1. No category

Ett verktyg i två delar som identifierar
ojämlikheter, normer och föreställningar i text
och bild. Del 1 Dokumentanalys
Koll på jämlikhet i vårdens dokument:
Dokumentanalys
Ett verktyg som identifierar ojämlikheter,
normer och föreställningar i texter och bilder.
En produkt framtagen av Kunskapscentrum för Jämlik vård, 2013.
Snabbguide till dokumentanalysen
Vem/vilka riktar sig dokumentanalysen till?
Alla som ur ett jämlikhetsperspektiv vill granska och förbättra
dokument de kommer i kontakt med i hälso- och sjukvården.
Hur lång tid tar det att använda?
Tidsåtgången för en analys beror på dokumentens omfattning
och de fynd du gör. Det kan vara en god idé att dela upp
analysen på flera pass, så att du får tid att reflektera mellan
tillfällena.
Vad behöver jag?
Förutom dokumentet och gärna papper och penna, är allt som
behövs en kritisk blick och ett öppet sinne. Det är ofta en fördel
att utföra analysen tillsammans med en kollega, men det är
inte nödvändigt.
Hur går det till?
Analysen genomförs genom att ställa kritiska, strukturerade
frågor till texten, systematisera svaren i mallar, och fundera
över vilka slutsatser som kan dras utifrån detta.
4
Inledning
Jämlikhet i hälso- och sjukvården är en viktig utgångspunkt i
hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Jämlikhet har sin grund
i konventionerna om de mänskliga rättigheterna och i en rad
lagar, föreskrifter och styrdokument.
Trots det visar forskning och statistik att vården inte är rättvis.
Det görs medicinskt omotiverade skillnader. Alla bemöts och
behandlas inte likvärdigt.
Ett sätt att arbeta med jämlik vård är att kritiskt analysera
de texter som vi producerar inom vården. Därför har vi tagit
fram det här verktyget.
5
Den första delen av verktyget är anpassad till att granska
befintliga dokument. Del två Skrivhjälpen är ett stöd när
nya texter, dokument, direktiv, PM, riktlinjer, patientinformation med mera skrivs eller för att granska utkast innan de börjar
användas definitivt. Sådana kritiska analyser kan bidra till att
bryta invanda tankesätt, se förbi stereotypa roller, få syn på om
vi med våra texter inkluderar alla berörda eller om formuleringar bör ändras för att inte utestänga grupper.
Kunskapscentrum för Jämlik vård (KJV) är en enhet inom
Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsavdelning
som bedriver forskning, utbildning och kompetensutveckling
kring bemötande, behandling och prevention i hälso- och
sjukvården. Vi stödjer och initierar verksamhetsutvecklande
insatser med fokus på jämlik vård.
KJV utgår från de perspektiv som Socialstyrelsen pekat ut
som relevanta i arbetet för en jämlik hälso- och sjukvård:
Bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social
ställning, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell läggning.
I det här dokumentet beskrivs en metod som kan användas för
dokumentanalyser och skrivhandledning ur ett jämlikhetsperspektiv inom hälso- och sjukvården. Normkritiskt tänkande är
ett viktigt inslag i metoden. Det innebär att dokument och
bilder granskas och relateras till de visioner och värderingar
som råder – eller bör råda – i verksamheten och organisationen.
6
Vad är och innebär normkritik?
Normer avser ”normala”, godtagna och förväntade beteenden i
exempelvis en social grupp – de kan jämföras med osynliga
lagar. Ofta är normerna outtalade och informella, vilket gör att
de inte märks förrän någon avviker från dem. En kvinna som
tar ordet på möten och vägrar låta sig avbrytas blir ofta sedd på
ett annat sätt än en man som gör samma sak. Orsaken är att det
finns olika normer i vårt samhälle för hur kvinnor och män
förväntas ta plats.
En del normer kan skapa maktskillnader mellan människor,
eftersom det beteende som faller utanför normen riskerar att
osynliggöras, bortförklaras eller diskrimineras. De som följer
normerna får alltså ökad makt eller är mer delaktiga.
Om det till exempel i en ledningsgrupp är norm att diskutera
viktiga frågor på middagarna efter de formella mötena, utesluts
de som inte kan eller vill delta i middagen från delaktighet och
möjlighet till makt.
Andra normer är viktiga för att alla människor ska trivas, som
normen att på en arbetsplats hälsa på varandra på morgonen.
Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att reflektera över
vilka normer som ligger bakom uttryck, beteenden och förhållningssätt, och om dessa normer får goda eller mindre goda
konsekvenser.
7
normala
Ett normkritiskt förhållningssätt innebär att:
•
•
•
•
•
Synliggöra normer.
Ifrågasätta normer.
Synliggöra privilegier.
Granska den egna positionen och egna föreställningar.
Hitta strategier för förändring.
Målet med den normkritiska metoden är inte en normlös
hälso- och sjukvårdsorganisation utan att se hur normer kan
vara osynliggörande och få orättvisa konsekvenser. Genom att
arbeta normkritiskt går det att förebygga ojämlik särbehandling i vården.
Önskar du fördjupad kunskap om normkritik, kontakta KJV på
jamlikvard.vgregion.se så ger vi dig tips på litteratur och webbsidor.
Vad är och innebär stereotyper?
Att låta stereotyper förekomma i hälso- och sjukvårdens
dokument kan bidra till att patienter ges ojämlik vård.
En stereotyp innebär en (ofta negativ) förenkling av något
som egentligen är komplext, som är grundad på en fördom.
En stereotyp kan till exempel ha etnisk, nationell eller religiös
anknytning. Många stereotyper kopplas också till kön.
En stereotyp föreställning om personer med utländsk bakgrund kan vara att de är mörkhyade, exotiska, religiösa och/eller
kriminella.
En stereotyp föreställning inom barn- och mödrahälsovården
kan vara att det främsta problemet efter förlossningen för
pappor i heterosexuella par är sexlivet.
En stereotyp bild i en informationsfolder från ett sjukhus
kan vara bilden av en överläkare som en medelålders, ljushyad,
allvarlig man.
Stereotyper skymmer verkligheten och upprätthåller fördomar. Därför är det viktigt att granska och ifrågasätta dem.
Önskar du fördjupad kunskap om stereotyper, kontakta KJV på
jamlikvard.vgregion.se så ger vi dig tips på litteratur och webbsidor.
8
9
s si
ugi
laut
edb
asp
m, m sequo cu uibeaque m volupt um sunt f s
u
c
e
r
n
, co
sequ
da q
us su diam, ve i beraturi
t vole um et pre am resten et dolorib
u
a
en
u
q
pt
xim v m dunte q
vit
Ad
te
a
u
i
l
t
s
m
o
n
e
d
a
s
u
r
s
sa
is
cu
faccu Que volor hög ålde olorrore, catet eos
doe
E
.
d
a
i
o
?
r
r
Varför skriva och läsa vårdens
liquis oplab imusape ictur? Qu t, sitatu
m
e
r
s
d
si
nt m
volo
entur se repti o s parciur
nam unden idu quae
e
u
n
m
dokument normkritiskt?
s
o
u
i
e
qui c um nimi, amus.
uiant t rullstolsb aspelle s il et,
q
s
i
s
u
d
quo
is au
erum
nnor
natur pre, sim q
isquia qui unt ad empo rror t män/kvi lo es mi,
e
i
c
t
c
e
e
n
Ett sätt att bidra till en jämlik vård är att kritiskt analysera
no
sit
au
rit,
mo
o.
nia n
tem i apis exce it emporia rnatiurem usdaeped itiis ut lab
a
t
olika typer av texter och bilder som berör vårdverksamheten.
i
s
s
a
e
r
pe
sant
, nim
sam
eniss
re ria
enim
Därmed skapas möjligheter till granskning och reflektion. Syftet
Xerfe nimin nus ndipsant impore ip quas dol ue volorem diore scip er s
o
a
e
q
m
xc
är att få syn på hur fördomar och förväntningar omedvetet kan
loreh omnimus s atesequi rerchic te i tem aut dantus m que nes e em
s
n
o
o
t
s
or
a
b
m
n
e
a
p
s
a
e
gestaltas och uttryckas i text och bild.
lupt
sequi vendunt prem aut aes earci vello rpor ores non etus
e
c
x
e
e
p
a
a in
und
utem
nim
vent mquaest am facill
sincid itiist, et m quunt om ptia que a ui in cus
e
ti
t
n
m
i
i
s
a
i
s
d
d
n
a
Verktyget som presenteras i denna skrift kommer att hjälpaa
as
sq
re
e
as cu ucipsubåde
imus
trumanvändas
skan
olupåptallalutyper
impo
assVerktyget
ndica
pisquav dokument,
d
a
s
s
.
o
dig att svara på frågor som: Gör vi skillnad mellan människoromn danto qu s essitat e eiuntem
u
e
s
d
ro
,
ta
ntia
veexternt:
imetinternt
pu
ecakommunicera
som
att
och
intsyftar till
ature
tati sådana
r
l
e
e
i
i
p
t
s
u
t
h
a
a
i
u
q
e
t
l
redan i text och bild? Finns det i verksamheters dokument Ure
t
n
l
i
p
is
nes e
nalite
s sim
accum
. Esci
ipiet
t volu
traditionella könsroller och fördomar om hur flickor/kvinnor reiu te et au rae. Natio c iatiatur, rum etur e optatio cestis ad
dor
iti
t p• Informationsmaterial
neca qi uverksamheten
inulla ssi rerrum rro
incipi rum re po someqförekommer
e
i
u
och pojkar/män i olika åldrar och med olika bakgrund ska vara, rov . Ferum e
m
a
s
o
lum mpersonal
or s och som
dolo
ae
os eo
conpatienter,
vervänder
sig till
id moanhöriga,
vilka jobb de ska ha och vilka förväntningar som ställs på dem? qu vel inis p m et ut e m labora
u n s ma que .
l
a
o
i
n
m
e
i
a
te
u
t
nt
ua eller andra
in parter. m
Skapar de en bild av vad kön står för, vilka roller som är knutna au autem q il maior s ia pore iu ne peleca restium q erunt ide ionseh Policydokument,
in
de dokumentation.
cer
ici
is t
rapporter
eller annan
eum tius eni•
till dem och vilka möjligheter som finns för respektive individ
odis m e laniet ip em autem tatis ex ex qui quist
c
m
i
e
x
a
i
a
t
t
t
d
i
e
O
m• Bilder
nsom illustrerar
d
io texter – de. är talande och
s bidrar
eller grupp? Gäller detta även för andra indelningar än kön?
reped
ma su entus est tia nestio d quid eo
a
s
av
dokumentet.
e
eium nd elique till helhetskänslan
i
u
p
d
q
e
e
ime
qua
spis
quam et faccus s olorep er diciat em
Vad får det för konsekvenser om vi inte kritiskt granskar texter och
v
o
s
t
yrkan e qbestår
lendi huskVerktyget
ui sunav två delar: Den första delen är anpassad
bilder vi vill nå ut med, internt och externt? Hur påverkar det unga
k
u
u
q
j
s
es
att granska befintliga dokument och deras innebörd.
ctem
människors val av exempelvis utbildning? Hur påverkar det jämi offitill
Quiss
Den andra delen är en skrivhjälp att använda när nya texter,
desed
e
likheten i hälsa och vård?
Verktyget syftar till att bryta invanda, normativa tankesätt
och att se förbi de traditionella rollerna och förväntningarna
på hur medborgare, personal och patienter bör vara, beskrivas
eller uppföra sig.
10
dokument, direktiv, PM, riktlinjer, patientinformation med
mera skrivs eller för att granska utkast innan de börjar
användas definitivt.
11
s
ti
a
cit
fugita a sint qui mnisc ips
m
u
ndam
i
t
o
e
s
c
e
ui
ad
em la exq
t
t
e
u
m
t
s
a
um
dolu
tatibu r arum ips est lant.
core us dolorec ipi i
o
u
s
i
b
q
a
a
s
unt
ssim
di sa
iunti
i
ro be
onect
asper t volupta it modis a te venisit
c
e
r
m
a
e
u
t
i
g
d
r
a
d
a
o
a
e
i
t
b
s
p
u
gi e
, med equo cus beaque la voluptas m sunt fu
m
u
c
veru
cons
uris
a qui
eque
s sum
voles m et pre, m restend doloribu vendiam, qui berat
ta
im
eu
nte
itet
e sit oris dolup lder ant v , cus max s sum du
l
o
e
r
å
e
o
Que v erae hög ui dolorro ur? Ecatet
uis do
q
p
Q
i
t
l
a
a
?
s
t
r
i
simu ti odictu iur sit, s
lorem
t mop
rc
am vo nden idun uae
e
a
r
n
p
e
e
s
s
su
on
tium
seq
sbu
nimi, amus.
quian ut rullstol
pelle r il et,
s
s
i
a
u
d
r sum siDokumentanalys
q
o
m
reru
dis a
ia qu
vinno
e, m
tiisqu t, qui unt a itempo rro ut män/k olo es mi,
c
ecepr
e
n
a
m
as
inia s exceri
bo.
porigöras.
tiurem
aeped ritiis ut la
mska
aSyftet
pi analysen
tatem först
d
Klargör
varför
kanuexempelvis
e
i
a
s
n
s
r
t
s
i
a
e
s
a
i
e
nt
r
im
lenim
s, ngranska
t enis ore formuleringar
ipsam as dooch
rem p i re scipsa nexkluderande
nuatt
o
erfere imvara
gestaltningar
a
l
s
n
o
i
p
v
p
i
u
o
d
odi
en
xcer
i sim
t que tus mtill
em q göra
us an informationsbroschyr,
tidigare
oreh men
im
nes e rem
m auförbättringar
esequ orerchic t försiatt
n
n
e
t
e
a
t
a
u
d
o
q
s
n
t es
rem
i sa
t ab
n po
ui no dumaterial.
uptat ceett
seqkommande
n n la prem au daes earc nvello rpo pores no m etus
e
x
v
e
e
t
i
t
l
n
i
te
im
ven mquaes
m fac m sincidu tiist, et ma uunt omn tia que au in cus
e
ntiaigenom
i
i
a
i
p
q
ui
d
d
n
u
q
assi t pGå
a
s
s
därefter
avsnitten
med
frågor
till
texten
på
c
e
u
m or quassim tat estrum em olupta lupisquas s ducipsus sandicae
omni sidorna
t
i edetta
över
utifrån
su
do frågorna
Dokumentanalys
o
ssi dokument.
ae.
eiunReflektera
danto p17-20
imet, que venti et eaturer
ecata ihil med
tatissyftettamed
rKomplettera
i intanalysen.
t
s
Urepu det
a
u
l
specifika
fler
och
t
n
l
s
i
p
e
e
i
m
lit
olu
sim
ccu
Esci
piet
Den här delen av verktyget är anpassat till att
r, npåesdettaetsätt
tiona När
ur agranskat/
aut v ome.du
reius andra
tfrågor
tatio. cestis adi
Nabehöver.
iatudu
e
t
p
m
a
o
doi
e
u
a
t
e
r
r
c
r
i
a
i
a
m
p
l
t
o
c
l
p
u
i
t
göra
fördjupade analyser av underliggande normer
i
r
e
p
v
u
e
c
r
n
ro analyserat
re
analysmallar
qui in s eossi re dolorro
umutforma
erum dokumentet,
am in kan
eque lumsom
rdu
s
F
s
o
.
n
r
r
e
o
o
e
a
o
c
i befintliga texter och bilder.
v
o
p
qu passar
ra systematiserar
is specifika
t e Dessa
lum n as ma que t.
abomallar
a id m t emooch
et usyfte.
l
i
el inditt
v
n
m
m
i
e
a
m
t
n
u
si överskådligt
qu
au beskriver
iden
mq
leca emallar
re iu e pDet
iorett
autem analysen
ia po picisätt.
r stiu xcererunt tis tionse
n e mfinns
il mapå
n
e
h
i
i
d
n
m
eum
e
i
s
s
e
i
i
e
s
t
t
u
x
d
u
e
föraebåde
kvantitativ
och
kvalitativ
analys,
samt
för
statistik
i
e
u
i
q
o
ti ct ed maxim sunde lan stio tem a io. Otatis eos et qui
dioch
e21-29 i dettastdokument. Fyll
a på sidorna
finns
rep Mallar
m
mbilder.
entus quatia ne eped quid
ique
s
eiiumallen
l
i
e
d
d
e
m dina reflektioner
en med hjälp iav
qua
spis från analysfrågelistan.
quam et faccus s olorep er diciat em
v
o
s
lendi huskyrkan e qui sunt
Sammanfatta
till
sist
din
analys.
När
du ställt de normkritiska
k
u
es sju offictem q
frågorna
till
texten
och
fört
in
dina
fynd i de olika analysi
Quiss
mallarna, formulera de viktigaste fynden och slutsatserna av
analysen i skrift. Var noga med att redogöra för din analys av
dokumentets och begreppens sammanhang. En slutrapport bör
även innehålla förslag på hur det vidare arbetet med verksamheten utifrån fynden i analysen kan se ut.
12
13
Du kan strukturera din rapport
utifrån följande frågor:
• Verkar dokumentet för att erbjuda alla individer vård och
annan service på lika villkor?
• Om det finns beslut, mål eller policys inom verksamheten
•
•
för hur texter, bilder och statistik ska användas
– uppfyller dokumentet dessa?
Gynnar dokumentet ökad jämlikhet?
Uttrycker dokumentet ett normkritiskt perspektiv?
Om ja:
• Beskriv!
• Identifiera strategier för att säkerställa
•
•
•
att detta fortskrider.
Vilka åtgärder rekommenderar du/ni?
Vem ska detta kommuniceras till? Hur?
Vem är ansvarig?
Om nej:
•
•
•
•
•
Beskriv!
Vad behöver förändras?
Vilka åtgärder rekommenderar du/ni?
Vem ska detta kommuniceras till? Hur?
Vem är ansvarig?
Analysera olika aspekter av dokumentet
För att göra en så fullständig analys som möjligt kan dokumentet granskas ur flera olika perspektiv. Vi beskriver dem
kort här och ger exempel på vad de kan innebära. Mallar som
hjälper dig att utföra de här analyserna finner du på sidorna
27-29.
1. I en kvantitativ textanalys räknas förekomsten av ett antal
relevanta ord. Ordens sammanhang beskrivs och fyndet kommenteras. Den kvantitativa analysen kan vägleda vilka frågor
som är relevanta att vidare ställa till texten.
EXEMPEL: Ordet ”pappa” förekommer 2 gånger i en informationsbroschyr från en BVC, då i sammanhanget ”mamma och
pappa”. Ordet ”mamma” nämns 17 gånger medan ”förälder”
inte nämns alls.
2. En kvalitativ analys skiljer sig från den kvantitativa genom
att mer fokusera på texten som helhet. Då undersöks i vilka
sammanhang relevanta begrepp och företeelser förekommer,
och om dessa beskriver förväntningar och föreställningar snarare än verkligheten. Även frånvaron av begrepp och företeelser
som kön, ålder, socioekonomi eller bostadsområde ingår i den
kvalitativa analysen.
EXEMPEL: Att som i förra exemplet nästan genomgående
beskriva en förälder som synonymt med en ”mamma” förmedlar
normen att modern är den viktigaste föräldern; pappan är en
14
15
perifer figur som inte förväntas ha en egen, aktiv föräldraroll.
Detta får sannolikt konsekvenser för föräldrarnas benägenhet
att ta kontakt med BVC, maktfördelningen mellan föräldrarna
i deras föräldraskap, relationen till barnet och annat. Dessutom utesluts möjligheten att två föräldrar kan ha samma kön.
Analysfrågor
Analysfrågor är konkreta frågor att ställa till det dokument du
analyserar. En del av de reflektioner och svar som du får, kan
du i nästa steg föra in i analysmallar.
3. Även statistik är relevant att analysera. Finns (köns)uppdelad
statistik i texten, och i så fall vilken? Vad finns inte?
Vilken typ av dokument analyseras?
EXEMPEL: En verksamhetsanalys visar tabeller och diagram
• Är det ett policydokument? Hur beskrivs jämlikhet
över förskrivning av blodtrycksmedicin i en stadsdel. Siffrorna
visar att förskrivningen minskat de senaste fem åren, vilket ses
som att patienter med högt blodtryck behandlats framgångsrikt. Men eftersom siffrorna inte redovisas per kön vet vi inte om
män och kvinnor gynnats olika mycket – kanske är det enbart
bland män som förskrivningen minskat, medan den bland kvinnor är konstant.
4. Slutligen är bilder en viktig del av analysen, om sådana finns
i dokumentet.
•
Föreställningar och förväntningar
• Hur gestaltas individer i texten? Kategoriseras de?
•
EXEMPEL: I ett personalstrategiskt dokument som skickas ut
till alla anställda vid ett stort sjukhusområde illustreras texterna
om högspecialiserad vård med bilder på vita, medelålders
läkare av manligt kön. Sjuksköterskorna på bilderna är alla
leende kvinnor, med ljus hy. Några av personerna på bilderna
som illustrerar lokalvård och tvätteriverksamhet är mörkhyade.
– nämns det direkt, eller indirekt? I vilka sammanhang?
Hur ser kopplingen till verksamhetsmål ut?
Är det en informationsbroschyr? Vad är syftet med att den
finns? Vem står bakom, finns den enbart i en verksamhet,
eller i flera? Vad ska informationen leda till?
•
•
•
Beskrivs exempelvis flickor/kvinnor och män/pojkar som
mer lika eller mer olika varandra?
Hur beskrivs kön och/eller genus i texten? Vad finns det för
föreställningar om detta? Vem representerar dessa föreställningar?
Vad finns det för förväntningar på flickor/pojkar/kvinnor/
män i texten? Vem representerar dessa förväntningar?
Hur beskrivs villkoren för flickor/kvinnor respektive
pojkar/män?
Går det att se ett (eller flera) mönster?
Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv.
Naturligtvis kan föreställningar och förväntningar även omfatta
andra kategorier än kön.
16
17
?
symtom, resurser och annat kan skilja sig åt mellan könen.
Redovisas vårdstatistik på kön och ålder framträder en annan
bild, som kan ge helt andra indikationer på vad som behöver
fokuseras i verksamheten.
Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv.
Naturligtvis kan begreppen blind och medveten även omfatta andra
kategorier än kön.
Tillgänglighet och deltagande
• Vem och vilka inkluderas i, respektive exkluderas från,
Köns- och genusmedvetenhet
•
• Nämns kön alls? Är det en könsneutral text med informa-
•
•
•
tion som använder ord som individer, patienter, klienter
utan att hänvisa till om det är kvinnor eller män som omfattas? Finns det andra ordval eller faktorer som indikerar
att dokumentet endast vänder sig till ett kön? Förekommer
intervjupersoner som uttalar sig utan att använda han/hon eller
killar/tjejer?
Är dokumentet istället könsanpassat? Finns det exempel på
ordval och beskrivningar som är kopplade till förutsättningar,
resurser, villkor eller annat utifrån kön? Vad får det för konsekvenser? Observera att könsanpassning både kan innebära
ett steg mot ökad jämlikhet och från densamma, beroende på
sammanhang. Hur är det i den aktuella texten?
Könsblindhet innebär att ordval inte tar hänsyn till den könsrepresentation som finns. Det kan handla om att beskriva exempelvis hjärtsjuka patienter utan att ta hänsyn till att villkor,
18
•
texten? Vem tilltalas i texten, vem tar och får plats?
Vilken koppling finns till normer, värderingar och föreställningar som kan göra att vi kategoriserar individer?
Hur beskrivs förutsättningar för olika kategorier av individer i texten – vilka beskrivs ha möjligheter och vilka har
hinder? I vilka sammanhang?
Vilken koppling finns till patientgrupper som redan
missgynnas? Uppmärksammas den ojämlikhet som vi redan känner till inom olika områden? På så vis kan vi lyfta
de särskilda behoven hos dessa utsatta grupper.
Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv.
Vilka normer uttrycks?
• Vilken eller vilka normer genomsyrar text och bild?
Finns det exempel på normmedvetenhet och normkritik?
Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv.
19
Delaktighet och makt
• Hur gestaltas och gestaltar sig makt eller delaktighet i
•
texten? Vem har möjlighet att påverka, vem har mindre
och vem har ingen möjlighet alls? I vilket sammanhang?
Hur är möjligheten till att kunna påverka kopplad till
vissa individer eller grupper?
Ge exempel. Ange möjliga konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv.
Granska helheten
• Val av titel på dokumentet.
• Val av rubriker i dokumentet.
• Hur stor textmassa som behandlar olika begrepp.
Granska även bilderna
• Förekommer det bilder i dokumentet? I vilka samman•
•
•
•
hang finns bilderna?
Vad föreställer bilderna? Är bilderna relevanta i det
sammanhang som de kopplas till?
Hur ser representationen ut avseende kvinnor och män,
gamla och unga et cetera? Hur förhåller sig detta till
dokumentets målgrupp?
Förstärker bilderna stereotypa föreställningar, eller
utmanar och bryter bilderna mot föreställningarna?
Vem är delaktig i bilderna? Vem får inte synas? Vem är
aktiv och på vilket sätt – vem är passiv och på vilket sätt?
20
Analysmallar
Genom att gå igenom och besvara analysfrågorna genomför du
en granskning och analys av texten.
Ett alternativt sätt är att göra analysen mer överskådlig och
systematisk genom mallar. Du kan använda dig av både frågelista och mall, eller var och en för sig. Exempel på hur mallar
kan utformas ges på de följande sidorna.
21
Kvantitativ analysmall: Här följer en mall som hjälper dig att
kvantitativt analysera ett dokument. Se mallen som ett exempel
att skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys.
Ord
Antal
I vilka sammanhang
förekommer ordet?
Kommentar
Flicka/-n, flickor/-na
Pojke/-n, pojkar/-na
Kvinna/-n, kvinnor/-na
Man/-nen, män/-nen
Jämställdhet/-s
Jämlikhet/-s
Patient
Invånare
Fyll själv i relevanta ord här.
22
23
Kvalitativ analysmall: Här följer en mall som hjälper dig att kvalitativt analysera ett dokument. Se den som exempel att skapa en egen modell
utifrån, beroende på syftet med din analys.
Exempel
Sammanhang
Möjliga
konsekvenser
Motivera
NORMER
Vilken eller vilka normer
genomsyrar texten?
Är texten normmedveten?
Är texten normkritisk?
MAKT /DELAKTIGHET
Vem har makt, vem är
delaktig?
Vem har mindre makt och
inte får utrymme?
Vem har ingen makt alls,
eller inte kan påverka alls?
Hur är makten kopplad till
sociala kategorier i texten?
Fyll själv i relevanta begrepp och frågor
här. Använd dig av
analysfrågelistan.
24
25
Kommentarer
Analysmall för statistik: Här följer en mall som hjälper dig att
analysera statistiken i ett dokument. Se den som ett exempel att
skapa en egen modell utifrån, beroende på syftet med din analys.
Statistikområde
Vem/vilka berörs?
Sammanhang
Möjliga
konsekvenser
T.ex. läkemedelsförskrivning inom VGR
JA
Könsuppdelad?
NEJ
JA
Åldersuppdelad?
NEJ
Fyll själv i relevanta variabler
för din analys.
26
27
Analysmall för bilder: Här följer en mall som hjälper dig att analysera bilder i ett dokument. Se den som ett exempel att skapa en egen
modell utifrån, beroende på syftet med din analys.
Antal
Stereotypa?
Beskriv!
Möjliga
konsekvenser
Ej stereotypa?
Beskriv!
Flickor
Pojkar
Kvinnor
Män
Vita svenskar
Ungdomar
Lantliga bostadsmiljöer
Urbana bostadsmiljöer
Fyll själv i relevanta
fenomen för din analys.
28
29
Möjliga
konsekvenser
30
31