1. No category

Tågarps avloppsreningsverk
Svalöv
Miljörapport 2013
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDDEL ............................................................................................................... 3
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 4
Organisation ............................................................................................................... 4
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 5
Verksamhetsområde .................................................................................................. 5
Tågarps avloppsreningsverk....................................................................................... 5
Ledningsnät ................................................................................................................ 9
GÄLLANDE BESLUT ............................................................................................... 10
Anmälan ................................................................................................................... 10
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 10
Anmälningsärenden .................................................................................................. 11
EGENKONTROLL .................................................................................................... 11
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 11
Recipientkontroll ....................................................................................................... 11
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 ...................................................................................... 11
Driftförhållanden ....................................................................................................... 11
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 12
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 13
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 13
Slamkvalitet .............................................................................................................. 13
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING ....... 13
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 13
Elförbrukning ............................................................................................................ 13
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 14
Forskning och utveckling på NSVA .......................................................................... 14
Inledning ................................................................................................................... 14
Utvecklingsarbete ..................................................................................................... 14
Samverkan med andra ............................................................................................. 15
NSVA på NORDIWA ................................................................................................ 15
Projekt ...................................................................................................................... 15
Examensarbeten ...................................................................................................... 17
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 17
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 17
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 17
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1
BILAGA 2
Verksamhetsområde
Emissionsdeklaration
2 (20)
GRUNDDEL
Miljörapport för verksamhetsår:
2013
Verksamhetsutövare:
NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB
Organisationsnummer:
556765-3786
Anläggningens namn:
Tågarps avloppsreningsverk
Anläggningens nummer:
1214-50-004
Fastighetsbeteckning:
Svalöv-Tågarp 3:91
Besöksadress:
Järnvägsgatan, Tågarp
Kommun:
Svalöv
Kod för huvudverksamhet:
90.20 C
Koordinater, anläggningens
mittpunkt:
N 6199929; O 371836 (SWEREF 99 TM)
Kontaktperson:
Sofia Jezek, Miljöingenjör
Telefon: 010-490 97 93
E-post: [email protected]
Godkännare av miljörapport:
Ulf Thysell, VD
Telefon: 010-490 97 77
E-post: [email protected]
3 (20)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Ulf Thysell
Ekonomi, IT &
Administration
Personal &
Kommunikation
Johan Jönsson
Kristina Bagge
Dricksvatten
Avloppsrening
Rörnät
Jonas Håkansson
Pär Gustafsson
Tf Bo Petersson
Ledningsnät &
Projekt
Åsa Peetz
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är
avdelningschefen för Avloppsrening.
4 (20)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund.
Verksamhetsområde
Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Tågarps tätort och antalet
anslutna personer är ca 386 stycken.
Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 1983-08-29 av kommunfullmäktige i Svalövs
kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen.
Tågarps avloppsreningsverk
Lokalisering
Anläggningen ligger på fastigheten Tågarp 3:91 i Svalövs kommun. Granne med
avloppsreningsverket ligger bostadshus.
Tågarps RV
Reningsprocessen
Inkommande avloppsvatten kommer till reningsverket via en brunn, därifrån rinner vattnet
vidare med självfall till inloppspumpstationen. Vid höga flöden sker bräddning direkt från
brunnen ut till recipient. Vid ännu högre flöden finns en nödbrädd från brunnen till recipient.
Från inloppspumpstationen pumpas vattnet till rensgallret som avskiljer större föroreningar
som papper, trasor, tops mm. Renset komprimeras och samlas upp en behållare som sedan
transporteras bort som hushållsavfall. Rejektvatten från pressen återförs reningsverket efter
gallret.
5 (20)
Efter den mekaniska reningen leds vattnet till försedimenteringen där större partiklar får
sedimentera. Här tillsätts även fällningskemikalier för att fälla fosfor och suspenderat
material.
Biobädd
Inkommande gallerstation
Försedimentering
Kemdosering
Slutsedimentering
Slamlager
Poleringsdamm
Vattnet pumpas vidare upp över biobädden som består av veckat plastmaterial. På
biobäddmaterialet växer mikroorganismer som bryter ner organiskt material, tar upp
näringsämnen som kväve och fosfor samt omvandlar ammonium till nitrat i viss mån. Främst
är det aeroba nedbrytningsprocesser som sker i biobädden och ett jämt hydrauliskt flöde är
viktigt för en god reningsprocess i biobädden.
Efter hand som biofilmen tillväxer kommer slam att lossna, vilken avskiljs i efterföljande
slutsedimentering. Slammet som avskiljs i slutsedimenteringen pumpas tillbaka till
inloppspumpstationen. Det renade vattnet rinner via en poleringsdamm ut i Råån.
Dimensionerande belastning
Dimensionerande
belastning
Anslutning, medeldygn
Flöde, medeldygn
Flöde, medeltimme
BOD7, årsmedel
N-tot, årsmedel
P-tot, årsmedel
-
Utfall 2012
Enhet
211
206
8,6
15
4,4
0,6
pe (70 g BOD7/pe*d)
m3/d
m3/h
kg/d
kg/d
kg/d
Slambehandling
Slammet som avskiljs i försedimenteringen pumpas till en slamrötdamm. Dammen
dekanteras och dekantatet leds tillbaka till inloppspumpstationen. Slammet i dammen luftas
en gång per kvartal för omrörning och slammet tas ut till en slamtorkbädd. I slamtorkbädden
avvattnas slammet ytterligare genom att överskottsvatten avskiljs i dräneringsrör som ligger i
botten av bädden. Överskottsvattnet leds till inloppspumpstationen och slammet
transporteras slutligen till Svalövs reningsverk.
6 (20)
Externslam
Allt slam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till
rötkammaren.
7 (20)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är
anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större
delen av dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong
är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela
kommunens spillvattennät redovisas nedan.
I Svalöv ser det ut så här:
Spillvattennätet i Svalöv 2013-12-31
Total längd spillvattenledning
Ledningsmaterial
36428 meter
Längd Andel
Btg 20788 57,1%
Plast 14235 39,1%
Övrigt 1405 3,9%
Anläggningsår
1950-1999 30637 84,1%
2000- 5440 14,9%
okänt 351
1,0%
En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av
Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av
ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas
Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att
takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i
spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av
svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar
med återkommande driftstörningar.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Ingen aktuell plan finns. NSVA planerar att ha en ny saneringsplan klar under år 2017.
Åtgärder på ledningsnät år 2013
Inga åtgärder utförda under 2013.
GÄLLANDE BESLUT
Anmälan
Tågarps avloppsreningsverk har inget tillstånd, men lämnade år 2000 in en anmälan om
befintlig verksamhet. Anmälan har 2005-04-22 godkänts av kommunstyrelsen i Svalövs
kommun. Kommunstyrelsen finner enligt ”Förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd”, SFS 1998:899, att inlämnad anmälan avseende Tågarps avloppsreningsverk
inryms inom prövningsnivå C med SNI-kod 90.001-2, dvs avloppsanläggning som är
dimensionerad för mer än 25 men högst 2 000 personekvivalenter. Inga utsläppskrav har
ställts på verksamheten.
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är
ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med
att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En
genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna
som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet.
Vid Tågarps reningsverk används inga produkter som innehåller ämnen med PRIO-kriterier
eller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande om framtiden för Tågarps avloppsreningsverk har inte tagits under året,
men kommer troligtvis att tas under det närmsta året. Huvudalternativet är avledning av
avloppsvatten från Tågarp till Lundåkraverket i Landskrona.
Anläggningen ligger väldigt nära bostäder, men inga klagomål har inkommit under året.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
10 (20)
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även
annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
2013-02-28
2013-09-24
Anläggning
Tågarps RV
Tågarps RV
2013-11-07
Tågarps RV
Anmälan
Byte av automationsventil i Tågarps avloppsreningsverk
Tillsyn och kontrollrapport, Tågarps avloppsreningsverk, Tågarp
3:91.
Uppskov för provtagning i Tågarp ARV
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Inkommande
vatten
Utgående vatten
Torkat slam
Inkommande
vatten
Utgående vatten
Inkommande
vatten
Prov
Parameter
4 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NH4-N, TOC
8 dp/år BOD7(ATU),CODCr,TOT-P,TOT-N ,NH4-N, SS, TOC
1 bp/år pH, TS, TS, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr,
Ni, Co, Cd, Hg
1 bp/år Nonylfenol, PCB, PAH
2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
2 dp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg
2 sp/år VOC screening, SVOC screening organiska föroreningar
I Tågarp finns det endast provtagare för utgående vatten. Övriga prover är stickprover
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Råån.
Recipientkontrollen samordnas av Rååns vattendragsförbund där Svalövs kommun är
medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från
Ekologgruppen. Rapporten finns vanligen att hämta på förbundets hemsida.
UTSLÄPPSDATA ÅR 2013
Driftförhållanden
Tågarp reningsanläggningen är mycket välskött och tack vare det så är det mestadels
normalt förekommande drift- och underhållsaktiviteter på anläggningen. Vi genomför endast
minimala insatser då anläggningen skall tas ur drift inom de närmsta åren.
I samband med stormen Simone så hade EON avbrott för elkraftförsörjningen till
anläggningen i ca 3 dygn, under tiden försågs Tågarp med elkraft via ett reservkraftverk.
Gällande riktlinjer efterlevs.
En ny automationsventil har satts in.
11 (20)
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Tågarp 2013
BOD7 (mg/l) i utgående
Riktvärde, år = 15 mg/l
16,0
14,0
13,0
12,0
12,0
10,0
10,0
8,8
7,2
8,0
6,0
4,5
3,4 3,0
3,0
4,0
2,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Då anläggningen inte har några fastslagna utsläppsvillkor har NSVA satt ett internt
målsättningsvärde gällande halten BOD7. Utfallet för året ligger under det internt satta
målsättningsvärdet.
Tågarp 2013
N-tot (mg/l) i utgående
30,0
24,0
25,0
20,0
28,0
26,0 27,0
22,6
22,0
20,0
18,0
16,0
15,0
10,0
5,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
12 (20)
Eftersom anläggningen inte har något kvävereningssteg har inte något internt
målsättningsvärde satts.
Tågarp 2013
P-tot (mg/l) i utgående
Riktvärde, år = 0,5 mg/l
1,6
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0,0
1,4
0,4
0,1
0,2
0,0
0,3
0,2
0,0
0,0
0,1
0,1
0,0 0,1
För halten P-tot har ett internt målsättningsvärde om 0,5 mg P-tot/l satts, detta har innehållits
under året sånär som på en månad då det överskreds. Den höga halten berodde på ett elfel
på en pump.
Bräddning vid anläggning
Information om bräddningsfrekvens vid verket fås genom registrering av bräddpumpens
gångtid. Beräkning av bräddad volym beräknas baserat på uppgifter om bräddpumpens
gångtid och kapacitet. Ingen bräddning vid anläggningen har registrerats under året.
Bräddning på ledningsnät
Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Finns inga bräddpunkter på
ledningsnätet.
Slamkvalitet
Under året har en analys på slammet från Tågarps avloppsreningsverk utförts. Resultaten av
analysen presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under året ca 70 ton
slam med TS-halten 14,4 %, motsvarande 10,08 ton TS.
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
Mängd, kg/år Användning
PAX 15
10 800
Förfällning
Elförbrukning
Vid reningsverket förbrukades 44 304 kWh el under året.
13 (20)
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har ca 1 000 kg rens och sand transporterats till deponi under året.
Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning.
Forskning och utveckling på NSVA
Inledning
Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och
minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för
VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt
förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare
för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar
i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner,
universitet och olika aktörer inom näringslivet.
Utvecklingsarbete
Övervakning och säkerhet
Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs
anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i
samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning
och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året.
En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare
uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas.
För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett
lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller
datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet.
Slam och biogas
Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på
bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning
av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts.
Uppströmsarbete
Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För
att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar
NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i
avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska
utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället.
14 (20)
Samverkan med andra
WIN
WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation
inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften
inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter
som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många
partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN.
4S Ledningsnät
4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge
ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och
materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt
kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och
materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket
dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer.
VA-Teknik Södra
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning
inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som
består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD
och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten.
NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt
genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet.
NSVA på NORDIWA
I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i
Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till
senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare
på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds
under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA
arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket.
Projekt
Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar
Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i
samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar
forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I
förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för
att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid.
Utvinning av närsalter ur rötslam
Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg.
Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och
biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta
tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en
ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en
hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en
förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har
en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna
förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad
därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket.
15 (20)
EVAA etapp 2
EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA
och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det
möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan
på miljön.
Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och
projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi,
VA och avfall för H+ området.
Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk
Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och
avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både
nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara
ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i
jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam.
Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam.
Bräddvattenrening
Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken
för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att
renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av
klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna
bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat
avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med
detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är
tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat
avloppsvatten i framtiden.
16 (20)
Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket.
Ekologisk dagvattenhantering
Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten
istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för
översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med
tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika
aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för
genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom
projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i
Skåneregionen under de närmaste två åren.
Examensarbeten
På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete
inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått
har följande examensarbeten slutförts:
Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment
Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering
Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013.
I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder.
SLU Alnarp, 2013.
Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av
orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
Uppströmsarbete
Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska
variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska
mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal
17 (20)
informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och
övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat
skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter.
På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap
som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt
uppströmsarbete inom organisationen.
Helsingborg 2013-03-25
Ulf Thysell
18 (20)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE
BILAGA 2
EMISSIONSDEKLARATION