckor ¥ Vid lngvarig vattenavgng i fullgngen tid utan vrkar ¥ Preeclampsi (havandeskapsfrgiftning): en sjukdom som kan leda till ett mycket hgt blodtryck, ggvita i urinen, huvudvrk, frsmrade blodprover samt frsmrad tillvxt av barnet ¥ Andra graviditetskomplikationer Hur kan en igångsättning göras? ¥ Med en slidtablett som placeras hgt upp i slidan. Den innehller hormonet prostaglandin som mjukar upp livmoderhalsen och framkallar vrkar. Metoden upprepas efter fyra till sex timmar om inte vrkarbetet kommit igng ¥ Med vrkstimulerande hormon (oxytocin) ¥ Med hinnbristning. Man gr hl p hinnorna s att fostervattnet rinner ut, vilket kan starta ett vrkarbete. Ofta kombineras det med ett oxytocindropp fr att f en frstrkt effekt ¥ Med en Bardkateter. En mjuk slang frs upp i livmodern frbi den inre livmodermunnen. Vl p plats fylls kateterns topp, som kan vidga sig som en ballong, med vatten. Slangen tejpas fast p kvinnans ben och med jmna mellanrum drar man frsiktigt i denna. Den vtskefyllda ballongen ger ett kat tryck mot livmodermunnen. Nr ballongen av sig sjlv ramlar ut r det ppet tre till fyra cm. Nu nr man att ta hl p hinnorna. Ofta startar frlossningen p allvar efter de hr tgrderna ÒDroppÓ i handen 76 Förlossningen Förlossningssmärta Trygghet och kunskap ger smrtlindring. En kvinna som knner sig vl frberedd och r vertygad om sin frmga att fda har lttare att hantera vrkarbetet och frlossningssmrtan. Omgivningens attityder och den kultur vi br med oss samt din egen kroppsknnedom har ocks stor betydelse fr hur just du kommer att uppleva smrta. Smärta är en subjektiv upplevelse och det är bara du som kan tala om hur det känns Hur smrtsam upplevelsen r beror dels p hur du upplever den rent fysisk, kroppsligt, men ocks hur din psykologiska upplevelse av smrtan r. Tidigare smrtsamma upplevelser kan gra sig pminda. Det r dock stor skillnad p att hantera den smrta som beror p sjukdom eller skada n det r att bemta vrkar under en frlossning. Det gr ont att fda barn och smrta r ngot vi naturligt vrjer oss mot. Till skillnad frn all annan smrta har den i de allra ßesta fall en positiv mening, nmligen att fda och att stta det mest fantastiska barn till vrlden. Det r en oerhrd kraft och varje vrk fr dig en bit nrmare barnet. Mellan vrkarna r det lugnt och du har oftast inte alls ont. Dessutom frsvinner nr barnet vl r ftt. Smrta under vrkarbetet i frlossningens ppningsskede beror p ett kat tryck i livmodermuskeln. Ny forskning har ocks pvisat att smrtan i huvudsak beror p att nervtrdarna i livmoderhalsen r betydligt ßer och mer utvecklade n i livmodern hos kvinnor som nrmar sig frlossningen. Smrtan kommer allts i frsta hand frn livmoderhalsen. Det r vanligast att vrken till en brjan knns mest i nedre delen av magen. Den kan dra sig ut i ljumskarna och mot korsryggen. Hur intensivt du kommer att uppleva vrkarna beror dels p trycket i vrken och hur lng den r. Dels ocks p hur eftergivliga vvnaderna r samt till vilken grad du kan slappna av och ge efter i stllet fr att kmpa mot kraften i vrken. Mnga faktorer pverkar hur man upplever smrta. Oro, trtthet, ilska och sjukdom r sdant som kan ka smrtupplevelsen. Det kan leda till en ond cirkel med t.ex. oro Ð smrta Ð och drmed kad oro Ð och kad smrta osv. Allt som medverkar till avslappning fr kvinnan r av stor betydelse. Exempel p detta kan vara stdet frn barnmorskan och partnern, berring, adning och vrme. Nr livmoderhalsen r fullvidgad och barnets huvud trycker mot bckenbotten ndrar smrtan karaktr. Smrtan drar sig nedt och slidmynningen tnjs ut. Det trycker kraftigt mot ndtarmen och ut i ljumskarna. Trycket mot ryggslutet kan ka. Du knner en impuls att krysta. Fr mnga kvinnor blir smrtan mer hanterbar nr du sjlv kan vara mer aktiv i frlossningsarbetet. Under frlossningens frsta fas, ppningsskedet, kan vrkarna gra mycket ont. De kan verrumpla dig bde mentalt och fysiskt. De kan knnas mer intensiva n du kunnat frestlla dig. D r det ltt att bli osker och mnga blir rdda att de inte skall klara av det. Men fr de ßesta inÞnner sig efter ett tag en ny styrka. Du kommer in i en rytm och upptcker att du faktiskt klarar att hantera vrkarna, en i taget och s lite vila. Du hmtar kraft och s en gng till. Om och om igen. Det r normalt att lta som vid vilken annan kraftanstrngning som helst. Det kan till och med fra frlossningen framt. 77 Förlossningen Förlossningsförberedelser Att en lugn, trygg och avslappnad kvinna i god fysisk kondition fr en lttare frlossning har man i alla tider knt till. Kunskap om och frstelse ver vad som hnder med din kropp under graviditeten och frlossningen fr du genom att lsa i bcker och tidskrifter, via olika webbsidor och p den frldrautbildning som mdravrden ordnar. Utbudet av frlossningsfrberedande kurser och vningar r i dag stort och ges ocks i privat regi. Allt som ger lugn och trygghet till den fdande kvinnan r bra. Trna tillsammans Ð detta kan ge avslappning mellan vrkarna: Psykoprofylax Med hjlp av mental trning, andning och avslappning kan du va dig att mta smrta och den stress det fr med sig. Det r effektiva verktyg att anvnda som ger dig ngot att fokusera p. Du kan minska smrtknslan genom att vara trygg och avslappnad och du kan avleda den genom vrme och/eller massage. Hr beskrivs de tre viktigaste hrnstenarna i psykoprofylaxmetodiken: Mental trning: Det r bra att trna sig mentalt infr det kommande frlossningsarbetet. Det innebr att du medvetet skall ge dig sjlv s tydliga och positiva tankar och bilder av att fda barn som mjligt. Intala dig sjlv att du har frmgan och kraften och lita p att ¥ Stryk med hnderna frn huvudet och ned ver axlar och armar ¥ Stryk med hnderna ver axlar, rygg och hfter ¥ Drag mjukt genom hret ¥ Skaka mjukt p hennes armar/ben fr att markera avslappning ¥ Lt Þngertopparna glida som ett vattenfall ver ryggen ¥ Erbjud ngot att dricka eller ta mellan vrkarna ¥ Pussar och uppmuntrande ord gr underverk Frlossningsfrberedelse 78 din kropp kan fda. Frestll dig hur du skulle nska att din frlossning blir. De hr tankarna och din egen knsla infr att fda kan du anvnda nr det r dags p riktigt. Att vara mentalt frberedd ger dig en strre trygghet. Prata med din partner och g tillsammans igenom vad ni har fr nskeml och tankar infr ert barns fdelse. Det r som med all annan trning. Skall du ha gldje och nytta av den under din frlossning krvs det att du har vat mnga gnger och att du brjar i god tid. Andning: Att andas medvetet och fokuserat r lugnande och hjlper kroppen att n avslappning. En del kvinnor tycker att det r bra att va andningsteknik infr frlossningen men de ßesta hittar Förlossningen nd utan strre frberedelser sin egen rytm och sitt eget stt att andas p under frlossningens gng. Frlossningspersonalen hjlper dig om du behver det. Att bli frtrolig med sin andning brukar vara till stor hjlp. Den ger dig ngot greppbart att fokusera p. Det hr r ngot du sjlv kan ha kontroll ver och det bidrar till att minska upplevelsen av smrta. Du blir lugnare och det blir lttare fr dig att slappna av i kroppens alla muskler, ven mitt under en vrk. va helst tillsammans med din partner. Under frlossningen kan din partner hjlpa dig genom att lgga sina hnder dr du spnner dig s att du blir uppmrksam p var du skall slappna av och hur du skall andas. Lugnande avslappnande andning: Sitt eller ligg bekvmt. Lt andningen vara s avspnd och naturlig som mjligt. Finn din egen rytm, andas lugnt och bli medveten om hur det knns. Nr du r i ett frlossningsarbete skall du mellan vrkarna frska att andas p samma stt, lngsamt och lugnt lngt ner i magen. Nr vrken brjar fortstter du likadant men anpassar andningen till anstrngningen. Du kommer naturligt att behva andas snabbare och snabbare och samtidigt hjs ocks andningen upp mot brstkorgen. Nr det r som mest intensivt har du antagligen andningen nda uppe i halsen. Oftast fungerar det bst att andas in genom nsan och ut genom munnen. Det skall hras att du andas, att du jobbar. Fokusera hela tiden p hur du andas, slpp efter i varje utandning och lt kroppen flja med utan att spjrna emot. Nr vrken klingar av snker du andningen och i vntan p nsta vrk andas du dina lugna lngsamma andetag lngt ner i magen igen. Slappna av och vila. Den hr tekniken kan du anvnda vare sig du str, sitter eller ligger. Flj med i vrken, slpp efter och hjlp kroppen av ppna sig och att slppa fram barnet. Nrmare och nrmare fr varje vrk. Flsandning: Vid vergngen mellan ppningsskedet och utdrivningsskedet kan en del kvinnor knna en stark lust att krysta trots att inte livmodermunnen r helt ppen. D kan det hnda att barnmorskan ber dig att inte trycka p, utan i stllet Óßsa bort vrkenÓ. Det brukar bara vara fr en kort stund. Samma sak kan intrffa nr barnets huvud str lngt ner och trycker mot bckenbotten. Om mellangrden r vldigt spnd kan det vara vrdefullt att hlla igen en stund s att vvnaderna fr tnja sig lite till innan du skall krysta ut barnet. Att kunna ßsandas hjlper dig att st emot den starka krystimpulsen. P det sttet kan man lindra eller helt frhindra bristningar i blygdlppar, slida och i mellangrden. Nr man ßsar drar man med ppen mun in och blser ut luft mycket kort och snabbt. Det r bara den vre delen av brstkorgen som anvnds. Nr kryst- knslan kommer skall du ßsa kraftigt och snabbt. Du knner hur du har andningen nda uppe i halsgropen. Avslappning: Avslappning kan ske p olika stt. Din barnmorska eller en sjukgymnast kan visa och hjlpa dig. Det Þnns CD-skivor i handeln, som lmpar sig fr egna, regelbundna vningar i hemmet. Ls mer i avsnittet ÓHll dig i form infr frlossningenÓ. vningar i avslappning innebr att du lr dig kontrollera kroppens muskler fr att drmed uppn en total avslappning. Knn skillnaden mellan spnda och avslappnade muskler. Det lr du dig genom att frst spnna en muskelgrupp, drefter slappna av och knna skillnaden. va in avslappning i varje enskild muskelgrupp. G igenom musklerna i ftter, ben, hnder, armar, skuldror, axlar, nacke och ansikte. Nr du har gtt igenom hela kroppen s fortstter du att vara avslappnad. Ligg tungt mot underlaget. Knn hur du med den lngsamma djupandningens hjlp blir tyngre och tyngre. Låt andningen bli en hjälp till avslappning 79 Förlossningen Smärtlindring Förlossningssmärta kan lindras En del kvinnor behver inte anvnda sig av den smrtlindring de hade planerat fr, andra behver mer. Ingen kvinna skall i dag behva utst outhrdlig smrta nr hon fder barn. Behver du hjlp skall du be om det. Låt det inte gå prestige i att föda barn utan någon form av smärtlindring Det gynnar varken dig sjlv, barnet eller din frlossning. Under frldrautbildningen fr ni utfrligt veta vad man kan gra fr att lindra frlossningssmrta.Ls tidigare avsnitt i boken om hur du p bsta stt frbereder dig fr att mta frlossningssmrta. Boken tar upp vad du sjlv kan gra fr att lindra smrtan nr frlossningen s smtt har startat och du fortfarande r hemma. Du kan ocks lsa om vad sjukhuset kan erbjuda nr du kommit in p frlossningsavdelningen. Endorfiner Kroppen producerar och utsndrar sjlv mnen som r smrtstillande. De frigrs nr vi utstts fr stora pfrestningar eller skadar oss. EndorÞner kallas ocks fr kroppens eget morÞn och har ungefr samma effekt. Dessutom dmpar hormonet stress och kar knslan av vlbeÞnnande. Effekten blir strst om 80 Smrtlindring i vatten du r upprtt och rr p dig under frlossningen. fram.Uppvrmda handdukar, ris-, eller vetekuddar kan vara ett alternativ. Smärtlindring i vatten Mjligheter till dusch och bad Þnns p s gott som alla frlossningsavdelningar. Det varma vattnet verkar ocks avslappnande. Det gr att du kan uppleva vrkarna ngot mindre intensivt. Du blir inte smrtfri men vattnet gr att du fr hjlp att Órida utÓ och ta dig igenom en vrk. Om det Þnns ett stort badkar har du dessutom lttare att rra dig runt och att hitta en skn stllning. Akupunktur Akupunktur har ofta god effekt p frlossningssmrta och kan ge mycket god avslappning och det gr att kombinera akupunktur med andra smrtlindringsformer. Nlar sticks in i s kallade akupunkturpunkter. De ßesta barnmorskor kan i dag erbjuda akupunktur. Under frlossningen kan man ocks frska med akupunktur fr att stimulera till bttre vrkar, f moderkakan att lossna och att lindra eftervrkar. Prata med din barnmorska s kan hon bertta mer och eventuellt ge dig akupunktur. Nlarna gr att placera vare sig du str upp, sitter eller ligger ner. Akupunktur pverkar inte barnet. Massage Massage har mnga positiva effekter, ocks under en frlossning. Lt din partner eller ngon av personalen massera dig. Om smrtan sitter i lndryggen kan massage just hr ocks ha en avledande effekt. Berringen i sig r dessutom lugnande och stressdmpande. Men det r inte alla kvinnor som uppskattar massage under frlossningen. Prova er TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) Anvnds av fdande kvinnor fr att minska spnningar och avleda upplevel- Förlossningen sen av det onda. Det r en liten apparat som snder ut elektriska impulser. Effekten snds ut till tunna, mjuka plattor som fsts mot huden. Impulserna aktiverar kroppens eget endorÞnsystem och blockerar smrtimpulserna. Fr att f s god hjlp av TENS som mjligt br du trna p den hemma ngra veckor innan du kommer till frlossningen. Tala med en sjukgymnast eller med din barnmorska p mdravrdscentralen. De kan ge information om var du kan lna eller hyra en TENS-apparat. Sterila kvaddlar Med hjlp av en spruta och en tunn nl sprutas en liten mngd sterilt vatten in i underhudsfettet, subkutant. Vanligtvis ges fyra till fem sm stick kring det omrde dr det gr mest ont, oftast p ryggslutet eller ner mot ljumskarna. P detta stt kan man aktivera fristtning av endorÞner, kroppens eget smrtlindringssystem. Dessutom avleds smrtan frn vrkarna ngot. Effekten sitter i upp till 90 minuter och kan gras om vid behov. Metoden medfr inga negativa konsekvenser fr frlossningsfrloppet fr barnet. Lustgas Lustgasen verkar smrtstillande, avslappnande och du fr en tillfllig berusningsknsla. Det r en kemisk frening mellan syre och kvve och koncentrationen anpassas efter kvinnans behov. Mnga kvinnor har god hjlp av lustgasen under hela frlossningen. Den r ltt att anvnda, pverkar inte barnet eller ditt vrkarbete och du bestmmer sjlv hur du vill anvnda den. Den tar inte direkt bort smrtan utan frndrar din upplevelse av smrtan s att den blir lttare att hantera. En del blir illamende och yra i huvudet. De kvinnor som anvnder lustgasen rtt fr ofta s god hjlp att de har svrt att slppa masken. Fr att f bsta effekt mitt under vrken br du brja andas direkt nr du knner att vrken r p vg. Det tar cirka 30 sekunder innan gasen ger effekt och den kvarstr cirka 30 sekunder efter att du slutat andas in gasen. Drfr r det en frdel om du kan lta bli gasen, frn det att vrken brjar klinga av, allt fr att bli s klar i huvudet som mjligt mellan vrkarna. Morfin/Petidin MorÞn och Petidin har i huvudsak en smrtstillande och avslappnande effekt. En spruta kan ges i huvudsak i brjan av frlossningen om kvinnan under lngre tid besvras av frvrkar s.k. pinvrkar. Dessa r smrtsamma sammandragningar och inte aktiva frlossningsvrkar. Det r inte ovanligt att frlossningen sedan startar p allvar nr kvinnan har ftt vila ngra timmar. Du fr inte morÞnpreparat om man tror att du skall fda barn inom de nrmaste tv timmarna. Det beror p att man inte vill riskera att barnet fds och r pverkat av morÞnet. MorÞn kan ocks ges mot smrtor efter ett kejsarsnitt. En del kvinnor som ftt den hr typen av medicin kan eftert beskriva perioder av illamende och minnesluckor. EDA/Ryggbedövning /Epiduralbedövning Detta r d en mest effektiva och en av de vanligaste smrtlindringsmetoden inom frlossningsvrden. Den kan anvndas under frutsttning att du har en frisk rygg, inga kontraindikationer och helst inga tckande tatueringar ver insticksstllet p ryggen. Det r alltid en narkoslkare som lgger bedvningen. Du fr frst en kanyl i handen eller i armvecket. Drefter fr du ett dropp som kan frhindra ett eventuellt blodtrycksfall. Det uppstr annars ofta som en fljd av bedvningen. Man har ocks kontinuerlig CTG-registrering fr att se att barnet hela tiden mr bra. Frst bedvas sjlva huden och sedan sticks en tunn nl in mellan kotorna i nedre delen av ryggen. Drefter frs en liten, mjuk plastslang in och genom den sprutas bedvningsvtskan in. Det tar ungefr 20 minuter innan full effekt uppns. Oftast blandas bedvningsvtskan med ett smrtstillande lkemedel. Det Barnmorskan lgger sterila kvaddlar 81 Förlossningen innebr att de ßesta kvinnor nu fr tiden fortfarande kan vara uppe och g. Drfr kallas bedvningen ofta Òst-upp-edaÓ. Tidigare blev man nstan alltid sngliggande d den bedvande dosen var s hg att kvinnans ben mer eller mindre helt domnade bort. Med en ryggbedvning upplever du vrkarna mer som ett tryck nedt. Ryggbedvningen fungerar bra under ppningsskedet. Under utdrivningsskedet r det dremot inte lika positivt att vara s vl bedvad. Det frsmrar krystimpulsen och ven om barnmorskan sger att det r dags att krysta kan det vara svrt fr dig att knna hur du skall gra. Vrkarbetet och muskelkraften kan frsvagas efter en ryggbedvning. Det r vanligt att man motverkar den effekten genom ett dropp dr ett vrkstimulerande hormon ges. Det Þnns drfr ocks en kad risk att man behver avsluta frlossningen med sugklocka eller tng nr man har ftt en epiduralbedvning. En del kvinnor fr vergende problem med att kissa eftert. Det beror p att nervimpulserna till och frn blsan tillflligt inte fungerar. D r det svrt att knna nr man behver tmma blsan och hur man skall gra. Ibland mste barnmorskan tmma din urinblsa med en kateter. En annan biverkan kan vara klda och huvudvrk i sllsynta fall. Spinalbedövning Spinalbedvning r ocks en ryggbedvning, men innebr att den ges med en spruta som en engngsinjektion och ingen slang ligger kvar som vid eda. Den anvnds ofta vid kejsarsnitt och nr man bedmer att frlossningen inte kommer ta s lng tid, t.ex hos en omfderska. Spinalbedvningen r mer total. Hr sprutas bedvningsvtskan in i den vtskefyllda ryggmrgskanalen. Den bedvar frn brstet och nda ner till lren. Kvinnan fr en kanyl i handen eller armvecket ifall man snabbt behver ge vtska i blodet. Man har ocks kontinuerlig CTG-registrering fr att se att barnet mr bra. En ovanlig biverkan r huvudvrk. PCB/paracervikalblockad /”Västerviksmetoden” Hr ges bedvningsmedlet direkt in i vvnaden vid livmoderhalsen. De nerver som leder smrtan drifrn blockeras. Det r en metod som vanligtvis ges av frlossningslkaren. Du kan inte f den frrn du r i ett aktivt frlossningsarbete Ryggbedvning 82 och livmodermunnen har ppnat sig minst tre till fyra centimeter. Effekten kvarstr i cirka tv timmar och kan upprepas om det behvs. Det r viktigt att ha en kontinuerlig CTG-vervakning nr man ger bedvningen. Det r fr att se att barnet mr bra hela tiden. Barnet kan ibland reagera med en lgre puls men det brukar vara vergende. PDB/Pudendusblockad /bäckenbottenbedövning Anvnds i allt mindre utstrckning. Den ges genom att man sprutar in bedvningsvtska hgt upp i slidvggen p bda sidor. Det bedvar nerverna i hela omrdet s att smrtan knns mindre nr barnet krystas ut. Nackdelen r att bedvningen kan frlnga krystskedet drfr att du inte knner exakt hur du skall gra. Man kan med frdel ocks anvnda sig av bckenbottenbedvning nr man skall sy lite strre bristningar i slidan och mellangrden. Narkos Full narkos innebr att du sover. Man anvnder den vid riktigt akuta kejsarsnitt nr man inte hinner lgga en ryggbedvning. Den r vanlig om man snabbt mste lsa en moderkaka som inte vill lossna av sig sjlv. Det kan ocks frekomma i samband med en strre bldning som snabbt mste stoppas. Förlossningen Förlossningen På förlossningsavdelningen Varje klinik har olika rutiner och lokalerna skiljer sig t. Oftast mts ni av en barnmorska eller en underskterska nr ni kommer till frlossningsavdelningen. Ni fr prata med barnmorskan som frgar nr vrkarna brjade, nr de blev regelbundna, om vattnet gtt eller om du haft ngon bldning. Man mter ditt blodtryck och tar eventuellt ett urinprov. Barnmorskan knner utanp magen hur barnet ligger. Det ger svar p om barnet stllt in sig med huvudet nedt och hur mycket det trngt ner i bckenet. Drefter undersks du vaginalt eller s avvaktar man med det en stund. Med ett par Þngrar i slidan gr det att knna livmodertappen. Ni fr veta hur livmodertappen knns och hur mycket det eventuellt ppnat sig. Det ger bra information om hur effektivt vrkarbete du haft och om frlossningen startat/gr framt. Vanligtvis kopplas du till en CTG-apparat, dr en kurva registreras under 20-30 minuter. Hr kontrolleras barnets hjrtaktivitet samt dina vrkars regelbundenhet och lngd. Det r inte ovanligt att knna sig lite som om man r magsjuk nr vrkarna startar. Ibland mr man ocks illa och krks. Du fr, om du vill, sjukhusklder att ta p dig. Vill du hellre anvnda dina egna klder s gr det bra. Nu kan det vara rtt tidpunkt att ta en dusch eller att lgga sig i badet. Du r frmodligen i brjan av ditt frlossningsarbete och mnga kvinnor upplever att det r lttare att slappna av och att koncentrera sig i varmt vatten. Egna anteckningar Mat under förlossningen Att ta och drick under frlossningen gr vanligtvis bra, frutsatt att allt r normalt med dig och din bebis. Kroppen jobbar intensivt och frbrnningen kar. Det gr t mycket energi att fda. Ta med dig sdant som du tycker r srskilt gott att ta och dricka. Sjukhuset erbjuder ocks mat och dryck. Som blivande pappa/medfrlder behver du ocks ta och dricka. Ta med dig mat som r energigivande och som r ltt att vrma i mikrovgsugn. Förlossningsplan Har du skrivit en frlossningsplan, visa den fr din barnmorska. Frsk att formulera det som r viktigt fr dig fr att du ska knna dig trygg och kunna koncentrera dig p att fda barn. Om du har bestmda nskeml angende smrtlindring r det bra om barnmorskan fr veta det i ett tidigt skede. Det kan ocks vara bra om du vill att personalen skall knna till om det r ngot speciellt som du r rdd fr eller har behov av. Man behver naturligtvis inte skriva en frlossningsplan. Du kan lita p att personalen tar hand om dig. Nyckeln till ett gott samarbete är kommunikation Tala med din barnmorska om dina/era nskeml. Det r din frlossning, det r ert barn som skall fdas. libero.se 83 Förlossningen ven om du uppmuntras att tnka igenom hur du vill ha din frlossning r det samtidigt bra att du r instlld p att det kanske blir helt annorlunda n du tnkt dig. Det r viktigt att vara ppen fr olika mjligheter och situationer som kan uppst. Att nd planera och tnka igenom alla mjligheter i frvg tjnar som ett led i att du mentalt frbereder dig fr att fda. Du har tnkt till men behll instllningen att det inte gr ngonting om det inte blir precis s som du planerat. Barnets övervakning Barnets hjrtljud kontrolleras p olika stt under frlossningen. Det kan vara med ett trstetoskop, en doptone och/eller en CTG-apparat. Under en stor del av frlossningen kommer barnmorskan att vara tillsammans med er i rummet. Allt fr att skapa trygghet, sttta, vgleda, komma med frslag, frklara samt ge rd, uppmuntran och smrtlindring. Förlossningssamtal/ Postpartumsamtal Efter frlossningen skall alla mammor erbjudas ett samtal med sin barnmorska. Hr gr ni igenom frlossningen. Du fr mjligheter att prata om dina upplevelser. Du och din partner kan stlla frgor om det r ngot som r oklart. Ni fr ocks mjligheter att sga ifrn om det var ngot som inte blev som ni tnkt er och som ni r besvikna ver. Kanske Þck du inte dina nskeml uppfyllda s som du hade hoppats p. Barnmorskan fr ocks mjlighe- 84 Min förlossningsplan: Jag/vi nskar i mjligaste mn att: r orolig fr att: Vill att ni skall veta om samt ta hnsyn till: vrigt: Förlossningen ter att frklara varfr och hur situationen var vid det aktuella tillfllet. Kroppen efter förlossningen Det r vanligt att man har vtska kvar i kroppen och man kan knna sig litet svullen. Efter ngra dagar har du troligen kissat ut det mesta. Nr du ska tmma tarmen kan det i brjan underltta att hlla ngot t.ex. en binda emot mellangrden. Har du ftt bristningar i underlivet, vilket r vanligt, kan det knnas obehagligt den frsta tiden. Har du ftt barn med kejsarsnitt behver du smrtlindring de frsta dagarna, och det kan knnas mt i operationsomrdet ett par veckor. P BB kan du f den smrtlindring du behver. Du ska frsts kunna ta hand om ditt barn och vara uppe och rra dig. Massage av lndryggen kan lindra smrtan Avslag Under tv till sex veckor efter frlossningen kommer en blodblandad ßytning frn srytan, dr moderkakan suttit i livmodern. Det kallas avslag. Anvnd binda s lnge du har avslag, inte tampong och byt ofta. Duscha grna underlivet dagligen med mjuk strle. Anvnd inte vanlig tvl eftersom slemhinnorna r knsliga och kan bli irriterade. Olja eller tvttkrm avsedd fr underlivet kan istllet anvndas vid behov. Underlivet kan knnas mt, men det brukar lka snabbt. Om du har mycket ont kan du behva smrtstillande lkemedel. Om du fr ont i magen, illaluktande ßytning och feber ska du kontakta sjukvrden d det kan vara ett tecken p infektion i livmodern. Den behandlas i s fall med antibiotika. Pappa/medförälder under förlossningen Du r oerhrt viktig fr din kvinna under frlossningen. Du r hennes trygghet och std. Det kan knnas svrt att se sin kvinna ha s ont och det r ltt att knna sig hjlpls och handfallen. Prata med barnmorskan som kan visa dig hur du som pappa kan hjälpa till En frlossning kan ta lng tid. Belningen kommer nr ni tillsammans fr dela upplevelsen kring ert barns fdelse. Du kan ocks knna en stark oro fr henne och det lilla barnet. Kommer det att g bra? Orkar hon? Klarar vi detta Barnmorskan undersker i badet 85 Förlossningen tillsammans? r barnet friskt? Det krver tlamod och koncentration. Kom ihg att hur liten och spd din kvinna n r, s har naturen utrustat de allra ßesta med de krafter och den frmga som behvs fr att fda ett barn. Hjlp henne att lita p sig sjlv och p sin kropp. Finns det mjlighet s g ut och f lite frisk luft mellan varven. Trots att partnern idag uppmuntras att vara delaktiga under frlossningen s r det inte sjlvklart fr alla. Ngra f vljer att Þnnas i nrheten, men utanfr frlossningsrummet. Kanske ngon annan nra familjemedlem eller vn istllet kan vara vid den fdande kvinnans sida. Det mste vara upp till kvinnan som ska fda att bestmma hur hon vill ha det. Det leder mnga gnger till en frlossning Det r gott att skratta tillsammans 86 med frre ingrepp och behovet av smrtlindring minskar sannolikt ocks. Ni har skert olika frvntningar och var och en av er har sitt stt att frbereda frldraskapet p. Gr klart fr varandra i god tid hur ni tnker och hur ni vill ha det. Prata grna ocks med er barnmorska. Mnga frlossningsavdelningar har ocks en egen hemsida dr man kan f vrdefull information infr frlossningen. Du är bra att hålla om, luta sig mot och på att trösta Det r enkla saker du kan gra fr att Þnnas till hands fr din partner. Till exempel kan du erbjuda en hand eller arm att hlla i nr vrkarna r riktigt smrtsamma. Du behvs fr att peppa, uppmuntra och dela hndelsen. Du kan hmta ngot att dricka och badda pannan med en fuktig handduk. Du kan ocks hjlpa henne att hitta bra lgen att vila p mellan vrkarna. Stt p er egen musik, ge massage om hon tycker det r sknt eller hll i duschen fr vattenmassage. Bara var dr och var lyhrd. Det r mnga mn som berttar att deras kvinna reagerar p ett helt annat stt n vad de hade vntat sig, det r helt normalt. Lt personalen bli delaktig. Frga och ta till er information och rd. Tillsammans inÞnner sig ofta en knsla av att ni alla r ett team som tillsammans gr allt fr att det ska bli en s bra upplevelse som mjligt. Du kan p ßer stt se till att det blir s lugnt och bra fr din kvinna som mjligt. Fdande kvinnor gr ofta in i sig sjlva fr att fokusera p att fda barn. Men hon har fortfarande behov att ditt std, din nrvaro och uppmuntran. Det hnder att kvinnan upplever att hon r p vg att tappa kontrollen nr vrkarna r som mest smrtsamma. En del kvinnor verskrider grnser som de normalt har och det mste hon f frstelse fr. Somliga fr styrka av att reagera s annorlunda, andra mr dligt av sitt beteende. Barnmorskorna vet att kvinnor kan reagera p olika stt. Efter frlossningen ges mjlighet att prata igenom frlossningen och allt som hnt. D Þnns det tillflle att stlla frgor och f frklaringar till det som knns oklart. Förlossningen Förlossningsställningar Vgen till fdandet kan vara lng och krokig. Genom att vara aktiv och inte bli liggande eller sittande i ett och samma lge kan du till viss del sjlv vara med och pverka lngd och frlopp. Variera mellan olika stllningar. Frsk att hlla dig upprtt. G omkring, st, hng ver en gstol eller sttta dig mot den som gr bredvid dig. St ltt framtlutad och hng ver ngot. D utnyttjar du p bsta stt trycket i vrken. Jordens dragningskraft och barnets tyngd pverkar livmodertappen maximalt. Dessutom frmjar en upprtt hllning fristtandet av det vrkstimulerande hormonet oxytocin. Barnet pressas lttare ner i Kvinnan ÒhngerÓ p sin man under vrkarna bckenet och kan rotera s att framfdandet underlttas. Det viktigaste r att du varierar stllningarna. Drar det ut p tiden behver du vila d och d. Nr du behver lgga dig ner r det bsta att ligga p sidan. En bra position r att sitta grensle ver en bekvm stol eller pall. Frsk med att stta hnderna mot lren, bj dig lite framt och vagga dig igenom vrken. Variera med att st p kn eller luta dig mot en saccosck i sngen eller p golvet. Mnga kvinnor hittar den bsta stllningen nr de fr lgga sig i ett varmt bad. Det r lttare att slappna av och vrmen, som man ocks fr i duschen, lindrar ofta bra. Huksittande frlossningsstllning Under utdrivningsskedet r det ocks bra om du d och d ndrar stllning. Prova dig fram och frsk att hitta ngon som knns riktigt bra. Du bestmmer sjlv hur du vill fda. Om du vljer att fda stende, p huk, p alla fyra, sittande eller liggande r helt ditt eget beslut. Prata med barnmorskan om dina frvntningar och nskeml men bli inte besviken om det blir precis tvrtom. Olika omstndigheter kan gra att du snabbt mste tnka om. Avgrande r hur barnet mr, hur mycket ork och kraft du har kvar, att frlossningsarbetet hela tiden gr framt samt vilken smrtlindringform du anvnder. Knstende frlossningsstllning 87 Förlossningen Förlossningens förlopp Hos frstfderskan har barnet ofta stllt in sitt huvud och Þxerat sig i bckenet ungefr fyra veckor innan frlossningen, ibland nnu tidigare. Barnmorskan p mdravrden kontrollerar under graviditetens senare del barnets position i magen. Huvudet kan st hgt och rrligt ovanfr bckeningngen, det kan snka sig och bli ruckbart fr att till slut inta ett Þxerat, fast lge. Hos omfderskor r barnets huvud oftare rrligt eller ruckbart ven i slutet av graviditeten. Det har oftast ingen betydelse infr frlossningen. Nr vrkarna vl kommer igng brukar huvudet g ner i bckeningngen och Þxeras som det skall. Massage och varmt vatten r ofta sknt Öppningsskedet ppningsskedet r den mest krvande perioden av frlossningen. ppningsskedet delas in i en latensfas och en aktiv fas och tar som regel mnga timmar. De ßesta stannar hemma s lnge som mjligt. Det r bra om du s gott det gr frsker distrahera dig med annat under den inledande latensfasen. Frsk hitta rytmen i andning och rrelser. Nu har du mjlighet att praktisera det du lst om och frberett dig p. Prova och knn efter hur du bst tar dig igenom en vrk. Vagga, andas och kanske kan du g en liten promenad. Vila s mycket som mjligt fr du vet inte hur lng tid det kommer att ta. Ni kommer skert att knna er bde frvntansfulla och glada nr de frsta signalerna p att frlossningen har startat Livmoderhalsen Livmodermunnen Slidan 1. I frlossningens brjan 88 2. Under ppningsskedet 3. Under krystningsskedet Förlossningen inÞnner sig. Samtidigt Þnns oron ver hur allt skall g. Det Þnns ingen tervndo och nu r ni snart frldrar. Livmodern r en stor muskel som under varje vrk drar sig samman. Vrkarna gr att livmoderhalsen mjuknar och frkortas bit fr bit samtidigt som livmodermunnen ppnar sig. Den skall ppna sig mer n 10 cm innan man sger att det r fullvidgat och inga kanter lngre kan hindra barnet att trnga ner och att fdas fram. Barnmorskan kontrollerar ppningsgraden med tv Þngrar djupt inne i slidan. I takt med att din livmoder ppnar sig pressas barnets huvud ner mot vvnaderna i bckenbotten. Till att brja med r pauserna lngre n vrkarna men i slutskedet blir ofta vrkar och viloperioder lika lnga. Vrken varar i cirka en minut fre en lika lng paus. Under denna korta vila har du god anvndning av den lngsamma djupandningen. Lugnt och stilla, lt kroppen slappna av och bli tung en liten stund innan nsta vrk kommer. 4. Huvudet fds fram Förlossningen delas in i tre faser: Egna anteckningar 1. ppningsskedet ¥ Latensfasen ¥ Den aktiva fasen ¥ vergngsfasen 2. Utdrivningsskedet/krystskedet 3. Efterbrdsskedet Nr moderkakan lossnar och fds fram Fr en frstfderska tar frlossningen i genomsnitt 15-20 timmar frn det att hon har regelbundna vrkar med ungefr tre till fem minuters mellanrum. Omfderskor har som regel ett kortare frlopp. Utdrivningsskedet/krystskedet Ibland r det inte frrn i utdrivningsfasen som fosterhinnorna brister och vattnet gr. Om barnet har trngt ner s att det str med sitt huvud mot bckenbotten kan det komma en kort vergngsperiod med en stunds lite lngre vila innan frlossningen tar ny fart. Vrkarna ndrar nu karaktr och impulsen att krysta gr inte att st emot. Det kan ta en stund innan du vnjer dig vid den nya knslan och kraften. Under ppningsskedet har din kropp och livmodersammandragningarna arbetat och du har bara kunnat Óflja medÓ. Andning och avslappning har hjlpt libero.se 89 Förlossningen din kropp att slappna av och ppna sig. Barnet har pressats ner och str nu med sitt huvud tryckt mot bckenbotten. I frlossningens sista skede skall du ge dig hn och slppa efter fr knslan som krystvrken ger dig. Kanske kommer du att uppleva en stor lttnad nr du ntligen fr brja krysta och vara aktiv. Nu kan du vara med och pverka frloppet p ett helt annat stt. En del kvinnor upplever att krystimpulsen r vldigt lik den du fr nr du mste g p toaletten och bajsa. Det kan vara nst intill omjligt att st emot. Den knslan fr du drfr att barnets huvud str mot bckenbotten och ocks trycker samman ndtarmen. Nr du fder kan du sitta, ligga p rygg Nyfdd 90 eller sidan, st p huk eller vara upprtt. Prova dig fram med barnmorskans hjlp. Under krystskedet samarbetar du och barnmorskan p ett annat stt. Stmningen kan bli bde intim och intensiv. Barnets hjrtslag vervakas kontinuerligt eller mellan vrkarna. Det kan vara svrt som blivande frlder att se sin kvinna ha en s intensivt smrtsam och anstrngande uppgift. Hon r fullt koncentrerad, svettig och trtt. Det bsta du kan gra r att bara vara dr och uppmuntra, peppa och sttta s mycket du kan. Slidan bestr av en veckad slemhinna som r oerhrt tnjbar. Barnets huvud kan i sin tur omformas fr att anpassa sig till frlossningskanalen. Det r mjligt tack vare att skallbenen som omger de tv fontanellerna p barnets huvud r rrliga. Drmed kan barnets huvud anta en mer eller mindre uttalad strutform fr att underlttas att fdas fram.Samtidigt kan kvinnans bcken rra sig en aning eftersom hormonerna under graviditeten mer eller mindre luckrar upp alla fogar i bckenet. Kroppen kan fda och vet hur den skall gra. Det r en frdel om det inte gr fr fort i utdrivningsskedet. P s stt hinner barnets huvud anpassa sig och gradvis tnja ut vvnaderna i slidan och vid slidmynningen. Risken fr bristningar minskar ven om det r helt normalt med sm bristningar. Alla kvinnor gr inte snder. Omfderskor brister mer sllan d det frsta barnet har gjort ett bra frarbete. Eventuellt kan det uppst en mindre bristning kring ett tidigare rr. Om barnmorskan ser att vvnaderna r p vg att g snder Þnns mjligheten att klippa, fr att i mjligaste mn rikta bristningen bort frn ringmuskeln i ndtarmen. Alla kvinnor r olika och ser drmed ocks olika ut i mellangrden. Kvinnor fder ocks varierande stora barn och de kan fdas i olika bjudningar. Det beror ocks p om frlossningen mste avslutas med sugklocka eller tng. Allt sammantaget avgr om just du fr en bristning eller ett klipp. Hur det kommer att se ut i mellangrden och om du kommer att brista eller behva ett klipp r inget man kan veta i frvg. Frst i det gonblicket nr Förlossningen barnets huvud str i genomskrning och r p vg att fdas fram, s vet barnmorskan om det r ndvndigt. Innan man klipper bedvar man ordentligt med lokalbedvning. De ßesta kvinnor mrker inte vad som hnder. Nr man brister i mellangrden knns det inte s mycket som man kan tro. Kroppen producerar egna endorÞner som hjlper till och smrtlindrar i omrdet. Nr barnets huvud str och trycker mot bckenbotten blir vvnaderna svullna. Det bidrar ocks till att du knner mindre. Det r en fantastisk knsla att se sitt lilla barn fr frsta gngen. ntligen fr du se, hlla om och dofta ditt lilla barn fr frsta gngen. Nr barnet kommer ut drar det efter luft och hostar bort lite fostervatten eller slem. En del barn skriker direkt men det gr lngt ifrn alla. Barnmorskan kanske torkar bort lite slem frn barnets mun och nsa. De ßesta kvinnor vill direkt ta barnet till sig mot brstet. Barnet mr bra av din varma hud och av att hra dina vlbekanta hjrtslag. Barnet knner ocks igen era rster nr ni pratar till det. Det r det bsta starten vid omstllningen frn ett liv i livmodern. Den nrhet och kontakt ni fr nr du lgger armarna om ditt barn r ngot alldeles speciellt. Antagligen ett av de strsta och starkaste gonblicken i ditt liv. Personalen lgger torra varma handdukar runt barnet. Ibland behvs en liten mssa fr att barnet skall kunna hlla vrmen. Navelsträngen Pappan, barnmorskan eller ngon annan som r delaktig klipper av navelstrngen. Du och barnet fr var sitt plastarmband med samma nummer p. De fsts runt din handled och runt barnets hand- eller fotled. Samtidigt kontrolleras din identitet en extra gng. Man gr det fr att se att alla uppgifter stmmer och fr att inga frvxlingar senare skall kunna ske. De ßesta kliniker kontrollerar ph-vrdet, surhetsgraden, i navelstrngsblodet. Det visar hur barnet mr vid frlossningsgonblicket. Navelstumpen r tv till tre cm lng och den sluts med en gummisnodd, en klmma eller med ett bomullsband. Efterbördsskedet Efter att barnet r ftt drar sig livmodern samman en gng till, nu fr att stta ut moderkakan. Samtidigt kommer det en bldning. Det r srytan i livmodern som blder nr moderkakan lossnar frn platsen den suttit p under hela graviditeten. Ofta kommer moderkakan helt av sig sjlv. Ibland underlttar det om du krystar lite. Kanske barnmorskan hjlper till genom att trycka ltt utanp magen. Det knns inte alls s starkt som nr barnet kommer utan mer som en mjuk varm klump. P de ßesta frlossningsavdelningar ger man ett lkemedel s att livmodern skall dra ihop sig fortare. Det grs i frebyggande syfte fr att Ibland behvs lite extra hjlp precis efter frlossningen 91 Förlossningen minska risken fr strre bldningar. Nr moderkakan ftts fram undersks den fr att se att den r hel och inga rester Þnna kvar i livmodern. Navelstrngen inspekteras ocks fr att man skall se att allt ser normalt ut. Barnmorskan visar upp moderkakan. Den sida som barnet haft mot sig inne i hinnscken har stora blodkrl som ser ut som grenverket p ett trd. Den har en vackert blskimrande frg. Baksidan som har varit fst mot livmodern r rd och kttaktig. Hr har nring sugits upp frn Barnmorskan visar upp moderkakan 92 dig till barnet. Om hinnorna r hela kan barnmorskan hlla upp hela hinnscken som barnet legat i. Navelstrngen r 5080 cm lng och innehller tre blodkrl. Bristningar/att bli sydd i underlivet Frlossningar kan ge bristningar i vvnaderna kring slidan och mellangrden. De ßesta kvinnor brister mer eller mindre under sin frlossning. Vvnaden mellan slidppningen och anus/ndtarmsppningen kallas fr mellangrden. Nr barnets huvud fds fram r denna maximalt utspnd. Hormoner och den kade vtskemngden i vvnaderna har gjort denna elastisk och eftergivlig. Bristningar uppstr trots detta ofta, speciellt hos frstfderskor. Det kan ocks brista inne i slidans veckande slemhinna. Sm bristningar kan ocks frekomma kring de inre blygdlpparna, men dessa lker oftast utan att man behver gra ngot t dem. Man talar om olika grader av bristningar: ¥ Frsta gradens bristning Ð i slidans slemhinna ¥ Andra gradens bristning Ð bckenbotten, mellangrd och slida ¥ Tredje gradens bristning: a) genom en del av ndtarmens ringmuskel b) genom hela ringmuskeln ¥ Fjrde gradens bristning Ð gr genom ndtarmens slemhinna alltid med lokalbedvning om du inte har kvarstende effekt av din ryggbedvning. Strre bristningar sys av frlossningslkaren. Lkningsfrmgan i underlivet r tack vare den krlrika vvnaden vldigt god. Sjlva sret r normalt lkt efter sju till tio dagar. Trden man syr med lser efter en tid upp sig sjlv och frsvinner. De ßesta kvinnor har inte ngra problem efter lkningen. Det kan dock knnas svullet , mt och lite tungt. Ibland kliar det i sret och det beror p att det lker. Ibland knns det sknt att lgga ngot kallt mot sret, det dmpar ocks svullnaden. Du kan ocks ta smrtstillande medicin. Upplever du att det stramar och gr ont en lngre tid efter att du ftt br du ocks ta kontakt med din mdravrdscentral. Om du ftt ett s kallat klipp i mellangrden tar lkningen oftast ngot lngre tid. Klipp grs till exempel ibland d man frlser barnet med tng eller sugklocka. Har du ftt en bristning grad tre eller fyra br du fljas upp av specialkunnig sjukgymnast/lkare. Det r viktigt att kontrollera att det lkt bra s att du i framtiden slipper problem med ofrivilligt lckage frn ndtarmen. Illustrationen visar hur de kvinnliga knsorganet ser ut nr det inte Þnns ngra synliga bristningar efter frlossningen. Be grna din barnmorska frklara och visa dig hur just du har blivit sydd. De ßesta bristningar sys av barnmorskan direkt efter frlossningen. Man bedvar Efter förlossningen Efter frlossningen fr du andas ut och Förlossningen Nr ni tit och antagligen ringt de frsta samtalen till slkt och vnner, grs den frsta barnkontrollen. Barnmorskan vger och mter barnet. Huvudomfnget mts och man undersker att gommen r hel och ndtarmen ppen. Till sist fr barnet en spruta med k-vitamin. Efter ngra timmar r det dags att ßytta familjen till en eftervrdavdelning/BB eller ett patienthotell. En del kvinnor vljer att ka hem direkt frn frlossningen efter sex till tta timmar. D underks barnet av en barnlkare innan ni lmnar sjukhuset. Egna anteckningar Ls mer om barnets frsta underskning lngre fram i boken Copyright: Illustration by Mediafarm Ð The Visual Communication Company, mediafarm.dk vila. Du fr rena klder och sngklder och personalen hjlper dig att lgga barnet s att det sjlv kan leta sig fram till brstet. Barnet r ofta vaket och har frmgan och viljan att direkt ska efter brstvrtan. Det gapar och sker med sin mun mot din varma hud. Barnmorskan kontrollerar att din livmoder drar sig samman som den skall och att du inte blder mer n normalt. Det r viktigt att tmma urinblsan en stund efter frlossningen. En utspnd urinblsa hindrar livmodern att dra ihop sig, vilket kan medfra att du blder ondigt mycket. Nr allt r klart fr ni oftast en bricka med goda smrgsar och dricka. gynzone.dk 93 Förlossningen Nra mamma knns tryggt och varmt När förlossningen inte blir som ni tänkt er Det kan uppst situationer som leder till att det inte blir som ni tnkt er. Ovntade komplikationer under frlossningen intrffar ibland och det leder i vissa fall till att man mste vervaka frlossningsarbetet och eventuellt avsluta frlossningen mer tekniskt och kontrollerat. Avvikande fosterläge Det vanligaste r att barnet kommer i framstupa kronbjudning. Det r det ltttaste sttet att fdas fram p. D kommer huvudet frst. Ryggen r vnd uppt och bakhuvudet, kronan, fds fram frst. Ibland lgger sig barnet p ett annat stt i bckeningngen. Det r ingenting som gr att frutsga fre frlossningsstarten utan konstateras senare. En del barn fds med magen vnd uppt och hjssan, toppen av huvudet, frst. Det heter att barnet kommer i vidppen hjssbjud- 94 ning. Det gr ocks bra, men tar oftast lngre tid. Det Þnns andra avvikande bjudningar som kan leda till att frlossningen inte gr framt som den skall. D Þnns alltid mjligheten att avsluta med ett akut kejsarsnitt. Det enda som kan frutsgas fre frlossningen r om barnet kommer med huvudet eller stet frst. De allra ßesta stesbjudningar frlser man i dag med kejsarsnitt och oftast har man god tid p sig att planera ett sdant. I 3% av alla frlossningar r det stet eller ftterna som kommer frst. Om barnet ligger i stesbjudning nr du gr in i vecka 36 erbjuds man att gra ett yttre vndningsfrsk av barnet. Det grs p sjukhuset under noggrann vervakning. Det lyckas ungefr hlften av alla gnger. Syrebrist under förlossningen Om barnet har en normal hjrtfrekvens under frlossningen, mr det bra. Det r acceptabelt att hjrtslagen kan bli lgre mitt under en vrk. Men blir de lngsamma under en lngre tid r det ett uttryck fr att blodtillfrseln och drmed syretillfrseln till barnet r nedsatt. Det kan bero p att navelstrngen kommit i klm eller att blodßdet genom moderkakan blir otillrcklig p grund av tta, kraftiga och lnga vrkar. Det kan ocks bero p nedsatt funktion i moderkakan som gr att den inte klarar den extra belastning som vrkarbetet och frlossningen utgr. Har barnet utsatts fr en kortvarig syrebrist under fdseln kan det vara slappt och pverkat en stund eftert. Ibland behver barnet andningshjlp en eller ett par dygn fr att lungorna skall bli ordentligt luftfyllda. Vid en lngvarig och svr syrebrist r risken mer ptaglig fr bestende skador p barnet. Stesbjudning Förlossningen Kvinnor som varit med om ett kejsarsnitt kan oftast fda p vanligt stt nsta gng. Skulle man avrda frn det r ett upprepat kejsarsnitt vanligtvis inget hinder fr en ny planerad graviditet. Vid planerade operationer skall alla smycken tas av. Med hnsyn till att det kan bli aktuellt med akut kejsarsnitt kan det drfr vara klokt att ta ut piercings fre frlossningen. (srskilt de som sitter s att de inte syns eller r svra att ta bort). Alldeles nyfdd efter kejsarsnitt Sugklocka eller tång Ibland behver man hjlpa till med sugklocka eller tng fr att snabbt f ut barnet. Vid en lng och utdragen frlossning kan syrebrist lttare utvecklas. Barnets signaler p att det mr dligt r en frsmrad hjrtverksamhet. Det hnder ocks att man med dessa hjlpmedel frlser barnet om mamman r s uttrttad att hon inte har ngra krafter kvar att krysta. Sugklockan frs in och placeras mot barnet. En apparat snker trycket i klockan och den fster d med vakuum p barnets huvud. Nr du fr en vrk och krystar drar lkaren samtidigt i sugklockan och barnet fds fram fortare n det annars skulle ha gjort. Risken fr bristningar kar vid anvndning av sugklocka eller tng. Drfr gr man ibland ett klipp snett nedt hger eller vnster i mellangrden. Eftersom vvnaderna inte fr samma chans att tnja sig vill man p s stt frhindra strre bristningar som gr ner mot ndtarmsmuskeln. Efter en frlossning med sugklocka kan man se en svullnad och ett bltt sugmrke p barnets huvud. Ibland ses ven sm blsor eller avskavd hud men det lker och frsvinner p ett par dagar. En del barn kan f lite ont efter sugklockan. D kan man ge smrtlindrande lkemedel. Tng anvnds nr barnet har kommit s lngt ner att barnets huvud str precis innanfr slidmynningen och nr man vill avsluta frlossningen snabbt. Kejsarsnitt Ungefr 16% av alla frlossningar avslutas med kejsarsnitt. Det r ett strre antal vid graviditeter som mste avslutas fre vecka 37. Vid fullgngna graviditeter r andelen kejsarsnitt inte lika hg. Ett kejsarsnitt kan vara planerat eller akut. En frlossning som avslutas med ett kejsarsnitt efter det att vrkarbetet startat r alltid akut, ven om det Þnns tid att stanna vrkarna och att i lugn och ro frbereda frldrar och berrd personal. Planerat kejsarsnitt Nr man vljer att planera ett kejsarsnitt kan det vara av ßera olika skl. Antingen kan barnet ligga i stesbjudning eller att mamman har en sjukdom som gr att en vanlig frlossning blir fr riskabel. Barnet kan ha en starkt hmmad tillvxt och drmed mindre resurser att klara av en vanlig frlossning. Moderkakan kan ligga fr och tcka modermunnen. I sllsynta fall frekommer missfrhllande mellan barnets storlek och mammans bcken. Man bedmer d att barnet inte kommer att kunna passera genom frlossningskanalen. En del kvinnor har en srskilt stark frlossningsrdsla och ngest infr att fda barn. D r det viktigt att tidigt bertta detta fr sin barnmorska p mdravrden fr att f hjlp med att Þnna mod och trygghet att fda sitt barn p vanligt stt. I vissa fall r kejsarsnitt den enda och bsta metoden. 95 Förlossningen Akut kejsarsnitt Ngra orsaker till akut kejsarsnitt: ¥ Vrkarbetet har inte varit tillrckligt effektivt. Barnets huvud trnger inte ner och frlossningsfrloppet stannar efter hand av ¥ Barnet visar tecken p syrebrist och mste komma ut s snabbt som mjligt ¥ Moderkakan lossnar delvis eller helt och det brjar blda Akuta kejsarsnitt kan vara mer eller mindre brdskande. Ofta har man tid att ge mamman en ryggbedvning s att hon kan vara vaken och nrvarande under operationen. Gr man ett kejsarsnitt i full narkos r det sllan mjligt fr den som r med dig att vara kvar p operationssalen. Det kan vara jobbigt att skiljas i en situation dr allt pltsligt blir vldigt brttom och akut. Det r ltt att knna sig maktls och det r extra svrt att hantera att man frlorar kontrollen i en sdan situation. En del kvinnor knner sig ÓsnuvadeÓ p sin frlossning. Andra knner en lttnad ver att det hela ntligen avslutas. Nr frlossningen avslutas med ett akut kejsarsnitt r det extra viktigt att eftert f prata igenom det som hnde med barnmorskan och lkaren. Blev det vldigt brttom fanns det troligen ingen tid att frklara s mycket p. Kanske stmningen pltsligt blev spnd och koncentrerad och det gick s fort att ni inte hann reagera. Det Þnns ofta mycket att 96 Frsta mtet efter kejsarsnitt frga om och att f frklaringar till. Varfr kunde jag inte fda den normala vgen, vad hnde, varfr gjorde barnmorskan eller lkaren si eller s? Eftersamtalet ger er en samlad bild och en strre frstelse fr vad som faktiskt hnde och varfr personalen agerade som de gjorde. Det r bra om ni eftert kan prata om hndelsen tillsammans. Ni kanske har tv helt skilda upplevelser och minns olika saker. Ge plats och tid fr att lyssna p varandra. Fr det mesta sker ett planerat kejsarsnitt med ryggbedvning, antingen med epidural- eller en spinalbedvning. Det betyder att du kan vara vaken under operationen och direkt kunna hra och se ditt barn efter fdelsen. Så här går ett kejsarsnitt till En operationssal Þnns alltid i nrheten av och ibland inne p frlossningsavdelningen. Finns det tid och inte r vldigt brttom fr partnern flja med hela vgen. och r en sjlvklart del i hela proceduren. Det kan vara mycket folk p en operationssal. Innan operationen fr du en kateter insatt i din urinblsa. Bedvningen lggs av en narkoslkare och vervakningen eftert sker tillsammans med en narkosskterska. Det r frlossningslkaren som opererar och barnmorskan som tar emot barnet. Operationssnittet lggs vanligtvis i bikinilinjen p tvren ovanfr blygdbenet. Nr barnet har lyfts ur magen och det mr bra kan det f komma upp p mammas brst direkt om hon r vaken. P mnga sjukhust r barnlkare och barnsjukskterska med vid alla akuta kejsarsnitt eftersom barnet kan komma att behva extra hjlp om det varit utsatt fr hotande syrebrist och stress. Ibland kan det ta en kort stund innan andningen kommer igng. Det hnder att man mste suga rent i svalget och blsa in luft i andningsvgarna. Operationssret sys ihop och nr allt Förlossningen r klart fr du ka till en uppvakningsavdelning tills bedvningen har slppt helt och du mr bra. Oftast kan barnet och pappan/partnern flja med dig. P vissa sjukhus ker man direkt till BB. Om du har varit skild frn ditt barn en stund s tnk p att din man/partner har varit dr och att de har ftt en bra start i livet tillsammans. Som pappa/medfrlder fr du en extra viktig roll nr mamman r nyopererad. Om du som kvinna r ensam frlder fr du givetvis ta med dig en slkting eller nra vn. Amning efter kejsarsnitt S snart det r mjligt efter operationen kan du lgga barnet till brstet och ha det hos dig. Barnet knner igen din lukt och det drjer inte lnge frrn det brjar ska sig fram mot ditt brst. Om inte din man eller vn har mjlighet att hjlpa dig Þnns alltid personalen i nrheten. Om kejsarsnittet gjordes i ryggbedvning s hnder det ibland att barnet hittar brstet redan i operationssalen. Oftast gr allt komplikationsfritt och ni behver aldrig skiljas t. Det drjer inte lnge frrn du kan ta och dricka som du vill. Partnern r fortfarande extra viktig eftersom du som r nyopererad har svrt att bra och lyfta barnet sjlv i brjan. ven om det knns svrt s r det viktigt att du kommer i gng s fort som mjligt. Mnga kvinnor gr ur sngen redan p operationsdagen. Du kommer att behva personalens hjlp nr du reser dig i brjan. Det gr ont i sret och du kommer att behva smrtstillande fr att lttare komma igng och rra p dig. Ju aktivare du r desto fortare terhmtar sig din kropp igen. Du fr behlla katetern i urinblsan till nsta dag och nr man sedan har dragit bort den r det viktigt att kontrollera s du kan kissa sjlv. Lugn fysisk aktivitet rekommenderas. Det frmjar god srlkning och minskar risken fr komplikationer. Avst frn uppenbart tunga lyft och belastning som orsakar smrta. Man kan terg till trning efter tta veckor. Brja frsiktigt och knn efter vad som knns bra fr dig. Kejsarsnitt i sig r inget hinder fr att brja med bckenbottentrning ngra dagar efter frlossningen, tvrtom s r det bra att komma igng med dagliga knipvningar. Lkningsfrmgan r oftast mycket bra efter ett kejsarsnitt och livmodern kommer terg till sin normala storlek precis som efter en vanlig frlossning. Det kan knnas otckt att ta p sret men det r viktigt att du hller det rent och torrt. Efter ungefr tre veckor r sret lkt och stygnen har frsvunnit och luckrats upp av sig sjlv. Undvik direkt solljus p rret det frsta halvret. Oftast tcker din bikini rret. Det r drfr det kallas fr ÓbikinisnittÓ. Barn som föds med kejsarsnitt Barn som fds med ett planerat kejsarsnitt kommer till vrlden utan att ha upplevt den positiva stress som ett vrkarbete innebr. Dessutom pressas lungvtskan inte ut lika effektivt som vid en vanlig frlossning. Det frekommer ibland andningsstrningar hos barn som frlsts med kejsarsnitt. Ibland mste barnet vervakas ett eller ett par dygn p en neonatalavdelning. Orsaken till att barnet behver vrd kan ocks vara att barnet inte mr bra efter ett svrt och jobbigt frlossningsarbete, p grund av en infektion eller ngon annan graviditetskomplikation. När moderkakan inte lossnar Vid en normal frlossning hnder det ibland att moderkakan inte lossnar. Oftast kan man vnta en stund. Ibland slpper den bttre om man lgger vmedyna eller kyla ver magen. Akupunktur kan ocks ha god effekt. Gr det inte eller om du blder mycket mste man aktivt ta ut den. D svs du en liten stund medan frlossningslkaren lser moderkakan frn livmodervggen och tar ut den. Har du haft en ryggbedvning under frlossningen kan man anvnda den. rr efter kejsarsnitt i ÒbikinilinjenÓ 97 Förlossningen Barn med låg födelsevikt Fem till sex procent av alla nyfdda barn fds fre graviditetsvecka 37 eller vger vid fdseln mindre n 2500 gram. Frre n en procent av de nyfdda vger under 1500 gram. De r oftast fdda mer n tta veckor fr tidigt. Kroppens alla organ r inte frdigutvecklade eller frberedda fr att alla vitala funktioner skall kunna fungera utan problem. Det r drfr de hr barnen behver en speciell vervakning och hjlp fr att klara det nya livet utanfr livmodern. Det kan innebra ngon form av andningshjlp, sondmatning tills barnet orkar ta sjlv, kuvs fr att hlla vrmen och mediciner mot bland annat infektionssjukdomar. P neonatalavdelningen (nyfddhetsavdelningen) r man medveten om barnets och frldrarnas behov av en nra kontakt trots vervakning och behandlingar. De arbetar fr att underltta barnets anknytning till frldrarna och fr att mamman, trots omstndigheterna, s snart som mjligt skall komma igng med amningen. Frldrarna ges ofta mjlighet att bo nra sitt barn p sjukhuset. Ett bra stt att f en nra kontakt med sitt fr tidigt fdda barn r att lta barnet ligga hud mot hud med sin frlder. Neonatalpersonalen hjlper er att hitta en bra och skn stllning att sitta eller ligga i. Detta stt har kommit att kallas fr 98 Mamma med sin nyfdda, fr tidigt fdda dotter Ð hud mot hud kngurumetoden eller KMC (Kangaroo Mother Care). Det r ltt att se att det ocks fr det mycket lilla barnet r sknt, tryggt och utvecklande med den nra kroppskontakten. Det r svrt att bli frldrar till ett barn som r fr tidigt ftt och r s litet. Barnet ser kanske inte ut som det barn ni hade frestllt er och lngtat efter. Lyckligtvis verlever och utvecklas de allra ßesta barn som fds med en fdelsevikt ver 1000 gram helt normalt tack vare den kunskap, behandling och det std vi idag kan erbjuda inom den moderna frlossnings- och neonatalsjukvrden. ven om du fder fr tidigt kommer din brstmjlksproduktion igng. Din mjlk r den allra bsta och r anpassad fr just ditt lilla barn. Du fr hjlp att pumpa ur och stimulera dina brst regelbundet med hjlp av en elektrisk brstpump. I brjan nr barnet inte orkar suga ges din mjlk i en sond eller p sked till barnet. Du fr prova att lgga till och amma ofta. S smningom orkar barnet suga allt lngre stunder och amningen kommer igng. Du kan behva rd, std och uppmuntran av personalen och dina nrmaste fr att knna dig trygg med amningen och fr att inte ge upp om det ibland knns motigt. Lngst bak i boken Þnns tips om frldrafrening, kontakter och amningsrdgivning Förlossningen Övervakning av barnet Under frlossningen lyssnar barnmorskan terkommande p barnets hjrtljud. Ofta anvnds ett stetoskop i form av en trtratt. Barnmorskan knner med sina hnder p din mage fr att f en uppfattning om hur barnet ligger och hur vrkarna knns i kraft och intensitet. Ibland anvnds en doptone fr att lyssna av barnets hjrtljud. Doptonen knner du skert igen frn dina kontroller p mdravrdscentralen. CTG-registrering P alla frlossningsavdelningar anvnder man CTG-apparater som ger information om hur fort barnets hjrta slr och nr vrkarna kommer. Hr registreras hur barnet mr och hur det reagerar p vrkarna. En cardiotokograf r en elektronisk vervakningsapparat. Man fster tv dosor runt din mage med hjlp av breda elastiska band. Dessa mter vardera aktiviteten i livmodermuskeln och barnets hjrtslag. Nr vattnet har gtt kan man istllet registrera barnets puls med en elektrod via slidan som man fster direkt p barnets huvud. Om CTG r helt normalt r det ett skert tecken p att barnet mr bra. Ett onormalt CTG frekommer ofta i perioder ven hos friska barn under en normal frlossning. Egna anteckningar Blodprovstagning på barnet Om barnet under frlossningen har ett onormalt CTG kan man ta ett ytligt blodprov p barnets huvud. Man kontrollerar antingen surhetsgraden i blodet, pH eller halten av mjlksyra, laktat. Om barnet har syrebrist reagerar det med att producera en kad mngd mjlksyra vilket leder till ett snkt pH. Provet tas genom CTG-registrering 99 Förlossningen att man frsiktigt fr in ett rr i slidan som lggs mot barnets huvud. Drefter kan provtagaren genom rret torka rent fre det ytliga sticket. Ett par droppar fngas upp och analyseras direkt. Vid behov kan testet upprepas med fr att man lpande skall hlla sig uppdaterad om barnets tillstnd och ork under en kanske intensiv och jobbig fdsel.Resultatet r mnga gnger helt avgrande fr om frlossningen fr fortstta i sin egen takt eller om ett mer eller mindre hastigt pskyndande av fdandet r ndvndigt. Hur påverkas barnet av förlossningen? Att fdas vaginalt r det naturligaste och oftast det bsta fr bde mor och barn. Barnets binjurar stimulerar fristtning av betydelsefulla stresshormoner. Dessa hjlper barnet att klara av fdelseprocessen och gr omstllningen till ett liv utanfr livmodern lttare. Dessutom pressas barnets brstkorg samman nr det fds s att den vtska som Þnns i lungorna trycks ut. Drmed blir det mindre risk fr problem med andningen direkt efter fdseln. Hur ett barn upplever frlossningen vet vi idag vldigt lite om. Den kunskap vi har tyder p att de ßesta barn klarar en frlossning vldigt bra. Men vi vet ocks att barnet under vrkarbetet och sjlva fdseln utstts fr stora belastningar. Frst och frmst rent mekaniskt fr att barnet skall anpassa sig till frlossningskanalen. Efter frlossningen kan man se att barnets huvud r mer eller mindre omformat.Tack vare de tv fontanellerna, en frmre och en bakre, kan benplattorna p barnets huvud i viss mn rra sig. Huvudet kan omforma sig ngot fr att bttre passa in i frlossningskanalen drfr att smmarna (fogarna) runt benplattorna nnu inte r sammanvuxna. Vrkarbetet br drfr f ha sin tid fr att barnet och mamman skall hinna anpassa sig till varandra. Ett friskt barn och en frisk kvinna klarar en frlossning p mellan 15 och 20 timmar. Om Nyfdd 100 vardguiden.se barnet har sm resurser eller om mamman r sjuk kar riskerna fr att barnet/mamman inte skall klara en vanlig frlossning. Syre- och nringstillfrsel sker via mamman genom moderkakan till barnet. Under vrkarbetet fr moderkakan mindre blod och fr att frebygga syrebrist hos barnet br mamman rra p sig, ofta byta stllning och andas lugnt. Fr att den fdande kvinnan skall orka med en frlossning och klara det fysiskt tunga arbetet ges vid behov smrtlindring. Frlossningen fr inte heller ta fr lng tid d tidsfaktorn r avgrande fr hur mor och barn skall klara fdandet. Bda blir trtta och tms p kraft och ork. Att föda ett stort barn Vart femte nyftt barn vger mer n 4000 gram. Vi har idag ett alltjmt kande vllevnadsproblem dr ßer mnniskor vger allt mer och det kan vi ocks se p barnens fdelsevikt. Genomsnittsvikten fr ett svenskt fullgnget ßickebarn r 3500 gram och fr en pojke 3600 gram. Om barnet tenderar att bli mycket stort, upp mot fem kilo eller mer, vervger man ofta ett kejsarsnitt. Det Þnns ingen bra metod att med skerhet berkna ett stort barns vikt fre frlossningen. Det man vet r att mammor som oroats fr ett ovntat stort barn har strre risk fr en komplicerad frlossning. Barnets omställning efter födelsen Minuterna efter frlossningen stller barnets andning och blodcirkulation om sig fr att fungera i ett liv utanfr Förlossningen livmodern. I fosterlivet fr barnet syre och nring frn moderkakan via navelstrngen. Det trnar sina lungor genom att dra in och trycka ut fostervatten. S lnge barnet lever sitt liv i livmodern leds blodomloppet frbi lungorna. Mot slutet av graviditeten frbereder sig barnet fr den omstllning som skall ske vid fdelsen. Lungorna mognar, barnet trnar alltjmt andningsrrelser och lagrar socker (glykogen) i levern. Under frlossningen tms lungorna p vtska genom att brstkorgen trycks samman och vtskan pressas ut genom barnets nsa och mun. De frsta andetagen fyller snabbt lungorna med luft och barnet skriker oftast samtidigt. Blodkretsloppet ndras, cirkulationen till moderkakan avbryts och blodet leds nu via lungorna i stllet. Barnet brjar andas. Omedelbart efter frlossningen r barnet vaket och aktivt trots att det r en enorm kraftanstrngning att fdas. Det tar ngra timmar innan lungorna har vant sig vid omstllningen och det tar ngra veckor innan blodkretsloppet helt har stllt om sig till livet utanfr livmodern. De frsta levnadsveckorna r ofta det lilla barnets andning omogen och oregelbunden. Stamcellsuppsamling Navelstrngsblod har unika egenskaper som kan anvndas fr att rdda liv. Detta blod innehller blodstamceller som kan anvndas vid behandling av svrt sjuka barn och vuxna. Det gller framfr allt immunbristsjukdomar och Pappa med sin nyfdde son blodsjukdomar, exempelvis leukemi. Det r helt frivilligt att donera blod och om du r intresserad av detta ska du tala med din barnmorska. Uppsamligen sker efter barnets fdelse och blodet lagras sedan i ett stamcellslaboratorium. Idag r det bara stra sjukhuset i Gteborg och Huddinge sjukhus i Stockholm som utfr uppsamling av navelstrngsblod. Kontakta din barnmorska eller Nationella navelstrngsblodbanken fr mer information. Födelseanmälan Efter fdelsen skriver barnmorskan p en fdelseanmlan som sjukhuset skickar till skatteverket. Skatteverket meddelar er sedan barnets personnummer inom kort. Skatteverket meddelar ven Frskringskassan att barnet r ftt. Frldrapenning kan du anmla via startkuvertet du ftt av Frskringskassan sedan du skickat in ditt Moder- forsakringskassan.se skapsintyg (som du ftt p MVC under graviditeten). Ls mer om frldrapenning p internet forsakringskassan.se. Ditt barns behov Som pappa/medfrlder kan du med tiden ge ditt barn allt det behver fr att m bra. I brjan har mamman sjlvklart ett naturligt frsprng drfr att hon ammar barnet. Tar du hand om barnet nr det ska komma till ro efter amningen fr ni bda en nra kontakt med det mtta och tillfredsstllda barnet. I vrigt kan ni bda ta lika stor del av barnets sktsel. Nappen kan vara en god hjlp nr amningen fungerar och mammas brst inte Þnns tillhands eller nr det inte handlar om hunger. Du kan trsta barnet lika bra som mamma och ert barn behver er bda. 101 Förlossningen Tidig kontakt och anknytning Det nyfdda barnets alla sinnen och knslor r vidppna redan frn fdelsen. Det lilla barnet lskar att titta p sina frldrars ansikten och kommunicerar p mnga olika stt redan frn frsta brjan. Barnet anvnder alla sina sinnen fr att knna av omvrlden. Frst via lukten, sedan rsten och efter ett tag genom att barnet lr sig att se och knna igen ditt utseende. Smaken och knseln bidrar ocks till att barnet skall kunna knyta an till en eller ett par viktiga personer. Mnga barn ligger med vidppna, vakna gon ngon timme efter frlossningen. Nr man ser in i barnets gon kan man uppleva en stark och intensiv blick och ofta f en omedelbar och djup kontakt. Barnet r utrustat med en frmga att kunna ge sina frldrar en stark upplevelse i det frsta mtet. Det r den nyfddes frsta och viktigaste uppgift, att f kontakt med och knyta an till ngon som barnet kan knna att det hr till och som kan ta hand om en. Sjlvklart r barn olika. Alla r inte lika tydliga i sitt kontaktskande men behovet att knyta an Þnns hos alla barn. Det r en absolut ndvndighet fr all vidare utveckling i barnets liv. Ngra barn har inte mjlighet att f den tidiga kontakten. Det kan vara p grund av sjukdom eller annan frnvaro av mamma och pappa. Lyckligtvis r barnet utrustat med en frmga att om och om igen frska hitta ngon att knyta an till. Barnet br p en lngtan och har en stark drift att Þnna ngon att f nra kontakt med. S det spelar sannolikt ingen roll om det gr ett par dagar, en vecka eller tv innan ni fr den riktiga nrheten med ert barn. Vakenhet/sömn ¥ Djup smn: Nr det sover p ett stt s det nstan inte kan vckas ¥ Ltt smn: Nr det allra minsta ljud vcker barnet ¥ Dsig vakenhet: Nr barnet r vaket men intvnd utan att ha kontakt med sin omgivning ¥ Uppmrksam vakenhet: Hr har du mjligt att ha kontakt och samspel med barnet Hud mot hud 102 ¥ Orolig och otillfredsstlld vakenhet: Nr barnet r p vg att brja grta, det kan vara svrt att frst vad det vill. Behver barnet trst, bytas blja p eller har det behov fr nrhet med gos och kramar? Kanske r det bara trtt och vill sova ¥ Grt: Det Þnns olika sorters grt: Det beror p vad barnet vill och har behov av Det nyfdda barnet rr sig fram och tillbaka mellan dessa olika tillstnd. Om frldrarna lr sig att tyda barnets signaler r det mjligt med ett samspel och barnet kommer att knna sig bekrftad och frstdd. Samspelet med det nyfdda barnet sker p olika stt: ¥ Med hud-mot-hud-kontakt ¥ Med fysisk berring ¥ Vid gonkontakt ¥ Genom ljud (prat och sng) ¥ Under amningsstunden ¥ Nr ni byter blja ¥ Vid snglggningen och ¥ Under alla andra sm episoder under dagen Förlossningen 103 Förlossningen Den frsta vgningen och mtningen Den första undersökningen av det nyfödda barnet Nr navelstrngen klippts av fsts ett gummiband eller en klmma p navelstumpen. Barnet torkas av och fr varma torra handdukar om sig. Barnmorskan bedmer Apgar Score vid en, fem och tio minuters lder. Det r ett bedmningssystem som avser barnets hjrtverksamhet, muskeltonus, hudfrg, andning och retbarhet. Man ger maximalt 2 pong fr varje. Vanlig pong efter en normal frlossning r 9-10-10 med avdrag fr hudfrgen efter en minut vilket r helt normalt. Nr barnet andats en stund fr det oftast full pong. Fr att f en fullstndig bild av hur barnet mr mts oftast ocks ph frn navelstrngsblodet. Barn har olika mycket fosterfett p sig. 104 Hrselkontroll Det sugs upp under det frsta dygnet. Fosterfettet skyddar barnets hud. Det sitter mest i hudveck, i armhlorna och mellan blygdlpparna p ßickor. Vi vet idag att fr att f en bra start p amningen behver mor och barn lugn och ro till dess barnet har sugit frsta gngen. Barnet br sjlv f leta och ska sig till brstet. Det r drfr vanligt att man vntar med att underska och skta barnet tills det har ammats frsta gngen. Vissa omstndigheter kan gra att man mste gra den frsta underskningen tidigare. En del barn behver tvttas av. Om det har mycket hr skljer man det rent med vatten. Den frsta underskningen eller eftersktningen sker vanligen tv timmar efter fdseln. Barnmorskan tittar p barnets mun och lyser in i gommen fr att frskra sig om att den r hel s att barnet kan suga. Sedan undersks kroppen. Man tittar p gon och ron, man rknar Þngrar och tr. Huvudet med fontanellerna och smmarna mellan skallbenen knns ver. Med en termometer kan man kontrollera att ndtarmen r ppen och s mter man barnets temperatur. P sm pojkar undersks testiklarna fr att se att det Þnns tv stycken. Alla barn fr en K-vitamininjektion som frbttrar blodets frmga att levra sig samt frebygga bldningar den frsta tiden efter frlossningen Barnets lngd, vikt och huvudomfng mts. Drefter erbjuds pappan/medfrldern att kl p barnet. Det kan knnas Þnt att ha med sig egna klder till barnet. Ta gärna på barnet sina egna första kläder Ngra frlossningsavdelningar erbjuder fotografering av alla nyfdda barn, dessa Förlossningen lggs sedan efter ert godknnande ut och visas p internet. Det nyfdda barnet undersks normalt de nrmaste dygnet/dygnen efter frlossningen. Man tittar p barnets allmnna utseende och eventuella hudfrndringar. Lkaren lyssnar p lungor och hjrta, bedmer huvud, buk och reßexer. ven hfter och knsorgan undersks. Tidigast efter andra dygnet tas PKU-testet. Det r ett blodprov som oftast tas frn ett blodkrl p handryggen. Testet har ftt sitt namn efter en sjukdom, phenylketonuri och har tagits p alla barn sedan 60-talet. Denna screening omfattar 24 sllsynta, men allvarliga rftliga medfdda sjukdomar i mnesomsttningen. Det r viktigt att stta in tidig behandling fr att frebygga de skador som dessa sjukdomar annars kan leda till. Egna anteckningar Barnet tappar lätt värme via huvudet så ta med en egen mössa Frsta underskningen Ð hr knner barnmorskan om barnets gom r hel 105 Den nya familjen 106 Den nya familjen Den nya familjen På BB P de ßesta BB-avdelningar kan ni stanna ett par dagar och till amningen har kommit i gng. I de tillfllen man kan erbjuda enkelrum p BB Þnns det oftast mjlighet fr din partner att stanna kvar ver natten, ngot som de ßesta ocks nskar. Rutinerna p BB ser olika ut. Som nybliven mamma kan du p samma gng knna dig stark, omtumlad och mycket knslig. Det gr ont bde i underlivet och i brsten. Knslorna svnger p ett nytt stt. Det r normalt och naturligt att reagera p den nya vervldigande situationen. Det kan vara klokt att vnta med att ta emot besk. Passa p att brja lra knna ert nyfdda barn och barnets stt att kommunicera under den korta tiden p BB. Ni fr ha ert barn hos er hela tiden. Om ni alla tre kan vara tillsammans p BB s hinner ni bekanta er med barnet innan ni kommer hem och skall klara allt sjlv. Kanske kommer du att uppskatta kontakten med andra nyblivna mammor i samma situation som du sjlv r i. Dagarna p BB r speciella, ngot de ßesta kommer ihg hela livet. Nrheten mellan dig och ditt nyfdda barn r viktig fr en god start p amningen. Ju nrmare du har ditt barn desto fortare och lttare rinner mjlken till. Lyssna till dig sjlv och lita p din frmga att tillfredstlla ditt barns behov. Det du gr r rtt fr dig och ditt barn och du gr det p bsta mjliga stt. Samtidigt skall du inte dra dig fr att be personalen om rd och hjlp nr du knner dig osker. Utnyttja den korta BB-tiden. De ßesta BB-avdelningar har i dag inte ngra beskstider. De nyblivna familjerna behver i lugn och ro lra knna sitt nyfdda barn och starta upp amningen. Med mnga beskare r det svrt att ta vara p den information som erbjuds p BB. Dessutom kar infektionsrisken. Pappan eller en annan nrstende och den nyfddes syskon r som tidigare vlkomna att vara p BB den tid familjen nskar men avdelningarna vill oftast att slktingar och vnner avvaktar till dess familjen kommit hem och sjlva nskar ta emot besk. Egna anteckningar Hemgång Om mamma och barn mr bra efter frlossningen Þnns det mjlighet att ka hem redan efter sex till tta timmar. Mer vanligt r det att man gr hem en eller tv dagar efter frlossningen. Barnet br frst underskas av barnlkare som ska ge sitt godknnande till tidig hemfrd. Eventuellt kan man komma tillbaka fr den frsta lkarkontrollen dagen efter. Tiden p BB har under senare r successivt kortats ner. Det r en fljd av svl nskeml frn allt ßer nyfrlsta kvinnor som av ekonomiska skl. Mnga BB-avdelningar erbjuder std i form av daglig telefonkontakt med barnmorska. Andra erbjuder hembesk av barnmorska en 107 Den nya familjen kort tid efter hemgng. Eventuellt kan man vid det tillfllet gra det s kallade PKU-testet, ett blodprov som tas p alla nyfdda barn. Provet tas med ett stick i handen eller foten nr barnet r tv dygn gammal. I vissa fall tas blodprovet vid ett terbesk p BB. D kommer ni sjlva in till sjukhuset fr uppfljande underskning och provtagning. Den första tiden hemma Om man vljer att g hem tidigt efter en frlossning s r det vrdefullt om pappa/anhrig kan vara ledig den frsta tiden. Du gr din BB-tid hemma vilket innebr att du br vila och ha det lugnt omkring dig. Du behver lite uppassning och ngon som stttar och hjlper dig med barnet. Dra ner p kraven.Nr du och barnet efter en tid har hittat lite mer regelbundna vanor, och du hunnit f lite rutin, kommer du att hinna med allt det du vill gra. I brjan r det lugnast att bara flja med i barnets rytm. Frsk att ta tillvara dessa frsta dagar i ditt barns liv och njut av barnets totala behov av dig. 108 De första dagarna Redan frn frsta brjan fr ni chans att tillsammans lra knna ert barn. Pltsligt r bdas fokus p barnet. Ni delar p ansvaret och r varandras std och hjlp. Du som r frlder kan ha lika nra kontakt med barnet som mamman. Sjlvklart fr mamman ett frsprng av kontakten och samspelet nr hon ammar, men som icke ammande frlder kan du vara barnets trygga famn efter amning och hjlpa det att komma till ro, att rapa barnet, byta blja, trsta, g promenad och p att leka. De ßesta frldrar mr bra av att ibland f umgs ensamma med sitt barn. Ni har bda behov av att hitta er sjlva i den nya rollen som frlder och det r vrdefullt att f en alldeles egen relation, var och en, med ert gemensamma barn. Du som r nybliven pappa/frlder fr 10 dagar med ersttning i form av tillfllig frldrapenning i samband med ditt barns fdelse om du avstr frn att arbeta. Du kan anvnda dagarna fr att vara med din nya familj. Den nyfrlsta kvinnan behver lugn och ro att komma in rollen och knslan av att vara mamma. Det r naturligt och som det skall vara. Att du r nrvarande och stttar din kvinna och umgs med ditt barn r det bsta du kan gra. I lngden r det ocks det allra bsta fr ert frhllande. Om ni bda blir utmattade av trtthet efter omstllningen och strd nattsmn r det bra om ni kan hjlpas t p helgerna. Det r bra om bda kan f mjlighet att sova ostrt ngra timmar och kanske ta en tupplur mitt p dagen. Hjlps ni t fr ni snart tid till den dr lilla pratstunden i soffan nr barnet sover. Det r viktigt att ni tar hand om varandra och ser den andres behov. D blir det ocks lttare och gr fortare att hitta tillbaka till varandra som man och kvinna/partners igen. Scanna koden och ls mer om frsta tiden hemma. Se sid. 166 Ensamstående mamma Att vara ensamstende mamma upplevs naturligtvis vldigt olika. Det har en stor betydelse vad de bakomliggande orsakerna r och om det r ditt eget val eller inte. Det r en stor omstllning att bli mamma. Att ensam ha hela ansvaret 24 timmar om dygnet stller stora krav och du r drfr i behov av std och avlastning frn familj och vnner. Mnga ensamstende mammor ger uttryck fr att de saknar ngon att dela de sm dagliga upplevelserna med. Till exempel nr barnet r oroligt och har ont i magen eller den dagen d barnet ler fr frsta gngen. Prata grna med skterskan p barnhlsovrden om din situation. Hon kan stdja dig och eventuellt frmedla kontakter med andra frldrar som r i samma situation som din. Den nya familjen Ung mamma P ßera hll i landet har man grupper speciellt fr unga mammor. Frga din barnmorska, mnga gnger Þnns det mjligheter att knyta nya kontakter redan under graviditeten. Har du behov av samtal med kurator eller psykolog, kan bde din barnmorska eller BVC-skterska hjlpa dig att f kontakt. Besök hemma De ßesta tycker att det r vldigt roligt att f komma p besk till vnnen eller slktingen som nyss ftt. Det r naturligtvis roligt ocks fr er som familj, att f visa upp ert nya lilla barn. Men tnk p att besk kan vara otroligt trttande. Ibland r det svrt att sga ifrn. Kanske kan det vara en id att be dem som besker er att ta med lite mat eller ngot till kaffet. En annan mjlighet kan vara att ni i stllet ber att f komma hem till dem som grna vill trffa er och se barnet. D kan ni ka hem nr det passar. libero.se Egna anteckningar 109 Den nya familjen Bli dig själv igen Psykiska reaktioner efter födseln Det frsta dygnet har du ett pslag av endorÞner, kroppens eget morÞn. Dessutom har du en kvarstende effekt av hormonet oxytocin som producerades under frlossningen. Detta gr att du har ork och mjlighet att bekanta dig med och knyta an till ditt nyfdda barn. Snart sjunker nivn av dessa hormoner undan och andra startar sin produktion. Hormonerna ker berg- och dalbana i din kropp som stller om sig frn graviditeten och frlossningen till att brja producera mjlk och amma. Det r mycket vanligt att man efter ngra dagar gr in i en svacka. Trots gldjen ver att ha blivit mamma kan det pltsligt knnas tungt och motigt. Mnga knslor r dessutom i omlopp. Det r full naturligt att du r pverkad av det du varit med om och omstllningen efter frlossningen. Det brukar knnas lttare om du har ditt barn, pappan eller ngon annan som str dig nra hos dig som std. Det r viktigt att du fr mjligheter att sova ordentligt. Men man r rustad fr att sova korta stunder i taget nr man ftt barn. Den s kallade ÓtredjedagsgrtenÓ har du antagligen hrt talas om. Du skall inte bli frskrckt om du pltsligt grter fr allt och ingenting. Situationen kan vara vervldigande. Det r nu som mjlken rinner till och brsten mmar. Det r nytt och du vet inte riktigt hur du skall hantera situationen. Lugn, det blir bttre efter ngra dagar. 110 Att få barn är en omställning Det r en stor omstllning att f ett barn. r det ert frsta r allt nytt och oknt. Om du knner dig osker r det fullt frsteligt, det gr ver efter hand. Lita p att du kan och att du r den bsta fr ditt barn. Prata med familj och vnner. Acceptera att du i brjan bara hinner med att ta hand om ditt barn. All tid gr till att amma, byta bljor och att sova. Det kan knnas frustrerande att knappt hinna ta en dusch och kl p sig, n mindre att komma ut p promenad. Ha tlamod med situationen och ta en dag i taget. Tids nog vnjer du dig och fr ordning p bde tankar och rutiner. D blir allt mycket lttare. Eftervärkar och blödning Moderkakan har suttit fstad mot livmodervggen. Nr barnet r ftt och moderkakan slpper och fds fram blir srytan snabbt mindre nr livmodern drar sig samman igen. Det r viktigt fr att bldningen inte skall bli s stor. Den avtar normalt inom en vecka och vergr till avslag, srvtska, som r mer brunt eller gult. Fr det mesta tar det mellan fyra och sex veckor innan avslaget upphrt helt. Sammandragningarna som kommer den frsta tiden efter frlossningen kallas fr eftervrkar. De r oftast starkare hos omfderskor n hos frstfderskor. Det r naturligt om du knner av dem mer nr du ammar d livmodermuskulaturen samtidigt stimuleras till att dra ihop sig. Ibland kan det gra vldigt ont men det r ingenting som r farligt eller onaturligt. P mnga BB avdelningar kan man i dag f akupunktur mot eftervrkar, ibland kan det rcka med ngon smrtstillande tablett. Det r normalt om du blder lite extra i samband med eftervrkarna. Har du blivit sydd kan du i brjan ha ont i underlivet och speciellt i mellangrden. D brukar det vara sknt att sitta p en mjuk kudde. Ibland knns det bra att hlla ngot kallt mot svullnaden. Lite krossad is vl inlindat i en handduk brukar fungera. mheten blir bttre efter bara ngra dagar. Det underlttar lkningen om du tidigt gr knipvningar, det kar blodcirkulationen i omrdet och hjlper till att minska svullnaden. I brjan kan det gra ont nr du gr p toaletten. Ett tips r att hlla en ren binda mot slidppningen fr att slippa knslan av att Óallt ramlar utÓ. Det r viktigt att tarmen fungerar som den skall. Se till att du har god tid p dig. r du hrd i magen och har svrt med att f den att fungera, frsk att anpassa kosten drefter. Be grna din barnmorska om tips. Om du har gtt snder s mycket att ringmuskeln kring ndtarmsppningen varit skadad kan det vara extra knsligt de frsta gngerna du skall bajsa. r du osker, prata med din lkare som i vissa fall kan skriva ut ngot milt avfringsmedel. Glm inte att dricka mycket. Nr du ammar behver du mycket vtska. Det r viktigt att du r noggrann med hygienen, spola grna av underlivet varje gng du varit p toaletten. r du osker p bldningen/avslagets mngd, lukt Den nya familjen eller utseende s frga personalen p BB eller din barnmorska. Hll dig s torr som mjligt och byt binda ofta. Sex och samliv Du och din partner kan teruppta ert samliv nr ni bda har lust till det. Man br vnta till dess bldningen upphrt. Kela, kramas, massera, smek och mys och prata med varandra tills ni funnit njutningen igen Ð stressa inte med samlag, det kan ta tid att vcka upp lusten helt och hllet igen. Stressar man p det hela s blir det en negativ upplevelse, sex skall ju vara ngot positivt och vackert som man delar tillsammans. Anvnd grna lite glidkrm i brjan, s knns det ofta lttare. Ni mste ocks alltid tnka p att det Þnns en risk att du kan bli gravid igen, ven vldigt snart efter att du ftt. Kondom r i brjan det bsta fr att skydda sig. Amning kan under vissa betingelser vara en sker preventivmetod. Den kallas Lactation Amenorrhea Method, LAM (Lactationsamenorr). Om du helammar med max fyra timmars intervall p dagen och max sex timmar p natten, barnet r under sex mnader och du inte ftt ngon menstruationsbldning r skerheten 98%. Det r ovanligt att ha gglossning fre Egna anteckningar Den nya familjen 111 Den nya familjen mens det frsta halvret, ven om det hnder. Prata med din barnmorska fr nrmare information. Om du inte helammar enligt LAM-metoden kan du f tillbaka gglossning och menstruation betydligt tidigare. Den kan ske mycket tidigt fr vissa kvinnor. Ngra kvinnor fr inte igng sin mens frrn de slutar amma helt. Prata med din barnmorska eller din lkare om du vill ha hjlp med att hitta ngot lmpligt preventivmedel. Det r vanligt att kvinnor som ammar blir lite torra och skra i slidans slemhinnor. Det r hormonellt och blir som vanligt igen nr du slutar amma. Fr du besvr vid samlag och om det inte rcker med glidkrm, frga din barnmorska eller lkare vad du kan gra. Det Þnns receptfria strogenkrmer p Apoteket som r bra att anvnda under amningstiden. Efterkontroll Efter frlossningen erbjuds du en efterkontroll hos din barnmorska p mdravrden. Det brukar vara lmpligt 8-12 veckor efter att du ftt. Har du varit med om en komplicerad frlossning eller ett kejsarsnitt fr du oftast trffa en lkare. Hr fr du och din partner en mjlighet att prata igenom allt du gtt igenom. Ni kan tillsammans g igenom allt som hnt under frlossningen. Du fr bertta om dina upplevelser, stlla frgor och eventuellt titta i din journal. Det r viktigt att f prata om det som hnt. Kanske gick frlossningen helt utan komplikationer men de ßesta kvinnor har nd ett behov av att g tillbaka i hndelsefrloppet, om och om igen. Att fda barn r en stark upplevelse som kommer att prgla kvinnan fr resten av hennes liv. Knslor som frvntan, lycka, styrka och lttnad mr de ßesta kvinnor vl av att f stta ord p. Sjlvklart ocks negativa knsloupplevelser som oro och rdsla, besvikelse och ibland sorg. Det r bra om man fr mjlighet att stta ord p alla de knslor som vckts av frlossningen. Det r ocks betydelsefullt att med journalens hjlp reda ut oklarheter, f hjlp att frst och f mjligheten att stlla frgor. Om inte annat kan det knnas som en styrka att ha gjort det infr en eventuell ny graviditet och nnu en frlossning. Efterkontrollsamtalet kommer av naturliga skl ocks in p hur tiden efter frlossningen har varit. Ni har upplevt en stor omstllning i livet p den korta tid som frßutit sedan ni kom hem frn BB. Vid efterkontrollen undersker man ditt underliv fr att se att det har lkt och att allt fungerar normalt igen. Man tar ocks upp frgan om preventivmedel. Frutom kondom kan en ammande kvinna i dag vlja p-piller av typen minipiller. De innehller bara ett hormon, gestagen, och pverkar inte mjlkproduktionen eller barnet. Du kan ocks vlja hormonspiral, kopparspiral eller p-spruta. Det kombinerade p-pillret, p-plster och p-ringen som innehller strogen mste du vnta med tills du slutat amma. LAM kan ocks vara ett bra alternativ det frsta halvret. Scanna koden och ls mer om preventivmedel. Efterkontroll Efterkontrollen brukar fr de ßesta knnas som ett avslut p den lnga graviditeten och frlossningen med alla dess frberedelser och tankar. Att f bekrftat, bde knslomssigt och fysiskt det man upplevt, kan vara viktigt. Nu r det gjort, du har klarat den stora hndelsen. Nu brjar det nya livet med barn och familj. När du ammar Varje dygn lgger du ner mnga timmar p att ge ditt lilla barn mat. Se till att du sitter eller ligger bekvmt varje gng. Nack- och skulderproblem, ont i handlederna, axel och ryggsmrtor r vanliga problem nr du blivit mamma. Tnk ocks p att ditt barn vxer och blir tyngre hela tiden. Det r barnet som skall upp till ditt brst. Du skall inte bja nacken och falla ihop i ryggen fr att komma ner till barnet. Anvnd grna en amningskudde eller ett tcke som std fr dina armar. Slappna av i skuldror, armar och handleder. Se till att din rygg vilar mot ryggstdet och att ftterna vilar mot golvet eller p en fotpall. Se sid. 166 112 Den nya familjen I form efter förlossningen Träning Oavsett i vilken form du var innan du blev gravid, ska du inte rkna med att kunna springa eller hoppa tidigare n tre mnader efter frlossningen. Ofta behver din kropp lite lngre tid att terhmta sig efter ett kejsarsnitt. Du kan prova att brja trna nr du knner dig redo, men fr du tyngdknsla i underlivet eller smrtor r det ett tecken p att din kropp inte r redo fr det eller att trningen r lite fr hrd. Om du fr urinlckage nr du springer s r det ett tecken p att du r lite fr tidigt igng. Tnk d p att knipva fr att va upp musklerna i bckenbotten. Ls mer p gynzone.dk. Cykling r en bra motionsform att brja med, eller att promenera med barnvagnen. G eller cykla inte lngre n att du kan ta dig hem igen utan tyngdknsla i underlivet eller smrtor. P libero.se kan du se ngra ltta vningar som kanske kan passa dig. Scanna koden och ls mer om trning efter frlossningen. Se sid. 166 Bäckenbotten Om du brjade trna knipvningar under graviditeten, vilket r en god id, har du redan hrt om bckenbottentrning. Du har skert ocks hrt om det p BB. Det r bra att brja med det s fort som mjligt istllet fr att vnta. Din bckenbotten har varit extra belastad under graviditeten. Bckenbottenmuskulaturen styr urinrr, ndtarm och slida s att du inte rkar ut fr okontrollerat lckage av urin, avfring eller luft. Knipövningar Det r bra att knipa varje gng du belastar bckenbotten, t.ex. nr du lyfter ditt barn, hostar, hoppar eller reser dig upp. Det betyder att du ska knipa mnga gnger p en dag. Detta krver trning och och r bra att gra det varje dag vid ngra tillfllen som r ltta att komma ihg. Frsk att gra tre set med 10 knipvningar och frsk att hll varje knip i 5-10 sekunder. Ta en lngre paus mellan varje set s du fr tid fr terhmtning. Frsk att gra det till en vana att knipa vid srskilda tillfllen. Scanna koden och ls mer Se sid. 166 om knipvningar frn TENA. Magmuskler Kanske drmmer du om att f tillbaka din ÒgamlaÓ mage. Magmusklerna r rejlt uttnjda efter graviditeten s vnta ett litet tag innan du brjar trna magen. Kanske har du ett rr efter ett kejsarsnitt och d r det bra att vnta med magtrningen tills sret det r riktigt lkt. Knipövningar St p alla fyra med rak rygg. Knip och utan att rra ryggen drar du ven in nedersta delen av magen, hll i 10 sekunder. Nr du slappnar av ska ryggen fortfarande hllas helt rak. Knip alltid innan du drar in magen. Gr vningen 10 gnger med en paus p 10 sekunder mellan varje knip. Om du fr ont i handlederna kan du sttta p armbgarna och fortsatt hlla ryggen helt stilla. 113 Den nya familjen Amning Närhet Att amma handlar inte enbart om att ge barnet mat. Amningsstunderna blir ocks en mysig stund som skapar trygghet, nrhet och vrme mellan dig och ditt barn. Bröstmjölken Nringsmssigt r brstmjlken anpassad till just ditt barns behov. Den innehller fettsyror och proteiner som r livsviktiga fr uppbyggnaden av celler. Den r lttsmlt fr barnets mage. Via brstmjlken verfrs ocks viktiga antikroppar frn modern, vilket ger barnet ett naturligt skydd mot infektioner. Amning pverkar barnets immunfrsvar i positiv riktning. Underskningar har visat att brstmjlk p lng sikt kan frebygga olika kroniska sjukdomar. Fr dig som mamma r det praktiskt att amma. Du har den alltid med dig, den hller alltid rtt temperatur och den r gratis. Den frsta amningen strax efter fdseln 114 Allt eftersom barnet vxer frndras mjlkens nringsinnehll fr att passa barnets behov. Det enda tillskottet ditt barn behver under det frsta halvret r D-vitamin som ges i form av D-droppar frn cirka fyra veckors lder (se avsnittet om vitaminer och jrn). Amningsförberedelser De fysiska frberedelserna infr att amma klarar kroppen sjlv. Kvinnor brukar bra med sig mer n de tror av amningstraditioner frn sin egen familj. Blev du som nu r mamma sjlv ammad? Har du hrt din mamma bertta ngot om hur det var nr hon ammade? Har du en bra relation till din egen mamma knns det antagligen sknt och bra att prata med henne. Ibland r det lttare att prata med andra kvinnor. Du kommer skert att ha ett behov av att tala med andra, kanske mer erfarna kvinnor, om dina tankar och frvntningar. Att du och din partner dryftar allt som rr ert barn, inklusive amningen r naturligtvis ocks av stor betydelse. Din partner kan vara ditt allra bsta std genom att tro p din frmga att kunna amma. Har du tidigare haft problem med amningen, frsk i god tid att reda ut vad det var som gick fel och varfr det blev som det blev. Frhoppningsvis kan du frhindra att det upprepar sig. Ls om amning, prata med din barnmorska p MVC, med personalen p frlossningen och p BB. Det r bra att du fr bekrftelse p att du frbereder dig p ett bra stt och att du kan f rtt hjlp frn brjan om det skulle behvas. Det viktigaste r att du knner dig trygg och har tillit till att du kan producera mjlk och att du har en vilja att amma. Ha tlamod. Lt amningen i brjan f ta tid. De frsta mnaderna kallas barnsngstiden, det sger ju en del om vad den frsta tiden hemma handlar om. Mat under amningstiden En bra och nringsrik kost r viktig nr du r gravid. Efter fdseln br du fortstta att ta lika bra mat. Ha grna ett glas vatten bredvid dig nr du ammar. Var sparsam med kaffe och te. Alkohol i sm mngder har enligt nya rn ingen betydelse vid amning. Men tnk p att alkoholintag och sktsel av spda barn inte r ngon bra kombination. Misstnker du att ditt barn reagerat p ngot du tit kan du undvika detta under ngra dagar fr att se om det blir bttre. Nr du sedan ter samma mat igen fr du bekrftat om det var just det livsmedlet som ditt barn reagerade p. Fr du problem kan du alltid frga din BVC-skterska eller en barnmorska. Livsmedelsverket uppdaterar hela tiden information om lmplig kost under graviditet och amning. En god start De ßesta kvinnor vill amma och i stort sett alla kvinnor kan ocks amma sitt barn. Det har ingen betydelse hur dina brst eller brstvrtor ser ut. Den frsta mjlken, rmjlken, bildas under graviditeten och Þnns tillgnglig fr barnet direkt efter fdelsen. Det bsta Den nya familjen r om barnet kan lggas mot ditt brst direkt efter det r ftt. Lt det ligga hud mot hud och i sin egen takt f leta sig fram till brstvrtan. De ßesta barn lyckas med det inom de frsta timmarna efter frlossningen. Rmjlken Þnns i sm mngder men fyller, p grund av sin speciella sammansttning, barnets hela nringsbehov under de frsta dagarna och ger dessutom ett viktigt skydd. Ju oftare barnet suger desto snabbare kommer produktionen av brstmjlk i gng p riktigt. De ßesta barn visar tydliga sksignaler nr de vill amma. Ha barnet hos dig och lt det komma till brstet s ofta det visar intresse fr det. I brjan har barnet ofta samma rytm nr det gller vakna perioder och smnperioder som det haft i din mage under graviditeten. Passa p att koppla av nr du ammar. Njut av de lugn-och-ro-hormoner som naturen har frsett dig som kvinna med fr att du skall kunna ta det lugnt och koppla av nr du har ftt barn. Amning r inte bara mat utan ocks ett stt att umgs med sitt barn p. Lita p att du kan ge ditt barn nrhet och trygghet och att din amning kommer att lyckas. Tro p att du kan amma och ge dig tid. Fr amning krver bde tid och koncentration i brjan. Be personalen om hjlp och vgledning om du behver det. Bra amningsställningar Det r barnet som ska komma till brstet och inte tvrtom, fr att undvika smrtor i nacke och rygg. Sttta grna upp med kuddar och frsk slappna av i nacke och axlar. Hitta en s skn stllning som mjligt s du kan slappna av nr du ammar. Stllningen Ólaid backÓ som ses p fotona, r en relativt fri stllning dr barnet sjlv kan komma till brstet. En annan position r att man stttar barnet under sin arm med barnets kropp riktad bakt, s.k. tvillingposition. Den r srskilt bra d barnet r trtt och/eller inte har s mycket sugkraft. Laid back Laid back Hur man lägger barnet till bröstet Barnet visar tydligt med sina medfdda skreßexer nr det vill till brstet. Det gr sugrrelser med lpparna, stter Mage mot mage och hud mot hud Tvillingposition 115 Den nya familjen Þngrarna i munnen eller gapar och sker med munnen. Lt inte barnet vnta fr lnge innan du tar upp det. Blir det frustrerat och brjar skrika fr barnet svrare att ta ett bra tag runt brstet. Lgg barnet s att din brstvrta pekar mot barnets nsa och se till att barnet ligger med sin mage mot din. Barnet gapar och greppar med ppen mun kring brstvrtan och en del av vrtgrden. Std barnets kropp s att den ligger nra intill din mage. Se till att barnets nsa r fri. Std eventuellt brstet med din fria hand. Undvik ÓsaxgreppetÓ, det hindrar barnet att f ett riktigt tag om brstvrtan. Erbjud brstet s ofta som barnet r vaket och visar tecken p att vilja suga. Frsk att sitta eller ligga sknt och avslappnat nr du ammar. Amningsställningar Frsk att hitta en stllning som knns bra fr dig. Prova dig fram. Ligg eller sitt s att du inte spnner dig ngonstans. Det r viktigt att det r bekvmt fr 116 Råmjölk Rmjlken bildas under graviditeten och Þnns tillgnglig i dina brst omedelbart efter du ftt. Den r avsedd just fr det Undvik ÒsaxgreppÓ och att ha Þngrarna fr nra dr barnet ska ta tag Rtt std t brstet Rtt sugteknik: Underlppen vnder utt, nsan r fri och vrtgrden under brstvrtan r tckt av barnets mun. Dess haka pressar in mot brstet nacke, rygg och armar s att du kan hlla barnet ttt intill dig oavsett hur lnge du ammar. Sitt i en bekvm stol och anvnd grna en fotpall s att dina ben och ftter fr std och vila. Om du ammar liggande kan det vara bra med kuddar som stttar dr det behvs. D r det lttare fr dig att slappna av i hela kroppen. Rtt sugteknik: Brstvrtan ligger lngt in i barnets mun. Tungan r lngt fram och lgger sig kring vrtans undersida Felaktig sugteknik: Barnets mun r inte vidppen. Lpparna ÓkniperÓ om brstvrtan och vrtgrden r synlig. Dess haka ligger inte an mot brstet Den nya familjen nyfdda barnet. Rmjlken r mycket proteinrik och nringsrik. Den innehller antikroppar och skyddar barnet mot infektioner den frsta tiden. Dessutom frmjar den barnets tarmfunktion. När mjölkvolymen ökar Ju oftare barnet suger ju mer kar mjlkproduktionen. Drfr r sugbehovet ofta mycket intensivt de frsta dagarna. Speciellt uttalat r det under det andra och tredje dygnet. Barnets sugbehov kar nr det behver ka p produktionen av mjlk vilket ocks senare kan ske i perioder nr barnet vxer och behovet frndras. Brsten kan i den hr startfasen bli spnda och mma, ngot som avhjlps bst genom att lta barnet suga ofta. Det beror p en fysiologisk svullnad. Om brstet blir vldigt spnt kan det ibland vara svrt fr barnet att f ett bra tag om brstvrtan. D kan det hjlpa om du mjlkar ur lite fr hand fr att gra brstet mjukare. Det kan ocks underltta med vrme genom till exempel en varm dusch. Vrmen kan gra att mjlken rinner ut av sig sjlv. Utdrivningsreflex Nr barnet suger p ditt brst gr det impulser till hjrnan som fristter tv hormoner som r viktiga fr amningen. Det ena r prolaktin som hjlper till att bilda mjlken. Ju mer barnet suger desto mer prolaktin utsndras och desto mer mjlk produceras. Det andra hormonet r oxytocin. Det reglerar utdrivningsreßexen. Utdrivningen av mjlk kommer igng efter det att barnet har sugit en stund. Du kan knna den som en pirrande och stickande knsla i brstet nr mjlken dras mot brstvrtan och rinner ut. Mjlken kan droppa eller spruta ut i strlar. En del kvinnor knner inte utdrivningsreßexen s tydligt, andra mrker av den bara de hr sitt barn grta. Utdrivningen av mjlk kan hmmas om du r spnd och nervs. Drfr r det viktigt att du har lugn och ro runt dig och att du kan slappna av och inte stressa. Med tiden, nr du blir mer trygg med din amning, gr det lttare och fungerar till sist oftast som en betingad reßex, ngot du kan och som du gr utan att tnka. Amningstekniken r viktig. Drfr r det i brjan vrdefullt att du frgar personalen s att de kan bekrfta fr dig att ni gr rtt tillsammans du och ditt barn. P s stt minskar risken fr komplikationer som sriga brst, mjlkstockning och ett skrikigt missnjt barn. riktigt smrtsamma. Ta vid behov ngon vrktablett med paracetamol. Hur ofta skall man amma? Hur lnge och hur ofta du behver amma ditt barn kommer du efter hand underfund med. Var lyhrd fr barnets diskreta suglustsignaler. Lt barnet sjlv styra amningstidens lngd s att det fr tid att suga klart i lugn och ro. Att barnet tar pauser under amningen r vanligt. Ofta rcker det med att amma ett brst i taget, men vissa barn vill alltid ha bda brsten. Det kan ocks variera mellan amningstillfllena. Ett amningstillflle kan vara mellan ngra minuter upp till en timme. Glm klockan och g efter hur ditt barn signalerar och verkar m. Avbryt inte amningen frrn barnet r mtt, lugn och belten. Under de frsta mnaderna r det vanligt att nyfdda vill ammas varje eller varannan timma och ngra fortstter s under hela amningsperioden. Det kan variera under dygnet Eftervärkar och avslag Amningshormonet oxytocin stimulerar livmodern att dra ihop sig. Eftervrkarna hjlper livmodern att dra sig samman s att den kan terg till sin normala storlek igen. Bldningarna minskar successivt. Det r normalt att blda i fyra till sex veckor efter frlossningen. Det r den tid det tar fr sret efter moderkakan att lka. Det kallas avslag. Om du fr feber, ont i magen och illaluktande avslag skall du kontakta sjukvrden fr bedmning och behandling. Omfderskor har vanligtvis mer uttalade eftervrkar som inte allt fr sllan kan vara Fin kontakt Ð kom ihg att sttta barnets huvud libero.se 117 Den nya familjen hur lngt det r mellan amningstillfllena. I regel r det lite lngre pauser under frmiddagar och tidiga eftermiddagar. Mnga barn vill sedan ammas nstan hela tiden under de senare eftermiddagstimmarna och p kvllen. Brstmjlk r lttsmlt, drfr r det vanligare att brstbarn ter oftare n ßaskbarn. Nattamning/sova i samma säng Nattamning r en naturlig del av amningen och speciellt viktig i brjan fr att kunna upprtta en god mjlkproduktion. Barnet har ett stort behov av berring, nrhet och kroppskontakt. Det rder delade meningar om var barnet skall sova om natten. Gr det som passar och knns bst fr just er. Risken att klmma barnet eller att lgga sig p det r liten om frldrarna r friska och sunda och om barnet r friskt och mr bra. r ngon frlder kraftigt verviktig, sjuk eller pverkad av medicin, droger eller alkohol avrds den vuxne frn att sova i samma sng som barnet. Likas br man lta bli att dela sng med barnet i en vattensng, i en trng soffa eller om barnet r Þxerat i en skena vilket r fallet vid behandling av hftledsluxation. Forskning har pvisat att risken fr pltslig spdbarnsdd r ytterligare ngot frhjd om frldrarna r rkare. Kom ihg att barnet, oavsett om det sover sjlv eller tillsammans med er, alltid skall ligga p rygg, underlaget br vara fast och det fr inte bli fr varmt. Se till att barnets sovplats r sker s att det inte av misstag kan f ert tcke, en kudde eller ngot liknande ver huvudet. Det bsta r att ge barnet ett eget litet tcke. Skra ocks s att barnet inte kan trilla ner eller komma i klm. fritt, lt inte tiden styra. Tycker du att barnet r oroligt r det troligt att du skall lta barnet suga lngre och oftare en tid. Det r vanligt att barn vill ammas varannan timma eller oftare. Det som kar mjlkmngden och produktionen r att din fristtning av det mjlkbildande hormonet prolaktin kar ju oftare du ammar och ju bttre brsten ÒtmsÓ. Om barnet inte verkar njt trots tta amningar kan mamman behva hjlp och rd Ð Det kan vara ett tecken p att barnet inte fr i sig s mkt av den feta mjlken, eller att barnet inte suger effektivt med rtt teknik. Om det r s eller om barnet inte vill ammas mer n hgst sex gnger per dygn de allra frsta veckorna r det klokt att ta kontakt med Sommartid Om du ammar ditt barn r brstmjlken all den mat och vtska som barnet behver. r det varmt ute rcker det med att amma bara du r lyhrd fr barnets signaler. Det reglerar p ett naturligt stt sitt behov av bde nring och vtska om det r trstigt. Barnet behver allts ingenting annat n din brstmjlk. ¥ Det r intresserat av att suga och du ammar omkring 6-12 gnger per dygn eller mer Sugbehov Det kan vara bra att knna till att barnet ibland behver ammas oftare fr att anpassa produktionen efter barnets behov. Var ßexibel och lt barnet suga Glad och mtt 118 Tecken på att ert barn trivs är att: ¥ Du hr att barnet svljer vid brstet ¥ Barnet kissar ljus urin ßera gnger per dygn ¥ Barnet bajsar gul och grynig avfring frn fjrde femte dagen ¥ Barnet har en normal hudfrg; r inte gr, blek eller gul ¥ Barnet har pigga och glada perioder; inte stndigt r missnjt Den nya familjen BVC-skterskan eller Amningshjlpen fr att f std och rd. Vikten Det r vanligt att nyfdda har en liten viktnedgng (upp till 10%) den frsta tiden. Barnet har normalt hmtat upp vikten igen kring det tionde levnadsdygnet. De frsta tv till tre mnaderna vxer vanligtvis det ammande barnet snabbt och kan g upp mer i vikt n ßaskmatade barn. Viktkningen avtar sedan ngot runt fyra mnaders lder. Det brstmatade barnet kan ha en annan viktutveckling n det ßaskmatade barnet. Forskning visar att barn som ammas ocks har mindre risk att bli verviktiga som vuxna. Bröstmjölken förändras Mjlkens sammansttning anpassas efter barnets behov allt efter som det vxer. Nr du ammar fr barnet den laktosrika mjlken frst. Nr barnet suger vidare fr det gradvis i sig en mindre mngd mjlk som i gengld r fetare, och som ger barnet den slutliga mttnadsknslan. Drfr r det viktigt att du lter barnet suga till det inte lngre suger aktivt, slpper taget eller somnar. Spänt eller mjukt bröst Nr mjlkproduktionen startar eller kar kan brsten bli spnda. Det r en brstkrtelsvullnad som r vergende. Spnningen lindras nr barnet suger. Om ditt brst r spnt eller mjukt har ingen betydelse fr hur stor mngd mjlk som ryms i brstet. Det r ltt att tro att ett slappt brst r lika med en mindre mngd mjlk, men s r det inte. Nr brsten r spnda minskar mjlkbildningen tillflligt. Nr du slpper p trycket i brstet genom att amma barnet eller genom att mjlka ur s stter produ ktionen igng igen. Det fanns en tid nr nyblivna mdrar rekommenderades att amma endast var fjrde timme. D hade mnga nyblivna mdrar stora problem med vrkande, spnda brst. Att rapa Du behver inte avbryta barnet mitt i amningsstunden fr att rapa det. Oftast kommer rapen av sig sjlv om barnet har behov av att f upp luft. Nr du ammar med en bra teknik och nr mngden mjlk r anpassat till ditt barn svljer det vanligtvis inte s mycket luft nr det ter. I perioder nr mjlkproduktionen kar och lttare drivs ur brstet kan det hnda att barnet svljer mer luft och behver rapa oftare. Barn som ßaskmatas kan ocks ha ett strre behov av att f upp luft eftersom de oftast fr i sig en strre mngd mat p kortare tid. Ngra barn krks upp verskottet av mjlk samtidigt som de rapar. Det har ingenting med illamende att gra och har ingen betydelse om barnet i vrigt trivs och mr bra. Alla barn har inte behov av att rapa. Att handmjölka Du kan f anvndning av att kunna mjlka ur fr hand om ditt brst r s spnt att ditt barn inte kan f tag om brstvrtan. Det kan behvas om dina brstvrtor r mma eller som hjlp om libero.se du behver stimulera din mjlkproduktion. Be ngon visa dig hur man gr redan under graviditeten eller p BB s att du r frberedd om det senare blir aktuellt. Anvnd en liten, ren kopp fr att samla upp mjlken. Tnk p att tvtta dina hnder innan du startar. Brja med att hitta en plats dr du kan sitta bekvmt i lugn och ro. Genom att stryka ver brstet mot brstvrtan med cirkelrrelser eller med ßat hand stimuleras utdrivningsreßexen som fr brstet att slppa ifrn sig mjlken. Placera din tumme ver brstvrtan och de nrmaste Þngrarna under brstvrtan En skn sovstllning 119 Den nya familjen Ta med den ena handens tumme och pekÞnger runt brstvrtan, i kanten av vrtgrden. Lt de andra Þngrarna sttta under brstet Kilde: videncenterforamning.dk Pressa frsiktigt med hela handen in i brstet mot brstkorgen Klm Þngrarna mot varandra. Klm och slppÉ..klm och slppÉ 120 i kanten av det bruna omrdet. Med detta handgrepp kan du mjlka fram sm droppar t gngen genom att frsiktigt fra hela handen bakt mot brstkorgen och sedan klmma ihop Þngrarna framt och ut mot brstvrtan. Fortstt med att fra handen fram och tillbaka genom att vxelvis klmma och slppa. Det skall pminna om ditt barns sugrytm. Bli inte otlig om det inte kommer ngon mjlk direkt. Det kan ta ßera minuter innan mjlken rinner till. Flytta runt och byt eventuellt hand. Gr sedan samma sak med det andra brstet. Amma tvillingar Tv barn r inget hinder fr en fungerande amning. Om du r tvillingmamma och r motiverad till att amma behver det inte vara mer arbetskrvande n att ge tv barn ersttning p ßaska. I brjan kan det vara mer hanterbart att amma ett barn i taget. Nr du blivit lite mer van r det oftast mer praktiskt att amma bda samtidigt. Var ßexibel och gr det som passar just vid det aktuella tillfllet. Det kan vara bra att variera amningen. Nr bda brsten tms samtidigt medverkar det till att ka mjlkmngden. Om barnen suger olika effektivt kan det vara bra att vxla plats p barnen vid nsta amningstillflle. Prata med ngon som har goda erfarenheter av tvillingamning, Amningshjlpen eller BVC. Rökning Nikotin passerar ver till brstmjlken. Drfr avrds kvinnor helt frn att rka libero.se nr de ammar. Om du r motiverad att amma och inte kan sluta rka, br du amma frst och rka eftert. P s stt fr barnet i sig minsta mjliga nikotinhalt. Rk inte heller i den milj och omgivning som barnet vistas i. Nikotin pverkar ocks mjlkproduktionen genom att det hmmar det mjlkbildande hormonet prolaktin och kan allts leda till att mjlkmngden blir mindre. Det r bra att ha en ÓrkpolicyÓ i sitt hem. Bertta fr gster och beskare vad som gller hemma hos er och be dem att g utomhus nr de skall rka. Nikotinersttning i form av plster och tuggummi rekommenderas inte nr du r gravid eller ammar eftersom det innehller det skadliga nikotinet. Sk i stllet hjlp om du har svrt att sluta rka. Undersökningar visar att: ¥ Risken fr pltslig spdbarnsdd kar, bde om mamman rker under graviditeten samt om barnet utstts fr tobaksrk efter fdseln ¥ Ett barn som utstts fr tobaksrk har en kad risk att utveckla allergier, f vre luftvgsinfektioner och roninßammationer och att utveckla kolik ¥ Mammor som rker ammar i regel sina barn kortare tid n icke rkande mdrar Den nya familjen Alkohol Ny forskning har visat att alkohol inte passerar via modersmjlken i den utstrckning som man tidigare utgtt frn. Var den eventuellt skadliga grnsen gr r svrt att sga. Med tanke p alkoholens negativa effekter p det ofdda barnet blir konklusionen nd den att man inte br dricka ngon alkohol alls nr man r gravid. Under amningsperioden br man helst undvika alkohol p grund av att reaktionsfrmgan hos frldern frsmras, ven vid ett mycket litet alkoholintag. Omdmet och omsorgen om barnet riskeras d att pverkas. Man br framfr allt inte ha barnet sovandes hos sig i sngen om man druckit alkohol eftersom smndjupet frndras. Detta gller naturligtvis bda frldrarna. Medicin Om du behver anvnda lkemedel, var noggrann med att informera din lkare om att du ammar. Det r viktigt att f ett anpassat lkemedel som fungerar tillsammans med mjlkproduktion och amning. Egna anteckningar När amning inte är möjlig Det r inte alltid mjligt att amma och orsakerna kan vara ßera. Ngra kvinnor har svrt att f till en fungerande amning och ett ftal kvinnor vill av olika orsaker inte amma. Fr barnet brstmjlksersttning kan frldrarna hjlpas t att ge barnet mat och all den nrhet som barnet behver. Ls mer om ßaskuppfdning p sidan 131. Det är aldrig för sent att börja Om amningen inte fungerar som man tnkt sig kan det vara sknt att veta att det aldrig r fr sent att brja. Till och med adoptivmdrar som inte ftt sina barn kan amma. En fungerande amning behver inte betyda helamning, ( att delamma fungerar bra fr mnga) och Tvillingamning amningshjalpen.se 121 Den nya familjen amning r inte heller bara mat, utan ocks en frga om nrhet och trst. Om du r orolig fr hur det skall g eller om du knner obehag infr att amma r det klokt att i god tid ska std och hjlp frn en amningsrdgivare som du har frtroende fr. Lt det f ta sin tid, ta inga snabba beslut. Kanske kommer det att g lttare och bli en mycket mer positiv upplevelse n du frst trott. Om ditt val nd blir att avsluta amningen s skall det respekteras. Du har med all skerhet gjort ditt allra bsta och du har sannolikt tnkt igenom situatio- nen. Du kommer nd att vara det allra viktigaste och bsta fr ditt lilla barn s ha inte dligt samvete, det gagnar ingen Ð speciellt inte ditt lilla barn. amning till att barnet fr i sig doser av dina antikroppar. De ger ocks det lite ldre barnet ett visst, fortsatt skydd mot infektioner i er omgivning. Vanlig mat De ßesta barn och mammor trivs med att amma. Frn sex mnaders lder r det bra att brja med smakportioner som lngsamt fr verg till sm mltider. Lt barnet ta initiativet. Ni kommer att mrka nr det visar intresse fr att brja med vanlig mat. Underskningar har visat att det r hlsosamt fr barnet att du nd fortstter med amningen, p s stt introduceras vanlig mat under skydd av brstmjlken. Du kan amma s lnge ni trivs med det. Man vet idag att amning ocks under en lngre tid har mnga frdelar. Mnga kvinnor ammar tills barnet r upp mot tv r eller mer. Mjlkproduktionen anpassar sig efter barnets behov. Ammar du bara en eller tv gnger per dygn s stller din kropp in sig p det och anpassar mjlkmngden drefter. ven om ldre barn har behov av annan mat n bara brstmjlk s bidrar en begrnsad Gluten Rekommendationen r att inte brja med produkter som innehller gluten frrn man brjar med smakprov. Det r viktigt att introdcera gluten i skydd av amning, lmpligen frn cirka sex mnaders lder. De mammor som inte kan eller vill amma fullt i ett halvr kan brja med smakportioner och gluten tidigast vid fyra mnaders lder t.ex. i form av grt. Upprtt stllning efter mltiden 122 amningshjalpen.se Om du måste sluta amma Om du av ngon anledning mste lgga ner amningen p kort tid, kan du behva hjlp genom att f ett lkemedel som hmmar det mjlkbildande hormonet prolaktin. Anvnd grna en mycket stram sport-bh (dygnet runt) som ocks hmmar produktionen. Efterhand kommer mjlkmngden att avta. Den nya familjen Amningsproblem För lite mjölk Mnga mammor r oroliga att de har fr lite mjlk. Det r normalt att vid vissa tidpunkter eller under vissa dagar uppleva att det r obalans mellan mngden mjlk och barnets behov. Det r ocks ett normalt fenomen att produktionen varierar under dygnet. De ßesta barn vill suga oftare p kvllen. De fyra frsta dygnen kan vara vldigt intensiva. Fr lite mjlk kan ibland orsakas av att barnet inte har bra sugteknik eller inte suger tillrckligt lnge. Om du som mamma r orolig eller stressad kan det leda till att mjlken inte rinner till ordentligt. Det r viktigt med std frn omgivningen, speciellt frn din partner, s att du i dessa perioder helt kan koncentrera dig p att komma i balans igen. r du bekymrad eller inte fr det att fungera, se till att du fr prata med ngon du knner frtroende fr. BVC-skterskan kan mnga gnger vara ett bra std. När du har för lite mjölk: Egna anteckningar ¥ Lgg barnet till brsten ofta, begrnsa inte barnets sugande. Var lyhrd och flj barnets signaler ¥ Lt barnet suga klart p det ena brstet innan du erbjuder det andra ¥ Amma ofta, ven p natten. Det stimulerar det mjlkbildande hormonet extra mycket ¥ Var noga med att barnet har bra sugteknik ¥ Sitt eller ligg bekvmt nr du ammar, d fungerar utdrivningsreßexen bst ¥ Koppla av nr du ammar. Sov ut, ha tlamod och var hoppfull. Ha barnet nr dig dygnet runt ¥ t och drick ordentligt sjlv ¥ Handmjlka om intervallerna mellan amningstillfllena blir fr lnga. Men om barnet suger ofta p brstet r det inte ndvndigt att stimulera produktionen ytterligare genom att mjlka ur fr hand ¥ Undvik att ge barnet tillgg eller napp och lt barnet ÓsnuttaÓ p brstet s ofta det vill tills ni kommer i kapp Njd och mtt libero.se 123 Den nya familjen Rikliga mjölkmängder Efter ett tag stller mjlkproduktionen gradvis in sig efter barnets behov. Vissa mammor har en verproduktion av mjlk. Om barnet inte tmmer brsten s bra kommer mjlkproduktionen att minska efter hand. Efter amningen skall bda brsten knnas mjuka utan mmande omrden med knlar. Helt tomma p mjlk blir de aldrig. Om du har vldigt spnda brst, lt det brst som du inte ammar sjlvlcka under tiden du ammar det andra brstet. P s vis lttar trycket p ett naturligt stt. Om du har brjan till mjlkstockning (se senare avsnitt i boken) eller om barnet inte r intresserat av att suga, kan du behva mjlka ur fr hand eller med pump. Om du mr bra och inte har ngra vriga besvr frn brsten r det oftast det bsta att lta barnets behov Bra teknik: ¥ Lt barnets nsa vara mitt fr brstvrtan. Hela barnets kropp skall vara vnt mot dig. Barnets ska inte behva vrida p huvudet, utan ligga rakt framfr brstvrtan ¥ Barnet skall helst ta tag underifrn och nudda brstet med underkken frst. Det skall ta tag om en stor del vrtgrden, inte bara om brstvrtan s det r bra om barnet gapar stort d du fr det mot brstet ¥ Om du tar upp barnet i din famn innan det blir fr hungrigt brukar de ßesta barn ligga och slicka p brstvrtan en stund styra. P s stt regleras efter hand mjlkmngden att passa ditt barn. Förvaring av bröstmjölk Brstmjlken r vrdefull och dyrbar. Fr du mjlk ver kan du frvara den p olika stt. Urpumpad brstmjlk hller sig i rumstemperatur tv till fyra timmar. Anvnd en vl rengjord och uppkokt ßaska eller burk. Hll p brstmjlken, kyl av den snabbt genom att stlla den i kallt vatten om du vill frvara den lngre tid. Frvaras den i kylskp hller den sig frsch i max tre dygn (+4 C). I frysen r brstmjlken hllbar i sex mnader (-20grader eller kallare). Upptinad brstmjlk br konsumeras inom 24 timmar. Har du vldigt mycket mjlk och om du vill, Þnns det oftast ett mycket stort behov av givarmjlk p de sjukhus som har en neonatalavdelning. Amningsteknik Se ver din amningsteknik. Hur ser dina brstvrtor ut efter avslutad amning? En lite utdragen men i stort sett opverkad brstvrta betyder att barnet sugit bra. En klmd eller ÓsnedsugenÓ vrta kan vara ett tecken p att barnet antingen har haft ett fr litet tag om brstet eller att det inte legat mitt fr brstvrtan. Korrigera barnets lge vid brstet s att barnet kan f ett strre tag rakt framifrn. Frsk att fra barnet nrmare dig vid nsta amning. Bröstkomplikationer Du kan frebygga brstkomplikationer genom att se till att barnet suger med bra teknik och att det har rtt tag om brstvrtan. Om barnet tar fr litet tag om brstet kan det ltt uppst sr p vrtan, innan de vill ta. Barnet stimulerar hr utdrivningsreßexen och underlttar p s vis amningen fr er bda ¥ Nr du ammat frdigt kan det vara bra om du knner igenom brsten. De skall knnas mjuka och vara utan hrda eller mmande omrden med knutar ¥ Anvnd en mjuk, eftergivlig bh utan ondiga smmar. Undvik att anvnda en stram bh eller en bh med byglar, d dessa kan hindra mjlkßdet och orsaka irritationer i brstet ¥ Om du anvnder amningsinlgg av ull eller silke, lgg dem utanp bh:n s att brsten inte fr det fr trngt Ha barnet ttt intill dig 124 1177.se Den nya familjen dessutom hmmas mjlkßdet. Barnet fr inte i sig tillrckligt med mjlk och tmningen av brstet blir otillrcklig. Det kan leda till att mjlken Óstockar sigÓ inne i mjlkgngarna. P sikt pverkas ocks mjlkproduktionen negativt och barnet kan f en allt fr lngsam viktutveckling. Mjölkstockning /bröstinflammation Mjlkstockning r ett vanligt fenomen och innebr att en eller ßera mjlkgngar av ngon anledning tpps till. tgrdar man inte detta kan det utvecklas till en brstinßammation med eller utan bakterier, vilket vidare kan orsaka en brstinfektion och senare en brstbld. En mjlkstockning gr att brstet knns varmt, mt, rtt och hrt p det omrde av brstet dr problemet uppsttt. Du kan hastigt f sjukdomsknsla med feber eller knna inßuensaliknande symptom. Det krver ofta tlamod fr att f bukt med mjlkstockningen. Att amma med bra teknik r a och o.Du br knna dig bttre inom 12 timmar. D r du p rtt vg och har antagligen gjort precis som du skall. Det stockade omrdet skall bli bttre fr varje dag. Du skall snabbt bli feberfri och brstet skall f allt mindre rodnad och mhet. Fortstt p samma stt tills du r helt terstlld. Ofta tar det ett par dygn, huvudsaken r att det hela tiden gr t rtt hll. Be din BVC-skterska eller ngon amningsrdgivare om hjlp i god tid. Kontakta eventuellt en amningsmottagning fr rd och std. Åtgärder vid bröstinflammation och bröstinfektion: ¥ Fortstt att strva efter rtt och bra teknik nr du ammar ¥ Amma efter barnets behov, men ibland kan du behva vcka barnet fr att f hjlp med att tmma brstet ¥ Ha mycket och nra hud-mot-hud kontakt med barnet. Hrigenom frigrs det lugnande och mjlkutdrivande hormonet oxytocin lttare. Det frmjar bde sugtekniken och mjlkßdet ¥ Anvnd febernedsttande medel om du behver. Vila och drick ordentligt ¥ Amma i frsta hand det brst som du har mjlkstockning/inßammation i. Om barnet har svrt att f tag runt brstvrtan, handmjlka frst lite s att vrtgrden blir mjukare och lttare att greppa ¥ Undvik allt som klmmer t eller sitter hrt runt brstet. Anvnd en rymlig bh som inte lmnar ngra mrken p huden ¥ Det kan knnas sknt att duscha det onda brstet med varmt vatten. Strila med mjuka strlar och bara ngon minut innan du skall amma libero.se ¥ Stryk ltt med Þngrarna ver det stockade omrdet och i riktning mot brstvrtan. Det knns sknt och underlttar utdrivningen under tiden du ammar. Men hantera brstet varsamt, det gr inte att bara massera bort mjlkstockningen ¥ Sov mycket, hll dig varm och se till att du har det lugnt och sknt. Be dina nrstende att de tar hand om hushllet och passar upp p dig ¥ Fortstt att amma, grna varannan timme. ven om det gr ont nr barnet suger s r det den bsta hjlpen. Samma lkemedel som r febernedsttande r ocks smrtlindrande vilket ibland kan hjlpa ¥ Om inte barnet vill suga s mycket, handmjlka eller anvnda en brstpump tills brstet knns mjukt igen ¥ Studier har visat att SPC-ßingor kan frebygga och bota mjlkstockning. SPC-ßingor (Special Prepared Cereals) har en anti-inßamatorisk verkan och stimulerar kroppens egen produktion av anti-sekretorisk faktor (AF-faktor). Flingorna behver intas dagligen i en dos anpassad till kroppsvikten fr att ge ett skydd mot mjlkstockning. De sljs p Apotek 125 Den nya familjen Bröstinfektion Om mjlkstockningen inte blir bttre och om du fr feber som varar mer n 48-72 timmar kan det vara ett tecken p brstinfektion. Det r inte ovanligt att det r en srig brstvrta som r inkrsporten fr bakterier och som r en av orsakerna. Kontakta omgende BB, BVC eller ngon annan vrdinrttning fr att f rd och hjlp. Ibland behvs antibiotika fr att hva infektionen. Det r inget hinder fr att fortstta att amma tvrtom r det viktigt att amma fr att underltta lkningen. Ömma bröstvårtor De frsta dagarna efter fdseln kan det gra ont i brstvrtorna. Det r inte s En mysig stund tillsammans 126 konstigt eftersom du r ovan och vissa barn kan suga vldigt kraftfullt. Ibland uppstr sm sugblsor vilket r helt naturligt och allts inte beror p att barnet har sugit fel. Det brukar bli bttre efter bara en kort tid. Smrtor vid amning kan ocks bero p att barnet suger med fel teknik eller att du har en felaktig amningsstllning. D r det ltt att brstvrtan blir srig. Nr barnet fr rtt tag slpper i regel smrtan och sret kommer d att lka p ett par dygn. Svampinfektion på bröstvårtorna Svamp kan ibland orsaka problem efter en period av vl fungerande amning. Kanske har ditt barn ocks en vit be- lggning p tungan (torsk), som genom tarmen kan leda till svamp i bljomrdet p barnet. Eventuellt har du sjlv besvr i underlivet eller kring ndtarmen. Den svamp som brukar orsaka de hr problemen r en typ som Þnns i vr naturliga omgivning, candida albicans. Det r inte alltid den ger besvr. Den hlls normalt i styr av de sunda bakterier vi bland annat har i tarmen. Anvndning av antibiotika eller hormonella frndringar r faktorer som kan leda till att svampen breder ut sig samtidigt som den kan ndra karaktr till en mera aggressiv form. Det r inte farligt men kan orsaka mer eller mindre obehag. Den kan ge en brnnande, svidande eller kliande smrta. Svampen kan leda till att sr p brstvrtorna fr svrt att lka. De kan vara rodnade och fjllande, ha sm sr eller sprickor. Fr att vara sker p att det r svamp och inte bakterier behver man ibland ta en odling frn brstvrtan. Ibland r det ndvndigt med medicinsk behandling. D r det viktigt att bde du och barnet behandlas. Du kan prova att sjlvbehandla genom att tvtta av brstvrtan med lite wichyvatten, bde fre och efter amningen. Men tnk p att det kan torka ut huden och gra den n mer knslig. Se till att lufta brstvrtorna ofta och mycket. Amningsinlggen skall bytas ofta s de inte ligger fuktiga mot brstet. Tvtta sngklder, handdukar, bh och trosor i minst 60 graders vrme. Syntetmaterial kan frvrra svamptillvxten eftersom dessa blir varmare och fuktigare n na- Den nya familjen turmaterial. Anvnd drfr helst bomull, lin, ull eller silke. Var ocks frsiktig med stsaker och socker, det kan bidra till att svampen trivs nnu bttre och vxer mer. Anvnda nappar och ßaskor skall kokas dagligen i minst 10 minuter. Kontakta en amningsmottagning, BB eller prata med din BVC-skterska om du fr besvr som liknar svamp. Vita bröstvårtor/ smärtsam amning I ovanliga fall kan vita brstvrtor bero p Morbus Raynaud och beskrivs som smrta som uppstr vid viss krlkramp. Vid Raynauds fenomen skiftar brstvrtan i frg mellan vit, lila och rd och symptomen som uppstr r avdomning, brnnande smrta och ilningar. Det r ofta smrtan som gr att kvinnan sker hjlp. Dessa besvr frvxlas ofta med svampinfektion, men den karaktristiska frgskiftningen ses bara vid Raynauds fenomen. Krlkrampen kan sttas igng av kyla eller knslomssig stress och behandlingen bestr i att undvika kyla, stress, nikotin och koffein. Viktigt r ocks rtt sugteknik och vrme. Tag kontakt med din BVC-skterska eller Tips om bröstvårtorna ömmar: ¥ Det r viktigt att barnet fr rtt tag om brstvrtan (se avsnitt om amningsteknik) ¥ Dgg barnet till brstet direkt nr det visar tecken p att vilja suga. Ett frustrerat och skrikigt barn har svrare fr att ta brstet. Kanske mste du lugna ditt barn frst ¥ Handmjlka eventuellt lite innan du lgger barnet till brstet. Det kan underltta fr barnet att f rtt tag. Mjlken rinner ocks till snabbare vilket leder till att det antagligen gr mindre ont nr det hungriga barnet brjar suga. Eventuellt kan du brja amma p det brst som gr minst ont. Nr sedan det andra brstet brjar rinna av sig sjlv ßyttar du ver barnet dit ¥ Var mycket frsiktig nr du tar bort barnet frn brstet. Stick in ett Þnger i barnets mungipa fr att f det att slppa taget. Avlgsna frsiktigt barnets tag om brstet ¥ Smrj in brstvrtorna med brstmjlk och lt dem lufttorka efter varje amning ¥ Hll brsten varma och torra. Undvik fuktiga amningskupor eller brstinlgg ¥ Om smrtan r outhrdlig nr du skall amma, mjlka ur en dag eller tv och ge mjlken till barnet med en liten kopp. Be om std frn din amningsrdgivare. Hur ont det gr r hgst individuellt, oftast r det mest i brjan. Det brukar ltta nr barnet har sugit en stund. Det r ocks ett tecken p att barnet gr rtt amningsmottagning fr rdgivning och eventuell medicinsk behandling. ker du att ditt barn har fr kort tungband, prata med sjukskterskan p BVC. Kort tungband Det hnder att barnets tungband r fr kort. Tungan kan d vara hjrtformad och barnet har svrt att rcka ut den. D blir det svrt att suga ur mjlken. Kanske barnet vill suga hela tiden eller r missnjt och skriker vid brstet. Eftersom det r lttare att barnet suger fel, fr mamman ocks lttare sriga brstvrtor. Ibland r det ndvndigt att ska lkare. Fr att avhjlpa problemet behver man ibland gra ett litet klipp i tungbandet. Misstn- Bröstopererade kvinnor Vanligtvis kan ven kvinnor som har opererat brsten amma. I praktiken har det visat sig att mjlkgngarna hittar tillbaka till brstvrtan ven om en omfattande brstreduktion gjorts. En brstfrstoring brukar inte involvera brstkrtelvvnaden s det brukar inte ha ngon negativ effekt p mjlkproduktionen. Om du r brstopererad r det extra viktigt att du fr bra std och vgledning i brjan. Ibland kan det drja lite lngre innan mjlkproduktio- Kort tungband 127 Den nya familjen nen blir etablerad men det r individuellt och behver inte alltid vara s. Amma ofta fr maximal stimulering. Amning krver ibland extra envishet, vilja och tro p att det skall fungera och lyckas. Om du inte skulle f full mjlkproduktion behver du inte ge upp amningen fr det. Amning kan se olika ut och du kan amma p ditt eget stt. Det r tminstone alltid vrt att frska. Nr det gller brstens utseende s frndras de med ldern oavsett om du ammar eller inte. Piercing: Erfarenheter visar att tidigare piercing i brstvrtorna kan orsaka amningsproblem i det brst dr man tidigare haft piercing. Troligen orsakade av rrvvnad. Det kan vara bra att nmna om du tidigare haft piercing om du sker hjlp fr problem med amningen. Att amma om man inte fött barn En adoptivmamma kan f igng en mjlkproduktion, men kanske inte s att den helt tcker barnets behov. Genom att stimulera brsten medan man vntar p barnet kan man ha ftt igng en liten produktion redan nr barnet kommer. Hr gller samma sak vad gller brststimulering och mjlkproduktion om bda vill amma. D en av kvinnorna r biologisk mor till barnet och drmed har en hormonpverkan som ger fysiologiska frutsttningar fr mjlkproduktion redan frn brjan, br barnet ammas av henne i starten. Det skrar mjligheten att etablera amningen och att skerstlla barnets behov av nring. Avvänjning Att amma r mer n att bara ge mat. Drfr kan man aldrig sga exakt nr det r lmpligt att brja vnja av barnet frn brstet. Hur lnge man skall amma r individuellt, det beror helt och hllet p vad du och ditt barn vill. Oftast sker avvnjningen gradvis. Nr du vill sluta amma helt r det bra om du planerar det i frvg. Avvnjningen br ske lngsamt. Gr det fr fort kan du f problem med mjlkstockning. Vanligtvis tar det mellan fyra och tta veckor att vnja av barnet frn brstet men det beror p hur lnge du ammat och hur ofta du ammar nr du brjar trappa ut amningen helt. De ßesta byter ut morgon- och kvllsmlet sist. Nattamningen kan hlla p lngre. Om du inte vill amma p natten lngre kan du brja med att lgga upp en ny nattrutin som inte kretsar kring amning. Om du av olika orsaker inte kan amma under en period br du ta kontakt med BVC fr rdgivning och eventuell lkarkontakt. Amningshjälpen Du kan alltid ringa en hjlpmamma (amningsrdgivare), de Þnns i hela landet. Scanna koden och ls mer p Amningshjlpen. Se sid. 166 128 Hjälpmammor: ¥ r vanliga mammor med egen erfarenhet, ett intresse av och med stor kunskap om amning ¥ stder dina egna beslut nr det gller amningen och vertalar ingen att amma ¥ ger inte rd av medicinsk karaktr ¥ har tystnadsplikt Napp Det bsta r att undvika napp de frsta veckorna eller tills dess att amningen fungerar ordentligt. Vnta tills barnet har en bra sugteknik och du sjlv knner dig tryggt med amningen och har rikligt med mjlk till barnet. Barn har ett naturligt behov av att suga och de reglerar p s stt mjlkproduktionen efter sitt behov. Nappen kan ibland lugna barn som har ett vldigt stort sugbehov. Var uppmrksam p att ett spdbarn kan suga sig tillfreds med en napp. Det kan leda till att intervallerna mellan amningsstunderna blir lngre. Bde napp och tillggsmat kan gra att barnet inte ber om brstet s ofta som det egentligen skulle behva fr att stimulera mjlkbildningen. Om du anvnder napp, kontrollera alltid nappen s att den lever upp till skerhetskraven. Den nya familjen Flaskmatning Om ditt barn ßaskmatas med tillgg kan det vara mtt en lngre stund n om det ammas. Det beror p att brstmjlksersttningen inte r lika lttsmlt som brstmjlk. Tnk p att hlla ditt barn nra dig om du ßaskmatar. Strva efter att f mltiderna lika nra, trygga och varma som de skulle ha blivit om du hade ammat. Kroppskontakten gr att barnet mr bra och vxer bttre. P senare tid har det uppmrksammats att nappßaskor kan innehlla och ge ifrn sig det skadliga mnet Bisfenol A (BPA). Drfr kan det vara klokt att inte rva ßaskor och att istllet kpa sdana som r Bisfenol-A-fria. Fr att f nappßaskor riktigt rena kan man efter diskning ngkoka dem i mikrovgsugn. Fretag som sljer ßaskor och andra tillbehr tillhandahller srskilda ngkokare eller speciella psar fr sterilisering i mikrovgsugn. Bröstmjölksersättning Om du inte ammar eller behver komplettera brstmjlken s Þnns det brstmjlksersttningar som r speciellt anpassade fr spdbarn i olika ldrar. Det r viktigt att vlja rtt fr att tillgodose att det lilla barnet fr den energi och nring det behver fr sin lder. Brstmjlksersttningen rcker som mat upp till sex mnader och behver bara kompletteras med D-vitamin. Den framstlls av komjlk som frndrats s att nringsinnehllet liknar den sammansttning som r i brstmjlken. Brstmjlksersttning kommer i pulverform och skall blandas med vatten. Flj bruksanvisningen p frpackningen noga nr du tillreder ersttningen. Anvnd bara strukna mtt och avsedd mngd vatten. Det Þnns ocks drickfrdiga produkter men det blir alltid dyrare. Om barnet har komjlksallergi anvnds speciella brstmjlksersttningar om brstmjlk inte kan ges. Den ersttningen skrivs ut av lkare. Du kan tillaga en eller ßera mltider t gngen. Om du vljer att frbereda fr ett helt dygn skall ßaskorna stllas i kylskp och vrmas upp efterhand som de skall anvndas. Det r viktigt att mjlken frvaras kallt. Om den frvaras fr varmt kan bakterier frka sig fort och kraftigt vilket kan vara farligt fr barnet. Barn som fds upp p ßaska signalerar som alla andra barn nr de r hungriga. Barn r individer som uttrycker sig p olika stt. Bde temperament och matvanor skiljer dem t. Frsk att hitta den rytm som passar dig och barnet bst men var instlld p att rytmen snart kan frndras. Ibland kan det bli ndvndigt att ndra p tider och mngden mat nr barnet vxer och pltsligt fr nya behov. Fin kontakt med barn som fr ßaska 129 Den nya familjen Det nyfödda barnet Det nyfdda barnet har perioder nr det r lugnt vaket, aktivt vaket, grtande, dsigt, nr det sover lugnt eller sover en aktiv drmsmn. Hemma Mnga nyblivna frldrar r oskra p om barnet trivs och har det bra. Nr ni lr knna ert barn kommer ni upptcka att ven om det inte kan prata har det nd en otrolig frmga att utrycka sig. Ett barn som lugnt faller i smn efter en mltid eller ett barn som ligger och tittar Nyfdd ttt intill sin pappa 130 sig runt r ett barn som har det bra. Ni lr er fort att tyda barnets signaler och vad ni skall gra fr att tgrda om ngonting r fel. Lita p ert omdme och anvnd ert sunda frnuft. r ni oskra, frga er BVC-skterska. Närhet Barnet har redan i livmodern ftt en viss dygnsrytm. Mnga barn behller samma rytm den frsta tiden efter fdelsen. Nr mamman rr sig vaggas barnet till smn. Nr mamma blir stilla och kanske ska sova vaknar barnet till och kan strcka ut sig bttre, framfr allt mot slutet av graviditeten. I livmodern r det aldrig helt tyst eller stilla. Det r varmt och omslutet. Det har vant sig vid den miljn och det r ltt att frst att barnet vill fortstta att knna sig omsluten av mammas eller pappas famn nr det r ftt. Sömn Det nyfdda barnets dygn skiftar mellan lugna och aktiva stunder. Grt, dsighet och lugn smn blandas med den aktivare drmsmnen. Barns smnbehov r olika. Ngra sover mycket, andra mindre. Undrar du om ditt barn sover fr lite? I genomsnitt sover det nyfdda barnet 16 timmar per dygn. Under smnen beÞnner sig barnet i olika smnstadier vilket frklarar skillnaderna mellan de lugna och oroligare perioderna. Det nyfdda barnets smn bestr till hlften av den ytliga REM-smnen (Rapid Eye Movement). Under denna smnfas andas barnet oregelbundet, rr p sig, grimaserar och gnyr eller grter libero.se ibland. Barnet vaknar till ßera gnger utan att ni mrker det. Det r ltt att tro att barnet r vaket nr det byter smnfas. Knner du dig tveksam s avvakta en stund. Nr barnet beÞnner sig i den djupare smnen r det helt avslappnat och inte lika ltt att vcka. Nyfdda har ett stort smnbehov och kan visa tecken p trtthet redan efter en till tv timmars vakenhet. D r det viktigt att underltta fr barnet att f sova igen. Inför läggningen ¥ Barnet skall sova p rygg tills det kan vnda sig sjlv ¥ Se till att barnet inte r fr varmt kltt och att det kan rra sig. Sovrummets temperatur rekommenderas vara ungefr 16-20 grader. Mnga barn sover gott utomhus, men lmna inte barnet utan vervakning ¥ Ju bttre barnet sover p dagen desto bttre blir nattsmnen. Det Þnns ingen anledning att begrnsa ett litet barns smn p dagen i tron att nattsmnen ska bli bttre ¥ Lr ditt barn att skilja p dag och natt genom att ge barnet mindre uppmrksamhet p natten. Prata inte eller tnd lampor i ondan och gr nattmlet s kort som mjligt ¥ Om ditt barn sover vldigt oregelbundet eller oroligt efter de frsta mnaderna kan du f rd och hjlp av din BVC-skterska Den nya familjen Se till att det r mtt och torrt. Ibland underlttar det insomnandet om du stryker med handen ver barnets gon. I perioder behver barnet f somna hos frldrarna. Det lugnar att knna vrmen och att hra mammas eller pappas hjrtslag. En spjlsng som med lngsidan skras lngs med mammans sngsida, med spjlorna borta och madrasserna i niv, kan fungera Þnt som en ÒsidovagnÓ den frsta tiden. Mor och barn har nra till varandra, vilket ocks underlttar nattamningen. Nr barnet r ngra mnader gammalt behver det varva ner en stund innan det r dags att sova. Lika lite som att du kan g direkt frn ett trningspass och somna, kan barnet somna direkt efter intensiv lek. Under de frsta mnaderna somnar barnen vanligtvis i samband med mltiderna. Nr det blir lite ldre r mat och smn inte lika tydligt sammankopplade. Andra halvret brjar barnet ofta drmma mer och annorlunda. D barnet brjat krypa fr det mer intryck att bearbeta. Kanske blir drmmarna ibland skrmmande och barnet vaknar ßera gnger under natten. Ngra vaknar bara helt ltt och smgnller en liten stund och somnar sedan om, andra gallskriver direkt. Nstan alla barn har sdana perioder och om man vet det och frstr orsaken kan det vara lttare att ta det med ro, och d brukar det ocks g ver. Str inte barnet i ondan om det verkar vakna till Ð se om barnet kanske somnar om. ÓBelnaÓ inte barnet som vaknar genom att ta upp det och brja leka. Visa att det r natt och dags att sova. Trsta och br en stund om det behvs. Det Þnns inga standardlsningar, men det kan vara sknt att prata igenom situationen med BVC-skterskan om det blivit ett problem. Hon kan ge frslag, tips och rd Ð s ni kan Þnna en lsning som knns bra och passar er familj. Ni kommer successivt att fra in barnet i en rytm och vanor som fljer och passar familjen. Fr barnet som blivit mer medvetet om omgivningen r det en trygghet om lggningsritualerna ser ngorlunda lika ut frn gng till gng. Det hjlper barnet att frst nr det brjar bli dags att sova. Varva ned, kanske i frlderns famn med en saga eller en sng, kramar, smek, puss och god nattÉ Hitta det som lugnar barnet. En del barn har gldje av en ÓsnutteÞltÓ, kanske en bit av mammas nattlinne eller ett kramdjur Ð dmpa belysningen, tala mjukt och Sovande barn tyst och vagga barnet en stund om det behvs. Undan fr undan kan man sedan minska vaggandet och barnet kan somna gott p egen hand. Frsk att inte dra ut p lggningsritualerna fr lnge eftersom barnet d riskerar att bli vertrtt och f svrare att komma till ro. Tnk p att det aldrig fr bli ett straff att g och lgga sig och sova. Kan man lgga barnet i frldrarnas sng? Ja visst kan man det. Idag rekommenderar man att man gr ett s kallat Òbaby nestÓ. Barnet har sin egen kudde och eget tcke, s det blir som en egen liten sng i er sng. Att barn har egen sng r ett ganska modernt pfund i vr kultur. P mnga hll i vrlden r det sjlvklart att barnen sover med frldrarna nda upp i skolldern. Har man en bred sng och kan sova gott med barn i sngen Ð varfr inte? Avföring Den allra frsta avfringen kallas mekonium och r svart eller mrkgrn. Efterhand som amningen kommer igng blir den mer grynig och gulaktig med syrlig doft. Nr barnet r fyra dagar gammalt br avfringen vxla frn svart till grngulaktigt, som ett tecken p att barnet ftt i sig tillrckligt med mat. Det r vldigt varierande hur ofta spdbarn bajsar. Somliga bajsar varje gng de ter och andra bara en gng i veckan. Bda varianterna r normala under frutsttning att barnet ter och mr bra. De frsta tre veckorna brukar dock spdbarn bajsa varje dag. 131 Den nya familjen Avföringens färg den första månaden Dag 1-2 Dag 3-4 Dag 5-7 Dag 7-30 Gulsot Efter ngra dagar blir de ßesta nyfdda lite gula p huden och eventuellt i gonvitorna. Acceptabel gulsot hos barn fdda i rtt tid varar vanligtvis sju till tio, ibland upp till 14 dagar. Det har inget med ÓriktigÓ gulsot att gra. Barnet gr sig av med verßdiga rda blodkroppar och d frigrs ett gult mne, bilirubin, som kommer ut i blodet. 132 Bilirubinet bryts ner i levern. Hos nyfdda r levern omogen och klarar inte alltid att bryta ner bilirubinet fort nog. Speciellt utsatta r fr tidigt fdda barn. Vanligt solljus hjlper till att omvandla bilirubinet i huden s att det kan utsndras med urinen. Genom att placera barnets sovplats i dagsljus (ej direkt solljus) kan du pskynda den processen. r huden kraftigt gulfrgad mste barnet behandlas. Allt fr hga bilirubinvrden kan ge skador, drfr r man frikostig med att ge ljusterapi i ett tidigt skede. Ett speciellt bltt ljus r det mest effektiva. Andning Barnet andas ngot omoget och oregelbunden de frsta veckorna. Det vxlar mellan snabb och lngsam andning. Reflexer Friska barn fds med ett antal reßexer. Man kan utlsa dessa om man retas p ett visst stt. En del av reßexerna frsvinner efter hand. De r ett uttryck fr att barnets nervsystem fungerar som det skall och r en sak som barnmorskan och barnlkaren kontrollerar strax efter barnets fdelse. ¥ Moro-reßexen: Om du lter barnets huvud falla bakt mot dina kupade hnder s att det upplever att det faller, kommer barnet gonblickligen att reagera genom att gra en omfamningsrrelse med bda armarna. Det r en gammal och primitiv reßex som hade till uppgift att f ungen att klamra sig fast vid sin mamma ¥ Gripreßexen: Stimulerar man handßa- tan eller fotsulan kniper barnet med Þngrar och tr direkt ¥ Gngreßexen: Att g verkar vara en fullt utvecklad drift redan frn frsta brjan. Hller du ditt nyfdda barn upp och lter dess ftter nudda underlaget gr det gngrrelser med benen. Att den sedan lr sig att g vid 10-12 mnaders lder r egentligen bara en utveckling av ngot barnet redan kan ¥ Sk- och sugreßexen: som vi nmner mer om under kapitlet om amning Navel Resterna av navelstrngen ramlar bort av sig sjlv, oftast inom tv veckor. Navelstumpen skall hllas ren och torr och man kan tvtta den med vanligt vatten. Det r normalt att den blder och vtskar sig ngot. Det r ocks normalt att det luktar lite illa. Men om naveln blir rd och svullen, brjar lukta rejlt och vtskar sig mycket kan det bero p att det har tillsttt en infektion. D br man genast kontakta BVC. Ibland kan barnet ha ett s kallat navelgranulom, det vill sga slemhinna i stllet fr hud i navelgropen. Det kan behandlas med lapis p BVC och brukar lka p ett par dagar. Huden Hudens frg och utseende kan variera mycket hos barnet. Mnga barn har kalla, blaktiga hnder och ftter den frsta tiden. Det beror inte p att barnet fryser utan p den omstllning av cirkulationen som sker i barnets kropp. Den nya familjen Prickar och utslag Prickar och utslag r vanligt hos nyfdda. De ßesta r helt ofarliga. ¥ Milier: vita, hrda, sm prickar som ofta sitter p nsan och kinderna. De r helt ofarliga och frsvinner av sig sjlv, oftast inom ngra veckor efter fdseln. Ibland kvarstr de ngra mnader ¥ Storkbett: r rda mrken som bestr av en samling sm, ytliga blodkrl som inte r upphjda. De sitter i pannan, p gonlocken och/eller i nacken. I pannan frsvinner de under det frsta levnadsret. I nacken kan de Þnnas kvar i ßera r ¥ Vrmeutslag: r rda utslag som kommer och gr. Barnet har dem en stund, ofta i anslutning till att det blivit varmt. Utslagen frsvinner nr barnet blir svalare ¥ Hormonplitor: r sm rda prickar med en gul topp. De ser ut som sm Þnnar. Det r en hormonpverkan frn mamman Navelstumpen p ett nyftt barn ¥ Hemangiom: s kallat smultronmrke, r krlnystan under huden som ofta skiftar i bltt med en klarrd ßck p toppen. De blir synliga frst ngra veckor efter frlossningen och kan fortstta att ka i storlek under det frsta halvret. De r ofarliga och frsvinner oftast efter ngra r ¥ Rd, torr, skorvig eller irriterad hud kan bero p att barnet har reagerat p ngot som mamma har tit, p parfymerat tvttmedel eller ngot annat. ¥ Blsor med klart eller grumligt innehll kan vara en infektion i huden som behver behandlas. Kontakta BVC eller vrdcentral fr att f hjlp att bedma vad som er gras Svullna bröst på barnet Brsten p nyfdda barn kan bli svullna och lite mma. Ibland kan det till och med komma lite mjlkliknande vtska ur brstvrtorna. Det r en hormonpverkan frn mamma. Om brsten skulle bli rda och varma kan det vara tecken p en infektion och d ska man kontakta BVC. Det r ovanligt och brukar g ver av sig sjlv, fr det mesta inom ett par veckor. Allergi Varfr vissa barn utvecklar allergi och andra inte vet man inte vad det beror p. Ngon form av matallergi, atopiskt eksem eller ÓhsnuvaÓ drabbar ngon gng vart tredje barn i vstvrlden.10% av dessa utvecklar astma. Effektiva frebyggande metoder saknas men fljande rd tycks kunna frhindra utbrott av allergisk sjukdom: ¥ Vdra och ventilera vl i hemmet ¥ Stda och lufta textilier regelbundet ¥ Utstt inte barnet fr tobaksrk, varken under graviditeten eller efter fdelsen ¥ Se ver hemmiljn. Utstt ej barn fr mgel som kan uppst i fuktskadade hus med dlig ventilation Eksem Barneksem kallas fr atopiska eksem. Hlften av alla barn som drabbas fr det under sitt frsta levnadsr. Hos de ßesta frsvinner det av sig sjlv men det kan komma tillbaka senare i livet. Eksemet r torrt och kan klia. Huden blir mer eller mindre rd och irriterad. Hos riktigt sm barn kan eksemet ses i ansiktet, p kinderna, bakom ronen och p halsen. Ibland sprider det sig p krop- Storkbett libero.se 133 Den nya familjen pen, vanliga stllen r p armbgarna och i knvecken. De bsta tgrderna r: ¥ Smrj huden med fet oparfymerad hudkrm eller olja ßera gnger per dag. En del barn har mest behov av krmen p vintern ¥ Ha lite barnolja i badvattnet. Men hll inte i oljan frrn strax fre du tar upp barnet ¥ Klipp barnets naglar s eksemen inte blir sriga nr barnet kliar sig ¥ Anvnd klder och sngklder av ren bomull och se till att barnet inte sover fr varmt Atopiska eksem varierar mycket i svrighetsgrad. Ibland kan det vara ndvndigt att behandla med kortisonkrm en period. Eksem 134 Kolik Det r nog mnga frldrar som oroar sig fr att, att deras barn ska drabbas av spdbarnskolik dr kvllar och ntter blir smnlsa p grund av ett skrikigt barn. Cirka 10% drabbas av kolik och det man har sett en rftlig faktor. Besvren brjar oftast nr barnet r en till tre veckor gamla veckor gammalt och deÞnieras av otrstligt skrik eller grt i minst tre timmar per dag i minst tre dagar i veckan i minst tre veckor. Man vet inte riktigt vad det orsakas av men att barnet fr ont i magen anses bero p oroliga tarmar och mycket gas i magen. Barnet kan vara relativt lugnt under tidig dag. Besvren kar vanligtvis framt eftermiddagen och r som vrst p kvllen. Barnet r i vrigt friskt, ter bra och har normal avfring. Nr barnet r runt tre mnader gammalt brukar besvren avta eller frsvinna helt. Ta kontakt med din BVC-skterska fr rd och std, det Þnns en del saker man kan gra fr att lindra besvren. Bland annat kan man prova att ge barnet magknipsmassage. Man kan bra barnet ver armen i maglge, lta barnet sitta i brsjal eller brsele, som mamma utesluta komjlk i kosten eller ge barnet komjlksfri brstmjlksersttning. Det Þnns ven lkemedel som kan hjlpa mot gasspnningar. P en del hll i landet Þnns det akupunktur mot spdbarnskolik. Det r mycket pfrestande att ha ett barn med kolikbesvr. Sk hjlp och std i omgivningen. Be slkt och vnner om en stunds avlastning och turas om att f sova ut. Det Þnns olika frldrarforum p internet dr man kan f std och tips p hur man ska hantera situationen. Hll ut och ha tlamod. Tnk p att kolik inte varar fr evigt. Snart nog kommer det en ny dag nr barnet ocks sover lugnt och sknt hela natten igenom. Att förebygga plötslig spädbarnsdöd Pltslig spdbarnsdd kan drabba barn upp till ett rs lder, men r mycket ovanligt som vl r. Det r nd ngot som ofta oroar nyblivna frldrar. Efter det att man gick ut med rdet att lta alla spdbarn sova p rygg har antalet fall minskat betydligt. Rekommendationer: ¥ Avst frn att rka ¥ Lt spdbarnet sova p rygg ¥ Lt barnet ha ett eget litet tcke om det ligger i frldrarnas sng ¥ Se till att barnet r lagom varmt och kan rra sig ¥ Amma om det r mjligt Huvudform Vissa barn vrider alltid huvudet t samma hll nr de ligger p rygg. Genom att lta barnet anvnda en mjuk liten kudde kan man frebygga platt bakhuvud. Om barnets har lite platt bakhuvud eller sned skalle, kan man avhjlpa detta genom att: Den nya familjen ¥ Nr barnet sover; se till att huvudet inte alltid ligger t samma hll ¥ Nr du hller ditt barn; se till att huvudet inte alltid r vnt t samma hll ¥ Frsk f barnet att vrida p huvudet genom att tala med det frn andra sidan Lt barnet ligga p magen nr det r vaket. Det r bra fr bde huvudformen och fr att bygga upp rygg- och bukmusklerna. Det kan Þnnas orsaker till att lta ett barn sova p magen. Diskutera detta med en barnlkare eller p BVC. Vakna spdbarn fr ligga p magen men vnd p barnet nr det somnat. D barnet blivit s stort att det ltt kan vnda sig fram och tillbaka under smnen behver man inte vnda barnet tillbaka p rygg. Frklaring till bilderna: 1 a: Lgg grna barnet p magen nr det r vaket och nr de ftt ny blja Ð grna p din mage 1a 1b 2 2 3 4 1 b: Frebygg denna huvudform Barn som helst vill vnda sig till en sida, ligger ofta och strcker p motsatt arm. B in den under barnets mage mot den som redan ligger dr 2: Br barnet p bde vnster och hger arm, nr det ligger ver din arm 3: Om barnet vnder sig mot en viss sida hela tiden, prata med barnet och visa leksaker frn den andra sidan 4: Nr barnet brs eller vaggas mot dig, frsk att skifta sida p barnets huvud 135 Den nya familjen 136 Den nya familjen Introduktion till fast föda Smakportioner Vid ungefr sex mnaders lder brjar barnet ofta visa nyÞkenhet p annan mat n brstet.Om mor och barn trivs med amningen och den fungerar Þnt gr det utmrkt att amma fullt i sex mnader och drefter brja introducera smakprov. Efter sex mnader br amningen av nringsmssiga skl kompletteras med annan fda. D kan man brja ge barnet smakprov av olika purer och grt. Brja med en tesked och ta en smak i taget. Lt det g ngra dagar innan ni introducerar nnu en ny smak. Prova eventuellt lsare eller fastare konsistens. Om du samtidigt lter brstmjlken vara sjlva basen och utgra en del av kosten, helst under hela det frsta ret, r det till stor frdel fr barnet. Fr den mamma som nskar trappa ned amningen tidigare, eller som upplever att amningen inte fungerar som hon skulle vilja, kan smakprov introduceras redan vid fyra mnaders lder, fr att man p s stt ska f en lngsam nedtrappning av amningen och introduktion av annan fda i skydd av amning. Tnk p att inte salta det lilla barnets mat d de inte kan reglera saltbalansen i kropppen. Vitaminer och järn Brstmjlken innehller alla de nringsmnen som barnet behver under de frsta sex mnaderna. Dremot innehller den fr lite D-vitamin. Drfr br barnet f extra D-vitamin. Vitaminerna ges fr att tnder och benstomme ska bli starka. I Sverige rekommenderar barnhlsovrden att alla barn, frn fyra veckors lder och under de tv frsta ren dagligen fr fem droppar D-vitamin. Efter ett rs lder bildar kroppen sjlv D-vitamin. Det sker med hjlp av solljuset under sommarhalvret. Drfr behver inte barnet ngot tillskott under den varma, ljusa rstiden. K-vitaminr ndvndigt fr blodets frmga att levra sig, koagulera. Fr att frebygga bldningsbengenhet hos nyfdda barn ges en spruta med K-vitamin direkt efter fdelsen. K-vitamin bildas dels av bakterier i tarmßoran och tillfrs ocks via kosten. Vid födseln har barnet en järndepå som beräknas räcka i fyra till sex månader Den vlling och grt som sljs i Sverige r oftast jrnberikad. Om du lagar egen grt ska du tnka p att blanda i frukt- eller brmos, vilket tillfr extra jrn. Barns jrnbehov kar successivt med ldern och man rekommenderar att barnen vid sex mnaders lder brjar vnja sig vid smakportioner av potatis-, grnsaks- och fruktpurer som naturligt innehller jrn och C-vitamin. C-vitaminet frbttrar bland annat upptaget av jrnet i kroppen. Barnet kan vid: Fem mnaders lder fra tungan bakt och anvnda lpparna till att ta emot/omsluta en sked. Sex mnaders lder bde tugga och anvnda kkarna samtidigt. Efterhand som portionerna blir strre och maten fastare i konsistensen kommer du snart kunna byta ut hela portioner mot en mltid frn brstet/ßaskan. Sju mnaders lder oftast sitta sjlv och f mat. tta mnaders lder tugga maten ordentligt. Kanske anvnder barnet nu det s.k. pincettgreppet, greppet mellan pekÞnger och tumme, fr att ta tag i sm bitar av brd, majs, rtor mm. Barnet brjar ocks kunna dricka ur en mugg. Nio till tolv mnaders lder som regel ta samma mat som vriga familjemedlemmar. Det kan tugga och bita sjlv, men att fra skeden till munnen krver nnu en del vning. Det r dock en god id att lta barnet ha en egen sked. Lt barnet prova att ta sjlv bde med skeden och hnderna, det r den bsta trningen. Dryck ¥ Vatten fr att slcka trst ¥ Mjlk fr vitaminer och mineraler ¥ Saft och juice till fest Scanna koden och ls mer p Livsmedelsverket. Se sid. 166 slv.se 137 Den nya familjen Spädbarnets skötsel Skötplatsen Det r naturligt att knna sig osker i brjan. Snart nog fr ni rutin p att skta barnet. Eftersom det blir mnga stunder vid sktbordet s r det vrt att planera en sker och bra sktplats. Ett vanligt bord med en ls skumgummimadrass p fungerar bra. Ngra saker att tnka p nr sktplatsen planeras: ¥Se till att allt har ni behver Þnns inom rckhll ¥Om ni har mjlighet att placera sktbordet i badrummet r det enklast eftersom ni behver tillgng till vatten ¥Tnk p att ordna arbetshjden s att den kan anpassas till bda frldrarna Scanna koden och se en liten Þlm om bljbyte. Se sid. 166 Lek vid bljbytet 138 Hll stadigt om barnets rygg och runt armen nr det badar Lämna aldrig barnet utan tillsyn på skötbordet blivit rd och irriterad brukar det lka snabbt om man tvttar rent, baddar torrt och sedan luftar. Om det inte blir bttre, ta kontakt med BVC. Hygien Det r inte ndvndigt att bada barnet varje dag, men hll barnets hud ren och torr. I brjan rcker det med att tvtta av barnet med vatten. Senare kan du anvnda en mild barntvl eller olja fr rengring. Om du badar barnet allt fr ofta riskerar barnets hud att torka ut. Ngon gng per vecka rcker men om man vill och barnets hud inte blir torr s kan du gra det oftare. I brjan r det bra att titta p hela barnet naket varje dag fr att se att det inte har ngra irritationer eller utslag. Titta under armarna, i halsvecken under hakan, bakom ronen och i ljumskarna. Mnga barn mste tvttas i hudvecken varje dag fr att inte f irritationer. Tvtta frsiktigt med en mjuk tvttlapp fuktad med vatten och eventuellt lite olja. Om barnet nd har Tvätta barnet Tvtta alltid dina egna hnder innan du tvttar barnet. ¥ Brja med att tvtta barnets gon. Torka utifrn yttre gonvrn mot den inre ¥ Tvtta ansiktet, bakom ronen och i halsvecken ¥ Fortstt med armar och verkropp, fram och bak ¥ Till sist tvttas stjrten. Tnk p att tvtta framifrn och bakt p ßickor fr att undvika att bakterier frs fram mot urinrret. P pojkar drar man inte tillbaka frhuden. P ßickor tvttar man rent mellan blygdlpparna om dr Þnns bajs ¥ Torka barnet frsiktigt med en mjuk handduk. Var extra noggrann med navel och alla hudveck libero.se Den nya familjen Ett lugnt bad med god kontakt Se till att barnet inte fryser nr ni tvttar av det. Svep eventuellt en handduk runt de bara kroppsdelarna. Nr barnet ftt p sig bljan, kontrollera att navelstumpen inte irriteras. Pojkar ska ha snoppen nedt s att kisset inte kommer upp ovanfr bljkanten. Kl p barnet. Lt klderna vara s stora att de inte begrnsar barnets rrelsefrmga. Rengr barnets ytterron nr det behvs, en till ett par gnger i veckan. Lt bli att peta barnet inne i ronen, det skall Þnnas ronvax dr och det r ltt gjort att istllet fra in vaxet i rongngen och orsaka vaxproppar. Barnets naglar r ofta lnga och vassa. Det hnder att de river sig i ansiktet. Riv av dem frsiktig eller Þla lite. Nr barnet blir ngon mnad blir naglarna hrdare och kan d klippas rakt av med en liten sax. Bada Vissa barn lskar att bada, andra inte. Verkar det som att barnet inte trivs, frsk igen efter ett par dagar. Det r lagom att bada barnet ungefr tv gnger i veckan. Badvattnet ska vara kroppstempererat, ungefr 37 grader. Knn efter med armbgen, upplever du inte ngon skillnad nr du stoppar ner den i vattnet r det lagom varmt. Ha grna i lite oparfymerad babyolja. Lt frslagsvis barnet ligga p en bit skumgummi i badbaljan s undviker ni att det halkar ner under vattnet. Egna anteckningar Håll alltid stadigt i barnet En del fredrar att hlla barnet runt ryggen, vlj det som passar er. Om barnet har bajsat ska ni tvtta stjrten innan ni lgger ned barnet i badvattnet. Brja med att tvtta gonen. Torka utifrn och in mot gonvrn i trkanalens riktning. Tvtta ron och nacke. Lyft p barnets armar fr att tvtta i armhlorna. Gnid hrbotten med mjuk hand och massera med lite vatten. Lyft barnets haka, tvtta den och halsen. Anvnd handen eller en mjuk tvttlapp till barnets mage och rygg. Tvtta stjrten sist. Se till att ni kommer t ordentligt i hudvecken p lren. Ta upp barnet, torka det frsiktigt och noggrant innan det kls p. Scanna koden och se en liten Þlm om bad. Se sid. 166 libero.se 139 Den nya familjen Spädbarnsmassage Mnga barn njuter av en stunds massage. Anvnd en lttßytande barnolja eller krm. P de ßesta BVC ingr spdbarnsmassage som en del av frldrautbildningen. Ofta handlar det om att lra ut massage som kan avhjlpa kolikbesvr hos barnet. Se lnktips. Frga er BVCskterska. Röd stjärt Sm barn kissar ofta vilket betyder att bljan behver bytas fem till sex gnger per dygn, nnu oftare under sommarmnaderna. Ta fr vana att titta i bljan fre och efter mltiderna och se till att barnet alltid har en torr blja nr det ska sova. Barnets hud r mycket knslig. Den blir ltt irriterad och i vrsta fall kan det bildas sr och blsor. Orsaken r att avfring och urin innehller mnen som r starkt retande. Frsk att lufta stjrten s mycket som mjligt genom att lta barnet ligga utan blja en stund vid varje bljbyte. Om huden r rd, byt bljan oftare. Tvtta med babyolja och anvnd Spdbarnsmassage 140 mjuka tvttlappar. Var noga med att torka riktigt torrt i alla hudveck. Anvnd helst inte vanlig tvl p irriterad hud och var frsiktig med feta salvor. En mjuk zinksalva kan vara bra och lindrar snabbt. Om barnet har ftt en kraftigt rd stjrt kan det ta ßera veckor innan huden terftt sin normala balans igen. Att lufta stjrten r det allra viktigaste. Vid svampangrepp blir barnets stjrt ilsket, skinande rd. Ibland ser man en vitaktig belggning. Ofta samlas det mest lngst in i vecken. Om ni misstnker att ert barn ftt svamp behver det behandlas. Ta kontakt med BVC eller lkare. Värmeutslag Det r ltt att i all vlmening kl p barnet fr mycket klder. Det kan d bli fr varmt och f vrmeutslag. Det skapar oro hos barnet och kan gra att det mr dligt. Nr klderna tas av och huden blir svalare, frsvinner utslagen snabbt. Var uppmrksam p att barnets frmga att reglera temperaturen r relativt outvecklad det frsta levnadsret. Drfr Fotmassage r en del av babymassage r det viktigt att anvnda klder med material som huden kan andas igenom. Undvik syntetiska material, vlj istllet naturmaterial. Knn efter med ett Þnger i barnets nacke om det verkar lagom varmt. Hormonutslag Hormonutslag r sm rdaktiga prickar som barnet kan f under de frsta levnadsmnaderna. De kan vara lite gula i toppen och se ut som sm Þnnar. Det beror p en hormonpverkan frn mamma och frsvinner av sig sjlv efter ett tag. Torr hud Mnga nyfdda har torr, till och med lite fjllande, hud. Det r naturligt och krver ingen speciell hudvrd med salvor eller krmer. Hudens naturliga utsndring av talg har inte stabiliserats n och drfr br inte krmer anvndas fr tidigt. Det viktigaste r att barnets hud hlls ren och att du tvttar alla nya textilier innan de anvnds. Tillstt eventuellt lite barnolja i badvattnet. Hormonutslag Den nya familjen Skorv En del barn fr skorv i hrbotten. Skorv ser ut som grvita skorpor. De bildas av dda hudceller och talg frn hudens krtlar och kan vara svr att f bort. Genom att kamma och tvtta av barnet kan skorven till en viss del hllas borta. Skorv behver inte behandlas om inte barnet besvras av den. Ibland kan det klia. D kan du smrja in hrbotten med barnolja som fr sitta ver natten. Nsta dag nr du tvttar och kammar hret lossnar skorporna lite lttare. Har barnet utbredd skorv kan du anvnda salicylsyrevaselin, en receptfri salva som Þnns p apoteket. Torsk och svamp r en vanlig svampinfektion som oftast stter sig p barnets tunga och/eller p insidan av kinderna. Svampen lgger sig som en vit belggning p slemhinnorna som blir rda och irriterade. Du kan lindra genom att pensla med kolsyrat vatten. Frsk ocks att skrapa bort belggningen med en tunn handduk lindad runt Þngret. Om det bildas allt fr mycket svamp kan det bli svrt fr barnet att ta. Mer utbredda svampangrepp br behandlas. Frga p BVC om vilket medel du skall anvnda. Frebygg uppkomsten av torsk genom god hygien. Anvnder barnet napp ska dessa tvttas eller kokas dagligen. Fr barnet svamp i munnen orsakar det oftast inte ngra problem fr barnet. Behandlingen gr i frsta hand ut p att frhindra smittspridning till mamman. Svampen kan i vrsta fall g in i mjlkgngarna och orsaka svrbehandlade svampinfektioner. Det hnder ocks att svamp i munnen sprider sig ner i mag-/tarmsystemet och ger besvr i stjrten. Egna anteckningar Hicka En del barn hickar mycket och har kanske gjort det redan i livmodern. Det r helt normalt och inte farligt. Prova med lite extra vrme och/eller en skvtt brstmjlk om hickan r envis. Kräkningar Det Þnns barn som krks upp sm mngder mjlk vid varje mltid, ibland ßera gnger om. Det beror p att den vre magmunnen inte sluter riktigt ttt. Vanligtvis r det inte s mycket ven om det ser s ut. Hll ut en halv kopp mjlk med ßit fr att jmfra mngderna om du knner dig orolig. Ditt barn har kanske tit mer n det kan behlla eller svalt en hel del luft s att det blir fr fullt i magscken. Lt barnet ta lngsamt med pauser dr det fr tillflle till att rapa. Ge eventuellt mindre mngder mat vid ßer tillfllen. Tnk ocks p att inte skutta omkring fr mycket med barnet strax efter mltiden. S lnge ditt barn mr bra, vter ner sina bljor och gr upp i vikt kan du vara sker p att det inte fr upp mer mat n det kan vara utan. Om krkningarna ndrar karaktr eller blir vrre br du kontakta BVC och lkare. 141 Den nya familjen Avföring Mnga frldrar blir oroliga om barnet inte har bajsat p ngra dagar. Det behver man inte vara om barnet ter, sover bra och r som vanligt i vrigt. Hr med BVC om du r osker. Normalt har ammade barn ls och lite grynig avfring och de bajsar vanligtvis oftare n barn som fr modersmjlksersttning. Dessa barn har en mer fast och formad avfring, de bajsar oftast ngra gnger per dag men ibland mer sllan. Barn som fr ersttning blir lttare trga i magen. Om det r ett problem br ni eventuellt byta till ett annat tillgg. Frga skterskan p BVC. Barn som ammas blir aldrig frstoppade. Efter ett par-tre veckor r det normalt att barnet inte bajsar lika ofta lngre. Nr ni brjar med tillggskost frndras avfringens mngd, lukt och utseende. Ls Barn p mors brst 142 mage och diarr r vanligt frekommande under det frsta ret. Nr sm barn har diarrer eller krks beror det ofta p ett virus. D r det helt avgrande att barnet fr i sig tillrckligt med vtska. Lt det ammande barnet suga s mycket det kan och vill. ter ditt barn brstmjlksersttning och pltsligt fr diarr gller samma sak. Ge rikligt med vtska. Oftast gr problemen ver p ngra dagar. Om ett litet barn blir blekt och sltt, kissar lite i bljan och verkar ointresserat av saker som hnder runt omkring kan det vara tecken p vtskebrist. Ibland krvs d vrd p sjukhus. Förkylningar Spdbarn andas frst och frmst genom nsan. Drfr kan det vara besvrligt att sova och ta nr det har nstppa. Droppar med koksaltlsning hjlper till att rensa upp innan barnet ska ammas eller lgga sig. Det gr ocks bra att anvnda brstmjlk fr att rensa i nsan. Genom att hja huvudndan p sngen underlttar du ocks andningen fr barnet. Ge barnet sm och ttare mltider. I samband med hosta kan barnet krkas och ibland kommer det upp slem. Det r normalt vid en frkylning. Genom hostan rensas luftvgarna och det Þnns ingen anledning att dmpa en frkylningshosta. Ge rikligt med vtska s lossnar slemmet lttare. Hostmediciner har ingen strre effekt. Infektioner och feber Under graviditeten br barnet p samma slags antikroppar som mamman. Dessa stannar kvar under barnets frsta mnader i livet och skyddar allts frn de sjukdomar som mamman tidigare gtt igenom. Dock ej mot vanliga frkylningar. Mngden antikroppar avtar med tiden. Samtidigt bygger barnet upp sitt eget immunfrsvar. De ßesta infektioner orsakas av virus och ger frkylningssymptom som snuva, hosta eller halsont. Feber r kroppens normala reaktion p en infektion. Ibland kan man knna sm svullnader vid halsen, i armhlorna eller ljumskarna. Det r lymfkrtlar som svullnat i samband med infektionen, vilket r en del av kroppens immunfrsvar. Sm barn fr ofta hgre feber n vuxna, 39-40 grader r inte ovanligt vid en frkylning. Om infektionen varar ßera dygn och barnet blir frsmrat kan det vara en bakteriell Den nya familjen infektion som behver behandlas med antibiotika. Feber r ovanligt hos barn under tre mnaders lder men om det intrffar br man kontakta BVC eller en lkare innan man ger febernedsttande mediciner. Det gr alltid bra att ringa till sjukvrdsupplysningen och frga. Sjukvrdsupplysningens telefonnummer r 1177. Scanna koden och ls mer p Sjukvrdsrdgivningen 1177. Se sid. 166 Att vistas utomhus Det beror inte s mycket p barnet som p vdret nr det kan vistas ute. Det r svrt att ge ngra exakta rd om utevistelse. Temperatur, vind och luftfuktighet samverkar och spelar stor roll. Tycker ni sjlva att det knns sknt med en promenad s r det antagligen bra fr ert barn ocks. Undvik att g ut i extrema vdertyper den frsta tiden. Oavsett om ni kommer ut eller inte r det bra att vdra hemmet ett par gnger om dagen men tnk p att inte utstta barnet fr drag. Brja med korta promenader och frlng dem och anpassa dem efter vder och vind. En bra grundregel r att kl barnet ungefr som ni klr er sjlva. Anvnd lager p lager principen. Flera tunna lager vrmer bttre n enstaka tjocka lager. Under den kalla rstiden r det bra med en extra Þlt i kpsen. Om det r riktigt kyligt och blsigt kan man klippa till ett liggunderlag som lggs i botten p barnvagnen. Packa inte in barnet fr mycket, det ska kunna rra p armar och ben. Ett bra knep fr att kontrollera barnets temperatur r att knna efter med ett Þnger i nacken. Knns barnet lagom varmt fryser det inte. Om det r torrt och behagligt ute behvs inte sufßetten. Kom ihg myggntet under maj till september. P varma soliga dagar br ni kl barnet svalt. Om barnet sover i barnvagnen, lt inte vagnen st i direkt solsken. Du kan amma oftare under den varmare rstiden, amning rcker ocks fr att slcka barnets trst. Var uppmrksam p att barnet kissar. Egna anteckningar Små barn skall inte vistas i direkt solsken Sol Sm barn skall inte vistas i direkt solsken. De fr inte bli solbrnda s se till att barnet alltid r i skuggan. Stt p barnet tunna men tckande klder. Sm barn har knsliga huvuden och behver en tunn mssa som skyddar mot sol och vind, ven p sommaren. Tnk p att det snabbt blir mycket varmt i vagnen under sufßetten. 143 Den nya familjen Barnets utveckling De första månaderna Det r en stor omstllning fr barnet att fdas till ett liv utanfr livmodern. Fullgngna friska barn r vl rustade fr att fortstta leva och utvecklas i den vrld de r fdda till. Kontakt Det nyfdda barnet har perioder nr det r vaket och ser sig omkring men de ßesta barn sover den mesta tiden. Du kan ha gonkontakt med ditt lilla barn. Avstndet mellan ditt ansikte och brstet r cirka 20-30 centimeter. P detta avstnd ser barnet klart. NyÞket barn i trygg famn 144 Sinnen Alla de sinnen som vi knner till fungerar frn fdseln. Det betyder inte att barnet fds med medvetenhet och insikt ver det som sker. Det krvs erfarenhet och utveckling fr att frst det man upplever. Men barnet kan med sina sinnen ta emot med njutning och vlbehag. Det hr sker i samspelet med frldrarna. Prata mycket med ert barn. Bertta, om det ni gr tillsammans. Lgg mrket till hur barnet lyssnar till era rster. Det ser ljus, frger och ansiktsuttryck. Barnets syn r vlutvecklad och barnet r mycket intensiv i sin gonkontakt. Det kan ligga stilla med vidppna gon och iaktta med en imponerande uppmrksamhet. Frn det att barnet r ett par dagar gammalt kan det vanligtvis se er djupt in i gonen. Njut och knn djupet och intensiteten av kontakten du fr med ditt lilla barn. Barnet kan ocks knna lukt och upplever minsta nyans i sttet ni tar i det och hller om det p. Det spda barnets alla sinnen r vidppna och de tidigaste erfarenheterna lgger sig som grund till barnets fortsatta utveckling. Nr barnet blir trtt av stimulering och lek vnder det antingen bort huvudet, gapar, grter eller blir oroligt. Spdbarn lr sig fort av sina erfarenheter men det r p ett annat stt n s som vi vuxna gr. De lr sig p ett mer fundamentalt plan. De lr sig om de kan knna trygghet i sin omvrld och hur deras eget beteende pverkar omgivningen. Barnet lr sig under sin frsta tid att knna en basal tillit. Att besvara ett spdbarns grt 3 mnader gammal ger barnet en upplevelse av att vrlden r att lita p och p s stt bekrftar man barnet och hjlper det att uppn trygghet och tillit. Behov Att ta mat, att vara torr och varm och att ha nra kroppskontakt med mamma och pappa r det vsentligaste fr ett spdbarn. Att de vuxna kelar med och smpratar med barnet r ngra av livets hjdpunkter. Sm barn kan inte, som vi tidigare nmnt, bli bortskmda nr det gller nrhet och krlek. Frsk att lsa av barnets signaler. Knda saker och rutiner som upprepar sig ger barnet trygghet i vardagen. Barns olikheter Sm barn r redan frn brjan s olika som mnniskor r senare i livet. De skiljer sig frn varandra med tanke p vad som gr dem oroliga, ledsna, arga eller p vilket stt de lter sig trstas. Den nya familjen Egna anteckningar Ð ßera olika stt att ÒprataÓ p Frldrar till mnga barn vet hur tidigt de reagerar hgst individuellt. Det r bra att veta fr dig som nybliven frlder d det i brjan r ltt att knna sig osker och klumpig. Men glm inte att det r ni frldrar som reagerar mest nyanserat och inknnande p ert eget barn. Lita p att just ditt samspel med ditt barn r det bsta och att du r den som har de bsta frutsttningarna att tolka ditt barn och att ge det som barnet behver. Utveckling Det r bra att veta att ett normalt spdbarn trivs och utvecklas bst i ett rimligt avspnt frhllande med sina frldrar och genom dess egna aktiviteter. Mnga frldrar tror att de br stimulera barnet Babysim libero.se 145 Den nya familjen hela dess vakna tid och anstrnger sig fr att hitta p olika stt att gra det p. Men sm barn har inte behov fr ett massivt utbud av aktiviteter och stimulering. Den bsta utgngspunkten r att ni som frldrar r uppmrksamma p vad barnet sjlv uttrycker. Se hur barnet uttrycker sig och reagerar p sin omgivning. Bemt barnet med lekfullhet, lugn och mhet. Samspelet skall ge bde er och ert barn en knsla av tillfredstllelse, behag och gldje infr er fortsatta utveckling tillsammans. Det Þnns i dag ett stort utbud av aktiviteter fr det spda barnet och dess frldrar. Om ni tycker om att g till simhallen, p spdbarnsmassage eller till babyrytmiken (som bara r exempel p ngra av de aktiviteter som erbjuds i dag) d r det ert eget val. Men se till att det knns bra och naturligt. Om det inte passar er egen personlighet knner barnet ltt av det och en stor del av njutningen gr drmed frlorad. Det Þnns annat man kan gna sig t tillsammans. Det viktiga r att ni bda trivs med det ni gr. Utvecklingen gr med stormsteg de frsta mnaderna. Spdbarnet lr sig snabbt och om en frlder r borta frn barnet ngra dagar syns redan frndringen. Lgg med frdel barnet p golvet. Ett bra underlag kan vara en vanlig matta, ett vaddtcke, en lammullsfll eller ngot liknande. Om det r varmt och inte drar r det bra fr barnet att ibland ligga utan klder och blja. De ßesta barn lskar det. De tycker om att ha tillrckligt mycket med plats fr att fritt kunna rra sig, bde p rygg och ver till mage. Att se och gripa efter föremål Barnet tycker om att titta p olika freml. Det behver inte alltid vara kpta, dyra leksaker. Det kan g lika bra med till exempel ett vykort, en spegel, en frgglad grytlapp eller ngot annat som man kan hnga ovanfr sngen eller ÓbabysitternÓ. En babysitter kan vara ett utmrkt hjlpmedel men anvnd den bara 10-15 minuter t gngen. Risken r att barnet annars blir trtt i ryggen. Lt det inom rckhll ha ngot som det kan gripa tag På magen Spdbarn mr bra av att ibland ligga p magen nr de r vakna. Det styrker deras rygg- och nackmuskler. Om ert barn har svrt fr det kan ni som ett extra std lgga en ihoprullad handduk under brstet och armarna p barnet. P magen 146 i. Var alltid noga med att kontrollera det ni ger till barnet. Det drjer inte lnge frrn allt som barnet fr tag p mste underskas inne i munnen. D r det viktigt att leksakerna inte har ngra lsa smdelar som kan lossna och ka ner i luftstrupen. Att prata och sjunga ven om barnet inte frstr vad ni sger r det bra fr utvecklingen att bde frldrar och syskon pratar med och sjunger fr spdbarnet. Ju lngre tid barnet r vaket desto ßer mjligheter har ni och ju mer gldje har barnet av sllskap. Det blir mer och mer medvetet och njuter av att vara delaktig och tillsammans med er. TV Var uppmrksam p att om tv:n stndigt r p kan det hmma barnets sprkliga Den nya familjen utveckling. Lgg ifrn dig telefon, surfplatta och annan elektronisk utrustning och njut av ditt barns nyÞkenhet p dig om omvrlden. Barnet lskar att titta p och hrma dig. Gränser Det r en stor gldje men ocks en utmaning att f barn. Om ni blir trtta eller mste f tid att pyssla med annat s brukar det inte vara svrt fr barnet att roa sig sjlv en stund. Det rcker ofta med att barnet hr er pyssla i nrheten fr att det skall knna trygghet och kunna fortstta leken sjlv. Det r bra att ni tidigt knner var de egna grnserna gr. Barnet knner ltt av stmningar i hemmet och lr mrka om ni bara halvhjrtat leker med det. Upp till barnet r ungefr fem mnader har det behov av att ni reagerar omedelbart nr det signalerar och kanske grter. Dr grundlggs tilliten. Drefter kan barnet bttre klara att det drjer lite innan dess behov tillfredstlls. Sjlvklart r det viktigt att ni fortstter att reagera omedelbart om barnet gr ngot som kan vara farligt eller om det gr ngot ni absolut inte vill att det skall gra. I vrigt r det ingen fara om barnet ibland fr vnta en stund under tiden ni gr frdigt det ni hller p med. Det Þnns mer att lsa p Liberos hemsida libero.se under kapitlet ÓUppfostran och konßikterÓ. 0-3 månader Visste du att: Barnet kan inte hlla sitt huvud sjlv. Det sover strre delen av tiden. Barnet ser p ett avstnd av 20-25 cm. Det ser med en intensiv blick p sina frldrar, kan ha gonkontakt och reagerar p rster och musik det knner igen. Barnets gripreßex r s stark, att det kan bra sig sjlv nr det r nyftt. Barnets enda kommunikation r grt d det knner obehag, hunger eller smrta. Amningen handlar om att bli mtt och senare delen av den hr perioden r det ocks en social och mysig stund fr barnet. Lugn och ro och rutiner är viktigt Ge barnet massor med fysisk kontakt. Spela musik och prata med barnet. Lt barnet se p leksaker i olika frger som de kan flja med gonen. Lr barnet att ligga p magen frn brjan nr det r vaket. Br det ttt intill din kropp och lt det komma lngre och lngre upp allteftersom det blir starkare i nacken och kan titta ver axeln. Barnet brjar att le mot er och utvecklar frmgan att kunna hlla huvudet sjlv. Lgg det p mage och g ner i gonhjd s blir det roligare fr barnet att ligga dr. Barnet rr armar och ben och brjar strcka sig efter saker. Barnet kan ha gldje av att ligga p en mjuk Þlt med ngon leksak framfr sig. Grt r ett uttryck fr behov av ngot, men nu kan det prata (p sitt stt) och le nr ni pratar med det. Sovrytmen blir mer jmn i slutet av den hr perioden. Leksaker Skallror, mjuka bcker, lekÞlt, mobiler och lugn musik. Egna anteckningar En mobil i taket kan frundra ditt lilla barn 147 Den nya familjen 3-6 månader Visste du att: Barnet upptcker snart sina hnder och ftter och kommer vilja stoppa dem i munnen. Allt stoppas i munnen fr att smaka och lra. Barnet kan hlla en skallra. Det kan ndra lge och kommer snart att rulla frn rygg till sida. Det har god kontroll ver huvudet och kan sitta med std i knt. P magen kan det ligga och sttta p armbgarna, fortfarande med knutna hnder. Det frsker n leksaker som ligger en bit ifrn. Frn cirka fem mnader kan barnet rulla frn rygg till mage. Hjlp lite genom att ta frsiktigt tag i ena armen och dra den frsiktigt runt i brjan eller hlla en spegel eller leksaker mot det hllet barnet ska vnda sig. Använd din kropp som leksak Ge barnet mycket fysisk kontakt. Ni kan bda ligga p golvet och leka tillsammans och snart ven sitta och hoppa. Lt barnet fortsatt strcka sig efter leksaker och trna att ligga p magen nr det r vaket. Barnets syn utvecklas och det tittar nyÞket p mnniskor ni mter. Barnet visar sin gldje och frustration, reagerar p leenden och ger ifrn sig ljud. Bit- och tuggreßexer kommer vid fem till sex mnaders lder, vilket betyder att barnet biter ihop nr det fr ngot i munnen. Det har bttre kontroll ver tunga och lppar och kan mot slutet av den hr perioden ta vanlig mat i mosad form. Lt barnet ligga lite fr sig sjlv och leka, det r ofta tryggt nr det hr era rster i nrheten. Vid sex mnaders lder brjar barnet kanske att sova hela natten. Leksaker Ha leksaker i mnga frger, rytmgg, bollar med ljud, skallror som lter, mjukdjur och speldosor. 6-9 månader Visste du att: Barnets balans frbttras, det kan ofta sitta och rulla och kan snart frßytta sig bakt och senare framt i sidled nr de ligger p magen. Barnet kan lyfta magen genom att strcka p armarna. Det hller leksaker i handen och anvnder bda hnderna till att skaka och banka med leksakerna. Snart r barnet upp p alla fyra och det r viktigt att stimulera kryprrelser. Det ger ifrn sig ljud och anvnder hela sin kropp nr det kommunicerar. Sjung och prata med barnet, t.ex. ramsor och barnvisor och ge det massor med fysisk kontakt. Separationsångest Hos vissa barn brjar rdslan fr separation vid tta mnaders lder. Lt barnet vara dr det knner sig trygg. Om barnet kryper ivg s visa att det r helt okej att gra s, s vet barnet att de fr gra s och knner sig trygg och att du r dr. Om barnet grter nr du lmnar rummet, lt barnet flja med eller prata med det s det kan hra dig och sg att du strax kommer tillbaka. Leksaker Kksredskap som bunkar i olika storlekar, slevar och plastmuggar, leksaker som lter, klossar att stapla p hjd. P vg framt 148 Den nya familjen Hjälp att bära barnet De ßesta tycker att det r en underbar knsla att bra sitt nyfdda barn. Ett brhjlpmedel kan vara en god investering om ni vill ha ett alternativ till att bra ert barn p armen. Det r tryggt och sknt fr barnet att vara ttt intill sin mamma eller pappa och det verkar srskilt lugnande p barn som har svrt att komma till ro. Flertalet studier visar att tidig gonkontakt och nra kroppskontakt mellan frldrarna och deras nyfdda barn utvecklar en nra samhrighet med det lilla barnet som r gynnsamt bde fr barnets utveckling och familjens gemenskap. Att bra sitt barn har visat sig viktigast de frsta sex mnaderna. I dag Þnns det ett stort utbud av brselar och brsjalar p marknaden.Vad man vljer r en smaksak. Var noga med att lsa bruksanvisningen ordentligt. Var ocks alltid uppmrksam p om barnet P vg att krypa p ngot stt signalerar obehag genom att det blir mer oroligt, grimaserar, grter, ger ifrn sig missbeltna ljud eller frsker ndra lge. Bärsele Det nyfdda barnet ska alltid sitta in mot din mage och ha bra std fr nacken. Det Þnns ett stort utbud av brselar, men vlj en som ger bra std t rygg och nacke och dr ben och armar har full rrelsefrihet. Detta r viktigt fr bde vrmereglering och tarmfunktion. Tnk p att vlja en brsele som ocks kan justeras efter hur barnet vxer. Nr barnet r fyra till sex mnader kan man lta det brja sitta med ansiktet ut mot vrlden. Om det sitter fr lnge med ansiktet utt, fr det mnga nya intryck som kan vara svra att bearbeta fr ett litet barn och kan leda till oro. Var uppmrksam p barnets behov och lt det styra. Bärsjal I mnga kulturer anvnds sjalen s att barnet antingen ligger eller sitter p mammans rygg stor del av dagen. Den kan anvndas redan till ett nyftt barn och kan ocks bras p magen. Hr ligger barnet ner, ihopkrupen s som i mammas mage. Var uppmrksam p att barnet brs i en sker position s att det Brsjal 149 Den nya familjen kan andas fritt. Det r viktigt att knyta rtt och kontrollera s att barnet ej blir fr varmt. Nr det blir lite strre kan barnet sjlv rra sig och ndra lge om det behver.Var alltid uppmrksam p barnets signaler. Tnk p att det r sjalen som skall anpassas efter barnet och inte tvrtom. Nr barnet blir strre kan det ocks sitta mer upprtt och se ut mot vrlden. Tänder Barn fds i de allra ßesta fall utan tnder i munnen. De ligger gmda i gommen. De ßesta fr sin frsta tand nr de r cirka sex mnader. Frst kommer en av framtnderna i underkken och strax drefter kommer den andra. Ngon mnad senare brukar de bda framtnderna i verkken komma. Sammanlagt fr barnet tjugo mjlktnder. Det kan knnas obehagligt, det kliar ofta och gr ont nr tanden skall bryta igenom. Barnet dreglar eventuellt mer, vissa barn grter och ett ftal kan till och med reagera med feber, diarr och lttare infektionssymptom. Ett uppskattat hjlpmedel kan vara en bitring, grna kyld, som kan avhjlpa de vrsta obehagen. Massera frsiktigt barnets tandktt med ditt Þnger. Brja redan frn brjan att borsta de nya tnderna med en mjuk, liten tandborste. 150 BVC/Barnhälsovården Det r bra att ringa till BVC s fort ni kommer hem frn BB. I de ßesta fall skickas en fdelseanmlan frn sjukhuset till BVC men det kan ta upp till en vecka innan BVC fr beskedet att ni ftt barn. Det bsta r att ni sjlva tar den frsta kontakten och informerar skterskorna. Barnhlsovrden i Sverige Þnns till fr att hjlpa frldrar och barn under barnets sex frsta r. Den r inriktad p frebyggande vrd och hjlper och stttar er i frldrarollen nr ni har behov av det. De ßesta BVC erbjuder sig att komma hem till er frsta gngen ni skall trffas. Det r fr att du, som nyss ftt barn, skall slippa ka till mottagningen vilket ocks r lugnast fr ditt lilla barn. Mnga knner en viss oro infr besket men kom ihg att det inte r ngon stdkontrollant som kommer hem till er utan att hembesket bara r fr att gra det lite lttare fr er. Vid det frsta mtet presenterar skterskan sig och verksamheten p BVC. Ni fr veta hur man brukar planerar kontrollerna av ett nyftt barn och vad man br tnka p som nybliven frlder. Ni fr chans att stlla frgor och prata igenom frlossningen en gng till. Vidare grs en ny underskning av barnet. Man kontrollerar att barnet har bra hudfrg, att det inte r blekt eller gult. Navelstumpen kontrolleras, kanske den redan har trillat av? Rr sig barnet p ett bra stt, verkar det friskt och fr det i sig mat? Det r bra om skterskan kan vara dr under en amningssituation. Barnet vgs p en brbar vg. Sedan planeras en ny tid fr nsta kontroll. Om allt r bra och barnet har vnt sin viktkurva uppt igen, brukar man som regel trffas en gng i veckan under de frsta mnaderna. Nr barnet r 8 veckor r det dags fr den frsta lkarkontrollen p BVC. Drefter kommer man tillsammans verens om hur vidare kontroller br planeras. Barnhlsovrden har frldragrupper som erbjuds till alla nyblivna frldrar. Upplgget kan skilja sig t beroende p var i landet man bor men innehllet r detsamma. Fr att ocks papporna skall kunna nrvara och knna sig vlkomna fr man i dag ersttning frn frskringskassan fr att delta. Frsta trffen brukar vara nr barnet r cirka tv mnader gammalt. Det vanligaste r att man trffas vid ungefr sex tillfllen. P mnga stllen Þnns idag ocks pappagrupper. Kontrollerna hr till hger kan skilja sig lite t beroende p var i landet ni bor. Den nya familjen 0-14 dagar Frsta hembesket 2-8 veckor Besk hos BVC-skterska fr tillvxtkontroll 8 veckor Frsta lkarunderskningen. I princip en upprepning av den frsta kontrollen p BB. Ni ges mjlighet att stlla frgor om sdant ni undrar ver 3 månader Den frsta vaccinationen hos sjukskterskan p BVC. Ditt barn erbjuds vaccin mot difteri, stelkramp, polio, kikhosta, pneumokocker och hemoÞlus inßuenza 4 månader Besk fr vikt och utvecklingsbedmning hos BVC-skterska. Vid 4-6 mnaders lder samtalar BVC-skterskan om hur ni p bsta stt introducerar riktig mat/fast fda till barnet 5 månader Vaccination nummer tv. En pspdning av den frsta som gavs vid tre mnaders lder. Samtal kring mat 6 månader Nsta lkarkontroll. Frutom en fysisk allmnunderskning bedms den motoriska utvecklingen hos barnet. Fortsatt samtal kring mat 8 månader Kontroll hos din BVC-skterska. Efter den vanliga vikt- och lngdmtningen gnas tid t barnskerhetsfrgor. Man gr ocks en hrsel- och gonbedmning 10 månader Kontrollen r oftast hos skterskan, ibland hos lkaren Egna anteckningar 12 månader Kontroll hos BVC-skterska och ev. lkare och vaccination nummer tre. Samma slags vaccin som vid tre och fem mnaders lder. Nu har ditt barn ett mycket bra skydd mot dessa sjukdomar. Vikt och lngdkontroll 18 månader Kontroll hos BVC-skterska och ev. lkare. Det grs en utvecklingsbedmning och ni erbjuds vaccination till barnet mot mssling, pssjuka och rda hund 2.5-3 år BVC-skterskan gr en ny utvecklingsbedmning samt ett samspels- och kommunikationstest. Ni pratar allmnt om kost 4 år Syntest och tillvxtkontroll hos BVCskterskan som ocks bedmer grov- och Þnmotoriken. Ni pratar allmnt om kost 5-6 år Sista kontrollen hos skterskan p barnhlsovrden. Tillsammans med frldrarna grs en sammanfattning av BVC-tiden. Ni diskuterar om det r ngot speciellt infr skolstarten som skolan behver informeras om och ta hnsyn till. Man gr en ny synkontroll och barnet fr klippa och rita. Sista vaccinationen p BVC. Barnet fr en spruta mot stelkramp, polio, kikhosta och difteri och man gr ven en tillvxtkontroll Med frldrarnas medgivande skickas sedan BVC-journalen vidare till skolhlsovrden 151 Den nya familjen Det nya livet hemma De ßesta frestller sig att den mest fullkomliga lycka hr p jorden r att f ett eget barn. Fr barn r ett resultat av krlek. Men krlek och sex krver tid, ork och privatliv. Nyblivna frldrar har inget av detta. Ges tillflle och tid Þnns sllan ork och tvrtom. Omstllningen frn ett liv utan barn till ett liv som frldrar r stor. Ni gr in i en tid som rymmer mycket fantastiskt men som ocks kan leda till en utvecklingskris i samlivet. Mamma-pappa-barn, betraktas som en klassisk trekant. Innanfr den ramen kan man ocks bilda par: mor-barn, far-barn, mor-far eller nnu hellre kvinna-man. Inom alla dessa relationer, svl om det r mellan tv eller tre Þnns starka knslor av vrme, harmoni och gldje men ocks av det motsatta. Det r svrt att frestlla sig hur stort och tidskrvande arbetet med ett litet barn kan vara. Man frndrar sig som person nr man fr barn. Nr barnet har kommit mste ni anpassa ert liv, mnga gnger p ett strre stt n ni frvntat er. Det r omjligt att helt undvika kollisioner mellan de vuxnas och barnets behov och vanor. Fr de ßesta kvinnor och mn krvs det framfr allt att man hela tiden fr ett ppet och rligt samtal med varandra. Önskebarnet En del par har vntat i mnga r p att f barn. Ngra har varit igenom pfrestande underskningar och behandlingar innan man lyckats bli gravid. En del blir frldrar genom adoption. Krav och frvntningar frn bde omgivningen och er sjlva kan bli vldigt stora och ibland vara svra att leva upp till. Det bsta r att vara ppen fr att det inte alltid blir som man tnkt sig. Var lyhrda och ppna. Frsk att ta saker och ting nr de kommer. Att vara en familj Nr ni kommer hem med ert barn kommer ni snart in i en rytm tillsammans. Det r ngot som ni antagligen har lngtat efter och sett fram mot. Att f komma En ny familj 152 hem med det nya barnet, att lra knna varandra och att bli en familj. Kanske blir det inte riktigt som ni frestllt er eller drmt om. Det r lngt ifrn alltid som de riktigt stora varma knslorna fr barnet kommer av sig sjlv. Det kan ibland ta lite tid. Ge er den tiden att bde tillsammans och var och en fr sig lra knna barnet. Sm barn har inte de vuxnas hmningar. De fr hicka, magknip, skriker och vill inte sova nr det passar er. Det krver uppmrksamhet och omsorg. Ni tvingas kanske frndra mltidsrytmer och kan inte vara s aktiva som ni brukar. Nr ni ntligen sitter till bords r det svrt att f ro och att slappna av. Det kan vara svrt att koncentrera sig och kunna prata tillsammans. Det r som att hela tillvaron av och till blir osammanhngande. Ibland kan det knnas mycket frustrerande, ibland bara komiskt. Att kunna skratta t det ofrutsgbara i den nya situationen kan vara en lttnad. Det kan ocks komma ntter med fr lite smn. Ni blir trtta och irriterade nsta dag. Kanske drmmer ni om tiden Óinnan vi Þck barnÓ. Vardagen r pltsligt en annan n tidigare nr ni bara var tv. Det tl att upprepas att det kan vara en berg- och dalbana av knslor. Den frsta tiden av anspnning och trtthet kan vara anstrngande och samtidigt helt vidunderligt fantastisk. Frtrng inte eller bagatellisera det som r besvrligt. Prata om det. Bertta fr varandra om det r ngot som irriterar eller som ni vill frndra. ven sm Den nya familjen barn kan reagera om ni r otrygga och irriterade p varandra. Barnet knner av stmningen mellan er och kan ibland vara en barometer fr hur mamma och pappa har det tillsammans. Det r en stor omstllning att bli frlder fr frsta gngen. Nsta gng har ni redan varit igenom det strsta, ni r mer frberedda och det kommer att g mycket lttare. Ni r redan mamma och pappa. Att hantera konflikter Att f barn r en stor utmaning i livet. Det stller nya krav p er som individer men ocks i er relation som man och kvinna. ven om ert lilla barn frvisso r en magnet som fr er samman, kan det ibland vnda p polerna s att ni i stllet kommer att stta bort varandra. Fr trtta och ansvarstagande nyblivna frldrar r det inte ovanligt att sm oenigheter vxer sig s stora och overskdliga att det knns svrt att Þnna en lsning ut ur konßikten. Ibland r det bra att ska hjlp tillsammans, helst innan problemen blir fr stora. Ni kanske inte r intresserad av parterapi, det r inte heller skert att det r ndvndigt. Inte desto mindre r det mnga par som upplever att hjlp utifrn i form av konßiktrdgivning eller samtal tillsammans med en utomstende, r en lttnad och till stor nytta. Inte minst kan det vara positivt att f en djupare frstelse fr de nskeml och behov som ligger bakom de oenigheter ni har. Att f lra sig ett avvpnande sprk att anvnda nr ni samtalar med varandra, gr ocks konßikterna mindre och det blir lttare att g vidare i samfrstnd. Om ni lr er att tala om ert stt att hantera konßikter, kan det hjlpa er att Þnna de faktorer som ligger bakom er ilska och frustration. Mlet r att ni kommer igenom konßikten med strre trygghet, tillit och frstelse fr varandra. Kanske har ni vnner som varit med om ngot liknande eller s kan er BVC-skterska, barnmorska eller lkare hnvisa till rtt person. Det mest lttillgngliga brukar vara att sjlv ska sig till kommunens familjerdgivning. Telefonnumret str i telefonkatalogens bl del. Egna anteckningar Humöret Nr du sitter med det nyfdda barnet i dina armar r det antagligen ett av de lyckligaste gonblicken i ditt liv. Det r en stor lttnad efter mnga mnaders vntan. Det r ltt att glmma den kanske pfrestande graviditeten och den smrtsamma frlossningen. De ßesta kvinnor upplever sedan en period d de knner sig oskra, srbara, sorgsna eller ngsliga. Trots nio mnaders frberedelser s sker pltsligt allt vldigt fort. Det gr inte att i frvg frutsga exakt vad som skall hnda och hur det skall knnas. Pltsligt, p bara ngra timmar r allt upp och ner. Ingenting r sig likt och du har just gtt igenom ett gigantiskt styrkeprov nr du har ftt ditt barn. Den fysiska utmattningen r stor. Det r ocks ett nytt ansvar att ta hand om ett nyftt barn. En nybliven mor kan ltt knna sig osker och otillrcklig. libero.se 153 Den nya familjen De ßesta kvinnor som ftt barn gr igenom en kortare period med kraftiga humrsvngningar. Det r fullstndigt normalt. Hormonerna som nu laddar om fr mjlkproduktion och amning pverkar dig ocks mer eller mindre starkt. Du kan knna dig upprymd i den ena stunden och grtfrdig, trtt eller irriterad i nsta. Frstr du inte varfr, kan det upplevas skrmmande. Mnga kvinnor upptcker att de pltsligt faller i grt utan egentlig anledning. Det hr hnder oftast under den frsta veckan efter frlossningen. Det brukar snart bli bttre, speciellt om du fr vila och sova ut. Att omgivningen visar frstelse och hjlper dig med allt det praktiska runt omkring r ocks viktigt. Frvxla inte den hr normala ledsenheten med det som r en frlossningsdepression. Det hnder att bde nyblivna mammor och pappor efter en tid kan knna sig s slutkrda att de reagerar med nedstmdhet. I vissa fall kan det vara sknt att ska hjlp och f ngon utomstende att prata med. Frga din barnmorska, lkare eller sjukskterskan p barnhlsovrden. Depression Ungefr 10% av alla kvinnor fr psykiska reaktioner i samband med att de fder barn. Om nedstmdheten blir vldigt stark och kvarstr under en lngre tid kallas detta tillstnd fr en frlossningsdepression. Ungefr hlften av dessa kvinnor utvecklar ett tillstnd dr behandling ibland kan var ndvndig. Det r inte helt ovanligt att denna 154 nedstmdhet utlses nr pappan brjar arbeta igen och kvinnan blir ensam med ansvaret. Det kan ge sig till uttryck p ßera stt. Det vanligaste tecknet r att kvinnan knner hopplshet, hjlplshet och fr skuldknslor gentemot barnet. Hon tycker inte att hon duger som mor. Vardagen kan verka overkomlig. I vissa fall kan ngestfyllda och/eller aggressiva tankar riktade mot barnet signalera att kvinnan behver ska hjlp fr att komma vidare. Det r viktigt att gra det p ett tidigt stadium. Mnga kvinnor och familjer frsker hlla problemen fr sig sjlva. Fr det mesta blir det bara vrre d. Om det gr fr lng tid kan frhllandet till barnet bli komplicerat och kvinnan fr problem med att njuta av sitt barn. Drfr r det viktigt att du talar om hur du mr. Det r ingenting att skmmas fr och du r inte ensam. Kvinnor som tidigare i livet har haft depressioner lper strre risk att drabbas av en frlossningsdepression. Med knnedom om detta kan man mnga gnger frebygga att det terkommer. Erfarenheten har ocks visat att en sdan depression faktiskt kan avhjlpas med samtalsbehandling, ibland med medicinsk behandling som komplement. I dag erbjuder de ßesta barnavrdscentraler speciella mammasamtal fr att hitta de som drabbas och fr att erbjuda dessa kvinnor hjlp och std. Pappor och förlossningsdepression Fr bde kvinnor och mn r det psykologiskt och identitetsmssigt kr- vande och omvlvande att f barn, att bli frlder. Mnga starka knslor och nya tankar att f ordning p kan ibland leda till en frlossningsdepression. Det kan verka paradoxalt att s negativa knslor tar verhanden nr samtidigt lyckan ver att ha blivit frlder r s stor. D hjlper det att frst att reaktionen kommer som ett tecken p att du behver bearbeta det du varit med om och helt enkelt komma i kapp rent sjlsligt. Det r ett mnskligt behov. Mannen kan drabbas s vl som kvinnan och upplevelsen kan bli s stor att man behver ska hjlp fr att komma igenom krisperioden. En frlossningsdepression knnetecknas av samma tankar, knslor, reaktioner och symptom som vid en Óvanlig depressionÓ. Skillnaden r att den r frknippad med upplevelserna kring att bli frlder. Mn kan ha ngot annorlunda symtom n kvinnor som drabbas av frlossningsdepression. Kvinnor knner ofta en stor hopplshet och skuldknslor. Sjlvknslan sviktar och man knner sig oerhrt hjlpls. Mnnen kan ocks f reaktioner som avsaknad av stresstrskel, missbruk (srskilt av alkohol), ofrklarliga vredesutbrott, oro och tillbakadragenhet. De kan ibland visa ett verdrivet engagemang fr sitt arbete och framfr allt avvisa alla frsk till hjlp. Det r vanligt att man inte r observant p att dessa beteenden kan frklaras i en depression. Det r lttare att tycka att det r mannen som r ett problem snarare n att det r mannen som har ett problem. Mn med en depression kan drabbas av Den nya familjen en vermktig knsla av att vara bundna och ofria. Belastningen i det nya ansvaret kan yttra sig som en ngest ver att det skall vara ngot fel p barnet, ver barnets reaktioner eller att behva skiljas frn barnet. Det Þnns exempel p mn som varit rdda fr att tappa kontrollen och skada sitt barn. Ocks fr att barnet genom sin blotta existens skall skada honom. Oftast frstr mannen sjlv det orationella i att tnka och knna som han gr. Det leder i sin tur till en nnu strre frustration. Det kan vara svrt att ta sig ur en frlossningsdepression av egen kraft. Har du som man ngot eller ßera av dessa symptom mste du ska professionell hjlp. Det r en styrka att se sina egna begrnsningar och kunna ska hjlp. Du kan f hjlp med att prata med en psykolog. Det r bra som ett led i att frst sig sjlv bttre, att ta sig igenom kristiden och att i lngden f ett avspnt och krleksfullt frhllande bde till sitt barn och till sig sjlv som ansvarstagande frlder. Kvinnokroppens förändring Efter nio mnaders graviditet och en frlossning r kroppen inte sig lik. Mnga kvinnor har svrt att vnja sig vid frndringen. Efter en lng tid av fysiska och psykiska pfrestningar r du en annan och det r din kropp ocks. I brjan hnger magen, brsten r stora och mma och underlivet ser inte ut som innan du blev gravid. Det hela blir naturligtvis mycket bttre efter en tid. Huden p magen drar ihop sig och musklerna under terfr sin naturliga plats. Brsten vnjer sig vid omstllningen, svullnaden och mheten frsvinner. Vvnaderna i underlivet lker, det r inte svullet lngre och det blir allt lttare att njuta av ett samliv igen. En del kvinnor blir besvikna ver att inte terhmtningen gr fort nog. Skter du om dig p ett bra stt s gr lkningen snabbare. t god nringsrik mat och ta grna extra vitaminer, speciellt om du ammar. Rör på dig I brjan fr du den bsta motionen genom att promenera med barnvagnen. Efter ett tag kan du brja med lttare motionspass, styrketrning eller simning om det r ngot du tycker om. Successivt, nr du knner hur kroppen reagerar kan du ka p trningen. Glm inte att kniptrna. Det kan du brja med direkt efter fdseln. Knipvningar kan du lsa mer om p sid. 115. Ett sexliv igen Fr mnga par tar det lng tid innan man vill och knner lust till sex igen. Det r inte ovanligt. Bara fr att man fr och kan ha sex efter ngra veckor nr avslaget upphrt betyder det inte att man vill. Som nybliven frlder har man ett helt annat fokus och trttheten gr inte situationen ÓsexigareÓ. Oroa er inte, det innebr inte automatiskt ett problem. Det blir det frst om ngon av er saknar att ha sex. Rkna med att det kan ta ßera mnader. Fr kvinnan kan sjlva lusten drja nnu lngre. Det Þnns annat mys libero.se man kan gna sig t fr att hlla krleken vid liv s lnge. Bda har ett behov av nrhet, sedan r det ert gemensamma ansvar att vga prova igen. Man kan inte ha sex p kommando, men bda har ett ansvar att se till att frutsttningarna r de allra bsta. Vissa kvinnor har svrt att frena rollen som ammande moder med att ocks vara en sexuell, lustfylld kvinna. Fr andra innebr det inga problem. De ßesta av oss behver tid att frena dessa tv tillstnd. Kvinnans kropp r behvd och upptagen av att bra fram och fda barnet, drefter att dygnet runt Þnnas dr med trst, krlek och mat. Ofta rcker det fr kvinnan att uppfylla barnets behov av trst och intimitet de nrmaste mnaderna efter frlossningen. Nrheten man knner till sin man prglas i huvudsak av det gemensamma frldraskapet och behovet av std, avlastning och uppmuntran. Fr en del kvinnor kan allt detta knnas som en naturlig helhet. Krlek, sex, orgasm, graviditet, smrta, att fda, amma, krlek, sex Ð och s vidare. Fr andra knns det oerhrt jobbigt att frena rollen som lskarinna och mamma. Det hnder att situationen r den omvnda. Mn kan ocks tappa intresse fr sex nr hans fokus helt r p sin nya roll som pappa. Vi r individer. Vi reagerar och handskas p olika stt med nya situationer. Det r viktigt att ni respekterar varandra och pratar om det som hnder och vad ni knner. Fr en nybliven pappa r det ltt att knna sig utanfr kvinnans och barnets 155 Den nya familjen nrhet till varandra. Det underlttar om du frstr och acceptera att det r ngot helt naturligt och att det med tiden kommer att Þnnas mer utrymme fr dig, bde som lskad man och som pappa. Som kvinna br frst hur betydelsefullt det r att du tidigt slpper in din partner. Anfrtro honom vad som rr sig inom dig och lt honom bli delaktig redan frn brjan. Hjälps ni åt med föräldraskapet på alla plan fördjupar och stärker det ert förhållande Kroppen har frndrats under graviditeten och efter frlossningen. Det r ltt att du knner dig osker bde infr din egen kropp och infr din partners frvntningar. En del avstr frn sex under hela graviditeten. D tar det troligen lngre tid att hitta tillbaka till ett samliv igen. Det viktigaste r att ni har tlamod och inte ger upp. Ge er tillsammans den tid som behvs fr att terupptcka varandra och er lust till sex. Vga prova. Det kan vara en anstrngande tid om ni inte frstr varandra och om kraven p sex blir fr stora. Viktigast av allt r att hlla kvar nrheten och frtroligheten, tryggheten i relationen. Det Þnns inte samma ork till att uppvakta varandra som tidigare ven om attraktionen r den samma. Glm inte att avlastning i hemmet ibland kan hjlpa lusten p traven. 156 Det Þnns faktiskt vetenskapligt std fr att ÓKrleken brjar i kketÓ. Det kommer en ny tid nr ni har ntter med amning och bljbyten bakom er. Orken tervnder och livet gr vidare. Kvinnans lust kommer tillbaka, i mnga fall med rge och med en frmga att njuta av sex p ett djupare och mer lustfyllt stt. Om relationen nd blir lidande, dra er inte fr att ska hjlp i tid. Kanske r lsningen inte s svr som den frst kan tyckas. Det Þnns ofta gott om mjligheter att f hjlp och rd genom samtal med familjeterapeut eller kanske en sexualrdgivare. Er barnmorska kan ocks ge de rd som behvs. När det gör ont att ha sex Ngra kvinnor har blivit sydda i underlivet. rrvvnaden kan i vissa fall bli s hrd och mmande att samlag i brjan kan vara smrtsamt och ibland inte gr att genomfra alls. Du kan hjlpa lkningen genom att knipa och genom att massera omrdet med en ltt, parfymfri intimhygien- eller barnolja. Nr kvinnan blivit sydd med trd som skall absorberas av sig sjlv kan ibland knutarna ligga kvar en lngre tid och irritera. Det slpper s smningom. Be din barnmorska eller lkare att underska dig om det inte knns bra. I brjan kan det vara svrt att slappna av nr man skall ha samlag igen. Det kan vara en orsak till att det gr ont. Ta god tid p er. Oro fr att barnet skall vakna kan ocks bidra till att man spn- Tänk på att: ¥ Krama varandra ngon gng varje dag s att ni knner att ni r krlekspartners och inte bara frldrar ¥ Uttryck vad du knner till din partner, utan att anklaga eller generalisera, s informativt du kan. Om du r fr trtt fr sex, men knner frvntan frn din partner, kan du sga t ex fljande: ÓJag skulle bara vilja kramas en stund innan vi somnar. Jag r fr trtt fr ngot mer just nu, men jag lskar dig jttemycket ska du veta.Ó Det som hnder d r att partnern blir bekrftad och mr bra. Du sjlv kan slappna av fr att du rknar med att din partner respekterar din nskan. D nr ni kramas och kelar lite, s vcks kanske lusten i alla fall, eftersom sensualitet fder sexualitet. Nr ni umgs sensuellt och/eller sexuellt s strks parrelationen bl. a. med hjlp av hormoner som kar samhrigheten ner sig. Om du trnar med knipvningar vldigt mycket kan det ibland bli svrt att slappna av, lagom r bst. Kvinnor som ammar fr ibland skrare slemhinnor i slidan. Det r vergende och blir som vanligt igen efter amningstiden. Glidgel brukar vara att rekommendera. Rcker inte det kan kvinnan anvnda en svag strogensalva som Þnns att kpa receptfritt p apoteket. Den nya familjen Mor- och farföräldrar Att f barnbarn innebr att era egna frldrar ocks gr in i en ny livsfas. Det sker stora frndringa r inom familjen. Samtidigt som ni blir frldrar blir era frldrar mor- och farfrldrar. Det nya barnets ankomst markerar frskjutningen uppt p ÓlderstrappanÓ. Mnga tankar vcks till liv och kan ibland behva bearbetas, ven om gldjen infr att f ett barnbarn r ofantligt stor. Att bli moreller farfrlder kan vara ngot av det strsta man har upplevt och relationen mellan den nya och den ldsta generationen blir ofta lyckosam och gldjerik fr bda. Det r en gva till bde barn och deras far-och morfrldrar om ni ger dem mjligheten att f ett eget nra frhllande till varandra. Eventuellt har ni olika uppfattningar om vad barn fr och inte fr lov att gra. D r det klokt att ni gr varandra uppmrksamma p att det r ni som bestmmer i ert hem, men hemma hos far- och morfrldrarna, dr r det deras regler som gller. Det hr brukar bde barn och vuxna frst och kunna inrtta sig efter. Mnga far- och morfrldrar r fortfarande i arbete nr de fr barnbarn och en del bor lngt bort. D kan det vara svrare att f en nra kontakt. Har ni frmnen att ha den ldre generationen mer tillgnglig p nrmare hll, har de frhoppningsvis mjligheter och lust att vara barnvakt ibland. Kanske vill de ta hand om sitt barnbarn en hel dag i veckan. Det kan d bli barnets fridag frn dagis eller dagmamma, samtidigt som frhllandet mellan den ldsta och yngsta generationen fr regelbunden nring. Eventuellt kan de hjlpa er om barnet blir sjukt och mste vara hemma. Ta till er och glds t den hjlp ni kan f av barnets mor- och farfrldrar. Dra er inte fr att be dem om hjlp, det r en god och trygg avlastning att f och oftast en stor gldje fr alla parter. Mormor med sitt barnbarn 157 Sökordsregister Sökordsregister A Adoption 152 AIDS 53 Akupunktur 80 Alkohol 47, 60, 121 Allergi 52, 61, 133 Amma Ð utan att ha ftt barn 128 Amning 114-128 Amning Ð etter kejsarsnitt 97 Amningsproblem 123-128 Andning 69, 100 Anknytning 67, 102 Anorexia 63 Antikroppar 14, 23, 114, 142 Apgar 104 Arbetsmilj 55 Arvsanlag 18, 38 Astma 52, 133 Avfring 131, 132, 142 A-vitamin 59 Avslag 85, 110, 117 Avslappning 68, 78 Avvnjning 128 B Bad 80, 139 Barnmorskan 7, 12, 72 Barnunderskning 104 BB 107 Bilbarnstol 71 Bilirubin 132 Bindor stngda sidorna Blodbrist 44 Blodgrupp 14 Blodcirkulation 100 158 Blodpropp 55 Blodprover 14 Blodsocker 14 Blodtryck 15, 49 Bldning 50, 72, 85, 110 Bljor stngda sidorna BMI 51, 161 Bristning 92 Brst Ð infektion 126 Ð inßammation 125 Ð opererad 127 Ð spnda 119 Ðmma 42 Brstmjlk 114, 116 Ð frvaring 124 Brstmjlksersttning 129 Brstvrtor Ð mma 126 Ð vita 129 BVC 150 Bulimi 63 Bckenbotten 56, 113 Bckensmrtor 45 Brsele 149 Brsjal 149 C Chorionvillibiopsi 17 CTG/CardiotokograÞ 20, 99 D Depression 52, 154 Diabetes 14, 50 Dopton 99 Downs syndrom 17 D-vitamin 59, 137 E Efterbrdsskedet 91 Efterkontroll 112 Eftervrkar 110, 117 Eksem 133 EndorÞner 80 Ensamstende mamma 108 Epiduralbedvning/EDA 81 F Farmor/Farfar 157 Faderskapsregistrering 68 Feber 53, 142 Fisk 60 Flaskmatning 129 Flicka 18 Flytningar 46 Flsandning 79 Foglossning 45 Folsyra 58 Fosterfett 28, 104 Fosterlge 94 Fosterrrelser 20 Fostervatten 28, 36, 104 Fostervattenprov 17 Fdelseanmlan 101 Frkylning 53 Frlossningen 83, 88 Frlossniningsdatum 18 Frlossningsdepression 154 Frlossningsfrberedelse 69 Frlossningsfrlopp 88 Frlossningsplan 84 Frlossniningsrdsla 70 Frlossningssmrta 77 Frlossningsstllningar 87 Frstoppning 43 Fr tidig fdsel 49, 74 Sökordsregister Frvrkar 36, 39, 81 Frldraskap 64, 66, 69 G Glucosbelastning 14, 50 Gluten 122 Gonorr 54 Graviditetsdiabetes 50 Graviditetsfrndringar 41-47 Graviditetstest 7 Grupp-B Streptoocker/GBS 54 Grt 68, 102 Gulsot 132 H Halsbrnna 43 Handmjlka 119 Hemfrlossning 70 Hemgng 107 Hemoglobin/Hb 14 Hemorrojder 43 Hepatit 54 Herpes 53 Hicka 141 Hinnbristning 76 HIV 53 Hjrtljud 84, 99 Hormondropp 76 Hormonutslag 142 Hotande frtidsbrd 49 Huden 140 Hudbristningar 44 Humr 42, 153 Huvudform 134 Huvudvrk 14 Hygien 138 Hgt blodtryck 49 I Igngsttning/induktion 76 Illamende 41 Infektionssjukdomar 53 Inskrivning 12 Linea nigra 28, 36 Lust 111, 155 Lustgas 81 Lkarbesk 12 Lkemedel 12, 47, 121 J Jrn 58 Jrnbrist 44 M Magmuskler 113 Magnesium 60 Mamma 41, 66,108, 152 Massage 80, 140 Mat 57-63, 83, 122, 137 Medicin 47, 121 Mental trning 69, 78 Mineraler 61, 137 Missfall 49, 50 Mjlk 58, 137 Ð fr lite 123 Ð frvaring 124 Ð stockning 125 Moderkaka 23, 91, 97 Moderkaksprov 17 Moderskapsintyg 101 MorÞn 81 Mormor/Morfar 157 Motion 56, 113 Mdravrdsjournal 12 K Kaffe 60, 114 Kalk 58 Karpaltunnelsyndrom 43 Kejsarsnitt 95-97 Klamydia 53 Klda 46 Knipvningar 113 Koffein 60 Kolik 134 Kost 13, 57-63 Kramp i vaden/benet 44 Kromosomer 17 Kroppen efter frlossningen 85 Krystskede 89, 90 Kryddor 61 Krkningar 41 KUB 17 K-vitamin 104, 137 Kngurumetoden/KMC 98 Kn 18 Ktt 60 L Lactation Amenhorrea Method/LAM 111 Laktat 99 Ledband/ligament 45 N Napp 128 Narkos 82 Nattamning 118 Navel 132 Navelstrngen 91 Nedstmdhet 153 Nikotin 46, 120 159 Sökordsregister O Orgasm 65, 155 Oro 41, 64, 70 Ost 61 Oxytocin 74, 117 P Pappa 8-11, 66, 85 PCB/Paracervikalblockad 82 PDB/Pudendusblockad 82 Ph 99 Piercing 95, 128 Pigmentering 44 PKU 105, 108 Pltslig spdbarnsdd 134 Pojke 18 Preeclampsi 15, 49 Prematur 49, 74 Prickar 133 Prolaktin 117 Prostaglandin 76 Psykiska reaktioner 110, 154 Psykoprofylax 78 R Rapa 119, 141 Reßexer 132 REM-smn 130 Resor 55 Rhesusfaktor/Rh-faktor 14 Ryggbedvning 81 Ryggsmrtor 45 Rmjlk 30, 114, 116 Rda hund 53 Rd stjrt 140 Rkning 46, 120 160 S Samlag 36, 65, 111, 156 Samliv 64, 111 Sammandragningar 46 Saxgrepp 116 Sex 65, 111, 155 Sinnen 144 Sjukskrivning 55 Skorv 141 Sktplats 138 Slempropp 72 Smakportioner 137 Smrtlindring 80-82 Sol 44, 143 Sockersjuka (diabetes) 14, 50 Spinalbedvning 82 Spdbarnsdd, pltslig 134 Spdbarnets sktsel 138-143 Spdbarnsmassage 140 Stamcellsuppsamling 101 Sterila kvaddlar 81 Stora barn 100 Storkbett 133 Streptokocker 54 Strimmor p magen/strier 44 Styrketrning 57, 155 Sugbehov 118 Sugklocka 95 Svamp 46, 126, 141, Svullnad 44 SyÞlis 54 Symfys-fundus mtning/SF-mtt 37 Syntocinon 74 Syrebrist 94, 99 Smn 102, 130, 134 Skreßex 115 libero.se T Tandvrd 44 TENS 80 Tidig kontakt/anknytning 102 Tillvxtavvikelser 50 Tobak 46, 120 Torr hud 140 Torsk 141 Toxoplasmos 53 Trimester 21 Trngningar att kissa 42 Trtthet 41 Tuberkulos 54 Tungband 127 Tvillingar/trillingar 48 Tyngdknsla 113 Tng 95 Tnder 150 U Ultraljud 16 Ung mamma 109 Uppfostran 147 Urinprover 15 Urinvgsinfektion 32, 42 Utdrivningsreßex 117 Utdrivningsskedet/krystskedet 89 Utomhusvistelse 143 Utslag 133, 140 Utveckling, barnet 21, 144 Sökordsregister V Vaccinationer 55, 151 Vadkramper 44 Vattenavgng 72, 73 Vattengymnastik 56 Vegan 60 Vegetarian 60 Vikt Ð hos mamman 15, 51, 62, Ð hos barnet 100, 119, 151 Vin 47, 60, 121 Vitaminer 59, 137 Vrkar 72, 77 Vrmeutslag 133, 140 Ä tstrningar 63 Egna anteckningar Ö dem 44 gon 25, 32, 102 gonkontakt 144 mma brst 42, 126 ppningsskedet 88 verburen/ver tiden 75 vervikt 51, 62 Å derbrck 43 ngest 41, 52, 64, 154 161 Litteratur Litteratur Boktips för gravida och nyblivna föräldrar Abascal, Gudrun Att fda Bonniers 2002 Abascal, Gudrun Att mta frlossningssmrtan Bonner Fakta 2009 Ahlborg, Tone Lust & Samliv Ð att m bra i sin parrelation som nybliven frlder Gothia Frlag Dencker, Gitte Gravid Ð vecka fr vecka ICA Bokfrlag 2004 Diseborn, Bosse Pappans bok, en bok fr blivande pappor Diseborn i Hudiksvall 2008 Elwin-Novak, Ylva I sllskap med skulden Ð om den moderna mammans vardag Bonniers 2001 Ekstrm, Andreas Hemliga pappan Ð humor och pappakrlek. En bok baserad p bloggen med samma namn Bokfrlaget Forum 2006 162 Eriksson Linn, Sahlin Ulfsdottir Hanna, Fjellvang Hanne Frlossningshandboken Norstedts 2009 Hofsten, Kristina och Alfn, Malin Barnbarnsboken Ð fr mor- och farfrldrar Bokfrlaget Prisma 2007 Freedman, Francoise Barbara Yoga fr gravida Wahlstrms bokfrlag 2005 Hofsten, Kristina & Lidbeck, Lena, Stora boken om barn Prisma 2005 Gustafsson, Lars H Leva med barn Frlagshuset Gothia 2002 Holmertz, Viveka Kejsarsnitt Prisma 2005 Helling, Jonas Att bli pappa Ð s funkar det Ð med glimen i gat ges en mngd praktiska tips till andra frvirrade pappor Bonnier Carlsen 2001 Juul, Jesper Ditt kompetenta barn Ð tankevckande bok om traditionella uppfattningar och barnuppfostran Wahlstrm & Widstrand 2006 Hamrud, Annika Queerkids och deras frldrar Ð om hur det r att vara homosexuell och frlder. Om hur det r att vara barn i dessa familjer Normal Frlag 2005 Juul, Jesper Livet i familjen Ð om det viktiga samspelet Albert Bonniers Frlag 2005 Hansson Jorunn Trygga sm barn ICA Frlag 2008 Heli Susanne Fda utan rdsla Bonnier Existens 2009 Hintze, Pia Baby blues Wahlstrm & Widstrand 2001 Kitzinger, Sheila Att vnta och fda barn Bonniers 2004 Klinth, Roger Gra pappa med barn Bora Ume 2002 Kylberg, Elisabeth Lttare att amma Gothia 2008 Leach, Penelope Barn de frsta fem ren Albert Bonniers Frlag 2005 Litteratur Lidbeck, Lena och Rydin, Marianne Nya Bebishandboken Ð 233 vanligaste frgorna p BVC Prisma 2008 Saugstad, Ola D Nr barnet fds fr tidigt Frfattarhuset, 2006 Lf, Maria och Lindeberg, Maria Mat fr gravida och ammande Albert Bonniers Frlag 2007 Shields, Brooke Nr regnet faller Ð om frlossningsdepression Prisma bokfrlag 2006 Nilsson, Lennart & Hamberger, Lars Ett barn blir till Bonniers 2003 Sjlund -Alsberg Annika, Wiger Eva Mod att fda Ð fda med mot Infotain & Infobooks Sweden 2010 Ortmark-Lind, Annika m.ß. Babyliv Ð om ditt och ditt barns frsta r Bonniers 2004 Stawreberg, Anna-Maria Allt du vill veta om barnets smn men varit fr trtt att frga om Prisma 2007 Paget, Lou Hot mamas Ð konsten att njuta av sex under och efter graviditeten Storm Frlag 2006 Sderberg, Leni och Silverstolpe, Nicole Rdd att fda B.Wahlstrms Frlag 2006 Pantley, Elisabeth Somna utan grt Ð fr trtta frldrar som inte tror p metoder dr barnet ska skrika sig till smns Prisma 2007 Sderlund, Ann och Widell, Hannah P smllen, frn A till bebis Ð tips, rd och hemlisar Albert Bonniers Frlag 2005 Wigbrant, Maria, Lissjanis, Jonas, Brinck, Lotta & Wilsby, Anna Stark, glad gravid Miro Frlag 2007 Wilsby, Anna Innan du fder Ð en inspirerande guide till den nya psykoprofylaxtekniken ICA bokfrlag 2009 Woxnerud, Katarina Mammamotion Fitnessfrlaget 2005 Zetterkvist Nelson, Karin Mot alla odds Ð om att skaffa barn inom ramen fr en homosexuell relation Liber 2007 Svenska Tvillingklubben Fler n en Ð att vnta tvillingar Frlagshuset Gothia 2002 Wallin, Minna Baby Bird Universe Ð Babyboken mitt i samtiden Normal Frlag 2006 Roos Hansson, Ingrid Kejsarsnitt Ð en annorlunda frlossning Frlagshuset Gothia 2003 163 CD • DVD • Länkar CD DVD Länkar Engstrm Maria Mindfulness i fdandet Mecora 2009 mecora.se Nilsson, Lennart och Erikson, Bo G Krlekens mirakel Vetenskapens Vrld i SVT, visat 1:a g. jan-04 Ð en mnniskas tillblivelse frn befruktning till fdelse Bra länkar under graviditeten och när du fött Divn Christina och Eriksson, Ann-Christine Avslappning fr gravida Theta frlag theta.se Nilson, Marita Fd lttare, bli tryggare jordmor.se Unesthl, Lars-Eric Mental mdratrning Ð bttre graviditet, frlossning & amning genom mental trning 2003 Widerdal, Mikael & Hagfjrd Ingegrd Lt din graviditet blomma i trygghet och harmoni Ð fakta och vningar CD + hfte. Apoteket 2005 Hard, Leisa Fit Mama 1) Trning under graviditeten 2) Trning efter graviditeten TrningsDVD psykoprofylax Innan du fder Ð Þnns att kpa frn profylaxgruppen.com Alkoholkommitten alkoholkommitten.se Amningshjlpen amningshjalpen.se Babybjrn babybjorn.se Core Wellness corewellness.se FASS patient-fass.se Freningen fda hemma fodahemma.org Frskringskassan forsakringskassan.se Infektionssjukdomar medscinet.se/infpreg/ Libero libero.se (info, Þlmer, klubb mm) Livsmedelsverket slv.se Noaks Ark Om HIV noaksark.org 164 Länkar Preventivmedel preventivmedel.com Profylaxgruppen profylaxgruppen.com Psykologi samtal.nu Rd om vrd Ð vrdguiden vardguiden.se Rd om vrd p web och telefon 1177.se Sjalbarn sjalbarn.se Sjukvrdsrdgivningen sjukvardsradgivningen.se Sluta rka linjen slutarokalinjen.org Statens beredning fr medicinsk utvrdering sbu.se Statens folkhlsoinstitut fhi.se Socialstyrelsen sos.se Spdbarnsfonden spadbarnsfonden.se Svanen Ð svanenmrkning svanen.se Tena tena.nu Tvillingklubben tvillingklubben.se För män och blivande pappor Mansjouren mansjouren.net Manstorget wnutveckling.se/manstorget/ Om och för familjen Din familj p ntet Allt fr frldrar alltforforaldrar.se Kvinnofrid kvinnofrid.se Regnbgsfamiljer Ð ett socialt ntverk fr homo- och bisexuella frldrar, med familjer och vnner regnbagsfamiljer.se Sajt fr frldrar mammapappa.com Unga frldrar ungaforaldrar.nu 165 Telefonnummer Telefonnummer Noaks Ark Tlf: 08-700 46 00 Ndsamtal Tlf: 112 Kvinnojourens nationella Tlf: 0200-21 20 19 Sjukvrdsrdgivningen Tlf: 1177 Rd om vrd Tlf: 1177 Rdda barnens frldratelefon Tlf: 020-786 786 Frldratelefonen Tlf: 020-852000 BRIS vuxentelefon Tlf: 077-1505050 Hopp jourtelefon Tlf: 020-443355 Ð erbjuder stdsamtal och stdgrupper fr vuxna mn och kvinnor utsatta fr sexuella vergrepp eller vldtkt Riksfreningen Anorexi/bulimi-kontakt Tlf: 08-207214 RFSU Tlf: 08-653 08 23 RFSL Tlf: 08-736 02 10 166 * Skanna koden med din smartphone. Saknar du app fr att lsa kod, hittar du den i App Store/Market (fr android). Vid anvndning av 2D-mobilkoder och sms tillkommer dina vanliga kostnader fr sms och dataverfring. Dessa betalas via mobilrkningen. Vi har boken för dig ”Gravid för första gången – graviditet, förlossning och den nya familjen” är en oumbärlig hand- och uppslagsbok som ger svar på många av de frågor man ställer sig som blivande förälder. Du kan läsa om hur barnet utvecklas vecka för vecka, vad som händer med din kropp och varför du kanske är så trött. ”Gravid för första gången” är en handbok för er som väntar barn för första gången. Följ kroppens förändringar och barnets utveckling vecka för vecka, läs om olika typer av förlossningar, få råd om vad man kan göra om amningen krånglar och om den första tiden med ett litet barn. ”Gravid igen” är en handbok för barnfamiljen som väntar en ny familjemedlem. Boken innehåller bland annat goda råd om hur man får bukt med avundsjuka mellan syskonen och om livet med flera barn. Läs om de senaste rönen angående graviditet, förlossning, amning och den första tiden med det lilla syskonet och friska upp minnet sedan sist. Boken innehåller goda råd om amningen krånglar och ger matnyttig kunskap om den första tiden som nybakt förälder. Du kan också läsa om anknytningen till ditt lilla barn, som kan kännas både överväldigande och fantastisk. I boken finns plats för era egna anteckningar, så den kan bli er personliga berättelse om det nya familjelivet. Boken är Svanenmärkt, koldioxidneutraliserad och FSC-märkt. FSC är en märkning med regler för hållbart skogsbruk. Läs boken och de mejl om dig och ditt barn som vi skickar med jämna mellanrum under de första åren. Anmäl dig på libero.se
© Copyright 2024