Arbetsolycksfallsförsäkringar och
Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar försäkringshandledning gäller från 1.1.2013 Grundläggande information om systemet för arbetsolycksfallsförsäkring i Finland. if.fi Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Försäkringshandledning innehåll Till läsaren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Andra frivilliga försäkringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Den elektroniska If Företagsfoldern eller If Login. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 De primära olycksfallsersättningarna och övriga ersättningssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Olycksfallsförsäkringssystemet. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Försäkringar i anknytning till arbetsolycksfallsförsäkringen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Arbetsolycksfallsförsäkring. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Litteratur. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Arbetsolycksfallsersättningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Adresser. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Arbete utomlands. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Statistikbilaga. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 2 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Till läsaren Med denna handledning vill vi ge läsaren grundläggande insikter i systemet för arbetsolycksfallsförsäkring i Finland. I handledningen klarlägger vi de allmänna principerna för systemet och ger praktiska råd i ärenden som ansluter sig till såväl skötseln av försäkringar som ansökan om ersättning. Vi berättar bl.a. om arbetsgivarens skyldighet att teckna arbetsolycksfallsförsäkring och hur försäkringspremien sammanställs. Vi berättar också om vem som har rätt till ersättning i händelse av arbetsolycksfall och yrkessjukdomar samt vilka ersättningar som betalas ut med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring. I handledningen behandlas dessutom arbetsolycksfallsersättningarnas förhållande till andra ersättningssystem samt arbetstagarens försäkringsskydd vid arbete utomlands. Vi redogör också för arbetsgivarens möjligheter att utvidga försäkringsskyddet för sina anställda med frivilliga försäkringar. Handläggningen av ärenden som gäller arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar för företagare, små och medelstora företag samt offentliga samfund sköts i Åbo: Den elektroniska If Företagsfoldern eller If Login Försäkringsärenden kan skötas ekonomiskt och effektivt också via Internet. If Skadeförsäkringsbolag Ab erbjuder företagare, små och medelstora företag samt offentliga samfund den elektroniska If Företagsfoldern. För stora och internationella företag har vi utvecklat tjänsten If Login. Dessa är våra elektroniska försäkringstjänster, i vilka kunderna kan sköta alla sina försäkringsärenden på sin egen dator och rentav helt pappersfritt. I If Företagsfoldern och If Login hålls företagets försäkringsärenden i ordning och all behövlig information finns alltid behändigt till hands. if företagsfoldern Via If Företagsfoldern kan man behändigt anmäla arbetsolycksfall och yrkessjukdomar till försäkringsbolaget för ersättningshandläggning samt göra löneanmälan för olycksfallsförsäkringen vid försäkringsperiodens slut. Postadress: 20025 IF Försäkringstjänster för – småföretagskunder, telefon 010 19 15 00 – medelstora företagskunder, telefon 010 515 8484 Ersättningstjänster, telefon 010 19 17 00 telefax 010 5141678, 010 514 2454 Till foldern styrs också alla försäkringsbrev. Fakturor sänds däremot fortfarande per post som traditionella pappersfakturor. Handläggningen av ärenden som gäller arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar för storkunder och internationella företag sköts i Espoo: Logga in på tjänsten och bekanta dig med If Företagsfoldern. Första gången registrerar du dig som användare av tjänsten, men i fortsättningen kan du logga in med de behörighetskoder som vi ger dig. Postadress: 00025 IF Försäkringstjänster, telefon 010 19 15 15 Ersättningstjänster, telefon 010 19 17 11 telefax 010 514 5780 If Företagsfoldern finns under adressen: if.fi/foretagsfoldern. if login If Login är avsedd för stora och internationella företag. I If Login finns mångsidig information för skötseln av även en stor koncerns försäkringsärenden. Försäkringsbrev och specifikationer för lagstadgad olycksfallsförsäkring samt skadestatistik styrs till If Login, där uppgifterna står till försäkringstagarens förfogande dygnet runt. Om ditt företag ännu inte har tillgång till If Login eller om du önskar mer information om If Login, kan du lämna begäran om kontakt till din kontaktperson på adressen fö[email protected]. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 3 Olycksfallsförsäkringssystemet Arbetsolycksfallsförsäkring Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen regleras genom ett lag. På basis av den har arbetstagare rätt till ersättning för förluster till följd av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom. Arbetsgivaren är på motsvarande sätt skyldig att försäkra sina anställda. personer som är berättigade till ersättning Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är en del av den sociala tryggheten för personer i förvärvsarbete. I form av specialskydd är ersättningar ur den lagstadgade olycksfallsförsäkringen primära i förhållande till ersättningar ur andra försäkringssystem. Närmare information om den sociala tryggheten i Finland finns i handledning ”Arbetspension och övrig socialförsäkring” publicerad av Tela. Pdf-versionen är på Internetadressen www.tela.fi hos punkt ”Julkaisut”. Beslut i frågor som gäller försäkring och ersättning inom olycksfallsförsäkringen fattas med stöd av olycksfallsförsäkringslagstiftningen. Försäkringsbolagens verksamhet regleras därtill av de allmänna försäkringsvillkoren och de anvisningar som ges av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund, som är ett samarbetsorgan inom branschen. Social- och hälsovårdsministeriet övervakar att olycksfallsförsäkringsbolagen följer lagen i sina försäkringsoch ersättningsbeslut. Systemet för sökande av ändring utgör likaså en viktig del av tillsynen. Arbetsolycksfallsersättningarna finansieras med de försäkringspremier som arbetsgivarna betalar. Arbetstagarens rätt till ersättning är emellertid inte beroende av om arbetsgivaren har tagit en försäkring och betalat premierna. Personer i anställningsförhållande har nämligen rätt till ersättning, även om arbetsgivaren inte skulle ha tagit någon försäkring. Ersättningarna sköts i sådant fall av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. anställningsförhållande Enligt lagen om olycksfallsförsäkring är personer som står i anställningsförhållande till en arbetsgivare berättigade till ersättning för olycksfall i arbete eller yrkessjukdom. Ett anställningsförhållande kännetecknas av att – det finns ett arbetsavtal – arbetet utförs för annans räkning – vederlag erhålls för arbetet – arbetsgivaren har rätt att utöva ledning och övervakning av arbetet. Om något av dessa kännetecken saknas, är det inte frågan om ett anställningsförhållande och personen har således inte rätt till ersättning (undantag, se punkten Bolagsmän och delägare). Ett arbetsavtal är fritt format och kan således vara antingen muntligt eller skriftligt. Det finns inga tidsmässiga krav på hur länge ett arbete skall ha varat. Med vederlag avses inte nödvändigtvis lön eller annan betalning i pengar, utan alla förmåner med ekonomiskt värde som betalas för arbetet betraktas som vederlag. privat yrkesutövare Privata yrkesutövare har inte själva rätt till ersättning för olycksfall. Rätt till ersättning har inte heller familjemedlem som stadigvarande bor i arbetsgivarens hushåll. Med sådan familjemedlem avses arbetsgivarens make, släkting till maken eller till arbetsgivaren i direkt uppstigande eller nedstigande led, adoptivbarn, adoptivförälder eller make till någon av dessa. Däremot omfattar försäkringen arbetsgivarens syskon, far- och morbröder, fastrar och mostrar och släktingar i sidled som står i anställningsförhållande. Försäkringen omfattar också arbetsgivarens sambo som står i anställningsförhållande. Om arbetsgivare är ett företag, t.ex. kommanditbolag, aktiebolag eller öppet bolag, innebär stadigvarande boende i delägares eller bolagsmans hushåll och släktskap med denne inte att arbetstagaren står utanför det lagstadgade olycksfallsförsäkringsskyddet. 4 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar bolagsmän och delägare Ett kännetecken på anställningsförhållande, dvs. arbetsgivarens lednings- och övervakningsrätt, uppfylls inte i fråga om personer i ledande ställning i ett företag. Vissa sådana personer omfattas ändå av det obligatoriska arbetsolycksfallsskyddet. Det är skäl att observera att de bestämmelser i arbetspensionssystemen varmed avgörs huruvida bolagsmän och delägare omfattas av ArPL eller FöPL avviker från motsvarande bestämmelser i lagen om olycksfallsförsäkring. En tjänsteman i ledande ställning omfattas inte av det obligatoriska arbetsolycksfallsskyddet, om han – ensam eller tillsammans med medlemmar av sin familj äger över hälften av ett aktiebolags aktiekapital eller – ensam eller tillsammans med medlemmar av sin familj i annat företag eller annan sammanslutning (t.ex. i öppet bolag eller kommanditbolag) innehar en bestämmanderätt som motsvarar över hälften. Om båda ovannämnda egenskaper uppfylls, dvs. om personen är i ledande ställning och innehar en ägarandel som motsvarar över hälften, omfattas personen i fråga således inte av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Med ledande ställning avses daglig och kontinuerlig bestämmanderätt och verksamhet i ett bolags angelägenheter. Med daglig ledning avses inte t.ex. post som styrelseordförande, såvida uppgiften inte sköts på heltid. Bolagsman i öppet bolag och ansvarig bolagsman i kommanditbolag betraktas i regel alltid som person i ledande ställning, såvida inte annat avtalats i bolagsavtalet. Med familjemedlem avses make som bor tillsammans med tjänstemannen i samma hushåll samt nära anhörig i direkt upp- eller nedstigande led eller make till sådan person. Dessa personers ägarandel beaktas således också. Däremot beaktas inte sambos ägarandel. I ett aktiebolag beaktas endast direkt ägande, med andra ord inte indirekt ägande genom ett annat bolag. I öppna bolag och sammanslutningar utvisas personers bestämmanderätt av ägarandelen enligt huvudtalet, såvida inte annat särskilt avtalats i bolagsavtalet. I kommanditbolag räknas ägarandelarna endast för ansvariga bolagsmän. Tysta bolagsmän omfattas av försäkringen och skall försäkras obligatoriskt, om de arbetar i företaget i anställningsförhållande. familjevårdare För parterna i ett sådant uppdragsavtal som avses i familjevårdarlagen gäller vad som stadgats om arbetsgivare och arbetstagare i lagen om olycksfallsförsäkring. Familjevårdare har således rätt till ersättning för arbetsolycksfall i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. Den andra parten i ett uppdragsavtal är en kommun eller en samkommun och familjevårdaren omfattas av kommunens eller samkommunens lagstadgade olycksfallsförsäkring. arbetslag Rätt till ersättning för olycksfall i arbete eller yrkessjukdom har också sådana arbetstagare som gemensamt i egenskap av arbetslag har förbundit sig att under ledning och övervakning av en arbetsgivare utföra ett arbete. Rätt till ersättning har också de arbetstagare som arbetslaget med arbetsgivarens samtycke tagit som hjälp i arbetet. frivillig försäkring För en person som det inte är obligatoriskt att försäkra enligt lagen om olycksfallsförsäkring kan man teckna en frivillig försäkring i händelse av olycksfall i arbete med stöd av 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Försäkringsskyddet kan också smidigt utvidgas att omfatta fritid (se punkten Frivilliga försäkringar enligt lagen om olycksfallsförsäkring). elever Enligt lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002) ersätts såsom olycksfall i arbete olycksfall som åsamkats elever vid vissa skolor, läroanstalter och undervisningskurser i praktiskt övningsarbete i anslutning till studierna samt i samband med resor i direkt anknytning därtill. På motsvarande sätt tillämpas på den som upprätthåller en läroanstalt vad som stadgas om arbetsgivare i lagen om olycksfallsförsäkring. En läroanstalt är således skyldig att ta en försäkring i händelse av dessa olycksfall. I allmänhet omfattas eleverna av den lagstadgade olycksfallsförsäkring som t.ex. den kommun eller den samkommun som upprätthåller läroanstalten har tagit. I lagen finns en förteckning över den lagstiftning gällande utbildning som stadgar vilka läroanstalter som har försäkringsplikt. De läroanstalter som har försäkringsplikt på basis av nämnda lagstiftning är bl.a. samtliga yrkesläroanstalter, universiteten, grundskolans högstadier och gymnasierna. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 5 På basis av elevförsäkringen ersätts således skada som inträffat vid praktiskt övningsarbete. Däremot omfattar försäkringen inte olycksfall som inträffar under t.ex. skolresor, teorilektioner, gymnastiklektioner och raster. Försäkringens ersättningsområde kan frivilligt utvidgas att omfatta även dessa. arbetskraftsutbildning för vuxen Olycksfall som drabbat studerande som deltar i undervisning i enlighet med lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) ersätts som olycksfall i arbete på så sätt att den studerande jämställs med arbetstagare vid fastställandet av försäkringsskyddets omfattning. En sådan studerande är således försäkrad förutom under arbetspraktik även i händelse av olycksfall som inträffar under t.ex. skolresor och teorilektioner. Kursarrangören, t.ex. yrkesutbildningscentrum för vuxna, yrkesskola eller ett privat företag, jämställs med arbetsgivare. skyddade arbetstagare Skyddade arbetstagares rätt till ersättning till följd av olycksfall i arbete grundar sig antingen på lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om skadestånd för olycksfall åt personer som intagits i särskilda straff-, underhålls- och vårdanstalter (nedan den s.k. anstaltlagen). För att ersättning skall kunna utbetalas med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring, förutsätts det att den skyddade arbetstagaren står i anställningsförhållande till ifrågavarande anstalt. Om ett anställningsförhållande inte uppstår, fastställs rätten till ersättning på basis av anstaltlagen. På basis av anstaltlagen ersätts olycksfall, som inträffar då personen utför arbete som anvisats honom i enlighet med det vårdprogram som följs vid anstalten. Anstaltlagen tillämpas under förutsättning att personen bor på anstalten. Om personen i fråga bor annanstans, t.ex. hemma eller på internat, omfattas han inte av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Dessa personer kan vid behov försäkras med en frivillig olycksfallsförsäkring. Om en skyddad arbetstagare står i anställningsförhållande till ifrågavarande anstalt, utvidgas försäkringsskyddet att utöver skador i arbete i enlighet med vårdprogrammet även omfatta alla olycksfall i arbete eller olycksfall som inträffar under omständigheter som beror på arbetet (se punkten Ersättningar för olycksfall i arbetet). 6 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar I socialvårdslagen finns bestämmelser som förpliktar den som arrangerar arbetsverksamhet för handikappade att teckna frivillig försäkring för arbetstid för de personer som deltar i arbetsverksamheten. Med arbetsverksamhet avses verksamhet i syfte att bevara och främja en persons funktionsförmåga. De personer som deltar i arbetsverksamhet för handikappade får sin huvudsakliga försörjning av de förmåner som beviljas på grund av sjukdom eller arbetsoförmåga. försäkringsplikt allmänt Om en person på basis av vad som nämns ovan omfattas av lagen om olycksfallsförsäkring, har han rätt till ersättning för olycksfall i arbete. Även om det inte förutsätts en försäkring för att få ersättning, är grundtanken i systemet att arbetsgivaren är skyldig att försäkra sina anställda. Försäkringsskyldigheten gäller alla arbetsgivare med anställda som omfattas av lagen om olycksfallsförsäkring, såvida inte arbetstagaren genom uttryckligt lagrum befriats från försäkringsskyldigheten. Om en person samtidigt står i flera anställningsförhållanden, t.ex. har två arbeten på deltid, är båda arbetsgivarna skyldiga att försäkra det arbete som de låter utföra. arbetsgivare som är befriade från försäkringsskyldighet Det finns vissa undantag från regeln om obligatorisk försäkringsskyldighet. Om antalet arbetsdagar som en arbetsgivare låtit utföra under ett och samma kalenderår är 12 eller mindre, har arbetsgivaren ingen försäkringsskyldighet. Denna gräns gäller arbetsgivaren per kalenderår och är således inte beroende av antalet arbetstagare. Om t.ex. sex personer arbetar två arbetsdagar, har arbetsgivaren låtit utföra 12 arbetsdagar. Om arbetsgivaren på förhand är medveten om att arbete på över 12 dagar kommer att utföras, anses försäkringsskyldigheten gälla från den tidpunkt när arbetet påbörjas. Arbetsdagens längd har ingen betydelse. I fråga om t.ex. deltidsarbete anses redan det att arbetstagaren varit en gång i arbete som en arbetsdag. Det saknar också betydelse om arbetet utförs på en vardag, lördag eller söndag. Även om en sådan småarbetsgivare är befriad från försäkringsplikt, ersätts olycksfall i arbete hos en sådan arbetsgivare i enlighet med lagstiftningen om olycksfallsförsäkring. Ersättningen utbetalas av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. försummad försäkringsskyldighet Om en arbetsgivare försummar sin försäkringsskyldighet, har en arbetstagare som skadats likväl rätt till ersättning ur statens medel. Ersättningsärendet handläggs då av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. I lagen om olycksfallsförsäkring finns stadgat om följderna för arbetsgivare som försummat sin försäkringsskyldighet. Ifrågavarande arbetsgivare är skyldig att till Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund betala en avgift som motsvarar den premie som bedöms vara skälig för den tid försummelsen gäller, dock inte för längre tid än de tre senaste kalenderåren. Dessutom har Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund rätt att av arbetsgivaren återindriva sådan ersättning som utbetalats för olycksfall upp till det maximibelopp som fastställs i lagen (2 220 euro år 2013). generell försäkring och specialförsäkring Den lagstadgade olycksfallsförsäkringen är till sin karaktär en generell försäkring. Detta innebär att försäkringen omfattar alla anställda i ett företag. Också personer som anställs som nya arbetstagare i ett företag omfattas utan speciella åtgärder av försäkringen. För den generella försäkringen görs årligen en löneanmälan, i vilken samtliga arbetstagares löner sammanställs. Inom arbetsolycksfallsförsäkringen registreras inte enskilda anställningsförhållanden, såsom t.ex. inom arbetspensionsförsäkringen. En specialförsäkring kan tas för en bestämd del av företaget. Om ett företag utvidgar sin affärsverksamhet, t.ex. genom att öppna en ny produktionsanläggning, kan en specialförsäkring tas för det nya objektet. Om företaget emellertid inte önskar förfara på detta sätt, utvidgas den generella försäkringen automatiskt att omfatta också det nya objektet. Om företaget har flera försäkringar, anses som generell försäkring i regel den första fortlöpande försäkringen som tecknats. försäkringsavtalets giltighet tidpunkt när försäkringen börjar Försäkringsbolagets ansvar börjar tidigast vid den tidpunkt när försäkringsbolaget eller dess representant bevisligen har mottagit försäkringsansökan, såvida det inte av särskilda skäl avtalats om att försäkringen skall börja vid en senare tidpunkt. Det i lag reglerade kravet att försäkringsansökan ”bevisligen skall ha mottagits” uppfylls i praktiken på så sätt att tidpunkten för när försäkringsansökan mottagits antecknas så exakt som möjligt i försäkringsansökan. En försäkring kan inte träda i kraft retroaktivt. Lagen innehåller inga begränsningar beträffande hur lång tid innan det arbete som försäkras påbörjats försäkringsansökan kan göras. Det rekommenderas emellertid att försäkringsansökan görs i god tid innan arbetet påbörjas. Tidpunkten för när försäkringen börjar antecknas alltid i försäkringsbrevet. försäkringsperiod Försäkring för viss tid En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan göras för viss tid eller tillsvidare. Om arbetet till sin karaktär är tillfälligt och sannolikt varar kortare tid än ett år, görs försäkringen att gälla för viss tid fram till det datum arbetet avslutas. Försäkringsperioden är i detta fall densamma som försäkringens giltighetstid, även om försäkringstiden skulle infalla på två olika kalenderår. Om giltighetstiden för en försäkring för viss tid förlängs med över ett år, kan den förlängas till högst följande årsskifte. Därefter ändras försäkringen till en fort löpande försäkring. En försäkring för viss tid gäller tills det försäkrade arbetet har avslutats. Försäkringen upphör utan särskild uppsägning. Om arbetet fortgår under längre tid än vad som uppgetts på förhand, skall försäkringstagaren meddela därom senast vid den tidpunkt då försäkringen enligt förhandsuppgifterna borde upphöra. fortlöpande försäkring I en fortlöpande försäkring är försäkringsperioden i allmänhet ett kalenderår. Den första försäkringsperioden utgör emellertid ett undantag från denna regel. Den första försäkringsperioden varar från det försäkringen börjar hela det innevarande året fram till slutet av följande kalenderår. Längden på den första försäkringsperioden kan således variera mellan drygt ett år och nästan två år. Efter den första försäkringsperioden förnyas en fortlöpande försäkring alltid för ett kalenderår i sänder. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 7 tidpunkt när försäkringen upphör försäkringen upphör Tidpunkten vid vilken den lagstadgade olycksfallsförsäkringen upphör regleras noggrant i lagen om olycksfallsförsäkring och i de allmänna försäkringsvillkoren för lagstadgad olycksfallsförsäkring i vårt bolag. Avsikten med regleringen har varit att garantera arbetstagarna oavbrutet olycksfallsförsäkringsskydd i alla situationer. En lagstadgad olycksfallsförsäkring kan upphöra, om försäkringstagaren är medellös. försäkringsskyldigheten upphör Om ett företag eller ett arbete upphör eller försäkringstagaren inte längre är försäkringsskyldig, ska försäkringstagaren minst en månad innan försäkringsperioden löper ut meddela försäkringsbolaget om detta. Anmälan om att försäkringen upphör ska göras skriftligt. Om försäkringstagaren försätts i konkurs, upphör försäkringen i allmänhet vid datumet för konkursen. Om försäkringsbolaget inte får en skriftlig anmälan om att försäkringen eller en del av den upphör minst en månad innan försäkringsperioden löper ut, har försäkringsbolaget rätt att uppbära ersättning för de extra kostnader som orsakas av att försäkringen förnyas för följande period. Efter datumet för konkursen ansvarar konkursboet för premierna. Om konkursboet beslutar att fortsätta affärsverksamheten, skall boet se till att nödvändiga försäkringar tas. Om det försäkrade arbetet anmäls upphöra mitt under året och anmälan fås i efterskott, uppbärs för den period som försäkringen varit i kraft vanligtvis endast en premie som grundar sig på lönerna. uppsägning av försäkringsavtalet och överföring till ett annat försäkringsbolag Försäkringen fortlöper ett kalenderår i sänder, såvida försäkringstagaren inte skriftligen säger upp försäkringen att upphöra den sista mars, juni, september eller december. Uppsägningen skall göras minst tre kalendermånader före ovannämnda slutdagar. Försäkringen kan inte sägas upp före utgången av den första försäkringsperioden. 8 Om försäkringstagaren vid utmätning av försäkringspremie konstateras vara medellös eller om försäkringstagarens vistelseort är okänd, upphör försäkringen vid den tidpunkt när utsökningsmyndigheterna konstaterat detta. Inom rättspraxis har det emellertid ansetts att försäkringsbolagets ansvar fortsätter minst den lagstadgade uppsägningstiden för arbetstagare, dvs. 14 dagar. tidpunkt när frivilliga försäkringar upphör Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring skall sägas upp skriftligen. Försäkringen upphör tidigast den dag då uppsägningen inkommit till försäkringsbolaget. En frivillig försäkring kan också tas på viss tid för ett bestämt arbete. betalning av försäkringspremien förskottspremie Premien för olycksfallsförsäkring uträknas på basis av de löner som betalats till arbetstagarna. När försäkringen börjar och i början av varje ny försäkringsperiod debiteras en förskottspremie, som baserar sig på de uppskattade lönesummorna. Uppsägningen är giltig endast om det samtidigt påvisas att en försäkring tecknats i ett annat försäkringsbolag. Försäkringen skall träda i kraft i det nya försäkringsbolaget när den uppsagda försäkringen upphör att gälla i det överlåtande försäkringsbolaget. I försäkringsansökan görs en första uppskattning av lönerna. Eftersom olycksfallspremien fastställs på basis av olycksfallsrisken i arbetet, uppskattas de löner som kommer att utbetalas specificerade enligt yrkesklass. Vid överföring av försäkringar följer försäkringsbolagen de anvisningar som getts av Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund. Enligt anvisningarna skall en försäkring sägas upp på en formbunden blankett för ansökan om överföring, som sänds via det mottagande bolagets olycksfallsförsäkringsavdelning till det överlåtande bolaget. Förskottspremien för en ny försäkringsperiod beräknas på basis av de senaste löneuppgifterna som finns att tillgå. I praktiken höjs dessa löner så att de motsvarar den allmänna löneutvecklingen. Försäkringstagaren kan också själv anmäla sin uppskattning av följande års löner, t.ex. i enlighet med den egna budgeten, varvid denna lönesumma används vid beräkningen av förskottspremien. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Förskottspremien för följande försäkringsperiod fastställs i allmänhet i december, då försäkringarna förnyas för följande försäkringsperiod. slutlig premie De faktiska löner som utbetalats under en försäkringsperiod framgår först efter det att försäkringsperioden löpt ut. Dessa löner anmäls till försäkringsbolaget med en särskild löneanmälan. Den slutliga försäkringspremien uträknas på basis av uppgifterna i löneanmälan. Genom att jämföra förskottspremien och den slutliga premien fås klarhet i om den förskottspremie som uppburits varit för stor eller för liten. Skillnaden debiteras eller återbetalas i form av en utjämningspremie. betalning Enligt de allmänna villkoren för lagstadgad olycksfallsförsäkring skall förskottspremien betalas i förskott för varje försäkringsperiod vid den tidpunkt som försäkringsbolaget fastställt. Utjämningspremien skall betalas av arbetsgivaren eller återbetalas av försäkringsbolaget omedelbart efter det att löneanmälan behandlats och den slutliga premien fastställts. Om premien inte betalas vid den tidpunkt som fastställts, uppbärs dröjsmålsränta enligt försäkringsvillkoren. Försäkringspremierna är utsökningsgilla utan separat dom eller beslut. Utbetalning av ersättning förutsätter inte att försäkringspremien betalats. Försäkringen upphör emellertid, om utsökningsmyndigheterna konstaterar att försäkringstagaren är medellös. arbetsgivarens anmälningar i anslutning till skötseln av försäkringen löneanmälan För fastställande av den slutliga försäkringspremien behöver försäkringsbolaget uppgifter om de löner som utbetalats under försäkringsperioden. Enligt de allmänna villkoren för lagstadgad olycksfallsförsäkring är försäkringstagaren skyldig att inom en månad från det att en försäkring för viss tid upphör, och i fråga om fortlöpande försäkringar före utgången av januari, tillställa försäkringsbolaget de löneuppgifter som bolaget behöver. Före försäkringsperiodens slut sänds till försäkringstagaren en blankett för anmälan av de slutliga arbetslönerna. Lönerna anmäls specificerade enligt yrkesklass. I löneanmälan uppges de totala löner som betalats till arbetstagarna före förskottsinnehållning inklusive naturaförmåner, övertidslöner, semesterersättningar, semesterpenning, lön under semestertid, gåvoprovisioner och andra tillfälliga provisioner, ackordtillägg och andra tillägg, lön för sjuktid och liknande. Om ett företag har haft arbetstagare utomlands som omfattas av det finländska olycksfallsförsäkringssystemet, skall för deras del uppges den s.k. försäkringslönen. I löneanmälan görs också en förfrågan om företagets ägandeförhållanden då det gäller bolagsmän och delägare som deltar i arbetet samt deras familjemedlemmar. Likaså begärs uppgifter om privat arbetsgivare som själv deltar i arbetet och om dennes nära anhöriga. Alla dessa uppgifter är nödvändiga för konstaterande av vem som omfattas av försäkringen och för fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Löneuppgifterna skall anmälas i överensstämmelse med försäkringstagarens bokföring. Försäkringsbolaget har rätt att vid behov kontrollera de anmälda löneuppgifterna i försäkringstagarens bokföring eller att skaffa uppgifterna från pensionsförsäkringsbolaget och skattemyndigheterna. Om försäkringstagaren inte tillställer försäkringsbolaget de nödvändiga uppgifter som behövs för fastställande av försäkringspremien eller lämnar felaktiga uppgifter, har försäkringsbolaget rätt att uppskatta omfattningen av ansvaret under den gångna försäkringsperioden och uppbära premien för den tid försummelsen gäller. anmälan om förändringar som inverkar på premien Under försäkringsperioden kan det i ett företag ske sådana förändringar som inverkar på försäkringspremien. Sådana förändringar skall anmälas till försäkringsbolaget. Förändringar som inverkar på premien kan vara förändringar i verksamhetsområdet, arbetsmetoderna och produktutbudet. När ett arbete ändrar karaktär, kan också risken för olycksfall minska eller öka. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 9 Under försäkringsperioden kan antalet arbetstagare också oväntat minska eller öka. Sådana förändringar bör försäkringstagaren anmäla så fort som möjligt för att förskottspremien skall kunna justeras och fastställas för följande period att så exakt som möjligt motsvara de förändrade förhållandena. Enligt lagen ska en försäkring specialtarifferas om försäkringspremien överstiger gränsen för specialtariffering som försäkringsbolaget har fastställt. Gränserna kan variera mellan olika bolag. Specialpremien grundar sig på kundens storleksklass, risktäckningskapacitet och -vilja. Specialpremiesystemens namn och egenskaper avviker från varandra i olika försäkringsbolag. övriga förändringar hur premien sammanställs Också ändringar i fråga om försäkringstagarens namn, adress och ägandeförhållanden medför ändringar i försäkringsuppgifterna. Sådana ändringar meddelas skriftligen till försäkringsbolaget. Om ägandeförhållandena i ett bolag väsentligt förändras eller om bolagsformen ändras, bör försäkringstagaren personligen kontakta vårt bolags representant för att säkerställa att försäkringsskyddet fortlöper som avsett. Den försäkringspremie som betalas av arbetsgivaren består av tre delar: I en försäkring för viss tid kan försäkringstiden korrigeras, om slutdatumet för ett arbete ursprungligen uppskattats felaktigt. Då försäkringstiden förlängs, kontrolleras samtidigt om förskottslönesumman i försäkringen räcker till för slutförande av arbetet. Om det visar sig att förskottslönesumman är för liten, kan den höjas och tilläggsförskottspremie uppbäras. olycksfallsförsäkringspremier principerna i lagen om olycksfallsförsäkring I lagen om olycksfallsförsäkring finns inga detaljerade bestämmelser om premiernas storlek eller hur premien skall fastställas. Grunderna för beräkningen av försäkringspremien skall fastställas så att försäkringspremierna är skäliga i förhållande till de kostnader som försäkringarna medför med beaktande av den försäkrades risk för arbetsolycksfall och yrkessjukdom. indelningen av premiegrunderna De premiegrunder som används inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen kan indelas i följande två huvudgrupper: – Premier enligt referenstariffer, vilka grundar sig på omfattande gemensam statistik. Dessa premier tillämpas på små och medelstora försäkringar. – Specialpremier, som fastställs med beaktande av den egna skadestatistiken för försäkringen. Specialpremier tillämpas på försäkringar som uppfyller kriterierna för specialpremier definierade av försäkringsbolaget. 10 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar – riskpremie – skötselkostnad – lagstadgade tillägg. Riskpremien fastställs på basis av olycksfallsstatistiken. Riskpremien behövs för utbetalning av ersättning för olycksfallsskador. Med skötselkostnaden täcks kostnaderna för skötseln av försäkringen. Den tredje delen av försäkringspremien består av lagstadgade tillägg, vars belopp årligen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. Med de medel som inflyter genom dessa tillägg finansieras de indexhöjningar som görs på olycksfallsförsäkringarna i enlighet med arbetspensionsindex. Dessutom ingår i dessa en arbetarskyddsavgift, som försäkringsbolagen betalar till Arbetarskyddsfonden. gruppering av ersättningarna i statistiken För fastställande av både premierna enligt de allmänna tarifferna och specialpremierna indelas ersättningarna i olycksfallsstatistiken i två grupper: – tidsbegränsade ersättningar och – bestående ersättningar. Som tidsbegränsade ersättningar räknas kostnader för sjukvård samt dagpenningar. Alla övriga ersättningsutgifter, såsom ersättningar till följd av bestående arbetsoförmåga och dödsfall, hör till de bestående ersättningarna. Utmärkande för de bestående ersättningarna är att de varierar kraftigt, eftersom sådana olycksfall som leder till bestående ersättningar inträffar relativt sällan. Däremot är ersättningsutgifterna för sådana olycksfall stora. Detta beror på att ersättningssystemet är fonderat, vilket innebär att pensionerna kapitaliseras och i sin helhet hänförs till det år när olycksfallet inträffat. Olycksfall som medför tidsbegränsade ersättningar inträffar rätt ofta, men ersättningsbeloppen för dessa är små jämfört med de bestående ersättningarna. Variationen från år till år är inte heller särskilt stor. premiesystem Tariffpremiesystemet Premierna i referenstarifferna fastställs på basis av omfattande gemensam olycksfallsstatistik. Eftersom risken för olycksfall varierar i olika arbeten, blir också premierna för olika arbeten olika stora. Fastställandet av tariffpremierna grundar sig på til�lämpningen av riksomfattande yrkesklassificering. Olika yrkesbeteckningar grupperas i riskklasser på basis av arbetets riskfylldhet. I varje riskklass sammanställs yrkesbeteckningar som enligt statistiken är lika riskfyllda. För varje riskklass fastställs årligen en riskpremiekoefficient. Riskklassificeringen för olika yrken justeras också regelbundet. Riskklassen kan justeras antingen nedåt eller uppåt beroende på olycksfallsutvecklingen. En förutsättning för att en premie enligt referenstarifferna skall kunna uträknas är att arbetsgivaren i detalj och specificerat enligt yrkesklass meddelar de arbetslöner som behövs för uträkningen. ifs specialpremiesystemet I Ifs specialpremiesystem kan kunden själv påverka vilka ersättningar som beaktas vid fastställandet av försäkringspremien, i vilken mån de egna skadorna påverkar premien och hur mycket premien varierar per år. Kundens storleksklass påverkar dock vilka alternativ kunden kan välja. Kunden kan separat välja hur mycket de tidsbegränsade och bestående ersättningarna i den egna statistiken påverkar föresäkringspremien och i vilken mån allmän statistik används. Kunden kan även välja periodisering och avbrytningsgräns. Med hjälp av periodiseringen utjämnas svängningarna i premiens storlek över flera år. Avbrytningsgränsen begränsar vilka ersättningar som beaktas vid fastställande av premien. I kundens premie beaktas ersättningarna endast upp till den valda skadespecifika avbrytningsgränsen. Alla skador som sammanhänger med samma olycksfall eller motsvarande händelse betraktas som ett skadefall. Beroende på kundens egna val kan en lämplig risknivå fastställas för respektive försäkringstagare. Till den riskpremie som uträknats utgående från statistiken och kundens val lägger försäkringsbolaget till skötselkostnader, kundersättningar och lagstadgade tillägg. Försäkringspremien justeras årligen. sökande av ändring i försäkringspremien Besvär som gäller olycksfallsförsäkringspremien kallas grundbesvär. Besvärsinstans är olycksfallsnämnden. Grundbesvär kan anföras av försäkringstagaren, om han anser att debiteringen av olycksfallsförsäkringspremien har varit lag- eller avtalsstridig. Besvär skall anföras inom två år från början av det år som följer på det år när försäkringspremien har fastställts eller debiterats. Exempelvis kan under år 2013 anföras grundbesvär i fråga om den slutliga försäkringspremien för år 2010 samt försäkringspremierna för år 2011–2013. olycksfallsförsäkringspremien i beskattningen Rätten till avdrag för olycksfallsförsäkringspremier i beskattningen fastställs på basis av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och lagen om skatt på inkomst och förmögenhet. Inom företagsverksamhet är de premier som betalats för arbetstagarna i allmänhet avdragsgilla. Däremot kan avdrag inte göras för premier för verksamhet som betjänar en privat arbetsgivare personligen. premierna vid företagsverksamhet Vid företagsverksamhet är huvudregeln den att alla premier som grundar sig på anställningsförhållande är avdragsgilla såsom kostnader för förvärvande av näringsinkomst. Det är då frågan om s.k. naturliga avdrag. I detta fall saknar det betydelse om försäkringen är obligatorisk eller frivillig eller om den gäller arbetstid eller fritid. Även privata yrkesutövare eller affärsidkare kan avdra premier för sina egna och familjemedlemmars försäkringar i enlighet med 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring såsom kostnader för förvärvande av näringsinkomst. Likaså är motsvarande premier för bolagsmän och delägare i företag med bolagsform avdragsgilla. premier som privatpersoner betalar Olycksfallsförsäkringspremier för arbetstagare som betjänar arbetsgivaren personligen är i regel inte avdragsgilla. Sådana arbetstagare är bl.a. hembiträden och barnskötare samt arbetstagare vid byggnadsarbeten på egnahemshus eller sommarstuga. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 11 Arbetsolycksfallsersättningar arbetsolycksfall och yrkessjukdomar arbetsolycksfall Definition Ett olycksfall är en plötslig, yttre händelse som orsakar kroppsskada och som inträffar utan den skadades förskyllan. Typiska olycksfall är t.ex. att man snavar, halkar eller stöter sig på ett föremål. I lagen om olycksfallsförsäkring har ersättningsbarheten utvidgats att gälla även skador till följd av annat än egentliga olycksfall. Enligt lagen ersätts som arbetsolycksfall också vissa i lagen separat uppräknade skador som uppstått under en kort tidsperiod på högst ett dygn. Sådana skador är bl.a. skrubbsår och skavsår, skada till följd av frätande ämne, temperatur som avviker från det normala eller avsevärd växling i lufttryck. Som ersättningsbara skador betraktas också ömhet i muskel eller sena som orsakats av en arbetsrörelse. En typisk sådan skada är sträckning av ryggmusklerna i samband med en arbetsrörelse som anstränger ryggen. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring avses med arbetsolycksfall ett olycksfall som orsakar skada eller sjukdom och som drabbar arbetstagare 1) i arbetet eller 2) under omständigheter som beror på arbetet a) på arbetsplatsen eller b) under färd mellan bostad och arbete eller c) vid utförande av ärenden på arbetsgivarens vägnar eller 3) vid skyddande eller räddande av arbetsgivarens egendom eller människoliv i samband med arbetsverksamheten eller 4) under ovannämnda omständigheter till följd av krig eller väpnad konflikt. Ersättning utbetalas inte för skada eller sjukdom som arbetstagaren orsakat sig själv med avsikt. Skada som annan person uppsåtligen orsakat ersätts i allmänhet inte heller som olycksfall i arbete. Om en uppsåtlig handling – t.ex. misshandel – står i orsakssamband med arbetet och har inträffat under något av ovannämnda förhållanden, betraktas denna händelse emellertid som olycksfall i arbete. Till exempel vaktmästare, servitörer, gårdskarlar och busschaufförer kan råka ut för sådana situationer. Trots kravet på att ett olycksfall skall orsakas av en yttre faktor kan också sådana fall där händelseförloppet 12 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar orsakats av en sjukdomsattack som drabbat arbetstagaren ersättas som olycksfall i arbete. Om en arbetstagare t.ex. råkar ut för en fallolycka till följd av en sjukdomsattack, utbetalas ersättning för följderna av fallolyckan ur olycksfallsförsäkringen. Däremot ersätts inte kostnader för vård av den sjukdom som orsakat händelsen. Om en skada eller sjukdom förvärras betydligt och förändringen till det sämre kan anses vara en sannolik följd av ett arbetsolycksfall, utbetalas också ersättning även om skadan eller sjukdomen inte orsakats av olycksfall i arbete. Ersättning utbetalas då för den tid sjukdomen eller skadan förvärrats. i arbetet och på arbetsplatsen Om ett olycksfall drabbar en arbetstagare när denne utför sitt arbete, är det i allmänhet klart att det är frågan om ett arbetsolycksfall. Om det inte föreligger något orsakssamband mellan det olycksfall som drabbar arbetstagaren i arbetet och dennes arbete, kan ersättningen utebli. Om arbetstagaren skadats i sitt arbete till exempel genom att få brännsår från en cigarett eller på grund av någon annan faktor som inte har något samband med arbetet, är det inte frågan om ett arbetsolycksfall. Exempel på arbetsolycksfall på arbetsplatsen till följd av omständigheter som beror på arbetet är bl.a. olycksfall som inträffar när arbetstagaren byter om till arbetskläder, hämtar arbetsredskap, förflyttar sig från ett arbetsställe till ett annat eller går på lunch. Olycksfall som inträffar under arrangerad pausgymnastik räknas också som olycksfall i arbete. Däremot ersätts inte andra olycksfall som inträffar på arbetsplatsen under frivilligt utövande av idrott t.ex. under matrasten. Olycksfall som inträffar under matrasten i samband med bespisningen ersätts, om arbetsgivaren har ordnat matservering i sina lokaler och arbetstagaren utnyttjar denna möjlighet. Färd mellan arbetsplats och matställe utanför arbetsplatsen omfattas av försäkringsskyddet endast, om arbetstagaren regelbundet äter på en bestämd plats. Matstället skall då ligga på skäligt avstånd från arbetsplatsen. Olycksfall som inträffar under färd till eller från matservering kan på grund av exceptionella omständigheter ersättas, även om det inte är frågan om ett matställe som arbetstagaren regelbundet använder. Ett sådant exceptionellt fall kan komma i fråga om arbetstagaren på grund av rörligt arbete inte har möjlighet att äta på ett bestämt matställe (t.ex. busschaufförer som kör olika rutter). under färd till eller från arbetet Med färd till och från arbetet avses i olycksfallsförsäkringen den regelbundet använda kortaste rutten från bostaden till arbetsplatsen och tvärtom. Avvikelser från den regelbundna arbetsrutten räknas inte till arbetsvägen och således ersätts inte olycksfall som inträffar under dessa avvikelser som olycksfall i arbetet. Om den försäkrade endast gör korta avvikelser, träder försäkringsskyddet i kraft på nytt när arbetstagaren återvänder till den normala rutten. Vissa avvikelser från den normala rutten till och från arbetet omfattas emellertid av försäkringsskyddet. Om arbetstagaren avviker från rutten för att föra sitt barn till dagvård eller gör sina dagliga matuppköp i en närbutik, ersätts olycksfall som inträffar utomhus under avvikelser från rutten såsom olycksfall i arbete. Om en arbetstagare arbetar på annan ort än hemorten, ersätts sådana olycksfall som inträffar under färden mellan hemorten och kommenderingsorten. vid utförande av ärenden på arbetsgivarens vägnar Kurser och representationstillställningar som anordnas av arbetsgivaren omfattas av olycksfallsförsäkringsskyddet. Ersättning utbetalas för olycksfall som inträffar under resor och verksamhet som ingår i programmet. Olycksfall som inträffar under fri verksamhet som ofta ingår i kurser och tillställningar – t.ex. aftonunderhållning – ingår inte i försäkringens ersättningsområde, även om den upptagits på programmet för tillställningen. yrkessjukdomar handledens normalställning och belastar handleden, förutsatt att yrkessjukdomen yppat sig efter 1.1.2003. Kemiska ämnen kan förekomma på arbetsplatsen i form av damm eller gaser. Arbetstagaren kan också komma i beröring med kemiska ämnen då han handskas med flytande eller fasta ämnen. Eksem och lungsjukdomar orsakade av kemiska faktorer räknas vid sidan av ovannämnda belastningsskador och hörselskador till de allmännaste yrkessjukdomarna. Yrkessjukdomar orsakade av biologiska faktorer är vanligtvis farliga smittosamma sjukdomar som uppträder bl.a. hos vårdpersonal på sjukhus. om en sjukdom förvärras Om en skada eller sjukdom förvärras betydligt och detta i huvudsak har orsakats av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer i arbetet, utbetalas ersättning för yrkessjukdom, även om det inte är frågan om en sådan skada som ersätts som olycksfall i arbetet eller en sådan sjukdom som betraktas som yrkessjukdom. Om en arbetstagare t.ex. är överkänslig för nickel, kan personens allergi blossa upp, om han kommer i beröring med nickel i sitt arbete. I ett sådant fall ersätts den arbetsoförmåga som den övergående försämringen av utslaget medför. tidpunkt då sjukdomen framträtt Det första läkarbesöket då arbetstagaren har undersökts på grund av en sjukdom räknas i allmänhet som den tidpunkt när yrkessjukdomen yppat sig. En förutsättning är att sjukdomen antingen vid denna undersökning eller i ett senare skede konstateras vara en yrkessjukdom. Arbetet kan orsaka också andra hälsorisker än skador som ersätts som olycksfall i arbete och som uppkommit plötsligt eller under en kort tidsperiod. Enligt lagen skall sådana sjukdomar ersättas som yrkessjukdomar. På basis av detta datum fastställs bl.a. vilket försäkringsbolag som är ersättningsskyldigt och den årsarbetsförtjänst som ersättningen för inkomstbortfall grundar sig på. orsakssamband med arbetet Ersättning för yrkessjukdom utbetalas av det försäkringsbolag som försäkrat det arbete i vilket arbetstagaren före yrkessjukdomens framträdande senast har varit utsatt för faktorer som kan orsaka ifrågavarande yrkessjukdom. Med yrkessjukdom avses i lagen om yrkessjukdomar en sjukdom som huvudsakligen orsakats av en fysisk, kemisk eller biologisk faktor i arbetet. De allmännaste fysiska faktorerna som orsakar yrkesskador är buller och vibration. Epikondylit och senskideinflammation ersätts också såsom yrkessjukdom till följd av en fysisk faktor, om arbetet är tungt och arbetsrörelserna upprepats ofta och varit ensidiga eller arbetet är ovant för arbetstagaren. Som yrkessjukdom ersätts också karpaltunnelsyndrom, om arbetet under en lång tid har inneburit handledsrörelser som avviker från ersättande bolag ersättningar självrisk Försäkringstagarens möjlighet att välja olycksfallsspecifik självrisk togs bort ur lagen 1.1.2012. Försäkringsbolaget betalar ut olycksfallsersättningen i sin helhet utan självrisk. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 13 ersättning för kostnader Sjukvårdskostnader Olycksfallsförsäkringen ersätter kostnader för sjukvård som givits arbetstagaren till följd av ett olycksfall i arbetet. Med sjukvård avses bl.a. läkarvård, läkemedel, proteser och andra hjälpmedel. Sjukvårdskostnader ersätts utan tidsbegränsning eller övre penningbelopp. Sjukvården skall emellertid ges med undvikande av onödiga kostnader. I och med lagreformen angående ersättning av sjukvård ersätts sjukvårdskostnader till följd av ett olycksfall som inträffat under arbetstid enligt de faktiska kostnaderna, oberoende av om vården getts vid en offentlig eller privat vårdinrättning. Lagreformen trädde i kraft 1.1.2005 och gäller endast arbetsolycksfall som inträffar och yrkessjukdomar som yppar sig efter detta. Lagändringen gäller inte olycksfall som inträffar på fritiden. Ersättning av sjukvårdskostnader förutsätter att en betalningsförbindelse begärs av försäkringsanstalten på förhand. Betalningsförbindelse behövs emellertid inte för det första besöket eller ett enskilt besök på läkarmottagning och mindre vårdåtgärder som direkt anknyter sig därtill, såsom röntgenundersökning, att sår sys, gipsbehandling, förband eller annan därmed jämförbar åtgärd eller kirurgisk vård som ges på grund av skada eller sjukdom som omedelbart hotar den skadades hälsa. Däremot behövs alltid betalningsförbindelse för t.ex. magnetundersökning, endoskopi, datortomografi och operation. Försäkringsbolaget kan med betalningsförbindelsen i vissa fall styra den skadade till den vårdplats som bolaget väljer. Nödvändiga resekostnader till följd av sjukvård ersätts också med undvikande av onödiga kostnader. För bruk av egen bil utbetalas i allmänhet kilometerersättning. För långa resor (över 100 km i en riktning) ersätts resekostnaderna enligt taxan för allmänna samfärdsmedel eller enligt s.k. halverad kilometerersättning. Om skadan är av sådan art att användningen av egen bil är nödvändig eller om trafikförhållandena det kräver, utbetalas full kilometerersättning även för långa resor. 14 Andra sakskador ersätts i regel inte. Om man emellertid varit tvungen att skära sönder den skadades kläder vid givande av första hjälpen, utbetalas ersättning för de kostnader som därigenom uppstått. Likaså ersätts reparationskostnaderna, om det t.ex. varit nödvändigt att söndra en ring för att kunna ge vård för skadan. Däremot ersätts inte kläder som blivit smutsiga eller trasiga i samband med ett olycksfall eller klockor som gått sönder. undersökningskostnader Befogade och nödvändiga läkarundersökningskostnader för utredning av huruvida det är frågan om en skada till följd av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom ersätts, även om det senare skulle visa sig att det inte varit frågan om en skada eller sjukdom som skall ersättas på basis av lagen om olycksfallsförsäkring. Genom att ersätta undersökningskostnaderna strävar man efter att försäkringsbolaget alltid får tillräckliga utredningar för att kunna fatta beslut i ett yrkessjukdoms- eller arbetsolycksfallsärende. Som undersökningskostnader ersätts t.ex. undersökningar som utförts vid Institutet för arbetshygien eller arbetsmedicinska kliniker, allergitester, hörselundersökningar, röntgenundersökningar och undersökningar med kontrastmedel. Förutom kostnader för läkarundersökning ersätts också resekostnader, poliklinik- och sjukhusavgifter samt eventuellt dagtraktamente. Inkomstbortfall för undersökningstiden ersätts däremot inte. En förutsättning för att undersökningskostnader skall ersättas vid misstänkt yrkessjukdom är att undersökningen grundar sig på bedömning av läkare som är förtrogen med företagshälsovård och på uppgifter om den undersöktas förhållanden på arbetsplatsen. Kostnader för utredning av förhållandena på arbetsplatsen ersätts, om arbetstagaren annars själv skulle vara tvungen att stå för kostnaderna. Sådana arbetshygieniska mätningar ingår emellertid i regel i det arbetarskydd och den företagshälsovård som arbetsgivaren normalt bekostar. sakskador merkostnader för hemvård Ur olycksfallsförsäkringen ersätts glasögon, hörapparater, tandproteser, stödförband och -korsetter samt proteser och artificiella organ som använts av den skadade och som gått sönder i samband med ett arbetsolycksfall. En förutsättning för att ersättning skall utbetalas är att olycksfallet har orsakat kroppsskada. Om en arbetstagare på grund av sin skada inte förmår sköta sitt hem, kan ersättning för ökade hemvårdskostnader betalas ut. Med hemvård avses härmed uppgifter i anslutning till den normala skötseln av hem och hushåll, såsom städning, bykning, matlagning och barnavård. Eftersom utbetalning av ersättning förutsätter verkliga merkostnader, skall den hemvårdshjälp som skaffats vara Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar avgiftsbelagd. Ersättning utbetalas i regel inte för den hjälp som familjemedlemmar ger. Ersättning utbetalas i första hand enligt taxan för kommunal hemvårdshjälp eller enligt de faktiska skäliga kostnaderna och för högst ett års tid från den dag olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen framträtt. på basis av de inkomster som arbetstagaren haft från ifrågavarande anställningsförhållande under de fyra veckor (28 dagar) som föregår olycksfallet. I dessa inkomster beaktas inte naturaförmåner eller semesterpremie som utbetalats till arbetstagaren. Dagpenningen per dag är i detta fall inkomsterna dividerade med 28. mentillägg Om arbetstagaren hade flera anställningsförhållanden när olycksfallet inträffade, fastställs dagpenningen skilt för respektive anställningsförhållande. Den skadade kan få mentillägg, om han till följd av sin skada eller sjukdom blivit så hjälplös att han inte kan reda sig utan hjälp av en annan person. Mentillägg beviljas också, om en svår skada i övrigt orsakar den skadade exceptionellt men. Mentilläggets storlek fastställs enligt skadans svårighetsgrad. År 2013 är tillägget högst 28,57 euro om dagen. Mentillägg utbetalas oberoende av om hjälpen är betald. klädtillägg och tillägg för ledarhund Den skadade har rätt till klädtillägg, om en protes eller annat hjälpmedel orsakar särskild slitning av gångkläder. Om den skadade till följd av ett olycksfall i arbete är tvungen att skaffa ledarhund, har han rätt till tillägg för ledarhund. Tillägget utgör år 2013 högst 5,71 euro om dagen. ersättning för inkomstbortfall Dagpenning Dagpenning beviljas, om den skadade har varit helt eller delvis oförmögen att utföra sitt arbete under minst tre på varandra följande dagar utöver dagen för olycksfallet. Dagpenning utbetalas för varje dag utom olycksfallsdagen, även för söndagar och högtidsdagar, under högst ett års tid från den dag olycksfallet inträffade (nedan kallat dagpenningsperiod). Om arbetsoförmågan fortsätter ännu efter detta datum, utbetalas ersättningen i form av olycksfallspension. Dagpenningen är skattepliktig inkomst. dagpenning för fyra veckor efter olycksfallet Dagpenning för arbetsoförmåga som varar högst fyra veckor räknat från olycksfallet fastställs enligt följande, om olycksfallet har inträffat eller yrkessjukdomen yppat sig 1.1.1993 eller senare. Om arbetstagaren vid tidpunkten för olycksfallet också är verksam som lantbruksföretagare eller annan företagare, fastställs dagpenningen såväl för fyra veckor som för tiden därefter på basis av den årsarbetsförtjänst som fastställts i olycksfallsförsäkringen för företagararbetet. Således förutsätts för att ersättning skall betalas ut för företagararbetet att företagarverksamheten försäkrats obligatoriskt enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare eller frivilligt i enlighet med 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. För en fullständigt arbetsoförmögen person utgör dagpenningen 1/360 av den årsarbetsförtjänst som fastställts för den frivilliga företagarförsäkringen. År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring 12 220 euro, dvs. full dagpenning är minst 33,94 euro om dagen (12 220 : 360). dagpenning efter fyra veckor; Årsarbetsförtjänst Om arbetsoförmågan fortgår ännu efter fyra veckor från olycksfallet, fastställs för uträkning av dagpenningen arbetstagarens årsarbetsförtjänst, dvs. den stabiliserade förtjänstnivån vid tidpunkten för olycksfallet. Dagpenningens storlek utgör då 1/360 av årsarbetsförtjänsten. För uträkning av årsarbetsförtjänsten behövs uppgifter om arbetstagarens förvärvsinkomster för en längre tid, t.ex. för det år som föregick olycksfallet. Huvudregeln är att dagpenningen för denna period är lika stor som den lön för sjuktid som utbetalats till arbetstagaren för samma tid. Dagpenningen utbetalas då till arbetsgivaren, som utbetalat lön för sjuktid. Vid uträkning av årsarbetsförtjänsten beaktas arbetstagarens alla skattepliktiga inkomster som utgör vederlag för arbete. I årsarbetsförtjänsten beaktas också inkomst från andra anställningsförhållanden. Om arbetstagaren också är verksam som företagare, beaktas företagararbetet i årsarbetsinkomsten endast, om arbetstagaren har en frivillig olycksfallsförsäkring i enlighet med 57 § 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring för företagarbetet. Detta gäller också lantbruksföretagare. Om lön för sjuktid inte har betalats ut eller om utbetalningen har upphört, fastställs dagpenningens storlek Om arbetsgivaren har betalat lön för sjuktid till arbetstagaren, utbetalas den del av dagpenningen som mot- Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 15 svarar lönen för sjuktiden till arbetsgivaren. Om dagpenningen är större än den lön för sjuktid som arbetsgivaren betalat, utbetalas skillnaden till arbetstagaren. För grundskolelever och gymnasieelever är årsarbetsinkomsten minst det dubbla beloppet av minimiårsarbetsförtjänsten vid tidpunkten för olycksfallet. År 2013 är ifrågavarande årsarbetsförtjänst 24 440 euro. För personer som studerar på heltid för framtida yrke vid tidpunkten för olycksfallet betraktas som årsarbetsförtjänst den arbetsinkomst som personen efter avlagda studier sannolikt skulle ha förtjänat i arbete som motsvarar studierna. Årsarbetsförtjänsten är alltid minst lika stor som minimiårsarbetsförtjänsten. År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten 12 220 euro. exempel på beräkning av årsarbetsförtjänst Dagpenningen fastställs enligt årsarbetsförtjänsten för tiden efter den period på fyra veckor (28 dagar) som följer omedelbart på olycksfallet. Olycksfallspension och familjepension fastställs alltid enligt årsarbetsförtjänsten. Arbetsgivaren har för tiden 2.7.2012–1.1.2013 (180 dagar) betalat 6 660,24 euro i lön (semesterpremie ingår inte). Semesterpremien utgör 680 euro. Lönen per dag är 6 660 euro : 180 = 37 euro. Lönen på årsnivå är 37 euro x 360 = 13 320 euro. I beräkningen består en månad av 30 dagar och ett år av 360 dagar. Årsarbetsförtjänsten är det sammanräknade beloppet av årslön och semesterpremie, dvs. 13 320 + 680 = 14 000 euro. olycksfallspension Olycksfallspension betalas ut, om arbetstagarens arbetsförmåga efter dagpenningsperioden nedgått med minst 10 % på grund av skada till följd av olycksfall eller yrkessjukdom och hans arbetsinkomster har minskat. Den skadade har rätt till olycksfallspension, om han inte förmår återgå till sitt arbete eller om han återgår till arbetet med minskade inkomster. Olycksfallspensionen för en fullständigt arbetsoförmögen arbetstagare utgör 85 % av hans årsarbetsförtjänst. Om en arbetstagare återgår till sitt tidigare arbete eller ett nytt arbete med lägre inkomster i förhållande till den förtjänstnivå som rådde före olycksfallet, beviljas delpension. Om den skadade inte återgår till arbetet fastän han är delvis arbetsför, måste nedgången i arbetsförmågan uppskattas. För att klarlägga nedgången i arbetsförmågan behövs uppgifter bl.a. om den skadades arbetsuppgifter, inkomster, möjligheter till sysselsättning och de begränsningar som skadan ställer på arbetet. Dessa uppgifter fås av den skadade själv, arbetsgivaren, arbetskraftsmyndigheterna och läkarna. 16 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Den fulla olycksfallspensionen sjunker till 70 % av årsarbetsförtjänsten, när arbetstagaren fyller 65 år. Beloppet för olycksfallspension som utbetalas för partiell arbetsoförmåga sjunker i samma proportion. Olycksfallspensionen är skattepliktig inkomst. Olycksfallspensionens belopp justeras årligen enligt arbetspensionsindex. ersättningar för inkomstbortfall om yrkessjukdomen yppar sig när personen redan är pensionerad Vissa sjukdomar som skall ersättas såsom yrkessjukdom (t.ex. lungcancer orsakad av asbest och mesoteliom) yppar sig i allmänhet först en lång tid efter att arbetstagaren blivit exponerad. Arbetstagaren har då ofta redan gått i pension. Dagpenningen och olycksfallspensionen utbetalas till fullt belopp för hela tiden av arbetsoförmågan, även om arbetstagaren redan är pensionerad av annan orsak. Årsarbetsförtjänsten fastställs i dessa fall på basis av de förvärvsinkomster som arbetstagaren hade före pensioneringen, och inte såsom i allmänhet enligt de inkomster personen hade när yrkessjukdomen yppade sig. inkomstbortfall på grund av fysikalisk vård Om den skadade får fysikalisk vård på grund av olycksfall i arbete eller yrkessjukdom och vården ges på arbetstid, utbetalas ersättning för förlorad förvärvsinkomst. En förutsättning är då att den fysikaliska vården är sådan sjukvård som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Om den skadade erhåller full dagpenning eller olycksfallspension under tiden för fysikalisk vård, utbetalas inte denna separata ersättning. För inkomstbortfall på grund av fysikalisk vård utbetalas ersättning enligt det faktiska inkomstbortfallet. Arbetsgivaren skall således meddela försäkringsbolaget den lönesumma som utbetalats till arbetstagaren för tiden av fysikalisk vård inklusive resor. Om arbetsgivaren inte har betalat lön för ifrågavarande tid, betalas det meddelade inkomstbortfallet till arbetstagaren. Ersättning för inkomstbortfall på grund av fysikalisk vård för en och samma skada utbetalas för högst 30 dagar per kalenderår. Ersättningen är skattepliktig inkomst. Ersättning för inkomstbortfall utbetalas inte vid annan sjukvård än fysikalisk vård. Om den skadade t.ex. går på efterkontroll hos läkare efter det att han redan återgått till sitt arbete, utbetalas inte ersättning för inkomstbortfall på grund av läkarbesöket. menersättning Menersättning utbetalas för bestående allmänt men som orsakats av skada eller sjukdom. Menersättningens storlek fastställs på medicinska grunder enligt social- och hälsovårdsministeriets beslut om invaliditetsklassificering. Den skadades individuella förhållanden, såsom yrke, fritidsintressen och förvärvsinkomster, inverkar inte på menersättningens belopp. Menersättning utbetalas som engångsersättning i invaliditetsklasserna 1–10. När det gäller skador i invaliditetsklasserna 11–20 kan den skadade själv välja om ersättningen utbetalas som engångsersättning eller fortlöpande ersättning. Menersättningen uträknas utgående från invaliditetsklassen och minimiårsarbetsförtjänsten det år när olycksfallet inträffade. Då menersättningen utbetalas som engångsersättning, uträknas det kapitalvärde som den fortlöpande ersättningen motsvarar med beaktande av ålder och kön på den som erhåller ersättningen. Menersättningen är skattefri inkomst. Vid utbetalning av menersättning höjs den enligt arbetspensionsindex till nivån för utbetalningsåret. Ovannämnda grundregler för betalning av menersättning tillämpas inte i fråga om lungsäckscancer orsakad av asbest eller andra former av yrkesrelaterad cancer, vilka kännetecknas av att sjukdomen framskrider snabbt. rehabilitering Syftet med rehabilitering är att göra det möjligt för arbetstagare som blivit arbetsoförmögna i sitt arbete att återvända till arbetslivet. Medel för detta är t.ex. funktionsrehabilitering, utbildning, arbetsträning samt lån och understöd för näringsverksamhet. Ändamålet med rehabiliteringen är att stöda återgången till arbetet och upprätthålla och förbättra den skadades funktionsförmåga. Rehabiliteringsverksamheten inom olycksfallsförsäkringen grundar sig på lagen om rehabilitering som skall ersättas på basis av lagen om olycksfallsförsäkring. En förutsättning för att rehabiliteringen ersätts är att behovet av rehabilitering har orsakats av ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 17 För utredande av rehabiliteringsärenden i anslutning till olycksfallsförsäkringen kan exempelvis en plan för återgången till arbetet behöva göras upp, arbetsprövning på arbetsklinik eller arbetsplats och yrkesvägledning på arbetskraftsbyrån. De kostnader som föranleds av rehabiliteringsundersökningar och rehabilitering ersätts ur olycksfallsförsäkringen. För tiden för rehabiliteringen utbetalas full dagpenning eller olycksfallspension. Dessutom ersätts kostnader för anskaffande av nödvändigt studiematerial, kostnader för resor till studieorten samt kostnader för underhåll på främmande ort. En egen kontaktperson utses åt rehabiliteringsklienten. Till barnpension är också berättigat sådant barn till arbetstagarens äkta make för vars underhåll arbetstagaren svarade. En förutsättning för pension är att även maken är berättigad till familjepension. Från barnpensionen avdras grundbeloppet för den barnpension enligt familjepensionslagen som Folkpensionsanstalten betalar ut. Grundbeloppet avdras till den storlek det uppgick till vid början av det år när barnpension enligt lagen om olycksfallsförsäkring börjar utbetalas. Ett rehabiliteringsärende anhängiggörs i allmänhet antingen via Ifs rehabiliteringsplanerare eller genom att försäkringsbolaget kontaktar Försäkringsbranschens Rehabilitering rf. Initiativet till rehabiliteringen kan också göras av arbetstagaren själv, arbetsgivaren, en läkare, arbetskraftsbyrån eller socialmyndigheterna. maximibeloppet för familjepensionen är 70 % av arbetstagarens årsarbetsförtjänst. familjepensionens storlek fastställs enligt följande: ersättning vid dödsfall Om en arbetstagare avlider till följd av olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom, har förmånstagarna efter honom rätt till familjepension och begravningshjälp. familjepension i % av arbetstagarens årsarbetsförtjänst BarnensDen efterlevande andel makens andel inga barn - 40 % 1 barn 25 % 35 % familjepension 2 barn 40 % 30 % Familjepensionen är skattepliktig inkomst för mottagaren. Familjepensionens belopp justeras årligen enligt arbetspensionsindex. 3 barn 50 % 20 % 4 eller flera barn 55 % 15 % Familjepension beviljas i form av efterlevandepension och/eller barnpension. På barnpensionens storlek inverkar endast antalet barn som är berättigade till barnpension. Den efterlevande makens familjepension inverkar således inte på barnpensionen. Barnpensionernas belopp i tabellen ovan är således desamma även om ingen efterlevande make finns. Huvudregeln är att äkta make är berättigad till efterlevandepension. Även sambo kan ha rätt till efterlevandepension. Med sambo avses en sådan person med vilken arbetstagaren utan att vara gift fortgående levde i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Dessutom förutsätts att arbetstagaren och sambon hade ett gemensamt barn eller ett avtal om inbördes underhåll som fastställts av en myndighet. Efterlevandepension kan endast fås av en efterlevande make. Huvudregeln är att sambo är berättigad till efterlevandepension endast, om arbetstagaren inte var gift. Sambo har emellertid rätt till efterlevandepension i stället för den äkta maken, om arbetstagaren vid sin död levde åtskilt från sin äkta make i ett samboförhållande och ansökan om upplösning av äktenskapet anhängiggjorts. 18 Barnpension utbetalas till barn under 18 år. Till barn som studerar på heltid utbetalas pension fram till 25 års ålder. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Efterlevandepensionens belopp minskar däremot i förhållande till antalet barn som är berättigade till barnpension. Den efterlevande makens egna inkomster sänker efterlevandepensionen, om inkomsterna överskrider ett visst penningbelopp. Enligt indexnivån för år 2013 är detta belopp 26 273,00 euro om året. På efterlevandepensionen görs då en s.k. inkomstjämkning. Inkomstjämkningen görs alltid enligt den stabiliserade förvärvsinkomstnivå som den efterlevande maken hade vid förmånslåtarens död. De ändringar i den efterlevandes inkomster som sker senare inverkar inte på efterlevandepensionens belopp. Inkomstjämkningen görs tidigast efter ett år från arbetstagarens död. Fram till dess utbetalas efterlevandepensionen till fullt belopp. Om den efterlevande maken vid arbetstagarens död hade vårdnaden om ett eller flera barn som har rätt till barnpension efter arbetstagaren, görs inkomstjämkningen emellertid först efter det att rätten till barnpension har upphört för alla dessa barn. Efterlevandepension kan således utbetalas i många år utan inkomstjämkning. Om den efterlevande maken ingår ett nytt äktenskap eller uppfyller de ovan angivna förutsättningarna för samboförhållande, upphör rätten till familjepension. Till den efterlevande maken utbetalas då ett engångsbelopp som motsvarar tre års efterlevandepension. Eftersom nytt äktenskap som den efterlevande maken ingår efter fyllda 50 år inte inverkar på efterlevandepension enligt lagen om pension för arbetstagare, utbetalas av engångsersättningen i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring endast den del som överskrider det belopp för efterlevandepension för tre år som utbetalas enligt lagen om pension för arbetstagare. begravningshjälp Begravningshjälp utbetalas till dödsboet eller annan person som sörjt för begravningen. Begravningshjälpens storlek är inte beroende av de verkliga begravningskostnaderna. År 2013 är begravningshjälpen 4 700 euro. Om det arbetsolycksfall som lett till döden inträffat utomlands, kan begravningshjälpen emellertid betalas enligt de faktiska och skäliga begravningskostnaderna. ansökan om ersättning En övervägande del av arbetsolycksfallen leder endast till korta perioder av arbetsoförmåga eller orsakar ingen arbetsoförmåga alls. Då betalas i allmänhet endast ersättning för sjukvårdskostnader och dagpenning. De uppgifter som behövs fås från försäkringsintyget, olycksfallsanmälan och läkarutlåtandet. Dessa uppgifter räcker dock inte alltid till för ett avgörande i ärendet, utan ibland behövs olika tilläggsutredningar. Tilläggsutredningar kan behövas bl.a. för att utreda huruvida olycksfallet skall ersättas och för att fastställa den skadades årsarbetsförtjänst eller orsakssambandet mellan olycksfallet och de skador som konstaterats. försäkringsintyg Mot försäkringsintyget får arbetstagaren avgiftsfri sjukvård. När ett olycksfall inträffat, fyller arbetsgivaren i försäkringsintyget och ger det till arbetstagaren. Om arbetsgivaren inte hinner utfärda ett försäkringsintyg för det första läkarbesöket, kan intyget sändas till vårdinrättningen också i efterhand. Försäkringsintyget utgör ingen betalningsförbindelse, utan försäkringsbolaget undersöker huruvida en skada skall ersättas efter det att bolaget fått alla nödvändiga utredningar. Om olycksfallet inte medför arbetsoförmåga under minst tre på varandra följande dagar utöver dagen för olycksfallet behövs ingen olycksfallsanmälan, utan ett omsorgsfullt ifyllt försäkringsintyg räcker till för ersättningshandläggningen. Vid ifyllande av försäkringsintyget bör följande faktorer beaktas: – Arbetstagarens namn, adress och personbeteckning skall vara fullständiga. – Datum och klockslag då olycksfallet inträffade samt den regelbundna arbetstiden för olycksfallsdagen skall noggrant antecknas. – Olycksfallets förlopp skall beskrivas så noggrant som möjligt. Om uppgifterna om olycksfallet i försäkringsintyget är oklara eller motstridiga med läkarutlåtandet och skadans art, räcker inte försäkringsintyget för handläggningen av ärendet. I ett sådant fall måste försäkringsbolaget be om en olycksfallsanmälan. – Arbetsgivarens namn skall antecknas i sin officiella form. Om företaget har avtalat med försäkringsbolaget om avdelningskoder för sina olika verksamhetsställen, skall dessa anges i försäkringsintyget. – Försäkringsintyget skall undertecknas av arbetsgivaren eller dennes representant. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 19 20 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar olycksfallsanmälan Enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall ett arbetsolycksfall eller en yrkessjukdom utan dröjsmål skriftligen anmälas till försäkringsbolaget. Anmälan görs på av social- och hälsovårdsministeriet fastställd blankett. Olycksfallsanmälan kan också fyllas i och sändas i elektronisk form via If Företagsfoldern eller IfLogin. Anmälan via Internet förutsätter registrering på webbadressen if.fi/foretagsfoldern (If Företagsfoldern) och if.fi/ifbox (If Login). Olycksfallsersättning skall sökas inom ett år från olycksfallet. Om det finns vägande skäl till att ansökan om ersättning försenats, kan en försenad ansökan ändå tas upp till behandling. Olycksfallsanmälan används också för ansökan om ersättning på basis av frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring (se punkten Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring). Olycksfallsanmälan behövs alltid för handläggning av ett ersättningsärende, om arbetsoförmågan varat minst tre på varandra följande dagar utöver dagen för olycksfallet. Olycksfallsanmälan skall också alltid göras för yrkessjukdom, dödsfall samt om ett olycksfall i arbete samtidigt är en trafikskada. uppgifter om arbetsgivaren Arbetsgivarens namn antecknas i olycksfallsanmälan i sin officiella form. Dessutom skall företagets FO-nummer anges. Om företaget har överenskommit med bolaget om avdelningskoder för företagets olika verksamhetsställen, skall dessa antecknas i olycksfallsanmälan. uppgifter om den skadade Den skadades namn, adress och personbeteckning skall vara fullständiga. Personbeteckningen behövs bl.a. för verkställande av förskottsinnehållning. Uppgifter om bankförbindelse antecknas i olycksfallsanmälan, eftersom ersättningen inbetalas på bank. Eftersom ersättningen för inkomstbortfall enligt olycksfallsförsäkringen är skattepliktig inkomst, verkställer försäkringsbolaget förskottsinnehållning på denna. Uppgifterna om förskottsinnehållning skall antecknas i anmälan också om arbetsgivaren betalat lön för sjuktiden. Dagpenningen kan i vissa fall vara större än den lön för sjuktid som utbetalas för motsvarande tid, varvid den överstigande delen utbetalas till den skadade. Befrielse från förskottsinnehållning gäller i huvudsak studerande och skolelever. Förutom den summa som befrielsen från förskottsinnehållning gäller skall i olycksfallsanmälan också antecknas den andel av befrielsen som redan använts i anslutning till utbetalning av löner. Försäkringsbolaget ber i sådana fall, samt om förskottsinnehållningen är graderad, skattekortet i original av arbetsgivaren, så att bolaget kan anteckna den utbetalade ersättningen i kortet. I fråga om privata arbetsgivare, deras familjemedlemmar samt delägare i bolag och bolagsmän finns det särskilda bestämmelser om huruvida de omfattas av olycksfallsförsäkringen. Därför skall uppgifter om den skadades och familjemedlemmarnas ägarandelar i bolaget eller sammanslutningen ifyllas omsorgsfullt i olycksfallsanmälan. uppgifter om skadan Datum för olycksfallet, klockslag och arbetstiden under olycksfallsdagen skall antecknas i olycksfallsanmälan. Om olyckan inte inträffat under arbetstid, skall utredning företes om hur olycksfallet hänför sig till den skadades arbete. Försäkringsbolagets läkare avgör tidpunkten för när yrkessjukdomen yppat sig efter att läkaren fått de medicinska utredningar som behövs för ett avgörande i ärendet. Om olycksfallet har inträffat utanför arbetsplatsen eller på arbetsplatsen men inte i arbete, skall det utredas vad den skadade gjorde när skadefallet inträffade och hur detta hänförde sig till hans arbete. I fråga om olycksfall under resa till eller från arbetet skall det anmälas om olycksfallet inträffat på den regelbundna rutten mellan bostaden och arbetet eller under avvikelse från rutten. I det senare fallet behövs också en utredning om vart den skadade var på väg och varför han avvek från den normala rutten samt hur lång tid avvikelsen tog. Om den skadade inte genast upphörde med arbetet när olycksfallet inträffade, skall datum och klockslag för när arbetet avslutades antecknas i olycksfallsanmälan. Dessutom är det skäl att i olycksfallsanmälan anteckna datum och plats för det första läkarbesöket. Om den skadade sökt läkarvård först efter att en tid förflutit från det olycksfallet inträffade, skall utredning företes om varför den skadade inte sökte läkarvård direkt efter olycksfallet samt skadans tillstånd under tiden mellan olycksfallet och läkarbesöket. Det är i första hand viktigt att anteckna det första läkarbesöket för att försäkringsbolaget skall veta varifrån bolaget vid behov kan begära läkarutlåtande. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 21 Datum för återgången till arbetet antecknas i olycksfallsanmälan, om den skadade redan återgått till sitt arbete då olycksfallsanmälan görs. Olycksfallsanmälan skall göras utan dröjsmål och inte först när den skadade återgått till sitt arbete. Om arbetsoförmågan är kortvarig och arbetsgivaren betalar lön för sjuktid under den tid arbetsoförmågan varar, kan anmälan emellertid göras när arbetstagaren återfått sin arbetsförmåga. försäkringsbolaget. I olycksfallsanmälan skall också datum för eventuell rättegång uppges. Det är bra att i olycksfallsanmälan uppge namn och telefonnummer på den person som kan ge ytterligare information om olycksfallet (t.ex. chefen eller arbetsgivaren). dödsfall Om arbetsgivaren inte har några uppgifter om det olycksfall som arbetstagaren anmält, kan arbetsgivaren anteckna i olycksfallsanmälan att redogörelsen för händelseförloppet baserar sig på den skadades berättelse. Om emellertid arbetsgivarens uppgifter om skadefallet avviker från arbetstagarens anmälan, bör också detta antecknas i olycksfallsanmälan. Försäkringsbolaget måste handlägga ersättningsärendet och fatta ett beslut, även i det fall att arbetsgivaren anser att det inte är frågan om arbetsolycksfall eller yrkessjukdom. statistikföring av olycksfall i arbetet För klassificering av olycksfall i arbetet används ESAWmetoden (European Statistics on Accidents at Work). De statistikkoder som används i ESAW-statistikföring och deras betydelse beskrivs i statistikbilagan som finns i slutet av denna handledning. tilläggsuppgifter om skadan Ett arbetsolycksfall kan samtidigt vara en trafikskada som skall ersättas med stöd av lagen om trafikförsäkring. I ett sådant fall beviljas ersättning i första hand med stöd av olycksfallsförsäkringen, men olycksfallsförsäkringsbolaget har rätt att få tillbaka de ersättningar bolaget betalat ut från trafikförsäkringen. Den skadade kan också ha rätt till tilläggsersättning ur trafikförsäkringen. Vid trafikskador skall parternas trafikförsäkringsuppgifter antecknas i olycksfallsanmälan. I olycksfallsanmälan skall också anges om den skadade var förare eller passagerare då olycksfallet inträffade. Om polisutredning gjorts i ärendet, skall även detta meddelas till försäkringsbolaget. Om olycksfallet har orsakats av en annan person (t.ex. misshandel), skall händelseförloppet och namnet på ifrågavarande person antecknas i olycksfallsanmälan. Om polisutredning har gjorts, skall detta anmälas till 22 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Om den skadade själv har orsakat olycksfallet genom oaktsamhet, t.ex. grov ovarsamhet i trafiken eller under påverkan av rusmedel, skall detta anges i olycksfallsanmälan. Om arbetstagaren gjort sig skyldig till grov oaktsamhet eller om han varit berusad, kan dagpenningen nedsättas. Vid dödsfall behövs uppgifter både för utbetalning av familjepension och begravningshjälp. För familjepensionen antecknas i olycksfallsanmälan datum för dödsfallet och uppgifter om de anhöriga. Försäkringsbolaget begär arbetstagarens löneuppgifter separat av arbetsgivaren för uträkning av familjepensionens storlek. För utbetalning av begravningshjälp skall i olycksfallsanmälan antecknas namnet på den person som förvaltar dödsboet. Om man önskar att begravningshjälpen skall betalas t.ex. till dödsboets förvaltare, behöver försäkringsbolaget dessutom uppgifter om delägarna i dödsboet och eventuella fullmakter som de utfärdat. Om den avlidna arbetstagaren har efterlämnat förmånstagare, har dessa rätt till ersättning också med stöd av grupplivförsäkring för arbetstagare. anställningsuppgifter Uppgifter om anställningens karaktär och längd är nödvändiga vid uträkningen av ersättning för inkomstbortfall. Det är också viktigt att ange datum för anställningens slut, om detta är känt. Om arbetstagaren inte arbetar full dag eller full arbetsvecka, anges arbetsdagens längd eller arbetsdagarnas antal per vecka samt orsaken till att arbetstagaren arbetar deltid. För ersättningshandläggningen behövs ofta ytterligare anställnings- och löneuppgifter. Om namn och telefonnummer på den person som sköter dessa ärenden uppges, utbetalas ersättningen snabbare. uppgifter för uträkning av dagpenning Dagpenningen för högst fyra veckor (= 28 dagar) efter olycksfallsdagen är lika stor som den lön för sjuktid som arbetsgivaren betalat till arbetstagaren under tiden av arbetsförmåga. I punkten för lön för sjuktid anges för vilken tid lön för sjuktid har utbetalats samt beloppet. I beloppet inräknas inte eventuella naturaförmåner utan endast penninglön. Det är också viktigt att ange datum för när skyldigheten att betala ut lön för sjuktid utgår. Om lön för sjuktid har utbetalats endast för en del av tiden av arbetsoförmågan, eller om lönen utbetalats endast delvis eller nedsatt, t.ex. på grund av permittering, eller om lön för sjuktid inte alls har utbetalats, ifylls punkten för löneuppgifter. I punkten för löneuppgifter uppges lönen för den fyraveckorsperiod (= 28 dagar) som föregår olycksfallet. I denna punkt uppges den inkomst för arbete som utförts under dessa fyra veckor. Lönen för dagen då olyckan inträffade meddelas inte. I lönen ingår inte naturaförmåner eller semesterpremie. I lönen får inte heller ingå ackordlöner som hänför sig till ackordarbete under annan tid och inte heller övriga ersättningar av engångsnatur som utbetalats under denna tid. Det är skäl att omsorgsfullt anteckna frånvaro utan lön och orsak därtill under fyra veckor före olycksfallet, eftersom sådan frånvaro inverkar höjande vid uträkning av dagpenningen. Förvärvsinkomsterna beräknas alltså som om arbetstagaren skulle ha fått lön även för de oavlönade dagarna. För arbetstagare som varit anställda kortare tid än en vecka uppges lönebeloppet samt för vilken tid lön utbetalats före olycksfallsdagen. Därtill uppges antalet arbetsdagar som ingår i perioden. I fråga om arbetstagare med månadslön uppges månadslönen vid tidpunkten för olycksfallet samt det genomsnittliga beloppet av regelbundna tillägg. Om arbetstagaren samtidigt har andra parallella anställningsförhållanden, skall arbetsgivarnas namn och adresser uppges. Även företagarverksamhet skall uppges. Detta är viktigt, eftersom dagpenningen för fyraveckorsperioden räknas skilt för varje anställningsförhållande och för företagarverksamhet. I fråga om bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag, vilka skall försäkras obligatoriskt enligt lagen om olycksfallsförsäkring, uträknas dagpenningen såväl för fyra veckor efter olycksfallet som för den därpå följande tiden på basis av arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare. Dagpenningens belopp per dag utgör 1/360 av arbetsinkomsten. I dessa fall behövs således inte löneuppgifter för fyra veckor före olycksfallet, utan endast uppgifter om i vilket pensionsförsäkringsbolag FöPLförsäkringen tagits. Löneuppgifterna för fyra veckor före olycksfallet behöver inte heller fyllas i, om den skadade är frivilligt försäkrad med en försäkring i enlighet med 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring, och i försäkringen överenskommits om en årsarbetsförtjänst. Såväl i detta fall som i det fall som nämns i stycket ovan skall ändå de punkter som gäller utbetalning av lön för sjuktid fyllas i. sjukförsäkring I olycksfallsanmälan uppges huruvida den skadade ansökt om eller erhållit ersättning från Folkpensionsanstalten med stöd av sjukförsäkringslagen. Olycksfallsersättningen är primär i förhållande till ersättning ur sjukförsäkringen, men om handläggningen av ersättningsärendet i försäkringsbolaget fördröjs, kan den skadade för handläggningstiden få dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen. När försäkringsbolaget sedan beviljar ersättning för den tid för vilken dagpenning utbetalats ur sjukförsäkringen, betalar bolaget den ersättning som beviljats för motsvarande tid till Folkpensionsanstalten. underskrift En förutsättning för att försäkringsbolaget skall kunna handlägga arbetsolycksfallsärendet är att arbetsgivaren undertecknat olycksfallsanmälan. Om arbetsoförmågan fortgår över 28 dagar, uträknas arbetstagarens årsarbetsförtjänst. Dagpenningen utgör då 1/360 av årsarbetsförtjänsten. För uträkning av årsarbetsförtjänsten behövs arbetstagarens löneuppgifter för det år som föregår olycksfallet. Om anställningen har varat mindre än ett år, behövs löneuppgifterna från anställningens början. Försäkringsbolaget ber dessa uppgifter av arbetsgivaren på en särskild blankett. Försäkringsbolaget utreder också arbetstagarens inkomstnivå under tidigare år. Dessa uppgifter fås direkt från skattebyrån och Pensionsskyddscentralens registerutdrag. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 23 läkarutlåtande Om en skada medför ersättningsbar arbetsoförmåga, behövs alltid ett läkarutlåtande. I klara fall räcker ett intyg som utskrivits på A-blankett för sökande av sjukförsäkringsdagpenning. För handläggning av ett arbetsolycksfallsärende krävs i allmänhet ett läkarutlåtande utfärdat på E-blankett, som uttryckligen är avsedd för detta ändamål. ersättningsbeslut Ett ersättningsärende anhängiggörs i försäkringsbolaget oftast genom en olycksfallsanmälan. I princip räcker dock vilken som helst skriftlig ansökan om ersättning för att påbörja handläggningen. När ärendet anhängiggjorts är försäkringsbolaget skyldigt att skaffa alla de utredningar som behövs för ett avgörande i ärendet. Arbetsgivaren kan också sända ett intyg på A-blankett till försäkringsbolaget i samband med olycksfallsanmälan. Vid behov begär försäkringsbolaget ett läkarutlåtande på E-blankett direkt från vårdinrättningen. Efter att försäkringsbolaget fått tillräckliga utredningar, ger bolaget ett skriftligt beslut. Innan ett beslut i ärendet ges begär bolaget vid behov av den skadade en skriftlig redogörelse för händelseförloppet. Före vård av tandskador skall tandläkarens vårdförslag och kostnadskalkyl sändas till försäkringsbolaget för godkännande. I de fall då det är frågan om eksem som beror på arbetet används en specialblankett. Försäkringsbolagets beslut sänds skriftligen till den skadade och arbetsgivaren. Om beslutet är negativt, meddelas de instanser som fakturerar försäkringsbolaget, t.ex. sjukvårdsinrättningar, per post. polisutredning utbetalning av ersättning Försäkringsbolaget begär polisundersökningsprotokoll i sådana fall då det är frågan om en trafikskada eller misshandel. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall arbetsgivaren alltid anmäla olycksfall i arbete med dödlig utgång eller olycksfall som medfört svåra skador till polismyndigheterna, som sedan verkställer polisundersökning i ärendet. Polisundersökningsprotokollet sänds då till olycksfallsförsäkringsbolaget. Polisundersökning kan också verkställas vid misstänkt brott mot bestämmelserna om arbetarskydd. fördröjningsintyg till folkpensionsanstalten Om handläggningen av ett ersättningsärende fördröjs, kan försäkringsbolaget ge Folkpensionsanstalten ett fördröjningsintyg. Med stöd av detta intyg utbetalar Folkpensionsanstalten sjukdagpenning till den skadade. I synnerhet vid misstanke om yrkessjukdom kan det finnas skäl att utfärda fördröjningsintyg, då de medicinska utredningarna ofta tar lång tid i anspråk och ersättningsbeslutet fördröjs. Försäkringsbolaget ger på eget initiativ ett fördröjningsintyg om handläggningen fördröjs och meddelar den skadade därom. Folkpensionsanstalten utbetalar emellertid i allmänhet inte sjukdagpenning, om arbetsgivaren har betalat full lön till arbetstagaren under sjuktiden. När försäkringsbolaget beviljar ersättning för sådan tid för vilken Folkpensionsanstalten utbetalat dagpenning, betalar försäkringsbolaget motsvarande ersättning till Folkpensionsanstalten och den överstigande delen till den skadade. Detsamma gäller sjukvårdskostnader som Folkpensionsanstalten redan ersatt. 24 utbetalning av ersättning Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Ersättning utbetalas antingen till den ersättningsberättigade själv eller, om denne är omyndig, till förmyndaren. Dagpenning utbetalas månatligen i efterskott efter det att försäkringsbolaget fått läkarintyg och annan behövlig utredning om arbetsoförmågan. Olycksfallspension, fortlöpande menersättning och familjepension utbetalas månatligen i förskott. lön för sjuktid Arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid fastställs på basis av lagen om arbetsavtal och kollektivavtalen. Dagpenning eller olycksfallspension som beviljats med stöd av en olycksfallsförsäkring utbetalas till arbetsgivaren till den del arbetsgivaren betalat lön för sjuktid under motsvarande period. För fyra veckor räknat från olycksfallet är dagpenningen lika stor som den lön för sjuktid som arbetsgivaren betalat ut. Lönen för sjuktid återbetalas till arbetsgivaren enligt bruttosumman, dvs. också den förskottsinnehållning som uppburits. Olycksfallsersättning utbetalas under arbetstagarens semester alltid till arbetstagaren själv, även om arbetsgivaren skulle ha betalat lön för denna tid. Enligt lagen om olycksfallsförsäkring skall nämligen sådana förmåner som utbetalas under semester betalas till arbetstagaren, även om arbetsgivaren har betalat lön för sjuktid under samma period. Om lön för sjuktid har utbetalats för dagar med förkortad arbetstid, tillfaller ersättningen för denna dag däremot arbetsgivaren. Systemet för förkortad arbetstid avviker inom byggnadsbranschen från ovannämnda. Inom denna bransch utbetalas ersättningen för förkortad arbetstid inte för en bestämd dag, utan i procent av de löner som förtjänats under en bestämd period. Försäkringsbolaget behöver skattekortet i original, om förskottsinnehållning på grund av befrielse inte skall uppbäras, t.ex. i fråga om ersättning till skolelever. Även i det fall att förskottsinnehållningen är graderad, skall skattekortet sändas till försäkringsbolaget i original. Om arbetstagaren vid tidpunkten för olycksfallet haft flera anställningsförhållanden från vilka han får lön för sjuktid, utbetalas ersättning för fyra veckors tid räknat från olycksfallet till alla arbetsgivare i enlighet med den lön för sjuktid som respektive arbetsgivare betalat ut. Efter fyraveckorsperioden utbetalas ersättning i proportion till de löner för sjuktid som arbetsgivarna betalat till arbetstagaren. Vid utbetalning av olycksfallspension begär försäkringsbolaget av ersättningens mottagare skattekort eller annat av skattebyrån utfärdat innehållningsdirektiv. skatt och förskottsinnehållning på ersättningar skatteplikt Dagpenning, ersättning för inkomstbortfall till följd av fysikalisk vård, olycksfallspension och familjepension som utbetalas i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring utgör i egenskap av ersättning för förlorad inkomst i sin helhet skattepliktig inkomst, om olycksfallet inträffat eller yrkessjukdomen yppat sig 1.1.1982 eller senare. Ersättning för kostnader, begravningshjälp och mentillägg är skattefria ersättningar. Menersättningen är också skattefri inkomst. förskottsinnehållning Försäkringsbolaget verkställer förskottsinnehållning till den del som ersättning för inkomstbortfall utbetalas till den skadade själv eller i form av familjepension till de anhöriga. Förskottsinnehållning uppbärs inte på ersättning som utbetalas till arbetsgivaren, Folkpensionsanstalten eller annan pensionsanstalt, eftersom de redan verkställt förskottsinnehållning av motsvarande prestation. Förskottsinnehållning görs i regel på dagpenning på samma sätt som på lön. Arbetsgivaren uppger i olycksfallsanmälan grundprocenten och tilläggsprocenten samt det gränsbelopp upp till vilket grundprocenten tillämpas. Om ersättning utbetalas utöver redan tidigare utbetalda ersättningar, i form av engångsutbetalning, för flera perioder på en gång eller för annan tid än ett skatteår, verkställs förskottsinnehållning enligt 50 %. Om ersättningens mottagare före utbetalning av ersättning uppvisar skattekort eller annan utredning av skattebyrå som påvisar en lägre förskottsinnehållning, skall förskottsinnehållningen verkställas i enlighet med skattekortet eller annan bestämmelse. Försäkringsbolaget ger i beslutet en beräkning på förskottsinnehållningen. Vid kalenderårets slut sänder försäkringsbolaget till skattemyndigheterna ett meddelande om ersättningar och förskottsinnehållning. arbetsgivarförfarande Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning vid utbetalning av lön för sjuktid. Arbetsgivaren betalar i detta fall också socialskyddsavgifterna, som senare kan rättas till i fråga om olycksfallsdagpenningen. förhöjning av ersättning Om olycksfallsersättningen fördröjs, utbetalas förhöjd ersättning för varje dag som betalningen är försenad. Förhöjningen är 8,0 % från 1.1.2013. Förseningstiden börjar räknas då tre månader förflutit sedan utgången av den kalendermånad under vilken försäkringsbolaget erhållit tillräcklig utredning om grunderna för ersättningen och ersättningsbeloppet. Med tillräcklig utredning avses i normala arbetsolycksfall olycksfallsanmälan och läkarutlåtande. Om förhöjningen av ersättningen understiger ett bestämt belopp (7,15 euro år 2013), utbetalas ingen förhöjning. Förhöjd ersättning utbetalas till alla ersättningstagare. Således har utöver den skadade även arbetsgivare, sjukvårdsinrättning eller annan ersättningstagare rätt till förhöjning av ersättning, om ersättningen blir fördröjd. Förhöjningen är skattepliktig inkomst, om den grundersättning för vilken förhöjningen utbetalas är skattepliktig. I sådant fall verkställs också förskottsinnehållning på förhöjningen. Försäkringsbolaget utreder alltid på eget initiativ ersättningstagarens rätt till förhöjd ersättning. ersättningstagarens rättsskydd ersättningsnämnden för olycksfallsärenden I vissa fall skall försäkringsbolaget innan ett beslut fattas be om ett utlåtande i ärendet av Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden. Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden är ett organ som grundades år 1948 på beslut av det dåvarande socialministeriet och som har som uppgift att förenhetliga och utveckla handläggningen av arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsärenden. Arbetsmarknadsorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet samt försäkringsbolagen är representerade i ersättningsnämnden. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 25 Ersättningsnämnden är ingen besvärsinstans, utan nämnden ger endast ett utlåtande innan försäkringsbolaget ger sitt beslut i ärendet. Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt en förteckning över de ärenden i vilka försäkringsbolagen skall be om ett utlåtande av ersättningsnämnden. Sådana ärenden är bl.a. det första pensionsbeslutet, beslut om deltidspension, höga invaliditetsklasser och minskad ersättning, t.ex. på grund av påverkan av rusmedel. Dessutom kan försäkringsbolaget be om ett utlåtande av ersättningsnämnden i andra ersättningsärenden av principiell natur. Försäkringsbolagen följer nästan utan undantag ersättningsnämndens utlåtanden. Om bolaget ger ett beslut som avviker från utlåtandet, skall bolaget i sitt beslut meddela både att beslutet är avvikande och ersättningsnämndens ståndpunkt. ny handläggning av ärenden och rättelse av beslut Försäkringsbolaget kan ta upp ett avgjort ärende till ny handläggning och ändra sitt tidigare beslut, om beslutet varit felaktigt. Om bolagets beslut grundar sig på bristfällig utredning, lönar det sig alltid att ta kontakt med försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget kan då ändra ersättningsbeslutet och på detta sätt undviks ett långvarigt besvärsförfarande. Om faktorer som inverkar på ersättningens storlek avsevärt förändras, kan försäkringsbolaget också själv justera en redan beviljad ersättning. Sådana förändringar som avses i detta sammanhang är t.ex. om en skada eller sjukdom förvärras. Om besvärstiden redan löpt ut och man i efterhand upptäcker att försäkringsbolagets beslut eller olycksfallsnämndens beslut varit felaktigt, kan försäkringsdomstolen på ansökan upphäva beslutet, varvid ärendet i allmänhet handläggs på nytt. Detta förutsätter att försäkringsbolagets beslut eller olycksfallsnämndens beslut har grundat sig på felaktig eller bristfällig utredning eller att beslutet uppenbarligen strider mot lagen. ansökan om ändring Försäkringsbolaget kan rätta sitt beslut också i samband med ansökan om ändring. I arbetsolycksfallsärenden har sakägaren alltid rätt att ansöka om ändring av beslutet. Med sakägare avses i regel skadad arbetstagare eller i fråga om dödsfall arbetstagarens anhöriga. Om arbetsgivaren har betalat ut lön eller andra förmåner för sjuktiden, räknas också arbetsgivaren som sakägare. Ansökan om ändring är avgiftsfri. 26 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Den första besvärsinstansen är besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Besvär till olycksfallsnämnden skall senast den trettionde dagen från det beslutet delgivits tillställas det försäkringsbolag som fattat beslutet. På omstående sida av bolagets beslut finns anvisningar för sökande av ändring. Om bolaget godkänner samtliga krav som framställs i besvären, ger bolaget ett nytt beslut. Om kraven inte godkänns, sänder bolaget besvären till besvärsnämnden för olycksfallsärenden för handläggning. Handläggningstiden av besvär i besvärsnämnden för olycksfallsärenden är i genomsnitt sex månader. Ändring i beslutet som givits av besvärsnämnden för olycksfallsärenden kan sökas hos försäkringsdomstolen. Också besvär till försäkringsdomstolen tillställs försäkringsbolaget. Bolaget sänder besvären, sitt utlåtande samt alla handlingar i anslutning till ärendet för handläggning av försäkringsdomstolen. Besvärstiden är trettio dagar från det besvärsnämnden för olycksfallsärenden delgivit sitt beslut. Handläggningen av ett ärende i försäkringsdomstolen tar i genomsnitt tolv månader i anspråk. Endast i vissa särskilt stadgade fall kan man ansöka om ändring i försäkringsdomstolens beslut hos högsta domstolen. Sakägaren har inte besvärsrätt i försäkringsdomstolens utslag, bl.a. om besväret gäller ersättningens storlek, t.ex. årsarbetsförtjänst eller invaliditetsklass. I dessa ärenden utgör försäkringsdomstolen högsta möjliga besvärsinstans. En förutsättning för ansökan om ändring är att högsta domstolen beviljar besvärstillstånd. Tidsfristen för ansökan om besvärstillstånd och anförande av besvär är sextio dagar från det försäkringsdomstolens beslut delgivits. Arbete utomlands allmänt Socialförsäkringslagstiftningen i olika länder, olycksfallsförsäkringen medräknad, har stadgats oberoende av varandra. Det kan därför vara svårt att veta hurdan social trygghet arbetstagare får under arbete utomlands. Ett annat problem är att arbetsgivaren kan bli tvungen att betala försäkringspremier till två länder. Arbetsgivare och arbetstagare kan inte avtala sinsemellan om var och hur en arbetstagare som sänds i arbete utomlands ska försäkras, utan arbetet utomlands regleras av lagen om pension för arbetstagare (ArPL), de socialskyddsavtal som Finland har ingått samt socialskyddslagstiftningen i landet där man arbetar. I början av 1994 fogades till lagen om olycksfallsförsäkring även bestämmelser som gäller utlandsarbete. I detta kapitel behandlar vi separat hur försäkringsskyddet fastställs vid utlandsarbete i sådana länder med vilka Finland saknar överenskommelse om social trygghet och med vilka Finland har denna överenskommelse (exempelvis EU- och EES-länderna). En utsänd arbetstagare, som omfattas av det finländska socialskyddet, omfattas under utomlandskommenderingen normalt av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. När en arbetstagare omfattas av den finländska arbetsolycksfallsförsäkringen ska arbetsgivaren också betala försäkringspremie till Finland. Arbetstagarens försäkringslön i utlandsarbete (ArPL-förtjänst i utlandsarbete som genererar pension och ligger till grund för försäkringspremierna) ska uppges i löneanmälan för den försäkring som personen omfattas av. Arbetstagare kan även anställas i stationeringslandet. Då gäller socialförsäkringslagstiftningen och -förpliktelserna i det aktuella landet, oberoende av eventuella överenskommelser om social trygghet. Detsamma gäller också i sådana fall där arbetstagaren är finländsk medborgare men varaktigt bosatt utomlands, antingen i det land där arbetet utförs eller annanstans. länder utan överenskommelse om social trygghet Bestämmelserna om utlandsarbete i lagen om olycksfallsförsäkring gäller arbete i sådana länder med vilka Finland saknar gällande överenskommelse om social trygghet. I praktiken gäller bestämmelserna således arbete i nästan alla länder som står utanför EU/EES, till exempel Ryssland, länderna i Fjärran Östern, Afrika och Sydamerika (exkl. Chile). En utsänd arbetstagare ska hållas inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen utan tidsgräns. det finländska försäkringsskyddet som huvudregel En person som är i en finländsk arbetsgivares tjänst, men som arbetar utomlands, omfattas enligt lagen om olycksfallsförsäkring i regel av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i Finland. För att arbetstagaren ska omfattas av den finländska försäkringen förutsätts det att han är utsänd från Finland samt att arbetstagaren och det utsändande företaget ingått ett arbets- eller kommenderingsavtal. Personer som avlönas på ort och ställe i det land där arbetet utförs omfattas emellertid inte av den finländska försäkringen, fastän de skulle vara finländare. Lagen i det land där arbetet utförs kan förplikta arbetsgivaren att teckna försäkringar också i det aktuella landet, även om arbetstagaren skulle omfattas av det finländska försäkringsskyddet. Arbetsgivaren kan således bli tvungen att betala dubbla försäkringspremier. utsändning till dotter- eller moderbolag Även arbetstagare som utsänds till ett utländskt dottereller moderbolag inom samma ekonomiska helhet som den finländska arbetsgivaren omfattas av arbetsolycksfallsförsäkringen i Finland. Till arbetstagaren kan utbetalas lön antingen i Finland eller i sysselsättningslandet eller i bägge. En förutsättning för försäkringsskyddet är att arbetstagaren och den finländska arbetsgivaren har ingått ett arbets- eller kommenderingsavtal om utsändningen. befrielse från det finländska systemet Om arbetsgivaren visar att arbetstagarens vistelse i utlandet inte längre är tillfällig, kan försäkringsbolaget på ansökan av arbetsgivaren i ett beslut fastställa att arbetstagaren inte längre omfattas av den finländska försäkringen. För att befrielse ska kunna beviljas, måste utlandsarbetet ha pågått i minst två år. Innan beslutet ges, ska försäkringsbolaget emellertid höra arbetstagaren. Såväl arbetstagaren som arbetsgivaren har rätt att ansöka om ändring av befrielsebeslutet hos olycksfallsnämnden. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 27 frivillig försäkring En arbetstagare som enligt ovan nämnda bestämmelser står utanför den finländska försäkringen, behöver emellertid inte sakna motsvarande försäkringsskydd. Arbetsgivaren kan nämligen med stöd av 57 § i lagen om olycksfallsförsäkring teckna en frivillig försäkring i händelse av arbetsolycksfall för arbetstagaren. Innehållet i försäkringen är detsamma som i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, men den årsarbetsförtjänst som ligger till grund för ersättningen för inkomstbortfall ska avtalas i förväg. Vid resor utomlands rekommenderas en reseförsäkring som tilläggsskydd till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. arbete i länder med avtal En överenskommelse om social trygghet är ett ömsesidigt statsfördrag mellan två eller flera länder om hur den sociala tryggheten ska tillämpas. Huvudprincipen för överenskommelse om social trygghet är att socialskyddet definieras utifrån lagstiftningen i det land där arbetet utförs och att de lagstadgade försäkringspremierna betalas endast i det land där arbetet utförs. Ett viktigt undantag från huvudregeln utgör utsända arbetstagare, som omfattas av socialskyddet i avgångslandet. I vidstående tabell finns de gällande överenskommelserna uppräknade. EU:s socialskyddsförordning tillämpas i EU-länderna och i Schweiz: i EES-länderna: Polen Belgien Portugal Bulgarien Rumänien Cypern Slovakien Danmark Slovenien Estland Spanien Finland Storbritannien Frankrike Sverige Grekland Tjeckien Irland Tyskland Italien Ungern Lettland Österrike Litauen Luxemburg Schweiz Malta Nederländerna Island Liechtenstein Norge Utifrån det nordiska socialskyddsavtalet: Färöarna Grönland Övriga länder med avtal (bilateralt socialskyddsavtal): Australien Chile Israel Kanada Quebec USA Indien (avtalet träder i kraft 2013) Bilaterala socialskyddsavtal täcker eventuellt endast en del av de obligatoriska socialskyddsförmånerna. Exempelvis är det endast Israels och Quebecs avtal som omfattar även den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. I de övriga länderna med överenskommelse om social trygghet fungerar olycksfallsförsäkringen på samma sätt som i länderna utan överenskommelse; arbetsgivaren ska alltså teckna den lagstadgade olycksfallsförsäkringen även lokalt för en utsänd arbetstagare. 28 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar utsända arbetstagare När en finländsk arbetsgivare sänder en arbetstagare till ett annat EU-/EES-land eller till Schweiz och arbetskommenderingen varar kortare tid än 24 månader, omfattas arbetstagaren under hela kommenderingen av det finländska socialskyddet. Detta baseras på försäkringsregler inom EU:s socialskyddsförordning. Ett intyg över huruvida en arbetstagare ska anses vara utsänd eller inte, ska alltid sökas hos Pensionsskyddscentralen. Genom att söka dispens kan en utsänd arbetstagare omfattas av det finländska socialskyddet, inklusive den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, även en längre tid, beroende på avtalet dock i högst 5 år. Även dispens ska sökas hos Pensionsskyddscentralen. Pensionsskyddscentralen ger ett A1-intyg för EU- och EES-länderna och en bilateralt avtalad blankett för de övriga länderna som omfattas av överenskommelsen, om arbetstagaren anses vara en utsänd arbetstagare. Genom att visa upp det Europeiska sjukförsäkringskortet som FPA beviljar åtnjuter man sjukvårdsförmåner i EU- och ETA-länderna samt i Schweiz. arbete i två eller flera länder Även en arbetstagare som arbetar samtidigt i två eller flera EU- eller EES-länder eller i Schweiz behöver ett A1-intyg. A1-intyget avgör till vilket lands socialskyddskrets arbetstagaren hör, och till vilket land alla lagstadgade försäkringspremier ska betalas. arbetsolycksfall utomlands Ersättning för olycksfall som inträffat utomlands är skattepliktig inkomst på samma sätt som ersättning för arbetsolycksfall som inträffat i Finland. Fastän arbetstagaren enligt den s.k. sex månaders skatteregeln inte behöver betala skatt till Finland på sin lön, är olycksfallsersättningen ändå i enlighet med inkomst- och förmögenhetsskattelagen skattepliktig inkomst. Försäkringsbolaget ska således verkställa förskottsinnehållning på den dagpenning eller pension som utbetalas till den skadade. Vid arbete utomlands är det skäl att beakta att arbetstagaren också har fritid utomlands. Arbetsolycksfallsförsäkringsskyddet gäller i utlandet på samma sätt som i hemlandet endast under de omständigheter som avses i lagen om olycksfallsförsäkring. Med arbetsresa avses resor mellan bostad och arbetsplats i det aktuella landet samt resor mellan hemlandet och kommenderingslandet. Vid resor utomlands rekommenderas som tilläggsskydd en reseförsäkring med skydd för sjukdom under resa, fritid och eventuell hemtransport. Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring Frivilliga försäkringar i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring är: När en arbetstagare enligt ovan angivna bestämmelser omfattas av den finländska olycksfallsförsäkringen, fastställs ersättningar för arbetsolycksfall som inträffat utomlands på samma sätt som om olycksfallet skulle ha inträffat i Finland. Enda undantaget från denna huvudregel är att begravningshjälpen kan utbetalas i enlighet med de verkliga och skäliga begravningskostnaderna i stället för enligt ett fast penningbelopp. – olycksfallsförsäkring för företagare (arbetstid + fritid) – frivillig försäkring för arbetstid – individuell fritidsförsäkring – gruppförsäkring för fritid – idrottsförsäkring – begränsad olycksfallsförsäkring för fritid – fritidsförsäkring för fartygsbesättning – utvidgad elevförsäkring. Resa från kommenderingslandet till Finland och tillbaka under kommenderingstiden ersätts endast, om resan varit nödvändig för vård av ett ersättningsbart arbetsolycksfall. Resekostnader från kommenderingslandet till Finland och tillbaka ersätts också i det fall att arbetsoförmågan varar så länge att det inte skäligen kan förutsättas att den skadade stannar kvar i kommenderingslandet under sjukledigheten. I dessa försäkringar grundar sig försäkringsavtalet och ersättningsförmånerna på lagstiftningen om olycksfallsförsäkring, men någon lagstadgad skyldighet att ta försäkringarna föreligger inte. Arbetsgivaren kan med sådana fritidsförsäkringar som ansluts till arbetsolycksfallsförsäkringen lätt och smidigt erbjuda sina arbetstagare arbetsolycksfallsförsäkringens höga ersättningsnivå även i händelse av olycksfall under fritiden. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 29 olycksfallsförsäkring för företagare Olycksfallsförsäkringen för företagare är en frivillig olycksfallsförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring, och denna försäkring har skapats uttryckligen med tanke på näringsidkarnas behov. Försäkringen gäller både under fritid och på arbetstid. Med olycksfallsförsäkringen för företagare kan man försäkra en privat arbetsgivare och dennes familjemedlemmar samt sådana bolagsmän och delägare som står utanför det obligatoriska försäkringsskyddet. Från försäkringen ersätts olycksfall och yrkessjukdomar. Försäkringsvillkoren innefattar ersättningsbegränsningar huvudsakligen i fråga om olycksfall som inträffar på fritiden. Sådana trafikskador som inträffar i EU- eller EES länderna och som avses i trafikförsäkringslagen ersätts t.ex. inte, om de inträffar på fritiden. Patientskador och militärskador ersätts inte heller. Däremot innehåller villkoren inga begränsningar som gäller idrott, förutom i fråga om sådan idrott som ger den försäkrade förvärvsinkomster. Ersättningarna ur olycksfallsförsäkringen för företagare fastställs i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. Ersättningarna för inkomstbortfall uträknas emellertid på basis av den årsarbetsförtjänst som avtalats på förhand. Årsarbetsförtjänsten enligt olycksfallsförsäkringen för företagare ska i regel motsvara arbetsinkomsten i FöPL-försäkringen, men vara minst lika stor som minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring. År 2013 är minimiårsarbetsförtjänsten enligt lagen om olycksfallsförsäkring 12 220 euro. Den avtalade årsarbetsförtjänsten justeras i enlighet med försäkringsvillkoren årligen enligt ArPL-index. Årsarbetsförtjänsten kan också i övrigt ändras. Villkoren för olycksfallsförsäkringen för företagare innefattar inga bestämmelser om samordning. Ersättningar för inkomstbortfall i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring utbetalas således i enlighet med den avtalade årsarbetsförtjänsten utan avdrag. Den försäkrade kan till följd av samma olycksfall dessutom få ersättning från Folkpensionsanstalten med stöd av sjukförsäkringen. Däremot kan den olycksfallspension som utbetalas på basis av en olycksfallsförsäkring för företagare på grund av sin höga ersättningsnivå minska invalidpensionen i enlighet med arbetspensionslagarna och trafikförsäkringslagen. 30 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Ersättningarna för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för mottagaren. Premien för olycksfallsförsäkring för företagare fastställs separat för arbetstid och för fritid. Premien för arbetstid fastställs utgående från den avtalade årsinkomsten och arbetets olycksrisk, medan premien för fritid endast påverkas av den avtalade årsinkomsten. Läs om avdrag för försäkringspremier i beskattningen vid punkten ”Olycksfallsförsäkringspremien i beskattningen”. frivillig försäkring för arbetstid Om en person inte omfattas av den obligatoriska arbetsolycksfallsförsäkringen och man önskar försäkra denna person endast i händelse av olycksfall i arbete, är det lämpligast att välja en frivillig försäkring för arbetstid. Ersättningarna i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring tryggar en hög ersättningsnivå. En frivillig försäkring för arbetstid motsvarar till sin omfattning och sina ersättningsförmåner olycksfallsförsäkringen för företagare, dock med den skillnaden att försäkringen inte överhuvudtaget ersätter olycksfall som inträffar på fritiden. Den årsarbetsförtjänst som ersättningen för inkomstbortfall grundar sig på avtalas på förhand enligt samma principer som i fråga om olycksfallsförsäkringen för företagare. Premien för den frivilliga försäkringen för arbetstid fastställs på samma sätt som premieandelen för arbetstid i fråga om olycksfallsförsäkringen för företagare. fritidsförsäkringar gruppförsäkring för fritid Gruppförsäkringen för fritid kan tas för hela personalen eller för en viss persongrupp i företaget. Den persongrupp som försäkras kan sammanställas t.ex. enligt arbete, arbetsuppgifter eller anställningstid. En grupp måste bestå av minst två personer. På basis av försäkringen ersätts sådana olycksfall som enligt lagstiftningen om olycksfallsförsäkring inte anses vara olycksfall i arbete, dvs. olycksfall som inträffar på fritiden. Trafikskador eller olycksfall i egen förvärvsverksamhet ersätts emellertid inte. I försäkringsvillkoren nämns också andra olycksfall som inte omfattas av försäkringen. I gruppförsäkringen ingår inga begränsningar i fråga om idrott. Ersättningarna fastställs i enlighet med bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring. Försäkringen avviker emellertid från den lagstadgade försäkringen i fråga om samordningen av ersättningar samt ersättning av sjukvårdskostnader (i fråga om sjukvårdskostnader se punkten Ersättning för kostnader, Sjukvårdskostnader). a) under idrottsträningar eller -tävlingar, eller motionsevenemang som arrangeras av förening eller klubb som arbetsgivaren eller arbetstagarna bildat, I gruppförsäkringen för fritid fastställs årsarbetsförtjänsten i övrigt enligt lagen om olycksfallsförsäkring, men vid uträknandet av årsarbetsförtjänsten beaktas endast den arbetsförtjänst som erhållits av försäkringstagaren. b) under idrottstävling eller -träning i egenskap av representant för arbetsgivaren eller sådan förening eller klubb som avses i punkt a eller Från dagpenning som utbetalas i enlighet med denna försäkring avdras 60 % av dagpenningens fulla belopp, vilket motsvarar sjukdagpenningen. Avdraget är dock 40 % till den del som årsarbetsförtjänsten är större än den tredubbla minimiårsarbetsförtjänsten i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring vid tidpunkten för olycksfallet (36 660 euro år 2013). Avdraget görs för den tid som den försäkrade har rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Dagpenningen utbetalas således till sitt fulla belopp för t.ex. sjukförsäkringens karenstid, dvs. i allmänhet fram till den dag när arbetsoförmågan fortgått nio vardagar utöver dagen för olycksfallet. Från den dagpenning och pension som utbetalas enligt denna försäkring avdras sådan pension som baserar sig på arbets- och tjänsteförhållande eller företagarverksamhet och som den försäkrade eller dennes anhöriga har rätt till på grund av samma olycksfall. Från denna pension avdras också sådan dagpenning i enlighet med sjukförsäkringslagen som beviljats till följd av samma olycksfall. individuell fritidsförsäkring En individuell fritidsförsäkring tas alltid för en namngiven person. Den årsarbetsförtjänst som ersättningarna grundar sig på skall också avtalas i försäkringsavtalet. Ersättningsbara olycksfall, begränsningar i ersättningsområdet samt ersättningar och samordning av ersättningarna fastställs med stöd av försäkringsvillkoren enligt samma grunder som i en gruppförsäkring för fritid. I den individuella försäkringen ingår en idrottsbegränsning, som inte finns i gruppförsäkringen. Begränsningen gäller vid tävling och träning som arrangerats av idrottsförbund eller -förening. Idrottsbegränsningen kan slopas mot tilläggspremie. idrottsförsäkring Idrottsförsäkringen kan tas i form av en gruppförsäkring för hela personalen i ett företag. Personalen skall dock bestå av minst två personer. Idrottsförsäkringen täcker olycksfall som inträffar: c) under färd från bostaden eller arbetsplatsen direkt till eller från en sådan tillställning som avses i punkt a eller b. Idrottsförsäkringen ersätter inte trafikskador. I idrottsförsäkringen ingår i tillämpliga delar också motsvarande begränsningar som ovan nämnts i fråga om fritidsförsäkringen. Ersättnings- och samordningsför-farandet är i idrottsförsäkringen detsamma som i fritids-försäkringen. begränsad olycksfallsförsäkring för fritid Denna fritidsförsäkring är i fråga om ersättningar betydligt mer begränsad än ovannämnda försäkringar. Den omfattar alla olycksfall som inträffar under fritid. I ersättning utbetalas endast: – vårddagsavgift vid sjukhus enligt den allmänna prisnivån – engångsersättning för bestående kroppsskada. fritidsförsäkring för fartygsbesättning I sjöfartsbranschens kollektivavtal ingår bestämmelser om fritidsförsäkring för fartygsbesättning samt tilläggsförsäkring i fritidsförsäkringen för fartygsbesättning. Dessa försäkringar skall tas för besättning som arbetar på maskindrivna fartyg i utrikestrafik. Fritidsförsäkringen för fartygsbesättning är en försäkring i enlighet med 57 § 2 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Ersättningsförmånerna fastställs på basis av lagstiftningen för olycksfallsförsäkring. Försäkringsvillkoren innefattar också bestämmelser om samordning med andra ersättningssystem. Tilläggsförsäkring i fritidsförsäkringen för fartygsbesättning är däremot en privat olycksfallsförsäkring och ersätter enligt vissa förutsättningar sådan skada som en annan person orsakar genom en uppsåtlig handling. Villkoren för tilläggsförsäkringen innefattar också bestämmelser om samordning av ersättningar. utvidgad elevförsäkring Försäkringsskyddet i enlighet med lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 31 studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete kan utvidgas genom en s.k. utvidgad elevförsäkring i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. Med en utvidgad elevförsäkring försäkras elever i händelse av olycksfall som inträffar i annat arbete än i praktiskt övningsarbete och resor som direkt anknyter därtill. Försäkringen omfattar olycksfall som inträffar: a) under direkt färd enligt den rutt som eleven regelbundet använder mellan bostad och skola, anstalt eller kurs, eller under annan färd i anslutning till undervisningsprogrammet b) då eleven på grund av studier befinner sig i skola, på anstalt, kursplats eller på annat område. Ersättning från denna försäkring utbetalas emellertid inte för sådana olycksfall som avses i punkt a) och b) om ersättning utbetalas för under studierelaterade förhållanden, som är jämställbara med arbete uppkommen skada eller sjukdom baserat på given lag. Andra frivilliga försäkringar sjukdom-, olycksfalls- och reseskydd som kan anslutas till if företagsavtalet reseförsäkringar Reseförsäkringen behövs som tilläggsförsäkring på tjänste- och arbetsresor, i synnerhet utomlands. Arbetsolycksfallsförsäkringen omfattar endast olycksfall som inträffar i arbete eller under omständigheter i anslutning till arbetet. Under en resa är också en del av tiden fritid, t.ex. rundturer och aftonunderhållning, vilka arbetsolycksfallsskyddet i regel inte omfattar (se punkten Arbete utomlands). I försäkringsskyddet ingår alltid vårt bolags globala ersättningstjänst. Försäkringens giltighet kan lätt bestyrkas med ett personligt reseförsäkringskort eller ett kort i företagets namn. Av handledningen för ersättningstjänster utomlands framgår nödvändiga kontaktuppgifter. Vid svåra sjukdoms- eller olycksfall kan den skadade hämtas med ambulansflyg eller annan transport till hemlandet för fortsatt vård, såvida transporten på grund av sjukdomens eller skadans art kan anses vara befogad. Försäkringsbolaget skall på förhand godkänna sjuktransporten. Försäkringsbeloppen i reseförsäkringen kan fritt skräddarsys. Vårdkostnadsskyddet är alltid utan övre gräns. Vårdkostnader till följd av sjukdom ersätts av tjänstereseförsäkringen högst fram till att tre månader har förflutit från det första läkarbesöket. Vid utlandsplacering är motsvarande tid ett år. Vårdkostnader till följd av 32 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar olycksfall ersätts av båda försäkringar tills högst tre år har förflutit från tidpunkten för olycksfallet. I reseskyddet kan enligt val inkluderas dagpenning för övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående men till följd av olycksfall samt dödsfallssumma i händelse av dödsfall till följd av olycksfall. I reseförsäkringen kan dessutom inkluderas reseansvars-, reserättsskydds- och resgodsförsäkring. Försäkringens giltighet kan utvidgas att gälla också områden där krigstillstånd råder. Reseförsäkringens ersättningar minskar inte de ersättningar som utbetalas på basis av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Med företagets reseförsäkring kan man försäkra enskilda personer, grupper eller hela personalen. Reseförsäkringsskyddet kan väljas så att det omfattar arbetsresor, fritidsresor eller bägge i hela världen, utomlands eller i hemlandet. För längre utlandskommenderingar kan arbetstagaren och dennes familj försäkras både för arbetstid och fritid. I följande kapitel redogörs närmare för de reseförsäkringar som kan anslutas till If Företagsavtalet. Mer ingående uppgifter om reseförsäkringarna finns i de gällande försäkringsvillkoren. Närmare information får du på våra kontor och på webbadressen if.fi. företagets tjänstereseförsäkring Försäkringen har planerats för personalens regelbundna behov av arbets- och tjänstereseförsäkringar. Med en tjänstereseförsäkring kan man försäkra hela personalen eller endast separat fastställda personalgrupper. Försäkringen är i kraft på arbets- och tjänsteresor enligt kundens val överallt i världen, utomlands eller i hemlandet. Försäkringen är i kraft i form av en fortlöpande årsförsäkring utan separat anmälan om varje enskild resa. Det behövs heller ingen namnförteckning. Med arbets- och tjänsteresa avses sådan resa för vilken företaget betalar dagtraktamente eller annan mots-varande ersättning. Försäkringens förskottspremie räknas utgående från företagets uppskattade resdagar. Den slutliga försäkringspremien fastställs på basis av antalet resdagar som förverkligats. företagets kommenderingsreseförsäkringar Kommenderingsreseförsäkringarna har planerats med tanke på långvariga arbetskommenderingar. Dessa försäkringar är flexibla och täcker såväl vistelse i kommenderingslandet som resor till andra länder under fritiden från kommenderingsorten. Med en kommenderingsreseförsäkring kan man försäkra utsända arbetstagare och deras familjemedlemmar. Försäkringen är i kraft under kommenderingsresor överallt i världen både i arbetet och på fritiden. Med kommenderingsresa avses en långvarig resa utomlands som görs på grund av arbetet och där arbetstagaren vistas i kommenderingslandet. Villkoren för kommenderingsresan avtalas i allmänhet med ett separat avtal mellan den sändande arbetsgivaren och den arbetstagare som sänds från Finland. Villkoren för internationell kommenderingsresa avtalas i allmänhet med ett separat avtal mellan den sändande arbetsgivaren och den arbetstagare som sänds på arbetskommendering annanstans ifrån än från Finland. Försäkringsskyddet börjar, när den försäkrade åker på arbetskommendering antingen från sin bostad eller från arbetsplatsen i hemlandet och upphör när den aktuella kommenderingen har slutförts eller den försäkrade återvänder till sin bostad eller sin arbetsplats i avreselandet. Det krävs alltid en namnförteckning över personer som åker på arbetskommendering. Försäkringsskyddet är i kraft i form av en fortlöpande årsförsäkring. Försäkringens förskottspremie räknas utgående från de uppskattade kommenderingsdagarna i företaget. Den slutliga försäkringspremien fastställs på basis av antalet resdagar som förverkligats. personlig reseförsäkring En personlig reseförsäkring är avsedd för företagets nyckelpersoner och arbetstagare, som reser ofta men i huvudsak gör korta resor. Denna reseförsäkring är i kraft både på arbets- och fritidsresor enligt val antingen överallt i världen eller utomlands. Med en personlig reseförsäkring kan man försäkra de arbetstagare som företaget vill erbjuda reseförsäkring för såväl arbetstid som fritid. Försäkringen är i kraft på resor som varar högst 45 dygn både i arbetet och på fritiden. Familjemedlemmar som följer med på resan omfattas inte av försäkringen. Försäkringsskyddet kan omfatta antingen utlandsresor eller både resor utomlands och i hemlandet. En resa börjar då den försäkrade ger sig av från sin bostad eller arbetsplats i Finland och upphör när den försäkrade återvänt hem till bostaden eller arbetsplatsen. Med en resa i hemlandet avses en sådan resa som företas utanför den försäkrades normala livsmiljö (den försäkrades boningsort, arbets-, fritidsbostads- eller studieort samt resor mellan dessa orter) på ett avstånd på över 70 km fågelvägen och som omfattar turresan till resmålet, vistelse på platsen och returresan. Med resa utomlands avses en resa från Finland utanför Finlands gränser, med undantag av dagliga arbetsresor. Försäkringspremien fastställs på basis av de skydd och försäkringsbelopp som valts. olycksfallsförsäkringar Arbetsgivaren kan teckna tilläggsskydd för sina arbetstagare också med andra försäkringar än med de frivilliga olycksfallsförsäkringarna i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring. Med ett olycksfallsskydd som kan anslutas till If Företagsavtalet kan gruppen av försäkrade sammanställas mer flexibelt enligt företagets behov än i de frivilliga försäkringarna i enlighet med lagen om olycksfallsförsäkring som presenterats ovan, där en stor grupp försäkrade däremot möjliggör en förmånligare försäkringspremie. En olycksfallsförsäkring kan tas exempelvis: – för fritiden – så att den gäller dygnet runt – för arbete utan lön – för förtroendemannauppdrag – för arbetsplatsidrott. Kommuner och församlingar kan ta en gruppolycksfallsförsäkring, varmed kommunens alla invånare eller församlingens alla medlemmar är försäkrade. Försäkringen är i kraft vid verksamhet som arrangeras av kommunen eller församlingen. Kommunerna kan alternativt separat försäkra t.ex. elever och barn i dagvård. Som försäkringsskydd kan enligt val väljas vårdkostnader för skada till följd av olycksfall, dagpenning för övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående men till följd av olycksfall samt dödsfallssumma i händelse av att den försäkrade avlider till följd av olycksfall. Försäkringsbeloppen kan fritt skräddarsys i olycksfallsförsäkringarna. Mer detaljerade uppgifter om olycksfallsförsäkringarna finns i de gällande försäkringsvillkoren. Närmare information fås på våra kontor. sjukvårdsförsäkring för anställda Sjukvårdsförsäkringen för anställda är en täckande och flexibel försäkringslösning för företag och företagare. Med en frivillig försäkring kan man komplettera det lagstadgade skyddet, som inte helt ersätter det inkomstbortfall som orsakas då arbetstagare blir sjukskrivna Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 33 eller arbetsoförmögna. Med ett vårdkostnadsskydd kan de anställda vårdas snabbare och smidigare även på privata vårdinrättningar. Sjukvårdsförsäkringen för anställda kan skräddarsys enligt kundens behov genom att kombinera olika skydd. Sjukvårdsskyddet för anställda omfattar enligt val vårdkostnader, dagpenning för övergående arbetsoförmåga, ersättning för bestående arbetsoförmåga, ersättning för bestående men till följd av olycksfall och dödsfallsersättning. Skydden kan vara antingen omfattande, vilket innebär att de täcker kostnader till följd av såväl sjukdom som olycksfall, eller begränsade, varvid de endast omfattar kostnader till följd av olycksfall. Det omfattande dödsfallsskyddet beviljas av Försäkringsaktiebolaget Mandatum Liv. Försäkrade kan vara en viss arbetstagare, företagare eller personalgrupp (minst 10 personer). För en individuell försäkring behövs alltid hälsoutredning. Som grupp kan man försäkra företagets hela personal eller t.ex. företagets nyckelpersoner. Sjukvårdsförsäkringen för anställda gäller dygnet runt både i arbetet och på fritiden. sjukförsäkring Om en person är berättigad till olycksfallsersättning, utbetalar Folkpensionsanstalten sjukdagpenning till denna person endast till den del som dagpenningen överstiger olycksfallsförsäkringsdagpenningen eller olycksfallspensionen. Detta är tämligen ovanligt. Sjukdagpenningen kan emellertid ibland överstiga olycksfallsdagpenningen, eftersom de inkomster som ersättningen grundar sig på fastställs på olika sätt i sjuk- och olycksfallsförsäkringen. Ersättning för sjukvårdskostnader kan också vid arbetsolycksfall ansökas från Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten utbetalar i detta fall normal ersättning ur sjukförsäkringen. När olycksfallsförsäkringsbolaget senare utbetalar sin egen ersättning, ersätter bolaget självriskandelen till den skadade och sjukförsäkringsandelen till Folkpensionsanstalten. trafikförsäkring De primära olycksfallsersättningarna och övriga ersättningssystem Om den skadade har rätt till ersättning med stöd av både olycksfalls- och trafikförsäkringen, beviljas ersättning i första hand ur olycksfallsförsäkringen. Till den del ersättningarna överlappar varandra utbetalar trafikförsäkringsbolaget den ersättning bolaget beviljat till olycksfallsförsäkringsbolaget. Om den ersättning för inkomstbortfall som beviljats ur trafikförsäkringen – dagpenning eller invalidpension – är större än motsvarande olycksfallsersättning, utbetalas den överstigande delen till den skadade. Då en person har rätt till ersättning på basis av olycksfallsförsäkringen till följd av skada eller sjukdom, kan personen också ha rätt till ersättning med stöd av någon annan försäkring eller av någon annan ersättningsskyldig. Den skadade kan få ersättning ur t.ex. sjukförsäkringen, trafikförsäkringen, arbets- och folkpensionssystemen, av skadevållaren, ur en ansvarsförsäkring och av staten. Ur trafikförsäkringen utbetalas också vissa sådana ersättningar som olycksfallsförsäkringen inte känner till. Sådana är t.ex. ersättning för sveda och värk, ersättning för kosmetiskt men och ersättning för sakskador till följd av trafikskada. Ersättningen för bestående lyte och men kan i trafikförsäkringen även vara större än den menersättning som betalas ur olycksfallsförsäkringen. Olycksfallsförsäkringen är primär i förhållande till andra försäkringssystem. Till den del ersättning i enlighet med andra försäkringssystem överlappar olycksfallsersättningen, utbetalas ingen ersättning ur dessa system eller så utbetalas ersättningen till olycksfallsförsäkringsbolaget. Olycksfallsförsäkringsbolaget har rätt att av skadevållaren eller annan ersättningsskyldig få tillbaka de pensionssystemen En förutsättning för att försäkringen skall beviljas och vara i kraft är att den försäkrade står i anställningsförhållande till försäkringstagaren eller att den försäkrade bedriver företagarverksamhet. 34 ersättningar som bolaget betalat ut. Till den del som olycksfallsförsäkringsbolaget inkasserar erlagda ersättningar av skadevållaren eller annan ersättningsskyldig, belastar de utbetalda ersättningarna inte ersättningsstatistiken för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och därigenom arbetsgivarnas försäkringspremier. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar I pensionssystemen ingår bestämmelser om samordning av pensioner. Samordningen inverkar på folkpensionens tilläggsdel och framför allt på arbetspensionerna. Däremot inverkar samordningen inte på den olycksfallspension som utbetalas på basis av lagstadgad olycksfallsförsäkring, utan denna utbetalas alltid utan avdrag. Samordningen tillämpas på arbetspensionen, om det sammanlagda beloppet av de pensioner som personen skulle få överstiger samordningsgränsen. Full olycksfallspension överstiger nästan utan undantag redan i sig samordningsgränsen. skadevållarens ansvar och ansvarsförsäkring Om en annan person genom vårdslöshet eller försummelse orsakat ett olycksfall i arbete, är denne ersättningsskyldig med stöd av skadeståndslagen. I fråga om arbetsolycksfall tillfaller ersättningen i enlighet med skadeståndslagen den skadade till den del som ersättningen överstiger olycksfallsersättningen. Skadevållaren kan ha en ansvarsförsäkring. Ur ansvarsförsäkringen kan man få ersättning för bl.a. halkningsolyckor under färd till eller från arbete, om fastighetens ägare eller annan som ansvarar för underhållet av färdvägen har försummat sin skyldighet att hålla färdvägarna i sådant skick att man tryggt kan röra sig längs dem. Om halkningen är en följd av att färdvägen inte sandats, är det viktigt att detta nämns redan i olycksfallsanmälan. Det är nödvändigt att be personuppgifter på eventuella ögonvittnen och så snart som möjligt meddela olycksfallet till den person som ansvarar för underhållet av området för att ersättningsskyldigheten hos den person som ansvarar för områdets underhåll skall kunna fastställas. Dessa ärenden skall också uppges i olycksfallsanmälan, så att olycksfallsförsäkringsbolaget kan vidta åtgärder i ärendet. brottsskador Om en skada orsakats genom en brottslig handling, kan den skadade ha rätt till ersättning för brottsskadan ur statens medel. För att få ersättning förutsätts det i regel att polismyndigheterna har uppgifter om brottet. Ansökan om ersättning görs hos Folkpensionsanstalten. Från ersättningen avdras alltid sådan ersättning som utbetalas med stöd av någon annan lag eller frivillig försäkring. Försäkringar i anknytning till arbetsolycksfallsförsäkringen Grupplivförsäkringen för arbetstagare uppbärs i samband med arbetsolycksfallsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringsfonden tar hand om skötseln och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier för försäkringsperioder som börjar 1.1.2013 och därefter. Försäkringsbolagen har emellertid hand om skötseln och uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier som hänför sig till år 2012 och tidigare år. Läs mer på Arbetslöshetsförsäkringsfondens webbplats www.tvr.fi. grupplivförsäkring för arbetstagare försäkrade och försäkringsfall I samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen sköts också grupplivförsäkringen för arbetstagare som grundar sig på avtal mellan de centrala arbetsmarknadsorganisationerna. Försäkringsplikten gäller alla sådana arbetsgivare som omfattas av bestämmelserna om grupplivförsäkring i de allmänbindande kollektivavtalen. Dessutom gäller försäkringsplikten också de arbetsgivare som verkar inom en bransch med motsvarande bestämmelser i det gällande allmänbindande, riksomfattande kollektivavtalet. Försäkrade är i regel alla de arbetstagare för vilka arbetsgivaren är skyldig att ordna pensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare eller annan motsvarande pensionslag. I praktiken omfattas alla arbetstagare som är obligatoriskt försäkrade i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen också av grupplivförsäkringen. Om arbetsgivaren underlåter att teckna försäkring, är denne i händelse av ett försäkringsfall skyldig att själv betala ut ersättning till förmånstagarna. En försäkrad arbetstagare omfattas i allmänhet av grupplivförsäkringen ännu i tre år efter det att anställningen upphört. Arbetstagaren förblir försäkrad i fem år, om arbets- eller tjänsteförhållandet har upphört till följd av pensionering med full invalidpension. Om arbetstagaren går i ålderspension, omfattas han inte längre av försäkringen. Med försäkringsfall avses att den försäkrade avlider, oberoende av dödsorsak. Försäkringssumman utbetalas till förmånstagaren, oberoende av om dödsfallet orsakats av en sjukdom utan orsakssamband med arbetet eller av en sjukdom som ersätts som yrkessjukdom eller om personen avlidit till följd av olycksfall i arbete eller under fritiden. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 35 förmånstagare och försäkringssumma Följande förmånstagare har rätt till försäkringsbeloppet: 1) den försäkrades make; 2) part i ett registrerat partnerskap; och 3) den försäkrades barn under 22 år. Med make avses person som den försäkrade vid sin död 1) var gift med 2) fortlöpande levde tillsammans med i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden och med vilken den försäkrade hade eller hade haft gemensamt barn eller av myndighet fastställt avtal om ömsesidigt underhåll. Försäkringssumman består av en grundsumma, ett barntillägg och ett olycksfallstillägg. Grundsummans storlek fastställs på basis av den försäkrades ålder. Grundsumman utbetalas alltid, om den försäkrade har efterlämnat förmånstagare som är berättigade till ersättning. Till grundsumman adderas barntillägget för varje barn som är förmånstagare efter den försäkrade. Om den försäkrade avlider genom olycksfall höjs det sammanlagda beloppet av grundsumman och barntillägget med 50 %. Ersättningar som utbetalas på basis av grupplivförsäkring för arbetstagare är skattefria. ansökan om ersättning Ersättningsärenden i anslutning till grupplivförsäkring för arbetstagare utbetalas från Arbetstagarnas grupplivförsäkringspool. För utbetalning av försäkringssumman skall ansökan om ersättning fyllas i på en bestyrkt blankett och undertecknas av någon av förmånstagarna. Om ett barn under 18 år ansöker om ersättning, skall barnets förmyndare underteckna ansökan. Även arbetsgivaren skall underteckna ansökan. Till ansökan bifogas den försäkrades ämbetsbetyg, ur vilket framgår den försäkrades namn, födelse- och dödsdag samt förmånstagarnas namn och födelsedatum. Om det är frågan om dödsfall till följd av olycksfall, skall till ansökan bifogas en dödsattest som undertecknats av läkare, av vilken uppgifter om händelseförloppet samt dödsorsaken framgår, eller annan utredning som påvisar att det är frågan om ett olycksfall, t.ex. polisundersökningsprotokoll. 36 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar Litteratur Lagsamlingen: Lagen om olycksfallsförsäkring och yrkessjukdomslagen. Edita Prima Oy, Helsingfors 2005. Kukkonen Sirpa – Karmavalo Terttu: Työtapaturma kirja. Ersättnings- och försäkringsärenden i anslutning till olycksfall i arbete och yrkessjukdomar, 12 upplagan. Finans- och försäkringsförlag Ab FINVA, Vammala 2011. Vår sociala trygghet Finva (Finanssi- ja vakuutuskustannus Oy), 2009 broschyrer utgivna av olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund (www.tvl.fi): Om du drabbas av ett arbetsolycksfall (för arbetstagare och för allmän distribution) Informationen om olycksfallsförsäkring Ingen ersättning – varför? Adresser besvärsinstanser: Besvärsnämnden för olycksfallsärenden PB 43 00131 HELSINGFORS Besöksadress: Kaserngatan 44, Helsingfors Tfn (09) 228 5050 Försäkringsdomstolen PB 338 00121 HELSINGFORS Besöksadress: Lönnrotsgatan 18, Helsingfors Tfn 029 564 3200 Högsta domstolen PB 301, 00171 HELSINGFORS Besöksadress: Norra Esplanaden 3, Helsingfors Tfn 02956 40000 övriga adresser: Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund Bulevarden 28 00120 HELSINGFORS Tfn 0404 504 240 Försäkringsbranschens rehabilitering rf (FRC) Tavastvägen 19 B 00500 HELSINGFORS Tfn (09) 2312 2000 Livförsäkringsaktiebolaget Retro Mikaelsgatan 15 A 00100 HELSINGFORS Tfn 020 7631 680 Försäkrings- och finansrådgivningen Porkkalagatan 1 00100 HELSINGFORS Tfn (09) 685 0120 Statskontoret Sörnäs strandväg 13, Helsingfors (PB 14) 00054 STATSKONTORET Tfn (09) 77 251 Social- och hälsovårdsministeriet Sjötullsgatan 8 00170 HELSINGFORS Tfn 0295 16001 Pensionsskyddscentralen 00065 Pensionsskyddscentralen Besöksadress: Bokhållargatan 3, Helsingfors Tfn 029 411 20 Folkpensionsanstalten Nordenskiöldsgatan 12 00250 HELSINGFORS Tfn 020 634 11 Riksdagens justitieombudsman 00102 Riksdagen Besöksadress: Arkadiagatan 3, Helsingfors Tfn (09) 4321 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 37 Statistikbilaga A. TYP AV ARBETE Typen av arbete, dvs. arbetsuppgiften beskriver arten av det arbetsskede som personen utförde vid olyckstillfället. En person kan utföra flera arbetsuppgifter vid olika tidpunkter. Exempelvis kan en person som arbetar som inspektör under samma dag vid olika tidpunkter utföra kontorsarbete (42), vara på resa (61) och förrätta inspektion (55). Med typ av arbete/arbetsuppgift avses inte personens yrke. Produktion, förädling, bearbetning, lagerarbete 11 Produktion, förädling, bearbetning 12 Lagerarbete, lastning, lossning 19 Andra arbetsuppgifter hänförbara till produktion, förädling, bearbetning och lagerarbete Schaktningsarbete, byggnadsarbete, rivning 21 Schaktningsarbete 22 Nybygge – byggnader 23 Nybygge – gator, vägar, broar, dammar, hamnar, energidistributionsnät 24 Renovering, reparation av konstruktioner 25 Rivning – av alla slags konstruktioner 29 Andra arbetsuppgifter hänförbara till schaktningsarbete, byggnadsarbete och rivning Jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiskodling, djurskötsel 31 Jordbruksarbete 32 Trädgårdsarbete 33 Djurskötsel 34 Skogsbruksarbete 35 Fiskodling, fiske 39 Andra arbetsuppgifter hänförbara till jord- och skogsbruk, trädgårdsskötsel, fiskodling och djurskötsel Offentliga och privata tjänster 41 Servicearbete och vård 42 Undervisning, forskning, databehandling, kontorsarbete och administration 43 Kommersiellt arbete 49 Andra offentliga och privata tjänster Stödfunktioner 51 Installation, förberedelse 52 Underhåll, reparation, service, justering 53 Rengöring 54 Avfallshantering 55 Förmansarbete, övervakning, inspektion 59 Andra stödfunktioner Transport, förflyttning, idrott, konst 61 Transport, förflyttning 62 Idrottsutövning, konstnärlig verksamhet 63 Sjömansarbete 69 Andra arbetsuppgifter hänförbara till transport, förflyttning, idrott och konst 99 00 Annan arbetsuppgift utförd på arbetsplatsen Ingen uppgift om andra arbetsuppgifter i skadebeskrivningen B. ARBETSPRESTATION (specifik fysisk aktivitet) En arbetsprestation anger på ett exakt sätt vad personen gjorde precis före olycksfallet. Det gäller att beskriva en avsiktlig och frivillig rörelse. Aktiviteten kan ha varit kortvarig. 10 20 30 40 50 60 70 99 00 38 Arbete med eller vid maskin (starta, mata in i, övervaka maskin, bildskärmsarbete o.d.) Arbete med handverktyg (borr/borrmaskin, hammare o.d.) Köra/vara ombord på ett transportmedel/utrustning för förflyttning av material Hantering av föremål (gripa tag i, öppna, stänga, fästa vid, kasta, placera, hälla o.d.) Manuell transport av en börda (lyfta, sänka, dra, skjuta, bära o.d.) Rörelse av en person (även på stället, såsom att klä på sig, tvätta sig) Att vara på stället vid en enskild arbetsplats (sitta, stå, diskutera o.d.) Annan arbetsprestation som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen. Ingen uppgift om arbetsprestation i skadebeskrivningen Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar C. AVVIKELSE En avvikelse är den sista händelse som föregick olycksfallet. I fallolyckor registreras som avvikelse således alltid punkt 50. En avvikelse kan också vara en påföljd av antingen den skadades egen eller en utomstående persons aktivitet. 10 Elektrisk störning, explosion, brand 20 Ämne som rinner över, strömmar ut, läcker ut, förångas, dammar 30 En orsak går sönder, faller, glider, kolliderar, rasar (på eller under en person) 40 Förlorad kontroll över maskin (start vid fel tidpunkt, avlägsnande av störning), verktyg, föremål, djur 50 En person faller, hoppar, ramlar, halkar 60 Trampa på ett vasst föremål, fastna, stöta sig, ställa sig på knä, sätta sig 70 Plötslig fysisk överbelastning av person (vid lyftning, skjutning, vridning, snubbling o.d.) 80 Våld (orsakat av människa eller djur), traumatisk upplevelse, avvikande närvaro (t.ex. passering av säkerhetssystem) 99 Annan avvikelse som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen 00 Ingen uppgift om avvikelsen i skadebeskrivningen D. SKADESÄTT Sättet på vilket den skadade kroppsdelen kommit i kontakt med den faktor som medfört skadan. Om flera skadesätt förekommit skall det som lett till den svåraste skadan antecknas. Skada orsakad av kontakt med elektrisk ström, temperatur eller farligt ämne 11 Ljusbåge, blixtnedslag 12 Elektrisk stöt 13 Hetta (ämne, föremål eller omgivningens temperatur har orsakat skadan) 14 Kyla 15 Farliga ämnen – vid inandning (som orsakat förgiftningssymptom eller skador på inre organ) 16 Farliga ämnen – på huden eller i ögonen 17 Farliga ämnen – genom att svälja 19 Andra skador orsakade av elektrisk ström, temperatur eller farligt ämne. 20 Syretillförseln har förhindrats (drunknad i vätska, begravd under fast materia, omsluten av kvävande gas och ångor) 30 Slag mot fast yta eller orörlig orsak (störtning, fall o.d.) 40 Träffad av eller kollision med föremål i rörelse (även vätskor och gaser med tryck) 50 Kontakt med vasst, spetsigt, skrovligt föremål 60 Klämning, krossning 70 Plötslig fysisk eller psykisk överbelastning av person (även buller och strålning) 80 Bett, spark osv. av djur eller människa 99 Annat skadesätt som ej tagits med under annan rubrik i skadebeskrivningen 00 Ingen uppgift om skadesättet i skadebeskrivningen E. OMEDELBAR ORSAK SOM DIREKT KAN KOPPLAS SAMMAN MED SKADESÄTTET (materiell faktor) Den omedelbara materiella faktor som har anknytning till skadesättet dvs. den faktor som orsakat skadan beskriver en fysisk faktor, med vilken den skadade kroppsdelen kom i kontakt. Om det finns flera faktorer som är förknippade med skadesättet antecknas den som medfört den svåraste skadan. Undantag: 1. I fallolyckor antecknas som omedelbar materiell faktor det föremål från vilket fallet skedde (ställning, stolpe, tak o.d.). 2. Utgående från tillgänglig information skall den helhet (maskin, utrustning o.d.) väljas som bäst beskriver den materiella faktorn. Exempelvis skall bara en del av maskinen antecknas som materiell faktor endast i det fall att den är klart läsgjord från helheten. 3. Kod 4300 skall antecknas som omedelbar materiell faktor när fel i säkerhetsanordning eller skyddsutrustning orsakade skadan. Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 39 STÄLLNINGAR, NIVÅER OCH YTOR 1100 Passager, underlag, mark, dörrar, väggar, fönster, hinder (även hala underlag och underlag med små föremål) Konstruktioner över marknivå 1201 Fasta trappor, tak, öppningar, terrasser, balkonger, lastbryggor Fasta stegar, gångbroar, pelare 1210 Fasta stegar 1211 Stolpar, pelare, gångbroar, plattformar, master 1219 Andra fasta konstruktioner över marknivå Flyttbara stegar, stödanordningar, byggnadsställningar 1221 Flyttbara stegar 1222 Tillfälliga stödanordningar 1223 Flyttbara byggnadsställningar på hjul 1229 Andra flyttbara konstruktioner över marknivå 1230 Tillfälliga konstruktioner, byggnads- och hängställningar 1240 Borrplattformar, ställningskonstruktioner på pråmar 1299 Andra konstruktioner över marknivå Konstruktioner eller fördjupningar under marknivå 1310 Schakt, diken, gropar, brunnar, stup 1320 Underjordiska konstruktioner, tunnlar 1330 Konstruktioner under vatten 1399 Andra konstruktioner eller fördjupningar under marknivå VERKTYG, MASKINER OCH UTRUSTNING 2100 Rör, slangar, ventiler, kopplingsanordningar, kanaler 2200 Motorer, anordningar för överföring och lagring av energi 2300 Handverktyg 2400 Handhållna eller handstyrda verktyg – motordrivna 2500 Handhållna verktyg (utan uppgift om motorisering) Bärbara eller flyttbara maskiner och anordningar 2601 För mark-, berg- och vägbyggnadsarbete 2602 För jordbruk och trädgårdsskötsel 2603 För byggarbetsplatser (utom för schaktning) 2604 För ytrengöring (sopmaskin, maskin för golvtvätt o.d.) 2699 Andra mobila eller flyttbara maskiner och anordningar Stationära maskiner och anordningar 2701 För bearbetning och transport av mark och berggrund 2702 För pulvrisering, krossning, separering, blandning, finfördelning, barkning 40 Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 2703 2704 2705 2706 2707 2708 2709 2710 2711 2712 2713 2714 2715 2716 2717 2718 2799 För kemiska processer För upphettning, värmning, torkning För nedkylning, kallbehandling Andra maskiner och annan utrustning för råvarubearbetning Tvingar, arborrmaskiner, pressar Pappersmaskiner, manglar, valsar För formning genom extrudering, blästring, gjutning Svarvar, fräsmaskiner, slipmaskiner, hyvlar, borrar Sågar, cirklar För avskärning, avklippning, klyvning (inte sågar) För ytbehandling (tryckning, rengöring, torkning, målning) För ytbehandling (galvanisering, elektrolytisk behandling) Svetsning, häftning, sömnad och annan montering För paketering och fyllning För kontroll, provning, mätning Särskilda jordbruksmaskiner (mjölkningsmaskiner o.d.) Andra stationära maskiner och anordningar Befordrings-, transport- och lagringsanordningar 2801 Transportörer, linbanor 2802 Anordningar som lyfter från undersidan (hissar, lyftplattformar, lyftkorgar, rulltrappor, domkrafter o.d.) 2803 Anordningar för upphängd last (kranar, vinschar, vindspel, taljor o.d.) Mobila godshanteringsanordningar 2811 Anordningar för transport av last utan lyft 2812 Kärror som skjuts (rullpallar, skottkärror o.d.) 2813 Handkärror, säckkärror 2814 Rullflak, containrar på hjul, bagage- och andra vagnar 2815 Gaffelvagnar (pumpkärror o.d.) 2816 Gaffeltruckar, andra anordningar för transport och stapling 2819 Andra mobila godshanteringsanordningar (slingstyrd vagn o.d.) 2820 Lyfthjälpmedel, stroppar, krokar, rep, lyftlinor och lyftremmar 2830 Silor, cisterner, bassänger, kar, tankar o.d. 2840 Flyttbara containrar, transport- och tippvagnar 2850 Förvarings- och lagertillbehör och lagerutrustning, hyllor 2860 Små behållare, hinkar, lådor o.d. 2899 Andra transport-, befordrings- och lagringsanordningar FORDON 3100 Landfordon 3200 Andra transportfordon ÄMNEN, MATERIAL OCH UTRUSTNING 4100 Material, föremål, produkter, skärvor, maskindelar (även spikar, skruvar, rullar, hasplar, bördor, laster o.d.) 4200 Kemiska, radioaktiva, biologiska ämnen, vätskor 4300 Säkerhetsanordningar och säkerhetsutrust ning, skydd 4400 Föremål och utrustning i kontor och hem, hobby- och sportutrustning, personlig utrustning ÖVRIGT 5100 Människor, djur, växter 5200 Bulkavfall 5300 Buller, tryck, brand, ljusbåge, ljus, snö, is, vattendrag, andra fysikaliska verkningar och naturfenomen 9999 Annan orsak som ej tagits under annan rubrik i skadebeskrivningen 0000 Ingen uppgift om omedelbar orsak i skadebeskrivningen F. TYP AV SKADA Även i fråga om olycksfall under arbetsfärden skall dessa nya koder användas! 010 020 030 040 050 060 070 080 090 100 110 120 999 000 Sår och ytliga skador Benbrott Urledvridning, vrickning och sträckning Traumatisk amputation (förlust av kroppsdel) Skador orsakade av skakning och inre skador Brännskador, frätskador och förfrysning Förgiftning och infektioner Drunkning och kvävning Effekter av ljud och vibration Effekter av extrema temperaturer, ljus och strålning Chock Flera skador av samma svårighetsgrad Andra skador som inte klassificerats ovan Ingen uppgift G. SKADAD KROPPSDEL Även i fråga om olycksfall under arbetsfärden skall dessa nya koder användas! 11 12 13 14 15 18 19 Huvud Huvudet, hjärna samt nerver och blodkärl i kraniet Ansikte Öga/ögon Öra/öron Tänder Huvudet, flera skadade delar Huvudet, andra delar än de ovan angivna 29 Nacke Nacke och hals, innefattar ryggrad och ryggkotor i nacken Nacke och hals, andra delar än de angivna 31 39 Rygg Rygg, inklusive ryggrad och ryggkotor i ryggen Rygg, andra delar än de ovan angivna 21 42 43 48 49 Bålen och inre organ Bröstkorg och revben inbegripet leder och skulderblad Bröstkorg, inbegripet inre organ Bäcken och buk, inbegripet inre organ Bålen, flera skadade delar Bålen, andra delar än de ovan angivna 51 52 53 54 55 58 59 Övre extremiteter Skuldra och skulderled Arm, inbegripet armbåge Hand Finger Handlov Övre extremiteter, flera skadade delar Övre extremiteter, andra delar än de ovan angivna 61 62 63 64 65 68 69 Nedre extremiteter Höft och höftled Ben, inbegripet knä Fotled Fot Tå(-r) Nedre extremiteter, flera skadade delar Nedre extremiteter, andra delar än de ovan angivna 71 78 Hela kroppen och flera kroppsdelar Hela kroppen (systemiska effekter) Flera skadade kroppsdelar 41 99 00 Andra skadade kroppsdelar som inte klassificerats ovan Ingen uppgift H. ARBETSPUNKT 1 2 9 0 Arbetspunkt som administreras av egen arbetsgivare Arbetspunkt som administreras av någon annan än egen arbetsgivare Annan arbetspunkt Ingen uppgift Arbetsolycksfallsförsäkringar och -ersättningar 41 närmare information får du på kontoren, via telefontjänsten och internet. Telefontjänsten: 010 19 15 00 må–fr kl. 8–17 Företagets ersättningstjänst: 010 19 16 00, må–fr kl. 8–17 Skadejour i brådskande fall: 0800 1 3800 kvällar och veckoslut För samtal från det fasta nätet i hemlandet till våra nummer som börjar med 010 19 debiteras endast lokalnätsavgiften och för samtal från mobiltelefon den mobilsamtalsavgift som den egna operatören debiterar. Exakta prisuppgifter finns på adressen if.fi. If Skadeförsäkringsbolag Ab Registrerad hemort Helsingfors PB 4, 00025 IF FO-nummer 1614120-3 50965i 4/2013 if.fi
© Copyright 2024