1. No category

Röjning
– en handledning från BillerudKorsnäs
26 aug 2013
1
Riktlinjer för ansvarsfullt skogsbruk
1. Vi följer lagstiftning och miljöcertifieringskrav. Att miljöanpassa skogsbruket är vårt övergripande
miljömål. Vi tar hänsyn till verksamhetens miljöaspekter i vårt förbättringsarbete. Vi strävar
efter att med hjälp av miljöledningssystemet ISO 14 001 säkerställa att effekterna på miljön är i
överensstämmelse med lagstiftning, aktuell miljöcertifiering och miljöpolicy.
2. Skogen är en förnyelsebar resurs som vi brukar i strävan mot ett uthålligt skogsbruk. Vi anpassar
skötselmetoderna till växtplatsens förutsättningar i balans mellan avverkning och tillväxt.
3. Vi anlägger en helhetssyn på skogslandskapet och bevarar den biologiska mångfalden. I
skogslandskapet främjar vi miljö som är värdefull för flora och fauna samt vårdar vattenmiljöer.
4. Vi bygger in viktiga naturskogselement i skogen. I skogsskötseln försöker vi efterlikna de
störningar som skogsmarken naturligt utsatts för och som flora och fauna anpassat sig till. Vi utför
bränning samt lämnar vid avverkning utvalda gamla träd och död ved.
5. Vi planerar omsorgsfullt. Vi utnyttjar god kunskap om skogsbestånden. Vi väljer kompetenta
entreprenadföretag och de avverknings- och transportsystem som är tekniskt möjliga, ekono-miskt
rimliga och miljömässigt motiverade, bl.a. för att undvika föroreningar av mark och vatten.
6. Skogen är en viktig del av vårt kulturarv. Vi värnar om kulturpräglade marker, kulturminnen och
fornlämningar. En del av dessa områden sköts aktivt.
7. Skogen är tillgänglig för alla och vår skogsskötsel bidrar till mångbruk. Vi informerar intresserade
om skogsbruket och medverkar till att skogen kan nyttjas på många olika sätt.
8. Vi utvecklar vårt skogsbruk. Stöd till forskning, utbildning, samarbete med kunder och
leverantörer samt eget utvecklingsarbete ger ny kunskap för att ständigt förbättra vår verksamhet.
9. Virke från acceptabla källor. Virke tas endast från skogar som utgör acceptabla, ej kontroversiella
källor. Skogsbruk i nyckelbiotoper ska gynna biologisk mångfald enligt plan godkänd av
Skogsstyrelsen.
BillerudKorsnäs
Uno Brinnen
2
Du skapar framtidens skog
Entreprenören/arbetsledare:
Har har det övergripande ansvaret för att gällande lagar och regler efterlevs samt att riktlinjerna i
denna handledning följs.
Röjningen är en viktig skogsvårdsåtgärd som gör
att ungskogarna blir stabila, växtliga och med de
kvalitetsegenskaper som vi vill ha. Om vi inte röjer
får vi klenare träd och riskerar att få skador på
ungskogen.
Ansvarar för att röjningen utförs på ett arbetsmiljösäkert sätt.
Många ungskogar måste röjas för att:
n
n
n
n
n
Minska konkurrensen mellan träden. De träd
som lämnas kvar får då högre tillväxt, de blir
grövre och får ett högre ekonomiskt värde.
Ta bort trädslag som inte passar för marken.
Minska höjdspridningen i beståndet.
Öka skogens virkeskvalitet genom att ta bort
krokiga, skadade och kvistiga träd.
Gynna den biologiska mångfalden genom att
röja fram och gynna träd och buskar som är
värdefulla för miljön.
Ska ha SYNS:s kompetensbevis från utbildningarna ”Röjning” samt ”Natur- och kulturmiljövård”.
Röjaren:
Ansvarar för att kontinuerligt följa upp resultatet
via egenkontrollen.
Ska vara väl utbildade i och väl förtrogna med
denna handledning.
BillerudKorsnäs:
Ska tillhandahålla tydliga traktdokument så att
röjaren får bästa möjliga information om trakten
och om hur röjningen ska utföras.
En väl utförd röjning ger en värdefull skog med
rik biologisk mångfald. Det är därför viktigt att du
läser igenom denna handledning så att du röjer
på rätt sätt.
OBS! Undantag från instruktionen kan förekomma vilket då anges på traktdirektivet.
Innehållsförteckning:
Ansvar och kompetens
Planering4
Traktkarta5
Traktdirektiv6
Generellt om röjning
7
Röjning i barrskog
8
Röjning i lövdominerad skog
10
Röjning i lövskärm
11
Kvalitetsröjning tall
12
Punktröjning12
Forn- och kulturlämningar
13
Naturhänsyn14
Uppföljning16
Underväxtröjning och hyggesrensning 18
Entreprenörsföretag som röjer åt BillerudKorsnäs
ska vara PEFC-certifierade.
3
Planering
Snitselinstruktion
Det som beskrivs med svart text i handledningen
klarar skogsvårdslagens rådgivningsnivå och
marker som är PEFC/FSC certifierade.
GPS ska användas för avgränsning av bestånd
samt natur- och kulturhänsyn. För att undvika
misstag ska följande alltid snitslas:
På Bergvik Skogs marker gäller även den text
som är markerad med blått.
Om planeraren/köparen gör undantag från
handledningen (svart och blå text), ska det skrivas in på Traktdirektivet.
n
Alla fornlämningar och fornlämningsområden.
n
Otydliga fastighetsgränser.
n
Områden med höga naturvärden.
För att inte förväxlingar ska ske i skogen ska följande färger användas:
Planeringen ger de övergripande riktlinjerna för
röjningsarbetet, men detaljbesluten fattas av den
enskilde röjaren. Alla röjare måste därför vara väl
utbildade och förtrogna med det som står i den
här handledningen.
Driftsansvariga/arbetsledare ska ha kompetensbevis från SYN-kurserna ”Natur- och kulturmiljövård” samt ”Röjning”.
Undantag från instruktionen kan förekomma på
t.ex. privat mark. Det anges då på traktdirektivet.
Yttergräns
skogsvård
Orange/gul BILLERUDKORSNÄS
Naturhänsyn
Blå/vit/röd NATURVÅRD
Fornminne
Blå/gul FORNLÄMNING
Kulturhänsyn
Blå/Gul/Röd KULTUMILJÖ
Regler för användning av snitselband:
n Snitslar ska alltid hängas i angränsande bestånd, inom hänsynsområdet eller liknande.
Röjningen ska alltid vara planerad i förväg och på
barmark.
n
Innan röjningen
Gå över hela objektet innan arbetet påbörjas.
Dela upp stora områden i delområden. Titta särskilt på områden där röjningen ska utföras på
avvikande sätt, t.ex. bäckraviner, källor, källdråg,
lövdominerande områden, skärmställning etc.
n
n
Snitslar ska inte hänga inom de bestånd som
ska åtgärdas. Undantag är rågångar, där banden hängs i grenar eller småträd inom beståndet så nära rågången som möjligt.
Sträva efter att alltid hänga snitslar i grenar
eller småträd.
Träd som har snitsel runt stammen ska inte
röjas bort. Vänd alltid knuten in mot röjningen.
För varje trakt finns följande traktdokument:
n
Översiktskarta - orienteringskarta
n
Traktkarta - detaljkarta över trakten
Miljökrav
Traktdirektiv - direktiv för åtgärden samt redovisning av planerad hänsyn
Bensin
Miljökrav enligt: SS 1555461
Småmaskiner: alkylatbensin
n
Petroliumprodukter:
Petroleumprodukter och kemikalier ska hanteras
så att risken för skador på människor, djur, vatten
och mark är minimal.
4
Traktkarta
Traktkartan är i normala fall i skala 1:5000. Den
visar objektets yttergränser, likaså hänsynsytor,
kantzoner, kultur/fornlämningar och andra områden som inte ska röjas på normalt sätt. Dessa
hänsyn är numrerade och återfinns på traktdirektivet under miljötyper.
Detaljhänsyn ska tas även på områden som inte
har avgränsats.
Objektets larmkoordinater finns på kartan och i
traktdirektivet.
710968
Bennarby Ungskogsröj.
1
6292
4
2
(c) Lantmäteriet
3
0
1:5 000
Larmkoordinater
240 Meter
X: 6676476 Y: 1609143
Ritdatum: 2013-05-29
5
Traktdirektiv
I traktdirektivet finns bl.a. följande uppgifter:
n
n
n
Traktdel – om trakten är uppdelad i flera delområden
n
Areal i hektar
n
SIND (ståndortsindex – ett mått på markens
bördighet )
GYL – markförhållande (grundförhållande, ytstruktur, lutning).
n
n
Åtgärd – röjningsåtgärd som ska utföras.
n
Ungskog = Ungskogsröjning
n
Lövenkel = Lövröjning samt enkelställning
n
Sen röj = Sen röjning
n
Punktröj = Punktröjning
Skärm = Skärmröjning
n
Glesning = Skärmglesning
Traktnr:
710968
Traktnamn:
Direktiv St/ha – stammar per hektar som ska
lämnas.
Önskad trädslagsbl – vilken trädslagsblandning som är bäst lämpad och önskvärd för
beståndet (anges i procent).
Sista röjn – om det är en slutröjning eller om
beståndet förväntas röjas en gång till.
Grov barröj - om det är grov tall- eller granröjning som måste ske under ”säker period” för
att undvika insektsangrepp.
Anteckningar
Traktkategorier: Svårighetsgrad röjning: lätt,
medel, svår
Planerad hänsyn som hör till trakten samt en
förklaring vad det är och vad som gäller
Bennarby Ungskogsröj.
Leverantör:
BERGVIK SKOG ÖST AB
Traktdirektiv Röjning
Trakt nr
Traktnamn
710968
Ursprung
Bennarby Ungskogsröj.
Planerare/köpare
Skapad Datum
-
Uppdaterad Datum
2013-02-12
Stefan Larsson, 070-303 69 25
Kontraktnr
Kontrakttyp
Bergvik
Utgångsdatum
2013-05-29
Certifiering
Larmkoordinater
X: 6676476 Y: 1609143
FSC PEFC
Uppdragsgivare
BERGVIK SKOG ÖST
AB
Adress
Postadress
Mobil
TROTZGATAN 25
791 71 FALUN
Tele hem
Traktbeskrivning
Beskrivningsenhet
AREAL SIND
Karta och Koord
GYL
Åtgärd
12I5B6292
13,2
231
Ungskog
Total
13,2
T22
Önskad
Direktiv St/ha trädslagsbl Sista röjn
T G L
2100 50 40 10
Ja
Grov barröj > 7cm
"säkra perioder"
Anteckningar: 12I5B6292 : Småtallen sparas eller toppas till älgmat. Finns några aspar i kronskiktet som kan gynnas, Finns fin
björk att fylla ut med i luckorna.
Traktkategorier
VILLKOR
VÄRDE
ANTECKNINGAR
Detaljinformation av planerad hänsyn i kartan
Löp nr
Miljötyp
Areal ha Sparade träd
Åtgärd
1
Fornlämning
1,16
0
2
Kolbotten / tjärdal
0,00
0
3
Odlingsröse / stenmur
0,00
0
4
Äldre väg / stig
0,00
0
Undvik att risa ner
lämningar inom
området.
Röj enligt handledning
Röj rent intill röset, Ta
bort röjavfall
Risa ej ner
6
Anteckningar
Bebyggelse, torplämning.
Gammal körväg
Generellt om röjning
Tillfälligt försumpade
områden
Områden i ungskog som tillfälligt försumpats
efter avverkning är produktionsskog och ska i
normalfallet röjas som sådan.
Småträd som inte är huvudstammar
Gran och contortatall: Alla plantor som är över
3 dm ska röjas bort. Kapa alla granplantor
under lägsta gröna gren.
Hela den angivna trakten ska röjas med undantag av områden som lämnas av natur- eller kulturvårdsskäl.
Trädslag
Det trädslag som bäst utnyttjar markens produktionsförmåga ska gynnas vid röjning.
Tall är frosttålig och anspråkslös på vatten och
näring. Lämpliga tallmarker är torra, grunda och
grovkorniga marker samt näringsfattiga torvmarker.
Tall: Tallplantor som är över 3 dm ska röjas
bort så att huvudstammarna enkelställs.
Gran trivs bäst på bördiga marker med god vattenförsörjning.
Övriga mindre tallar som inte konkurrerar med
huvudstammarna till förstagallring lämnas
eller toppas ned till viltfoder.
På medelgoda marker eftersträvas barrblandbestånd.
Björk: Alla plantor som är över 3 dm ska nor-
Lövträd ska koncentreras till fuktiga partier,
vägkanter, kantzoner och områden som saknar
tillräcklig barrföryngring. Frösått löv ska gynnas
framför löv av stubbskott.
malt röjas bort.
Älgbetad björk som står intill och kan hämma
en huvudstam ska röjas bort, övriga nerbetade björkar kan sparas.
Samtliga trädslag och buskarter i beståndet ska
finnas kvar efter röjning.
Värdefulla trädslag: Småträd av övriga lövträd ska normalt sparas, se sid 15.
Minst 5 procent löv, 10 procent söder om
Dalälven
Efter slutröjning ska det finnas minst 5 procent
lövträd i alla bestånd som har naturliga förutsättningar för detta. Söder om Dalälven ska det finnas minst 10 procent löv.
Förväxande produktionsträd
Röj bort ”vargar” av tall, gran och björk om det
räddar utvecklingsbara träd med bättre kvalitet.
Låga stubbar
Stubbarna ska vara låga där förutsättningarna
finns. Detta gäller i synnerhet granstubbar, då
gröna grenar annars kan bilda ett nytt träd.
Björk betraktas som ett produktionsträd. Om förutsättningarna finns, lämna hellre koncentrerade
grupper av björk än spridda enskilda träd. Lämna
om möjligt lägre björk i luckor.
På traktdirektivet anges önskad trädslagsblandning.
Ta bort nerröjda stammar som kan
skada kvarlämnade träd
Se till att de bortröjda träden inte trycker ner
eller slår sönder de plantor och träd som ska
växa vidare.
I vissa landskap kommer det att eftersträvas
en högre lövinblandning. Det kommer då att
anges i traktdirektivet.
Ta bort nerröjda stammar från diken och
bäckar. Ta även bort stammar som ligger
i vägslänten.
7
Röjning i barrskog
Lövröjning – enkelställning
I normala fall röjs barrskogen en gång vid 2–3
meters höjd (se Ungskogsröjning – slutröjning).
Då hinner stubbskott av björk inte växa i kapp
barrträden och man slipper en extra röjning.
Röj hårt bland björkplantorna och lämna bara
kvar små björkplantor.
Om barrplantorna påtagligt hämmas av lövträd
måste skogen röjas tidigare.
I bättre klimatlägen och på bördiga marker krävs
ofta två röjningar: en lövröjning-enkelställning
och därefter en slutröjning.
n n Värdefulla trädslag hanteras enligt instruktion på
sidan 15.
Enkelställ samtidigt barrträden, minsta avstånd
är 1 meter. I rena tallbestånd med risk för älgskador bör fler stammar sparas än vad som sägs i
kolumn 1 i tabellen nedan.
I tallbestånd är lövträden hämmande om de är
lika höga som tallplantorna.
Rena granbestånd kan röjas hårdare, antalet träd
efter röjningen kan ligga nära tabellens värde.
Gran tål konkurrensen från lövträd lite bättre,
och lövträden är hämmande först när de är 0,5
till 1 meter högre än granplantorna.
Röj bort hyggesrens, d.v.s. förväxande tallar,
granar och björkar, om det kan rädda mer utvecklingsbara stammar.
I traktdirektivet ska lämpligt antal stammar per
hektar (enskild yta) efter röjning finnas angivet.
Det ska normalt vara fler stammar än vad som
anges i tabellen nedan, som ju avser beståndet
vid 5 meters höjd.
Röjningstabell vid fem meters höjd
Tabellen anger det maximala antal stammar per hektar och per provyta (5,64 i diameter), inklusive
lövträd, som ska utgöra produktionsbestånd fram till första gallring. Utöver dessa får det endast
finnas kvar stammar som bedöms självdö samt ”värdefulla trädslag och buskar”.
1
2
Contortaindex
Högsta tillåtna – och önskvärt –
stamantal efter röjning
Röjbehov finns
när stamantalet
är över:
T22
2 200
T20
2 000
T18
2 000
T16
1 800
T14
1 800
T12
1 800
Tall/Granindex
per ha
per yta
28+
2 200
22
2 500
26
2 100
21
2 400
24
2 000
20
2 300
22
1 900
19
2 200
20
1 800
18
2 100
18
1 700
17
2 000
16
1 600
16
1 900
14
1 500
15
1 800
12
1 400
14
1 700
Max antal stammar efter röjning
I contortaungskogar ska löv lämnas på vanligt
sätt. Inhemsk tall och gran ska gynnas i den
omfattning att de kan utgöra hänsynsträd vid
föryngringsavverkningen.
Minst 20 st inhemska träd bör lämnas vid röjning (om förutsättning finns).
Målet är att kvarvarande stammar ska vara oskadade och
så jämnt fördelade i beståndet som möjligt.
glesare partier i beståndet inte ska kompenseras med högre
stamantal i tätare partier.
Jämna bestånd ska efter röjning i princip ligga på angivet
stamantal enligt tabellen.
I tallbestånd som slutröjs tidigt bör den skogsvårdsansvarige
avgöra vilket stamantal som ska anges på traktdirektivet för
att nå ett lämpligt stamantal vid 5 meters höjd.
På enskild provyta i uppföljningen kan medelvärdet variera
+/- 300 st/ha, men medelnärdet bör i ett jämnt bestånd
hamna strax under måltalet.
Variationer i bonitet inom beståndet bör tas med vid bedömningen av stamantal i traktdirektivet.
Ojämna bestånd kommer i genomsnitt att ha ett lägre stamantal efter röjning än vad som anges i tabellen, eftersom
8
Ungskogsröjning – slutröjning
Sen röjning
Slutröjningen görs normalt när träden är 3–4
meter höga i bestånd där stamantalet är högre
än vad röjningstabellen anger.
Bestånd som är mellan 5 och 13 meter höga
och som inte har röjts eller röjts för lite ska röjas
snarast (se kolumn 2 i röjningstabellen på sidan
8. Om stamantalet överstiger tabellens riktlinje
med mer är 300 stammar per hektar bör beståndet röjas).
Ojämna bestånd kan behöva röjas även vid
lägre genomsnittligt stamantal.
Röj ner till traktdirektivets stamantal. Det normala
avståndet mellan de kvarstående stammarna är
ca 2,1-2,5 meter beroende på bonitet, se lathunden nedan. I direkt anslutning till luckor kan träden stå något tätare, det måste dock alltid vara
minst 1 meter mellan dem.
n n n n n n n n n Dessa bestånd kan oftast inte röjas på ett normalt
sätt, utan måste röjas underifrån (se instruktion
på traktdirektivet).
Lämna i första hand växtliga oskadade barrträd med klena kvistar.
Skapa inga luckor, förstärk inga luckor.
Försök få ett ”böljande” krontak som följer
terrängen och skogens medelhöjd.
Lämna björkar, i första hand sådana som är
klenare och lägre än barrträden. Röj bort förväxande björk.
Hantera värdefulla trädslag enligt instruktion
på sidan 15.
Lathund
Hantera småstammar enligt instruktion på
sidan 7.
Stamantal
per ha
motsvarande
förband, m
Håll stubbarna låga, se sidan 7.
1.000
3,2
I luckiga bestånd ska glesare partier i beståndet inte kompenseras av högre stamantal i
tätare partier.
1.300
2,8
1.500
2,6
1.700
2,4
Älgbetade tallar toppas ner om de hämmar
huvudstammarna, låt dem annars stå kvar
som viltfoder.
1.900
2,3
2.100
2,2
2.300
2,1
2.500
2,0
3.000
1,8
4.000
1,6
Risk för insektsskador i grövre barrbestånd
I barrbestånd kan skadeinsekter föröka sig i
de fällda träden och sedan angripa och skada
kringstående skog. Det gäller framförallt märgborre på tall och 6-tandad barkborre på gran.
”Säkra perioder” för
röjning i grövre barrbestånd:
A. Tall 1 juni – 15 juli
Granvirke grövre än 10 cm i diameter och tall
med skorpbark gäller att högst 5 m3sk per ha
och år lämnas kvar.
B. Tall 1 juni – 15 juli
Gran1 aug – 30 sept
Om man lämnar kvar mer än 250 löpmeter
fällda råa barrträd grövre än 7 cm på bark per
hektar bör röjningen ske under s.k. ”säkra perioder” (se karta).
C. Tall 15 maj – 15 juli
Gran1 aug – 30 sept
9
Röjning i lövdominerad skog
På certifierad mark ska på sikt, minst fem procent av de friska och fuktiga marker där det finns
naturliga förutsättningar för löv, domineras av
lövträd.
Om det finns lövdominerade områden som
är större än 0,5 ha ska dessa avgränsas som
lövbestånd på kartan och beskrivas i traktdirektivet, om detta inte redan gjorts.
Lövdominerade bestånd röjs normalt när träden
är 2 till 3 meter höga.
Grönkronan ska inte understiga 50 procent av
trädhöjden. Hissas kronan upp högre på grund
av trängsel, tappas mycket produktion.
Om det är stor risk för älgskador bör skogen
röjas först när träden är 4 till 5 meter höga.
Röj helst före lövsprickningen.
Att tänka på
n Satsa på raka, friska träd med god kvalitet.
n Lämna om möjligt vårtbjörk på frisk mark och
glasbjörk på fuktig mark.
n Gynna frösått löv framför löv av stubbskott.
n Avståndet mellan lövstammarna efter sista
röjningen bör inte understiga 2 meter.
n Finns huvudstammar av barr, ska dessa ingå i
beståndet
n På Bergvik ska lövbestånden innehålla
max 20 % barr.
Stamantal efter lövröjning
Täta lövungskogar med många stammar per
hektar bör röjas i tre steg:
Steg 1. Vid 2-3 m höjd, Röj till 3.000–4.000 stammar per hektar.
Steg 2. Innan 5 m höjd, Röj till 1.500–2.500 stammar per hektar.
Steg 3. Innan 7 m höjd, Röj till 1.200–1.600 stabila
friställda stammar per hektar.
Är lövungskogen gles eller området litet kan man
nöja sig med en till två röjningar, önskat stamantal är beroende på hur tät och hög skogen är
före röjningen.
Vårtbjörk: Bladen är dub-
beltandade och årsskotten
hos unga träd har små
hartsvårtor. Stammen får efterhand grov, skrovlig bark
och grenarna blir nedhängande.
10
Glasbjörk: Stammen är
större och vitare än hos
vårtbjörk och grenarna
mera upp-åtriktade.
Bladen på glasbjörk är
enkeltandade och årsskotten på unga träd är
släta eller fint ludna.
Röjning i lövskärm
På frostlänta, fuktiga och vegetationsrika marker
utvecklas en granföryngring bäst under en skärm
av lövträd. Skärmen skyddar mot frost och suger
upp en del överskottsvatten. Den håller dessutom
tillbaka lövsly och annan konkurrerande vegetation.
Skärmen avvecklas i tre steg
Skärmen bör glesas ut i flera steg, så att granplantorna inte drabbas av ljuschock. Den kvarvarande
skärmen kan också hålla tillbaka stubbskotten. Det
är en fördel om röjningarna kan göras innan lövsprickningen.
Steg 3.
Steg 1. När lövträden är 3 till 4 meter höga glesas
skärmen ut till 3.000–4.000 stammar per hektar.
Då är det också lämpligt att ta bort förväxande
barrträd. Om granplantorna står tätt utförs samtidigt en plantröjning.
Steg 2. När granen är ca 2 meter hög röjs skärmen
till ca 1.000 stammar per hektar. Samtidigt röjs
granen enligt tabellen på sidan 8. Om granplantorna är mycket hämmade av lövträden, eller om
lövträden blir för grova, måste steg 2 ibland ske
redan innan granplantorna nått 2 meters höjd.
Steg 3. När granarna är 3 till 4 meter höga ska
lövskärmen tas bort. Lämna lövträd i luckor och på
andra ställen där barrträden inte hämmas.
Steg 2.
Steg 1.
11
Kvalitetsröjning tall
Punktröjning
I täta föryngringar av tall finns det goda förutsättningar för att skapa en skog med hög kvalitet.
Sådana bestånd skall kvalitetsröjas, och det sker
i två steg (metoden används ej på Bergviksmark):
Punktröjning, även kallad brunnsröjning. används
vanligen i granföryngringar där lövet är lika högt
eller lägre än granen.
1. Enkelställning av plantor
Enkelställ plantorna när de är 0,5 till 1 meter
höga. Rensa upp i grupper och ta bort förväxande träd. Röj ner till 6.000–8.000 stammar per
hektar. Plantorna skall vara jämnt fördelade över
beståndet. Det är viktigt att höjdskillnaderna ej
är för stor, som mest två toppskottslängder är en
bra tumregel.
2. Slutröj när träden är ca 5 meter höga
Röj ner till de stamantal som anges i Röjningstabellen på sid 8. Röjning ska inte göras förrän
kvaliteten på rotstocken är säkrad.
Röjningen koncentreras kring huvudstammarna,
där en cirkel med ca 0,5 meters radie röjs runt
varje huvudstam. För tall bör brunnarna göras
dubbelt så vida.
Cirkeln vidgas sedan i takt med beståndets utveckling. Övriga delar lämnas oröjda.
Detta är en lämplig metod om man vill satsa på
kvalitet i tallföryngringar. Istället för att plantera
mycket tätt nyttjar man det naturliga lövuppslaget. Minst två röjningsingrepp krävs.
Brunnsröjningen måste dock följas upp av en
totalröjning vid slutröjningen.
Slutröj när
träden är
ca 5 meter
Enkelställ när
plantorna är
0,5–1 meter
höga
12
Forn- och kulturlämningar
Vägar och stigar
Röj fritt de vägar och stigar som används i dag
eller som har historiskt intresse. Ta bort riset.
Ta kontakt med ansvarige på regionen om du
misstänker att det finns en fornlämning som inte
är markerad på kartan. Vid osäkerhet om fornlämningar kan skadas ska samråd göras med
Länsstyrelsen. Fornlämningar får inte skadas eller
täckas över av ris.
Fångstgropar och tjärdalar
Röj bort träd, buskar och sly som växer i groparna
och på vallarna. Ta bort riset.
Kulturlämningar ska röjas fram, annars kan trädens rötter spränga sönder dem. Ta bort riset. I
de flesta fall går själva lämningen före eventuella
”värdefulla trädslag”, d.v.s. står det en al, asp
eller liknande trädslag på en konstruktion t.ex. ett
röjningsröse så ska den röjas bort.
Kolbottnar
En kolbotten som är lämnad vid föryngringsavverkningen är i och med detta avvikande från det
övriga beståndet och röjs inte.
En kolbotten som inte urskiljer sig från övriga beståndet röjs hårt.
I vissa sällsynta fall kan det vara svårt att välja på
att rädda lämningen eller det väldigt speciella
trädet. Hör då med arbetsledningen.
Stybbring och kojruin ska i de bägge fallen röjas
fram och riset ska tas bort.
Kulturlämningar ska urskilja sig mot det övriga
beståndet, därför gynnas löv framför barr runt
lämningarna.
Gruvhål
Röj fram gruvhål. Ta bort riset.
Torp, fäbodar och husgrunder
Röj gårdstun och tomtmark runt byggnader och
ruiner. Friställ vårdträd, fruktträd och buskar.
Gynna lövträd och buskar samt bärande träd. Röj
bort träd och buskar vars rötter kan växa in i och
förstöra grunder och andra konstruktioner.
All kulturhänsyn som inte redan finns på
kartan ska ritas in och kommenteras på
traktdirektivet.
Röj även odlingsrösen och stengärdsgårdar. Ta
bort riset.
Kolbotten
Fångstgrop
13
Torpställe
Naturhänsyn vid röjning
Impediment med kantzoner
Ska lämnas oröjda.
Kantzonerna är värdefulla för miljön genom att de:
n
Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar*
Hänsynskrävande biotoper och sumpskogar ska
lämnas oröjda eller endast röjas för att förstärka
naturvärdena.
n
* Med sumpskog avses skog som växer på blöt eller
fuktig mark med ett mer eller mindre tjockt torvtäcke.
Träden i en sumpskog står ofta på socklar. Fuktighetsälskande arter (vitmossor, björnmossor) ska täcka
minst hälften av fält- och bottenskiktet.
n
n
Kantzoner mot sjöar, vattendrag, odlingar,
branter och lodsidor
Kantzoner är ett skydd och en naturlig övergång
från den produktiva skogsmarken till andra
markslag. Kring alla sjöar, naturliga vattendrag,
torra bergbranter och odlingsbryn ska det om
möjligt lämnas eller röjas fram en lövdominerad
och skiktad kantzon. Detta gäller även de allra
minsta bäckar som är vattenförande under större
delen av året, men inte diken.
Minskar näringsläckaget och hindrar slam och
annat att nå vattnet.
Skuggar vattenytan och håller därmed ner
temperaturen under varma sommardagar.
Många organismer, inte minst vissa fiskar,
missgynnas av alltför varmt vatten.
Ger föda åt vattenlevande organismer genom
de löv, knoppar och insekter som faller ner från
träd och buskar.
En lövrik zon mot vatten är positivt för landskapsbilden.
Kantzoner mot sjöar och vattendrag ska anpassas till terrängen, de kan vara breda på vissa
ställen och smalare på andra.
Fastmarkskantzoner som innehåller mycket barr
ska röjas hårt för att gynna lövet.
Sumpområden längs vattendrag och sjöar ska
inte röjas, inte heller kantzoner som redan innehåller skiktat löv och lite barr.
Myrholme
Ö eller udde i vatten
Blockmark
Rasbrant
Strandskog
Alkärr
Bergbrant
Ravin
Surdråg
Bäckdråg
Källa
Hällmarksskog
Rest av hagmark och äng
14
Ekoträd – spara värdefulla trädslag och
buskar – al, asp, oxel, rönn, sälg, hägg, hassel, ädellöv* och en
I bestånd med normal förekomst av dessa
träd ska alla lämnas. Individer av dessa träd
som hänger med i krontaket och konkurrerar
ska gynnas. För att gynna ett värdefullt löv
behöver man ibland ta bort ett annat värdefullt
löv. Lövträden gynnas i följande turordning:
Spara och gynna befintliga naturvärdesträd:
n Grova eller gamla träd.
n
Grova träd med vid och grovgrenig platt krona.
n
Hagmarksgranar (grova, tidigare friväxande).
n
n
1. Ek
2. Lind
3. Ask, lönn, alm, avenbok, bok, fågelbär
4. Asp och sälg
5. Rönn
6. Al
Bestånd som har en stor andel med värdefulla
trädslag röjs enligt en särskild instruktion som
följer med traktdirektivet. Kontakta annars den
ansvarige på regionen.
Trädformig sälg, rönn, oxel, hägg samt grov
hassel.
Ädla lövträd (alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn).
n
Grova aspar och alar.
n
Grova enar.
n
Träd med påtagliga brandljud.
n
Hålträd och träd med risbon.
n
Träd med tydliga kulturspår.
n
Gamla vårdträd.
Gynna även framtida natuvärdesträd, t.ex. löv vid
bryn.
Eken är särskilt känslig för konkurrens, röj därför
bort skogen under kronan och lite till.
Löv som står på konstruktioner, t.ex. röjningsrösen, får också röjas bort. I övriga fall ska dessa
trädslag sparas.
* Som ädellöv räknas: alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn
Samtliga trädslag och buskarter som finns i beståndet före röjning ska finnas kvar i beståndet
efter röjning.
Grövre lågor och högstubbar
På torr och frisk mark: röj fram lågan/högstubben.
På fuktig mark: spara gärna lite buskar runt
lågan/högstubben.
All naturhänsyn som inte redan finns på
kartan ska ritas in och kommenteras på
traktdirektivet.
15
Uppföljning
Komplettera kartan
2. Checklista
Produktionsbestånd större än 0,5 ha:
Ta ställning till frågorna och kryssa i ja eller nej.
Om nej skriv orsak under anteckningar.
På kartan ska du rita in delområden som avviker
från det övriga beståndet om de är större än 0,5
ha och har en lämplig beståndsfigur. Det kan
t.ex. vara:
n Lövdominerade områden som kan avgränsas
till eget bestånd (lövbestånd, lövskärm).
n Områden med kraftiga älgskador.
n Områden där nästa planerade åtgärd avviker
från huvudbeståndets.
Naturvårdsbestånd större än 0,1 ha:
På kartan ska du också rita in hänsynsytor, kantzoner och andra naturvårdsobjekt som inte röjts,
eller röjts endast för att höja naturvärdena om de
är större än 0,1 ha .
Egenkontroll
Egenkontrollsblanketten består av tre delar.
1. Stamantal och medelhöjd efter röjning.
Du ska själv följa upp ditt arbete genom att lägga
ut två provytor per dag. Varje yta ska vara 100 m2
– det är en cirkel med 5,64 meters radie.
Inom ytan ska du räkna antalet kvarstående huvudstammar av Tall, Gran och Löv. Gynnade ekoträd räknas med, buketter räknas som ett träd
(gäller ej Björk).
Vid sista röjningen ska du markera ytcentrum
med en snitsel tillsammans med en uppföljningslapp med angiven stamantal på ytan.
3. Allvarliga avvikelser eller klagomål
Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid
klagomål från utomstående ska den nedre delen
av egenkontrollsblanketten fyllas i och lämnas in
till uppdragsgivaren.
Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis:
n Röjning utanför det planerade området, inkl. röjning på främmande mark.
n Röjning på felaktigt sätt i nyckelbiotoper, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper.
n
Avvikelse mot givna instruktioner.
n
Bränsleläckage.
Klagomål som vi uppfattar som allvarliga noterar
vi oavsett om de grundar sig på avvikelser i vår
verksamhet, missförstånd eller otillräcklig information.
Lämna in rapporterna omgående
Entreprenörsägaren är ansvarig för att objekten
är röjda enligt direktivet samt att taxeringen är
riktigt utförd. Bristfälliga röjningar ska röjas om.
Efter avslutad röjning ska nedanstående uppföljningar lämnas in till ansvarig på regionen, innan
utbetalning sker:
n
n
Antalet huvudstammar efter röjning ska på varje
yta ligga så nära direktivet som möjligt.
Om egenkontrollen visar avvikelser mot direktivet:
Rätta om möjligt till felaktigt utförd röjning och
ändra sättet att röja i återstående delar av
beståndet.
Bedöm medelhöjden för varje trädslag.
16
Traktkarta med eventuella urritade områden.
Egenkontroll per traktdel. med checklista och
allvarliga avvikelser eller klagomål.
17
Underväxtröjning och hyggesrensning
Underväxtröjning
Syftet med underväxtröjningen är att medelstamsvolymen ska höjas och att produktionen ska förbättras. Detta för att skördarens produktivitet ska
öka, så att avverkningen blir billigare. I gallring
minskar även risken för skador på kvarvarande
stammar.
Tänk på att skapa låga röjstubbar, speciellt närmast avverkningsstammarna.
Röj ett rejält avlägg så att skotaren kan lossa från
skogssidan.
n
Kulturhänsyn
n Kulturhänsyn som inte tidigare är markerad
snitslas med kulturmiljöband och markeras på
kartan.
n
Röj aldrig bort träd med snitslar.
Underväxtröjning i gallring
Röj inte i onödan, ta bara bort de stammar som
kan tänkas skymma förarens sikt eller kan tänkas
hindra aggregatet. Gran är speciellt besvärande.
Röj upp till 7 cm i brösthöjd. Vid en bränslegallring
röj upp till 5 cm i brösthöjd. Naturhänsynen ska
lämnas.
Underväxtröjning i Föryngringsavverkning
All underväxt ska röjas bort förutom naturhänsynen.
Skogsskydd
Se sidan 9.
Hyggesrensning efter föryngringsavverkning
Röj bort all underväxt, se dock upp med naturhänsynen enligt nedan.
Naturhänsyn
n Naturhänsyn som inte tidigare är markerad
snitslas med naturvårdsband och markeras på
kartan.
n
n
Underväxtröj aldrig i kantzoner och hänsynsytor. Detta gäller även för sådana som inte
är markerade på kartan eller bandade i terrängen.
Spara framtida naturvärdesträd som asp, al,
sälg, rönn, oxel, hägg, hassel, ädla lövträd
samt bärande träd och buskar. Till ädellöv räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind
och lönn.
n
Kulturlämningar (inkl. stigar) ska röjas fram och
riset tas bort. Misstänker du att det finns fornlämningar i området: kontakta produktionsledningen.
Kolbottnar: Röj inte i onödan, finns det gagnvirkesträd som ska avverkas, ta bara bort de
stammar som kan tänkas skymma förarens
sikt eller kan tänkas hindra aggregatet, ruin
och stybbring räjs fram, ta bort riset.
Rapportering
Markera nya hänsynsytor och kulturhänsyn på
kartan som lämnas till produktionsledningen.
Markera även oklara hänsynsytor i terrängen.
Rapportera avvikelser
Vid allvarlig avvikelse från det normala eller vid
klagomål från utomstående ska den nedre delen
av traktdirektivet fyllas i och lämnas till uppdragsgivaren. Som allvarlig avvikelse räknas exempelvis:
n Röjning utanför det planerade området, inklusive röjning på främmande mark.
n
Röjning på felaktigt sätt i nyckelobjekt, hänsynsytor eller andra skyddade biotoper.
n
Avvikelse från givna instruktioner.
n
Bränsleläckage.
Röj inte om det finns gamla värdefulla lågor,
boträd eller hålträd, utan gör då en hänsynsyta. Andra lågor i avverkningen röjs fram så
att maskinförarna ser dem och inte kör sönder
dem av misstag.
18
19
Nödlägesberedskap
20
Vid olycka, brand eller annan akut situation: RING 112.