1. No category

Förslag till inrättande av Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp)
Underlag inför UPG:s sammanträde 2010.08.26
I internationell högre utbildning står Liberal education eller Liberal Arts för en grundutbildning i humaniora, som genom en starkt tvärvetenskaplig profil i kombination med
pedagogiska metoder, som innebär hög interaktionsgrad mellan deltagarna och ett utpräglat
fokus på studentens eget lärande, utvecklar studentens förmåga till analytiskt tänkande och
därmed till ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till värderingar, etiska system och
sociala konstruktioner. Syftet med utbildningens utformning är att förbereda studenten
både för fortsatta studier och för arbetsmarknaden genom att vara bred och samtidigt
skarpt profilerad i sin utveckling av studentens generiska färdigheter. Syftet med
utbildningens utpräglade fokus på generiska kompetenser är att göra studentens behållning
av utbildningen mindre konjunkturkänslig än den som uppnås genom en mer avgränsad
professionsinriktad profil.
I det amerikanska utbildningssystemet är modellen väl etablerad och i Europa tycks den nu
vara på stark frammarsch. Goda förebilder finns i Europa (t ex European College of
Liberal Arts, Berlin; University College, Utrecht), men i Sverige erbjuds utbildningen ännu
inte vid något lärosäte. Högskolan på Gotland har gjort försök att etablera sig som Sveriges
första Liberal Arts college, men konceptet har där framför allt omsatts i fler lärarledda
undervisningstillfällen och mentorssystem och studenten kombinerar fortfarande sin
utbildning utifrån det redan befintliga utbudet istället för att erbjudas en skräddarsydd
tvärvetenskaplig utbildning.
Arbetsgruppens uppfattning är att kandidatprogrammet i Liberal Arts bör erbjudas vid GU,
därför att det med det föreslagna upplägget skulle erbjuda studenterna en tvärvetenskaplig
och tvärfakultativ utbildning och också en samlad lärarkompetens som studenten inte får
tillgång till genom att kombinera kurser utifrån fakultetens befintliga utbud. Programmets
pedagogiska upplägg (med ‘co-teaching’, tutoring och s k läsgrupper; se den preliminära
utbildningsplanen) har i nuläget inte någon motsvarighet vid fakulteten (eller, såvitt
arbetsgruppen vet, vid GU; det är tveksamt om modellen finns vid något annat lärosäte i
landet). Genom sitt fokus på humanvetarens generiska kompetenser i en tvärfakultativ
utbildning med höga krav på god samarbetsförmåga för godkänt resultat tar programmet
ett nytt grepp på anställningsbarhet och användbarhet. Genom att erbjuda programmet
skulle fakulteten också ansluta sig till ett starkt och växande internationellt utvecklingsområde inom humanvetenskaplig grundutbildning.
Då samtliga moment i programmet är tvärvetenskapliga har ämnesgränserna i utvecklingen
av programstrukturen betraktats som i praktiken irrelevanta och arbetsgruppen menar att
bäst kvalitet i utbildningen uppnås genom att Liberal Arts inrättas som nytt huvudområde.
En svensk benämning är önskvärd, men i dagsläget finns ingen etablerad svensk motsvarighet till begreppet och arbetsgruppen föreslår att den engelska benämningen behålls
för att tydligt knyta an till det internationellt etablerade konceptet.
De föreslagna momenten i programmet är en syntes av den kompetens som i dagsläget
finns i filosofi, idéhistoria, litteraturvetenskap, latin, grekiska och arabiska. Lärare i dessa
ämnen har utgjort den arbetsgrupp som utarbetat programförslaget. Samverkan är
etablerad med naturvetenskapliga fakulteten för deltagande i momenten ‘Människan och
biologins hierarki’ och ‘Natur’. Samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten i
momentet ‘Demokratin och etiken’ är under utarbetande. I momentet ‘Receptionsstudier’
kommer fler av fakultetens språkämnen att medverka.
Forskningsanknytningen är central i programmet. Samtliga lärare som utgjort
arbetsgruppen, som kommer att utveckla kursmomenten och undervisa på programmet är
minst disputerade och det är arbetsgruppens uppfattning att medverkande lärare framöver
bör vara minst disputerade, men också – vilket är viktigt – aktiva och internationellt
etablerade forskare inom det specialområde som han/hon bidrar med i programmet. I
praktiken innebär detta att medverkande lärare i normalfallet kommer att vara minst
docentkompetenta. I nuläget består gruppen av en professor, tre docenter och en
disputerad lektor. Lektorn förväntas uppnå docentkompetens inom kort. För
forskningsanknytningens skull bör det finnas en öppning för att doktorander kan
medverka, eftersom de forskarstuderande inte sällan har en viktig mentorsroll för
grundstudenterna. Systemet med ‘co-teaching’ bäddar här för ett gott och utvecklande
samarbete mellan juniora och seniora lärare på programmet.
Renodlade kursmoment om genus och hållbar utveckling ingår inte i programförslaget av
det enkla skälet att programmets fokus på förmåga till kritisk analys gör det möjligt och
önskvärt att integrera dessa perspektiv i i stort sett varje kursmoment. Genus kommer t ex
naturligt och givet in i studierna av "yttringar av människans strävan efter att beskriva sin
omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av den"
(utbildningsplanen, s. 2) och både genus och hållbar utveckling har också en given plats i
momentet ‘människan och biologins hierarki’. Att studenten skall kunna förhålla sig
analytiskt till dagens samhällsstruktur och normer är ett överordnat syfte med programmet
("en djupare förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade
kunskaper om hur vägen fram till dagens etiska ställningstagande, vetenskapssyn och
samhällsdebatt sett ut"; utbildningsplanen, s. 2; se vidare under lärandemålen, s. 7).
För att öka studenternas anställningsbarhet skall möjlighet till praktik erbjudas som valbart
alternativ på programmets femte termin (‘fri termin’). Oavsett vilket alternativ studenterna
väljer under den fria terminen är regelbunden interaktion med lärare och övriga
kursdeltagare via lärplattform och loggbok obligatorisk. I loggboken skall studenten
regelbundet resonera kring "hur de färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas
under praktiken (i samspel med andra på praktikplatsen, i samband med problemlösning, i
aktuell samhällsdebatt osv)" (utbildningsplanen, s. 6). Det primära syftet med loggboken
under praktiken är att studenten skall nå lärandemålen. Samtidigt fungerar dock systemet
som en kvalitetssäkrande utvärdering av utbildningens användbarhet – något som är svårt
att uppnå i lika hög grad via alumnundersökningar då studenterna lämnat utbildningen.
När det gäller anknytning till arbetsmarknaden vill arbetsgruppen under hösten 2010 också
etablera konkret samverkan i form av gästföreläsare och -lärare från näringslivet.
Omkostnader för detta beräknas kunna rymmas inom de medel som föreslås tilldelas
programmet för internationell samverkan (se nedan).
Det är arbetsgruppens uppfattning att det är av yttersta vikt att det programråd som tillsätts
har mandat att besluta om vilka lärare som medverkar i programmet. Det skräddarsydda
konceptet med en profilerad tvärvetenskaplig forskningsanknytning och en tät miljö
studenter och lärare emellan ger programmet dess kvaliteter men gör det också sårbart.
Gruppen skulle allra helst se att programmet administrerades på fakultetsnivå, men då det
inte tycks realistiskt, föreslås att programmet får en administrativ placering vid
Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori och att ett styrdokument upprättas,
där programrådet ges mandat att besluta om programmets utformning, lärares medverkan,
nya medlemmar av programrådet etc.
När det gäller internationalisering av utbildningen är programmet som ovan nämnt i sig en
del av en internationell utveckling, som än så länge inte är representerad i övriga landet och
internationell samverkan bör därför utarbetas på flera plan. En termins utlandsstudier ingår
i programmet som valbart alternativ under tredje året. Samarbetsavtal är här under
utarbetande. Därutöver är det arbetsgruppens uppfattning att det finns mycket goda
möjligheter för att genom de medverkande lärarnas befintliga internationella
forskningskontakter upprätta ett system med lärarutbyte, där programmet har regelbundet
återkommande gästlärare från utländska lärosäten (kontakter bör också snarast knytas med
de andra Liberal Arts colleges som nu etablerats i Europa). I finansieringsplanen föreslås
därför att en summa om 100 tkr per läsår, läsår 1–2 (total 200 tkr) tilldelas programmet för
internationell samverkan. I denna summa beräknas också samverkan med näringslivet
kunna ingå (se ovan).
Programmets syfte är som ovan nämnt att på grundnivå förbereda såväl för arbetsmarknad
som för fortsatta universitetsstudier. Arbetsgruppen menar dock att det finns mycket goda
förutsättningar för att utveckla en fortsättning på avancerad nivå och att det med
programmets starka tvärvetenskapliga profil kommer att skapas mycket gynnsamma
förutsättningar för gemensamma forskningsprojekt. Långsiktigt torde det finnas mycket
goda möjligheter för tvärvetenskapligt samarbete på forskarutbildningsnivå i form av
forskarskola.
Marknadsföringen av programmet kommer att vara en förutsättning att programmet
lanseras på ett effektivt sätt. Arbetsgruppen har inte gjort någon preliminär
kostnadsberäkning av marknadsföringen, men här bör nämnas att det faktum att
utbildningen – inte bara till innehåll och utformning utan också när det gäller pedagogisk
metod – är ny i det svenska systemet ställer höga krav på en effektiv marknadsföring.
Programmet föreslås starta höstterminen 2011. Finansieringsplan bifogas detta underlag.
Kostnadsberäkningen utgår från ett antagningstal på 30 studenter årligen med en tilldelning
på 30 tkr/hst (tentativ tilldelning för hpr medräknad). Genomsnittlig timkostnad för
undervisande lärare är tentativt satt till 800 kr inkl. OH. Vid ‘co-teaching’ ersätts lärarna
med något lägre koefficient för förberedelse (mellan 2 och 3 klocktimmar per
undervisningstimme). Utöver dessa kostnader har i kostnadsberäkningen tillkommit
timkostnad för tutoring och läsgrupper (15 klocktimmar per 7,5 hp) och kostnad för
koordinator på 20%. Under den fria terminen beräknas 50 klocktimmar för regelbunden
studentkontakt via GU:s lärplattform. Med denna finansieringsplan understiger
tilldelningen utgifterna med 179 tkr under en treårsperiod. Arbetsgruppen föreslår med
hänvisning till det starka studentperspektiv och de innovativa pedagogiska grepp som
programmet innebär att tilldelningen justeras så att den täcker kostnaderna.
Samtliga moment i programmet är nya kurser som utvecklas i samarbete över
ämnesgränserna. Av detta skäl föreslås i finansieringsplanen att programmet tilldelas
utvecklingsmedel i genomsnittlig omfattning 30 klocktimmar (24 tkr) per kursmoment om
7,5 hp, vilket innebär ett totalt engångsbelopp om 576 tkr.
Utöver uppgifterna ovan har arbetsgruppen av UPG blivit ombedd att inkomma med
uppgifter om programmets behov av särskild infrastruktur. Eftersom utbildningen bygger
på intensiv interaktion deltagarna emellan är den fysiska miljön en viktig förutsättning för
att studenterna skall få en välfungerande studiemiljö. I möjligaste mån bör den därför
präglas av viss avskildhet från andra större studentgrupper, tillgång till mindre lärosalar och
så få lokalbyten som möjligt.
Arbetsgruppen för programmet:
Mats Malm (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion)
Filip Radovic (Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori)
Tetz Rooke (Institutionen för språk och litteraturer)
Cecilia Rosengren (Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion)
Christina Thomsen Thörnqvist (Institutionen för språk och litteraturer)
Finansieringsplan för Liberal Arts: Kandidatprogram (180 hp)
Kostnadsberäkningenc är baserad på följande:
• omfattning uppdrag: 30 hst/läsår x 3 = 90 hst
• tilldelning per hst: 30 tkr inkl. tentativ tilldelning för hpr
• genomsnittlig timkostnad för undervisande lärare: 800 kr inkl. OH
Moment
Termin 1
Humaniora
Text
Tradition
hp
hst
tilldelning
klt
kostnad
res.
10
10
10
5
5
5
150 tkr
150 tkr
150 tkr
180
180
180
144 tkr
144 tkr
144 tkr
+6 tkr
+6 tkr
+6 tkr
Termin 2
Språk och tänkande
Latin
Grekiska
Arabiska
Receptionsstudier
4
7,5
7,5
7,5
3,5
2
3,75
3,75
3,75
1,75
60 tkr
112.5 tkr
112.5 tkr
112.5 tkr
52.5 tkr
75
140
140
140
66
60 tkr
112 tkr
112 tkr
112 tkr
53 tkr
+/-0
+0.5 tkr
+0.5 tkr
+0.5 tkr
+/-0
Termin 3
Människan och biologin
Demokratin och etiken
Natur
10
10
10
5
5
5
150 tkr
150 tkr
150 tkr
180
180
180
144 tkr
144 tkr
144 tkr
+6 tkr
+6 tkr
+6 tkr
Termin 4
Narrativitet
Subjektivitet/objektivitet
Renässans
10
10
10
5
5
5
150 tkr
150 tkr
150 tkr
180
180
180
144 tkr
144 tkr
144 tkr
+6 tkr
+6 tkr
+6 tkr
Termin 5: Fri termin
30
15
450 tkr
50**
40 tkr
+410 tkr
Termin 6
Vetenskaplig teori och metod
Examensarbete
15
15
7,5
7,5
225 tkr
225 tkr
200
360
160 tkr
288 tkr
+65 tkr
-63 tkr
Summa
180 hp
90 hst
2 700 tkr
2 791 klt
2 233 tkr
+467.5 tkr
Tillkommer:
tutoring och läsgrupper (15 klt per 7,5 hp = 360 klt x 800 kr)
koordinator (20% under 6 terminer; månadslön: 35 tkr)
summa
tot tilldelning
tot utgifter
resultat
288 tkr
307 tkr
595 tkr
2 700 tkr
2 828 tkr
-128 tkr
Tillkommer utvecklingsmedel (se förslag i bifogat underlag): 576 tkr
Tilkommer medel för internationell samverkan och samverkan med näringslivet (se förslag i bifogat
underlag): 200 tkr
*
Klocktimmar för studentkontakt via lärplattform under fri termin i syfte att bibehålla interaktionen mellan deltagarna.
(preliminär version – arbetsmaterial)
Utbildningsplan
Liberal arts, kandidatprogram
180 hp
Bachelor Programme in Liberal Arts
180 credits
(preliminär version – arbetsmaterial)
1. Beslut om fastställande
Utbildningsplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet
2010-xx-xx att gälla från och med 2011-xx-xx.
Utbildningsområde: Humaniora
Huvudområde: Liberal Arts
Ansvarig institution: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
2. Syfte
Med vilka kompetenser möter vi världens aktuella kriser och utmaningar? Välutbildade
humanister behövs till skaran ingenjörer, naturvetare och samhällsvetare för att vi skall kunna
skapa hållbara vägar in i framtiden. Programmet Liberal Arts ger en gedigen klassisk humanistisk
utbildning med fokus på människan som problemlösande, meningsskapande och berättande
varelse i en ständigt föränderlig värld. Programmet fokuserar på yttringar av människans strävan
efter att beskriva sin omvärld genom att klassificera, definiera och systematisera sin förståelse av
den. Programmet knyter samtidigt an till renässansidealet om de fria konsternas och det obundna
tänkandets betydelse för produktiv självreflektion och kritisk samtidsanalys.
Text, språk och tänkande utgör programmets ryggrad. Undervisningen utgörs av
tvärvetenskapliga moment, där filosofi, idéhistoria och litteraturvetenskap interagerar med
varandra, med de klassiska språken – grekiska, latin och arabiska – och med naturvetenskapliga
discipliner. Grammatik, retorik och logik är, liksom i den klassiska undervisningen i artes liberales,
centrala redskap för den kritiska analysen. Varje moment tar avstamp i den filosofi- och
idéhistoriska bakgrunden för att sedan – med stöd av språken och litteraturvetenskapen – röra sig
framåt i utvecklingen till dagens perspektiv. Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt utvecklas
utifrån den samlade erfarenhetsbank som det historiska perspektivet tillhandahåller. En djupare
förståelse för den egna samtiden uppnås genom ökade och mer nyanserade kunskaper om hur
vägen fram till dagens etiska ställningstaganden, vetenskapssyn och samhällsdebatt sett ut. Det
kritiska perspektiv som utvecklas tillämpas i analys av och problematisering kring samtidens
värderingar och frågeställningar utifrån de områden som berörs i programmets olika moment.
Utbildningen ger på så sätt en gedigen och användbar kunskapsgrund som är bred men samtidigt
tydligt profilerad, och som inte låter sig låsas av nuvarande ämnesuppdelning vid universitetet.
Studentens eget lärande står i centrum och den humanistiska redskapslåda som studenterna
förvärvar används och utvecklas individuellt och i grupp. I centrum står studentens utveckling av
färdigheter i att föra en konsistent argumentation och hans/hennes förmåga att förhålla sig
mångdimensionellt och kreativt till komplexa frågor och problem.
Programmet värnar om nya pedagogiska former som gynnar en tät och kreativt intellektuell miljö.
Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och
grupphandledning (tutoring), i läsgrupper (peer-to-peer), och mentorsverksamhet. Efter avslutad
utbildning skall studenten ha förvärvat en dokumenterad god samarbetsförmåga och en
konstruktiv öppenhet för andra ståndpunkter än den egna genom en kontinuerlig och avancerad
träning i disputationens konst. ”Disputation” skall i sammanhanget förstås i termer av att på
saklig grund försvara och argumentera för en given ståndpunkt.
2
(preliminär version – arbetsmaterial)
3. Behörig för antagning
Grundläggande behörighet.
4. Uppläggning och studiegång
År 1
Läsåret låter studentgruppen utveckla en gemensam och grundläggande förståelse av det
humanvetenskapliga kunskapsområdet i termer av tanketraditioner, textkritik, receptionsstudier,
vetenskapliga institutioner, grammatik, och retorik. Undervisningen sker i små grupper med
tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching), individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper
och mentorsverksamhet. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) av olika slag
utnyttjas också.
Vårterminens språkmoment tillsammans med upplägget med ‘co-teaching’ gör det möjligt att
ständigt återknyta på detaljnivå till källtexterna på originalspråk. Denna pedagogiska design är ett
utmärkande drag för programmet som helhet och tillämpas från termin 1.
Hösttermin: Traditioner och institutioner (30 hp)
Humaniora:
Identitet, institution och
metod (10 hp)
Text:
Bärare, medium och teknik
(10 hp)
Tradition:
Platonism och aristotelism (10 hp)
Vårtermin: Språk och texttraditioner (30 hp)
Språket och
tänkandet
(4 hp)
Latin (7,5 hp)
Klassisk grekiska
(7,5 hp)
Arabiska (7,5 hp)
Receptionsstudier:
Physiologus (3,5 hp)
Språket och tänkandet (4 hp)
En grammatikhistorisk introduktion från antiken och framåt. Nedslag i antikens verk om
semantik ger en bakgrund till hur våra teorier om satsen och dess delar tog sin början, en
förklaring till vår terminologi och en medvetenhet om det grundläggande sambandet mellan logik
och grammatik. Exempel ges på hur språkfilosofins utveckling under medeltiden påverkar
utvecklingen inom andra discipliner (exempelvis teologin) och idéutvecklingen i stort. Momenten
ger en grundläggande förståelse för grammatiken som beskrivande system och för dess roll i den
västerländska idéhistorien.
Latin (7,5 hp), Klassisk grekiska (7,5 hp), Arabiska (7,5 hp): Momenten inleds med en introduktion
till respektive språks historia. De första två språkmomenten (Latin och Klassisk grekiska) knyts till
3
(preliminär version – arbetsmaterial)
momentet Språket och tänkandet med hjälp av exempel på hur de båda språkens struktur och
karaktär bidragit till att forma grammatiken och logiken som discipliner. Litteraturen illustreras i
övrigt rikt under programmets gång, varför tyngdpunkten under dessa moment ligger på språkens
struktur, framför allt ur ett kontrastivt/komparativt perspektiv. Momenten tjänar också som
förberedelse på den pedagogiska metod med vilken språken hanteras i programmet och ger en
medvetenhet om de möjligheter och begränsningar som det innebär att använda sig av språken
med stöd av översättning under programmets gång och efter genomgången utbildning. De tre
språkmomenten leder över till det följande momentet om receptionsstudier, där den pedagogiska
modellen med läsning av originaltext under handledning tillämpas för första gången.
Receptionsstudier: Som ett illustrativt exempel på hur en text formas efter sin kontext och på så sätt
inte är en statisk bärare utan ett dynamiskt medium läses utdrag ur bestiariegenrens arketyp –
Physiologus. Ur djurkatalogen väljs beskrivningen av apan, som med handledning läses först i den
ursprungliga grekiska och därefter i den latinska och arabiska versionen. Perspektivet vidgas
ytterligare genom läsning av texten även i den fornkyrkoslaviska, isländska och fornengelska
versionen. Studenterna konfronteras därmed med en text som inte bara omformats i de olika
språkliga traditionerna utan som också rör sig från en hednisk till en kristen kontext och
omtolkas därefter, samtidigt som det blir uppenbart både hur avgörande för förståelsen
kontakten med originalspråket är och hur rekonstruktionsprocessen påverkar den text läsaren har
framför sig. I samband med textstudierna tas ett helhetsgrepp på bestiariegenren från antiken och
fram till nutid ur ett litteraturvetenskapligt och idé-/filosofihistoriskt perspektiv.
År 2
Under andra läsåret fördjupas och tillämpas första årets förvärvade färdigheter metodiskt i form
av ett antal tematiska kurser. Människan som meningssökande, problemorienterad,
symbolskapande och berättande varelse i en föränderlig värld från antiken till våra dagar står i
centrum. Undervisningen sker i små grupper med tvärvetenskapliga lärarlag (co-teaching),
individuell- och grupphandledning (tutoring), i läsgrupper och mentorsverksamhet. Samtliga
källtexter läses på originalspråk med handledning/co-teaching (se ovan).
4
(preliminär version – arbetsmaterial)
Hösttermin: Människa, samhälle och natur (30 hp)
Människan och biologins
hierarki (10 hp)
Utifrån Aristoteles
hierarkiska klassificering av
levande varelser i Historia
animalium via medeltidens
och renässansens
‘varandets kedja’ (‘scala
naturae’) och dess starka
påverkan på vår
idéutveckling in i modern
tid granskas idén om
människan som biologiskt
överlägsen varelse.
Världslitteraturens olika
framställningar av och
anspelningar på ‘varandets
kedja’ kompletterar det
filosofiska/idéhistoriska
perspektivet.
Demokratin och etiken (10 hp)
Demokratin som den globala
överideologin idag och dess
ursprung.
Platons Staten och Aristoteles
Nikomachiska etik. Det politiska
systemet som beskrivande och
föreskrivande system.
Juridikens idéhistoria: Juridiken
och retoriken.
(Samarbete med
samhällsvetenskaplig fakultet)
Natur (10 hp)
Vetandets och bevisets
natur.
Från a priori- till a
posteriori-kunskap:
naturvetenskapernas
idéhistoria som exempel.
Matematikens idéhistoria.
Astronomins idéhistoria.
Atomläran och den fria
viljan.
(Lucretius Om tingens natur.
Gerard av
Cremona/Arzachel:
Toledotavlorna etc.)
(Samarbete med
naturvetenskaplig fakultet.)
Utifrån scala naturas
klassificering av änglarna
(Thomas av Aquino,
Miltons Paradise Lost m fl)
analyseras den hierarkiska
klassificeringen per se och
dess roll i idéutvecklingen.
(Samarbete med
naturvetenskaplig fakultet.)
Vårtermin: Fiktion och verklighet (30 hp)
Narrativitet (10 hp)
Subjektivitet/Objektivitet (10 hp)
Renässans (10 hp)
Berättarstrukturer och
verklighetsgestaltningar.
Myter, sagor, fiktioner.
Om ett för det västerländska
Att hantera och förhålla sig
tänkandet avgörande begreppspar till sitt idéarv.
från antiken till postmoderna
Renässansen som exempel.
tider. Om makt, vetenskap och
religion.
5
(preliminär version – arbetsmaterial)
År 3
Höstterminen förbereder för såväl examensarbetet som livet efter examen. Studenterna kan välja
att antingen fördjupa språkkunskaperna utomlands, läsa fritt valda kurser vid GU eller ge sig ut
på kvalificerad arbetspraktik. Interaktionen i gruppen och mellan studenter och lärare underhålls
under denna period med tutoring och läsgrupper för de studenter som stannar kvar samt bl a via
GUs lärplattform med de studenter som rest ut (GUL). Handledning av examensarbetet kommer
att inledas redan under hösten.
Under höstterminen för studenterna (oavsett om de valt att stanna kvar vid GU, att läsa vid
utländskt lärosäte eller att göra praktik) loggbok i vilken de regelbundet reflekterar över hur de
färdigheter som tillägnats under programmet tillämpas under praktiken (i samspel med andra på
praktikplatsen, i samband med problemlösning, i aktuell samhällsdebatt osv).
Under vårterminen följer studenterna ett teori- och metodseminarium på halvfart, samtidigt som
de skriver sina examensarbeten. Läsgrupperna tar vid igen under denna avslutande termin och
ägnas framför allt åt läsning av litteratur med relevans för de olika uppsatsämnena i gruppen.
Uppsatshandledning sker individuellt men framför allt i seminarieform.
Hösttermin: Fri termin (30 hp)
Studenten väljer något av följande alternativ:
1. En termins utlandsstudier i latin, grekiska, arabiska eller filosofi. Samarbetsavtal skall
upprättas med adekvata studieorter och universitet.
2. Kvalificerad arbetspraktik. Kursen sammanfaller om möjligt med Humfaks nya
praktikkurs.
3. Kurser väljs i samråd med programkommittén om sammanlagt 30 hp vid GU eller något
annat universitet i Sverige eller utomlands.
Kontinuerlig kontakt mellan programmets studenter och lärare upprätthålls under terminen via
den informations- och kommunikationsteknologi som finns tillgänglig vid GU (GUL).
Studenterna för loggböcker (se ovan).
Vårtermin: Vetenskapliga teorier och metoder (15 hp) + Examensarbete (15 hp)
Vetenskapliga teorier och metoder (15 hp)
Kursens ges i seminarieform halvfart under hela terminen. Handledning individuellt och i grupp.
Examensarbete (15 hp)
6
(preliminär version – arbetsmaterial)
5. Mål
Efter genomgånget program skall studenten:
Kunskap och förståelse
• uppvisa god orientering inom klassisk och nutida humanistisk idétradition.
• visa innehållslig och kontextuell förståelse av texter från antiken genom samtliga historiska
epoker fram till nutid.
• uppvisa dokumenterad förståelse för textens roll som föränderlig och dynamisk bärare av
mänskligt tänkande genom historien
Färdighet och förmåga
• visa förmåga att analysera text, klassisk såväl som modern, använda grundläggande semantiska,
logiska, språkvetenskapliga och textkritiska tekniker på ett metodiskt och samtidigt kreativt sätt.
• visa väl utvecklad förmåga att självständigt formulera frågeställningar utifrån språkliga, idéhistoriska, litterära och filosofiska perspektiv.
• uppvisa avancerad förmåga att formulera och bearbeta problem både individuellt och i grupp.
• uppvisa väldokumenterad god förmåga att i tal och skrift presentera problem, analyser, möjliga
lösningsstrategier, samt formulering av forskningsbara frågor.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• kunna värdera grundläggande resonemang, strukturera argument och bedöma deras relevans
och hållbarhet
• kunna redogöra för en uppsättning olika möjliga etiska och samhälleliga aspekter av
förvärvandet och handhavandet av kunskap
• kunna inta skilda perspektiv och ett kritiskt förhållningssätt till teorier och begrepp både inom
och utom skilda akademiska discipliner.
• visa förmåga att (i förekommande fall) göra bedömningar med avseende på jämställdhet/
jämlikhet, rättviseaspekter samt, medvetandegöra och problematisera ekologiskt, ekonomiskt och
socialt hållbar utveckling.
• kunna inta och argumentera för en annan ståndpunkt än den egna, visa öppenhet och förståelse
för andras avvikande uppfattning och därmed god förmåga till respektfull, saklig och konstruktiv
dialog
• kunna kritiskt analysera och självständigt granska olika yttringar av människans strävan efter att
skapa system för att beskriva sin omvärld
6. Examen
Utbildningen leder till filosofie kandidatexamen 180 hp i huvudområdet Liberal Arts.
7. Övrigt
7