Medlemsbrev_3 juli_2012 - Sveriges Nötköttsproducenter
Sveriges Nötköttsproducenter (SNP) – den enda organisationen som bara jobbar för nötkött och där alla nötköttsproducenter kan vara med, oavsett produktionsinriktning eller omfattning www.notkottsproducenter.se ________________________________________ __________________________________________________________________________ Medlemsbrev nr 2, juli 2012 Några ord från ordförande Jag har en glädjande nyhet att berätta, SNP har anställt Carina Johansson, Vaggeryd som verksamhetsledare. Jag kan nog inte beskriva känslan i ord att vi äntligen har en egen VL tack vare våra medlemmars kloka beslut som gjort detta möjligt. Tiden springer iväg, 2:a skörden är avklarad i Skåne medan man i Dalarna kämpar med vårsådd och 1:a skörd samtidigt. Sverige är ett långt land med olika förutsättningar och möjligheter. Vi har sedan sist skrivit 4 remisser Framtida Jordbrukspolitik har vi valt att lägga med i detta brev. Alla finns på hemsidan. Hellmoutredningen om produktionsnära frågor har haft timeout. Intresseorganisationerna har haft möjlighet att lämna ett eget förslag, där vi föreslår att skapa en marknadsfokuserad organisation som långsiktigt stärker de svenska producenternas lönsamhet och konkurrenskraft, Organisationen ska ägas till 100 % av de svenska köttbönderna. Tillväxt Nötkött diskuteras just nu på högsta nivå i forskarvärlden. Svensk Kött AB har ”Nötköttslyftet”. Målet är att identifiera åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till en ökad produktion av svenskt nötkött med hög och jämn kvalitet och en säkrare tillgång på efterfrågade kvalitéer. Som du ser är det stora frågor som processas och tar tid. Min önskan framöver är att SNP kan arbeta mer proaktivt med olika frågor till gagn för våra medlemmar som är framtidens nötköttsföretagare. Anita Persson N äringspolitik Remissyttrande om förslag till ny europeisk jordbrukspolitik Sveriges nötköttsproducenter (SNP) har beretts tillfälle att till Landbygdsdepartementet inkomma med synpunkter på kommissionens förslag till Jordbrukspolitik för perioden 2014-2019. SNP:s övergripande inställning är att utformningen av jordbrukspolitiken i EU fram till år 2020 ska leda till hållbar produktion och en ökad konkurrenskraft. SNP anser att den gemensamma jordbrukspolitiken ska blir mer marknadsinriktad. Insatser ska fokusera på stärkt konkurrenskraft genom ersättningar för kvalitetsarbete i produktionen och på tillhandahållande av kollektiva nyttigheter och en ökad kompensation för naturgivna nackdelar. Det ska vara lönsamt, enkelt och stimulerande att driva jordbruksföretag, därför måste det omfattande regelverket och dess tillämpning vara förutsäg-bart, långsiktigt och rättssäkert. Det ska vara lätt att göra rätt, och det ska vara attraktivare att aktivt bruka än att passivt förvalta mark och andra resurser. Svensk nötköttsproduktion är den verksamhet som tydligast arbetar på två marknader. I stora delar av landet är kött den livsmedelsprodukt som är möjlig att leverera till en betalande marknad. Köttdjuren är också den viktigaste producenten av öppet odlingslandskap, biologisk mångfald i form av hävdade betesmarker, och därmed attraktiva bygder att besöka, bebo och bedriva annan verksamhet. I många skogs- och mellanbygder är träd eller träda de första alternativen till nötköttsproduktion. En allt större utmaning för den gemensamma jordbrukspolitiken blir att säkerställa medborgarnas tillgång till sunda och hållbart producerade livsmedel. När världens befolkning och köpkraft ökar kommer allt mer livsmedel att efterfrågas. I dag är nära hälften av den mat som konsumeras i Sverige importerad, detta är långsiktigt ett stort bekymmer för konsumenterna. Vi behöver, ur ett säkerhetsperspektiv, men även ur ett perspektiv av eget ansvarstagande för livsmedelsförsörjningen, lita mer till svensk produktion och se till att den potential som finns nyttjas. Idag finns det 800 tusen hektar svensk jordbruksmark som inte nyttjas optimalt (enligt Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson). Detta som en effekt av hittillsvarande stödsystems ersättningar och skötselkrav i kombination med aspekter av svag lönsamhet och risker för det aktiva lantbruket. SNP anser att jordbrukspolitiken ska vara gemensam. Många av de globala och nationella utmaningar som vi står inför kräver gemensamma lösningar och insatser. En gemensam jordbrukspolitik är en grund för att konkurrensvillkor inte snedvrids mellan medlemsländerna och mellan produktionsgrenar. Likvärdiga villkor för svenska nötköttsföretag jämfört med nötköttsföretag i EU är centralt för att kunna konkurrera med nötkött från andra länder. Jordbrukspolitikens roll bör vara att skapa konkurrenskraft för en hållbar och växande produktion genom insatser för kollektiva nyttigheter, det kvalitetsarbete som görs i produktionen och kompensation till mindre gynnade områden. Investeringsstöd till system som ökar effektiviteten i produktionen och som bidrar till en god djurhälsa och arbetsmiljö samt minskade utsläpp och ökad energieffektivisering är viktiga för företagens omställning till en mer hållbar produktion och företagens strukturutveckling. Med en klok politik kan potentialen i svensk nötköttsproduktion utnyttjas fullt ut. Vi tror att det finns en stor potential med naturliga förutsättningar för att utöka befintlig nötköttsproduktion eller starta ny. Om så blev fallet skulle hela Sverige vinna genom ökad biologisk mångfald, större möjlighet till sysselsättning på landsbygden även i andra verksamheter och god tillgång på ett ansvarsfullt producerat näringsriktigt livsmedel. Definitionen av betesmarker på EU-nivå ska enligt SNP:s mening ta hänsyn till svenska betesmarkers karaktär och inte diskvalificera traditionella svenska betesmarker. Det arbete som gjordes under 2011 i Lansbygdsdepartementets referensgrupp kring betesmarker ska tas tillvara. Internationella utmaningar för nötköttsproduktion Den europeiska nötköttssektorn minskar för närvarande kraftigt. Inom europeiska producentnätverk uttalas för närvarande en stor oro för framtiden baserat på bristande lönsamhet och låg konkurrenskraft. Kommissionens prognos för 2011-2020 pekar på en fortsatt produktionsminskning på ungefär 4%. Man bedömer också att importen till EU kommer att öka med 3 % och exporten minska med 40 %. Tydliga signaler till kommissionen har getts från den europeiska nötköttssektorn om att den framtida jordbrukspolitiken måste fokusera på en säker och långsiktig livsmedelsproduktion inom EU för att inte tappa ytterligare konkurrenskraft. Nationella utmaningar för nötköttsproduktion Det finns en möjlighet för svensk nötköttsproduktion på den svenska marknaden. Av den totala svenska konsumtionen kommer ca 50 % från den svenska produktionen. Den svenska konsumenten efterfrågar gärna svenskt nötkött. Produktionen har sjunkit de senaste 10 åren genom att koantalet i landet sjunkit. Främst har det varit mjölkkor men det senaste året har även antalet dikor sjunkit. Sämre lönsamhet och otydliga regler för betesmark har skapat en osäkerhet. SNP anser att den största utmaningen inom svensk nötköttsproduktion är att öka antalet kor med kalv. Med ett ökat antal dikor kan svenskt nötkött bli mer attraktivt på marknaden. Sveriges åtagande med hävd av 450 000 ha betesmark med dess värdefulla biologiska mångfald måste säkerställas genom tillgång till betande djur. Detta gynnar ett rikt odlingslandskap och en levande landsbygd. För detta krävs lönsamhet i nötköttsföretagen och konkurrenskraftiga villkor jämfört med nötköttsproduktionen i andra länder. En framgångsrik jordbrukspolitik 2014-2019 SNP efterfrågar en jordbrukspolitik som gynnar aktiva jordbrukare och som kompenserar nötköttsföretagare för kollektiva uppgifter i form av bl.a. miljö, djurskydd och sysselsättning på landsbygden som deras verksamhet skapar förutsättningar för. Gårdsstödet bör ses som en ersättning för kvalitetsarbete inom jordbruket. En viktig del i detta sammanhang är tvärvillkoren. Ju mer avancerad produktion ett företag har desto fler tvärvillkor omfattas verksamheten av. Därmed ökar risken för sanktioner och stödavdrag. Dessa högre skötselkrav måste erkännas och kompenseras för. Nötköttsproducenter måste vidare kompenseras för den föreslagna utjämningen av tilläggsbeloppen, som annars kommer att leda till ett allvarligt intäktsbortfall. Eftersom direktstödet ska fungera som ett inkomststöd är det heller inte rimligt att dess storlek uteslutande baseras på växtodlingens omfattning. Vi förespråkar därför att de nya gårdsregioner som ska upprättas i Sverige baseras på, förutom geografiska kriterier, även på verksamhetsknutna faktorer på gårdsnivå, såsom tvärvillkor eller jordbrukets sammansättning. Utgångspunkten bör vara att nuvarande nivå på tilläggsbeloppen behålls inom nötsektorn. Genom ett starkt investeringsstöd stimuleras jordbrukare att satsa i klimateffektiva och lönsamma nötköttsföretag. Vi ser även en stor potential att använda politikens andra pelare för att kompensera för, och därmed förbättra, djurhälsoarbetet inom lantbruket. Utgångspunkten bör vara att svenskt jordbruk inte ska diskrimineras på grund av de framsteg vi redan gjort inom detta område. Insatser i slättbygd Genom att i Sveriges slättbygder avsevärt öka miljöstöden för vall ökar förutsättningarna för biologisk mångfald. Genom ökad vallodling i slättbygd minskar även växtnäringsläckagen. En satsning på ökat vallstöd gynnar nötköttsproduktionen, vilket skapar förutsättningar för sysselsättning på landsbygden, även utanför de gröna näringarna. Insatser i skogs- och mellanbygd I Sveriges skogs- och mellanbygder krävs en politisk ändring för att gynna ett aktivt brukande av marken. Genom en minskning av gårdsstödet till förmån för LFA-stöd till vall och bete med skötselkrav minskar gårdsstödets kapitalisering i mark och arrendepriser. Därmed underlättas tillgången till mark, vilket idag är en trång sektor inom dessa områden. Med nya referensnivåer och utökade LFA-områden ökas effektiviteten i stödet varvid sektorns konkurrens-kraft kan stärkas. SNP anser att nya produktionskopplade stöd bör införas till nötköttsproduktionen. För att vara konkurrenskraftig gentemot andra medlemsländer i EU, där man talar kopplat stöd till dikor, ska Sveriges nötköttsföretag ges samma konkurrensförutsättningar. Ett kopplat stöd för diko med kalv är en bra och enkel motor för brukandet av mark i hela landet, samt möjliggör tillväxt även i andra verksamheter. Det bidrar även till Sveriges åtagande om hävd av 450 000 hektar betesmark som idag sköts till 80 % med nötkreatur. Djurvälfärdsersättningar Under våren har det också skett ett arbete under LRF:s ledning, där SNP har ingått, att titta på möjligheterna till djurvälfärdsersättningar. Taurus och Svenska Djurhälsovården hjälper till med verktyg. SNP:s styrelse anser att detta måste ge så lite merarbete som möjligt för företagaren, inte vara för plottrigt och helst koppla det till befintliga program. Detta är inte helt lätt. Arbetet fortsätter. F öretagsutveckling Tillväxt Nötkött förstudie är nu avslutad. Tack alla ni som har medverkat i olika rådslag. Tillväxt Nötkött diskuteras nu på högsta nivå i SLU:s värld för att hitta en plattform som är samlad för forskning och utveckling av svensk nötköttsproduktion. Det är mycket viktigt att en fortsatt gemensam plattform för SLU och näringsföreträdare i form av ett tillväxtprogram kan möjliggöras. Ett sådant tillväxtprogram kan genom att koppla samman viktiga aktörer fungera både som koordinator och pådrivare för branschen. Mycket spännande med andra ord men tar tid för den otålige! Forskningsprojekt: REKS - Regional nöt- och lammköttsproduktion – en tillväxtmotor har fått en egen hemsida reks.nu (som även kopplas till tillvaxtnotkott.slu.se). Du kan följa arbetet som ska ge ökade kunskaper om hur klimatbelastningen ser ut och vad som kan göras för att minska den inom nöt- och lammköttsproduktionen. Det ska stärka producenternas konkurrenskraft genom att hjälpa dem skapa och marknadsföra en ”hållbarhetsprofil”. Projektet ska också bidra till ökade kunskaper i konsumentledet så att fler genom medvetna val kan medverka till en hållbar utveckling. Hör av er med frågor och synpunkter. Forskningsprojekt: Värde och tillväxtmöjligheter i värdekedjan för nöt- och lammkött (Marknadsanalys) Syfte med arbetet är att generera kunskaper - om det svenska nöt- och lammköttets volym och värde i reguljär dagligvaruhandel - olika alternativa försäljningskanaler för svenskt nöt/lammkött (köttlådor, gårdsbutik, köttbutik/saluhall, etc) - vilka mervärden som används som försäljningsargument och deras relation till pris till kund/ersättning till producent . Projektets arbete utförs av 3 studenter på SLU. Det är mycket bra för då ökar vi intresset hos unga studenter som i framtiden kanske får ett intresse att forska inom den svenska nötköttsproduktionen. (I dagsläget finns det få forskare på nötkött). Studenterna har bl.a. studerat dagligvaruhandel i Skåne. För att få ett rikstäckande resultat skulle det behövas göras liknande arbete att samla indata från dagligvaruhandel om priser, volymer och förpackning etc. Du som är intresserad av en sådan insats får gärna lämna en intresseanmälan Det kan handla om 3-5 butiker på en ort typ storlek Falköping, LRF är med och finansierar detta projekt och kan via detta projekt betala arvode för insatsen. Kontaktperson: Anita, [email protected] Under ett års tid har LRF samtalat med McDonalds, där SNP också har varit med, om samarbete i olika sammanhang för att öka tillväxten i svensk nötköttsproduktion. McDonadls är intresserade av att ingå i olika projekt inom Tillväxt Nötkött. McDonalds syn på denna satsning på forskning är att det viktiga är att det som kommer ut av satsningen inte bara blir en rapport som ingen läser utan att det upplevs som att det gör skillnad hos nötköttsföretagarna. Just nu tittar vi, McDonalds, och SLU på ett projekt som handlar om att göra en analys/undersökning om hur upphandling av kreatur sker i olika länder i Europa för att säkra leverans till McDonalds i respektive land. Syftet är också att undersöka hur betalning till bonden kan ske och hur kostnaden fördelas mellan bonde och slakteri. De länder som kan komma att undersökas är Österrike, England, Irland, Norge. Beroende på resultat kan även Spanien och Frankrike inkluderas i ett senare stadium. Hellmoutredningen Hellmoutredningen har haft timeout. Under denna tid har intresseföreningarna SNP, Svenska Fåravelsförbund, Sveriges Grisföretagare haft möjligheten med initiativtagaren Sveriges Djurbönder att titta på en möjlig gemensam branschorganisation kött. Vi föreslår att skapa en marknadsfokuserad organisation som långsiktigt stärker de svenska producenternas lönsamhet och konkurrenskraft Organisationen ska ägas till 100 % av de svenska köttbönderna. Vi har utgått från olika funktioner som djurhälsa, rådgivning, avel, marknad/försäljning, förhandling och näringspolitik. Fördelen med att var 100 % bondeägt är att vi kan samarbeta med de partners som är intresserade av just den funktionen. Det ger en bredd och ett engagemang och också en flexibilitet som kan vara bra i framtiden. Det kommer också att vara uppdelat på de tre djurslagen, som har olika förutsättningar, behov och marknad. Nästa möte kommer att vara igen tillsammans med industri, LRF, rådgivnings bolag och Djurhälsovård i månadsskiftet augusti/september. Samverkan om verktyg för produktionsstyrning inom nötköttsproduktionen SNP med hjälp av LRF kommer att ha ett diskussionsmöte i slutet augusti. Företag som representerar dagen är Svensk Mjölk KKPC, Hencol, Agribeef, Taurus, Växa Sverige och Elitlamm. Ursprungligen kom frågan upp på SNPs stämma 2011 och på initiativ av rådslagen inom Tillväxt Nötkött har ett projekt ansökts av SLU hos SJV om ”resurseffektivitet i svensk nötköttsproduktion genom bättre produktionsstyrning”. Tanken med mötet är att se vad vi har och hur vi kan samverka. Vad är det vi behöver i framtiden och hur kan vi tillsammans utveckla framtida behov av verktyg. Kokontrollsprogrammet - KKPC KKPC har ersatt PC-KAP i maj när KAP slogs ihop med kokontrollen. Alla PC-KAP användare erbjöds en gratis version av KKPC. I KKPC kan man registrera in- och utgångar av djur, vikter samt betäckningar och semineringar. Här finns också möjligheter att skapa grupper och göra olika utskrifter på de uppgifter som man har registrerat i sitt program. Stalljournalen är godkänd av Jordbruksverket och den innehåller även sjukjournal med läkemedelsanvändning. Vad gäller KAP-resultat i det nya systemet så kommer det att bli så här: För slaktresultat, vikter och tillväxt kommer program att utvecklas på webben, både för uppföljning och för export av uppgifter till Excel. Avelsvärden kommer troligen att skrivas ut som tidigare på listor två gånger per år för att på sikt även omfattas av programutveckling på webben. Program för stamboksföring, där beställning och utskrift ska ske på webben, utvecklas i samarbete med rasföreningarna och NAB. Utbildningar på nya programmet kommer att erbjudas under hösten av husdjursföreningarna. Agribeef agribeef.se är nu uppdaterad med 2011 års resultat från gårdarna. Eftersom detta är ett projekt som håller på att avslutas har möjligheterna bantats något för att jämföra sitt företag. Just nu tittar vi på en finansiering för att säkra detta verktyg i fram- tiden. Vi har stor nytta av det i jämförelser hur olika produktionstyper av nötkött ser ut lönsamhetsmässigt i hela landet och hur Sverige ser ut i jämförelse med andra länder i världen rent lönsamhetsmässigt, där man får en helhetsbild av nötköttsföretaget. Taurus På taurus.mu finns produktionskalkyler som visar hur du kan räkna på dina olika djurslag. Kalkylerna är generella och förklaring finns mycket tydligt på hur man har räknat för att få fram dessa siffor. Taurus tittar också på en modell till Efterkalkyl i samarbete med agribeef. beteenden, till exempel att det blir oro i betesgruppen. Både larver och misstänkta flugor bör skickas in till SVA för artbestämning. Kontakta SVA, din djurhälsoveterinär eller din besättningsveterinär vid misstanke om oxstyng. Telefon till SVA: 018-67 40 00, Sektion för parasitologi. Håll utkik efter: 1. Bulor i huden på ryggen. 2. Blod-strängar på huden och bulor som öppnat sig. 3. Larver. För mer information gå in på Svenska Djurhälsovårdens hemsida: www.svdh.se Schmallenbergvirus Det nyligen identifierade Schmallenbergviruset (SBV) som sannolikt sprids med svidknott har orsakat sjukdom hos idisslare i Tyskland, Holland, Belgien, Frankrike och England. För att kunna bedöma hur allvarlig sjukdomen är, eller skulle kunna bli, måste övervakning göras och utbredningen fastställas i de länder där viruset påvisats samt i angränsande länder. Även i Sverige genomförs övervakning och Jordbruksverket och SVA informerar nu djurägare och veterinärer om sjukdomen för att kunna upptäcka eventuell förekomst här. Det finns för närvarande inga vacciner för att hantera sjukdomen. Inga djurägare eller veterinärer har rapporterats insjukna efter kontakt med sjuka djur. Tecken på infektion hos ett djur kan vara matleda, feber, dåligt allmäntillstånd, nedsatt mjölkproduktion, feber och eventuellt också diarré. Sjukdomen varar i tre till sex dagar varefter djuret tillfrisknar. Det har inte rapporterats några dödsfall på grund av sjukdomen. Fosterskador: Ett djur som är dräktigt vid insjuknandet kan senare föda en missbildad kalv med svåra förlossningar och dödfödslar. Baserat på dagens kunskaper och med svenska förhållanden skulle missbildade kalvar kunna födas från december till juli. Veterinärer uppmanas att anmäla missbildade kalvar enligt SVA. Oxstyng Var vaksam på misstänkta larver av oxstyng! I maj 2011 upptäcktes att djuren i en besättning i Skåne infekterats av oxstyng, en parasit som utrotades i Sverige på 1950-talet. Oxstynget är en fluga vars larver utvecklas under huden på nötkreatur. Den är obehaglig för djuren och skadar skinnet. Det är därför viktigt att alla misstänkta fall av oxstyng anmäls till veterinär så att djuren kan behandlas och spridning till fler besättningar inte sker. Du bör misstänka oxstyng i din besättning om du hittar böldliknande knölar på ryggen på nötkreaturen i januari-juni eller om du upptäcker något i besättningen under betesperioden som kan misstänkas vara oxstyngfluga, eller oväntade S lakt och Marknad Ny rättvisare prisstatistik Det har funnits ett missnöje i branschen med de noteringar som redovisats i Land, eftersom de inte ger en korrekt bild av läget, då de flesta producenter sluter individuella avtal med slakteriet. Frågan har diskuterats i LRF:s Husdjursdelegation där SNP sitter med. LRF, SJV och slakterierna har enats om ett mer korrekt avräkningspris för slaktdjur ska kunna presenteras. Priset bygger på ett genomsnitt av de stora slakteriernas faktiskt betalda priser till producenterna vecka för vecka som de redovisar till Jordbruksverket. Det nya sättet att rapportera in priser till Jordbruksverket ger också en mer rättvisande bild av Sveriges pris i EU:s prisjämförelser. Diagram och jämförelser kommer att ligga på SNP:s hemsida. Detta kommer att uppdateras kontinuerligt. K ommunikation LRF bevakar frågan om djurrättsaktivister genom att bla sammanställa iakttagelser som görs på djurgårdar. De rapporter som kommer in kommer att löpande skickas över till en företrädare inom Polisen som arbetar med grupper som denna. LRF kommer på detta sätt att kunna följa upp dessa aktivister på ett mer uthålligt sätt. Vi får också inom näringen en bättre överblick. När det finns indikationer på att aktivisterna varit på gårdar eller på annat sätt varit aktiva ute i bygderna önskar vi få in kortfattade uppgifter om: – Aktioner/händelse med tid o plats , Iakttagelser om personer o fordon, foto om sådant finns och kontaktpersoner . En ”tydlig känsla” från berörd djurägare att någon varit på besök är tillräckligt. Uppgifterna sänds till Ulf Johansson som är ställföreträdande beredskapsansvarig på LRF [email protected]. Uppgifterna ska komma från ursprunglig källa på dem som gjort iakttagelser inte andrahandsuppgifter eller rykten. Akuta händelser skall alltid rapporteras till 112. Vi kan dock vid behov via denna kanal förmedla kontakter med polisen ute i landet, om ni inte känner att ni når fram lokalt/regionalt. Du kan som tidigare vid behov alltid ta kontakt med Din LRF region. Kontaktuppgifter se www.lrf.se. Nötköttslyftet Svenskt nötkött är efterfrågat av konsumenterna. Just nu är suget större än tillgången. Ändå minskar produktionen. Det finns en tro i hela branschen att den trenden kan brytas. Därför har Svensk Kött AB tagit initiativet att samla branschens viktigaste nyckelspelare för att med gemensamma krafter åstadkomma ett lyft för det svenska nötköttet. Målet är att vi gemensamt ska identifiera åtgärder som på kort och lång sikt bidrar till en ökad produktion av svenskt nötkött med hög och jämn kvalitet och en säkrare tillgång på efterfrågade kvalitéer. Svenskt Kött kommer omedelbart att söka pengar genom ”Matlandet Sverige” Förhoppning om en svensk standard för marmorering som bransch gemensamt projekt tillsammans med SJV som har ansvaret för klassificeringen. Det bör också bygga ett betalningssystem för smak, mörhet och inte bara volym. Andra frågor som måste lösas är: vem tar ansvaret för att minsta tid på 7 dagar mörning efterlevs? Debattartikel som skrevs av Svenskt Kött AB i samband med att ICA lanserade US Beef. Butiker som besvarar konsumentens kärlek till svenskt kött Kött engagerar. Kött är trendigt just nu. Kötttrenden handlar om kunskap, om en vilja att nödvändigtvis om att äta mer kött. Den här efterfrågan på kunskap och kvalitet, måste handeln bemöta! Samtidigt pågår en relevant debatt om köttets miljöpåverkan. En debatt som måste nyanseras betydligt. Svenskt kött är i de allra flesta fall ett miljöklokt val jämfört med importerat kött. Det framgår av Naturvårdsverkets rapport från oktober 2011. Mannen bakom rapporten Livestock’s Long Shadow, dr Henning Steinfeld, från FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har nyligen varit på Sverigebesök. Han bidrar till att nyansera bilden av svensk köttproduktion. Steinfelds sammanfattning: ”Sammantaget behöver inte svenska producenter ta åt sig av den svepande kritik som rapporten gett upphov till. Svensk köttproduktion hjälper i stället till att hålla marker öppna och bevara den biologiska mångfalden.” Det finns mer fakta som handeln bör lyssna på. Idag vet vi att 7 av 10 konsumenter väljer svenskt kött och närmare 70 % är beredda att betala mer för svenskt kött. Kunskap om ursprung och god djurhållning är faktorer som starkt påverkar valet av kött ser vi i en undersökning genomförd av YouGov från februari 2012 på uppdrag av Svenskt kött. När du känner till allt detta, går det inte annat än att förundras över importen av kött. Men hur rimmar det med alla stolta paroller om miljöansvar? Var tog ”nose to tail” ambitionen vägen i handeln? Ett djur består av mer än biffar och filéer. Det är ju nu – precis nu – som vi har läge att möta efterfrågan på kunskap om kött och om djurets anatomi i kombination med bra försäljning. Med större kunskap kan vi stimulera efterfrågan på de idag mindre intressanta detaljerna och bidra till miljökloka medvetna val av svenskt kött. Genom att skapa efterfrågan på HELA djuret skapas också incitamentet för svenska djurproducenter och köttbranschen att utveckla och driva på produktionen. Kom igen handeln! Lyssna på konsumenterna och se till att besvara deras kärlek till svenskt kött. Maria Forshufvud VD, Svenskt kött Artikeln kan du läsa i helhet på SNP:s hemsida. K öttriksdag 2012 I år hålls Köttriksdagen i Skåne, närmare bestämt Ystad Saltsjöbad den 15-17 november. Sätt X i almanackan redan idag. Köttriksdagen kommer att innehålla bonden, marknaden och maten! Arrangör är Skånes Nötköttsproducenter i samarbete med SNP. Kontaktperson Ingmarie Olsson, 0708-361283, [email protected] V erksamhetsledare Här kommer en hälsning från vår egen verksamhetsledare: Carina Johansson Det är en förmån, en utmaning, och väldigt spännande att få jobba som verksamhetsledare och att driva frågor som gynnar svensk nötköttsproduktion och landsbygdsföretagande. Jag tycker vi har världens bästa produkt - Svenskt nötkött som är gott och miljövänligt. En av utmaningarna är att få fler producenter, konsumenter, myndigheter och andra organisationer att förstå att Sveriges Nötköttsproducenter behövs och är en viktig organisation. Jag ser fram emot den 6 augusti då jag börjar som verksamhetsledare. Tidigare har jag jobbat på LRF Jönköping med nötköttsprojekt och nu senast på Jordbruksverket med miljöersättningar. Hemma driver jag ett lantbruksföretag med dikalvsproduktion. Ha en bra sommar så ses vi framöver! s NP Styrelse 2011-2012 Anita Persson, Hörby (ordf.), 070-331 00 09, [email protected] Jan Forssell, Bjursås, (v.ordf.), 070-750 60 39, [email protected] Aron Cedergren, Vassmolösa, 070-213 51 15, [email protected] Fredrik Wachtmeister, Kågeröd, 070-554 32 80, [email protected] Magnus Andersson, Lit, 0703-35 54 63, [email protected] Patrik Ohlsson, Kil, 070-572 88 43, [email protected] Veronica Stierna von Celsing, Husby Rekarne, 070-674 21 73, [email protected] Adj. Kassör Maria Edman, 0705-63 29 42, [email protected] Adj. Lennart Nilsson, NAB 0706-55 03 52, [email protected] Adj Theres Strand ,Taurus 0703-85 45 10 [email protected] Adj. Erica Lindberg LRF 08-787 51 74 [email protected] Passa nu på att bjuda ut styrelserna till klubbarnas aktiviteter under sommaren! Kansli – from 6 augusti Sveriges Nötköttsproducenter Carina Johansson Boda 567 92 Vaggeryd 070-300 48 55 [email protected] Har du nu läst all text här ovan så ska du veta att du alltid är välkommen att ta kontakt med oss i styrelsen för att framföra dina synpunkter. Din röst är viktig för oss och vårt fortsatta arbete. Fortsatt Trevlig Sommar! SNP styrelsen LRF Skåne, Box 24, 243 21 Höör Besöksadress: Friluftsvägen 2, Höör. SVERIGE PORTO BETALT Visste du att … … 50 % av konsumtionen av nötkött är svensk … 80 % av svenskt nötköttet säljs i butik, det betyder att ca 20 % går till charkindustrin … betesdjuren från köttproduktionen står för 80 % av miljömålet om bevarande av 450.000 ha betesmark … svensk nötköttsproduktion är landsbygdsmotor - 90 % har andra verksamheter i kombination inom landsbygden … för varje producerad miljon kronor, inom nötköttssektorn, innebär 3,03 jobb (ligger på andra plats efter spannmål) … värdet på en bostadsfastighet ökar om landskapet hålls öppet med djur … 6-800.000 ha är underutnyttjat för produktion av mat … vi är ca 20.000 nötköttsföretagare i landet … med den ökande befolkningen i världen bör vi öka tillgången till mat med 50-70 % fram till 2050 Vi har möjligheterna, vi vill utmana!
© Copyright 2024