MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKO NSEKVENSBESKRI VNI NG Harrvikens marina Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken Muddring vid anläggande av småbåtshamn, Harrviken, Luleå kommun ra04s 2011-02-17 Luleå 2011-11-28 SAMMANFATTNING Luleå kommun har ett behov av fler hamnplatser för småbåtar. På privat initiativ avser Erik Finni och Mona Malm att anlägga en marina med småbåtshamn vid Harrviken i Luleå kommun. Projektet benämns Harrvikens Marina. Anläggandet av småbåtshamnen innebär grävande och byggande i vattenområde för vilket de avser att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Den planerade marinan med småbåtshamn är lokaliserad vid Harrviken, ca 10 km från centrala Luleå. Harrvikens Marina planeras på fastigheterna Hertsön S:13 och Hertsön 12:161. Harrviken är beläget ca 3 km sydost om Hertsön, på vägen ut mot Lövskär. Luleå kommun är ägare av den fastighet där anläggningen planeras. Avt al om rådighet kommer att fattas med Luleå kommun. Området är inte detaljplanelagt, men omfattas av områdesbestämmelser. Enligt Luleå kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP ), antagen1993-04-26, är rekommendationerna för detta område att utbyggnader ska föregås av detaljplan. Fastighetsägare i området har även nyttjanderätt till samfällighet ens väg och den samfällda stranden för bad och dylikt samt som landnings plats för båt. Marinan planeras till att omfatta småbåtshamn med tillhörande service /receptionsbyggnad, bilpark ering, båthus (2 st) och spolplatta. Hamnen planeras till ca 200 båtplatser, varav 20 är gästplatser. En hamnpir på ca 180 m, planeras att anläggas ut från strandkanten öster om de planerade båt platserna. Hamnpiren förses med en vågbrytande pirarm längst ut i ca 90 graders vinkel. Djupet i hamnen planeras till 2,5 meter, för att erhålla detta djup krävs en fördjupning av 2 ett område med en yta på drygt 9 750 m . A vsikten är att erhålla denna fördjupning genom skopmuddring. Skopmuddring planeras att utföras under perioden oktober till slutet av april, dvs till större delen under vintertid. Volymen muddermassor bedöms uppgå 3 till ca 17 000 – 24 000 m . Muddermassorna bedöms bestå till större delen av en stenig, något siltig sand med inslag av mindre block. En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintersäsongen 2012. Föroreningssituationen i sedimenten ligger till grund för kommande omhändertagande av muddermassorna. Om så är lämpligt kommer muddermassorna att användas till anläggningsändamål inom marinan för att skapa en barriär mellan den planerade småbåtshamnen och parkeringen men även vid t.ex. anläggande av ytor för planerade byggnader och vägar samt som fyllnadsmaterial. Samråd har genomförts med länsstyrelsen, Luleå kommun, de ägare oc h arrendatorer av fastigheter som kan antas bli särskilt berörda av den planerade verksamhet en. Länsstyrelsen har beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Samråd sker därför även med övriga myndigheter, de organisationer och den allmänhet som kan ant as bli berörda. Alternativa lokaliseringar för den planerade verksamheten har utretts. Lokalisering av marinan och småbåtshamnen i viken, justerat 50 m österut jämfört med det alternativ som presenterades i samråds förfarandet, är det förordade alternativet. Den största effekten på grund av det planerade arbetet bedöms vara grumling. Utbredning och intensitet av grumling avgörs till stor del av muddringens omfattning, typ av sediment samt omgivande faktorer som väder, vind oc h strömförhållanden. Grumlingen är dock endast temporär under arbet ets genomförande. Det är av stor vikt att grumlande arbet en ut förs under så kort tid som möjligt för att därigenom minska risk för påverkan på omgivningen och miljön. Större delen av det grumlande arbetet kommer att utföras under vintertid (oktober- april). Risken för långsiktig påverkan på vattenmiljön bedöms som begränsad. Buller förekommer i alla typer av anläggningsarbeten, men är begränsad i tid. Bullrande arbeten avses att utföras på dagtid under vardagar. Bedömningen är att den planerade verksamhet en endast i begränsad omfattning kommer att påverka friluftsliv, fiske, boendemiljö och landskapsbild. Någon naturinventering av det landområde som berörs av den planerade verksamheten har ej genomförts, varför någon bedömning av påverkan på landområdet inte har genomförts. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte 6 2 OMRÅDES BESKRIVNING 6 2.1 Lokalisering 6 2.2 Planförhållanden 7 3 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKS AM HET 7 3.1 Planerad marina med småbåtshamn 7 3.1.1 Faciliteter 8 3.2 Muddringsarbeten 8 4 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR 9 4.1 Nollalternativ 9 4.2 Alternativa lokaliseringar av planerad småbåtshamn 9 4.3 Moti vering till vald lokalisering 10 5 SAMRÅD 11 6 FÖRUTSÄTTNI NGAR OCH MILJÖKONS EKV ENSER 11 6.1 Vattenmiljö 11 6.1.1 Förutsättningar 11 6.1.2 Konsekvensbedömning 13 6.2 Botten- och djupförhållanden 13 6.2.1 Förutsättningar 13 6.2.2 Konsekvensbedömning 14 6.3 Naturmiljö 15 6.3.1 Förutsättningar 15 6.3.2 Konsekvensbedömning 15 6.4 Friluftsliv och fiske 15 6.4.1 Förutsättningar 15 6.4.2 Konsekvensbedömning 16 6.5 Kulturmiljö 16 6.5.1 Förutsättningar 16 6.5.2 Konsekvensbedömning 17 6.6 Boendemiljö och landskapsbild 17 6.6.1 Förutsättningar 17 6.6.2 Konsekvensbedömning 19 7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 19 8 REFERENS ER 20 BILAGOR Bilaga 1 Principskiss över den planerade marina och småbåtshamnen Bilaga 2 Tekniska förvaltningens yttrande angående småbåtshamn vid Harrviken, 2011-05-15 Bilaga 3 Samrådsredogörelse, 2011-06-01 Bilaga 4 Beslut om betydande miljöpåverkan, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2011-09-23 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Luleå kommun har ett behov av fler hamnplatser för småbåtar. På privat initiativ har Erik Finni (projektägare) och Mona Malm (projektledare) inlett planering av ny småbåtshamn vid Harrviken, ca 10 km från centrala Luleå. Projektet benämns Harrvik ens Marina. Anläggandet av småbåtshamnen innebär grävande och byggande i vatten, åtgärder för vilka det krävs tillstånd enligt miljöbalken. Harrvikens Marina avser att ansöka om tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken för muddring oc h byggande i ett vattenområde vid Harrviken, Luleå kommun. 1.2 Syfte Miljökonsek vensbeskrivningen (MKB ) fungerar som en del av beslutsunderlaget i samband med ansökan om tillstånd för muddrings arbeten vid Harrviken, Luleå kommun. MKB:n kommer även att till viss del beröra effekter som uppkommer till följd av den planerade hamnverksamheten. Syftet med en MKB är att beskriva de direkta och indirekta effekter som en verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, landskap, friluftsliv och kulturmiljö, dels på hushållning med mark och vatten och med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa oc h miljö. 2 OMRÅDESBESKRIVNING 2.1 Lokalisering Den planerade småbåtshamn är lokaliserad vid Harrviken, ca 10 km från centrala Luleå, se figur 1. Harrvikens Marina planeras på fastigheterna Hertsön S:13 oc h Hertsön 12:161. Figur 1. Översiktskarta. Området för den nya småbåtshamnen, Harrvikens Marina, är markerat med en röd cirkel. Bildkälla URL: http://kartor.eniro.se. Harrviken är beläget ca 3 km sydost om Hertsön, på vägen ut mot Lövskär. A vståndet till Lövskär är ca 3,5 km. I Lövskär finns även den närmsta större småbåtshamnen med ca 350 båtplatser. Den närmsta båtplatsen är annars Hertsölaxfiskes båthamn med knappt 40 båt platser på ett avstånd av ca 1,5 km. Hindersöstallarnas småbåtshamn är belägen ca 2 km bortanför Lövskärs hamn. Båthamnarnas lokalisering framgår av figur 2. Harrvikens Marina Hindersöstallarna småbåtshamn Hertsö laxfiskes båthamn Lövskärs småbåtshamn Figur 2. Planerad småbåtshamn, Harrvikens Marina, med andra i området befintliga båthamnar. Bildkälla URL: http://kartor.eniro.se. 2.2 Planförhållanden Luleå kommun är ägare av den fastighet där anläggningen planeras. Avt al om rådighet kommer att fattas med Luleå kommun. Området är inte detaljplanelagt, men omfattas av områdesbestämmelser. Områdesbestämmelserna syftar i första hand till att reglera fritidshusens storl ek. Fastighetsägare i området har även nyttjanderätt till samfällighetens väg och den samfällda stranden för bad och dylikt samt som landningsplats för båt. Enligt Luleå kommuns fördjupade översiktsplan (FÖP ), antagen1993-04-26, är vattenområdet (Inre och Yttre Hertsöfjärden) hårt belastat av industriutsläpp. Allmän farled går genom området. Enligt rekommendationerna i FÖP ska sjöfartens och friluftslivets intressen prioriteras och restriktivitet iakttas mot bebyggelse oc h anläggningar som ytterligare kan försämra vattenk valiteten. Strandområdet ingår i det s.k. brandövnings fältet. Rek ommendationerna för detta område är att utbyggnader ska föregås av detaljplan. 3 BESKRIVNING AV PLANERAD VERKSAMHET 3.1 Planerad marina med småbåtshamn Principskiss över den planerade småbåtshamnen återfinns i bilaga 1. Infarts väg till marinan kommer att anläggas från Lövskärs vägen. Marinan planeras till att omfatta småbåtshamn med tillhörande service-/receptionsbyggnad, bilparkering, båthus (2 st) och spolplatta samt båtramp (sjösättningsramp). Mellan den planerade småbåtshamnen och bilparkeringen kommer en avskärmande barriär att anläggas. Hamnplanen avs es att beläggas med gräsmatta och kommer att ha grillplatser och lekmöjlighet er. Hamnen planeras med ca 200 båtplatser, varav 20 är gästplatser. Djupet i hamnen planeras till 2,5 meter. En hamnpir på ca 180 m, planeras att anläggas ut från strandkanten öster om de planerade båtplatserna. Hamnpiren förses med en vågbrytande pirarm längst ut i ca 90 graders vinkel. 3. 1. 1 Fac ilit et er 2 Service-/rec eptionsbyggnaden planeras till 200 m och i byggnaden kommer toalett, dusch, tvättstuga och bastu att finnas. Byggnaden kommer även att inhysa marinans reception. Den planerade bilparkeringen planeras till att utgöra ca 30m×75m. Parkeringen kommer inte att nyttjas vintertid för båtuppläggning. 2 I marinan planeras t vå båthus om 800 m varderas att uppföras. Dessa kommer att användas för vinterförvaring av båtar och kommer att vara kallställda. Båthusen kommer att innehålla en verkstadsdel med möjlighet till att utföra underhåll och service av båtar. Spillvattnet från båt husen kommer att passera en oljeavskiljare innan det leds till det kommunala ledningsnätet för avlopps vatten. Båtramp och spolplattan avs es att anläggas i direkt anslut ning till varandra. Spolplattan kommer enbart att nyttjas vid båtupptagning för avs polning av båtarna för att ta bort beläggningar som uppkommit under båtsäsongen. Spillvattnet från spolplattan kommer att filtreras för att separera bort ev. färgflagor och påväxt, och däreft er avleds spillvattnet till det kommunala ledningsnätet för avlopps vatten. I marinan kommer det att finnas en mottagningsanordning för tömning av båtars latrin. Båtarnas latrin kommer att pumpas ut på kommunala ledningsnätet för avlopps vatten. Hela marinan avses att vara inkopplat till det kommunala VA-nätet och allt spill- och avlopps vatten kommer att avledas till det kommunala ledningsnätet för avlopps vatten och omhändertas i det kommunala renings verk et. 3.2 Muddringsarbeten Djupet i hamnen planeras till 2,5 meter, för att erhålla detta djup krävs en fördjupning av 2 ett område med en yta på drygt 9 750 m (130 m×75 m), se bilaga 1. A vsikten är att erhålla fördjupningen genom skopmuddring (grävmuddring). Botten i viken utgörs till största del sten, sand och visst inslag av stora block och skopmuddring anses därför som den mest lämpliga muddringstekniken. Skopmuddring planeras att utföras under perioden oktober till slutet av april, dvs till större delen under vintertid. 3 En fördjupning ner till 2,5 m medför att ca 14 000 - 20 000 m bottenmassor kommer att grävas bort. Till följd av den volymut vidgning som sker då materialet inte längre ligger lagrat och packat på botten, kommer massorna att svälla vid muddringen. Dessutom sker en viss inblandning av vatten till massorna. Volymen muddermassor bedöms därför 3 uppgå till ca 17 000 – 24 000 m , dvs ca 20% mer än den volym som planeras ska grävas upp för att uppnå efterfrågad fördjupning. Figur 3. Skopmudderverk En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintersäsongen 2012. Sedimentens beskaffenhet och innehåll kommer att avgöra hanteringen av muddermassorna. Om så är lämpligt kommer muddermassorna att användas till anläggningsändamål inom marinan för att skapa en barriär mellan den planerade småbåtshamnen och parkeringen men även vid t.ex. anläggande av ytor för planerade byggnader och vägar samt som fyllnadsmaterial. 4 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR 4.1 Nollalternativ Nollalternativet syftar till att beskriva vad som sker om verksamheten inte medges tillstånd. Om inget tillstånd till vattenverksamhet ges kan ingen småbåtshamn anläggas vid Harrviken. Luleå kommun kommer fortsättnings vis att ha ett behov av fler båtplatser. 4.2 Alternativa lokaliseringar av planerad småbåtshamn Följande alternati va lokaliseringar för anläggandet av småbåtshamnen har ut retts, se figur 4: Alternativ 1. Lokalisering av småbåtshamnen direkt nedanför fastigheterna Hertsö 2:44 och 2:45. Området är begränsat och medger endast plats för ca 10 båtplatser. I ett första planeringsskede ansågs att en småbåtshamn för 10 båtplatser var tillräcklig för att täcka det behov av båtplatser som finns för de boende i hamnens absoluta närhet. Under projektets gång visade det sig att det i Luleå kommun finns ett behov av fler båtplatser, och småbåtshamnen utökades därför till ca 200 st båtplatser. Utökningen av antalet båtplatser kräver ett större område för anläggningen, och denna lokalisering avfärdades pga platsbrist. Alternativ 2. Lokalisering i viken. Alternativet uppkom då det stod klart att behovet av båtplatser i Luleå kommun är stort och projektet utökades till att omfatta 200 båtplatser istället för 10 st. Detta alternativ var det förordade alternativet i samrådsförfarandet. Till följd av inkomna synpunkter i och med samråd et har detta alternativ avfärdats till förmån för alternativ 3. Alternativ 3 (förordat alternativ). Lokalisering i viken, justerat 50 m österut jämfört med alternativ 2. Alternativet uppkom eft er genomfört samråd, till följd av inkomna synpunkter om bl.a. inskränkningar av den samfällda stranden. Ä ven djupförhållanden är något bättre än alternativ 2, efter ca 150 m ut från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011). Alternativ 4. Laxfisket Björkhaga. I området finns redan en befintlig hamn oc h infarts vägar samt parkeringsplatser. Det finns heller ingen bebyggelse som kan påverkas av en nyanlagd marina/småbåtshamn. Alternativ 4 har avfärdats med följande motivering: Det finns en egen hamnförening där. Platsen är mer s vårtillgänglig jämfört med förordat alternativ. Större avstånd till VA-nät jämfört med förordat alternativ. Stenar vid infart till hamnen. Figur 4. Alternativa lokaliseringar som har utretts för placering av planerad marina med tillhörande småbåtshamn. Bildkälla: URL:http://gis.lst.se. 4.3 Motivering till vald lokalisering A v de alternativa lok aliseringar som har utretts har alt ernativ 3 ansetts som det mest lämpliga och är det förordade alternativet. Detta alternativ har bedömts ha de bästa förutsättningarna vad gäller kommunikationer och förbindelse till centrala Luleå och Luleå skärgård. Alternativet ligger dessutom i närhet en av bebyggelse och närliggande fastighetsägares behov av båtplaster kan tillgodoses. Området ligger i närhet till Lövskärs vägen och endast en infarts väg på ca 100-150 m behöver anläggas. Det finns möjlighet att ansluta till kommunalt VA (dricks vatten och spillvatten), se bilaga 2. Djupförhållandena är s vagt sluttande ut till 3 m, undersökningar visar att efter ca 150 m ut från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011). Genom att flytta den tänkta lokaliseringen 50 m österut jämfört med det förordade alternativet i samråds förfarandet (alternativ 2) nås djupare vatten fortare, vilket medför mer naturliga förutsättningar för en småbåtshamn. Justeringen österut medför även ett mindre intrång i den långgrunda vik en i eftersom den planerade marinan flyttas något närmare mot befintlig bebyggelse. Det förordade alternativet är även sådant att den planerade småbåtshamnen kommer att ligga skyddad för i stort sett alla vindar. 5 SAMRÅD Ett skriftligt samråds underlag skickades den 25 mars 2011 till myndigheter, organisationer, ägare av fastigheter samt arrendatorer som kunde antas kunna bli berörda av den planerade verksamheten. I bilaga 3 bifogas samrådsredogörelse över det samråd som har genomförts och de synpunkter och yttrande som inkom. Länsstyrelsen har den 23 september 2011 beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 4. Samråd sker därför även med övriga myndigheter, de organisationer och den allmänhet som kan ant as bli berörda. 6 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MILJÖKONSEKVENSER I detta avsnitt redovisas dagens situation samt de bedömda miljökonsek venserna av den sökta verksamheten. 6.1 Vattenmiljö 6. 1. 1 Förut s ät t ningar Harrviken utgör den innersta del Sörbrändöfjärden, se figur 5. Sörbrändöfjärden står i direkt anslutning till (Yttre) Hertsöfjärden och Sandöfjärden. Den sammanvägda ekologiska statusen för Sörbrändöfjärden är måttlig och det har fastställts att vattenförekomsten inte uppnår god kemisk status (VISS, 2011). Den kemiska statusen är baserad på provt agningsresultat där sedimentprover visar på förhöjda met allhalter. Bedömning är dock osäker eftersom underlaget är bristfälligt (V ISS, 2011). Hertsöfjärden delas upp i Inre och Yttre Hertsöfjärden. Vattenförbindelsen dem emellan utgörs av ett reglerat utflöde under Gräsörenbron. Nästan alla utsläpp till vatten från SSAB går till Inre Hertsöfjärden (Lindeström et al., 2008). I kommunens översiktsplan från 1993 beskrivs både Inre och Yttre Hertsöfjärden som ett ”ekologiskt särskilt känsligt område pga hård belastning av industriutsläpp”. Undersökningar på fisk (abborre) har visat att abborren i Yttre Hertsöfjärden har ett gott hälsotillstånd och ingen nämnvärd påverkan kunde konstateras vid undersökningen (Sang fors och Härdig, 2009). Däremot påvis ades vissa effekter hos abborren i Inre Hertsöfjärden (Sangfors och Härdig, 2009). Figur 5. Lokalisering av Sörbrändöfjärden och intilliggande Hertsöfjärden samt Sandöfjärden. Bildkälla URL: http://www.viss.lst.se. Luleå Hamn planerar att utföra omfattande muddringsarbeten i Sandöleden för att fördjupa farleden (WSP, 2010), figur 6. Figur 6. Ungefärlig utbredning av planerad muddring av Sandöleden (streckad mörkröd linje), planerad småbåtshamn i Harrviken är markerad med röd punkt. Bildkälla: URL:http://gis.lst.se. 6. 1. 2 K ons ek vens bedömning Den största påverkan på grund av det planerade arbetet bedöms vara grumling. Utbredning och intensitet av grumling avgörs till stor del av muddringens omfattning, typ av sediment samt omgivande faktorer som väder, vind oc h strömförhållanden. Hög vattenturbiditet och höga halter av suspenderade partiklar kan störa vattenmiljön genom en ök ad stress på organismer och kan medföra t.ex. förändring i territorier, födosök och andningsfrek vens. Detta kan leda till minskad överlevnad oc h tillväxt av vattenorganismer (Rivinoja & Larsson, 2001). Effekter av grumling kan vara att bottenlevande organismer och växter täcks av partiklar, vilket kan störa dess livsbetingelser (Rivinoja och Larsson, 2001). Grumling kan också innebära att ljusmängden i vattnet tillfälligt minskar, vilket i sig kan minska primärproduktionen av alger. Grumlingen är dock endast temporär under arbet ets genomförande och bedöms inte innebära några långvariga effekter. Det är av stor vikt att grumlande arbeten utförs under så kort tid som möjligt för att därigenom minska risk för påverkan på omgivningen och miljön. Större delen av det grumlande arbetet kommer att utföras under vint ertid (oktoberapril). Därigenom minimeras det område som kan komma att påverkas. Muddring under vintertid minskar också risken för påverkan på det biologiska livet i vattenmiljön, eftersom den biologiska aktivit eten är lägst då. En större och mer omfattande muddring planeras att ske i och med fördjupningen av Sandöleden. Om möjligt planeras Harrvikens muddring ut föras samtidigt som muddringen av Sandöleden för att därigenom inte påverka vattenmiljön i området under flera säsonger. 6.2 Botten- och djupförhållanden 6. 2. 1 Förut s ät t ningar Sjökort visar att området för den planerade småbåtshamnen ligger innanför 3 m kurvan, se figur 7 Undersökningar har visat att botten sluttar s vagt och att redan efter ca 150 m ut från stranden är djupet ca 3 m (Finni och Malm, 2011). Botten i viken utgörs till största del sten, sand och visst inslag av stora block. 2 Muddringen planeras att ske i ett område av ca 9 750 m och omfattar en fördjupning i detta område till ca 2,5 m. Volymen muddermassor bedöms uppgå till ca 17 000 – 3 24 000 m . En sediment provtagning är planerad att genomföras under vintern 2012 för att utreda föroreningssituationen i sedimenten. Figur 7. Utdrag från sjökort. Planerad småbåtshamn är markerad med röd cirkel. Bildkälla URL: http//kartor.eniro.se. 6. 2. 2 K ons ek vens bedömning Föroreningssituationen i sedime nten ligger till grund för kommande omhändertagande av muddermassorna. Om provtagningen visar på att sedimenten kan användas för anläggningsändamål är avsikten att använda muddermassorna inom marinan för anläggning av en avskärmande barriär mellan den planerade småbåtshamnen och bilparkeringen men även vid t.ex. vid anläggande av ytor för planerade byggnader och vägar samt som fyllnadsmaterial. Bedömningen är att hela volymen muddermassor kommer att användas vid anläggning av marinan. Muddermassorna kommer att avvattnas vid uppläggningen på land. Det vatten som muddermassorna innehåller kommer att avledas till närliggande vattenområde via ett nyanlagt dike. Dränerings vattnet kommer att innehålla en viss del partiklar vilket innebär att avvattningen kommer att ge upphov till viss grumling som kan påverka vattenmiljön. Eftersom muddringsarbeten avses att ske under vintertid (oktober- april), begränsas risken för påverkan på det biologiska livet i vattenmiljön, eftersom den biologiska aktivit eten är lägst då. Viss avvattning av muddermassorna kommer även att ske i samband med snösmältningen på våren. Denna avvattning kan orsaka en tillfällig grumling även in i maj månad. Risken för långsiktig påverkan på vattenmiljön bedöms som dock som liten. 6.3 Naturmiljö 6. 3. 1 Förut s ät t ningar Norr om Lövskärs vägen finns naturres ervatet Ormberget - Hertsölandet, som bildades 2009, se figur 8. Figur 8. Områden av riksintresse för naturvård i närhet till den planerade småbåtshamnen. Bildkälla URL: http://gis.lst.se. I samrådet framkom det att landområdet där den planerade marinan avs es att anläggas utgörs av fuktig/ våt lövskog med ett rikt fågel- oc h djurliv. Långgrunda vikar så som Harrviken kännetecknas ofta av en hög biologisk mångfald. 6. 3. 2 K ons ek vens bedömning En naturinventering i området är planerad att genomföras under våren/sommaren 2012. Någon bedömning av hur den planerade verksamheten kommer att påverka nat urmiljön kan ej ske innan naturinvent eringen har genomförts. Naturres ervatet Ormberget-Hertsölandet bedöms inte påverkas av den planerade verksamheten. 6.4 Friluftsliv och fiske 6. 4. 1 Förut s ät t ningar Hela Norrbottens skärgård är utpekat som riksintresse för kust-turism och det rörliga friluftslivet enligt miljöbalkens 4 kapitel 2 § samt för båtsport, kultur, bad och fritids fiske enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 § (figur 9). Vattenfall innehar fiskerätt i det berörda vattenområdet. Figur 9. Områden av riksintresse för friluftsliv. Bildkälla URL http://gis.lst.se Den planerade hamnen är lokaliserad så pass långt in i viken, där in get yrkesfiske förekommer. Ett visst fritids fiske förekommer dock. 6. 4. 2 K ons ek vens bedömning Hela Norrbottens kustområde är utpek at som riksintresse. Turismens och friluftslivets intressen bedöms inte påverkas negativt av den planerade verksamheten, utan snarare är påverkan positiv då den planerade hamnen gynnar båtlivet i skärgården. Den planerade verksamheten bedöms inte heller ge upphov till någon skada på områdets natur- och kulturvärden. Vid muddringsarbetena kan negativ påverkan på fisk och fiske uppkomma främst genom grumling. Vidare kan påverk an ske på rom och yngel samt på bottenlevande organismer. Negativ påverkan på fisket kan även ske genom igenslamning/nedsmutsning av fiskeredskap eller om fisken undviker området p.g.a. direkt störning i form av bull er från t.ex. mudderverk. Grumlande arbeten i form av skopmuddring kommer att genomföras under perioden oktober till april. Detta är en lämplig tid sett ur biologiskt pers pektiv och ur fiskesynpunkt. Ingen fiskevandring sker vid denna tid och ev. fasta fiskeredskapen har tagits bort. 6.5 Kulturmiljö 6. 5. 1 Förut s ät t ningar Det närmsta riksintresset för kulturmiljövård för den planerade småbåtshamnen utgörs av S vart östaden, se figur 10. S vartöstaden är av riksintresse för dess kulturmiljövärden som arbetarstad. Figur 10. Områden av riksintresse för kulturmiljö, Svartöstaden. Bildkälla URL: http://gis.lst.se. 6. 5. 2 K ons ek vens bedömning Den planerade verksamhet en bedöms inte påverk a närliggande kulturmiljövärden. 6.6 Boendemiljö och landskapsbild 6. 6. 1 Förut s ät t ningar Längs hela strandlinjen från Lövskär in till Harrviken finns bebyggelse i form a v både fritidshus men även åretruntboenden, se figur 11. Flertalet privata, små hamnar och bryggor finns längs strandlinjen. Figur 11. Fastigheter längs hela strandlinjen från Lövskär in till Harrviken. Bildkälla URL: http://gis.lst.se. Fastighetsägare i området kring Harrviken har nyttjanderätt till samfällighetens väg och den samfällda stranden för bad och dylikt samt som landningsplats för båt. Den allra närmsta fastigheten till den planerade marinan är Hertsö 2:44, där avståndet från marinans infarts väg till fastighetsgränsen bedöms bli ca 70 m, se figur 11 och bilaga 1. Åt sydöst från den planerade marinan sett är sedan strandlinjen bebyggd i princip hela vägen till Lövsk är. Inom ett avstånd på ca 300 m finns åtminstone 13 bebyggda fastigheter. Inom ett avstånd på ca 100-350 m åt nord-väst från den planerade marinan finns ett område med 8 bebyggda fastigheter (Hertsö 4:166, 4:203, 4:111, 4:112, 4:113, 4:152, 4:211 och 4:210), se figur 12 och bilaga 1. Figur 12. Närliggande bebyggda fastigheter. Bildkälla URL: http://gis.lst.se. Foton från området vid den planerade marinan vis as i figur 13. Figur 13. Foto taget in mot och ut från tänkt placering av planerade hamnen vid normalt vattenstånd. Bildkälla E. Finni och M. Malm. Tvärs över fjärden från Harrvik en sett ligger den yttersta udden av S vartön. S vartön är ett industriområde där SSAB:s anläggningar är lokalis erade. Luleå Energi AB har planer på att uppföra mellan 4 och 7 vindk raft verk på fastigheten S vartön 18:17, ett område som ligger längst ut på S vart ön i närhet en av LKAB:s malmlossningsanläggning och malmhamnen. 6. 6. 2 K ons ek vens bedömning Grävnings- och byggarbeten i vattnet medför en tillfällig grumling i vattenområdet. Muddringen avses att genomföras under vintertid för att minimera effekterna av grumlingen och det område som kan komma att påverkas. Grumlingen kan innebära inskränkningar på användandet av vattnet till dusch och bad. Grumlingen är dock temporär och sker främst under arbet ets utförande, vilket är vintertid. Under vintern nyttjas inte fritidshusen i samma utsträckning som under sommaren och även användningen av vattnet till dusch och bad är liten. Den sandstrand/ badplats som är belägen direkt söder om den planerade hamnen är idag förfallen. Badplatsen kan till viss del påverkas under tiden för anläggandet av hamnen till följd av den grumling som grävnings- och byggarbeten i vattnet medför. Grumlingen är dock temporär och sker under arbetets utförande, vilket är vintertid då badplatsen ej används. Sammant aget är bedömningen att påverkan på boendemiljö till följd av inskränk ningar på nyttjande av vattnet liten. Allt anläggningsarbete medför ett visst buller och bullerstörningar kan uppstå i samband med muddringen och anläggningsarbetena. Bullrande arbeten avses att utföras dagtid under vardagar. Påverkan på boendemiljön till följd av buller kan uppstå men är begränsad i tid. Vad gäller landskapsbilden finns redan befintliga små, privat a hamnar och bryggor i närliggande område. Den planerade verksamheten bedöms inte ha någon större påverkan på landskapsbilden eftersom det finns befintlig bebyggelse i området. Vy tvärs över viken utgörs idag av industriverksamhet och kan i framtiden även utgöras av ett antal vindkraft verk. 7 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Eftersom effekter av grumling på vattenmiljön är tidsberoende, är det viktigt att grumlande muddringsarbeten utförs under en begränsad tidsperiod. Om möjligt planeras Harrvikens muddring utföras samtidigt som muddringen av Sandöleden för att därigenom inte påverka vattenmiljön i området under flera säsonger. Skopmuddring kommer att genomföras under perioden oktober till april. Detta är en lämplig tid sett ur biologiskt perspektiv och ur fiskesynpunkt. Ingen fiske vandring sker vid denna tid och ev. fasta fiskeredskapen har tagits bort. Under denna tid förekommer inte heller någon turism eller friluftsliv som exempelvis bad och båttrafik. Ä ven närliggande fritidshus nyttjas inte i samma utsträckning under vintern som under sommaren. 8 REFERENSER Finni, E. och Malm, M., 2011, Muntliga uppgifter. Rivinoja, P. & Larsson, S., 2001. Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten. Vattenbruksinstitutionen, SLU. Rapport 31, Umeå. VISS (VattenInformationSystem S verige). URL: http://viss.lst.se, (oktober och november 2011). Lindeström, L., Löfblad, G. och Löfblad E., 2008, Miljökonsek vensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB Luleå, Bilaga D, S vensk MBK och Profu AB, Fryks ta och Mölndal. Sangfors, O. och Härdig, J., 2009, Undersökning av abborre i havsfjärdar vid SSAB Tunnplåt, Luelå, år 2008, Kil och Uppsala. WSP (Lindgren A. och Lestander, J.), 2010, Samråds handling, Muddring av inseglingsleden (Sandöleden) till Luleå Ham n, Handling för samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken, 2010-09-02, Luleå.
© Copyright 2024