1. No category

Skrivhjälp för
jämlik text
Syns normer i vårdens dokument?
Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och
föreställningar i texter och bilder.
www.vgregion.se/skrivhjalp
Syns normer i vårdens dokument?
Med ett normkritiskt perspektiv minskar vi risken att människor upplever utanförskap, diskriminering, kränkningar och
särbehandling. Därför är det viktigt att vi utformar vårdens
interna och externa dokument på ett sådant sätt att alla människor är välkomna, delaktiga och att vården berör just dem.
Denna skrivhjälp ska ge stöd i det.
Beskriv människor utan att utelämna någon
och utan att förstärka normbilder
Hur ofta skrivs han eller hon i dokumentet? Eller används bara
neutrala ord så som patienten? Är det rimligt eller finns risk
att vi därigenom tänker bort gruppen kvinnor eller män, unga
eller gamla, personer från olika länder med mera?
Exempel 1: ”Sexualitetens komplexitet och tabubeläggningen medför att kommunikation i samtalet kan kännas svår
för patient och behandlare. (…) Genom att till exempel fråga
om kvinnan och hennes makes sexliv fungerar bra, signalerar
behandlaren begränsningar i samtalet. Kvinnan kanske har en
4
homosexuell eller utomäktenskaplig sexuell förbindelse och
eftersom kvinnan inte vill visa avvikelse diskuterar hon inte sin
sexualitet med behandlaren. Istället bör öppna frågor ställas
till exempel: Hur fungerar ditt sexliv? Hur tänker du på din
sexualitet? Patienten ges då möjlighet att ge sin struktur och
sina förklaringsmodeller. (…)” Utdrag ur vårdprogram
Kommentar: Ett bra exempel där skribenten har tänkt igenom vilka
personer man vänder sig till och hur man kan inkludera människor
som många kanske inte tänker på i första taget.
Finns det hänvisningar till aktiviteter, mat, kläder, hygienrutiner med mera? Är dessa utformade så att de passar alla, oavsett
exempelvis ålder, kön, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet,
bostadsort och social ställning?
Beskriver dokumentet det ”normala”, möjligtvis med hänvisningen att undantag behöver göras? Går det att omformulera
så att man undviker att peka ut grupper som ”undantag” eller
”resurssvaga” eller ”i behov av extra stöd”?
Förmedla budskap genom relevanta bilder
Vad föreställer bilderna i dokumentet? Uttrycker bilderna stereotypa föreställningar om patientgrupper, eller utmanar och
bryter bilderna mot föreställningarna? Är bilderna relevanta i
det sammanhang som de kopplas till? Hur ser representationen
ut avseende kvinnor/män, gamla/unga et cetera? Hur förhåller
sig detta till dokumentets målgrupp?
5
Exempel 2: ”Du får ha din förälder eller annan vuxen med
Exempel 3: “Svara på varje fråga, baserat på hur Du har mått
dig, om du vill. Du kan också ta med dig syskon eller en kamrat.
Vill du träffa habiliteringspersonal ensam, så går det också bra.”
den senaste veckan, genom att kryssa för ett svarsalternativ för
varje fråga. (…)” Utdrag ur Hälsoenkät (arm/axel/hand)
Utdrag ur broschyr om barns rätt enligt FN:s Barnkonvention. Broschyren finns också översatt till albanska, arabiska, bosniska/serbiska/
kroatiska, engelska, persiska, somaliska, sorani, spanska och turkiska.
6. Fritidsaktiviteter som tar upp viss kraft eller stöt genom
arm, axel eller hand (t.ex. spela golf, använda hammare,
spela tennis, skytte, bowling)
Illustration Hjördis Davidson
Ingen
svårighet
Kommentar: Språk och bild vänder sig tydligt till målgruppen, barn
och ungdomar. Däremot saknas etnisk mångfald i bilden.
Utforma och använd statistik, tabeller och
enkäter för att synliggöra (o)jämlikhet
Är all statistik som ligger till grund för texten könsuppdelad?
Likheter och skillnader mellan könen avseende diagnos,
behandling och prevention ska redovisas. Men, förutom att
uppge siffror – förklarar texten eventuella skillnader och
föreslår åtgärder för att jämna ut skillnader?
Finns behov att dela upp statistiken på fler sätt, exempelvis i
åldersintervaller, utifrån tolkanvändning, bostadsort med mera?
Använder ni enkäter och blanketter? Känner sig alla tilltalade?
Kan alla hitta ”sin” kryssruta?
6
Viss svårighet
Måttlig
svårighet
Stor
svårighet
Omöjligt
att göra
Kommentar: Många människor har förmodligen inte utövat aktiviteterna den senaste veckan som anges som exempel och kan ha svårt att
svara på frågan.
Använd inte missvisande ord eller formuleringar
Finns det formuleringar som utesluter människor, som kan
vara kränkande, felaktiga eller missvisande utifrån de olika
jämlikhetsaspekterna? En lista över ord att se upp med finns
sist i detta dokument.
Se även ”Ordlista jämlik hälso- och sjukvård” som du hittar på
jamlikvard.vgregion.se.
Uppmana till patientdelaktighet och inflytande
Hos vilka patienter väcker till exempel en broschyr intresse? Är
den tilltalande för kvinnor lika väl som män, personer i olika
åldrar, med olika bakgrund och social ställning?
7
or
as
m
gn
pe
repre il elis cupt d rent ma eritas mod alitas etur o expella b s volectus
,
p
n
u
t
u
e
å
e
nones llmäntillst lorem por cullam qu em fugit, q voluptam ri delic to
o
c
o
r
a
m
a
d
dåligt um fugiae apis qui bl ri rem dolo mnis minu iur autemp
s
o
o
c
e vel
aut oc rspelicitia fugitatia p t qui sere
ipsam
c
n
e
s
i
m
i
b
s
i
u
n
t
i
m
bus
m est s et ad ea m qui com
landa
e
t
i
m
n
e
t
a
u
u
s
xquam oluptatib
dolut lorecum e
rum ip est lant.
e
a
r
r
s
o
o
c
i
tis is
aqui
sund
nt ab
us do
pi luptiu conectiun
rro be lupta ssim dis adi sa i isiti
e
o
p
d
s
a
a
m
m
ven
mo
are
t vo
essite
dborg cus si au e laut adit taspedi te fugiae
e
m
desed
,
sunt
volup
e cum
sequo
beaqu
esequ t pre, con stenda qui ribus sum am, verum raturis
l
o
v
t
a
e
re
i be
dolo
endi
Exempel 4:
Ad qu e sit eum Formuleringar
uptam ant vitet s m
xim vriskerar
nte quatt
l
a
u
o
som
d
d
a
s
s
i
m
r
faccu
”Mannens roll
volor hög ålde lorrore, cu tet eos su
. Que perae förbise,
ca
o
do
b
a
l
Vi som arbetar på förlossningsavdelningen vill att du ska p
tur? E eller diskrimineraliquis do
sa
? Qui t,kränka
a
u
r
t
u
i
m
t
s
i
c
s
i
m
i
d
r
e
s
r
o
u
o
t
o
r
i
l
m t
u
känna dig välkommen till oss. Vi ser dig som en stor tillgång en
am vo den idunt ae
se rep i, sus parci
n
n
o
e
c
m
i
i förlossningsrummet. De flesta män tycker att det är en stor qu
nim
s.
antiu ullstolsbun pelle sequ ,
r sum sim quamu Se upp för användning
is qui auav
t
r
s
u
d
t
o
a
u
n
q
upplevelse att få vara med vid sitt barns födelse samtidigt som
is t ordet
rum a kvinnor il e ,
ia
e
re,
d
r
u
a
p
o
q
e
t
r
s
c
r
i
n
i
i
/
e
nect erit, qui u
inia medborgare
kvinnorna tycker att mannen är ett stort stöd för dem under non
tempo m aut män molo es m .
i
s
c
a
i
m
x
r
o
e
e
d
ssitat nima apis issit empo ernatiure usdaepe ritiis ut lab
förlossningen. (…)” Utdrag ur information på webben
a
i
r
e
r
m
m
n
a formellt
s,
t e Invånare
Xerfe imin nuRiskerar
oleni olorem pei e scipsant
e ipsutan
sanförbise:
n
uas d qmedborgarskap
ndipatt
mpor em
e
i
q
a
or
ev
s
h
i
s
e
u
r
u
ut u ntus modi nes excer
imSverige.ateseq
ct
i
a
n
Kommentar: Texten beaktar inte att det kan finnas andra personer lo
h
m
c
m
r
o
e
e
ue
da
si t
m
tat
i nos unt abor
aut es s earci san o rporem q non pore
än kvinnans man som närvarar under förlossningen. Kvinnan kan ha lup excesequ
d
m
n
e
e
r
v
l
s
p
l
e
t
e
e
st
da i staden,a regionen
ven
por
inve ellermlandet,
m et
unbor
som
facilla alla
kvinna som partner eller ingen partner alls och tar kanske med sig en
quaeInvånare
minnefattar
sincid itiist, et m uunt omni ia que aute n c
intiamedborgare
si tem re medan
m
i
s
a
a
n
q
sd
ii
ett medborgarpt
ad de som innehar
närstående som stöd.
po
ssimu t esinkluderar
trum m oluptas pisquas cu ucipsus qu di
quaoavsett
omnim antoskap
a
t
e
n
d
i
u
t
l
om
de
är
födda
i
landet
eller
inte.
Exempelvis
a
s
s
s
un
tiae. s atu
ata do il imet, su
cendast
tatis e”medborgardialog”
n
int ei asatt
repud ilsignalerar
e
e
p
i
U
r
v
t
u
a
l
e
t
invånare
med formellt
u
ih
Kan alla patienter läsa och förstå informationen? Exempelvis pert
te
sim
olup
nalite tur, nes en ur accum q io. Esciis e ip
reius
aut v e. Naärtiovälkomna
t
e
t
medborgarskap
att
delta
i
dessa.
t
a
i
soner som har svårt att se, personer med läs- och skrivsvårigheter,
e
a
t
e
t
t
is ad
a
p
m
ia
roviti erum et pr m incipic
porru ue necae o i inullacest erru
e
r
utvecklingsstörning, med annat modersmål än svenska? Om det
m
F
u
q
u
sa
ossi r
quae. l inis por t ut everor ora conse d molum q
nos e a que d
finns patienter som inte kan läsa och förstå texten – förutsätter
b
m
i
e
e
a
u
v
Se
upp
för
användning
av
ordet
l
l
a
i
aute tem quam ior sinim
as m
t emo
um n
vi att någon annan ska hjälpa dem istället för att anpassa texten
a
u
pore i i ne peleca restium qu erunt iden
a
m
l
a
i
i
m
anhörig
h
n
i
u
i
e
e
r
c
en
och därmed uppmuntra patientens självständighet?
odis m
tem d
isti
iet ipi
ctius
x exce
ditiae ped maxim sunde lan stio tem au o. Otatis e s et qui qu
i
a
e
e
o
t
r
m
nes
ue förbise:
Närstående
patientens
uid e
qatt
entus qsom
eium Riskerar
uatiainte utillhör
ped q
nd eli s sime dis
e
s
Information till patienter och närstående ska vara tillgänglig
i
e
a
p
m
s
q
r
a
qu släktt fmen
p e den enskilde
resom
accuär personer
at emanser sig ha en nära
för alla. Lättläst text, punktskrift eller inläsning på CD kan
is e
n volo sunt odici
a
k
till.
r
lendrelation
y
e qui
khusk
vara några alternativ för att tillgängliggöra texten. Informaes sju ffictem qu
tionsmaterial kan även behöva översättas till andra språk.
issi oockså på att barn och ungdomar kan vara närstående.
QuTänk
Svenska myndigheter har en skyldighet att nå ut med information till alla i Sverige, oavsett första språk eller funktionshinder.
8
9
Se upp för användning av formuleringen
hög ålder och dåligt allmäntillstånd
Riskerar att förbise: Äldre med gott allmäntillstånd, yngre
med dåligt allmäntillstånd.
Kopplas dessa formuleringar samman per automatik? Var
medveten om att dessa inte är synonymer. Hög ålder behöver
inte innebära ett dåligt allmäntillstånd. En bättre idé kan vara
formuleringen ”personer med dåligt allmäntillstånd”.
Se upp för användning av formuleringarna män/kvinnor och pojkar/flickor
kvinnliga gynekologer. Se upp för att göra det rutinmässigt,
och för att använda orden kvinnligt och manligt i traditionell,
stereotyp bemärkelse.
Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen som kan
användas på samma sätt som de vanligare men könsspecifika
hon och han. Språkrådet avråder inte från att använda hen om
sig själv eller andra, för att ge uttryck för könsidentitet eller
för en ideologisk hållning. 2009 kom hen med i Nationalencyklopedin beskrivet som ”föreslaget könsneutralt personligt
pronomen i stället för hon och han”.
Se upp för användning av ordet
rullstolsbunden
Riskerar att signalera: Det som skrivs först värderas högre.
Riskerar att signalera: Personer i rullstol som maktlösa och
”bundna” till sina rullstolar.
Tänk på att det är bokstavsordningen, och ingen annan värdering, som bestämmer i vilken ordning orden skrivs i detta och
liknande exempel. Skriv alltså flickor/pojkar, kvinnor/män,
svensk/utlandsfödd, och så vidare.
Ingen är bunden till sin stol, om det inte finns rep med i bilden.
Rullstolsburen speglar verkligheten bättre. Eller varför inte
person som använder rullstol?
Se upp för användning av orden
kvinnligt och manligt
Riskerar att signalera: Traditionella könsstereotyper.
Är en kvinnlig läkare en kvinna som är läkare eller en ovanligt
feminin person som är läkare? Är det relevant att beskriva män
som är sjuksköterskor som manliga? Ange kön endast när det
är relevant, till exempel om en kvinna önskar träffa endast
10
Se upp för användning av orden
förståndshandikappad och
begåvningshandikappad
Riskerar att: Uppfattas som kränkande och missvisande.
Orden är förlegade. ”Person med utvecklingsstörning” är ett
mer aktuellt språkbruk. Intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning är också okej att använda.
11
u
pu
en
ore
us,
a dol rro omniss qui delici te plis exce nulpari
e
m
e
e
,
t
o
si
t
n
isite c lorro et, co cturi assite nsequam, bernam
s
o
e
e
e
no
vo
ati
etur s
ndae
ipis e
n num
tum,
s sime magnistrum mod mo co tur molum la borupta tus
nt
se
lec
pel
as
Se upp för användning av ordet
ånd re poreperit m que alita git, quo ex ptamus vo ic to
l
m
u
u
a
e
l
f
e
l
l
r
o
d
u
o
v
i
m
l
c
r
handikappanpassa
do
po
um
lore
blac
autem
is min
em do
is qui
a sap tatia pori r i sere omn ame vel iur
u
s
gi
Riskerar att: Peka ut ”handikappade” som en grupp som ska
um fu d ea sint q comnisc ip
ndam
i
a
a
l
u
t
q
e
m
e
m
s
särbehandlas.
bu
exipsa
lut ut
lant.
arum
re do dolorecum
o
c
i
abor untis is est
u
us
ipi
eaq
ecti
erro b olupta ssim odis adi sa nisiti
Ordet handikappanpassa signalerar problem, och att det är
p
s
a
m con
e
ve
gar
e
ut v ut adit m
r
t
a
o
i
i
b
d
s
e
OK att göra skillnad mellan människor. Men alla tjänar på att
d
e
pe
ia
s
a
um, m nsequo cu uibeaque l m voluptas m sunt fug
c
e
u
exempelvis öppna en plats för fler besökare. Säg hellre att en
ru
su
s
eseq t pre, co stenda q
ribus endiam, ve ui beraturi
o
e
e
l
r
o
byggnad eller webbplats är tillgänglig eller tillgänglighetsanm
d
m
u
v
t
q
ta
e
te
dolup der ant vit cus maxim sum dunte
s
i
r
passad än att den är handikappanpassad.
o
l
hög ål Se upp
e, användning
vo
rrorför
et eos av ordet
o
t
l
a
e
o
c
a
d
r
E
o
i
tur?
uis d
usape dictur? Qubokstavskombinationer
it, sita
em liq t mos
r
o
o
r
i
l
t
u
o
i
p
Se upp för användning av orden
c
v
n
r
re
e nam bunden idu quae
sus pa .
,
m
i
u
i
m
t
i
s
iandiagnoser med
ols
av
etnicitet och etnisk bakgrund
mn
e se
uamu att förbise: Variationen
qRiskerar
dis qu s aut rullst um aspell or il et,
o
m
i
u
s
q
,
i
r
a
e
bokstavsförkortningar.
pr
t ad
vinn
rore
squi
nectii erit, qui un sitempo r aut män/k olo es mi,
a
i
n
Riskerar att förbise: Den etnicitet som personen själv anser sig
i
c
a
ri
em
ex
urem sdaeped m is ut labo.
pis många
mpoMen
tibarn
sitatKärt
a
e
a
s
n
a
a
t
i
i
r
r
i
s
barn
har
namn.
både
och
vuxna
kan
ha
m
tillhöra.
e
u
t
i
s
i
e
nus, n ipsant eni ore ipsam s dolenim lorem per scipsant
n
i
m
i
p
a
o
d
till
exempel
diagnosen
ADHD.
Neuropsykiatriska
funktionsen
an
ri sim ic tem qu aut que v
diore
nimus s atesequkan rinnebära
s momen e nes exce
h
u
c
m
t
r
koncentrationssvårigheter
Etniska grupper är med få undantag kopplade till ett visst
e
n
e
t
a
i
o
o
u
at om qunedsättningar
d
in
t ab m aut ess
rem q non porem
ci sanförkortningen.
unsymtom.
se också
o
r
d
e
a
p
c
n
r
e
andra
Se
människan
bakom
territorium eller till vissa politiska institutioner. Var och en har
x
e
e
r
o
e
v
s
l
s
s
t
aest e am facilla p ncidundae t ma invel mnimpore autem etu
u
q
m
rätt att bestämma sin egen etniska tillhörighet och en person
i
e
e
i
o
s
e
t
s
t,
t
it
e ni in simusdam um aditiis ptas quun s cuptia qu s qui in cu
r
o
p
kan också ha flera etniska tillhörigheter. Betänk att etnisk
tr användning
olu avlupordet
mnim nto quas Sesupp
isqua s ducipsu sandicae
m
at esför
t
e
i
t
n
o
s
a
u
u
e
.
d
et, s
cata
ntiae
int ei
repud illu ptatis handikapp
rero tillhörighet alltså inte är automatiskt sammankopplad med
ptati alitet as re es enihil im um que ve iis et eatu
m
u
i
l
s
visst geografiskt ursprung eller nationalitet. Det kan vara bättre
o
s
v
eiu
t aut ae. Nation iatiatur, n m etur acc ptatio. Esc is adipiet
e
e
t
t
r
i
o
u
s
c
p Uppfattas
o att använda begreppet födelseland för att beskriva var en patient
r
rovit erRiskerar
kränkande
ecae
incipi som
ullace i rerrum d kommer ifrån. Eller varför inte tala om patientens förstaspråk om
nmissvisande.
re por eqoch
um et att:
n
e
i
m
u
i
m
a
F
u
u
s
.
r
eoss
ons
um q
lorro
quae l inis por t ut evero
bora c nia id mol olum nos ma que do
e
e
a
v
l
det är språkligheten som är relevant i sammanhanget.
m
e
m
t
a
i
m
e
au
sin fram att
Itevissa
till
exium handikapp.
m qufall ärmdet
quas t ident.
iorfritt
reprata
lecat I golf
a
m
o
u
e
u
p
a
i
p
t
l
a
n
e
i
s
e
i
m
s
u
e
n
r
ih ordetishar
in
eu
empel.
betydelse.
m der erekomxcere quistis tion
d m ändrat
t ipici aSocialstyrelsen
ius enMen
e
e
t
o
e
t
i
c
x
u
m
e
n
i
a
a
x
i
l
em användastalls.
dit menderar
atis Istället t qui
ma begreppet
nde inte längretbör
reped uatt
ma su entus estio ia nestio. O quid eos e
e
q
eium rekommenderar
i
l
d
is
at och funktionsnedsättning.
e dfunktionshinder
end e us simde
pisqu emquaepe
ershittas
quamDäremot
c
p
c
e
t
r
a
kan
”handikapp”
i
sammansatt
form
till exema
f
i
o
is et yrkan vol sunt odic
lendpel
k
i
s
i
handikapptoalett.
u
eq
khu
es sju ffictem qu
12
13
o
i
Quiss
Se upp för användning av ordet
nationalitet
Riskerar att förbise: En persons ursprung och religiösa
eller språkliga förutsättningar.
Nationalitet beskriver förhållandet att tillhöra viss nation eller medborgarskap i viss stat. Uttrycket födelseland beskriver
bättre personens ursprung, om detta skulle vara syftet med
texten. Alla som är svenska medborgare har svensk nationalitet
oavsett hudfärg, språk eller religion.
Se upp för användning av orden
invandrare, utlänning och nysvensk
Riskerar att kränka: Svenska medborgare med utländsk
bakgrund.
Ordet kan ibland behöva användas för att språket inte skall
bli otympligt som t.ex. ”invandrare har ofta svårare att få arbete än infödda svenskar”, men var då noggrann och observant
på definitionen. Att använda utländsk bakgrund är att förorda,
som innebär en svensk medborgare som är född utomlands
eller av utrikesfödda föräldrar. Vad gäller första eller andra
generationens invandrare, använd hellre utländsk bakgrund,
om det behövs i sammanhanget. En utlänning är en tillfällig
besökare vars utlänningskap upphör i samma ögonblick som
personen erhåller uppehållstillstånd. Vad gäller nysvenskar är
alla svenska medborgare svenskar – oberoende av hur länge
de varit det.
14
Se upp för användning av ordet
mörkhyad
Riskerar att: Kränka och nedvärdera.
Ordet har en negativladdning sedan rasbiologins dagar och
man bör vara vaksam på den traditionellt negativa laddningen.
Se upp för användning av ordet
sjukhuskyrkan
Riskerar att förbise: Personer som inte tillhör Svenska Kyrkan
eller inte är religiösa alls.
Att hänvisa någon till sjukhuskyrkan i exempelvis patientinformation utesluter personer som inte tillhör Svenska Kyrkan.
Däremot samarbetar sjukhuskyrkan så långt det är möjligt
med företrädare från andra religioner och livstolkningar för att
ge varje patient möjlighet att få andlig vård i enlighet med sina
egna behov och önskemål. Så om du hänvisar till sjukhuskyrkan informera även om möjligheterna för personer med annan
tro eller livsåskådning.
Se upp för användning av ordet muslim
Riskerar att förbise: Personer som inte är troende muslimer.
En person som bekänner sig till islam kallas muslim. Varken
alla kristna eller alla muslimer är aktiva religionsutövare.
Använd gärna begreppen muslimsk bakgrund eller muslimsk
uppväxt om det är relevant i sammanhanget. I vissa fall i vården
kan det vara viktigt att veta en patients religiösa övertygelse,
15
exempelvis om personen fastar vid Ramadan eller vägrar ta
emot blodtransfusion. Tänk igenom om det verkligen är relevant att ta upp religiös tillhörighet i texten.
Se upp för användning av formuleringarna mamma och pappa samt föräldrar
Riskerar att förbise: Ensamstående föräldrar, samkönade föräldrar.
Att använda ordet föräldrar öppnar för andra föräldrakonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen. Att använda ordet
vårdnadshavare inkluderar även fler. Var också vaksam på att
det ibland bara finns en förälder i sammanhanget.
Se upp för användning av orden
maka och make
Riskerar att förbise: Samkönade par, andra par som inte är
gifta med varandra.
Istället kan vi tala om partners. Det könsneutrala begreppet
partner utgår inte från en given könskonstellation i ett par,
antyder inte att paret är gift eller begränsar relationen till att
gälla två personer.
En produkt framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård, 2013.
16