Tysklönn
Hybridlärk
Hybridlärk
Douglasgran
Främmande trädslag
- användning och
lagstiftning i Sverige
Jättepoppel
Sanna Black-Samuelsson
Rödek
Sitkagran
Kustgran
Innehåll
Främmande trädslag – engagerar och splittrar
Lagstiftning idag
Användning
Skogsstyrelsens förslag till ändrad lagstiftning
Främmande trädslag – hot eller möjlighet?
Avvägning möjligheter & risker
Skadedjur
Trädslagsportfölj
Klimatförändring
Ökad produktion
Invasiva arter
Lagstiftning idag
Endast använda i undantagsfall, ej i
fjällnära skog.
Särskilda restriktioner för contortatall.
Förbud använda contorta i höjdlägen i N
Sverige
Förbud i Götaland och delvis i Svealand.
Förbud <1 km naturreservat, nationalpark.
Contorta i Norrbotten
Användning idag
Max. tillåten användning < 14 000 ha/år av contorta.
Contorta dominerar med 550 000 ha. Odling ökar, f.n. < 6 000 ha/år.
Marginell skogsodling med övriga främmande trädslag.
Ökning av hybridlärk, sitkagran, (hybridasp).
Mängden FRÖ utfärdat i stambrev och införseltillstånd av
Skogsstyrelsen 2004 - 2008 av inhemska / främmande trädslag
=> Framförallt frö från inhemska trädslag
Trädslag
Picea abies
Pinus sylvestris
Övriga inhemska
Totalt inhemska
Pinus contorta
2004- 05
2005-06
2006-07
2007-08
257
1 298
1 321
2 876
806
3295
449
4 550
11 366
2 564
3 754
17 684
852
4 199
624
5 675
275
509
972
253
< 100 kg av:
Inhemska: Lönn, al, björk och fågelbär.
Främmande: Hybridlärkar och sitkagran
Skogsstyrelsens införseltillstånd av antalet PLANTOR av de
vanligaste främmande trädslagen under 2004-2008
Trädslag, artificiell hybrid
Abies alba
Abies grandis
Larix kaempferi, sibirica,
kaempferi x sibirica
Picea sitchensis
Populus spp. x Populus sp. /spp.
Populus tremula x tremuloides
Populus trichocarpa
Pseudotsuga menziesii +
varieteter
Totalt
2004-05
4 110
400
2005-06
1 900
13 750
21 925
364 850
2 361 275
67 600
2006-07
2007-08
3 475
8 550
600
1 150
18 975
59 200
3 399 350
201 500
85 000
100 400
101 000
9 200
72 005
1 626 675
141 325
7 500
204 900
66 650
218 750
155 600
79 177
569 435
2 747 580
2 169 350
3 929 877
Jfr inhemskt trädslag Populus tremula > 5 000 plantor under 2004-08
Skogsstyrelsens återväxtstöd för
barr och löv efter stormen Gudrun
Trädslag
Areal
(ha)
Hybridlärk
2 900
Hybridasp (inhemsk idag)
1 400
Sitkagran
690
Poppel
250
Douglasgran
80
Statistiken visar ansökningar, inte det slutliga utfallet skogsodlad areal av
respektive trädslag. Sannolikt mindre avvikelser.
Förslag till ny lagstiftning. I.
Sammantaget en fortsatt försiktig hållning men möjlighet till utökad
skogsodling förutsatt hänsyn till bl.a. miljö och rennäring.
Vissa förslag är föreskrifter, andra allmänna råd (inte bindande men
i praktiken ofta normgivande för skogsbruket).
I föreskrift: lista över inhemska trädslag vilken omfattar alla
taxonomiska nivåer: från art till genotyp. Övriga trädslag är
främmande.
Förslag till ny lagstiftning. II.
Ta bort förordningens formulering ”endast i
undantagsfall…”.
Landsnivå <15 000 ha årlig användning av
alla främmande trädslag: avvägning
produktion – miljö (allmänt råd).
Föryngring på < 25% av areal inom
brukningsenhet, dock alltid <50 ha
(föreskrift).
Hybridlärk
Förslag till ny lagstiftning. III.
Contortatall
Tillåtet använda contorta i större del av landet t.ex. S Sverige (föreskrift).
Följa skadeutveckling av contorta i norr genom kontrollprogram. Om det
inte tillämpas, återinföra förbud men kunna medge undantag.
Undvika på finjordsrika marker, i vindutsatta lägen, försiktighet i kärva
klimatlägen.
Ta bort förbud använda i höjdlägen i N Sverige (föreskrift)
Använda även där inhemska trädslag inte är härdiga (föreskrift).
Kompletterande regler om samråd med och hänsyn till rennäring (lag,
förordning, föreskrift).
Förslag till ny lagstiftning. IV.
Förbud använda främmande trädslag nära
nationalparker och naturreservat. Utreda flexiblare
tillämpning (dispens).
Undvika användning nära biotoppskydd och
naturvårdsavtal om risk för negativ påverkan
(allmänt råd).
Använda försiktigt nära andra känsliga miljöer
(föreskrift).
Utreda rätt till ersättning vid nekad användning med
föryngring vid t.ex. skyddade områden.
Standardisera
begreppen
i
lagstiftningen:
”främmande trädslag” (ist. f ”utländska trädarter”)
Douglasgran i Danmark
Förslag till ny lagstiftning
Hybridasp blir främmande
Hybrid mellan inhemskt och främmande
trädslag klassificeras som främmande,
t.ex. hybridasp.
Inför avverkning, anmäla skogsodling >
0.5 ha för främmande trädslag och för
vegetativt förökat material.
Hybridasp
Förslag till ny lagstiftning
Sibirisk lärk fortfarande inhemsk
Makrofossil av kotte och kvist på Fulufjället med kol-14
daterad till 7 500 – 8 700 år.
Arten kan ur klimat- och vegetationssynpunkt idag
förekomma naturligt i Sverige.
Har inte hunnit återetablera sig efter senaste istiden på
hela ursprungliga utbredningsområdet.
Tidsfaktorn avgör att arten saknas i Sverige.
Utbredning ökar - inflyttning österifrån.
=> Ingen bortre tidsgräns för främmande trädslag.
I Finland främmande men jämställs i praktiken med
inhemska trädslag.
Invasiva främmande arter
En främmande art vars introduktion och/eller spridning hotar
biologisk mångfald på ekosystem- art- eller genetisk nivå, eller
orsakar skador på socioekonomi eller människors hälsa.
CBD föreslår trestegsmodell för hantering:
Robinia - invasiv
I) förebyggande för introduktion;
II) upptäckt och utrotning;
III) kontroll av skador och begränsning av utbredning av
redan etablerade invasiva arter.
Spansk mördarsnigel - invasiv
Svenska myndigheter, bl.a. Skogsstyrelsen presenterade 2008
en nationell strategi och handlingsplan för främmande arter.
Viktigt agera proaktivt.
Jättebjörnloka - invasiv
Är contortan invasiv?
Generellt skillnad i synsätt mellan miljö- och skogsorganisationer.
Skogsstyrelsen: effekter på biologisk mångfald på landskapsnivå kan
regleras gm lagstiftning.
Miljöorganisationer: försiktighetsprincipen inte tillämpats tillräckligt.
Empiriska data över minskad biologisk mångfald och spridning.
Rennäring: renskötsel och bete försvåras av ökad täthet i
contortaskog med minskad lavtillväxt.
=> Kanske se invasivitet på en skala där mördarsnigel är en värsting.
Var på skalan befinner sig contorta?
Trädslagsportfölj
Ökad produktion
Klimatförändring
Skadedjur
Invasiva arter
Att fundera över
Hur gör vi en klok avvägning mellan möjligheter och risker?
Hur mycket och vilken typ av kunskap behöver vi om främmande
trädslag inför skogsodling?
Ska skogsägaren ha det yttersta ansvaret för vad som skogsodlas?
Med eller utan ”tillräcklig” kunskap?
Främmande trädslag
– så här tycker vi i Norden?
Sverige
Island
Norge
Finland
Danmark
Tysklönn
Hybridlärk
Hybridlärk
Rödek
Tack!
Sitkagran
Douglasgran
Jättepoppel
Kustgran