1. No category

Torekovs avloppsreningsverk
Båstad
Miljörapport 2013
2 (28)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
VERKSAMHETSBESKRIVNING ................................................................................ 5
Organisation ............................................................................................................... 5
Tillsynsmyndighet ....................................................................................................... 6
Verksamhetsområde .................................................................................................. 6
Torekov avloppsreningsverk ....................................................................................... 6
Ledningsnät .............................................................................................................. 10
GÄLLANDE BESLUT ............................................................................................... 11
Tillståndsbeslut ......................................................................................................... 11
Uppfyllandet av gällande villkor ................................................................................ 11
Beaktande av hänsynsreglerna ................................................................................ 14
Anmälningsärenden .................................................................................................. 15
EGENKONTROLL .................................................................................................... 16
Kontrollprogram/Mätprogram .................................................................................... 16
Recipientkontroll ....................................................................................................... 16
UTSLÄPPSDATA ÅR 2012 ...................................................................................... 17
Driftförhållanden ....................................................................................................... 17
Utsläppskontroll ........................................................................................................ 17
Bräddning vid anläggning ......................................................................................... 19
Bräddning på ledningsnät ......................................................................................... 19
Slamkvalitet .............................................................................................................. 20
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING ....... 21
Förbrukning av kemiska produkter ........................................................................... 21
Elförbrukning ............................................................................................................ 21
Hantering av rens och sand samt annat avfall .......................................................... 21
UTVECKLING & PROCESSOPTIMERING .............................................................. 22
Allmänt................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Torekov avloppsreningsverk .................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
3 (28)
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE .......................................................................... 26
Verksamhetsledningssystem .................................................................................... 26
Uppströmsarbete ...................................................................................................... 26
FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR
BILAGA 1 Verksamhetsområde
4 (28)
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Organisation
NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan
den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna
Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i
NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner.
NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i
regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om
dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar
när det släpps ut igen från reningsverken.
För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller
dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi
hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och
vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag.
VD
Ulf Thysell
Ekonomi, IT &
administration
Johan Jönsson
Dricksvatten
Jonas Håkansson
Personal &
Kommunikation
Kristina Bagge
Rörnät
Lars Köhler
Tf Bo Petersson
Avloppsrening
Pär Gustafsson
Ledningsnät &
Projekt
Åsa Peetz
Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Mårtensson vars närmsta chef
är avdelningschefen för Avloppsrening.
5 (28)
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet för anläggningen är Länsstyrelsen i Skåne.
Verksamhetsområde
Torekovs avloppsreningsverk tillförs kommunalt och industriellt avloppsvatten från tätorterna
Torekov, Västra Karup, Grevie och Förslöv samt från de mindre orterna Hov, Rammsjö,
Killebäckstorp och stora delar av den kustnära bebyggelsen mellan Stora Hult och Torekov.
Antalet anslutna personer är ca 12 900 stycken.
Ledningsnätet för verksamhetsområdena Båstad - Östra Karup är anslutna till Hedhusets
reningsverk i Laholms kommun för vilket Laholms kommun är huvudman.
Torekov avloppsreningsverk
Lokalisering
Reningsverket är beläget i södra delen av Torekov tätort. Närmaste bostadsfastighet är
belägen ca 150 m öster om reningsverket.
Torekovs RV
Reningsprocessen
Vattenreningen på Torekovs avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk
rening.
Inkommande avloppsvatten kommer in till inloppspumpbrunnen på reningsverket i två
ledningar. En norrifrån som betjänar Torekovs samhälle och en söderifrån som betjänar
övriga delar av verksamhetsområdet. Det inkommande vattnet lyfts upp till gallerstationen
där spillvattnet renas från stora föroreningar som tops, papper, trasor mm. Det avskiljda
materialet från gallret tvättas och pressas innan det avförs som hushållsavfall. I efterföljande
sandfång låter man sand och grus sjunka till botten. Sanden tvättas och används som
återfyllningsmassa.
6 (28)
Galler
Kontrollrum
Verkstad
Inlopp
Biosteg
Mellansedimentering
Kemdosering
Slamförvaring
Slutsedimentering
Extern kolkälla
Den biologiska reningen sker i Torekov i en aktivslam anläggning som börjar med ett
anaerobt steg följt av en anoxisk zon. I den anoxiska zonen sker denitrifikationen av nitrat
som recirkulerats från de sista aeroba bassängerna. Därefter följer en zon som antingen är
anoxisk eller aerob, styrningen av denna varieras beroende på belastningen på verket.
Slutligen finns två parallella aeroba zoner i vilka nitrifikationen och resterande BODreduktionen sker.
I efterföljande mellansedimentering avskiljs det biologiska slammet som delvis återförs
processen via en returledning till det första biologiska steget.
Efter mellansedimenteringen sker tillsats av polyaluminiumklorid för efterfällning av
kvarvarande mängd fosfor. Det bildade kemslammet avskiljs därefter i efterföljande
slutsedimentering emedan det renade vattnet slutligen leds ut i Skälderviken.
Dimensionerande belastning
Dimensionerande
belastning
Utfall 2013
Enhet
Anslutning, medeldygn
11 400
7 106
pe (70 g BOD7/pe*d)
Flöde, medeldygn
5 400
3 239
m3/d
Flöde, medeltimme
-
135
m3/h
BOD7, årsmedel
800
349
kg/d
N-tot, årsmedel
160
126
kg/d
P-tot, årsmedel
42
17
kg/d
7 (28)
Slambehandling
I samband med det biologiska och kemiska reningsstegen bildas slam. Slammet samlas upp
och leds till den biologiska slambehandlingen bestående av fyra bassänger. Dessa syftar till
att reducera innehållet av BOD och kväve i slammet. Den första bassängen är utrustad med
dysor och omrörare för möjlighet till luftning. I nästa två bassänger finns enbart omrörare. I
den sista delen finns både möjlighet för luftning och omrörning. Biologiskt slam från
mellansedimenteringen inkommer till första bassängen och kemslam från
slutsedimenteringen inkommer till tredje bassängen. Slam för recirkulation uttas från sista
bassängen och tillförs biosteget i den första anoeroba zonen.
Överskottslam förtjockas i slamförtjockaren som är av typen gravitationsförtjockare och syftar
till att öka slammets torrsubstanshalt (TS). Slutligen avvattnas slammet via centrifugering.
För bättre avvattning tillsätts polymer före centrifugering. Rejektvattnet från avvattningen leds
tillbaka in i verket till det första biologiska steget.
Efter slamavvattningen mellanlagras slammet i containrar innan omhändertagande av NSR,
Nordvästra Skånes Renhållnings AB.
Externslam
Slam lämnas till pumpstation i Förslöv, avloppsreningsverket i Torekov samt i Skummeslöv
som tillhör Laholm. Avtal mellan Båstad kommun och Laholms kommun finns upprättat för
detta. Slammet töms vid inkommande, före galler, i Torekov avloppsreningsverk. Ingen
registrering sker på reningsverket eller i Förslöv över hur mycket som töms. Sita registrerar
dock på hur mycket slam de lämnar och rapporterar detta till Båstads kommun.
Anläggningens status
Översyn av anläggningens status samt behovet av upprustning och utbyte av
anläggningsdelar är gjord. När NSVA tog över driftansvaret år 2009 genomfördes en
statusbesiktning av reningsverket. Utöver detta har NSVA arbetat fram en reinvesteringsplan
där statusen kontrollerats på varje anläggningsdel, livslängden har uppskattats och ett
anskaffningsvärde har framtagits. Detta ligger sedan till grund för de äskande av
reinvesteringsmedel som vi nu arbetar med för perioden 2013-2015.
8 (28)
Ledningsnät
Allmänt om ledningsnätet
I Båstad finns 23 mil spillvattenledningar. Man saknar dokumentation för ledningsnätets
konditionsstatus och materialfördelning. Det är känt att det vanligast förekommande
materialet är betong och att man inte håller en tillräckligt hög reinvesteringstakt. Man bör
öka reinvesteringarna till totalt 17,2 miljoner under 2010-talet. Det skulle innebära renovering
av kritiska ledningar där man har haft återkommande driftstörningar.
Underhållsspolning och rotskärning fordras kontinuerligt i ledningsnätet för att undvika akuta
stopp som kan orsakar skador i fastigheter eller dyl. En fullvärdig status på ledningssystemet
erfordrar filmning av ledningen. Reinvesteringskostnad fram till 2015 slutar på ca 5 miljoner.
Målsättning
NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31.
Minskningen ska räknas med år 2010 som startår.
Sanerings-/åtgärdsplan
Det finns en saneringsplan för Torekovs reningsverk daterad 2007-12-10. I saneringsplanen
påpekas att ytterligare mätning och analys av ledningsnätet krävs för att genomföra rätt
åtgärder. Arbetet med detta är påbörjat av NSVA 2013 och en ny noggrannare saneringsplan
beräknas klar under 2014.
GÄLLANDE BESLUT
Tillståndsbeslut
Datum
Tillståndsgivande myndighet
Beslut avser
1995-11-20
Länsstyrelsen
Grundtillstånd
1999-11-18
Länsstyrelsen
Tillstånd utbyggnad och förlängd prövotid
2005-12-22
Länsstyrelsen
Slutliga villkor
Uppfyllandet av gällande villkor
Villkor 1
Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk
rening samt kväverening, utfört och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad
kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får
dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen förutsatt att dessa inte bedöms kunna
medföra ökad förorening eller annan störning.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 2
Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får - som riktvärde och kvartalsmedelvärde
samt gränsvärde och årsmedelvärde – ej överstiga 10 mg BOD7 respektive 0,3 mg
totalfosfor per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda
orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas.
Kommentar: Villkor uppfyllt. Se redovisade grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2013.
Villkor 3
Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med
tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 4
Val och byte av fällningskemikalie får endast ske efter godkännande av länsstyrelsen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
11 (28)
Villkor 5
Det utgående avloppsvattnets pH-värde får inte understiga 6 och överstiga 9.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 6
Fortlöpande kontroll av avloppsvattenanläggningens funktion och tillståndet i recipienten
jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse
med naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll och utsläpp från avloppsanläggningar. Förslag
till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges länsstyrelsen senast 1 mars
1996.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 7
Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till
länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall
störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 8
Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha
betydelse för reningsresultaten måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god
tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras.
Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras
förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 9
Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektionen skall
företas i den omfattning som miljö- och hälsoskyddsnämnden finner erforderlig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 10
Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen
inte uppkommer.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
12 (28)
Villkor 11
Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som
möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels
förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 12
Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller vara av sådan
beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i
recipienten eller omgivningen.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 13
Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50
dB (A), kl 07.00-18.00, 45 dB(A), kl 18.00-22.00 och 40 dB(A), kl 20.00-07.00 utomhus vid
närmaste bostäder.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 14
Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka
störningar av detta. Kommunen skall senast den 1 mars 1996 redovisa förslag till åtgärder
för att minska luktstörningar från slamhantering.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 15
Utbyggnaden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen har angivet i
ärendet eller i övrigt åtagit sig.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
Villkor 16
Resthalten totalkväve i utgående vatten får som årsmedelvärde och riktvärde högst uppgå till
12 mg/l.
Kommentar: Villkor uppfyllt.
13 (28)
Beaktande av hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta
säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där
individens behov av exempelvis fortbildning identifieras.
Försiktighetsprincipen
För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för
att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete.
Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är
ekonomiskt rimligt.
Produktvalsprincipen
Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid
uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv
kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten.
Under året har en genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som
är prioriterade enligt Vattendirektivet. Sedan tidigare har riskbedömningar av kemikalierna
utförts och genomgång av huruvida produkten innehåller ämnen som finns upptagna som
PRIO-ämnen eller på Kandidatlistan har gjorts. Under år 2013 kommer avdelning
dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobba med att om möjligt ersätta de kemikalier som
innehåller miljöfarliga ämnen. Tanken är att först se över de kemikalier som används i
verkstäder både på avdelning dricksvatten och avloppsvattenrening.
Vid Torekovs reningsverk används 31 produkt som innehåller ämnen med PRIO-kriterier
samt två produkter som innehåller ämnen som är prioriterade enligt Vattendirektivet.
Hushållnings- och kretsloppsprinciperna
Inga förändringar vad gäller användningen energi och råvaror har skett under året.
Lokaliseringsprincipen
Ställningstagande angående lokalisering bör tas i samband med omprövning enligt
miljöbalken. Anläggningen ligger ganska centralt i Torekov, men inga klagomål har inkommit
under året.
Ansvarig för att avhjälpa skada
Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året.
14 (28)
Anmälningsärenden
Nedan presenteras de anmälningar som lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även
annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats.
Datum
Anmälan
2013-03-11 Underrättelse om personalförstärkning på tillsynsmyndigheten
15 (28)
EGENKONTROLL
Kontrollprogram/Mätprogram
Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol.
Provpunkt
Prov
Parameter
Utgående vatten
26 dp/år
BOD7(ATU), NH4-N, SS, Al
Utgående vatten
26 vp/år
COD(Cr), TOT-P, TOT-N
Inkommande vatten
12 dp/år
BOD7(ATU), SS
Inkommande vatten
12 vp/år
COD(Cr), TOT-P, TOT-N
Avvattnat slam
2 bp/år
pH, TS, Gr, Gf, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO,
Al, Ca, K, Co, Mn, Zn, Cu, Cr, Ni, Pb, Cd, Hg, Ag
Nonylfenol, PCB, PAH, Toluen
Inkommande vatten
1 vp/år
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As
Utgående vatten
1 vp/år
Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg, Ag, As
Under året har provtagning och analys skett enligt mätprogrammet med följande undantag:
Recipientkontroll
Recipient för det renade avloppsvattnet är Skälderviken.
Recipientkontrollen samordnas av Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) där Båstad
kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en
sammanställning från Toxicon. Rapporten finns vanligen att hämta på Helsingborgs
Websida. http://www.helsingborg.se/Medborgare/Bo-bygga-och-miljo/helsingborgsmiljoarbete/matningar-och-tillsyn/miljolaget-i-helsingborg/
16 (28)
UTSLÄPPSDATA ÅR 2012
Driftförhållanden
Under våren fick Torekovs reningsverk in avloppsvatten som hämmade kvävereningen.
Utsläppet fortsatte, om än i mindre omfattning, under sommaren och hösten. En industri i
området släpper nitrifikationshämmande vatten. De arbetar nu med intern spårning för att
försöka hitta källan till nitrifikationshämningen. Industrin har i slutet av år 2012 funnit en
intern ström med 90% nitrifikationshämning (så högt har det aldrig varit i utsläppt vatten till
det kommunala systemet). Arbetet med inre spårning på industrin fortgår. Vi har även
konstaterat att nitrifikationshastigheten på slammet i Torekovs reningsverk är låg (ungefär
halva den normala nitrifikationshastigheten). Man kan mistänka ett samband med
ovanstående industriutsläpp. Ovanstående industri har även höga kväveutsläpp och kommer
vid införande av överhaltsavgift troligen att omfattas av den. Samtliga utsläppsvillkor har
dock innehållits under året.
Övriga åtgärder som har utförts under året:

Renovering av gallerbyggnad.

Ny ventilation i driftövervakningsrum.

Förekommande arbeten på reningsverk och pumpstationer.

Ny mät och pumputrustning till kolkälla

Utbyte av elskåp på pumpstation T9.

Takbyte på pumpstationerna P14 och P15.

Fasad och takbyte på pumpstation 13.
Utsläppskontroll
Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i
graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i
emissionsdeklarationen.
Samtliga utsläppsvillkor har uppfyllts under året.
Torekov 2013
BOD7 (mg/l) i utgående
Gränsvärde, år = 10 mg/l
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
4,7 4,7
3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
17 (28)
3,0 3,0 3,0 3,0
3,3
Torekov 2013
BOD7 (mg/l) i utgående
Riktvärde, kvartal = 10 mg/l
12,0
10,0
8,0
6,0
4,1
4,0
3,0
3,0
Q1
Q2
3,0
2,0
0,0
Q3
Q4
Torekov 2013
P-tot (mg/l) i utgående
Gränsvärde, år = 0,3 mg/l
0,35
0,30
0,25
0,20
0,15
0,10
0,05
0,13
0,09 0,08
0,07 0,06
0,09
0,09
0,05
0,00
18 (28)
0,06 0,06
0,07 0,07
0,08
Torekov 2013
P-tot (mg/l) i utgående
Riktvärde, kvartal = 0,3 mg/l
0,35
0,30
0,25
0,20
0,15
0,10
0,08
0,10
0,06
0,06
0,05
0,00
Q1
Q2
Q3
Q4
Torekov 2013
N-tot (mg/l) i utgående
Riktvärde, år = 12 mg/l
18,0
16,0
14,0
12,0
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
16,0
7,8
6,8 7,4
9,3 9,1
9,1
6,1
2,5 3,2
Bräddning vid anläggning
Ingen bräddning på anläggningen har uppmätts under året.
Bräddning på ledningsnät
Bräddning på ledningsnät har uppmätts vid 29 tillfällen.
19 (28)
4,7
6,2
7,3
Slamkvalitet
Slammet har vid årets båda analystillfällen understigit de gränsvärden som är angivna för användning som gödsel på åkermark. Allt slam, ca
196 ton TS, som producerats under året har använts vid jordtillverkning.
KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING
Förbrukning av kemiska produkter
Användningen av kemikalier under året redovisas nedan.
Produktnamn
Mängd, kg/år Användning
PAX XL-60
91 280
Slutsedimentering
Zetag 8180
3 280
Slamavvattning
Etanol (sekundasprit)
50 600
Kolkälla
Elförbrukning
Vid reningsverket förbrukades 868 790 kWh el under året.
Hantering av rens och sand samt annat avfall
Totalt har i storleksordningen 15 ton gallerrens bortforslats som hushållsavfall. Totalt har i
storleksordningen 5 ton sand avskiljts under året, sanden används som utfyllnadsmaterial på
den egna anläggningen. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning.
Vid Torekov avloppsreningsverk har arbetet med kemikaliehantering resulterat följande:
Från verkstad är 21 kemikalier utfasade och 4 kemikalier kommer att ersättas när de tar slut,
under tiden kommer de att användas sparsamt.
Dessutom behålls 3 kemikalier. Dessa används i vattenreningsprocessen och går inte att
ersätta.
Forskning och utveckling på NSVA 2013
Inledning
Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och
minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VAbranschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt
förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare
för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt
deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner,
universitet och olika aktörer inom näringslivet.
Utvecklingsarbete på NSVA
Övervakning och säkerhet
Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs
anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i
samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning
och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året.
En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare
uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För
att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt
system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet,
analysverktyg och användarvänlighet.
Slam och biogas
Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på
bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning
av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts.
Uppströmsarbete
Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För
att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar
NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet.
Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga
ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället.
22 (28)
Samverkan med andra
WIN
WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation
inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften
inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter
som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många
partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN.
4S Ledningsnät
4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge
ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och
materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt
kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och
materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket
dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer.
VA-Teknik Södra
VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning
inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består
av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och
NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA
deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt
genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet.
NSVA på NORDIWA
I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i
Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till
senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare
på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under
konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat
med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket.
23 (28)
Projekt
Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar
Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i
samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar
forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I
förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för
att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid.
Utvinning av närsalter ur rötslam
Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg.
Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och
biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta
tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en
ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en
hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en
förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en
installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna
förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad
därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket.
EVAA etapp 2
EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA
och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det
möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan
på miljön.
Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och
projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi,
VA och avfall för H+ området.
Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk
Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och
avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både
nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara
ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i
jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam.
24 (28)
Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam.
Bräddvattenrening
Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken
för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att
renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av
klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna
bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat
avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta
projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som
skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden.
Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket.
Ekologisk dagvattenhantering
Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten
istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för
översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med
tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika
aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för
25 (28)
genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom
projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i
Skåneregionen under de närmaste två åren.
Examensarbeten
På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete
inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått
har följande examensarbeten slutförts:
Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment
Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering
Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013.
I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn
Osvalder. SLU Alnarp, 2013.
Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av
orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013.
MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE
Verksamhetsledningssystem
Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011.
Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är
därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och
kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner
har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner.
Uppströmsarbete
Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska
variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska
mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal
informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och
övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat
skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter.
På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap
som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt
uppströmsarbete inom organisationen.
26 (28)
27 (28)
BILAGA 1
VERKSAMHETSOMRÅDE